Knivmakaren 1-2008

Knivmakaren ni k Medlemstidning för Svensk Knivförening

 





nr 1 2008

20 år med svensk knivförening 1988 - 2008

   



Vi besöker Grundsunda Knivgille

Hur ett plus ett blir mer än två

En uppfinnare och knivmakare

Innehåll nr 1 2008

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare 2008 - ett jubileumsår!

Topic Hasib Pibe En fantastisk uppfinnare och knivmakare

Samklang Eller ller hur ett plus ett blir mer än två

Grundsunda Knivgille Vi gör ett besök i Husum

Årets knivskola En liten skola i inspirationens tecken

Sápmi-slöjdarna Kent berättar vidare om slöjdarna

”Tattarkniven” Anders Halldén berättar om tjuringen

Mina drömmars stad Följ med Thomas Löfgren till Thiers

Fartfyllt forum Kåseri av Michael Almqvist

3 6 9 16 18 22 25 29 35

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Mellanbygdens Dalarnas Knivförening Knivgille c/o Sven-Erik Lannergård c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 Prästgården 930 10 Lövånger 780 53 Nås Tel: 0913 - 100 72 Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 076-141 32 44 Siljansbygdens Grundsunda Knivgille Knivklubb c/o Bengt Olof Tallroth c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 Bastuvägen 7 795 70 Vikarbyn 890 35 Husum Tel: 070-868 51 61 Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29 Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Mobil: 070-529 46 98

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070- 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 357 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070-239 91 35

Övriga knivklubbar

Framsida Jörgen Sundströms halvhornskniv, med blad av Mattias Styrefors, som han skänkte till lotteriet, Ludvika 2007.

Lotter kan du köpa på evenemang där Svensk Knivförening är representerad, eller ta kontakt med vår kassör, Torsten Häller...

Foto: Bob Tunlind

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123

KNIVMAKAREN NR 1 2008

2008- ett jubileumsår!

D

e flesta ledare i de flesta tidningars årsfö rsf rstanummer brukar inledas rsfö med några kloka ord om hur fort det sista verksamhetsåret har gått. Och jag tror att alla håller med om att 2007 rusade iväg med tidvis bedövande hastighet. En liten grupp veteraner tycker antagligen att även ä de sista tjugo åren gått väldigt fort, jag tänker då på den skara som är skyldiga till att Svensk Knivf Knivförening blev till och som sedan dess, direkt eller indirekt, medverkat till att fföreningen utvecklats till vad den är idag.

Det var i Ludvika allting började, ett knivarrangemang som successivt utvecklades, fick fastare konturer och blev en nationell organisation som samlat en mängd medlemmar med knivmakeri som intresse. Det är därfö rf r rfö också naturligt att Svensk Knivf Knivförening firar sitt 20-årsjubileum under årets Knivvecka i Ludvika, 7-13 juli. Vi hoppas att det i år kommer att kännas ännu mer angeläget än vanligt att åka till denna knivmakeriets vagga och att alla de gamla kända ansiktena dyker upp.

Ett bra tillf tillfälle att bekräfta fta fför omgivningen att du skall åka dit är när alla ändå träffas i Sävsj ä ö den 2-4 maj. Den Internationella Knivexpon och ävsj Svenska Mästerskapet kommer att samla mängder av utställare och publik och ger garanterat massvis av upplevelser – fför att inte tala om givande möten mellan säljare och köpare!

Innan dess, strax efter att du ffått detta nummer, kommer fföreningens årsmöte att hållas i Hudiksvall den 29 mars. Det skulle vara en riktig höjdare jdare att ffå se medlemmar sluta upp inte bara från närområdet utan ääven lite längre ifrån. Med den ambitionen kommer styrelsen att lägga ett fförslag till stadgeändring som ger oss möjlighet att i framtiden hålla årsmötena i anslutning till de större knivarrangemangen under sommarmånaderna, naderna, detta fför att ge fler medlemmar möjlighet att medverka i beslutsprocessen. Men varf varför vänta till dess, du kan komma till Hudiksvall redan i år!

Knivmakar karen kar aren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:

Lars Billström, Kinna Michael Almqvist, Lövånger Torsten Häller, Lysekil Kent Karlsson, Norrköping Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge by SUPPLEANTER: Per Brydolf, Ekerö Bengt-Elis Pettersson, Sävsjö Hans Wikst Wikström, Ö-vik Dick Gidlöf, Husum REVISORER: SUPPLEANT:

Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm Urmas Prööm, Bromma

VALBEREDNING:

stig åkerblom, Norrala Jan Bergstrand, Ekerö Stig Sjunnesson, Vessigebro

SUPPLEANT:

Hugo Berg, Ludvika

ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström (Ny adress fr.o.m. 19 mars) Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50 E-post: billstrom.lars.e@telia.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 070E-post: la.norling@telia.com Thomas Löfgren Tel: 0381-135 73 eller 070-697 74 05 E-post: lofgrenknives@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Torsten Häller Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader.

Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Vi har kvar några almanackor som vi nu säljer ut för 30:- (+ porto 22:-).

Stöd Svensk Knivförening och köp en till! - till ”snickeboa”, vänner och knivintresserade!?

I almanackan är alla viktiga händelser och större knivtävlingar inlagda, även för våra nordiska grannländer!

Beställ genom Svensk Knivförening, plusgiro 162 14 46 - 2, eller så kan du köpa den på årsmötet i Hudiksvall, Kniv-Expo och SM i Sävsjö, eller under Knivveckan i Ludvika, om dom räcker...

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: u IBAN kontonr: SE2580000836839031948558 (24 tecken) SE258000083683903194855 Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider.

Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00.

Torsten Häller 0523-132 38 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 0320-130 50 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

3

Fällknivar av Anders Hedlund Foto: Anders Hedlund

NORDIC SPIRIT

Blad i mosaikdamask av Conny Persson, med 18k guldknoppar.

Bolster av Mattias Styrefors och Jonny W Nilsson. Horngravyren är gjord av Jonny W Nilsson.

MAMMOTH DELIGHT MOSAIC TURBULENCE SUMMERTIME

MY LOVE

Blad och bolster av Hank Knickmyer

Blad och bolster av Doug Ponzio Blad av Roger Bergh. Bolster av Hank Knickmyer Blad och bolster av Johan Gustavsson Fällknivskurs med Anders Hedlund och Johan Stenevad i Kangos 29 oktober - 2 november 2008

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Slöjda på Kalvudden i Rimforsa!

Under 2008 erbjuder vi: 16-18/5

Skapa en egen kniv och knivslida under ledning av Jan Bergstrand.

Bergstrand

16-18/5

Lär dig horngravyr under ledning av Jonny W Nilsson.

Nilsson

21-25/5

Skapa din egen tavla i olja eller akvarell under ledning av Nils Ekwall.

31/5-1/6 Forma och färga en knivslida under ledning av Roland Strömberg Strömberg.

6-8/6 & 14-15/6

Forma smycken och bruksföremål i silver under ledning av Per Brydolf.

Brydolf

23-24/8

Forma egna motiv i scrimshaw under ledning av Anders Regnander.

Regnander

30-31/8

Slipa fram dina egna knivblad under ledning av Anders Hedlund.

Sept.

Workshop för erfarna domare.

Knivmakarhelg.

För anmälan och information kontakta Per Brydolf Tel. 070-493 34 22, e-mail: info@kalvudden.se Besök också gärna www.kalvudden.se

KNIVKUL 2008 Upplands Knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling den 26-27 juli i Gysinge.

Knivtävling i åtta klasser: Brukskniv, Förfinad bruks, Öppen klass, Hornklass, Jaktknivar och TeamWork.

Dessutom även tävling för smeder/bladtillverkare i två klasser: Stålblad och Damask.

Premiebedömning. Tävlingsavgift 100:- per deltagare betalas till Pg. 414285-7, Upplands kk.

Tävlingsbidragen skall sändas till: Britt-Marie Fröjdhammar, Åkragatan 8A, 733 35 Sala, senast 18 juli.

Förfrågningar kan göras hos Britt-Marie, 070-350 60 55, e-post: knifegirl55@hotmail.com eller hos Lars-Göran, 070-229 81 13.

Angående tävlingsregler, se vår hemsida: http://medlem.spray.se/uppknivklubb Väl mött! UPPLANDS

KNIVKLUBB

Vårmässa på Nääs 26-27 april 2008 Föreningen Knivmakare i väst, Hemslöjd öjd Västra Götaland och Stiftelsen på Nääs bjuder in till en ny ö kvalitativ tradition på Nääs Slott.

Våra organisationer har under många år drivit verksamhet parallellt med varandra, alltid med högsta kvalitet för ögonen. Tillsammans vill vi nu skapa en av de vassaste och mest intressanta mässorna i Sverige – för utställarnas och besökarnas skull.

En jury bedömmer ansökningar om medverkan som utställare med fokus på variation i utbudet och med särskild uppmärksamhet på unika hantverksområden. Allt hantverk skall vara egentillverkat och av hög kvalitet. Utställande hantverkare erbjuds ett bord utan kostnad.

Information: Håkan Rosén, Knivmakare i väst, tel. 070 – 552 2832 Knut Östgård, Hemslöjd öjd Västra Götaland, tel. 0302 – 52 05 38 ö

Välkommen!

5

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Topic Hasib Pibe visar upp sin välinredda knivverkstad

En fantastisk uppfinnare & knivmakare TEXT & FOTO: THOMAS LÖFGREN

Så är jag så äntligen på väg att besöka Topic Hasib Pibe i Smålandsstenar. Vi knivmakare i Småland känner till hans ökande framgångar i Smålandsmästerskapet och flera av oss har träffat Pibe. Jag har varit på väg att besöka honom någon gång tidigare men något kom emellan. Det är ju gud bevars en Smålandsmästare med en egen knivmakarstil så jag upplever en nyfikenhet på att få lägga några timmar på vårt samtal och studiebesöket i verkstaden Jag stannar på Vinbärsvägen i det idylliska Smålandsstenar. På trappan möter mig en leende Pibe. Pibe är ett smeknamn. 80% av alla människor i Bosnien, som är Pibes ursprungliga hemland, har ett smeknamn. Han berättar att om man säger enbart Topic Hasib så är det ingen som vet att man menar just han, Pibe. Pibe har f rberett besöket så kaffe med mycket och gott tilltugg fö stårr fförst på schemat.

