Knivmakaren 1993 nr 4 by Södra Lid

Nr 4 1993 Årgång 3

KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Nyhammar den 15/8 Sommar som inte var någon riktig sommar med bad och sol, i allafall inte för oss i Mellansverige regnskurar avlöstes med nya regn skurar, vi får väl hoppas på en vacker höst. Någon dålig sommar för knivslöjdare har det inte varit det ena arrange manget avlöser det andra. Många träffar ny knivbekanta så umgänget ökar och plötsligt upptäcker man att man har nya vänner och bekanta överallt man kommer i Norden.

Knivmakaren

Medlemsantalet ökar hela tiden, vi har passerat 2000 gränsen redan. I Danmark kommer en knivförening att startas under hösten, så vi lyck önskar våra danska vänner och hoppas på framgång. Resultatlistor och bilder från övriga tävlingar kommer i nr 1-94. Under försommaren råkade vi ut för Data haveri så att vi har kommit efter med vissa leveranser och har du fått dubbelt av något eller inte något alls så hör av dej med ett kort eller ring

Publikens pris 93. Pentti Turunen. Foto J-O Schröder

Färgfoto Rangvald Torstensson. Ludvika O m slagsbild. Från Sädesmagasinet Sida. 4. Kniv av Mårten Holum.- l:a pris Amerikansk Sida 29 Kniv av Gunnar Momcilovic.- 1:a pris Special Sida 32 Kniv av Jan"Kniv Jocke" Olsson.- l:a pris Smycke 2

Tidskrift för Svensk Knivförening. Nr 4 1993 Årgång 3 Ansvarig utgivare: Anders Höök. 770 14 Nyhammar. Tel 0240-40039 Fotoarbctcn Ragnvald Torstensson Utgivningsdatum: 1/1-15/3-1/7-15/9 Material och annonser till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum. Hel sida 1000 kr, halv sida 500 kr, kvarts sida 250 kr. Medlemsavgift (inkl tidskrift) 100 kr. Postgiro 464 40 95-4 Svensk Knivförening Styrelse Ordf. Anders Höök, Nyhammar V.Ordf. Jan Erik Skoog, Dcjc Sekrt. Rolf Eklund, Rosersberg Kassör. Håkan Rosén, Ludvika Ledamot Jan Olsson, Njurunda Suppleanter: Ingemar Nordcll, Färila. Nils Grantangcn, Norge H.J Henrikson, Danmark Gunnar Edholm, Lycksele Valberedning: Owc W allin.Tel0650-13193 Revisorer: Kenneth Matsols, Leksand Stefan Broström, Råneå Tryck: Alméns Tr AB. Ludvika ISSN 1102-5085

Svensk Knivförenings medlcmsmärke 45 la kan köpas genom att betala till Pg 464 40 95 -4

1 :a pris Brukskniv klass A Hans Erik Forsén Foto J-O Schröder

Verksamhetsberättese för svensk Knivförenig år 1992. Styrelsen har bestått av: Ordf. Anders Höök. V.ordf. Jan Erik Skoog Kassör Håkan Rosén Ledamot Jan Olsson Suppl. Hans Hall. Suppl. Ingemar Nordell Suppl. Gunnar Edholm Suppl. Nils Grantangen Suppl. H.J Henriksen Revisor: Stefan Broström Kennetn Matsols Föreningen har en mycket god och framåtsträvande anda. Vi har mottagits av ett stort intresse från press och allmänheten. På de olika knivträffarna och mässor som vi har deltagit under året kan nämnas, från norr Byske, Borlänge, Ludvika, Munkfors, Bosjö-kloster, Hörsholmen i Dan mark, Elverum och Kongsberg i Norge. Tidningen Knivmakaren har från och med nr 3-92 tryckts i färg. Vi har även börjat lägga upp bildarkiv på knivar och knivblad, knivfolk och annat som rör knivar. Styrelsen vill rikta ett tack till alla som ställt upp på föreningen genom ideella insatser. Så att verksamheten kunnat bedrivas i denna omfattnig. 1 Ludvika den 14 juli-1993 Styrelsen. Protokoll fört vid Årsmöte med Svensk Knivförening torsdag 14 juni på Brunnsvik 1. Dagordningen och röstlängden fastställdes. 2. Att leda årsmötet utsågs Anders Höök och som sekretare utsågs Anders Fällås 3. Protokollsjustering. 4. Mötets utlysning godkändes. 5. Verksamhetsberättelsen fördrogs och godkändes 6. Kassarapporten godkänders och revisorenas berättelse godkände kassören ochstyrelsens verksamheten för 1992 7. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gågna verksamhetsåret.. 8. Årets överskott 38.938 kr överförs till 1993 års verksamhet. 9. Val styrelse: Anders Höök omval 2 år. Jan-Erik Skoog kvarstår 1 år. Rolf Eklund omval 2 år Håkan Rosén kvarstår 1 år. Jan Olsson omval 2 år. Suppleanter: Hans Hall kvarstår lår. Ingemar Nordell omval 2 år. Gunnar Edholm kvarstår 1 år Nils Grantangen omval 2 år. H.J. Henriksen kvarstår 1 år Revisorer: Stefan Broström. Kenneth Matsols 10. Valberdning: Owe Wallin. 11. Årsavgiften för 1994 fastställdes till 100 kr. 12. Därefter avslutades mötet med en grillafton vid sjön Wäsmans strand.

* Den 2/6 kl 12.00 gick vi på planet Delta 007 i Oslo med destination Atlanta i Amerika. Vi Leif o Marit Reiersen, Jan Erik o Carin Skoog, Ingemar Nordell och Penti Turenen blev serverade drinkar, kaffe och god mat under resan. Hela tiden fick vi information om var vi befann oss och hur vädret var dit vi skulle, nyheter följde vi på TV. Efter 8 timmar mellanlandade vi i New York väl framme i Atlanta kl 01.40 svensk tid och 21 grader varmt var vi ganska trötta. Lester och Carol Ristinen mötte oss som tur var, för Atlant airport är enormt stor, med tunnelbana till bagageutlämningen. Första helgen var det en stor knivshow i Atlanta. På måndagen startade vi resan mot W olf Lake i Minesota där vi skulle besöka Lester. Dit var det 250 mil, vägarna var väldigt fina , vi såg många stora ekipage allt från traks till enorma bilar med hus på släp. Bitvis ge nom väldigt frodiga grönområden, något som man lade märke till var att det inte fanns några döda träd efter vägarna trots en så intensiv trafik.Långa stäckor åkte vi genom farmarlandskap där åkrar och fält sträkte sig så långt ögat kunde se. Lester berättade att väg 75 som vi åkte några mil på är en drogväg mellan Miami och New York. Vid varje delstats gräns fanns det en turiststation där man kunde gå in och få kartor och information. Väl framme i Minisota(efter 3 dagar) var landskapet likt vårat. Att Amerika är stort har man ju alltid hört och det är det också, alla amerikaner, på gatan , på knivshower, över allt var dom artiga och tillmötesgående, allt var rent och städat. Till Minesota utvandrade många från norden, så i Minnesota sa en taxiförare, som hette Jansson att all invandrarättling kallades Minesotamix, efter 2 veckor i Amerika med knivar och allt for vi hem, väl hemma tar det sin tid att smälta alla trevliga intryck från andra sidan atlanten. Carin Skoog 5

