Knivmakaren 1991 nr 4

N r 4 Å rgång 1 1991

KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

N y h a m m a r d e n 15/ 9 , 1991 H ej.

Sommaren är slut. En som m ar som har varit full av utställningar, träffar, tävlingar, m.m.

Knivslöjden har medvind, m edlemsantalet ökar för varje dag vi är nu över 6(X) medlemmar.

Detta på mindre än ett år. Vi har fått trycka nya upplagor av nr 1 och 2 så saknar du något nummer eller någon bok som du har beställt så hör av dej genast till 0240-40039 så skall vi ordna det.

Har du fått dublett av tidningen så ge gärna bort den till någon som är intresserad,eller om du vet någon som eventuellt vill bli medlem ring så skickar vi tidskriften.

Vi håller på att göra nya medlemskort i plast därför har vi slutat sända ut den gamla modellen, dom nya korten är gjorda så att du kan använda dom som namnskylt vid olika utställningar, möten eller liknande. D et finns clips för fastsättning som du kan få om du sänder in 4 x 2.50 i frimärken.

På Årsmötet bestämdes att vi skulle publicera medlemsmatrikeln i tidningen men det är ej genomförbart, ring så kan du erhålla den.

Om du tänker deltaga i någon Knivkurs så kan vi lämna upplysningar om kurslitteratur .m.m Under sommaren har vi varit svåra att nå på telefon på grund av arb etet, samt att vi förestår akvariet på Hammarbacken, vardagar som helgdagar från 1 juni till 1 september.

Föreningen har under året visat knivar och deltagit i olika mässor och temadagar.

Bland annat: Jakt & Fiske m ässor i Sollentuna. Borlänge. Hassela. M unkfors.Jokkmokk mfl.

Föreningen komm er att vara medarrangör på Jakt& Fiske Mässan den 28-29 mars i Kupolen Borlänge. Är du intresserad att deltaga så hör av dej tillAnders Höök.

Knivmakaren.

Tidskrift för Svensk K nivförening.Ludvika Knivförening. Nr 4 1991 Årgång 1 Medlemsavgift för 1991 är 100 kr-4 nummer.

Medlemsavgift för 1992 är 100 kr-4 nummer.

Postgiro 4644095-4 Adress: Knivveckan,Turistbyrån. 771 82 Ludvika Post till Tidskriften: Anders Höök, Folkets Hus väg 10. 770 14 Nyhammar.

Utgivningsdatum 1/1.-15/3.-1/7.-15/9. -1/1-92.

Annonskostnader : Hel sida -1000 kr, halv sida-500kr, kvarts sida-250 kr.

Fotoarbeten Ragnvald Torstensson,Ludvika.

Kontaktmän för föreningen: Anders Höök, N yham m ar 0240-40039.

Jan Olsson.Njurunda. 060-351 38.

Jan-Erik Skoog, Deje. 0552-106 40 Rolf Eklund.Rosersberg. 0760-36005 Owe W allin, Hudiksvall 0650-131 93 Nils Grantangen. 3760 Neslandsvatn Norge, tel 00947-3994516' H.J. Henriksen. Birkegårdsvej 24 D K -3200 Helsinge. tel 48 79 54 46 O m slagsbild. V in n are av P u b lik en s pris vid K nivV eckan i Ludvika 1991 L eif R eiersen N akkerud N -3503 T yristrand N orge

Materialbeskrivning: Skaft:Ebenholt. Pärlemor. Silver 925 Blad:Damask Slida:Ebenholt. Pärlemor. Silver 925

%nivträffpå IFCyghotellet, ‘Brommaplan den 12 april.

Fredag den 12 april höll Svensk knivförening sin första knivträff. Det var med en viss spänning vi såg fram mot kvällen. Vi kom redan på torsdagen ner till Sollentunamässan, för att bygga upp våran monter. På resan ned, lossnade ett bakhjul på släpvagnen som vi hade hyrt, men som tur är ramlade hjulet av i en korsning då bilen stod nästan stilla. Håkan Rosén och dom andra började bli oroliga vart vi hade tagit vägen. Vid sju tiden var montern khtr, så vi åkte ut till Brommaplan och anslöt oss till dom andra knivm akama.

Från USA kom Lester C.Ristinen, känd författare till boken The Knives o f Finland.

Norge ställde upp med Harald Sellevold och Bjame Delbeck.

Fredagsm orgon var Harald, Jan-Erik, Stefan, Nils, Pentti, Owe, Jan, A nders m fl på plats för att sälja och visa sina knivar. I m ässhallen fanns det också fler knivmakare som hade egna montrar.

Intresset för knivarna stod högt i kurs och trängseln var stor.

