Knivmakaren 2-2005

Medlemstidning fรถr Svensk Knivfรถrening

nr 2 2005

Sรถderhamn

Jonny Walker Nilsson Mingel frรฅn Kniv-SM Fรถrdelen med damask

www.svenskkniv.nu

1

Knivmakaren nr.2- 2005

Innehåll

Knivklubbar i Sverige

Ledare

Medlemmar i Svensk Knivförening

Ordföranden har ordet..........................sid.3

Nyheter i korthet

Smått och gott om föreningen och dess medlemmar..........................................sid.5

Årsmöte i solsken Nygammal ordförande tillbaka..............sid.6-7

Mingel från SM

Lite smakprov från Sävsjö...............sid. 8-9

Jonny Walker Nilsson Sedd med danska ögon..... ..........sid.10-12

På kurs med Anders Fällknivskurs med Hedlund.........sid.13-14

Söderhamn Knivdagar med utmaning.............sid.16-18

Fördelar med damask

Inte bara konsrföremål...............sid.22-23

Knivskolan del 2

Dalarnas Knivförening c/o Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

Mellanbygdens knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Siljansbygdens Knivklubb c/o L.G Fröjdhammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 18 17 614

Skånska Knivklubben c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Färgning av läder.........................sid.24-25

Övriga

Tips & Trix

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Tips ............................................sid.26-27

Kåseri

Identitetskris kultursnobb................sid.31

FRAMSIDA: Utmärkelserna Åretskniv och Publikens pris fick Ulf Brand i Söderhamn för denna kniv.

Foto: Samuel Karlsson.

BAKSIDA: Detalj av Åretskniv i Söderhamn av Ulf Barndt. Foto: Samuel Karlsson

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. (Se sid 15) Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 ARVIKA. Tel: 0570 - 221 71.

Gränsbygdens Knivförening c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65 Nordmarkens Knivförening c/o Olle Eriksson Kärrstigen 2

2

Stockholms Knivförening Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901

672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21 Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222 Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

www.svenskkniv.nu

Söderköpings Knivgille c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 614 54 Söderköping Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Smålands knivmakare c/o Thomas Löfgren, Tjädervägen 11 575 34 Eksjö.

Tel: 0381.135 73, 070-69 77 405 thomas.lofgren@spray.se

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 Värmlands Knivklubb c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakaren nr.2- 2005

Medlemmar.

Härintill ser ni ett ”nygammalt” ansikte! Jag accepterade valberedningens fråga om att återgå som ordförande ännu en mandatperiod. Leif skall ha ett stort tack för att han ställde upp under föregående år, då jag pga av familjeförhållande hade ont om tid för att kunna göra ett fullgott arbete.

Det blev en del nya ansikten i styrelsen, vilka jag hälsar välkomna.

Det finns mycket att utföra inom Svensk Knivförening för att vi skall kunna utvecklas till den paraplyorganisation som Knivmakare i Väst motionerade om .Mer om årsmötet på annan plats i detta nummer.

Den viktigaste uppgiften den närmaste tiden är att värva nya medlemmar. Föreningens existens vilar uteslutande på den inkomst som medlemsavgifterna utgör. Därför uppmanar jag till att verkligen göra en ansträngning för att locka nya medlemmar. De får ju en alldeles utmärkt tidning för sin medlemsavgift samt tillgång till övriga aktiviteter som föreningen bjuder till.

En av dessa aktiviteter har jag just kommit hem ifrån. Ett stort tack till SM-staben i Sävsjö som verkligen utfört ett gigantiskt arbete med att locka utställare och publik.

Det fanns utställare inte enbart från Sverige utan ett flertal länder fanns representerade, bl.a. kom ett par från Australien. Vad jag erfarit var de mycket nöjda med försäljningen.

Bengt-Elis, Thomas och Staffan med en uppoffrande funktionärskader gjorde allt för att vi skulle trivas under dessa SM-dagar. Inte att förglömma Sävsjö kommun, Lövträinstitutet samt Sävsjö skyttecenter.

SM-et hade över 100 välgjorda knivar. Utöver detta arrangemang hade Lövträpriset ca 40 knivar och Smålandsmästerskapet ca 20.

Utförligt referat kommer i Knivmakaren nummer 3.

För första gången i knivhistorien så arrangerades en landskamp mellan de Nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige. Varje land ställde ut med en kollektion om fem knivar. Stort tack till de svenska knivmakarna som visade upp sina utmärkta alster.

Nu skall denna del av utställningen visas först i Finland sedan Danmark och slutligen avgöres hela landskampen i Elverum.

Sveriges landskampsjury har bestått av Owe Wallin, Jonny Nilsson och Mattias Styrefors.

Vi har även haft ett möte med representanter för Hantverksmässan i Båstad. Som ni ser av bifogat särtryck så har vi förhandlat oss fram till ett förmånligt mässpris vid deras olika hantverksmässor. Det finns anledning att fundera på att deltaga, då dessa mässor lockar mycket köpstark publik.

Jag hoppas vi ses på någon knivmässa under sommaren.

Till dess.

Ha´ det!

stickan

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR Torsten Häller Gränsg 24 453 30 LYSEKIL tel: 0523-13238 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDF: Staffan Pantzar, Jönköping KASSÖR: Torsten Häller, Lysekil SEKRETERARE: Kent Karlsson, Norrköping LEDAMOT: Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Bengt-Olof Tallroth, Husum Leif Glent, Stenungsund Lars Billström, Mölndal Thomas Löfgren, Eksjö REVISORER: Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra SUPPLEANT: Peter Blomquist, Huddinge VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Ingemar Nordell, Färila Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Jan Martinsson, Klippan ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 REDAKTION: REDAKTÖR: Samuel Karlsson Tel: 08-309912 eller 070-3544572 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 la.norling@telia.com MEDVERKANDE I NR 1 - 2005 Kent Tunlind Karsten Jensen Mats Holmberg Valdic Daniluk Gösta Corell Ulf Brandt TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

www.svenskkniv.nu

3

Knivmakaren nr.2- 2005

��������������������� ������������

������������� ����������� �������������������� �������������

����� ���������� ���������������

�������� �����

����������������������� �������������������

������� �����������

��������������

������ ������ ��������

���������������������������������� ��������������������������������������������������������� ���������

�����

�������������������

� � � � � � � � � � � � � � � � �� � � � 4 ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.2- 2005

Kort och gott om klubbar och medlemmar

Hedersmedlem bortgången

Tage och Asta Hörkeby var sin vana trogen med och arbetade i Svensk Knivförenings monter på mässan Vildmark & Äventyr i Älvsjö.

Hektiskt på Älvsjömässan Nu har portarna stängts för denna gången till mässan Vildmark & Äventyr.

Mellan fredagen den 15 april och söndagen den 17 april strömmade 18.446 besökare och lite drygt 130 journalister in i c-hallen i Älvsjö för att få se det senaste för folk som tycker om vildmarksliv.

Flugfiskare, jägare och äventyrare fick se ett brett utbud av utställare och aktiviteter. Totalt arbetade 2300 personer på mässan. Några av dem fanns i Svensk Knivförenings monter och de sålde lotter och värvade nya medlemmar

för glatta livet. Under helgen arbetade närmare ett 20-tal medlemmar från Stockholms knivförening i montern.

Enskilda knivmakare som fanns med vid bordet var Maikel Eklund, Jan Jonsson och Mikael Johansson.

Intresset från besökarna var stort och många stannade upp för att få veta mer om Svensk Knivförening som redan nu börjar planerna inför nästa år och kanske kan det bli fler som visar upp sig för en publik som annars inte kommer till våra knivtävlingar och mässor.

KM

Utmärkt knivbok till specialpris Speciellt för Svensk Knivförening har förlaget som gav ut Jan Martinssons bok ”Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid”, tryckt upp en mindre upplaga som vi nu kan erbjuda till försäljning.

Detta är en alldeles utsökt bok för den som vill ha en referenslitteratur att bläddra i när man kör fast. Den täcker det mesta för nybörjare såväl som den som har en längre erfarenhet.

Boken kostar för medlemmar 100:-

Vår snille og rare knivvenn Arne Rasmussen er død.

Arne var ekte Oslogutt og i yngre år var han forretningsmann. I 1938 overtok han gården på Degernes, og var bonde.

Da han ble pensjonist ble han knivmaker og reiste rundt på messer i nesten 20 år. Arne var sist i seng og først oppe om morgenen. Vi minnes de hyggelige stunder under det store tre bak akvariet i Ludvika.

Arne var født 02.12.1909 og døde 13.10.2004, nesten 95 år gammel.

