Knivmakaren #1-2019

K NIVMAK AREN N R 1 2019

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 1 2019

UTOMJORDISKT VACKERT SMIDE WALLARNA

KÄNSLA FÖR MATERIAL

STOL 10

I ÄRANS HUS

ETT VINNANDE KONCEPT III 1

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Högpresterande stål för handknivar

BLAD SOM BEHÅLLER SKÄRPAN

RÄTT KVALITET FÖR HÖGA KRAV

•

Uddeholm Vanax SuperClean

•

Uddeholm Elmax SuperClean

•

Uddeholm Vanadis 4 Extra SuperClean

•

Uddeholm Vanadis 8 SuperClean

•

Uddeholm Sleipner

Uddeholms stål för handknivar levererar en vinnande lösning som håller för de mest krävande miljöer. Forskning i framkant och starkt engagemang för våra kunders behov har lett fram till världsledande produkter med materialegenskaper för alla typer av uppdrag. Resultatet ger en välbalanserad kniv med en unik kombination av slitstyrka och skärpa.

Sedan 1668 har vi utvecklat innovativa och banbrytande lösningar som skapar mervärde. Våra engagerade medarbetare finns i nästan nittio länder och tillsammans levererar vi ökad konkurrenskraft till kunder över hela världen. Välkommen till Uddeholm, #1 inom högpresterande verktygsstål.

2

www.uddeholm.com

K NIVMAK AREN N R 1 2019 K NIVMAK AREN N R 1 2019

På mitt sätt sett

Innehåll nr 1 2019

E

fter ett nyss avslutat telefonstyrelsemöte sitter jag och sammanfattar vad vi diskuterat och beslutat. Ett axplock av hur läget ser ut och hur planeringen är inför våren och sommaren: • Styrelsen brukar ha ett fysiskt möte i samband med bokslutet där vi bland annat jobbar med att sammanställa alla handlingar inför vårt årsmöte. Så inte i år, AU har fått uppdraget att sköta detta, vilket blir mer ekonomiskt och förhoppningsvis effektivare.

• Uddeholm Invitational – åtta inbjudna knivmakare, alla är på gång med sitt skapande på temat Fulltångekniv.

Bedömning och utställning av knivarna i samband med Knivveckan i Ludvika.

• Vi har nyligen fått besked om att Utemässan i Lycksele med Knivtorg fortsätter i år, sista helgen i maj, vi har informerat via hemsidan och Facebook, se också annons i Knivmakaren. Mycket bra att det blir en fortsättning med en ”knivmässa” i norr.

• Vårt nya koncept med ett digitalt SM rullar på, aldrig tidigare har vi haft sådant intresse för tävlingen som i år, vi hoppas nu att det håller i sig hela vägen och att det kommer in mängder av tävlingsbidrag. Var med och tävla du också!

Foton på alla tävlingsbidrag presenteras efter bedömningen på hemsidan, Facebook och Instagram. Kolla in Kniv-SM-annonsen i Knivmakaren.

• Fler och fler följer Svensk Knivförening via sociala medier, vår satsning börjar ge resultat och vi är snart uppe i femtusen unika besökare i veckan.

• Detaljplaneringen för Knivveckan i Ludvika, utställning, årsmöte med mera pågår för fullt.

• Avslutningsvis fick vi en trevlig rapport från Mats Gyllsands och Lars Billströms reportageresa med besök hos materialförsäljare, smeder och knivmakare.

Intressanta möten med trevliga och positiva människor, berättades det om. Reportagen kommer i Knivmakaren, något att se fram mot.

Själv ser jag verkligen fram mot våren och sommaren, är jä… less på vintern nu.

Må väl, slöjda säkert!

KNIVMA K AREN

MEDLEMSTIDNIN G FÖR SVENSK KNIV

FÖRENING

NR 1 2019

NR 1 2019

UTOMJORDISK VACKERT SMIDET WALLARNA

KÄNSLA FÖR MAT

ERIAL

STOL 10

I ÄRANS HUS

ETT VINNANDE

KONCEPT III

1

Framsida

I det här numret har vi gjort nedslag på flera platser i Sverige från norr till söder. Bland annat har vi varit hemma hos smeden Magnus Jönsson i Blekinge FOTO: MATS GYLLSAND

Ledaren

Reflektioner från Dick

Stol 10 i Ärans Hus

Jan Martinsson blir historisk

3 5-8

Wallarna har koll på trä 10-13

Vi besöker Skåne

Ett vinnande koncept III 14-16

Så här vinner du SM

Magiska meteoriter

Magnus Jönssons ovanliga val

18-22

Vad gör en kniv vacker?

Lars Bergman har en teori 24-25 Insänt

Vad ska vi skriva om?

Kåseriet

Gubbdagis i Husum

28 30

Dick

3

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Medlemsklubbar Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Per Gunnar Sundström Racksund 215 938 94 Arjeplog Grundsunda Knivgille c/o Erik Hårshagen Husbyn 150 896 91 Husum

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Dick Gidlöf, Husum Pär-Olof Eklund, Skellefteå Michael Almqvist, Gävle

KASSÖR:

Peter Andersson, Söderhamn

LEDAMÖTER:

Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum Martin Johnsson, Ödsmål

SUPPLEANTER:

Tomas Gustafsson, Skutskär Erica Högberg, Jädraås

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Kent Karlsson, Norrköping Torsten Häller, Lysekil Lars Billström, Kinna

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Dick Gidlöf 070-581 10 06 Peter Andersson 070-230 17 89 Michael Almqvist 070-509 83 78

ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com MEDLEMSFRÅGOR: Martin Johnsson Tel: 076 -635 36 15, E-post: knivmakaren@outlook.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand Tel: 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle Tel: 070-509 83 78, E-post: carlmichael@carlmichael.info ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Rosgatan 11A, 931 39 Skellefteå Tel: 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 20/6 2019

Material och bokning av annonser senast 20 maj 2019.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: agunnarknife@gmail.com

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51

Du följer väl oss på Instagram?

Söderhamns Knivgille c/o Peter Andersson Föreningsvägen 7 826 72 Sandarne 070 - 230 17 89 peter.andersson1965@hotmail.se Tornedalens Knivförening c/o L-G Perä Matarengivägen 9 957 31 Övertorneå lg.pera@utb.overtornea.se

Knivmakare i väst c/o José Maria Mansisidor Pilörtsvägen 3 D 511 72 FRITSLA 070 - 871 11 38 jose.mansisidor@hotmail.com

Skelleftebygdens Knivgille c/o Leif Furberg Skidstigen 15 931 51 Skellefteå Tel: 070 - 642 97 47 leif.furberg@gmail.com www.skekniv.se

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviken 6 439 74 Fjärås Tel: 070 - 744 50 08 b.wettesten@gmail.com

Stockholms knivförening c/o Jenny Josefsson Tideliusgatan 17 NB 118 69 Stockholm Tel: 072 - 518 61 47 jenny.josefson@gmail.com

Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29

Värmlands Knivklubb c/o Jan Lilja Hemvägen 4 653 49 Karlstad Tel: 070 - 283-51-27 axel556107@gmail.com

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Västras Knivgille c/o Michael Annander Alderlund 103 880 37 Junsele

Torsby Kniv- och hantverksförening c/o Jan-Erik Näsman Sandbovägen 2 685 33 Torsby

Knivmakare Öst c/o Jan Joachimsson Djupsundsgatan 36 603 36 Norrköping Tel: 070 - 696 05 31 chimsson@hotmail.com

MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2019 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in aktuellt belopp på Sv.Knf:s Bankgiro och ange: ”Ny medlem 2019”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Bankgiro: 121-2141, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE45 6000 0000 0004 8889 2341 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: HANDSESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Nytt lösenord och användarnamn från och med 15 januari: 19medlemKNIV

K NIVMAK AREN N R 1 2019

Jan

Martinsson Stol nummer 10 i Ärans Hus

Han gjorde sin första kniv för 45 år sedan. Han var med när Svensk Knivförening bildades och åkte runt i landet på värvarturnéer tillsammans med de andra pionjärerna.

