Knivmakaren 1998 nr 1

KNIVMAKAREN

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE Nr 1 1998 Årgång 8

Ludvika 2 februari 1998 KNIVMAKAREN

TIDSKRIFr FÖR KNIVSLÖJDARE N u m m e r 2 1998

U tg iv a re

Svensk Knivförening Styrelse ordf. Anders Höök, Nyhammcir.

V. O rdf Jcin Erik Skoog, Deje.

Sekrt. R o lf Eklund, Rosenberg.

Kassör. Håkan Rosén, Ludvika.

Ledamot. Jan Olsson, Njurunda.

Suppleanter. Ingemar Nordell, Fjärilla.

Nils Grantangen, N -49S0 G/erstad.

Tel. 3 7 15 71 47. ' 11. J Henriksen, Birkegårdsvej 24, DK -3200 Helsinge.

Tel. 45 48 79 54 46.

Jonny Nilsson, Arvidsjaur.

Valberedning. Owe JVallin, Hudiksvall Tel. 0650-131 93.

Tage Hörkeby Revisorer. Kenneth Matsols, Leksand.

Jan Martinsson

Oj! Internet är populärt, under årets första dagar har telefo­ nen och posten, medelat Internet adresser frånr olika kniv­ föreningar. Har du Internet adress, e-post eller liknande?

Hör av er till redaktionen så att vi kan medela övriga läse­ kretsen.

PRESSEMEDDELELSE 5. Nordiske Knivkonkurrence D ansk Jagt og Skovgrugsm useum Som m er -98 N ordisk knivkonkurrence - nu for 5.gang!

(Information genom Anders Höök, Tel 0240-64 00 39)

A n s v a rig u tg iv a re

Anders Höök Folkets Hus Väg 10 770 14 N yham m ar Tel. 0240-6400 39.

C h e fre d a k tö r

Anders Höök R e d a k tö r och L a y o u t

Claes Svensson F o to g ra f

Ragnvald Torstensson A nnonser

M aterial och annonser till tidningen senast 1 m ånad före utgivningsdatum.

Hel sicla 2000 kr, i fä rg 3000 kr, halv sida 1000 kr, kvarts sida 500 kr.

P re n u m e ra tio n

1 år inkl. medlemsskap i Svensk Knivförening, 125 Kronor Postgiro 464 40 95 - 4.

A d re s s

Knivmakaren Sligvägen 2 771 65 Ludvika Tel. 0240-374 43 T ry c k

Alméns Tryckeri AB, Ludvika IS S N 1 1 0 2-5085

2

Knivmakaren N r I 1998

Een a f vinderknivene fra konkurrencen i 1994 fremstillet a f Hans-Henrik Hansen Foto: Kirsten Jein

Färgbilder: Sid 1. Knivmakare: Börje T helberg Foto: Fredrik Sid 32. Knivmakare: Maikel Hkhmd

Varför inte en Morakniv?

Knivklubbar i Sverige

Vad gö r m an för att stim ulera m edlem m arna till aktivitet i en täm ligen ny knivförening?

D et finns säkert m ånga m etoder.

I Stockholm s knivförening, som inom sig har flera duktiga knivm akare, gjorde vi ett försök att finna någon gem ensam verksam het. K unde vi göra något sam lat?

F lera idéer kom fram bland andra: Vi gör en m orakniv.

N ågra enkla regler uppställdes. D et gällde inte att kopiera traditionella m oraknivar utan bara använda dem som en grund. idé. Sagt och gjort. Tolv knivar blev resultatet.

D et blev m oraknivar av det m est skilda slag från enklast tänkbara till väl genom tänkta m odeller.

På föreningsm ötet där knivarna presenterades fick var och en rösta på 1 :a 2:a och 3:e bästa kniv.

H är är resultatet för de fem främ sta som också fick ett diplom :

* På ”G ” i Kalm ar/Sm åland Ronny Linusson

0491-505 03

Nygatan 7, 579 40 Berga Arjeplogs Knivsm idesförening Odd-Björn W esterberg 0961-105 85 Bergslagens knivgille Leif Björkebäck

019-18 74 66

Box 8005, 700 08 Orebro Hälsinge knivförening Reimond Dem pwolf

0653-150 82

Klockare vägen 9, 820 62 Bjuråker

hem 1.passagen, se/dempwolf/helsing/ Knivm akare i väst Stig Dahlberg

031-99 13 29

Fågelstensvägen 218, 437 40 Lindome

1:a M ats Bj urm an 2:a och 4:a Nils Edlund 3:a Tommy Hansson 5 :aL ars H enningsson

Nordm arkens knivförening Conny Haglund

0573-600 77

Rom menäs 4, 670 10Töcksfors Norrländsk knivförening Dhan Lundm ark

0912-102 69

Forsgatan 9, 930 47 Byske

En verkligt kul idé som ger m ersm ak.

Tage H örkeby

Skånska knivklubben Jan M artinsson

0435-241 47

Hyllstofta Pl 6698, 264 90 Klippan Stockholm s knivförening Anders Holm ertz

08-83 53 23

Högbyvägen 168, 175 54 Järfälla

http://www.holmertz.se/stockholmkniv/ Sundsvalls knivgille Morgan Landfors

060-10 08 25

Bågevägen 132, 856 52 Sundsvall Svensk knivförening Anders Höök

0240-400 39

Folkets hus väg 10, 770 14 Nyhamm ar Söderham ns knivgille Stig Åkerblom

0270-167 60

Bruksvägen 6, 826 62 Norrala Södra Vätterbygdens Knivklubb U lfW inroth

036-13 62 97

L. Hällestorp, 561 38 Huskvarna Upplands knivklubb Lars-Göran Fröjdhammar 0224-912 65 Enåker Barkfallet, 744 93 Runhällen Värm lands knivklubb Lars Forsman

m tm ■

En rolig variant av Morakniv.

Skapad av Tommy Hansson.

0054-83 01 01 070-644 36 43

Östergötlands knivförening Peter Ahnell

011-18 86 68

Bråddgatan 57 A, 620 02 Norrköping

Knivmakaren N r I I998

3

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT IÖR KNIVSI OJDAKI

M ikael U hac’

4

Knivmakaren N r 4 1997

K N IV M A K A R E N TIDSKRI KF KÖR KNIVSLÖJDARE

Text och foto Anders Fällås

Hur tillverkas ett skarpt knivblad Som knivm akare har ja g under senare år börjat till­ verka egna knivblad.

Inte fö r att kvalitén på de blad som finns att köpa är dålig, snarare tvärtom , det finns idag ett stort utbud av knivblad m ed hög kvalité.

D et handlar snarare om att det känns bättre att sälja en kniv där allt på kniven tillverkats av en själv.

Jag har dock upptäckt att det är oerhört svårt och tidsödande att tillverka blad av hög kvalité.

Först vill ja g att knivbladet ska se bra ut, m en det räcker knappast. N ågot som är ännu viktigare är naturligtvis att knivbladet har en hög kvalité för sitt ändam ål, näm ligen att användas till att tälja, till jak t, i köket o.s.v.

Av den här anledningen k om m er en artikelserie om arbetet att tillverka knivblad där Sten H åkansson från E nköping kom m er att visa hur arbetet går till.

Sten Håkansson Sten är för de flesta känd eftersom han har specialiserat sig på att tillverka slipmaskiner för just knivtillverkning. Hans storsäljare, är maskiner för slipning av kniv­ blad. Många knivsmeder i Norden har en maskin som Sten tillverkat.

Eftersom det finns en hel del litteratur och det funnits tidigare artiklar om just olika stål och dess egenskaper, är det inte tänkt att gå in närmare på detta.

Knivstål Valet av stål till knivblad är en hel vetenskap och det finns många åsikter om vilket stål som passar vilket ändamål bäst.

I grova drag kan man dela upp stålet som används till knivblad i kolstål, laminerat stål, rostfritt och damaskerat stål.

Det är sedan en smaksak vilket stål du ska använda. Ett kolstålsblad är segt och lämpar sig därför bra till en kniv att tälja med. Det finns dock idag flera rostfria knivstål som också klarar den uppgiften bra.

Rostfritt är lämpligt till jakt och fiske för att det inte rostar.

Slipfasen Det viktiga är dock hur du lägger slipfasen och att härdningen samt anlöpning blir rätt gjord. En kort slipfas passar en täljkniv, medan en lång slipfas passar bättre till jaktoch fiskekniven.

Rostfritt När det talas om rostfria stål till knivblad, så stämmer inte detta.

Det handlar om hur stor rosttröghet stålet har. Ett stål som innehåller minst 12% krom (Cr) får efter härdning och anlöpning ett skyd­ dande oxidskikt som gör det mot­ ståndskraftigt mot korrosion.

Skissa När du ska tillverka ett knivblad, börjar du med att skissa en hel kniv som är tänkt att tillverkas. Det är viktigt att du får harmoni mellan skaft och blad så att kniven blir en helhet. Bladets linjer ska övergå och följa skaftets, så dessa två inte bryter mot varandra och stör helhetsintrycket. Rita även tången som ska gå in i skaftet.

Mässingsmall Ta sedan knivbladets pappersskiss och klistra det på en mässingsplåt som sedan formas till ett knivblad.

Nu har du ett mässingsmall som är lätt att jobba med och kommer att hålla länge.

Knivstålet Ta sedan lämpligt knivstål som är renslipat på ytan. Färga in stålets ena sida med ”ritsfärg”, som finns att köpa på välsorterade jämhandlar.

Knivmakaren N r I 1998

5

K N IV V E C K A N L U D V IK A

6-12 juli 1998

Ta nu mässingsmallen och lägg på stålet och rista med något spetsigt föremål in bladformen. En ”ritspik” är lämplig att använda för detta.

Borra ut konturen Sedan borrar du längs konturerna med en ca. 5 mm borr. Håll ca. 1 mm från konturen. När borrningen är gjord runt om sågar du ut kniv­ bladet längs med borrhållen vilket nu går lätt.

Slipa eller fila nu bort material mot mitten av godset där eggen ska ligga. Slipa i ca 45° vinkel mot centrumlinjen så den blir 0,5-1 mm tjock. Knivbladet har nu en mycket kort slipfas.

Slipfasen Bearbeta nu med fil eller slipma­ skin bort material så du kommer till ritsen för slipfasens slut upp mot ryggen och ner till den redan lagda centrumlinjen.

I år blir det elfte året i föjld som Knivveckan Ludvika arrangeras.

Möt knivmakare, knivsmeder och försäljare av knivmaterial från hela Norden.

Söker ni efter material för kniv­ tillverkning är Knivveckan Ludvika rätta stället att leta på.

Här finns massor av försäljare med stor sortering av olika till­ behör och material för kniv­ tillverkning.

Kanske har du tur och vinner en fin kniv, bok om knivar eller kniv tidningar i något av lotterierna under Kniv veckan.

Eller passa på och fråga någon knivmakare om tips eller om problem vid knivtillverkning.

LILLA B JÖ R N S S M ID E Därefter slipar eller filar du ner till ritsen/konturen. När kanterna är jäm na färgar du samtliga ytor med ritsfärg.

Rita nu med t.ex. ett skjutmått upp slipvinkeln, var den ska sluta, lika på bägge sidor samt var ”klacken” ska börja om du ska ha en sådan på knivbladet. Därefter ritas mitten på stålets tjocklek, även här kan du använda skjutmåttet.