Nils og Turid Grantangen -Arne Rasmussen var hedersmedlem i Svensk Knivförening och styrelsen sänder en hälsning till de anhöriga ochbeklagar sorgen

Tillägg i kalendariet 27-28 augusti Svensk-norska knivdagarna i Torsby,Värmland Tävling för utställare: Mässans vackraste och mest välgjorda knivar.

Tävlingsklasser: brukskniv, förfinad brukskniv, öppen klass.

Info och anmälningar: 054-775 26 30 E-post: bo.svensson@tordata.se www.knivdagarna.se

Telefontider till styrelsen Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar till frågor som ställs.

Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00.

Du kan då kontakta: Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 Stig Åkerblom 070-6727755

Beställning kan göras hos Stig Åkerblom Telefon 0270 – 167 60 eller via e-post; knivstig@telia.com

www.svenskkniv.nu

5

Knivmakaren nr.2- 2005

Tre herrar med solen i ögonen. Den nyvalde sekreteraren Kent Karlsson, Stig Åkerblom som i och med årsmötet återtar posten som ordförande i Svensk Knivförening och Jan-Erik Bergstrand som utsågs till hedersmedlem i föreningen.

Årsmöte i ett soligt Göteborg Med Ostindiefararen som extra dragplåster lockade Svensk Knivförening till årsmöte i Göteborg. Förhoppningen var att höja mötesdeltagarnas antal mot tidigare år. Men uppslutningen var trots detta blygsam. Under mötet valdes en delvis ny styrelse och bland mycket annat diskuterade tävlingsreglernas utformning och framtida domarutbildningar.

En doft av tjära, linolja och terpentin vilade över Ostindiefaranren som börjar bli klar för avfärden mot Kina.

6

Ett vårligt Göteborg välkomnade en skara kniventusiaster till varvet Terra Nova och Ostindiefararen på lördagen den 19 mars. Den guidade visningen bjöd på intressanta berättelser om 1700-talets skeppsbyggarkonst. Ett hantverk som imponerar än idag. Varje spik och varje rep gjordes för hand. Ostindifararens köl sträcktes den 11 juni 1995 och produktionen startade ett år senare med spanttillverkningen (spanten är skeppets revben).

Skeppet byggdes enligt traditionella hantverksmetoder men med dagens moderna hjälpmedel. Den 6 juni 2003 var skrovet färdigt för sjösättning.

Under stor pompa och ståt och med

www.svenskkniv.nu

kunglig närvaro gick skeppet av stapeln.

Nu är det mesta klart för avfärden mot Kina men under vår rundvandring fick vi se att det fortfarande var en del kvar att göra. Hantverkarna arbetade inne i de trånga utrymmena. En doft av tjära, linolja och terpentin vilade över skeppet. Det var nästan som i en knivmakares verkstad och steget är faktiskt inte så långt som man kan tro. Flera av våra duktiga smeder har varit med och jobbat på Ostindiefararen. En av dem som smitt spik och beslag är Mattias Styrefors. Årsmötet Efter lördagens uppmjukande övningar väntade så årsmötesförhandlingarna på söndagen. Den här gången var mötet förlagt till Hotell Halland i Kungsbacka.

Folke Hildebrandt ledde förhandlingarna och Kent Karlsson agerade sekreterare.

Verksamhetsplanen föredrogs av Staffan Pantzar och styrelsen föreslog att man för 2005 skulle fördjupa arbetet i följande fem viktiga verksamhetsområden: tidningen Knivmakaren, Kniv-SM,

Knivmakaren nr.2- 2005

Arbete med förhinder

medlemsvärvning, tävlingsregler och samarbetspartners/sponsring. Förslaget fick stöd av mötet.

Revisionsberättelsen föredrogs av Jan-Aksel Lundström som hade några frågetecken angående årsredovisningen.

Det handlade bland annat om för höga kostnaderna från revisionsbyrån. Trots detta tillstyrkte revisionsberättelsen att mötet skulle godkänna styrelsens arbete och bevilja dem ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Ett enhälligt årsmöte beslutade att följa revisorernas rekommendationer.

Ny gammal ordförande Till ny ordförande i Svensk Knivförening valdes Stig Åkerblom. Han återtar klubban efter ett års timeout då Leif Glent suttit på posten. Leif blir nu suppleant i styrelsen. Stig valdes på 2 år av ett enhälligt årsmöte. Till ny sekreterare valdes Kent Karlsson och det kan vara på sin plats med en liten presentation av honom eftersom han är helt ny i styrelsen. Kent kommer ursprungligen från Västmanland men bor nu i Norrköping. Han har en bred erfarenhet av folkrörelsearbete från sin tjänst som förhandlare på Metallarbetarförbundet och LO. Hans knivintresse var länge inriktat på att samla andra knivmakares alster men för fem år sedan började han göra egna knivar. Ett startpaket från Claes Ohlsson visade vägen in i hantverket och gav honom blodad tand. Han valdes till sekreterare på två år.

Staffan Pantzar som lämnar över sysslan som sekreterare till Kent valdes som ordinarie ledamot i styrelsen istället för Lars Blänning. Namnen på alla övriga i den nya styrelsen, valberedningen och revisorerna hittar du på sidan tre i denna tidning.

Jan- Erik Bergstrand, som lett valberedningens arbete under många år, utsågs till hedersmedlem i Svensk Knivförening. I nästa nummer av Knivmakaren planerar vi ett reportage som berättar mer om Jan-Eriks arbete och engagemang för knivmakeriets utveckling.

Regler och Nordiskt samarbete Det fördjupade Nordiska samarbetet presenterades för årsmötet av Leif Glent. Samarbetet har främst lett fram till en landskamp som börjar från och med i år. Tävlingen går till så att fem bidrag från varje land turnerar runt till de olika länderna med början vid SM i Sävsjö. Slutmålet är Knivdagarna i Elve-

Förra våren fick jag i uppdrag av styrelsen för svensk knivförening att sätta ihop en arbetsgrupp/tävlingskommitté med uppdraget att i första hand ta fram ett fungerande databaserat tävlingsprotokoll till SM 2005.

Ett vårligt Göteborg välkomnade till varvet Terra Nova och Ostindiefararen. rum i Norge. Där genomgår bidragen en sista bedömning innan slutresultatet presenteras. Svensk Knivförening kommer fortsätta arbeta för att fördjupa det nordiska samarbetet.

Michael Almqvist, som leder tävlingskommittén, berättade bland annat om svårigheterna med att utforma ett databaserat tävlingsprotokoll som kan användas av alla tävlingsarrangörer. Det praktiska arbetet har gjorts av Hans Wikström och under processens gång har flera motsägelser i det gällande regelverket avslöjat behovet av ännu tydligare regler. Kommittén har även i uppdrag att utforma en domarutbildning men enligt Michael är det inte möjligt att göra en sådan innan det finns fungerade regelverk. Mer om tävlingskommitténs arbete kan du läsa i artikeln här intill.

En motion från Knivmakare Väst föreslog att styrelsen skulle få i uppdrag att jobba för att Svensk Knivförening blir en paraplyorganisation för alla klubbar i landet. Ett förslag som fick stöd av årsmötet.

Innan mötet avslutades tackade JanErik Bergstrand för utnämningen till hedersmedlem och han påminde om att det finns många fler ute i landet som arbetar i det tysta för att stärka knivmakeriets ställning och som förtjänar all uppmuntran.

Stig tackade Folke för att han hållit i klubban under förhandlingarna och Leif för hans arbete som ordförande i Svensk Knivförening under 2004 och förklarade därefter årsmötet avslutat. text och foto: Samuel Karlsson

www.svenskkniv.nu

I gruppen ingår Michael Almqvis, Hans Wikström, Ulf Brandt, Tomas Löfgren samt Maihkel Eklund. Under arbetets gång framkom mycket allvarliga brister och motsägningar i det regelverk som skulle börja gälla fom 05-01-01. Detta innebar att vi var tvungna att först sätta oss ner för att dels skriva om ”svenskan” i hela regelverket. Sedan fick vi försöka göra tolkningar och omformuleringar av hela regeldokumentet. Allt detta skedde via mail och då förstår ni att det mailades flitigt…

Därefter kunde vi till slut ta oss an själva tävlingsprotokollen, vilket i sin tur innebar att vi många gånger tvingades att gå tillbaka till regelverket och omformulera texten för att vi själva skulle kunna förstå regelskrivarens mening samt få till någorlunda konsekventa bedömningskriterier, nivåer mm.

