Nr 3 Årgång 1 1991
KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE
Nyhammar den 1/6.1991 H ej! Sommaren kommer med både regn och stormsteg, och varje försommar är det lika bråttom som vanligt. I detta nummer skulle det handla om Stenbergsknivar, Sollentuna mässan, träffen på Bromma Flyghotell m.m. men det får bli i nästa nummer. Detta på grund av att vi fått in många annonser och tidningen får inte väga mer än 100 gram för då stiger portot till 10 kr
Knivmakaren Tidskrift för Svensk knivförening-Ludvika knivförening. Nr 3 Årgång 1 1991 Medlemsavgift för 1991 är 100 kr. Postgiro 464 40 95-4 Adress:Knivveckan, Turistbyrån, 771 82 LUDVIKA. Utgivningsdatum: 1/1.-15/3.-1/7.-15/9. Annonskostnader: Hel sida 1000 kr. Halv sida 500 kr Kvarts sida 250 kr + moms Kontaktmän för föreningen: Anders Höök, Nyhammar Jan Olsson, Njurunda Jan-Erik Skoog, Deje Rolf Eklund, Rosersberg Ove Wallin.Hudiksvall
tel. 0240/40039 tel 060/351 38 tel 0552-10640 tel 0760-360 05 tel 0650-131 93
Post till Tidskriften: Anders Höök Folkets hus väg 10. 770 14 Nyhammar.
Göte Rydberg, Norrahammar. Foto Maurice Dohlmé
Målles Foto, Gävle
KNIVSMEDER:
Kaj Embretsen, Faluvägen 35, 828 00 Edsbyn. Tel. 0271-208 83 Håkan Grims, Hälsingmo 7474, 826 00 Söderhamn. Tel. 0270-473 05 Hans Hall, Södra Mukarp, 241 00 Eslöv. Tel. 0413-340 86 Bo Helgesson, Postlåda 587, 660 10 Dals Långed. Tel. 0531-405 56 Hans Karlsson, Uddenäset Varv, 591 00 Motala. Tel. 0141-320 63 Jan-Åke Lundström, Skogsvägen 5, 660 10 Dals Långed. Tel. 0531-412 59 Rune Månsson, Tingsvägen 1, 371 62 Lyckeby. Tel. 0455-208 74 Hans-Erik Pettersson, Ljungmans vägen 7, 413 15 Göteborg Bengt Rönnqvist, P1 5482, 950 40 Töre. Tel. 0923-400 6 Gunnar Bergström, Kuorbevare Smide, Fack 137, 930 72 Adak. Tel. 0953-300 38 Stefan Broström, Jönsvägen 12, 955 00 Råneå. Tel. 0924-102 79 Bengt Andersson, Finsta 2372, 840 12 Fränsta. Tel. 0691-314 84 Eije Brodin, Verkstagatan 31, 825 00 Iggesund. Tel. 0650-217 22
Kniviga-veckan Sista veckan i februari hölls en kurs i knivtillverkning på Sätergläntans kursgård i Insjön. Vi anlände till Insjön på söndags kvällen och installerade oss på våra rum. Kursgården ligger vackert belägen på en höjd några kilometer från Insjöns centrala delar. Från gården är det en underbar utsikt över Insjön och Leksand. På m åndagsm orgonen samlades vi kurs deltagare från olika delar av landet och såg med spänd förväntan fram mot att lära oss tillverka våra egna knivblad. Kursledare, Bo Helgesson från DalsLånged, som till yrket är smed undervisade oss i den svåra konsten att smida knivblad. När han visade oss de olika momenten för att smida ihop ett laminerat knivblad, såg det inte allt för svårt ut. Men när vi själva skulle smida, insåg vi att det inte var allt för lätt. Men skam den som ger sig. Från 9 på morgonen till 9 på kvällen under 5 dagar kämpade vi vid ässjan, svetten flödade om oss, vi var svarta av sot och kläderna fick stora brännmärken av kringflygande gnistor. Knivbladen blev bättre ju längre veckan gick. Nu började vi lära oss värma stålet lagom för att vällningen skulle bli riktig. Det gällde hela tiden att vara alert och veta vad som skulle göras i nästa moment. Det gick inte att börja fundera på det när stålet tagits ut från ässjan och lagts på städet.
