Knivmakaren 2-2006 by Södra Lid

Knivmakaren nr.2- 2006

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 2 2006

1 www.svenskkniv.se Kaj Embretsen förste Knivmästaren av Ärans Hus

Knivmakaren nr.2- 2006

Innehåll

Ledare

Ordföranden har ordet............................sid.3

Nyheter i korthet...........sid.4-5 Avancerat smide Wootz med Vladic...............................sid.6-9

Kaj Embretsen......................sid. 10 Inför höstens seminarier Styrelsen informerar..........................sid.18-19

Inför Sävsjö..............................sid.20 Söderhamn 2006 Grus i maskineriet.............................sid22-25

Knivskolan del 2 Michael Almqvist tipsar ..................sid.26-27

Tips & trix Skriv dagbok................... .....................sid.28

Kåseri Gud Välsigne dig................................sid.31

FRAMSIDA: Kniv av Ulf Brandt som tog tredje pris i Öppen klass i Söderhamn. Foto: Samuel Karlsson

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Svensk Knivförening Plusgiro: 1621446 - 2

Knivklubbar i Sverige

Medlemmar i Svensk Knivförening Söderköpings Dalarnas Knivgille Knivförening c/o Sven-Erik Lannegård c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 Prästgården 614 54 Söderköping 780 53 Nås Tel: 0281 - 596010 Söderhamns Mobil: 070 - 5536783 Knivgille Grundsunda Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 c/o Bengt-Olof Tallroth 826 62 Norrala Bastuvägen 7 Tel: 070 - 672 77 55 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Hälsinge Björknäsvägen 34 II Knivförening c/o Reimond Dempwolf 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Smålands Tel: 073 - 18 17 614 knivmakare c/o Jörgen Eklund Knivmakare i väst Åsvägen 6 c/o Stig Dahlberg 590 90 Ankarsrum Fågelstensvägen 218 Tel: 0490-501 49 437 40 Lindome Mobil: 070-64773458 Tel: 031 - 99 13 29 Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72 Siljansbygdens Knivklubb c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 795 70 Vikarbyn Tel: 070-8685161 Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå Skånska Knivklubben c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47 Stockholms Knivförening c/o Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901

Övriga knivklubbar Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 ARVIKA. Tel: 0570 - 221 71. Gränsbygdens Knivförening c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65 Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson

www.svenskkniv.se

Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407 Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222 Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakaren nr.2- 2006

Medlemmar.. Äntligen har vintern släppt sitt grepp och våren/försommaren gjort sitt intåg! Därmed kommer även vår säsong igång på allvar. Söderhamn har redan avverkat sin tävling med ett hundratal deltagare, varav många ungdomar. Trevligt att de känner för att tillverka en kniv. Det är ju ungdomarna som vi skall bygga vidare på. För övrigt höll denna tävling en mycket hög klass. Årsmötet har även avhållits och detta år var det förlagt till Norrköping. Tyvärr var uppslutningen inte den största. Finns det inte något intresse från medlemmarnas sida att diskutera föreningens arbete? På årsmötet kan framföras åsikter om hur styrelsen skall arbeta och jag tycker flera bör uppmärksamma denna möjlighet. Visst framkom ändock många förslag och ett av dessa var att styrelsen skall se över stadgarna. Ytterligare ett var att ordna en träff med alla knivklubbarna för att diskutera föreningens framtid. Dessutom att ordna en kompetenshöjande träff i samband med denna sammankomst. På annan plats finns inbjudan till detta seminarium och du bör naturligtvis anmäla dej! För första gången i föreningens historia så finns en kvinna med i styrelsearbetet. Den som bröt ”gubbväldet” var Britt-Marie Fröjdhammar. Känn dej välkommen! Vi välkomnar även Per Brydolf som har stor erfarenhet av kurser, då han bl.a. bedriver kurser i silversmide. De som lämnade styrelsen var Leif Glent och Thomas Löfgren. Ett stort tack till dessa båda för det arbete de nedlagt för föreningen. Thomas har under hösten/våren lett en grupp som sett över vad som kan driva föreningen framåt. Det var den s.k. analysgruppen som efter kort tid kunnat framlägga ett digert material. Vid den träff som kommer att avhållas med knivklubbarna kommer detta material att presenteras ingående. Jag lovar att det blir många intressanta frågor som kommer upp. Knivmakare i väst håller som bäst på med att finslipa detaljerna inför kommande KnivSM. Det skall bli mycket trevligt att besöka Backamo. Jag har hört att det kommer ett stort antal deltagare till detta arrangemang. Så missa inte att åka till Backamo den 1-2 juli. Tyvärr har Samuel Karlsson meddelat att han ej längre kan medverka som vår redaktör. Han har fått ett fast arbete på en tidning. Samuel har verkligen höjt värdet på Knivmakaren under den tid han varit redaktör vilket inte minst bekräftas av de positiva erkännanden som framkommit från medlemmarna. Ett stort tack till Samuel för det arbete han utfört under sin tid inom Svensk Knivförening och han önskas all lycka på det nya arbetet. Som ny redaktör har vi lyckats få Bob Tunlind från Härnösand. Han är tvillingbroder med Kent Tunlind, Kiruna. Kent känner vi sedan tidigare som en kunnig fotograf och reporter. Dessa båda skall i fortsättningen se till att vi får en bra klubbtidning. Vi önskar dem lycka till!

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR Torsten Häller Gränsg 24 453 30 LYSEKIL tel: 0523-13238 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDF: Staffan Pantzar, Jönköping KASSÖR: Torsten Häller, Lysekil SEKRETERARE: Kent Karlsson, Norrköping LEDAMOT: Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Lars Billström, Mölndal Per Brydolf, Ekerö Britt-Marie Fröjdhammar Bengt-Olof Tallroth REVISORER: SUPPLEANT:

Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Peter Blomquist, Huddinge

VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Peter Ahnell, Norrköping Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Jan Martinsson, Klippan ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 REDAKTION: REDAKTÖR (sista numret) Samuel Karlsson Tel: 08-309912 eller 070-3544572 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 la.norling@telia.com

Jag kommer att besöka en del av knivmässorna under sommaren. Hoppas vi ses där! Till dess. Ha´ det!

stickan.

MEDVERKANDE Lars Billström Staffan Pantzar Anders Halldén Mats Holmberg Vladic Daniluk Bjarne Widheden

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Kniv-SM på Backamo är på G… Nu är det inte långt kvar till den 1 juli, då dörrarna slås upp till den gamla logementsbyggnaden på Backamo, där de blänkande tävlingsbidragen i Kniv-SM 2006 finns utställda och där materialförsäljare från Norge, Danmark och Sverige har dukat upp med handplockat material. En del av vårt lands bästa knivmakare finns också på plats för att visa sina mästerverk för besökarna att beundra, känna på och förhoppningsvis också inhandla. Under mässdagarna kommer flera högintressanta seminarier att hållas: Jonas Nilsson, forskningsingenjör på Sandvik Materials Technology AB, Svensk Knivförenings huvudsponsor, kommer att dela med sig av sitt enorma stålkunnande, Lennart Mårtensson berättar om hur bedömning av tävlingsknivar går till och vad man speciellt skall tänka på som tävlande. ”Sömnad och infärgning

av knivslidor på vårt sätt” är titeln på Anders Hedlunds och Gunolf Pålssons framträdande, ja, man skulle närmast vilja kalla det scenshow. Ingen designintresserad får missa paneldiskussionen om Formgivning och Estetik, med Thomas Löfgren som moderator. Våra utställare har också privilegiet att vara med om lördagskvällens

Knivmakarafton, som naturligtvis går i Bohusläns tecken: massor av räkor samt den gamla specialiteten äggost, särskilt gjord för oss på Bohusläns museum i Uddevalla. Vi hoppas att Backamo och Knivmakare i väst skall finnas kvar som trevliga minnen hos våra gäster i långliga tider!

FAKTA FÖR BESÖKARE Knivmässan i anslutning till Svenska Knivmästerskapet 1-2 juli arrangeras i år tillsammans med den årliga Design- och Konsthantverksmässan i Backamo, som brukar samla 150-200 utställare. Årets tema: Trädgård. Nyhet: Modevisning! Backamo ligger strax sydost om Ljungskile på vägen mot Lilla Edet, ca 35 min. bilresa norr om Göteborg och 20 min. söder om Uddevalla och kan även nås från Lilla Edet för dem som kommer från Göta älv-hållet. Skyltningar visar vägen. Fri besöksparkering på flygfältet i omedelbar anslutning till utställningsområdet. Öppettider: lördag 1 juli kl 10-18, söndag 2 juli kl 10-17. Entré för besökare kr 50, gratis under 12 år. OBS! Det finns ingen uttagsautomat inom området. Ladda i förväg! Information om arrangemanget, program, boende, knivmakarafton m.m. finns på Knivmakare i väst´s hemsida www. knivmakareivast.just.nu

��

www.svenskkniv.se

��

Knivmakaren nr.2 - 2006

och gott Rephuggartävling i Gysinge Kort om klubbar och medlemmar

På årets ”Knivkul i Gysinge”, där Upplands knivklubb är värd, medverkar även Stockholms knivförening. Vi tillsammans arrangerar en rephuggartävling. Stockholms knivförening startade den följetongen i samband med knivmässorna på Skokloster. Det finns även ett vandringspris kopplat till tävlingen, för närvarande innehar Jonas Holmberg priset. Tävlingen kommer att äga rum söndagen den 30 juli, och prisutdelningen sker i samband med övrig prisutdelning. Vill ni vara med och försöka ta priset från Jonas så anmäl ert intresse till: Thomas Olofsson thomas.olo@tele2.se 08-6462076 eller kontakta någon av funktionärerna under Knivkul dagarna Hur går det då till? Jo, så här är

regelverket. Tävlingen går till så att ett, en tum (2,54 cm) tjockt sisalrep hängs upp i en träställning med ena änden fritt hängande på lämplig (cirka 1-1,5 meter) höjd. Den tävlande ska sedan med ETT slag hugga av repet inom cirka 30 cm från den fria änden. Alla som klarar detta går vidare till nästa steg, nämligen att hugga av två hoptejpade rep på en gång. På detta vis fortsätter man att lägga till ett rep i taget, tills vinnaren återstår. Kniven får vara högst 39 cm lång, varav bladet får vara max 25 cm långt (mätt vid eggen) och 5 cm brett. En handlovsrem i nylon ska vara ordentligt fäst så att den inte kan lossna. (Viktigt.) I övrigt kan kniven ha valfri utformning.