Då nu gällandande regelverk är taget på ett årsmöte kunde vi inte ändra i det, inför de tävlingar som skall genomföras detta år 2005. Det innebär att det kvarstår vissa svårigheter för våra duktiga domare som skall bedöma våra tävlingsbidrag detta år. Men vi tror och hoppas att det skall kunna fungera ändå. I nr 3 av Knivmakaren kommer vi att presentera vårt skrivna förslag på tolkning av nu gällande regler. ( OBS förslaget innehåller inga egentliga regeländringar ) Detta för att Ni och alla knivklubbar ansluta till Svensk knivförening skall kunna yttra sig och ha åsikter om förslaget. Därefter kan styrelsen ta beslut om att det reviderade regelverket skall börja gälla fom 2006-01-01 På lite längre sikt anser vi i regelkommittén att det behövs omfattande och viktiga förändringar av reglerna, för fortfarande trots vårt nerlagda arbete på textmassan så finns det stora brister i konsekvens mm.

Vi återkommer!

Tävlingskommittén genom Michael Almqvist

7

Knivmakaren nr.2- 2005

Kniv-SM i Sävsjö lockade utställare och besökare från när och fjärran. Lars-Erik Marsja var en av knivmakarna som visade upp sina alster på mässan.

Årets knivhöjdpunkt lockade till Sävsjö Ett forum för att mötas – arrangörerna bakom Kniv-SM i Sävsjö lyckades med sina ambitioner. Mässan blev en riktig höjdpunkt för alla knivintresserade som sökt sig till de småländska skogarna.

Det blev smålänningen Tony Karlsson från Agunnaryd som tog hem det prestigefyllda Publikenspris.

8

Efter ett och ett halvt års planerande var det så äntligen dags. Den 6 maj öppnades portarna till Knivmakeri och Lövträmässan i Sävsjö. Arrangörerna bjöd in till en mässa med ett stort utbud av materialförsäljare och knivmakare från när och fjärran. De uppradade borden dignade av allt från kamelben till vackra sameknivar. Ett eldorado för alla de knivintresserade som kommit från när och fjärran för att botanisera bland material och vacker slöjd.

En av de långväga utställarna var Lars-Erik Marsja från Gällivare. Han körde 16 timmar i sträck ner till Småland för att visa upp sina sameknivar.

Men han var inte värst. Mässans mest långväga gäster var troligen paret Bernard från Sydafrika som kommit för att saluföra sina färgsprakande material av giraff- och kamelben.

De rymliga lokalerna, som till var-

www.svenskkniv.nu

dags rymmer Sävsjö Skyttecentrum, var välfyllda med både utställare och besökare under större delen av helgen. Alla knivar som deltog i Kniv-SM, Smålandsmästerskapen och den Nordiska landskampen visades upp i ett eget hörn av lokalen. Tävlingsresultaten presenterades vid tvåtiden på söndagen och det var en av förhandsfavoriterna, Anders Hedlund från Lysekil, som plockade hem storslam. Anders blev Kniv-SMs stora vinnare med fyra förstaplatser och ett par andraplatser. Men det prestigefyllda ”Publikens pris” gick till en Smålänning. Tony Karlsson från Agunnaryd fick flest röster av besökarna på mässan och det fick han för sitt bidrag i klassen Smyckekniv bälte.

Allt tyder på att mässan som lockade ca 4000 besökare blev en succé som kanske återkommer. Jag tror att många med mig hoppas att det inte var sista gången som det bjöds till knivmakarfest i Sävsjö.

Utförligare referat med resultat och bilder på knivarna kommer i nästa nummer av knivmakaren. text och foto: Samuel Karlsson

Knivmakaren nr.2- 2005

Knivmakaren Scott Slobodian (tv) här tillsammans med sin adept Anders Högström: - Det har varit mycket intressant och givande. Lokalen passar utmärkt för ändamålet och jag är imponerad över era vackra priser. De här fina glaspokalerna är verkligen något som man vill få med sig hem. Jag trivs mycket bra i Sverige och för mig är det väldigt praktiskt eftersom alla pratar engelska, säger han.

Scott var en av de internationellt tunga namnen i Sävsjö. Han höll bland annat i ett seminarium under lördagen och agerade prisutdelare vid den högtidliga ceremonin på söndagen.

Anders Hedlund blev Kniv-SMs stora vinnare med fyra förstaplatser och ett par andraplatser. Och han passade på att tacka sin fru för hennes stöd. Här är de tillsammans med sin lille son Samuel.

Tre tycker till om Kniv-SM Materialförsäljarna Zine och Arno Bernard från Sydafrika: - Vi har fått mycket bra respons för våra produkter. Det har faktiskt varit över förväntan. Vi kommer nu från mässan i Lugano och det var definitivt värt att fortsätta resan upp hit. Om den här mässan arrangeras igen kommer vi gärna tillbaka, säger Zine Bernard De är ensamma i världen om att färga ben från giraff och kamel på ett sätt som gör att materialet liknar elfenben av mammut. När benen färgats finns fortfarande strukturen kvar och det ger materialet en mycket spännade och skiftande yta.

www.svenskkniv.nu

Anita Carron – knivbutiksägare i Martigny, södra Schweiz: - Jag tycker den här mässan är bättre än den i Lugano. Här finns en större bredd av både knivmakare och materialförsäljare och att kombinera knivmakeriet med lövträ och de fina möblerna är ett spännande grepp. Jag är till hälften danska och har alltid tyckt om design från Skandinavien, säger Anita Carron.

Hon saluför exempelvis Roger Berghs knivar i sin butik. Under mässan i Sävsjö fastande hon speciellt för Emigrantkniven som tillverkas av knivmakaren Kenneth Bengtsson från Varberg.

9

Knivmakaren nr.2- 2005

Slöjd som tilltalar världens samlare Knivmakaren Jonny Walker Nilsson är välkänd långt utanför rikets gränser. Här är en artikel skriven av dansken Karsten Jensen som ger ett intressant perspektiv från andra sidan sundet på Jonnys skicklighet. text: Karsten Jensen, foto: privat.

Så gjorde vi det igen, familjen och jag. Gav efter för polarfebern, packade bilen och satte kursen mot det allra nordligaste av Skandinavien, för att tillbringa sommarledigheten i sällskap med mygg, midnattssol och naturupplevelser utöver det vanliga.

Tack vare min hustrus stora tolerans för mina intressen har det efterhand blivit ett stående inslag av ledigheten att vi uppsöker olika knivmakare på de platser som vi besöker.

Jag hade genom ett par besök på hans hemsida, samt några berättelser från mina knivvänner som varit i Elverum, blivit uppmärksam på en svensk knivmakare som tillverkade fantastiska samiskinspirerade hornknivar – Jonny Walker Nilsson.

Jag tänkte att de kunde vara intressant att försöka få en intervju med honom på hans hemmabana i Arvidsjaur ca 110 km söder om polcirkeln. Vi planerade ändå att ha väggarna förbi så det passade bra.

Jag skickade iväg ett mail och fick snabbt svar och löfte om en träff. Jonny var mycket tillmötesgående och var beredd att ordna bilder och bjuda på sin tid. Han skickade också en del bakgrundsmaterial så det kunde inte bli bättre.

Dessvärre hade han inga knivar hemma som han kunde visa mig, de är nämligen så efterfrågade och väntelistan på hans arbeten är 17 månader. När man ser bilderna förstår man varför att. Det är mycket speciella knivar.

Efter en problemfri körning genom Sverige via E4:an, 10

Jonny är en mycket vänlig och ödmjuk man och vi får några trevliga timmar då vi pratar om knivar och Jonnys historia. kommer vi till Arvidsjaur, tisdagen i vecka 29. Jonny är precis hemkommen från Ludvika där han har delat ut sitt hederspris till den vackraste kniven. Jag ringer som avtalat till Jonny och efter 10 minuters körning är vi framme vid hans hus.

Arvidsjaur är, efter nordsvenska förhållanden, en liten stad omgiven av en massa skog och stora områden där det bedrivs renskötsel. Vi blir väl mottagna av Jonny och hans fru, och efter att vi har satt oss vid köksbordet, och kaffet blivit upphällt, börjar vi prata.

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.2- 2005

Det som gör att Jonnys knivar hamnar i en klass för sig är gravyren. Skaft och slida är utsmyckade med en precis, detaljerad gravyr av hög konstnärlig kvalité. Den sker på fri hand och färgas med fuktigt barkpulver från speciella träslag.

www.svenskkniv.nu

11

Knivmakaren nr.2- 2005 Jonny är en mycket vänlig och ödmjuk man och vi får några trevliga timmar då vi pratat om knivar och Jonnys historia. Han är född i Arvidsjaur 1956. Hans namn är ingen tillfällighet – det står i dopbeviset. Hans far hade bestämt sig för namnet Jonny men han tyckte också att sonen skulle ha ett mellannamn. En dag gick han förbi en lastbilstrailer när de lastade av varor och på sidan av den var det reklam för den skotska wiskyfirman och så blev det Jonny Walker Nilsson.

