Knivmakaren 1-2007

Knivmakaren ni k Medlemstidning för Svensk Knivförening

Ny artikelserie

SÀPMI slöjdarna

Möt Stéphanie Mottais

nr 1 2007

Innehåll nr 1 2007

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare

3

stig åkerbloms sista ledare

Sandvik 12C27

6

Därför ska du använda Sandvikens blad

Sävsjö 2006 En upplevelse i färg och form

Möt Stéphanie Mottais Kvinnor kan göra kniv

Remissunderlag för nya tävlingsregler 2008

Sàpmi - slöjdarna Erik Fankki berättar om sina knivar

Resa i tid och rum - del 2 Anders Halldén fortsätter sin resa

Knivmakande e i finska Vörå Josefin Wikström berättar

Tips & Trix Vi gör en slipjigg med Anders Hedlund

Knivskolan - del 1 Juha Vartiainen gör en Smyckeskniv

Nej, nej NEJ! Kåseri av Michael Almqvist

10 12 16 17 22 24 26

Dalarnas Knivförening c/o Sven-Erik Lannegård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 596010 Mobil: 070 - 5536783

Siljansbygdens Knivklubb c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 795 70 Vikarbyn Tel: 070-8685161

Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614

Stockholms knivförening c/o Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901

Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08

Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Tel: 0490-501 49 Mobil: 070-64773458 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62

Övriga knivklubbar

30 39

Framsida

Helhornskniv av Erik Fankki. Norrsken i bakgrunden, uppe till höger syns kometen meten Hale Bop som hälsade på oss våren 1997. Lite snett under vid horisonten ser manMerkurius.

Foto: Kent Tunlind

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: Medlem123

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Bergslagens Knivgille

c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 T

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Knivmakar karen kar aren

Tack

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:

fföör mej.. mej j..!

Stig Åkerblom, Norrala Staffan Pantzar, Jönköping Torsten Häller, Lysekil Kent Karlsson, Norrköping Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Lars Billström, Mölndal Per Brydolf, Ekerö Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge by Bengt-Olof Tallroth, Husum

D

REVISORER:

etta blir min sista ledare då jag avsagt mig återval vid kommande årsmöte. Som ansvarig utgivare känns det bra att kunna överlämna en tidning som i detta nummer utökats med 8 sidor. Naturligtvis kostar det extra att trycka och skicka ut en större tidning. Om vi skall kunna hålla detta sidantal framöver behövs det att medlemsvärvningen fortsätter i of oförminskad skala. Nog har du väl någon knivkompis som ännu inte är medlem i vårr fförening? Med lite´ övertalning går det säkert att värva med denne. Du blir ju själv ej heller lottlös!

Den nya styrelsen har ett omfattande arbete framf framför sig med att utreda de motioner och fförslag som tidigare tagits.

Främst är det analysgruppens utredning som skall sjösättas och även ä f rslaget om att Svensk Knivf fö Knivförening skall bli en paraplyorganisation.

Den fförsta gruppen skall ledas av Lars Billström och den andra av Kent Karlsson.

Tävlingss ä ävlingss äsongen ärr snart fförestående och Knivmakare i Väst ärr fförst ut.

Naturligtvis skall du skicka något bidrag till de tävlingar äävlingar som arrangeras under året. Både Knivmakare i Väst och Söderhamn har en nybörjarklass, så tveka inte!

När jag nu lägger styrelsearbetet åt sidan hoppas jag kunna ägna mej mer åt att tillverka några gra knivar samt mitt fföretag. Jag hoppas vi ses på någon knivmässa under året. stickan

Tills dess. Ha´ det!

Ungdomar under 18 år får gratis medlemskap!

En möjlighet tack vare Jonny Nilsson, Mattias Styrefors och Owe Wallins fond för unga knivmakare. Ansökan skickas till kassören Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil

Vinn brudkniven!

Lotter kan du köpa på utställningar, tävlingar, SM etc. där Svensk Knivförening är representerad, eller ta kontakt med vår kassör Torsten Häller... Lottpris 50:Det finns även kvar några lotter till Jonny W Nilssons helhornskniv, lottpris 100:samt till Torsten Hällers brukskniv...

SUPPLEANT: VALBEREDNING:

SUPPLEANT:

Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Peter Blomquist, Huddinge Jan Bergstrand, Ekerö Peter Ahnell, Norrköping Hugo Berg, Ludvika Jan Martinsson, Klippan

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6, 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 E-post: knivstig@telia.com REDAKTÖR: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 E-post: la.norling@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Torsten Häller Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader.

Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com Svensk Knivförening Plusgiro: 16 21 446-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: IBAN kontonr: SE258000083683903194855 SE2580000836839031948558 Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar på frågor som ställs.

Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00.

Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 Stig Åkerblom 070-6727755 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

3

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Gunnar Strand, 3:e pris i รถppen klass B, Ludvika 2006 .

Blad av Johan Gustafsson.

Foto: Kent Tunlind

4

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Knivmakar- och Hantverksmässa i Streteredsskolan, Kållered lördag 28 april kl. 10-17 och söndag 29 april kl. 10-15.

Förutom högklassig knivslöjd och försäljning av knivmaterial och utrustning kommer även andra hantverksgrenar att representeras, som t.ex. träslöjd, keramik, silversmide och textila produkter.

Mässan hålls i Streteredsskolans idrottshall i Kållered söder om Göteborg. Våra skyltar visar vägen.

I år arrangeras för andra gången Västsvenskt Knivmästerskap!

Alla knivmakare inbjudes att deltaga i vår tävling som hålls i samband med mässan. Svensk Knivförenings tävlingsregler gäller och samtliga bidrag får bedömningsprotokoll. Kniven får inte ha deltagit i en tidigare tävling.

Klassindelning: Brukskniv, Förfinad brukskniv, Praktkniv/smyckeskniv bälte, Smyckekniv, ej bälte, Halvhornskniv, Helhornskniv, Fulltångekniv, Öppen klass, Ungdomsklass (max 18 år) och Nybörjarklass (inte tävlat förr).

Deltagande i Västsvenskt Knivmästerskap kostar 100 kr per deltagare oavsett antal knivar.

Ungdomsklass och Nybörjarklass gratis. Avgiften betalas till Plusgiro 467 44 50.

Ange ”Anm.avgift Västsvenskt Knivmästerskap 2007” samt namn och adress.

Tävlingsbidrag och anmälningsblankett med namn, adress, telefonnummer, aktuell tävlingsklass och försäkringsvärde skickas till: Sven-Åke Hazard, Bergegårdsvägen 11, 423 53 TORSLANDA senast 16 april.

Anmälningsblankett och inbjudan finns på vår hemsida www.knivmakareivast.just.nu eller via S-Å Hazard tel. 031-56 26 16.

Prisutdelning söndag 29 april kl. 13. Tävlingsbidragen lämnas ut samma dag efter kl. 15 eller återsändes mot postens avgifter.

Hjärtligt välkommen!

www.knivmakareivast.just.nu

KNIVDAGAR I SÖDERHAMN. 5-6 maj 2007 på kulturhuset Kvarnen

Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att delta i vår tävling. Tävlingsregler enligt Svensk Knivf Knivförenings nya normer. Upplysningar om dessa finns på www.svenskkniv.se eller kan erhållas via arrangören.

Följande klassindelning gäller: Bruksknivsklass A och B Förfinad bruks A och B Smycke – ej bälte Praktknivar/Smyckeknivar bälte Ungdomsklass – upp till 18 år. Öppen klass och Nybörjarklass.

Diplom utdelas till varje deltagare. Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅRETS RETS KNIV samt PUBLIKENS FAVORIT! Tävlingsbidragen skall SENAST 25 april 2007 vara arrangören tillhanda. Skickas till stig

åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala.

Upplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/13133 (Mats). Ä Även på www.knivgillets.hem.sida.nu Öppet: lördag 10-17 och söndag 10-16.

Prisutdelning söndag klockan 15.00.

Anmälningsavgift 100:- per deltagare, dock ej i ungdoms- och nybörjarklass.

Plusgiro 118 54 05-6 Förutom rutom knivmakare och materialf materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten.

BOKA REDAN NU IN DENNA HELG! V LKOMNA !

VÄ Arr: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet och Kultur & Fritidsfö Fritidsf rvaltningen.

5

KNIVMAKAREN NR 1 2007

TEXT JONAS NILSSON TEXT:

Varför du ska använda

SANDVIK 12C27 Skillnaderna mellan olika stålsorter gör att var och en måste behandlas på ett visst sätt tt fför att ge bästa resultat.

I denna artikel beskriver utvecklingsingenjören Jonas Nilsson, i Sandviken intill Storsjöns strand, hur Sandviks stålsort 12C27 fungerar. Målet är att ge knivmakare det underlag de behöver ver fför att nå optimala resultat utifrån sina önskemål och baseras inte bara på tidigare forskning utan också på de erfarenheter från svenska knivmakare som framkom under Sandviks medverkan på Kniv-SM 2006.

Sandvik har framställt bandstål sedan 1888 och stål i olika former har sedan dess gjort Sandvik till ett världsfö rldsf retag med 39 000 rldsfö medarbetare i 160 länder. Men än ärr den lokala fförankringen stor och fföretaget har 5000 anställda i Sandviken, där bland annat allt knivstål tillverkas än idag. Företaget satsar generellt över 4 % av omsättningen på forskning och utveckling, vilken ääven den självklart är lokaliserad till Sandviken.

Jämfö mf relse mot ett kolstål mfö Vid en jämfö mf relse mellan det rostfria knivstålet Sandvik 12C27 och mfö ett vanligt kolstål ärr det ganska enkelt att se ffördelarna med Sandvik 12C27. Sandvik 12C27 klarar sig från n att rosta, vilket fför de flesta är inte bara estetiskt tilltalande, och ger en bättre hygien vid till exempel jakt men framf framförallt håller den rostfria kniven med 12C27 skärpan mycket längre än kolstålskniven. Se figur 1 där den rostfria kniven håller skärpan upp till 10 gånger längre än kolstålskniven.

Den testade kolstålskniven hade hårdheten 60,5 HRC och kniven i Sandvik 12C27 hade hårdheten 58,5 HRC. Vad kan det då vara som gör att det rostfria materialet håller skärpan bättre än vad ett vanligt kolstål gör? Svaret är karbider! Men vad är då en karbid? Karbider är hårda partiklar som bildas av kol i kombination med andra legeringsämnen i materialet, främst krom i det rostfria materialet och järn i kolstålet. Karbiderna är väldigt hårda och ger materialet ökat nötningsmotstånd. I rostfritt stål blir karbiderna framf framförallt hårdare än i kolstål och utgör en större volymandel vilket resulterar i fförbättringen i skärpevaraktighet.

Jämfö mf relse mot andra rostfria knivstål mfö Vad har då Sandvik 12C27 fför ffördelar gentemot flertalet andra rostfria knivstål på marknaden? Jo, Sandviks nära samarbete med många stora rakblads- och knivtillverkare i världen har drivit fram den mycket jämna, fina karbidstruktur som är nödvändig ndig fför att skapa riktigt vassa eggar. Se figur 2 och 3 med jämfö mf relser mellan mfö 6

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Figur 2. Knivegg, Sandvik 12C27

Figur 1. Test av skärpevaraktighet, jämförelse mellan kolstål och rostfritt Sandvik 12C27

uppf rstorade kniveggar i Sandvik 12C27 och rostfritt stål av typen uppfö 440C samt tillhörande rande strukturbilder av material i leveransutf leveransutförande, figur 4 och 5.