Smaalenskniven 93

Harald Östbye gikk igjen til topps under knivkåringen på Smaalensmarken 6 juni. Han har kopiert resultatene fra de siste årene og hans kniv ble kåret till Smaalenskniven 93. Det var trettisju kniver fra tjuefem forskjellige knivmakere med i konkurransen. Noen färre kniver i gjesteklassen og få kniver i stasknivklassene i forhold til tidligere år. Me desto hyggeligere var det med större andel fra Östfold. Dessuten hadde vi hyggelig deltakelse fra flere svenske knivmakere, flere av dem ble premiert. Positivt virket det nok at klassen for tidligere premierte var tatt med för förste ganng. Det gir "amatörene mer motivasjon til å levere inn kniver. Mange nye namn i denne klassen kan tyde på det. Klassen for tidligere var også stor. Konkurransen var hard og dommerne hadde en krevende jobb med å skille ut de som fortjente premier. På Borgasyssel Museum var knivene utstilt i tre montere inne i en lys og fin sal og dommernes vurderinger på hver enkelt kniv trakk stort intresse blant de frammötte. Det var tildels höylytte diskusjoner om disse vurderingene. Men tilskuerne får bara se, mens dommerne har gode muligheter til å kjenne på kvaliteten både på slire og kniv Smaalenkniven 93 hadde Östbye laget forholdvis lik tidlligere vinnerkniver fra hans hånd. Men det er en meget god modell og gjennomfört godt håndtverk. Han smir også sine egne knivblad. Vi gleder osstil å se andre modeller fra Harald Östbye. I gjesteklassen fikk vi også en 1. premiekniv. Lars Kr Bronken deltok i klassen for tidligere premierte. Hans kniv var et nydelig stykke håndtverk. Dommerne hadde svårt lite å bemerke på kniven. Den er noe mindre en Östbyes kniv og med mer dekor. Det var spennende at detvar levert inn mange forskjeeige kniver. Mye spennende dekor og materrialvalg Svein Oshaug.

Premieliste: l .p r H arald Ö stbye, Trögstad. K lasse :Brukskniv-tidl. prem iert. 1.pr. hans Kr. Bronken, Tördal. K lass: G jesteklasse-tidl. prem iert K lasse Brukskniv: 2.pr Tom Herman Lie, G ressvik 2.p r Steinar W estgaard; Sarpsborg 2.p r Tor Kristiansen, M oss KIqsse:Brukskniv-tidl. prem ierte. 2.p r K jell Eriksen, Slitu 2.p r Asbjörn Solheim, D egernes 2.p r K åre Eilertsen, Skjärhalden K lasse: Brukskniv-gjesteklasse 2 :pr O lle Eriksson, Å rjäng 2.p r R o lf Haugen, Sofiemyr 2.p r Sören Andersson, Töksfors K lasse: Staskniv-tidl. prem ierte 3.p r L eifT ofte, Fredrikstad

SKOREpA R A S jn ^

y^RHANDEL

Knivmakare,

du träffar oss på Vildmarksmässor, knivträffar, och där knivfolk träffas, annars håller vi till på Nittendalsgt 33, 2000 Lilleström .( ca 15 km norr om Oslo) Specialist på Knivtillbehör Rårandsläder.-masurläder. Ring så berättar vi mer om vårt läder för i

knivslidor, vi som jobbar här har också knivslöjd som hobby.

Verktyg. Bl. a. Skaftraspar av topp kvalitet, set med tre nålraspar med skaft. Flat rund och trekant. Handsmidda Knivblad.-från ett flertal kända norska smeder.

^ Böcker om Knivarbeten. Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten. gS

Ring eller skriv-vi sänder-Rask exp.-Kvalitet. Tele: Från Sverige 00947-63810939. Fax: 00947-63813910. Vi har öppet Månd-Fred 9-17. Torsdagar 9-19. Lördagar 9-14. VÄLKOMNA 7

