Knivmakaren 1997 nr 4

Page 1

SLOJDARE Nr 4 1997 Årgång 7


r

Ludvika 28 november 1997 KNIVMAKAREN T ID S K R IF T F Ö R K N IV S L Ö JD A R E

Nummer 4 1997

U tg iv a re

S ven sk K nivförening Styrelse ordf. A nders Höök, N yham m ar. V. Ord/. Jan Erik Skoog. De/e. Sekrt. R o lf E klund, Rosenberg. Kassör. H åkan Rosén, Ludvika. L edam ot. Ja n Olsson, N ju m n d a . Suppleanter. Ing em a r Nordell, Fjärilla. N ils G rantangen, N -4 9 8 0 Gjerstad. Tel. 3 7 15 71 47. ' H. J H enriksen, B irkegårdsvej 24, D k -3 2 0 0 Ilelsinge. Tel. 4 5 4 8 79 5 4 46. J o n n y Nilsson, Arvidsjaur. Valberedning. Owe Wallin, H udiksvall Tel. 0 6 5 0 -1 3 1 93. Tage H ö rkeb y Revisorer. K enneth M atsols. Leksand. Jan M artinsson Ansvarig utgivare

A nders H öök Folkets H us Väg 10 770 14 N y h a m m a r Tel. 0 2 4 0 -4 0 0 39. C h e fre d a k tö r

A nders H öök R ed a ktö r och Layout

Claes Svensson F o to graf

R a g n va ld Torstensson A nnonser

M ateria! och annonser till tidningen senast 1 m å n a d fö re utgivningsdatum . H el sida 2 0 0 0 kr. i fä r g 3 0 0 0 kr, halv sida 1000 kr, kvarts sida 5 0 0 kr. P ren u m eratio n

1 å r inkl. m edlem sskap i Svensk Knivförening, 125 K ronor Postgiro 4 6 4 4 0 95 - 4. Adress

K nivm akaren Sligvägen 2 771 6 5 L u d vika T el 0 2 4 0 -3 7 4 4 3 T ryck

A lm éns Tryckeri A B, L u d vika IS S N 1102-5085

2

Knivmakaren N r 4 1997

Så var det dags för Julen 1997. Just nu ligger det ett tjockt lager med snö på backen utanför huset. Tänker tillbaka på året som gått eller snarare sprungit förbi och alla människor som man har träffat eller talat med i telefon och mängder med bilder på utsökta knivar, artiklar om allt möjligt som kommit till redaktionen. Samt alla böcker och material som redovisats i tidningen och Knivveckan i Ludvika’s 10 års jubileum, Anders Hööks stipendium och hederspriser m.m. Det har hänt riktigt mycket i år inom knivmakeriet. Du som är intresserad av att se hur knivtillverkningen utvecklas, är välkommen som prenumerant under 1998. /Redaktionen/

Nyheter till 1998! Inleder vi med en serie om knivmaterial av Leif Björkebäck. Även Sten Håkansson kommer med artikel om knivslipning.

KnivmakarerTs Utgivningsplan 1998 Nr. I, släpps 25 februari - Nr. 2, släpps I juni Nr. 3, släpps 15 september - Nr. 4, släpps I december OBS! Material, annonser m.m. till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum

Ett lyckligt slut! I nästan varje nummer av Knivmakaren får man läsa om hur knivmakare blivit av med sina knivar när dom varit ute på mässor eller andra tillställningar. Under den s. k. Älmsta natta i somras stals 3 st knivar från Birgitta Åsbrinks Kniv­ museum, denna stöld fick dock ett lyckligt slut då man kunde lämna ett bra signalement pä 3 st ynglingar som betedde sig lite skumt. Efter ett bra polisarbete har dessa nu kunnat gripas och knivarna kommer att återfås till museet. En eloge till polisen. H älsnigar Lars G öran F röjdham m ar

Vi ber om ursäkt! I nummer 3 1997 av Knivmakaren förväxlades bilderna på sidan 29 och flera av knivarna lick lel knivmakare. Vi har nu på sidan 29 äter ig e n satt in bilderna och ändrat till rätt knivmakare. Vi ber dom knivmakare som råkat ut för denna fadä.s om ursäkt och hoppas att ni kan förlåta oss för detta misstag. Tyvärr upptäcktes inte felet innan tidningen var färdig för leverans. Färgbilder: Sid 1. Knivmakare: Anders Fällås Sid 32. Knivmakare: Anders Johansson Scrimshaw: Viveca Sahlin


KNIVM AKAREN

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Knivklubbar i Sverige * På ”G ” i Kalmar/Småland

Ronny Linusson 0491-505 03 Nygatan 7, 579 40 Berga Bergslagens knivgille

Leif Björkebäck 019-18 74 66 Box 8005, 700 08 Orebro Hälsinge knivförening

Önskar vi affa/medfemmar i Svens h Kjiivföreninfj, annonsörer, sponsorer och medarbetare!

Reimond Dempwolf 0653-150 82 Klockare vägen 9, 820 62 Bjuråker Knivmakare i väst

Stig Dahlberg 031-99 13 29 Fågelstensvägen 218, 437 40 Lindome Nordmarkens knivförening

Conny Haglund 0573-600 77 Rommenäs 4, 670 10 Töcksfors Norrländsk knivförening

Dhan Lundmark 0912-102 69 Forsgatan 9, 930 47 Byske Skånska knivklubben

Jan Martinsson 0435-241 47 Hyllstofta Pl 6698, 264 90 Klippan Stockholms knivförening

Anders Holmertz 08-83 53 23 Högbyvägen 168, 175 54 Järfälla Sundsvalls knivgille

Morgan Landfors 060-10 08 25 Bågevägen 132, 856 52 Sundsvall Svensk knivförening

Anders Höök 0240-400 39 Folkets hus väg 10, 770 14 Nyhammar Söderhamns knivgille

Stig Åkerblom 0270-167 60 Bruksvägen 6, 826 62 Norrala Upplands knivklubb

Lars-Göran Fröjdhammar Enåker Barkfallet, 0224-912 65 744 93 Runhällen Värmlands knivklubb

Lars Forsman

0054-83 01 01 070-644 36 43

Avs och sammanställande av listan. Finns det fel och brister hör av er. Med vänlig hälsning.

Nils frå n Danmark tar sig en tupplur, det gör vi också! Men vi återkommer med friska tag till 1998! Foto: Anders Fällås.

Östergötlands knivförening

Peter Ahnell 011-18 86 68 Bråddgatan 57 A, 620 02 Norrköping

Knivmakaren N r 4 I997

3


Harald Sellevold

Foto: Anders Fällüs 4

Knivmakaren N r 4 1997


Ett knivmakarporträtt! Text och bild Anders Fällås

Alla har väl lagt märke till den kraftiga och skäggiga mannen med cowboyhatt som besöker kniv­ mässan i Ludvika år efter år. Harald Sellevold, som är vapen­ smed till yrket, kommer från Vestlandet i Norge där det finns få traditioner i knivmakeri. Eftersom Harald inte är belastad med kniv­ traditioner står han friare i sin utformning av knivarna. Haralds knivar är lätta att känna igen på den lite kraftiga runda formen. Oftast har knivarna silver­ beslag på skaftet och slidan. Alla beslag är i 830 silver och vackra i sin enkelhet. Knivslidorna som tillverkas av rårand har en fin söm. Oftast är Haralds knivslidor färgade i svart eller olika bruntoner. Sliddekoren utför han oftast i pautteknik.

Harald använder många olika material till skaft på sina knivar. Det är norskt som exotiska träslag, ben, valtand, horn, sten, m.m. Hans fantasi är mycket stor vid valet av material. Knivarna är alla av hög kvalité och det finns ett fint samspel mellan de olika materialen som han har i kniven. Utformningen är gjord så att hela kniven blir en estetisk helhet och en fröjd att se på. Harald har erhållit ett flertal höga place­ ringar vid knivtävlingen i Ludvika genom åren. Han har också varit domare ett antal år. I USA har hans knivar blivit uppmärksammade vid flertal tillfällen. Vid ett tillfälle sände tidningen Fighting Knives över en knivskribent till Norge för att besöka Harald under en vecka och skriva en artikel om hans knivar. I artikeln blev han nämd som ”Kungen av norska knivmak­ are”... vem vet, kanske det är sant.

Visste du att! • M ånga arter tropiska träd saknar årsringar. D et förekom ­ m er näm ligen inga årstider i de om råden där de växer. • D et finns nu tre m iljoner abonnenter m ed m obiltelefoner 1 Sverige. H ela 1,5 m iljoner m obiltelefoner såldes under de tre första kvartalen i år. 2 148 000 G S M -abonnenter och 814 000 N M T -abonnenter enligt M obiltelefonbranchen. • Ett hårstrå växer vanligen i fem år. Sedan följer en kort vilofas varefter det avstöts. M änniskor tappar ca 100 huvudhår per dag. • H år växer i genom snitt 0,35 m m per dygn. M otsvarande 1 cm per m ånad • D e första m änniskorna hade en hjärna på ca 400 cm 3. Den m oderna m änniskans hjärna är ca 1 400 cm 3. • Inte m indre än 10 m iljoner nervfibrer förbinder hjärnans båda halvor m ed varandra. • D atorföretaget A P P L E har i skrivandet stund den snabbaste persondatorn. Den heter P ow er M ac 9600/350 och når upp till en svindlande hastighet av 350 M Hz. • Den m est sålda C D -R O M skivan till datorer är enligt uppgift M icrosofts W indow s 95-uppgradering. På andra plats ligger spelet M yst från B rpderbund och trea Viruscan från M cA fee.

