Knivmakaren 1998 nr 3 by Södra Lid

KNIVMAKAREN

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJD ARE N r 3 1998 Årgång 8

B ilder från Knivveckan Ludvika 1998 KN IVM AKAREN T ID S K R IF T F Ö R K N IV S L Ö JD A R E

N u m m e r 3 1998

U tg iv a r e

Svensk Knivförening Styrelse ordf Anders Höök. Nyhammar. V Ordf. Jan Erik Skoog, Dcje. Sekr. Rolf Eklund, Rosenberg. Kassör. Håkan Rosén, Ludvika. Ledamot. Jan Olsson, Njurunda. Suppleanter. Ingemar Nordell. Färilla. Nils Grantangen, N-49S0 Gjerstad. Tel. 3 7 1 5 71 47. ' H. J Henriksen, Birkegårdsvej 2 4 , DK-3200 Helsinge. Tel. 45 4S 79 54 4 6 . Jonny Nilsson, Arvidsjaur. Valberedning. Owe Wallin, Hudiksvall Tel. 0650-131 93. Tage Hörkeby Revisorer. Kenneth Matsols. Leksand. Jan Martinsson

Hej! Sommarens vlider skall vi viil inte prata om, men om knivar kan man säga att det går framåt. De knivar som visats upp bland annat i I .udvika var av en väldigt hög klass, vi som har varit ute på olika arrangemang har fått se att kvalitén på hantverket har ökat oerhört de senaste åren. Regler för klassindelningen och SM-tävlingar blev fastställda på årsmötet, så det blir intressant att se resultatet 1999.

Kom ihåg att anmäla de olika arrangemangen fö r 1999 så att de inte kolliderar m ed varandra.

A n s v a r ig u tg iv a r e

Anders Höök Fiolkets Hus Väg 10 770 14 Nyhammar Tel. 0240-64 00 39. C h e fr e d a k t ö r

Anders Höök R e d a k tö r o c h L a y o u t

Claes Svensson F o to g r a f

Ragnvald Torstensson A nnonser

Material och annonser till tidningen senast 1 månadJöre utgivningsdatum. Hel sida 2000 kr. i färg 3000 kr. halv sida / 000 kr, kvarts sida 500 kr. P r e n u m e r a t io n

1 år inkl. medlemsskttp i Svensk Knivförening, 125 Kronor Postgiro 464 40 95 - 4. A d re s s

Knivmakaren Sligvägen 2 771 65 Ludvika Tel. 0240-374 43 T ry c k

Alméns Tryckeri All. Ludvika IS S N I 1 0 2-5085

Omslagsbild: Pentti Turunen, vinnare av publikens pris.

K n ivm aka ren N r 3 1998

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Vinnare i ungdomsklassen, André Martinsson

FÖRENINGEN JOSSEKNIVEN U nder god anslutning av intressenter bildades, 1998-03-20, Föreningen JOSSEKNIVEN. Vi har märkt att det finns ett mycket stort intresse för knivar. Föreningens syfte är därför i första hand att ta tillvara och stim ulera hantverket knivtillverkning. Vi är dock öppna för andra hantverk såsom tillverkning av kåsor, smycken av silver och horn, läderarbeten m.m . Upptagningsom rådet blir A rvika med omnejd, (Jösse Härad). I skrivande stund är vi 26 medlemmar. Styrelsen för 1998 fick följande samm ansättning Ordförande: Björn Guttorm sen, Bryntes väg 3, 671 33 Arvika tel. 0 5 7 0 - 150 68 Sekreterare: Thore Widén, N ordgatan 7, 671 40 A rvika tel. 0 5 7 0 - 161 15 Kassör: Ingemar Olsson V. Ordförande: Göran Johansson Ledamot: Bror Olsson Som m edlem i föreningen har vi en nyetablerad knivsmed, Göran Kihlman, tel. 0554 - 230 82, vars specialitet är knivblad i dam askerat stål.

Knivklubbar i Sverige A rjeplogs K nivsm idesförening Odd-Björn Westerberg 0961 -105 85 Bergslagens knivgille Leif Björkebäck 019-18 74 66 Box 8005, 700 08 Örebro Hälsinge knivförening Reimond Dempwolf 0653-150 82 Klockare vägen 9, 820 62 Bjuråker hem1.passagen.se/dempwolf/helsing/ Knivm akare i väst Stig Dahlberg 031-99 13 29 Fågelstensvägen 218, 437 40 Lindome Nordm arkens knivförening Conny Haglund 0573-600 77 Rommenäs 4, 670 10Töcksfors Norrländsk knivförening Dhan Lundmark 0912-102 69 Forsgatan 9, 930 47 Byske Skånska knivklubben Jan Martinsson 0435-241 47 Hyllstofta Pl 6698, 264 90 Klippan Sm ålands knivklubb Ronny Linusson 0491-505 03 Nygatan 7, 579 40 Berga Stockholm s knivförening Anders Holmertz 08-83 53 23 Högbyvägen 168, 175 54 Järfälla h ttp://www. holmertz. se/stockholmkniv/ Sundsvalls knivgille Morgan Landfors 060-10 08 25 Bågevägen 132, 856 52 Sundsvall Svensk knivförening Anders Höök 0240-400 39 Folkets hus väg 10, 770 14 Nyhammar Söderham ns knivgille Stig Åkerblom 0270-167 60 Bruksvägen 6, 826 62 Norrala Södertälje knivgille Börje Sjöberg 0270-167 60 Trollväg 13, 152 70 Södertälje Södra V ätterbygdens K nivklubb UlfWinroth 036-13 62 97 L. Hällestorp, 561 38 Huskvarna U pplands knivklubb Lars-Göran Fröjdhammar 0708-82 58 68 Enåker Barkfallet, 744 93 Runhällen Värm lands knivklubb Lars Forsman 0054-83 01 01 070-644 36 43 Ö stergötlands knivförening Peter Ahnell 011-18 86 68 Bråddgatan 57 A, 620 02 Norrköping

K nivm akaren N r 3 I9 9 8

KN IVM AKAREN

IIDSKKII I IOR KMVMOIDAMI

A m erikansk klass A: 1. Johan Gustavsson

A m erikansk klass B: I. Stefan Lindqvist

Brukskniv klass A: 1. H enry HildĂŠn

Brukskniv klass B

K nivm aka ren N r 3 1998

I. Owe Wallin

RESULTAT FRÅN KNIVVECKAN LUDVIKA 1998 Amerikansk klass A 1 Johan Gustavsson blad Johan Gustavsson 2 Kjell Roth blad I Nordell Amerikansk klass B 1 Stefan Lindqvist blad Johan Gustavsson Brukskniv klass A 1 Henry Hilden blad Henry Hilden 2 Sören Norberg blad Jonny Axling 3 Hans Erik Forsen blad B. Olsson 3 Jan Martinsson blad Stefan Broström Bruksniv klass B 1 Owe Wallin blad Eje Brodin 2 Reimond Dempwolf blad Jonny Axling 2 Hugo Berg blad Ivan Lindeborg 3 Laszlo Balatoni blad Göran Enocksson 3 Stig Åkerblom blad Erling Edvardsen Fällknivar klass A 1 Johan Gustavsson blad Johan Gustavsson 2 Johan Gustavsson blad Johan Gustavsson 3 Ingvar Lodin blad Ingvar Lodin Hornknivar klass A 1 Hans Erik Farsen blad Petter Ytrebö 2 Clifford Shirley 3 Sören Holmqvist blad R B Hornknivar Klass B 1 Rolf Backlund blad R B 2 Sture Hedström blad Sture Hedström 3 Sune Näslund blad Ivan Lindeborg

Jaktknivar klass A 1 Sveneric Loodh blad Sveneric Loodh 2 Sören Norberg blad Jonny Axling 3 Ingemar Olsson blad Bo Helgesson Jaktknivar klass B 1 Mikael Lindberg blad Stefan Broström 2 Owe Wallin blad Jonny Axling 3 Hans Svensson blad C. Henriksson 3 Kåre Moseid blad Kåre Moseid Smyckeskniv klass A” bälteskniv” 1 Pentti Turunen blad Ivan Lindeborg 2 Roland Strömberg blad Johan Gustavsson 3 Jan Kniv Jocke Olsson blad Petter Ytrebö 3 Harald Sellevold blad Johan Gustavsson Smyckeskniv klass B ”bälteskniv” 1 Anders Regnander blad Anders Regnander 2 Kåre Moseid blad Kåre Moseid 3 Hans Halvorsen blad Paul Strande Smyckeskniv klass A ”ej bälteskniv” 1 LeifReiersen 2 Stefan Groth blad Jonny Axling Smyckeskniv klass B ”ej bälteskniv” 1 Maihkel Eklund blad Maihkel Eklund 2 Roland Ekblom blad L Pettersson Special klass A 1 Johan Gustavsson blad Johan Gustavsson 2 Per Arne Berg blad Per Arne Berg 3 Leif Reiersen blad Leif Reiersen 3 Invar Lodin blad Ingvar Lodin