Sandvik blir huvudsponsor Sandvik Materials Technology AB har gått in som huvudsponsor för Kniv-SM arrangerad av Svensk Knivförening. Samarbetet kommer att lanseras på Backamo under Kniv-SM 2006, där Sandvik medverkar med egen monter och personal. Dessutom kommer en av Sandviks forskningsingenjörer, Jonas Nilsson, att hålla seminarier runt temat rostfritt stål. Vi kommer att få uppleva Sandvik både i Knivmakaren och på vår hemsida framöver. Arbete har dessutom påbörjats för att göra företagets produkter lättare tillgängliga för oss knivmakare. Svensk Knivförening ser fram emot ett givande samarbete med en av stålvärldens klassiska giganter, som kan tillföra mycket till de många av oss som själva framställer blad.

Guilden ställer ut stålkonst Den 26:e augusti arrangerar Scandinavina knifemakers guild mässa. Platsen är som sagt Hotell Continental, mitt emot Central station i Stockholm. Datum den 26:e augusti kl. 10.00 - 18.00, inträdet är 100 kr och i det ingår en chans att vinna en handgjord kniv tillverkad av en av bordsinnehavarna. Det kommer att vara ca 25 utställare som har saker till försäljning. Det blir ett par material leverantörer som kommer att ha allt från stabiliserat trä till fossila material ( Jano är den ena o Henrik Ussing från Danmark den andra ) Jano kommer även att ställa ut ett intressant urval av sin fina knivsamling. Ämnet är “Stålkonst” och med det ämnar vi visa upp en del av vad som händer på knivfronten i Sverige idag. Ett av kriterierna är att varje utställande knivkonstnär måste forma sina egna blad - jag tror detta kommer att bli intressant. Ett urval av de medverkande är: Johan Gustafsson, Roger Bergh, Anders Högström, Conny Persson, Lazslo Balatoni, Andre Andersson, Micke Andersson, Jonas Holmberg, Anders Johansson, Maihkel Eklund, Jukka Hankkala, Kay Vikström, Jano, Henrik Ussing m.fl

Telefontider till styrelsen

Vad vore kniven utan ett bra blad. Här en kniv av Michael Almqvist med ett blad av stål från Sandvik. Foto: SK

Utgivningsplan för Knivmakaren 2006 Knivmakaren utkommer med fyra nummer under 2006. Det andra håller du i din hand men här nedan ser du datumen för materialdagar och utgivningsdagar. Det är alltid välkommet med material som lämnas tidigare. Nummer 3 materialdag artiklar 9/8, annonser 16/8, utgivningsdag 22/9 Nummer 4 materialdag artiklar 1/11, annonser 8/11, utgivningsdag 15/12

www.svenskkniv.se

Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar på frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Du kan då kontakta: Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 Stig Åkerblom 070-6727755

Nytt lösenord till medlemssidorna på Svensk Knivförenings hemsida www.svenskkniv.se: Medlem 123 5

Knivmakaren nr.2- 2006

Enligt dagens uppfattning är wootz (bulat) en komposit med hög kolhalt bestående av en blandning mellan järn och kol. Kompositen har väldigt oenhetlig blandning. På grund av den bildas mönstret.

Ett avancerat smide för den tålmodige Jag tänker fortsätta att berätta om mönstrat stål. Idag ska vi fördjupa oss i wootz. Vad är wootz? Jag tror inte att så många här i Sverige vet vad det är? Historisk kommer wootz från Indien och Persien. Svärd av wootz räknades som de bästa. Ett svärd tillverkat av en känd mästare kunde kosta lika mycket som tre elefanter. Tillverknings processen var hemlig och gick från far till son. På 1600-talet var recepten nästan förlorade och inte så många i Indien och Persien (Iran) kunde göra wootz. Och det är först på 1800talet som en rysk metallurg, P. P. Anosov, har fått wootz liknande den indiska. Det finns massor av myter och legender runt wootz. Enligt dagens uppfattning är wootz (bulat) en komposit med hög kolhalt 6

Fel i tillverkningsprocessen, överhettning, ej rätt utfört smide kan göra att det enda du får är bara mönster. bestående av en blandning mellan järn och kol. Kompositen har väldigt oenhetligt blandning. På grund av den bildas mönstret. Mönstereffekt kan man förklara med att delar med olika kolhalt etsas och poleras annorlunda. Damaskerat stål räknas också som komposit, men framställt med vällnings-

www.svenskkniv.se

metod, s.k. “svetssmide” Framställning av wootz går till så att man smälter alla eller en del av komponenterna. Rätt gjort har den mycket högre kvalité jämfört med vanligt stål. Den har hög hårdhet och seghet, även möjlighet att bilda “mikrotänder” som bidrar till bättre skäregenskaper. Det säges att svärd av wootz var farliga även i barns händer... En rysk metallurg A. K. Chernov har skrivit: “.... Det bästa stål som finns och som har gjorts , är utan tvekan WOOTZ” Magiska egenskaper Men inte alla mönsterstål har dessa magiska egenskaper. Fel i tillverknings -processen, överhettning, ej rätt utfört smide kan göra att det enda du får är bara mönster, kanske inte ens det. Man

Knivmakaren nr.2 - 2006

Rätt gjort blad skall skära glas efter härdningen och lätt rispa den efter anlöpningen Samtidigt är bladet väldigt seg och spänstigt.

Vi ska använda vanlig kolässja, Vi behöver eldfast tegel. Ställ dem på högkant runt ässjan, förstärk med stålband. måste göra rätt behandling för att få ”super stål”. Och innan dess måste man förstå hela idén med wootz. Ni måste förstå att detta mönstrade komposit vid speciell behandling övergår till annan kvalité och inte blir enkelt stål och inte riktig metall. Densiteten hos wootz kan bli ca 9!!! Som ni vet, densiteten hos stål ligger runt 8. Wootz är en konstig substans, den ändrar sig hela tiden och ingen kan stoppa den. Wootz är väldigt känslig, okontrollerbar komposit. Men ibland kan den överstiga i kvalité även det bästa pulverstål eller experimentalstål som finns. Som jag har skrivit tidigare kan man få wootz både vid hel och delvis smältning av komponenter. Vi ska titta närmare på första sorten, där man smälter alla komponenter. Den sorten kallas likvations wootz. Konstigt namn? På grund av att artikeln skrivits

till allmänna läsare med liten kunskap om metallurgi, vill jag inte fördjupa mig i alla processer vilka förvandlar blandningen till wootz. Kort sagt, själva dendrit likvationen går till så här. Vid långsam (absolut viktigt) kristallisering av smälta, ställer sig järnkarbidmolekyler i trådliknande kristaller (dendriter). De går rakt igenom hela klumpen. Ju saktare svalning av smälta, desto mer växer dendriterna. Vidare under kristalliseringen börjar det fastna cementit - högkolhaltig blandning av järn och kol på dendritytan. Hårdheten hos cementiten ligger något över 1000 vickersenheter. Under själva processen tappar metall som ligger runt om dendriter kolet och efter full kristallisering består götet av hårda dendriter med cementit ”pansar” omringat av ett mjukare stål. Om någon vill fördjupa sig i processen angående wootz teknologi,

www.svenskkniv.se

så tror jag att man kan hitta vissa svar i böcker om modern metallurgi. Wootz (bulat) kan göras på många sätt. Som följd kan man få olika mönster och egenskaper. Under 2000 år har smeder från när och fjärran använt olika blandningar och metoder för att få wootz. Jag ska nämna några: 1. STÅL - JÄRN. I detta fall består kompositen av järnpartiklar inneslutna i stål. Samma struktur har komposit framställt med vällningsmetod s.k. “damask”. Ungefärliga kolhalten i denna komposit ligger runt 0.8%. 2. GJUTJÄRN - STÅL - JÄRN. Denna struktur får man vid smältningen av gjutjärn och järn. När gjutjärnet börjar smälta ger det kol till järnet, så att järnbitarna får en s.k. stålpansar, men inuti förblir järn. Själva gjutjärnet bildar efter stelningen högkolhaltiga lameller. Samma modell kan fås vid svetssmide om man använder gjutjärnspulver i ställe för borax. Gjutjärn smälter, renar stål från slagg och kolar upp ytorna. Kolhalten i sån komposit kan bli upp till 1.5%. 3. GJUTJÄRN - STÅL. Likadan struktur kan man få vid smältning av högkolhaltig stål. Resultat: väldigt fint cementitnät runt om stora dendriter . Kolhalten i denna komposit kan bli över 2%. 4. HÖGKOLHALTIG STÅL STÅL. Om man smälter gjutjärn och järn så vandrar kol från gjutjärn till järn. Resultat blir att gjutjärn omvandlas till högkolhaltig stål och järn till stål. Kolhalten i denna komposit kan bli upp till 2 %. Dags att prova Nu har vi fått lite teori och det kan kanske vara roligt att prova att göra wootz också. Eftersom vi måste smälta blandningen ska det finnas en smältugn. Den bästa utan tvekan är en elektrisk ugn med tentorium element med temperaturer upp till 1650C. Och den kostar “bara” 40-50 tusen kronor. Inte alla har en sån ugn. Var inte ledsen. Man kan lösa detta problem. Vi ska använda vanlig kolässja, man kan modernisera den lite grann. Vi behöver eldfast tegel. Ställ dem på högkant runt 7