Reidar Gustavsson, Borlänge smider lamell-knivblad
N är kursen var slut hade vi tillverkat 6-12 knivblad var. Bladen var då härdade och anlöpta, det återstod nu att åka hem och skafta samt sy nya slidor. Vi kursdeltagare vill framföra ett tack till Bo Helgesson för hans fina insats som kursledare. Ett tack även till personalen på Sätergläntan för en trevlig vecka med god mat Anders Fällås. Storvreta
Sätergläntan H E M S L Ö J D E N S GÅRD 790 30 INSJÖN. Tel 0247-410 45
K N I V S L Ö J
D A R E
Vi har kurser för dig Knivtillverkning, fortsättningskurs
9/9 -13/9
Y rkessm ed Bo Helgesson, Dals-Långed.
Knivtillverkning, /skaft o slida/
30/9 -4/10
Handledare Yngve Nygren, Linköping.
Knivtillverkning, /skaft o slida/
2/12 -6/12
Handledare Yngve Nygren, Linköping.
Bo och slöjda i vacker Dalamiljö under en vecka. Ring eller skriv efter prospekt. 3
1891
gjorde Frost Erik Ersson sin första kniv.
100 år senare är Morakniven ett begrepp. I dag står barnbarnsbarnen för tillverkningen. De gör 2,3 m iljoner knivar om året som säljs till 50 länder. Men trots den moderna produktionen skulle Frost Erik Ersson känna igen hantverket
från
förra
seklet.
Anders Brask och brodern Pär tillhör fjärde generationen knivtillverkare i byn Östnor utanför Mora. Anders är VD för Frosts knivfabrik AB och Pär produktutvecklare. I år firar de företagets 100-årsjubileum. Tillsammans med sina 70 anställda har de en lång tradition att falla tillbaka på; i östnor tillverkades de berömda Moraklockornas urverk och Sveriges första symaskin. - Redan på 1600-talet fanns några av landets skickligaste knivsmeder i trakten, berättar Anders Brask. De visste hemligheten med att få fram en vass kniv med bestående skärpa; den skulle vara "klovad", alltså ha mjukt järn med ett inlägg av stål. Och att lägga in stål var en yrkeskunskap som få hade. Den driftige och duktige smeden Frost Erik Ersson började tillverka kälkar och hästtrillor 1891. Redan från början gjorde han knivar. Vid sekelskiftet tog tillverkningen av Moraknivar fart på allvar. 1904 hade fabriken tio anställda som det året gjorde 19 000 knivar. - Frost Eriks framgång byggde på en rationell produktion parad med hög kvalitet, fortsätter Anders Brask. På 1930-talet nådde det egna smidet sin höjdpunkt, då dunkade åtta fjäderhammare i fabriken som hade 30 anställda. Snart köptes dock allt mer färdigvalsat laminatstål och den sista fjäderhammaren tystnade i slutet av 1950-talet.
A
KNIVFABRIK AB Leadin g S w e d is h K nife M an u factu rer
Redan från starten gick en del av produktionen på export. I dag såljs hälften av den till utlandet, främst till Norden. Men länder som USA, Kanada, Australien och Ungern köper också knivar från Mora. Den berömda Morakniven säljs i första hand inom Skandinavien. Men den kunde betinga oväntat höga värden också på andra håll i världen. Anders Brask berättar om en svensk forskningsresande på Nya Guinea vars bärare gärna ville ha en Morakniv. Med den ville han byta till sig en tredje hustru. I dag är det lättare att komma över knivarna från Mora. - Vi jobbar nästan uteslutande med agenter som representerar oss runt om i världen, fortsätter Anders Brask. Och vi samarbetar med slutanvändare, främst inom livsmedelsindustrin, för att ta fram knivar som är anpassade till marknadens behov. ö ve r 300 olika sorters knivar lämnar fabriken i östnor. De hamnar framför allt i händerna på professionella användare som snickare, styckare, fiskare och slöjdare. Enligt Anders Brask måste mekaniseringen och automatisejringen ständigt fortsätta på grund av den knivskarpa konkurrensen. • Det innebär att antalet anställda kan ligga kvar på dagens nivå. Samtidigt som vi hoppas kunna skapa en tryggare arbetsplats. - Vi ser optimistiskt på framtiden, avslutar Anders Brask. Inom livsmedelssektorn räknar vi med att ta ytterligare marknadsandelar. Och jag tror vi kan utöka exporten till de forna öststaterna.