För att uppnå den fina karbidstrukturen i Sandvik 12C27 krävs äävs en mycket bra kontroll av varmbearbetning och glödgning men även ä en anpassning till de kemiska grundlagar som finns. Tillsätter man f r mycket kol och krom i kombination i ett rostfritt material som fö tillverkas konventionellt genom gjutning ffår man oundvikligen en grov struktur i materialet på grund av att de grova karbider som bildas under gjutningen inte kan lösas upp under påfö f ljande fö varmbearbetning. De stora karbider som på detta sätt har bildats vid gjutningen - det fförsta, primära steget under tillverkningen kallas fför primärkarbider. Den praktiska upplösningsgränsen nsen fför primärkarbiderna illustreras i figur 6 på nästa sida. Sandvik 12C27 har nominellt en kolhalt på 0,6 % och en kromhalt på 13,5 % vilket ligger precis på upplösningsgränsen nsen fför primärkarbider.

Det som gör Sandvik 12C27 till många professionella användares f rstahandsval ärr framf fö framförallt den optimerade kombinationen av egenskaper – mycket bra skärpevaraktighet samtidigt som materialet är relativt lätt att slipa och ger en fin egg. En bra avvägning mellan hårdhet rdhet och seghet fför de flesta knivapplikationer samt ett tillräckligt korrosionsmotstånd nd utan att fförsaka andra egenskaper.

Figur 3. Knivegg, 440C. Bilderna är tagna med ett svepelektronmikroskop vid 1400 x förstoring

Figur 4. Strukturen i Sandvik 12C27, ferritisk grundmassa med jämnt fördelade små sekundärkarbider

Bandmaterialet När man köper per en bandbit Sandvik 12C27 fför att tillverka knivblad så ärr det ofta ett “sf “sfärodiseringsglödgat dgat varmbandsutf varmbandsutförande” man f r vilket innebär att materialet har smälts och gjutits i Sandviken i få Sverige, varmvalsats (”smitts”) med ca 99 % reduktion från tjocklek 265 mm till säg tjocklek 3,75 mm. Det kan ääven vara kallvalsat.

Materialet har sedan glödgats dgats fför att bli mjukt och fför att ffå en bra struktur med jämnt mnt ffördelade runda (sf (sfärodiserade) karbider i en ferritisk grundmassa. Karbiderna ärr fföreträdesvis av typen M23C6 vilket betyder att de har en kemisk bindning där normalt sett 23 kromatomer binds till 6 kolatomer på ett sinnrikt sätt. Kolet är

Figur 5. Struktur, 440C, blandning av små sekundärkarbider och stora primärkarbider som bildas primärt under tillverkningen vid gjutning

7

KNIVMAKAREN NR 1 2007

nu nästan helt bundet i karbider och ääven kromet är till stor andel bundet i karbider vilket medf medför att materialet inte är rostfritt i leveranstillståndet, vilket är viktigt att veta. Därefter “tvättas materialet rent” med stålblästring, syrabetning och borstning. Bandet har slutligen riktats i ett riktverk till raka, plana längder med jämna spänningar och klippts till hanterliga längder ngder och synats fför ytfel mm.

Uttagning av bladämnen För att ta ut bladämnen kan man använda sig av ett flertal olika metoder. För stora knivserier så ärr det framf framförallt stansning och eventuellt laserskärning som används nds medan fför mindre serier eller stycketillverkning så är bandsågning gning eller framf framförallt vattenskärning bra alternativ.

Materialet kan ääven smidas men detta krääver mycket bra kontroll av temperatur och tidsf tidsförlopp och är ofta mycket svårt att lyckas med. Det är lätt tt att fförsämra den struktur som materialet har från en välkontrollerad lkontrollerad varmvalsning i kombination med sf sfärodiseringsglödgningen.

Slipning

Figur 6. Begränsning i sammansättning

Figur 8. Utstansade ämnen

I nästa steg kan sedan ämnena slipas eller härdas i valfri ordning.

Väljer man att slipa efter härdning, vilket ärr vanligt fför större tillverkare med automatiserad slipning, är det extremt viktigt att man under hela slipningen har effektiv vattenkylning av bladen.

Här används vanligen slipskivor av aluminiumoxid. Om man istället väljer ljer att slipa bladen fföre härdning har man något mindre krav på kylningen, men materialet ffår inte överhettas i detta fall heller.

Rostfritt material är ofta något lättare att överhetta än kolstål och anledningen till detta är att värmeledningsfö rmeledningsf rmågan är något sämre i rmeledningsfö det rostfria materialet beroende på legering med krom. Detta gör att det område de som slipas fför ögonblicket kan bli mycket varmt utan att värmen leds bort ut i resten av bladet och därfö rf r upplever man inte rfö att det blir varmt. Vid all slipning skall man använda vassa nyskärpta slipskivor eller fräscha scha slippapper fför att minimera uppvärmningen av bladet. Man skall veta att en missf missfärgning av bladet i samband med slipningen alltid betyder att bladet har varit fför varmt! Den fina strukturen i Sandvik 12C27 fritt från stora primärkarbider gör att materialet har bra fförutsättningar ttningar fför att slipas och poleras till fin glans som i bilden nedan.

Fulltångekniv av Dick Nyström, 1:a pris klass B, Ludvika 2006

Denna artikel har beskrivit tillverkningen av Sandvik 12C27 och jämfö mf rt dess materialegenskaper med andra stålsorters, men än är det mfö en bra bit kvar till den ffärdiga kniven. Med Sandvik 12C27 finns alla f rutsättningar att skapa en kniv med optimala egenskaper men det fö måste göras på rätt sätt. Det sättet återkommer vi till i nästa artikel.

8

KNIVMAKAREN NR 1 2007

9

KNIVMAKAREN NR 1 2007

TEXT LARS NORLING, FOTO: BENGT-ELIS PETTERSSON TEXT:

Sävsjö

- en upplevelse e i ffäärg och form Stéphanie föreläser...

Lars Kock Jalvemyr och undertecknad hade ffått möjligheten öjligheten att tillsammans med ytterligare 55 ö knivmakare närvara i en hantverkskonferens den 11 till 12 november 2006.

Platsen fför upplevelsen var Sävsjö, arrangörer var Smålands knivmakare och Sävsjö kommun.

makarna i världen och placerade Stephanie på åttonde plats. Stephanie visade ääven ett urval av sina knivar, och det var som rubriken säger: Kvinnor kan göra kniv.

Det franska inslaget fortsatte med att Francis talade om hur det är att samla knivar. Han hade hållit på i 18 år och samlat knivar från hela världen och han kunde konstatera att samlaren är knivmakarens bästa vän.

Platsen är väl vald, eller som det står i turistbroschyren, ”Smålä l ndska höglandet lä ööglandet bjuder på fantastiska natur- och kulturupplevelser. Bland susande skogar och glittrande sjöar ööar ar finner du SSäävsjö kommun. Uppt Upptäääck ck tre av SSäävsjös ö ös smålä l ndska pärlor: kulturmiljön Komstad, skogen vid lä gamla sanatoriet och Vallsjön med sina ovanliga alger.”

Efter denna hantverkskonferens och kniv-SM 2005 så kan turistmakarna lägga till, ”S vsjö har även utvecklats till en mötesplats ”Sä tesplats fför de sl slööjöjdare som sysslar med den ultimata sl slöööjden, jden, knivmakeriet”.

Efter samlaren var det dags att lära ra oss hur ffår vi tag i samlaren och var kan vi sälja våra produkter. Det hade Claes Löfgren och Gunolf Pålsson svar på: de höll en inspirerande fföredragning på temat ”Marknadsplatser och fförsäljning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt”.

Under middagen presenterade Thomas och Bengt-Elis planerna på KnivEXPO 2-4 maj 2008. Med tanke på tidigare träffar i Sävsj ä ö så är det bara att boka upp sig i ävsj almanackan.

Efter inskrivning med kaffe och fralla fick vi välkomnande ord av Bengt-Elis Pettersson och Thomas Löfgren.

Thomas som fungerade som moderator ville att vi skulle öppna våra ra sinnen fför de möjligheter som finns och som f rhoppningsvis kommer att väckas av denna konferens. fö Vuxenskolans Bengt Eriksson började konferensen med att tala om handens arbete och den viktiga sociala samvaron samt det stöd som Vuxenskolan kan ge hantverket och fföreningar i synnerhet.

Efter denna positiva inledning körde allt igång med Mats Eriksson som pratade Design, form och estetik. Mats inledde med att fförklara ord som hantverk och slöjd, han använde pinnstolen som exempel, och kunde konstatera att fföremål som inte har något ändamål inte är designade.

Men de kan inlemmas under begreppet estetik som är läran om det sköna / det vackra. När man designar något skall det innehålla en helhetslösning, från trädet i skogen över ett ändamålsenligt lsenligt fföremål som till exempel en pinnstol som vid livets slut går till energiåtervinning.

Efter denna genomgång lärde rde oss Katinka Schartau ffärgdesign, en del var nytt som när Katinka talade om att måla knivskaften (?).

Eftermiddagspasset inledes av fransyskan Stéphanie Mottais som talade under rubriken ”Kvinnor kan göra kniv”, hon presenterades av landsmannen Francis Anglade. Francis talade om de främsta kvinnliga kniv-

10

På söndagen började de olika workshops som man tidigare hade anmält sig till, jag lärde mig mycket om lövträd av Susanne Johansson från Träcentrum. Lärare Sune Oskarsson gjorde det ”enkelt” med karvsnitt i trä.

Thomas Löfgren berättade ttade om udda material fför kniv och smycke - då handlade det om fossilt, stabbat och allt exklusivt som man bara vill ha. Thomas lärde också ut knepen hur man använder tunna material till knivskaft, giraff och kamelben till exempel. Min avslutning på workshopen var Titan fför smycken och knivar, lärare Anders Forsberg.

Som avslutning kan jag gratulera Knivsverige till att på kort tid ha haft två stycken träffar där experterna har delat med sig av sina kunskaper, jag lärde mig mycket av hantverket under dessa dagar och kan klart konstatera att Thomas och övriga av arrangörerna har lyckats, konferensen öppnade flera sinnen.

Thomas Löfgren berättade om udda material...

������� �����������������

����������������������������������������������� ��������������������������������������������� ����������� �������������������������������������������� ���������������������������������������� ���������������������������������������� ����������� ������������������������������������ ���������� ���������������� ���������������������������� �������������������������������� ��������������������������� ���������� ���������������������� ����������������������������� ����������������������������� ������� ���������������������������� ������������������������ ���������� ����������� ��������������������������� ����������������������� ���������������������� ���������������������������� ��������������������������� ����������������������������� ������������������������ �������������������������� ��������������������������� ����������������������������

������

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Kvinnor kan göra kniv

möt Stéphanie I Sävsjö i höstas kunde vi fascineras av denne franska knivmakare. Hennes knivar är vackra, harmoniska och eleganta.

Här berättar ttar hon fför Knivmakaren hur det kom sig att hon började göra knivar.

Text och foto: Kent Tunlind

Efter avslutade universitetsstudier reste Stéphanie runt i Australien och Nya Caledonien och ddär uppt upptääckte äckte hon konsten att ggöra knivar. Genom v nner ddär som samlade på knivar, vä och i knivtidningar de hade, ins insååg åg hon att knivar kunde vara konstf konstföremål. Hemkommen till Frankrike sex månader senare började rjade hon llära sig att smida.

Hon fick en llärare som var passionerad av knivar och fick chansen att trääffa trä ffa ber beröömda franska knivmakare.

Efter att ha ffått sitt diplom i smide reste hon runt fför att tr träääffa ffa dessa fföör att llära sig mer. Kanske fför att hon var kvinna gick de med på att llära henne hantverkets grunder och ddå speciellt att ggöra ffäällknivar. ällknivar.

och guldsmeden Chantal Gilbert, en verklig konstnär, som kombinerar dessa tv två hantverk i sina alster sså att knivarna är mycket orginella, ovanliga, med ett mycket feminint drag.

Av henne llärde hon sig att sl släääppa ppa på traditionen, uppt upptäääcka cka ok okäända stigar, sina egna kkänslor och id idéééer. er. ”Kopiera inte, skapa nytt” - sa Chantal ...