Om du slipar på maskin är ett tips att börja slipa en bit från ”klacken” och gå mot den för att sedan slipa ut till spetsen. Risken är då mindre att du trycker till för hårt i början och får en ojämn linje (båge) närmast ”klacken”.

Finslipning Nu börjar finslipning. Om du använder fil får du byta grovlekar på dessa och fila från olika vinklar så du filar tvärs över tidigare filspår. Har du slipmaskin byter du till finare kornstorlek på banden.

Ju mer arbete du lägger ner på att slipa bort repor nu genom att byta till finare kornstorlek på slipbanden eller finare filar, desto bättre blir slutresultatet. / nästa artikel kom m er bl.a. fin putsning och polering tas upp.

6

Knivmakaren N r I I998

Damasksmide Från B ow ieblad till flåknivar S to rle ka r och m önster efter överen skom m else G aranti och full returrätt K öparen betalar eventuellt re tu rpo rto

Lilla Björns Sm ide Gubbhögen 4195 933 96 Ström sund Tel. 0670-800 21

KNIVVECKAN LUDVIKA 6-12 juli 1998 N ordens största knivm ässa!

U nder knivveckan pågår N ordens största knivtävling. K nivarna ställs ut till beskådande och bedöm ning.

K nivarna bedöm s i olika klasser; A m erikansk-, B rukskniv-, Fällknivar-, H orn-, Jaktkniv-, Sm yckeskniv(Ej bälteskniv), S m yckeskniv- (B älteskniv), Special-, U ngdom s- och Ö ppen- klass. Sam t Publikens pris, där besökarna själva röstar fram den vinnande kniven.

En klass faller dock bort till i år och det är ” Sam e klassen” .

Bandslip säljer

>\\a

u Sten Håkansson Sämskarbogatan 15 745 33 E N K Ö P IN G Tel 0171-358 85 efter kl 18

3M Knivmakaren N r I 1998

“7

Hans Hall Yrke: Smed i 60 År.

För ca 9 år sen ringde en jaktkam rat från Ludvika och sa att han hade köpt ett knivblad på Knivveckan av en smed från Skåne. Jag frågade vad smeden hette Hans Hall sa kompisen då, det bladet passar mig till jakt och fiske, tilläde han också.

Jag ringde några dagar senare till Hans Hall och frågade om jag kunde besöka honom för att köpa något blad. Någon vecka efteråt körde jag till Hans Hall som bor i Munkarp Eslöv.

Först pratade vi lite om blad och knivar sen gick vi till smedjan. Här stod vi bland anboltar, luft och fjäderhammare plus massor av tänger av olika modeller.

På ett bord låg div knivblad, ljuskronor och i ett hörn stod några vagnshjul som Hans också höll på med. Åren går och nu har vi lärt känna varandra mycket bra, vi träffas på mässor och utställningar lite då och då. Även har Hans med sin smedhalva Bertil Sjunnesson ibland.

Nu i Januari 98 var jag och familjen för att hälsa på Hans och frun Gulli då berättade han att blivit 77 år gammal.

Min fråga blev, hur länge skall du hålla på och smida ”så länge jag orkar” det är som ett gift, det är kul att gå ut till smedjan.

Vi i Skånska Knivklubben tycker det är en ära att ha Hans som medlem och humor finns alltid. Här kommer en berättelse från honom själv om hans första år som lärling.

Jan M artinsson Skånska K nivklubben.

8

Knivmakaren N r I 1998

KN IVM AKAREN

IIIVSKKII-I IOK KMVSI.OUWRI.

I huvudet på en gammal smed. En tillbaka blick på mina 60 år som smed.

Varför ja g valde sm edyrket var fö r att ja g i 13 års åldern läste en berättelse i en tidning, ja g tror att det var i K vällsstunden.

Den handlade om en slav som hade tillverkat en väldigt fin grind i sm ide till sin herre vilket han fick m ycket beröm för.

De andra slavarna blev m ycket avundsjuka på honom och beslöt att slå sönder grinden vilket de också gjorde. M en vem som hjälpte slaven vet ja g inte, för på m orgonen stod grinden där lika fin. D en berättelsen fascinerade m ig m ycket. D et var då ja g bestäm de m ig fö r att bli smed: M in far som var lantbrukare hade ju tänkt sig att ja g också skulle bli det, m en ja g hade bestäm t mig. D et var sm ed ja g ville bli och inget annat. N är ja g var 15 år, året var 1936, kom ja g ut i sm edlära.

En sm ed i H ögseröd annonserade efter en sm edlärling.

M in far och ja g cyklade dit och ja g ”fäste m ig” . L önen var 100 kronor för året inklusive kost och logi. D är var även en anställd gesäll.

D et var en m ycket skicklig sm ed men inte m ycket till att undervisa, då skällde han istället. A ldrig sade han ifrån på ett vänligt sätt, m en han lyckades ändå inte ta m itt intresse för sm edyrket ifrån mig. D et första ja g fick sm ida var spik, k ram por och ess. D e såg inget vidare ut till att börja m ed, så den första haspen ja g gjorde tyckte m äster att den passade bäst på utedasset. M en en sak ska han ha beröm för, han lärde m ig att sköta fyren, vilket är väldigt viktigt i sm edyrket.

N ågot som idag tycks vara m indre viktigt och d ärför blivit bortglöm t.

utanför löten. H julen kunde vara 80-90 cm h öga och även större. R ingen var fyra tum bred och 5/8 tjock. D et blev m ycket tungt m ed ring och hjul. L ägga om hjulringarna gick till så att m äster rullade hjulet på hju lrin g ajärn et om det var nya hjul som skulle järn sk o s. M an lade till vad som gick åt till svejsning (vällning). E fter det skulle den böjas i ringbockningsm askinen vilken drogs förhand. D et var m itt jo b b som lärling. Ibland blev den böjd för m ycket så den såg ut som en sexa och då svor m äster. N ågon gång blev den för lite böjd och då kunde m an få dra den runt flera gånger. D et fanns inget givet utan det fick gå på känn. Sedan skulle den skärpas i ändarna och svejsas i fyren. D et var ett tungt arbete för m äster för ringen var stor och det var bråttom när den kom på städet. D å var det för m ig att slägga så m ycket ja g orkade.

Ibland föll glödskal (det kallas för sm edloppor) ner på vristen och kom i kläm m ellan toffellädret och vristen. M en tro inte man fick sluta att slå för att ta väck glödskalen, nej m äster sade bara ” S lå” . M an stod och hoppade som en h öna p å varm plåt eller ska ja g kanske likna det vid discodans. Sedan skulle hjulet och ringen m ätas m ed en m ättrissa. D et var ju inte lätt att få den exakt. B lev den för stor fick den stukas i en stukm askin och blev för liten fick den sträckas inuti ringen m ed en kälham m are som ja g slog på. Sedan skulle hela ringen värmas upp igen, men inte för m ycket för då svedde den löterna.

D et gällde att m an skulle kunna sm ida t ex en två tum s spik på en värm e dvs att m an värm de en gång för att sm ida en färdig produkt. En kram pa på två varm a och ett ess på två varm a. M an tränade på så sm å saker för där gick lite kol åt.

Vid spiksm ide skulle det gå både snabbt och m an skulle slå rätt, så det var en m ycket bra början.

N ågot som ja g också var m ed om det första året i sm edlära var att kupera en häst. D et var ju förbjudet redan på den tiden.

(Nu är det preskriberat så nu kan ja g berätta det). D et var en hästhandlare som hade köpt en häst som tog töm m en m ed svansen och höll den så hårt att det inte gick att tygla.

D et finns hästar som kan göra så. D å kapade m an svansen högt upp och det gick till på följande sätt; M an brim sade hästen, som det hette, dvs m an lade ett snöre kring m ulen (ovanläppen), stack in en pinne och vred om. D et blev en viss bedövning eller så gjorde det så ont att hästen inte kände sm ärtan i den andra ändan. Sedan tog m äster en grensax ock klippte av rom petången (svanstången) m ellan ett par kotor.

D et var då ja g kom in i bilden. Jag hade värm t en gam m al m utter till en vagnsaxel. Det var viktigt att det var hål i den för m an skulle bara bränna köttet och inte själva kotan.

D å på den tiden nekade man inte alt utföra något jo b b , men nog tyckte ja g det var obehagligt.

Vi gjorde m ycket med bolstervagnar (k i st vagnar).

De hade stora grova hjul. L öterna var ca fyra tum breda och där skulle läggas om en ring i järn. 1Ijulringajiirn sade man.

D et var rundkantat. D et runda räknades inte för det skulle gå

Hans med sitt mästar prov.

Knivmakaren N r I 1998

9

Vakra smidessaker skapade av Hans Hall. när m an skulle slipa borren. D et var vanliga kolstålsborr, inga snabbstålsborr, så det var inte m ycket till m askinpark.

På vintern sm idde vi också hästskostål av gam la vagnsfjädrar.

D e kunde vara 1/4 tum - 5/6 tum tjocka. D e skulle sm idas ut till 1 tum och 3/8 tjock. Sedan skulle de huggas i bitar som var 1 1/4 långa. De skulle huggas så djupt att det bara blev cirka tre m illim eter kvar. M an skulle slå av dom sedan när m an ståla hästskor. I varje värm e blev det m ellan fem till sex stycken bitar. M an skulle även hugga upp en grad i varje bit i sam m a väm m e så att den fäste i hästskon när m an skulle hetsa (välla) den i fyren. I sam m a fyr hade m an fyra hästskor som m atades in efterhand. N är m an hade hetsat hästskor skulle m an slå upp tåkappa och när det v ar vinter även broddhål i sam m a värm e.

Var det hjul till en finvagn fick det inte vara några b ränn ­ m ärken på träet. Sedan lade man hjulet m ed yttersidan upp.

N är den var lagom varm tog m äster och gesällen m ed var sin tång, en i var sida på ringen, och lade den på hjulet.

Då fick ja g lyfta haken på am boltstocken så ringen kom under den. Sedan tog gesällen och ja g var sin hävstång och pressade ringen utom löterna. Så slog m äster inuti ringen tills den äntra på hjulet. D et var alltid bråttom och var det något som krånglade och gick snett så inte var det m ästers fel.

Sedan vände m an hjulet och lade det på en gam m al kvarnsten och så stod ja g på navet m edan m äster och gesällen slog på löterna tills ringen var på plats. E fter det var det bråttom att kyla den, så den inte svedde träet. D å skulle ja g ta tag i ekrarna och lyfta upp hjulet i ässjetråget. D et var en m eter högt att lyfta så det var ju ganska tungt fö r en 15 åring.

D en första gången kunde ja g inte hålla hjulet ifrån m ig utan brände hål på byxorna och in på bara skinnet. Jag fick brännm ärken på låren, m en det togs ingen notis om det.

E fter hand kom ja g på att om ja g stödde arm bågarna m ot kroppen kunde ja g hålla hjulet ifrån m ig och klara skinnet.

På andra ställen ja g har varit har vi alltid varit två om att lyfta upp hjulet i tråget. N um era när ja g lägger om hjulringarna är ja g för det m esta ensam och gör alla m om ent själv.

(Så har ja g ingen att svära över).

M äster köpte också gam la vagnsaxlar. De kunde bli som nya igen genom att svejsa en bit på undersidan av axeltappen.

(D et kallas för att bo axel). D är blev det m ycket släggning.