5
VÄRMLANDS
VÄRMLANDS VILDMARKS MÄSSA MUNKFORS 2-4 AUGUSTI
VILDMARKSMÄSSA
FAMILJEMÄSSA FÖR AKTIVA UTEMÄNNISKOR \J A K TH U N D U TSTÄ LLN IN G LÖ RD AG 3 A UGUSTI BEA G LEK LU B BEN SÖN D AG 4 A UG U STI
HAR DU INTRESSE ATT MEDVERKA? Kanske som utställare, deltagare, publik...
BERGSLAGENS ÄLGHUNDSKLUBB VÄRMLANDS STÖVAR KLUBB LUFTGEVÄRSSKYTTE KUL- OCH DUVSTIG UPPSTOPPADE O. LEVANDE DJUR FISKETÅVLING HORNMATNING NATURSTIG TRÄSNIDARE TROFÉER VAPEN BARN AKTIVITETER UNDER HÅLLNING SVAMP SEMINARIUM KVINNOR I VILD MARKEN
mFAUMmswmL
Vuvwet
Behöver Du nå oss RING
0563526 50 501 30
immmmtM) u
r m
Arr: Munkfors Folkets Hus, M unkfors Jaktvårdskrets, Jaktskytteklubben, OK Grane
iM
Kniv av Kaj Embretsen, Foto Maurice Dohlmé, Målles Foto Gävle.
Efter många önskemål och övertalningar....
Jag smider blad igen! Kolstål svarta
175,-/st
Laminerade svarta 195,-/st Faminerade blanka 225,-/st
Kniv-Kaj Box 54 828 00 EDSBYN Tfn 0271-208 83
NYTT FÖR I ÅR: Damask-smidda blad Fängd 5 - 7 cm 675,-/st 7 - 9 cm
775,-/st
9 -11 cm
875,-/st
Minimikvantitet vid köp av vanliga blad-3 st Detta gäller vid postleverans.
Välkommen med Din beställning! 7
Göte Rydberg, Norrahammar
Jan-Åke Lundstöm, Dals -Långed
Kaj Embretsen,Edsbyn. Knivsmed
Nyheter inför KNIVVECKAN -91 1 Knivarna kommer att ställas ut klassvis i montrarna,detta för att göra det lättare för publik och jury att göra en bättre bedömning av knivarna.
2.Arrangörerna kommer att kontakta knivmakaren, om osäkerhet uppstår huruvida kniven blivit anmäld till fel klass(detta har skett tidigare varvid kniven eventuellt kan ha fått en sämre placering.) 3 Alla knivar kommer att fotograferas och få en bedömning i samband med inlämningen. 4.Katalog över knivutställarna kommer att presenteras i nr 3 av Knivmakaren,så det är bra om du kan sända in uppgifterna på tävlingsbidragen så snart som möjligt till Knivveckan/Turistbyrån Box 710. 771 82 Ludvika. ¥
5.Vid akvariet kommer det att bli några fler tält så att alla får plats för sina alster,om du har några frågor så ring 0240-40039 Anders. 6. Logi bokar du genom Turistbyrån Tel 0240-86050 7.Knivföreningen håller sitt första ÅRSMÖTE den 10 juli kl 19.00
Bertil Sjunnesson. 8
Hans Hall pratar smide med Nils-Åke
Harald Sellevold,Bergen Knivmakare och hård domare.
Jan-Erik Skoog och Jari Kalitala pratar knivar med Norsk Knivförenings förman Harald Konstad.
Stellan M attila.Hyltebruk
Jan-Olov Karlsson,Särna Träsnidare och motorsågslöjdare
Pentti Turunen, Bällinge Glad vinnare av Publikens pris 9
RN ENSEN SKOREPARASJON OG L/ERHANDEL
Skoreparasjon og L ärhandel. Ilitte d a ls g t 33 2000 L illeström Ilorge. Tel. 06-810939
Specialist på Knivtillbehör. Rårandsläder-Verktgg. Handsmidda Knivblad. Böcker om Knivarbeten. Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten. Ring eller skriv-vi sänder Rask eksp.-Kvalitet. Tele: Från Sverige 00947-6810939 06-810939 06-810939 fax. månd-Fred. 9-17. Torsd. 9-19. Lör. 9-14.
NORSKA KNIVTRÄFFAR OCH UTSTÄLLNINGAR Gjerstad
15/4 till 28/11. Knivutställning, Holmens Gård i Gjerstad. Specialutställning med Telemarkskniven som tema.