Stééphanie Sté phanie fick jobb, stannade tv tvåå år i en liten traditionell knivfabrik.

H r llärde hon sig yrket – mekanismHä en, härdningen rdningen av bladet och att ggöra kniv. Nu ville hon börja rja ggöra sina egna knivar, dem som fanns i hennes eget huvud, dem hon inte hittade i tidningarna, –”varf –”varför kopiera det som redan finns, närr jag kan ggöra annorlunda, uttrycka mina egna k nslor. kä

Jag fr frååågar gar henne om hon fföörsöker ö öker ge knivarna ett feminint drag.

F rst ville hon resa igen, nu till Fö Afrika, till nomadfolket Tuaregerna i Sahara. Traditionella krigare med egna smeder. Av dessa yrkesmän n llärde hon sig massor, de gjorde sså vackra och vvääälarbetade larbetade saker med mycket ffåå verktyg.

I Kanada tillbringade Stéphanie sex månader tillsammans med den ber mda kvinnliga knivmakaren berö

12

Efter detta började hon ggöra egna knivar år 2004.

-”Det är inte något åågot got jag ttäänker på, å å, tror jag ggör det naturligt ddärfö rf r att jag är kvinna, men jag arbetar med estetiska linjer och former. Tycker om att se kniven som ett kkänsligt fföremål d rfö dä rf r att vi håller den i handen, som ärr en av de kkänsligaste delarna vi har, fförsöker ööker ker ggööra skaften mjuka och bekv bekväma. Det feminina kan ocks ses i de icke aggressiva linjerna också och de tunnare eleganta formerna.”

Hon tycker mest om fullt fulltångeknivar som ger mer frihet i skapandet, där hon inte begr begränsas av mekaniken, kan llåta fantasin flööda. da. Den enda regel hon ffööljer öljer är att kniven ska vara vass och kunna anv användas.

Hon ser ett sorts spel mellan henne och köparen, ööparen, paren, ddåå hon ggör kniven med

en id idé om vad de kan anv användas till, men överlå verl ter det till den framtida verlå kundens fantasi. Det är roligt se hur kunderna ser olika ssätt att anv använda knivarna på.

Hennes kunder är samlare, mest män, n, ddärfö rf r att det är mest män som är intresserade av knivar. Men det f rä fö r ndras –”...jag ffår fler kvinnliga kunder varje år. De tycker om knivar men hittar inte ssådana som de tycker om, och dä d rfö rf r vill jag ggöra mer

knivar speciellt fför kvinnor”.

Stéphanie har andvänt Sandviks stål 12c27 sen hon började göra knivar. Det är välkänt i Frankrike och det är ett material hon kan lita på, lättslipat och omtyckt av kunderna för sin mycket fina skärpa.

Sjäälvklart Sjä lvklart vill jag höra vad hon tycker om svenska knivar och knivmakare.

-”Jag har alltid varit fascinerad av era knivar. De har en dynamisk men inte aggressiv form, de ggörs fför att anv användas men ärr ocks också mycket vackra”.

F rsta kontakten med svenska knivar Fö var genom Roger Bergh som brukade

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Mottais besöka ööka de franska määssorna. –” Jag blev vväääldigt ldigt fföörtjust i hans arbeten och nu i SSävsjö hade jag möjligheten ö öjligheten att uppt upptäääcka cka fler knivmakare och underbara knivar. Jag tycker verkligen om dem. Ni är mycket duktiga på att vvääälja lja material till skaften i kombination med bladet och eftersom det mesta av kniven är skymd i de vackra, välarbetade slidorna, sså blir man ivrig att se vilken skönhet som ärr ggömd ddär inne”.

Hon tror att hon kan llära sig mycket av de svenska knivmakarna och har redan haft möjlighet ööjlighet att besööka Johan Gustavsson i hans verkstad och fick se honom smida avancerad damaskus.

–” Han är verkligen skicklig i att g ra ssådan komplicerad och gö teknisk damaskus, det är inte så många som våågar vå gar sig på ett s avancerså at

smide”.

Man blir glad av att tr träääffa ffa Stephanie, den entusiasm hon kkänner fför sitt hantverk, för att hon ärr sså engagerad.

Planera fför att komma till SSävsjö 2008 sså få f r ni ocks också möjlighet ööjlighet att trääffa trä ffa henne och hennes vackra, harmoniska och eleganta knivar, – hon kommer dit.

13

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Johan Stenevad

Blad av Mathias Styrefors och Jonny W Nilsson som ocksĂĽ gjort gravyren. Scrimshaw av Viveca Salin Foto: Kent Tunlind

14

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Stockholms knivf knivförening inbjuder till en nyskapande knivutst knivutställning.

Stockholms knivf knivförening fortsätter på den inslagna väg som vi började vandra 2006. Vi fortsätter 2007 med samma koncept. Vi satsar på p konstnärlighet och kvalitet. Vi bjuder in utvalda och kvalificerade konstnärer inom knivmakeriet i Sverige till ett speciellt konstn arrangemang i en spännande sp och kulturtyngd miljö, nämligen Gamla Stan. I hjärtat av Stockholm ordnar vi en utställning utst den 4 till 10 augusti 2007, under temat: ”Kniven som Konst”.

Svenskt knivmakeri har ur uråldriga traditioner och det har på p senare år utvecklats till en konstform. Det är detta vi vill visa med vvår utställning. Evenemanget kräver kr ääver en passande lokal och vi har valt Mäster Olofsgården, en hemgård med en omfattande verksamhet inom kulturområdet. kulturomr Där anordnas det kurser i de mest skiftande ämnen och man står som arrangör av många begivenheter i Gamla stan, bland annat firandet av nationaldagen och den levande julkalendern.

Lokalerna finns p på Svartmangatan 6, ett knappt stenkast från fr Stortorget.

Knivutst Knivutställningen pågår en hel vecka och vi inleder med en vernissage llördagen den 4 augusti 2007 klockan 12.00.

Invigningstalet hålls h lls av ordf ordföranden i Mäster Olofsgården Ingvar Tägtström.

Kontaktperson angående ang knivutställningen är Lars Norling tel 08-381424, e-post la.norling@telia.com

NORDISK LANDSKAMP I KNIVMAKERI Fiskars i Finland 19.05.07 – 20.05.07 Roskilde Danmark 23.06.07 – 24.06.07 Gysinge Sverige 28.07.07 – 29.07.07 Elverum, Norge 09.08.07 – 12.08.07

Under tävlingss ä ävlingss äsongen 2007 är det åter dags att anordna en Nordisk landskamp i knivmakeri.

Detta år ärr det Dansk Kniv fförening som står som ansvarig huvudarrangör. Åter igen är det en kollektion om 5 st. knivar Å av 5 olika knivmakare från varje land som bedöms och deltar i tävlingen. ä ävlingen.

Samtliga knivar i tävlingen ävlingen kommer att ä visas upp i varje land på de olika tävlingar ä ävlingar som anges här vid sidan om.

För ytterligare information kontakta varje lands medarrangerande knivklubb

15

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Remissunderlag

Så här kommer vi att tävla 2008 Tävlingskommitt ä ävlingskommitt én har under året som gått arbetat fram ett fförslag om hur knivtävlingsverksamheten äävlingsverksamheten i Sverige bör se ut från och med tävlingss ä ävlingss äsongen 2008. Förslaget i sin helhet finns utlagd på vår hemsida www.svenskkniv.se Synpunkter och funderingar är välkomna, lkomna, från fr både enskilda medlemmar och medlemsf medlemsföreningar och kan skickas till kommitténs ns ordf ordförande: Michael Almqvist, Kungsvägen ägen 54. 930 10 Löv ä ö ånger.

På ett generellt plan har idag Svenska knivmakare blivit mycket skickliga rent tekniskt. Därfö rf r väljer rfö ljer vi nu att i tävlingsverksamheten äävlingsverksamheten vlingsverksamheten ( som vi ser som en del i en målinriktad linriktad utbildning i knivmakeri ) fokusera mer kring de estetiska frågorna gorna i knivmakeriet. Tekniken f r inte glömmas få mmas bort, men vi tror och hoppas att den idag sitter som en ”ryggrad” på de flesta av oss.

Grundnivån på vad knivmakarna runt om i landet kan åstadkomma är mycket hög. Däremot så beh behöver vi alla ( med ffå undantag ) ha mer träning ning i att hitta på tekniskt kreativa lösningar sningar kring design och estetik i knivmakeriet ( kanske var vårr andraplats i den Nordiska landskampen som genomf genomfördes 2005 ett utslag av detta. ”Designlandet” Danmark vann… ).

I fförslaget finns också några gra fförändringar ndringar i antalet tävlingsklasser. äävlingsklasser. Några gra fförsvinner och några gra kommer till och ytterligare några byter namn.

Damklass fö f rsvinner. Detta fför att det under senare år varit ett mycket lågt gt intresse att deltaga i denna otidsenliga klass.

Fulltånge. å ånge.

Efter en hel del funderingar fföreslåår vi att denna klass utgår. Med ett öppnare ppnare regelverk i de övriga klasserna, ser vi att denna så i grunden stabila kniv, kommer att kunna leva kvar och sk skörda framgångar i nästan alla andra tävlingsklasser. ä ävlingsklasser.

Specialklass utgår. r. Kriterierna fför denna klass har inte skilt sig från n flera av de andra klasserna fförutom just att knivbladet skulle vara tillverkat av knivmakaren. P På det sättet ttet har den egentligen ”endast” varit en ”f ”förtäckt” tävling äävling i att tillverka knivblad.

Därfö rf r vill vi nu inf rfö införa tävlingsklasserna ä ävlingsklasserna Damask, Smidda och slipade knivblad knivblad. Väl medvetna om att dessa inte täcker in allt, så ser vi det ändå som ett fförsta fförsök att inf ra denna tävlingsform infö äävlingsform i hela landet.

Smyckeskniv klasserna bälte äälte / ej bälte ä ersätts båda med klassen Smyckeskniv. En mindre kniv gjord fför att bäras

16

till festbeklädnad eller t.ex. runt halsen. Motivet till borttagandet är bl.a. att ”bältes” klassens kriterier inte skiljer sig nämnvärt från nya klasserna ”Konstkniv och Utvecklad brukskniv”. Öppen ppen klass ersätts med Konstkniv. Öppen klass har länge nge ffått tjäna tj som en sorts ”slaskhink” där visserligen fina och välgjorda v knivar funnits med, men mest på grundval av att de inte passat in någon n annan klass pga. olika begr begränsningsregler. Konstkniven skall på detta sätt s tt ffå utrymme fför den kreativitet och skaparlust som idag präglar pr svensk knivtillverkning i Sverige och utomlands.

Enkel brukskniv ersätts med Traditionell brukskniv Vi vill här fortsätta att bevara den brukskniv. nordiska knivkulturen/traditionen. Vi tror ocks också att det ääven i den ”enkla” brukskniven finns en tradition av sparsam utsmyckning som vi nu vill återinf terinf ra. I denna klass skall man ange tilltänkt terinfö användningsomr ndningsområde de fför kniven och ffå den bedömd i enlighet med detta.

Förfinad brukskniv ersätts med Utvecklad brukskniv. Här handlar det om att skapa brukskniv nya, utvecklande traditioner. Nya material och användningsområden anv den skapar nya fförutsäättningar att göra en vacker och funktionell brukskniv.

Fäällkniv. ällkniv. Härr fföreslår vi både en skärpning och lindring i regelverket. Mekaniken är en omistlig del av ffällkniven, så naturligtvis skall den göras av knivmakaren själv. sj Vid ev. utsmyckning kan dääremot ett samarbete men annan person ffå ske.

Knivblad får en egen klass.