Harald Sellevold en duktig knivmakare som är vapensmed till yrket.

Knivmakaren N r 4 1997

5


K N IV M A K A R E N rm sK iun fo r k n iv sl o jd a r i

T E S T A V V ID E O F IL M E R

För de flesta av Knivmakarens läsare har knivar, knivmakare och knivsmeder en självklar plats i vardagen Men hur är det med videofilmer i ämnet? Vi kan nu presentera en test av videofilmer för nybörjaren. Vi bad Tore Sävström, Ludvika om hjälp med bedömningen av filmerna. Tore är nybörjare och är väldigt intresserad av knivar. Han kom över och hämtade filmerna direkt och for i ilfart hem igen för att titta på de tre filmerna. De tre filmerna är följande: • Från renhorn till färdig kniv (sidan 13) Marianne Jonsson visar hur man gör en jaktkniv och en helhornskniv.

350:-

• Hur man tillverkar en knivslida (sidan 18) Sven-Eric Loodh visar hur man syr och färdigställer en slida.

175:-

• Hur man tillverkar en kniv (sidan 18) 175:Sven-Eric Loodh visar hur man gör när man smider bladet och gör färdig kniven med träholk.

LÖRDAG 28 Feb & SÖNDAG 1 Mars Kl. 10-16

• Från renhorn till färdig kniv • Hur man tillverkar en knivslida • Hur man tillverkar en kniv

+ ++++ +++

Hur man tillverkar en knivslida är bäst Bästa produkten för dig som är nybörjare eller har gjort några knivar är ”Hur man tillverkar en knivslida” med mycket bra skärpa, bild och till ett bra pris. Filmen är informativ och Sven-Eric lämnar då och då lite småtips till nybörjaren. Inte så långt efter finner vi ”Hur man tillverkar en kniv”, men den är inte lika bra, tex saknas information vid smidningen och slipning m.m. och detta gör att den inte når upp till den bästa filmen. Dessa två filmer saknar för övrigt riktigt fodral och levereras med videofilmens original embalage? (Videobandtillverkarens namn) ! Den tredje filmen ”Från renhorn till färdig kniv” når inte alls upp till de två andra. Den känns alldeles för dyr. Filmen har dålig skärpa, ljud och känns som en skolfilm på 60-talet. Här finns dock ett riktigt fodral med uppgifter om filmen m.m. Om du vill göra en renhornskniv är den här filmen den enda vi känner till och kan på så sätt vara ett intressant köp. /Tore Sävström/

K NIVTRAFF Nu på F O L K E T S P A R K i BYSKE

BIRGER NORDIN VISAR SIN KNIV- OCH SLOJDSAMLING MED BL.A KNIV-ELIS ALSTER SCRIMSHAW VIVECA SAHLIN PER-ISAK JUUSO SAMISK KNIVSLÖJD OCH KONST KNIV-JOCKE SVEN-ERIK LOODH OCH EN MASSA ANDRA KÄNDA KNIVMAKARE FÖRSÄLJNING AV MATERIAL, VERKTYG OCH LITTERATUR FÖR KNIVTILLVERKNING Stugor finns att hyra på cam pingen i Byske. De kan bokas genom campingen i Skellefteå på telefon: 0910 -1 8 8 55 LÖRDAG: TRIVSELKVÄLL MED MAT OCH TRUBADUR Vill Du veta mer ring Dhan 0912 -1 0 2 6 9

SER VER IN G KAFFE, KORV VÄ LK O M N A T IL L K N IV T R Ä F F I BYSKE 6

Knivmakaren N r 4 1997


HALDEN KNIVKLUBB ”GRENSEKNIVEN 97 ” 1997 blir et historisk år for Halden Knivklubb. Det var den fprst knivkonkuransen som klubben arrangerte, nemlig ”Grensekniven 9 7 ”. I og med at Halden ligger så mer grensen til Sverige var vel navnet på knivkonkuransen selvskrevet. Konkuransen var åpen for deltagelse fra hele Skandinavia, men det ble i år bare deltakere fra Sverige og Norge. Det ble bedömt ca. 40 kniver i 4 forskjellige klasser, jaktkniv, brukskniv, brukskniv-ungdomsklasse og en åpen klasse. Det ble kåret en vinnerkniy i hver klasse som til slutt konkurerte om ”Grensekniven 9 7 ”. Utstillingen av årets grensekniver ble lagt til arrangemantet av årets Berbydagene, som er bygdedager. Berby er en herregård som ligger syd i Halden kommunen, lengst innerst i Iddefj orden tett inntil svenskegrensen. Resultater fra Halden Knivklubbs konkuranse ”Grensekniven 97” Klasse: Jaktkniv 1. Tor Vistnes, 6930 Svelgen 2. Tore Pettersen, 1537 Moss 3. Vidar Nilsen, 1791 Tistedal Klasse: Brukskniv 1. Birger Ruud, 3530 Royse 2. Peder Voll, 1500 Moss 3. Jens-Ole Gisselbaek Klasse: Brukskniv-ungdom 1. Knut Silgjerd, 5560 Nedstrand (Årets Grensekniv) Klasse: Åpen 1. Tor Vistnes, 6930 Svelgen 2. Birger Ruud, 3530 Royse 3. Lennart Seifert, 1750 Halden

IOM AN ÖNSKEBLADEN för proffs och hobbyknivmakare ”E n vacker och funktionell kniv skapas endast genom bladets form , m önster och kvalitet. M ed m ina handsm idda blad tillverkar du lätt den optim ala kniven för tävling, jak t och friluftsliv.

Tre huvud model ler. Massor av variationer. Laminerat, där råytan polerats....... fr. 250:Vajer eller motorsågskedja.............. fr. 475:Svartoxiderat med nickelrand..........fr. 300:Damaskerat, många olika mönster..fr. 600:Tillägg för filad ryggdekor.................... 50:-

NYHET! Nickeldamask till bolster och mellanlägg. Finns även som PLÅT (0 ,8 mm) till holkar. Billigare och mycket häftigare än t.ex. silver. Damaskämnen till knivblad

40:- /cm

Ring för bästa pris!

Blad efter egen ritning gör din kniv helt unik Ritar du - så smider jag.

Mina tre huvudmodeller

Johan Johan Gustafsson, Enbacken H ögstad, 610 20 Kimstad Tel: 011 - 571 06, M obil: 070 - 5401045

Årets Grensekniv 97 av Knut Silgjerd, Nedstrand

Knivmakaren N r 4 I997


KNIVM AKAREN

I IDSKRin IOR KNIVSI OJDARI.

Succé för knivutställningen i Söderhamn. Årets knivutställning i Söderhamn Knivgilles regi på Kvarnen i Söderhamn blev en verklig succé både vad de gäller det 100talets inlämnade knivar, som blev den verkligt stora publikströmningen. Vi hade omkring 2.500 besökande under de tre dagarna. För att börja med knivtävlingarna så var domar juryn helt eniga om årets bidrag höll en genomsnittligt mycket hög klass. Juryn hade detta år fått en ny medlem. Det var vår Kultur och fritidschef i kommunen, Staffan Söderlund. Tillsammans med Kniv-Jocke och Owe Wallin hade han den grannlagda uppgif­ ten att granska och bedömma alla knivarna. Detta gjorde de med mycket stor noggranhet och det var inte några detaljer som undgick i deras argusögon! Jag kan ge utställarna ett tips! Glöm inte att färga upphägningsknappen eller knivslidan invändigt. Då har du inte lämnat en fullständigt klar kniv. Det blir inget pris om den i övrigt är bra. När juryn kommer till slutbesiktningen så är det endast detaljer som kan avgöra. Detta år hade vi skilt på dräkt-och smyckeklasserna. I övrigt var det samma klasser som föregående år, d.v.s. bruks, jakt, horn och ungdom. Till årets kniv utsågs Johnny Nilssons, Arvidsjuar, hornkniv. Juryn var helt eniga om denna kniv var ett ”mästerverk”. I och med denna seger så fick Johnny sin tredje inteckning i vårat vandringspris och erhöll därmed detta för alltid. GRATTIS! Utöver detta så vann även denna kniv i publikens pris.