Han är en heltidsknivmakare men de unika hornknivarna är en hobbybetonad del i arbetet. Han har sju barn och förutom knivmakeri är det fiske som upptar hans tid.

Han började som knivmakare 1988 och det var en beundran för sameslöjden och önskan att äga en hornkniv som fick honom att sätta igång. Hornkniven hade han inte råd att köpa så han fick tillverka en själv.

Han kom i lära hos en som kunde göra dem och deltog i sin första tävling 1993. Det blev ett tredjepris och han tyckte att det var så nära förstapriset att han ville försöka igen. Det lyckades 1998. Sedan har det blivit mer än 50 förstapriser sammanlagt vid skandinaviska tävlingar. Bland annat vid både Svenskt mästerskap och Nordiskt mästerskap i Ludvika.

I Elverum har han vunnit både förstpris, publikens pris, samt Jörn Jensens hederspris. Han är den ende svensken genom tiderna som vunnit alla tre priserna i en och samma tävling.

Flera av hans arbeten finns nu i det Svenska Kungahuset.

Inte same Jonny är inte same själv, men hans arbeten är inspirerade av den 1000 år gamla samiska kulturen som finns i det nordligaste Skandinavien. Han har stor respekt och beundran för den samiska traditionen men han är noga med att påpeka att hans arbete skall betraktas som inspirerat av samerna men inte samiskt- det hör samerna till.

Jonny saknar kollegor att dela erfarenheter med. Arvidsjaur är inte världens nav för knivmakare. År 1998 vänder Jonny blickarna mot USA och deltar på julmarknaden i Boston som arrangeras av Sveriges största förening för utlandssvenskar – ”SWEA”. Jonny berättar med en glimt i ögat att han det första året hade med sig livvakter.

På en utställning i Seattle bytte han till sig ett utställningsbord i New York mot ett smycke. Framgångarna i USA har han till stor del att tacka sin vän Margareta Lidskog för. Hon har arbetat mycket för att rikta uppmärksamhet mot Jonnys arbete och samiskt konsthantverk.

Han deltar vid flera av de stora mässorna i USA som Atlanta, New York och Solvang i Californien. Han har också ställt ut på det stora varuhuset ”Bloomingdales” och hållit föredrag om sitt arbete på Skandinaviska klubben på Harvard University.

Jonny har utan tvivel gjort hornkniven berömd i USA, och det smittar av sig på andra Skandinaviska konsthantverkare. Hornkniven var i det närmaste ett okänt begrepp ”over there” innan Jonny gjorde sin entré. Samlare trodde det var elfenben och scrimschaw i stället för renhorn och handskuren gravyr.

Jonny lägger ner upp till 200 timmar på en kniv. Både skaftet och slidan är av renhorn i finaste kvalité och gravyr i absolut toppklass. Bladet är ofta gjort i exklusivt damascussmide. Allt förenas i en unik konstnärlig design av mycket hög hantverksmässig kvalité.

Varför är det så att Jonnys knivar skiljer sig från andras?

12

För det första är det en kompromisslös inställning till valet av material. Skaftmaterialet är av renhorn av bästa kvalité. De kommer från naturligt fällda horn från tjurar med hög ålder.

Det är en sällsynt vara eftersom de flesta djuren inte får leva så länge att de får horn med den hårdheten och färgen.

Det trä som han använder samlar Jonny själv in från skogarna runt Arvidsjaur. Han bär hem stora mängder björkvril som får torka under lång tid. Därefter sågas de upp på bandsåg och efter det väljer han ut bitarna med den bästa strukturen.

Jonny tillverkar inte bladen själv men han köper in från några av Skandinaviens skickligaste smeder som Conny Persson och Mathias Styrefors. De damascerade bladen är speciellt avsedda för den amerikanska marknaden. Där är det bladet som man först lägger märke till.

Han förmår att sätta ihop materialen så det blir en estetisk och vacker helhet. Kniv och slida framträder som en naturlig helhet och båda är bearbetade till en otroligt hög finish. Designen på kniv och slida är tydligt inspirerade av omgivningen där Jonny bor och arbetar. Den är tydligt inspirerad av den samiska traditionen.

Och så kommer vi till det som gör att Jonnys knivar hamnar i en klass för sig – gravyren.

Skaft och slida är utsmyckade med en precis, detaljerad gravyr av hög konstnärlig kvalité. Den sker på fri hand och färgas med fuktig barkpulver från speciella träslag. Snittet är gjort som ett ”v” i hornet. Det vill säga att Jonny skär varje linje två gånger. Mönstren visar på ett brett register av slingor som ringlar fram över skaft och slida och bildar en spännande enhet.

Gravyren framträder i flera nivåer med hål och inlägg.

Därutöver böjer han en tunn graverad hornring som han fäster runt om slidan, något som ingen gjort tidigare. Det är så vackert att man kan spendera timmar med att studera detaljerna.

Avslappnad attityd Jonny har en behagligt avslappnad attityd till sitt arbete.

Något som han är stolt över är en förstasidesbild av en av hans knivar i den amerikanska tidningen ”Blade”. Inne i tidningen finns det en lång artikel om Jonny och hornknivar.

Till denna del av arbetet säger Jonny att han lägger fyra timmar dagligen för att behålla precisionen. Hans mönster är en kombination av traditionella samiska mönster från hans hembygd och egna kreationer.

Dessvärre hade Jonny ingen kniv som han kunde visa men han hade ett enormt bildmaterial som vi tittade på under besöket hos honom.

Vi rundade av besöket med att titta in i verkstaden. Sällan har jag sett så mycket renhorn och björkvril samlat på samma ställe.

Det var ett otroligt trevligt besök hos Jonny. Under vårt samtal fick jag intryck av en beskedlig men fantastiskt duktig knivmakare. Då vi kom hem igen efter en fantastisk semester fick jag en cd-rom från Jonny men många fina knivbilder och artiklar från amerikanska ”Blade”, tyska ”Messermagazin” och svenska ”Jakt och Vapen”. Alla är rörande eniga – Jonny Walker Nilsson gör fantastiska knivar.

Titta på bilderna och döm själva.

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.2- 2005 Knivmakaren nr.1- 2005

Knivmässan i Skokloster 2005 En internationell knivmässa i slottsmiljö 17 18 19 juni 2005 Stockholms knivförening inbjuder knivmakare, slöjdare och smeder från de nordiska och baltiska länderna samt Ryssland och Polen till en internationell knivmässa.

Stockholms knivförening arrangerar denna mässa för att vi skall lära över gränserna och skapa kontakter med likasinnade.

Arrangemang Tävling i knivmakeri med följande klassindelning: Brukskniv, Förfinad Brukskniv, Helhorns klass, Halvhorns klass, Öppen klass, Fällknivsklass och Ungdomsklass.

Knivbladstillverkning i två klasser, ej damask och damask Rekvirera klassinformation och anmälningsblanketter från föreningen.

Föreningen kommer att ordna seminarier, workshops, utställningar, försäljning av material, verktyg och knivar, rephuggartävling och mycket mer.

I övrigt erbjuds Härlig camping för tält och husvagn, bad och duschar. Skokloster Wärdshus med hotell, restaurang och pub 150 meter från slottet. Båthamn och båtcafé.

Mässan äger rum på ett av världens främsta barockslott med en fantastisk vapensamling, von Essens motormuseum och kyrkan med anor från 1200talet.

Allt inom gångavstånd.

Fortlöpande informerar vi om arrangemangets fortskridande på vår hemsida: www.stockholmskniv.nu Du kan även kontakta Lars Blänning, e-post: lars.blanning@telia.com eller på telefon 0176-418 73 eller mobil 070-226 5901

Stockholms knivförening

En handgjord kniv, en kniv med själ .

www.svenskkniv.nu �����������������

13 ��

Knivmakaren nr.2- 2005

Gamla årgångar Är du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren?

På inbetalningsblanketten till föreningens postgiro kan Du skriva vilken årgång som önskas. Betalningen sker i förskott.

Årgång 1991–2000: 125:- /årgång.

Paketpris: 900:- för alla 10 årgångarna. Årgång 2001: #1 skickas ut på CD i Pdf-format. #2-4 finnes som tryckt alster.

Säljes endast som hel årgång: 150:Årgång 2002–2003: 200:- /årgång. Årgång 2004: 250:- /årgång.

- 03 = 200 Skr

Annonsuppgifter 2005 Knivmakaren är Svensk Knivförenings medlemstidning, som når mer än 2000 knivslöjdare och knivklubbar med fyra nummer per år. Vid samtidig bokning av annonsplats för helt år (4 nummer) lämnas 25% rabatt, förutsatt att annonsens storlek är densamma även om innehållet kan varieras.