Utbildad verktygsmakare Pibe jobbar på Trio Plast i Smålandsstenar men är i grunden utbildad till verktygsmakare. Han jobbar inte med det längre men har 8 års arbetserfarenhet i det yrket. Jag blir jättenyfiken när Pibe berättar att han tillverkar lite hjälpmedel lpmedel fför att underlätta vissa moment i knivmakeriet. Innan vi går ut i garaget och verkstaden så visar Pibe mig runt i villan där han bor med hustrun och barnen. En mycket trevlig familj som stöttar Pibe i hans val av hobby. Ett faktum som vi har kunnat konstatera under de mässor vi har haft i Småland: Familjen är alltid med och man delar på så sätt upplevelsen.

Här saknas damm och skräp Vi går in i verkstaden som är ett tillbygge i garagets ena ände. Naturligtvis har han gjort det själv. När man

6

kommer in i rummet känner jag inte igen mig! Här saknas damm, skräp och allmän oordning som präglar min verkstad. Wow! Pibe fförklarar att han vill ha det välordnat så att han kan jobba rationellt bland annat genom att lätt kunna hitta igen verktyg och material när han väl ”producerar”. Jag nickar instämmande i Pibes kloka resonemang men säger inget om min verkstads arbetsmiljö.. Jag som alltid har fförklarat bort oordningen, som egentligen beror på mitt dåliga ordningssinne, med uttrycket; Kreativitet fföds ur kaos!

Pibe visar hyllan längs ena långsidan. Här är allt systematiskt inlagt i fack och lådor.

Naturligtvis har han gjort inredningen helt själv så att det tillgodoser hans egna behov. Över hyllan hänger olika mallar i plast som nästan småskriker: Välj mig! Välj mig! Jag upptäcker plötsligt att jag drabbas av arbetslust. Kan det vara den goda ordningen som skapar härliga rliga fförutsättningar som gör att skaparglädjen gör sig påmind i kroppen?

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Pibe blev mästerskapets kung Pibe berättar att han gör en hel del knivar men att det här med att sälja dom inte är så viktigt fför honom.

På sommaren åker han, tillsammans med familjen, alltid hem på semester till Bosnien. I bagaget finns då 5-6 knivar som ofta är på beställning. Det är i stället skaparglädjen som driver Pibe. När han är i verkstaden och gör knivar så tappar han tid och rum fullständigt.

Många gånger håller han på fram till 3-4 på nätterna!

Pibe saknar inte framgångar. ngar. Under fförra årets Smålandsmästerskap tog han ett 1:a och två stycken 3:e - pris och blev därmed mästerskapets ”kung”!

Skärande verktyg, enkla att byta, och enkelt hjälpmedel för mittlinjen

Hjälpmedel i pluralis Många av verktygen är hemmagjorda. Skärande verktyg tillverkar han själv med egna skaft, oftast med möjlighet att byta ut den skärande delen. Olika modeller av knivfixtur ingår också i Pibes egentillverkade hjälpmedelsarsenal. Varf Varför köpa närr man kan ffå dom som man vill ha dom?

Fixturen på bilden är mycket stadig och elegant konstruerad. Med kniven sittande i så kan skaftet bearbetas, mellanlägg filas ned, etc. Kniven kan roteras under arbetets gång. Enda begränsningen är att det inte går att sätta fast hur långa knivar som helst. Men det har Pibe naturligtvis löst genom att göra en annan variant.

I denna fixtur kan bladet stickas ut varf varför ääven längre knivar kan sättas fast. Denna fixtur är främst mst till fför att underlätta limningen av kniven ääven om det också är möjligt att göra vissa arbeten på skaftet.

För att kunna fixera kniven under grovbearbetningen av skaftet så har Pibe konstruerat en enkel men elegant fixtur. När kniven har satts i, placeras fixturen exempelvis i skruvstädet.

Elegant och stadig fixtur, som även kan roteras

Fixtur för större knivar, som även underlättar vid tex. limningen

Varje knivmakares dröm Verkstaden fullständigt kryllar av innovationer som är varje knivmakares dröm, som Pibe har uppfunnit och konstruerat. Jag konstaterar att han verkligen har gjort alla de sakerna som jag har tänkt att ”det borde jag göra” plus en massa till som jag aldrig tänkt på. Visst är han en fantastisk uppfinnare och knivmakare men efter att varit hos honom ett par timmar så blir jag än mer imponerad av människan Pibe. En varm och öppen människa som verkligen bjuder på sig själv och sitt fantastiska kunnande.

Samtidigt söker han ödmjukt efter hjälp från n andra att ffå nya kunskaper som kan utveckla hans knivmakeri. Så till våren skall vi ha kurs i Ankarsrum med Pibe sittande på f rsta bänk. fö När jag sitter i bilen på väg hemåt så känner jag att det har varit en underbar dag som gett mig mycket inspiration. En månad efter besöket hade jag tömt garaget och verkstaden, målat om alla golv, monterat massor med eluttag och belysningar och inte minst, tagit ner skylten som sa: ”Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete!”

Smart!

Fixtur som fästs i skruvstädet och hjälpmedel vid slipning, detaljarbeten

Enkelt och genialiskt! Till höger stöd/tolken för lädersömnad

7

KNIVMAKAREN NR 1 2008

KNIVDAGAR I SÖDERHAMN 31 maj – 1 juni 2008 på kulturhuset Kvarnen Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att delta i vvår tävling ä ävling . Svensk Knivf Knivförenings nya regler gäller. ä äller.

Upplysningar om dessa finns på deras hemsida eller kan erhållas via arrangören.

Följande klassindelning gäller: ä äller:  Traditionell Brukskniv A alla som tidigare erhållit 1-3 pris i Söderhamn.  Traditionell Brukskniv B - övriga.

Tävlingsbidragen äävlingsbidragen skall SENAST 21 maj 2008 vara arrangören tillhanda. Skickas till: Stefan Heldt, Tallv Tallvägen 6B, 826 34 Söderhamn.

Upplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/12236 (Stefan).

Finns ääven på knivgillets hemsida:

www.knivgillets.hem.sida.nu

 Utvecklad bruks A alla som tidigare erhållit llit 1-3 pris i jakt/f jakt/förfinad bruks i Söderhamn.  Utvecklad bruks B - övriga.

 Smyckekniv  Konstkniv  Teamwork  Ungdomsklass -upp till 18 år.  Rookieklass -har inte tidigare år deltagit i någon knivtävling. äävling. (Undantaget ungdomsklass)

 Jakt- och fiskeklass ange i vilken klass kniven skall tävla. ä ävla.

Årets tema är jakt och fiske. Flera utställare kommer att delta. Diplom utdelas till varje deltagare.

Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅRETS RETS KNIV med inteckning i vvårt vandringspris, samt PUBLIKENS FAVORIT!

Upprop inför Ludvikaveckan!

Har du vinnarknivar?

Öppettiderna är: lördag 10-17 och söndag 10-16.

Prisutdelning söndag klockan 15.00. Tävlingsbidragen ä ävlingsbidragen kan hämtas efter klockan 16.00. Knivar som ej avhämtats kommer att återsändas mot postens avgifter.

OBS. Anmälningsavgift äälningsavgift 100:- per deltagare, dock ej i ungdoms- och rookieklass. Plusgiro 118 54 05 – 6.

Förutom rutom knivmakare och materialf materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten.

Lars Mortimer – Hälges tecknare kommer ääven på besök under helgen.

V LKOMNA TILL SÖDERHAMN VÄ DENNA HELG! Arrangör: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet mjandet och Kultur & Fritidsf Fritidsförvaltningen.

Inf r Svensk Knivf Infö Knivförenings 20-årsjubileum vill vi göra en separatutställning med vinnarknivar från Ludvikatävlingar genom åren. Ju äldre, desto mer spännande.

Har du någon kniv tillgänglig ber vi dig ta kontakt med Lennart Mårtensson, Tel. 042-34 02 33, eller på e-mail: lm.kniv@telia.com Det är också intressant med diplom med bra avbildningar. Vi hoppas att det skall bli en givande utställning som belyser fförändringar över tiden.

Att kultur är knivmakeri = sant!

Det känns som om hela knivmakarskrået lyfts upp i kulturens finrum närr informationen kom att Anders Hedlund ffått 2007 års Kulturpris i Lysekils kommun. Anders är ju välkänd i vårt lands knivmakarkretsar och har börjat bli en känd profil utomlands. Nu vet dessutom alla i Bohulänsregionen vem han är, efter stora artiklar i lokalpressen.

Vi kan inte låta bli att citera Bildningsnämnden: ”Anders Hedlund inspireras av historien och med sin nyfikenhet söker ö öker han hela tiden nya utmaningar och ärr inte rrääädd dd fföör att pr pröva ssäällan ällan f rekommande tekniker. Han är nyskapande och spännande när han fö f r traditionen vidare och med kvalitet in i minsta detalj.” fö

Vi gratulerar Anders och tackar fför att du hjälper till att lyfta upp knivmakarverksamheten till den nivå i omvärldens ögon som vi alla tycker att den skall vara på!

8

Foto: Pernilla Hedlund

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Ett önskemål en längre tid har varit att göra en artikel om samarbetet mellan Mattias Styrefors och Jonny W Nilsson, men det har inte varit så enkelt att bara åka upp och göra ett reportage. När nu Dansk Knivforening hade denna artikel, skriven av Karsten Jensen, införd i decembernumret av Knivbladet så blev det ju mycket enklare!

Mattias och Jonny ordnade så vi fick tillgång till text och bilder, och Niklas Fännick som lär till brukssmed i Kramfors hjälpte till med översättningen...