Han blev en av funktionärerna i föreningen. Han var domare redan på 90-talet. Han arbetade med att ta fram tävlingsregler i regelkommittén 1998. Han gav ut boken ”Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid” år 1999.

(Två upplagor, 12 000 ex). Han var med och startade Skånska Knivklubben och var dess ledare under ett flertal år. Han har varit kursledare vid ett stort antal tillfällen. Han har vunnit SM och fått hederspriser i Ludvika samt i Norge och Danmark. Han har löpande skrivit i Knivmakaren.

Han är Jan Martinsson!

TEXT LARS BILLSTRÖM FOTO MATS GYLLSAND

5

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Stort och smått – Jan Martinssons knivmakeri har stor bredd och han har vunnit flera tävlingar.

N

hela tiden sysslade han är vi träffade Jan i bostaden med knivar på sidan hemma i Hyllstofta så om och så småningom inledde vi med att slå oss ner över började han tävla. en kopp kaffe i vardagsrummet.

Naturligtvis var Värden hade knappt hunnit sätta Jan med i Jaktmarker sig ner innan han var igång med och Fiskevattens att berätta om sin egen bakgrund legendariska och om knivföreningar och knivaktiviteter som han medverkat knivtävling år 1985, upptakten till all i. Det riktigt bubblade av minnen och det tog inte lång tid att inse tävlingsverksamhet för 20 knivar med den välkända ripan har Jan gjort på beställning. knivmakare i vårt land. att vi satt och pratade med en man som dels sett hela dagens Knivsverige utvecklas, dels Det är väl en kvalificerad gissning att det var redan då som tävlings- och bedömningsintresset triggade igång, det inte kunnat låta bli att själv vara med och påverka den som ledde till såväl arbetet med att ta fram ett regelverk utvecklingen. för Svensk Knivförening som en egen aktiv domarbana.

Men det hela började med en gåva.

Jan har bland annat dömt SM vid åtta tillfällen runt om i – Jag fick en jaktkniv av min farsa 1974, en Frost, en lång historia, men jag blev givetvis glad för den, säger Jan. landet – han har dessutom dömt danska mästerskapet.

Under 90-talet började han ett samarbete Kniven råkade Jan tappa bort. med Tjäder Läder, – Jag frågade farsan om jag kunde få en ny, men han sa att jag köper inte fler, du får göra en själv, berättar Jan. Sen rullade det på med utbildningar och annat, men

Modern kockkniv av Jan Martinsson.

6

K NIVMAK AREN N R 1 2019

som då hade en enhet i Högsby i östra Småland. Där drevs helgkurser och eftersom Jan höll på med utbildning för jägarexamen under ett tiotal år så uppstod även den vägen efterfrågan på knivkurser, vilket Jan drev dels som cirklar vilka pågick under tio veckor, dels som helgkurser.

Till utbildningsområdet hör ju också den tidigare nämnda boken, som genom åren använts av tusentals knivmakare som sökt kunskap och tips. Som kuriosa nämnde författaren att den yngste som han visste haft boken som ledstjärna var tio år gammal, medan den äldste var sjuttioåtta år. Tala om bred målgrupp!

Under en följd av år så ställde Svensk Knivförening och ett antal knivmakare ut på Elmiamässan i Jönköping. Jan medverkade där och lyckades bland annat att få med Jan Erik Skoogs välkända knivsamling från museet i Deje som dragplåster.

En verksamhet som blommade upp under ett antal år var Scandinavian Knifemakers´ Guild, där kravet för medlemskap är att man gör alla delar av kniven själv. Att Bästsäljare, boken har sålt i mer än 12 000 exemplar!

Jan blev medlem där var väl egentligen inte så oväntat – med en bakgrund som lärling i vapensmedsyrket under nio år så kunde han antagligen göra perfekta blad och metalldetaljer med förbundna ögon. De kunskaperna är säkert också till hjälp när han bygger läckra fällknivar, vilket bland annat lett till SM-guld i Fällknivsklassen.

Vi fick också ta del av några lite udda beställningsarbeten under besöket. En riktig rysare var weekendbagen gjord för en lejonjägare, med sidor av lejonhud och ett par tassar på vardera kortsidan.

Minst sagt annorlunda och ett bra exempel på att Jan är djärv nog att kasta sig in på nya områden. Hans första väsktillverkning blev verkligen en fullträff.

En annan lite ovanlig produktion var 20 identiska bruksknivar för whiskyfirman The Famous Grouse, med den lilla ripan i silver mot en svart slida, vilka skulle användas i reklamsammanhang (jo, Jan är av en händelse single maltälskare och mycket kunnig på allt om den ädla drycken och han

t

Jan Martinsson hemma i verkstaden i garaget i Skåne. Garaget är fyllt med maskiner och minnen från karriären som vapensmed och knivmakare.

7

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Det är enkelt, så här gör du, säger Jan och skissar – det märks att han har levererat en bästsäljande bok, han förklarar snabbt och begripligt.

Första kniven som Jan gjorde, en hornkniv som använts för jakt och fiske.

har besökt ett antal destillerier. På senare år har det skett en intresseglidning mot vällagrad rom, så nu väntar vi bara på en elegant kniv med skaft av sockerrör).

En stor del av eftermiddagen med Jan tillbringade vi i hans verkstad, praktiskt belägen i det vidbyggda garaget. Mängder av spännande utrustning och verktyg naturligtvis, vilket i sin tur ledde till mera minnen och berättelser. Vi lade märke till den praktiska interntelefonen, som inte bara användes till att kalla in knivmakaren när kvällsmaten var klar – i en tidigare lokal tidningsartikel har man kunnat läsa att Jan emellanåt ringer efter sin hustru Birgitta om han kört fast i någon designlösning. Birgitta är nämligen inte alls oäven som knivmakare, hon har tävlat och vunnit pris även hon. Det råkade faktiskt vara så att de båda makarna då ställde upp i samma tävling. Vi skall naturligtvis inte här avslöja hur

8

”Det är viktigt att utvecklas hela tiden och testa nya material.”

det gick, men jag kan säga så mycket som att om jag varit i Jans kläder, så hade det svidit ordentligt!

För ett tag sedan så ringde Svensk Knivförenings ordförande till Jan och berättade att han blivit utsedd till att besätta stol nummer 10 i Ärans Hus för sina insatser och sitt engagemang. Vi ser fram emot att få möta Jan och Birgitta i samband med ceremonin vid föreningens årsmöte i Ludvika! nn

En hel del fällknivar av hög klass har det blivit genom åren.

BOKA DIN PLATS PÅ

K NIVMAK AREN N R 1 2019

KNIVTORGET

Intresseanmälan och bokningar: E-post: thomas@utemassan.se • Tel: 070-647 15 15

NU ÅT GAMM ER PÅ PLA

I LYCK TSEN S 31 M AJ - 2 ELE JU NI

www.utemassan.se

9

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

WALLARNA KÄNSLA FÖR MATERIAL

En gigantisk mammutbete, trästycken som har legat till sig i över 30 år och en plastlåda fylld med vårtsvinsbetar samsas om utrymmet med en vakuumpump kopplad till en behållare där det pågår stabbning... Vi är på besök hos Wallarna i skånska Billesholm och ägaren Roger Wall.

