Knivmakaren 1993 nr 2

Nr 2. Årgång 3. 1993

KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Nyhammar den 1 mars.

Våren och sommaren kommer med stormsteg. Kniv-året ser ut att bli fulltecknat med mässor, utställningar, tävlingar och kurser.

Många arbetslösa har i dessa tider böijat med kniv- och smideskurser. Kurserna fodrar ju inte några större insatser av egna verktyg och de flesta har ju en del liggande och skräpar eller hur!

Jag har fått många påringningar av människor, som på det här sättet fått en ny hobby, nya vänner och en möjlighet att utveckla sig själv, både till kropp och själ.

Knivmakaren Tidskrift för Svensk Knivförening.

Nr 1 1993. Årgång 3.

Ansvarig utgivare: Anders Höök.

770 14 Nyhammar.

Tel 0240-40039 Fotoarbeten Ragnvald Torstensson Utgivningsdatum: 1/1-15/3-1/7 15/9 Material och annonser till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum.

Hel sida 1000 kr, halv sida 500 k i kvarts sida 250 kr.

Medlemsavgift (inkl tidskrift) KKlkr.

Postgiro 464 40 95-4 Svensk K nivförening Styrelse

Ordf. Anders Höök, Nyhammar

V.Oidf. Jan Erik Skoog, Dejc

Du som är intresserad av att vara med på någon mässa eller utställning kontakta Anders Höök. 0240-40039.

Första sidan kniv av Göte Rydberg Norrahammar Fällkniv med en totallängd av 180 mm varav blad 75 mm.

Knivblad av rostfritt damaststål -Sandvik 12C27 Stomme av mässing- rostfritt stål Skaftsidor av mammutelfenben.

Gravyr: Hasse Svensson Scrimshaw av Ritchi Foto: Kurt Wass

2

Sekrt. Rolf Eklund, Rosors berg Kassör. I låkan Rosén, Ludvika Ledamot Jan Olsson, Njurunda Suppleanter: Ingemar Nordcll, FUrila.

Nils Grantangcn, Norge ll.J Hcnrikscn, Danmark Gunnar Edholm, Lycksele Valberedning: Owe Wallin.TclG650-13193 Revisorer: Kenneth Matsols, Leksand Stefan Broström, Råneå Tryck: Alméns Tr AB. Ludvika ISSN 1102-5085

Medlemsavgiften-93 till Svensk Knivförening kan betalas in i Norge till Postgirokonto 0826 0167074 pris 100 Kr Knivmakaren Anders Höök Mobacken c/o Öjvind Konstad 7085 Korsvegen

Svensk Knivförenings medlcmsmärke 45 ki kan köpas genom au lm till pg 464 40 95 -4

ila

KnivVeckan i Ludvika 12-18 juli Årets KnivVecka går på i samma omfattning som tidigare. Vi räknar att antalet utställare och besökare kommer att öka mycket i och med att föreningen växer och intresset för knivhantverk ökar.

Utställningen i Sädesmagasinet kommer att få en ny och intressant utformning. Knivarna kommer att vara bedömda innan de ställs ut i montrar, och vid prisutdelningen på söndagen 18 Juli kl 14.00 kommer även fotona att vara färdiga. Du som vill ha färgtryck av dina egna knivar på klädesplagg eller tygtavlor tag med dej färgkort, så kan vi ordna resten.

Då tidigare pristagare tävlar i klass A, så finns det möjligheter för nybörjare qch knivmakare med nya ideer att komma fram och visa framföttema, eller hur.

Knivar från Norge skall sändas till Jörn Jensen, Nittendalsg.33. 2000 LILLESTRÖM eller till Knivmakaren Anders Höök, Mobacken c/o Öjvind Konstad. 7085 KORSVEGEN. LOGI.bokas genom TURISTBYRÅN LUDVIKA Tel 0240-86050. OBS var ute i god tid Vid Brunnsviks Folkhögskola kommer de flesta knivmakare att bo under veckan Du kan ringa och boka direkt till skolan Tel 0240-39400

I :u pri*s J a k t k n i v . B K u t'. V e r k a n i l l u h i k u

Foto J.O Schröder.

Och som vanligt är det gratis entré 3

KNIV-0 KLOKKMARKNADEN IKONGSBERG 1993 hölls 16-20 febr i Smeltehytta på

NORSK

BERGVERKSMUSEUM S0LVVERKETS SAMLINCER DEN KO N CELICE MYNTS MUSEUM KONGSBERG SKIMUSEUM

Årets upplaga av Kongsbergsmarknaden när det gäller knivar torde nog vara en av de bättre arrangemang i vinter, mycket folk, fina knivar, en knivmiljö som är den bästa tänkbara.

Bergverksmuseet med Kniv-o klokkmarknaden kommer att i framtiden vara den stora knivmarknaden under vintem förmodar jag.

Kongsberg Sölw erks gamla smedja håller på att rustas upp så att den kan brukas, man håller även på att restaurera gamla bostäder m.m i anslutningen till gruvan. Restaureringen av smedjan har kommit så långt så att Håvard Bergland kunde hålla tre dagskurser i smedjan.

Att det inte var något fel på arbetsglädjen det märkte man, då man kom in. I damm och rök, skrattades, svettades, slipades och hamrades det.

Tävlingen om' 'Bergmannskniven" blev en stor framgång för Finn G Homslien han kammade hem en stor del av priserna. Om man läser hans artikel på nästkommande sidor så förstår man varför resultatet blev som det blev. Han har lagt ned ett oerhört arbete på att få fram en bra och riktig knivar enligt konstens alla regler. GRATTIS Övre färgbild: Knivar av Inger Burås Nedre färgbild: Kamrater till Jan Eriksen sänder en hälsning från Smelltehyttan på en tavla av Jans vinnar kniv från Ludvika 5

Hvem lager B ergm annskniven?

Da Norsk Bergverksmuseum og Sandsvaerbanken inviterte til knivkonkurranse slo det meg at dette var den eneste konkurranse jeg hadde lyst til å delta i, fordi den appellerte til mitt slagord "kniv med mening i Endelig en konkurranse hvor kniven skal fylle et behov og en mening innenfor en ramme og et miljö. Men positive sider skal også veies imot negative sider, og den uheldige siden var for meg den frie fantasi. Kniver skapt med fri fantasi betyr for meg artistiske kniver, og dette fikk jeg ikke til å rime med oppgaven.

Med dette synspunkt kontaktet jeg den Tyske Ambassade, og personer i Tyskland for få bakgrunnskjennskap til bergmannen, hans sociale status, arbeidsvilkår, uniform etc..

Vanlige museer, biblioteker og universiteter i Tyskland viste seg ikke å vaere kilder, jeg måtte til bergmannsdistriktet. Jeg reiste derfor till Hartz, opprettet base i Braunlage og gjennomsökte biblioteket til Technische Universitet Clausthal. Videre besökte jeg bergverksmuseene i Clausthal-Zellerfeld, Wildermann, Lautenthal, Hettstedt, Gosslar og St: Andreasberg.