Samklang eller hur ett plus ett blir mer än två Text: Karsten Jensen. Foto: Kirsten Skytte

Vi känner dem så väl – de fantastiska mosaiksmidda knivbladen, med bilder av skorpioner, renar, björnar, spindlar och andra figurer, sammansmidda i damaskering, vackert vridna och slingrande mönster – tillverkade av de två svenska smederna och knivmakarna Mattias Styrefors och Jonny Walker Nilsson. Blad som satt nya riktlinjer för vad man kan ta sig för rent smidestekniskt. De väcker beundran och vinner anseende bland knivmakare på mässor och träffar i Skandinavien och i USA. Att de dessutom tillverkas av ett par gladlynta, gemytliga och tillmötesgående killar, som jag kommit att tycka mycket bra om, som dessutom är duktiga knivmakare, kunde inte annat än väcka tanken på en artikel för Knivbladets läsare.

2004 hade jag nöjet att intervjua Jonny hemma hos honom i Arvidsjaur. Han berättade då om ett projekt han snart skulle påbörja, en praktik hos Mattias för att lära sig göra sina egna knivblad. Jag hade sett foton av de första exemplaren, så jag tyckte det skulle vara intressant att följa upp det.

Idén till artikeln kom till redan i fjol, i Ludvika, under Knivveckan, men det slutade i ett konkret avtal på Knivholt i år, där Jonny och Mattias deltog för andra gången.

Min hustru och jag skulle på semester och styra resan åt det hållet, så det var bara att kika in hos Mattias i Boden när vi var i krokarna. Det visade sig så lämpligt att Jonny också var där, så vi hade nöjet att höra dem båda berätta om samarbetet som gett så enastående resultat. Vi hade dessutom nöjet att följa hela den invecklade smidesprocessen som ligger bakom dessa fantastiska uttryck.

Tisdagen den 21:a augusti blev vi hämtade vid järnvägsstationen i Boden av Jonny som tog oss till Mattias smedja, som ligger på ett stort, nedlagt militärområde. Jonny 

9

KNIVMAKAREN NR 1 2008

var i Boden fför att jobba klart inf inför en kommande mässa i USA. Och med det menar jag jobba. Åtta till tio timmar per dag i smedjan fföljt av kvällsarbete hemma hos Mattias.

Smedjan har två avdelningar, en grov- och en finsmedja. Men de har också lämnat mnat plats fför ett fikarum med soffa, bord och mikro. Över dörren till fikarummet hänger en skylt med lydelsen ”Ouppladdade batterier”. Efter att ha fföljt med dem i smedjan en hel dag kan man lätt sätta sig in i vad det vill mena.

Det blir kaffe och så börjar snacket. Mattias har tillverkat sina knivblad under ganska många år nu och är mycket namnkunnig bland knivmakare. Hans arbete har nått framgång ääven i Danmark, och han tror själv att Roland Strömberg, som flitigt använder hans blad, och den inspiration Roland ärr fför danska knivmakare är en viktig orsak till det. Förr att ffå en utkomst på arbetet måste riktigt många knivblad smidas, så en professionell maskinpark som kan rationalisera arbetet är avgörande. Han har all nödvändig utrustning, inklusive lufthammare, som är av stor betydelse fför att kunna arbeta på det här sättet med damask- och mosaiksmide.

Tyckte Mattias blad var för dyra Jonny och Mattias har varit vänner i 15 år. Jonny har i stor utsträckning använt sig av Mattias blad på sina praktfulla och vackert graverade hornknivar. Men egentligen tyckte han att de var fför dyra och ville gärna lära sig att tillverka dem själv. Så när han fför några år sedan blev arbetslöss lyckades han ffå en praktik hos Mattias beviljad av arbetsf arbetsförmedlingen, och så var grunden f r deras samarbete lagd. fö Mattias säger att Jonny lärde sig snabbt och snart kom upp i hans egen nivå.. Man fförnimmer den goda personkemin mellan dem när Mattias säger skämtsamt: ”Han kan allt jag kan, han gör det bara långsammare”. Enligt Mattias är det hans egen erfarenhet och kunskap vad gäller smidet i kombination med Jonnys känsla nsla fför bild och form som har gett så goda resultat.

Bladen, signerade av de båda och där de gjort en sida var, är nog något av det mest epokgörande vi sett på länge. Man kan inte ta miste på Mattias glädje över ver att ha ffått en så god kollega och sparringpartner. Utöver smidet arbetar de ääven tillsammans med knivmakeri, där de kombinerar sina personliga formspråk.

Mattias är inte bara en mästersmed, utan ääven en god knivmakare. Deras samarbete har resulterat i en rad knivar som tänjer gränserna och knivformgivningskoncepten bland annat genom bladens former.

Mönstren kostade 120 000:Det är ingen brist på idéer, snarare på tid att omsätta dem i praktiken. Naturligtvis sker det inte utan personliga och ekonomiska uppoffringar. Bara de fem fförsta djurmönstren, mönster de ofta använder i bladen, kostade 120 000 kronor att utveckla.

Man kan gärna rna undra varf varför Mattias så villigt avslöjar sina hemligheter, men han säger att han gärna vill ha konkurrens. På så sätt pressas han av andra att utvecklas personligen.

Som framgår av bilderna är figurerna ganska stora till en början, i alla fall en 80-90 mm. Figurerna trådgnistas i stål och genomgår en imponerande process där de reduceras till den storlek de kommer ha i det ffärdiga bladet där de ingår i mönster med

10

KNIVMAKAREN NR 1 2008

andra figurer, damaskeringar och järn- och nickelstål. Den svåra biten ärr att smida ner figurerna utan att de fförlorar formen.

Man har ffått tänka igenom både en och två gånger vilka djur man kan avbilda och inte, eftersom många nga skulle fförändras till oigenkänneliga under processen.

Vi går ut i smedjan ”Men”, säger Mattias, ”låt oss tända upp så få f r vi se hur det går till”. Vi går ut i smedjan och de tänder upp i gasässjan och slår på utsuget. I dag skall det smidas block som kapas upp i skivor och säljs som bolsterämnen till USA. När man väl sett den processen kan man tänka sig vägen gen till ffärdigt knivblad. Dessutom fick jag den dagen fförståelse else fför varf varför bladen, med all rätt, ”kostar skjortan”.

När man börjar utgår man från ett fyrkantigt järnrör på ca 90x 90 mm och ca 200 mm långt som är igensvetsat i botten. I detta byggs mönstret upp, antingen genom att lägga i en av djurfigurerna, eller så bygger man upp det med massiva stänger och plattor eller damaskämnen. Röret fylls sedan med antingen järn- eller nickelspån beroende på om man vill ha bladet matt eller blankt. Under tiden som röret fylls knackar man med en hammare på det så att pulvret packas hårt. När inget mer pulver ryms runt ämnena svetsas röret igen och smidesprocessen kan börja. Ämnet glödgas upp i ässjan tills det ärr dags fför bearbetning under lufthammaren. Där smids ämnet lugnt och stilla ner till ca 30 x 30 mm.

Fyrkant och åter fyrkant Det är ett sant nöje je att ffölja Mattias under processen. Koncentrationsnivån är på topp och man ffår en lätt känsla av att han är ett med sin lufthammare. Slagen placeras med precision och man blir svimf svimfärdig när man tänker på hur många slag som skulle till med en vanlig hammare fför att nå samma resultat. Just innan ämnet mnet blir fför kallt fför att bearbetas fförs det tillbaks till ässjan. Därpå kan Mattias fortsätta ner till önskad storlek, med kontrollmätningar emellanåt. I pauserna mellan omgångarna med lufthammaren berättar Mattias livligt och engagerat om smidet. I dag är det bolsterämnen som gäller ller och Mattias fförklarar principerna bakom ett knivblads uppbyggnad. Fyrkant och åter fyrkant. ”Ibland känns det som att mitt liv är väldigt fyrkantigt”, säger han med glimten i ögat.

Det hela kryddas med en liten historia. En grupp studenter i metallurgi vid Luleå universitet var på studiebesök i smedjan f r att ffå en inblick i olika ståltypers beskaffenhet. Mattias hade fö varnat dem fför att stå fö f r nära. Några av dem som inte hörde på det örat gick senare därifrån med kläderna fulla av hål från gniststänk.

Fantastiskt att det fungerar När stången har nått önskad nskad storlek ffår den svalna. Sedan skall resultatet kontrolleras och ena änden kapas av med vinkelslipen, den slipas slät på bandslip och tas ut utanf utanför. Där sänks det ner i saltsyra. Syran påverkar ååverkar de olika metallerna på olika sätt och plötsligt kan vi se det mönster som så mödosamt byggdes upp, men nu i mindre format. Om resultatet är tillfredsställande är det dags fför nästa steg. Stången delas, planslipas och svetsas 

11

KNIVMAKAREN NR 1 2008

samman i fyra stycken. En annan varvas med andra figurer och svetsas samman med åtta andra stänger.

Mattias berättar att man kan lägga nickelplattor emellan, vilket ger en blank kontrast i det ffärdiga ämnet.

På en av bilderna syns ett bolsterämne bestående av 6x 6 figurer. I början har de måtten 540 x 540 mm och är nu nedsmitt till 30 x 30 mm och figurerna är fortfarande skarpa och tydliga. Det är fantastiskt att det fungerar!

De svetsar nu på en järnstång på det nya stycket, strör på borax och processen startar ånyo. Värmning i ässjan, bearbetning under lufthammaren och ny kontrolletsning.

Hela tiden med full koncentration och kontroll över hammarens slag. För min hustru, som stod och såg på, gick tankarna till glasblåsarens fullkomliga kontroll över sitt material, vilket känns som en bra jämfö mf relse. mfö

Äntligen – en färdig produkt Jonnys arbete består i att bygga ämnen och i att svetsa.