Här ett som Mathias Styrefors gjort

Rookieklass. I svaren på frågan gan ”varf ”varför man inte tävlar?” äävlar?” vlar?” i vår undersökning som vi gjorde bland våra ra medlemmar, framkom med all önskvärd tydlighet att man inte ”vågar” eller ”tror sig kunna mäta sig med proffsen”. Detta vill vi ändra på.

Teamwork och Ungdom. Ingen fförändring nödvändig.

Med vänlig hälsning lsning Michael Almqvist, T vlingskommitté Tä vlingskommittééns ns ordf ordföörande

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Ny artikelserie:

SÀPMI slöjdarna Text och foto: Kent Tunlind

Långt uppe i norr, dä d r norrskenet sprakar i vintermörkret och midnattssolen lyser om sommaren, ddär ligger Sàpmi.

Vid sidan av renskötseln har jakt och fiske traditionellt varit levebröödet, levebrö det, tillsammans med ett hantverk som idag uppskattas av samlare över ver hela vvärlden.

Hantverkstraditionen har ggått i arv generationerna emellan och tillverkningen av bruksf bruksföremål har blivit ett konsthantverk utf rt av skickliga sl fö slööjdare. öjdare.

Materialet hämtas mtas fr från naturen, slööjdarens slö jdarens skicklighet syns i de mjuka formerna, i gravyren, i bladets kvalit kvalité och skaftets form, ett bruksf bruksföremåll men ocks också ett konsthantverk…

Föölj Fö lj med på en resa och llär k nna dessa sl kä slööjdare…. öjdare….

V r resa börjar i Kaitum, Vå jag har st stämt mööte med Erik Fankki. Jag sv svänger av fr från landsväägen landsvä gen mellan Kiruna och Gäällivare, Gä llivare, körr fast i en snösn driva. Det ärr fem mil kvar till Kaitum. Vä Vägen ägen är helt igendriven, det har stormat hela natten, barnen har ffått ledigt fr från skolan ddå bussen inte kunnat ta sig fram. N Når Erik på p telefon men måste å återkomma åste terkomma ddå han måste å åste ut och se till renarna.

Näästa Nä sta dag skiner solen, traktorn har kunnat ploga väägen vä gen och vi trääffas trä ffas i hans verkstad....

...slöjd av Sàpmi-slöjdaren Erik Fankki

17

KNIVMAKAREN NR 1 2007

kunna ttääälja lja med den. Ett ssåådant blad fanns inte att köpa. kööpa. I början smidde han mest i kolst kolstål men gick snart över till rostfritt och llärde sig att härda h rda st stålet sså att det ffår rrätt hårdhet h rdhet fför att ocks vara llätt att sk också skärpa, -” många nga tror att rostfritt är hårt, men i härdningen rdningen best bestämmer jag hur mjukt jag vill ha det”.

erik fankki Erik fföööddes ddes 1968, vväääxte xte upp bland duktiga sl slöööjdare, jdare, i alla granng rdar fanns de, Anders, granngå Johan, Torsten Fankki, Saitton och Poggats. Erik fföööljde ljde tidigt med sin far Nikolaus Fankki, en duktig sl slöööjdare, jdare, ut i verkstaden, han ville llära sig hur man gjorde de olika bruksf bruksföremålen, kniven, en kåsa eller saltflaska. Hur ffår man balansen sså att inte mjölken ö ölken skvalpar ur när renen sparkar till ”nàhppin”? Då det var mest kvinnorna som mjölkade ö ölkade renvajorna måste ååste skaftet passa en kvinnas hand. Erik ville llära sig det, att kunna hantverket.

P samernas folkhögskola På öögskola som han gick mellan 1988-90 fick han anv använda maskiner, det fanns inte i faderns verkstad och här började han utveckla sin egen stil.

Han började tidigt tillsammans med Esse Poggats som hade en smedja i Kaitum att ggöra sina egna blad. Han ville ha en kniv som han både kunde slakta med, den skulle vara tunnare vid spetsen, men man ska ocks också 18

Erik hämtar mtar allt sitt tr trä i skogen, det ärr både b roligt och avkopplande, fförbereder det när han kommer hem, oftast genom kokning och llåter det torka i några åågra månader. nader. Finare masur än n i trakterna kring Kaitum kan man inte hitta någonstans. någonstans. å Renhornen tar han i samband med slakten på senhösten, öösten, sten, de ffåår inte vara fför blodiga och renen börr ha fejat hornen ffärdigt. Av 100 kg horn blir det kanske 10 kg som han anv använder.

Erik kallar sig konsthantverkare, – sl slööjd öjd är närr man ggör flera av samma modell, men alla hans knivar och alster är unika.

Formen best bestäms av materialet, estetik och funktion.

Gravyren ärr hans egen ”handstil”, den ska vara enkel men ttääcka äcka f r att synas, men man ffår fö inte fförstö rst ra materialet utan måste ååste ste llååta det leva.

Barnen, Erik har tv två flickor, har börjat rjat ffööölja lja med pappa till verkstaden, de har just gjort varsin kåsa och i den senaste utstäällningen utstä llningen uppe i Nordnorge ddär Erik st stääällde llde ut sl slööjd öjd tillsammans med sin far, var de ocks med. också

Erik gör inte bara fantastiska helhornsknivar utan blandar också hornet med den fina masuren som växer i Sàpmi. Traditionella bruksföremål, som denna vackra kåsa ingår också i hans slöjd

Nàhppins form gör att renmjölken inte skvalpar ut när renen sparkar

Kniven sitter perfekt i handen, med en otrolig balans, skönhet och form. Ett utsökt redskap för renägaren, jägaren eller fiskaren...

20:eKnivVeck Knivtävling:

Nordiskt Mästerska

Tävla i klass A&B:

Bruks, Förfinad bruks, Helhorn och Halvhorn, Smycke, Fulltånge, Öppen klass, Fällknivar, Specialklass, Ungdomsklass och Damklass, Hantverksknivar.

Curt-Ivan Wiklund, nd 2:a nd, :a pris 2006 i Förfinad brukskniv klass B

Kni Kniven:

Kniven ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas.

Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

T Tävlingsbidragen: Väl märkta bidrag skickas per post eller lämnas in till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika senast 9 juli 2007, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 9 eller tisdag 10 juli.

-

9 15 jul

Välkommen till KnivVeckan i Ludvika 2007!

2006 års 3:e pris i Halvhornsskniv, klass B, Stig Sjunnesson

FFrri ri entré!

och fritt deltagande!

Logi:

Ludvika Smedjebacken Turism tel 0240 - 860 50 Boka on-line på www.visitludvika.se

Hela detta uppslag är en annons från Ludvika Smedjebackens Turism för KnivVeckan i Ludv

kan i Ludvika

ap i Knivhantverk

li 2007

Jonnyy W Nilssons Jonn Hederspris: Hederspris pris: Det finaste priset i kniv-Sverige!

Delas ut till den finaste kniven under KnivVeckan.

Prissumma:

5.000:och äran! och

2006 fick Anders Hedlund priset.

Publikens pris pris: Var med och rösta f fram publikens favorit år 2007 2007!

Jonas Sandströms Smyckeskniv ej bälte, 2:a pris i klass A

vika 9 - 15 juli 2007. Bilderna från KnivVeckan 2006. Foto: Kent Tunlind . © Max BOB

Prisutdelning: Söndagen den 15 juli kl 14.00.

20 000:- i premier 20. premie !

Två glada vinnare 2006.

Far och dotter Löfgren

TEXT OCH FOTO: ANDERS HALLDE´N

Knivhistorisk resa i tid och rum, del 2

R Resumé: Anders Halldén har tillsammans med sina kamrater, Acke”kniven” Carlsson, Torsten “TP” Pettersson och Leopold “glasmästarn” Isaksson, gjort en resa för att upptäcka kniven i vår historia. Eskilstuna Stadsmuseum blev en besvikelse. Varför gömmer man undan denna fantastiska knivhistoria? Eskilstunaknivar som är kända över hela världen!? Trots detta är museet väl värt ett besök om man bortser från knivsamlingen. Resan gick vidare till Helsingfors och Nationalmuseet. Här får man se Anders och många knivsamlares våta dröm, en 200 år gammal Vöyrikniv! Resan fortsätter mot Kauhava...

Efter Helsingfors körde rde vi de 40 milen till Kauhava. Tack vare bra information av Riikka Hellman, ansvarig fför knivfestivalen, var vi väl v f rberedda på vad vi skulle hålla fö h utkik efter.

I Kauhava finns knivmuseum, knivfestival (alltid helgen fföre midsommar), lokala knivtillverkare, knivsamlare och Iisakki JJärvenpää OY, Finlands äldsta ldsta knivfabrik i produktion. Efter andra världskriget rldskriget hade Finland 30 knivfabriker, 26 stycken av dem fanns i Kauhava.

H rmäkniv Hä

Puukkofestivaalit eller knivfestivalen.

Inne i en skola, på två våningar, här finns det knivar och antikviteter, ute pågår smide, tävlingar äävlingar och matservering.

Många av Finlands bästa knivmakare finns på plats. Jag imponeras av Teuvo Sorvari som gör iskallt, perfekta repliker av Vöyriknivar och Arto och Jari Liukko (far och son) som gör och utvecklar Kauhavamodellen, med trådinläggning, gravyrer och allt.

Vöyrireplik av Teuvo Sorvari

utan elektricitet eller avancerade tekniska hjälpmedel och gjorde minst lika fina arbeten. På festivalen pågår också finska mästerskapen i knivkastning. Information att läsa om festivalen finns på: www.kauhava.fi/puukkofestivaalit/

Iisakki Järvenpää OY Vi besöker ker fförstås knivfabriken som grundades 1879 och som idag gör 150 knivar per dag. Fabriken är självklart mekaniserad, men maskinerna och verktygen är gamla. Verkstadsmiljön andas 50-tal. På plats tillverkas fortfarande knivbladen som slipas, poleras och etsas.

Mycket av produktionen är hantverksmässig.

I fabrikslokalen finns det en intressant del med utställning av gamla Järvenpääknivar och så finns det lagerf rsäljning. Här finns ett 20-30-tal modeller, mycket fö ”reservdelar” och en del litteratur.

Fortfarande tillverkas här klassiska Kauhavaknivar av hög kvalitet.

Jag tar upp den vackra dubbelkniven av Härmämodell, drar ut kniven ur slidan och…...........den saknar blad!!

Finlands knivlag fförbjuder knivar på allmän plats, precis som i Sverige och Norge. Tanken är att vill nu någon finsk ung man göra ra som sina fförfä rf der, bära en grann kniv i sin bröllopsdräkt, så blir det en attrapp, dessutom med skaft i plastliknande material. Är det inte sorgligt?

Kauhavan Puukko ja tekstiilmuseo.

Museet som grundades 1978 är ett måste om man är intresserad av knivhistoria. Det fina är också att man kan ta med frugan fför där finns också en mycket fin samling av äldre ldre finska textilier (snackar jag ffördomar??)

Jag blir också imponerad av att de kan göra sådana praktknivar med sådan precision och sedan slås jag av tanken att det under slutet av 1800-talet satt några knivmakare,

22

Museet har 400 kompletta knivar, varav knappt 100 st är från 1800-talet och äldre. Där finns också verktyg, stämplar och material som visar hur man

KNIVMAKAREN NR 1 2007

tillverkade olika delar till kniven, totalt 3000 fföremål.

Den textila samlingen omfattar bland annat en samling av äldre allmogetextilier samt visar hur man efter kriget, när det var avsaknad av det mesta, tillverkade bland annat mattor och skor av papper.

Jag måste också nämna att under vårt fyrdagarsbesök i Kauhava så bodde vi i en studentlägenhet med fyra sängar, fullt utrustat kök, dusch, toalett och egen bastu!!

Alla lägenheter, i totalt tre huslängor, ngor, hade egen bastu fför eleverna, självklart måste det ingå i ett barns utbildning och fostran, leve Finland!