Knivmakaren nr.2- 2006 ässjan, förstärk med stålband. Då kan man lätt plocka bort dem om man ska använda ässjan till vanligt smide. Man kan även göra ett lock med hål (diameter ca 50mm). Använd två eldfasta tegel, de hålls ihop med hjälp av vinkeljärnsram med påsvetsade handtag. Fläkten till ässjan bör vara kraftig, själv använder jag punktsugfläkt. Bränslet till smältugn kan vara kol eller koks. Val av smältdeglar Det andra problemet är smältdeglar. Man kan köpa dem t.ex. på “Konrad Wahlström”, men de är inte billiga. Man kan själv göra degeln av chammot och eldfast cement, men innan dess läs speciell litteratur eller fråga specialist. Från början behövs en degel med 500ml volym, det räcker. Nu kan vi börja. Kravet är att kolhalten ska vara väldigt hög, ungefär 1.2% och uppåt. Legeringskomponenter hjälper att bilda karbider, de kan finnas från tusendelar till flera procent. Här finns det obegränsat utrymme för experiment. Samtidigt måste man komma ihåg att i historisk wootz är det en blandning av järn och kol, och ingenting annat. Några tusendelar procent i stort sett av alla legeringsämnen som kan finnas i järnmalm räknas inte. Jag rekommenderar att börja med blandningen bestående av 30 % kemiskt rent gjutjärn och 70 % verktygs- eller kullagerstål. Alla komponenter ska delas till små bitar ca 10x10mm eller mindre. Efter att man stoppat alla bitar i degeln, ta en ölflaska, krossa den i små bitar och lägg ovanpå blandningen. Krossat glas fungerar som fluss, det skyddar smältan från oxidering och suger åt sig slagg. Tjockleken på fluss bör vara ca 1cm. Degeln ställer ni i redan uppvärmd smältugn. Man kan göra ett lock till degeln så att koksen och askan inte ramlar in i den. Gör ett litet hål ca 5mm i locket så att gaserna kommer ut. På grund av att koksen brinner bort så sjunker degeln sakta ner. Man kan använda smidestång och försiktigt lyfta den jäms med övre kanten av ugnen eller göra någon sort hylla av eldfast tegel så degeln kan stå på 8

Observera att mönstret på wootz är ganska ytlig. Man kan använda salt syra men då blir mönstret helt annorlunda. den. Du måste också lägga på koks då och då. Om man öppnar locket på degeln så kan man kolla om blandningen börjar smälta. Fläkten ska gå på full effekt. Efter ca 1 till 2 timmar ska blandningen vara smält. Låt den “koka” ca 15-30 min för att vara säker på att allt har smält. Viktig temperatursänkning Nu ska vi göra nästa etapp som också är väldigt viktigt - temperatursänkning. Idealsänkningen är ca 1grad i minuten. För 1500 år sedan hade de inte sådan avancerad teknik med digitala ugnar så vi gör som de har gjort. Rätta upp degeln, fyll ugnen med ny koks. Sänk luftflödet lite grann och vänta ca 30 min. Kom ihåg att lägga på koks då och då. Efter det kan man sänka luftflödet till minimum. Efter 4-5 timmar har temperaturen sjunkit till ca 700-800 grader. Då kan du ta ut degeln eller låta den svalna i ugnen. Det spelar ingen roll vilket, eftersom kristalliseringsprocesse n är avslutad. För att ta ut tackan från degeln måste man slå sönder den med hjälp av en hammare. Titta på tackan. Den måste vara utan djupa pipes och relativt slät. Om allt är som det ska kan man se grova kristalliska nät på ytan. Då är ni på rätt väg. Nu måste ni vila lite grann

www.svenskkniv.se

och samla krafter. Vi kommer till den svåraste och viktigaste etappen på vägen till wootz - smidet. Svår process Att smida wootz är en väldigt svår process. De flesta egenskaper får wootz under smidning. Det är viktigt att smida långsamt. Innan dess rekommenderar jag att göra en högtemperaturanlöpning. Man kan smida utan anlöpning, men det finns stor risk för sprickor som kan förstöra hela biten. Anlöpningen görs vid ca 1000C i 2 timmar med svalningen i luften. Går man upp till 1100C så blir wootz homogeniserat och allt mönster försvinner. På grund av den runda formen är det svårt att hålla tackan med smidestång. Det bästa sättet är att svetsa en rund stång ca 15-20mm i diameter och ca 50-80 cm lång. Då blir det lätt att hålla i. Nu ska vi börja att smida. Jag skojar bara. Den andra grejen vi ska göra innan vi börjar är tepmociklering eller pendelanlöpning. Det är mycket med wootz! Med termocikleringen menas att ni värmer tackan till smidestemperatur för wootz 800-900C, färg ljus röd, inte orange eller gul. Efter svalningen i luften till ca 600- 700C blir färgen mörk-mörk röd nästan osynligt.

Knivmakaren nr.2 - 2006 Processen är lik normalisering, men med många upprepningar. Man måste göra så ca 20-30 gånger. Termocikleringen fortsätter även under smide, där man börjar smida vid ca 900C och avslutar vid ca 700C. För att smida 1kg tacka behövs kanske 100-150 uppvärmningar. Under de första 30-50 uppvärmningarna vill klumpen praktisk taget inte sträcka sig. Känns som om man slår på en hockeypuck. Men efter ett tag när inre spänningar mellan kristallerna försvinner blir det lättare. Tackan börjar deformeras som vanligt verktygsstål. Det finns några regler som ni måste följa vid smide av wootz. 1. Smidet ska ske utan avbrott. 2. Från början ska man slå bara på två parallella sidor. 3. Smidesämnet skall alltid vara rektangulär, inte runt. 4. Deformation skall vara inte mer än 1-2mm per uppvärmning. Man klarar inte mer om man smider för hand, men om ni använder maskinhammare ta det

väldigt lugnt , speciellt i början. Man måste hålla uppsikt efter sprickor. Om en spricka inte är så djup, så slipa bort den med rondellen. När ämnet börjar ta form och blir ca 25x25mm så kan man förbättra mönstret. Man kan tvista den, göra förborrgningar o.s.v. Ju mer man deformerar ämnet, ju bättre blir mönstret. När ni kommer ner till 4-5mm tjocklek så kan ni forma knivbladet. Ni ska lämna minst 0.5mm på varje sida för slipningen. Det är på grund av att ytan har tappat kolet och inte har wootz egenskaper. Härdningstemperatur för wootz ligger runt 850-900C, men allt hänger på kemisk sammansättning . Kylningen kan göras i varm olja. Men det är bara förslag. Har läst att kylningen har gjorts i kokande grisfett, urin från en rödhårig pojke, fågelavföringar, människans kropp o.s.v. Även rekommenderas att göra s.k. zonhärdning , när eggen tar härdning och ryggen förbli “rå”.

Anlöpningen kan man göra i vanlig köksugn vid 250-300C. Rätt gjort blad skall skära glas efter härdningen och lätt rispa den efter anlöpningen. Samtidigt är bladet väldigt seg och spänstigt. Etsning görs i järnklorid eller i svag 2-5 % salpeter syra. Håll bladet i syra ca 5-10sek. Skölj och polera lätt efteråt. Observera att mönstret på wootz är ganska ytligt. Man kan använda saltsyra men då blir mönstret helt annorlunda. Man kan även prova gamla etsningsmetoder: att gnugga på bladet med en citron till exempel. Så där gör man klassisk likvations wootz (bulat). Är det någon som har frågor? En fråga kan jag svara på. Bulat är wootz på ryska. Jag tycker att det låter fint. Buulaat. Om min artikel har väckt intresse att göra Buulaat så kan jag nästa gång berätta hur man gör s.k. “farand”. Vladic Daniluk

��

BESÖK VÅR HEMSIDA �� www.tjaderlader.se

��

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Mer om antika knivar Efter mitt föregående upprop i Knivmakaren nr 200504 om antika knivar och eventuellt intresse av att komma och sälja, byta, köpa gamla samlarknivar på Allmogemarknaden, så fick jag intet svar, det var helt tyst. Skam den som ger sej. Jag vet att det är fler än undertecknad som är intresserad av vår svenska knivhistoria. Staffan Pantzar hade medverkat till artiklarna om Moraknivar och Zornknivarna, vilka gladde mej mycket. Knivlitteratur. I Sverige finns det endast en bok om vår knivhistoria, den heter ”Knivar från Eskilstuna” och är ganska heltäckande. Boken är en bibel för den som samlar på knivar från Eskilstuna (vem gör inte det?) och finns fortfarande att köpa hos änkan till författaren Arne Marmér. Adressen hittar du på nätet. Den brukar också gå att hitta på antikvariaten om du söker på: www.svaf.se/sok.htm Vill man läsa om finska knivar så finns ”Finnish knives and bayonets” med bilder på enormt vackra Kauhavaknivar. Den är skriven på finska men med fotnoter på engelska, tyvärr är den så gott som omöjlig att få tag på. Däremot finns det utgivet en bok av amerikanske knivsamlaren Lester C. Ristinen som heter ”Collectable knives of Finland”. Mycket fakta om finsk knivhistoria, fina bilder, omfat-