Arbetet utf utförs i en munter miljö med massor av hyss och ”practical jokes”. Man känner att de båda har rätt så kul medan de arbetar. Men det finns även tid fför mycket seriöst snack emellanåt. De har helt enkelt trevligt.

Vi ffår mycket till livs; vad kan göras, vad kan inte göras, vad händer när, när skall man… och så vidare. Det blir ääven mycket knivmakerisnack.

Till sist, på eftermiddagen, kommer en svettig Mattias ut ur smedjan med ett block i en tång. ”Äntligen – en f rdig produkt” säger han. ”Nu skall den bara delas upp fä i skivor, slipas och etsas så har vi bolsterämnen till USA”.

Det har varit en hård rd dag fför de tvenne i smedjan. Dels har det varit varmt, dels var det inte långt kvar till avresan då allt skulle vara klart. Om man skulle utlyst en ”Mr. Wet T-shirt” i Boden den dagen skulle de två ligga bra till f r en topplacering. fö

Foto kniv och knivblad: Mattias & Jonny

12

Mattias och Jonny har varit vänner i 15 år

Mätta av intryck rundas dagen av med en kopp kaffe i det fria och vi säger ger tack fför denna gång och hoppas på snart återseende. Vi har nu språkats vid med Jonny och Mattias på ett flertal ställen i Skandinavien – hemma hos Jonny i Arvidsjaur, på SM i Sävsj ä ö i Småland, i Ludvika, i ävsj Fredrikshavn och nu hos Mattias på hemmaplan i Boden i norra Sverige. Nästa gång ng vi ffår nöjet att träffa Jonny och Mattias blir antagligen i Fredrikshavn 2008. Vi ser fram emot det, fför det är alltid spännande att se vad de funderat ut sedan sist. Med deras energiska kreativitet, blandat med det hantverksmässiga kunnande de är i stånd att lägga i dagen, blir det utan tvivel något som vi kommer att glädjas åt.

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Pauli Kankaanpää och Arja Gräsbeck visar delar av jättepukkon Foto: Lakeuren Kuvittelu

10:e ”puukko”festivalen För tionde gången ordnas, i Finlands mest kända ”puukko”socken, en tvådagars sommarfest med ”järn” den 14-15 juni 2008 i Kauhava i Finland.

För att fira 10-års festen har Kauhavas knivsmeder byggt en JÄTTEPUUKKO - en traditionell kauhavapuukko med hästhuvud. Kniven är 2,5 meter lång. Hästhuvudet och bladets fäste är gjutna i mässing. Handtaget är gjort av 2000 lager bark. Handtaget skall också prydas med utsirningar.

10:e

PUUKKO

FESTIVALEN i Kauhava, Finland 14 -15 juni 2008 www.kauhava.fi/pukkofestivaalit/press/

Detta år har festivalen speciell betoning på arbetsseminarier. Finlands bästa knivsmeder kommer att vara på plats. Det kommer att ordnas workshops för olika arbetsmoment som sömning av knivslidor, utsirningar, graveringar, räffelslipning och för en ypperlig knivutställning.

Utrymme finns också för hantverk och diverse handel för tex. samlare.

Det kommer att finnas smedjor, hästhuvudsniderier och knivtillverkning. I tältbyn kommer det också att ordnas möjligheter till förfriskning, musik och annat tidsfördriv. Årets tema är den gustavianska perioden, personalen kommer att klä ut sig i tidstypiska kostymer, och den pittoreska kafeterian kommer att inredas med tidstypiska möbler. Dessutom kommer knivtävlingen att anordnas i gustaviansk anda. Stilen grundar sig på formernas enkelhet, ljusa färger, nytta och ekonomisk effektivitet.

Andra tävlingar ordnas i knivkastning och ”Dräng” och ”Piga” tävlingen.

Fader Mitro från Helsingfors ortodoxa församling är beskyddare för årets festival. På festivalen kommer det också att ställas ut ikoner som Seija Haanpää har målat.

13

KNIVMAKAREN NR 1 2008

DAGENS DAMASTEEL är ett modernt rostfritt damascenerstål, som tål att användas. Nu kan man göra produkter av damaskstål som tidigare inte varit möjliga. Här ett litet urval av vad man kan tillverka av det vackra stålet Foto: Jan Carlsson

14

KNIVMAKAREN NR 1 2008

15

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Från vänster: Göran Gidlund, Gusten Seidvall, Bill Aspfors, Ulf Brandt, B O Tallroth, Christoffer Edlund, Dick Gidlöf och Tage Persson. Saknas på bild gör Kjell Malmgren

Gillet man gillar!

TEXT OCH FOTO: BOB TUNLIND

När jag kommer till Husum denna torsdagskväll sitter man och diskuterar Forumet på SvKnf:s hemsida. Ikväll är vi tio personer, ibland är det fler, av gillets ca femtio medlemmar, som kommer. För att slöjda, diskutera eller bara ta en kopp kaffe i dom helt underbara lokalerna som ärr ett fföre detta dagis, som man hyr gratis genom Husum IF/Ö-viks kommun mot att man sköter om det och betalar driftskostnaderna. Bättre lokaler kan man inte f ! Stora utrymmen där alla kan sitta och få slöjda. I ett rum slipar man, i ett annat fräser man, i ett tredje svetsar och slipar man metall, i ännu nnu ett annat ffärgar man skaft och slida. Ett rum fför varje moment.

Utrymme finns fför konferenser, slöjdhelger mm. – helt enkelt perfekta lokaler.

Om allt går bra så kommer man att ffå köpa pa lokalerna fför en billig penning när avtalet går ut om två år. Då kommer man ääven att göra en smedja utomhus.

Grundsunda Knivgille startades 1998 av eldsjälarna Bengt Olof Tallroth och Mats Rödin. En annan välkänd medlem är Ulf Brandt som ikväll har med tre av sina elever som nu görr sina fförsta knivar. Sju, åtta ungdomar brukar vara här och slöjda och bättre lärare kan man inte ha. Gillet har tagit hem många SM-titlar, ungdomsmästerskap, här finns också fö f rsta kvinnan som ffått Publikens pris, Boel Rödin.

På frågan om ”ni har några knivar att visa upp?” tar Kjell Malmgren fram en gammal resväska, ni vet en sån där i vaxad papp med hörnbeslag i metall, som våra ra fföräldrar hade, med en fin samling Eskilstunaknivar! (Se nästa sida.) Ulf Brandt visar

16

tre av sina senaste knivar. En är ett beställningsjobb som är den snyggaste kniv jag sett av Ulf! Färgerna är i perfekt balans, med scrim av en tiger på svart buffelhorn.

Jag hoppas vi,, fför beställaren, få f r visa upp den i Knivmakaren, när den är helt klar!

Ulf jobbar som lärare sextio procent och två dagar i veckan slöjdar han. Ä Även han har börjat sälja sina knivar på mässor utomlands, vilket man fförstår närr man ffår mer än n dubbelt upp fför en kniv, jämfö mf rt mfö med i Sverige. Tänk på det alla ni som säljer era finaste knivar utomlands: När dom är sålda är dom borta, lått oss ffå visa dom i vår tidning innan.

Bengt Olof Tallroth som är en mästare på bruksknivar, visar ääven han upp en av sina knivar. Bengt Olof gjorde sin fförsta kniv 1985, efter en nybörjarkurs med Laszlo Balatoni som lärde honom hur en kniv ska se ut. Dick Gidlöf säger att det är Bengt Olof som lärt upp Ulf! Hur det än är med det så besitter Grundsunda Knivgille en kompetens utöver det vanliga. Har du möjlighet, så anmäl dig till slöjdhelgen här den 11-13 april…

Förfinad brukskniv av Bengt Olof Tallroth

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Kjells fina samling

Eskilstuna-knivar!

Kjell Malmgren har en fin liten samling med gamla Eskilstuna-knivar från 1800-talet och framåt! Ett 20-tal knivar av C.W. Dahlgren, G.Joh. Berg, A. Norrström, för att nämna några av de 100-talet knivfabriker som funnits i och omkring Eskilstuna. 1890 fanns det 50 fabriker igång, och som exempel hade C.W. Dahlgren 166 man anställda 1904! En unik väska svensk historia, av skickliga hantverkare. Kjell har samlat på dessa i drygt 10 år.

Knivarna är köpta av samlare, även utländska samlare som varit villiga att låta knivarna återvända till Sverige, samt på auktioner. Kjell har även en samling med ca 70 Eskilstuna-fällknivar i sin ägo! Jag hoppas vi får möjlighet att visa delar av den vid ett senare tillfälle och när ljuset är bättre än denna mörka vinterkväll...

SLÖJDHELG Ö ÖJDHELG Grundsunda knivgille inbjuder till en slöjdhelg med boende i vår excellenta knivlokal

11-13 april 2008.

Tanken är att ni kommer hit och slöjdar, vi hjälper er med dom problem som ni kan tänkas ha.

Vi har hjälp av Anders Regnander som är duktig på silverarbete och våran egen mästare på scrim och läderarbete Ulf Brandt finns tillhands.

Undertecknad kommer att gå runt och hjälpa till där det kan tänkas att jag kan bidra med något.

Ni som tänker komma till denna helg, var god kontakta någon av nedanstående personer om vad ni vill lära er mer om.

En av Kjells dyrgripar, en dolk från Alfred Norrströms knivfabrik, 1852-1889

En vacker svängd dolk från C.W. Dahlgren, 1870-1915, med förgyllda silverbeslag

Ni som vill ha hjälp med silver kommer att ffå ett papper där det beskrivs vad ni kan göra i f rväg, då hinner ni med silver fö på kniv och slida.

Kostnad fför hela helgen inkl. frukost är 1500:Extra material kommer att finnas till fförsäljning Anmälan äälan till: Bengt Olof Tallroth 0663-10376 070-314 82 39 olof olof.tallroth@telia.com Ulf Brandt 0663-10007 070-30 64 907 ulf.brandt@telia.com

Välkomna!