Det är söndag morgon den 18 juni och vi påbörjar vår resa hemåt. På måndag, efter en 70 mil knivhistorisk resa och en och annan pilsner, är vi så hemma. En intressant resa med mycket intryck att smälta.

Efter vår hemkomst och efter att ha läst artikeln i Knivmakaren nr 3 om Finn Anders funderar jag över hur man på Dalarnas Museum tar tillvara sitt kulturarv och sin världskända morakniv.

Jag e-mailar en fförfrågan gan till ansvarig intendent fför f remålssamlingar, två gånger!, utan svar, tydligen helt fö ointresserad av detta ämne.

Jag skriver då till museichefen och hänvisar till mina tidigare fförsök till information, efter en månads väntetid, inget svar där heller, trots att jag meddelat att jag håller på med en artikel fför Svensk Knivf Knivförening.

Vad visar detta på ?

Ytterligare några månader senare, i oktober, tittar jag på SVT:s finska nyheter, Uutiset. Reportern informerade plötsligt om att våldet i Finland är till stor del knivrelaterat, detta som en påannonsering annonsering inf inför den på Nationalmuseet nyinvigda utställningen llningen med Finlands fförnämsta knivsamling.

Alltså, påannonseringen annonseringen handlade om V VÅLD, inte om museets kulturskatt. Hur kan det bli så??

Jag funderar, att om det funnes en utställning av vapen gjorda av de fförnämsta vapensmederna, skulle man då påannonsera att det skjuts ihjäl mycket finnar i det moderna samhället???

Som sagt, vad gick snett? Glöm aldrig att fundera över det! anders@cultur.nu

Kaj Embretsen André Andersson Micke Andersson Johan Gustafsson Anders Högström Henrik Ussing R.B Johnson Grazyna Shaw Anders Hedlund Roger Bergh Conny Persson Stig Wallman Knivkompaniet Utrustning.se

Jens Ansö J-T Pälikkö Jukka Hankala Jesper Voxnaes Anders Johansson Maihkel Eklund Jonas Holmberg Laszlo Balatoni Magnus Axelsson Bjarne Widheden Thomas Löfgren Kay Vikström Arto Liukko JANO Gunnar Momcilovic

Welcome to the 3rd annual Knife Show Saturday the 25th of August 2007 10 A.M–6 P.M Radisson SAS Viking Hotel Vasagatan 1 Stockholm Sweden Official sponsor

Kauhavamodell, ”Kejsarkniven” av Arto Liukko

For show information: Johan Gustafsson, johanknives@telia.com, +46 11 57 106 Anders Högström, andershogstrom@hotmail.com, +46 8 798 58 02 Radisson SAS Viking Hotel +46 8 50 65 40 00

www.knifeguild.se

23

KNIVMAKAREN NR 1 2007

TEXT OCH FOTO: JOSEFIN WIKSTRÖM

Knivmakande i Vörå – fförr och nu Varannan torsdag ärr det knivkurs i V Vörå, orten den så svårligen rligen prissatta V Vörå-kniven kommer från. I stort sett samma gäng karlar samlas år efter årr till kursen som ordnas av V Vörå, Oravais och Maxmo medborgarinstitut. Under kurskvällarna sysslar de helst med sådana skeden som inte kräver så stor koncentration, men tillåter diskussion. De sneglar inte på varandra, utan visar öppet allt de gör. Men de svenska knivarna sneglar de på fö f r inspirationens skull.

Nils H Härtull gjorde sin fföörsta kniv fr frå rån en bild i en jakttidning

– Har någon flätat något sånt här, r, undrar Svante R Rätti och bläddrar fram en bild i mapp med mycket material om knivar.

De andra funderar, tar fram läder och experimenterar.

Ingen har gjort något riktigt liknande tidigare, men de har sina teorier.

Det är så det fungerar på knivkursen i Vörå. Alla kan fråga av alla. Kunskapen delar man med sig av – oberoende av om man lyckats eller misslyckats med något. Om Svante har samlat på sig inspiration och modeller i sin mapp, så har han också avskräckande exempel i sin väska.

– Jag hade hört om att folk torkat ett och annat i mikrovågsugnen, och tänkte testa med läder. Jag såg bort någon sekund, och då gick det så här, säger Svante och tar fram en hopkrympt och skruttig knivslida.

Knappt tjugo män samlas varannan torsdagskväll i Vörå f r att göra knivar. Det är till stor del samma män som fö kommer år efter år till kursen som ordnas av Vörå, Oravais och Maxmo medborgarinstitut. Den fförsta kursen hölls 1996, närr de fförsta knopparna fför knivmakandet brast på den österbottniska kusten i Finland. En tredjedel har varit med sedan starten, men de flesta har nog flera år på nacken. Och alla är de lärlingar och gesäller.

– Alla lär sig av varandra, kritiserar varandra och ger varandra råd. Förr kursavgiften ffår vi tillgång till en verkstad, men man kan inte säga att vi har någon lärare, säger Matti Havulehto, som håller i trådarna sedan ett par år.

En julaftonsönskan Anders Hedlund sitter och sandpapprar ett knivskaft.

– Bra namn fför en knivmakare, eller hur? Anders Hedlund är en av Sveriges bästa knivmakare.

G ngets egen Anders Hedlund.

Gä

24

– Och det här är vår bästa kniv-makare, inflikar en annan deltagare.

Med sina 78 år är Anders äldst i gänget. Förra året skulle han sluta, men dragningen till gänget nget blev fför starkt så nu är han tillbaka.

– Har du hört om hur det började, frågar han och berättar sedan om hur han såg en utställning av Nils Härtulls knivar, träffade ffade samme man utanf utanför kyrkan på julafton – och där kom de överens om att starta en kurs.

Vörå (Vöyri på finska), som ligger knappt 40 kilometer inåt i landet från Vasa, var ett bra ställe att starta en knivkurs på. Här finns påbrå och historia i form av Vörå-kniven.

Vörå-kniven kom troligen till i slutet av 1600-talet. Då fanns tre smeder i Vörå och någon av dem gjorde den f rsta kniven, och en skomakare gjorde dubbelslidan i fö läder. Sedan dess har många ovärderliga Vörå-knivar gjorts, men med lite olika ornament. Söner och lärlingar fick göra ornamenten som övning, och valde då ofta att fförändra mästarens formgivning en aning.

– Jag visste inget om Vörå-kniven då, men jag tog reda på. Österbottens museum i Vasa har 20 Vörå-knivar i sin samling samt skrårullar. Jag fick låna en kniv därifrån, och under det andra kursåret gjorde vi Vörå-knivar enligt äkta modell.

– Det görs många kopior av Vörå-kniven, men de vi gjorde på den här kursen var äkta, säger Matti.

Nils, som tidigare ledde kursen, deltar fortfarande.

Matti berättar ttar att de andra deltagarna ofta ffår ta del av alla fakta om knivar som Nils samlat på sig. I hans egen knivmakarkällare samsas nämligen inte bara redskap och olika trämaterial på hyllorna, utan där finns också böcker, tidningar och annat skrivet material om knivmakande.

Olika händer skapar olika knivar Just nu görs inga traditionella Vörå-knivar på kursen.

Några håller på med kåsor med en kniv i handtaget, andra

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Inspirationen kommer till stor del fr från Sverige, men alla har sin egen stil.

H r är exempel på två Hä tv knivblad som kursdeltagare gjort

P brå På br finns i V Vörå r . Under det andra kurs kursåret fick kursdeltagarna ha en ääkta kta V Vöörå r -kniv som modell. SSå här ser resultatet ut

gör vanligare knivar av olika storlek och material.

Masurbjörk verkar dock vara ett favoritmaterial, trots att det i denna grupp fförekommer det mesta i materialväg – allt från flodhästtänder och ebenholz till en stubbe hittad i hemskogen. Modellerna varierar.

– För några år sedan sade jag till de andra att de inte ska ta efter andras knivar. I stället ska de skapa sina egna knivar som de andra kursdeltagarna kan känna igen tio till tjugo år efter kursen, säger Nils.

– Alla har faktiskt sina egna modeller, och jag känner nner nog igen dem alla trots att ffå gör likadana knivar flera gånger, konstaterar Matti.

– När en kniv är bra passar den i handen. Alla gör olika modeller, men så har alla olika händer också, säger Anders.

Trots att man har en egen stil så behövs inspiration.

Det är ingen tvekan om varifrån inspirationen kommer – Sverige. Därfö rf r planerar gruppen rfö att under sommaren åka till knivutställningen i Ludvika. Drömmen mmen om alla knivar de ska ffå se verkar inte göra dem mätta.

– Vi ska ffölja svenskarna. Knivmakarna i Finland är amatörer om man ser på det hantverk som görs i Sverige, säger Matti.

Ett par andra deltagare nickar. De kallar de svenska knivarna närmast rmast fför smyckesknivar. För att göra sådana krävs äävs mycket utbildning. Sina egna knivar väljer de därfö rf r att kalla fförfinade bruksknivar. rfö

Inget hemlighetsmakeri En del använder sina knivar. Få säljer dem. Någon ger bort en kniv som gåva. ååva. Mats Tuomela är en av de yngsta deltagarna, och inne på sitt andra år som knivmakare. Han tillverkade en kniv under fförra året. Först valde han att placera den på prishyllan, men när hösten sten kom ffästes den vid jaktkläderna.

Att använda den känns bra.

– Det är ett stort steg kvar tills jag kan säga att jag har gjort en kniv helt själv, lv, fför jag fick så mycket hjälp med den här. Men jag är nöjd med den här kniven, säger Mats.

I vår ordnas också en nybörjarkurs i knivmakande i Vörå. Mats deltar också i den. Han konstaterar att på den ”vanliga” kursen har han många lärare att rådfråga. På nybörjarkursen blir det i stället en lärare och många som behöver råd. Med många lärare har han hittills inte behövt lära sig av sina misstag. Han har stoppats innan dess.

De flesta deltagarna närmar sig pensionsåldern.

Skillnaden mellan dem och Mats är att Mats jobbar med sin kniv främst under kurskvällarna. De andra jobbar mera hemma och tar med sig arbetsmoment som kan göras under livliga diskussioner. Det är gänget och samvaron som lockar. En anti-jantelag råder. Det man gjort visar man upp. Här finns inga hemligheter, och det är ett lärorikt system.

25

KNIVMAKAREN NR 1 2007

TEXT OCH FOTO: ANDERS HEDLUND

TIPS & TRIX Vi gör en slipjigg, del 1

Kära knivvänner! Jag vill här fortsätta att dra strån till stacken av kunskap till Sveriges smartaste knivmakare, de som ärr med i Svensk knivf knivförening!

Jag kommer att beskriva hur jag går tillväga ga fför att slipa fram olika knivblad. Slipskolan omfattar både slipning av blad med hög slipfas som det sedan efter härdning görs kortegg på och vanliga bruksblad med egg ända nda ut. En liten fförutsättning dock; Tillvägagångssätten kräver en bandslip. Maskinen som jag använder och som är med i Slipskolan är en Håkanssonslip.

Jag kommer nu att beskriva hur man med enkla medel och med hög noggrannhet slipar egna normalstora (ca 5-10cm) blad som det sedan skall vara en kortegg på, alltså blad med högg slipfas och ffällknivsblad.

(I andra delen av Slipskolan kommer jag att visa hur jag slipar mina vanliga bruksblad, alltså blad med eggen slipad ända ut till rakbladsvasst.)

26

vinkeljärnsläppen ritningen visar och utvidga det till ett ovalt lodrätt hål. Hålet skall vara lodrätt avlångt på grund av att det då gårr att slipa ffällknivsblad av olika storlek och bredd.

Sätt nu ihop de två jiggdelarna genom att antingen svetsa eller bulta. Kom ihåg att lämna en 2,5mm fals i framkant som bladet skall stå på i jiggen. Se ritningen.