Det privatsamlede museum i tilknytting til Grube Samson i St. Andreasberg var det stedet jeg fikk mest informasjon, og hvorfra mitt private detektivarbeide virkelig begynte å gi frukter. Ingen av museene kunne vise meg bergmannskniven. jVlen i Bergwerksmuseum ClausthalZellerfeld hadde de en kniv montert på utsiden av en sabel. Sabelen lå i en lukket monter og museets direktör vill ikke åpne denne.

l.a prem ie Staskniv Finn G H om slien

Det er laget en kniv som souvenier og som selges ved dette museum og i en del forretninger i Gosslar. Det viser seg at dette knivbladet er ganske riktig gjenskapt men jeg anser ikke at skaftet er representativt. Kniven har heller ingen slire, kun en enkel laerbeskyttelse rundt bladet.

Det som har gitt meg resultater er de kontakter jeg har skaffet meg med private samlere. Era disse har jeg fått kjennskap til to brukskniver og to paradekniver.

Jeg har fått tatt mål og fotografier, og jcgvcdlcggei forelöpig ett biide av paradcknivene med dette skriv som dokumentasjon. Jeg har forövrig også adivsse ti en sadelmaker som lager vesken borgmännen bar.

1 :a prem ie B rukskniv Finn G H om slien

MIN VURDERING AV OPPGAVEN OG INNHENTEDE OPPLYSNINGER. Innbygdelsen til konkurransen i Knivbladet inneholder to illustrasjoner.

Begge viser en kniv som henger i bel te t. Samtidig vet vi a t " Der Steiger" hadde en veske hvorpå to kniver var montert på höyre side i en slags lomme.

Bilder jeg har tatt fra en gammel tysk bok viser at lommen som oftest var surret fast til vesken med laerreimer. Jeg har ikke funnet noen andre illustrasjoner som viser kniv med slire i beltet. Ingen personer jeg truffet kan bekrefte at dette ble praktisert.

Det antas at de illustrerte kniver ikke var typiske for den tid, men tegnet som et statussymbol for "Der Steiger.

Videre antas det at illustrasjonene gjengir en paradeuniform som ble benyttet fra det store barokke bergmannsopptog i Plauenschen naer Freital, Dresden i 1719.

Ut ifra dette ble min vurdering at de slirer jeg skulle lage måtte bli en mellomting mellom et vanlig hylster og en norsk slire. Og eventuelle beslag måtte bli av beskjeden karakter.

Tar vi på ny utgångspunkt i illustrasjonene viser det ene biidet en kniv hvor skaftet stikker opp av slira. Skaftet er svulstig og avrundet. Mine fotografier av de to orginale paradknivene viser også en kraftig utsving på toppen av skaftet.

Dette er et fellestrekk. Ja vil anta fölgende to grunner. Skaftene er meget korte, skaftlengden varierer fra 6,5 til 9 cm.

For å få et grep rund skaftet måtte man gi hånden noe å fatte omkring, og man ga plass til lillefingeren bak toppen på skaftet. Den korte skaftlengden ble videre tilpasset vekskens höyde som er ca 10 cm. Vesken måler ca. 16 x 10 cm.

Ut fra dette velger jeg ikke å lage et tradisjonelt norskt skaft, men et kort og kraftigt i den tro at den norske bergsmannskniven var sterkt influert av de tyske bergmenns tradisjoner.

HVA KAN JEG GJETTE MEG TILL OM EN BRUKSKNIV OG EN PARADKNIV? Det ble sagt i det tyske bergmannsmiljö at de fleste som arbeidet i gruva hadde kniv.

Både arbeider og leder.

Men det antas at arbeidslederen bar to kniver i vesken, mens arbeideren bare hadde en kniv. Litt historie må til for å krydre fantasien. Gruvesjaktene kunne stikke opp til 1000 m ned i fjellet og det tok 2 timmer å stige ned. Dette var vei til arbeidet som de ikke fikk lönn for. De kunne derfor ikke stige opp for å innta sine måltider og spiste nede i fjellet.

Til måltidene ble det benyttet kniv.

Hithen assosieres også souvenierkniven som kalles for "Wurstmesser".

Kniv ble videre benyttet til små reparasjoner av trevirke samt merking av stigetrinn som ble defekte og måtte byttes ut.

7

Norsk Bergverksmuseum antyder også andre bruksområder som jeg ikke skal gjengi.

Det er snakk om to kniver, en middels stor og en mindre, den store antas å vaere spisekniven, den lille er brukskniven.

Mine fotografier bekrefter dette ved at den store er folholdvis lite brukt, mens den lille baer stort preg av slitasje og et meget strekt nedslipt blad. Hvordan arbeideren bar sin kniv er en gåte, men jeg gjetter på at han hadde den i et törkle, pose eller sekk, sammen med mat og person 1ige eiendeler festet til beltet.

MATRIALV ALG De to bruksknivene jeg har sett er enkle kniver med treskaft i Ahorn(lönn) og en framholk av jern eller messing.

Paradeknivene har skaft sammensatt av hjortehorn-skiver imellom laer.

Laer var meget hardt og sort, så jeg trodde i begynnelsen at det var ibenholt.

Paradeknivene har alle beslag i messing, og består av en framholk,- en enkel ring uten frontplate, og en toppskive, samt en toppkule. Knivbladet er helstål. Det er opplyst at bladet ble smidd ut av utbrukte og defekte skaftmeiseler. Det var den enkelte smed ved hver gruve som laget knivene slik at de kunne variere noe.

Dog er ett fellestrekk ved at alle blad fikk en helt rett egg. Det ble ikke slipt noen fas men filt fra nakken og ned.Avslutningen fra nakken mot tuppen ble vanligvis bare hugget av med et skråkutt.

8

HVORFOR MESSING OG IKKE SÖLV? Utvinningen av sölvet var det viktigaste for gruvedriften, og man kunne kansje tro at sölv derfor var riktig å benytte på knivens beslag å markere bransje og status. Men jeg vil anta at det for keisern var viktigst å benytte sölv til å slå mynt med. Det var derfor for kostbart matriale for bergmannen å smykke seg med.

Dessutom er sölv et relativt mykt matriale mens messing var både rimligere og tålte mer påkjenning. Det store spörsmålet er derfor om man i Norge tillot å bruke sölv.

Jeg antar at de tyske bergmenn i Norge var preget av sin bakgrunn og tillot ikke det. Jeg har derlbr valgt å bruke messing på flere av mine kniver til konkurransen.

Men om vi idag har et annet syn på verdien av sölv, kan dette selvfölgelig omgjöres.

