Knivmakaren 1994 nr 3 by Södra Lid

Nr 3 1994 Årgång 4

KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FOR KNIVSLÖJDARE

/ Nyhammar den 10 augusti. Knivveckan i Ludvika blev något utöver det vanliga. I strålande sommarväder möttes ca. 10. 000 knivintresserade perso ner. Försäljare, knivmakare, smeder, knivmedlemmar och några andra hantver kare fanns också på plats. Det fanns en hel del för den intresserade att titta på. Smederna hade stor uppslutning när knivar formades med känsliga slag. Många vackra och utsökta knivar fanns med på knivveckan. De Kanadensiska skogshuggarna och deras show blev mycket uppskattad. Till er som var med, medhjälpare, knivmakare, försäljare, utställare, knivmadlemmar och besökande. Ett stort och varmt tack till er alla. Lokala knivklubbar bildas på allt fler platser. Vi på redaktionen vill att ni skickar anteckningar och ev fotografier från just er klubb. Adressändring och andra medlemsfrågor, även material och annonser till Knivmakaren. Ring eller skriv till: Claes Svensson Sligvägen 2 771 65 Ludvika. Tel 0240-374 43 Medlemsavgiften 94 till Svenska Kniv föreningen kan betalas in i Norge till Postgirokonto 08260167074 pris 100 Nkr. Knivmakare Anders Höök. c/o Öjvind Konstad, Mobacken, 7085 Korsvegen. Omslagsfoto: R agnvald Torstensson. Vinnarkniv av Anders Wenerwold, Ström m en, Norge.

\ Knivmakaren Tidskrift för Svensk Knivförening. Nr 3 1994 årgång 4 Ansvarig utgivare: Anders Höök 770 14 Nyhammar. Tel 0240-400 39. Fotoarbeten Rangvald Torstensson. Layout: Claes Svensson. Utgivningsdatum: 1/1, -15/3, -1/7, -15/9. Material och annonser till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum. Hel sida 1000 kr, halv sida 500 kr, kvarts sida 250 kr. Medlemsavgift (inkl tidskrift) 100 kr. Postgiro 464 40 95 - 4. Svensk Knivförening

Styrelse ordf. Anders Höök, Nyhammar. V. Ordf. Jan Erik Skoog, Dcje. Sekrt. Rolf Eklund, Rosenberg. Kassör. Håkan Rosén, Ludvika. Ledamot. Jan Olsson, Njurunda. Suppleanter. Ingemar Nordell, Fjärilla. Nils Grantangen, Norge. H. J Henriksen, Danmark. Gunnar Edholm, Lycksele. Valberedning. Owe Wallin, Hudiksvall Tel 0650-131 93. Revisorer. Kenneth Matsols, Leksand. Stefan Broström, Råneå. Tryck Alméns Tr. AB Ludvika. ISSN 1 102-5085

Svensk Knivförenings medlemsmärke 45 kr kan köpas genom att betala till Pg 464 40 95 - 4

K niven K niven är vårt äldsta och viktigaste redskap. Vad skulle vi gjort utan kniven? D en används till ja k t, fiske, hantverk, i hem m et och till friluftslivet. M en kniven är inte bara en kniv- kniven är konst. K nivar fascin erar både gam m al som ung - m an som kvinna.

< o >

N ågon kanske tycker att k nivar är farliga, m en det är inte kniven som är farlig, det är m änniskan som handskas m ed en. D ärfö r är det v iktigt att kniven handhas m ed respekt. D et är också viktigt att våra barn får en god vägledning h ur de ska bruka en kniv, redan i tid ig a år och då lära dem förstå att kniven är ett nyttigt redskap - inte ett vapen. K niven - förhäxad I den gam la folktron sades det att kniven är en förhäx ad sak och ska inte utan vidare ges bort då den lätt kan förvandla sig till något illavarslande. K niven sticker hål på vänskap hävdades det. I våra dagar är det h är glöm t och kniven är en m ycket uppskattad gåva. Skydd mot onda makter Ibland har kn iv ar ett ”K ryss” filat på nacken av knivbladet. O m

ägaren skulle h a oturen att tappa kniven, skräm de krysset de u n derjordiska från att ta kniven. K rysset sym boliserar ett kors, som de underjordiska v ar fruktansvärt rädda för. K vin nfolk I den gam la folktron sägs det o ck så att k niven inte ska brynas p å en trappa. O m en grav id k v in n a g år upp på trappan får hon m issfall. Av sam m a anledning ska inte en gravid k vinna dricka något som om rörts m ed kniv. Faran kunde dock undvikas om den som slipat kniven på trappan spottade tre gånger efter att kniven slipats. F rån folktron i F innm ark i N orge sägs att det inte v ar någon m ening att åka ut och - fisk a om kvinnfolk hade lånat kniven. D ärfö r v ar det tvunget att göras något åt k niven innan fisketuren. D et gjordes genom att spotta tre gånger. E n gång p å var sida av k nivbladet och den tredje gången genom att spotta rakt ut i luften efterföljt av ett tydligt ”tvi v are” . O m m an inte gjorde detta och använde kniven, v ar fiskelyckan borta fö r resten av livet. av A nd ers Fällås

Knivsmideskurs hos Torsten Almén Lördagen den 11 :e juni åkte åtta blivande knivsmeder från Östergötlands knivförening till smeden Almén i Eskil stuna. Vi möttes av Torsten och hans fru Ingrid som bor på en liten gård utanför Eskilstuna. Vid kaffebordet började vi med att bekanta oss med varandra och gick sedan en upptäcksfärd på Torsten och Ingrids domäner. Torsten och Ingrid har definitivt inte legat på latsidan vad det gäller att göra om gården så den passar deras behov. Där finns smedja, bakstuga, vävstuga, stall, en lokal för försäljning av de alster de producerar samt den nybyggda lokalen för smideskurser. Denna lokal var ypperlig väl planerad med 6 stationära ässjor och möjlighet att utöka antalet ässjor ytterligare med flyttbara sådana. Där fanns även fjäderhammare (otroligt roligt att prova på) samt ett gott utbud på handverktyg, bandslipar, våtslipar, borrmaskiner, kort sagt allt vad som behövdes. Vi började kursen med att Torsten förevisade hur ett laminerat blad smiddes. Han använde vanligt vinkeljärn och eggstål med 1% kol (UHB 20) och det såg så rasande enkelt ut när Torsten smidde ihop bladet att vi med tillförsikt såg fram mot att kunna göra ett tiotal blad var på eftermiddagen. Efter en stund kom vi på att det inte var lika lätt som det såg ut och Torsten hade fullt upp med att springa runt mellan oss deltagare och dela med sig av sina knep och sin erfarenhet. Just det här är Torstens stora förmåga. Han har inga hemligheter och är väldigt intresserad av att lära ut det han kan (vilket är hemskt mycket). Vi höll på så länge vi orkade och när orken tröt och armarna kändes som timmerstockar kunde vi alla stoltsera med ett par laminerade blad. Vi avslutade lördagen med att grilla några köttbitar, dricka några öl och hade allmänt trevligt.

Övre raden: Benny C arlqvist, Lars N ilsson, Torsten Alm én, Jörgen K napasjö, Stefan Lindqvist. N edre raden: B ernt Svensson, Peter K arlsson, Johan G ustafson, Peter Ahnell. På söndagen fortsatte vi där vi slutade och det gick bara bättre och bättre. Torsten gick igenom härdning och anlöp med oss så vi fick bladen helt färdiga. Verksamheten var på topp både i smedjan och i slipningsrummet. Trötta och skitiga bröt vi upp från Torsten och Ingrid sent på Söndagskvällen(en del av oss lämnade dock först smedjan efter hot om att bli frånåkta) och ställde kosan hemåt. Avslutningsvis kan vi säga att samtliga deltagare var helnöjda efter kursen. Torsten och Ingrid är mycket trevliga och naturliga människor som gärna bjuder på sig själva och sin stora kunskap. Det kommer säkert inte att dröja länge förrän nästa gäng med kurssugna knivsmeder kommer att knacka på deras port.