Resultat kniv veckan 1993 D la c

Adress

Ort

Hans-Erik Forsén

Lungviksg. 3

891 33 Ö-vik

0660/54930

Uddeholm AEB

Oddvar Reite

Henrik Ibsens v 24

N-6400 Molde

07255737

Bjarne Engli

Terje Stavik

Jernspurvbk 20

N-6400 Molde

07210542

Bjarne Engli

Kniv-Jocke

Pl 7853

860 20 Njurunda

060/35138

J. Axling

Owe Wallin

Fjällstigen 5

824 42 Hudiksvall

0650 13193

J. Axling

Olle Johansson

Timotejvägen 3 A

683 31 Sunne

0565-136 27

Bruseletto

Reidar Gangstad

N-6410 Midsund

07279962

R.Gangstad

Ingvar Lodin

842 00 Sveg

0680/10478

I Lodin

Namn

Tel

Blad

BRUKSKNIV A

Loftgatan 20

BRUKSKNIV B Jan-Arild Johnsen

Nesskogen 36

N-3233 Sandefjord

Lars Rosberg

Rösbergura

N-6453 Kleive

07242410

Bjarne Engli

067549898

P.K. Olsen

K. Dahl

Per-Kåre Olsen

Juterudv. 17

N-1312 Slependen

Anders Fällås

Jan Erik Tvärv 2

743 30 Storvreta

Mats-Å. Renström

P l 1068

790 23 Svärdsjö

0 24 6/ 63005

I. Nordell

Erling Månsson

P l 2227

840 73 Bispgården

0696/30725

Rostfritt

JAKT KLASS A Peter Christiansen

Hirsetofen 2 Granlöse

DK-3660 Stenlöse

42184998

P. Christiansen

Ove Lundström

Smårisvägen 8

669 31 Deje

0552/12067

Peter Yterbö

Terje Stavik

Jernspurvbk 20

N-6400 Molde

07210542

E. Lauvlid

Ulf Lindgren

Lillbergsvägen 55

820 23 Bervik

0270/43093

U.Lindgren

Ingemar Nordell

Skarpå 2103

820 41 Färila

0651/ 23347

I. Nordell

Owe Wallin

Fällstigen 5

824 42 Hudiksvall

065 0/ 13193

J.Axling

Knut Mastad

Aspli

N-2190 Disenå

62964418

K. Madstad

Furugatan 10

840 93 Hede

0680/10044

I. Nordell

JAKT KLASS B Rickard Stängel Sören Norberg

Njurundav 45

860 20 Njurunda

060/30475

J. Axling

Erling Månsson

Pl 2227

840 73 Bispgården

0696/30725

Rostfritt

Birgitta Martinsson

Hyllstofta 6698

264 00 Klippan

0435/ 24147

S. Broström

Sven Carlsson

Sälggatan 8

388 41 Trekanten

0480/50870

S. Carlsson

Jan Östberg

Aspvägen 24

790 23 Svärdsjö

0246/10764

S. Broström

K-G. Sandström

Grannäs 16

930 70 Malå

0953/430 23

O. Grönvoll

Helge Sunna

Antunavägen 14

191 78 Sollentuna

08/7542605

Vettasjärvi

Bill Öberg

Björkudden 1570

982 99 Gälivare

0973/41016

Bergström

Roland Lundberg

Idungatan 2

941 39 Piteå

0911/13589

B. Rönnkvist

Hans-Erik Forsén

Lungviksgatan 3

891 33 Ö-vik

0660/549 30

H-E. Forsén

SAME

HORNSLÖJD A

Per-Erik Nilsson

Mörtgränd 31

951 45 Luleå

0920/61321

B. Helgesson

Göte Nilsson

Lostigen 22

951 46 Luleå

0920/61326

S. Broström

Hans Hansson

Alvägen 4

961 37 Boden

0921/102 32

Resultat knivveckan 1993 plac

Adress

Ort

Tel

Jan Persson

Boheden 5644

956 93 Överkalix

0926/41044

Sune Andersson

Mossvägen 24

753 00 Järna

Uno Renfors

Långviken 114

931 92 Skellefteå

Kniv-Jocke

Pl 7853

Reidar Gangstad

Namn

Blad

HORNSLÖJD B 0 8/5 51 7 19 14 B. Rönnqvist 0910/80748

Bruseletto

860 20 Njurunda

060/35138

J. Axling

N-6410 Midsund

07279962

R.Gangstad

SMYCKE KLASS A

Roland Lundberg

Idungatan 2

941 39 Piteå

0911/13589

Olle Johansson

Timotejvägen 3 A

686 31 Sunne

0565/13627

Oddvar Reite

Henrik Ibsensv. 24

N-6400 Molde

07255737

Bjarne Engli

Pentti Turunen

Oxsätra

740 22 Bälinge

018/356131

I. Nordell

35571183

S. Broström

SMYCKE KLASS B Hans Kr Jörgensen

Höegs G t 15

N-3950 Brevik

Hans o Halvorsen

Brolandsv. 6B

N-0980 Oslo

Åke Bengtsson

Åleby Sätra

683 94 Lakene

0563 /71041

R. Granlund

Jan Martinsson

Hyllstofta Pl 6698

26490 Klippan

0435/24147

S. Broström

Alf Granqvist

Maggeby 10

686 91 Sunne

0565/12936

A. Granqvist

Martin Elgum

Andreas Borgen.9

N-3045 Drammen

32834646

N.Grantangen

Nordlysv. 16

H. Bergland Söndeål

SPECIAL KLASS A Gunnar Momcilovic

Nils Graudo

N-3055 Krokstadelv

G. Momcilovif

N-5720 Palmaforsse 05510176

N.Graudo

Petter Ytrbö

N-6095 Bölandet

07087225

P. Ytrebö

Knut Dahl

Eidsfoss

N-3090 Hof LP

33057210

K.Dahl

C. Samuelsson

Gunnars väg 8

723 55 Västerås

021/20871

C.Samuelssor

Ingvar Lodin

Loftgatan 20

842 00 Sveg

0680/10478

I. Lodin

SPECIAL KLASS B Morten Håkonsen

Munin veien 12

N-3501 -Hönefoss

32110356

M. Håkonsen

Lars Rosberg

Rosberg ura

N-6453 Kleive

07242410

L.Rösberg

Torbjörn Malm

Klackberg 20 F

738 91 Norberg

0223/20275

T.Malm

Eva Brandt Olsen

Hagalykkja 37

N-2080 Eidsvoll

06964090

E. B- Olsen

Sven Carlsson

Sälggatan 8

388 41 Trekanten

0480/50870

S. Carlsson

Eidshof

N-3090 Hof LP

33057210

K. Dahl

07255737

P. Ytrebö

ÖPPEN KLASS A Knut Dahl Oddvar Reite

Henrik Ibsensv. 24

N-6400 Molde

John B Sandberg

Brattåsen 22

N-6400 Molde

Leif Reiersen

Nakkerud

N-3533 Tyristrand

32139204

H. Bergland

Olle Johansson

Timotejvägen 3 A

686 31 Sunne

0565-13627

A. Granqvist

Bjarne Engli

ÖPPEN KLASS B Per-Kåre Olsen

Juterudv 17

N-1312 Slependen

067549898

P.K. Olsen

Lars Forsman

Morgonvägen 3

655 90 Karlstad

054/830748

P. Ytrebö

Harald Sellevold

PB 4134

N-5023 Dreggen

55310682

J. Hamre

Greger Andersson

Hagagatan 24

665 31 Kil

0554/131

25 C. Persson

Resultat kniv veckan 1993 Namn

plac

Adress

Ort

Tel

Blad

Böieskrenten 28

N-0691 Oslo

22276996

M .Holum

AMERIKANSK Mårten Holum Ulf Lindgren

Lillbergsvägen 35

820 23 Bergvik

0270/43093

U. Lindgren

Ingemar Nordell

Skarpå 2103

820 41 Färila

0651/23347

I. Nordell P.K. Olsen

Per-Kåre Olsen

Juterudv 17

N-1312 Slependen

067549898

Inge Stabel

Skillmyrkollen 11

N-4640 Sögne

38166101

Tor Vistnes

N-6932 Kjelkenes

05795572

T. Vistnes

Skillmyrkollen 11

N-4640 Sögne

38166101

E. Egernes

UNGDOM A Marius Stabel

UNGDOM. B Torgny Odén

Härjedalsv. 5

840 93 Hede

0684/10158

Norrknivar

Tony Ottosson

Box 3002

840 12 Fränsta

0691/30493

Brusletto

Peter Larsson

Hammar 2000

840 12 Fränsta

0691/ 31171

Brusletto

Daniel Björklund

Stallmästarv 14

771 90 Ludvika

0240 28438

S Broström

Publikens pris erhöll Pentti Turinen. och lycklig vinnare av en kniv tillverkad av Pentti blev Anders C andell, Falun

Jaktklass A: l:a p ris P. Christiansen. 2:a pris Ove Lundström. 2:a pris Terje Stavik Nedre raden 10

Jaktklass B: 1:a pris Rickard Stängel.

foto j

Schröder

Målilla Hyvelbänkar Qvarnsövägen 25, 570 82 Målilla tfn 0495-202 04, bost 206 62

Hyvelbänkstillverkningen i Målilla har gamla anor. Om kring 1907 gjordes de första hyvelbänkarna. Tillverkningen har fortsatt i samma släkt och Leif är tredje generationen Carlsson som upprätthåller hantverkstraditionerna. Bänkar för alla trähantverk tillverkas och de olika bänkarna finns i flera storlekar.

Från Lennart i Tyresö har vi fått ett faktablad om Araldit 2801,2803, för dej som använder detta lim så kan tabellen om värmehärdning var intressant Värmehärdning kortar härdningstiden och ökar hållfasthetstillväxten betydligt. Temperatur C Härdningstid Timmar Härdningstid Minuter Draghållfasthet MPa

25 18 17-19

40 3 18

100

150

50 22

10 27

5 31-31

Informationen är baserade på laboratorieutredningar och lång praktisk erfarenhet. Uppgifterna är orienterade och avser att hjälpa förbrukaren att finna lämpliga arbetsmetoder. 11

Saxat frå n Årsm ötet vid Brunnsvik Under Knivveckan i Ludvika var utställare och andra knivfrälsta förlagda till Brunnsviks folkhög skola, som visade sig vara ett underbart ställe. Själv har jag blivit facinerad av naturen kring Ludvika, alla sjöarna och den kuperade terrängen. Sen att mitt intresse för knivar har sitt högsäte där gör inte saken sämre. Vid Brunnsvik som ligger strax norr om Ludvika hade föreningen sitt årsmöte på torsdagen.

Håkan Rosén svarar för maten

Mötet hölls på badstranden. Förutom allt formellt som togs upp, framfördes att du som medverkar på mässor i föreningens montrar är solidarisk och hjälper till att plocka upp och ner allt utställningsmateriel. Jörgen Hangöi från Danmark bjöd in Svensk Knivförening till en knivseminarium i oktober. Vid det tillfället har våra knivvänner i Danmark bildat en egen knivförening i sitt hemland. Vi får önska dem lycka till. Förutom att vår ordförande Anders Höök lägger ned ett enormt arbete för föreningen och dess medlemmar, kan jag inte låta bli att nämna Håkan Rosén vid Ludvika kommun, han och kommun ställer upp på ett beundrans värt sätt vid de olika arrangemangen som föreningen har. Även kvinnorna bakom dessa män gör ett stort arbete. Årsmötet avslutades med en grillafton på stranden. Efter hand kom musiken igång, som bestod av en lokal dragspelare. Efter en stund var det allsång med tryck i. Spelmannen som skulle vidare tyckte det var så trevligt att han stannade kvar på Brunnsvik hela kvällen och spelade medan solen gick ner bortom horison ten. Anders Fällås Sekreterare vid årsmötet.