Publikens Pris Pentti Turunen Special klass B 1 Anders Regnander blad Anders Regnander 2 Örjan Södergren blad Örjan Södergren 3 Maihkel Eklund blad Maihkel Eklund Öppen klass A 1 Roland Strömberg blad Johan Gustavsson 2 Otto Johansson blad Johan Gustavsson 3 Harald Sellevold b lad Petter Ytrebö 3 Roland Strömberg blad Johan Gustavsson Öppen klass B 1 Stefan Lindqvist blad Johan Gustavsson 2 Maihkel Eldund blad Maihkel Eklund 3 Jonny Berg blad Paul Strande Ungdom klass A 1 Andre Martinsson blad Lars Pettersson 1 Mangnus Tingnert blad Ivan Lindeborg Ungdom klass B 1 Mats Strömgren blad G Bergström 2 Samuel Kjellberg-Lindfors 2 Johan Söderberg blad Brusletto 3 Markus Kjällman blad Aldor Jansson 3 Stefan Persson blad Brusletto Hederspris Nils Ove Frank Christine Bergkvist Fredrik Frykman Joakim Backlund Roger Neiström Roger Voxberg Karl Martin Thunseth Jimmy Sandström Per Stadling Björn Lindström Erik Håkansson Karl Göran Söderberg

K nivm akaren N r 3 1998

KNIVVECKAN LUDVIKA 6-12 juli 1998 Årets Knivvecka i Ludvika, fö r övrigt den elfte i ord ningen, går absolut inte till historien som den behagli gaste vädermässigt. Men trots ett mindre bra väder är det bara att konstatera att Knivveckan håller ställning arna som Nordens största och mest uppskattade.

- Solbrända har vi inte blivit men vi har i alla fall klarat oss från regn under veckan, konstaterade turistchefen i Ludvika, Håkan Rosén. Uttalandet gjorde han på söndagsförmiddagen, avslutningsdagen. Och det är bara att konstatera att den gode Håkan nog borde ha hållit tyst. För på eftermiddagen, när avslutningen och pris utdelningen hölls, öste regnet ner. Därför blev den i vanliga fall så gemytliga och uppsluppna pris utdelningen både våt och en smula avslagen. Tråkigt, men vädrets makter rår man som bakant inte över. Summerar man hela veckan finns dock ingen anledning att hänga läpp. Knivveckan håller ställningarna som Nordens största och även mest omtyckta knivmässa. Knivveckan i Ludvika är den bästa i Europa, konstate rade smeden Poul Strande från Roskilde i Danmark till en av lokaltidningarna. Och Poul om någon borde veta vad han talar om. Han har varit runt på knivmässor i såväl Norge, Sverige, Danmark, Frankrike, Tyskland och till och med USA. Även Reidun och Kåre Moseid, från Lista i södra Norge, tycker att Knivveckan i Lud vika är toppen. - Folk är så trevliga här. Mycket hyggli gare än i Norge, sade de till lokaltidningen.

Att intresset för Knivveckan är på topp bevisas också av att det kom uppemot 70 försäljare, vilket är fler än tidigare. Och även antalet hesökare var fler än tidigare. Cirka 15.000 personer kom trots att vädret var långt ifrån bra. Däremot var antalet utställda knivar något mindre än vanligt. 110 knivmakare bidrog med totalt cirka 250 utställningsknivar. Skall man spekulera i vad minskningen beror på så är förmodligen det faktum att kvalitén på de utställda knivarna blivit så hög att en hel del knivmakare ”skräms bort” av konkurrensen en av förklaringarna. Men 250 utställningsknivar är ändå en bra siffra i jämförelse med andra knivarrangemang. Som exempel kan nämnas att Knivdagarna i norska El verum brukar samla drygt 100 utställningsknivar. Men det gäller att som arrangör inte slå sig till ro. Alla arrangemang av det här slaget kräver ett visst mått av ständig förnyelse. Och en sådan är också på gång till nästa år. Går allt som planerat kommer nästa års Kniv vecka även att innehålla en utställning med alster som gjorts av medlemmarna i Svensk Trätäljarförening. Föreningen bildades för ett år sedan och då fanns planer på att trätäljarna skulle delta vid årets Knivvecka. Knivtillverkning och trätäljning är ju i allra högsta grad närbesläktade verksamheter så ett samarbete och en kombination borde kunna bli lyckad. Nu föll dock planerna på att det saknades utställningslokal, men går allt som planerat kommer ytterligare en monteringsbar utställningslokal att byggas och sättas upp vid Akvariet nästa sommar. Och där kommer i så fall träsnidarna att inrymmas.

Glada och stolta vinnare från 1998 års Knivveckan Ludvika. Under en något regnig segerceremoni udelades diplom till vinnarna. Men i stort sett var alla nöjda och glada.

K nivm aka ren N r 3 1998

Svensk knivförenings årsmöte 1998 1.

Anders Höök hälsade alla välkomna och förklarar m ötet öppnat.

Revisorer: Jan M artinsson och Kenneth M atsols

D agordningen lästes upp och godkändes.

Till valberedning bestäm de sig m ötet att välja om Owe Wallin och Tage Hörkeby.

Till mötets ordförande valdes Anders Höök. Till sekreterare valdes Peter Ahnell. Till justerare valdes Jan M artinsson och Johan Gustafsson.

Alla närvarande var överens om att mötet var behörigt utlyst.

Anders Höök redogjorde för hur styrelsen har sett ut och vilka aktiviteter som varit under året som gått. Han fram förde styrelsens tack till alla som har ställt upp genom ideella insatser så att verksamheten kunnat bedrivas i den om fattning som skett.

D ebet och kredit redovisades och revisorernas berättelse lästes upp. Revisorerna föreslog att styrelsen skulle beviljas full och tacksam an svarsfrihet.

M ötesdeltagarna röstade enhälligt för att ge styrelsen full ansvarsfrihet.

Beslut togs att årets överskott överförs till följande år.

Valberedningens förslag lästes upp av Tage Hörkeby och då det inte fanns några andra förslag röstades det igenom som följer. Ordf. Anders Höök V.ordf. Jan Erik Skoog Sekr. R olf Eklund K assör Håkan Rosen Ledam ot Jan Olsson Suppleanter: Hans Hall Ingem ar Nordell Jonny Nilsson Nils Grantangen Paul Strande

Kvarstår 1 år Omval 2 Kvarstår 1 år Omval 2 Kvarstår 1 år

10. Till allas glädje så beslutades det att m edlem s avgiften stannar kvar på 125 kronor. 11. Motioner: Regler för klassindelning, detta ämne som stötts och blötts så länge och i så m ånga varianter. U nder ett möte i Norrköping togs ett grundförslag fram, vilket har redovisats i Knivmakaren. D et har inför årsm ötet fått til lägg och förslag till ändringar. H ur m ötet beslutade att klasserna ska se ut ses i bilaga 1.

SM i knivmakeri: Ett förslag på och ansökan om att få arrangera Kniv-SM kom in från Upplands Knivklubb. M ötet beslutade att låta Upplands Knivklubb arrangera SM 1999. Vad som skall gälla för SM, enligt mötets beslut, redovisas i bilaga 2. Bo Jadeborn läm nade in en önskan om inköp av modem. D etta för att underlätta inskickande av bilder och text till Knivmakaren och för att hjälpa Reimond D em pw olf att hålla förening ens hem sida aktuell. En annan fördel är att vi skulle kunna skicka e-post till redaktionen. Anders såg positivt på detta och lovade att styrelsen skulle ta tag i det. 12. Vi är inbjudna till en veckas jaktutställning i Tyskland i slutet av januari. Är du intresserad av att visa upp vårt hantverk hör av dej till Jan M artinsson för m er information. 13. Ordförande tackar alla deltagarna och avslutar årets årsmöte i Svensk knivförening.