Jörgen Knapasjö, sekreterare, Östergötlands Knivförening.

Nordiske K nivkonkurrencer -nogle erfaringer D ansk Jagt- og S kovbrugsm useum har på initiativ a f H enrik Vensild afholdt nordiske knivkonkurrencer i både 1990 og 1992, og selvom vi ikke laengere har en levande dansk knivtradition, har d e r vist sig at vasre en overvaeldende intresse for konkurrencem e. I 1990 var der alene fra D anm ark 186 knive, i 1992 119, m en også en del erfam e k o n kurrencedeltagere fra N orge og Sverige greb chansen for at blive bedpm t i et nyt forum . D et er glasdeligt, at den store danske interesse for knivm ageri nu e r m undet ud i stiftelsen a f D ansk K nivforening.

Peter C hristiansens kniv vandt I. prcemie i Specialklassen i 1992. D ens skaft er bygget op a f skiver a f heder og cocobolotrce sam t messing, og de sam m e m aterialer indgår i skeden. B ladet er a f blpdt stål og svensk vcerktpjsstål. Foto: Kirsten Jein.

Konkurrencernes emne O pgaven i de fprste to k o n kurrencer var at frem stille den bedste brugskniv m ed skede til jagt, ftskeri og andet friluftsliv, m en m ens 1990-konkurencen kun havde én klasse, var 1992-konkurrencen opdelt i tre: E n ju n io rk lasse for deltagare op til 16 år, en voksenklasse for deltagere over 17 år og endelig en specialklasse, hvori d eltag em e også selv skulle frem stille knivens blad. K lasseopdelingen skyldtes erfaringerne fra i 1990: D et forekom uretfasrdigt, at sm ukke knive lavet a f a f ganske unge blev bedpm t på lige fod m ed knive a f g am le, erfarne knivm agere. L igeledes var d e r et åbenlyst behov fo r en specialklasse for de knivm agere, som også selv havde lavet deres knivsblad. I år har endnu flere erfaringer m edfprt, at vi har v algt at lave en fjerde, helt fri klasse. D et viste sig nem lig, at m ange danske knivm agere, m åske takket vasre m angelen på en dansk tradition, fabulerede vaeldigt i deres knivfrem stilling. For eksem pel indsente M ark B jprn C arlsson nogle m eget flotte ulo-lignende knive, m en da de ikke var forsynet m ed skede, var de udelukket fra bedpm m else. C arlssons knive var ikke de eneste, der sim pelthen ikke opfyldte konkurrencens kriterier, og d e raf u dsprang ideen om en ekstra, helt fri klasse.

Dommerne Fra starten fplte vi et stort ansvar for professionalism en i konkurrencem e. E rfarne knivm agere m åtte ikke kunne påberåbe sig, at de var blevet bedpm t a f am atprer. På den anden side skulle der vasre danske dom m ere i en dansk konkurrence og helst nogle, som enten vidste, hvad en kniv skulle bruges til, hvordan m an lavede den. eller hvad godt håndvasrk var. D erfor kom det fprste dom m erpanel til at bestå a f den erfarne nordm an P e rT h o re se n , kendt bl.a. som redaktpr a f K nivbladet, svenske K ent B erquist, en af drivkraefterne bag L udvika-konkurrencen, og fra D anm ark H enrik Vensild, splvsm eden M orgens B jprn A ndersen og jasgerform anden K ristian Raunkjasr. For at undgå m istanken om klikedannelse og deslige m åtte dom m erpanelet vasre nyt i hver eneste konkurrence. I 1992 valgtes d erfo r den danske 1990-vinder, V asrktpjsm ager B jprn H ansen, traedrejer Jens T odsen fra D ansk H usflidsselskab og Ib W elling, d e r har designet knive for R aadvad A /S. Fra N orge kom sekretasr for N orsk K nivforening, m useum sinspektpr M agne R ugsveen et tredie nordisk land.

Bedpmmelse F rem gangsm åden ved dom m ernes bedpm m else var derim od ens i de to konkurrencer. Fprst cn diskussion om , hvad m an ville vaegte, lige fra basale ting, som at en skede skal vasre så stram , at kniven let kan tages ud, m en aldrig falder ud, til m cre vanskelige em ner f.eks. ved bedpm m else a f knivsblade. E fter denne ” indstilling a f urene” gav dom m erne hver for sig de m ange knive point. K nivene var anonym e, blo t m asrket m ed et num m er, og dom m erne noterede bedpm m elscrnc helt uafhaengigt a f hinanden i individuelle skerm aer. D erefter sam m entalte sekretasren ved opråb pointene, og m an gick videre til en ny individuel bedm m else af de knive, som havde fået flest point i fprste om gang. Fprst til allersidst diskutcrede dom m erne indbyrdes den endelige placering af de vindende knive. Frem gangsm åden skulle sikre, at dom m erne ikke påverkede hinanden. eller at en bestem t sm ag kunne siges at have dom ineret ved bedpm m elsen. D erfo r er det spasndende, at dom m erne i begge konkurrencer alligevel var m eget enige om , hvad en god kniv er. M indst ligeså spasndende e r det, at de danske voksen-knive, der har vundet, har et vist, m åske dansk, faellespraeg. I hvert fald e r de m ed deres lidt strenge, lige linier langt m ere i fam ilie m ed den danske slire-kniv end den norske V oldbakken- traver. I 1990 havde vi letsindigt lovet, at dom m erne ville bedpm m e hver eneste kniv skriftligt. D et viste sig i praksis totalt um uligt at nå. I stedet udregnede vi knivenes g ennem snitlige score ved hjaelp a f bedpm m elsesskem aerne. D enne frem gangsm åde skuffade n a turligvis alle, der havde sat naesen op efter en m ere personlig bedpm m else, og den blev derfor kritiseret. A f praktiske årsag er vil knivene dog nok aldrig blive skriftlig bedpm t frem over.

Udstillinger og publikurmskonkurrencer K nivene blev udstillet, og både i 1990 og -92 var udstillingerne store succeser. O ver m ontrem e kunne vi på m useet stilfaerdigt opfange eventuel kritik a f ko n k u rren cer og bedpm m elseskriterier, og det, d e r var relevant, har vi forspgt at tage hpjde for i den nye k onkurrence, Ttublikum fik også chanen for at afgive deres stem m er i konkurrencer, dog kun afholdt over en w eekend. I 1994 lpber publikum skonkurrencen i hele udstillingsperioden, så m an g e flere kan stem m e. D et e r intressant, at publikum har valgl hell andre knive end dom m erpanelet. Én a f g rundene hertil e r givetvis, at p ublikum kun kan bedpm m e knivene m ed pjnene og kun Ita én bestem t vinkel. D om m erne har derim od knivene i hånden, kan vende og dreje dem og fple eller se sm å detaljer f.eks. i skaeftem es sam linger e lle r b ladets vinkel i forhold til skaeftet. O g ved den endelige bedpm m else a f de m eget fine knive i v in derfeltet er d et faktisk den salgs detaljer, der bliver udslagsgivende. G od fo m p jelse og på gensyn ved p rsm ic u d d e lin g e n til septem ber.

Jcltc Huagn

Danmark vårt grannland i söder

D et F ynske knivm akarlaget i sin m onter p å utställningen i Odense.