Petter Ytrebö och Rolf Friberg pratar knivar.

Bandslipen kommer från Sten Håkansson Sämskarbogatan 15 199 33 Enköping tel 0171-35885. En maskin för knivmak are lottades ut på kniweckan Outagna vinster på knivblad är nummer 82. 152 (Jense,Norge) och 172.

Rickard Stängel gratuleras till vinsten av prisutdelaren Folke Thelin.

Allsång vid sjöstranden

Håkansson demonstrerar finesserna med bandslipen för vinnaren Torbjörn Nilsson

Vinnare av bandslipen Torbjörn Nilsson på väg hem till Saxdalen med sin vinst. 13

Nya knivtorget i El verum

Framställning av ett knivblad från myrmalm lockade många nyfikna åskådare Vid tändningen på morgonen sågs bland annat Helge Lund , grabbarna som skötte det hela hade ett svettigt arbete att hålla ässjoma i gång. Nytt för i år är att knivmarkaden flyttats ned mot älven vilket var lyckat, gott om plats och lite damm. En smedja har byggts på platsen, så möjligheterna att knivtorget kan utvecklas positivt har ökat markant.

På bilden kan du bland annat finna. Per Thoresen, Per-Kåre Olsen, Stefan Brostöm (Ryggtavlan som en lagårdsdörr), Juha Rantanen mfl 14

Jakt och Fiskedagama i Elverum 1993

Karin och Jan "Kniv-Jocke" Olsson i Svensk Knivförenings bås på knivtorget i Elverum . Bilderna på bordet visar vinnarknivama i Ludvika. Dessutom gavs det en del roliga historier bland allt knivprat om hur duktiga vi svenskar börjar bli på att göra knivar eller hur ?

Harald Konstad överlämnar årets Svata Hand till Ame Martin Solbjör, Telemark. 15

Knivsmeder- bladslipare Svensk Knivförening har börjat med en dokumentering av knivsmeder och deras stämplar på knivblad. Då många gamla smeder håller på att försvinna ur tiden, och nya kommer till, är det av stor vikt att försöka bevara kännedomen och kunskaperna om alla smeder. Vi vill gärna att du som är knivsmed eller känner någon smed hjälper oss med namn, adresser, bilder, tidnings urklipp eller egna berättelser.Ett mapparkiv med bilder, text och uppgifter om smederna kommer att finnas. Knivblad med stämplar vorevi tacksamma om vi kunde få hjälp med att anskaffa. En samling som vi kan ha med på olika utställningar för att visa,vilken mängd av olika typer av knivblad som finnes N-3860 Höydalsmon

Aabö Gunnar T Aarlia Arne

Grönvollfoss

N-3680 Lisleherad

Almén Torsten

Gustavsberg Pl 3285

635 05 Eskilstuna

016-95079

Andersson Arne

Finsta 2372

840 12 Fränsta

0691- 31484

Asbjörnsen Arne

Rise

Axling Jonny

Granitvägen 24

826 34 Söderhamn

Bergland Håvard

Elvestadsletta

N-2323 Ingeberg

Bergström Gunnar

Fack 137

930 72 Ad ak

Brandt Olsson Eva

Hagalykkja 37

N-2080 Eidsvoll

Brodin Eje

Verkstadgatan 31

825 00 Iggesund

Brokeland Björn Broström Stefan

Sandnes

N-4950 Risör

Jönsvägen 12

955 Råneå

Bråten Kjell

Vollen

N-4920 Staubö

Bygland Olav Tor Dokka Hailvard

Grönvollfoss

N-3860 Höydalsmo N-3680 Lisleherad

Dybdahl Palle

Hagaliveien 21

Engli Bjarne Flatebö Trygve

N-3250 Larvik

0953-30038 0650-21722 0924-10279

03417442

N-4934 Nesgrenda

Ellefsen Aslak Embretsén Kaj

0270-10704

N-3880 Dalen

Bastiansen Birger

Faluvägen 35

828 00 Edsbyn

0271 -20883

N-6462-Raudsand Trollstein 21

N-1380 Heggedal

Fläköi Ola

Gudbrandsdalsvn 166

N-2600 Lillehammer

Granlund Roar

Rute 591

N-2750 Gran

61331194

N-3760 Neslandsvatn

03994516

Grantangen Nils Graudo Nils

Rykkesv 80

N-5720 Palmafoss

Grims Håkan

Hälsingemo 7474

826 00 Söderhamn

Gustavsson Axel

Vallersta

692 93 Kumla

Hall Hans

Södra Munkarp

241 00 Eslöv

0413-340 86

Halvorsen Per K

Ö.Frednesvei 16

N-3900 Porsgrunn

35554096

0270-47305

N-3864 Rauland

Hamarnes Vetle Hamre Johan

Boks 86

N-5590 Etne

Helgesson Bo

Pl 587

660 10 Dals-Långed

0531 - 40556

Henriksen H.J

Birkegårdsvej 24

DK-3200 Helsinge

48795446

Holum Mårten

Bölerskrenten 28-1

N-0691 Oslo

22276996

Innieggen Olav

Langgårdsv 40

N-3700 Skien

Jakobsen Leif

Trimvegen 2

N-3700 Skien N-3658 Miland

Kanton Edward Karlsson Hans

Uddenäset Varv

591 00 Motala

Kassa Sveinung

Rute 20-63

N-3670 Notodden

Kastmo Harry

Grogt. 14

N-3700 Skien

Röyskattvn 72 Rasmyran 2115 Mastmostv 8

N-3700 Skien 961 96 Boden

0921-63017

660 10 Dals-långed

0531-41259

Lauvlid Einar Lifbom Harry Lundström Jan-Åke

0141-32063

N-3650 Tinn Austbygd

Kolbjörnsrud Arfinn

N-4820 Froland N-4980 Gjerstad

Ausland Jan Olav

Midtböen Gaute

N-3650-Tinn Austbygd

Mostad Halvor

N-4980 Gjerstad

Mostad Oddvar

N-4992 Sundebru

Namn

Adress

Ort

Tel

Månsson Rune

Tingsvägen 1

371 62 Lyckeby

0455-20874

Natten Bjarne

Olea Crögerstadgt. 1

N-3670 Notodden N-2340 Löten

62590547

Nordell Ingemar

Skarpå 2103

82041 Färila

0651-23347

Nordli Kåre

S.Skogenv 38

N-3670 Notodden

Nessöe Lars

Olesrud Björn Olav

N-3650 Tinn Austbygd

Persson Conny

Pl 605

820 50 Los

0657-10035

Petterson Lars

Lärkg 5

269 73 Östra Ljugby

0435-21631

Pettersson Hans Erik

Ljungmansvägen 7

413 15 Göteborg

Rönnebu Dag

Smivn 1 A

N-8226 Straumen

Rönnqvist Bengt

P l 5486

950 40 Töre

Sande Sjur

0923-40006

N-2643 Skåbu

Sisjord Halvor

N-3690 Hjartdal

Skogli Arne

Smedstad

Slettemo Ole

Rute 2018

N-3670 Notodden

Sperre Erik

Hjuksebö

N-3670 Notodden

N-2340 Löten

Stormo Lars Karl

62594593

N-4934 Nesgrenda S.Svenstrup Byvej 16

Strande Poul

DK-4130 Viby SJ

Sveinson Halvor

N-3892 Vinje

Säterbö Nils E

N-6682 Betna

Söndrål Lars S

N-3576 Hol

Tjelta Håkon

Svaberg 26

42394305

N-4029 Stavanger

Valle Finn

N-4980 Gjerstad

Vikhammermo A

Sigurd Slembesv.26

N-7562 Hundhamaren

Wåhle Olav H

Larskåsven 29

N-3760 Notodden

X-kniv

Box 13

684 21 Munkfors

Ytrebö Peter

0563 -50096

N-6095 Bölandet

Öygarden Are Helge

Molland

N-4890 Grimstad

Öyna Kåre

Haumyrvn 41 C

N4637 Kristiansand

X '

kniv X /

Knivämnet i kolstål och rostfritt Du som letar efter knivämnen till samlarknivar *Härdat eller ohärdat *Stål för utsmidning * Stålsorter: UHB AEB-L (rostfritt). UHB MARSS 500 (rostfritt) UHB ELMAX (rostfritt) UHB 20C15 (1% C, med CR) *Tång: Standardtång, fulltång och tång för skmvfattning. *OHka ytutförande: obearbetat, slipat, polerat, specialbehandlat.