Vid 19,30 på kvällen träffades vi på Flyg­ hotellet, för att prata knivar, ett 30 tal intresserade kom. Efter en presentation av föreningen och dess inriktning disskuterades, olika verksamheter, upplägning, målsättning m.m.

Lester C.Ristinen skänkte en fällkniv Case jubileum s kniv till föreningen.

Han blev utnämnd till hedersmedlem i Svensk Knivförening.

U nder kvällen byttes knivar och åsikter fram till midnatt, så vi beslöt att komm a igen nästa år under Jakt-Fiske M ässan i Sollentuna.

fpctp„ r

D ic iW r , ITQA ’

Nils Åke, Sunne

3

Bruksknivar. l:a Pris B: 104 Tor V istnes.

K jelkenes 2:a Pris B :1 12 G unnar M om cilovic.

K rokstadelva 3:e Pris B: 108 Nils G raudo.

Palm afors.

4:e Pris B: 17 O ddvar Reite.

M olde B: 33 Peter C hristiansen .

4:e Pris Stenlöse 4:e Pris B: 54 Inge Stabel.

Sögne 4:e Pris B: 59 Jan Eriksen.

Sandefjord

4:e Pris B: 63 Jan B rönstad Skogn 4:e Pris B: 76 R olf Eklund.

Rosersberg 4:e Pris B: 77 O ve W allin.

Hudiksvall 4:e Pris B: 78 H elge Lund.

Verdal 4:e Pris B: 94 Johannes Skaar.

Valen 4:e Pris B: 102 Pentti Turunen.

Bällinge 4:e Pris B:103 Knut Dahl.

Hof.

M aterialbeskrivning: Skaft:R isknuta Lind V altand. K onstfiber.

B lad:T or Vistnes Slida: V alkläder m ed rårand

4

Jaktknivar 1:a pris J:47 R olf E klund.

R osersberg 2:a pris J:63 Juha R antanen.

Filipstad 3:a pris J:59 Nils G raudo Palm afors 4:e pris D: 9 Roland Ekblom .

B ergsjö 4:e pris J.15. Sven Carlsson.

Trekanten.

4:e pris J:18. K ennert N ilsson.

Lönsboda.

4 :e p r is J :2 2 Ingem ar N ordell.

Färila.

4:e pris J:23 U lf Lindgren.

Bergvik.

4 :e p r is J :2 4 Rikard Stängel.

Hede

M aterialbeskrivning: SkaftrBriar. Silver B lad:Juha R antanen D 2 Slida: Nöthud

5

Specialklass l:a Pris Sp:36 Jan E riksen S andefjord 2:a Pris Sp:10 Petter Y trebö B ölandet 3:e Pris T or H olm lund Robertsfors 3:e Pris Sp: 60 Juha Rantanen.

Filipstad 4:e Pris Sp: 11 Bertil Fällm an.

Piteå 4:e Pris Sp: 16 Peter Christensen.

Stenlöse 4:e Pris Sp:23 Ingem ar N ordell.

Färila 4:e Pris Sp:35 R eidar G angstad M idsund 4:e Pris Sp:57 Knut Dahl H of

M aterialbeskrivning: Skaft:H valtann..R unnen Björk Coca bolo Silver Blad: Jan Eriksen 3 lag/bronsrygg Slida Specialläder

6

Dräkts-Smvckesklass l:a Pris. D :12 Roy A ndreåsson.

Fengersfors 2:a Pris. D :2 L eif Reiersen.

Ty ristrand 3:e Pris. D: 15 Rune Forsberg.

G räsm ark 4:e Pris.D :17 Pennti T urunen Bällinge 4:e Pris.D :7 Finn G aute H om slien.

G jettum .

Fledersomnämnande: D:19 K nut Dahl.

Hof D:6 Olle Johansson.

Sunne

M aterialbeskrivning: Skaft:B jörkvril Silver 925 Blad:Bo H elgesson Lam inerat Slida:B indsuleläder Silver 925

7

Öppen Klass 1 :a Pris 0 :3 8 Johan B Sandberg.

M olde 2:a Pris 0 :4 0 Hans H ansson.

B oden 3:e Pris Ö: 9 Peter Christiansen.

Stenlöse 4:e Pris Ö: 11 O lle Johansson.

Sunne 4:e Pris Ö: 19 Jan Eriksen.

Sandefjord 4:e Pris Ö.21 Ow e W allin.

H udiksvall H edersom näm nande: Ö: 5 0 :2 0 0 :4 2

Jari K altiala.

K ristineberg B irger Johansson.

Damsjö Pentti Turunen.

Bällinge

M aterialbeskrivning: Skaft:G ullregn Ebenholt Silver 830 Guld 585 B lad:B jam e Engli Slida: ‘

8

Sameknivar. l:a Pris S: 13 H elge Sunna.