Efter besöket i Skjern hösten -93 var det åter dags att styra kosan till Danmark, till JAEGER -94 i Odense. Med en tidig start med färja från Helsingborg körde vi genom ett grönskande Danmark. På överfarten till Fyn passade vi på att äta lunch. Efter ankommet till Odense Congress Center och incheckning på hotellet var det dags att möta våra danska vänner och konkurrenter. Den i Svérige välkända ”Elgkniven” Niels Schmidt fanns på plats. Även Hanghöj var representerade. Mitt i den stora hallen stod smeden Paul Sdrunde och smidde blad. De Fynske knivmakare laget var en samling gemytliga och duktiga knivmakare. Deras knivar var amerikainspirerade och av mycket hög kvalitet. Som närmaste granne fick vi segraren i knivtävlingen i Hörsholm -92, Björn Hansen. Efter en rundvandring på mässan kan konstateras att inget var likt det vi är vana vid på jaktmässor i Sverige. Som exempel kan nämnas att vapenskåp i Danmark är i form av engelska bokskåp med glasdörrar. Mässan varade i tre dagar, fredag började lite trevande med lite men kunnig publik. Lördagen var enorm med ca: 15.000 besökare, försäljningen var god både vad gäller knivar som knivblad och tillbehör. Undertecknad kunde också glädja sig åt en andra placering i knivkonkurensen som var anordnad under

mässdagarna, en helskånsk kniv, bladet var smitt av Lars Pettersson. Vi fick också besök av medlemmar i Skånes knivklubb med vilka vi avslutade Lördagen med en god middag på en gemytlig restaurang i storstaden Odense. Söndagen var vad gäller besökarantalet att jämföra med Fredagen. Den lediga tiden ägnades åt en del bytesaffärer och närmare bekantskap med de danska knivmakarna, en angenäm bekantskap som gör att det med säkerhet kommer att bli fler besök i Danmark. Vid pennan Lennart Mårtensson. Med resenärfer Lars Pettersson samt respektive damer.

K niven som gav en hedrande andra placering

Vi träffas på jakt och fiskemässan i Bosjökloster

Knivmakare, du

träffar oss på V ildm arksm ässor,

knivträffar och där knivfolk träffas, annars håller vi till på N ittendalsgt 33. N -2000 Lilleström . (15 km norr om oslo).

Specialist på knivtillbehör Rårandsläder-masurläder. R ing

så berättar vi m er om vårt läder för

olika typer av slidor. Vi som jobbar här har också knivslöjd som hobby. Verktyg, bl.a. skaftraspar av topp kvalitet, set m ed tre nålraspar m ed skaft. A lla typer av verktyg för kniv och läderarbeten.

Handsmidda Knivblad, Böcker om knivslöjd.

från ett flertal kända norska smeder.

Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten. Ring eller skriv vi

sänder från SVERIGE DIREKT.

O rder telefon 00947-63 81 09 39. Fax 00947-63 81 39 10. Vi har öppet: M ån-Fre 9-17. Torsdagar 9-19. L ördagar 9-14. V Ä LK O M N A

Roland vann dubbelt i Luleå I samband med vildmarksmässan i Arcushallen i Luleå 12-15 Maj anordnades en knivtävling i två klasser, bruksklass och elitklass. Ett tjugotal knivmakare från hela landet ställde upp med sammanlagt 54 knivar, fördelade på 14 stycken i elit- och 40 i bruksklassen. Efter att juryn, som bestod av Sveneric Loodh, Kjell Berlin samt Jan Lindfors, gjort sin bedömning, stod Roland Lundberg, Piteå som vinnare i båda klasserna. En glad och nöjd R oland Lundberg i Arcus-hallen, Luleå.

1: *

Resultat: Elitklass:

1. 2. 3. 3.

Roland Lundberg, Piteå. Göte Nilsson, Luleå. Per-Eric Nilsson, Luleå. Bertil Lundberg, Piteå.

fri* B K I K S K M \

| m ké f e t s k t k * * * t f ! F stw tmf> r o e d b r * ! tatorwfcete I f i r w n Q ; <:Sve*Jtrt»FS-äBi Jtf#vyr

Bruksklass: 1. Roland Lundberg, Piteå. 2. Patrik Klys, Skultuna. 3. Jan Martinsson, Klippan.

En m ycket vacker brukskniv, av R oland Lundberg, Piteå

Vi har K nivkurser för dig.

* T älja m ed kniv, fågelskålar 3/10-7/10 R am on Persson S

ä t e r g

l ä n

t a n

HEMSLÖJDENS GÅRD 7 9 0 30 Insjön Tel 0247-410 4 5 - Fax 0 2 4 7 -4 0 8 30

Ring eller skriv för vidare inform ation.

Om mönstersmide Så kallat Dam ascus stål är ett m ycket om fattande ämne. Jag tänker inte en försöka reda ut alla begrepp eller göra en fullständig redovis ning. Istället vill jag berätta lite om ämnet utifrån några knivmakare som också är smeder. En av de skickligare mönstersmederna i USA är Steve Schwarzer. Han har

S teve S c h w a rze r i sm ecljan hållt på med damascussmide sedan 1978 och specialiserat sig på vad man kallar mosaic-smide. Han började experimentera sedan han läst en artikel om Italiensk glas teknik. Idén är att tillverka geometriska mönster eller bilder genom att manipulera olika legeringar av stål. Ett av hans mönster har blivit

populärt hos många blads meder över hela världen.

D e ta lj f r å n k n iv b la d e t p å f ä l l kn iv e n p å n ä sta sid a

Han kallar det "Spindelvävs mönstret". Han gör det genom att lägga sam man kvadratiska stavar ofta 1/4 tum i fyrkant till ett block 9 stavar högt och 9 stavar brett och t.ex 4 tum långa. Dessa stavar omges var och en av en ren nickelplåt 0.10 tjock. Detta uppnås genom att dela nickelplåten i strimlor som är 1/4" breda och 4" långa för att matcha varje stav. Staven är oftast av stål med låg kol halt, men kombinationer där stavar med högre kolhalt eller t.o.m. av legerat stål går att blanda in för att söka nya effek ter.

Efter att knippet är sammanvällt dras det till 4 gånger sin längd. Efter denna punkt är det anledning att befria det från oxider. Dela sedan stycket i fyra lika stora delar. De travas sedan på varandra och välls samman. Processen upprepas sedan tills önskat mönster uppnås.Det här spindel-nätsmönstret syns bara på kortänden av stycket. För att kunna använda mönstret skivas stycket upp som en brödlimpa.

M ycket ism ed ja n ä r a v egen tillverkning

Steve Schw arzer lägger ner m ycket m öda på experim en terande m ed nya m etoder för att kunna skapa nya m önster. Det senaste är ett m önster han visade i m ars i år. Det består av en mängd små ovaler av stål och border av nickel. H ur han gjort den här gången vill han än så länge hålla för sig själv. Du kan se kniven på nästa sida.

RPBPPP Bältesspänne av Steve Schwarzer

Om m aterialet skall användas till guard eller bolster kan det skäras till önskad tjocklek. På grund av det rena nickel som använts utgör det inget bra bladm aterial. Plattorna man fått fram välls då sam m an med sidan av ett läm pligt bladäm ne. Det gör att du kan få ett vackert m önster på ett bra blad. Det här grundläggande m osaic m önstret har oänd liga m öjligheter. Det är m öjligt att trava ihop vilken bild eller m önster som helst genom noggrann planering och skickligt arbete vid

sm edjan. Schw arzer gjorde vid ett tillfälle ett nytt m öns ter genom att använda triangelfilar istället för kva dratiska stavar. M önster eller bilder kan skapas på olika sätt m ed hjälp av sm ide, slipm askin och borrm askin. Ett sätt att i förväg se vad som händer är att göra en m odell av olika stavar i m odellera. Den stora svårigheten vid sm idet är att förm inska blocket m ed m önstret man skapat så att proportionerna behålls och bilden eller m önstret inte förvanskas.