Knivklubbar/föreningar anslutna till Svensk Knivförening lämnas 50% rabatt. Färdigställande av material kan göras av oss – kostnad 300:- per timme Annonsmaterial Annonsmaterial skickas direkt till redaktören, företrädesvis elektroniskt till samuel.karlsson@bostream.nu eller annars per post till Samuel Karlsson, Atlasvägen 25, 131 34 Nacka.

Priser: Storlek

Helsida

svart/vitt, SEK färg, SEK

2 200:3 300:-

Mått [mm]

14

188x275

För kvaliteten på annonsmaterial som måste inscannas ansvaras ej.

Filer med annonsmaterial måste fungera i PC. Helst ser vi högupplöst PDF. Annonser i Microsoft Word undanbedes.

Skicka beställningen via e-post till h.wikstrom@telia.com, eller med snigelpost till Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik.

Har du frågor så ring Hans på 0660-37 27 28 eller sommartid på 090-550 83.

Nästa nummer kommer ut den 8 september och manusstopp är 11 augusti.

Halvsida

1/4-sida

En spalt

Två spalter

1 300:1 950:-

700:1 050:-

5:50/mm 8:25/mm

11:-/mm 16:50/mm

188X135

92x135

www.svenskkniv.nu

92xhöjd

188xhöjd

Knivmakaren nr.2- 2005

Sara-Mi undersöker detaljerna till fällkniven.

Fällknivskurs i Kangos Den sista helgen i februari anordnades traditionsenligt knivmakarkurs i Kangos.

Det är kanske en av de vackraste byarna i Tornedalen, utsträckt längs Lainio älv just innan den möter Torneälven. Det är Johan Stenevad med sitt företag ”Laplandincentive” som arrangerar. I år följde han upp Knivmakarens skola och bjöd upp Anders Hedlund att lära oss göra Fällkniv.

Mattias Styrefors har den rätta känslan.

Vi var nio elever som träffades fredag till lunch i Svens garage, eller verkstad, det här är ju Tornedalen så hela byn ställer upp. Anders hade förberett och försåg var och en av oss med knivstål ATS 34, titan till mekanism, diverse skruvar och borrar och gängverktyg.

Vi stupade till sängs efter midnatt, väcktes till frukost och satte igång genast på lördagsmorgonen. Ni som känner Anders vet att han inte är millimetermänniska, utan micromillimeter, så det fanns inget utrymme för slarv…”du gör som du vill, men jag hade slipat lite till” packningarna var inte 0,75 utan 0,65…Det här är något för dem med mycket tålamod och som gillar ”pillermoja”, men även en smed som Mattias Styrefors hade ett humör som passade

för sådan tillverkning. Roger Bergh och Sara-Mi tyckte att det skulle vara Mammut i skalorna.

Middagen serverades i värdshuset där vi även bodde, och Johans fru Eva med medhjälpare serverade ”Tornedåå” med potatisgratäng och vin, likt värsta Stockholmsinnekrog, Det är värt att bara vara med för maten, uppassningen och miljön… Även lördagskvällen ägnades till knivslöjd, och till midnatt bjöd Sven in oss att bada bubbelbad under norrskenet som sprakade. Söndagen användes till att slipa till bladet, den sista finslipningen och vi hade alla gjort vår första fällkniv… text och foto: Kent Tunlind

www.svenskkniv.nu

Johan Stenevad får hjälp av kursledaren Anders Hedlund

De färdiga fällknivarna.

15

Knivmakaren nr.2- 2005

Knivdagarna i Söderhamn Ett urval av knivarna från tävlingen i Söderhamn. Referat och prislista hittar du på nästa sida.

Praktkniv/Smyckekniv, bälte 2:a pris Tommy Hansson Haninge Skaft: Stab. björk, mässing Knivblad: RWL-34/ Pär Björkman Slida: Rårandsläder, mässing

Ungdomsklass 1:a pris Mattias Nilsson, Husum Skaft: Björkmasur, buffelhorn, tenn, vulkanfiber Knivblad: /Pär Björkman Slida: Rårandsläder 16

www.svenskkniv.nu

Smyckekniv, ej bälte 2:a pris Stefan Groth,Valbo Skaft: Renhorn, Knivblad: Damask/Robert Mattsson Slida: Renhorn, läder

Knivmakaren nr.2- 2005

Öppen klass 2:a pris Staffan Ludewig, Torsby Skaft: Stab. rötad masur, nickelsilver Knivblad: /MW Slida: Saknas

Enkel brukskniv A 2:a pris Gunolf Pålsson, Kungshamn Skaft: Masurbjörk Knivblad: /Anders Hedlund Slida: Rårandsläder

Specialklass 3:e pris Johnny Axling, Söderhamn Skaft: Masurbjörk, silvertråd Knivblad: Laminat/Eget Slida: Rårandsläder, nysilver

www.svenskkniv.nu

Halvhornskniv 1:a pris Andreas Lundström Skaft: Renhorn, tenn, vulkanfiber Knivblad: Damask/Mattias Styrefors Slida: enhorn, lappknivsläder 17

Knivmakaren nr.2- 2005

Delat publikenspris i Söderhamn Ett år går otroligt fort så 26-27 februari var det dags igen för vår tävling.

Jag hoppas det inte undgått någon att tidpunkten var betydligt tidigare än föregående år. Det kanske är därför som året känts kortare när jag tänker efter. Årets tävling hölls åter igen på Kvarnen och visst kändes atmosfären som den rätta för vår utställning.

Nytt för året var samarbetet med andra slöjdföreningar och friluftsfrämjandet med vilka vi arrangerade Slöjd för barn.

Tyvärr märkte vi att vi inte varit tillräckligt tydliga om det arrangemanget men ca. 20 barn var ändå deltagare under helgen och fick prova på att tälja, göra snoddar och skapa i naturmaterial. Arrangemanget kändes helt rätt och vi tror att nästkommande år kommer att ge ett bättre deltagarutfall.

Färre bidrag Så till tävlingen: 82 st. knivar deltog i de olika klasserna alltså något mindre än tidigare år. Ungdomsklassen var den största med 20 st. bidrag, roligt att det håller i sig.

Juryn bestod i år av Hugo Berg, Anders Berg och Anders Fällås som gjorde ett mycket förtjänstfullt arbete med att bedöma alla alstren. Vi hade i år också möjligheten att få prova ett nytt dataprogram med poängbedömning och utlåtanden som tagits fram av Hans Wikström från Örnsköldsvik.

Hans var även på plats och hjälpte till. Programmet kommer att användas under Kniv-Sm, så alla deltagare där kommer att få se resultatet. Mycket bra enligt vårt förmenande.

Hur gick det då i tävlingen? Ja, prislistan kan Du läsa om på annan plats men de två tunga priserna Årets kniv och Publikens Pris gick båda till en yngling vid namn Ulf Brandt. Fast helt ensam på tronen blev han inte när det gällde Publikens Pris för här kom en annan herre vid namn Stefan Heldt och fick lika många röster som Ulf. Ett delat pris m.a.o.

Ohjälpligt sist Jag förstår att många nu väntar på resultatet för mig och min fula halvhorns18

Stefan Held från Söderhamn fick med detta bidrag dela publikens pris tillsammans med Ulf Brandt, Husum. kniv. Fick jag något pris eller? Svaret är Nej, tack och lov. Fyra andra alster var inlämnade och min kniv kom ohjälpligt sist.

Protokollet visade också att jag hållit mitt ord på att det inte skulle vara ett bra arbete. Förutom på en punkt: Tradition, där kniven kammade hem en niopoängare!!!! Det Ni. Jag hoppas att jag i och med denna utmaning skrämt upp/ peppat tillräckligt många att tävla, för som jag sagt tidigare; kommer inga knivar till tävlingarna och de klasser som finns kommer nog tyvärr många knivtävlingar att slås ut med minskat intresse för kniv-

www.svenskkniv.nu

slöjd som resultat. Och det vill väl ingen av oss?

Nästa år planerar vi att återkomma tidigt på året nämligen helgen runt den 1:a april. Och det är inget tidigt skämt.

Mer information om detta under hösten men börja slöjda på ditt bidrag redan nu.

Slutligen som vanligt ett varmt och riktat tack till alla utställare, tävlingsdeltagare, domare, sponsorer och funktionärer för årets tävling.