Ring eller skriv till oss och begär pris Vi åtar oss också att leverera modeller efter Din egen ritning Vi levererar enstaka ämnen, korta provserier och långa serier

X-vals verket

box 13 684 21 m u n k f o r s

Telefon 0563-50096 Telefax 0563-50901

Knivseminar & Dansk Knivforening Dansk Husflidsselskap afholder for andet år i traek knivseminar i weekenden 22-23-24 oktober 1993 på Den danske Husflidsefterskole i Skjem. Der medvirker 7 knivekserter fra ind- og udland med demonstrationer og föredrag m.v. Der vi desuden vaere relevante udstillinger af maskiner, redskaber og material samt knive fra deltageme. Der vil på knivseinaret vaere 4 demonstrationsmoduler med 5 forskellige tilbud i hvert modul. Der enkelte deltager kan således nå at deltage i 4 forskellige demonstrationer og har 20 demon strationer at vaelge imellem. Blandt emneme vil der vaere alt lige fra smedning af knive til skaeftning og fremstilling af skeder til knivene. Knivseminaret er ikke noget kursus, men et sted hvor knivinteresserede kan möde hinanden og hente ny inspiration til knivmageriet. Seminaret er åbent for alle interesserede, men det er naturligvis en fordel a have noget kendskab till knivfremstilling i forvejen. I förbindelse med knivseminaret afholdes der lördag den 23 okt 1993 kl 15.30 stiftende generalförsamling i Dansk Knivforening. De 80 deltagere i sidste års knivseminar nedsatte et arbejdsudvalg til at forberede foreningsdannelsen, der bliver en faggruppe under Dansk Husflidsselskab med selvstaendig ledelse. Den stiftende generalförsamling er naturligvis åben for alle interesserede uanset deltagelse i knivseminaret. Yderligere oplysninger kan fås gennem Dansk Husflidsselskab, Gedskovvej 6, 5300 Kerteminde. tel 65322096 Medverkande: Thomas Nörgård. U lf Lie. Henrik Vensild. Håvard Bergland. Finn Hampenberg. Hans Bergendal. i

Danska knivtöser på besök i Ludvika 18

Foto J-O Schröder

KNIVSLOJDARE Förmodligen Värdens största sortering av

KNIV SLIDSLÄDER samt allt övrigt du behöver som

PROFFS eller NYBÖRJARE Dessutom ALLT för övriga SKINN o LÄDERARBETEN ex. REN ÄLG HJORTSKINN RENLÄDER TENNTRÅD BÄLTESSPÄNNEN BÖCKER M.M. M .M .-VI KAN LÄDER POSTORDER

KNIVRESA TILL FINLAND Något om Finska knivar och dess tillverkare

Del 2 av Pentti Turunen

HÄRMÄ Kniven. Ny flyttar vi oss några mil och kommer till Härmä, som har gett namnet till den andra österbottniska kniv typen. Den är i mitt tycke närmare släkt med den ur sprungliga västfinska kniven än Kauhava modellen och skiljer sig tydligt från den. HÄRMÄ kniven är kraftigare, har bredare blad med rak rygg, är något trubbigare i spetsen och saknar blodskåra. Skaftet är spolformig o rak jfr, Mora, kraftigt oval i tvär snitt, samt rödfärgat med svarta tvär-ränder.Holkarna är av mässing, de är lika långa och upptar hälften av de totala skaftlängden. Samtliga holkar, så väl i skaft som slida är riklig graverade, nedre holken mot bladet saknar topp, dvs den är öppen mot bladet och den övre har en kraftig ås i toppen. SLIDAN: är naturligtvis något bredare än Kauhavas dito och är mjukare i formen, den är försedd med mässingsholk vid slidöppningen, ofta mellanring vid axlarna, och doppsko, antigen öppet nedtill eller med tvär avslutning, även sidoskenor i slidans nedre del förekommer. Slidan är naturfärgat med röd spegel och har bautat mönster i spegel och i slidans övre del, mellan holkarna.

Av tillverkare är nog släkten Rannanjärvi den mest berömda, den första av dem, Erkki levde mellan 18351925, sonen Onni, sonsonen Johannes och den nuvarande, fjärde generationen, Jorma har fortsatt traditionen, han använder samma ärvda verk tyg, gör samma modell som tidigare generationer, den enda tydliga skillnaden kan man se i gravyren, som har blivit ännu rikligare. Även andra, bl a, Lammi och Järvenpää har tillverkat Härmä knivar. Det finns även uppgifter om en Härmä-smed med namnet Ruutianen, han gjorde knivar (slutet på 1800) och försåg slidoma med ”hatt” eller lock, och hans knivar kan ha varit förebild för Erkki Rannanjärvi. Jag har sett en slida med v hatt i Kauhava stil, så det är tydligt att även där gjordes av den typen, men jag tror att dom är ytterst sällsynta. Kan även nämnas att båda Kauhava - som Härmä knivar finns som dubbel - och trippel modeller och då kunde den minsta av dem ha bladet, format som piprensare t ex. Ås

I Finland finns det en riklig knivflora men att hålla sig till de stora så fortsätter vi vår knivresa österut och gör nästa uppehåll i Savolax, Rautalammi socken.

Knivarna från Savolax har fått samlingsnamnet efter socknen, för att därmed hedra den mest berömda tillverkaren av dessa knivar. Smeden Emil Hänninen var bördig från Rautalammi och verksam där hela sitt liv, han blev flerfaldigt premierat i olika utställningar, för sina knivar, bl a, i Paris världsut ställningen år 1900.Knivtypen är i dag mer eller mindre utdöd i sin renaste form men Emils söner tillverkade dessa så sent som på 1950 talet. Den äkta Rautalammi kniven påminner mycket om de österbottniska, speciellt då den från Härmä - med sitt breda blad, däremot skaftet har drag från Kauhava kniven, lika så gravyren som påmin ner om den sist nämnda. Det säkraste känne tecknet för Rautalammi kniven är slidan och dess form, särskild nedre delen av denna, den är kraftigare och har triangulär form, eller formen av en femhörning, vilket gör att själva spegeln är smal, med sneda sidospeglar, även dem mönstrade. Om doppskon finns, så avslutas den med en liten kula, endast några millimeter i diameter.