Kvarstår 1 år Omval 2 Kvarstår 1 år Kvarstår 1 år Nyval 2

Vid pennan Peter Ahnell Protokollet justerat av: Johan Gustafsson

Jan M artinsson

K nivm akaren N r 3 [9 9 8

Svensk Trätäljarförening För cirka ett år sedan skrev vi och berättade om Svensk Trätäljarförening. Föreningen var precis bildad efter att värmlänningen Göte Eriksson tagit initiativet till bildan det. Målsättningen med den nybildade föreningen var att samla så många som möjligt av Sveriges träsnidare i föreningen. Det är aldrig lätt att bilda en förening. Men i det här fallet har det gått bra, även om det var lite trögt i starten. Idag har föreningen ett 90-tal medlemmar från Gällivare i norr till Malmö i söder. - Vi jobbar på, sakta men säkert. Det får ta den tid det tar att bygga upp föreningen. Det är inte bra om det går för fort heller, eftersom det är en ideell förening det rör sig om, säger göte Eriksson. Föreningen har haft sin första utställning. Den hölls vi Akvariet på Hammarbacken, i Ludvika, helgen efter Knivveckan. Ett tiotal medlemmar ställde ut samman lagt cirka 100 snidade figurer som alla höll mycket imponerande klass. Många var dessutom mycket detalj rika. Intresset för utställningen var kanske inte det allra bästa men Göte Eriksson var ändå nöjd med den. - Utställningen var ett första trevande försök för oss att komma ut och visa våra alster. Och jag tycker det var ett positivt försök. Dessutom har Göte själv representerat föreningen vid en utställning på Sofiero i Helsingborg och nu finns dessa alster utställda på Liljewalls i Stock holm. - Vi hoppas även få ställa ut på Skansen men det är inget bestämt ännu. Enligt Göte dog det mesta av intresset för träsnideri ut i och med att TV:n gjorde sitt intåg i de svenska hemmen.

Men tyvärr blev så inte fallet på grund av att det inte fanns plats i utställningsladan vid Akvariet. Men pla nerna lever vidare. Funderingar om att bygga ännu en monteringsbar ut ställningslokal, att sätta upp vid Akvariet nästa sommar, finns och i så fall kan trätäljarna hålla till där. - Jag har diskuterat saken med Anders Höök. Och så mycket kan jag säga att jag själv är mycket intresserad av ett samarbete med Knivveckan i Ludvika. Knivtillverkning och träsnideri hör ju liksom ihop. Men jag vill själv besluta utan att det blir en fråga för vår styrelse. Göte skall nu lägga fram förslaget till styrelsen och sedan får vi se vad svaret blir. Föreningen har även funderingar på att arrangera en täljträff någonstans i norra Sverige, nästa sommar. Och blir detta verklighet kanske planerna på ett samarbete med Knivveckan spricker. Men visst är idén intressant. En utställning med träskulpturer skulle med största säkerhet bli ett fint komplement till knivutställningen under nästa års Knivvecka. Och vem vet. Kanske har både knivmakarna och trätäljama en hel del att lära av varandra.

Men nu är tydligen intresset på väg tillbaka. Inte minst har detta märkts på de kurser som Göte håller. - Jag brukar hålla kurser uppe vid Tossebergskläppen och då har jag sett att intresset är stort. Likaså anord nade jag en täljträff för en tid sedan och även den blev mycket välbesökt. Och det är inte bara män som är intresserade av att tälja i trä. Även många kvinnor finns med på de kurser som Göte anordnar. - Och det är faktiskt så att kvinnor är mer lättlärda än män. Männen har ofta provat på någon gång och lärt sig fel och då har de svårt att lära om. Även många ungdomar och handikappade är med på Götes kurser. - Att tälja i trä är en fantastisk fin och viktig aktivitet för handikappade. Jag brukar alltid se till att jag har någon handikappad med på mina kurser. Och det är verkligen roligt att se hur de växer i psyket i takt med att de lär sig tälja. För ett år sedan fanns planer på att trätäljarna skulle ingå som ett inslag under årets Kniv vecka i Ludvika.

K nivm aka ren N r 3 1998

Träfigur av värmlänningen, Göte Eriksson Foto: Göte Eriksson

Svenk K nivförening årsm öte 1998 regler för: Klass indelning

SM i knivm akeri

Brukskniv: Skaft skall endast vara av trä, inga inlägg tillåts. Bladet skall var skarpt och funktionellt, ej damask. Slidan skall vara en ren läderslida och sömmen ska vara lämpligt placerad ej som dekoration, enklare prägling tillåts men bedöms ej. Fri färgning men inga motiv.

Arrangör: Alla knivklubbar i Sverige har möjlighet att arrangera en SM tävling. Ansökan om att få arrangera nästkom mande års tävling ställs till Svensk knivförenings årsmöte. Om flera ansökningar kommer in så har de som inte arrangerat SM tidigare förtur. Beslut om vem av de sökande som ska få SM avgörs genom röstning på årsmötet.

Förfinad brukskniv: Skaftet får vara fritt utformat, gäller både materialval och utförande. Bladet skall vara lämpat för ändamålet, stålkvalitet fri. Slida fritt val av material och utformning. Hornknivar, 2 klasser: Helhorn: Skaftet mestadels i horn. Bladet valfri stålkvalitet. Slidan helt i horn. Halvhorn: Skaftet mestadels i hom. Bladet valfri stålkvalitet. Slidan mestadels i hom, läder och inlägg tillåtna. Smyckesklass, 2 klasser: Delas i icke bälte och bältes kniv, I båda klasserna gäller fri utformning och fritt blad och material val. Specialklass: Knivmakaren skall göra hela kniven själv. Materialval fritt.

Klasser och bedömning: Klassindelning och bedömning sker efter regler fast ställda på Svensk knivförenings årsmöte 1998. Bedömningen ska göras av en jury bestående av fem personer, vilka ska ha geografisk spridning i Sverige. För att ett SM tecken skall utdelas skall det vara minst 10 stycken knivar inlämnade i aktuell klass. Ekonomi: Svensk knivförening står för juryns omkostnader (resa, mat och logi) mot en i förväg inlämnad budget från arrangören. Det finns även möjlighet att få hjälp med montrar och liknade från Svensk knivförening Arrangören svarar för porton och försäkringar och har rätt att ta ut en anmälningsavgift. Deltagare: Rätt att deltaga i SM är den som är svensk medborgare eller person som är bosatt i Sverige.

Öppenklass: Knivar som inte kan hänföras till de specialicerade klasserna. Ex. fantasiknivar, tantos, daggers, bowies och nytänkande. Fällknivsklass: Chassit får vara köpt eller egentillverkat. Fritt material val och fri utformning. F ulltångsknivar: Knivmakaren avgör själv material, utseende, form och slida. Ungdomsklass: Fri utformning av kniven. Klassen fri. Ålder: till och med det år man fyller 18 år.

K nivm akaren N r 3 1998

Hantverksmässa i Brunskog

Anno 1998

Den 26 - 28 ju n i höll Brunskogs Fram tid en H antverksm ässa vid den riksbekanta H em bygdsgården Skutboudden. Årets mässa var den 4:e i ordningen. För a tt få stor variation av olika hantverk och geografisk sprid ning hade mässgeneralen Christina Kuhlin och Länshemslöjdskonsulenterna omsorgsfullt valt ut 110 u tställare av nära 300 som visat intresse fö r mässan. Fem av utställarna var knivmakare. Trots delvis mindre bra väder lockade mässan cirka 10. 000 besökare - nytt rekord. Varje år anordnas ett TEMATORG och tem at för året var knivar. Utan överdrift utgjorde ett besök på Tematorget en höjdpunkt för m ånga besökare, detta tack vare knivsam larna Jan-Erik Skoog och Rigm or Börjesson som tillsam m ans visade drygt 400 knivar, knivsm ederna Lars Arild Nesspe, A lf G ranquist och Sten Åke Berg, Scrimshaw av Viveca Sahlin och Föreningen Jösseknivens försäljning av material för knivtillverkning. D et är svårt att avgöra vilket som m est fängslade besökarna men röken från ässjan och smedernas klingande slag mot städet lockade många. M en även utställarnas m ånga vackra och unika knivar var im ponerande både till utseende och antal.