TEXT & FOTO MATS GYLLSAND

10

En gigantisk mammutbete som innebär en hel del jobb innan den kan användas.

t

Det första man ser när man kliver in genom porten till den anspråkslösa industrilokalen, där även Roger Walls byggnadsfirma huserar, är trä i form av stockar, plankor och skivor, massor med trä och mitt bland allt tronar Roger Wall med en kaffekopp i näven.

– Det var med trä det började. En kille ville hyra in sig med en container fylld med trä i mitten på 1980-talet. Han strulade med betalningen av hyran så efter ungefär tio år fick jag ta över allt, berättar Roger.

För att få tillbaka sina pengar började Roger fundera på vad han skulle göra med innehållet i containern.

– Jag hade ingen större koll på vad det var för sorts trä, men fick hjälp att analysera vad det var och började förstå att det var exklusiva träslag och att det handlade om en hel del pengar om jag kunde få avsättning för allt, säger Roger.

Sedan dess har Roger lärt sig en mycket mer om trä och andra material som efterfrågas av knivmakare i Sverige och övriga delar av världen, och det är numera det han främst sysslar med.

Byggnadsfirman går lite på sparlåga, lite på grund av en krånglande rygg, och Roger planerar att lämna Billesholm där han huserar i dag, men att lämna Skåne är inte aktuellt.

– Nej, jag blir kvar i Skåne, men jag och frun funderar på att bosätta oss i vår stuga i närheten av Simrishamn på Österlen.

Anknytningen till Skåne märks väl när man ser

K NIVMAK AREN N R 1 2019

Vackra skalor av mammut.

Jättemusslor från Thailand som hamnat i Skåne.

Färdiga bitar som väntar på sina köpare.

Skånsk kastanj räddad undan flistuggen!

11

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

sig om i lokalerna och även när man tittar på företagets hemsida – där trängs exotiska material med lokala inslag som ”al-vril, från hemmavid” och ”otroligt vacker alm-vril från Skåne”.

Wallarna har ständigt kontakt med människor som vill avvara träbitar som annars kanske hamnat i braskaminen.

– Mycket av det trä som jag har i min webbshop har hamnat där tack vare tips, nu senaste var det en stor kastanj som jag själv hade ögonen på, säger Roger.

Kastanjen växte en bit bort i Billesholm, ett gigantiskt träd som kommunen planerade att plocka ner då det började bli dåligt.

En dag var det stora trädet Trä från hela världen på lager. borta, och Roger började efterforska vart det hade tagit vägen.

– Fick reda på att kommunen hade anlitat ett företag för att fälla trädet och transportera bort det. Fick tag på företaget och lyckades rädda det mesta från flistuggen där det skulle slutat sina dagar, säger Roger och skrattar.

Trä som inte har något värde för andra kan vara guld värt för knivmakare och andra slöjdare, de bästa bitarna kan man ofta finna under jord i form av rötter, gärna rötskadade, då de kan dölja fantastiska mönster.

Kastanjen sällskapar numera i lagret med alla andra träslag som Roger har samlat på sig.

– Tyvärr är torkprocessen inte särskilt snabb, så därför är jakten på trä en framtida företeelse för att knivmakare ska kunna fortsätta hitta unika bitar till skaftning och annat.

Innanför kallhallen där Roger torkar sitt trä har han en verkstad med slipmaskiner och ett lager för material som ligger till försäljning på hemsidan, eller via sociala medier.

– Säljer en hel del via Facebook och Instagram, kan lägga upp några häftiga bitar och de kan vara sålda på ett par minuter om det vill sig väl, det är kul för de kan hamna var som helst i världen, säger Roger.

I verkstaden finns det även andra exotiska material. På en hylla ligger det stora musselskal.

– Det är thailändska jättemusslor, de låg i en skånsk trädgård innan jag fick dem, hur de hamnat där har jag ingen aning om.

Musselskalen samsas om ytan med en gigantisk mammutbete.

– Jag köpte den via ett företag i Holland, de i sin tur hade köpt den av ett museum i södra Europa där den

12

legat i källaren i över 40 år, de hade inte plats för den i sina samlingar, därför sålde de den.

Roger håller upp beten och knackar på det hårda skalet.

– Den är helt torr, säger han samtidigt som han visar upp innanmätet som är allt annat än prydligt.

– Det krävs en hel del pysslande innan stabbningen om man ska få till fina bitar och skalor.

Stabbning är en annan av Wallarnas specialiteter och de stabbar inte bara eget material.

– Vi tar emot material för stabbning, och det är en tjänst som växer, många försöker stabba på egen hand, men ger upp och hör av sig till mig i stället, säger Roger.

Stabbning, eller stabilisering som det heter, är en långsam metod med flera olika momnet och är omgärdad av en hel del hemligheter.

– Vätskan som jag använder är av ett eget recept som jag har kommit fram till genom erfarenhet och olika tester. En del frågar vad jag använder, men det är en yrkeshemlighet.

Verksamheten är inte heller helt ofarlig, så det är inget du ska göra hemma i garaget.

Det som ska stabiliseras ligger i behållaren i en vecka, luften sugs ut så att det bildas vakuum och går något snett kan behållaren implodera med svåra skador som följd.

– Det har skett svåra olyckor, extra allvarligt när man som jag använder en kraftfull pump för att få ut det mesta av luften ur behållaren.

Hela stabiliseringsprocessen tar ungefär en månad och Wallarna har ett tufft jobb att hinna med alla kunder, så det gäller att vara ute i tid om man vill ha hjälp.

Roger visar upp ett exempel på trä som han har stabiliserat.

– Det är skånsk kastanjevril, säger han och visar upp ett par mörka bitar som inte ser så roliga ut.

Men efter slipning och polering händer det något – de fula ankungarna förvandlas inför våra ögon till en svan och Lars Billström som är med under besöket kan inte hålla sig.

– Skulle man kunna få köpa en av de där, frågar han.

Givetvis får han det och Roger säljer på honom ytterligare några bra-ha-saker som det är svårt att leva utan.

Det är tur att Roger inte gör knivar själv, för då skulle han väl reservera de finaste bitarna åt sig själv och vi andra skulle bli snuvade på skatterna från Billesholm. n n

K NIVMAK AREN N R 1 2019

I den lilla verkstaden innanför lagret gör Roger färdigt allt som ska levereras. När Knivmakaren är på besök håller han på med skånsk kastanjevril som till en början ser svart och tråkig ut, men inför våra ögon förvandlas bitarna fantastiska skapelser redo att skeppas iväg.

13

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Ett vinnande

Bild 2 Man vinner inte eller kommer på en bra placering i ett SM om inte slidan håller lika hög klass som själva kniven. Vi som dömer ser ofta exempel på detta att annars fina knivar rasar i prislistan när vi kommer till granskningen av själva slidan.

Formgivning, komposition Först och främst är det viktigt att man kan se att kniv och slida hör ihop som Bild 1 ger ett exempel på.

Om inte så tappar du redan där många sköna poäng i

Bild 1 14

helhetsbedömningen. Sedan är det minst lika viktigt att du redan vid tillskärningen av lädret använder precis så mycket läder som behövs. Bild 2. Vi ser ofta exempel på ”ridbyxslidor” (*1), Det vill säga att på slidan i höjd med bladet så putar lädret ut på ett eller annat sätt. Inte snyggt.

Tänk också på att alla linjer på slidan (präglade, pautade, skurna) på ett eller annat sätt ska samspela med kniven (2*). Böj gärna till spetsen längst ner på slidan (3*) längst ner på slidan så att den följer buklinjen, vissa domare är väldigt petiga på den detaljen.