Färdig! Denna jigg och anhåll kan dimensioneras till den storlek på blad ni vill göra. Vi behöver också en svetstång, modell liten (Jula har billiga), och en eggrits.

Detta slipsätt jag nu går igenom är dock inte lämpligt till att slipa blad med fullt utslipad egg, på grund av risken att det skär in i hjulet eller slipbandet. I och med att anhållet och jiggen bildar en stum enhet, kan det då få f oanade fföljder. Var mycket fförsiktig med slipmaskinen, det ärr ju skapa fföremål som tillverkas! Det går naturligtvis att vända slipriktning på maskinen, så att bandet går från oss istället llet fför emot oss. Dock tenderar slipbandet att lyfta jiggen upp från anhållet med slipfacetter och okontrollerad slipfas som fföljd.

Sliptekniken kräver ääver ver att vi fföörst tillverkar några enkla hjälpmedel.

Hjälpmedel 1: Ett extra långt och brett slipanhåll. Mina mått på plattjärnet till anhållet är 250*60*6mm. Detta anhåll passar blad upp till ca 10cm. På min slipmaskin behövs det också en bit rundjärn rn 12 mm i diam. Kontrollera fförst på er egen maskin vad ni behöver ver fför diameter.

Enklast när ni skall börja slipa blad på detta sätt, är att använda jämntjocka material, alltså inga taperade blad.

Det har att göra med att man gör två stycken eggritsar där eggen skall vara. En från n varje sida, och ffår man dem parallella är det lätt att exakt se vad som skall vara kvar f r att ffå eggen helt centrerad hela vägen. fö

Hjälpmedel lpmedel 2: Slipjigg fför blad upp till ca 10cm.

Vi behöver en bit plattjärn, 100*50*3,5mm.

En bit vinkeljärn, 100*25*25*3,5mm och en 3*15mm bult, bricka och vingmutter. Bulten och vingmuttern använder vi när vi görr ffällknivsblad.

Kapa till ena vingen av vinkeljärnet så som ritningen visar. Borra sedan ett 3,5mm hål i mitten av den stående

Innan vi börjar slipa eggen är all formning av bladet klar och ääven stämplingen är gjord.

Sätt knivbladet med ryggen ned i jiggen som nästa bild visar. Bestäm var ni trycker fast bladet med tummen på bladets eggsida när ni sätter fast bladet med svetstången, och gör sedan likadant när ni slipar andra sidan. OBS: Detta är viktigt!

KNIVMAKAREN NR 1 2007

En alldeles rak knivrygg är dock ett undantag. En alldeles rak rygg kan ju inte stå på annat sätt än helt plant mot jiggens fals. Nu är det ju inte vanligt att en knivrygg är helt rak, utan vanligast är nog dropp, att ryggen från början till slut faller av nedåt. Om man här är okonsekvent med tumtryckets placering när man sätter fast bladet, blir det olika slipvinklar. Observera också att svetstången inte nyps åt på själva bladet, utan strax bakom, på tången.

När vi övat någon gång med tummen så att bladet hamnar på samma sätt när vi vänder det, är det dags att slipa.

När ni istället skall sätta tta fast och slipa ett ffällknivsblad, tar ni bulten och vingmuttern och skruvar fast bladet, genom sitt pivåhål, i jiggen. På detta sätt tt sitter ffällknivbladet säkert och så få f r man inga fula märken efter tången. Trycket med tummen på samma ställe varje gång är dock som alltid väldigt viktigt också nu.

Nu är det valfritt att använda antingen hjulet på slipmaskinen eller plandelen. Jag använder nder hjulet fför att ffå en snygg skålslipning.

Anhållet placeras på plats med en vinkel ned mot hjulet.

Anhållet bör vara ca 5mm ut från slipbandet. Då fö f rsvinner det mesta av slipdammet ner mellan hjulet och anhållet. Ju mindre vinkel desto högre slipfas och ju brantare vinkel ned, desto kortare slipfas. Härr ffår ni pröva er fram tills ni hittar rätt. Spänn inte fast anhållet stenhårt, utan ha det så att det med hjälp av slag på anhållsstången, går att ändra vinkeln någon grad upp eller ned. Alltså anhållets vinkel styr höjden på slipfasen.

Se till att ni har en mycket bra arbetsbelysning och att ni tar det lugnt och fförsiktigt.

Nu är det viktigt att ritsstrecken vi gjorde tidigare på bladet syns tydligt. Mycket viktigt är också att vi fföljer ritsarna. Slipar vi exakt efter ritsen blir resultatet lika på bägge sidor.

Tänk på att inte slipa eggen fför tunn med det fförsta bandet, ex 60 korn, utan kom ihåg att ni har minst två band kvar, ex Trizact A45 och A16, och att ääven de tar på materialet. Vi skall ha ca 0,5-1,0mm kvar att göra kortegg på efter härdning.

Slipningen går till så att vi fför slipjiggen fram och tillbaka på anhållet. llet. Var fförsiktig fram på spetsen av bladet där det är lätt att slipa över ritsstrecken. Var ääven noggrann mot klacken så att slipfasens kurva blir samma på bägge sidor av bladet.

När eggslipningen sedan ärr ffärdig, kan vi sedan vända på bladet så att vi ffår bladeggen nedåt bladfalsen på jiggen.

Då kan vi med lätthet slipa den lilla fasningen som brukar finnas på bladets rygg framme vid spetsen. I och med jiggen är det lätt tt att ffå fasningen lika på bägge sidor. Tänk 27

KNIVMAKAREN NR 1 2007

dock på att vinkla anhållet brantare, annars gör slipbandet en fför bred fasning.

Slipar vi noga och sedan gör en bra finish på ett blad med hög slipfas, behöver vi inte ta bladet till slipen igen efter härdning, utan då återstår bara polering och därefter att lägga korteggen.

Närr vi ffår tillbaka ett t.ex. blästrat knivblad med hög slipfas från härdning, rdning, tar vi fförst sisalskivan med slipvax på och polerar av bladet. Därefter finpolerar vi med glänsvax på lumpskiva. Nu ärr det dags fför korteggen.

Vi vänder vår polermaskin eller tar en borrmaskin och sätter fast den med chucken uppåt i ett skruvstäd. Vi sätter sedan fast en hållare llare fför sliprondeller i chucken, och på så sätt fixar vi korteggen. Därefter gör vi en lätt finpolering

H r är exempel på Hä några åågra knivar jag gjort...

av korteggen fför att ta bort eventuell råegg egg och fför att fixa skärpan. Vi kan naturligtvis slipa fram korteggen på vår stora slipmaskin eller ta en diamantfil och göra ra det helt fför hand. Personligen ffår jag bättre kontroll med sliprondellen i borrmaskinen än med den stora slipmaskinen.

Nu ärr bladet ffärdigt fför att skaftas!!!

När det gäller denna enkla slipjigg, så kan jag nu inte ta åt mig hela äran, utan grundidén kommer från Robert Terzuolas bok, Tactical Linerlock. Han har där bild på en mer komplicerad slipjigg som har samma grundidé. jag tyckte dock att den var alldeles fför invecklad, så jag behöll grundidén och tillverkade sedan en slipjigg som vem som helst med mycket enkla medel kan tillverka själv.

Det bästa med denna slipjigg är att den ärr enkel fför vem som helst att använda och att den är i princip gratis att tillverka.

Jag har haft denna slipjigg med mig på fä f llknivkurser jag har hållit, så jag vet att några av dessa kursgrabbar tillverkat varianter av denna enkla jigg. Här är med andra ord fritt fram fför egna lösningar. Kom bara ihåg att det enklaste fungerar oftast bäst. Jag använder tex alltid min lilla 10cm slipjigg med bult och vingmutter till alla mina ffällknivsblad, dolkslipat som skålslipat.

Jag hoppas att denna fförsta slipgenomgång har sporrat fler att tillverka sina egna blad. Nu kan fler knivmakare tex prova på att göra sina egna fulltångeblad med egen design etc.

LYCKA TILL! ...med blad som jag slipat med hj hjääälp lp av slipjiggen.

Pantzars Sågblad HB Staffan Pantzar 036-17 62 31 kvällstid 0768 - 06 62 15 staffan.pantzar@swipnet.se

28

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Den käraste

behöver inte vara den vackraste…

Den härr kniven fick jag fför några år sedan av en liten engelsk farbror som varit studiekamrat med min far långt tillbaka i tiden. Han köpte den i ett sameläger, troligen i Laimoviken vid Torneträsk, på sensommaren 1939 och den fföljde honom sedan på hans fjällvandring mot Narvik.

Vandringen blev avbruten av att andra världskriget bröt ut och James blev tvungen att, som han sa på sin underbara gammalsvenska, ”vända åter till England och tjäna kungens kläder.”

När vi efter så där femtio års uppehåll fick kontakt med varandra igen tyckte han att det var dags att kniven kom tillbaka till Sverige. Jag märkte att han hade hållit den lika rakbladsvass som en gång den same som gjort den, båda visste hur ett verktyg skulle vårdas.

Det är kanske inte den vackraste kniv som världen har sett, men den har en själ som går utanpå allt annat.

Text och foto: Lars Billström

Vi vann nya boken!

I stort sett alla visste att Samuels förra knivbok heter ”Svenska knivar och knivmakare”.

Dom tre signerade böckerna lottades ut till: Lars Tveit, Rådal i Bergen, Norge, Sture Johansson, Åkersberga, Valentino Maldaner i Viken. Grattis!

Reportage i Knivmakaren nr 1, 2006 sid 24.

Äldre årgångar

Skriv vilken årgång av Knivmakaren du är intresserad av på inbetalningsblanketten till föreningens postgiro.

Betalning sker i förskott.

1991 - 2000 kostar 125:- /årgång.

2002 - 2003 kostar 200:- /årgång.

2004 - 2006 kostar 250:- /årgång.

Värva medlemmar!

Din insats behövs för att göra Svensk Knivförening ännu bättre, för en bra hemsida och en ännu bättre tidning. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter! Du får dessutom 125:- för varje medlem du värvar!

29

KNIVMAKAREN NR 1 2007

TEXT OCH FOTO: JUHA VARTIAINEN

Knivskolan del ett Från materialval och mall

Jag har ffått fförtroendet att hålla i knivskolan 2007. Vem är då jag? Jo, en finskf nskfödd 37 åring från Garphyttan, som ligger ett par mil utanf utanför Örebro. Till vardags jobbar jag med psykosocialt missanpassade ungdomar och tiden därutöver tillägnar jag mina knivar. Vad är det som är så fascinerande med kniven? För mig började denna fascination redan i tidig ålder. Mina tidigare barnaminnen är då jag som en sisådär 4-5 år gammal pojke täljer på en pinne under min fars noga överinseende. Dessa minnen etsade sig fast någonstans och därefter har kniven varit en del av mitt liv. Knivens funktion och värde är så mångfacetterad, allt från n bruksf bruksföremål i skogen, i olika snickerier, den flår en hud och stoltserar med sin skönhet i samlarens vitrinskåp. Allt detta och så mycket mer därtill tillägnas kniven!

Sätten att göra knivar skiljer sig också åt från person till person, allt med sin personliga prägel. gel. Knivmakeriet fföljer väl vissa gängse normer i tiden och vi som håller på med knivar på ett eller annat sätt har mycket att lära varandra.

Jag ska under året så pedagogiskt som jag fförmår visa hur jag bygger upp kniven med tillhörande slida.

Jag har köpt ett damasteelblad av Robert Mattsson och allt börjar med att samla det material som finns i lådorna i verkstaden. Ju mer material man samlar på sig med åren desto större är variationsrikedomen i hur jag vill att denna kniv ska se ut. Jag ritar ut bladets profil direkt på ett styvt papper. Drar en linje längs bladets rygg respektive egg.