M an använde ett koniskt underlag i städet och sedan fick ja g slå på en överham m are, som även den var konisk. D et som var tråkigt var när m an skulle fila till axeltappen. M an provade m ed bössningen och vred den runt och där som då blev m ärke fick m an fila. N ågon svarv fanns inte. M askinpar­ ken var väl inte den bästa. En gam m al borrm askin m ed axelledning i taket, sam t en liten sm ärgel som drogs förhand

10

Knivmakaren N r I 1998

F ö r att återgå till hästskostålen var det m ycket styv släggning.

N är vi sm idde en räcka och hade en bit, som värm des i fyren så det var ingen vilopaus. F in g rarn a v ar stela på m orgonen som m an hade kram at släggskaftet. P å den tiden hade m an stora valkar i händerna som blev av m ycket användning av verktyg. B lev v alkarna för stora skar m an av dem m ed ett rakblad. Jag vet inte om de yngre vet vad valkar i händerna är. Fastän vi sm idde hela dagen tyckte m äster aldrig att vi gjorde tillräckligt. På vintern var han ofta borta på auktioner och kom då i regel hem onykter, och så skulle han se vad vi hade gjort. M en vi klarade av det fö r vi gick upp till loftet och tog lite av det som vi hade gjort dagen innan och lade det på golvet bland det nysm idda. N ågot beröm fick vi aldrig.

I sm edjan var det jo rd g o lv och det blev m ycket k allt på vintern. D är fanns inga eldningsm öjligheter, m en någon värm e h ad e ändå inte stannat fö r till loft var det b ara lösa bräder. D et var så k allt så ja g fick frost i fotterna och stora vattenblåsor. Frös m an för m ycket k u nde m an ta glödande kol från fyren och lägga i toffeln och skaka om.

M an töm de den förstås innan m an tog den på igen.

M en det h ad e väl sam m a verkan som om man pinkat i byxorna: värm de först, kylde sedan.

Varje lördagskväll skulle sm edjan städas.

V erktygen skulle läggas och hängas p å plats, jo rd g o lv et skulle dänkas och sopas. Ä ven under städet skulle m an sopa.

Sedan var det att ligga på knä och rota bland soporna och ta rätt på varenda lilla järnbit. H örde m äster att det skram lade när man slängde soporna i spannen vände han upp och ner på den, och så var det bara att börja om på nytt. E fter det skulle det ut i hönsgården så hönsen fick sprätta bland det. K anske där kom fram en liten järnbit.

Jag och gesällen bodde i ett rum som låg i ena änden av sm edjan. D et var väl nio k v ad ratm eter stort.

Vi eldade i en kakelugn, men det fick vi inte göra förrän arbetet var slut för dagen. D et var ingen riktig ved vi använde utan gam la v agnar och vagnshjul som vi slagit sönder.

Jag och gesällen låg i sam m a säng, en gam m al utdragssoffa (D å blev det lite varm are).

T vättm öjligheterna varju inte något att skryta m ed. Vi fick gå ut till gårdspum pen och häm ta hink vatten. V ille vi h a varm t vatten fick vi värm a en jä rn b it i fyren och kyla den i vattnet.

M en m äster tyckte inte om det för det kostade pengar.

F ör det m esta blev det kallt vatten. D et var bara att springa ut i kylan på vintern från sm edjan till rum m et m ed bar över­ kropp. M aten var väl inte så dålig. Vanlig husm anskost. Sill och potatis och fläsk och potatis.

S illalaken använde m an att doppa dornen i. D är blev det en fet hinna på dom och då fastnade dom inte i det varm a järnet.

M an förvarade laken i en gam m al hjulbössa som satt fast på am boltstocken.

E fter ett år sade ja g upp m ig. (M in föregångare blev där bara ett halvt år). D å försökte m äster övertala m ig att stanna kvar.

Han lockade m ed att han skulle köpa en elsvets, m en ja g visste hur det skulle bli. E tt år räckte. H an höll på att ta m änniskovärdet från m ig. Av de 100 kronor ja g hade som årslön hade ja g sparat 15 kronor. K läder och strum por fick ja g av m ina föräldrar, och av m or fick ja g pengar till dansbiljett. Jag tyckte m ycket om att dansa. M in m or har senare sagt att hon förstod att ja g inte hade det så bra, m en på den tiden skulle m an inte klaga.

E fter året i H ögseröd flyttade ja g till L övqvist i A skeröd, men det är en annan historia.

Lignum kvalitet

Kan erbjuda det senaste inom skaftämnen. Nu även knivämnen.

Kontakta oss för broschyr.

OBS! NYADRESS R ättarvägen 2 770 13 Grangärde 0240-407 11

PS. En granne till m ig har berättat att när han skulle ut och tjäna dräng fick han rådet av sina föräldrar. ”Slit så m ycket du kan och ät så lite som m öjligt, så får du stanna kvar.” Ds

VIDEOFILMER HUR MAN TILLVERKAR EN KNIV Sven-Eric Loodh visar hur han går tillväga för att fullända en kniv. Från att tillverka bladet, till färdig kniv med innerholk av trä.

175:HUR MAN TILLVERKAR EN KNIVSLIDA Du får följa med Sven-Eric Loodh då han syr och färdigställer en knivslida i läder.

175:BÅDA FILM ERNA PÅ SAM M A VHS-BAND

300:Pack och porto samt postförskottskostnad tillkommer.

Reimond Dempwolf tel. 0653-150 82

eller

Olle Persson tel. 0653-151 33

Knivmakaren N r l I998

KN IVM AKAREN IIDSKRUT FOR KNIVSLÖJDARE

TIDNINGAR

BÖCKER D åiddaduodji. En bok om samiskt konsthantverk av Kurt Kihlberg. Pris 350 kr

Fattigjägare i F in nm arken . av Nils Karlsson. Pris 170 kr

Från kniv till slida m ed pautat m otiv. av Knut Dahl. "Pauting" med svenk text. Pris 240 kr

G ö r dina egna knivar.

Komplett årgång av Knivmakaren 1991, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1992, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

av PerThonesen. Svensk text Pris 150 kr

I Knivm akerens verksted. av Olav H Whåle. Pris 325 kr

Knivar, Så tillverkar du skaft och slida KNIVM AKAREN

av Bo Bergman. Pris 160 kr

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Knivar på m itt sätt. av Bo Bergman. Pris 220 kr

Kniven. av Olav H Whåle. Pris 2 15 kr

Kniven - en personlig betraktelse. av Anders L Dahlman. Pris 265 kr Komplett årgång av Knivmakaren 1993, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1994, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

Kniver og Knivmakare. Del I och 2, reviderad. av PerThonesen. Pris 270 kr

Knivmagerens bog. av LeifAndersen ogjorgen Hanghoi. Pris 325 kr

Kniv og Slire. av Öjvind Berg. Pris 270 kr

Knivslidor. av Bo Bergman. Pris 250 kr

Knivsmeden. av Håvard Bergland. Pris 370 kr

Lag kniver selv.

Komplett årgång av Knivmakaren 1995, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1997, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

12

Knivmakaren N r I 1998

Komplett årgång av Knivmakaren 1996, 4 nummer.

Pris: 100 kronor

OBS! Samlarmappen utgår!

Istället levereras en komplett årgång av Knivmakaren med 4st ”Uni-Holder” passande A-4 pärm.

Skadar ej tidningarna, ”Uni-Holder” är enkel att montera och använda.

av IngerTragethon. Pris 270 kr

M in Brukskniv. av Roy Andréasson. Häfte. Pris 40 kr

N o rske kniver. av Knut Moland.og Oystein Kohn. Pris 370 kr

T idnings- och bokbeställningar kan göras med det bifogade inbetalningskortet eller på telefon 0240-374 43 (Claes Svensson).

OBS! Vid telefonbeställning tillkommer en postförskottsavgiftpå 5 0 kronor.

JANO fritid, Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel 0932-270 27. Fax 0932-270 62. Biltel 010-224 88 89

JK /

•%

Nya skaftäm nen inkomna! Även stabiliserad Sälgm asur!

JANO fritid, Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel 0932-270 27. Fax 0932-270 62. Biltel 010-224 88 89

renhorn

färdig kniv Sn

video som visa r hur m an tillverkar en jaktkniv och en helhornskniv.

T ^ a n fram fö r de olika m om enten från renhorn till färdig kniv. r ^ v e n gravyr visas.

S lö jd a re 1ft*vua*tue

Beställningskupong Härmed beställes st kassetter å 350:- inkl. moms.

Kassetten levereras mot postförskott och brevporto tillkommer.

Namn Adress Postnr

Postadress

Kupongen skickas till:

Sävdals Kennel, Ö vreharadsvägen 16, 9 4 2 9 5 VIDSEL Tel. 0 9 2 9 - 3 0 0 1 4 eller 0 1 0 - 3 3 4 7 4 98 OBS!

N i kan ringa eller skriva er beställning p å ett vanligt papper.

Knivmakaren N r 4 1997

13

%nivmatqire i väst inbjuder tm

KW - OCHHEMSLÖJDSMÄSSA -98 Toltorpsdalen, MÖLNDAL 3(intill Fässbergs Kyrka km söder Göteborg)

K

Lördag 6 juni kl 10 -17 Söndag 7 juni kl 10 -15

.nivm ässan arrangeras För andra året i rad i sam arbete m ed hem slöjdare, så vi räknar m ed m ånga deltagare och stor publik.

Ert deltagande är gratis. Försäljningsplats finns, m en inte försäljningsbord. Försäljningsplats i tält m ot självkostnad.

K ontakta oss för anm älan om deltagande!

D

et finns gott om logim öjligheter i närheten. Ni beställer själva

hos t ex (se karta nedan): 1 . M ölndals G ästeri, N äm ndem ansgatan 5, 431 33 M Ö L N D A L , (1 km ) tel. 031-87 01 20.

2. Scandic H otel, Å bro, 431

63 M Ö L N D A L ,

(2 km ) tel. 031-27 50 60.

3. G ood M orning H otels, Idrottsvägen 6, 431

62 M Ö L N D A L ,

(2 km ) tel. 031- 87 12 00.

4. K rono C am ping G öteborg/Å by, Idrottsvägen, 431

62 M Ö L N D A L

(2 km ) tel. 031-87 88 84.

Fässbergs kyrka

MÖLNDAL

E6 Oslo, Göteborg

Kniv- och Hemslöjds mässa -98

UTSTALLARTRAEF! LÖRDAG 6 JUNI K l 19.00 MAT OCH M o t Hisingen och hamnar

Söderleden

DRYCKMEDTAGES

E6 M alm ö

A nm älan och eventuella frågor till: * Stig D ahlberg, Fågelstensvägen 218, 437 40 L IN D O M E , tel. 03 1 -9 9 13 29 * T om m y H ansson, tel. 031-14 88 52

tfQiivmaRarei väst ----

(kfiivdagar i Söderhamn Söderhamns (KnivgiBBe inSjuder ada knivmakare tid vår knivutstäBBning i samBand med Äterv ändardagarna den 22 - 24 maj 1998.

UtstäBBningspBatsen BBir på kuBturhuset (kVÄOfflBjEOj. Våra tävBingskfasser är: # ‘B ruks I kfasserna Bruks ochja k t godkännes # Ja kt icke damas kBBad. # Odorn Ej en6art traditionsBundna. # (Dräkt # Smycke # (Dam (fritt v a i av matr. # Ungdoms ( < 1 8 år) Jfögst två tävBingsBidrag per de(tagare och kjjass, namn, adress, teBefon samt försäkringsvärde skad Bifogas.