Materialval, finish, färg Materialval frågar du dig kanske...? Det händer att vi får in knivslidor som är gjorda av alldeles för tunt och sladdrigt läder. Det brukar rendera i underkänd poängnivå. Och har man gjort en halvträ/hornslida så är valet av material minst lika viktigt som på själva kniven.

Väldigt viktig är också finishen, har lädret krympt för fort och fått ”apelsinhud” eller har nagelmärken så slår domarna fort ner på dessa tillkortakommanden.

Självklar måste du vara mycket noggrann när du färgar in slidan. Färga gärna i fuktigt läder, späd ut färgen och lägg på i flera omgångar. (självklart kan du färga i torrt läder också om du tex använder airbrush).

K NIVMAK AREN N R 1 2019

koncept III SLIDAN

Bild 4

Söm, fogar Sömmen är ju en kritisk punkt på slidan. Finns inget i regelverket som anger vilken sorts söm du ska använda dig utav. Men det finns traditioner som pekar åt vissa riktningar beroende på vilken typ av kniv/slida du tillverkat. Men noggrannhet lönar sig och det du ska tänka på är att oavsett sömtyp så måste stygnlängden/djupet vara lika hela vägen. Sömmen ska också vara rak och inte ha några som helst glipor i sig oavsett om kniven sitter i slidan eller inte.

Försänkt söm på vikslidor uppskattas.

Bild 3/4. Lim på fogar bör inte synas varken på trä eller

carlMichael

hornslidor.

Upphängaren Själva hällan och upphängarfästet är åter igen två mycket kritiska punkter på slidan. De ska både utföras snyggt och säkert.

Se till att jobba hårt med hällans läder, komprimera, få bort allt fransigt med ett kantjärn och färga så att hällan matchar slidan eller helt bryter med färgningen av den. Oavsett om du nitar eller syr/knyter fast hällan runt D-ringen så se till att du gör det hårt och att ingen rörelse finns i den fästpunkten. Använder du inte D-ring utan fäster din hälla direkt på slidan, se då till att inget glapp finns även heller. Den flärp/ tunga som du sticker in i läderslidan bör sys fast med ett stygn eller åtminstone limmas fast. Ett annat tips är att skippa den tvåbenta varianten som var vanlig på 90-talet. Den går inte hem i juryarbetet längre då vi vet att den varianten inte har samma hållbarhet i längden.

Knivens passning Den här punkten är en av de trixigaste för en domarjury att bedöma. Alla har helt olika preferenser för hur hårt, hur djupt med mera en kniv ska sitta i slidan. Vi vet också att temperaturen i rummet där vi sitter påverkar passformen i viss mån. En slida som ”sitter perfekt” hemma i knivmakarboa kanske sitter för löst eller hårt när juryn sitter och drar i kniven fram och tillbaka.

Grundtipset är dock följande: 1. Bra om kniven går att dra ut ur slidan med en hand men med ett visst motstånd.

2. Kniven ska inte glappa inne i slidan fullt nerstucken. t

Bild 3

TEXT & FOTO

15

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

...ett vinnande koncept III Bild 5

Exempel på väl utförda tvåbent och flärpvariantfästen med D-ring

3. Om du håller i knivslidan över holkdelen med ena handen ska du inte känna någon rörelse i lädret när du sticker in kniven i slidan. Här är domarna lite olika hårda. Men du kan inte få en 10-poängare om den läderflytten finns.

4. Det finns inget uttalat krav på att det ska klicka när du stoppar in kniven. Huvudsaken är att juryn känner sig trygg med att kniven sitter kvar oavsett vad som händer när den dinglar runt i bältet. Men så vitt jag vet har ingen sugslida fått full pott i bedömningen… hitintills.

På tal om ”klick”… de flesta domarna enligt min erfarenhet (mig inkluderad) ser gärna en invändig träholk över bladdelen i slidan. Finns inte denna holk måste slidans utformning vara så att kniven inte kan gå längre ner i slidan än vad som är tänkt och på det sättet riskera skära sönder den. Gör du en träholk ska ingångshålet vara fasat så att inte knivspetsen fastnar i holkkanten på väg ner. Se också till att härda upp den delen tex med tunnflytande snabblim så att den tål lite slitage under årens gång. Glöm inte att olja in träholken. Se gärna till att du har ett luftningshål med lämplig placering också.

Därmed avslutar jag denna tävlingsskola. Jag gör inte

16

anspråk på att den kommer med hela sanningen men är att betrakta som ”tips på vägen”. Var och en måste till syvende och sist hitta sin egen väg in i tävlandet. Och du… tänk på att inte ta tävlandet på för stort allvar, i mångt och mycket är det en ”bedömningssport” utan absoluta sanningar. Önskar er alla ett gott nytt tävlingsår. nn

K NIVMAK AREN N R 1 2019

32:a

Nordiska Mästerskapet i Knivhantverk

10 -13

2019

Välkommen till årets största knivfest 10-13 juli!

Knivmakare bokar ett bord för 100:-/dag, företag för 200:-/dag och bord. Öppet mellan kl. 10.00-17.00

Knivtävling:

Brukskniv, Förfinad Bruks, Helhorn och Halvhornskniv, Smycke bälte eller ej bälte, Fulltånge, Öppen klass, Fällkniv, Specialklass, Ungdoms- och Damklass, Kockknivsklass. Tävla i klass A eller B.

Kniven:

Ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas.

Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Bidragen:

Väl märkta tävlingsbidrag skickas per post till Anders Höök, Folkets hus väg 10, 770 14 Nyhammar, eller lämnas vid utställningslokalen tisdag 9 juli.

Obs! Max 5 bidrag per deltagare.

Prisutdelning:

Lördagen den 13 juli kl 16.00. Vinnarna premieras!

Vem vinner Publikens pris 2019?

Logi, bokning:

Arrangör: Knivveckan i Ludvika Ekonomisk Förening

Ludvika Smedjebacken Turism, tel: 0240 - 860 50 eller boka on-line.

Information och logi: www.knivveckan.se

17

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

METEORITUtomjordiskt vackert smide

TEXT & FOTO MATS GYLLSAND

Som för så många andra väcktes Magnus Jönssons intresse för knivar via jakt och fiske, i Magnus fall fiske. Som uppvuxen på landet var kniven en naturlig följeslagare i vardagen och i naturen. Det var knivar som gjorde att han började med smide och det i sin tur har gjort att han fastnat för ett av de mer exklusiva materialen – Muonionalustameteorit!

– Jag är ingen fysiker, så jag säger bara vad jag har läst och hört. Man tror att järnet i Muonionalustameteoriten är fyra till fem miljarder år gammalt, från Universums ungdom kan man säga. Från början har det väl varit en smält massa som slungats ut i rymden, kanske när någon himlakropp har exploderat. Sedan har den stelnat medan den färdats genom intigheten. Utan syre har den inte kunnat rosta, men den har sakta åldrats. Från början var järnet och nicklet helt blandat i en legering, men genom årmiljonerna har järnatomer sökt sig till andra järnatomer, och nickel till nickel. På så vis har mönstret bildats, genom att ämnena ligger lite för sig, berättar Magnus själv om järnet som fascinerar honom, och oss andra, så mycket.

Att inleda karriären med knivsmide var kanske att börja lite i fel ände som smed, knivsmide kräver specifika kunskaper, så Magnus ägnade sig ett tag mest åt konstsmide innan han hittade tillbaka till knivarna igen, och det som nu har blivit hans specialitet.

Magnus är självlärd inom smide, när han skulle börja

18

fanns det knappt några smeder i Blekinge som kunde hjälpa honom.

– Visst, det fanns några äldre, men de var mer svetsare än smeder, svetsning är en sak, smide en annan – ni hittar inga svetsfogar i det jag skapar, säger Magnus.