Sollentuna 2:a Pris S: 15 Stefan Håkansson.

Byske 3:e Pris S: 9 R olf V iklund.

Boden

Hedersom näm nande: S: 10.

S: 5.

B ertil Fällm an.

Piteå Lennart Johansson.

B ollstabruk

M aterialbeskrivning: Skaft: R enhorn B jörkm asur B lad:Järvenpää Kolstål Slida R enhorn Läderhylsa av hem garvat nöthud

i

9

Ungdomsklass 1 :a Pris

M arius Stabel.

Sögne

H edersom näm nande: N icklas W iker.

Strängnäs Jonatan Eriksson.

N yham m ar Anders H elgesson.

D als-Långed

M aterialbeskrivning: Skaft: Björkeknute B lad:E Engenes Slida C haf-läder

KnivVeckan 1991 Juryn bestod av: Håkan Rosén.

Anders Höök.

Jan."Kniv-Jocke"01sson Harald Sellevold Petter Sander

10

KnivVeckan 1992- 5 års jubileum 6-12 juli i Ludvika Tävlinasklasser: Bruksknivar, Sameknivar, Dräkt/Smyckesknivar, Jaktknivar, Amerikansk stil, Öppen klass, Ungdomsklass samt en Specialklass för slöjdare som gör allt arbete på kniven själva dvs. tillverkar blad, skaft och slida.

Nytt 1992 Knivslöidare som tidigare erhållit 1 :a till 3:e pris i Ludvika tävlar i klass A övriga i klass B Tävlingsbidragen skall vara handtillverkade och med slida där sådan behövs. Om knivtillverkaren önskar, får fabrikstillverkat knivblad användas(gäller ej i specialklassen). Det väsentliga vid juryns bedömning är knivens form, funktion, tradition, idé och hantverksmässiga skicklighet.

Kniven skall vara speciellt tillverkadför tävlingen. På valfri plats förses kniven eller slidan med tillverkningsdatum. Materialbeskrivning bifogas varje tävlingsbidrag.

Högst tre tävlingsbidrag från varje deltagare.

Tävlingsbidragen kompletteras med deltagarens namn,adress och telefonnummer samt uppgift om i vilken klass kniven skall deltaga.

Vidare skall försäljningspris anges om kniven får säljas under KNIVVECKAN, eller annars med försäkringsvärde.(Vinnarkniven i varje klass säljs ej även om försäljningspris angivits.)

Deltagare under 16 år anger även födelsedag,månad och år.

Deltagarna förbinder sig att ställa sitt tävlingsbidrag till arrangörernas förfogande från sista inlämningsdagen och under Knivveckan i Ludvika Deltagare med prisbelönt bidrag förbinder sig att låta arrangörerna visa dessa i kommande utställningar till och med 31 augusti 1992.

Tävlingsbidragen skickas per post eller lämnas in personligen till TURISTBYRÅN,Box 710 01 LUDVIKA, senast 10 juni 1992 Icke prisbelönt bidrag kan hämtas ut efter Knivveckans slut 12 juli 1992 kl 16.00. De knivar som då ej är hämtade returneras av arrangören mot postförskott. De prisbelönta bidragen returneras kostnadsfritt efter den 31 augusti 1992.

Juryn består av fem på området garanterat kunniga personer.

Juryn presenteras vid prisutdelningen vid Knivveckan i Ludvika.

Allmänt: Tävlingsbidragen skickas med post eller lämnas personligen till KnivVeckan/Turistbyrån 771 82 Ludvika den 10 juni 1992 Ludvika/Svensk Knivförening- Turistbyrån-Kulturen i LUDVIKA.

KnivVeckan -1991.

Sommarens vecka var som vanligt. M ycket folk, m ånga hantverkare och fint väder.

Publikrekord blev det också ca 12 000 personer. I år var vi tvungna att ha fem tält för hantverkare, så verksamheten ökar. Arets tävlingsbidrag höll en väldigt fin klass.

Att vinna eller förlora är en ödets lott så bra är hantverket av i dag, vilket är mycket glädjande. För oss arrangörer är det väldigt roligt att träffa alla dessa mönniskor och disskutera olika knivar, blad , läder och slidor.

Vi vill att du som har synpunkter om utställ­ ningen, uppläggningen, kringarrangemang, olika saker som kan ske under veckan, hör av dej!

Eftersnack med Arne.H Rasmussen.

H .J Henriksen, Finn Gaute H om slien och en knivfantast långt efter stängnings­ dags.

12

Protokoll fört vid Svensk K nivförenings årsmöte den 10 juli 1991 kl 19.30 på Räfsnäs,Ludvika

1.