Under den närmaste veckan fick Söderhamnarna ta del av detta. Intill smederna hade Sten Håkansson riggat upp sina slip­ maskiner. Vi vet alla att Sten verkligen kan få till en vass kniv. Många ortsbor passade på att få sina knivar, yxor m.m. slipade. Det kom en jäm n ström fram till en huttrande man. Gunn och Vidor stod för korvförsäljninngen och det var god kommers i det stundtals rätt dåliga vädret. Naturligtvis var inte vädergudarna på vår sida! Fredag skapligt, lördag delvis regn medan söndagen bjöd på riktigt bra väder! Hasse Svensk ställde upp i år som utställningsens ”allt i allo”. Detta gjorde han med stor bravur. Ett tiotal lottringar såldes samt även en del kataloger och röstning på Publikens pris. Detta gör att klubbkassan kan tillföras ett visst netto. Många medlemmar ställde upp som lottförsäljare och övrig "hand­ räckning” vilket gjorde styrelsen slapp oroa sig för att allt inte skulle löpa friktionsfritt. Medan publiken väntade på prisutdelningen tog Kent Anders­ son fram sitt dragspel och underhöll oss. Det blev både musik och sång. Även Kniv-Jocke drog några historier och detta lättade naturligtvis upp stämningen. Söderhamns Knivgille hälsar alla knivmakare i Norden- och övriga världen också välkomna till vår knivutställning 22-24 maj 1998

Stickan

Fjolårets populära skriftliga bedömning följdes upp även i år. Vi hade dock ändrat skalan till att vara 5-gradig. Som arrangö­ rer hoppas vi att knivmakarna uppskattar att erhålla ett utlåtande om sina bidrag. De kan därigenom ändra och förbättra sig. Vår priskommité hade lyckats samla in hederspriser till samtliga prisbelönta, även de som erhållit hedersomnämnande fick ett litet pris med sig hem. Vis från tidigare år, då det gäller utlovnade av diplom, så hade vi nu fixat att det kunde delas ut i samband med prisutdelningen. Vid fjolårets utställning konstaterades att en våning av Kvarnen var otillräcklig för vårt arrangemang om det kom många knivmakare och försäljare. Därför stod nu hela Kvar­ nen till förfogande. Det blev därför något glest mellan leden. Till kommande år ska vi bjuda in även andra hantverkare än bara knivmakare. Det finns många hantverkare i våra trakter som säkerligen vill visa upp sina alster. Ett tiotal knivmakare och försäljare hade dock ställt upp. Ett 15-tal såldes till huggande spekulanter, även om alla inte fick sälja en kniv. Som tidigare år ställde Johnny Axling, Eje Brodin och Kent Andersson upp som knivsmeder. De lockade en intressant publik framför sina ässjor och städ. Även ortens NÄR-TV kom på besök och filmade hela arrangemanget.

8

Knivmakaren N r 4 1997

Johnny Axling i smidestagen. Foto: Stig Åkerblom.


PRISLISTA KNIVUTSTÄLLNINGEN 1997 Bruksklassen: 1. Sven-Erik Loodh, Hassela 2. Sören Norberg,Njurunda 3. Roland Strömberg, Mörlunda HP Thomas Johnsson, Åkersberga (2 knivar) Sven Thunberg, Njutånger Reimond Dempwolf, Bjuråker Roland Strömberg, Mörlunda Bengt Andersson, Kvissleby Jaktklassen: 1 . Sören Norberg, Njurunda 2 . Roland Strömberg, Mörlunda Stefan Heldt, Söderhamn 3. Erik Selander, Matfors Hans Svensson, Kungsäter Sven Thunberg, Njutånger HP Per-Erik Andersson, Järvsö Göte Olsson, Älvdalen Stefan Pettersson, Nyköping Gösta Persson, Söderhamn Roland Ekblom, Bergsjö

Hornklassen: 1. Johnny Nilsson, Arvidsjuar 2. Kent Andersson, Åre 3. Rolf Backlund, Piteå HP Lars Wendleman, Luleå ( 2 knivar) Dräktklassen: 1. Roland Strömberg, Mörlunda 2. Thomas Wikarby, Värmdö 3. Roland Strömberg, Mörlunda Smyckesklassen: Johnny Nilsson, Arvidsjuar Kent Andersson, Åre Rolf Backlund, Piteå Stefan Heldt, Söderhamn Stefan Groth, Valbo Lars Wendleman, Luleå Ungdomsklassen: 1. Thomas Wikarby, Värmdö 2. Stefan Fröjdhammar, Runhällen Årets kniv och Publikens pris: Johnny Nillson, Arvidsjuar, Hornklassen

L IL L A B J Ö R N S S M ID E

IC A t

\

4 ^ ,

D am a sk s m id e Från Bowieblad till flåknivar

&i h, L.

W t

I---------------------------------------------------------------------- V

Storlekar och mönster efter överenskommelse Garanti och full returrätt Köparen betalar eventuellt returporto

Lilla Björns Smide Gubbhögen 4195 933 96 Strömsund Tel. 0670-800 21

HÅ R D T E Ä Lignum kvalitet

Kan erbjuda det senaste inom skaftämnen. Nu även knivämnen. Kontakta oss för broschyr. OBS! NYADRESS Rättarvägen 2 770 13 Grangärde 0240-407 11

Knivmakaren N r 4 1997

9


K N IV M A K A R E N rinsK R in io k knivslojoaui

Knivmakare och smeder E tt par av våra yngre m edlem m ar i S öderham ns K nivgille är bröderna B jarne och Stefan H eldt, 36 resp 34 år gam la. D e har under senaste tiden utvecklats till ett par fullfjädrade knivm akare och är även på god väg att bli utm ärkta knivsm eder. D e har den konstnärliga ådran i generna från sina föräldrar och det m ärks i deras hantverk.

Första kniven D et var B jarne som först fick inspiration att börja m ed knivm akeriet. T idigare hade han varit en inbiten flugfiskare, där han själv brukade tillverka sina flugor. N är B jarne fyllde 30 år hade han fått en handgjord kniv i födelsedagspresent. D et var hans svärfar som gjort denna kniv. Ä ven en arbetskam rat hade gjort några k nivar o ch d et var på detta sätt B jarnes intresse väcktes. ” K an de göra knivar, skall väl även ja g kunna” ansåg han. ”T yckte det såg intressant ut” . U nder våren 1992 satte B jarne igång m ed sin första kniv. Till en början så hade han inget att gå efter, m en han lånade efter hand en bok av Bo B ergm an. D enna bok var väl inte helt instruktiv vad det gäller bl.a. tillverkning av knivslidan, m en han fick andock en del tips att gå vidare på. B jarne var även frågvis i övrigt, så allt han snappade upp av sin svärfars och arbetskam ratens erfaren h eter tog han till sig.

Egna knivar B jarne skänkte Stefan ett par knivar och detta fick honom att börja tänka på att själv föfärdiga något liknande. "D et skall väl inte vara så svårt ändå” tänkte Stefan. Så under våren 1995 gjorde han sin första kniv. D et har sedan inte blivit så m ånga fullstora knivar, utan m est sm å sm yckesknivar. D et är lättast att få d essa sålda, så han kan få p engar till nytt m aterial. U nder d etta år har Stefan även börjat tillverka k n iv ar m ed silverbeslag. ”Jag vill gärna tänja p å gränserna, för att kunna utvecklas vidare" säger han. ”Jag ser gärna hur harm onin och skönheten i kniven växer fram ” .

Studiebesök

Tävlingar

G enom sin tidigare kontakt m ed flugfiskare fick B jarne under våren 94 följa m ed till Sven-E rik L oodh i H assela. D et var en fiskekom pis till L oodh som tog m ed B jarne dit. D e tillbringade en hel dag hos Sven-E rik och där fick B jarne lära sig helt andra m etoder än tidigare. D et gjorde att han utvecklade sitt kunnande ytterligare. B röderna hade hört att det i L arsbo. Enånger, fanns en ung knivsm ed som brukade hålla några kurser ibland. U nder hösten 94 hade de på vinst och förlust åkt till L arsbo och där sam m anträffat m ed Per G reger. D är hade de blivit kvar hela dagen och P er hade välvilligt visat dem knivsm edens svåra konst. D e hade tillverkat var sitt lam inatblad denna dag, m en kvalitén var nog inte den bästa! D ärefter hade det blivit m ånga besök till L arsbo varefter de efterhand lärt upp sig till knivsm eder.

B jarne hade gått m ed i vårt knivgille från starten 1995. H an skickade även in e tt tävlingsbidrag till vår tävling på H ällåsen 1995. D är fick han ett hedersom näm nande. Ä ven un d er 1996 och 1997 på K varnen hade han skickat in bidrag och 1996 fick han ett delat 3:e pris. Stefan har endast tävlat två gånger under 1997. D els på K varnen där han placerade sig på 2:a plats i jak tk lassen sam t ett HP i sm yckesklassen och sedan i L udvika där han även fick en 2:a placering i S pecialklass B. I L udvika hade han skickat in en kniv m ed eget tillverkat dam ask­ blad och silverbeslag på både slida och skaft. N är han sedan fick tillbaka kniven fanns det en beläggning på silvret som var m ycket svår att få bort. ” D et var första och enda gången ja g skickar en kniv till L udvika” M an skall inte behandla utställningsbidragen på detta sätt tycker Stefan. Nu äm nar bröderna i första hand tävla på hem m ap­ lan. E tt par av brödernas barn har visat intresse för att g öra sina egna knivar, så vi kanske även får se dem kom m a m ed något tävlings­ bidrag i fram tiden.

Egen utrustning N u kände de sig m ogna att försöka skaffa sig egen utrustning för att k unna sm ida bladen på egen hand. Vid föräldrarhem m et i Borg byggde de en ässja som de nu a nvänder och sm ider egna blad. Från början köpte de båda lam inerade och rostfria blad m en num era ä r det egen produktion som gäller. De har försökt sig att även sm ida dam askblad m en d et är i första hand lam inerade sm å och fullstora blad som gäller. B jarne har även själv m ed hjälp av en kom pis tillverkat en bandslip. ”Vi snickrar ihop det m esta själva efterhand som behovet u ppstår” säger Bjarne. D eras högsta önskan nu är att få tillgång till ett utrym m e där allt kan rym m as. N u har de ässja i Borg och slipen i ett garage i stan. I övrigt b lir det någon plats i brödernas respektive lägenheter som de tillverkar sina alster.