– Jag kan inte tänka mig själv att svetsa på en tånge på ett blad, för mig känns det inte rätt, så är det i alla fall för mig som har en smedja. För mig handlar smide om att jobba med en hammare, att förflytta material, det är det jag älskar med smide, säger Magnus.

Att Magnus började använda meteoriter i sitt smide är något av en tillfällighet.

– Jag hade en annons ute, jag skulle sälja ett städ och det var en äldre man från Småland som ringde. Vi började givetvis prata om smide, han hade börjat smida mer när han blev änkling, och han hade hört talas om meteoriter och fått en del kontakter. Han lyckades få tag på tre bitar, en till oss var och så delade vi på den tredje, säger Magnus.

Magnus nya bekantskap var inte intresserad av att visa upp sina arbeten, men via honom fick Magnus kontakt med dem som letar upp meteoritbitarna.

– Jag har lärt känna några meteoritjägare, men det börjar bli svårare och svårare att hitta bitarna – nu hittar de material på tre meters djup, så det är mycket jobb med att få upp dem, så det blir dyrare och dyrare, säger Magnus.

För att bli en duktig smed handlar det mycket om materialkännedom, speciellt viktigt är det givetvis när man jobbar med exklusiva, dyra ämnen.

K NIVMAK AREN N R 1 2019

- JÖNSSON

Den stora hammaren är ett måste om man ska kunna arbeta effektivt enligt Magnus Jönsson, och fort går det när han formar stålet!

En meteoritbit och ett färdigt blad.

Magnus Jönsson visar upp ett av sina blad.

19

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Blad som härstammar från meteoriten som du ser en skiva av på bilden

En kniv som Tony Karlsson har skapat, blad och skalor kommer från Magnus Jönsson.

t

– Det handlar om att känna till materialet som man jobbar med och hur det reagerar med värme.

Olika sorters kolstål ska smidas i olika temperaturer för att kniven ska bli lätt att bryna, hålla skärpan länge men samtidigt ha en seghet, så att eggen inte brister.

Trots att det kan uppfattas som att det är rena konstverk som Magnus skapar är det viktigt för honom att knivarna ska gå att använda, även om det är mest troligt att de hamnar bakom glas i någon samlares hem.

– Därför väller jag ihop meteoritmaterialet med kolstål. Rent meteoritjärn ger inga bra knivar, de saknar kol, så det går inte att härda dem.

Så med ett härdbart kolstål som egg omgivet av det vackra mönstret från meteoriten får Magnus fram ett unikt blad som inte liknar något annat.

– Muonionalustamönstret är ett slags rutmönster med mörka och blanka partier. Det är som fyrkanter och trianglar, väldigt raka linjer som går kors och tvärs – det är verkligen häftigt, och det är det här mönstret som skapar förutsättningar för knivarna och hur de blir.

Det går att få tag på meteoriter från andra nedslag runt om i världen, men inget går upp mot mönstret som man får fram från Muonionalustameteoriten.

– Om man skivar upp meteoriten, slipar och polerar ytan, så framträder det speciella mönstret, det kan se olika ut, men de från Lappland anses vara bland de vackraste.

Magnus jobbar inte bara med meteoriter, det blir en del mosaik- och explosionsdamask i smedjan, och ibland enklare blad av kolstål.

– Det blir inte så ofta, för jag har som målsättning att jag ska ha kul när jag smider och det har jag inte om jag fastnar i någon form av massproduktion, jag måste ha variation, jag har alltid mycket olika projekt på gång, säger Magnus.

Magnus är inte heller så pigg på att ta emot beställningar, han tycker att det påverkar hans kreativitet i negativ riktning.

20

K NIVMAK AREN N R 1 2019

Moderna maskiner samsas om utrymmet med antika i Magnus smedja.

Inte bara meteoriter används, men den här damasken är lika vacker ändå.

21

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Magnus Jönsson där han trivs bäst – hemma i smedjan i Blekinge.

– Jag försöker lära mig att säga nej, det är inte helt enkelt, jag har beställningar som sträcker sig flera månader fram, men jag börjar få fler luckor som jag kan fylla med eget skapande.

Har du några tips till andra som kanske vill bli smeder på heltid?

– Ja, skaffa bra maskiner från början, speciellt om du ska jobba med damasksmide. Maskiner gör att du kan jobba med större stycken och du hinner med mer, och kan komma upp till en nivå där du faktiskt får betalt för de timmarna du lägger ner i smedjan, säger Magnus.

Smedjan hemma på Magnus tomt är fylld med maskiner och han håller som bäst på att bygga ut med en varmdel.

– Ja, det går inte att sitta ute i kylan och slipa blad, till slut har man ingen känsel i kroppen, säger Magnus med ett skratt.

För den breda massan är Magnus ett okänt ansikte, det är inte många mässor han ställer ut på.

– Jag trivs bäst i smedjan och jobbar, och när jag reser gör jag det helst med min fru. Jag åker inte iväg själv så ofta, det är fördelen med knivsmide, jag kan ha hela världen som marknad och går bara till posten och skickar iväg det jag har gjort.

Magnus kunder finns främst i Norden, men en del blad har börjat leta sig ut i världen.

– Jag har förfrågningar från flera länder,

22

till USA har jag skickat en del, och till Australien, berättar Magnus.

Det lär troligen bli fler alster från smedjan i Blekinge som letar sig ut i världen i framtiden. För känslan jag har när jag sätter mig i bilen och åker hemåt är att vi har bara sett början av den otroliga kreativiteten som ryms i Magnus Jönsson. nn

4,5 MILJARDER ÅR Muonionalustameteoriterna är en samling järnmeteoritfynd som upptäcktes vid olika tillfällen i Pajala kommun i Norrbottens län.

Det första meteoritnedslaget (Muonionalusta I) upptäcktes sommaren 1906 nära Kitkiöjoki, meteoriten vägde ca 7,5 kg. Meteoriterna är ett av endast två kända järnmeteoritnedslag i Sverige, och när de hittades beräknades de ha varit i marken i cirka 800 000 år och vara daterade till cirka 4,5 miljarder år.

K NIVMAK AREN N R 1 2019

Vi levererar allt för

KNIVMAKAREN Svensk Knivförening kallar till

ÅRSMÖTE

Damastyle

™kl.18.30 i Ludvika Fredagen den 12 juli 2019 Lokal: Församlingshemmet (Bakom Circle K,2014 strax intill mässområdet) Winter Collection

www.si-knives.se

Årsmötets obligatoriska ärenden enligt stadgarnas §6 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av ordförande för mötet och av styrelsen Dense Twist™ Munin™ Hakkapella™ utsedd sekreterare. i branschen. möjligheter att ta fram mönster På Damasteel® vet vi att du som4. kund vill ha ett stål Godkännande avVåradagordning förnyaårsmötet är närmast obegränsade, oavsett om din order är med absolut funktion. Vi vet också att ett mönstrat 5. såVal storjusteringsmän, eller liten. I samarbete medtillika oss kan du rösträknare därmed och designat stål gör din slutprodukt mycketav två designa en alldeles egen Damastyle™. vackrare – något som är nog så viktigt.