HVARFOR BLEV KNIVSKAFTET PÅ PARADEKNTVEN LAGET MED SKIVER? Till dette spörsmål tillåter jeg meg ennu noen antagelser förbundet med litt fantasi.

Det var kun översedel av knivskaftet som var synligt fra sin plass ved vesken.

Skiver av lyst og mörkt matriale danner en sterkt markert stripevirkning som vekker oppmerksomhet mot sort laer og sorte tekstiler. Det markerte status. Stiper går forövrig også igjen i övrig dekor i paradeuniformene. Dette dokumenterer jeg ved bildene jeg har tatt fra den gamle tyske bok. Gulltråder och gule farger går ochså igjen i uniformene og messing ble benyttet i knapper og beltespenner.

Hjortehom var et matriale som var lett å få tak i, dessuten har det en gullig farge.

Mine kniver er laget med reins-og elghorn sammen med ibenholt.Mine bidrag till konkurransen bygger på de opplysninger jeg har samlet inn, samt noen antagelser og filosofiske betraktninger.

Jeg har laget knivene med hjertet og impulser fra det tyske bergmannsmiljöet, samtidigt som jeg har studert illustra­ sjonene og brukt mine kreative evner.

Finn G H om slien Oslo

9

Knivmakare,

du träffar oss på Vildmarksmässor, knivträffar, och där knivfolk träffas, annars håller vi till på Nittendalsgt 33, 2000 Lilleström .( c a 15 km norr om Oslo) Specialist på Knivtillbehör Rårandsläder.-masurläder. Ring så berättar vi m er om vårt läder för knivslidor, vi som jo b b ar här har också knivslöjd som hobby.

Verktyg.

Bl. a. Skaftraspar av topp kvalitet, set m ed tre nålraspar m ed skaft.

Flat rund och trekant.

H a n d s m id d a K n iv b lad .-från ett flertal kända norska smeder.

Böcker om Knivarbeten.

Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten.

Ring eller skriv-vi sänder-Rask exp.-Kvalitet.

Tele: Från Sverige 00947-6810939.

Fax: 00947-6810939.

Vi har öppet Månd-Fred 9-17. Torsdagar 9-19.

Lördagar 9-14.

VÄLKOMNA 10

11

KNIVSMEDER Svensk Knivförening har börjat med en dokumentering av knivsmeder och deras stämplar på knivblad.

Då många gamla smeder håller på att försvinna ur tiden, och nya kommer till, är det av stor vikt att försöka bevara kännedomen och kunskaperna om alla smeder.

Vi vill gärna att du som är knivsmed eller känner någon smed hjälper oss med namn, adresser, bilder, tidnings­ urklipp eller egna berättelser.Ett mapparkiv med bilder, text och uppgifter om smederna kommer att finnas.

Knivblad med stämplar vorevi tacksamma om vi kunde få hjälp med att anskaffa. En samling som vi kan ha med på olika utställningar för att visa,vilken mängd av olika typer av knivblad som finnes

N am n

A dress

O rt

N-3860 Höydalsmo

Aabö Gunnar T

N-3680 Lisleherad

Aarlia Arne Andersson Bengt

Grönvollfoss Finsta 2372

840 12 Fränsta

A sbjöm sen Arne

Rise

N-4820 Froland

Ausland Jan Olav

N-4980 Gjerstad

Bastiansen Birger Elvestadsletta

N-3880 Dalen N-2323 Ingeberg

Fack 137

930 72 Adak

Brandt Olsson Eva

Hagalykkja 37

N-2080 Eidsvoll

Brodin Eje

Verkstagatan 31

825 00 Iggesund

Bergland Håvard Bergström Gunnar

Brokeland Björn

Sandnes

N-4950 Risör

Broström Stefan

Jönsvägen 12

955 00 Råneå

Bråten Kjell

Vollen

N-3090 H of

Jörgen Bjelkesg.4

N-3700 Skien

0650-21722 0924-10279

N-4990 Fiane

Dauvi Sigurd Dokka Hallvard Dybdahl Palle

Grönvollfoss Hagaliveien 15

Almén Torsten

Gustavsberg P1 3285

Ellefsen Aslak Embretsen Kaj

0953-30038

N-4920 Staubö

Eidfoss

Dalen Kristian Darrud Håvard

0691-31484

N-3860 Höydalsmo

Bygland Olav Tor Dahl Knut

T el

N-3860 Höydalsmo N-3680 Lisleherad N-3250 Larvik

034-17442

635 05 Eskilstuna

016-95079

N-4934 Nesgrenda Faluvägen 35

828 00 Edsbyn

Flatebö Trygve

Trollstein 21

N-1380 Heggedal

Fläköi Ola

Gudbrandsdalsvn 166

N-2600 Lillehammer

0271-20883

N-6462 Raudsand

Engli Bjarne

N-3760 Neslandsvatn

Grantangen Nils

00947-3994516

Graudo Nils

Rykkesv 80

N-5720 Palmafoss

Grims Håkan

Hälsingemo 7474

826 00 Söderhamn

0270-47305

Hall Hans

Södra M unkarp

241 00 Eslöv

0413-340 86

N-3864 Rauland

Hamames Vetle Hamre Johan

Boks 86

N-5590 Etne

Helgesson Bo

P1 587

660 10 Dals Långed

0531-40556 48 79 54 46

Hcnriksen H.J.