H ank K n ickm eyer

En annan m ycket duktig sm ed är Hank Knickmeyer. Han sm ider ofta in sina initialer i bladet. Antingen som ett återkom m ande m önster eller som en logo. Vi skall följa hur han bygger upp ett

FäUkniv av Steve Schwarzer som helt klätts med mosaicsmide

m osaicm önstrat blad m ed sina initialer. HK. Han startar m ed att göra sig en stav där han m ed ett par olika stålsorter åstadkom m er bokstäverna HK sam m ansatt och om ger den m ed nickel.

För att det ursprungliga m önstret inte skall bli för stort m en ändå vara läsbart m åste staven reduceras p ro p o rtio n e rlig t genom a tt slagen på staven sker växel vis på varje sida och m ed m ycket jäm n kraft. N ya skivor av staven välls ihop sida vid sida. M önstret blir då sym etriskt.

M ö n ste rb ild e r

Staven sträcks sedanut. M önsterstålet som tillver kats enligt ovan används genom att sm ida in ett egg-

m ellan de två m osaik stavarna. Sedan väller han ihop en ny stav av två stål m ed olika kolhalt och alla sidor av varje stav om givna av nickel. D etta m åste göras för att inte det skall bli kol vandring m ellan stavarna och färg kontrasten suddas ut. Stavarna kom bineras till en m er kom plex stav genom att de två ovanstående stavarna sågas i skivor som läggs sam m an och sm ids ihop och på nytt om ges av nickel.

H är är fem rutstavar och fyra HK- stavar kom binerade.

En variant är att vrida stycket tätt och sedan såga ut en skiva på längden och im itten av stycket. M önstret blir då läsbart m en skevat. Ett tredje sätt kan vara att såga nästan igenom staven varannan gång från m otsatta sidor.

nmm

annat sätt är att sm ida m osaikstaven till en blad form och sedan sm ida på en egg-

Kaj Em bretsén är också en m ycket skicklig smed. Vi är m ånga som beundrar hans fina arbeten. U nder de två senaste åren har nästan all hans tillverkning bestått av fällknivar. Kaj har då ut vecklat m önstersm ide som passar den utform ning han gett kniven. T.ex en fällkniv m ed D am ascussm ide både i blad och kropp. D et stjärnm önstrade stålet är gjort speciellt för att passa bol-

FäUkniv a v K aj Embretsén stret. En kniv designad med m ycket känsla. Lägg m ärke till den fina avslutningen av kniven m ed hål för en lä derrem . Skaftet är fossil m am m utbete. Ett annat sam m anhang där dam ascussm idet passat in på ett fint sätt är tillsam m ans m ed de rustika knivar m ed srim shaw som Dhan L und m ark. Bladet är sm itt av Stefan Broström .

N ågra få knivm akare gör intergralknivar eller blad av rostfritt m önsterstål. Frie drich Schneider är känd för sitt noggranna arbete och tekniska kunnighet. H är har han till och m ed gjort en klockboett. K lockan är gjord i ett litet num rerat antal. T ext, b ild er och layou t © R o lf F rib erg

E n n y skönhet En välgjordfällkniv m eden pa ten tsö k t lösningför a tt fä lla ut bladet g ö r a tt den kan hanteras m ed en hand. Du bara vrid er till m ed tum m en p å hjulet så g å r bladet ut och låser sig i utjalltläge. Aven infällningen han teras m ed en hand. K niven bäres m ed fö rd e lie tt läderfordralsittande vågrätt längsm edbältet. Fordralet ä r gjort så a tt du m ed höger hand öppnar, ta r fra m och faller ut kninven. Idealiskt när andra handen redan är upptagen. Kniven ä r g jo rd hos Florinox av Sandvik stål 12C27. Sidstyckena ä r av Stam inawood eller sva rt Micarta. Knivenfinns i två storlekar. Beställ nu! □Liten kniv Staminawood 550.□ Stor kniv Staminawood 585.□Liten kniv svart Micarta 585.flS tor kniv svart Micarta 625.□Läderfordral 75.- jt( ' or namn:

□ Enhetsporto....................10.□ Jag betalar in i förskott på postgiro 645 35 57 -8 □ Skicka postförskott 24.E-namn:

Fax 018-360440 P rism a Custom K n ives Rolf Friberg, Box 25078, 75025 Uppsala, Tel 018-360136

B ra böcker om knivar! Beställ din bok nu.

P rism a C tis to m K n iv e s THE COMPLETE BLADESMITHav Jim Hrisoulas

HOW TO MAKE KNIVES

En handledning i att kunna smida blad av högsta klass. Boken vänder sig både till nybörjaren och en mera erfaren smed. Du lär dig hur man smider, utrustar en verkstad, väljer material, hur du värmer, böjer, vrider, viker, skär och sträcker stålet. Behandlar också slipning och inpassning av kniv handtag. Styvar pärmar, illustrationer, 179 sidor.

Knives: POINT OF INTEREST NR 1,2 &3

THE SAMURAI SWORD av John M. Yumoto En handbok om japanska svärd. En referensvolym för den som inte är specialist och ett måste för den som intresserar sig för Japanska svärd. Över 50 illustrationer i svart-vitt. Teckentabell för svärdsmeder. Styva pärmar, 175 sidor. Storlek 15x21 cm.

av Jim Weyer Nu finns alla tre igen. (Åtmins tone en kort tid). De vackraste knivböcker du kan tänka dig. Mer än 100 helsides färgsidor i varje bok som visar enbart handgjorda samlarknivar och bruksknivar, De är tryckta i begränsad upplaga. Böck erna är inbundna.

THE GUN DIGEST BOOK OF KNIFEMAKING

How To Scrimshaw and Carve Ivory av Blackie and Michael Collins

En enkel steg för steg instruerande bok som täcker den grundläggande tekniken och hur man gör ett Scrim-verktyg, hängsmycken, bältes spänne mm.

av Jack Lewis & Roger Combs Knivtillverkning från grunden, smide, härdning, handtag, reparation, byte av handtag, decoration som scrimshaw, etsning och gravering. Historik om svärd.Mjuk pärm.Mycket bilder i svart-vitt.

42 sidor. Väl illustrerad.

THE BOWIE KNIFE

Sänd mig förkryssade produkter:

□ □ □ □ □ □ □ □ □ □

av Raymond Thorp Efter 45 år är denna klassiker om Bowie Kniven åter tillgänglig. Den här boken har blivit standard verket om Bowie. Den är resulta tet av 20 års forskande av Thorp. Thorp reste hundratals mil föra att leta upp materialet till den här boken. Mjuka pärmar. Svart-vita bilder. 167 sidor.

THE HANDFORGED KNIFE av Karl Schoen En bok om allt kring handsmide för den seriöse knivmakaren, Skriven som en instruerande manual. Också skriven för den seriöse samlaren som genom att studera den här boken får en större möjlighet att bedöma fint smidda blad. Svartvita bilder. Mjuka pärmar. 136 sidor.

□ □ □

How to make knives 190.F*oint of Interest del 1 545.Point of Interest del 2 545.Point of Interest del 3 545.How To Scrimshaw 98.The Bowie Knife 145.The Handforged Knife 235.The complete Bladesmith 415.The Samurai Sword 345.The Digest of Knifemaking 190.Summa kronor __ Lägg till porto: 21.- per bok Jag betalar i förskott på postgiro 645 35 57-8 Skicka postförskott. Tillkommer : 24.-/per sändning Norge,Danmark tillägg 50.Totalt

Namn: Adress:. Postnr Telnr:

Ort:

Sänd in din beställning och sänd postgiroavin till: Prisma Custom Knives Ange ditt telefonnummer om vi behöver kontakta dig. Box 25078, 75025 Uppsala, Sverige

Hjälp oss göra rätt genom att texta tydligt.

av R. Barney & R. Love less 1987 Om knivtillverkning av legendaren Bob Loveless för nybörjaren och för den som hållit på ett tag. Systematisk genomgång. Mycket bilder. Lättläst. Bladtillverkning genom smide och genom slipning ur ett stålstycke. Genomgång av som namnstämpel, verktyg, alla m om ent materialval, slipteknik och finish.