Några knivar ur Bjarnes produk­ tion.

Specialister D et ä r så att båda bröderna specialiserat sig på att tillverka sm å sm yckesknivar. ”D et är lättast att sälja dem ” anser B jarne. I övrigt så brukar det bli att de gör k nivar på beställning. B jarne har under de å r han varit knivm akare g jort 100-talet knivar. Vad gäller Stefan så brukar han kom m a upp till en betydligt blygsam ­ m are produktion. Han gör om kring 10-talet fullstora k nivar om året. D et blir dock betydligt flera sm yckesknivar.

Brödrarfejd! N är vi sitter hem m a i föräldrarhem m et och p ratar kom m er deras far m ed ett inlägg, där han berättar att bröderna m ånga g ånger har livliga d iskussioner om hur de skall utveckla vissa m om ent. D etta g ö r att de sporrar varandra och k om m er vidare i utvecklingen. D et är dock så att det är B jarne som från början lärde Stefan h u r m an gör en kniv, m en hari kanske får se upp!

Knivgillet B jarne vill fram hålla att hans m edlem skap i vårt knivgille gett honom m ycket fina tips. Inte m inst de gästföreläsare som vi haft på våra m öten har inspirerat honom . M en även de diskussioner som b lir efter m ötena g e r m ycket, tycker han. Vi tackar för detta och önskar bröderna H eldt lycka till i fortsättningen. De k om m er säkerligen att höra talas om sig på olika knivtävlingar! Stickan

10

Knivmakaren N r 4 1997


K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FOR KNIVSLÖJDARE

KNIVBLAD av

PÄR BJÖRKM AN Jag heter Pär B jörkm an. M in släkt härstam m ar från B jörkö i N orra Finland. U nder min barndom var sm edjan en del av uppväxtm iljön, här fick m an inte bara ta del av den speciella atm ostfären och m ysti­ ken som råder i en sm edja utan m an fick också lära sig att sm ida och härda sina egna verktyg. G enom brottet för m itt sm ide kom för några år sedan när ja g fick förm ånen att tillsam m ans m ed några sm eder från Finland och Sverige, gå en knivsm ideskurs m ed H åvard B ergland som lärare. H åvard är en m ästare på knivsm ide och en fan tas­ tisk lärom ästare. E fter denna kurs har en stor del av m in tillvaro handlat om knivsm ide. M in bakgrund har m edfört att m itt knivsm ide i både form och teknik är influerat från både N orska, Svenska och Finska sm idestraditioner. F ortfarande använder ja g några av de kunskaper ja g lärde m ig som barn, bl.a. att det härdade bladet m åste ligga och m ogna i jo rd e n för att få det riktiga bettet.

NYHET !! Handsmidda knivblad av smeden Pär Björkman, Umeå K olstål, helstål, lam inerade och dam askerade. 1. J Ä G A R E N , H elstålsblad m ed svarta sidor längd ca 85 m m , bredd ca 17 mm. PRIS: 165:J Ä G A R E N i lam inerat kolstål PRIS: 199:2. T Ä L J A R E N , H elstålsblad m ed svarta sidor längd ca 75 m m , bredd ca 19 m m. PRIS: 165:T Ä L J A R E N i lam inerat kolstål PR IS: 199:3. T Ä L J A R E N i dam askerat stål

PR IS: 645:-

4. G R A V Ö R , helstålsblad för gravyrarbeten i renhorn längd ca 40 m m, bredd ca 8 mm PRIS: 125:Kan levereras som färdig gravyrkniv m ed skaft i m asurbjörk m ed inlägg av renhorn. PRIS: 250:M edföljer utan kostnad några nedskrivna råd & tips kring horngravyr.

FÖRSÄLJNING genom jakt & fritid, Box 1, 914 29 RUNDVIK Tel 0930 - 303 49 Fax 0930 - 302 79

Knivmakaren N r 3 I997


TIDNINGAR KNIVMAKAREN

BOCKER D åiddaduodji. En bok om samiskt konsthantverk av Kurt Kihlberg. Pris 350 kr

Från kniv till slida m ed pautat m otiv. av Knut Dahl. "Pauting med svenk text. Pris 240 kr

G ö r dina egna knivar. av PerThonesen. Svensk text Pris 150 kr

I Knivm akerens verksted. Komplett årgång av Knivmakaren 1991, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1992, 4 nummer. Pris: 100 kronor

av Olav H Whåle. Pris 325 kr

Knivar, Så tillverkar du skaft och slida av Bo Bergman. Pris 160 kr

Knivar på m itt sätt. av Bo Bergman. Pris 220 kr

Kniven. av Olav H Whåle. Pris 2 15 kr

Kniven - en personlig betraktelse. av Anders L Dahlman. Pris 265 kr

Kniver og Knivmakare. Del I och 2, reviderad. av PerThonesen. Pris 270 kr Komplett årgång av Knivmakaren 1993, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1994, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Knivmagerens bog. av LeifAndersen ogjorgen Hanghoi. Pris 325 kr

Kniv og Slire. av Öjvind Beg. Pris 270 kr

Knivslidor. av Bo Begman. Pris 250 kr

Knivsmeden. av Håvand Bergland. Pris 370 kr

Lag kniver selv. av IngerTragethon. Pris 270 kr

Norsk Knivbok. Komplett årgång av Knivmakaren 1995, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1996, 4 nummer. Pris: 100 kronor

av Oysten Kostvert. Pris 250 kr

N o rs k a k n iv a r.. av Knut Moland. Pris 280 kr

Komplett årgång av Knivmakaren 1997, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Knivmakaren N r 4 I997

OBS! Samlarmappen utgår! Istället levereras en komplett årgång av Knivmakaren med 4st ”Uni-Holder” passande A-4 pärm. Skadar ej tidningarna, ”Uni-Holder” är enkel att montera och använda,

F attigjägare i F in nm arken . av Nils Karlsson. Pris 170 kr

Tidnings- och bokbeställningar kau göras med det bifogade inbetalningskortet eller på telefon 0240-374 43 ((llaes Svensson).

OBS! Vid telefonbeställning tillkommer en postforskottsavgift på 50 kronor.


JANO fritid, Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel 0932 -270 27. Fax 0932-270 62. Biltel 010 -224 88 89

Sf

Nya skaftämnen inkomna! Även stabiliserad Sälgmasur!

JANO fritid, Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel 0932 -270 27. Fax 0932 -270 62. Biltel 010 -224 88 89

ren h o rn

fä rd ig k n iv £ r\ video som visar hur man tillverkar en jaktkniv och en helhornskniv. “TTtan framför de olika momenten från renhorn till färdig kniv.

n gravyr visas.

Slöjdare “Tftrviözeute

B e ställn in g sk u p o n g Härmed beställes

st

kassetter å 350:- inkl. moms.

Kassetten levereras mot postförskott och brevporto tillkommer.

Namn

Adress

Postnr

Postadress

Kupongen skickas till:

Sävdals Kennel, Övreha rad svägen 16, 942 95 VIDSEL Tel. 0 9 2 9 -3 0 0 1 4 eller 0 1 0 -3 3 4 74 98 OBS!

N i kan ringa eller skriva er beställning p å ett vanligt papper.

Knivmakaren N r 4 1997

13


EN RESESKILDRING FRÅN GOTTLAND. U nder ju li m ånad besökte m in sam bo G unilla och ja g hennes föräldrarhem i E telhem . E ftersom bysm eden håller till ett par m eter därifrån, så blev det naturligt att hälsa på Lars E klund som även därifrån är en knivsm ed m ed dam asksm ide som specialitet. N är vi träffar Lars under lördagsförm iddagen har han ju st kom m it till sm edjan för att ta em ot några sem estrande fastlänningar. Vi hinner få en pratstund m ed honom innan det andra sällskapet kom m er. Lars berättar att han varit sm ed under 45 år och att det yrket gått i arv i tre generationer. T idigare blev det allehanda reparationer som bysm ed får ta sig an. Ä ven konstsm ide har Lars hållit på m ed en längre tid. Lör ett tiotal år sedan började han tillverka knivar till G ottlands fornsal och de m edeltidsm iddagar som m an där brukar servera i konferens­ sam m anhang. H an fick en m odell presenterad för sig och efter den m allen utvecklade han en kniv. D enna kniv blev m ycket uppskattad och han har sålt m ånga sådana. Linns fortfarande köpare till dessa knivar och han har inte slutat tillverkningen ännu. Bl.a. finns de att köpa på L ornsalen inne i Visby. De senaste sju åren har det endast blivit knivsm ide.