Tinn
Tinn Bygdeutställning 1 Juli till 4 augusti Upplysningar Tinn Bygdeutställning N-3650 TINN
Verdal
De Mitt -Norska Utmarksdagama på Verdal Museum Stiklestad 3 -4 augusti
Elverum
De Nordiska Jakt- og Fiskedagama 8-11 augusti. Norsk Skogsbruksmuseum har öppet året mnt och är väl värt ett besök
Vegårshei
Knivträff den 6-7 juli. Kontaktperson Ivar Evjevollen.
Skien
Knivutställning den 30/8-8/9 på Telemarks Fylkes Handelsstevne
Seljord
Marknad på Dyrskun den 13-15 sept, en upplevelse för
knivfolk.
Stempler for merkning av
Knivblader Jag leverer alle slag håndgraverte stempler for merkning av knivblad og liknende. Med navnetrekk, initialer eller monogram. Gjeme etter eget utkast.
K N I V L A D E R Knivläder hör till våra specialiteter. Vegetabiliskt naturellt och brunt. Av högsta kvalité . Rågarvat, ljusbrunt och m örkbrunt, i mindre och större bitar. 60 år i branschen. Levererar över hela värden.
Jag leverer og stempler for merking av solv; 830s og 925s.
Gravör Leif Röras Weissgate 13 3600 Kongsberg Norge Tel (03) 731896 etter kl 17.00
"prov på kniv läder" Du får den gratis. Tfn. 0978-600 00
K N I V NR I
Klassisk allroundkniv En enkel och klassisk kniv med spolformigt skaft av masurbjörk. Inslagen av metall, läder, horn och näver gör den enkla form en mer spännande, förhöjer dess formvärde. Slidan, som också är av m asur, är försedd med en holk av läder, dekorerad med en kombination av prägling med modelleringsjärn och stämpeldekor med egenhändigt gjorda stämplar. U r slidämnena görs urtag för knivbladet.
K N I V NR 2
Skogsmanskniven E tt riktigt arbetsverktyg för skogsfolk. Skaftets form är enkel och okomplicerad och ger gott grepp. Bladet är vällt på klassiskt maner och dess smäckra form gör det lätt att styra under arbetets gång. Slidan, helt gjord av kraftigt läder, understryker knivens brukskaraktär och är m ycket lätthanterlig.
K N I V NR 3
Kungakniven En kraftfull kniv, starkt påverkad av vikingatidens vapen och ornamentik. Trots den komplicerade form en en praktisk och lätthanterlig kniv. Bladet som är helsm itt av smeden Heimo Roselli, har en form som gör det m ångsidigt. Slidan är uppbyggd av masur, björk, valnöt och renhorn. Läderholken är dekorerad med treflätor och stämpeldekor.
K N I V NR 4
Bergmankniven 12
KNIVAR PÅ MITT SÄTT AV
Bo Bergman En ny bok som behandlar knivslöjd på ett bra sätt, då den har tagit upp ett flertal olika knivtyper. Boken kan mycket väl användas i studieverksamhet. Bilder och text är välgjorda. En bra bok. i A. Höök. Pris 220 kr Kan beställas genom Svensk Knivförening Tel 0240-40039. Text o Bild Bo Bergman
En m ycket personligt utformad kniv med bakåt avsmalnande skaft och ett kraftigt fingerskydd som ger ett stadigt grepp. Slidans nederdel är gjord av masur, björk, valnöt, ene och renhorn. Läderholken är öppningsbar i sidan för att ge utrym m e åt fingerskyddet. Upphängaren är flätad och försedd med reglerbar längd.
K N I V NR 5
Hälsingekniven En modell av litet ovanligare uppbyggnad, där nävret i skaftet ger lätthet och fin t grepp i alla väder, läder och horn ökar styrka n . Slidan byggs av samma material och kräver litet tålamod av knivmakaren. Holken av lappknivsläder har dekorerats med modelleringsjärn och stämplar. Den är försedd med ställbar upphängare. Läderlam ellerna limmade och pressade.
K N I V NR 6
”Gamlingen” Fäbodkniven har m ycket gamla anor, speciellt i Dalarna. Vallpigorna barden ofta på fäbodarna och för a tt de inte skulle tappa den, var den försedd med "hatt". U tform ningen följer traditionerna med masurskaft och laminerat, handsm itt blad. Jag har försökt förnya den gamla enkla slidan genom dekorationer på fram sidan. Skaftets mittdel limmas.
K N I V NR 7
Jakt- och fiskekniv Allroundm odell för jakt och fiske. Skaftet har traditioner frän Norge och är här gjort i lindrot. Bladet är som sig bör rostfritt, handsm itt i Sandvikenstålet 12C Slidan är av vegetabiliskt läder med rårand och har utskuren dekor.