Bokblad nr 2

Y tterligare 8 böcker om knivar. Beställ din bok nu!

LE VINETS GUIDE TO KNIVES AND THEIR VALUES. 3:e upplagan

CUSTOM KNIFEMAKING

av F. Centofante, W. Clay, & R. Lake En klassisk bok av några av de mest kända knivmakarna av fällkninvar i USA. Medlemmar av Knifemakers Guild. Boken går steg för steg igenom momen ten med lättläst text och över 300 bilder och teckningar. Svartvita bilder. 190 sidor.

LIVING ON THE EDGE av Al Williams Ett kompendium över utveck lingen av Bob Loveless knivtillverkning. Bob Loveless är en av pioniärerna i modern knivtillverkning och är pappa till många knivmodeller som blivit förlaga för andra kniv makare och för fabrikstillverkning.Boken är illustrerad med ca 150 bilder i färg. Inbunden, 128 sidor.

JAMES BOWIE and the Sandbar fight.

MASTER BLADESMITH av Jim Hrisoulas En avancerad studie i smide. Du lär dig om gamla hemligheter kring Japansk mokumé, om härdning, om hur du gör en ghurka kukris, vikingsvärd m.m. Den går igenom damascussmide. En bok som används även i utbildning av smeder. Inbunden. Illustrerad. 296 sidor.

ON DAMASCUS av Leo S. Figiel M.D. En bok som kan betraktas som en påbyggnad på Master Bladesmith. Behandlar tekniska och artistiska aspekter på "Damascusstål". Den visar på mönsterstål i Persisk och Indiskt tillverkning från 1600 1800-tal jämte komplicerade mönster som "Rose" and "Ladder". Inbunden, Färg och svartvitt illustrerad. 145 sidor.

av James L. Batson Mycket har skrivits om Sandbar duellen. Batsons berättelse avslöjar tidigare okända vittnen och också James Bowie's beskrivning så som den hörts av vänner och kamrater. Teckningar av Sir John Barrigton från tiden. Mjuka pärmar, svartvita illustrationer, 88 sidor. Sänd mig förkryssade produkter:

□ □ □ □ □ □ □ □

Custom Knifemaking 245.How to make foldingknives 210.Master Bladesmith 635.-.On Damascus 495.Official Priceguide 230.Levine's Guide 340.The Randall Saga 215.James Bowie Sandbar 159.-

Living on the edge Summa kronor

OFFICIAL PRICE GUIDE TO COLLECTORS KNIVES av C.Houston Price En referensbok som upptar 12(XX) nummer med 550 illustra tioner och uppgifter som gradering, åldersbestämning, lista på Custom Makers och fabriker. Synpunkter på trender i samlandet, förfalskningar m.m. Tionde utgåvan. Mjuka pärmar, svartvita bilder, 725 sidor.

□ □ □

640.___________

Lägg till porto: 21.- per bok Jag betalar i förskott på postgiro 645 35 57-8 Skicka postförskott. Tillkommer: 24.-/per sändning Norge,Danmark tillägg 50.Totalt

N am n:----------------------Adress:_______________ Postnr ____________Ort: Telnr:

Sänd in din beställning och sänd postgiroavin till: Prisma Custom Knives Ange ditt telefonnummer om vi behöver kontakta dig. Box 25078, 75025 Uppsala, Sverige

att texta tydligt.

HOW TO MAKE FOLDINGKNIVES

av Bernie Levine En "komplett" guide för att identifiering och historik över samlarknivar och speciellt fällknivar. Bernie Levine har på heltid skrivit om knivar sedan 1976 och den här boken ger en kollosssal överblick.. Rikligt illustrerad i svartvitt. 500 sidor.

Hjälp oss göra rätt genom

av Tim McCreight Den här boken går igenom 10 olika knivprojekt. Steg för steg med illustrerade instruktioner. 10 ganska speciella knivar för att du skall lära mycket om handgjorda knivar från verktyg, material, form till slida mm. Mjuka pärmar, svartvita bilder. 222 sidor.

Prism a C u sto m Knives

SVENSK KNIVFÖRENINGS ÅRSMÖTE 1994

Årsmötet hölls vid Brunnsvik den 14/7 på stranden vid Väsman. Mötet var välbesökt av medlemmar från Danmark, Norge och Sverige. Ordförande för mötet valdes Anders Höök. Sekreterare valdes Jan Martinsson. Justeringsmän blev Jonny Nilsson och Sten Håkansson. Verksamhetsberättelsen och kassarapport upplästes och godkändes. Revisionsberättelsen upplästes och god togs plus styrelsens ansvarsfrihet godkän des. Vidare skulle kassaöverskottet överföras till nästa år. Ove Wallin från valberedningen föreslog omval på styrelsen, vilket mötet godtog. Styrelsen består av: Ordförande: Anders Höök Vice ordförande: Jan Erik Skoog, omvald Sekreterare: Rolf Eklund Kassör: Håkan Rosén, omvald Ledamot: Jan Olsson Supplianger: Hans Hall, omvald Ingemar Nordell Dan Lundmark, omvald Nils Grantagen H.J Henriksen, omvald Revisorer: Stefan Broström Kennet Matsols, omvald

Valberedning Ove Wallin Jonny Nilsson, ny valberedningen förstärktes med Jonny Nilsson. Vidare bestämdes att medlemsavgiften skulle höjas till 125 kronor. Dessutom skall tillfälliga kommiteer bildas för att avlasta styrelsen vid mässor och andra arrang emang. Motioner fanns inga. Mötet avslutades med grillning och lyckönskningar till Anders Höök som just fyllt 50 år. Jan Martinsson Hyllstofta Jonny Nilsson Justeringsman ■P Sten Håkansson Justeringsman

Framgångar på mässor Stor framgång på mässa i sollentuna, en hédrande tredje plats för bästa monter. Även på ELMIA utställningen fick vi mycket beröm för vår medverkan. Dels försäljning i konsthallen som var mycket uppskattad. Vi medverkade även på Dalarnas museum.

Ludvika Knivvecka Söndagen den 17 Juli avslutades årets välbesökta knivvecka i Ludvika. Under tiden 11-17 Juli besökte 10.000 personer mässan. En stor framgång för knivintresserade i sverige. Anders Höök var mycket nöjd med resultatet och ser fram emot nästa års utställning. I Ludvika deltog 180 tävlande med 300 knivar. Tävlingsklassema var nio; Bruksknivar, Sameknivar, Homslöjd, Dräkt/Smycke knivar, Jaktknivar, Amerikansk stil, Öppen klass, Ungdomsklass och Special klass för slöjdare som tillverkar både blad, skaft och slida själva. I Sädesmaga sinet låg alla knivmakares tävlingsbidrag. Övre raden: Jan ”Kniv Jocke” Olsson Många vakra knivar även skulpturer och M ittre raden: M artin Elgum, H ans-E rik Forsén, tavlor fanns att beskåda i rummet. Nya N ils-Ake Israelsson och R oland Lundberg glasmontrar och väggpanel av Lärkträ N edre raden: Torgny Odén, Em il Östberg och gjorde ett fint intryck på utställningen. C hrister Henriksson Utställningsmontrama i Magasinet har Foto: B. J - 0 Schröder. vunnit tredje pris i en tävling. Många passade på att bli medlemmar i Svensk Knivförening, flera tog tillfället i akt att studera de böcker som fanns till försäljning. Nere vid Akvariet fanns det mycket för den intresserade att titta på. Där fanns utställare med knivtillbehör i massor och smeder som visade hur knivsmide gick till. Andra försäljare fannsockså på plats, det såldes livremmar, halssmycken, träsaker m. m. Många hittade Sina hett efterlängtade saker och andra såg nya ideer att ta med sig hem. Det fanns spän nande knivtillbehör på mässan t ex keramiska blad, Laminerade blad, fint läder, bandslipmaskiner och massor av annat. Nytt för året var dagskurserna där man kunde lära sig läderarbete eller slipningsteknik. Man anmälde sig på morgonen och lärde sig senare på dagen. På torsdags kvällen var det årsmöte och grillfest. De kanadensiska skogshuggarna gjorde ett uppskattat framträdande med motorsågar och stocksågar (The Canadian-Show). Små stolar för barn sågadesfram snabbt och elegant ur en stående trästock och i en bit. Ett precisions jobb som imponerade stort på publiken. Att klyva en stock med yxa tog inte lång stund för Tod Fuergeson, 22 sekunder var allt som behövdes. Det hela avslutades med en yxkastartävling mellan Kanada, Sverige och Norge. Kanada tog hem segern, Sverige blev god tvåa, men Norge. De är bättre på knivar än med en yxa i hand. Många tog chansen och provade på det här med yxkastning, men det visade sig vara betyd ligt svårare än det såg ut.