H an fick inspirationen att börja m ed detta efter det han läst en norsk knivbok där ju s t dam asksm idet förevisades. Till en början blev det m ycket m iss­ lyckanden, eftersom det var en m etod som han inte tidigare hade någon erfarenhet av. M en som alltid gäller det att övning ger färdighet, så num era tycker han att kvalitén är m ycket bra. Lars använder ett krom nickelstål och det är ett m jukare stål av varie­ rande art för sitt knivsm ide. H an bygger upp de två stålen till sju lager varefter han värm er upp denna ”k lum p” till ca 1200° i ässjan. Sedan han fått ihop denna stålpacke till en hom ogen enhet så sm ider han ut detta till dubbel längd. Ett hack slås på m itten varefter packen ånyo värm es upp och viks ihop. Proceduren upprepas tills Lars fått 112 lager. H an tycker det räcker m ed detta antal lager. ” Jag har även haft dubbla antalet lager, m en det blev inte så bra” säger han. Sedan gäller det att få fram m önster och detta kan naturligtvis göras på olika sätt. Lars slipar för sin del knivpackens yta m ed en vinkelslip varefter allt värm s och ham ras. G enom denna m etod fram träder m önstret. D ärefter kom m er färdningen. Han värm er upp bladet till ca 800° och härdar sedan i olja. Till anlöpningen använder Lars en vanlig elspis som värm s upp till 230-240°. Lör att få fram färgen på bladet använder han anlöpningen eller etsning. Det tar sam m anlagt ca två och en halv dag att få ett färdigt dam askblad helt klart. ” Det blir ingen serietillverknig av förklariga skäl” säger L ars” Jag vill hå 2.000 kronor för ett blad som håller ca 10-11 cm längd. Lars har själv tillverkat några helt färdiga knivar och förevisar ett par av dem . ” det blir m est kniv­ sm ide för m ig” säger han. Till utställningen i L ud­ vika har han kickat in ett bidrag. Han kom m er även att göra besök under knivveckan eftersom han fått resan dit i 70- årspresent.

Lars Eklund fram för sitt Förevisn ingsskåp ” där har han den produktion som är till salu. Foto: Stig Åkerblom.

14

Knivmakaren N r 4 1997

Innan vi läm nar Lars och hans sm edja, så passar vi på att fotgrafiera några av hans blad och knivar. Det var tur att vi kom i rätt tid, för ju st som ja g skulle till att ta fram kam eran, kom det några besökare på cykel som verkade intresserade av Lars tillverkning. O m det blev någon försäljning vid detta tillfälle vet vi inte! Stickan


K N IV M A K A R E N . ,

TIDSKRIFT FOR KNIVSLOJDARK

% nivdagar i Söderham n Söderhamns OQiivgitte inbjuder ada hyivmahare tid vår hnivutstädning i samband medÅtervändardagarna den 22 - 24 maj 1998. U tstädningspta tsen btir på huttur hus et OjVAEJd/EPl, Våra täv tings hfasser är: # (Bruds I htasserna bruhs ochjaht godhännes # Ja ht Iche damas ht>tad. # Otorn dg enbart traditionsbundna. # Drähj # Smyche # (Dam J r itt va ta v matr. # Ungdoms (<18år) dtögst två tävtingsbidrag per dettagare och htass, namn, adress, tetefon samt försähjingsvärde shatt bifogas. T iv tings bidragen står tid arrangörens f ö r f ogande under utstädnings dagarna. (Enjury på tre personer hpmmer att bedöma hyivarna. Varje dettagare få r en shjifttig hjitig samt erhåtter ett dip tom speciedt jram städt jö r detta arrangemang, Odederspris er tid defrämsta i varje htass. V iftytta r iche några hnivar medan hfasserna, utan ditt bidrag dettager i den htass du sjätv vatt. Juryn utser Årets hyiiv. Detta bidrag erhåtter intechning i vårt vandringspris. # Eubtihens pris hpmmer även att utses! Anmätan/tävtingsbidrag shichas senast 98 -0 5 -1 0 tid: Anders 0(egnander, Ojorratavägen 51, 826 62 OdOOJJALA. 9dan besvarar även ev. frågor på te t0270/171 89. Eäv tings bidragen hpn avhämtas efter hfochan 15.00 söndag. (Knivar som ej avhämtats hpmmer att shichas mot postens avgifter. (Boha redan nu in dessa dagar jö r vårt arrangemang. Otiha ahtiviteter hpmmer att anordnas, bt. a. j örevis ning av hnivsmide, scrimshaiv m.m. Dessutom hpmmer ftera hantverhare från trahten att visa upp sina atster.

Arr: Söderhamns OQiivgitte i samarbete med Studiefrämjandet. Knivmakaren N r 4 1997

15


, K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSI.ÖJDAKK

Bilder från Hälsinge Knivförening

på Delsbo forngård

En av två smeder som stod i hettan och smidde, Arvid Westberg

Våran egen skärslipare, Stig Almström i aktion.

l:a pris Förfinad brukskniv, Reimond Dempwolf Bjuråker

2:a pris Brukskniv , Jan Hedenberg, Hudiksvall

16

Knivmakaren N r 4 1997

------------------- — ________________________________________________________________________________________________________________________


Bilder från Hälsinge Knivförening

på Delsbo forngård

Fredrik Persson, Delsbo, fick publikens pris.

3:e pris Förfinad brukskniv av Anders Berg, Ramsjö

2:a pris Förfinad brukskniv av Mikael Lindberg, Luleå

l:a pris Brukskniv av Mikael Lindberg, Luleå Knivmakaren N r 4 1997

17


K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT KÖR KNIVSI.ÖJDARI

Knivslipningskurs i Färila Text och bild: Kjell Bergman Sundsvalls Knivgille

Så var det dags att bege sig till Färila. Det var fredagen den 13/6 -97 och den knivslipningskurs som Ingemar Nordell ”Nordell Knives” anordnat skulle gå av stapeln. Efter att ha deltagit i barnens skolavslutning och ätit en bit mat med familjen bar det av. Det var undertecknad samt Håkan Näslund som skulle bila från Sundsvall till Färila. Det var en strålande dag och jag måste medge att det kändes tungt att tänka sig att stå och slipa knivblad en hel helg, så därför började Håkan och jag att peppa upp varandra att det skulle bli en perfekt helg bara vi kom igång med kursen. Deltagarna skulle samlas på Mellan Ljusnans fiskecamp och när Håkan och jag kom fram var övriga redan där. Det var ”Mäster him self” Ingemar Nordell, Maihkel Eklund från Färila, Tomas Jonsson från Lit, samt Håkan och jag från Sundsvall och sist men inte minst Mattias Eldorn som bilat hela vägen från Visby för att delta i kursen.Efter det att vi installerat oss i stugorna bar det av in i Ljusdal och Ingemar visade oss hur man etsar logos på knivblad samtidigt fick vi också chansen att inhandla material i butiken. Sedan åt vi middag för att sedan bege oss hem till Ingemar för att börja slipandet. När vi kom fram startade Ingemar med att gå igenom grunderna för skålslipning, tapering och vanlig slipning efter det var det bara att börja öva. Jag vill påstå att med hjälp av Ingemar kla­ rade vi av att tapera och skålslipa ett knivblad. Som bilden visar lärde vi oss efter hand att klara av slipningen någolunda skapligt själva och jag tror samt­ liga var nöjda med det som presenterats under helgen. Efter det vi avslutat kursen tog Ingemar hand om kniv­ bladen för att skicka dom på härdning och vi fick dom med posten efter några veckor. Ska man sumera kursen så var allt helt perfekt mat och husrum samt en duktig läromästare. Under hemresan satt Håkan och jag och diskuterade, vi kom fram till att det gör det samma vilket väder det än är så är det alltid lika roligt när man får träffa andra människor som har samma intresse som man själv har. Sedan bad vi till högre makter om att få se en annons i nästa nr av Kniv­ makaren där det visar sig att Sten Håkansson har REA på sina knivslipar.

På bilden från vänster: ”M äster him se lf” Ingemar Nordell, Håkan Näslund, Mattias Eldorn, Kjell Bergman, Maihkel Eklund samt Tomas Jonsson.

VIDEOFILMER HUR M AN T IL LV E R K A R EN K N IV S ve n -E ric Loodh v is a r hur han g å r tillv ä g a fö r att fu llä n d a en kniv. Från att tillv e rk a bladet, till fä rd ig kniv m ed in n e rh o lk av trä.

175:HUR M AN T IL LV E R K A R EN K N IV S LID A Du få r fö lja m ed S ve n -E ric Loodh då han syr och fä rd ig s tä lle r en kn ivslid a i läder.

175:B Å DA F IL M E R N A PÅ S A M M A V H S -B A N D

300:Pack och porto samt postförskottskostnad tillkommer.

Till sist vill jag tacka Ingemar som tog initiativet till att pröva på en sådan här kurs, jag tror säkert det är många som skulle vilja prova på att slipa sitt eget knivblad.

18

Knivmakaren N r 4 1997

R e im o n d D e m p w o lf tel. 0 6 5 3 -1 5 0 82

e lle r

O lle Persson tel. 0653-151 33


En svensk knivmakare på första sidan i fransk knivtidning! I nya nummret av den franska knivtidningen ”la Passion des Couteaux” återfinns en svensk knivmakares kniv. Det är Johan Gustafsson från Enbacken Högstad, Kimstad. Som slog igenom ordentligt i år på Knivveckan i Ludvika, Johan lyckades i samtliga klasser han ställde upp i (Amerikansk klass B, Fällknivar klass B och Special klass B) lägga beslag på första platserna! Av de knivmakare som placerade sig 1, 2, 3 eller fick Hedersomnämnande i Ludvika, hade fem stycken knivblad gjorda av Johan! Vi på redaktionen gratulerar Johan och önskar honom en lika stor framgång under 1998.