Andra typiska detaljen är intarsian i näverskaft, mot den i Kauhava knivarna så typiska ”fristående Jugendslingor” har Rautalammi modellen en mönstring där slingorna, grenarna, utgör från en ge mensam stam. Andra namnkunniga tillverkare var bland andra, livar Haaring, Heikki Helin och P A Oinonen. Om vi fortsätter längre österut, kommer vi till TOMMI knivens utbrednings områden, Kaninuu och Norra Karelen. Knivens historia är klar och den börjar i egentligen hos Fiskars bruk år 1870. Där hade dom en engelsk smed med namnet Thomas Woodward och han lärde bland andra Kainu bon Kalle Keränen hur man härdar kniv stålet på rätt sätt, för att få den bästa skärpan. När Keränen återkom till sina hemtrakter, började han tillverka den lokala kniv modellen med de nya kunska perna, Kalle ville ära sin läromästare och kallade knivarna sina för TOMMI, efter honom. Knivarna blev vida berömda för sin skärpa och förstås mycket efterfrågade, även andra smeder i området fick del av kunnandet och knivtypen spred ut sig till hela Kainu och Norra Karelen. Från början och ändå till nutid har TOMMI varit en ren brukskniv, utan någon som helst utsmyckning, men på sista årtionden har även smyckesknivar dykt upp.

Den kan jämföras med Härmä kniv, eller möjligen mittemellan Härmä och Kauhava, för bladets del, den är rak i ryggen, eventuellt liten svank nära spetsen och utan blodskåra (har aldrig funnits på Tommi). Spets formen kan variera, från spetsig till mer tvära form, beroende av smeden/tillverka ren. Skaftet är rakt och spolformigt av naturfärgat björkeller sälg masur och den är lackat. Beslagen är tunna ca 3 mm och är massiva av mässing eller brons, övre beslagen har en kraftig ås i topp, men andra typer före kommer också. Slidan är finsk modell med bladskydd av trä, ganska bred nedtill och i de traditio nella färgerna, svart med röd spegel - för övrigt kan sägas att nästan alla gamla finska knivar har samma färgsättning i slidan. Efter som den är ren brukskniv, så saknar den slidholkar, mönstren i slidan består av: i övre del en av två snedställda mönsterlinjer vilka sammanstrålar i slidans mitt, framtill, spegeln har kantmarkering och enkel, ring - och fjäder mönster i mitten. Som tidigare sagt, kan dagens TOMMI fås även i lyxutförande, med långa fasade holkar av brons, eller silver och knivarna i enkel eller dubbel utförande. Kom i håg, när du möter en TOMMI kniv, så låt dig inte luras av den enkla yttre, för dess bästa egenskap, skärpan ”syns” inte, kniven måste provas - seden är man

”såld” för den. TOMMI är nog den livskraftigaste av dagens Finska knivar och trots ca, 30 tal tillverkare är det tidvis svårt att få tag på en bra sådan, ty den görs helt hant verksmässigt, därmed är antalet starkt begränsat och täcker inte efterfrågan.

Av tillverkare skall Antti - och sönerna, Alpo o Olavi Kemppainen, Albert (Alpi) och Mauno Tolonen nämnas, Pekka Ronkainen ska hellre inte glömmas, när det är frågan om duktiga knivslöjdare/smeder. Det kan vara ibland svårt att avgöra vem har gjort kniven, därför att knivarna är modellmässigt starkt traditionsbundna och att flera tillverkare har snarlik stämpel på sina knivar, t ex, Antti o Alpo Kemppnainen, båda stämplar/stämplade enbart med bokstäverna A K. Nästa anhalt i vårt resa ska bli Toijala i södra Fin land, för att där i från kom mer, i mångas tycke, den vackraste smyckeskniven som Finland har, i alla fall, den mest påkostade av dem. Själva kniven kallat TIJALA är typisk finsk, med rakt, smal blad utan blodskåra - långa fasetterade holkar i de raka skaften o s v . Slidan däremot skiljer den totalt från de övriga, den är helt i metall med innerhylsan av tunt läder, speglarna är öppna så att läder -holken syns, även den är mönstrad vid öppningen och har ofta tillverkarstämpeln också där. Slidan och skaftholkarna är rikligt graverade med tremblerade båglinjer tillsam mans med djupare filade skåror, den kan även ha mer fristående mönstring. Upphänget är gjort av plåtöglor och metallringar, vartannat, samt den typiska kroken med låsning för bältet.

Släkten Flink (sedermera Vahtera) är den mest berömda tillverkaren för dessa knivar, men hos samlarna kan man se knivar med tydliga variatio ner, vilket tyder på att det har funnits flera tillverkare för modellen. Egendomligt nog, fast kniven är så välkänd och vacker och intressant, är upp gifterna om dem kanske knapphändiga i litteraturen. Kan noteras att bl a, i Hälsingland finns många gamla knivar med denna slidtyp (metallslida) dock med annorlunda gravyr och spegel öppningar. Det är ganska intressant att södra Finland hyser så många närliggande knivorter och ändå är knivarna så olika att man kan tala om helt olika typer, i detta sammanhang passerar vi de ”mindre” mer lokala varianterna, men några mil väster om Toijala, har vi en smed som inte kan passe ras så där utan vidare. Jag menar då smeden Heimo Roselli, i byn Harmoinen, ”särling” bland Finska smeder. Han har alltid gått sina egna vägar, skapat annorlunda saker, men ändå känns dom så traditionella på något vis.. Han gick längre med funderingar och tankar hur en bra och framför allt praktisk kniv skall se ut och för ca. 20 år sedan var han klar med tankearbetet, och resultatet kan vi se idag.

Fyra olika modeller, var och en till sitt ändamål, näm ligen: den största, jaktkniven med sin något krokiga, svängda bladform - den något kortare farfars kniven slöjdkniven och den lilla, korta mormors tand.

Knivarna har - och samtidigt saknar dom traditio ner i utformningen, det låter konstigt, men så är det, två av knivarna, slöjdkniven och Mormors tand är utseende mässigt ”normala” typiska bruksknivar men de två andra, där är det frågan om mycket gamla anor blandat med nytänkande. Samtliga modeller sak nar helt utsmyckning och finish, men ypperliga att användas samt att de bevisli gen tål hårda tag. Jag kommer nog närmast sanningen om jag lånar smedens egna ord ”Jag gör inga smycken, jag gör knivar, verktyg." Talet om ”inga smycken” stämmer inte riktigt i dag, för han är vida berömd för sina, mycket vackra damaskerade knivblad. Re kordet lär vara 2400 lager på ett blad, ett sådant rekord har ingenting med praktiken eller skönheten att göra, men att reta några tvivlande metallurger, kan det vara bra att ha. För att återgå till de vanliga knivarna, bladen i dessa är av kolstål, svarta med märken efter smedhammaren, inga polerade saker, här inte, det enda blanka det är egget. Skaften är enkelt formade, inoljat masurbjörk med en liten metallbleck mellan blad o skaft, tillika robust slida. Det är allt,men det är nog svårt att hitta en mer praktisk kniv för hårda tag. Även en patenterat fällkniv ingår i dagen sorti ment hos smeden Roselli.

Därmed har vi strövat genom södra Finland, bortsett brukets knivar, till vilka vi skall återkomma lite senare. Nu skall vi norrut, till Lappland och Tåmedalen, från Tåmedalen kommer en knivtyp som kallas allmänt PEKANPÄÄ, efter byn med samma namn. Byn ligger alldeles vid älven, ca. 5 mil norr om Tårneå. Kniven i fråga är ren brukskniv, utan finesser, skaften, av näver, är ganska kraftig, beslagen är tunna och enkla av mässingsplåt, bladen, om igen, av Finsk typ, men något bredare - i nutida knivar kan clip-point spets före komma. Slidan är av läder, enkel och med sparsam dekor, upphänget är av samisk typ dvs, en enkel läderrem som går runt slidöppningen och bildar även öglan för bältesupphängningen. Det säges att Pekanpääs näverskaft skulle ha varit förebild för Kauhava smedernas dito.

sameknivama är väldigt svårt kapitel, det saknas nästan helt i litteraturen - några få är presenterade med tillverka rens namn och ort, men någon bredare översikt har ej (mig veterligen) aldrig gjorts. De Finska sameknivarna skiljer sig ganska mycket från de svenska, bortsett de västsamiska, som är nära besläk tade, mer med de norska än Svenska, men samma släkt i alla fall.