DAMASTEEL, 2000-talets damask Tål tuff användning inom friluftsliv och livsmedelshantering

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

Kniven är gjord av Karel Hons

tande förteckning över finska knivmakare och avtryck av en massa äldre knivkataloger. Boken kostar 40$ och kan beställas på: www.memoriesoff inland.com . Norrmännen, våra knivtokiga grannar, har flera böcker om sin knivhistoria. Norsk knivförening har stor fokus på sin knivhistoria med möjlighet att få hjälp med att ”artbestämma” äldre knivar. Jag är själv medlem och har fått proffsig och sakkunnig hjälp. Tillbaka till Sverige, vi har alltså en bok om knivar från Eskilstuna och så har vi ett stort svart hål avseende vår främsta och mest kända knivbyggd, nämligen Morabygden. Här, tycker jag, måste det fram krafter så Sverige och Dalarna får en bibel om sin knivhistoria värd namnet. Fortfarande borde det finns samlare och folk som arbetet med knivtillverkning och som har kunskaper och som kan berätta om en unik knivhistoria. Boken måste skrivas innan denna kunskap helt dör ut. Bildunderlag för gamla Morakniver kommer att finnas kvar, det ser vi samlare till. Borde inte detta vara en hederssak för Svensk Knivförening att ta initiativet till att förverkliga denna bok? Ekonomiskt borde det finnas intressenter som kan sponsra en intresserad författare. Tillbaka till 2006 och Jönköpings Allmogemarknad den 10 september. Undertecknad kommer att vara på plats och sälja nordiska knivar med 1800-talsstuk Vill du medverka så tag kontakt. Anders Halldén anders@cultur.nu eller 03622089 Besök vår hemsida www.cultur.nu

Scandinavian Knifemakers Guild’s 2:a Årliga Knife Show Nordiska knivkonstnärer i Stål Lördag 26/8 2006 10 - 18 Hotel Continental Klara Vattugränd 4 Stockholm

Roger Bergh Johan Gustavsson Henrik Ussing André Andersson Anders Högström Anders Johansson Jukka Hankala Maihkel Eklund m.fl....

Conny Persson Kay Wikström JT Pälillö Lazslo Balatoni Micke Andersson Thomas Löfgren Bjarne Widhede Pasi Jaakonaho

För Show information kontakta Johan Gustafsson johanknives@telia.com ○ Anders Högström andershogstrom@hotmail.com. Hotell infomation Telefon: +46(0)8 517 342 00 ○ Fax: +46 (0)8 517 342 11 ○ E-post: continental@scandic-hotels.com

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Mångsidighet och livskvalitet.

Nu finns även fällknivsmaterial i vår nyöppnade butik UDDEVALLA KOMMUN

STOCKHOLMS KNIVFÖRENING INBJUDER TILL EN NYSKAPANDE KNIVUTSTÄLLNING!!!

Stockholms knivförening tar ett nytt grepp när det gäller knivutställningar! Vi satsar på konstnärlighet och kvalitet. Vi bjuder in speciellt utvalda och kvalificerade konstnärer inom knivmakeriet i Sverige till ett speciellt arrangemang i en spännande och kulturtyngd miljö, nämligen Gamla stan. I hjärtat av Stockholm ordnar vi en utställning den 5 -11 augusti 2006 med temat Kniven som konst. Utställningen pågår en hel vecka och inleds med en vernissage lördagen den 5 augusti 2006 kl. 11.00. Kontaktpersoner angående knivutställningen är Lars Norling, tel 08-381424, e-post la.norling@telia.com information lämnas också på vår hemsida, www.stockholmskniv.nu.

www.mixfishing.se

��

Kniven som konst

��

0171-360 05

��

www.svenskkniv.se

��

Knivmakaren nr.2- 2006

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Kaj Embretsen:

Förste Knivmästare av Ärans Hus Det största priset instiftat av Svensk Knivförening Knivmästare av Ärans Hus Stol Nr 1 har 2006 tilldelats Kaj Embretsen. Motiveringen är att han är den störste Knivmakare Sverige har och den som betytt mest för knivmakeriets utveckling i vårt land.

”Jag är rörd”, sade Kaj när han fick reda på att han fått utmärkelsen. Kaj kommer till seminariedagarna i Gysinge för att ta emot utmärkelsen och för att berätta om sitt knivmakarliv. Kaj har som ingen annan varit ihärdig och alltid stått längst fram när det gäller att utveckla kniven och stålet. Han har varit envis som få och hans pionjärinsats står i ett helt och hållet eget ljus när man betraktar det han åstadkommit. Kaj måste vara den förste i Ärans Hus, det finns helt enkelt ingen annan att välja. Glädjen över att Kaj accepterat och att han kommer till Gysinge för att ta emot priset är överväldigande. Vi har fått vår förste Knivmästare. Det började på ett snickeri Det hela började med att en jobbarkompis på ett snickeri i Edsbyn höll på att göra enkla knivar i slutet på 70-talet. Kaj fick intresse och började leta knivblad i Finland och fick en del knivblad från en smed i Umeå. Det var enkla bruksknivar i början men Kaj ville göra sina blad själv. Petrus Åberg, en gammelsmed från Edsbyn, var 79 år 1979 när Kaj och Petrus träffades. Petrus tyckte att Kaj skulle göra helstålsblad för det fanns ingen ekonomi i att smida laminerat och dessutom fanns det inte tillräckligt bra stål längre. Petrus far hade haft en yxfabrik som hette Urafors. När Kaj började laminera 83-84 kom farbrorn varje dag till Kajs smedja för han tyckte att det här var kul. ”Nu har du allt fått tag i bra järn” sa Petrus när Kaj fått ihop laminatet. Resten är historia.

Det har hänt en hel del sedan Kaj gjorde sin första kniv 1976. Ni ser den nederst på bilden. Den andra är en tidig modell från 1984.

Kaj har som ingen annan varit ihärdig och alltid stått längst fram när det gäller att utveckla kniven och stålet. Vi har fått vår förste Knivmästare. 1983 fick Kaj ett ultimatum från familjen att nu får du sluta med knivar eller börja på heltid. Han var aldrig hemma. I samma veva hade Kaj börjat experimentera med damaskering. Till tävlingen 1985 hade han fått fram ett par blad som han ställde ut i samband med tävlingen som Jaktmarker och Fiskevatten anordnade. I början var det blötjärn och stål. Bert Öberg från Skåne hade fått reda på att man kunde använda nickel och när Kaj testade det började det hända saker. Till New York Genom Blade Magazine fick Kaj 1988 reda på att det fanns en show i New York. En kompis på SAS tyckte att han skulle åka och Kajs fru ringde och fick reda på att det fanns ett ledigt bord p.g.a. att en knivmakare lämnat återbud. ”Jag bestämde mig direkt” säger Kaj. Han hade med sig tjugo knivar och sålde elva. Då var knivmakeriet på topp i USA och det var ett fantastiskt mottagande Kaj fick. 1991 började Kaj med fällknivar. Det var större efterfrågan på fällknivar och man fick bättre betalt för dom. När han först gjorde en fällkniv slog han isär en billig och kollade hur den var uppbyggd. Så är det, Kaj går på något sätt från grunden i alla lägen när han utvecklar sina knivar. Numera gör han 40-45 knivar om året och av dom går flest till USA. Han är numera en av de främsta fällknivsmakarna i världen, kanske den allra bäste. Det är antagligen helt och hållet Kajs förtjänst att vi nu har så många knivmakare som åker till USA. Han stakade ut vägen. Kaj har fått många utmärkelser tidigare och hans karriär finns beskriven på hans hemsida som är länkad från Svensk Knivförenings hemsida. Svensk Knivförening välkomnar Kaj Embretsen till Ärans Hus stol Nr 1 vilket också innebär att han är ständig medlem av Svensk Knivförening. Text: Staffan Pantzar, foto: Samuel Karlsson

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Svensk Knivförenings första ”fri-ungdoms-medlem”! Som tidigare berättats i Knivmakaren har Jonny Nilsson, Mattias Styrefors och Owe Wallin skapat en möjlighet för ett antal ungdomar med knivmakarintresse att bli medlemmar i Svensk Knivförening utan kostnad. Den första medlemmen som kommit med tack vare deras satsning kommer från Kungsbacka och heter Simon Gullberg. Det kommer säkert snabbt att fyllas på med flera! Simon började i en kvällscirkel hos Knivmakare i väst förra hösten efter att ha fått intresset väckt vid ett besök på föreningens knivmässa. Han är redan inne på sin femte kniv och med handledning från cirkelansvarige Bengt Wettesten och goda tips från kurskamraterna har han utvecklats ordentligt. Som en av hans sextio år äldre kurspolare sa: ”Den grabben kommer att bli riktigt bra. Han är vetgirig nog att ta till sig kunskap hela tiden” Lars B.

Simon i sin arbetsmiljö på Annebergsskolan utanför Kungsbacka. Den femte kniven, med jakarandaskaft och vit spacer får en detaljfinish. De fyra tidigare verken ligger också på bänken.