D et fa n n s mycket att se p å under Ludvika Knivvecka. M ånga försäljare m ed m assor av olika knivtillbehör och andra saker. Foto: B. J - 0 Schröder.

Till sist vill vi i Svensk Knivförening tacka er som var med. Ni är alla hjärtligt välkomna igen till nästa års Knivvecka i Ludvika. Claes Svensson 17

Resultat Ludvika Knivvecka 1994 Publikens Pris Plats 1

D räkt/Sm yckeskniv A

Namn

Ort

Kniv Jocke

N jurunda

A m erikansk A Plats

Plats

Namn

Ort

Roland Lundberg

Piteå

Kniv Jocke

Njurunda

R eidar G angstad

N-M olde

Nam n

Ort

H arald Sellevold

N -Bergen

L eif Reiersen

N-Tyresand

Hans Halvorsen

N-Oslo

R eidar G angstad

N-M olde Dräkt/Sm yckeskniv B

A m erikansk B Plats 1

Plats Ort

M artin Elgum

N -D ram m en

C hrister H endriksson

Frövi

Jan M artinsson

Klippan

H ornslöjd A

Namn

Ort

H ans E rik Forsén

Ö rnsköldsvik

Teje Stavik

N-M olde

Kniv Jocke

Njurunda

Oddvar Reite

N-M olde

A age Bergedahl

N -Jernaker

Owe Wallin

Hudiksvall

Ort

Namn

Brukskniv A Plats

Namn

Plats

Namn

Ort

Roland Lundberg

Piteå

Hans Erik Forsén

Ö-vik

Jonny N ilsson

A rvidsjaur

Jerker Östlund

Skellefteå

H ornslöjd B Plats

Brukskniv B

Namn

Ort

Klas Lundberg

Västerås

Nam n

Ort

Sten Åke Forsberg

Kalix

Jan persson

K ristineham n

Thure Orrm alm

Härnösand

Nils Åke Israelsson

Dala Järna

Patrik Klys

Skultuna

Sam e Klass

Torsten Johnsson

Ö stersund

Plats

Jaktkniv A Nam n

Ort

Hans Erik Forsén

Ö-vik

Owe Wallin

Hudiksvall

A age Bergedahl

N -Jernaker

A nders Fällås

Storvreta

Ove Lundström

Deje

Plats

f Namn

Ort

Kurt Sandström

M alå

R oger Knekta

Kiruna

Jaktkniv B Plats

Nam n

Ort

Jan M artinsson

Klippan

Nils Åke Israelsson

Dala Järna

M attias Styrefors

Boden

'e deltog fö r fö rsta gången och vann! rån Vänster: N ils-Ake Israelsson, Specialklass B Em i! Österberg, JJngdomsklass B

Resultat Ludvika Knivvecka 1994 Special K lass A Namn

Ort

K nut M adstad

N -D isenå

Peter Christiansen

D K -Stenlöse

Plats

O ddvar Reite H

Lars Rosberg

N -M olde N-Kleive

Special K lass B Namn

Ort

Nils Åke Israelsson

Dala Järna

K åre K ristiansen

N -L illeham m er

M ikael A lvarsson

Segm on

Plats

Jan ”K niv Jocke” Olsson bjöd p å stor show. Här har han svim m at efter beskedet att han få tt publikens pris.

Öppen K lass A Namn

Ort

O ddvar Reite

N -M olde

Knut Dahl

N -H of

A nders Fällås

Storvreta

Rikard Stängel

Hede

Plats

Ö ppen K lass B Plats

Nam n

Ort

Lennart M årtensson

H elsingborg

Aage Vereide

N -Ström m en

Anders W ennervold

N -Lövenstad

M en blir snart väckt av en tio liters vattenhink. A llt under publikens stora jubel.

U ngdom sklass A Plats 1

Namn

Ort

Torgny Odén

Hede

U ngdom sklass B Namn

Ort

Emil Ö sterberg

Svärdsjö

Jens Näsström

Sundsvall

Johan Winberg

Klippan

Thom as Vikarby

Värm dö

Fredrik Olsson

Fränsta

Håkan Nilsson

Hede

Stefan Nordh

Bergsjö

Plats

K niv Jocke något blöt men hum öret p å topp. Efter klädbyte och gratulationer frå n m ånga håll, avslutades Ludvika Knivvecka. Foto: B. J - 0 Schröder.

KNIVSLOJDARE ”ALLT PÅ ETT STÄLLE” Norskt Valkläder, Shaft, Råläder, Vikslidsläder, upphängsläder, samt allt övrigt läder Verktyg Tillbehör Knivblad samt kurser Dessutom Allt du behöver för övrigt.

SKINN & LÄDERHANTVERK f är du redan kund hos oss får du katalogen automatiskt i brevlådan Med många nyheter POSTORDER

Knivmakare i M innesota, USA U nder M ars m ånad arrangerades en knivutställning av Nordic Cutlery Collectors Club i USA. Platsen för händelsen var Park Rapids i norra delen av M innesota. Det var den första knivutställning som arrangerats i detta om råde. N ordic Cutlery Collectors Club anordnade utställningen, för att visa besökarna den snabbt växande knivsam larhobbyn. Temat var N ordiska knivar m ed hundraåriga traditioner och hantverkskunnande. Sam tidigt kunde Knivm akare, försäljare och knivsam lare visa upp sina knivar. På plats fanns de kända knivm akarna i M ellanvästern, Doc Hagen, R. B. Johnson och Ray Ennis, tillsam m ans m ed dom nyetablerade knivm akam a, Howard Anderson, Gene H agen och Craig Jacobs. De N ordiska resenärerna kom från Danm ark, Finland, Norge och Sverige. Jan Skoog (Sverige) och Pentti Turunen (Finland) dem onstrerade nordisk slidtillverkning för besökarna. Det utbyttes teknik och ideer m ellan knivm akarna som var vanliga i deras hem länder. Slutligen kan m eddelas att de N ordiska och A m erikanska knivm akarna såg fram em ot en ny utställning.

Jan Skoog, en av de Nordiska utställarna på N ordic Cutlery Collectors C lub i M innesota, USA.