Vi inom Föreningen Jössekniven bidrog med att sprida hantverket, knivtillverkning, vidare genom att sälja material, ge tips och goda råd, förhoppningsvis värvade vi också nya m edlem m ar till föreningen. Ansvarig för Tematorget Knivar var Ingem ar O ls son, inte helt okänd i kretsen knivmakare. Han hade lyckats väl med att skapa en tilltalande interiör för m ontrarna men också engagerat utstäl lare som samlat på sig otroligt många, vackra och varierande knivar. Sm eder som visade hur man smider, härdar och slipar knivblad och dem onstra tion av tekniken Scrim shaw som ytterligare kan ”förgylla” ett knivskaft eller slida. Vi vill också Tacka Svensk Knivförening för stödet vi fick vid Tematorget Knivar. Föreningen Jössekniven.

Utan någon rangordning kan nämnas norska dräktknivar, Sameknivar, silverbeslagna s. k. tattarknivar, ett stort antal svenska och norska prisknivar av senare dato, OL-kniven från OS i Lilleham m er och en serie knivar, patenterade 1874, och tillverkade av John Engström , Eskilstuna. M ånga besökare fängslades också av Viveca Sahlins Scrimshaw. Hon visade prov på sin enastående skicklighet i horngravyr. Vi kan instäm m a i lokal tidningarnas beskrivning av Viveca: ”Hon är skick ligast i Europa och är eftersökt här hem m a såväl som i Japan och USA.” Scrimshaw av Viveca Sahlin

K n ivm aka ren N r 3 1998

KN IVM AKAREN

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Stabiliserat trä, framtidens skaftmaterial ? Ett skaftmaterial som ökar stadigt, och får fler och fler anhängare bland Sveriges knivmakare är stabiliserat trä. Men vad är det och vilka fördelar har det ? De flesta knivmakare har väl upplevt problemet med träskaft som krympt ytterligare efter att kniven är klar, så att mellanlägg och nitar plötsligt sticker ut från skaftprofilen. Detta innebär tråkigt extraarbete med avslipning, putsning, polering och ny inoljning. Nöjd med resultatet, visar det sig att nästa gång man tittar till kniven är förhållandet det omvända. Det vill säga att skaftet svällt så att metallutsmyckningarna i stället krympt in i träet. Det hela beror på att trä är ett organiskt material, som hela tiden påverkas av omgi vande luftfuktighet. Det krymper och sväller, och påverkas ständigt av väderförändringar. Ett sätt att undvika ovanstående problem, är att använda stabiliserat trä. Detta trä har genom vakuum och hög tryck impregnerats med acrylharts eller plastmaterial, så rörelserna i träet hejdats. Det spricker eller vrider sig inte, och cellerna är igenfyllda, så materialet är helt okänsligt för fukt och väta. Stabilisering gör även träets mönster mer framträdande, färgerna blir klarare och ådringen tydligare. Man kan även tillsätta färgämnen i stabiliseringsbadet, och kan

Medsols uppe från vänster, stabiliserade block av rötad björk, redwood, svartask, asklönn, alm, redwood, buckeye och sälg.

därmed genomfärga träet i röda, gula, blåa, gröna, svarta, lila eller andra nyanser. De största fördelarna får man om man stabiliserar mjuka och porösa träslag som sälg-, lönn-, al-, lind- eller rönnvrilar. Stabilisering gör att man även kan använda fuktskadat/ rötat trä, som normalt är helt oanvändbart som skaftmaterial p.g.a. sin mjukhet. Ett stabiliserat skaft behöver ingen inoljning, efter slipning och polering är det klart. Utbudet av stabiliserat trä är ganska stort hos de svenska materialförsäljarna, och det inkluderar vrilar från utländ ska sorter som amerikansk svartask, redwood, califomisk buckeye, amerikansk valnöt, asklönn, amboina etc. Svenska sorter som förekommer är oftast de ovanstående porösa träslagen, plus vrilar av alm, ask, och olika fruktträd. Så kommer vi då till den enda nackdelen, priset. Färdigstabiliserade utländska sorter har ett pris från 200:- och uppåt, medan inhemska arter börjar vid c:a 150:Än så länge finns det inget europeiskt företag som specialiserat sig på stabilisering, så en stor del av priset ligger i fraktkostnaden från USA. Det finns dock två svenska knivmaterialföretag som tar emot och förmedlar stabilisering av inhemska träslag. Priset sjunker då till c:a 70:- per stabiliserad skaftbit. Ovanstående artikel är i sin helhet skriven av Leif Björkebäck, som även tagit alla bilder som illustrerar artikeln.

Två knivar av artikelförfattaren, den övre med CH-blad och skaft i stabiliserad sälg och mellanlägg av turkos. Den undre med CH-blad och skaft i genomfärgad grön stabiliserad svartask med mellanlägg av ebenholts och nickelsilver.

K nivm akaren N r 3 [9 9 8

TIDNINGAR KNIVM AKAREN KN IV M A K A R E N

BOCKER D åiddaduodji. En bok om samiskt konsthantverk

TIDSKRIFT TÖR KNIVSLÖJDARE

av Kurt Kihlberg. Pris 350 kr

Fattig jäg are i Finnm arken . av Nils Karlsson. Pris 170 kr

Från kniv till slida m ed pautat m otiv. av Knut Dahl. ” Pauting” med svenk text. Pris 240 kr

G ö r dina egna knivar. Komplett årgång av Knivmakaren 1991, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1992, 4 nummer. Pris: 100 kronor

av PerThoresen. Svensk text Pris 150 kr

H o rn kn iven .

Nyhet!

av Ulf Avander Svensk text Pris 250 kr

I Knivm akerens verksted. K N IV M A K A R E N

av Olav H Whåle. Pris 325 kr

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Knivar, Så tillverkar du skaft och slida. av Bo Bergman. Pris 160 kr

Knivar på m itt sätt. av Bo Bergman. Pris 220 kr

Kniven. av Olav H Whåle. Pris 2 15 kr Komplett årgång av Knivmakaren 1993, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1994, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Kniven - en personlig betraktelse. av Anders L Dahlman. Pris 265 kr

Kniver og Knivmakare. Del I och 2, reviderad. av PerThoresen. Pris 270 kr

Knivmagerens bog. av LeifAndersen og Jorgen Hanghoi. Pris 325 kr

Kniv og Slire. av Öjvind Berg. Pris 270 kr

Knivslidor. av Bo Bergman. Pris 250 kr

Knivsmeden. Komplett årgång av Knivmakaren 1995, 4 nummer. Pris: 100 kronor

Komplett årgång av Knivmakaren 1996, 4 nummer. Pris: 100 kronor

av Håvand Bergland. Pris 370 kr

Lag kniver selv. av IngerTragethon. Pris 270 kr

Komplett årgång av Knivmakaren 1997, 4 nummer. Pris: 100 kronor

K nivm aka ren N r 3 I9 9 8

OBS! Samlarmappen utgår! Istället levereras en komplett årgång av Knivmakaren med 4st ”Uni-Holder” passande A-4 pärm. Skadar ej tidningarna, ”Uni-Holder” är enkel att montera och använda.

L ite av h v e rt o m K N IV E R .

Nyhet!

av PerThoresen. Norsk text Pris 325 kr

M in Brukskniv. av Roy Andréasson. Häfte. Pris 40 kr -V

N o rske k n iv e r.. av Knut Moland.og Oystein Kohn. Pris 370 kr

Tidnings- och bokbestälkiingar kan göras med det bifogade inbetalningskortet eller på telefon 0240-374 43 (Claes Svensson). OBS! Vid telefonbeställning tillkommer en postförskottsavgiftpå 50 kronor.

JANO fritid, Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel 0932-270 27. Fax 0932 - 270 62. Biltel 010 -224 88 89 V o . ,jce

Nya skaftäm nen inkom na! Även stab ilise rad Sälgm asur!

JANO fritid, Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel 0932-270 27. Fax 0932-270 62. Biltel 010-224 88 89

Örjan Södergren

K n ivm a ka re n N r 3 1998

K nivm aka ren N r 3 1998

Jaktknivar klass B: 1. M ikael Lindberg

Smyckeskniv ”B älteskniv” klass A: 1. Pentti Turunen, vinnare av publikens pris.