Anders Höök hälsade mötesdeltagarna välkomna och förklarade mötet öppnat.

2.

Till mötets ordförande valdes Anders Höök och sekreterare R olf Eklund.

3.

Till justeringsm än valdes Jan-Erik Skoog och Pentti Turunen

4.

Kallelse till årsmötet som är föreningens första har utlysts genom föreningens tidskrift Knivmakaren.

5.

Styrelsen har endast bestått av kontaktpersoner första halvåret: Anders Höök. R olf Eklund Jan-Erik Skoog. Jan Olsson, och som valberedning Owe Wallin. Verksamheten har i stort skötts per telefon.

6.

Revisorer skall väljas på detta årsmöte.

7.

Beviljande av ansvarsfrihet får anstå tills en styrelse har utsetts.

8.

Kassarapport och revisionsberättelse skall lämnas för kalenderår.

9.

Val: Ordf. Anders Höök. Nyhamm ar.

V.Ordf. Jan-Erik Skoog. Deje.

Sekr . R olf Eklund. Rosersberg.

Kassör Håkan Rosén. Ludvika.

Ledam ot Jan Olsson. Njurunda.

Suppleanter: Hans Hall. Eslöv.

Ingemar Nordell. Färila G unnar Edholm. Lycksele.

Nils Grantangen, Norge.

H.J. Henriksen. Danmark.

Revisorer Kenneth M atsols. Leksand. Stefan Broström. Råneå.

,

i

10.

Till valberedning utsågs Owe W allin Hudiksvall.'

11.

Årsavgiften fastställdes till 100 kr.

12.

Föreningens stadgar godkändes.

13.

Ordförande vill så fort som möjligt ha förslag till föreningsmärken.

M edlem slistor kommer att publiceras i Knivmakaren eller kan beställas hos A.Höök.

Under 1992 komm er föreningen att försöka ordna någon form av snabbkurs i knivtillverkning.

Därefter hölls en diskussion om bedömning av knivar i samband med utställningar

14.

Ordförande tackade de 60 mötesdeltagarna för visat intresse och förklarade mötet avslutat.

Vid protokollet R olf Eklund

13

Norsk Knivforenings medlemskonkurranse 1991.

Klass 1 Statskniv m ed tradition. l:a 2:a 3:e

Knut M astad, 2190 Disenå Olav Haukås, 3697 Tuddal Sigurd Berg, 4710 M osby G unnar Hope, 3600 K ongsberg Einar Hartz, 2450 Rena Finn G. H om slien, O slo 11 Tore N oddeland, 4500 Mandal Sören Sundet, 4500 Mandal Helge Groven, 3890 Ytre Vinje

Klass 2 B rukskniv m ed tradition l:a 2:a

Jan Eriksen, Johannes Skaar,

3200 Sandefjord 5451 Valen

Klass 3 Statskniv utan tradition l:a 2:a 3:e

L eif Reiersen, I. Rönningen, Tor Gimle, G. M om cilovic, Tore N oddeland, A sm und Skard, Jan Eriksen,

3503 Ty ristrand 3275 Svarstad 2850 Lena Krogstadelva 4500 Mandal 1346 Gjettum 3200 Sandefjord

Klass 4 B rukskniv utan tradition l:a 2:a

3:e

O ddvar Reite, Nils Graudo, Erling Meirik, Tor Vistnes, Jan Brönstad, L eif Nösen, Einar Otlund, Inge Stabel, Torbjörn Skorve, Petter Ytrebö, Jan Eriksen,

6400 5720 7022 6932 7620 6454 4500 4640 6612 6095 3200

Molde Palmafossen Trondheim Kjelkenes Skogn Skjevik Hönefoss Sögne G röa Bölandet Sandefjord.

1860 6095 8226 3670 2640

Trögstad Bölandet Strömmen Notodden Vinstra

Klass 5 K nivblad l:a 2:a

3:e

Harald Ostbye Petter Ytrebö, Dag Rönnebu, Kåre Nordli, Ola Berget,

Årets Kniv: Knut M astad,

2190D isenå

Publikpris Kniv: L eif R eiersen, 3503 Tyristand.

Blad: Poul Strande, D K -4 130 Viby SJ

14

"Min ‘Bml^slqiiv ' en titfverfqiingsmetod Siand inånga, Syftet med detta kompendium,har varit att skapa ett prisbilligt och enkelt studiematerial för den första brukskniven. För den som sedan har intresset kvar, finns ett flertal böcker som m era ingående behandlar ämnet.

M etodiken som här beskrivs, är mycket vanlig i Norge, och har sitt ursprung därifrån.

Smidesteknik är ej behandlat i kompendiet.