Artikeln är häm tad ur den A m erikanska knivtidningen ”Knife W orld” nr 3, Mars 1994. Översättning: Claes Svensson. Adress: N ordic Cutlery Collectors Club Box 41 W olf Lake, M N 56593

KNIVBLAD, ca 135 olika m odeller & storlekar av knivblad från NORGE, FINLAND & SVERIGE

RENHORN, MASUR, LÄDER, NITAR, HOLKAR, TRÅD, NÅLAR, M.M. Begär KATALOG

a . k . s j a k t & fritid Box 1, avd. knm

I f Norsk g Knivforening ^

M edlem savgiften -94 till N orsk K nivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 77-1 pris 125 Kr

9 1 4 29 RUNDVIK Tel 0930-303 49. Fax 0930-30279 21

KNIVMAKAREMATERIAL från Sveriges största produsent och leverantör

NYA OCH SPANNANDE KNIVBLAD Sänksmidd, rostfritt Shefficldstål av topp kvalitet R.C.56. Sabeitand nr. 1) 6,5 cm långt; Sabeltand nr. 2) 7,5 cm långt; Sabeitand nr. 3) 8,5 cm långt; Ilålrasp 87 x 3,5 mm;

kr 120 kr 120 kr 120 kr 95:

Norwegian Knives HB Box 64 - 670 10 TÖCKSFORS

Gratis KATALOG till alla som beställer ett eller flera av våra knivblad eller hålrasp! JA TACK: Sänd följ ande varor mot postförskott □ □ □ □ □

st. Sabeitand nr. 1: Kr 120 st. Sabeitand nr. 2: Kr 120 st. Sabeitand nr. 3: Kr 120 st. Hålrasp: Kr 95:Katalog med prislista 1993/94

NORW EGIAN KNIVES HB Y ^ 0 k * O X 6 4 - 6 7 0 1 0 TÖCKSFORS

Namn: Adress:

Postnr/Ort:

Knivstålssorter från XV-Kniv i Munkfors Skall en bra kniv vara gjord av kolstål eller rostfritt stål? Ja, den frågan har de flesta knivmakare bestämda åsikter om. Vår uppfattning är att det går att göra bra knivar av båda stålsorterna. Därför vill vi gärna dela med oss av några synpunkter på de stål som vi använder.

Vad är rostfritt stål? När det gäller stål är det riktigare att tala om rosttröghet. Inga stål är helt rostfria i den betydelsen att de kan stå emot allt vad korrision heter. Avgörande för rosttröghet är att stålet innehåller minst 12 % krom (Cr) som gör att ett motståndskraftigt oxidskikt bildas på stålytan. Skall det dessutom gå att få hög hårdhet för skarpa och långlivade kniveggar, så måste stålet också innehålla tillräckligt med kol (C). Olika stålsorter är i olika grad rosttröga och man brukar skilja på tre huvdtyper: *

Ferritiska rostfria stål Används t.ex i tvättmaskiner och matbestick.

Austenitiska rostfria stål Den mest utbredda användningen och mest välkända typen. Används t.ex i diskbänkar, köksutrustning, byggnader, kollektivfordon, fjädrar och en mängd industriprodukter.

Martensitiska rostfria stål Används i saxar, rakblad, skallpeller, handknivar, industriknivar och precisionsprodukter som fjädrar och ! ventilblad av många slag.

Det är bara den martensitiska typen av stål som kan ge knivar med eggskärpa och egglivslängd som en knivmakare eller industrin kräver. Denna typ kan härdas till hög hårdhet och slipas till absolut perfekt egg. Den innehåller dessutom små hårda karbider som armerar stålet och ger eggen bra livslängd.

Några stålsorter XV-kniv drar nytta av den stålutveckling som pågått under hela 1900-talet vid Uddeholm i Munkfors, numera Uddeholm Strip Steel AB.

AEB-L , är en utveckling av det klassiska rakbladsstålet som Uddeholm patenterade

1928. Det har 12,8% krom och 0,65% kol och härdas vid 1050°C till hårdhet HRC 62. Det anlöps sedan vid 250-350°C för att ge eggar som samtidigt har bra seghet. Den som önskar ännu högre hårdhet kan härda vid 1080°C till HRC 63, men måste djupkyla till -60°C.

MARSS 500 , är ytterligare en vidareutveckling av rakbladsstålet för att få ännu bättre rosttröghet utan att ge avkall på eggegenskaperna. Kromhalten är 14,5% och kolhalten 0,52%. Det härdas från 1100°C i olja till HRC61 och anlöps lika som AEB-L. 20C15 , är ett rent kolstål med

1,5% krom som förbättrar slitstyrkan, också ett utmärkt

knivstål. Forts.

Vad kan hända vid styckhärdning av knivämnen? En väl utprovad härdningsprocedur som följs till punkt och pricka ger i allmänhet önskat resultat, men någon gång kanske det sker misstag, t.ex: För låg hårdhet kan orsakas av: * fel härdningstemperatur/anlöpningstemperatur * för lång tid mellan härdning och anlöpning Sprödhet kan orsakas av: * för långsam kylning vid härdning * fel kombination av härdning och anlöpning Sprickbildning kan orsakas av: * olämplig knivmodell med anvisningar eller för små radier * mikrosprickor från knivämnestillverkningen * för snabb kylning vid härdning (vatten i stället för olja) Kast * * *

kan orsakas av: avkolning av stålet ogynnsamt genomförande av själva härdningsproceduren osymmetriska spänningar från föregående smidning

XV-kniv har utarbetat sin härdningsteknik i linje med det gedigna kunnande om härdning av band som finns i Munkfors. Därför har också XV-kniv knivämnen kommit att bli uppskattade bland knivmakare i hela Norden.

knivX

Knivämnen i kolstål och rostfritt Du som letar efter knivämnen till samlarknivar * H ärdat eller ohärdat * Stål för utsm idning * Stålsorter: UHB AEB-L (rostfritt). UHB M ARSS 500 (rostfritt) UHB ELM A X (rostfritt). UHB 20C15 (1% C, m ed CR) * Tång: Standardtång, fulltång och tång för skruvfattning. * O lika ytutförande: O bearbetat, slipat, polerat, specialbehandlat.

Ring eller skriv till oss och begär pris Vi åtar oss också att leverera m odeller efter Din egen ritning Vi levererar enstaka äm nen, korta provserier och långa serier

X-valsverket Box 13 684 21

M U N K FO RS

Telefon 0563- 500 96. Telefax 0563-509 01 24

M aterial och ve rk tyg för knivm akare

K nivblad - både handgjorda och fabrikstillverkade. E tc h -o -m a tic - för m ärkning av knivblad. Nickelsilver, n itar och bolsteräm nen. Rårandsläder, vikslidsläder och mycket annat. R in g e lle r skriv fö r katalog! P akka W ood Nordell Knives Box 8 • 820 44 T allåsen • T el: 0651-331 53 • Fax: 0651-331 84

Foto: Jan M artinsson

Skånska Knivklubbens första officiella möte i maj, var mycket välbesökt med över 20 st intresserade. Där diskuterades knivar och smide även så som kurser i höst bla läderarbete, smideskurs m.m. Kontaktman i Skånska Knivklubben är Lennart Mårtens son Tel. 042-298 09. SvenskKnivförening önskar Skånska Knivklubben lycka till!

DANSK JAGT- OG SKOV BRU K SM U SEU M , Folehavevej 15-17, 2970 H 0R S H O L M Tlf. 42 86 05 72 Fax. 45 76 20 02 Jagt- og Skovbruksm useet i H 0 R S H O L M udstiller fra den 15 ju li til og med den 23 oktober 1994 de indkom m e knive til den 3. N O R D ISK E K N IV K O N K U R REN CE. Kom og se på sm ukt håndvaerk, speciel design og kreativitet i forbindejse m ed knivfrem stilling og laederarbejde i Norden. 129 knive fra Sverige, Norge og D anm ark deltog i konkurrencen, som der nu naesten er skabt tradition for, at vi afholder hvert andet år. D om m erpanelet var et helt andet end det, der foretog bedöm m elserne i 1990 og 1992, nem lig: K nivm ager Peter C hristiansen, der vandt 1. praem ie i Specialklassen i 1992konkurrencen, arkitekt Eero H aikala fra Finland, K nivm ager Finn Ham penberg, Dansk Knivforening, K nivm ager A nders Höök, som er een af drivkraefterne bag Ludvika Knivveckan og Svensk K nivförening og endelig afdelningsleder Snorre Stephensen fra U nika-afdelingen på Danm arks Designskole. Vindernes navne vil först blive afslörer den 1 septem ber 1994 og praem ierne vil blive uddelt söndag den 4 septem ber om efterm iddagen i förbindelse m ed m useets vaerkstedsw eekend. Indtil da er vi spaent på at se, hvilke knive, publikum foretraeker, idet vor publikum skonkurrence löber i perioden fra udstillingens åbning den 15 juli og til og m ed söndag den 4 septem ber 1994, 12.oo. Bilag: foto Fototekst: ”H öjkoncentration” - de 5 knivdom m ere M ed venlig hilsen fra venstre Eero Haikala, Snorre Stephensen, Finn DANSK JAGT- OG SK O VBRUGSM USEUM H am penberg, A nders Höök og Peter Christiansen. Inger Olsen

Klubbmöte och museet i Ransäter I samband med Värmlands knivklubbs träff den 28 Maj vid Ransäters hembygdsgård, kunde representanter för hembygdsgården gratulera och lyckönska Jan-Erik Skoog till Sveriges första knivmuseum.