Birkegårdsvej 24

DK-3200 Helsinge

Innieggen Olav

Langgårdsv 40

N-3700 Skien

Jakobsen Leif

Trimvegen 2

N-3700 Skien

Kanton Edward

N -36& Miland

Karlsson Hans

Uddenäset Varv

591 00 Motala

Kassa Sveinung

Rute 20-63

N-3670 Notodden

Kastmo Harry

G rogt 14

N-3700 Skien

Kolbjömsrud Arfinn

Rindevn 70

N-3670 Notodden

Kvisterud Knut K

N-3650 Tinn Austbygd

Lauvlid Einar

N-3340 Åmot

Lie U lf

Röyskattvn 72

N-3700 Skien

0141-32063

Lifbom Harry Lundström Jan-Åke

Rasmyran 2115 M astmostv 8

961 96 Boden

0921-63017

660 10 Dals Långed

0531-41259

M idtböen Gaute

N-3650 Tinn Austbygd

Mostad Halvor

N-4980 Gjerstad

Mostad Oddvar Månsson Rune

Tingsvägen 1

371 62 Lyckeby

Natten Bjarne

Olea Crögerstadgt 1

N-3670 Notodden

Nordell Ingemar

Skarpå 2103 S.Skogenv 38

N-3670 Notodden

Nordli Kåre

N-4992 Sundebru

820 41 Färila

Olesrud Björn Olav

N-3650 Tinn Austbygd

Pettersson Hans-Erik Ljungmansvägen 7

41315 Göteborg

Rönnebu Dag

Smivn 1A

N-8226 Straumen

Rönnqvist Bengt

P1 5482

950 40 Töre

Sande Sjur

N-2643 Skåbu

Sisjord Halvor

N-3690 Hjartdal

Slettemo Ole

Rute 2018

N-3670 Notodden

Sperre Erik

Hjuksebö

N-3670 Notodden

Stormo Lars Karl Strande Poul Sveinson Halvor

N-3892 Vinje N-6682 Betna

Söndrål Lars S

0923-40006

42 39 43 05

N-3576 Hol Svaberget 26

N-4029 Stavanger

Valle Finn

N-4980 Gjerstad

Vikhammermo Amfin Sigurd Slembesv 26

N-7562 Hundhamaren

W åhle Olav H

0651-23347

N-4934 Nesgrenda S.Svenstrup Byvej 16 DK-4130 Viby SJ

Säterbö Nils E Tjelta Håkon

0455-20874

Larskåsven 29

Ytebö Petter

N-3670 Notodden N-6095 Bölandet

Öygarden Are Helge

Molland

N-4890 Grimstad

Öyna Kåre

Haumyrvn 41 C

N-4637 Kristinsand

Tips Ett bra sätt att sända att sända och transportera knivblad har Torsten Almén i Eskilstuna kommit på. Han använder masonit, 4 mm trästavar, och ventilationtejp till gångjärn.

Som du ser på bilden kan du göra förpackningen, så att den passar alla typer och storlekar på blad. En bra lösning eller hur !

Här ser vi en del av Fröskogs glada slöjdargäng Allt började med att jag höll en grundkurs i knivbyggarkonsten för fyra år sedan.

Efter den kursen kom önskemål att vi skulle fortsätta verksamheten även nästa år, och på den vägen är det fortfarande. En av förutsättningarna har hela tiden varit att vi fått hålla till i Kristinedahls skolans slöjdsal, vilket vi är mycket glada för.

Vi har deltagit i en lokal utställning, där all bygdens slöjd visades. Även om de flesta enbart bygger knivar, sker också annat.

Vintem 91-92 gjordes omstockningar, och även total ombyggnad av gamla armémausrar.

Vårat gäng fungerar som en sorts manlig "syjunta". Vi ger och tar av varandra och har mycket trevligt tillsammans. 14 dagar är den intervall vi har mellan mötema, och det verkar vara lagom.

Kanske är det något att ta efter för andra slöjdare ute i landet, en källa till trevnad och ny inspiration Roy Andréasson

Svensk Knivförening.

Knivmakare m.m träffar d u p å

Sollentuna 16-18 april 1993 F red ag 1 1 .0 0 -2 1 .0 0 Lör- och sö n d ag 9 .0 0 -1 7 .0 0 .

O känd tillverkare

Som knivintresserad ser vi mer och mer hur olika exotiska matrial används vid knivtillverkning. Ingen kan ju komma ifrån att det är vackra knivskaft som framställs av dessa. Alla vet vid det här laget att elfenben inte får inporteras och användas för att producera alster.

Under det senaste året har jag vid många tillfällen fått brev från miljöskyddsorganisationer samt läst i massmedia om att våra valar måste skyddas eftersom flera arter är hotade. Av den anledningen har jag som knivmakare börjat fundera om de material som jag ibland använder är tillåtna eller etiskt rätt att använda.

Jag har forskat lite i ämnet och kommit fram till att det inte bara är elfenben som inte får föras in i landet utan tillstånd från Jordbruksverket. Även valtänder, valrossbetar, valrosspenisben ( oosic ) och vissa sköldpaddsskal är förbjudna att ta in i utan tillstånd och sånt får i princip ingen. Anledningen är att det på 70-talet kom till en konvention för att skydda utrotningshotade djur och växter. Washingtonkonventionen somden kallas har gett fullt skydd för dessa arter vad gäller internationell handel.

Jordbruksverket har av den anledningen givit ut föreskrifter som styr handeln. För att få större klarhet ringde jag Jordbruksverkets smittskyddsenhet. Jag fick då veta att det inte har någon betydelse om tex en valtand är från en 50 år gammal fångst. Den får inte föras in utan tillstånd och ett sådant var inte att räkna med. Samma sak gäller oosic.

Det kan tyckas en "restprodukt", men det spelar ingen roll vilken del på en valross det gäller. Om en bearbetad produkt från ett skyddat djur ska föras in i landet eller exporteras, måste det följas av ett intyg som bevisar att produkten tillverkats innan det internationella handelsförbundet kom till.

Däremot får mammutbetar fritt köpas och säljas eftersom det kommer från ett utdött djur. Det finns med andra ord anledning att ta en grundlig diskussion om knivintresserade ska medverka tillatt skapa en marknad för obearbetade eller bearbetade produkter från utrotningshotade djur. Risken finns att kritik från olika grupper kan komma att riktas mot oss.

Anders Fällås Lagtext: Lantbruksstyrelsens författningssamling (numera Jordbruksverket) LSFS 1990:15 Jordbruksverkets smittskyddsenhet tfn 036-15 50 00

15

• LADER • VERKTYG •TILLBEHÖR

•BOCKER • KURSER BYGGSATSER

L

'J

KNIVSLOJDARE Förm odligen V ärdens största sortering av

KNIV SLIDSLÄDER sam t allt övrigt du behöver som

PROFFS eller NYBÖRJARE Dessutom ALLT för övriga SKINN o LÄDERARBETEN ex. REN ÄLG HJORTSKINN RENLÄDER TENNTRÅD BÄLTESSPÄNNEN BÖCKER M.M. M .M .-V I KAN LÄDER POSTORDER

TJÄDER LÄDER AB • 8 1 6 91

JÄDRAÅS • Tel. 0 2 9 7 - 4 5 3 50

Den här bilden visar fyra glada scoutungdomar fr.v. Tommy, Anna, Nicklas och Lisa, som under vintern och våren 1992, byggde var sin fin brukskniv. Gissa om de(med all rätt) är stolta. Under en heldag i skogen fann de själva al -vrilen, som räckte till skaft åt alla fyra.

Den torkade jag i mickrovågsugn för att vi snabbare skulle komma igång. Kådan för infästning av bladen har de själva ochså samlat in. När de fina fina knivarna väl var färdiga framåt våren, avslutade vi det hela med en guldvaskarkväll i skogen vid en fin bäck, där ungdomarna fick tillfälle att använda sina knivar i sin rätta miljö.

Värt att nämnas är väl också, att jämsides med knivbyggandet pratade vi ofta kniwett, och om det ansvar det innebär att äga och använda en kniv.Om någon händelsevis skulle ställa sig frågan om flickor kan deltaga i knivbyggeri, torde väl den här bilden radera ut alla sådana tvivel.

(I Ludvika 92 vanns ungdomsklassen av en flicka, red anm.)