Smyckeskniv ”Bälteskniv ” klass B 1. Anders Regnander

Smyckeskniv ”Ej bälteskniv” klass A: 1. L e if Reiersen K n ivm akaren N r 3 1998

ordnar i samarbete med

LULEÅ MÄSS & KONGRESS

30/10 - "■ /"■ 'I

"1998 i Arcushallen

Tävlingsklasser: Helhorn: Halvhorn: Brukskniv:

Junior/Nybörjare

Luleå

1 :a Pris

2:a Pris

3:e Pris

1000:1000:1000:Diplom

500:500:500:Diplom

250: 250: 250: Diplom

K ostnad 1OO kr/klass, v a lfritt antal. A n m ä ln in g s a v g ift till P ostgiro 94 42 55-9 N o rrlä n d sk K nivförening. M ärk talo ng en “ K nivtävlin g A rcus -9 8 ”

Tävlingsknivar skickas till: Norrländsk Knivförening 0 / 0 Göte Nilsson, Lostigen 22 974 53 Luleå Sista inlämningsdatum 15/10 1998 Ange tävlingsklass sam t noggrann märkning med en form och materialbeskrivning av varje tävlingskniv Har Ni frågor ring: 0920 - 613 26 eller 0912 - 102 69 eller nagon av oss i Norrländsk Knivförening

Material och verktyg för knivmakare HALVA PRISET PA PAKKAWOOD BLO C K 118 x 28 x 38m m 45kr/st SK ALO R 118 x 8 x 38m m 30kr/par Block 118 x 320 x 28m m vilket ger ca 8 st skaftäm nen: 290 kr Skalor 118 x 320 x 8mm vilket ger 4 par skalor till fulltångeknivar: 90 kr Vi har ca 15 färgkom binationer i lager. Ring för inform ation,

N o r d c l l K lliv C S

Box 207 • 827 24 Ljusdal • tel. 0651-163 80 • Fax. 0651-163 88

K nivm aka ren N r 3 1998

Smida Knivblad Själv? Johan Gustafsson visar Dig i denna video grunderna så att Du själv kan kom m a igång med att smida. Johan visar hur Du väller ett lam ellblad sm ider anlöper putsar och polerar ditt eget blad Du beställer videon genom att sätta in 340:- + porto 25:på postgiro 27 46 51-4 så sänder vi videon med vändande post (på detta sätt slipper Du postförskottsavgiften)

*IG H A N KNI VBLAD

KNIVAR

ÖNSKEBLADEN

för proffs och hobbyknivmakare

”En vacker och funktionell kniv skapas endast genom bladets form , m önster och kvalitet. M ed m ina handsm idda blad tillverkar du lätt den optim ala kniven för tävling, jakt och friluftsliv.

Tre huvud model ler. Massor av variationer. Laminerat, där råytan p o le ra ts........fr. 250:Vajer eller motorsågskedja............... fr. 47 5:Svartoxiderat med nickelrand.......... fr. 300:Damaskerat, många olika mönster..fr. 600:-

Du kan också beställa videon hos Nordell Knives T el.0651- 163 80 eller Johan G ustafsson Tel. 011-571 06 Producerad av Anders Holm ertz Film&Video AB Råstavägen 2B 169 54 Solna Tel 08-83 53 23 Fax 08-83 53 27

Tillägg för filad ryggdekor..................... 50:-

NYHET! Nickeldamask till bolster och mellanlägg. Finns även som PLAT (0,8 mm) till holkar. Billigare och mycket häftigare än t.ex. silver. Damaskämnen till knivblad

40:- /cm

Ring för bästa pris!

Blad efter egen ritning gör din kniv helt unik Ritar du - så smider jag.

Ny Video Johan Gustavsson visar hur det går till att smida ett knivblad frå n början till ett fu llt färdigt blad. Videon är bra, den visar på ett lugnt och lättfattat sätt de olika momenten. Fotot är mycket bra ingen störande musik, Anders Holmertz dialog m ed Johan gör att det är lätt att fö lja m ed i de olika faserna. /Anders H öök/

M ina tre huvudmodeller

Johan Johan Gustafsson, Enbacken H ögstad, 610 20 K imstad Tel: 011 - 571 06, M obil: 070 - 5401045

K n ivm akaren N r 3 1998

KN IVM AKAREN

TIDSKRIFT FOR KNIVSLÖJDARE

Per Thore sens nya bok, ”Litt av vhert om kniver”

Smyckeskniv ”Ej Bälteskniv klass B: 1. Maihkel Eklund

Special klass A: 1. Johan Gustafsson

K nivm aka ren N r 3 1998

Special klass B: 1. Anders Regnander

PerThoresens senaste bok ” Litt av hvertom kniver” ”Litt av hvert om kniver” är namnet på knivexperten Per Thore sens senaste bok som nyligen kommit ut. Och precis som titeln anger handlar boken om lite av varje när det gäller knivar. Men också om knivmakare, både fö rr och nu. För den som nyligen blivit intresserad av knivtillverkning och som vill ha tips om hur en bra kniv tillverkas är boken inte den första man bör rekommendera. Då är det bättre att skaffa Thoresens tidigare bok, ”Lage dine egne kniver” . Men nybörjaren kan nog ändå ha en viss behållning av boken då den innehåller en mängd fina bilder på knivar som kan tjäna som inspirations- och idekälla. För den som redan är en driven knivmakare eller för den som kanske inte gör egna knivar men ändå är intresserad av knivar, exempelvis som samlarobjekt, är boken i allra högsta grad läsvärd. Per Thoresen har i boken försökt spegla det som ”knivfolk” upplever i förlängningen av knivtillverkningen. Han har helt enkelt tagit upp frågeställningar som nog varje knivmakare stöter på förr eller senare. Thoresen, som även är domare på knivutställningar, tar exempelvis upp kvalitetsbedömningen vid knivutställningar och domarnas arbete. Men han ger också en bra beskrivning på vilka egenskaper en vinnarkniv bör ha. Klassindelning är en annan fråga som Thoresen tar upp liksom vilka faktorer som kan ge pluspoäng vid bedömningen av en kniv. Men Per Thoresen tar inte enbart upp handgjorda knivar i sin bok. Ett kapitel handlar om gamla fabriksgjorda knivar som kan vara nog så intressanta för samlaren då det i både Norge och Sverige finns en förhållandevis gammal tradition när det gäller den typen av knivar. Per Thoresen är norrman och boken är skriven på norska varför den kan vara något svårläst för en svensk som inte är alltför välbekant med det norska språket. Men tar man sig tid att komma igenom det första kapitlet så har man vant sig. Som nämndes inledningsvis är Per Thoresen kniverxpert. Han samlar knivar, håller föredrag om knivar och är domare på knivutställningar. Men han är också en utm ärkt berättare och i boken levererar han inte bara en massa tips, fakta och funderingar. Han har även lyckats fånga en del av den trevliga atmosfär och stämning som råder bland knivfolk och på knivträffar. Boken ges ut av Tapir forlag i Trondheim.

KNIVBLAD

Ii. jét i fräty

ca 135 olika modeller & storlekar av knivblad från NORGE, FINLAND & SVERIGE, bl.a. från LAURIN METALLI, HELLE, BRUSLETTO, FROST MORA, JÖNSSON MORA, PÄR BJÖRKMAN, STEFAN BROSTRÖM, MATTIAS BAUDIN, HEIMO ROSELLI, RB-KNIVBLAD, Färdiga knivar från HELLE och BRUSLETTO ” Geilo” , MARTTIINI, FROST och H. ROSELLI. Samt Leatherman fickknivar med upp till 16 olika verktyg i skaftet, GERBER Multi-Plier Tool, SOG Multiplier, POWER PLIER compound leverage ” Fickknivarnas Rolls Royce” , EKA Folding Knife. Flera olika knivbyggsatser, Sliprullar, Holkar, Fingerskyddsbrickor, Nitar, Topplatta, Mellanläggsbricka, Lädersporrar, Beck o Lintråd, Vax o Narvsvärta, Bivax, Läder för knivslidor, Barkgarvat Rårandsläder, O rtopediskt läder, Valkläder, Remmar av Renskinn, Nöt och Råläder, Renhorn, Masur, Sadelmakarnålar, Lädernålar, Kroknålar, Flera modeller av Sylar, Långborrar, Raspar, Hålsåg, Sax som klipper allt, Y xor från GRÄNSFORS BRUK, Kåsor, Ficklampor, Kikare.