Ställningen i Värvar-Barometer - maj 2006 41 nya medlemmar hälsas välkomna och grattis till er som värvat. De flesta har värvat ihop sin medlemsavgift, vissa flera gånger om. Sixten Keisu har fått sin medlemsavgift betald fyra gånger. Han har dessutom värvat en hel förening. Det är glädjande att se att så många engagerat sig i medlemsvärvningen. Janne Johnson och Michael Almqvist har dragit in sex nya medlemmar och förra årets överlägsne vinnare Janne Bergstrand har hittills värvat tre. Nu väntar vi med förtjusning på alla andra. Tänk om varje medlem kan värva en. Då är medlemsantalet fördubblat. Det skulle verkligen sitta fint. Kom igen nu. Vi kör med säkerhet året ut sen får vi se hur det blir nästa år. 8 medlemmar Sixten Keisu, Övertorneå: Holger Pekkala, Pello Christer Nyberg, Svanstein Jörgen Jan-Erik Rova Börje Rautila, Bengt Lehto 14

Tornedalens Knivklubb ny medlemsförening. Tony Alanentalo Ragnar Lampinen 6 medlemmar Jan Jonsson, Vagnhärad. Stig Nordwall Thomas Olsson Jan Jonsson Jan Gunnarsson Åke Borg Göran Broman 6 medlemmar Michael Almqvist, Lövånger Sören Borrelid Margareta Jonsson S-O Nyström Ersmark Rune Erngrund Sven-Olof Nyström Jan-Erik Brännström 3 medlemmar Janne Bergstrand, Ekerö. Leif Gustafsson J-E Lindgren Hasse Ehn 3 medlemmar JANO Rolf Pettersson Mårten Suup Werner Hoffmann 2 medlemmar Leif Essén

www.svenskkniv.se

Tore Olsson Roland Svahn 2 medlemmar Kent Karlsson, Norrköping Bernt Bergström Lars Norrman 2 medlemmar Tord Andersson, Lödöse S-E Karlsson Aranka Dezsö 1 medlem Gulls Hemslöjd Johan Andersson 1 medlem Klemens Anttila, Valbo Kjell Grönvall 1 medlem Owe Wallin, Hudiksvall Jan Krantz 1 medlem Thomas Löfgren, Eksjö Roger Hag 1 medlem Jörgen Olausson, Gällivare. Tommy Siverhall 1 medlem Christer Eriksson, Älvsbyn. Stig Granberg 1 medlem Lars-Ivan Lodin Erik Larsson 1 medlem Samuel Karlsson Gösta Karlsson 1 medlem Staffan Pantzar Roland Strömberg

Knivmakaren nr.2 - 2006

Nu höjer vi temperaturen i kampanjen för medlemsvärvning!

Du får 125 spänn för varje nyvärvad, fullbetalande, medlem under 2006 Två värvade medlemmar = ditt eget medlemskap betalt

Varför kampanj för medlemsvärvning? Medlemmarna i Svensk Knivförening satsar ytterligare för att skapa en bra hemsida och en ännu bättre knivtidning och service vilket kräver ekonomiska resurser. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter. Din insats behövs i rekryteringsarbetet!

Lars Blänning: Jag är ordförande i Stockholms Knivförening och jag tycker att alla som är med i en lokalförening skall gå med i Svensk Knivförening

Anders Hedlund Lysekil: Jag är aktiv knivmakare och ser Svensk Knivförening som en förening som ger mitt knivintresse mycket tillbaka för medlemsavgiften.

Jonny Nilsson, Arvidsjaur: Jag har fått så mycket genom Svensk Knivförening genom åren att jag aldrig kan återgälda det.

Hur?

Sätt in 250 kr per ny medlem på Svensk Knivförenings plusgiro och skriv på talongen medlemmens namn och adressuppgifter samt ditt namn som värvare Eller Skicka in en lista till kassören Torsten Häller (Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil) med namnen och adresserna på de personer som du värvat och tala om vad du själv heter. Svensk Knivförenings Plusgirokonto: 162 14 46 – 2 Presentkorten sänds ut till dig en gång per halvår.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

��

Du kan också maila eller ringa in anmälan till stig åkerblom. Tel: 070-6727755. Mail: knivstig@telia.com

��

�� Foto: Samuel Karlsson

www.svenskkniv.se

��

�� Foto: Leif Glent

��

Knivmakaren nr.2 - 2006

��

�

��

�� Foto: Kent Tunlind

�� Anders Regnander

Foto: Lars Norling

��

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Knivmakarhelg med seminarier i vackra Gysinge Svensk Knivförening inbjuder alla medlemmar till en knivmakarhelg med åtta seminarier med tio seminarieledare eller till en horngravyrkurs i Gysinge månadsskiftet september-oktober. Helgen börjar redan på fredagskvällen med stor social gemenskap och mycket knivsnack. Seminarieledarna och hela styrelsen är med från början. Vi ser fram emot stor uppslutning av knivmakare från Skåne i söder och till Norrbotten i norr. Vi har valt Gysinge Bruk eftersom det ligger någorlunda centralt i vårt avlånga land. Även om det blir lång resa för en del hoppas vi att många långväga medlemmar sluter upp. Det kommer att finnas en hel del höjdpunkter. Efter middagen på lördagskvällen kommer Svensk Knivförening att kora Kaj Embretsen till Knivmästare av Ärans Hus på Stol Nr 1. Läs mera om detta i egen artikel i denna tidning. Lördagskvällen kommer vi att ha möjlighet att träffas alla för mera knivsnack och samvaro. Under lördagen kommer de mångkunniga seminarieledarna att dela med sig av sina lärdomar. På söndag förmiddag kommer vi att ha en öppen verkstad där seminarieledarna låter dig pröva att göra egna lyckosamma arbeten och en del misslyckanden. Följande fem seminarier kan alla besöka: Maihkel Eklund är knivmakaren som utbildat sig inom gravyr och kommer att undervisa om det. Han är dessutom

scrimmare och vem har inte gjort en kniv på hans fina knivblad? Anders Regnander gör alltid något nytt. Hans design är något alldeles speciell och han kommer att visa att scrimshaw är möjligt för vem som helst. Ulf Brandt har presenterat sig på tävlingar landet runt de senaste åren och har blivit en av de bästa på att designa knivslidor. Han gör även scrimshaw av bästa märke. Ulf kommer att ge dig tips om läderarbete. Anders Hedlund gör alla slags knivar från knivar med sticktånge och han är en av de allra bästa på fällknivar. Anders kommer att dela med sig av sina kunskaper om hur man gör karvsnitt på läderslida och om sitt fällknivsbyggande.

Maihkel Eklund visar gravyr. Robert Mattsson är smeden som har blivit expert på att göra sprängdamaskblad. Hans kunskap som smed är vida känd och knivbladen sprids numera över världen både som färdiga knivar och blad. Sten Håkansson är eldsjälen och slipmästaren. Alla som slipar sina egna blad vet vad en slipmaskin från Sten är värd. Han är en trogen utställare i Ludvika och vad vore en sommar om man inte fick fylla på förrådet av slipband hos honom. Mattias Styrefors har på senaste imponerat på amerikanska knivsmeder i Solvang, Kalifornien. Mattias mästerstycke är mosaikdamask där han utvecklat fantastiska mönster. Mattias kommer att finnas på plats tillsammans med Sten Håkansson och Robert Mattsson.

Ulf Brandt demonstrerar läderarbete. Foto: Samuel Karlsson. 18

www.svenskkniv.se

Av följande tre seminarier kan du endast välja ett eftersom de kommer att pågå samtidigt:

Knivmakaren nr.2 - 2006

Sten Håkansson slipar. Foto: Samuel Karlsson.

Pentti Turunen har lång meritlista och han har specialiserat sig på att göra finska knivar med intarsia. Det han kommer att tala om är vårt arv av gamla knivar. Hans kunskaper i detta ämne är mycket stora och han kommer även att ge oss inblickar i den bok han håller på att skriva om knivhistoria. Kent Tunlind är Fotografen med stort F. I sin profession tar han bilder på brudpar i Ishotellet i Jukkasjärvi och han är även en mycket duktig knivmakare och knivfotograf. Vill du lära dig ljussättning och fototeknik för dina egna knivbilder har du hittat din man. I skrivande stund finns det ännu inget namn på den mångkunnige person som skall tala om stålkvaliteter. Han kommer dock från ståltillverkaren Sandvik AB. Ett måste för varje knivmakare. Väljer du Jonny W Nilsson kommer du att vara upptagen från fredag lunch till söndag lunch med en horngravyrkurs. Jonnys meritlista är lång. Han har gjort

Foto: Samuel Karlsson. sig ett stort namn på shower i USA dit han ofta åker och visar upp sina knivar. Jonny gör sin gravyr djupare och med större precision än de flesta. Vill du lära om hornknivar och dess gravyr ska du gå en kurs för Jonny hela helgen. Som du ser finns det mycket att välja på. Detta skall bli den helg då vi kommer att ha möjlighet att lära känna varandra närmare och du kommer även att ha möjlighet att påverka framtiden för hantverket kniv i Sverige. Känn dig välkommen! Framtiden Svenskt Knivmakeri Nu gäller det framtiden! Under två dagar i Gysinge skall vi samla så många knivföreningar och medlemmar som vi överhuvudtaget kan. För att åstadkomma en knivmakarhelg värd namnet har vi skummat av gräddan av kunniga personer inom knivmakeriet som kommer att hålla seminarier inom sitt område. Dessutom vill styrelsen informera om hur framtiden kan gestalta sig för oss knivmakare. Under vintern har

www.svenskkniv.se

Anders Hedlund visar karvsnitt. en utredningsgrupp tillsatt av styrelsen utrett vad som är viktigast att göra nu. Bakgrunden är den motion från Knivmakare i väst till årsmötet 2005 med påföljande beslut ”Att Svensk Knivförening skall arbeta för att bli huvudorganisation för alla knivföreningar i Sverige”. Utredningen, som presenterades på senaste årsmötet, har identifierat åtta verksamhetsområden: 1. Organisation och Ledning. 2. Utbildning och Kompetensutveckling. 3. Traditioner och Kulturellt Arv. 4. Tävlingsverksamhet. 5. Utställningar och Mässor. 6. Information och Marknadsföring. 7. Försäljning och Marknadsplatser. 8. Medlemsvård och Medlemsrekrytering. Utredningen kommer att presenteras i sin helhet under ett par timmar inbakad i Knivmakarhelgen i Gysinge. Styrelsen vill ha svar på frågan: är det så här vi skall jobba i framtiden eller finns det andra förslag? Styrelsen