Roy Andréasson

Pinsetreff Lördag 29 -måndag 31 mai 1993 Vestfold Knivlag inviterer alle knivinteresserte og deres familier til Pinsetreff på EIDFOSS. Eidfoss ligger i naturskjönne og kulturelle omgivelser. Ca 50 km sydväst Oslo, du skall förbi Drammen se därefter skissen.

Aktiviteter: *Smiing hvor også besökende kan få pröve seg *Tuskhandel og knivprat *Salg av laer og knivmakerutstyr av Jörn Jensen *Trekkspillmusikk og bål om kvelden *Ta med husflidprodukter for salg *Fiskekonkurranse for barn *Gamle Eidsfos Kro-alt i mat og levende musikk *Ta gjeme med campingvogn eller telt for ovematting

)RN ENSEN

llrfitffllö UCtttulag

Kontaktpersoner: Palle Dybdahl Tlf:034-17442 Knut Dahl Tlf: 33-57210 VELMÖTT!

ALT 1 SELSKAPER - CATERINC,

17

• VERKTYG

• KURSER • BYGGSATSER

TJÄDER LÄDER AB Inbjuder till KNIVMAKAR KURS i Jädraås härliga bruksmiljö.

Vi bor & äter på Jädraås Skogsherrgård samt " skapar " i Tjäders läders nya lokaler med bl.a. Sveriges bredaste sortiment av knivmakartillbehör.

Ingen mindre än:

Sveneric Loodh lotsar dig fram till en egen vacker Brukskniv

K urs 1: Fredag-Söndag 16-18 April Sami. fred kl 15.00-avslutn. sönd kl 15.00

K urs 2: Fredag-Söndag 23-25 April Sami. fred kl 15.00-avslutn. söndklT5.00 Kursavgift 1900:- där ingår ( Mat, Husrum 2 el. 4 bäddsrum samt material till 1 kniv med slida) dessutom har Du som deltagare 10 % på Tjäder läders sortiment under kurshelgen. Missa inte ett perfekt tillfälle att lära dig hur en mästare gör sina knivar.

P.S Är du ( eller vill bli) studiecirkelledare? Kanske du kan få hjälp med kursavgiften Hör dig för hos ditt studieförbund. llil

För information & anmälan ring 0297-453 50

TJÄDER LÄDER AB • 8 1 6 91

18

JÄDRAÅS • Tel. 0 2 9 7 - 4 5 3 5 0

Kurs i knivsmide i Skara Den 24-25 oktober -92 hölls en kurs i knivsmide i hovslagarskolans smedja i Skara.

Vi var 10 knivintresserade med varierande smideserfarenhet som hade samlats för att underTor Holmlunds ledning förkovra oss.

De flesta av deltagarna kom från Västergötland men några av oss kom lite mer långväga ifrån (Värmland, Småland, Dalarna).

Kursledaren Tor Holmlund visade prov på stort smideskunnande såväl teoretiskt som praktiskt. Han varvade teoretiska genomgångar med demostrationer i smedjan. Så småningom blev det dags för oss kursdeltagande att smida ett laminerat knivblad, med varierande resultat. Men, trägen vinner och när kursen var slut hade alla deltagare med sig åtminstone något knivblad hem.

Kursen var mycket givande med kunnig lärare och trevliga deltagare att utbyta erfarenheter med.

Erik Westergren

Kursledare Tor Holmlund demonstrerar vällning av knivblad.

Nöjda kursdeltagare efter avslutad kurs 19

SCRIMSHAW crimshaw är en gammal teknik som förekommer under andra benämningar i olika kulturer. Vi skulle kanske säga gravyr på horn och ben. Ordet Scrimshaw är inte säkert härlett, men det kan komma från ”scrim shankers” som var en benämning på sjömän som var arbetsskygga; latmaskarna.

Sjömanslivet under segelfartygens tid innebar många tillfällen av sysslolöshet och t.ex valfångare hade säkert sett eskimåernas arbeten på ben och tog efter genom att rista mönster på tänder från Kaskelotvalen. Man hittade på mönster och skapade enkla bilder på bitar som kunde bli knappar, broscher eller rentav dosor som kunde överlämnas som presenter till fästmön eller hus­ trun vid hemkomsten.

Traditio­ nen har levt kvar framförallt i områden kring tidigare stora valfångsthamnar som New Bedford och Nantucket i M assachu­ setts, USA. Nuntucket är en liten ö utanför M assachusetts kust. Valfångst var den huvudsakliga sysselsätt­ ningen och i mitten på 1800- talet kunde det ligga 80 valfångande skepp i hamnen. Men 1868 lämnade den sista valfångaren hamnen. Många gamla vackra hem som tillhört sjökaptener finns fortfarande bevarade genom Nantuckets Historiska Sällskap.

Där finns också ett museum som

20

har en del verkligt fina exempel på Scrimshawarbeten.

Efter mitten på 60-talet började även knivmakare i USA använda tekniken för att dekorera kniv­ skaftet. Tekniken i sig är inte komplicerad. Man använder t.ex. en X-Acto kniv och ristar ett mönster som kan färgas t.ex med bläck. Tekniken kan sedan förfinas. Med andra färger kan

man få ett färglagt motiv.

Mönstret kan byggas upp på två sätt, antingen med streck som åstad­ kommes med en vass kniv eller kan det göras ännu finare och mer detaljrikt genom att med en nål bygga upp motivet med punkter.

Täta punkter ger mer svärta eller färg och glesare punkter släpper fram mer av materialets ljusa färg.

Man kan på det sättet få fram toningar och mycket små detaljer.

Det krävs inte mer avancerade redskap utan det är utövarens konstnärliga förmåga och förmå­ gan att behärska tekniken som ger skillnad i resultatet.

Att göra motivet med punkter istället för streck tar mer än dubbelt så lång tid.

I dag finns det ett flertal

”Scrimmers” som lyft konsten till fantastiska höjder. Arbetena blir lika dyrbara som ett stort konst-

verk.

Vissa Scrimshaw hantverkare använder en X-Acto nr 16, någon annan kan föredra nr 11.

De hålls skarpa med en oljad sten. För att polera ytan på benet kan man använda en fin stålull. Vill man arbeta i svart går fortfarande bläck bra. Man får prova ut en sort som inte löser upp sig av fukt. Överflödig färg torkas bort allteftersom man arbetarfram motivet.

Tillgången på valtand är nu, liksom elfenben, be­ gränsad eftersom det här liksom i USA är förbjudet att handla med dessa material. Fortfarande finns det dock en viss tillgång i USA till gammalt material, som fanns där innan förbudet. I USA är det inte olagligt att använda detta.

Elfenben och valtand har en tätare struktur än ben och innehåller inkapslat fett. Är elfenbenet kokat har kanske all olja gått ur och man bör därför gardera sig mot sprickor genom att gnida in det med en olja.

Ersättare som används i USA är fossilt mammut­ elfenben, valrossbete eller micarta.