På omslaget återfinns följande knivmakares knivar, fr.v: M. Blum, H. Vial lon, J. Gustafsson, Arthaud-Chosson, Van Risjwik samt F. Pachi.

ur lig t ]/,<, Två dagar med knivar, slöjd och hantverk Lördag & Söndag 7 - 8 februari 1 9 9 8 1 0.0 0 -1 7 .0 0 1995 och 1996 genomförde Silvanum en minimässa som vi kallade Naturligt Vis, främst menad som en träff/miniutställning med fokusering på ett naturligt användande av naturmaterial till bruks­ föremål, knivar, kåsor och träslöjd, splitcanespön, håvar, flugor, kläder, ryggsäckar m.m. Dessa två mässor/träffar var populära både bland deltagare och publik, dock framfördes önskemål om att lägga träffen en annan tid, tidig vår föreslogs. Nu följer vi önskemålen och arrangerar 1998 års version av N aturligtvis den 7 - 8 februari. De kriterier som gäller är kvalitet, hantverk, miljövänliga arbets­ metoder, naturmaterial och ett glatt humör. Som förr kommer jag att speciellt inbjuda knivmakare men vill ändå inte att det ska bli en ren knivmässa. Intresserad? Ring och fråga eller anmäl Dig till: Skogsmuseet Silvanum, Gävle, Sveneric Dahl 026 614100 Välkommen att delta!

Knivmakaren N r 4 I997

19


Knivmakare: Anders Johansson Scrimshaw: Viveca Sahlin

M책 m

:Fym

Kniv skapad av Johan Gustafsson. Skaft av mammut, blad svartoxiderat damask.

V책gra av Johan Gustafssons blad. v. Motors책gskedja, Nickeldamask svartoxiderat blad med nickelrand och blankpolerat med r책 yta-laminerat.

2 0

Knivmakaren N r 4 1997


Paris Knifeshow 27 - 28 sept. 97 Text och bild Johan Gustafsson

Showen hade lockat folk från hela världen, där fanns utställare från; Frankrike, USA, Italien, Sydafrika, Tyskland osv., osv. Man kände sig nästan som hemma för i vart och vartannat hörn fanns en skandinav. Sent om sider bestäm de ja g m ig för att åka m ed Viveca, A nders och C onny Persson till Paris. I gryningen på vägen upp m ed bilen till A rlanda undrade ja g lite vagt, som typisk svensk, om m ina grejer var tillräckligt bra och att det kanske var att ta sig vatten över huvudet att ge sig ut på okänt dito. Strunt i det tänkte ja g några sekunder senare, vågar m an inget kan m an inget vinna. O ch m ed det rese sälskapet kan det inte bli tråkigt, det visste ja g ju av tidigare erfarenhet (Jag vill i sam m a andetag passa på att tacka er tre för en kul resa!). Vi lyfte från A rlanda vid sjutiden på fred ag s­ m orgonen och landade vid halv tio på C harles de G aulle. Dom tre m ilen till centrum åkte vi m ed en halvgalen taxichaufför i öm som 30 K m /h, öm som 160 K m /h. H otellet vi bodde på var litet och hem ­ trevligt. C onny och ja g delade rum på fem te vå­ ningen, m ed utsikt över E ifeltornet 500m därifrån. V iveca och A nders bodde på tredje våningen och hadde en jä tte snygg gul betongvägg 20 cm utanför deras enda fönster, vilket C onny och ja g påtalade några gånger, vi erbjöd V iveca och A nders att byta rum m ed oss, m ot en ringa betalning förstås.

var exem pelvis L arry F eugen - Fällknivar, Scott S lobodian - S am urajstil, R on Lake - Fällknivar, C hantal G ilbert - F antasiknivar och C onny P ersson - M ed i m itt tycke show ens m est välgjorda m osaik­ knivar! D et var roligt att se den enorm a variationen på stilar, det fanns allt från enkla b ruksknivar till rena rym dfarkosterna. P riser från några hundra till fem tio - hundra tusen kronor. M ina erfarenheter vad gäller m ässor utom lands är obefintliga m en dom ja g har pratat m ed tyckte som ja g - det var en härlig m ässa i kanonm iljö. - Jag säger som S chw arzenegger IT1 be back!

På lördagen vid 09°° på hotell N ikko började show en i en stor härlig luftkonditionerad sal på ca 500 m 2. M an kände sig nästan som hem m a för i vart och vartannat hörn fanns en skandinav. D är sågs, förutom redan näm da, G unnar M om cilovic, Kaj E m bretsen, Poul Strande och R oger B erg m ed fruar. Som besökare döck G unnar B ergström ”Jan o ” och Sten N ielsen upp. Show en hade lockat folk från hela världen, där fanns utställare från; F rankrike, U SA , Italien, Sydafrika, T yskland osv., osv. N ågra av gästerna som ofta förekom m er i tidningar, på m ässor och liknande, förutom Kaj E m bretsen,

Scott Slobodian med sina samuraj inspirerade svärd och knivar.

Knivmakaren N r 4 1997

21


Mässor och Träffar under våren - hösten 1998 Byske 28 Februari - 1 Mars 1998 I Folkets Hus ”Samlare från Sundsvall Lappslöjd på besök” Info. Dhan Lundmark Tel. 0912-102 69

Knivkul mässa för knivfolk På Östa camping, Tärnsjö NYHET i år med knivtävling för alla 15-16 Augusti 1998 Info och tävlingsregler Tel. 0224-912 65 eller 0171-830 96

Knivdagar i Söderhamn Knivutställning, Tävling 2 2 - 2 4 Maj 1998 Anmälan senast 98-05-10 till: Anders Regnander, Norralavägen 51, 826 62 Norrala Tel. 0270-171 89

Naturligt vis Två dagar med knivar, slöjd och hantverk, Lördag & Söndag, 7-8 Februari 1998. Kl. 10.00-17.00 Ring in din anmälan före den 8 Januari 1998 till: Sveneric Dahl, Silvanum. Tel. 026-61 41 00

Knivmakare i väst Anordnar knivträff 6-7 Juni 1998 För mer information ring: Stig Dahlberg 031-99 13 29 Norrköping Pingst -98 Färgagården- ”Med kniven i blickpunkten”. Tävlingar, försälj­ ning av material m.m. Aktiviteter, smide, slipning, bågskyttem.m. Anmäl er i god tid pga det stora intresset. Kontaktperson: Peter Ahnell 011-18 86 68 Johan Gustafsson 011-571 06.

Förfrågningar om övriga m ässor och m arknader, kontakta: A n de rs H ö ö k Folkets Hus Väg 10 770 14 N yham m ar Tel. 0240-400 39

^För knivmakare och finsmakare

Vi har allt d et m aterial som du som professionell knivm akare eller nybörjare beh ö v er för att tillverka dina egna unika knivar. F ör dig som inte slö jd ar själv har vi alltid e tt stort urval K aresuando-knivar på lager. K unskap och lång erfarenhet inom om rådet borgar fö r högkvalitativa p rodukter och säkra leveranser. K ontakta oss fö r en detaljerad prislista.

* 2 2

Knivmakaren N r 4 I997

Karesuando Kniven

S am h all Form el

Box I0 I 9 8 0 16 K aresuando • T fn: 0981-201 75 Fax 0981

Gasol-ässjor Vi har tre typer •

1 brännare S tor frontlucka sam t två små öppningar fram och bak Eldstad: 7,5 x 18 x 16,5 cm V ik tc :a 2 0 k g Pris: 3.900:-

• •

2 brännare Stor lucka på långsidan sam t två sm å öppningar på kortsidorna Eldstad: 7,5 x 30 x 15 cm Vikt: c:a 20 kg Pris: 5.900:-

• • •

3 brännare Stor lucka på långsidan sam t öppningar på kortsidorna Eldstad 7,5 x 30 x 23 cm Vikt: c:a 25 kg Pris: 6.300:-

Ä ssjorna levereras kom plett med slang, ventil och regulator. Tryckknappständning. Snabbt uppe i välltem peratur. Ingen fläkt behövs. Rent och snyggt i sm edjan!

Material för knivtillverkning

Nordell Knives Box

207

827

24

Ljusdal

T fn 0651-1 63 80 • F a x 0 65 1-1 63 80


K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KKIVSLÖJDAKE

NYHET! • Ny artikelserie från DAMASTEEL AB • Serien fortsätter i nästa nummer

DAMASCENERSTÅLENS HISTORIA UR SKANDINAVISK SYNVINKEL

Sammanfattning D am ascenerstål är en avancerad sm ideskonst, som känns igen på ett dekorativt m önster i m etallytan. M önstret har skapats genom att m an har varvat två stålsorter i ett hundratal skikt till ett vällstål. Tekniken har anor från 500 år före K ristus, och därm ed nästan lika gam m al som järnhanteringen. I historiskt perspektiv, har vällning under vissa perioder ingått i m etoder att åstadkom m a hållfast stål för krävande applikationer. U nder dessa perioder blom m ade D am ascenerkonsten ut och dom inerade tillverk­ ningen t.ex av svärdsklingor under yngre järn åld ern och av jak tv ap en under 1800-talet. M ycket tyder på att D am ascenertekniken har påbörjat en renässans igen. V ällning har kom m it tillbaka som ett processteg vid tillverkning av snabbstelnande pulverstål. A pplikationer, där design spelar stor roll sam tidigt som hållfastighetskraven är höga, har börjat att använda sig av de m oderna höglegerade Dam ascenerstålen. Vi kom m er att få se en hel del prov på denna sm ideskonst fram över.