Tillverkare har varit' många, ofta släkten så som: Mört, Pekkala, Hartikka och Juusola är nämnda. Pekanpää knivar tillver kas nog på båda sidan av Tåmeälv, så rent Finskt är den inte alla gånger. Ett litet hopp inåt o uppåt i landet, och nu har vi kommit till Rovaniemi, porten till Lappland. Där börjar de samiska ge sig till känna, och i följande skall vi titta på de samiska knivarna, de ”riktiga”

Det kan sägas att det finns två huvud typer: den redan nämnda västsamiska och den östsamiska, som mer liknar övriga finska knivar. Vi tittar först på den västra varianten: Material mässigt är den lika med de svenska, men mönstringen gravyren är helt annorlunda. Slidan har ofta en sågtandat/ blixtmönstring, eller är helt föreställande dvs. same, akja kåta eller renar i figurerna, för övrigt vanligt även i Sverige före 1940. Knivarna är inte som i Sverige, stilfulla med fin gravyr, utan mer robusta bruksknivar, knivar att an vända i den dagliga livet, samtidigt har jag en känsla att finska samer har varit och är mer noga med bladet och dess kvalitet i sina knivar än de svenska kusinerna. Den andra typen, östsamiska eller koltsamiska kniven är litet annorlunda, skaftet är tämligen lika med andra, hom, masur och näver eller läder som mellanlägg. Slidan där emot är nästan alltid av kraftigt läder med bautat mönster i fristående formation. Det finns en speciell knivtyp i Finland, som kan räknas till den östsamiska, den kallas LEUKU och är vanligtvis något större än vanligt kniv ca. 25-35 cm lång, i den är det bladformen som skiljer de från övriga sameknivar.

Den är något bredare vid spetsvängen än vid skaftet, vilket medför att tyngdpunk ten ligger långt ute på bladet, så att kniven är ffamtung och därmed väl anpassat till att hugga med, även den trubbiga spetsen och konkava eggslipningen gör kniven starkt och tåligt i grövre arbeten. Knivmodellen har blivit väldigt populär hos finska jägare just på grund av dessa egenskaper, men dock i något mindre storlek. LEUKUS skaft är rak, samisk, något avsmalnande mot bladet och avslutas med den för sameknivar så typiska liksidiga ”flänsen”. Slidan, av läder är så lång att hela kniven ligger väl skyddat i den, det är bara skafttoppen som sticker fram så pass mycket att man kan greppa i den. Remupphänget av same typ kompletterar helheten. Samerna har ofta två eller tre knivar hängandes i sin speciella breda läderbälten och den tredje minstingen använder man bl a. vid kalv märkningen, dvs, öronmärk ningen av dem. Nutida tillverkare för Leukun av kvalitet är bland andra Petteri Laiti, Utsjoki och Veikko Hakkarainen i Otava norr om Rovaniemi, även knivfabrikerna Järvenpää och Marttiini har Leukun i sin produktion. Ytterligare en detalj bör nämnas om Leukun, den har sällan några holkar i skaften, där emot mönster och/eller beslag av gjuten tenn, be skrivningen gäller inte för fabriksknivar vilka har holk

vid bladet och tunn platta, eller hoilk i skaft-toppen. Rovaniemi, den andra stora knivorten i Finland, hyser utöver Marttiinis knivfabrik även ett mindre företag, LAURI tuotteet, och deras produktion är helt baserat på de samiska, dock något förfinskat form. Grundaren, Johannes Lauris, inflyttat från Kauhava och för övrigt kusin till Iisakki Järvenpää, böljade knivtillverkningen där 1924, just med inriktning att an vända samiska idéer och material i sina knivar.

Från Lauris tidigare produktion bör helhornsknivarna nämnas särskilt, de är väldigt begärliga av sam lare och därför svåra att få tag på i dag. Kniven är ganska lång, smal och rak med den en sidiga svängen i skaft-toppen. Slidan, är som kniven, smal och rak och kan jämföras i den avslutande svängen med den svenska sydsamiska, modellen, dvs, svängen är inte så brant som i de nordsamiska knivarna. Gravyren är oftast före ställande, samer och renar osv. med komplettering av mönsterbårder, i övergången blad/skaft i slidan är den ofta en graverat = filat mönster som liknar uppgående solens strålar. Jag har inga uppgifter om han stämplade alla sina knivar, har sett liknande knivar både med och utan stämpel - förmodligen fanns det flera tillverkare för den här knivtypen, troligen även på den svenska sidan av gränsen, så var försiktig om du tänker köpa en sådan kniv, i fall du får tag på en, för priserna skiljer markant mellan en äkta LAURI och de övriga. Lauri tuottets nutida tillverkning omfattar så väl hel - som halvhoms knivar av sametyp samt bruksknivar och Leukun med läderslida, bruksknivarna är ofta smyck ade med gjuten, konstfärdigt tillverkat tennbeslag mot bladet.

I detta sammanhang kan nämnas en detalj med Finska knivar som kan förbrylla oss, knivbladen har ofta svarta sidor, oslipade, och med syn liga märken efter smed hammaren, endast eggen är blankslipat. Detta är inte slarv eller ett försök att göra en ”billigt” produkt, utan detta förfarande är traditionell och har ingen ting med kvalitet att göra, dessutom är den svarta ytan, (resultat av att den uppvärmda knivbladen sänks i t ex. linolja) mindre benägen att rosta, således en praktiskt detalj i kolstålsknivarna.

Kring år 1840 var det dags igen för förnyelse i bruken och då kom hjälpen från England. Sheffield smeden Ed ward Hill, även han med gesäller, kom och gjorde samma sak som Rinnman på sin tid.

Där med börjar vårt knivresa närma sig till slutet, återstår endast de Finska järn bruken som har/hade knivar i sin varusortiment. FISKARS och HACKMAN, namnen på dessa har många säkert hört, men jag undrar hur många viste att de gjorde k n iv a r. Av dem är FISKARS den äldre och har anor från 1600 talet, knivtillverkningen där kom väl inte i gång riktigt förrän ca. 1826, år 1830 kom en svensk smedmästare med namnet Erik Rinnman med några gesäller till bruket och hade som uppgift att förbättra och förnya knivtillverkningen där, (Rinnman eller Rinman kom han från Eskilstuna kanske ?). Hur som helst, han konstruerade helt ny sortiment för bruket, med tanke på den största exportköparens, Tsarrysslands, behov och önsk ningar.

f o r t s , f ö lje r i nästa n u m m e r .

KNIVMAKAREMATERIAL från Sveriges största produsent och leverantör

NYA O C H SPANNANDE KNIVBLAD Sänksmidd, rostfritt ShefTieidstål av topp kvalitet R.C.56. Sabeltand n r. 1) 6,5 cm långt; Sabeltand nr. 2) 7,5 cm långt; Sabeltand nr. 3) 8,5 cm långt; Ilålrasp 87 x 3,5 mm;

kr kr kr kr

120 120 120 95:

Norwegian Knives HB Box 64 - 670 10 TÖCKSFORS

Gratis KATALOG till alla som beställer ett éller flera av våra knivblad eller hålrasp! JA TACK: Sänd följ ande varor mot postförskott □ □ □ □ □ K.

st. Sabeltand nr. 1: Kr 120 st. Sabeltand nr. 2: Kr 120 st. Sabeltand nr. 3: Kr 120 st. Hålrasp: Kr 95:Katalog med prislista 1993/94

NORWEGIAN KNIVES HB 64 - 670 10 TÖCKSFORS

Namn: Adress: Postnr/Ort:

NIVBODEN KNIVES & HAND ICRAFT

^ Knivar

i Gamla Stan Kontakta Christina Kilgren på tel 08/204680 för mer information

Västerlånggatan 30, 111 29 Stockholm

ÖPPET HUS den 25 - 26 september. Kl 10-15 båda dagarna Utställning av knivar och Östervålastolar, folkdräktsrådgivning, försäljning av eterneller, squashfestival med provsmakning och försäljning m m. Västmanlandsgården sä\jer knivslöjd: handsmidda knivblad, skaftmaterial i masurbjörk, alrot, björkvril mm, knivslidsläder i olika kvaliteer, läderverktyg, färger och knivböcker. träslöjd: virke i svenska träslag, sälgsvep, björkrötter, korgspån, ytbehandlingsprodukter och pigment, handsmidda verktyg, Kirjes-rullen, slipduk, litteratur m m. Katalog sändes niot 10 kr i frimärken, ej privatpostmärken.