Mats Holmberg Söderhamns knivgille

Knivmakaren nr.2- 2005

Resultat Enkel brukskniv Klass A 1. Jörgen Hillgren, Bergby 115 2. Gunolf Pålsson, Kungshamn 114 3. Bengt-Olof Tallroth, Husum 99 Enkel brukskniv Klass B 1. Urban Gustafsson, Trollhättan 112 2. Niklas Byström, Bollnäs 87 3. Thomas Lindgren, Söderhamn 82 Förfinad brukskniv Klass A 1. Ulf Brandt, Husum 120 2. Bo Petersson, Obbola 117 2. Bo Petersson, Obbola 117 3. Gunolf Pålsson, Kungshamn 112 Förfinad brukskniv Klass B 1. Staffan Ludewig, Torsby 115 2. Thomas Oja, Tärendö 109 3.Urban Gustafsson, Trollhättan 108 Praktkniv/Smyckekniv, bälte 1. Ulf Brandt, Husum 130 2. Tommy Hansson, Haninge 125

Mats Holmberg från Söderhamn fick andra pris i Specielklass med denna kniv.

3. Ulf Brandt, Husum Halvhornskniv 1. Andreas Lundström, Kiruna 2. Stefan Groth,Valbo 3. Eskil Andersson, Kåge Smyckekniv, ej bälte 1. Stefan Heldt, Söderhamn 2. Stefan Groth,Valbo 3. Stig Åkerblom, Norrala Specialklass 1. Stig Åkerblom, Norrala 2. Mats Holmberg, Söderhamn 3. Johnny Axling, Söderhamn

124 138 130 122 127 123 111 115 114 113

Öppen klass 1. Johan Stenevad, Kangos 2. Staffan Ludewig, Torsby 3. Magnus Axelsson, Sandviken 3. Peter Swing, Delsbo Damklass 95 Ulrika Axelsson, Söderhamn 89 Aina Wilhelmsson, Motala 88 Aina Wilhelmsson, Motala Ungdomsklass 1. Mattias Nilsson, Husum 2. Jonas Holm, Marmaverken 3. Alexander Persson, Ljusne

127 126 124 124 95 89 88 101 89 86

������ ����� �� ���������������������������������������������������������������� ��������������������������������������� ��������������������� ��������������������������� ����������� ���������������� ����������������

�������������������� ������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������� ������������������

www.svenskkniv.nu

19

Knivmakaren nr.2- 2005

20

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.2- 2005

50 spänn

för varje ny medlem som du värvar till Svensk Knivförening Du väljer presentkort hos några av våra mest meriterade materialförsäljare

ALLA SIFFROR PEKAR UPPÅT NU Materialförsäljarna ökar vilket visar att vi blir fler knivmakare i landet och visst behöver dom Svensk Knivförening Se till att din kompis får en bra tidning och hamnar i gott sällskap

Lars Blänning

Anders Hedlund

Jan-Erik Skoog

Vi rekommenderar din kompis att gå med i Svensk Knivförening. Tillsammans blir vi starkare för en ny framtid i knivmakeriet.

Vi kommer att presentera en ”Bästa värvar barometer” i de två återstående numren av Knivmakaren.

Så här går det till.

1. Skriv ner din kompis namn och adress så skickar vi ett inbetalningskort till honom eller 2. Beställ ett inbetalningskort från kassören och skriv på inbetalningskortet att du värvat din kompis

www.svenskkniv.nu

21

Knivmakaren nr.2- 2005

Damask - konst eller bruksföremål I Knivmakaren nr.4/2003 har jag läst en artikel om olika knivbladssorter bl.a. kolstål, laminat, rostfritt och till sist ”damask”. Här står det om ”damask”, citerar:”...blad av den kvalitén är definitivt inga bruksblad, utan bör ses som konstföremål....”

Så japaneserna tillverkade sina berömda ”damask” svärd bara för att dom ville ha en dekorativ yta? Det tror inte jag!

Nu ska vi fördjupa oss i begreppet ”damask”. Vi ska använda fakta och forskningsresultat från berömda metallurger som i hela sitt liv har studerat damaskerat stål? Under forskningen upptäcktes att hållbarheten inne i vällda paketen är mycket högre än summan av hållbarheten av varje bit i detta paket.

Detta fenomen kan förklaras av att det finns en hård och kompakt zon mellan varje lager stål och järn.

Zonen består av mikroporösa partiklar, legeringsämnen och kol som tillsammans har bildat en väldigt oregelbunden struktur. Denna extremt hållbara zon uppstår under smidningen p.g.a. intensiv plastisk deformation av hård och seg högkolhaltigt legerat stål och lågkolhaltigt järn.

Inte bara för syn skull För att ge stålet ännu mer hållbarhet används olika metoder t.ex. vridning eller mönsterskärning. Detta görs inte bara för syns skull. När man deformerar strukturen i metallen höjs hållbarheten ytterligare.

Det är även skillnad mellan ”damask” och ”damask”. Det finns gjuten ”damask” också kallad ”wootz” ( i Ryssland ”bulat”) och det finns ”svetsdamask” som vi pratar om nu. ”Svetsdamask” kan man dela i två grupper: 1. ”Damask” eller ”mosaikdamask” med eggstål- en dekorativ variant av kolstål.

2. Helståldamask som vi kan (hoppas jag) kalla för äkta damask.

Nu ska vi se vem som gör, hur man gör och av vad man gör helstålsdamask. a) Damask, mosaikdamask, kombinationsdamask görs av kända smeder med många års erfarenhet. - Mycket hög kvalitet, komplicerad teknologisk utrustning, högt pris. b) Damask - namnlös, gjort av järn22

Söderfors Damasteel är ett industritillverkat pulverstål som många knivmakare använder. Här en buköppnare och en jaktkniv av Ingemar Nordell. skrot, gamla filar o.s.v. - Tveksam kvalitet. c) Industridamask, liknar tillverkning av strukturtapet. Hög kvalitet.

Rostfritt. d) Damask gjort med kvalitetsmaterial av smeder som inte är så kända på grund av olika faktorer. - Kvaliteten varierar beroende på smedens erfarenhet.

Mjukt och hårt Vad är det då som gör damask stål så speciellt? Det är strukturen förstås. I damaskerat stål finns det både mjuka och hårda partier, de mjuka slits först och då får stålet små mikrotänder som består av hårda partier.

Vi kan göra en enkelt test. Ta en kniv med rostfritt blad HRC58-59 och skär några filtsulor. Efter 1.5 sula är eggen slö... Så tar vi kniven med damaskerat blad och gör om samma procedur. Vi kan skära 5 filtsulor och kniven är fortfarande vass. Detta tack vare ”mikrotänderna”. En test på trä visar att rostfritt gör finare och renare snitt, men bladet blir fortare slött. Jag har skurit med en damaskkniv i fryst kött, grönsaker, kartong, läder, flått älg och till och med täljt på spikar med bibehållen skärpa.

Efter denna test är det lätt att förstå alla fördelar med damaskerat stål.

www.svenskkniv.nu

Naturligtvis finns det nackdelar i form av t.ex. rost. ”Lite” skötsel behövs naturligtvis då och då.

Det finns mycket mer att skriva om ”damask” och även om ”wootz”, men vi stannar här och låter våra läsare avgöra om dom vill veta mer om denna magiska och mytomspunna metall, ”damask”.

Och till sist: Allt ovanstående kommer från olika artiklar skrivna av kända metallurger och smeder och förstås av mig, den okända smeden från Indal med 3 års erfarenhet och viljan att förstå: Vad är DAMASK? text:Vladic Daniluk. foto: Samuel Karlsson

Damask kan se så olika ut som här i Johan Gustavssons mosaikdamask.

Knivmakaren nr.2- 2005

Henry Hildens praktfulla knivar är inget man tar med sig ut i skogen precis men det hänger kanske inte på bladet av damask utan på de exklusiva materialen i skaftet?

�������������������� ���������������� �������������������������������������� ������������������������������������������ ��������������������������������������� ����������������������������������������� ������������������������ ����������������������� ��������������� ������������������� ���������������

����������� ����� ������������������������������������ ������������������������������������������������������� �����������������

Mattias Styrefors blad i explosionsdamask är både vackra och funktionella.

��������� ������� �����������������

www.svenskkniv.nu

���������������� ���������������� ����������������������

23

Knivmakaren nr.2- 2005

Knivskolan del 2:

Färgning av läder I del två av årets knivskola fortsätter vi att utsmycka knivens slida. Ulf Brandt bjuder på sina kunskaper och skriver om hur han går till väga för att färga lädret. Artikel är en direkt fortsättning av förra delen i knivskolan.

Jag skall färga slidan innan den torkat.

Det går bra att färga även efter att ytan torkat, men det brukar bli en jämnare färgning på fuktigt läder. Det fungerar heller inte att tvätta med T-sprit om man färgar på torrt läder.

Jag tänker färga en mörkt brun slida med träfärgat (ådringsmålat) mönster på den ovala delen upptill. Dessutom vill jag få lite nyansskillnad på de pautade ”dropparna” så jag kommer att tvätta med T-sprit för att få en jämn ljusare brun färg där.

Eftersom kniven går i gult och brunt skall jag lägga en gul grundfärg på hela slidan.