EävBingsSidragen står tid arrangörens f ö r f ogande under utstädnings dagarna.

(Enjury på tre personer kommer att Bedöma knivarna.

Varje deBtagarefår en skrift (ig kritiks amt erhå((er ett dip (om speciedtfram städtför detta arrangemang. Odederspriser tid defräm sta i varje kfass. Viffyttar icke några knivar medan kfasserna, utan ditt Bidrag deBtager i den kfass du sjäBv vaBt. Juryn utser Årets kniv. Detta Bidrag erhåBBer inteckning i vårt vandringspris. # BuBBikens pris kommer även att utses! ÄnmäBan/tävBingsBidrag skickas senast 98 -OS -1 0 tiBB: Änders (fegnander, (JorraBavägen 51, 826 62 (kOOJJÄLÄ.

Ofan Besvarar även ev. frågor på teB0270/171 89.

EävBingsBidragen kan avhämtas efter kBockan 15.00 söndag. (/(nivar som ej avhämtats kommer att skickas mot postens avgifter.

Boka redan nu in dessa dagarfö r vårt arrangemang. OBika aktiviteter kommer att anordnas, BB.a. förevisning av knivsmide, scrimshazv m.m.

Dessutom kommerfBera hantverkare från trakten a tt visa upp sina aBster.

Ärr: Söderhamns (KnivgiBBe isamarBete med Studiefrämjandet.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Knivmakaren N r I 1998

NORSKE KNIVER Av Knut Moland og 0ystein K0hn

Forord Kniver, knivm aking og sam ling, har etterhvert blitt en stor og vidtrekkende hobby i N orge. A ntallet knivm akere og sam lere stiger stadig og m ange har bygget opp flotte og verdifulle sam linger av nye og gam le kniver. K unnskap om em net er im idlertid den viktigste forutsetning fo r suksess, enten det dreier seg om å lage eller sam le kniv, og m ed denne boka håper vi å spre både inform asjon, opplysning og ikke m inst kunnskap om kniv og knivm akere.

H ovedtekstforfatteren av denne boka, K nut M oland, har i m ange år sam let opplysninger og stoff om k n i­ ver og vaert en flittig bidragsyter til «K nivbladet», N orsk K nivforenings organ. I spalten «Fra m in sam ling» har han i hvert num m er tatt for seg kjente og ukjente knivm akere, vesentlig fra T elem ark og A gder. H an har også presentert sam linger på ulike utstillinger, vaert knivdom m er og m arkert seg i knivm iljpet på m ange m åter, ved siden av at han har en stor knivsam ling. 0 y s te in K phn har skrevet om k niver siden m idten av 70-tallet, og har siden 1990 vaert redaktpr og p rodusent av «K nivbladet».

H an har o gså en relativt stor sam ling kniver, ved siden av at han lager litt kniver selv.

D e siste årene har det blitt utgitt en rekke bpker om kniver. N oen har tatt for seg knivens kulturhistorie, m en de fleste er laerebpker i knivm akeri. Sam tidig har også enkelte forfattere beskrevet lokale knivm a­ kere og deres historie. M ed denne boka har vi forspkt noe nytt, for her er det knivsam ling som er tem aet. Til tross for dette noe avgrensede tem aet, henvender vi oss til alle knivinteresserte; k n ivm ake­ re, sam lere, brukere og ikke m inst «historikere».

Sam lere vil kunne plukke nyttig inform asjon, og gjennom alle bildene ha m ulighet til å sam m enlikne egne kniver m ed de som er avbildet, og på den m åten identifisere hva de m åtte ha liggende.

K nivm akeren vil kunne hpste inspirasjon og ide til egne produkter, m ens «vanlige» knivinteresserte vil få presen tert sam leobjekter gjennom tekst og bilder.

D et er um ulig å presentere hele «K nivnorge» i en bok. D ertil er em net for stort og om fattende. D et er derfor viktig å foreta et valg. I denne boka beskrives sam lin g er av ulik art, og det presenteres en om fattende sam ling av staskniver fra Telem ark, vårt utvilsom t «viktigste» knivfylke. M ange vil sikkert også vaere enig i vår vurdering om at A ust A gder er vårt nest «viktigste» fylke, hvor det alltid har vaert og fortsätt er - stor knivinteresse. H er er spennviddden stor og knivm akeriet tildels svaert variert. Vi har også valgt å presentere en sam ling av såkalte «bykniver», hovedsaklig fra perioden 1840 til 1920.

D isse saeregne knivene utgjorde et m arkant trekk i norsk knivm akeri og har derfor i lang tid vaert svaert ettertraktet av sam lere. I tillegg har vi valgt å p re­ sentere en m indre sam ling nåtidskniver, endel interessante knivblad sam t noen knivrelaterte gjenstan- ' der, laget av kjente knivm akere.

16

Knivmakaren N r 4 1997

, K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSI.ÖJDARF.

Alle avd0de knivm akere er nevnt m ed f0dsels- og d0dsår, der dette har vaert m ulig å oppdrive.

N ålevende knivm akere er ikke nevnt m ed årstall.

Bildene: B ildene er en svaert viktig del av denne boka. M ed unntak av endel «illustrasjons fotografier», har vi derfor valgt å presentere dem på en enkel og visuell m åte uten bakgrunner og «m ilj0» som kan virke forstyrrende. K anskje noe kjedelig, m en etter vår m ening den beste m åten å vise en kniv. På grunn av billedm aterialets om fang har vi også valgt av avbilde flere kniver sam m en.

Vi håper og tror av m ange, enten de er knivm akere, sam lere eller annet, vil ha glede og nytte av det de finner i denne boka.

V egårshei/Skien august 1997 K nut M oland og 0 y s te in K 0hn V elkom m en til tolleknivens verden

___------------

i

Knivmakaren N r 4 1997

17

Hälsinge knivvecka 13 - 1 9 juli

på ÄLVSTAGÅRDEN

Vi inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår knivtävling i Jättendal. Under veckan pågår utställning av tävlingsknivarna, hantverksalster m.m.

Knivtävlingen har fyra klasser: Bruksknivsklass, Hornknivsklass, Segrarklass samt förfinad bruksknivsklass. Knivbladstävlingen har fyra klasser: Kolstål, Rostfritt, Laminerat, Damast. Där bedöms form, funktion, skönhet och kvalitet av en jury som är helt ny för -98. * K niven får ha hem sm idda eller fabrikstillverkade blad. * D en skall vara speciellt tillverkad till denna tävling. * T illverkningsdatum på kniv eller slida sam t m aterialbeskrivning bifogas varje alster.

* M ax tv å tävlingsbidrag p er deltagare. N am n, adress, telefon, sam t försäkringsvärde bifogas.

N Y H E T ! Priser till l:a, 2:a, 3:e PR ISTA G A R E I K N IV T Ä V L IN G E N får S U P E R F IN T K N IV M A TER LA L från SÄ R N A -O V E . • M inst värde l:a pris 1500:-, 2:a pris 1000:-, 3:e pris 500:-. • T ävlingsbidragen står till arrangörernas förfogande under knivveckan. Juryn kom m er att utse 25 knivar som skall gå till final, alla finalknivar prem ieras. P ristagarnas presenteras och får sina p riser på Ä lvstagården finaldagen den 19 ju li kl. 15.00.

T ävlingsbidragen skickas p er post eller läm nas personligen till Ä lvstagården, 820 76 Jättendal. S enast 98-06-30. T ävlings­ bidragen kan häm tas ut efter prisutdelningen den 19 ju li. K nivar som ej har häm tats den 4 augusti returneras m ot postförskott.

V älkom na till Ä lvstagården i H älsingland.

R aiden rKnioklubb

Inviterer knivm akere til

Konkurrance om ”Grensekniven 1998” K onkurransen er lagt til B erbydagene 13-14 ju n i 1998, h v o r alle innsendte kniver vil bli utstilt.

D et K onkurreres i fpgende klasser: Jaktkniv, B rukskniv, B rukskniv-ungdom sklasse (U nder 16 år), Å pen klasse K onkurranseregler: M aksim um 3 k n iv er p å hver knivm aker. K nivene m å ikke vaere u tstilt fpr. F abrikkblader er tillatt.

B este kniv i hver klasse vil bli prem iert.

B este knivuansett k lasse vil bli kåret til ” G rensekniven 1998” .

D et vil bli utdelt 3 diplom er i hver klasse. Juryens bedpm m else vil bli tilgjengelig for den enkelte knivm aker. P åm eldingsavgift kr. 70,- pr. kniv. (B ankgiro 1030.06.74483.)

Naermere opplysninger om reglene kan fås ved henvendelse. Se under.

Annonsen er sponset av

w l Nordell K nives AB

18

Knivmakaren N r I 1998

Knivene sendes til HaldenKnivklubb * v/lHf Vidar Larsen Nedre Kasene 1766 HALDEN NORGE Tfl. 69 19 62 82 INNLEVERINGSFRIST 31 M A I1998

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Införsel av produkter från vissa utrotningshotade djur Vi som tillverkar knivar har kanske funderat vilka regler som gäller vissa produkter. Alla känner idag till att det är förbjudet att använda elfenben. Därför är det sällan vi ser knivar med skaft i det materia­ let. Flertalet av oss tycker att ett knivskaft tillverkat i valtand eller mammutbete är vackert och exklusivt. Ovissheten har dock varit stor vad som gäller införsel av valtänder, valrossbete, mammutbete, oosic m.m. Jag har därför kontaktat Rikskriminalpolisen som hjälpt mig undersöka saken. Det framkom att Jordbruksverket är den myndighet som administrativt sköter intyg och tillstånd vad gäller införsel av dessa produkter. Naturvårdsverket är den vetenskapliga myndighet som är rådgivande. Handel med produkter från utrotningshotade djur kan man läsa om i CITES (Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) även känd som Washington konventionen som upprättades 1975 och har antagits av 138 länder över hela världen. Sverige antog konventionen redan 1975 och sedan inträdet i EU omfattas vi även av EU:s bestämmelser. Den första juni 1997 trädde EU:s nya förordningar i kraft som baseras på C11ES. Syftet med EU:s implementering av konventionen är att ”skydda arter av vilda djur och växter och säkerställa deras bevarande genom kontroll av handel med dem”. Kontrollen görs genom intyg utfärdas vid handel inom EU och tillstånd vid handel med tredje land.EU.s bestämmel­ ser omfattar fler arter och striktare regler än konventionens.

”Kåringen av Smaalenskniven 98” Kvaliteten på topp.

D et er tydelig at knivm akerne i 0 stfo ld stadig blir flinkere.

A ldri tidligere har vi hatt så god kvalitet p å de innleverte kniverne som i år. K nivene i gjesteklassen har hele tiden holdt hpy kvalitet og m ange av dem er prem ierte. Slik var det også dette året, m en det hyggelige er at det er en heving av nivået generelt.

S M A A L E N S K N IV E N 1997 Smaalenskniven 1997 - KJELL ERIKSEN 1. premie staskniv tidl. premiert.

1. premie: Nr. 1Birger Ruud Nr. 2 Birger Ruud Nr. 9 Kjell Haugom

Staskniv-Gjestekl.

Barnekniv-Gjestekl.