Till dig som är nybörjare, vill jag säga följande för att Du skall lyckas med ditt knivmakeri: Slöjda bara när du har god lust. Ha aldrig bråttom. Välj material med största omsorg.

Lägg stor m öda vid formgivning och ytbehandling.Och till sist, ge inte upp om du misslyckas med första kniven. Den andra blir alltid bättre. Lycka till.

Fröskog Juli 1990

%oy Ändréasson

Innehåll: Förord.

Knivskaftet Material G rundläggande krav Form givning Tillverkning av skaft Ytbehandling-impregnering Infästning av blad Slidan Lädertyper Grundläggande krav Tillverkning av slidmall Tillverkning av slida Upphängning Fuktskydd för kniven Torkning av slidan Läderplastik Färgning och ytbehandling Verktyg.

G rundutrustning

1 2 2 3 3-5 5 6 6 6-7 8-10 10-11 11 11 11-13 13 14

RN ENSEN SKOREPARASJON OG L/E R H A N D E L

Skoreparasjon og Lärhandel.

Ilittadalsgt 33 2000 Lilleström norge.

Tel. 06-810939

Specialist på Knivtillbehör.

Rårandsläder-Verktgg.

Handsmidda Knivblad.

Böcker om Knivarbeten. t

Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten.

Ring eller sk riv-vi sänder Rask eksp.-Kvalitet.

Tele: Från Sverige 0 0 9 4 7 -6 8 1 0 9 3 9 0 6 -8 1 0 9 3 9 0 6 - 8 1 0 9 3 9 fax. m ånd-Fred. 9 -1 7 . Torsd. 9 -1 9 . Lör. 9 -1 4 .

Hälsinge Knivveckan Hälsinge Knivveckan på Älvstagården i Jättendal blev en framgång!

Trots att inbjudan kanske skickades ut i senaste laget var det många knivmakare från både Sverige och Norge och ett par stycken från Danmark som hörsammade inbjudan till tävlingen, som gällde bara en klass, Bruksknivar. 114 knivar läm nades in.

Kvalitén på de inlämnade knivarna var skiftande, från nybörjaralster till alster från några av Skandinaviens absolut främ sta knivmakare.

Juryn som bestod av tre man, Sveneric Loodh, Jan"Knivjocke" Olsson och Onni Linnanheimo.

Den senare hemslöjdskonsulent hade ett styvt arbete att utse de 25 knivar som slutligen gick till final.

D et var många norrmän som höll sig väl framm e i prislistan, det är bara att erkänna att norrmännen än så länge ligger något före oss i Sverige, men ändå var det en svensk som belade första platsen.

Juryns motivering till första, andra, och tredje pristagarna: 1:a pris R olf Eklund: En välproportionerad kniv, m ycket vacker i sin enkelhet. Med ett blad som gör den användbar till det mesta. Läderarbetet utsökt. En kniv för Jägaren och Skogsmannen.

Bladet tillverkat av Stefan Broström, Råneå 2:a pris Harald Sellevold: En m ycket vacker kniv med bra proportioner, på gränsen till påkostad, omöjlig att gå förbi opåverkad. En kniv som man med glädje bär till vardags, i skogen och vid fiskevattnet, men som man bär även till helgdags. Utsökt läderarbete.

Bladet gjort av B Engli Norge 3:e pris O ddvar Reite: En kniv med rena linjer, bra proportioner, skaft med bra grepp, med ett blad som gör den användbar till allt. M ycket bra läderarbete. Bladet gjort av B Engli, Norge 3:e pris OveW allin: En robust arbetskniv som räcker livet ut om den sköts: Skaft med rejält grepp Stadig slida med träholk för bladet. Slidan något överarbetad när det gäller mönstersättning, annars är läderarbetet m ycket bra. Bladet gjort av O Mostad, Norge.

3:e pris H elge Lund: En kniv m ed enkla rena former. Skaft med bra grepp och ett blad som gör kniven användbar till det mesta, en allroundkniv. M ycket bra läderabete.

Bladet gjort av B. Engli, Norge.

Fjärdepristagamas knivar är alla mycket fina knivar där det är smådetaljer som skiljer dom knivarna mot de som ligger högre upp i prislistan.

4: e pris delas av sex knivm akare: Petter Ytterbö, Bölandet .Nofge. Ingem ar Nordell, Färila Tor V istnes, Kjelkenes. Norge. Ingvar Lodin, Sveg. Roland Ekblom, Bergsjö.

Terje Stavik, M olde. N orge 5:e pris gick till övriga finalister: Eje Brodin, Iggesund. Jostein K N ysäter, Ottestad. Norge Harald Östbye, Trögstad. Norge. R eidar Gangstad, M idsund. Norge.

Börje Karlsson, Holm sund. Thure O rrm alm , Härnösand. R olf Viklund, Boden.