Du hittar allt detta och mycket mera i vår katalog som du får helt gratis. Vi levererar mot postförskott. Full bytes- och returrätt för icke använd vara inom 14 dagar. Ring, skriv eller faxa och Begär KATALOG

a.k.s. jakt & fritid ab R evsundsvägen 24 840 50 G Ä LLÖ Tel 069 3-66 20 50 Fax 069-66 20 51

Måndag-Fredag 900-1800 Lördagar stängt

K nivm akaren N r 3 I9 9 8

M ässor och T rä ffa r u n d e r 1998 - 1999 Norrlänsk Knivförening Anordnar knivtävling 30/10-1/11 i Arcushallen, Luleå För mer inform ation ring: 0920-613 26 eller 0912-102 69 eller någon av oss i N orrlänsk Knivförening

Ludvika KnivVecka 1999 12-18 Juli 1999 Plats: Akvariet i Ludvika. Tävlingar, försäljning av material m.m. Aktiviteter, smide, slipning m.m. Information: Anders Höök, tel. 0240-6400 39

Maihkel Eklund

Verksamhetsberättelse för Svensk Knivförening 1997 Styrelsen har bestått av: ordf. vice. ordf sekr. kassör ledamot suppl. Revisorer

Anders Höök Jan Erik Skoog R olf Eklund Håkan Rosén Jan Olsson Hans Hall, Ingemar Nordell, Jonny Nilssin, Nils Grantangen Jan Martinsson, Kenneth Matsols

Utställningsladan blev klar under våren och premiären var på Elm ia Game Fair. Vi klarade att sätta upp huset på 8 man under den tid vi hade räknat med, även om vädret var sämsta tänkbara. Vi fick bra betyg på mässan, och efter Jönköping drog vi vidare till Flen. Tyvärr var det väldigt lite publik på den mässan. Sedan drog vi vidare till Ludvika och premiären för knivutställningen nere på planen var lyckad. Ladan plockades ned och restes upp i ett mobförråd för vinterförvaring. Vi hyr nu lokaler för förvaring av hus, montrar och dylikt. U nder 1997 har det bildats ett flertal knivklubbar vilket är mycket glädjande. De olika vildm arksm ässom a vi har deltagit i har en vikande publiktillströmning, orsaken kan väl tänkas vara höga entréavgifter. Även för utställare har kostnaderna ökat markant. U nder året har Jan M artinsson, m.fl. arbetat med att få fram regler för bedömnig av knivar. Styrelsen vill rikta ett tack till alla som ställt upp på föreningen genom ideella insatser, så att verksamheten kunnat bedrivas i denna omfattning. Ludvika den 8 juli 1998-07-08

Styrelsen 22

K nivm aka ren N r 3 1998

"\ K N I V M A K A R E N Y

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

• Artikelserie från DAMASTEEL AB • Serien avslutas i detta nummer

Vällning var den vikingatida smedens sätt att foga samman de små järnfragmenten ur blästergropen. Den svampigt porösa metallen måste kompakteras genom bearbetning med hammaren. För att utjämna kolhalten och få en jämn härdning måste han knåda metallen genom att vika och välla. Att visa upp sin yrkesskicklig het genom att smida ett vackert Damascermönster kostade honom inte för mycket extra. Vällning var den vallonske vapensmedens sätt att tillverka ett äm nesrör för en bösspipa. I sin am bi tion att kunna sänka vikten hos pipan använde han ett garvat stål som han lindade i spiral runt en dorn och vällde ihop till ett rör. Han fick därmed ”tågan” tangentiellt i pipan och en oslagbar hållfasthet som medgav en kraftig laddning. G arvningen gav honom en m öjlighet att anlägga ett D am ascenerm önster som en extra finess och ett exklusivt konkurrensmedel. Vällning i en avancerad form sker i dag vid tillverk ning av de m oderna pulverm etallurgiska verktygs stålen och knivstålen. Denna operation, som kallas varmisostatpressning, används för att förvandla ett snabbstelnat pulver till ett kompakt ämne. Även i detta fall kan dam ascenerm önster läggas till som en extra krydda. En betydande fördel är att man också kan tillgodogöra sig nittonhundratalets storartade utveckling av höglegerade stål. D am asteel tillverkar och saluför rostfria damascenerstål. Därmed utvidgas användningsom rådena väsentligt. Tidigare har dam askstålen använts för sm yckesknivar som förvaras inom glasmontrar. De m oderna rostfria m artensitiska dam ascenerstålen kan användas inom områden där kravet på rostfritt stål är absolut, till exempel inom livsm edels h anteringjaktknivar, fiskeknivar, köksknivar, bestick etc. D am ascenerm önstret - ett kvalitetsbevis. Det är intressant att se D am ascenerstålens utveck ling och storhetsperioder mot bakgrund av Järn och Stålhanteringens obrutna strävan och utveckling

mot allt högre hållfastheter och förbättrade m eka niska egenskaper. Brottgränsen har ökat dram atiskt från en nivå under 100 M pa till dagens rekordnivåer över 6 000 Mpa. Som beskrivits ovan, är en del av denna utveckling att hänföra till en oerhörd förbättring av stålens renhet, och minskning av slagginneslutningarnas antal och storlekar. En annan del ligger i utarbe tande av värmebehandlingsmetoder. En tredje del ligger i utvecklingen av moderna legeringar. M aterialens snabba utveckling har naturligtvis kunnat utnyttjas i förbättrade funktionsegenskaper hos hållfasthetskrävande tillämpningar. Vi går tillbaka till jaktvapen för att få ett exempel: Tabell Utveckling skjutvapen Vikt Träffbild skjutning 100 m Luntlåsmusköt 1600-tal 10 kg 50 dm2 A utom atkarbin 1989 3 kg 1 dm2 Anslagsenergin och räckvidden är naturligtvis avsevärt mycket större hos det m oderna vapnet. Det är viktigt att observera att de största förbättringarna har komm it relativt sent under 1900talet. Det sista stora klivet i förbättringar togs på 1970-talet med snabbstelningsteknikens introduk tion, och den innebar närmare en fördubbling av brotthållfastheten. Den klassiska Dam ascenerkonsten utgjorde ett kvalitetsbevis som talade om att m aterialet hade genom gått en långt driven garvning. Dagens m oderna rostfria Dam ascenerm önster är likaså ett kvalitetsbevis, som anger att m aterialet är snabbstelnat till pulver och sam m anvällt till högsta hållfasthet.

Fortsättning sidan 24

K n ivm akare n N r 3 1998

• Litteratur» Litteratur» Litteratur» Litteratur» Litteratur» 1. M anfred Sachse, D am aszener Stahl, Verlag Stahleisen 1993, ISBN 3-514-00520-6. 2. Weapons and Warfare in A nglo-Saxon England, Edit Sonia Chadw ick Hawkes, Oxford Univ. Comittee for Archaeology, m onograph no 21. 1988. 3. Yoshi Yukawa, Japanska svärd, Berghs, Ö stasia tiska M useet, ISBN 91-502-1012-2. 4. W. M. Hawley, Japanese Swordsmiths Vol 1 & 11, 8200 Gould Ave., Hollywood. 5. Petter W äsström, Beskrifning på D am ascherade Skjut-Gevär af Järn och Stål. inkl. Sven Rinman, Tilläggning till föregående afhandling, Vetenskaps akademins H andlingar 1773.

6. M ats Pettersson, Järn och Järnsmide, M akt och m änniskor i kungens Sigtuna, Sigtuna m useer 1990 7. Naoki Yamaguchi, et al. A Trial to reproduce an Ancient Iron m aking Process in Chiba Prefecture, ISIJ International, Vol. 37, No. 2, 1997. 8. Sven Rinman, Försök till Järnets Historia, Stockholm 1782. 9. Sven Rinman, A nledningar till förbättringar i svartsmiden, Afhandling om Svartsmidet, Stockholm 1773. 10. Lena Thålin-Bergm an, M etallografisk under sökning av ett vendeltida praktsvärd, Fornvännen 1967 11. Anne Stalsberg, The Russian-Norwegian Sword Project, 12th Viking Congr. Stockholm 1994. 12. Al Kindi, (efter A. Liestöl Blodrefill og mal. Viking 14, 1951) 13. Ekom useum Bergslagen, Guidebok, 39. Röda jorden järnfram ställning 400 f Kr, 33. D unsham m ar blästerugnar, 23 och 28 Lapphyttan. Sm edjebacken 1996. 14. Vendeltid, Red. Ann Sandwall. Statens Historiska M useum, 1980, ISBN 91-7192-453-1.