Brukskniv-Gjestekl.

2. premie: Nr. 6 Arne Ekrann Nr. 8 Olle Erikson Nr. 11 Kåre Eilertsen Nr. 14 Tore Pettersen

Br-kniv-Tid. premiert Br-kniv-Tid. pr, Gj-kl.

Br.kniv Tid. premiert Brukskniv

Sammanlagt berörs över 4000 djurarter och 23000 växter.

Vad är det då som gäller?

Jag har till Jordbruksverket ställt frågor om produkter som vi knivmakare använder. Svaret blev att införsel av kaskelottval (Cetacea spp) och dess produkter medges normalt ej.

För kaskelottvaltänder som bearbetats för 50 år sedan eller tidigare samt för valprodukter som förs in för vetenskapligt ändamål kan Jordbruksverket göra undantag från förbudet. Det innebär att det är i stort sett förbjudet att bedriva handel med dessa produkter.

Det är då också förbjudet att erbjuda sig att köpa, förevisa för kommersiella ändamål, annonsera för försäljning mm om man inte har intyg och detta får man normalt sett inte. När det gäller valross (Odobenus rosmarus) handel med den och dess produkter är tillåten.

Däremot krävs in- och utförseltillstånd om den förs över gränsen. Är valrossbeten eller oosic (penisben) inte lagligen överkomna eller lagligen införda i EU krävs ett intyg för att sälja vidare.

Ett intyg kan fås för 200:- av Jordbruksverket. Produkter från djur som är utrotade och fossila omfattas inte av CITES bestämmelserna.

Det innebär att det inte finns krav på tillstånd eller intyg att handla med mammutbete eller fossila produkter. Ska handel ske med t.ex.

Norge (ej EU) vad gäller produkter från djur upptagna i CITES, krävs speciella handlingar i form av tillstånd eller importanmälan.

Dessutom krävs exporttillstånd från det land produkten kommer från. Ett tillstånd kostar 700:- och har en handläggningstid som kan vara längre än en månad. Kommer man till tullstationen utan ett tillstånd kan produkten beslagtas.

A llt det här kanske verkar krångligt, det är dock ännu krångligare. Jag har dock m er utförliga anvisningar om hur handeln går till om det är någon som är intresserad.

Anders Fällås 018-31 42 08

3. premiert Nr. 15 Tore Pettersen Nr. 25 Bengt Johannesen

Brukskniv Staskniv

0 stfo ld s fin este kniv

SMAALENSKNIVEN 1998 i sam arbeid m ed K nivklubben i Indre 0 s tfo ld H usflidslag.

L ag en k niv fo r barn. H er vil det bli lagt vekt på sikkerhet og bruksegenskaper.

R esten er opp til D E G !

D et konkurreres i klassene brukskniv, staskniv og kniv for barn.

D et b lir prem iering i alle klasser.

S m aalenskniven 1998 blir i tillegg prem iert m ed kr. 2000,-.

A lle deltagere blir tildelt diplom fo r deltakelse.

Innleveringsfrist: 15. m ai 1998.

Påm elding: M ysen skorep. og H obbykunst A nton H. M ysensgt. 2, 1850 M ysen Tfl. 69 89 22 04

Knivmakaren N r I 1998

19

Med kniven i blickpunkten - ett eldorado för knivintresserade.

Färgargården i Norrköping, ligger naturskönt m itt i staden invid M otala ström.

Pingsten 1997 åkte Viveca och jag till Norrköping.

Närmare bestämt till Färgargården - en plats mitt i sta­ den som ligger naturskönt invid Motala ström. Vi var faktiskt där även 1996 och fick blodad tand för arran­ gemanget. ”Kniven i blickpunkten” som är arbetsnamnet på denna knivdag för allmänhet och knivvänner är ett samarbete mellan Östergötlands Knivförening, Norrköpings Stadsmuseum, ABF och Östergötlands Hemslöjdsfö­ rening.

Alltihop inleddes redan kvällen före med ett litet samkväm där några av ÖKF’s medlemmar visade upp mat­ lagningtalanger av sällan skådat slag!

Själva knivträffen var väl marknadsförd i lokalpress med både artiklar och annonser, vilket också märktes på den stora publika tillströmningen. Det kom över 3000 besökare. Mycket bra med tanke på de få timmar som begivenheten varade. Allt var mycket välorganise­ rat.

Här fanns både individuella knivtävlingar och en nyinstiftad lagtävling ”den vandrande pinnen” som vanns av Uppland Knivklubb, utställningsmontrar, elevarbe­ ten från en av Norrköping högstadieskolor, arbetssta­ tioner där det slöjdades och smiddes knivblad för fullt, knivslipning och knivmaterialförsäljning.

Tävlingsknivarna höll hög klass vilket fick till följden att Laszlo Balatoni och undertecknad i egenskap av domare, fick en svettig timme innan pristagarna kunde utses.

Vi rekommenderar givetvis starkt ett besök eller ett del­ tagande i Färgargården -98, inte enbart för att få en trevlig stund de gästvänliga och trivsamma människor­ na i Östergötlands Knivförening - utan även för att få träffa knivvänner från spridda delar av landet. Samt givetvis för att visa upp knivkonsten för en tacksam och nyfiken norrköpingspublik. Allt inramat av en vacker genuin hantverksmiljö.

Kniviga hälsningar från: Anders Johansson & Viveca Sahlin, Västerås

K NIVEN I BLICKPUNKTEN Färgargården Norrköping, 1 juni klockan 10,oo - 17.oo fö r a llm ä n h e te n om kn iven som r e d s k a p , h an tv erk o c h h o b b y

Bladsmide, K nivtillverkning, S lidsöm nad, S lipning.

U tställningar, K nivtävlingar, Täljaktiviteter.

Försäljning av kn iva r & knivm aterial, läder, böcker m.m.

V ill du deltaga, ring eller skriv senast 15 mars till: Ö sterg ö tla nd s k n ivföre n ing , B rå dd g a ta n 5 7 A , 6 0 2 2 0 N o rrk ö p in g .

Tel. 0 1 1 -1 8 8 6 6 8 Peter, 0 1 1 -5 7 1 0 6 Johan , 0 1 1 -1 6 9 4 6 3 Bosse, 0 11 -8 7 44 1 Kalle, 0 1 1 -1 3 7 6 8 7 Magnus Ett sam arrangem ang av: Ö stergötlands K nivförening, N orrkö p ing s Stadsmuseum, ABF N o rrkö p ing , Ö stergötlands Hemslöjdsförening

20

Knivmakaren N r 4 1997

K N IV M A K A R E N TIDSKRIKr KÖR KNIVSLÖJDARE

Hej Knivmakare!

Tänkte att det kunde vara intressant med en rapport från en liten förening i Norrbottens inland. Våren -96 hade vi en mycket intressant utbildningshelg i knivbladssmide med smeden Anders Granström från Jokkmokk.

PI*]HAN KNIVBLAD

&

KNIVAR

Vi var 13 mycket ivriga lärjungar som nästan sög musten ur våran läromästare. När helgen var över hade intresset stegrats ytterligare, så nu startade jakten på smidesgrejor. Av en ren slump råkade undertecknad snava över en gammal transportabel, liten men nästan komplett smedja hos ett vattenreglerings företag, som vi skulle få ärva under förutsättning att vi bildade en förening. Hösten -96 bildades Arjeplogs Knivsmidesförening. I inledningsskedet var vi 4 st. som arbetade för att få igång föreningen men det visade sig efter ett tag att intresset var ganska stort för knivsmide i Arjeplogs kommun ,(i skrivande stund Januari -98

ONSKEBLADEN för proffs och hobbyknivmakare ”E n vacker o ch fu n k tio n e ll k n iv skapas e n d a st g e n o m b lad ets fo rm , m ö n s te r o ch kvalitet.

M e d m in a h a n d s m id d a b lad tillv erk ar d u lä tt d e n o p tim a la k n iv e n för tävling, ja k t o ch friluftsliv.

Tre huvud model ler.

Massor av variationer.

är vi över 40 medlemmar) man ska komma ihåg att i

Laminerat, dä r råytan p o le ra ts ........fr. 250:-

kommunen bor c:a 3.500 personer. Nu startade en

Vajer eller m otorsågskedja............... fr. 47 5:-

febril aktivitet att städa och rusta upp den lilla kuren

Svartoxiderat med nickelrand.......... fr. 300:-

så att den skulle kunna fungera något sånär för våra

Damaskerat, många olika mönster..fr. 600:-

syften, kuren är rökig och trång men fungerar såpass

Tillägg för filad ryggdekor..................... 50:-

att vi kan göra våra knivblad men knappast något

NYHET!

mer. Trots detta så har vi tillsammans med Stfb.

Vuxenskolan invigt ett tjugotal nya personer i den

Nickeldamask till bolster och mellanlägg.

smideskonst som vi har fått lära oss. Trångbodd­

Finns även som PLAT (0,8 mm) till holkar.

heten och röken tvingar oss nu att börja snegla på andra alternativ och ännu en gång har vi fru Fortuna med oss. Hotellet som ägs av kommunen

Billigare och mycket häftigare än t.ex. silver.

Damaskämnen till knivblad

40:- /cm

Ring för bästa pris!

hade en liten kiosk (minigolf) som skulle rivas eller flyttas, en febril påverknings process startade och nu rycktes det i alla trådar som fanns.

Följden blev att hösten -97 mitt i första snöns

Blad efter egen ritning gör din kniv helt unik Ritar du - så smider jag.

rykande ankomst flyttade vi ett hus på ca: 3x7 meter (mycket spännande och lärorikt).

Senare under hösten råkade vi snubbla över en gammal lufthammare som vi tänker ”ta oss ann”

Mina tre huvudmodeller

sommaren -98. I nu läget är vi koncentrerade på att få ordning på den nya smedjan så att vi kan inviga den när vi ska ha årsmötet någon gång under våren. Detta är i grova drag vad som händer i Arjeplog gällande kniv­ smide.

Kniviga hälsningar från Arjeplogs Knivsmidesförening

Johan Johan Gustafsson, Enbacken H ögstad, 610 20 Kimstad Tel: 011 - 571 06, M obil: 070 - 5401045

gm. Odd-Björn Westerberg

Knivmakaren N r I 1998

21

KN IVM AKAREN tid sk r if t för knivnlö jdare

Mässor och Träffar under våren - hösten 1998 Knivdagar i Söderhamn

Knivtävling i Delsbo!

Knivmakare i väst

K nivutställning, Tävling 2 2 - 2 4 Maj 1998 A nm älan senast 98-05-10 till: A nders Regnander, N orralavägen 51, 826 62 N orrala Tel. 0270-171 89

H älsinge knivförening anordnar återigen knivtävling på D elsbo fom gård. 15-16 augusti 1998.

Vid förfrågan, ring - 0653 - 150 82 eller 0653 - 151 33 (Olle Persson)

A nordnar knivträff 6-7 Juni 1998 F ör m er inform ation ring: S tig D ahlberg 031-99 13 29

Knivkul mässa för knivfolk På Ö sta cam ping, Tärnsjö N Y H ET i år m ed knivtävling för alla 15-16 A ugusti 1998 Info och tävlingsregler Tel. 0224-912 65 eller 0171-830 96

Konkurrance om ”Grensekniven 1998” H alden K nivklubb inverere knivm akere til K onkurrance om ”'G ren sekniven 1998” Tel. 69 19 62 82 U lf Vidar Larsen

LÖRDAG 28 Feb & SÖNDAG 1 Mars Kl. 10-16

Hälsinge knivvecka K nivtävling i Jättendal den 13-19 juli på Ä LVSTA GÅ RD EN . U nder veckan pågår utställning av tävlingsknivam a och hantverksalster m.m.