Jonny Axling, Söderhamn. Björn Johansson, Sandviken. Pentti Turunen, Bälinge.

Roland Lundberg, Piteå. Gösta Person Söderhamn. Nils Åke, Sunne.

Hans Hansson, Boden.

Hälsinge Kniv-veckan blev som sagt en framgång, närmare 10 000 personer besökte Älvstagården i Jättendal under de sju dagarna. M ånga knivmakare visade och sålde sina alster.

Smeden Eje Brodin visade hur ett knivblad blir till. Från Norge kom den 82 årige nestorn bland knivmakare Arne H Rasmussen, och Leif Reiersen, den senare visade och sålde sina mycket vackra knivar, hans silverarbeten på knivar och slidor är det mest utsökta man kan se i norden vill jag påstå.

M ånga andra hantverkare fanns också på plats, både textil och näverarbeten visades och såldes. Älvstagårdens ägare Svenerik och Kerstin Nilsson ska ha ett stort tack, utan deras enorma arbete hade inte knivveckan blivit av, det var dessa två och deras personal som fick dra det stora lasset.

Svenerik och Kerstin har lovat att ställa upp även 1992, och då kommer Hälsinge Kniv-veckan att bli något stort!!

Sveneric Loodh.

KNIVAR. TÄVLING/UTSTÄLLNING Den 10.11-91 -26.1-92 visar Länsm uséet en utställning om ett av människans äldsta redskap -kniven.

Intresset för knivar är större än någonsin, och för att få med det nutida knivmakeriet i utställningen inbjuder Jämtlands läns museum och hem slöjdskonsulenterna till en tävling för knivslöjdare.

Tävlingen är öppen för knivmakare från Jämtland/Härjedalen och Tröndelag och har två klasser, Bruksknivar och Öppen klass.

M aterialbeskrivning, försäkringsvärde och uppgift om i vilken klass kniven ska deltaga ska m edfölja varje bidrag.

Varje deltagare får lämna högst två bidrag.

Bidragen skickas eller lämnas till: Jäm tlands läns museum.

Box 650. 831 27 Östersund.

Sista inläm ningsdag 31.10-91 I samband med prisutdelningen den 24.11-91 blir det en KNIVDAG på museet med hantverkare, föreläsare och aktiviteter.

Se komm ande annonser ...

F o to .J-0 Schröder.

17

Skogsmuséet- Lycksele.

V innare av stipendierna.

Praktklass.

1:a pris.

Kniv nr 53. Pentti Turunen, Bällinge.

Fin och välgjord kniv i traditionell form­ givning m ed intressant personlig tolkning

2:a pris

Kniv nr 128. Hans Hansson, Boden.

En kniv där den strama formgivningen och enkla dekor understryker ett gott hantverk.

3:e pris

Kniv nr 34. Jan" Kniv-Jocke" Olsson. Njurunda.

En kniv som utvecklar den traditionella läder­ plastiken vilket ger ett spännande nyskapande.

V ardagsklass. l:a pris

Kniv nr 116.Sven-Erik Loodh, Hassela En kniv med perfekt hantverk där både form och funktion har en stark förankring i traditionen.

2.a pris

Kniv nr 59. Ingvar Lodin.Sveg En kniv med bra helhet i traditionsbundet hantverk och formgivning.

3:epris

Kniv nr 55. Bo-G unnar Eriksson ,Bjärsta.

En kniv med drivet formspråk och enkel helhet.

Pentti Turunen. V innarkniv Foto:Maurice Dohlm é.

Hedersomnämnanden för mycket välgjord kniv där tillvaratagandet av den traditionella knivslöjden inspirerat och där norrländska träslag och naturmaterial använts.

Bo Pettersson, Obbola. Joakim Eriksson.9 år , Lycksele Anders Fällås, Storvreta. Jari Kaltiala, Kristineberg

18

%0O V S MT, ‘D t , vt Namn Andersson Bengt Bergström G unnar Brodin Eje Broström Stefan Embretsen Kaj Grantangen Nils Grims Håkan Hall Hans Helgesson Bo Henriksen H.J. Karlsson Hans Lundström Jan-Ake M ånsson Rune Nordell Ingemar Pettersson Hans-Erik Rönnqvist Bengt Strande Poul

A dress Finsta 2372 Fack 137 Verkstagatan 31 Jönsvägen 12 Faluvägen 35 H älsingem o 7474 Södra M unkarp P1587 Birkegårdsvej 24 Uddenäset Varv Skogsvägen 5 Tingsvägen 1 Skarpå 2103 Ljungmansvägen 7 P15482 S.Svenstrup Byvej 16