Fig. I . Talet sju återkom m er ofta när man beskriver sm idet av svärdsklingor från Vendel-Vikinga tid. Man vällde fö r s t ihop två stålsorter varvvis i paket av sju järnäm nen. Dessa stänger vreds eller präglades i m önster och välldes ihop till ”b a n o r” i klingans dekorativa mittparti. I eggarna hade man ett enkelt mönster. Bilden visar en modern svärdsklinga inspirerad av Dybäcksvärdet, en av klenoderna i Guldrummet, Statens Historiska M useum i Stockholm. Klingan är tillverkad av Anders Fällås Uppsala. Han har använt Damasteels m önster ”Vendel R oses" m ed sju banor. Bronshantaget kom m er ifrån Åsgård, Scandinavian Heritage, Båtstö, Norge. Foto: Jan Carlsson, FO TOG RAFEN AB

Knivmakaren N r 4 1997

23


KN IVM AKAREN IIIISKKII I IDU KNIVSLDIDAHI

Vad är damascenerstål?

Hur uppstod damask?

Att damaskera innebär ihopvällning och utsmidning av järn och stål i många skikt, vilka vid etsning bildar ett estetiskt vågmönster på metallytan. M önstervällning är ett annat namn på förfaringssättet.

Mönstervällningen har sannolikt utvecklats på ett naturligt sätt ur den tidiga järnhanteringen. Man brukar säga att Hettiterna var de första som upptäckte hur järn kunde reduceras fram ur jäm haltig sand. Tidpunkten kan ha varit cirka 1500 år före Kristus. Vid tidig järnframställning använde man en blästerugn där man blåste luft igenom en blandning av bränsle och malm. Efter blåsningen tog man ut ”luppen”, en svampig, porös blandning av slagg och metall. Om man hade gynn­ samma malmer, höll sig gråbergsslaggen smält och lättfluten, så att man med smideshammare kunde banka ur slaggen som man klämmer ur vatten ur en tvättsvamp. Detta förfarande kallas att kompaktera luppen. I ogynnsammare fall kunde man låta luppen svalna, krossa klumpen och separera bort det mesta av den spröda slaggen. Man kunde då sålla ut metallen som låg i form av svampiga eller droppformade klumpar ned till mm-storlek. Bild 3b och c visar en lupp från japanska försök att rekonstruera järnframställning i blästerugn från 700talet.

Manfred Sache, en framstående auktoritet på området, använder följande definition: Damascenerstål har ett dekorativt mönster på ytan, som återspeglar materialets inre struktur. Definitionen inkluderar också kristallisationsdamask ”Wootz”, en speciell form av gjutning av ämnen för svärdsklingor, som förekom i Främre Asien och Indien under 800 - 1600 -talet. Denna beskrivning handlar dock enbart om den mönstervällda damasken. Namnen Damask eller Damascenerstål antyder att staden Damaskus har varit en betydelsefull leverantör av mönstervällt material. Det är sannolikt så, att tekniken har nått Europa från Öster via handels-vägama över Damaskus. Det finns fynd som pekar på att mönstervällningen har tillämpats redan 500 år före Kritus. Under olika epoker och i olika regioner har tekniken utveck­ lats till konstarter av hög klass. Man kan nämna Romerska, Frankiska, Anglo-Saxiska och Vikingatida svärdsklingor, som var oerhört skickligt tillverkade. Samurajtraditionen i Japan på 1500-talet är ett annat exempel på hur smidestekniken utveck­ lades till yppersta konst. Från 1700-talet till början av 1900talet hade en stor andel av jaktvapen rikt damaskerade pipor. ”Kris”, ett dolksmide med traditioner från 200 -talet e. kr., lever fortfarande i Indonesien.

1.Den forntida smedens första problem var alltså att slå ur smält slagg och kompaktera samman porositetema i det svampiga järnet samt att sammanfoga metallaggregaten till sammanhängande metallstycken. Den metod han hade till hands var vällning med smideshammare. 2. Smedens problem nummer två var de ojämna kol- och fosforhalterna. Dessa variationer gav varierande hårdhet i materialet. Järnet som kom från blästerns närhet hade vanligt­ vis låga kol- och fosforhalt. Längre ifrån blästern kunde halterna av dessa ämnen vara c:a tre gånger högre. Smedens metod att utjämna sammansättningen var densamma som för bagaren - energisk knådning.

Bild 2. Några platser av intresse frå n D amascenerstålens historia i Sverige. |

Båtgravar frå n Vendeltid till Vikingatid. Rika fy n d av damaskerade svärdsklingor. D amaskerade vapen. Örbyhus slott vapensamling Norrtälje museum gevärsfaktori.

(]/

24

Vendeltida jä rn ­ fram ställning.

Knivmakaren N r 4 1997

/

Vallonsmedjor m ed dam asksm ide

£ Vendeltida järngruvor

g

M odern tillverkning av D am ascenerstål


KN IVM AKAREN

II1XSKKIH KOK KNI\SIO|l>ARI

3. Knådningen (garvningen) utfördes med utsmidning och vikvällning. Den hjälpte honom att bemästra ett tredje pro­ blem. Kvarvarande slagginneslutningar kunde vara farliga startpunkter för sprickor. En del av dessa slagger kunde, om de var i smält form, hamras bort. Formbara slagger sträcktes ut i längsriktningen så att materialet fick en ”tåga” och högre styrka i längsriktningen av en stång.

Gissningsvis 500 år före Kristus, upptäckte någon att sammansättningsvariationerna gav mönster när metallen kom i kontakt med syra. Några smeder lärde sig att vrida, prägla och bearbeta fram konstfulla metallprodukter. Damascenertraditionen började utvecklas.

Fig i . a. Blästerugn. Principskiss. b. "Luppen". Metalliskt järn (Ljus färg) i en sintrad klump med slagg, malm- pch kolrester. c. Ursållade järnfragment från en krossad lupp. b.

F ortsä ttn in g i n ästa n u m m e r av K n iv m ak aren , Nr. 1 1998.

ROSTFRITT DAMASCENERSTAL

DAMASTEEL AB

De snabbstelnande pulvermetallurgiska stålen har en överlägsen kobination av hårdet och seghet. Därför används stålen för kvalificerade verktygseggar inom verktygsindustrin. Damasteel har lagt till två viktiga faktorer fö r att anpassa pulverstålen fö r exklusiva knivblad med högsta prestanda: • Rostfria legeringar, utprovade inom livsmedels­ industri och friluftsliv, ja k t och fiske. • Damaskmönster, en konstnärlig smidestradition med rötter från vendel-vikingaticl. Damasteel håller ett brett sortiment i lager: # För Dig som formar och slipar knivblad finns plattdimensioner i olika mönster. # För Dig som smider knivblad finns ämnen i rundstång och i plattstång.

Stål och ämnen hittar Du hos: Damasteel AB, Box 100, 815 76 Söderfors, Tel. 0293-174 80 Nordell knives, Box 207, 827 24 Ljusdal, Tel. 0651-163 80

Knivblad hittar Du hos: Söderfors Smedja, Stallg. 9, 815 76 Söderfors, Tel. 0293-174 Anders Fällås, Jan-E Tvärv. 2, 743 30 Storvreta, Tel. 018-31 42 Göran Lindh, Brunnebyvägen. 6, 591 95 Motala, Tel. 0141-710 Kuorbevare Smide, Gruvv.ägen 40, 930 72 Adak, Tel. 0953-300

83 08 21 38

Knivmakaren N r 4 1997

25


£ ?Ä L JB B

Alle former for smedeopgaver Damascerede og laminerede knivblade Salg af smedevserktpg, stål og smedekul

KNIVSAMLING

Medlem af: Dansk Antikvitets-Conservator Laug og Dansk Industri

Amerikanska knivar kända tillverkare R. W. Loveless, California Randall, Florida Harvey Mac Burnette, New Mexico med flera

Lennart Thörn Tel 08-658 59 48

IPdDunIl S taim fe S 0ster S venstrup Byvej 16 D K -4130 Viby Sjadland T l f .+45 4619 4305 Fax +45 4619 5319

Prenumerera

° \/lD M A R K Q P a V HYTT O

Du får tidningen bekvämt levererad i postlådan och behöver inte leta den i kiosken eller riskera att missa något nummer.

Unna dig själv eller ge bort den som gåva till någon du tycker om! Ring oss tel 0660-165 10

26

Knivmakaren N r 4 1997


Norska prenumeranter! K an betala kon tan t p å ja k t o fiskedagarna i Elverum , för 1997 så slipper ni det dyra postgiro beloppet. Eller sätt in 125:- kronor på norskt postgiro nr. 05350167074

M aterial och v erk tyg

för knivm akare såväl för proffs som för nybörjare M ic a rta • E x o tis k a trä s la g • V u lk a n fib e r

a

Studentlitteratur

E tt stort TACK!

Till Studentlitteratur, som sponsrar oss m ed datorprogram m en ”OS 8 och Claris Works 4.0

K n iv b la d både handgjorda och fabrikstillverkade E tc h -o -m a tic för m ärkning av knivblad N ickelsilver, nitar och bolsteräm nen Rårandsläder, vikslidsläder och m ycket annat. R ing e lle r s k riv fö r ka talo g ! O B S ! N y ad re ss.

Pakka Wood

Medlemsmärket! Nu finns m edlem sm ärket till försäljning igen. En ny variant av m ärket i färg. Kan beställas m ed postgirotalongen.