Dolk från G.Joh. Berg, 1863-1891

Närbild på jaktdolk från G.Joh. Berg

17

Årets knivskola

en liten skola i inspirationens tecken del ett Vi ville i år ta lite nya tag med vår knivskola. I den form vi jobbade med förut ägnade vi mycket ”tid” åt pedagogiska bilder och texter. Detta mest ”på gott”, men med det ”onda” att vi inte fick se den färdiga kniven på nästan ett helt år. 2008 har vi bett Leif Bentzen, en av Danmarks skickligaste knivmakare att inspirera oss med några av sina bilder och tankar kring sitt knivmakeri. Vi som har sett hans skapelser tidigare förundras över hans formkänsla men också över hans skulpturala förmåga. Sällan har man väl sett något liknande. Som Ni snart kommer att bli varse så blir upptakten av årets knivskola verkligen annorlunda.

Leif B med en av sina vackert skulpterade knivar

I sitt brev till oss svenskar skriver han följande om vad som inspirerar honom att tillverka de knivar han gör: – Vikingarnas och Kelternas symbolvärld ger många goda idéer till skaften på mina knivar. Jag använder olika material såsom buffelhorn, valross, flodhäst och mammuttand. I mina tankar om knivdesign som helhet ger arabiska knivar och daggerts mig stor inspiration med deras fint svängda linjer. Jag tecknar också mycket. Klingan på kniven har en stor betydelse för den färdiga kniven. Jag tillverkar många schabloner i kartong för att testa fram formerna på mina knivblad. Därefter slipar jag fram dem med hjälp av min bandslip. Det stål som jag använder mest är THYRODUR 2842.

Men även andra ståltyper som SANDVIK 12C27 fungerar bra för tex. mina jaktknivar. Leif Bentzen

Exempel på teckningar och schabloner i kartong

Inspirationsgivande kniv- och fotokonst

Med all tydlighet behärskar Leif även läderjob

bbet till fullo

Med en stark fförnimmelse av en vikingahövding som stolt ägare…

Formk Formkänslan sitter i även på denna mer bruksanpassade kniv

Vi säger tack till Leif för denna gång för den inspiration han givit oss och önskar honom välkommen och på återseende en annan gång.

SvKnf Michael Almqvist

KnivVeck Ludvi

7 - 13 juli 20 0

Hela detta uppslag är en annons från Ludvika Smedjebackens Turism för Knivveckan i Ludvika 7 - 13 juli 2008 . Foto: Bob Tunlind, från Knivveckan 2007 ©MaxBOB

kan i ika

08

Knivtävling:

Tävla i klass A&B: Bruks, Förfinad bruks, Helhorn och Halvhorn, Smycke, Fulltånge, Öppen klass, Fällknivar, Specialklass, Ungdomsklass och Damklass, Hantverksknivar.

Kni Kniven:

Kniven ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas. Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Tävlingsbidragen: Tävlings ävlingsbidragen: Väl märkta bidrag skickas per post eller lämnas in till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika Ludvika, senast 7 juli 2008, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 7 eller tisdag 8 juli.

Jonny W Nilssons Jonny Hederspris: Hederspris pris:

Det finaste priset i kniv-Sverige!

Delas ut till den finaste kniven under KnivVeckan. Prissumma:

5.000:- och och äran!

Publikens pris: pris:

Var med och rösta ffram publikens favorit år 2008!

Prisutdelning:

Söndagen den 13 juli kl 14.00.

20 000:- i premier 20. premie !

Logi:

Ludvika Smedjebacken Turism tel 0240 - 860 50 Boka on-line på www.visitludvika.se

Fri Fr ri entré och fritt deltagande!

KNIVMAKAREN NR 1 2008

SÀPMI

slöjdarna Text och foto: Kent Tunlind

Slöjdarna i Kaitum

I början höll Samerna renar främst mst fför mjölkens lkens skull, vajorna mjölkmj ades varje dag och renen användas också som drag och klövjedjur. kl Man höll renarna familjevis och hjordarna var små.. Jakt och fiske stod fortfarande fför den huvudsakliga fförsörjningen. Sådana dana små sm grupper på ett par familjer kallades Sita. Man flyttade ofta under sommaren mest fför att tillgången på ved var begränsad men också fö för att hålla tamdjuren friska. Man fföljde också vildrenens vandring. Snart övergick man till en annan typ av renskötsel, tsel, flera familjer gick ihop, renhjorden blev större och sköttes kollektivt, man blev också mer stationär station under sommaren. Köttet blev också nu viktigare än mjölken. lken. Nu byggdes stationära torvkåtor och man byggde storvisten därr familjen levde året runt, här anlades rengärden rden och dessa visten fförlades vid renarnas kalvningsland och efter flyttningslederna. Kaitumdalen var utmärkt utm rkt fför detta, gott om fisk och rent vatten. Kaitumälven lven avvattnar den västra v delen av Kebnekaisemassivet och stränderna nderna erbjuder ett ypperligt höst h och vårbete. Under början rjan av 1600-talet bildades Kaitums samebyar.

Kniv av Magnus Fankki, född 1946

Han lärde barnen läsa sa och skriva Vissa älvdalar har haft en mer framträdande dande roll i den samiska sl slöjdtraditionen och stått tt fför stilutvecklingen mer än n andra och några n mästerslöjdare har satt större spår. Slöjdarna jdarna i Kaitumdalen hör h till dessa. Den kanske störste och som redan då kallades konsthantverkare var Jon Pålsson Fanki 1880-1961 också kallad SkolJonni. Han var lärare, eller kateket i dåtidens tidens Samiska kateketskola, konfirmationsl rmationslärare kan man säga. Fankisläkten kten var renstark och var den fförsta lärarsläkten. l Han reste runt i olika sitor och kåtor med läseboken seboken och katekesen på p samiska och finska i ryggsäcken och stannade någon gon vecka beroende på hur många barn det fanns. Han lärde barnen läsa sa och skriva. Detta var i början rjan av 1900-talet. Senare skickades barnen till Nomadskolan i Moskojärvi. Jon Pålson Fanki hade lärt sig läsa sa och skriva i Norge på p sommarvistet av en lärarfamilj vars renar Fankisläkten kten skötte. sk

God vän n med Hjalmar Lundbohm Jonni var känd som en snäll människa, nniska, gudfruktig och en mycket duktig slöjdare. Idag är hans slöjd jd mycket eftertraktad och säljs s ljs fför fantastiska summor. Vad han än slöjdade jdade lyfte han hantverket ett steg vad gäller ller form, funktionalitet och utsmyckning. Geometriska mönster m kombinerades med naturistiska motiv, traditionella sicksackbårder sicksackb blandades med blommor, stjärnor rnor och djurmotiv. Jon blev god vän v med Hjalmar Lundbohm, Kiruna stads grundare, som kköpte mycket av dennes slöjd då han fick fför dåligt ligt betalt av handlarna. Lundbohm som tillhörde rde societeten umgicks flitigt med ryktbara konstnärer konstn som Prins Eugen och Carl Larsson vilka ofta var gäst st hos Hjalmar som gjort ett rum till ateljé fö f r dem. Säkert inspirerade dessa konstnäärer Fanki och uppmuntrade honom att utveckla sin stil. Det är därfö rf r vi hittar hans rfö knivar i Carl Larssongården rden i Dalarna. Jag har inte ffått möjlighet m att fotografera någon gon kniv och de bilder jag ffått tag i har inte haft tillräcklig tillr kvalité så vi hoppas kunna visa några knivar längre ngre fram i denna artikelserie. Fanki hade inga maskiner, det var ett verkligt hantverk 

22

Stora kniven är av Johan Fankki (1920 1996), son till Jon Pålsson Fankki (1880 - 1961) och far till Torsten och Magnus Fankki

Erik Fankki, en av dom nya slöjdarna som står för nytänkande och utvecklande. Mycket beroende på att man idag har verktyg och maskiner som far inte hade tillgång till. Till vänster en kniv av pappa Nikolaus Fankki, född 1927 som även han hade renskötsel och slöjd som levebröd

Till vänster en kniv av Torsten Fankki, född 1950

Slöjd av Erik Fankki, en kniv med ortrolig balans, skönhet och form och ett fulländat arbetsredskap. Erik har också en underbar känsla för gravyr och utsmyckning

Torsten Fankkis kniv är lika vackert dekorerad på baksidan!

23

KNIVMAKAREN NR 1 2008

utf rt i kåtan. Renhornet klövs utfö vs med kniv och yxa och fför graveringen användes den kniv som hängde i bältet. Idag f r sonsonen Torsten Fankki (f 1950) hans stil vidare, och fö ääven brodern Magnus (f 1946). Deras far Johan Fankki (1920-1996) var också en mycket duktig knivslöjdare.

Slöjden blev en betydande inkomstkälla sedan möjligheten att fförsörja sig på rennäringen ringen fförsämrades.

Fjällguider Kaitumsamerna anlitades ofta som guider åt fjällturisterna och många är de som köpt sin kniv av ex. Esaias ”Essi” Paavason Poggats under turer upp på Kebnekaise. Anders Fankki (1916-1985) var också en i släkten som var en framstående slöjdare speciellt känd nd fför sina träarbeten och knivar. Att Kaitumslöjdarna fortfarande stårr fför utveckling och stilbildning ser ni på bilderna av Erik Fankkis senaste knivar.

Ovan en kniv av Andreas Poggats (1916 - 1982) anses som en av de främsta träslöjdarna, känd för sina trolltrummor, saltflaskor och knivar.

Far till Esse Poggats född 1937

Knuten Titta på upphängaren på de gamla knivarna, sameslöjdarna använde aldrig tunna tvinnade snören som vi använder idag till en ”lappkniv” utan den bestod av en bred läderrem i hemgarvat men tunnare läder, der, detta fför att kniven skulle hänga stadigt och inte dingla i bältet men den var fortfarande rörlig, Den tvinnade rem som Erik använder är i samma typ av läder och är därfö rf r inte sladdrfö rig. Knuten som jag lärde mig av Johan Fankki i början av 70-talet är egentligen ett Pålstek och blöter man lädret när man drar åt knopen är den idiotsäker. Titta på bilden där jag slagit knuten löst så är det lätt tt att ffölja den.