SMAALENSKNIVEN 1998 I sam arbeid m ed K nivklubben i Indre Ö stfold H usflidslag.

Innleveringsfrist: 15. mai 1998 Tel. 69 89 22 04

Norrköping Pingst -98 F ärgagården- ”M ed kniven i blickpunkten” . Tävlingar, försälj­ ning av m aterial m.m. Aktiviteter, sm ide, slipning, bågskyttem .m .

A nm äl er i god tid pga det stora intresset. K ontaktperson: P eter A hnell 011-18 86 68 Johan G ustafsson 011-571 06.

SOLLENTUNAMÄSSAN 23-26 april 1998

FRILUFTSLIV, LULEÅ Kniv- och Hemslöjdsmässa -98 K nivm akare i väst inbjuder till K niv- och H em slöjdsm ässa -98 Toltorpsdalen, M ölndal, 6 - 7 juni.

Tel. 031-99 13 29 (Stig D ahlberg) eller 031-14 88 52 (Tom my H ansson)

30 april - 3 maj 1998 F örfrågningar om övriga m ässor och m arknader, kontakta: A n de rs H ö ö k Folkets Hus Väg 10 770 14 N yham m ar Tel. 0240-400 39

K N IVTRAFF Nu på F O L K E T S PAR K i BYSKE

BIRGER NORDIN VISAR SIN KNIV- OCH SLOJDSAMUNG MED BL.A KNIV-ELIS ALSTER SCRIMSHAW VIVECA SAHLIN

PER-ISAK JU U S0 SAMISK KNIVSLÖJD OCH KONST

KNIV-JOCKE SVEN-ERIK LOODH OCH EN MASSA ANDRA KÄNDA KNIVMAKARE

FÖRSÄLJNING A V MATERIAL, VERKTYG OCH LITTERATUR FÖR KNIVTILLVERKNING Stugor finns att hyra på campingen i Byske. De kan bokas genom campingen i Skellefteå på telefon: 0910 - 188 55 LÖRDAG: TRIVSELKVÄLL MED MAT OCH TRUBADUR Vill Du veta mer ring Dhan 0912 - 10269

SER VER IN G KAFFE, KORV V Ä LK O M N A T IL L K N IV T R Ä F F I BYSKE 22

Knivmakaren N r I I998

K N IV M A K A R E N TIDSKRIKf KOR KMVSLOjDAKE

NYHET! • Ny artikelserie från DAMASTEEL AB • Serien fortsätter i nästa nummer

Garvning Kvalitetsaspekter.

Den svenska bergshanteringens fader, Sven Rinman, beskrev damascenerstålen år 1773: D et är allm änt bekant, att både Järn och Stål vinna an­ senligt i styrka och seghet, genom m ycket smidning, och att ju längre en Jä m te n utdrages desto segare blir den.

M en om alla tågor i jä rn e t skola bliva fin t utdragne och undergå m ycken hamring, m åste äm net av grovare stycken sam m anläggas och vällas, efter konstens regler, och se­ dan under hand- eller vattenhammare, utdragas en ellerflera gånger, vilket egentligen kallas att garva. Som Damascheringen fo rd ra r den starkaste garvning, så m åste ock den näm nda nyttan av styrka och seghet härigenom allrabäst vinnas, tillika m ed något so m fä g n a r ögat, och egent­ ligen gör, att sådant arbete kallas Damascherat, i det ställe det eljest endast borde kallas garvat. M an kan aldrig säk­ rare bliva fö rvissa d om en sådan föregången garvning, än då m an på D am ascherade sm iden tydeligen kan se el­ ler känna, att sådant arbete därpå verkligen blivit använt.

I sådant avseende bör denne konsten äga heder och värde, i synnerhet f ö r Skjutgevär, Sabel och Värje klingor, där människors liv beror p å m ateriens styrka...

Enligt Rinman är Damascenermönstret alltså ett kvitto på att materialet har seghet och styrka, beroende på en om­ fattande garvning. Ett forntida kvalitetscertifikat?

Vad är det som gör att Damaskering eller garvning förbättrar segheten?

Under alla av järn och stålhanteringens utvecklingsfaser har man arbetat med att förbättra materialets renhet. Icke metalliska inneslutningar, dvs slagger, verkar som brott­ anvisningar varifrån sprickor kan initieras. Ju fler och ju större dessa slagger är desto lägre blir brotthållfastheten.

Forntida blästerugnar gav ett järn som hade ett stort inne­ håll av slagger. När detta material värmdes till smidestemperatur kunde en del av slaggerna smälta till flytande form. Vid hamm arsm idet och knådningen kunde man pressa ur en del av de ytligt liggande slaggerna så att slag­ gen stänkte bort. Duktila glasiga slagger sträcktes ut i längsriktningen. Hårda osmälta slagger krossades av den omilda behandlingen. Garvningen gav alltså en miskning av slagghalten, men fram fö r allt en m inskning av slaggernas storlek.

Den moderna brottmekaniken uttrycker ett matematiskt samband som gäller för hårda stål: Brotthållfastheten = K / Vd d är storleken hos den brottinitierande slaggen.

K är en konstant beroende av stålsort och värmebehandling.

En minskning av slaggernas storlek till en fjärdedel ger sålunda en fördubbling av brotthållfastheten. Eftersom många av slaggerna har sträckts ut i längdriktningen, och är avlånga, visar sig också hållfastheten högre längs med smidesriktningen jäm fört med tvärriktningen. Slaggerna exponerar större yta i tvär- än i längdriktningen.

Smederna talade om ”tågan” i materialet, och var noga att vända den åt rätt håll i ett smidesstycke.

Vällningen Vällning är den äldsta svetsmetoden, som användes innan man lärt sig att behärska smältsvetsning . Eftersom den sker i fast tillstånd, är vällningen den enda svetsmetod som inte lämnar efter sig en svetszon med stelningsstruktur i fogen. En lyckad vällning förutsätter tre saker: 1 . Ytoxider måster vara smälta, och vara i lättfluten form under vällningen, så att de stänker bort av hammars lagen. Forntida smeder använde kvartssand som ett flussmedel för att smälta ytoxiderna.

Borax är ett annat medel som sänker järnoxidens smält punkt under järnets smältpunkt.

2. Temperaturen måste vara tillräcklig för att bindning skall hinna ske mellan metallytorna, men metallen får abso lut inte börja smälta. Då blir materialet ”bränt”, dvs grynigt av bristningar och småsprickor.

3. Sammanvällningen måste ske med hammarslag succes sivt från en ände så att den flytande ytoxidslaggen drivs ut och stänker bort. Om sådan slagg blir kvar i fogen får man stora och allvarliga defekter.

k n i u m o U ir a n M r I I QOQ

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARK

Det är ett krav att ytoxiden måste kunna flussas så att den får lägre smältpunkt än metallen. Detta ställer till problem om man försöker välla m oderna, höglegerade stål.

Kromlegerade rostfria stål bildar kromhaltig ytoxid med mycket hög smältpunkt. Eftersom inget flussmedel för­ mår att sänka smältpunkten tillräckligt är traditionell väll­ ning omöjlig. Vällning är en högst grannlaga uppgift som det tar åtskilliga år att lära sig behärska.

Vilka komponenter består de traditionella damascenerstålen av?

Institutet för Metallforskning har analyserat ett vendeltida svärd från Sandegårda. Den mörketsande komponen­ ten visade sig ha låg fosforhalt, < 0 .1 %. Den blanka komponentens fosforhalt var 0,9 %. Fosfor i sådana höga halter ger betydande risker för ”kallbräcka”, dvs sprickor efter smidet. Den påvisade skillnaden i fosforhalt verkar vara för stor för att de två komponenterna skall kunna komma från en och samma ”smältlupp” . Det är sannolik­ are att man medvetet har varvat järn tillverkat från olika malmsorter.

1700 talets damask gjordes av m juktjärn i kombination med ”brännstål”, ett speciellt uppkolat stål för hårdhetskrävande applikationer. Sven Rinman gjorde på 1770 ta­ let jämförande test med olika stålsorter för damask. Mjukt stångjärn från Norberg, Brännstål av Dannemorajärn, Mjukt Osmundjäm och ogarvat Smältstål. Etsning gav god relief, men färgskiftningarna kunde variera.

Senare tiders damaskerade smyckesknivar tillverkas av härdbara stål, varav det ena låglegerat med Nickel eller Molybden. Vill man ha kraftig kontrast, kan den ena kom­ ponenten vara ren Nickel som dock inte är härdbar.

Fig. 4 Tvärsnitt av en vendeltida svärdsklinga. I mitten flera banor med dekorativa mönster. Eggmaterialet är hårdare, med enklare damaskmönster.

Damascenerstålens historia utifrån Skandinavisk horisont.

Blankvapen från perioden 500-1000 e. Kr. De mönstervällda damascenerstålen var vanliga under Romersk järnålder, Vendeltid och Vikingatid. Från Ro­ merska och senare Frankiska verkstäder i Rhenområdet

spreds tillämpningen av damascenersmide inom Europa .

Enligt en arabisk källa hade de västeuropeiska svärdsklingorna ett högt anseende, både för sin skärpa och sin damaskering. Tveeggade svärd av Frankisk modell före­ kom i hela Europa. Den kraftiga garvning som damaskeringen innebar medförde att man kunde tillverka tunna och lätta klingor, med god elastisk spänst. Hårda eggar och segare material i centrumdelarna gav skarpa klingor utan benägenhet att brytas av i stridens hetta. Den Europeiska traditionen innehöll ofta kombinationer av olika mönster.

Svärd, lansspetsar och huggknivar från Romartid till Vi­ kingatid var ofta sammanvällda av flera parallella mönst­ rade banor. Ett tvärsnitt visas i Bild 4. Man använde gärna en högkolhaltig randomstruktur i eggarna. Längs mitt­ sektionen lade man två till sju dekorativa band med vri­ den eller präglad struktur, ofta med en beundransvärd mönsterpassning mellan stängerna. Mot slutet av denna tid vällde man också ofta in varumärken i klingan. De frankiska fabrikaten ULFBEHRT och INGELRII har hit­ tats runt hela Europa. Kvantitetsmässigt och kvalitetsmässing hade Damascener-tekniken sin höjdpunkt vid över­ gången från Vendel- till Vikingatid, runt 800 e. Kr. Under denna period dominerade en slags ”gåvokultur”.

Kungar och Stormän skaffade sig ära, rykte och respekt genom att ge värdefulla gåvor sinsemellan. Man skaffade sig makt genom att försätta sina grannar och konkurren­ ter i tacksam hetsskuld. Exklusiva svärd var en sådan gåvoprodukt. Historien berättar exempelvis om Harald Hårfagres av Norge dilemma att kunna återgälda en gåva bestående av praktsvärd från England, utan att behöva ställa sina tjänster till förfogande.