Jag tar en liten skvätt gul narvsvärta och tillsätter några droppar brun färg.

Det här späds med T-sprit för att färgen inte skall bli för kraftig (en del färg och 5 till 10 delar T-sprit) bild 1. Jag lägger på grundfärg på hela slidan och sedan tvättar jag den med T-sprit, bild 2-3.

Efter att ha torkat av den ser den ut så här, Bild 4.

Nu är det dags för den bruna färgen. jag har blandat mörkbrun och jordbrun.

Hela slidan (utom den ovala biten som skall mönstras) färgas, bild 5, och det är inte så noga om det kommer lite färg på området som skall mönstras, vilket ni kommer se senare.

Måla med pensel När det mesta av brunfärgningen är klar (jag har här lämnat lite av överkanten som jag färgar senare med pensel) är det dags för tvättning igen, bild 6 och på nästa bild ses slidan färdigtvättad, bild 7. Här ser den ganska mörk ut, men om den bara får torka lite så blir den ljusare.

Nu är det en del ställen som inte blev färgade tidigare och där fyller jag i färg med en pensel, bild 8. Även spetsen och andra delar som skall vara mörkare får lite extra färg, bild 9. Innan det är dags att börja med mönstermålningen gör jag klart det mesta av pautingen.

24

På bild 10 så har ytan torkat lite och jag har förstärkt linjerna ytterligare.

Med falsbenet skall jag nu trycka ner delar som sticker upp för mycket, samt börjat arbeta upp en finare yta. När man glättar på pautingen måste man trycka mycket lösare än på övriga delar av slidan.

Skulle det hända att man trycker ner någon del för mycket så är det bara att gå in med modelleringsjärnet och lyfta inifrån. Man får inte glömma övriga delar av slidan utan glättningen fortsätter även där. När det är klart ser det ut som på bild 11.

Mönstermålning Nu skall jag börja med mönstermålningen på slidans överdel. Jag börjar med att blanda till brunfärg som jag tror skall passa till skaftets färg och späder med T-sprit till en mycket svag färglösning.

Den här svaga färgen läggs på med en pensel i oregelbundna stråk på den gula grunden, bild 12. Som man ser på bilden så är brunfärgen mycket svag och jag lägger på många lager på varandra tills mönstret börjar framträda. Jag tror att det är lättare att få ett bra resultat med många lager tunn färg än några få med kraftigare färg. Efter ett tag börjar jag använda mindre utspädd färg och mönstret framträder allt mer som syns på bild13.

På bild 14 ser man hur mönstret allt mer växer fram. Jag använder nu nästan uteslutande outspädd färg och försöker få några skarpa kanter, men även mjuka övergångar mellan mörkt och ljust. Ett sätt att få till mjuka toningar som jag använder ibland är att lägga en mycket tunn linje på den mörka kanten och innan färgen torkat stryker jag ut den med ett finger mot det ljusare området.

Det allra sista jag gör med mönsterfärgningen är att markera några kanter extra skarpt med riktigt mörk färg.

Nu är mönsterdelen klar och jag

www.svenskkniv.nu

1

5

9

6.

13 skall bara tona de upphöjda delarna av lädret så att de blir lite mörkare. Oftast använder jag bara ett mjukt papper som doppas i färg och torkas av lite så att det inte är alltför blött.

Jag stryker över topparna flera gånger tills färgningen ser bra ut, bild 15 och när lädret torkat lite och jag glättat upp ytan lite mer kan det se ut som på bild 16.

Avbrott för natten När jag hunnit så här långt brukar klockan vara framåt ett på natten och eftersom jag skall upp till jobbet kl. 7 i morgon bitti så är det dags att avbryta

Knivmakaren nr.2- 2005

2

3

4

6

7

8

10

11

12

14

15

16

arbetet för i kväll. För att lädret inte skall torka för fort och bli skrynkligt på ytan så lägger jag den i en öppen plastpåse Bild 17.

Om jag inte alls är klar och måste avbryta så lägger jag knivslidan i en tillsluten plastpåse i kylskåpet, där den kan ligga i flera dagar utan att torka ihop.

Nästa morgon försöker jag hinna med att arbeta lädret några minuter innan det är dags att åka till jobbet. För att få en riktigt bra yta på lädret så glättar jag ytan på lädret minst två ggr./dag under tre dagar. Under de här tre första dygnen låter jag kniven torka långsamt i den öppna plastpåsen. Jag förstär-

ker även linjerna runt pautingen flera gånger. Tills lädret är helt torrt. Efter tre dygn i plastpåse så låter jag lädret torka två till tre dagar till utan plastpåse, och ger det då och då en omgång med falsbenet.

Om jag nu har turen att få ut kniven ur slidan, så är det bara att montera upphängaren och ytbehandla med t.ex. slireblank eller vad man nu föredrar. På första sidan av den här tidningen kan du se den färdiga kniven.

Jag hoppas att den här minikursen i pauting och färgning kommer till nytta för några, var inte rädd för att prova på. Det kostar ju inte så mycket (utom

www.svenskkniv.nu

17 tid) om man misslyckas några gånger i början och för varje misslyckande brukar man ju alltid lära sig något nytt.

Lycka till! / Ulf.

25

Knivmakaren nr.2- 2005

Knivmakaren Juha Valiainen visar hur man gör en praktisk slippinne.

Tips och trix

Gör en egen slippinne Knivmakaren Juha Valiainen jobbar med mycket lite maskiner när han gör sina knivar. En enkel slippinne är ett av hans bästa verktyg.

Med ett slippapper och en hård träbit kan du tillverka ett av knivmakarens bästa verktyg - slippinnen. Med den slipar du fram skaftets form. När du använder en fil eller rasp blir det lätt fördjupningar i skaftet mellan olika material. Fördelen med en slippinne är att du kan gå över olika hårda och mjuka material, som trä och metall, utan att det blir gropar i mellan de olika bitarna.

1. Såga till en tunn träbit som är hård och platt. En bit golvplanka av exempelvis tarkett fungerar utmärkt. Den bör vara 3-6 centimeter bred och 20-25 centimeter lång.

2. Klipp till en vanlig smerjelduk som är 5 mm bredare än träbiten. Det ska vara kraftig duk. Vanligt sandpapper går sönder.

26

Med ett slippapper och en hård träbit kan du tillverka ett av knivmakarens bästa verktyg - slippinnen.

3. Limma fast smerjelduk på båda sidor av träbiten och låt den delen av duken som sticker ut utanför kanten vara som den är. Den mjuka övergången som blir vid kanten underlättar slipning på svåråtkomliga ställen.

www.svenskkniv.nu

4. Gör flera slippinnar i olika grovlekar.

När du formar skaftet börjar du med grovleken 60 och fortsätter till 240.

Därefter kan du använda sandpapper. text och foto: Samuel Karlsson

Knivmakaren nr.2- 2005

Gösta Corells kniv är endast 11 cm lång. Blad: Fjäderstål. Slida: Älghorn / silver. Skaft: Älghorn med inlägg av bärnsten och 925silver. Upphängare: Silverklämma med hjärta.

Givande tvådagarskurs i silversmide Knivmakare i västs duktiga utbildningsansvarige, Stig Sjunnesson, arrangerade två kurser i mars, för att möta det stora intresset för silversmide hos oss, numera över 200 medlemmar!

Kurserna hölls i Apelskolans slöjdsal, Ullared, under ledning av Mats Ingvar Svensson!? Vem är denne man, undrar vän av ordning, men säger man ”Hagge” vet alla vem han är, numera även i Ryssland! (Stor artikel om Hagge med bild och allt i en rysk knivtidning) Rustad till tänderna Undertecknad mötte upp vid kursen som gick av stapeln den 19-20 mars. Jag var rustad till tändarna med brännare, gastub (som visades vara tom), silverlod, 925-silverplåtar m.m. när jag anlände med förväntansfull blick. Hagge hade naturligtvis tagit allt som behövdes i materialväg med sig, även till försäljning om någon behövde komplettera.

Hemma hade alla förberett en kniv som skulle förses med en silverholk. Att

göra en mall av maskeringstape direkt på skaftet var smart eftersom den senare enkelt kunde fästas på silverplåten.

Sedan sågades, klipptes och formades det i anletets svett. Hagge visade och tipsade. Sen var det dags för lödning.

Slaglodslödning är inte lätt när man inte kan! Jag har bränt sönder mycket silver under mina tidigare trevande försök. Det var synd att jag inte tidigare gått en Hagge-kurs för det visade sig, att med rätt instruktion, inte vara så besvärligt.

Det var en skön känsla att se när det smälta silverlodet med kapillärkrafter sögs runt de väl rengjorda ytorna som skulle sammanfogas och att resultatet blev tätt och fint utan kladd. Nu gäller det bara att träna den nyvunna färdigheten och se att den fungerar även hemma.