Drar ut en centrumlinje och ritar med hjälp av dessa linjer skaftets profil. Jag gör två mallar eftersom jag har tänkt att vissa mellanlägg ska ha kurvor och mässingsplåten ska dekorationsfilas. En mall fför profilen och en annan mall f r delarna som jag efterhand skär ut (Se bild 2). fö

30

Jag är noga med att snygga till kanterna på tången med vinkelslipen samt smalnar av tången från n inf infästningskanten.

Bladets bakkanter gör jag helt räta med hjälp av diamantfil och en filfixtur.

Med hjälp av mallen måttar jag ut bitarna. Jag sågar/slipar till bitarna ungef ungefär lika stora och med 2-4 mm slipmån på rygg och mage. Jag är noggrann med att alla delar har 90gradiga vinklar. Vinklarna skapar jag med hjälp vinkelhake och sliptallrik.

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Börjar nu med att borra ur två hål i den främre biten. Jag har noga markerat både bredd och centrum. Borren som jag använder är ca 0.5 mm smalare än tångens tjocklek.

Här är pelarborren till stor hjälp. äälp. Jag sågar ut mellan hålen. å ålen.

OK, nu är den främre biten klar och ytan längst fram är putsad till 600 korn. Då skärr jag ut den fförsta biten från ”delmallen”. Lägger den mot sidan av bit 1 och placerar den exakt på rätt höjd med tanke på hur jag vill att skaftets början rjan ska rikta sig i fförhållande till bladet. Jag har också hjälp av linjerna som markerar var hålet let fför tången finns.

Drar kurvans linje längs mallen och fortsätter med kurvan ut till hörnen av biten. Jag markerar exakt lika på andra sidan av den 90- gradiga biten.

Nu har jag raspat och filat hålet så att det precis passar fram till knivens bakkant. Jag snyggar till den tänkta kurvan längst fram och markerar var jag ska fräsa spåren f r bladet att sjunka in i. Dessa uttag fräser fö ser jag fförsiktigt fram med en spårfräs och filar noga så att bladet rygg och klack glider in och ffår kontakt med den främre biten. Detta moment är ofta väldigt tidsödande då man måste vara väldigt noga med att inte göra hålen större än behövligt. Annars stirrar fula glipor mot en! Jag använder pannlupp under detta moment .

Jag använder nder nu en bandslip med grovt band fför att skapa kurvan enligt de dragna linjerna. Jag vet också att jag inte ska avverka något på den övre eller nedre delen av biten då kurvan slutar i kanten. Jag håller biten vertikalt och kollar samtidigt efter linjen från n sidan och avverkar inte utanf utanför linjen, fförsiktighet är ett krav! ...forts på sidan 36

31

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Pentti Turunens

Kauhava

kniv

Pentti har följt originalen från 1800-talet när han har gjort denna vackra Kauhavakniv som är en söndags/helgdags-kniv som bars till helger, fest och till folkdräkter…

Huvudet som han själv gjort mallen till, gjuts i silver eller som här i brons. Holkar och upphängare i samma material. Skaftet är gjort i näver och intarsian gjord i tunn, tunn bronsplåt som klipps till en 2 mm tjock (tunn!) tråd. Innan han klipper ut den så vässas plåten längs ena sidan. Tråden böjs och formas för att sedan knackas ner i nävret. Ett otroligt precisionsarbete, speciellt när mönstret som här skall vara spegelvänt.

Bladet kommer från en av finlands främsta intarsiaslöjdare, Arto Liukko, men Pentti brukar även använda blad av Göran Enoksson i Oskarshamn.

Slidan av tunt, smidigt rårandsläder, även den i traditionell form.

Pentti tror att han använt närmare 100 timmar till denna kniv och visst måste man säga att den är en värdig vinnare...

Svenska framgångar i norska

Telemark Jan Jonsson fick 1:a premie i stasknivklassen i Telemark fylkes handelstevne 2006 med denna otroligt fina halvhornskniv! ( till vänster ) Även Pentti Turunen tog hem 1:a premie med sin kniv ovan.

Foto: Øystein Køhn

32

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Många knivmakare är det…

Men hur många?

Förr att ffå en översikt av antalet knivmakare i landet som är anslutna till olika lokalf reningar gjorde vi under november månad lokalfö nad fförra året en rundringning till de 22 nedanstående ende fföreningarna. Det blev tillf tillfälle till många givande tankar och funderingar tillsammans med kollegor runt om i landet under dessa samtal.

Det är värt att notera att under de senare åren är det hela fyra lokalf lokalföreningar som lagt ner sin verksamhet på grund av fför litet intresse fför själva lva fföreningsverksamheten. Men det stora flertalet är expansiva och fulla av entusiasm.

Mest imponerande ärr nog Arjeplogs Knivsmidesf Knivsmidesförening, som har 47 medlemmar och driver tre kvällsgrupper plus ytterligare en i Laisvall fyra mil bort. Tätorten har tvåtusen innevånare och om jag översätter det till min egen fförening, Knivmakare i väst, ser man att vi borde ha 15.000 medlemmar fför att kunna matcha Arjeplog!

Föreningar som är medlemmar i Svensk Knivförening: Dalarnas Knivf Knivförening Grundsunda Knivgille Hälsinge lsinge Knivf Knivförening Knivmakare i väst Mellanbygdens Knivgille Siljansbygdens Knivklubb Skellefteå Knivgille Stockholms Knivf Knivförening Söderhamns Knivgille Telge Knifgille Smålands Knivmakare Övertorneå Knivfö Knivf rening

75 st 75 43 190 15 35 25 150 55 10 125 35

SUMMA

833

Föreningar som ännu inte är medlemmar i Svensk Knivf rening: Knivfö Arjeplogs Knivsmidesf Knivsmidesförening Bergslagens Knivgille Jössekniven Nordmarkens Knivf Knivförening Scandinavian knifemakers guild Södra Vätterbygdens Knivklubb Upplands Knivklubb Värmlands Knivklubb Västerdala Knivgille Östergötlands tlands Knivf Knivförening SUMMA

47 11 81 40 31 30 90 25 30 45 430

Baserat på de relativt grova skattningar som gjorts av våra kontaktpersoner kan man fförmoda att av medlemmarna i den fförsta gruppen är c:a 45 procent medlemmar även ä i Svensk Knivf Knivförening, medan motsvarande siffra fför den andra gruppen är c:a 35 procent. Detta skulle i sin tur betyda att uppått niohundra av Svensk Knivf Knivförenings totala medlemskader inte är aktiva i någon gon lokalf lokalförening utan ”ensamvargar”. En stor del av fförklaringen till detta är ju naturligtvis de långa avstånden i vårt land – på flera håll framhölls de praktiska svårigheterna med att driva aktiv fföreningsverksamhet när medlemmarna kan ha tjugo mil till den ort som ärr fföreningens säte. Desto större känns därfö rf r ansvaret fför Svensk Knivf rfö Knivförening att vara en meningsfull sammanhållande länk nk fför denna stora grupp knivmakare.

Lars Billstr Billström

IN

R TE

NE

U TB

TIK

WWW.HELGESS.SE BALDERSNÄS KONSTSMEDJA KONSTSMIDE . KNIVBLAD . SLÖJDVERKTYG

33

KNIVMAKAREN NR 1 2007



Insändare: Om våra knivtävlingar...

Vi har säkert hundratals, ja kanske tusentals knivslöjdare i landet, men som tävlingsarrang ä ävlingsarrang örr ffår man vara glad om de kommer in flera än ca. ett hundra bidrag till den utlysta öppna tävlingen. ä ävlingen.

Varf r är det så få Varfö f som vill tävla ä överhuvudtaget, är ävla man inte nyfiken att prova hur bra de egna knivarna kan vara jämfö mf rt med konkurrenternas eller har man mfö helt enkelt inte intresse fför tävlandet. ä ävlandet.

Alla vet ju att numera ffår man ett skrivet protokoll i retur, vad tävlingsjuryn äävlingsjuryn vlingsjuryn har haft fföör åsikter på den enskilda kniven. Och detta borde vara av stort intresse f r alla som vill fförkovra sig i knivslöjd. fö Det är lätt att bli ”hemmablind” och därfö rf r svårt att rfö bedöma om man är på rätt väg i sitt slöjdande eller om någon detalj borde göras på annorlunda sätt, och då kan ett tävlingsprotokoll äävlingsprotokoll vara guld värt rt fför fortsättningen.

Man hör ibland ”Nä, jag vill inte tävla, äävla, vla, fföör det är ju samma personer som tar priserna jämt, en annan har ingen möjlighet mot dem”, och oftast är det ju så.

För att stimulera tävlandet äävlandet vlandet och samtidigt ffåå ett jämnare motstånd nd vill jag fföreslå fö f ljande arrangemang:

Att vi inf inför tre olika klasser fför de tävlande, äävlande, B- klass, A- klass och Mästarklass. Alla oavsett tidigare meriter tävlar äävlar i klass B (se dock ”vid övergången” längre ner).

Första pristagarna i de olika tävlingsklasserna äävlingsklasserna flyttas nästkommande år till klass A, där de tävlar äävlar sinsemellan.

Vinnarna i klass A flyttas omigen nästkommande år till Mästarklassen, som kommer att bli den högsta i våra tävlingar. äävlingar. Därmed flyttar man pristagarna ”uppåt” och bereder plats fför nya slöjdare jdare att visa ”framf ”framfötterna” i de kommande tävlingarna. ä ävlingarna.

Dessa regler skall gälla alla öppna tävlingar äävlingar i Sverige.

Klasstillhörigheten skall vara personlig och ej beroende av vilka tävlingsklasser äävlingsklasser man har täävlat i.

Det kan vara lämpligt att prova denna metod i tävlingen ä ävlingen Svenskt mästerskap, SM, och därefter ääven i de lokala tävlingarna, äävlingarna, om arrangörerna så önskar.

Vid övergång: Förr att ffå underlag i alla klasser ( A- och Mästar-

klass) vid övergången ngen fföreslår jag t.ex. att man använder de två eller tre senaste årens tävlingsresultat ä ävlingsresultat på fö f ljande sätt: De som har vunnit två eller flera fö f rstapriser under dessa år, flyttas direkt till Mästarklassen.

Alla andra fförstapristagarna flyttas till A-klassen.

Hur man sedan blir flyttad mellan tävlingsklasser, äävlingsklasser, kan ju diskuteras, om endast vinnarna skall flyttas eller om alla pristagare, etta, tvåa, och trea skall överfö verf ras till verfö nästa klass.

Nu är det säkert flera av tävlingsarrang ä ävlingsarrang örerna som sitter och stönar nar samt menar att fförslaget ärr alltf alltför komplicerat och medf medför mycket mer arbete vid tävlingarna, äävlingarna, dessutom kommer det kosta mer i form av flera priser, om det nu är plaketter, pokaler eller nåt annat. Men så är det inte.

Förr det fförsta, Svensk Knivf Knivförening har säkert någon eller några som har hand om tävlingsverksamheten. äävlingsverksamheten. Dessa kan hållas ajour med vilka som skall vara med i A- och Mästarklassen starklassen och inf införa ändringar vid tävlings ä ävlings årets slut.

Samt serva de lokala arrangörerna med den aktuella listan vid behov.

Tävlingsbidragen äävlingsbidragen skall bedömas av juryn precis lika som hitintills klassvis, bruksknivar, fförfinad bruks o.s.v.

Sedan kan arrangören ren ffördela de tävlande äävlande enligt Svensk Knivf renings lista till A, och Mästarklass, de övriga Knivfö tävlar äävlar ju i klass B. Detta kan innebära 9 st. diplom sammanlagt / tävlingsklass, äävlingsklass, men troligen mindre.

Kostnaderna fför plaketter eller liknande blir inte heller högre om man ger en sådan dan bara fför vinnarna, 2:or och 3:or ffår nöja sig med ett vackert diplom.