Knivmakaren nr.2- 2006

Kompetensutveckling i Sävsjö Smålands Knivmakare och Sävsjö kommun tar återigen ett initiativ och bjuder in hela knivmakarsverige till en helg med kompetenshöjande aktiviteter till gagn för knivmakeriet. Som knivmakare så är vi alla medvetna om vikten av att få nya kunskaper och färdigheter så att vi kan utvecklas i vårt gebit. Av denna anledning så organiseras under helgen den 11 och 12 november 2006 ett antal seminarier och workshops i Sävsjö som var arena för KnivSM 2005. Under 2008 kommer en ny stor knivmässa att genomföras på Sävsjö Skyttecenter. Höstens arrangemang är ett led i denna satsning som skall gagna det svenska knivmakeriets utveckling. Till höstens evenemang sker en satsning på ett antal ämnesområden som är lite ”nya” och därmed kan kännas spännande och förhoppningsvis även efterfrågade. ”Att samla på knivar” är ett sådant ämne som kan sprida kunskap till samlare såväl som till oss knivmakare. Att seminariet dessutom hålls av den franske frilansjournalisten Francis Anglade gör inte saken sämre. Francis skriver för de franska knivtidskrifterna Excalibur och La Passion des Couteaux och är också sedan många år en samlare av knivar. Den mångåriga kunskapen om samlandets mysterier och kunskaper om den internationella knivvärlden torde innebära att hans kompetens är världsledande. Kvinnor kan - göra kniv ”Kvinnor kan – göra kniv” är ett annat spännande ämne. Vi känner alla till problematiken med att knivmakeriet är en mansdominerad sysselsättning. I skrivande stund pågår ”förhandlingar” med den kvinnliga franska knivmakaren och smeden Stephanie Mottais. Hon är en etablerad knivmakare på den franska arenan och gör många olika typer av knivar såsom fällknivar, bruksknivar, mer exklusiva samlarknivar. Vi hoppas att alla pusselbitar faller på plats så att vi under de två höstdagarna kan inspireras av Stephanies kunnande och hennes utvecklade sinne för design, linjer, färg och form. Ämnet Design, estetik, linjer, färg och form ägnas ytterligare uppmärksamhet genom ett par svenska föreläsare som är professionella och håller högsta klass i Sverige.

Jakten på föreläsare pågår och till dags dato så har Sävsjö fått klartecken från Ulf Brandt, Sune Oskarsson, Gunolf Pålsson och Anders Hedlund. Scrimmotivet på bilden är ett exempel på Ulf Brandts skicklighet. Foto: Samuel Karlsson. frågor redan nu så är du välkommen att kontakta Bengt-Elis Pettersson på telefon 0382-152 15 eller Thomas Löfgren 0381-135 73.

Johan Gustafsson Tillverkar Mosaik Damask blad till försäljning igen! Priser från 2000 kr/st Ring eller maila för aktuella bilder.

Gurus bokade Vi arbetar också för högtryck med att få de bästa föreläsarna inom ämnesområdena Scrimshaw, Karvsnitt i trä och läder, Stål och stålsorter – principer för blad-tillverkning, Carving, Titan – för smycken och kniv? Lövträ – för hantverk och kniv. Jakten på föreläsare pågår och till dags dato så har vi fått klartecken från Ulf Brandt, Sune Oskarsson, Gunolf Pålsson och Anders Hedlund – alla gurus på det workshopsämne som de kommer att ge ut till de närvarande deltagarna. Under juni månad kommer planläggningen att vara så långt gången att inbjudan kan skickas ut till knivmakare och föreningar. Vik redan i dag helgen den 11 – 12 november 2006 till kompetensutveckling av ditt eget knivmakeri! Om du har 20 www.svenskkniv.se

www.johanknives.com johanknives@telia.com +46 (0) 70 316 71 20

Knivmakaren nr.2- 2006

��

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Thomas Oja, Tärendö. Förfinadbrukskiniv B. Ej placerad Foto: stig åkerblom.

Urban Gustavsson, Trollhättan. Brukskniv A. Ej placerad Foto: stig åkerblom

Ulf Brandt, Husum. Öppen Klass. Årets

Söderhamn 2006 Njut av några vackra knivar som deltog vid tävlingen i Söderhamn.

(Pågrund av fotoproblem är urvalet något begränsat.)

Urban Gustafsson, Trollhättan. Förfinadbrukskniv A. Ej placerad. Foto: stig åkerblom 22 www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2 - 2006

Kniv.

Foto: Ulf Brandt

Ulf Brandt, Husum. Tredje pris Smyckeknig bĂ¤lte. Foto: Samuel Karlsson

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Knivdagar med grus i maskineriet För oss arrangörer kommer Knivdagarna i Söderhamn år 2006 att gå till historien. Inte som vår bästa tävling eller den med mest eller minst antal knivar utan som den tävling där i stort sett ALLT Smådjdes (försök själva förkorta smådjävlades får ni se.) För att göra en oändligt lång historia kort så kommer här ett sammandrag på alla små förtretligheter under veckan före och under tävlingshelgen. En domare bröt armen, en reserv visade sig vara dubbelbokad, en domare blev magsjuk samma morgon som bedömningen skulle göras. Det gjorde att stig åkerblom som skulle suttit som protokollförare fick gå in som domare och Anders Regnander gick in med kortast möjliga varsel( Vi har från vår förening alltid sagt att vi inte ska döma i vår egen tävling men vad gör man?). Tack Owe för att Du inte fick punktering på vägen ner. Det gjorde också att undertecknad fick gå in som protokollförare och det var ju inga problem för vi skulle ju använda Hans W:s program som vi använt i fjol och som användes under SM. MEN, programmet hade inte hunnit komma med posten och den version som kom via mail fungerade inte. Jo, det kanske den nog gjorde men undertecknads dator var inte utrustad med Access-programmet och inte heller den bärbara lånedator som vi hade. Det blev att skriva om alla protokoll, deltagarlistor, program m.m. MEN, då visar det sig på bedömningsdagens morgon att vår lånedator inte hade Wordprogrammet heller. Hem, upp på vinden och där längst bak tillsammans med en gammal dator

Den lurviga kniven stack ut från övriga i utställningen. Foto: Bert Westerberg 24

Yngve Edell från Gävle berättade om och visade sjömansarbeten, en föreläsning som uppskattades mycket. Här ser ni en av hans sjömansknivar. Foto: Samuel Karlsson. hittade jag en skiva med Office 98. Tillbaka, installera, puh, det fungerade. Domarbedömningen gick över förväntan, ingen skar sig, ingen förstörde någon tävlingskniv utan allt flöt på. Mer grus Då var det bara att skriva ut bedömningsprotokoll och diplom, MEN då visar det sig att undertecknads skrivare inte vill skriva ut större teckensnitt än storlek 12 utan fartränder. Hem till stig som köpt en ny men inte inkopplad skrivare men efter ca. en timmes tandagnisslan fungerade den, förutom att den matade både 2 och 3 papper samtidigt med mycket konstiga diplom som följd. Det lyckades i alla fall till slut. Då var det bara kvar att

www.svenskkniv.se

fotografera prisknivarna och plasta in diplomen. Stig hade köpt ett speciellt fototält MEN det visade sig när han skulle börja fota att det inte var komplett. Han försökte i alla fall med varierat resultat. Vi enades om att huvudsaken var att om det såg ut som en kniv på bilden så var det OK. Pust och stön men när det äntligen var utställningshelg kändes det som om vi nästan var på banan igen. Det hade tidigare under veckan visat sig att cafeterian skulle vara uthyrd på lördagskvällen, och hyresgästen ville börja duka tidigare,vilket i sin tur gjorde att det inte skulle bli någon servering under lördagen. Frågan kom ju givetvis upp om vi skulle anordna någon form av

Knivmakaren nr.2 - 2006 Resultatlista Knivtävlingen Söderhamn Enkel Brukskniv klass A (max.150 p 1. Ulf Brandt 143 p 2. Urban Gustavsson 138 p 3. Gunolf Pålsson 136 p Enkel brukskniv klass B (max 150 p) 1. Göte Olsson 133 p 2. Hans Johansson 127 p 3. Hugo Berg 121 p Förfinad Brukskniv klass A (max 150 p) 1. Åke Eriksson, Publikens Pris 147 p 2. Åke Eriksson 146 p 3. Gunolf Pålsson 145 p Förfinad Brukskniv klass B (max 150 p) 1. Tony Rick 137 p 2. Göte Olsson 128 p 3. Johnny Axling 127 p Praktkniv/ Smyckeskniv bälte (max 142 p) 1. Johan Stenevad 140 p 2. Ulf Brandt 139 p 3. Ulf Brandt 135 p Damklass ( max 130 p) 1. Sara Lindstöm 112 p 2. Åsa Nilsson 111 p Smyckeskniv ej Bälte ( max 140 p) 1. Stefan Heldt 138 p 2. Stefan Heldt 137 p 3. Jan Jonsson 136 p Öppen klass (max 105 p) 1. Ulf Brandt, Årets Kniv 103 p 2. Johan Stenevad 102 p 3. Ulf Brandt 101 p Nybörjarklass (max 130 p) 1. Bruno Johansson 104 p 2. Emanuel Bylund 87 p 3. Peter Andersson 86 p Ungdomsklass (max 130 p) 1. Edvin Höglund 121 p 2. Sacha Andersson 91 p 3. Sebastian Helmersson 88 p HP Erik Bamford 86 p HP Jennie Persson-Söderman 85 p HP Stefan Åkerlund 85 p HP Robin Bodell 84 p

kaffe försäljning men visa av hur veckan varit konstaterade vi att NÄE, det vågar vi inte. Och lite till Som de rutinerade utställningsrävar vi är gick upp-packningen i montrarna bra, borden till utställarna var på plats MEN då visar det sig att spotlightsen ovanför montrarna är helt döda.Nåja det är ju ljust ute så knivarna syns väl i alla fall. Då kommer Ulf från Nordell knives med en låda och en ryggsäck och ser lite klen ut. Förkylning har slagit ut både honom och Ingemar så han har inte mer grejer med sig och kommer bara att vara på Kvarnen under lördagen ( och med dom glansiga ögonen förstår jag honom).