24

Nedan slöjd av Esaias ”Essi” Paavason Poggats

KNIVMAKAREN NR 1 2008

”Tattarkniven” eller tjuringen på p romsk slang.

TEXT: ANDERS HALLDÉN, FOTO: MATTIAZ HALLDÉN

Känner nner du kittlingen när n du lläser detta ord? Får du associationer och tankar om mörkrets illgärningar och ser en ”tattare” med höjd jd kniv framf framför dej? Upplever du det så har du ffördomar och kommer att bli rejält besviken.

Vi tar det från början ”Tattare” ärr ett fförnedrande skällsord llsord ungef ungefär som ”neger”, ”zigenare” eller ”lapp”. I fortsättningen använder jag det ord som detta folkslag, romano, valt att kalla sej utåt, nämligen mligen Resande, fförutom väldigt många som bara vill kallas svenskar. Romano, som är spritt över hela världen, omnämns mns fförsta gången i Sverige på 1500talet och de har sedan dess fförfö rf ljts och det har gjorts systematiska fförsök att utrota dem. Först i maj år 2000 bad regeringen officiellt om ursäkt kt fför den hemska behandling olika myndigheter utsatt resande fför under 1900-talet.

Eftersom resande fförfö rf ljdes, hindrades att bosätta sig och driva näring så tvingades de att fförsörja sig genom olika slag av hantverk som man kunde utf utföra på plats och erbjuda köparen direkt. Man åkte också runt på marknaderna och sålde. Typiska hantverk var bl.a. rackare, kittelflickare (f (förtennare), trådtjack, bleckplåtslageri, urmakeri. Man gjorde också vackert graverade snusdosor, piskor och så fö f rstås romaniknivar. Resandes känsla nsla fför form, sin egna tradition och fförutsättningar f r tillverkning, som ofta skedde ute i naturen, har fö inneburit en egen unik formgivning.

Myten om den blanka kniven All knivproduktion tillverkades fför avsalu, fför att ffå inkomst och kunna överleva. verleva. Myten om den blanka kniven som hängde i bältet hos en resande är alltså enbart en myt. Istället bar man vanligen enkla men funktionella Moraknivar. Den exklusiva resandekniven eller p på resandes eget språk, tjuro eller churo eller tjuring som är slang, köptes och bars av oss icke resande eller ”buro” som vi kallas på romani.

På 1800-talet och in på början rjan av 1900-talet var det vanigt att Romano bar en stor tjuro, upp till 50 cm lång. ng.

Senare så blev tjuron mindre och man bar den vanligast i fickan eller hade den placerad bakom ryggen eller framme i byxlinningen. Instoppad innanf innanför byxorna var vanligt eller att man bar tjuron nedstucken i stövlarna. Som ”reservkniv” hade man ibland en hängande ngande runt halsen.

Kvinnorna bar mindre knivar.

Tjuringar, d.v.s knivar fför avsalu, tillverkades i Norge och Sverige, vad vi vet, i huvudsak under 1900-talet.

I Danmark eller Finland finns eller har det inte funnits någon sådan tradition. I Danmark hade man ingen egen knivtillverkning och man bar vanligen lommekniv eller f llkniv i stället fä llet fför bälteskniv. Så i Danmark fanns ingen större avsättning ttning fför tjuringar.

I Finland däremot är det mer underligt att det inte funnits knivar med resandeform eftersom man här var mycket stora på att tillverka slidknivar och hade en stor tradition att bära slidkniv. I Finland skiljde man inte heller på resande eller romer.

Tjuringens formspråk Förutom den typiskt svängda nedre delen av slidan (vanligast men raka slidor fförekommer också) så finns det flera andra kännetecken. Plåtdetaljerna var oftast av nysilver, men ääven zinkplåt, mässing och äkta silver användes. ndes. Slidans stomme gjordes i tr trä eller läder der eller oftast helt i metall fodrad med skinn invändigt. inv ndigt. Plåten Plå dekorerades med ett enklare m mönster, nster, men de riknster, tigt skickliga gjorde fantastiska gravyrer och avancerade mönster. m nster. Vanligt var mönster mö i form av blommor, blad och klockor.

Kvalitéén på arbetet kunde vara vääldigt ldigt olika beroende på p om det skulle bli en riktigt fin kniv, om det

Vanligt var mönster med blommor, klockor och blad

Skaft i ebenholts, nysilver, tenninläggning och plastinlägg från tänderna på en plastkam

fanns en kö köpare som var beredd att betala bra eller om arbetet utf utfördes ute under en resa eller i en verkstad. Vid sämre plåtarbete löddes sliddelarna ihop omlott medan

25

KNIVMAKAREN NR 1 2008

på kvalitetsknivarna var skarven gjord med en sådan precision att den inte syntes ens med lupp.

Knivbladen var av billigare fabrikstillverkning, Moraeller Eskilstunablad. Ässja och smidesstäd var besvärligt att släpa med sej, handsmidda blad var dyra. Längst ned på doppskon och högst upp på skaftet sitter alltid en kula som gjordes av plåt som rullades, löddes ihop och formen filades fram. Detta syns tydligt om man tittar på den med lupp. Skaftet, ofta i svartf svartfärgat trä eller ebenholts, kunde dekoreras genom att man slog i tenn- eller silverstift.

Det var också vanligt att man bevarade mönster och form inom släkten. Om någon gjorde en kniv som blev vacker och var lätt att sälja älja sså bevarade senare knivmakargenerationer detta. Kunden ville betala sså lite som möjligt så det gällde llde att fförenkla tillverkningen.

mest kända knivmakare av resandesläkt var Knivkungen, Johan Fredrik Hedenberg, som aldrig erkände att han var av denna släkt. kt. Om denna ffärgstarke person finns det anledning att återkomma. Det finns flera knivmakare, vanligt i Värmland, som inte är resande men som ändå gör knivar med resandestuk, detta underlättar inte när man skall klassa en kniv om den är ”äkta”.

Norska ”taterknivar” I Norge fanns det en ändå större tradition än hos oss med ”taterknivar”. Ordet ”taterknivar” är accepterat av resandefolket i Norge. Det fanns flera knivsläkter där som gjorde fantastiska knivar bland annat i valtand, fullskurna med akantusslingor och annat grannt. Precis som traditionen i Norge bjuder så blev inte en yta lämnad ifred.

I Elverum i Norge finns världens enda resandemuseum, väl värt ett besök som man lämpligen kombinerar med De Nordiske Jakt- och Fiskedagarna andra helgen i augusti. Resandemuseet finns i Glomdalsmuseet och heter Latjo Drom. Förutom en stor utställning med resandeknivar så finns det mängder med spännande information om och från resandefolkets liv. Besök museet digitalt på www.glomdal.museum.no

Framtiden för tjuringen Hur ser då framtiden ut fför nytillverkning av de fina tjuringarna? Tyvärr är det så,, av fförklariga skäl, att både den äldre och den yngre generationen döljer att de är av resandesläkt. Detta betyder ju självklart att man då inte vill synas som knivmakare av knivar med typiskt resandestuk. Det är tragiskt om kunskapen och känslan f r tjuringen skulle fförsvinna. För att kunna bevara och fö utveckla denna typ av knivtradition skulle man önska att det startades utbildning med äldre resande som lärare och yngre som elever. Detta är ju något som gjorts inom samisk hantverkstradition och som resande borde kunna göra också.

Marknaden för resandekniven Här har morakniven

bara fått en ny plåtbeklädnad

Jag har en tjuring, se ovan, d där knivmakaren tagit en Erik Frost-kniv, behå behållit det röda skaftet och den gröna plastslidan. Överdelen på skaftet har ffått en plåtbeklädnad med rullad knopp och slidan har blivit beslagen med plåt där plasten är synlig på bak och framsida. Den här kniven har en härlig känsla och ärr ett utryck fför att tillverkningskostnaden var tvungen att hållas llas nere fför att den skulle gå att sälja.

Man sålde direkt till kunden Det är tråkigt att knivarna så ofta är osignerade, men man sålde ju direkt till kunden och han visste ju vem han köpte den av, det var onödigt arbete att signera den.

En viss betydelse har nog också att många ville hålla sitt ursprung hemligt, man gjorde inte ”tattarknivar”. Sveriges

26

På Internet, Tradera och på auktioner fförekommer då och då resandeknivar. Priserna ligger på 700 – 1500 kr f r osignerade knivar och mellan 5 000 och 8 000 fför fö kända knivmakares knivar, speciellt om de är gjorda i silver. För en skaplig kniv av Knivkungen finns det samlare som är beredda att betala 15 – 20 000 kr.

Det fförekommer ääven någon enstaka gång tjuringar på eBay, man kan fundera över hur de hittat till andra sidan atlanten. Troligen har de fföljt med vid utvandringen.

På min hemsida, www.cultur.nu finns det ett fyrtiotal knivar med resandestuk.

Vill du veta mer om resandefolkets historia så rekommenderar jag Bo Hazells bok Resandefolket fr från tattare till traveller.

Avslutningsvis är jag tacksam om du som har synpunkter på det jag skrivit hör av dej till mej. anders@cultur.nu

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Knivmakare Axel Ericksson

Knivmakare ok okänd, köpt ööpt på eBay USA.

K llor: Per Thoresen, Ralf Novak-Rosengren, Bo Hazell, Willie Andreasson, Jan-Erik Skoog.

Kä

www.cultur.nu

Gör ett besök på knivsajten med nu 1400 knivar för knivintresserade och samlare av äldre Nordiska knivar!

Kniv-Kaj på Forbes julklappsönskelista!

I Söderhamnskuriren, den 14 dec. 2007, skriver Mats Ivarsson om att det gigantiska amerikanska livsstilsmagasinet Forbes har en av Kajs knivar med i tidningens årliga julklappsönskelista, i det 200 sidor tjocka decembernumret av Forbes Life. Tidningen har över en miljon fasta prenumeranter. Bättre reklam än så här kan han inte få!