K n ivm a kare n N r 3 1998

15. E. Hjärthner-Holdar, Järnets och järnm etallurgins introduktion i Sverige. Aun 16, U ppsala 1993. 16. B. Grundmark, Ecom useum Bergslagen a cross section through the history o f Swedish iron & Steel. Steel Times, M ay 1996. 17. JosefAlm, Vapnens Historia, Bokförlaget Rediviva, 1927. 18. Järnriket Gästrikland, Länsm useet Gävleborg, Gävle 1996. 19. Tord Andersson, Gysinge Bruk, en historia genom fyra århundraden, 1994, ISBN 91-8624448-5. 20. Olov Isaksson, Vallonbruk i Uppland, Bonniers 1995, ISBN 91-0-056020-0. 21. L eif Westin, Henry W isell, Powder M etallurgical High-Speed Steels, PM Tool Steels, Scandinavian Journal o f M etallurgy 1996; 25 ISSN 0371-0459 22. Claes Tornberg, Björn-O lov Bengtsson, ESH: a tundish metallurgical process im proving the properties of PM tool steels, Scandinavian Journal o f Metallurgy;11996; 25. 23. P. Billgren, Hot isostatic Pressing controlled by an on line density calculation. PM 94, Paris. 24. HIP plus hot work yields patterned steels, Advanced M aterials & Processes 8/94. 25. Leif Björkebäck, D am asteel - A revolutionary stainless powder D am ascus-type Steel from Sweden. Knives lllustrated, June 1997. 26. Törsten Cederblad, Vapentekniska museet, Graf&Print, Eskilstuna, 1993

Ett stort tack till: DAM ASTEEL AB, Söderfors, SW EDEN

Damascerade hagelbössor ur vapensamlingen på Örbyhus slott.

ROSTFRITT DAMASCENERSTÅL

DAMASTEEL AB

De snabbstelnande pulvermetallurgiska stålen har en överlägsen kombination av hårdet och seghet. Därför används stålen för kvalificerade verktygseggar inom verktygsindustrin. Damasteel har lagt till två viktiga faktorer för att anpassa pulverstålen för exklusiva knivblad med högsta prestanda: • Rostfria legeringar, utprovade inom livsmedels industri och friluftsliv, jakt och fiske. • Damaskmönster, en konstnärlig smidestradition med rötter från vendel-vikingatid. Damasteel håller ett brett sortiment i lager:

# För Dig som formar och slipar knivblad finns plattdimensioner i olika mönster.

# För Dig som smider knivblad finns ämnen i rundstång och i plattstång.

Stål och ämnen hittar Du hos: Damasteel AB, Box 100, 815 76 Söderfors, Tel. 0293-174 80 Nordell Knives, Box 207, 827 24 Ljusdal, Tel. 0651-163 80

Knivblad hittar Du hos: Söderfors Sm edja, Stallg. 9, 815 76 Söderfors, Tel. 0293-174 Anders Fällås, Jan-E Tvärv. 2, 743 30 Storvreta, Tel. 018-31 42 Göran Lindh, Brunnebyvägen. 6, 591 95 Motala, Tel. 0141-710 Kuorbevare Smide, Gruvvägen 40, 930 72 Adak, Tel. 0953-300

83 08 21 38

K n ivm akaren N r 3 1998

Gasol-ässjor Vi har tre typer •

• •

1 brännare Stor frontlucka samt två små öppningar fram och bak Eldstad: 7,5 x 18 x 16,5 cm Vikt c:a 20 kg Pris: 3.900:-

Alle former for smedeopgaver Damascerede og laminerede knivblade Salg af smedevserktpg, stål og smedekul Medlem af: Dansk Antikvitets-Conservator Laug og Dansk Industri

2 brännare Stor lucka på långsidan samt två små öppningar på kortsidorna Eldstad: 7,5 x 30 x 15 cm Vikt: c:a 20 kg Pris: 5.900:-

• 3 brännare • Stor lucka på långsidan • samt öppningar på kortsidorna Eldstad 7,5 x 30 x 23 cm Vikt: c:a 25 kg Pris: 6.300:Assjorna levereras komplett med slang, ventil och regulator. Tryckknappständning. Snabbt uppe i välltemperatur. Ingen fläkt behövs. Rent och snyggt i smedjan!

Material för knivtillverkning

Nordell Knives Box

207

•

827

Ljusdal

Tfn 0651-163 80 • Fax 0651-163 80

S0ster Svenstrup Byvej 16 DK-4130 Viby Sjaelland T lf .+45 4619 4305 Fax +45 4619 5319

NYHET !! Handsmidda knivblad av smeden Pär Björkman, Umeå Kolstål, helstål, laminerade och damaskerade. 1. JÄ G A R E N , H elstålsblad med svarta sidor längd ca 85 m m , bredd ca 17 mm. PRIS: 165:JÄ G A R E N i lam inerat kolstål PRIS: 199:2. T Ä L JA R E N , H elstålsblad med svarta sidor längd ca 75 mm, bredd ca 19 mm. PRIS: 165:T Ä L JA R E N i lam inerat kolstål PRIS: 199:3. T Ä L JA R E N i dam askerat stål

PRIS: 645:-

4. G R A V Ö R , helstålsblad för gravyrarbeten i renhorn längd ca 40 mm, bredd ca 8 mm PRIS: 125:Kan levereras som färdig gravyrkniv med skaft i m ashrbjörk med inlägg av renhorn. PRIS: 250:Medföljer utan kostnad några nedskrivna råd & tips kring horngravyr.

FÖRSÄLJNING genom a.k,s, ja kt & fritid ab R evsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 26

K nivm aka ren N r 3 1998

Norska prenumeranter!

Fem änder är mer än en s to r råbock

Kan betala kontant på jakt o fiskedagarna i Elverum, för 1999 så slipper ni det dyra postgiro beloppet. Eller sätt in 125:- kronor på norskt postgiro nr. 05550167074 och Bet.mottagare: Anders Höök, Korsvegen

Det var smeden Johan Gustavsson som satt på bock pass. Han hade hittat ett bra ställe på ett hygge med en å som rann förbi. Efter någon timmas väntan och kämpande med mygg och annat otyg, hörde han något som plaskade i åvattnet. Nyfiken som han är, så påbörjades en ansmygning fram till åkanten, och vad fick han se om inte fem feta änder. Här duger inte att skjuta med kula, tänkte Johan och påbörjade smyga tillbaka, för det bar sej inte bättre än att han hade hagelbössan med sej, av någon anledning. Tillbaka ner till ån, upp med bössan till axlen och då slog det honom, är dom lovliga? Ner med bössan, tillbaka till ryggsäcken, fram med jakttabellen. Hur än Johan vände på tabellen, så kunde han inte läsa vad som stod, för glasögonen hade blivit kvar i bilen. Nu började det krisa till sej för Johan, för han var nog lite sugen att få lappa till dom där änderna. Men han är, som vi alla vet inte handfallen, fram med kikaren, och kolla tabellen. Det gick inte att läsa ändå, men kanske om jag vänder på kikaren, tänkte Johan. Nu kunde han läsa, men bara en bokstav i taget, och kom fram till att dom var lovliga från den 20 augusti, och idag var det den 17. Bättre lycka en annan gång, Johan.

V________________________________________/

Studentlitteratur

E tt stort TACK! Till S tu d e n tlitte ra tu r, som sp o n sra r oss m ed d a to rp ro g ra m m e n ”OS 8 ” och ”C laris W orks 4 .0 ”

Medlemsmärket! N u finns m e d lem sm ärk et till fö rsäljn in g igen. E n ny v a ria n t av m ä rk e t i färg. K an beställas m ed p o stgirotalongen.

Pris: 35 kronor

SMIDDE KNIVBLAD J a g s n tir o c h s ä lje r 3 -la g s k n iv b la d a v m y ck e t h ö g k v a lite t. A lla m o d e lle r le v e r a s s k a r p a s o m b a r b e r a r b la d . B la d s m id e s o c k så e fte r m a ll m o t e tt tillä g g p å k r 3 0 :-

P riser: 0 - 7 c m : Kr 150:7 - 10 cm : Kr 170:1 0 - 12 cm : Kr 200:1 2 - 15 c m : Kr 260:Pris p å långa blad och blad m ed bredd ö v er 27 cm efter ö verenskom m else.

Hälsn. Roland Strömberg Smålands Knivmakare

jf Norsk Knivforening f Medlemsavgiften -98 till Norsk Knivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 7 7 -1 pris 150 Kr

v____________________________________ /

G ARANTI OCH FULL RETURRÄTT!

Ater i lager!

Bladen sändes m ot pfkkrav. Köparen betalar eventuellt returporto.