6. Fråga huruvida årsmötet behörigen utlysts 7.ett tiotal Föredragning av styrelsens verksamhetshittar du hela vår kollektion, men I Damasteels kollektion finns alltid mönster På vår hemsida också inspiration till ett skapande med oanade i lager. Men våra yrkesskickliga smeder har också en berättelse möjligheter. Varmt välkommen! flexibilitet och känsla för form som gör oss unika 8. Föredragning av revisorernas berättelse 9. Fastställande av balansräkningen 9, se-815 76 söderfors, sweden 10. Fastställande av årsavgiftstallgatan för kommande office +46 293 306 00 sales@damasteel.se kalenderår www.damasteel.se 11. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 12. Fråga om användning av årets överskott 13. Förslag till verksamhetsplan samt styrelsens presentation av rambudget 14. Val av föreningens ordförande* 15. Val av sekreterare, kassör samt fyra styrelseledamöter och minst två suppleanter* 16. Val av två revisorer samt en revisorssuppleant* 17. Val av valberedning 18. Övriga val 19. Omedelbar justering av §15 – §18 20. Behandling av förslag som av styrelsen hänBandsågsblad för trä och skjutits till årsmötet eller som väckts av metall, alla längder. medlem eller medlemsförening.

Prova metallbladen till 21. Fråga om sanktion för medlemsförening att mammuttänder. arrangera Kniv-SM 2020 22. Information från styrelsens kommittéer (ej beslutsärende) 23. Avslutning.

SI Machine TOOL

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

*Gäller dem vars mandatperiod går ut vid årsmötet Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av sekr. Michael Almqvist på tel. 070 - 509 83 78, 14 dagar före årsmötet.

Välkomna! /Styrelsen 23

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Vad är det som gör

Den viktiga lodräta mittaxeln. Jag börjar med att rita dit tre axlar.

Den första går genom bladets och skaftets översida. Fortsätt att rita utanför kniven för att klargöra vilken form du jobbar med. Den andra linjen går tvärs över kniven, rakt igenom fogen mellan blad och skaft. Den tredje går förbi knivspetsen och förbi baken på handtaget. Vill man rita dit slidan får man en fjärde linje och där har man hjälp av den tredje linjen när man ska forma slidans överkant för att få symmetri. När det gäller hur långt slidan kommer upp på knivskaftet jobbar Knut Dahl konsekvent med proportionerna från det ”gyllene snittet”. Själv jobbar jag med slidskaft

J

ag har under hösten funderat på temat vad det är som gör en kniv vacker, och kommit på att det inte är så enkelt att klart och entydigt formulera vad som är en vacker kniv.

Det jag har kommit fram till, är några principer och sätt att tänka och planera som kan vara till hjälp i knivbygget. Jag vill absolut inte kritisera någon eller något, utan ser knivmakeriet som en process där man hela tiden har mycket att lära. Både hantverksmässigt men också estetiskt. ”Estetiskt handlar det om konsten att lära sig se former och att utveckla känslan för linjer och proportioner”. Det sista citatet har jag hämtat ur Knut Dahls bok Från kniv till slida med pautat motiv. Teknik design utformning och linjer. -97. Förordet.

Efter att ha läst många böcker om knivtillverkning och åtskilliga årgångar av ”Knivmakaren” har jag kommit fram till dessa begrepp. Jag har tagit hjälp av hemslöjdens analysredskap som heter” form och funktion” och den norske knivmakaren Knut Dahl. Hans bok finns på biblioteket.

FORM OCH FUNKTION Jag börjar med form och funktion. Ska man göra en kniv bör man ha en tanke om vem som ska ha kniven och vad den ska an vändas till. Om en person behöver en svampkniv, är kraven helt annorlunda, än om det

24

som går högre upp då jag tycker om att göra en knopp längst bak på kniven för att kunna få upp kniven med en hand. Jag får då proportioner på kniv och slida som mer påminner om en traditionell ”lappkniv”. Det är bara att prova sig fram till något som passar dig och dina knivar. Dessa fyra linjer kan du göra hur kniven än ser ut. Linje två bryter den för ögat så viktiga första linjen och delar upp den i mindre bitar. Man ska vara medveten om att man kan addera hur många olika dekorationslinjer som helst på skaftet, men dessa bidrar till att göra kniven rörigare, oroligare för ögat. Ju fler linjer – desto rörigare intryck.

är en älgjägare som behöver en kniv att flå med. Likaså är det olika krav om det är en ung person, som gått i ”mulle” och vill ha en kniv till scouterna. Eller om det är en vuxen som behöver en fiskekniv. Ett gemensamt krav på alla dessa bruksknivar är att de ska vara bra att använda, vara lätta att vässa och inte trilla ur slidan även om man springer och hoppar. Det sista kravet är lätt att kontrollera. Det är bara att hålla slidan med kniv i, upp och ner och skaka. Faller kniven ur slidan, är det bara att göra om. Finns det en naturlig form för ett knivskaft?

Håll din hand framför dig med handflatan uppåt, håll ihop fingrarna och sätt tummen mot pekfingrets topp.

Där har du den naturliga formen styrd av handens form.

Tror du mig inte, kan du låna barnens modellera och trycka ihop en klump ordentligt. Där har du samma form igen.

Som allting annat går det olika trender i utformning av knivar. Om jag fortsätter med krav på en brukskniv så ska det inte vara några hål eller andra fördjupningar på den, helt enkelt för att den ska vara lätt att hålla ren under många års användning.

KNIVENS ESTETIK Nu fortsätter jag med estetiken. När blir en kniv vacker?

Det är du som avgör om din kniv är vacker eller inte, ingen annan. Om du vill utvecklas och göra ännu

K NIVMAK AREN N R 1 2019

en kniv vacker?

TEXT & FOTO LARS BERGMAN

Tre axlar ger knivens proportioner.

Naturligtvis går det att strunta i de estetiska hållpunkter jag räknat upp och ändå göra en helt fantastisk kniv. Ibland är man ute efter en viss effekt, som uppnås genom att överdriva någon del. Skillnaden är att om man helt jobbar på måfå, vet man inte riktigt varför det blir som det blir. Däri ligger också något som gör knivmakeriet så kreativt och fascinerande. Ska den dessutom inte användas till någonting annat än att vara dekorativ på väggen – ja då kan den se ut precis hur som helst.

vackrare knivar kan du ha nytta av dessa rader i din fortsatta utveckling. För det första ska du lägga ordentligt med tid på planeringen. Det är mycket lättare att flytta linjer på ett papper än att ändra på en färdig limning. Gör en skiss på ett olinjerat papper, utgå från det knivblad du har och vad kniven ska användas till. Gör flera skisser där du provar på att ändra på linjer och proportioner på din grundform. Jobba med blyerts och sudd. Kom ihåg att det är helheten som är viktig, så du ska ha med både blad, skaft och slida i dina skisser. Utgå från bladets form och tänk dig att det är ett formspråk som ska föras över till skaftet och sist till slidan. Allting ska höra ihop, det handlar om symmetri och att tänka och planera konsekvent. Stämmer inte proportionerna är det som om att det skaver i ögat och upplevelsen blir orolig och rörig.

Målet är att hitta en harmoni mellan linjer, former och proportioner.

DEN LODRÄTA MITTAXELN Hur kniven än ser ut så är den lodräta mittaxeln viktigast, därför att ögat automatiskt söker sig mot mittlinjen och letar efter balans på var sida om axeln – symmetri. nn

En väl brukad kniv. Jag skickar med en bild på en riktig brukskniv. Det vill säga en kniv som är brukad, använd. Denna morakniv tillhörde min farbror, Gustav Bergman. Han använde den dagligen i mer än fyrtio år i sitt båtbyggeri.

25

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Noterat

TEXT & FOTO LARS BILLSTRÖM

Något att pröva?

Knivmakarens spanare såg en annons om att en knivmakare ställde ut i hantverksbutiken Korpens Lustgård i Alingsås, under rubriken Månadens Gästhantverkare, och åkte naturligtvis dit för att undersöka närmare.