Det finns ett antal böcker om Scrimshawteknik. En bra introduk­ tion är ”Scrimshaw, a traditional folk art” av Leslie Linsley. Den är skriven på lättförståelig engelska och med mycket bilder.

Följ med vad som händer i USA om handgjorda knivar!

Knives lllustrated är det magasin som ägnar mest utrymme åt handgjorda knivar. Tid­ ningen har mycket färgbilder, fina bildreportage om handgjorda knivar, om tekniker, material m.m. Du får tips om knivtillverkning och man bevakar nyheterna bland fabrikstillverkade knivar.

Som medlem i Svensk Knivförening får du tidningen sänd tillsammans med Knivmakaren.

Som prenumerant på Knives lllustrated får du dessutom olika erbjudanden på bö cker och p ro d ukter som har med handgjorda knivar att göra.

Missa inte det här tillfället!

V a r m ed från början.

I förra annonsen skrev jag att första n um ret k o m m e r jan/febr. I fortsätt­ ningen får D u tid ­ ningen sam tid igt som K n ivm akaren k o m m e r ut.

Behåll det här för din notering. 6 nr.

Knives 111 265.-. Postgiro 645 35 57-8 .................Sänd in nu!.................................

Jag prenumererar på 6 nummer Knives lllustrated och betalar 265.- kronor på postgiro 645 35 57-8 eller sänd med en check.

Tidningen skall sändas till: (skriv tydligt tack) Namn:...................................................................

Adress:..................................................................

Postnr:......................O r t......................................

Rolf Friberg

T e l:...................................

Sänd kupongen och betala till: Rolf Friberg, Box 25078, 750 25 Uppsala

21

I norden i dag finns det tre typer av Damascus stål. Ett riktigare namn vore mönstersvetsat -eller mönstervällt stål.

Ordet Damascus borde reserveras för W ootz-stålet d.v.s. stål med extremt hög kolhalt. I detta stål bildas mönstret av karbider i stålet och inte av olika skikt av stål med varierande samman­ sättning. Wootzen kräver en egen artikel, men då jag bara har teoretisk kunskap om W ootz överlåter jag den till någon annan. Det stål som jag skriva om, mönstervällt stål, består av minst två olika stålsorter som är ihop vällda.

Mönstret som framträder vid etsning beror på de olika legeringsämnena.

Något för enklat kan man säga att ju högre kolhalt desto svartare stål. Nickel ger vitare stål.

Typ 2 Blad som är uppbyggda av två härdbara stålsorter med t.ex. olika nickelhalt.

Detta blad blir i princip likvärdigt med ett helstålsblad. D.v.s klart mindre flexibilitet än hos ett laminerat blad. Även här är antalet lager ointressant.

Mönstervälltstål

TYPI Blad med stål i eggen och mönstervällt material på sidorna. Denna typ är i princip ett laminerat blad.

Möjligen lite sämre än ett laminerat blad. Förr använde man sig av härdbart material i de mönstervällda sidoma då minskar flexibiliteten jäm fört med ett laminerat blad. Antalet lager är utan betydelse för det påverkar varken eggskärpan eller flexibilitet!

Typ 3 Blad som är uppbyggda av ett härdbar-och ett icke härdbart stål.

Här blir antalet lager och förhållandet mellan icke härdbart och härdbart stål intressant. Det härdbara stålet bör vara minst 50% annars blir inte skärpan bra. Är det för få lager blir del stora partier i eggen som inte tar härdning och alltså är mjuka. Är det för många lager sker det en koltransport mellan lagren och även detta blad blir som ett helstålsblad.

T.ex. 1 miljon lager i samuraj svärden har gjort det stålet till ett hel stål.

Kanske jämförbart med fjäderstål.

Denna typ är det traditionella sättet att göra mönstervällt material vilket vi har gjort här i Norden minst 1000 år kanske 1500 år

Jan Åke Lundström

Svensk knivförening, och K nivm akare trä ffa r du p å B orlänge 2 7 -2 8 m a rs Ö ppet 1 0 .0 0 -1 7 .0 0

VILDMARKSMASSAN ’93 22

KNIVMAK ARE MATERIAL från Sveriges största produsent och everantör

NYA O CH SPANNANDE KNIVBLAD Sänksmidd, rostfritt ShefTicldstål av topp kvalitet R.C.56.

Sabeltand nr. 1) 6,5 em långt; Sabeltand n r. 2) 7,5 cm långt; Sabcltand nr. 3) 8,5 cm långt; H ålrasp 87 x 3,5 mm;

kr kr kr kr

120:120:120:95:-

Norwegian Knives HB Box 64 - 670 10 TÖCKSFORS

Gratis KATALOG till alla som beställer ett eller flera av våra knivblad eller hålrasp!

JA TACK: Sänd följ ande varor mot postförskott □ st. Sabeltand nr. 1: Kr 120 □ st. Sabeltand nr. 2: Kr 120 □ st. Sabeltand nr. 3: Kr 120 □ st. Hålrasp: Kr 95:□ Katalog med prislista 1993/94

NORWEGIAN KNIVES HB 6 4 • 6 7 0 1 0 TÖCKSFORS

N am n :..

Adress:

Postnr/Ort: 23

Håvard Bergland i aktion på Kongsbergs kniv-og klockmarknad Foto: Ståle Weseth

24

Smaalenskniven 1993 Ny knivkåring i Ö stfold.

Gjennom flere år har Knivklubben i Indre Östfold Husflidslag samarbeidet med Östfold Husflidslag om arrangementet" Östfoldkniven".

Dette har de siste to årene föregått på Smaalensmarken på Borgasyssel Museum i Sarpsborg, den förste helga i juni.

Hit har det kommet og kommer det mange tusen mennesker. Det er et yrende liv med håndtverkere, salgsboder og gamle maskiner i drift.

Det er mye husflid å se på og kjöpe for de som vil det. Det er også tradisjonsrik mat å få kjöpt.

Dessuten en knivutstilling med årets flotte vinnerkniver. Östfold Husflidslag og knivklubben i Indre Östfold har stått for det praktiske arbeidet med disse knivkåringene.

D ärför setter vi igang igjen, m en i år vil kåre SM A A LE N SK N IV E N 1993.

Som vil fortsette som et årlig arrangement. Fram till 1918 het Östfold Fylke Smaalenenes Amt. Derav også namnet Smaalensmarken. Vi synes dette navnet hörer sammen når vi skal skape tradisjoner, å ta med seg noe av det gamle inn i det nye.

Vi håper at mange knivmakere stötter oss i arbeidet for å öke knivintressen og melder seg på med nylagede knivstell. Og har du ingen ferdig nå, så har du fortsatt til å lage en.

Med Knivhilsen fra Indre Östfold Husflidslag, Knivklubben Svein Oshaug.