Ovanstående ende fförslag kan naturligtvis utformas på många olika vis men viktigast ärr nog att vi ffår de fföreslagna 3 kategorier av de tävlande. ä ävlande.

Jag har roat mig med att titta på tävlingsresultaten äävlingsresultaten vlingsresultaten fföör de senaste två åren, ren, ffördelningen hur många som skulle vara med i A- klassen och Mästarklassen vid övergången, enligt de ovannämnda mnda fförslag, utf utföll fföljande: till A – klassen ca 30 slöjdare och till Mästarklassen ca 15 st.

Pentti Turunen.

Knivbok till specialpris Svensk Knivförening kan i samarbete med förlaget Settern som gav ut Jan Martinssons bok ”Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid”, erbjuda boken till medlemmar för 100:- + porto 22:- (ord. butikspris är 239:-) Detta är en alldeles utsökt bok för den som vill ha referenslitteratur att bläddra i när man kör fast. För nybörjare såväl som för den erfarne...

Beställning kan göras hos stig åkerblom, telefon 0270 – 167 60 eller via e-post; knivstig@telia.com

34

KNIVTR F I KNIVTRÆ NORD

Frederikshavn, Danmark 12. – 13. maj 2007.

Vendsyssel Knivmagerlaug inviterer igen til knivtræf med mere i Frederikshavn på Knivholt Hovedgård med knivmagerarbejde, knivkonkurrence, smedning, arbejdende stande, pilefletning, fluebinding, sølvarbejder, pibemager og meget andet.

Lørdag rdag aften: F Fællesspisning. Kuvertpris ca. DKR. 150.

Drikkevarer købes til fornuftige priser.

Knivkonkurrence uden aldersbegrænsning i klasserne: 1) Begynderklasse. Åben for alle som ikke har deltaget i en knivkonkurrence før.

2) Voksen klasse. Der kan anvendes knivblad lavet af andre end knivmageren.

3) Voksen klasse – videregående. Alle dele skal være lavet af knivmageren selv.

4) Åben klasse. Alt hvad der har med knive at gøre.

Foldeknive, papirknive, smykkeknive mm.

5) Publikumspris uddeles.

Der udfyldes en skriftlig bedømmelse for hver enkelt kniv i knivkonkurrencen.

Knivkonkurrence.

Knive med beskrivelse sendes til:

Allan Jacobsen, Mimersvej 15, DK-9870 Sindal, Danmark

Indleveringsfrist: Mandag d. 30. april 2007.

Pris pr. indsendt kniv DKR 50.

Spørgsmål vedrørende knivkonkurrencen rettes til: Allan Jacobsen. Tlf.: +45 98 93 64 12 (kl. 17 – 21), eller e-mail adj@frederikshavn.dk Tilmelding til Knivtræf i Nord samt henvendelse angående overnatning: Frederikshavn Turistbureau, Skandia Torv 1, DK – Frederikshavn.

Tlf. +45 9842 3266. Fax +45 9842 1299 E-mail: turistbureau@frederikshavn-turist.dk www.frederikshavn-turist.dk Stadepladsleje kr. 150,00 pr. udstiller incl. 1 bod (bredde 3 x dybde 2 m), 1 bord (2,4 m) og 1 stol.

Besøg hjemmesiden www.knivtraefinord.dk og se alle relevante informationer om Knivtræf i Nord.

Kontakt kan ske på e-mail: info@knivtraefinord.dk

BESÖK VÅR HEMSIDA www.tjaderlader.se

KNIVMAKAREN NR 1 2007

...forts Knivskolan från sid 31

Så ja, nu har jag skapat en snygg kurva och har kontrollerat att insidan är helt vertikal. Använder ibland ett rakblad till universalkniv fför att verkligen fförsäkra mig om att det är plant genom att dra rakbladets egg mot ytan. Då tar jag bit 2 fför att skapa den konkava kurvan som ska sammanfalla med den fförsta kurvan. Bit 1 ffår fungera som mall här.

Bitarna ärr som sagt ungef ungefär lika höga som breda och 90 grader fför att fförenkla måttning av delarna. Jag markerar likadant på andra sidan fför att sen ta ut kurvan grovt med sliptallriken. Skivan ärr fförstås inställd på 90 grader.

Jag finjusterar kurvan med hjälp av en slipbräda, en bräda med en påklistrad smärgelduk. Jag håller biten vertikalt och drar längst med kurvan. För att upptäcka eventuella glipor håller jag bitarna mot varandra och kollar mot ljus. Pressar lite mer på biten på de ställen som sticker ut. Upprepar dessa drag tills inget ljus längre sipprar genom kurvan.

Sätter tter i den fförsta biten. Måttar sen in den andra biten så att den passar perfekt i kurvan. Ritar ut tångens linjer som sedan avgör var jag ska borra nästa gång ng fför att passa in biten. Denna princip fföljer på alla skaftets delar. Nästa gång väntar mer måttande, passande och kontrollerande.

Väl mött i nästa nummer av knivmakaren.

36

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Allt för knivslöjd... ...hittar du i vår 264-sidiga postorderkatalog!

För dig som håller i knivkurser kan vi tipsa om

Knivskolan 1 och 2 Finns som både VHS och DVD

TORMEK-metoden ger Dig full kontroll på bladets form och eggvinkel Tolv slipjiggar för de flesta typer av verktyg.

Snabb slipning tack vare att tidigare slipvinklar repeteras exakt.

Vattenkylning eliminerar risken för anlöpning av stålet.

Låg hastighet, hög säkerhet, ingen gnistbildning.

Jigg för knivar

Polering till rakbladsskärpa på maskinens läderbrynskiva.

Handbok med 549 illustrationer guidar dig till perfekt resultat.

Jigg för raka eggar www.tormek.com

Skaparglädje på postorder!

Slöjd-Detaljer AB Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67

Beställ dygnet runt på www.slojd-detaljer.se

Se demofilm och senaste nytt

För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare För Förpris prisoch ochbeställning beställning Tormek AB kontakta kontaktadin din lokalajärnjärn0581-147 90 lokala och ochbyggvaruhandlare byggvaruhandlare Tormek TormekAB AB 0581-147 0581-14790 90

DAMASTEEL

KATALOGEN kan nu skrivas ut från

2000 - talets damask och livsmedelhantering.

WEBBEN www.jano-knives.com

500 NYA ÄMNEN

Nordfeldt

hemkomna. Vackra, stabbade, färgade och ofärgade, för tävlingsknivar och mer avancerade slöjdarbeten.

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Gulls Hemslöjd ”Särna-Ove” fortsätter sin försäljning av

Sveriges finaste trävirke! ...via web, telefon, mässor och i vår lilla butik.

Välkommen med din order!

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare

Ny Skickakatalog 20 kr i ett kuvert,

Skicka 20 att kr iuppge ett kuvert, glöm inte namn och adress såuppge skickaradress, vi glöm inte att så skickar vi katalogen

katalogen

Box 207 ○ 827 24 Ljusdal ○ 0651-163 80 ○ Fax 0651-76 73 70 www.nordellknives.com ○ nordell.knives@telia.com Öppettider: Vardagar 13.00-17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11 Ljusdal

38

KNIVMAKAREN NR 1 2007

Nej, Nej nej, NEJ! Ja...

N

u när jag sitter och skriver detta har jag precis ffåått höra att Mona Sahlin sagt ja till att kandidera till ordf ordföörandeposten hos ”Sossarna”. Detta efter det att vi hela hösten bara mötts av kandidater som sagt nej, nej och åter nej. Redan när Göran Persson på sin tid fick frågan om att tillträda da ordf ordförandeposten så var det svaret NEJ som gällde med eftertryck, åtminstone ända tills det blev ett Ja… Att sossarna nu till slut ääven denna gång har hittat en kandidat som säger ”Ja”, kan vi väl bara lyckönska dem till.

Dessvärre verkar vi just nu i SvKnf ha drabbats av ett liknande ”sosse”-syndrom inf inför vårt rt nyval av ordf ordförande detta år.

Alla av valberedningen tilltänkta och tillfrågade ordf randekandidater verkar hitintills bara svara NEJ! ordfö Inklusive undertecknad…

Varf r ska det vara så svårt att hitta någon som både vill Varfö och vågar svara ja på en sådan dan hedersam fförfrågan? Ärr det kanske fför andra som fför mig, att man innerst inne vill, men inte riktigt vågar? Ärr det kanske fför andra som fför mig, att man är rädd f r ansvaret som det innebär? fö

Gysinge fortsätter!

Reservera helgen 29-30 september för kurshelg.

Utförlig annons i nästa nummer...

Ärr det kanske fför andra som fför mig, att man är rädd f r att bli uthängd och baktalad? fö Ärr det kanske fför andra som fför mig, att man är rädd att tiden inte skall räcka till? Ärr det kanske fför andra som fför mig, att med ett så bristande ordningssinne som jag har, ( se tidigare kåseri ) bör man avstå från sådana poster…

Kanske skulle det bli lättare att säga Ja, om man visste att man såg ut som en Grekisk Gud som kunde trolla med tiden, alltid vara diplomatisk, fförutse framtiden och framf r allt om man visste att man skulle bli respekterad framfö f r den man är av alla. fö Därfö rf r blir svaret så lätt –Nej, nej NEJ! Fastän man rfö egentligen helst av allt vill ropa –JA, GÄRNA! Men vem vet, kanske valberedningen har någon tuff man, eller varf varför inte en kvinna i sin rockärm som likt Mona törs säga ja fastän det ”blåser”…

Min ”Grekiske Gud” heter Lars Billström och är den kandidat som åtminstone jag kommer att rösta på…

Kom till årsmötet och gör din röst hörd, du oxå.

Michael Almqvist Lövå v nger vå

Utgivningsdagar för 2007 Nr 2: 15 juni, material senast 2 maj.

Nr 3: 21 september, material senast 8 augusti.

Nr 4: 14 december, material senast 1 november.

Knivmakar MEDLEMS

TIDNIN

G FÖR SVENSK

KNIVFÖR

en

Nästa numme utkomm r 15 juni er 2007 ENING

NR 2 2007

Sista in mningsd materialä ag r av annol samt bokninfö g nser är 2 maj...

39

B

Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

Gysinge Bruk 2007-07-28/29 Foto: Britt-Marie Fröjdhammar

Inbjudan till 2007 års Svenska Mästerskap Tävlingen arrangeras i samband med Kniv-kul i Gysinge lördagen den 28 juli och söndagen den 29 juli 2007 Tävlingsklasser: Enkel brukskniv, Förfinad brukskniv, Praktknivar/smyckeknivar bälte, Smyckeknivar, ej bälte, Halvhornskniv, Helhornskniv, Specialklass, Öppen klass, Fällkniv, Teamwork, Knivar av fulltångetyp, Damklass, Ungdomsklass.

Deltagande i Svenska mästerskapet kostar 100 kr per deltagare oavsett antal knivar.

Ungdomsklassen gratis. Avgiften betalas till PlusGiro 8391406-9 Stockholms knivförening.

Du är välkommen att före fredagen den 13 juli 2007 sända in dina tävlingsbidrag till: Lars Kock Jalvemyr, Västerlånggatan 47, 111 29 Stockholm.

Tävlingsbidragen märks med ”Kniv-SM” på emballaget.

Svenska Knivmästerskapet är ett arrangemang där Upplands knivklubb och Stockholms knivförening samarbetar. Uppland arbetar med arrangemanget i Gysinge, Stockholm arbetar med tävlings- och domarfrågan.

Tävlingsbestämmelser samt övrig information finns på nedanstående hemsidor.

www.medlem.spray.se/uppknivklubb Britt-Marie Fröjdhammar tel. 0224-96055 knifegirl55@hotmail.com

40

www.stockholmskniv.nu Lars Blänning Tel. 0176-41873 lars.blanning@telia.com

www.svenskkniv.se