Det visade sig att butiken, med ett centralt läge på Kungsgatan i staden, har en hörna i lokalen där man erbjuder konsthantverkare att under en månad hyra in sig för att visa sitt hantverk. Vitrinskåp får disponeras och butiken marknadsför upplägget i lokalpress. För detta tar man ut en fast kostnad och en mindre procentandel på försäljningen.

Skulle du själv ha nytta av att visa upp dig i ett motsvarande sammanhang? Det kanske finns liknande butiker i ditt närområde som skulle bli intresserade av att gå igång med ett sådant upplägg? Om du kommer med ett sådant initiativ kanske du som förslagsställare kan bygga upp en riktigt bra relation som du kan ha nytta av i din egen marknadsföring. Värt att pröva!

Tips&Trix

TEXT & FOTO carlMichael

J

ag vet inte hur ni förvarar era nålar som ni använder till att sy era slidor. Ett tips kan vara att slakta en gammal högtalare och ta magneten, placera den på lämpligt ställe och låt alla era nålar vara fastsatta på magneten i väntan på användning.

NY&HET Nu finns Knivskolan att köpa hos SI Knives www.si-knives.se Tjäder Läder www.tjaderlader.se 26

Över 3 000 gillar oss på

Facebook

www.facebook.com/knivforening

K NIVMAK AREN N R 1 2019

Knivbutiken i Vrå Vrå 2 - 340 10 Lidhult - tfn 0706362301

圀愀氀氀愀爀渀愀 匀氀樀搀琀爀

Handgjorda knivblad - Fabriks Knivblad - Skaftmaterial Horn, Ben & Tand - Allt i Verktyg - Läder, Lim & Olja Böcker & Vägledning - Spyderco, Lansky & Japanska Slipstenar Handjorda Knivar Jaktknivar & Fällknivar Fiskknivar & Svampknivar Yxor & Verktyg till Pilflätning

Köksknivar Kompasser & Luppar Saxar & Pincetter Allt till Rakning

www.thegoodstuffshop.se

䄀氀氀琀椀搀 渀礀琀琀 瀀 椀渀欀漀洀洀愀渀搀攀 眀眀眀⸀眀愀氀氀愀爀渀愀⸀眀攀戀猀栀漀瀀漀渀氀椀渀攀⸀猀攀

TJÄDER LÄDER AB

Allt och lite till som knivmakare behöver!

www.tjaderlader.se

Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås.

Mejl: info@tjaderlader.se Telefon 0297- 45 220 27

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Insänt Har just läst sista numret av Knivmakaren, har nu några funderingar angående innehållet i Knivmakaren generellt.

Lite bakgrundsinformation.

Jag började som knivmakare för cirka 25-30 år sedan, Vi var ett gäng här i Norrbotten som startade Norrländsk knivförening, bestående av Dhan Lundmark, Jonny Walker Nilsson, Styrefors, Per Erik Nilsson, Lindfors, och själv ingick jag i styrelsen. Vi hade ett stort område att täcka. Vi hade ett avtal med Arcushallen i Luleå där vi kunde sitta och visa hur knivslöjd bedrevs under julmarknader och vårmarknader, vilket var en otrolig förmån och helt gratis. En gång om året hade vi en träff i Byske på gården Hållhägnan som Dhan Lundmark ägde, det kom knivfolk från alla hörn i Sverige och Norge för att träffas där, det var Owe Wallin. Knivjocke, Jonny Walker Nilsson, Jörn Jensen, Jano, och så vidare. Det var som ett Klondyke för knivintresserade. Men tiderna förändras.

Själv höll jag på mycket med hornslöjd och gravyr, var väl ganska duktig på det enligt Jonny Walker Nilsson, men bytte bana till scrim. Jonny skrev till mig och bad mig sluta med gnuggisar och forsätt med horngravyr. Jag var väl nyfiken på andra knivmodeller än hornslöjd…

Det är väl det som kallas utveckling. Sedan var det väldigt svårt att få tag i renhorn av bra kvalitet till rimligt pris.

Har haft mycket kontakt med Owe Wallin och fått många tips och trix av honom. Han är av den gamla modellen som ger ut sin kunskap till alla. Men han kan ju inte ränna omkring i Sverige och föreläsa om knivmakeri till alla.

Nu till saken Sitter och läser årets sista nummer av Knivmakaren och blir åter så bestört. Åter ett exemplar av Knivmakaren som återger super

duper knivar och utställningar från jordens alla hörn, vad har den knivmakaren som sitter hemma och kämpar med sina alster för nytta av denna information, blir nog nerslagen av alla superknivar med mammutmaterial och damaskblad, som en vanlig knivmakare inte har råd med.

Har själv sett hur killar och tjejer köpt dyra knivblad och skaftämnen, för att senare misslyckats i sin strävan att få till sin kniv. Man kan ju inte belasta en tidning för att locka knivintresserade nybörjare för att köpa dyra material för att senare misslyckas.

Jo visst, carlMichael, du gör ett bra arbete med dina artiklar, men hur faderuttan gör du ett knivskaft utan att ha knivbladet på plats, varför lämna denna information utan förklaring. Fina bilder på skaftet, fast vi är många som undrar. En knivskola kanske? I Knivmakaren Vi är ett gäng i Piteå som träffas varje måndag i en slöjdsal i kommunens högstadieskola, det är flera tjejer och unga killar till gamla gubbar som utbyter idéer och kunskaper, Jag anser att det är här som grunden läggs till ett fortsatt intresse för denna hobby. Inte är det Knivmakaren som ger dom inspiration i alla fall.

Fanns en gång en knivskola där Ulf Brandt gjorde ett fantastiskt arbete med att lära ut grunderna, på ett mycket pedagogisk sätt, (tack Ulf ), denna skola har jag kopierat och delat ut till alla på vår måndagsträffar.

Nä nu är det dags för er i Knivmakarens redaktion och ändra inriktning i era reportage och komma ner till nybörjaren och föreningar som kämpar för att hålla igång ett levande knivmakeri i Sverige, det är där det börjar till en knivmakares framgång i internationella sammanhang.

Vill gärna att ni publicerar detta i tidningen, och ställer frågan till medlemmarna om hur dom vill att tidningen fortsättningsvis skall se ut och vad som skall tas upp i olika reportage.

Med vänlig hälsning LARS WENDLEMAN

Svar direkt Hej Lars, Kul att du tycker till om Knivmakaren, mindre kul att du inte gillar det arbetet vi lägger ner.

Knivmakaren är en del av Svensk Knivförening, en ideell förening som precis som alla andra liknande föreningar bygger på medlemmarnas engagemang. Det här innebär att tidningens innehåll till största del hänger på frivilliga insatser.

Tidningen görs av medlemmarna för medlemmarna.

En av dessa insatser var när jag, en privat resa, besökte den stora mässan i Paris och gjorde ett reportage om den och delade med mig av upplevelsen i Knivmakaren.

Samma princip gäller för alla andra medlemmar. Under

28

de åren jag har varit redaktör har jag hittills aldrig nobbat något insänt material, alla som skriver och fotograferar blir publicerade. Ytterligare ett exempel på detta är den knivskola av Ulf Brandt som du beskriver, den publicerades i Knivmakaren helt ideellt på föreningens initiativ.

När det gäller carlMichaels senaste artiklar ska det inte ses som en knivskola, mer som en guide till ett bättre resultat när man som knivmakare tävlar.

Kort svar på ett bra inlägg och vi ser fram mot att fler tycker till om Knivmakaren och tipsar om innehåll – och bidrar med egna artiklar, så att tidningen kan bli bättre och kanske ges en mer lokal anknytning.

MATS GYLLSAND, REDAKTÖR KNIVMAKAREN

K NIVMAK AREN N R 1 2019

LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!