Supre. praktiska och exklusiva gåvo ask ar för knivställ och knivblad, producerat i obehandlat, norskt, kvistfri furu. A skarna h ar lock som g lid er i utfräst spår. K n iv s t ä lls a s k :

2 3 0 x54 x 4 0 m m Pris k r 40:- per ask Vi g e r m ängdrabatt vid best. av flera askar

Min Brukskniv en tillverkningsmetod bland många.

av Roy Andréasson

K n iv b la d s a s k :

25 0 x 34 x 8 m m Pris k r 32:- per ask Vi g e r m ängdrabatt vid best. av flera askar

Ett 16 sidigt häfte! K n iv sm e d

S T E E N N IE L S E N H a n n e v ik T er a sse 11, N -4 6 1 3 K ristian san d T e le fo n 0 0 9 4 7 - 3 8 0 31 0 9 9 M o b il 9 0 1 5 9 2 7 6

Endast 40 kronor För beställning se sidan 12

K n ivm akaren N r 3 1998

• LADER • VERKTYG • TILLBEHÖR

\\A D ^

•BOCKER • KURSER BYGGSATSER

KNIVSLÖJDARE ”ALLT PÅ ETT STÄLLE” Norskt Valkläder, Shaft, Råläder, Vikslidsläder, upphängsläder, samt allt övrigt läder Verktyg Tillbehör Knivblad samt kurser Dessutom Allt du behöver för övrigt.

SKINN & LÄDERHANTVERK är du redan kund hos oss får du katalogen automatiskt i brevlådan Med många nyheter POSTORDER

TJÄDER LÄDER AB • 816 91 JÄDRAÅS • Tel. 0297 - 452 20

K nivm a kare n

KNIVM AKAREN

TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Öppen klass A: 1. Roland Strömberg

Öppen klass B: 1. Stefan Lindqvist

I#:-:

Ungdom klass /\: /. A ndré M artinsson

Ungdom klass B: 1. M ats Strömgren

K n ivm a ka re n N r 3 1998

P a W

a flfl/iy iC

f ly

n a U u lllfl/llO w i

Köpes Äldre S am ek n iv a r k ö p es Telefon 0 8 -7 1 5 70 02 Fj äd erh am m are U nderstad och fjädrar lill K lafreström N r 1. Sam t övriga sm idesverktyg önskas köpas. Ivan Linderborg, Skellefteå Tel. 091 0 -7 7 02 41 Sm idesverk tyg k öp es Städ, Släggor, Tänger, Ässja m .m . Köpes om gående. Yvonne Carlzon Tel. 08-5 7 14 54 28

Bytes G am la k n ivar k ö p e s-b y te s Ja n -E rik Skoog, Björkvägen 7, 6 69 00 Dej c Tel. 05 5 2 -1 0 6 40

Till Salu S ä llsy n t & e x k lu siv t trä sä ljes S k aftäm n en eller tillsågning efter önskem ål av m ycket fin alm rot. Aven S vartek, Sälgvril, Bokvril, Björkvril, Ja k a ra n d a , K örsbär säljes. F red rik A ndersson, Övarpv. 1 17 291 95 Färlöv Tel. 0 4 4 -7 4 0 31 1m port erad e k n iv b la d F rå n hela v ärlden, ring eller skriv för ytterligare inform ation. R enhorn för knivtillverkning 150kr/K g. Mikael S tröm berg K ronoborgsgränd 3 164 46 Kista Tel. 0 8 -6 3 2 05 38 eller 0 7 0 8 -9 0 48 71 e-m ail: jff@ swipnet.se

K n ivm aka ren N r 3 1998

Radannonsering är gratis för Knivmakarens läsare och tas emot per brev eller vykort. Ange alltid namn och adress samt telefonnummer.

Till Salu K n ivm aterial Blad från bl.a Johnny Axling, Gören E noksson, P e tte r Ytrebo, A rfinn Skaug, R oar G ran lu n d m .fl. D am askblad från bl.a. Conny Persson. F in a sk aftäm n en av ett 4 0 -ta l olika träslag , även stabi licerat. R åran d släd er av hög sta k v alitét sam t övriga tillbehör för knivm akaren. Stig Å kerblom , S öderham n Tel. 0 2 7 0 -1 6 7 60 eller 0 7 0 -6 7 2 77 55 K n iv b la d av sn a b b stå l Egen tillverkning. G öran L indh B runnebyvägen 6 591 95 M otala Tel. 0 1 4 1 -7 1 0 21 H a n d sm id d a k n iv b la d , la m in era d e och m ö n ste r stä lld a (dam ascus) Jan Åke Tju n dström M astm ost 8 660 10 Dals L ånged Tel. 0 5 3 1 -4 1 2 59* H a n d sm id d a k n iv b la d av m o to rså g sk ed ja o ch stålvajer, m ed in v ä lt eggstål A n norlunda och m ycket v ack ert m önster Johan G ustavsson Tel. 01 1-571 06 eller 0 7 0 -5 4 0 10 45 M onterings h jälp Som m an m ed lä tth et tillverkar själv. K an användas n ä r m an ska b estäm m a h u r h ålet skall v a ra i skaftet och n ä r m an lim m ar b lad et i skaftet så a tt det blir 100% ra k t och snyggt tillverknings beskrivning. K an beställas för 100 kr. E rik P enttinen Box 175, H ästskovägen 25 830 47 Trångsviken Tel. 0 6 4 0 -4 0 0 93 Sk aftäm nen : M asurbjörk, sälg, b jö rkrot, valnöt, spec gran m asu r, k nivblad, tenn, vulkanfiber, b uffelhorn m .m . J. O. K arlsson K varnbäcksvägen 12 790 90 Särna Tel. 0 2 5 3 -1 0 1 54

Till Salu R io. Jacaran d a - 25 år gam m al! F inns i m ån g a olika dimensioner. K an sågas i önskade äm nen. Torrlek: m ax 15% Färger: G ul/röd; röd o m örk. F örekom m er m ed och u ta n ådring. U nik kvalitet, Å terförsäljare sökes! SOGREFA G. Övägen 6 B 603 53 N orrköping Tel. 0 1 1 -1 6 30 90 B riar o ch Sjöskum Mikael Escriche Skarpövägen 39 III 132 32 Saltsjö-Boo Tel. 0 8 -7 1 5 70 02 D iv s m id e s v e rk ty g

5 tänger, ett 2 0 -tal m ejslar och under- o översänken. Pris 500:Saiap spånavsugare typ SP-B på stativ. Pris 1.000:K u rt L andgren Ringv. 14 B. 730 40 K olbäck Tel. 0 2 2 0 -4 1 3 61 eller 0 7 0 -5 1 0 35 84 K n ivb lad säljes S tefan Broström Jönsvägen 12 955 00 Råneå Tel. 0 9 2 4 -1 0 2 79 M asurbjörk A -kvalitet L ars F orsm an Tel. 054 -8 3 01 01 eller 0 7 0 -6 4 4 36 43 F in F insk stam m asur, K örsbär, P a d d o ck (röd) i bit eller sågat till äm nen. S am t ett litet an tal knivblad av kolstål, lite R enhorn och Mässingshylsor. Allan Santanen Fältspatv. 38 8 06 31 Gävle Tel. 0 2 6 -1 4 25 13 eller 0 1 0 -2 9 5 76 32 M am m ut Tel. 0 8 -2 0 46 80 Fjäderhammare Klafreström NR 1 Jill 1 lögstbj udande! C hrister A ndersson Tel. 0451-521 05, 0 7 0 -3 7 5 21 05

Traditionellt hantverk

Vi är specialister på utrustning för knivtillverkning och läderarbeten och har et) otroligt u tb u d av: • K 11 ivt i11verkn ingsutrustning • Knivblad, sm idda och helstål • Skaftm aterial • Träs kärs verk tyg • Träoljor • Metaller, ilver, guld och mässing • Ijödningsutrustning • Läder för slidor, väskor, bälten m.m. • Bältesspännen • Och mycket, mycket annat spännande Ring, skriv, faxa eller besök Norges mest speciella hobby butik och vi skall hjälpa dig, antingen du är proffs eller amatör. Skom akare och läderhandel

Jorn Jensen N ittendalsgt 33. N -2000 Lilleström. (15 km norr om oslo). Order telefon 00947-63 81 09 39. Fax 00947-63 81 39 10. Vi h ar öppet: M ån-Fre 1000-1700. Torsdagar 1000-1900. Lördagar 0900-1400.