Några fler bakslag hände inte under lördagen förutom att vädret troligen var för bra för att folk skulle vilja gå inomhus och titta på knivar. Söndagen kvar. Anders hade lovat att plasta in de sista prisdiplomen på söndagen eftersom några kort på prisknivarna hade tagits om. MEN lamineringsmaskinen var inte på sitt bästa humör så de sista diplomen var fortfarande varma vid prisutdelningen. Vi konstaterade att Murphys lag verkligen gällde d.v.s. att om något kan gå fel så gör det det. Anders nämnde att det fanns en annan mans lag som gjorde gällande att Murphy var optimist. Så förlåt oss, alla tävlande, utställare och besökare, för vår ambition var högre men i år nådde vi inte ända fram. Vad kan man då lära av allt det här? Jo, att man aldrig skall vara för säker på det invanda. Vi i föreningen fick oss en tankeställare som förhoppningsvis gör att vi är bättre förberedda på alla eventualiteter till nästa år. Nog om det negativa, här kommer tävlingen: Tävlingen som sådan 94 st. alster hade lämnats in. Nytt för året var nybörjarklassen där vi trodde att fler skulle våga visa upp sig men endast 6 alster var inlämnade. Vi tror ändå på klassen och kommer att fortsätta med den kommande år mycket för att den som ungdomsklassen kan visa på stora skillnader och även lite nya idéer från knivmakare som inte har blivit helt indoktrinerade av hur en kniv ”ska ” se ut. Ungdomsklassen förresten, åter igen vår största klass med 32 inlämnade alster. Jag pratade om nytänkande i nybörjarklass och i ungdomsklassen syntes det verkligen på ett par bidrag. De som såg vår utställning kunde inte undgå att se kniven med skaft av ”rosa ludd”( en kniv jag hoppas kommer på bild här i tidningen), en sådan kniv behövs i alla klasser för att få något som blicken fastnar på och som också gör att man börjar se de knivar som ligger bredvid. Inte för att knivarna är ”dåliga” utan mer för att många knivar ser relativt lika ut för en oinvigd besökare. Kvaliteten var i år otroligt hög i alla klasser vilket bl.a. resulterade i att det i ett par klasser bara skiljde två poäng mellan ettan och trean. Och otroligt många vinnarknivar låg nästan på klas-

www.svenskkniv.se

sens maxpoäng efter bedömningen. Årets stora vinnare (som vanligt) var Grundsundas knivmakare Ulf Brandt men i år fick han lite konkurrens av Åke Eriksson som vi är glada att se tillbaka i tävlingssammanhang. Årets kniv-utmärkelsen gick till Ulf Brandt men Publikens Pris kammade Åke Eriksson hem. Prislistan för alla klasserna ser Ni på annan plats. Under söndagen hade vi dessutom två andra begivenheter. Yngve Edell från Gävle berättade om och visade sjömansarbeten, en föreläsning som uppskattades mycket. Det andra var Anders Regnander som visade hur han gör en silverholk till ett knivskaft. Även det ett uppskattat inslag. Vi kommer med största sannolikhet att arbeta vidare med föreläsningskonceptet till nästa år. Två förändringar Inför nästa år kommer vi att göra två förändringar i tävlingen, dels kommer vi att gå tillbaka till vår ursprungshelg, första helgen i maj. Nu har vi testat ett par tävlingar tidigare på året men det vi sett som lite negativt är att vädret kan vara lynnigt samt att det då inte kommer så många flanörer och tittar. Årets publiksiffra hamnade någonstans mellan 800-1000 vilket är bättre än i fjol då vi hade ca. 300 färre. Den andra förändringen är att vi kommer att ta ut en anmälningsavgift till tävlingen. Vi har i många år levt på det överskott som vi fick vid arrangerandet av Kniv-SM och som vi tyckt skulle komma knivmakarna som hjälpte oss med det till gagn, men eftersom allt blir dyrare med annonser och porton, lokalhyra m.m. så ser vi oss tyvärr tvingade att börja ta betalt. Men eftersom vi talar om det ett helt år i förväg borde alla intresserade kunna börja spara redan nu, ca. 8 kr i månaden, så vi hoppas att det inte ska inverka menligt på antalet knivar. Dock kommer vi att låta ungdoms- och nybörjarklassen vara fortsatt avgiftsfria. Slutligen vill vi tacka alla tävlande, utställare, sponsorer och besökare för Era insatser för att göra det möjligt för oss att genomföra vår tävling. Med förhoppning om ett snart återseende Mats Holmberg Söderhamns knivgille

Knivmakaren nr.2- 2006

Knivskolan del två Då ”kör” vi igen! Tillpassningen Tisdag: Mammutbeten jag har är lite drygt 5 cm bred och den skall räcka både till slidan och själva kniven. Detta innebär att jag måste dela den på hälften då jag beräknar att jag behöver 2,5 cm för att klara slidans tjocklek. Kniven kommer visserligen inte att bli tjockare än 10 – 15 mm, men jag vill ha lite marginal. Dessutom skall ju även slidbiten klyvas en gång och sedan planputsas.

Placerar den bakre mallbiten på skaftämnet och ritar av mallen på lämplig, mönsterrik del. Här spelar det ingen roll vilken väg jag vänder mallen.

Jag börjar nu med att putsa till den andra biten som jag skall använda till skaftet. Den svarta barken skall bort ( men jag sparar den, då man aldrig vet när den kan komma till användning ). Nu putsar jag bort alla grova sliprepor så att jag kan se mammutens vackra mönster igen. Dags att göra en pappmall av ritningens skaftdel. Denna gång tar jag hjälp av ett kalkerpapper och för över den till en bit tunn papp av ett gammalt vykort.

Sågar ut biten med någon millimeters marginal runt om för att sedan slipa fram den rena, yttre konturen. Dock lämnar jag ”magbitens” kontur då det lämpar sig bättre att slipa fram den vid ett senare tillfälle.

Klipper ut mallen och dess olika delar.

Tillverkar sedan frontbiten till skaftet på samma sätt.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006 Med viss oro tar jag nu itu med ”guldringen”. Hur långt in sträcker sig den vackra guldfärgen? Hur är det med ev. sprickbildning? ”Ringen” skall vara 6mm tjock så jag beslutar mig för att såga 12 mm in på biten och håller tummarna. För att få bättre stöd när jag sågar lägger jag en bit papp under.

Simsalabim så är sprickan ”borta” eftersom det naturligt i den färgade mammutbeten ofta förekommer svarta stråk. Därefter delar jag av biten i dess längdriktning med en japansk bladsåg.

Viker därefter bägge bitarna inåt och limmar ihop dem och putsar bort alla utskjutande delar. Resultatet låter inte vänta på sig, tyvärr! Det ser svart ut och en i detta sammanhang bred spricka visar sig nu tydligt.

Nu har jag den vackraste guldmönstringen utåt. Då återstår bara att tunna ut biten ytterligare till de sex mm som jag är ute efter. Slutar här för denna dagen.

Kom samtidigt på att jag här gjort ett tankefel. Med den här sågningen kan jag inte visa den vackra mönstringen i min ”ring” eftersom den bara syns i tvärsnittet på biten. Men eftersom guldfärgen ändå inte räckte särskilt långt in, så saknar mitt misstag betydelse. Vad göra? Jo! Jag putsar ner biten till dess att jag får fram delar av guldfärgen igen och passar även på att göra biten fyrkantig i räta vinklar. Plockar därefter fram mitt svarta snabblim och fyller igen sprickan med limmet, och putsar sedan till biten igen.