De värdefullaste arkeologiska fynden i Skandinavien kom­ mer från båtgravfälten. Tillsammans med mycket rika gravgåvor ligger här stormän från vendeltiden begravda i båtar eller skepp. Svenska båtgravsfält är Vendel, Vals­ gärde, Ultuna, Tuna, Badelunda och Norsa. I Norge finns Oseberg och Gokstad, i Danmark Ladby och i England Sutton Hoo och Snape.

De svenska båtgravarnas rika gravgåvor tyder på ett över­ dådigt välstånd. Fyndplatserna ligger vid vattenvägarna från Bergslagen, där järnhanteringen från rödjordsmalm och m yrm alm vuxit upp sedan 400 år före Kristus.

Hyenstrand och Ambrosiani har föreslagit att detta välståndTiaserades på handel och produktion av järn. Hypo­ tesen stöds av de fynd av ämnesjärn och järnhantering som gjorts i Vendel, Valsgärde och på Helgö. I Fullerö, beläget vid Fyrisån i närheten av Valsgärde, har man påvisat att bergmalm användes redan på 200 talet e Kr. De uppländ­ ska järnm alm stillgångarna, som ligger i ett stråk från Vattholma till Dannemora, kan ha spelat en roll redan under Vendelkulturen.

Vid 1100-talet startade en revolution inom järn­ hanteringen när masugnarna introducerades. Vattenkraf­ ten togs i bruk för bläster och hammare. Satsvikterna ökade. Masugnarnas kontinuerliga arbetssätt gav mindre variationer i sammansättning inom ett järnstycke.

Framställningen av flytande tackjärn innebar en kvali­ tetshöjning i och med att gråberget i malmen samlades upp i en flytande slagg ovanpå tackjärnssmältan och tappades av. Två av garvningens tre funktioner bortföll, nämligen att banka ur slagger och att utjämna stålets sammansättning. Därmed förlorade vik-vällningen i betydelse och andelen damascenerstål minskade.

när han doppade det i härden. Intensiv hamring avlägs­ nade kolrikt järn och inneslutna slagger.

Inneslutna slagger var begränsande för materialets hållfasthet och kvalitet. För krävande applikationer använde man sig av garvning för att minska brottanvisningsverkan från slaggerna. En sådan applika­ tion var skjutvapen.

Krutet uppfanns troligen i Kina någon gång kring Kristi födelse. M ongolerna och araberna utvecklade eldvapen under 1200 - talet, och under 1300 - talet fanns kanoner och handeldvapen i Europa.

Industrialismens framväxt 1700 -1800 tal Masugnarna utvecklades mot allt större enheter. Tack­ järnet från dessa vidareförädlades till smidbart järn en färskningsprocess, där kol halten sänktes.

Färsknings-metoderna Tysksmide, Vallonsmide och Lancashiresmide utfördes i olika varianter av härdar.

Tackjärnet smältes i en koleldad bläster och fick rinna ner mot botten av härden. Genom överskott av blästerluft kunde man bränna bort en del av kolhalten i järnet.

Lågkolhaltigt järn kristalliserades ut på smedens spett,

Eldröret eller pipan är etl avancerat tryckkärl med höga krav på hållfasthet. Utvecklingen gick mot allt krafti­ gare laddningar men samtidigt också mot allt lättare handeldvapen. Naturligtvis innebar detta en mycket tuff utmaning för vapensmederna. De största påfrestningarna ligger framför allt i tangentiell riktning tvärs pipan.

F o rtsättn in g i nästa n u m m e r av K nivm akaren, Nr. 2 1998.

ROSTFRITT DAMASCENERSTÅL

DAMASTEEL AB

D e snabbstelnande pulverm etallurgiska stålen har en överlägsen kobination av hårdet och seghet.

D ärför används stålen för kvalificerade verktygseggar inom verktygsindustrin.

Damasteel har lagt till två viktiga faktorer fö r att anpassa pulverstålen fö r exklusiva knivblad med högsta prestanda: • Rostfria legeringar, utprovade inom livsmedels­ industri och friluftsliv, jakt och fiske.

• Damaskmönster, en konstnärlig smidestradition med rötter från vendel-vikingatid.

D am asteel håller ett brett sortim ent i lager: # För D ig som form ar och slipar knivblad linns plattdim ensioner i olika mönster. # För D ig som sm ider knivblad finns äm nen i rundstång och i plattstång.

Stål och ämnen hittar Du hos: Damasteel AB, Box 100, 815 76 Söderfors, Tel. 0293-174 80 Nordell Knives, Box 207, 827 24 Ljusdal, Tel. 0651-163 80

Knivblad hittar Du hos: Söderfors Smedja, Stallg. 9, 815 76 Söderfors, Tel. 0293-174 Anders Fällås, Jan-E Tvärv. 2, 743 30 Storvreta, Tel. 018-31 42 Göran Lindh, Brunnebyvägen. 6, 591 95 Motala, Tel. 0141-710 Kuorbevare Smide, Gruvv.ägen 40, 930 72 Adak, Tel. 0953-300

83 08 21 38

Knivmakaren N r I 1998

25

Gasol-ässjor Vi har tre typer •

• •

Alle former for smedeopgaver Damascerede og laminerede knivblade Salg af smedevaerktpg, stål og smedekul

1 brännare Stor frontlucka samt två små öppningar fram och bak Eldstad: 7,5 x 18 x 16,5 cm V ik tc :a 2 0 k g Pris: 3.900:-

M edlem af: D ansk A ntikvitets-C onservator Laug og D ansk Industri

2 brännare Stor lucka på långsidan samt två små öppningar på kortsidorna Eldstad: 7,5 x 30 x 15 cm Vikt: c:a 20 kg Pris: 5.900:-

• 3 brännare • Stor lucka på långsidan • samt öppningar på kortsidorna Eldstad 7,5 x 30 x 23 cm Vikt: c:a 25 kg Pris: 6.300:Assjorna levereras komplett med slang, ventil och regulator. Tryckknappständning.

Snabbt uppe i välltemperatur.

Ingen fläkt behövs. Rent och snyggt i smedjan!

Material för knivtillverkning S 0ster Svenstrup Byvej 16 D K -4130 Viby Sjaelland Tlf. +45 4619 4305 Fax +45 4 6 1 9 5 3 1 9

Nordell Knives Box 2 0 7 • 8 2 7 2 4 L j u s d a l Tfn 0651-163 80 • Fax 0651-163 80

Prenumerera pa

\ j

hytt p

Du får tidningen bekvämt levererad i postlådan och behöver inte leta den i kiosken eller riskera att m issa något nummer.

Unna dig själv eller ge bort den som gåva till någon du tycker om!

Ring oss tel 0660-165 10

26

Knivmakaren N r I 1998

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

M aterial och verk tyg

Norska prenumeranter!

för knivmakare

Kan betala kontant på jakt o fiskedagarna i Elverum, för 1998 så slipper ni det dyra postgiro beloppet. Eller sätt in 125:- kronor på norskt postgiro nr. 05350167074 och Bet.mottagare: Anders H öök, K orsvegen

såväl för proffs som för nybörjare M icarta • Exotiska träslag • Vulkanfiber

A

&

Studentlitteratur

Ett stort TACK! Till S tu d e n tlitte ra tu r, som s p o n s ra r oss m ed d a to rp ro g ra m m e n ” OS 8 ” och ( l a r i s W orks 4 .0 ”

Knivblad både handgjorda och fabrikstillverkade

Etch-o-m atic för m ärkning av knivblad N ickelsilver, nitar och bolsteräm nen Rårandsläder, vikslidsläder och m ycket annat.

Ring elier skriv för katalog!

OBS! Ny adress.

Pakka W o o d

Medlemsmärket!

N u finns m e d le m s m ä rk e t till fö rs ä ljn in g ig en . I .n nv v a ria n t a v m ä r k e t i färg .

K a n b e stä lla s m ed p o s tg iro ta lo n g e n .

Pris: 35 kronor

SMIDDE KNIVBLAD J a g s m lr och sä lje r 3-lags knivblad av m ycket hög kvalitet. Alla m o d eller leveras s k a r­ pa som h a r h rra rh la d . Blad sm ides också e fte r m all m ot ett tillägg p å k r 30:Priscr: 0 - 7 c m : Kr 150:7 - 10 cm : Kr 170:1 0 - 12 cm : Kr 200:12 15 cm : Kr 260:Pris på långa blad och blad m ed bredd över 27 cm efter överenskom m else.

Nordell Knives B ox 207 • 827 24 L ju sd a l • S v erig e • Tel. 0 6 5 1 -1 6 3 80 • Fax. 0 6 5 1 -1 6 3 1

(f

Norsk Knivforen ing

?

Medlemsavgiften -98 till Norsk K nivförening kan b etalas in till Svenskt Postgirokonto PC 440 50 7 7-1 pris 150 Kr

GARANTI OCH FULL RETURRÄTT! Bladen siindes m ot pfkkrav. Köparen betalar eventuellt returporto.

Macintosh System 8

S u p re , p ra k tis k a o c h e x k lu s iv a g å v o a s k a r fö r k n iv s tä ll o c h k n iv b la d , p ro d u c e ra t i o b e h a n d la t, n o rs k t, k v is tfri furu. A s k a rn a h a r lo ck so m g lid e r i u tfrä s t spår.

K n iv s tä lls a s k : 2 3 0 x54 x 40 m m Pris k r 40:- per ask Vi g e r m ängdrabatt vid best. av flera askar

N ya system et ett m åste för din M acintosh.

En ny svensk version finns ute nu!

K ontakta Studentlitteratur AB och beställ ditt eget exemplar.

K nivbladsask: 250 x 34 x 8 m m Pris k r 32:- per ask Vi g er m ängdrabatt vid best. av flera askar

K nivsm ed S T E E N N IE L S E N H annevik Terasse 11, N -4 6 I3 K ristiansand Telefon 0 0 9 47-380 31 0 9 9 M obil 901 59 276

Pris 1 .0 4 5 kronor, exki. moms

Studentlitteratur AB B O X 141, 221 00 LU N D Tel 046-31 22 22 Fax 046-30 53 39

Knivmakaren N r I 1998

27

KNIVMAKAI

TIDSKKIIT i Ol( KNIVSI.

• LADER •VERKTYG ' TILLBEHÖR

• BOCKER •KURSER ■BYGGSATSER

K N IV SL O JD A R E ”ALLT PÅ ETT STÄLLE” Norskt Valkläder, Shaft, Råläder, Vikslidsläder, upphängsläder, sa m t a llt ö v rig t lä d e r V e rk ty g T illb e h ö r K n iv b la d s a m t k u rs e r D e s s u to m A llt d u b e h ö v e r fö r ö v rig t.

SKINN & LÄDERHANTVERK ä r d u re d a n k u n d h o s o s s få r d u k a ta lo g e n a u to m a tis k t i b re v lå d a n M ed m å n g a n y h e te r PO STO RD ER

Till knivklubbarna angående tävlingsregler N u är vi klara m ed sam m anställningen från knivklubbarnas förslag (8st av 13) Förslagen ligger ganska nära varandra i B ruks och Jaktklassen från sett 2st i övriga k lasser är vi eniga.

D om k lubbar som visat intresse är B ergslagens knivgille, S öderham ns knivgille, U pplands knivförening, V ärm lands knivklubb, Ö stergötland knivförening Sm åland knivklubb, H älsinge knivförening och vi i Skåne som också sam m an­ ställt detta.

Vi kom m er att träffas i N orrköping den 21 m ars kl 1000, Ö stergötland är värdar. D å kom m er vi att diskutera fram det slutliga förslaget om klassning för knivar. Ni som inte skickat in förslag om reg ler är också välkom na.