Lökkesvingen 9, N-1800 ASKIM Tel 00947-(0)9-88 40 89

Nå har kåringen av Östfoldkniven dessverre blitt trukket ut av Östfold fvlke. den skal foregå et annet sted. Vi beklager dette meget sterkt, vi mener det er naturlig at en slik kåring föregår i fylket.

Dessuten trenger vi i dette området vår egen knivkåring. Når vi ikke har så lange og rike tradisjoner som man har andre steder er det viktigt å gå sammen å bygge nye tradisjoner. En knivkåring vil vaere en fin tradisjon i denne sammenheng.

Husflidslagene i Norge har alltid arbeidet for å ta vare på gamle håndtverkstradisjoner. I Östfold har husflidslagene vaert pådriveme når det gjelder å holde kurs og skape miljö for knivinteresserte.

Indre Östfold Husflidlag har arrangert knivkurs i mange år, og Knivklubben ble startet som et resultat av disse kursene.

Vi holder möter den siste mandagen i hver måned på Mysen V.G.S. Et par ganger i året inviterer vi en kjent knivmaker till oss for å holde föredrag og demonstrere sine teknikker.

Från knivmakardemonstration i Mysen.

Harald Östby, tidigare vinnare av Östfold­ kniven, segrar också i Ludvika Elverum och Dyrskun. Foto: Sven Oshaug 25

ä >Kurser äj Under denna rubrik får du som medlem annonsera om kurs och utställningar gratis.

Böcker ^ På grund av kronan flyter lite hur'som helst så måste vi höja priset på norska böcker.

Sätergläntan Hemsljödens gård

Dagens prislista ser ut på följande sätt: Knivsmeden.Håvard Bergland K n iv e r og K n iv m a k e r e - 1

Box 87, 790 30 INSJÖN. Tel 0247-41045

av Per Thoresen

*Knivsmide 13/4-17/4

Kniver og Knivmakere-2

Kursledare: Bo Helgesson

av Per Thoresen

*Knivtillverkning 13/4-17/4

Kniver

skaft och slida, Kursledare: Ramon Person

av Per Thoresen

* Läderslöjd 3/5-7/5

Stora Knivboken

Kursledare:Ramon Person

av Thomas Brevik

*Trädskäming-snidning 14-16 maj på Sillegården.

Gjerstad og Vegårshei

Kursledare: Tore Noddeland, Norge.

Kursavgift inkl. Mat, logi, material. 2500:-

av P.K.Eriksen og K.Moland

350 kr

270 kr 270 kr 150kr

Knivbok Kniven

340 kr

250 kr

200 kr

Anmälan till Tel. 0565-50005. 054-563248

av Olav.H. Wåle

*Gör din egen kniv Sillegården. 5-6 juli

Knivar på mitt sätt.

Kursledare: Jan Erik Skoog, Deje Kursavgift inkl. Mat, logi, material. 1500:-

av Bo Bergman

Anmälan till Tel. 0565-50005. 054-563248

Knivar

220 kr

155 kr

Så tillverkar du skaft och slida till

Smideskurs-Lesjöfors Grundkurs, 23-25/4 Fortsättningsk. 19-23/5

din egen kniv. av Bo Berman

Staffan Lundahl. Tel 0590-23092, 33036

av Öjvind Berg

Knivkurs. Jädraås 16-18 april kurs 1

f

Kniv og Slire

Min Brukskniv

Kursledare Sveneric Loodh.

Kursavgift inkl Mat, logi.material. 1900:Anmälan till 0297-453 50

av Roy Andréasson

Knivkurs. Jädraås 23-25 april kurs 2

av Harald Sellevold

Damask Stål

250 kr

40 kr

100 kr

Kursledare Sveneric Loodh Kursavgift inkl Mat, logi, material. 1900:-

Kniv Veckan I Ludvika 12-18 Juli i Ludvik Vi kommer att ha dagskurser i hur man syr en slida m.m.

Kursledare: Kniv-Jocke med fl.

26

Böcker kan beställas av Anders Höök. Tel 0240-40039. genom att betala med bifogade inbetalningskort, detta för hålla kostnaderna på en låg nivå.

Knivträffar-93V ild m arksm ässor

Vildmarksmässa, Borlänge 27-28 Mars Norsk Våpengruppe Jakt-Vapen mässai Njårdhallen, Oslo Nord. 25-28 mars Vildmarksmässa i Sollentuna 16-18 April Vildmarksmässa på Sjölyst-sentert i Oslo. 15-18 April.

Friluftsmässa i Mariebergsskogen Karlstad 30 april-2 maj Friluft-93 i B åstad 15-16 maj

Prinsetreff på Eidsfoss 29-31 Maj Knut Dahl 00947-3357210 Smaalensmarken på Borgasyssel Museum i Sarpsborg 5-6 Juni

Tåget går till Kniviga dagar på JÄDRAÅS BRUK Lör 19 - Sön 20 Juni Kom, se och träffa Knivmakare från hela Sverige.

Försäljning av Knivar & Tillbehör.

Prova-på-smide i nyrustade klensmedjan.

Knallemarknad & Loppmarknad.

Jädraås-Tallås-Järnväg.

Tågtrafik båda dagarna.

Visning av hyttan.

Jädraås Skogsherrgård serverar Ångtågssnitzel.

Eller varför inte smaka på kolbullar vid smedjan, ta en dust med regnbågslaxen i Valkalampi.

Logi, Hotell, Småstugor, Husvagncamping.

För info.0297-453 50

Knivdagamapå Jädraås bruk 19-20 Juni KnivVeckan i Ludvika 12-18 juli Älvstagården 19 -29 Juli Jättendal Munfors 31 Jul -1 Augusti Jakt och fiskedagama i Elverum 5-8 augusti Elverum Skogsbruksmuseum. Öppet 1 juni-30 sept.10-18.

1 okt -31 maj. 10-16.

Tel. 00947-6410299.

Vildmarksmässa 93. 10-12 sept.

Wasahallen, Djurgården, Stockholm

| | Norsk g Knivforening Y

Medlemsavgiften-93

un

Norsk Knivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 77-1 pris 125 Kr

Kmwaaktre trim H ilsm glim i Ingem ar N ordell, Färila Ingemar är född 1949, han arbetar vid Värmeverket i Ljusdal.

Han böijade 1979 med att tillverka knivar i mindre skala. 1985 böijade han sälja sina alster. Bladen tillverkar han själv. Har bl.a. gått på smideskurs hos Kaj Embretsen. Ingemars knivar har erhållit premier vid olika utställningar.

Färgbilderna visar knivar av Ingemar.

Kniv-Vecka 19 Juli-25 Juli på ÄLVSTAGÅRDEN Vi inbjuder alla knivm akare att deltaga i vår knivtävling i Jättendal.