Torsdagkväll: Hade en stund över så jag gick ner i verkstan och fixade till mellanläggen. Två av tenn och fyra av svart spacer, en på vardera sidan om tennbitarna. Klantade till mig och tappade ner ”guldringsbiten” på golvet, vilket naturligtvis fick till följd att de två hoplimmade bitarna föll isär från varandra. Förmodligen var det så att när jag planade dem inför limningen gjorde jag det med för fint sandpapper. Så det var bara att skrapa bort det gamla limmet och sedan repa upp limytorna med ett grövre slippapper denna gång. Bytte också till ett annat sorts snabblim. Avslutar med en varning! Fossil mammut är mycket värmekänslig, så använd skarpt papper och slipa korta stunder. Kyl ner biten däremellan mot en bit kallt stål eller dylikt. Vi ses igen i nästa nummer. Michael Almqvist Lövånger

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

Utvecklas som knivmakare – skriv dagbok! Här kommer ett Tips & trix från Bjarne Widheden. Han menar att man med hjälp av en dagbok kan förbättra sitt knivmakeri. På något sätt känner väl vi alla som sysslar med knivmakeri att man vill utvecklas och bli bättre. Detta oavsett om knivmakeriet är avkoppling eller heltidssysselsättning. Du vill undvika tidskrävande och onödiga misstag och helst lyckas med det du gett dig in på. För att utnyttja dina resurser på bästa sätt krävs det att du gör något bra av den tid som avsätts för knivmakeri. Det handlar om att maximera erfarenhetsinhämtningen. Om du inte på något särskilt sätt eller med någon speciell metod försöker påverka din utveckling som knivmakare så kommer du ändå att lära dig saker och sakta men säkert bli bättre. Ofta innebär det att göra samma misstag både en, två och tre gånger, speciellt om det går lång tid mellan verkstadsbesöken. De upprepade misstagen kan vara många innan du lärt dig hur ett moment skall gå till. Detta är vad som kan kallas erfarenhetslärande. De kunskaper som blir resultatet av ett erfarenhetslärande är verkligen gedigna och sitter ”i ryggmärgen”. Men det finns genvägar för att skapa både gedigna med framförallt bredare kunskaper under kortare tid och med färre misstag längs vägen. Varför Nyckeln till beständiga erfarenheter och utveckling är att kombinera tankar och knivmakerirelaterade aktiviteter med skrivande. En tanke som far förbi i huvudet är så mycket svårare att hålla fast vid, få att bli varaktig och gå tillbaka till än en dagbok full av nedtecknade tankar i ord eller skisser. Det går lätt att hitta tillbaka till tanken om du läser texten som du skrivit när du hade tanken. Dessutom tenderar tankar att förvanskas och glömmas bort. Att beskriva tanken i ord och skiss utvecklar knivspråket, förmågan att förklara för sig själv och andra sådant som man gör med sina händer i verkstan. Ett utvecklat knivspråk höjer medvetandenivån och gör det lättare att utveckla nya idéer och nå högre nivåer i knivmakeriet. En del i detta som de 28

Efter det att kniven är färdig så bör du gå tillbaka till anteckningarna och förädla dem genom att komplettera med de praktiska erfarenheterna. flesta säkert redan praktiserar är att göra en ritning eller skiss över hur kniv och slida skall komma att se ut. Om du ytterligare vill förbättra chanserna till ett genomförande med mindre misstag och ett bättre slutresultat så komplettera ritningen med en beskrivning i din knivdagbok. Beskrivningen förklarar med ord hur ritningen skall förverkligas. Efter det att kniven är färdig så bör du gå tillbaka till anteckningarna och förädla dem genom att komplettera med de praktiska erfarenheterna. När det är dags att göra en ny kniv är en liten koll i dagboken guld värd för att starta nästa projekt på en högre nivå och med nya mål. Dagboken blir också en bra backspegel över den egna utvecklingen. Att på detta sätt kunna se hur du har utvecklats som knivmakare ger självförtroende och gör att du vågar ge dig på nya material, tekniker eller kanske börja att tävla. När När finns det möjlighet att göra erfarenhetsinhämtning? Alltid, varje gång en tanke om knivmakeri poppar upp i ditt huvud var du än är och vad du än gör. Så se till att ha dagboken tillgänglig. Givetvis är knivlitteratur, knivtidningar,

www.svenskkniv.se

medlemstidningar, bilder, möten med andra knivmakare, hantverkare eller designers, hemsidor, forum på Internet, knivtävlingar, knivkurser och studiecirklar exempel på tillfällen då det finns extra goda möjligheter att fylla på sin erfarenhetsbank genom att skriva ned tankar och idéer i knivdagboken. Hur Anskaffa en rejäl anteckningsbok med bra papper. Skriv inledningsvis bara på uppslagets vänstra sida, lämna den högra fri. Skrivandet skall vara sonderande, dokumenterande underlag för vidare eftertanke och reflektion. Skriv om intentioner, handlingar och hur du tänker att genomföra en visst moment. Du skall sträva efter att sätta ord på ditt eget tänkande. Högra sidan är reserverad för återkoppling och utvärdering samt förädling av det som beskrivs på vänstersidan. Är du kurs- eller cirkelledare är att skriva ned erfarenheter från kursen i en dagbok kanske ett av de bästa tipsen du kan ge dina elever för att de skall utvecklas och få med sig en massa mer kunskaper och idéer hem. Lycka till! Bjarne Widheden

Knivmakaren nr.2- 2006

Ny katalog ute nu!

��

Katalogen får du gratis. Posta för portot 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad. Glöm inte att ange namn och adress. Skicka till: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

��

Fantastisk knivbok, här finns bland annat våra duktiga knivmakare Roger Bergh och Conny Persson. Boken finns bara i en begränsad upplaga

��

�

��

Nu 625:��

Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

��

www.svenskkniv.se

��

Knivmakaren nr.2- 2006 Knivmakare

Vi kan erbjuda Dig en hel del material för knivtillverkning. Laminerade-, rostfria-, helståls- eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del från Helles och Bruselettos sortiment. Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder. Många olika färger av narvsvärta. Tenn, mässing, nysilver, spacer mm. Dessutom ett 40-tal olika träslag, varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas. Rekvirera vår NYA katalog gratis! Gits knivmaterial Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats! Flera modeller. Alla delar ingår. Blad i AUS-8 stål.

Knivskaftämnen 15-20 st beroende på vikt i olika svenska träslag. Minst 8 av masurbjörk. Sändes portofritt i postpåse 300 kr per påse. Betalas i efterskott med plusgiro .

Ny Kniv!

Sidor/skalor medföljer. Frame-lock låsning.

Knivarna utgör en utmärkt grund för modifiering och tillverkning av exempelvis egna skalor och bolster.

Gösta Karlsson Bullebo 590 80 Södra Vi Tel: 0492 - 23116 gärna kvällstid.

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare

Ny katalog

Skicka 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen

Box 207 ○ 827 24 Ljusdal ○ 0651-163 80 ○ Fax 0651-76 73 70 www.nordellknives.com ○ nordell.knives@telia.com Öppettider: Vardagar 13.00-17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11 Ljusdal

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006

GUD VÄLSIGNE DIG

hkwieuiåasdfgjxvb

meden i byn var känd för sitt minst sagt mustiga språk. Men en dag blev han frälst. Dagen efter var han på jobbet som vanligt tillsammans med sin lärling. Då föll det sig inte bättre än att lärlingen i ett moment missade det glödgade knivämnet med ett slag och naturligtvis träffade den nu nyfrälste smeden på tummen. Röd i ansiktet av behärskad smärta och ilska vänder sig smeden till den förskräckta ynglingen och säger –”Gud välsigne dig pojk, men du vet vad jag menar…” Ja, så kan det gå. Nu skall jag på en gång fastställa att mina erfarenheter som smed är mycket begränsade. Jag har gått en helgkurs i knivsmideri för ett antal år sedan och det var kul. Men något riktigt bett i intresset att lära sig smida blev det inte, även om det ändå naturligtvis på intet sätt är ointressant vad man sätter längst fram på skaftet på en kniv. Jag har numera ändå försiktigt börjat med att tillverka knivblad genom att slipa fram dem. Man vill tillslut ändå hänga med i den allt tydligare trenden som breder ut sig även i detta avlånga land och efter 15 år i detta ”yrke” äntligen få kalla sig knivmakare. För så är det ju, att man i vissa kretsar får epitetet ”knivbyggare” istället om man inte s.a.s. gör allt själv. Precis som om det man håller på med vore något sorts kniv-mecano. Träning ger färdighet, sägs det åtminstone. I mitt fall handlar det om mycket träning. För en tid sedan sågade jag ner vår gamla oljetank och plåten från den har jag nu delvis sågat till mindre bitar och använt till att forma ”knivblad”. Ett perfekt träningsmaterial. Från och till har jag faktiskt lyckats få till riktigt snygga slipfaser, på ena sidan! Och har jag någon gång fått till två fasettfria slipfaser på samma blad, vore det en lögn att påstå att slipfaserna var lika höga. Ni som känner mig vet att jag aldrig, eller åtminstone

Vi fortsätter!

Välkommen med din order! Gulls Hemslöjd

Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA 0253-101 50

www.gullshemslojd.se

INBJUDAN TILL ÖPPEN

INBJUDAN TILL TÄVLING KNIVTÄVLING Årets Lapplandskniv SMYCKESKNIV

ÅRETS Årets temaLAPPLANDSKNIV är smyckeskniv Inlämning 25 oktober. Inlämningsenast senast 25 oktober

UTSTÄLLNING

Sveriges finaste trävirke via web, telefon, mässor och i vår lilla butik

Michael Almqvist Lövånger

Brukskniv, Förfinad brukskniv. Svensk knivföreningsregler. Tävla också om titeln:

Gulls Hemslöjd Särna-Ove fortsätter sin försäljning av

mycket sällan använder mig av tidigare nämnda ”mustiga språk” till vardags. Men jag tvingas härmed att erkänna att när jag står där framför min bladslip så har det numera allt oftare hänt att jag liksom smeden högt tilltalar både mig själv och slipmaskinen med orden ”Gud välsigne Dig, men du vet vad jag menar…”

vill du inte tävla - visa din kniv på utställningen Vecka 44. 30/10-4/11 - 2006

KNIVARNA SKICKAS TILL: RALLARFESTEN Adolf hedinsvägen 58 981 33 KIRUNA

Information och tävlingsregler: 0980-80141 WWW.RALLARFESTEN.ORG Kent Tunlind 0980 - 17246 / 173 00

RALLARFESTEN

MUSIK TEATER DANS KONST KARNEVAL KURSER RALLARPUB

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.2- 2006 Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

��

� ��

��

� ��

��

www.svenskkniv.se

��