Den trevliga samvaron!

För mig som numera bor på ”ostkanten” har dessa kurser och liknande aktiviteter också en social funktion. Att träffa alla

www.svenskkniv.nu

”goa gubbar” igen, sitta på kvällen och mysa i våra sköna fina övernattningsstugor på campingen dricka en öl (lätt) eller två samt lösa alla världsproblem är för mig en extra bonus. Äta en god lunch tillsammans, dricka kaffe (som smakade bättre för varje tillfälle) är också sådant man sätter stort värde på. Ett särskilt stort tack till Stig S. för den fina servicen under dagarna!

Hemma igen!

Nu sitter jag hemma i verkligheten igen. Genom ateljéfönstret ser jag ut över Åsunden och kan konstatera att isen gått, fiskgjusen har kommit tillbaka till sitt bo i år igen, båten har jag sjösatt – jag tror jag gör en filékniv medan tankarna redan finns på nästa kurs, Nääs Slott i maj.

Det skall bli kul att träffa vännen Sune Oskarsson igen.

Gösta Corell Knivmakare i ”Öst”

27

Knivmakaren nr.2- 2005

Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning

Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Baudin, Brusletto, Helle, Lauri, Kankaanpää, Roselli, Priser 15:--1250:-/st Skaftämnen i trä. Renhorn, älghorn, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhorn, mässsing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar, topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, färg, läderglans, lim, nålar, sylar, verktyg, böcker, mm.

Beställ katalog omgående, Skickas gratis.

Nyhet Gårdsbutik Nu har jag öppnat en gårdsbutik i anslutning till min smedja. Här finner du det mesta vad gäller knivmaterial samt hela sortiment av knivblad.

Jakt & fritid i Rundvik

Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 Mobil tel 070 - 550 67 16 E-mail: aksjakt.fritid@telia.com www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt

www.knivprylar.se

Mix Fishing

Knivmaterial - Fiske - Jakt

TACK!

Fällknivar i byggsats!

Flera modeller. Alla delar ingår.

Alla kunder för att ni har gett oss förtroendet att leverera knivmaterial till Er. Vi ökar nu takten genom att öka sortimentet ytterligare!!

Blad i AUS-8 stål.

120 sorter knivblad, 35 olika träslag, 16 typer av vulcanfiber, bolster, holkar, mosaik pins, konstgjord sten, läder, horn, nysilver, knivslidor, böcker m.m.

Beställ GRATIS katalog!!

www.mixfishing.se 0171-447060

28

www.svenskkniv.nu

Ny Kniv!

Sidor/skalor medföljer.

Frame-lock låsning.

Knivarna utgör en utmärkt grund för modifiering och tillverkning av exempelvis egna skalor och bolster.

Knivmakaren nr.2- 2005

Ny katalog ute nu!

Katalogen får du gratis. Posta 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad.

Glöm inte att ange namn och adress.

Adressen är: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

Fantastisk knivbok, här finns bland annat våra duktiga knivmakare Roger Bergh och Conny Persson.

Boken finns bara i en begränsad upplaga

Nu 625 :Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

������������������������� �������������������������������������������������� ����������������������������������������������� �������������������������������������������������������� ���������� ����������������������������������������������� ���������

������������������ ������������� ������������������� �������������������������������������������������� ����������������������������������������������������� ����������������������������������� ������������������������������������������������ ����������������������������������������������� �����������������������

������������ ������������ ���������������� ���������������� ��������������� ��������������

www.svenskkniv.nu

�������������

�������������������������������������

29

Knivmakaren nr.2- 2005

Brisa Knives AB

Knivblad ca 80 modeller verktyg trä damascus horn holkar bolster beslag mosaic pins rec ädelsten slidor nitar ringar metaller jap köksknivar slipmedel läder carnauba ccl oil fiber (0.4 - 10 mm) wootz stål mm.

KNIVÄMNEN SÄLJES !

SVENSKA OCH UTLÄNDSKA TRÄSLAG MASURBJÖRK, JAKARANDA MM. Andreas ädelträ http://home.swipnet.se/knivmaterial 0480-20323 alt. 0733-095641 Email:and.ring@swipnet.se

WWW.BRISA.FI Se även Mixfishing.se

Knivmakare

Radannonser Radannonser har du som medlem rä� a� införa helt gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Samuel Karlsson Atlasvägen 25 131 34 Nacka e-post: samuel.karlsson@bostream.se

Vi kan erbjuda Dig en hel del material för knivtillverkning. Laminerade-, rostfria-, helståls- eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del från Helles och Bruselettos sortiment.

Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder. Många olika färger av narvsvärta.

Tenn, mässing, nysilver, spacer mm. Dessutom ett 40-tal olika träslag, varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas.

Rekvirera vår NYA katalog gratis!

Gits knivmaterial Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com

Öppettider: Vardagar 13.00 - 17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11

Ny katalog: Skicka in 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen.

30

www.svenskkniv.nu

Knivmakaren nr.2- 2005 Jag har inför detta år även startat en egen liten firma för att få prova på hur det kan vara. Till följd av detta dyker det titt som tätt upp brev i min postlåda adresserade till ”Företagsledare Michael Almqvist” Det låter det… Tiden får visa om min aktieportfölj blir tung.

Andra epitet som jag och många med mig får så där till vardags är morbror, farbror, make, son, bror, svåger, granne, akademiker, kollega, villaägare, MODO:it, och sist men inte minst knivmakare.

MC-knutte och fartdåre kan också läggas till listan numera när jag äntligen kunnat köpa min första motorcykel. Fyrtioårskris hörs viskas bakom min rygg…

SKITSNACK! Med så många ”identiteter” Kan det inte vara någonting annat än Identitetskris och ingenting annat…

Michael Almqvist Lövånger

Identitetskris Kultursnobb…

N

i som följt med i min spalt tidigare vet ju om att jag blivit kallad ”fjolla” vid en knivträff, här kommer flera tillmälen.

Mycket har man blivit kallad genom åren. Första smeknamnet eller snarare öknamnet fick jag av min egen far första gången han såg mig som alldeles nyfödd, skrynklig och skär i huden. ”Skorven” kallade han mig… Ingen vidare start här i livet!

Trots den starten så har jag nästan alltid blivit tilltalad med mitt rätta namn, Michael. Ja förutom en period i högstadiet när de ”tuffa grabbarna” mobbade mig med öknamnet ”Almen”. Kanske inte så farligt men när det kommer från fel personer så kan det bli riktigt jobbigt.

På mitt jobb i skolan blir jag mest kallad ”kuratorn” av ungdomarna som naturligtvis inte kan komma ihåg mitt riktiga namn. I ett försök att komma tillrätta med det gick jag ett år runt och presenterade mig för barnen på lågstadiet.

Dagen efter ett sådant besök kom en av lärarna fram till mig småskrattande och sa att jag nu hade fått en ny tjusig titel, ”Alligatorn”. Varför kan man då fråga sig? Jo, när jag hade lämnat klassen var det en av eleverna som direkt räckte upp handen och frågade fröken: – Vad hette den där alligatorn?…

Vem har sagt att kommunikation är lätt!

Ett annat smeknamn fick jag av grabbarna på högstadiet, ”Barbapappa”, inte vet jag varför…

Har Ni hängt med i denna tidning så vet Ni att jag detta år hade turen att få med en av mina knivar på Liljevalchs vårsalong. Detta uppmärksammades på kultursidan i vår lokala blaska (där trodde då inte jag att mitt namn någonsin skulle nämnas!). Efter det kallar min fru mig för ”Kultursnobb”.

(Kände mig faktiskt som en när jag gick omkring där med Lasse Åberg och gänget på utställningens förhandsvisning).

INBJUDAN TILL TÄVLING Årets Lapplandskniv

INBJUDAN TILL TÄVLING Tre klasser: Brukskniv, Förfinad bruks och Årets Lapplandskniv Smyckeskniv. Bland vinnarna utses Årets Lapplandskniv.

Svensk knivföreningsregler.

SMYCKESKNIV Bruksmässighet bedöms separat. Årets tema är smyckeskniv Inlämning senast 25 oktober

UTSTÄLLNING

vill du inte tävla - visa din kniv på utställningen KNIVARNA SKICKAS TILL: RALLARFESTEN Adolf hedinsvägen 58 981 33 KIRUNA

Information och tävlingsregler: 0980-80141 WWW.RALLARFESTEN.ORG Kent Tunlind 0980 - 17246 / 173 00

RALLARFESTEN

MUSIK TEATER DANS KONST KARNEVAL KURSER RALLARPUB

www.svenskkniv.nu

31

Knivmakaren nr.2- 2005 Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

32

www.svenskkniv.nu