Bland ett armbandsur för 743 000 dollar och en brosch för 285 000 dollar, finns en helsidesbild på Kaj Embretsens fantastiska kniv för futtiga 3 600 dollar!

Foto: Mats IIvarsson

27

Stig Sjunnesson 1:a pris Halvhorn, klass B. Ludvika 2007 Foto: Bob Tunlind

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Thiers

- mina drömmars stad TEXT & FOTO: THOMAS LÖFGREN

Kopplingen till Per-Anders Fogelströms bok ”Mina drömmars stad” kommer över mig. Hans skildring av 1800-talets Stockholm har åldersmässiga kopplingar och båda städerna har tidiga anor. Thiers har sedan århundraden grundat sin existens på tillverkning av papper och knivar. Då liksom nu utropar sig Thiers till att vara ”Knivmakeriets huvudstad”. Att det inte är överord konstaterar vi efter en rundvandring i staden. Allt är influerat av knivar. Massor med knivbutiker med ett sortiment som knappast kan uppbringas någon annanstans, hus, gator, butiker och restauranger bär namn med koppling till knivhantverket. ”Mina drömmars stad”, visst känns det så fö f r oss inbitna knivmakare som i vanliga fall lever i en värld med snäva ääva knivlagar och en allt mer utbredd rädsla och skräck ck fför vårt äldsta ldsta och fför civilisationen mest viktiga redskap – kniven.

Vi som fick möjligheten att besöka ”Mina drömmars stad” var undertecknad, Bengt Wettesten från Bästkusten och Henrik Troedsson från småländska höglandet. Kanske kan vår beskrivning av besöket och lite resetips göra att du någon gång i framtiden vandrar på Thiers gator.

Bästa och enklaste sättet att ta sig till Thiers är att ta flyget och varf varför då inte med varje smålännings favoritflygbolag, Ryan Air. Från Skavsta (Nyköping) eller från Säve ääve (Göteborg) lyfter du på fö f rmiddagen och tre timmar senare landar du i Marseille endast tusenlappen fattigare. Vilket vi gjorde.

Vandalismf rsäkring Vandalismfö Efter sedvanligt väntande på bagage så begav vi oss till Hertz biluthyrning i anslutning till flygplatsen. Fordonet var fförbeställt llt och fförbetalt men som vanligt tillkommer ett och annat. Extra fförare och som om det inte var nog så erbjöds vi en heltäckande ckande ”vandalismf ”vandalismförsäkring”. Försäkringen kostade lika mycket per dag som själva hyran f r bilen varf fö varför vi tackade nej och höllll tummarna fför att vi inte skulle möta ta allt fför många vilda, vandaler under resan. Billedes transporterade vi oss sedan de cirka 40 milen norrut upp till Clermont Ferrand. Denna stad ligger bara ett par mil från resmålet Thiers.

Gatubild från ”mina drömmars stad”

Floden var guld värd Det är flodens vatten som var guld värt rt fför Thiers.

Pappers- och knivindustrin har haft produktion i staden sedan 1500-talet. Pappersproduktionen ärr nu helt fförsvunnen men delar av knivfabrikationen lever vidare.

Thiers drog ffördel av sitt idealiska geografiska läge, mitt i Frankrike. Produktionen avyttrades i de östra bergsområdena såv å äl som de västra. Likaså fö åv f rsågs så småningom de norra och södra områdena med knivar från Thiers.

Efter hand som industrin har utvecklats med högteknologiska hjälpmedel har Thiers industri gått tillbaka.

Fortfarande finns dock 300 hantverkare med specialinriktning att jobba med traditionella knivar och då främst f llknivar. Dessa specialister jobbar i mindre fföretag som fä har en liten men specialiserad produktion.

Knivar, knivar, knivar Staden har ofantligt många knivbutiker med ett utbud som är jättebrett. Här trängs ngs vanliga ffällknivar med fantasiknivar, kompletterat med konst- eller samlarknivar som har bearbetats fför hand under många, många timmar. Det är en klar skillnad mot alla de jourbutiker med livsmedel som vi har i Sverige.

I skyltfönstren trängs alla slags knivar

Fredag morgon uppvisade ett strålande väder och efter en sedvanlig diger fransk frukost begav vi oss billedes till Thiers som är vackert beläget på ena sidan av en ravin där floden Durolle stilla flyter fram.

29

KNIVMAKAREN NR 1 2008

En av ofantligt många knivbutiker med ett enormt utbud

Stadens knivmuseum Efter många timmars rundvandring hos knivbutiksägarna väntade ett besök på stadens knivmuseum. Museet var lokaliserat på två platser. I det fförsta blev man välkomnad av flera jätteknivar tteknivar utf utförda i riktigt material i skaft och med smitt stål i bladet. Mycket om den tidiga historien presenterades på den fförsta platsen. Museet har en diger samling av olika knivar. Många dyrgripar, från många århundraden tillbaka och fram till dags dato, ingick i samlingen. Många av dem uppvisade avancerade tekniska lösningar som visar på stor ingenjörskonst.

På den andra platsen visades också praktiskt hur knivtillverkningen i Thiers utf utfördes fförr i tiden och ääven hur den utf utförs i dag. En gammal metod fför slipning av knivbladen var att slipningen utf rdes liggande, med fö den stora slipstenen framf r och nedanf framfö nedanför den som utf utförde slipningen. Fördelen med denna metod var att slipningen blev bättre eftersom det blev stadigare fför sliparen jämfö mf rt med om han mfö satt eller stod upp. Denna metod utnyttjades fram till 1970-talet då andra hjälpmedel gjorde att kroppsställningen kunde varieras. Metoden fförevisas idag som en del i knivmuseets verksamhet.

Fascinerade av våra knivar I slutet på studiebesöket frågade vår ciceron, Francis Anglade, om de arbetande knivmakarna ville titta på några av de knivar som vi hade tagit med oss från Sverige. Det började med att en av hantverkarna tittade, varpå han tillkallade chefen och så småningom hade hela

30

Maihkel Eklund och Roger Bergh var bland de första vi träffade på

verksamheten avstannat och fem franska yrkesmän stod på rad och detaljgranskade fascinerat våra knivar. Efter att ha solat oss lite i glansen, gick vi och åt en ljuvligt god middag varefter återtransport skedde till Clermont Ferrand.

Vi hängde på låset Vi hängde på låset lördagen då resans egentliga mål, knivmässan, öppnade. Alla utställare llare var fförväntansfulla och mangrant på plats. En hel del besökare hade redan hunnit f re så det började bli lite trångt vid borden. Roger Bergh fö och Maihkel Eklund och den danske materialf materialförsäljaren Henrik Ussing var nästan stan de fförsta utställarna vi träffade på. Maihkel hade åkt 250 mil i bil(!) fö f r att komma dit och plockade upp Henrik på vägen. Vår ciceron guidade oss runt och presenterade oss fför många aktörer i knivvärlden på nationell såv å äl som internationell nivå. åv

Reklam fför KnivEXPO i Sävsjö Som exempel kan nämnas Friedrich Schneider och Wolf Borger från Tyskland. Båda väl ansedda knivmakare i Europa. Från Frankrike smeden Christian Avakian, Henri Viallon och Charles Bennica. De två senare mycket kända och väl ansedda på den internationella arenan. Från USA Gary Headrick och Joe Kesslar. Den senare känd över hela världen rlden bland annat som ledare fför USA: s största organisation fför knivmakare. Ja listan kan göras mycket lång över alla som vi, tack vare vår cicerons kontaktnät, fick stifta bekantskap med. Det blev en bra möjlighet att göra ra reklam fför vår KnivEXPO i Sävsj ä ö 2008. ävsj

Knivblad ur flintsten Det fanns mycket mer än n bara fförsäljningsbord. Under mässan ssan fförevisades många olika tekniker och former av hantverk. De fförsta knivbladen var gjorda av sten, bland annat av flinta. Få behärskar i dag tekniken att ur en flintsten knacka fram ett knivblad. På mässan ssan fförevisades detta och det var en duktig yrkesman som verkligen hade f rmågan att ”läsa” fö sa” stenen med ett bra resultat som fföljd.

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Två andra stora utbildningar var ffällknivstillverkning och smide. Vi fick många bra ideér att ta med hem.

Mässan i Thiers 2009 Det finns mycket att berätta om en så här fantastisk mässa. Men egentligen tror jag att den måste upplevas eftersom atmosf atmosfär, miljö och bemötande svårligen kan återges med ord. Vi slås av funderingen: Tänk om ett gäng knivmakare från Sverige reser ner till mässan i Thiers under 2009. Man kan då dels ställa ut knivar men också bjuda på fö f revisningar och workshop inom de områden som vi är bra på.

Vårt sätt att göra knivar, vårt speciella sätt att sy läderslidor, att fotografera och dokumentera kan vara några exempel på detta. Ett sådant besök torde f ra med sig ett klart utökat fö kat intresse fför vår kompetens. Om vi delar med oss av denna, så öppnar det dörren rren fför att vi sedan ffår tillbaka av den kompetens som ärr specifik fför Frankrike.

Varje svensk knivmakare som är ute på en sådan här mässa ssa fför ut budskapet om att vi finns och att ”vi kan”. Vi har ffört fram dessa tankar till ett antal aktöer i knivmakarsverige vilka reagerat positivt på idén.

Om det mot fförmodan inte skulle bli något gemensamt initiativ under mottot ”Tillsammans - fför en bättre morgondag” så fö f reslår jag att du talar med din kompis och att ni åker ner och gör, också ni, Thiers till ”era drömmars stad”.

Resfakta Thiers Antal invånare: 15 000 Belägenhet: Cirka 50 mil sydost om Paris och cirka 40 mil norr om Marseille.