Skaparen till museet Jan-Erik Skoog och en besökare. Det var efter flera år av drömmande och planerande som Jan-Erik kunde hälsa de närvarande välkomna in till ett knivmuseum som är väl värt ett besök. I museet visas en del av Jan-Eriks stora samling. Ett antal hornslöjdsknivar, ett urval norska knivar samt en del av den stora produktionen från knivfabrikerna i Mora och Eskilstuna. Det är alltså en fin blandning av gammalt och nytt.

Sveriges första knivmuseum, fina knivar.i vacker interiör. I samma lokal visas också vad en kniv kan användas till, där har nämligen träsnidare Göte Eriksson från Forshaga ställt ut några av sina träskulpturer, även dessa värda att beskådas. Klubbträffen som genomfördes i liten skala och mycket improviserat, besöktes av 100-150 personer. Tyvärr var vädret miserabelt och konkurrensen från andra arrangemang stor denna dag.

En pratstund över en kopp kajfe, kanske om knivar och dess betydelse?

I samma lokal visas också vad en kniv kan användas till, där har nämligen träsnidare Göte Eriksson från Forshaga ställt ut några av sina träskulpturer, även dessa värda att beskådas. Klubbträffen som genomfördes i liten skala och mycket improviserat, besöktes av 100-150 personer. Tyvärr var vädret miserabelt och konkurrensen från andra arrangemang stor denna dag.

Jan-E rik Skoog tillsam m ans m ed blom ster och blomsterflicka

VARMLANDS KNIVKLUBB K lubbträff efter älgjakten i O ktober i G årdsjö, Sunne. För närmare upplysningar ring Alf Granqvist 0565-129 36 eller Fars Forsman 054-83 07 48 under Augusti eller September.

Sid 29. Foto: Ragnvald Torstensson. Foto p å Olle Johansson i Sunne.

Upplands knivklubb inbjuder till Kniv kul på Östra Camping (nära Heby) lördag 3 och söndag 4 september Kl 10-17. - Försäljning av knivar och material. - Knivmakare från när och fjärran. - Se knivsmeden Johnny Axling i arbete. - Jan-Erik Skoog och Rolf Friberg Ställer ut knivar. - Sten håkansson förevisar slipmaskiner. - Knivmakare visar hur man syr en knivslida. - Lördag kväll har vi grillbrasa Bokning av stugor och husvagnsplats på tel 0292-430 04. Vill du ha plats för försäljning ring 0224-912 65 Lars-Göran Fröjdhammar.

Mässor.

Träffar

20 Aug. Marknad. Kniv-Klock. Ransäter. 19-21 Aug. Jakt och Fritidsmässa. Östersund. 20-21 Aug. Jaktmässa. Taxinge slott, Västervik. 27-28 Aug. Jakt och Fiskemässa. Bosjökloster. 27-28 Aug. Vildmarksdagar, Orsa. 3-4 Sept. Jakt- och Fiskemässa. Grändö slott, Västervik.

Till Salu Knivblad av snabbstål egen tillverkning Göran Lindh B runnebyvägen 6 591 95 Motala. Tel. 0141-710 21 Knivblad, säljes Stefan Broström Jönsvägen 12 955 00 Råneå. Tel. 0924-102 79

Knivskaft-ämnen från 10 olika träslag. 434 02 Kungsbacka. Tel. 0300-212 01 Pedaltrampad fältässja, säljes till smidesintresserad. Bo Hedberg Tel. 08-510 116 20 eller 0224-920 43

Skaftämnen, masurbjörk, sälg, björkrot, valnöt, spec granmasur, knivblad, tenn, vulkanfiber buffelhorn m.m. säljes J. O. Karlsson Kvarnbäcksvägen 7 669 00 Deje. Tel. 0552-106 40

Samlarkniven utgåva nr 4 Ludvikakniven 1993 Kniven kommer att tillverkas i en upplaga av 100 numrerade knivar Pris 500 kr Anders Höök. Tel. 0240-400 39

Fin svensk masurbjörk. Pris ex. ca 135x40x40, 20 kr/st. Tillsågas även efter önskemål. Torbjörn Nyström Videgatan 27 14950 Nynäshamn. Tel. 08-52 01 38 01

Bandslip Eurotool 75x2000 Med inbyggd utsug och diverse band. En kraftfull maskin. Sälj pga platsbrist. Slavoljub Radojcic' Glasbruksvägen 54 D 610 14 Rejmyre. Tel. 011-874 41

Handsmidda knivblad, laminerade och mönsterställda (damascus) Jan Åke Lundström Mastmost 8 660 10 Dals Långed. Tel. 0531-412 59

K öpes-Bytes

El-Batteridriven vattenslipmaskin Keramik, sten, se Svensk Jakt nr 12/92 Bengt Magnusson. Tel. 0467-300 43

Handsmidda knivblad från ett 20 tal yrkessmeder. Knivblad säljes, egen tillverkning. Ingemar Nordell. Tel. 0651-233 47

Äldre Sameknivar köpes. Tel. 060-430 78 Gamla knivar köpes-bytes Jan-Erik Skoog Björkvägen 7 790 90 Säma. Tel. 0552-106 40

Några personuppgifter om Owe Wallin Owe är född i Kålbäck 41 07 16, uppväxt i Iggesund och Sörforsa utanför Hudiksvall, sen många år bosatt i Hudiksvall. Gift med Mauud, bam Kent och Anneli. Arbetat bl.a som rörmokare, numera som vaktmästare på Västra Skolan i Hudiksvall, har även hoppat in som slöjdlärare ibland. Var i ungdomen något av en buggkung i Sörforsa, dansar även idag gärna och bra. Började sin bana som slöjdare med att bl.a göra sparbössor av vedträn, många visselpipor, skedar, kosor och dylikt har blivit till under åren, men sen många år är kniven det som gäller. Vi alla som redan mött Owe vet vilken hög kvalité hans alster har, vet också om hans vilja att hjälpa andra. Kanske någon även provat på hans humör, för ingen ”sätter sig” på Owe. För er som Owe Wallin visar upp sina knivar p å en av många mässor. inte träffat på Owe har berättas att hans knivar har mycket hög finish, funktion, för de olika användningsområden de används för. När det gäller läderarbetet finns det nog inte många i Sverige som slår honom. Hans mycket arbetade slidor är väl hans bästa kännemärke. Är själv ägare till en kniv som jag fick på min 50 årsdag, där slidan bl.a har en uppslagen bok präg lad (jag arbetar på bibliotek-läser mycket). Många nybörjare och även vana slöjdare har fått tips och råd om läderarbetet av Owe för att ”komma vidare”. Själv blev jag ”lurad” att börja göra knivar i början av 80-talet och tack för det. ”Fortsätt att skapa Owe”, Svågern och knivvännen Roland Ekblom.

En kniv skapad av Owe Wallin.

Sid 32. Foto: Ragnvald Torstensson. Fotot visar en kniv av Owe Wallin.