Delarna till upphängaren.
K N I V NR 8
Hedenhöskniven
Bladnerverna skärs.
Som nam net anger räknar kniven anor ända till stenåldern. Formen är nämligen hämtad från enflåkniv med blad av ben i stället för stål som våra förfäder använde. K niven är, rätt använd, m ycket effektiv för sitt ändamål och relativt enkel a tt göra. På g rund av sin form har kniven bara försetts med ett eggskydd som slida.
EN KNIVRESA I TID OCH RUM av Henrik Vensild. Del 3. Bildsnidare Låt oss också besöka en storförbrukare av knivar, bildsnidaren och konstnären Erik W estberg i Ringsjö. Han skär ut många slags träföremål i sin verkstad; bandvävar, ljusstakar, dryckeskärl, stora ornamentala utsmyckningar, figurffamställningar och mycket mera. Här används många olika knivar, och de skall vara skarpa, ha rätta formen och bra blad. Erik W estberg använder helst moraknivar,och allra helst gamla upplagor, för de har det bästa stålet och blir skarpast. U nder hans lärotid sade man att Eskilstunaknivarna var för hårda, de tyska för mjuka och m ora knivarna bäst,så dem använder han. De ligger på hans bord allesamman, flera med små korta blad, slipade i en form som passar till ett bestämt arbetsmoment I hörnet av verkstaden står slipstenen, och den är i flitigt bruk. Vi kan se hur lekande lätt arbetet ser ut att gå , när bara verktygen är i ordning.
Noppikoski Om vi far vidare mot nordväst, upp i Orsa finnmark, kom m er vi till Noppikoski. H är bor Albert Lindgren, precis vid bensinstationen. Han sitter vid ett hörn av köksbordet och gör sina knivar. Skaften gör han av näver skivor, som varvas mellan holkar av ren eller älghorn. Hans specialtet är att fälla in hornstycken på längden och slipa av dem så att de får samma form som skaftet i övrigt. På det viset uppnår han en helt personlig form, som mest för tanken till gamla finska knivar. Han syr slidor av ljust oxläder och m önstrar dem. Knivbladen är fabriks tillverkade, tyvärr får man väl säga, men det är bra laminerade (men ostäm plade) blad från Frost, så det är inget fel på kvaliteten. Lindgrens knivar kan man gott bära i bältet. 14
Tämaby Vi närmar oss nu Lappland och därmed samemas rika tradition av knivtillverkning. En samekniv är något alldeles särskilt. D et finns m ånga former, utförande och stor lekar, men väsentligast är väl den nordsamiska kniven med kraftigt vinkelböjd slida och den sydsamiska med svagare böjning. Vad smidet beträffar är samekniv ar kanske inte så intressanta eftersom många av bladen har en ganska dålig kvalitet. M ånga är gjorda av återanvändningsmaterial. M an var tvungen att ta vad man hade av råvara till sitt smide, och därför blev det si och så med stålinläggningen. Man använde ofta gamla filar eller bilijädrar. Det är intressant ur resurssynpunkt och ger därmed en kulturhistorisk särprägel åt samekni varna. I dag använder man m ånga fabriksblad eller blad som tillverkats av kallsågklingor, alltså helstålsblad.Sam em a är det folk för vilka kniven spelar störst roll, och därför är deras knivar viktiga i sammanhanget. En same går inte ut utan kniv,och om han skall längre bort på jakt eller till renarna, då behöver han ha flera knivar med sig. Då har han både en stor och liten i bältet. Det är svårt att välja vilken sameslöjdare vi skall besöka, men låt oss ta Sune Enoksson i Täm aby som exempel. Han har deltagit i många utställningar både hemma och utomlands, så hans knivar är kända och uppskattade Högt över Tärnasjön sitter han i sin verk stad med en praktfull utsikt över vattnet och fjällen. Men när han arbetar med sina knivar sitter han böjd över bordet och hinner inte njuta av den. Bladen slipar han fram ur sågklingor. Det är alltså helstålsblad, och det passar honom bäst. Av och till använder han andra blad, också handgjorda.