Öppet: Torsdagar kl 13 - 19

Tel:021.12 42 22

Fax: 021-14 01 51

Västmanlandsgården ekonomisk förening, Brunnby gård, 725 97 VÄSTERÅS 27

Vinnare från vänster Hans-Erik Forsén, Morten Håkonsen, Roland Lundberg, Pentti Turunen, Torgny Odén, Mårten Holum. Nedre raden: Jan "Knivjocke" Olsson, Rickard Stängel Foto j o Schröder

Canadian loggers hade under knivveckan uppvisning i yxkastning, huggning med gamla som nya metoder, m.m. Efter en sådan uppvisning är det nog bäst att låsa in sig i veboden så att inte frugan börjar göra jämförelser. Foto J-0 Schröder

Nytt i Sverige

ELGKNIVEN är nu representerad genom K.G Karlsson Majvägen 11 691 36 KARLSKOGA Tel 0586-32354 Allt i matrial och verktyg för knivbyggnad. Kompletta byggstser, klingor, rårandsläder. 28

Kurser <&

Böcker ^

Under denna rubrik får du som medlem annonsera om kurs och utställningar gratis.

På grund av kronan flyter lite hur som helst så måste vi höja priset på norska böcker.

Kurs i Järnsmide

Knivsmeden. Håvard Bergland Kniver og Knivmakere -1

Vi arbetar med gammal tekniker grundläg gande kännedom om järnet, olika sätt att bearbeta och forma jäm et, demonstrationer, eget arbete, du gör några enkla föremål och har också möjlighet till fritt skapande. Inga förkunskaper krävs. Kurstid . 17-19 /9 vi börjar fredag kväll vid 17 tiden Kostnad: 1100:- inkl. kost, logi ock material.

Vi arbetar vidare från den första kursen, går in och prövar ytterligare tekniker som t.ex. vällning, värmebehandling av verktyg m..m. Fritt skapande och i mån av tid möjlighet att gå in på deltagarnas eventuella special intres sen. Tidigare erfarenhet i järnsmide nödvän dig. Kurstid: 8-10/10 vi börjar fredag kväll vid 17-tiden .Kostnad: 1250:- inkl kost, logi och material.

Kursplats: I närheten av Älvsjöhyttan 3,5 mil nordost Filipstad. Kost O Logi: Vegetarisk mat, logi i flerbäddsrum begränsat antal enkelrum Anmälan: Anmälningsavgift 300:- betalas senast 2 veckor före kursstart till nedanstående adress, ange kursdatum på talongen.

Kniver og Knivmakere -2 Kniver

150 kr

av Per Thoresen 340 kr

av Thomas Bredvik Gjerstad og Vegårshei

Knivbok

250 kr

av P.K. Eriksen og K.Moland

Kniven

200 kr

av OlavH. Wåle

Knivar på mitt sätt

220 kr

av Bo Bergman

Knivar

150 kr

Så tillverkar du skaft och slida till din egen kniv av Bo Bergman

Kniv og Slire

250 kr

av Öjvind Berg

Min Brukskniv

Staffan Lundaahl, Gräsåsen 68096 Lesjöfors. Tel 0590/23092. 333036

av Roy Andreasson

270 kr

av Per Thoresen

Handledare-Information.

Norsk m Knivforening

270 kr

av Per Thoresen

Stora Knivboken Fortsättningskurs.

350 kr

40 kr

Böcker kan beställas av Anders Höök. Tel 0240-40039. genom att betala med bifogade inbetalningskort, detta för hålla kostnaderna på en låg nivå.

MedIemsavgiften-93

un Norsk Knivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 77-1 pris 125 Kr

STULEN Fällkniv Case med etsning Blade show och 1 of 150 Vid jakt ock fiskemässan i Bosjö-kloster den 27/8-93 Upplysningar Penti Turunen, Oxsätra, 74022 BÄLINGE

Samlarkniv utgåva nr 4

LUD VIK AKNIVEN 1993 Kniven kommer att tillverkas i en upplaga av 100 numrerade knivar Kniven är handtillverkad, design Morten Håkonsen, Hönefoss. bladet är tillverkat av Ingemar Nordell, Färila slidan är gjord av rårandsläder och numrerade. Pris 500 och kan beställas genom A. Höök, Folkets Hus väg 10. 770 14 Nyhammar, tel 0240/40039. Lev: okt-dec 1993 Ludvikakniven 1994 kommer att designas av 1993 års vinnare av publikens pris Pentti Turinen

SUURI P UUKKOKIRJA FINNISH KNIVES AND BAYONETS HYYTINEN

i T

Knivblad, säljes Stefan Broström Jönsvägen 12, 955 00 Råneå Tel 0924-10279 Skaftämnen, masurbjörk,sälg, björkrot, valnöt, spec granmasur, knivblad, tenn, vulkanfiber, buffelhom mm säljes J.O.Karlsson. Kvarnbäcksvägen 12 790 90 Särna Tel. 0253-10154 3? Gamla knivar-köpes-bytes. Jan Erik Skoog. Björkvägen 7. 669 00 Deje.Tel 0552-10640. Äldre Samekniv köpes. Tel.060-43078. 3? Handsmidda knivblad från ett 20 tal yrkessmeder. Ej amatörer, samt knivskaft-ämnen från 10 olika ädla träslag 150x40x30 mm Begär prospekt.0300/21201. J.L Danielsson. Box 153. 434 02 Kungsbacka. 3>

Knivblad säljes, egen tillverkning. Ingemar Nordell tel 0651-23347 Fin svensk Masurbjörk. Pris ex. ca 135x40x40 20 kr/st Tillsågas även efter egna önskemål Torbjörn Nyström, Videgatan 27 149 50 Nynäshamn. Tel 08-52013801

Handved eldad fältässja önskas köpa, även andra är av intresse. Torbjörn Malm Klackberg 20 F Gröndal 0223/20275 Finsk Knivbok.

Text: Finska - Engelska

Knivträffar-94 Vildmarksmässor KnivVeckan i Ludvika 11-17 Juli-94 Tel 0240-86050

El- Batteridriven vattenslipmaskin Keramisk sten. Se Svensk Jakt nr 12/92 Uppl: Bernt Magnusson tel 0467-30043

Handsmidda knivblad, laminerade och mönstervällda(Damascus) Jan Åke Lundström, Mastmost 8 660 10 Dals Långed. Tel 0531-41259

Intresse anmälan. Om tillräkligt intresse finns, kan en mila av alved byggas under hösten 1993. Träkol av al är det förnämligaste bränslet för vällning. Priset kommer att ligga mellan 50-100 kr/70 liter, beroende på hur stor milan blir. Kolet hämtas i Dalsland. Anmälan till Jan Åke Lundström, tel 0531-41259 31