Ort 840 12 Fränsta 930 72 Adak 825 00 Iggesund 955 00 Råneå 828 00 Edsbyn N -3760 Neslandsvatn 826 00 Söderhamn 241 00 Eslöv 660 10 Dals Långed D K-3200 Helsinge 591 00 Motala 660 10 Dals Långed 371 62 Lyckeby 820 41 Färila 41315 Göteborg 950 40 Töre D K-4130 Viby SJ

Tel 0691-31484 0953-30038 0650-21722 0924-10279 0271-20883 00947-3994516 0270-47305 0413-340 86 0531-40556 48 79 54 46 0141-32063 0531-41259 0455-20874 0651-23347 0923-40006 42 39 43 05

19

0ivind Berg

KNIV —OG SLIRE fra husflid til kunsthåndverk Jeg kommer aldri til å glemme mitt forste mote med tollekniven. Jeg var vel åtte-ti år gammel og skulle spikke til et riddersverd av tre. Men den djerve ridderen m istetfort mö­ tet da kniven glapp i emnet og skar seg dypt inn i venstre tommelfinger. Blodet veltet ut tykt og morkt, og synet fikk det til å svimle for meg. Minnet om hendelsen er klarere enn det svake arret over tommelfingeren nå nesten 30 år senere.

Allikevel skremmer ikke hendelsen meg fra å gi mine barn en tollekniv. En kniv er en gjev ting å eie, enten man er seks år eller seksti.

Men veiledning i riktig knivbruk bor vaare en del av gaven når man velger å gi et barn en kniv. Ellers får de gamle som hevdet at man ikke skal gi kniver i gave, rett. Ifolge gammel folketro var kniven en forhekset gjenstand, og måtte folgelig ikke uten videre gis bort, da den lett kunne forvandle seg til noe illevarslende. Kniven stikker hull på vennskapen, ble det hevdet.

I våre dager er slike tanker glemt, og en god kniv er en kjaerkommen gave. En vakker og god kniv er ofte et utsokt stykke håndarbeid, i mange tilfeller det reneste kunstverk.

Nettopp denne kombinasjonen av estetikk og funksjon har fort kniven fram i lyset igjen, selv om den ikke lenger er en dagliglivets nodvendighetsartikkel.

For i tiden var tollekniven det siste man kjente etter for man dro hjemmefra. I dag er det helst bilnoklene som får denne oppmerksomheten. Men jeg kjenner folk som ikke kan få seg til å gå noe sted uten kniv. Selv i selskapslivet har de en fin slirekniv i beltet. Jeg er ikke sikker på om de vet at dette er gam­ mel tradisjon. Til folkedraktene, bunadene, horer gjerne en vakker solvbeslått kniv, hvilket er en levning fra den tiden det ble for­ ventet at gjestene selv brakte med seg egne bordkniver.

Mange mennesker gir uttrykk for at de onsker å tilegne seg tradisjonelle håndverksmessige kunnskaper og ferdigheter. Årsakene til dette kan vaere mange og sammensatte, men det ser ut til at gleden ved å eie noe som er utformet helt individuelt, er mer betydningsfullt enn hva tilfellet er med masseproduserte gjenstander. Det kan oppstå en

trang til å vite av hvem og hvordan gjenstanden er blitt laget, og man kan fole glede ved å ta i ting som er blitt laget ut fra en bevisst vurdering av sammenhenger mellom materiale, framstillingsmåte og form.

I lopet av de siste årene har knivlaging blitt stadig mer utbredt. Mange distrikt har hatt lange og levende tradisjoner förbundet med tollekniv, enten som del av folkedrakten, eller som den daglige brukskniven. At mange av håndverksferdighetene holdes i hevd på landsbygda er ikke overraskende, men det er oppsiktvekkende at byfolk lar seg inspirere av dette, og faktisk utvikler håndverket i helt nye retninger. Kniven endrer sin status i lopet av få år. Kniver lages forst og frermst for å brukes, men i våre dager blir enkelte kniver vurdert som kunst og må friste en tilvaerelse i en glassmonter, innkjopt av kunstinstitusjoner.

Interessen for håndlagede kniver har vaert eksplosiv. I Norsk Knivforening er det ca.

2000 registrerte medlemmer, med en jevn årlig ökning i medlemsmassen. Det er lokale lag i de fleste fylker, og det arrangeres treff og knivutstillinger mange ganger årlig. I tillegg holdes det kollektivutstillinger med fagbedomming flere steder i landet.

Den oppmerksomhet som er knyttet til dette, inspirerer mange til å forsoke seg som knivmaker. Det tilbys en rekke kurs forskjellige steder i landet, og innenfor knivmakermiljoet kan man laere av de mer erfarne knivmakerne.