Det stora arbetet lägger han ned på skaft och slida. Bitar av renhorn passas till och nitas samman. Han filar och slipar mycket innan han uppnått den slutliga formen. Han använder en bandsåg till det grövsta arbetet; huggkniv. Sedan kom m er den tidsödande dekoreringen, och de små knivarna tas fram, var och en tillpassad till det den skall skära, och nyskärpt förstås. Det krävs en enorm noggrannhet och uthållighet innan han kan betrakta sitt färdiga verk. Ämnet har vänts hundratals gånger innan dess. Så skall skaftet eller slidan efterputsas och ornamenten färgas in med en blandning av slipdamm från bark och olja. Så kan han sy läder på slidan och låta den torka. Till sist passas skaftet in i slidan, och konstverket är färdigt. D et har gått timmar och dagar, ja, kanske veckor sedan den första biten togs fram, vändes och vreds och valdes ut. Sune Enoksson gör flera typer av knivar. Han gör bruksknivar m ed slida och skaft av trä och eventuellt med lite dekor på slidan eller med inlagda skivor i skaftet. Så har han hom knivar i m ånga utföranden. D et finns med sammansatta skaft, ofta fint dekorera de, med hom, trä, tenn och näver i samspel med utskärningarna. Slidom a görs i m ånga handa modeller med inläggningar av tenn och trä coh med varierad dekor i typisk sydsamisk stil; flätade band och fin kantomamentik. Ja, det finns många möjligheter bara man har tillräckligt med tid. Och det har Sune sällan eftersom han är lärare i den loka la skolan, går på jakt och fiske och tar flitig del i samenas angelägenheter. Värst många knivar blir det inte på ett år,
Knivhantverket lever Vår knivresa går mot sitt slut, och vi kan samla ihop erfarenheterna av hur tillverk ningen har gått till förr och nu. Det är sär skilt smidningen av själva bladet vi har tittat på, det som Gösta Lundqvist sade var vikti gast. Det är det också, vad brukskniven be träffar, men går vi till praktkniven, festkni ven om vi så vill, så är utformningen av skaft och slida också viktig, och här kommer landets många varierade knivformer in i bil den,
M an fick en utm ärkt uppfattning av hur mångfaldig knivtillverkningen är idag, när tidskriften Jaktm arker och Fiskevatten 1984 utlyste en tävling om den bästa brukskniven och den bästa elitkniven. Det kom allt som allt in 619 knivar från 335 knivhantverkare i de nordiska länderna och naturligtvis flest från Sverige. Från norr till söder dök de upp i ett antal som ingen drömt om, och det är väl i sig det bästa beviset på att hantverket lever vidare. Tyvärr fanns det inga krav på bladens kva litet eller utförande. Man kunde använda såväl helstålsblad som laminerade blad, fabrikssblad och handsmidda blad. Tävlingen gällde uttryckligen bruksknivar för jägarens och fiskarens dagliga bruk. En brukskniv skall således väl lämpa sig för att öppna bu ken på såväl älg som hare, den skall spänta tändved ur tjärvedsstubbe, den skall rensa fisk och den skall flå huden av älg och björn. Slidan skall vara stark och väl förankra kni ven, och den skall i botten ha dräneringshål. Dessa kriterier var vägledande för den jury som valde ut de vinnande knivarna. Ja, knivhantverket lever i hela landet, och intresset bara ökar. D et har visats och visas ständigt flera knivutställningar. Det finns inget tvivel om att detta hantverk kommer' att fortleva. Till och med smidet artar sig bra. Fler och fler får upp ögonen för betydel sen av ett bra handsmitt blad, och det är nästan det bästa av allt. Fåt oss nu också ta vara på de gamla slid knivarna. De har varit viktiga bruksredskap för våra förfäder, de utgör synliga spår av forna tiders smideskonst och de berättar i hög grad omen del av vår kulturhistoria, som vi annars saknar. Än är Sveriges kniv historia inte skriven. <
15
Kniver av Per Thoresen Pris 120:-
Kniven av Olav H. Wåle Pris 180:-
Knivar av Bo Bergman
BRElvfl
DEN ST< RE
KNIVBOKEN
Den Stora Knivboken av Thomas Brevik
Pris 155:-
Pris 300 :-
Böckerna kan beställas genom Anders Höök Tel.0240-40039
Damask Stål. Inbundet häfte. Pris 100:av Robert Groffith, översatt av Harald Sellevold. Häftet kommer att tryckas om med annat typsnitt, så du som redan har köpt ett häfte kommer att få ett nytt.
Kniver og Knivmakare av Per Thoresen. Pris 240:Knivsmeden av Hovard Bergland. Pris 290:KNIVAR PÅ MITT SÄTT av Bo Bergman. Pris 220:
Böckerna kan beställas genom Anders Höök Tel 0240-40039