Se filmen på www.tormek.com!

Webshop för knivmakare VERKTYG • MATERIAL • MASKINER • SKAFTÄMNEN MED MERA

www.jano-knives.se 29

K NIV MAK ARE N N R 1 2019

Kåseriet

TEXT & FOTO P-O EKLUND

I

min ungdom lyssnade jag på en låt med titeln ”No man is an Island…” Det är en insikt som fördjupats genom åren. Man är beroende av andra för att växa som människa. Det gäller också inom knivmakeriet.

Människor som utmanar, inspirerar och bidrar med kunskap och erfarenheter. Det fanns en tid när relationen mellan knivmakarna kännetecknades av hemlighetsmakeri och återhållsamhet. Den tiden är lyckligtvis förbi. Idag bjuds det friskt på tips och nyvunna erfarenheter.

Därför ser jag fram mot mötena med knivkompisarna.

Det gäller om träffarna på hemmaplan såväl som den årligt återkommande arbetshelgen i Backstugan i Husum. Mycket efterlängtad och i god tid förankrad på hemmaplan som en icke förhandlingsbar helg. I början varade den från fredag eftermiddag till söndag. Numera dyker de första deltagarna upp redan torsdag förmiddag.

Intrycken från arbetshelgen summeras bäst så här: MMMM….

Människorna kommer från Strängnäs i söder till Skellefteå i norr. På olika sätt har våra vägar mötts.

Tänk att få ägna en hel helg åt knivnörderi. För det pratas inte om mycket annat om det alls pratas. Långa stunder råder koncentrationens tystnad. Fokuseringen i arbetet är ganska olika, liksom arbetstempot. En hinner sy flertalet slidor samtidigt som nya knivar påbörjas. Den skäggprydde finliraren slipar inpassningen av ett knivblad så det yr gnistor mot skägget. En annan skäggprydd filar och filar. Filar och filar. Den forne materialleverantören försöker få ordning på kockknivar. Åldermannen jobbar med skaftformer. Scrimmaren återfinns vid mikroskopet.

Ordförar´n har alltid mycket annat på gång. Får han nån kniv färdig måntro? Så här kunde uppräkningen fortsätta av de 11 samlade. Vi uppmärksammar också att vi mist en kamrat, Erik Johansson. Fortfarande obegripligt.

Motivationen. Det finns, ärligt talat, stunder i knivmakarlivet då det är svårt att uppbåda den inspiration som är förutsättningen för skapandet. Ibland är

30

uppgivenheten påtaglig. Nästan alltid är mötet med andra slöjdare en stor inspirationskälla. Man ser hur andra gör, kan fråga om moment man inte själv behärskar och framförallt få hjälp. Detta är utmanande och peppande så att nya mål kan formuleras. Den sedan länge planerade fällkniven kommer allt närmare förverkligandet. En arbetshelg till så...

Maskinerna. Backstugan måste vara ett undantag vad gäller utrustning för knivslöjd. Grundsunda Knivgille har maskinellt utrustat en närmast komplett slöjdlokal. Här finns rum för metallslipning, träslipning, läderfärgning, polering m.m.. Rummet med arbetsplatserna är under dessa dagar fullbelamrat med materiel och knivar i olika stadier. En smedja är planerad. Det enda som saknas är möjligen en bandputs, så den skäggprydde slipper släpa med sin egen…

Maten och matlagningen är en annan sak som förenar deltagarna. Slöjden är förstås huvudprioritering under arbetshelgen. Snabba besök på ortens pizzeria får därför oftast stilla hungern. Men på lördagkväll bryts allt arbete och det dukas upp till fest. Det har serverats bouillabaisse, renskavsgryta, älgköttsoppa. Detta år bjuds vi på gravad förrätt av regnbåge och älginnanlår samt köttfärslimpa av älg, väl tillagat av Tallis och Jano.

Trött av intensivt arbete men full av intryck och nya insikter blir summeringen tydlig under hemresan. Att träffa knivkompisar på detta sätt är ovärderligt. Men oj vad några dagar går fort. Nästa år får det bli från onsdag...

K NIVMAK AREN N R 1 2019

Material till knivtillverkning Material till knivtillverkning - Knivblad - Knivblad

- Skaftämnen - Skaftämnen - Damasteel och andra knivstål - Damasteel och andra knivstål - Lim, olja och vax - Lim, olja och vax - Polermaterial - Polermaterial - Smide och ässjor - Smide och ässjor - Bandslip och tillbehör - Bandslip och tillbehör - Knivslipare och slipsten - Knivslipare och slipsten - Fällknivsdelar och byggset - Fällknivsdelar och byggset

Utöver detta och Utöver dettahar harviviett ettstort storturval urvalav avfärdiga färdiga knivar, knivar, svarvar svarvar och tillbehör tilltillsvarvning, tillbehör svarvning,läderarbeten läderarbetenoch ochmycket mycket mer. mer.

Se Semer merpå påwww.slojdfokus.se www.slojdfokus.se Slöjdfokus,Tel. Tel.08-12 08-12144 144144, 144,info@slojdfokus.se info@slojdfokus.se Slöjdfokus, 31

B

M 2019

Returadress: Dala 103 444 95 ÖDSMÅL

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

SM Kniv-SM

2019 är det tjugonde gången som Svensk Knivförening arrangerar SM och det gör vi med ett nytt djärvt kommunikationsmässigt grepp. Tävlingen kommer att byggas upp och följas i sociala media, på föreningens hemsida och i tidningen Knivmakaren. Alla tävlingsbidrag kommer att presenteras löpande, liksom rapporter från bedömningen, finalknivar och resultatlistor.

Det innebär också att kollektionen inte kommer att visas i traditionell form på någon ort i Sverige i anslutning till en prisutdelningsceremoni.

På så vis kommer inte bara en liten grupp av landets knivmakare att få närkontakt med tävlingen, utan vi hoppas på att få en mycket större ”det-händer-just-nu-upplevelse” för så många fler.

TÄVLINGSDETALJER Tävlingen är öppen för knivmakare mantalsskrivna i Sverige, med högst tre tävlingsbidrag i varje klass, och Svensk Knivförenings tävlingsregler gäller.

Vid minst två tävlande i varje klass utses vinnaren till Svensk Mästare.

Tävlingsbidragen skall vara oss tillhanda senast den 17 maj och skickas till Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 KINNA. ANMÄLNINGSAVGIFT Anmälningsavgift 150 kr per tävlande insättes på Bankgiro 121-2141 (ungdomsklass gratis). Märk insättningen med SM-2019 samt namn.

TÄVLINGSKLASSER

• TRADITIONELL BRUKSKNIV • UTVECKLAD BRUKSKNIV • HELHORNSKNIV • HALVHORNSKNIV • FÄLLKNIV • FÖRFINAD FÄLLKNIV • KÖKSKNIV/KOCKKNIV • MINIATYR/SMYCKEKNIV • TEAMWORK • KONSTKNIV MINDRE • KONSTKNIV STÖRRE • UNGDOMSKLASS • ROOKIEKLASS • KNIVBLAD SMIDDA • KNIVBLAD SLIPADE • KNIVBLAD SMIDD DAMASK • DESSUTOM UTSES VINNARE AV DOMARJURYNS HEDERSPRIS FÖRUTOM DE ORDINARIE TÄVLINGSKLASSERNA TILLKOMMER DENNA GÅNG TEMAKLASSEN BOWIEKNIV

Ytterligare information läggs löpande ut på Svensk Knivförenings hemsida, www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna, alla klasskriterier samt hämta anmälningsblanketter.

(Fliken Aktiviteter/tävlingar – Tävlingar – Tävlingsbestämmelser)