U nder veckan pågår utställning av tävlingsknivam a, hantverksalster m.m K nivtävlingen har tr e klasseriB ruksknivsklass, H om knivsklass.Segrarklass K nivbladstävlingen har fyra klasser:Kolstål, R ostfritt D am ast, Lam inerat Där bedöm s form , funktion, skönhet och kvalitet av en jury: Sveneric Loodh, K niv-Jocke och Jan D om arhed. *K niven får ha hem sm idda eller fabrikstillverkade blad = [et] *Den skall vara tillverkad speciellt till denna tävling.

1 *T illverkningsdatum på kniv eller slida sam t m aterialbeskrivning bifogas varje alster. *M ax två tävlingsbidrag per deltagare. Nam n, adress, telefonum m er samt försäkringsvärde bifogas. *Tävlingsbidragen står till arrangörernas förfogande under kniv-veckan.

Juryn kom m er att utse 25 knivar som skall gå till final.

A lla finalknivar prem ieras. Pristagarna presenteras och får sina priser på Ä lvstagården finaldagen den 25 Juli Kl 14.00.

Tävlingsbidragen skickas per post eller läm nas in personligen till Älvstagården, 820 76 Jättendal senast 93-06-20 T ävlingsbidragen kan häm tas ut efter kl 17.00 den 25 Juli de knivar som ej är häm tade den 20/8-93 retum eras av arrangören m ot postförskott.

V Ä LK O M N A T ILL H Ä LSIN G L A N D Ä L V STA G Å R D EN

"1

28

Eka grundades 1882 under namnet Hadar Hallströms Kniffabrik AB. 1917 köptes företaget av John Elmquist, nuvarande VD Karin Ingelsons morfar.

Samtidigt ändrades namnet till Eskilstuna Knivfabriks AB. Vid hans bortgång 1946 övertogs ledningen av Torbjörn Evrell, Karins far. Karin efterträdde honom 1985.

Korkskruvar var en oerhört viktig bestyckning på EKAN fällknivar fram till slutet på 30-talet. Nästan samtliga buteljer var på den tiden försedda med kork ( inte minst pilsnerbuteljer). En fickkniv låg nästan i var mans ficka.

Amerikabåtama med besökande amerikaner på 40- och 50-talet gav en omfattande försäljning av fickknivar i Göteborg och Stockholm.

Presidenterna Eisenhower och Johnson har använt sig av EKA-knivar med sina respektive namnteckningar. I det senare fallet som gåvor i sådan omfatttning att han fick kritik för att han inte använde sig av amerikanska produkter.

Jakt och Fiske.

EKAN fällknivar uppskattas av jägare och fiskare i många länder. Särskilt upp­ skattade av jägare är SWEDE 88 (lätt och smidig), SWEDE 82 (tung och rejäl), SWEDE 60 ( finns med plast-eller träskaft, rostfritt blad eller kolstålsblad).

SWEDE 1000 är en fällbar filékniv som har blivit minst lika uppskattad som smidig och praktisk kökskniv som fiskekniv.

110-års jubileum I samband med sitt 110-årsjubileum introducerar EKA en helt ny kniv som förstås har fått namnet SWEDE 1lO.Den är tekniskt och designmässigt en världsnyhet och förväntas få stor uppmärksam­ het både i Sverige och internationellt.

Man har även tillverkat en jubileumskniv i en begränsd upplaga om 600 exemplar.

Det är en förgyld kniv med mönster till­ verkat enligt samma metod, som användes 1882.Mönstret är hämtat från EKAN arkiv och härstammar från 1920-talet.

Y rkesm ässig användning.

Tack vare sin höga kvalitet och skärpa används EKA-knivar också yrkesmässigt.

De används på kontor och lager inom olika typer av industri och lantbruk liksom av yrkesjägare och skogsfolk.

Presentreklam .

En betydande del av EKAN produktion av fällknivar säljs som presentreklam.

Företag i Sverige och i utlandet ger bort EKA-knivar försedda med företagets namn. Med fog kan man påstå att EKA är ett av Sveriges allra äldsta presentreklamsföretag. Redan vid seklets början levererades reklammärkta knivar till svenska företag, t ex ASEA och Alfa Laval, (båda företagen är bland EKAN kunder även i dag).

30

EKA'S senaste fällkniv Swede 110 är utrustad med en spärrmekanism som spärrar bladet i både infällt och utfälltläge.

Bladet är svart- oxiderat kolstål eller rostfritt Sandvikstål och skaftet av svart akrylat.

Knappen kan fås i rött eller grått.

<s> Knivblad, säljes Stefan Broström Jönsvägen 12, 955 00 Råneå Tel 0924-10279 3?

Skaftämnen, masurbjörk,sälg, björkrot, valnöt, spec granmasur, knivblad, tenn, vulkanfiber, buffelhorn mm säljes J.O.Karlsson. Kvarnbäcksvägen 12 790 90 Särna Tel. 0253-10154 3?

Gamla knivar-köpes-bytes.

Jan Erik Skoog. Björkvägen 7.

669 00 Deje.Tel 0552-10640.

3? Äldre Samekniv köpes.

Tel.060-43078.

3?

Handsmidda knivblad från ett 20 tal yrkessmeder. Ej amatörer, samt knivskaft-ämnen från 10 olika ädla träslag 150x40x30 mm Begär prospekt.0300/21201.

J.L Danielsson. Box 153.

434 02 Kungsbacka.

3?

Knivblad säljes, egen tillverkning.

Ingemar Nordell tel 0651-23347

Kniv av Oskar Slätt, Höljes en pigg och vital 80-årig värmlänning

3> Fin svensk Masurbjörk.

Pris ex. ca 135x40x40 20 kr/st Tillsågas även efter egna önskemål Torbjörn Nyström, Videgatan 27 149 50 Nynäshamn. Tel 08-52013801 3?

Elu-banslip 3-fas, med div. band 1800 kr Div. Slipband 1600x 50 mm Handsmidda knivblad, laminerade och mönstervällda(Damascus) Jan Åke Lundström, Mastmost 8 660 10 Dals Långed. Tel 0531-41259

3?

Intresse anmälan. Om tillräkligt intresse finns, kan en mila av alved byggas under hösten 1993. Träkol av al är det förnämligaste bränslet för vällning. Priset kommer att ligga mellan 50-100 kr/70 liter, beroende på hur stor milan blir. Kolet hämtas i Dalsland. Anmälan till Jan Åke Lundström, tel 0531-41259

‘Saflerat,

31

JOKKMOKKS MARKNAD. har gätt, i dessa tider och allt annat elände.

Men marknad är marknad så dit ska man, och är man inte där då tror dom att man är sjuk eller hur ? Någon riktig kyla blev det inte heller.

Men mycket folk 20-30.000 personer, från hela värden. Få marknader lokar en så stor publik .Knivslöjdare från hela norra Sverige får här sälja och visa upp sin slöjd för en stor publik och träffa kontakter inför framtida affärer.

FototStefati Broström