O B S !!! M ax 2 personer p er klubb. A nm älan fö r detta m åste göras till P eter A hnell Senast den 14 mars. T E L E 011/18 86

68 SK Å N SK A K N IV K L U B B E N Jan M artinsson

TJADER LÄDER AR » 8 1 6 91 JÄDRAAS • Td. (»297 - 452 20

Att tälja spånor eller stickor.

JÄDRAÅS MARKNAD m e d hantverksdagar och knivtävling

13-14 juni 1998 V älkom m en bland knallar och hantverkare.

Se sm eden, hovslagaren och duktiga knivm akare i arbete.

V isa u p p och sälj D in a egna alster.

K nivtävling m e d bruksknivsklass.

H ar D u frågor?

Vill D u ha inbjudan till knivtävlingen?

Ring TJÄDER LÄDER AB Tel 0297-45 220

/ä ^o m m cn / TJÄDER LÄDER AB

B eställ v å r n y a katalog!

Faxa eller ring in D in beställning så skickar vi den inom kort.

816 91 Jädraås • Tel 0 2 9 7 -4 5 2 20 • Fax 0 2 9 7 -4 5 310

L /v y \/\ 28

Knivmakaren N r I 1998

,

Jag har några funderingar kring de olika krav på bruksjaktknivarnas prestanda och konstruktion. En brukskniv t. ex. skall kunna användas till att tälja, skära korv och bröd, passajakt, fiske och annat friluftsliv, ja till allt. Till ett pris på 600-800 kronor. Fan tro ’t, Sådan superkniv finns inte.

Det ständigt återkommande kravet på att det ska gå att tälja med i både bruks och jaktklassen är lite förbryllande. Det är självklart att man kan tälja med nämnda knivar. Men vilket resultat är man ute efter? Skall man syssla medfinsniderier så finns fö r ändamålet mer lämpade verktyg fö r billig penning ute i handeln. Att åstadkonma en grillpinne eller spänta stickor till brasan är en enkel match. Täljresonemanget syftar till kravet på slipningen utan egg­ brytning. Slipfasen rätt ut är en skarp men mycket känslig konstruktion med tanke på tänkta änvändningsområdet. En lätt eggbrytning stärker egget avsevärt. På tal om förstärk­ ning, så ska det vara tillåtet att ha en enkel förstärkning i skaftets nosdel typ horn metallbricka eller liknande på en brukskniv. Får man färga slidan? Hur många streck få r man dekorera med? Kan man begränsa kreativitet? Vem skall prissätta ett hantverk? Vad det gäller jaktklassen så skall blad av rosttrögt material efter-strävas och premieras eftersom man hanterar livsmedel. I livsmedels industrin är kolstålsblad förbjudna. Det kanske är fler som har funde­ ringar i de här banorna. Vad vet jag?

S lavoljub Radojcic

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSI.ÖJDARE

NORSKT VALKLÄDER, SHAFT, RÅLÄDER, VIKSLIDSLÄDER, UPPHÄNGSLÄDER, SAMT ALLT ÖVRIGT LÄDER. DESSUTOM DET DU BEHÖVER FÖR ALLT SKINN & LÄDERHANTVERK. Beställ vår nya katalog. Är du redan kund hos oss får du katalogen med många nyheter automatiskt i brevlådan. ^ A D E/f

KNIVSLOJDARE "ALLT PÅ ETT STÄLLE" LADER VERKTYG TILLBEHÖR Vi är återförsäljare för

■ \ \ f t

TJADER LADER AB 81691 Jädraås

POSTORDER Tel. 0 2 9 7 - 452 20 Fa x 0 2 9 7 - 4 53 10

TJÄDER LÄDER AB H ö g sb y

Storgatan 42 Tel. 0491 - 200 24

¥

^

%

GITS KNIVMATERIAL B ru ksvägen 6 N orrala Tel. 0270 - 167 60

Knivmakaren N r 4 1997

29

P o W o n n / l f l g ^ 1* ■ ■ ä w O IlflC /r iO C ? !

Radannonsering är gratis för Knivmakarens läsare och tas emot per brev eller vykort. Ange alltid namn och adress samt telefonnummer.

Köpes

Till Salu

Äldre Sam eknivar köpes

K nivm aterial

Rio. Jacaranda - 25 år gammal!

U n d e rsta d och fjä d ra r till K lafe rströ m N r 1.

S a m t övriga sm id esv e rk ty g ö n sk as k ö p as.

Iv an L in d e rb o rg S k ellefteå Tel. 0 9 1 0 -7 7 02 41

B lad från b l.a J o h n n y A xling, G ören E n o k sso n , P e tte r Y treb o , A rfin n S k au g , R o a r G ra n lu n d m .fl. D a m a sk h la d frå n b l.a . C o n n y P ersso n .

F in a s k a ftä m n e n av e tt 4 0 -ta l o lik a trä s la g , ä v e n sta b ilic e ra t. R å ra n d s lä d e r av h ö g sta k v a lite t s a m t ö v rig a tillb e h ö r för k n iv m a k a re n .

S tig Å k erb lo m , S ö d e rh a m n Tel. 0 2 7 0 - 1 6 7 6 0 eller 0 7 0 - 6 7 2 7 7 5 5

F in n s i m å n g a o lik a dim en sio n er.

K a n såg as i ö n sk a d e ä m n en .

T orrlek: m a x 15% F ärg er: G u l/rö d ; rö d o m ö rk .

F ö re k o m m e r m e d och u ta n å d rin g .

U n ik k v a lite t, Å terfö rsä lja re sökes!

SO G R E FA G. Ö vägen 6 B 6 0 3 5 3 N o rrk ö p in g Tel. 0 1 1 -1 6 3 0 9 0

Sm idesverktyg köpes

Knivblad av snabbstål

Telefon 0 8 -7 1 5 7 0 02

Fjäderham mare

S tä d , Släggor, T än g e r, A ssja m .m . K öpes om g åen d e.

Y vonne C arlzo n Tel. 0 8 -5 7 14 5 4 28

Bytes Gamla knivar köpes-bytes J a n -E rik Skoog, B jö rk v ägen 7 6 6 9 00 Deje Tel. 0 5 5 2 -1 0 6 40

Till Salu

E g en tillv e rk n in g .

G ö ra n L in d h B ru n n e b y v ä g e n 6 591 9 5 M otala Tel. 0 1 4 1 - 7 1 0 21

H andsm idda knivblad, lam inerade och m önsterställda (damascus) J a n Å ke L u n d s trö m M a stm o st 8 6 6 0 10 D als L å n g e d Tel. 0 5 3 1 - 4 1 2 5 9

H andsm idda knivblad av m otorsågskedja och stålvajer, med invält eggstål A n n o rlu n d a o ch m y c k e t v a c k e rt m ö n ste r Jo h a n G u stav sso n Tel. 0 1 1 -5 7 1 0 6 eller 0 7 0 - 5 4 0 10 4 5

Kniv för horngravyr Ile m s m id d k n iv fö r h o rn g ra v y r m ed sk a ft av m a s u rb jö rk , b la d av h ä r d a t eggstål.

P ris: 140 K r P ä r B jö rk m a n Tel. 0 9 0 -4 6 2 2 5

M affelugn MR 170 HERAREUS (Tysk tillv e rk n in g ) In n e rm å tt: lf)j up = 2 9 5 m m B redd = 170 m m H ö jd = 9 0 m m M a x te m p e ra tu r 1 .0 0 0 °G 1 la n d h a v a n d e a n v is n in g och fu n k tio n ssc h e m a finns.

P ris: 3 .0 0 0 K r A lbert S tra n z in g e r K alstensv. 5, 4 3 7 3 2 L in d o m e Tel. N F a x 0 3 1 - 9 9 2 5 12

30

Knivmakaren N r I 1998

Monterings hjälp S om m a n m e d lä tth e t tillv e rk a r själv.

K a n a n v ä n d a s n ä r m a n sk a b e s tä m m a h u r h å le t skall v a ra i s k a fte t och n ä r m a n lim m a r b la d e t i s k a fte t så a tt d et b lir 100% r a k t och sn y g g t tillv erk n in g sb esk riv n in g . K an b e stä lla s för 1 0 0 kr.

E rik P e n ttin e n Box 17 5 , H ästsk o v ä g e n 25 8 3 0 4 7 T rå n g sv ik e n Tel. 0 6 4 0 - 4 0 0 93

Skaftämnen: M a su rb jö rk , sälg , b jö rk ro t, v a ln ö t, sp ec g ra n m a su r, k n iv b la d , te n n , v u lk a n fib e r, b u ffe lh o rn m .m . .1. O. K arlsso n K v a rn b ä c k sv ä g e n 12 7 9 0 9 0 S ä rn a Tel. 0 2 5 3 -1 0 1 5 4

Till Salu

Briar och Sjöskum M ikael E scric h e S k arp ö v äg e n 3 9 III 1 3 2 3 2 Saltsjö-B oo Tel. 0 8 -7 1 5 7 0 02 D iv s m id e s v e rk ty g

5 tä n g er, e tt 2 0 - ta l m e jsla r och u n d e r- o ö v ersä n k en . P ris 5 0 0 :S aia p sp å n a v su g a re ty p S P-B p å slativ. P ris 1 .0 0 0 :Kur t L a n d g re n Ringv. 14 B, 7 3 0 4 0 K olbäck Tel. 0 2 2 0 -4 1 3 61 eller 0 7 0 -5 1 0 3 5 8 4

knivblad säljes S tefan B ro strö m Jö n sv äg en 12 955 00 R åneå Tel. 0 9 2 4 - 1 0 2 7 9

M asurbjörk A -kvalitet I ,ars F o rsm a n Tel. 0 5 4 -8 3 0 1 0 1 eller 0 7 0 -6 4 4 3 6 43

Fin Finsk stammasur, Körsbär, Paddock (röd) i b it eller så g a t till ä m n e n . S am t ell litet a n ta l k n iv b la d av k o lstål, lite R e n h o rn och M ässingshylsor.

A llan S a n ta n e n F ältsp atv . 3 8 8 0 6 31 G ävle Tel. 0 2 6 -1 4 2 5 13 eller 0 1 0 -2 9 5 76 32

Mammut Tel. 0 8 -2 0 4 6 8 0

Traditionellt hantverk

ichrödfer

\ i ii r specialister på utrustning för knivtillverkning och läderarbeten och har ett otroligt utbud av: • Kni v t i11verk n in gsu O t rus tnin gÖ • Knivblad, sm idda och helstål • Skaftmaterial • Träskärsverktyg • Träoljor • Metaller, silver, guld och mässing • Lödningsutrustning O O • Läder för slidor, väskor, bälten m.m.

• Bältesspännen • Och mycket, mycket annat spännande Ring, skriv, faxa eller besök Norges mest speciella hobby butik och vi skall hjälpa dig, antingen du är proffs eller amatör.

Skom akare och läderhandel

Jorn Jensen N ittendalsgt 33. N -2000 Lilleström. (15 km norr om oslo).

Order telefon 00947-63 81 09 39. Fax 00947-63 81 39 10.

Vi har öppet: M ån-Fre 1000-1700. Torsdagar 1000-1900.

L ördagar 0900-1400.

AlmĂŠns fr. AB, Ludvika

98 01

,v.

fes