For noen år siden var knivmakerkunsten en av de godt bevarte hemmeligheter. Det var kun de få utvalgte som skulle få innblikk i håndverket, for å sikre at tradisjonene ble holdt i hevd på en kontrollert måte. Det er derfor ikke så rart at det har vaert en skeptisk holdning til håndverkere som har laert seg kunsten og gått sine egne veier utenfor tradisjonen. Den oppblomstringen knivmakerkun­ sten har hatt, og den store knivinteressen vi kan registrere, viser tydelig at det er snakk om en hoyst levende knivtradisjon. Det er en tradisjon som vet å ta vare på kulturarven, samtidig som den er i utvikling og folger de kunstneriske stromningene i tiden.

Dette kommer til uttrykk gjennom praktfulle kniver i folkekunsttradisjon, brukskunst

og mer amatormessige arbeider uten storre ambisjoner enn å vaere en grei brukskniv. Ved siden av dette ser vi at de etablerte kunsthåndverkerne finner kniven interessant både som form og funksjon.

I denne boka forsoker jeg å vise at det ikke er så vanskelig å lage en god brukskniv. Hvis man forst opplever gleden ved å lage en kniv som ligger godt i handa, er god å bruke og en glede å ha hengende i beltet, kan jeg love at grunnlaget er lagt for en meningsfull hobby.

Om man vil drive det like langt som noen av de knivmakerne som får sine kniver presen­ ted her, vil tiden vise. Felles for mange av dem som har laget disse knivene, er at de begynte sin karriere med et enkelt, kort kniv­ kurs.

En spesiell takk til Olav H. Wåle som ga meg den forste innforingen i knivmakerkun­ sten, og som har betydd mye for meg som knivmaker.

Arendal, 1991 Oivind Berg Innhold Forord 6 H vorfor slirekniv 8 Kniv og sm ykke i ett K niver til jakt, fiske og friluftsliv.

Lag din egen kniv 15 K nivbladet 20 Slira 22 Slirelest og sliremal Slik lages slira Skaftet 28 Slik lages skaftet Når knivbladet bestem m er form en M ed kniven som slirelest 36 Vakre slirestropper 41 Sliredekor 44 Bein og horn i skaftet 49 T radisjon og knivkunst 57 H usfliden Folkekunst Tradisjon i utvikling 60 K unsthåndverk Neotradisjon Ta vare på kniven 71 Aktuelle adresser 72 L itteratur 73.

Stenberg från Linghed = knivar med kulturhistoria.

En förhoppning för oss knivintresserade är att den tradition som finns i Linghed skall föras vidare till kom m ande genera­ tioner.

Stenbergsknivam a har fått en bra grund i det nya intresse i knivtillverkningen, som har tänds de sista fem åren.

Stig Stenberg vann ett tredje pris 1989 i L udvika och hans sam ling av Stenbergsknivar h ar visats bla annat i Ludvika Sm eden Johan Stenberg verkade m ellan 1858-1940. K nivbladen är stäm plade m ed J. Stenberg.

Hans son A lbert Stenberg 1893-1948 efterträdde m ed knivtillverkningen.

Bladen stäm plades m ed Alb. Stenberg.

Linghed.

Stig Stenberg, f 1920 sm ider ej bladen själv,då knivtillverkningen var en ganska dålig affär på den tiden. Han hade inte någon m öjlighet att ko n k u rrera m ed fabrikanterna från M ora så han köpte sina blad.

Men än hänger Stig kvar i produktionen och det är verkligen roligt att m an m ed så enkla m edel kan göra så vackra knivar.V i får hoppas att Stigs son Lars Åke för traditionen vidare N um era hör det nog till, att man försöker få tag på en Stenbergskniv m ed nysilverslida.

Det är alltid något visst m ed en kniv från en gam m al knivsläkt även om den är nytillverkad.

Foto.J-O Schröder 22

Knivsmeden.

av H Bergland

290 kr

Kniver og Knivmakare.

av Per Thoresen

240 kr

Kniver.Lag dine egne.

av Per Thoresen 130 kr

En knivmakers

hemmeligheter

Kniven .En knivmakers hemligheter. av Olav. H. Wåle

OLAV H. WÅLE

180 kr

Knivar. Så här tillverkar du skaft och slida till din egen kniv. av Bo Bergman.

155 kr

k

Stora Knivboken.

av Breivik Thomas 300 kr

SK DEN STORE

KNIVBOKEN Knivar på mitt sätt. av Bo Bergman

220 kr

Kniv og Slire. fra husflid til kunsthåndverk av Öivind Berg

220 kr

Min Brukskniv,häfte

av Roy Andreasson

Damask Stål, häfte Harald Sellevold

40 kr 100 kr

Böckerna kan beställas genom Anders Höök tel.0240-40039