Pris: 35 kronor

S M I D D E KNIVBLAD J a g s m ir och s ä lje r 3-lags k n iv b lad av m ycket hög kvalitet. Alla m o d eller leveras s k a r­ pa som b a rb e ra rb la d . B lad sm ides också efte r m all m ot ett tillägg p å k r 30:Priser: 0 - 7 c m : Kr 150:7 - 10 c m : K r 170:1 0 - 12 c m : K r 200:1 2 - 15 c m : Kr 260:Pris p å långa blad och blad m ed bredd över 27 cm efter ö verenskom m else. GARANTI O C H FULL RETURRÄ TT! Bladen sändes mot pfkkrav. Köparen betalar eventuellt returporto.

Nordell Knives Box 207 • 827 24 L ju sd a l • S v e rig e » T e l. 0 6 5 1 -1 6 3 80 • Fax. 0 6 5 1 -1 6 3 88

if

Norsk Knivforening

? Medlemsavgiften -97 till N orsk K nivförening k an b etalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 77-1 pris 125 Kr

M acintosh System 8

Supre, praktiska och exklusiva gåvo ask ar för knivställ och knivblad, producerat i obehandlat, norskt, kvistfri furu. A skarna h ar lock som glider i utfräst spår. K n iv s tä lls a s k : 2 3 0 x 5 4 x 4 0 mm Pris k r 40:- p e r ask Vi g e r m ängdrabatt vid best. av flera askar K n iv h la d s a s k : 25 0 x 34 x 8 mm Pris k r 32:- p er ask Vi g e r m ängdrabatt vid best. av flera askar

K nivsm ed S T E E N N IE L S E N H a n n cv ik T erasse II , N -4613 K ristiansand Telefon 0 0 9 47-380 31 099 M obil 901 59 276

Nya systemet ett måste för din Macintosh. En ny svensk version finns ute nu! Kontakta Studentlitteratur AB och beställ ditt eget exemplar.

Pris 1 .0 4 5 kronor, exki. moms

Studentlitteratur A B B O X 1 4 1 ,221 00 L U N D Tel 046-31 22 22 Fax 046-30 53 39

Knivmakaren N r 4 1997

27


KN IVM AKAREN

riDSKKin RÖR KNIVSI.ÖJDARI;

• LADER • VERKTYG TILLBEHÖR

•BOCKER • KURSER BYGGSATSER

L

KNIVSLOJDARE ”ALLT PÅ ETT STÄLLE” Norskt Valkläder, Shaft, Råläder, Vikslidsläder, upphängsläder, samt allt övrigt läder Verktyg Tillbehör K nivblad sam t kurser D essutom Allt du b eh över för övrigt.

SKINN & LÄDERHANTVERK är du redan kund hos oss får du katalogen autom atiskt i brevlådan M ed m ånga nyheter POSTORDER

TJÄDER LÄDER AB • 816 91 JÄDRAÅS • Tel. 0297 - 452 20

28

Knivmakaren

1997


K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Öppen Klass B, l:a pris - Otto Johansson

Special Klass A,

lu ip r is - Bertil Fällman

Öppen Klass A, I :a pris - Roland Strömberg

Same Klass, l:a pris - Ola Svonni

Knivmakaren N r 4 1997

29


n n U

u i II

Id C f

Köpes Ä ldre S a m ek n iv a r k ö p es Telefon 0 8 -7 1 5 70 02 F jäderham m are U nderstad och fjä d ra r till K laferström N r 1. S am t övriga sm idesverktyg önskas köpas. Ivan L inderborg Skellefteå Tel. 0 9 1 0 -7 7 02 41 Sm idesverk tyg k ö p es Städ, Släggor, T änger, Ässja m .m . Köpes om gående. Yvonne Carl zon Tel. 08 -5 7 14 54 28

Bytes G am la k n ivar k ö p e s-b y te s Jan -E rik Skoog, Björkvägen 7 669 00 Deje Tel. 0 5 5 2 -1 0 6 40

Till Salu K niv för horngravyr U em sm idd k n iv för h orngravyr m ed skaft av m asu rb jö rk , b lad av h ä rd a t eggstål. Pris: 140 K r P ä r B jörkm an Tel. 0 9 0 -4 6 2 25 M affelugn MR 170 HERAREUS (Tysk tillverkning) In nerm ått: D jup = 2 95 m m B redd = 1 7 0 m m H öjd = 90 m m M axtem p eratu r 1.000 °C H andhav an d ean v isn in g och funktionsschem a finns. Pris: 3.0 0 0 K r A lbert S tran zin g er Kalstensv. 5, 43 7 32 L indom e Tel. & Fax 0.31-99 25 12

30

Knivmakaren N r 4 I997

Radannonsering är gratis för Knivmakarens läsare och tas emot per bfev e||er vykort. Ange alltid namn och adress samt telefonnummer.

Till Salu K nivblad F rå n bl.a Johnny Axling, Gören Enoksson, G u n n ar Bergström m.fl. Bra sk aftäm n en av m asur, sälgrot sam t en hel del u tlän sk a träslag. Även tillb eh ö r för egen knivtillverknino Stig Å kerblom , S öderham n Tel. 0 2 7 0 -1 6 7 60 eller 0 1 0 -6 7 4 06 17 K n ivb lad av sn a b b stål E gen tillverkning. G öran L indh B runnebyvägen 6 591 95 M otala Tel. 0 1 4 1 -7 1 0 21 H a n d sm id d a k n iv b la d , la m in er a d e o ch m ö n ste r stä lld a (dam ascus) Jan Åke L u n d strö m M astm ost 8 660 10 Dals L ånged Tel. 0 5 3 1 -4 1 2 59 H a n d sm id d a k n iv b la d av m o to rså g sk ed ja o ch stålvajer, m ed in vält eggstål A n norlunda och m ycket v ack ert m önster Johan G ustavsson Tel. 0 1 1 -5 7 1 06 eller 0 7 0 -5 4 0 10 45 M onterings h jälp Som m an m ed lä tth e t tillverkar själv. K an användas n ä r m an ska bestäm m a h u r hålet skall v ara i skaftet och n ä r m an lim m ar b lad et i skaftet så a tt det blir 100% ra k t och snyggt tillverkningsbeskrivning. Kan beställas för 100 kr. E rik P enttinen Box 175, H ästskovägen 25 830 47 T rångsviken Tel. 0 6 4 0 -4 0 0 93 Skaftäm n en : M asurbjörk, sälg, björkrot, valnöt, spec gran m asu r, k nivblad, tenn, v ulkanfiber, buffelhorn m .m . .1. O. K arlsson K varnbäcksvägen 12 7 90 90 S ärn a Tel. 0 2 5 3 -1 0 1 54

Till Salu R io. Jacaran d a - 25 år gam m al! Finns i m ånga olika dimensioner. Kan sågas i önskade äm nen. Torrlek: m ax 15% Färger: G ul/röd; röd o m örk. Förekom m er m ed och u ta n ådring. Unik kvalitet, Å terförsäljare sökes! SOGREFA G. O vägen 6 B 603 53 N orrköping Tel. 0 1 1 -1 6 30 90 B riar och S jöskum M ikael Escriche Skarpövägen 39 III 132 32 Saltsjö-Boo Tel. 0 8 -7 1 5 70 02 Div sm idesverktyg

5 tänger, ett 2 0 -ta l m ejslar och under- o översänken. Pris 500:Saiap spånavsugare typ SP-B p å stativ. Pris 1.000:K u rt L andgren Ringv. 14 B, 730 40 K olbäck Tel. 02 2 0 -4 1 3 61 eller 07 0 -5 1 0 35 84 K nivblad säljes Stefan Broström Jönsvägen 12 955 00 R åneå Tel. 0 9 2 4 -1 0 2 79 M asurbjörk A -kvalitet L ars Forsm an Tel. 054 -8 3 01 01 eller 0 7 0 -6 4 4 36 43 F in F in sk stam m asur, K örsbär, P a d d o ck (röd) i b it éller sågat till äm nen. S am t ett litet an tal knivblad av kolstål, lite Renhorn ocli Mässingshylsor. Allan S antanen Fältspatv. 38 806 .31 Gävle Tel. 0 2 6 -1 4 25 13 eller 0 1 0 -2 9 5 76 32 M am m ut Tel. 08-20 46 80


Traditionellt hantverk

Vi är specialister på utrustning för knivtillverkning och läclerarbeten och har ett otroligt tilluid av: • Knivtillverkningsutr ustning • Knivblad, sm idda och helstål • Skaftm aterial • Träskärs verktyg • Träoljor • Metaller, silver, guld och mässing • Lödningsutrustning • Läder för slidor, väskor, bälten m.m. • Bältesspännen • Och mycket, mycket annat spännande Ring, skriv, faxa eller besök Norges mest speciella hobby butik och vi skall hjälpa dig, antingen du är proffs eller amatör. Skom akare och läderhandel

Jorn Jensen Nittendalsgt 33. N -2000 Lilleström. (15 km norr om oslo). Order telefon 00947-63 81 09 39. Lax 00947-63 81 39 10. \ i h ar öppet: Mån-Lre 1000-1700. Torsdagar 1000-1900. L ördagar 09,)0-1400. Knivmakaren

1997

31


AlmĂŠns Tr. AB. Ludvika

97 12


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.