Boende: Boende i Thiers under perioden fför mässan måste bokas ett årr fföre om man skall vara säker på att f ett rum. Ett alternativ är centralorten Clermontfå Ferrand som bara ligger ett par mil bort. Bästa sättet att se utbudet och att boka, är att gå in på bokningssajten www.booking.com . Där betalar du mindre än om du själv lv ringer till hotellet. Dessutom ingen fförbetalning. Du betalar när du checkar ut. I ClermontFerrand kan vi rekommendera hotellet Hotel Club Marmotel. Dubbelrum från 60-70 euro vilket är billigt.

Hur komma dit? Du kan med ffördel flyga med Ryan Air från Skavsta (Nyköping) eller Säve (Göteborg) till Marseille. Alternativt från Skavsta till Paris. Därefter tar du hyrbil som kostar från n 1800:-/vecka fför en småbil.

Om du är säkerhetsmedveten så plussar du på lika mycket så få f r du en större och säkrare bil.

Mat: Ja, du är i ett kulinariskt land så möjligheterna ö öjligheterna att äta gott ärr uppenbara. V Välj smårestauranger, men det svenska knepet att kolla efter var det är mycket gäster fungerar inte! Fransmännen äter sent. När de gårr ut fför att äta så är du redan tillbaka på hotellrummet!

KNIVTRÆF I NORD Frederikshavn, Danmark 10. – 11. maj 2008.

Vendsyssel Knivmagerlaug inviterer igen til knivtræf i Frederikshavn på Knivholt Hovedgård med knivmagerarbejde, knivkonkurrencer, smedning, arbejdende stande, pilefletning, fluebinding, sølvarbejder, pibemager og meget mere.

Lørdag aften: Fællesspisning. Kuvertpris DKR. 150.

Drikkevarer købes til fornuftige priser.

Knivkonkurrence uden aldersbegrænsning i klasserne: 1) Begynderklasse. Åben for alle som ikke har deltaget i en knivkonkurrence ffør.

2) Voksen klasse. Der kan anvendes knivblad lavet af andre end knivmageren.

3) Voksen klasse – videregående. Alle dele skal være lavet af knivmageren selv.

4) Åben klasse. Alt hvad der har med knive at gøre.

Foldeknive, papirknive, smykkeknive mm.

5) Publikumspris uddeles.

Deadline for modtagelse af knivene til konkurrencen: tirsdag 29.april 2008.

Der udfyldes en skriftlig bedømmelse for hver enkelt kniv i knivkonkurrencen.

Knivkonkurrence.

Knive med beskrivelse sendes til: Allan Jacobsen, Mimersvej 15, 9870 Sindal Pris pr. indsendt kniv DKR 50.

Spørgsmål vedrørende knivkonkurrencen rettes til: Allan Jacobsen, Mimersvej 15, 9870 Sindal, tlf. 98 93 64 12 og email:alto@email.dk Tilmelding til Knivtræf i Nord samt henvendelse angående overnatning: Frederikshavn Turistbureau, Skandia Torv 1, DK – Frederikshavn.

Tlf. +45 9842 3266. Fax +45 9842 1299 E-mail: turistbureau@frederikshavn-turist.dk www.frederikshavn-turist.dk Stadepladsleje kr. 150,00 pr. udstiller incl. 1 telt (bredde 3 x dybde 2 m), 1 bord (2,4 m) og 1 stol.

Besøg hjemmesiden www.knivtraefinord.dk og se alle relevante informationer om Knivtræf i Nord.

Kontakt kan ske på e-mail:

GID@stofanet.dk 31

KNIVMAKAREN NR 1 2008

TJÄDER LÄDER AB Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör samt litteratur för allt slags läderhantverk läderhantverk...

Kurser i: • Läderhantverk med mönstring • Sadelmakeri • Tenntrådsbroderi Tenntrådsbroderi • Knivtillverkning K

Knivbok till specialpris!

Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid Svensk Knivförening kan i samarbete med förlaget Settern erbjuda Jan Martinssons bok till medlemmar för 100:- + porto 22:- (ord. butikspris är 239:-) Beställ boken hos:

BESÖK VÅR HEMSIDA www.tjaderlader.se Tjäder Läder AB, Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310 e-post: tjaderlader@swipnet.se

Gulls Hemslöjd ”Särna-Ove” fortsätter sin försäljning av

Sveriges finaste trävirke!

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats!

Blad i AUS-8 stål.

Sidor/skalor medföljer.

Frame-lock låsning.

8 modeller

...via web, telefon, mässor och i vår lilla butik.

Välkommen med din order!

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

32

Nya priser!

Större inköp har gett oss bättre priser. Från 200:- per byggsats! Vi har även material för skalor (kolfiber, Micarta, G-10 mm). Välkommen!

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Brett sortiment för knivtillverkning!

Beställ gratis katalog!

Vi har läder och läderverktyg, ett stort utbud av knivblad.

Knivskolan 1 och 2, handböcker som ger dig inspiration och vägledning.

Vill du tillverka egna exklusiva knivblad har vi Damascenerstål m.m.

Beställ 272 sidig katalog eller handla direkt på nätet.

DAMASTEEL 2000 - talets damask Tål tuff användning i naturen och i köket.

Karesuando halvhorn

Tomas Valkeapää

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20

Beställ snabbt och enkelt på

postorder. dje på Skaparglä 2007/2008.

Katalog

0511/186 67 Fax t 0511/267 etaljer.se ojd-d Kundtjäns order@sl

20

taljer.se slojd-de

www.slojd-detaljer.se

www.

Stålet köper du hos Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

et!

Nyh

Tormek T-7

VÅR STORSÄLJARE! Bänkfräsmaskin EFM 150 DS

Jigg för knivar

6.150:-

Katalogen kan skrivas ut från webben: www.jano-knives.com

• SE-76. Ny jigg för raka eggar garanterar 90°. Säkerhetsstopp förhindrar att verktyget glider av stenen.

• TT-50. Svarv- och skärpningsverktyg med skruvmatning.

• Sju års garanti.

www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt

För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare.

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

33

KNIVMAKAREN NR 1 2008

34

KNIVMAKAREN NR 1 2008

Fartfyllt forum Ska bara…

J Sy din egen Läderslida Rätt svar var alternativ C, modelleringsjärn, vilket också alla visste. 10 kompendier har lottats ut och skickats till: Erik G H Svensson, Marieholm.

Regina Larsson, Umeå.

Patrik Murphy, Västerås.

Karl-Axel Sundqvist, Burträsk.

Veiner Johansson, Oskarshamn.

Christoffer Mikaelsson, Knivsta.

Kjell Holmberg, Malmö.

Kurt Pettersson, Ljusdal.

Agne Karlsson, Saxdalen.

Robert Sandström, Umeå.

Kompendiet finns till försäljning hos Nordells Knives, Slöjddetaljer AB samt hos Thomas Löfgren på e-mail: lofgrenknives@telia.com Pris: 100:I Danmark hos Mermaid Knives - Henrik Ussing, Läderiet och hos Naturgalleriet.

ag är alldeles slut, trött, utsjasad eller vad Ni vill kalla det. Detta efter att ha läst st och fföljt med i den senaste tidens aktivitet på SvKnf diskussionsforum. Den har varit alldeles fantastisk enligt mitt tycke.

Nya inlägg och svar på dem, och svar på svar och nya frågor som kräver ä äver svar… och så har det hållit på ett tag nu.

När jag skriver detta så har det lagts in 568 olika ämnen som diskuterats med över 3100 olika inlägg. ”Tokdåre” som man ärr (se tidigare kåseri) så vill man ju vara med och läsa alla, svara på en del och ha åsikter om

Typisk kniv av forum användaren Gunnar Holmberg. Skaft i getapel och ffärgad tvärså rsågad rså ågad masurbjöörk. masurbj

andra inlägg. Men man är ju i gott sällskap med användare som Kimmolilja, Gunnar, Tysk kniv, Zimba, Sibeny, Darsell, Thomas m.fl. fför att nämna några av de flitigaste forumanvändarna. ndarna. Men det ffår plats

fler, många fler. Att det är många som besöker forumet utan att skriva inlägg är ganska naturligt, men visst vore det trevligt att fler vågar ha frågor och synpunkter på det som skrivs där.

Med t.ex. 31645 visningar under ämnet ”medlemsprojekt” tar rubriken ”En kniv blir till…” rekordet. Men det är inte heller ovanligt med visningar mellan 800 – 1200 gånger på andra enskilda rubriker.

Var jag än befinner mig, hemma, på jobbet (varf (varför fika med de andra, när man kan sitta och kolla in diskussionsforumet), hos goda vänner, v semester i det svarta Afrika, på p Arlanda eller i en hotellobby i Amerika, sså känner nner jag alltid suget att hitta åt en internetansluten dator fför att, som jag säger ger till frugan, ”Ska bara…” bara…”.

Att knivmakeriet i sig är beroendeframkallande är vedertaget. Att nu ääven ven den datoriserade tillvaron runt denna hobby verkar ha samma effekt kan jag h härmed bekräfta. Så kanske måste jag bekr ändå varna fför att registrera Dig som användare anv på forumet, det kan sluta med stora mörka ringar runt ögonen, orsakade av sömnbrist eller i värsta fall, en brödkavel svingad i bakhuvudet från någon irriterad äkta hälft…

Men det kan det vara värt!

Forumanv ndare carlMichael Forumanvä

Extratjockt jubileumsnummer!

Svensk Knivförening fyller 20 år vilket kommer att uppmärksammas i nästa nummer. Var med och bidra till en spännande tidning. Vad vill du läsa om? Tips och ideér, dråpliga historier, intressanta personer...

Mycket måste ha hänt under dessa 20 år!? Vi välkomnar alla förslag!

Hör av dig till någon i Knivmakarens redaktion...

Knivmaka MEDLEM

STIDNING

FÖR SVEN SK

ren

Näst nummae utkomm r 13 juni er 2008 KNIVFÖR

ENING

Sista inlä materia mningsdag fö av annol samt boknin r g nser är 1 maj.

NR 1 200 8

Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

36

B

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE