Knivmakaren 2-2007 by Södra Lid

Knivmakaren KNIVMAKAREN NR 2 2007

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 2 2007

SÀPMI

slöjdarna

årets

kniv kniv

i Söderhamn

skolan

med Juha, del 2

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Innehåll nr 2 2007

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare

Lars Billströms första ledare

Sandvik 12C27

Del 2: Härdning och anlöpning...

Mässan i Ankarsrum Lars Norling skriver bla om ädla stenar

Årsmötet i Gysinge Se hela styrelsen

Sàpmi-slöjdarna Del 2

Ungdomarna på bettet Reportage från Söderhamn

Årets Kniv Den blev Årets kniv i Söderhamn

Knivskolan - del 2 Juha Vartiainen gör en Smyckeskniv

Nordisk Landskamp Se de svenska bidragen

Mitt första scrim ...ett tappert försök att scrimma

Ett ﬁnger från en kniv... Anders Halldén hjälper oss köpa på nätet

Nr 2. Bäst när det gäller Kåseri av Michael Almqvist

10 13 16 18 20 21 24 26 27 31

Framsida 1:a pris Smyckeskniv, Söderhamn 2007. Michael Almqvist. Foto: Kent Tunlind

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: Medlem123

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Dalarnas Knivförening c/o Sven-Erik Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 070-553 67 80 Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Siljansbygdens Knivklubb c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 795 70 Vikarbyn Tel: 070-868 51 61

Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62

Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Tel: 0490-501 49 Mobil: 070-64773458 Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 357 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070-239 91 35

Övriga knivklubbar Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar, Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Ibland kan det vara bra att bara kunna se framåt. tig åkerblom (jo, han skriver sitt namn på det viset sedan många år) svalde inför senaste årsmötet att inte längre hålla i rorkulten för den svenska riksorganisationen. Jag hade favören att få avtacka stig efter mötet, och det kändes verkligen som en favör, eftersom stig av oss andra i styrelsekretsen upplevts som en riktig trivselskapare.

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:

Lars Billström, Mölndal Michael Almqvist, Lövånger Torsten Häller, Lysekil Kent Karlsson, Norrköping Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge by SUPPLEANTER: Per Brydolf, Ekerö Bengt-Elis Pettersson, Sävsjö Hans Wikström, Ö-vik Dick Gidlöf, Husum REVISORER: SUPPLEANT:

Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm Urmas Prööm, Bromma

nder den tid jag varit med i styrelsen har jag förstått att det förekommit turbulens tillbaka i tiden och att det förgångna ibland har en tendens att göra sig påmint, det som borde vara begravet stannar inte alltid nere. Därför känns det faktiskt skönt att inte själv ha så lång bakgrund inom föreningen. Jag har helt enkelt inte erfarenheter tillbaka i tiden som påverkar mitt synsätt eller andras syn på mig och jag tror att det kan vara en fördel att vara historielös – i vart fall hoppas jag det.

VALBEREDNING:

stig åkerblom, Norrala Jan Bergstrand, Ekerö Stig Sjunnesson, Vessigebro

SUPPLEANT:

Hugo Berg, Ludvika

ust nu känns det som om föreningen är på väg att bli livaktigare än någonsin. Det är inte så att det är bara den förträfﬂiga tidningen Knivmakaren som våra medlemmar upplever att föreningen presterar - förra höstens seminariehelg blev en så uppskattad aktivitet att den kommer att upprepas även detta år, denna gång i en något utvecklad form efter de förslag som kom fram från deltagarna. Tävlingsverksamheten kommer att påverkas av de nya tankegångar som regelansvariga tagit fram och jag hoppas verkligen att du tävlingsintresserade läsare följer Michael Almqvists uppmaning att läsa och begrunda remissmaterialet och komma med just dina synpunkter. Det är medlemssynpunkter som gör vår organisation kraftfull och levande.

REDAKTÖR: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com

rganisationstankegångarna och preciseringen av föreningens verksamhetsinriktning kommer nu att verkligen bli prioriterade inom föreningen. Det har pratats och skrivits en hel del om detta, men nu tror jag många tycker att det är tid att styrelsen börjar leverera, för att använda ett modernt uttryck.

tyrelsearbetet framöver måste i större utsträckning gå ut på att arbeta med medlemmarna och inte bara drivas av en liten vald skara som arbetar för medlemmarna. Allt det jobb som görs bakom kulisserna och aldrig syns riskerar annars att knäcka styrelsen i förtid. Det är helt OK om man är knäckt när mandatperioden har gått ut, men vi har inte råd med att våra bästa krafter ramlar ihop innan dess! Hälsningar

ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström Krokslättsgatan 37, 431 67 Mölndal Tel: 031-20 13 00 E-post: billstrom.lars.e@telia.com

TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 E-post: la.norling@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Torsten Häller Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com Svensk Knivförening Plusgiro: 16 21 446-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: IBAN kontonr: SE2580000836839031948558 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då ﬂera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar på frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Torsten Häller 0523-132 38 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 031-20 13 00

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Gunolf Pålsson Med dessa knivar tog han hem två förstapriser i Söderhamn. I Enkel Brukskniv även andrapriset. I Västsvenskt Knivmästerskap i Kållered, arrangerat av Knivmakare i väst, vann Gunolf totalt fem priser och blev därmed tävlingens gigant! Till vänster: Förﬁnad Brukskniv. Skaft av stab. masurbjörk, fossil valkäke och silver. Blad av Tommy Jimmefors, Brastad. Till höger: Enkel Brukskniv. Skaft i masurbjörk, blad av Bo Helgesson. Båda slidorna är gjorda av rårand. Foto: Bob Tunlind

KNIVMAKAREN NR 2 2007

TEXT: JONAS NILSSON

Härdning av

SANDVIK 12C27 Del 2

I förra numret av Knivmakaren beskrev utvecklingsingenjör Jonas Nilsson tillverkning och materialegenskaper för stålsorten Sandvik 12C27. Denna artikel beskriver bearbetningsmetoder för Sandvik 12C27 utifrån olika önskemål och förutsättningar, vad som är viktigt att tänka på samt vanliga fallgropar. Härdning kan i grova drag göras på tre olika sätt, beroende på utrustning: 1. Styckehärdning i mindre ugn 2. Härdning i genomgångsugn 3. Härdning av större satser i till exempel vakuumugn Oberoende av vilken metod som används så är syftet det samma. Materialet skall värmas upp till en viss temperatur i kombination med en viss tid så att lagom andel av de hårda karbider som ﬁnns i materialet kan lösas upp för att legeringsämnena kol och krom skall kunna diffundera (sprida sig) ut i grundmassan där de kan göra nytta i form av att höja hårdheten respektive förbättra korrosionsbeständigheten. När lagom mängd karbider är upplösta så skall strukturen ”låsas” och detta uppnår man genom en tillräckligt snabb släckning (snabbkylning) av materialet. Efter släckningen måste materialet anlöpas för att minska spänningarna något i materialet och därmed öka segheten. En väl utförd härdning är helt avgörande för att ge det färdiga bladet rätt egenskaper i form av hårdhet, seghet och korrosionsbeständighet och därmed utnyttja utgångsmaterialet.

Styckehärdning i mindre ugn Vid styckehärdning av enskilda blad i mindre ugn gäller följande:

Figur 9. Härdningsrekommendation för styckehärdning

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Härdningen i mindre ugn görs normalt i 1080°C och tiden som ämnet skall vara i ugnen beror av materialtjockleken. Ungefärliga tider som materialet skall vara i ugnen ges i tabellen till höger. När ämnet har varit inne i ugnen den tid som anges så tas de ut och släcks direkt, lämpligen i olja avsedd för släckning enligt oljeleverantörens rekommendationer. Vid släckningen omvandlas materialet till martensit med karbider men en del av austeniten som fanns vid hög temperatur omvandlas inte utan ﬁnns kvar i materialet i form av restaustenit. Restausteniten är en mjuk och seg beståndsdel i det färdiga knivbladet. Vid släckningen doppas ämnet lämpligen rakt ner i oljan så att kylningen går lika fort från båda ytorna för att undvika att ämnena slår sig.

Materialtjocklek, mm 2,50 3,00 3,25 3,75 4,00

Liggtid i ugn, minuter 5 6 7 10 12

Tabell 1. Tid som knivämnena skall vara i ugnen beroende på tjockleken

Härdning i genomgångsugn Vid härdning i genomgångsugnar av olika slag så skall man sträva efter att uppnå samma temperaturförlopp som vid styckehärdning enligt ovan. I genomgångsugnar kan materialet antingen sitta ihop i en lång rimpa eller så kan bladämnen placeras på ett nätband som transporterar dem genom ugnen. Det som även vid denna typ av härdning är mest kritiskt är släckningen som riskerar att bli för långsam och därmed inte ger en optimal härdning.

Figur 10. Härdningsförlopp för större sats

Härdning av större satser Vid härdning av större satser blir temperaturförändringar mycket trögare och man bör därför ge temperaturen chans att jämnas ut genom en hålltid vid 850°C under uppvärmningen och dels en längre hålltid vid härdtemperaturen som här har sänkts till 1070°C för att kompensera den längre hålltiden, se ﬁgur nedan. Släckningen är lika kritisk för denna typ av härdning och det är mycket viktigt att ugnen som används har mycket hög kylkapacitet för att klara kravet på att komma ner till 600°C och det helst inom 1 minut. Figur 10.

Djupkylning Om den hårdhet man uppnår genom normal härdning enligt ovan inte är tillräcklig så kan man använda vad man ofta kallar djupkylning vilket innebär att knivämnena kyls ner förbi rumstemperaturen. Ofta kyler man ner bladen till ca -70°C innan de anlöps. Man kan vid djupkylning höja härdtemperaturen ca 10°C för att få ut maximal effekt av djupkylningen, se ﬁgur nedan. Genom djupkylning kan hårdheten höjas omkring 2 HRC. För de ﬂesta knivapplikationer är djupkylning inte nödvändig för stålsorten Sandvik 12C27. När man höjer hårdheten förlorar man samtidigt lite i seghet och för många knivapplikationer ger hårdheter mellan 57 – 58 HRC en bra optimering mellan skärpevaraktighet, seghet och slipbarhet. Djupkylningen utförs ofta genom att knivämnena efter kylning till rumstemperatur stoppas till exempel i en frys eller i kolsyresnö. Ämnena får sedan tempereras till rumstemperatur för att därefter anlöpas på vanligt sätt. Figur 11.

Anlöpning Anlöpningen för en brukskniv tillverkad i Sandvik 12C27 görs lämpligen vid 200 - 225°C, 1,5 timme vilket bör ge en hårdhet på 57 - 58 HRC. Denna hårdhet upplevs av många användare ge en bra optimering mellan att hålla skärpan länge, 6

Figur 11. Eﬀekten av djupkylning på Sandvik 12C27

Figur 12. Anlöpning av Sandvik 12C27

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Figur 13. Struktur hos korrekt härdat Sandvik 12C27, matris av anlöpt martensit (strukturlös) med mycket karbider (ses som små ringar eller punkter i ﬁguren). Restausteniten är insprängd i strukturen och syns ej.

vara relativt lätt att slipa samt ge en tillräcklig seghet. Det är viktigt att bladämnet har kylts ända ner till rumstemperatur innan man påbörjar anlöpningen – annars avbryter man omvandlingen till martensit och riskerar ett mindre optimerat härdningsresultat. Anlöpningen bör göras inom rimlig tid efter härdningen; gärna inom någon timme. Högre anlöpningstemperatur ger ett något mjukare material med bättre seghet medan en lägre anlöpningstemperatur ger ett hårdare material som dock är något sprödare, se ﬁgur 12. Här ﬁnns utrymme för att anpassa materialegenskaperna efter applikationen. En campingkniv eller överlevnadskniv kan till exempel anlöpas vid 350°C för att få en mycket tuff kniv som tål en hel del misshandel utan att brytas av. Medan en kniv som har extra höga krav på att hålla skärpan kan anlöpas vid 175°C för maximal hårdhet. Anlöpningstemperaturer under 175°C bör endast användas i undantagsfall vid extrema krav på hög hårdhet då för låga anlöpningstemperaturer ger sprött material. Temperaturer över 350°C bör aldrig användas då detta ger risk för anlöpningsförsprödning (sprödhet efter anlöpning) och även försämrat korrosionsmotstånd. Utsätter man kniven för temperaturer över den temperatur som knivbladet har anlöpts vid (under användning eller slipning) kommer man att försämra knivens egenskaper!

Vanliga fel i härdningen Den struktur man eftersträvar vid härdningen är en strukturlös matris (grundmassa) av anlöpt martensit med mycket små, jämt fördelade karbider samt en viss andel restaustenit. Halten av restaustenit bör ligga mellan 10 - 15 % för optimerade egenskaper, se ﬁgur 13. Figur 14. Härdning vid för hög temperatur

Figur 15. För långsam släckning

Härdresultatet är svårt att kontrollera utan att förstöra bladen. Det enda man relativt enkelt kan kontrollera är hårdheten, denna säger dock inte allt om hur materialet är härdat. Det är därför ofta härdprocessen man måste kontrollera på ett bra sätt vad gäller tid och temperatur för de olika momenten enligt ovan. Om man har höga krav bör man dessutom med jämna mellanrum ta något blad och låta något provningslab testa med avseende på struktur, hårdhet, restaustenithalt, seghet och korrosionsmotstånd för att ha riktig kontroll på sin process och sin produkt. De test som var och en skulle kunna göra någon gång ibland på härdade blad är hårdheten, något mått på segheten framtaget med någon enkel metod och eventuellt ett enkelt korrosionstest. Denna typ av provning borde ge en relativt bra bild av kvalitén på härdningen. Om man efter släckningen upptäcker att rakhet eller planhet på bladämnena behöver justeras gör man lämpligen det innan man anlöper materialet. Gärna innan de har hunnit svalna ända ner till rumstemperatur. Omhärdning av bladämnen som man misstänker har blivit dåligt härdade kan tyvärr inte rekommenderas eftersom det sällan ger bra resultat. Om det ändå är nödvändigt rekommenderas en ca 10°C lägre härdtemperatur än normalt vid styckehärdning och härdning i genomgångsugn. Större satser härdas som vanligt enligt rekommendationer ovan.

Underhärdning Figur 16. Kromutarmning runt korngränsen vid sensibilisering

Härdar man vid för låg temperatur eller för kort tid i ugnen så löser man inte upp tillräckligt med karbider. Detta ger för lite kol och krom

KNIVMAKAREN NR 2 2007

tillgängligt i grundmassan och den färdiga kniven kommer därför att ha för låg hårdhet och för dåligt korrosionsmotstånd. I strukturen kommer man att se många oupplösta karbider och restaustenithalten kommer att vara låg.

Överhärdning Om man i stället härdar vid för hög temperatur eller för lång tid så kommer man att lösa upp nästan alla eller alla karbider. Detta ger mycket kol och krom i grundmassan, men lite kvarvarande karbider. Man kommer att få hög halt mjuk restaustenit, vilket leder till låg hårdhet. Man kommer även att få stora korn i bladen på grund av att inga karbider ”håller emot” och detta ger ofta ett sprött material. Att det ﬁnns dåligt med karbider kvar i materialet leder i sin tur till att nötningsmotståndet blir dåligt. Detta ger en kniv som håller skärpan dåligt. Figur 14.

Figur 17. Gropfrätning på knivegg

Sensibilisering Om man släcker materialet för långsamt så kommer karbider att hinna skiljas ut i korngränser och detta leder till ett sprött material med dåligt korrosionsmotstånd. Fenomenet kallas sensibilisering och kan även uppkomma om man vid till exempel slipning, polering eller svetsning kommer upp i höga temperaturer i ytskiktet på ett härdat bladämne. Sprödheten kommer sig av att karbidfasen som lägger sig i korngränserna är spröd och det dåliga korrosionsmotståndet beror på att när karbiderna byggs upp i korngränserna så tas kromet från området närmast korngränserna som därför kommer att utarmas på krom, se ﬁgurer 15 och 16.

Figur 18. Uppförstoring av gropfrätning

Korrosionen i ”rostfria” material sker ofta i form av gropfrätning. Korrosionen startar där det skyddande kromoxidskiktet på materialytan är sämst för att sedan äta sig ner där korrosionsskyddet är som sämst, vanligen i korngränserna. Nedan ett vanligt exempel där slipning av eggen både har tagit bort det skyddande oxidskiktet på bladet samtidigt som man har fått en överhettning av eggen och därmed sensibilisering av materialet. Figur 17 och 18. Förhoppningsvis har denna artikel spridit kunskaper som gör att vi inte behöver se resultat som i ﬁgurerna 17 och 18, utan snarare bidrar till knivar som på sista bilden, ﬁgur 19.

Figur 19. Kniv med blad i Sandvik 12C27.

Hederspris!

Denna roliga kniv kunde vi se i Söderhamn. Med den tog Andreas Nordvall, som gjort den i slöjden, hem pris i Ungdomsklassen.

Ungdomar:

Ni vet väl att ni kan få gratis medlemsskap i Svensk Knivförening? Foto: Kent Tunlind

Kontakta kassören Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

NORSK SKOGMUSEUM, ELVERUM Norsk Skogmuseum er et museum med nasjonalt ansvar for temaene jakt, fangst, fiske, skog, skogbruk og skogindustri.

De Nordiske Jakt- og Fiskedager 9. – 12. august 2007 Gjennom årene har Jakt- og Fiskedagene blitt et av Norges viktigste møtested for friluftsfolk, jegere og fiskere med over 30.000 besøkende årlig. Foredrag, aktiviteter, Nordens største jakthundutstilling, dyktige forhandlere, og mattilberedning er noe av det du kan oppleve i 2007.

Postboks 117 2401 Elverum Tlf. 62 40 90 00 post@skogmus.no www.skogmus.no

www.PRESIS.no

De Nordiske Jakt- og Fiskedager blir arrangert i samarbeid med Norges Jeger- og Fiskerforbund og Norsk Skogeierforbund. Ta kontakt for å få tilsendt program. Åpningstider under arrangementet: Torsdag 9., fredag 10. og søndag 12. august kl 10– 18 Lørdag 11. august kl. 09–18 For mer informasjon se www.skogmus.no

Detta är en påminnelse! När ni ändock har vägarna förbi, passa på att besöka ”Kniven som Konst” i Stockholm. Stockholms knivförening inbjuder till en nyskapande knivutställning. Stockholms knivförening fortsätter på den inslagna väg som vi började vandra 2006. Vårt koncept är konstnärlighet och kvalitet. Vi bjuder in utvalda och kvalificerade konstnärer inom knivmakeriet i Sverige till ett speciellt arrangemang i en spännande och kulturtyngd miljö, nämligen Gamla Stan. I hjärtat av Stockholm ordnar vi en utställning den 4 till 10 augusti 2007 under temat ”Kniven som Konst”. Knivutställningen pågår en hel vecka och vi inleder med vernissage lördagen den 4 augusti 2007 klockan 12.00. Invigningstalet hålls av ordföranden i Mäster Olofsgården Ingvar Tägtström Kontaktperson för knivutställningen är Lars Norling, tel 08-381424, e-post la.norling@telia.com Information lämnas också på vår hemsida: www.stockholmskniv.nu

Värva medlemmar! Vi hälsar 27 nya medlemmar välkomna! Värvare: Hör av er till Torsten Häller så att vi kan skicka ut presentkorten.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Smålands knivmakare håller mäs TEXT & FOTO: LARS NORLING

Lördagen den 24 mars några dagar efter vårdagjämningen möts knivmakarna i Småland till mässa och årsmöte i strålande vårsol. Klockan tio öppnades dörrarna till Folkets hus i Ankarsrum. Genast dök det upp ett tjugotal småländska knivmakare. Materialleverantörerna var redan på plats. Henrik Ussing, från grannlandet Danmark, visade och sålde fossila material och allt annat som uppfattades exotiskt, det var horn, valrossbetar, mammuttänder, mammutelfenben, även ben från urtidshäst.

Han lade till att allt fossilt material mår bäst av att ha ett stabiliserat skydd på baksidan när man jobbar med ämnet.

Som tur var hade Henrik en ”fyndkorg” full med godsaker till reducerade priser, priser som passade min plånbok som var i tunnaste laget för mammutbark av den större dimensionen. Jag lyckades hitta två skalor av blå korall som kommer att pryda min fällkniv som jag jobbar med hemma.

• Stenar som kostar över 3000 kr, då skall man begära certiﬁkat på stenen. • En ädel sten är en vacker sten, så den behöver inte vara en ädelsten. • Man kan standard värmebehandla stenar så att dom blir ”stabbade” och då ser dom ut som blå saﬁrer. • Rena stenar där man inte behöver lupp (10 x förstoring) för att se renheten skall man vara skeptiska mot. • Om man lägger in svart onyx i ljus mammut då blir det ett öga. • Tänk på att om ni limmar med superlim då är det svårt att polera.

När jag frågade Henrik hur korall var att jobba i - jag har en känsla av att den är sprickbenägen svarade han på klingande danska: ”Det är inget problem, det går att borra, såga och ﬁla men för säkerhets skull, limma upp korallen på en träbit eller vulkanﬁber så känns det tryggare”.

Mikael Löf, före detta sjökapten är specialist på sten, ädla stenar. Jag ﬁck lära mig att alla stenar kunde vara ädla och deﬁnitivt en vacker sten, den är ädel. Mikael erkände att detta är ingen vit marknad, möjligen ljusgrå men oftast svart. Sedan gav han några tips och exempel på hur krånglig marknaden kan vara.

Mikael hade en speciell gissningstävling där man ﬁck peka ut en falsk sten bland alla stenar han hade på sitt

KNIVMAKAREN NR 2 2007

sände träbitar vidare till stabilisering, och så sålde han allt som man behöver. Smålands knivmakare hade även ett miniseminarium att bjuda på. Det var Thomas Löfgren och Henrik Ussinger som pratade ”Udda material” Första frågan från en smålänning är ”Kan man använde det där?” och det ﬁck jag lära mig att det kan man. För att höja värdet på en kniv så är det bra om det ﬁnns en historia runt blad och skaft, och speciellt om materialet till skaftet är bitar som har 50000 - 60 000 år på nacken. Thomas talade om hur materialet blir udda. Om till exempel Gustav Vasa har ”kastat vatten” på en liten ek och man kan bevisa det, då har ju den eken en historia och är ett lämpligt skaftmaterial. Eller det som börjar dyka upp på marknader i dag: stabiliserade majskolvar och avföring från älg. Hela tiden kommer nya viktiga material som stabbas för att bli stabilare. Stabbat av alla sorter...

ässa i Ankarsrum. bord. Det var en slipad glasbit. Lyckades man skulle man få ett fint pris. Glasbiten hade ett värde av 10 kr. Vinnaren blev en av knivmakarna från Småland. Själv pekade jag ut den dyraste stenen som var en safir och hade ett värde av 3000 riksdaler. Knivmakare Anders Nilsson visade Johan Gustavssons magnifika blad i mosaikdamask. Anders sålde även slipband som passar till bland annat Håkanssonslipen. Det var underliga slipband; När man kände på ett 1000-kornsband fick man en förnimmelse av att detta var ett gammalt hederligt skrotband. Känslan var exakt som när man snubblar på en grusgång.

Fossila ämnen... luktar inte skunk!

Göran Enocksson GEN-smide hade som vanligt perfekta blad. Jag gjorde också en ny intressant bekantskap: Dan Andersson, en materialförsäljare från södra Sverige. Han hade det mesta i utskurna knivblad, ohärdade och oslipade, han kunde ﬁxa till både härdning och skärpa om man ville det. Han

En stor marknad är artifakter, det är förhistoriska redskap som någon har tillverkat till exempel spjutspetsar, fiskekrokar, skrapor och alla övriga verktyg som den tidiga människan behövde för sitt uppehälle. Mycket tips och information fick man. En mammut till exempel hade 6 uppsättningar tänder under sin livstid. Att man kan lägga fossilt material i rå linolja så ”lugnar” det ned sig och rör sig inte så mycket vid temperatursvängningar. Men materialet bör ligga i oljan minst 3 veckor. Under hela dagen var det en jämn ström av besökare till Folkets hus och däremellan så vände strömmen av hugade spekulanter till bankomaten vid ICA butiken i Ankarsrums centrum alldeles bredvid pizzerian. Denna mässa har smålänningarna som tradition. Jag kan bara tipsa resten av Knivsverige att besök dem nästa år, det är värt det. När mässan var slut fick arrangörerna hämta andan en stund före årsmötesförhandlingarna. Årsmötet gick proffsigt snabbt. Mötesordförande var Claes Löfgren. Jörgen Ekelund omvaldes som ordförande med Claes som sekreterare. Jag lyckades utan egen förskyllan väljas till revisorssuppleant, Kul. Smålands knivmakare var vid årsskiftet 147 medlemmar och är en av de drivande knivföreningarna i Sverige, vi kan nog lägga till Norden och Europa. Thomas Löfgren pratar ”udda material”

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Svensk Knivförening inbjuder till

utbildningshelg på Gysinge Bruk Lördag och söndag den 6,7 oktober 2007

Foto: Britt-Marie Fröjdhammar

Denna utbildningshelg är en fortsättning på 2006 års seminarium som föreningen arrangerade på Gysinge bruk, nu kommer uppföljaren, helt planenligt för att permanenta den succé som startade på Gysinge under hösten 2006. Vad kostar det och var ligger det? Gysinge Bruk ligger 150 km norr om Stockholm igenom Uppsala efter väg nr 72, sedan väg nr 67. I kostnaden för kurserna som startar lördagen den 6 oktober kl. 08.30 ingår kost och logi. Priset är 1 700 kr. Anmälningsavgiften till samtliga arrangemang är 500 kr (som ingår i de 1 700 kr ovan) och sätts in på Svensk Knivförenings PlusGiro nr: 1621446-2.

Sista anmälningsdag är 5 september 2007 Anmäl er på vår hemsida:

www.svenskkniv.se eller till Kent Karlsson

kent.knives@telia.com Tel. 070-225 20 19

Frågor gällande kost och logi besvaras av Britt-Mari Fröjdhammar

knifegirl55@telia.com

Svensk Knivförening kommer även att arrangera en domarutbildning under dessa dagar. Kursledare är tävlingskommitténs ledamöter: Michael A, Thomas L, Hans W och Ulf B. Utbildningen baseras på den nya klassindelningen som fastställs vid medlemsmötet i Gysinge i samband med Kniv-SM. Delar i utbildningen: – Estetik och design i knivmakeriet. – Presentation av den nya klassindelningen och inriktningen för tävlingskommitténs arbete. – Juryinstruktioner – Bedömningskriterier. – Bedömningsprotokoll. – PC-program för juryarbete vid knivtävlingar. – Tillämpningsövningar på medtagna knivar. – Diskussion och sammanfattning. Detaljprogram utsänds senare till anmälda personer.

Kostnader för domarutbildningen Svensk Knivförening står för kost, logi och kurskostnad för upp till två personer per medlemsförening. Eventuellt kan viss reseersättning komma att utgå. För de föreningar som inte är anslutna till Svensk Knivförening är priset 1 700 kr, lika med den övriga utbildningen.

Program Lördagen den 6 oktober Kl. 08.30 Kursstart

Tillverka din egen knivslida Ulf Brandt

Tillverka en slidholk i silver Anders Regnander

Tillverka en minikniv Stefan Heldt

Fotografera din egen kniv

Kent & Bob Tunlind

Kl. 09.20 Kaffe Kl. 11.50 Lunch Kl. 14.50 Kaffe

Medlemsmöte.

Diskussion om aktuella frågor. Kl. 18.30 Middag Söndagen den 7 oktober Kl. 09.00 Utbildningen fortsätter Kl. 12.00 Avslut

Välkommen!

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Skifte på ordförandeposten i Svensk Knivförening



Delvis nya styrelsen för Svensk Knivförening. Namnen hittar ni på sidan 3.

stig åkerblom, som lämnar styrelsen efter sju år som ordförande, utsågs till Svensk Knivförenings första hedersordförande vid årsmötet. stig lämnar över ordförandeklubban till Lars Billström. Årsmötet fastställde styrelsens förslag till verksamhetsplan för åren 20072009, inklusive Thomas Löfgrens tilläggsförslag. Hela verksamhetsplanen ﬁnns att läsa på hemsidan. Före årsmötet berättade Pentti Turunen om sin kommande bok samt visade en del av sina ﬁna knivbilder om Nordiska knivar.

Foto av Joakim Nordlund

Medlemsavgiften höjs med 25 kronor/år from 2008.

Foto: Per Brydolf

Årsmötet utsåg Staffan Pantzar från Jönköping, Bengt-Olof Tallroth från Gusum och Francis Anglade från Frankrike till hedersmedlemmar. Kniv SM 2008 kommer att arrangeras av Smålands Knivmakare i Sävsjö. Fem motioner samt ett förslag till ändring av stadgarnas § 9 och 14 behandlades vid årsmötet. Ett varmt tack till mötesordförande Christer Johnsson för det ﬁna sätt han skötte årsmötesförhandlingarna. Kent Karlsson

www.svenskkniv.se Lösenord: Medlem123

Styrelsen för Svensk Knivförening kallar till medlemsmöte den 28 juli 2007 kl 16.30 på Gysinge Bruk. På Dagordningen: Beslut om ändring av: 1. Stadgarnas § 9 Styrelsen. 2. Stadgarnas § 14 Nationell tävlingsverksamhet. 3. Stadgarnas § 5 Beslut om ändring av tävlingsregler och klassindelning. 4. Beslut om bildande av Inter Nordisk Knivförening. Förslaget behandlades på årsmötet 2007 som återremitterade förslaget till medlemsmötet i Gysinge. 4. Rapporter a) Arbetsgrupp Ny organisation b) Arbetsgrupp SvKnfen paraplyorganisation c) Utbildningskommittén d) Övriga kommittéer 5. Övriga frågor Förslagen till ändring av stadgarnas § 5, 9 och 14 har godkänts av årsmötet den 31 mars 2007. För att stadgeförändringen ska träda i kraft måste, utöver årsmötet, även medlemsmötet i Gysinge tillstyrka förslaget. Handlingar om stadgeförslaget har via Knivmakaren skickats till samtliga medlemmar i samband med kallelsen till årsmötet 2007. Möteshandlingar kan beställas hos sekreteraren: Kent Karlsson, Tel 070-225 20 19 eller e-post kent.knives@telia.com Väl mött i Gysinge. /Styrelsen

Lördagen den 21 April, på sin 73-årsdag, avled konstnären och knivmakaren Dhan Lundmark, Byske. Från 13 års ålder och ända fram till sin död tillverkade Dhan knivar, en del av dem vackert dekorerade med inristade eller skurna motiv i horn och trä. Han delade också med sig av sina slöjdkunskaper genom att hålla ett antal kurser i knivmakeri. Under 90-talet tog Dhan initiativ till och organiserade ett antal 2-dagars knivträffar i sin vid Byskeälven vackert belägna anläggning Hållhägnen. Dessa blev mycket populära och besöktes av knivfolk från hela Sverige. Vid Norrländsk Knivförenings tillkomst var Dhan likaledes den drivande kraften till detta. 1992 skulpterade Dhan en smed vid sitt städ i horn, som Svensk Knivförening skänkte till Norsk Knivförening vid deras 5-årsjubileum. Den som åker E4:an genom Byske kan inte undgå att se en 19 meter hög skulptur föreställande en hoppande lax. Detta konstverk blev nog själva kronan på Dhans konstnärsgärning. Bland oss knivintresserade och slöjdare har Dhan lämnat ett stort tomrum efter sig. Jag och alla Dina andra knivvänner landet runt sörjer och saknar Dig Dhan! Tack för allt och farväl! /Bernt Renfors

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Knivmakar- och Hantverksmässa på västsidan! TEXT: LARS BILLSTRÖM, FOTO: SVEN-ÅKE HAZARD

2007 års mässa hölls den 28-29 april i Streteredsskolan söder om Göteborg. Ett 60-tal utställare inom såväl vårt eget intresseområde, knivmakeri, som andra hantverksgrenar fanns på plats i lokalen, som syns på panoramafotot härovan.

Tävlingens gigant blev förstås Gunolf Pålsson, som tog förstaplatsen i fyra klasser. I Enkel Brukskniv besegrade han dessutom sig själv och det var ju en tröst för oss andra att ett av hans fem inlämnade bidrag faktiskt bara kom på andra plats.

I samband med mässan arrangerades även Västsvenskt Knivmästerskap. De tre rutinerade domarna Lennart Mårtensson, Ingemar Nordell och stig åkerblom diskuterade sig samman om totalt 37 tävlingsbidrag, som alla höll en hög klass, ännu jämnare än tidigare.

Den prestigefyllda grenen Publikens Pris vanns av Stig Sjunnesson med en utsökt halvhornskniv. Hela resultatlistan och fotograﬁer på topplacerade knivar ﬁnns på Knivmakare i västs hemsida, knivmakareivast.just.nu Västsvenskt Knivmästerskap 2007: Enkel Brukskniv 1. Gunolf Pålsson 2. Gunolf Pålsson 3. Torsten Häller Urban Gustafsson Torsten Häller Lars Johansson Lars Svensson

3:e pris Enkel Brukskniv, Torsten Häller

2:a pris Smyckekniv, ej bälte, Lars Billström

Förﬁnad Brukskniv 1. Gunolf Pålsson 2. Urban Gustafsson 3. Torsten Häller Torsten Häller Hans Svensson Lars Johansson Hans Svensson Lars Svensson Halvhornskniv Hederspris Stig Sjunnesson

3:e pris Nybörjarklass, Leif Gustavsson

1:a pris Smyckekniv, ej bälte, Gunolf Pålsson

Fulltångekniv Hederspris Lars Jönsson Lars Jönsson Smyckekniv, ej bälte 1. Gunolf Pålsson 2. Lars Billström 3. Lars Billström Stig Sjunnesson Carl Nilsson

2:a pris Nybörjarklass, Hans Liljegren

Hederspris Halvhornskniv, Stig Sjunnesson

Öppen klass 1. Gunolf Pålsson 2. Carl Nilsson 3. Allan Nilsson Allan Nilsson Ungdomsklass 1. Simon Gullberg 2. Stefan Svantesson Nybörjarklass 1. Daniel Hansson 2. Hans Liljegren 3. Leif Gustavsson Leif Gustavsson Göran Persson Göran Persson Mats Svantesson Lars Hansson

1:a pris Ungdomsklass, Simon Gullberg

Hederspris Fulltångekniv, Lars Jönsson

KNIVMAKAREN NR 2 2007

�

��

KNIVMAKAREN NR 2 2007

SÀPMI slöjdarna

”En kniv måste vara funktionell, men ändå vacker att se på” -säger Erik Fankki

Text och foto: Kent Tunlind

Här fortsätter vår serie om Sàpmi-slöjdarna och vår berättelse om slöjdaren Erik Fankki, Kaitum. De samiska bruksföremålen var starka och slittåliga. De gjordes för att passa ett nomadliv som följde renens vandringar. Materialet hämtades från naturen eller renen. Det fanns inget utrymme för onödiga föremål. De måste vara funktionellt optimerade, lätta att transportera och därför är föremålen runda, vilket gjorde dem lätta att packa och ju mer akkjan skakade desto tätare packades de. Den runda formen går igen och är karakteristisk för den samiska slöjden. Kåtan var också rund. Den runda botten på t.ex. nàhpin och kosan gjorde att den kunde ställas direkt på kåtans golv av ris, eller på backen, utan att tippa, därför ﬁnns det heller inga ben på dem. Om föremålen kan sägas att de sällan är överarbetade. Måttfullhet är ett utmärkande drag i formgivningen och mönsterkompositionen. De mjuka runda formerna, samklangen mellan färg, form och dekor är ett genomgående karaktärsdrag i föremål från hela Sàpmi.

Gravyren - ”slöjdarens handstil”visar slöjdarens skicklighet och ger en personlig stil och prägel...

Kniven. Titta på kniven på detta uppslag. Det är en optimal brukskniv gjord av en renskötare. Bladet som är rostbeständigt har Erik smitt själv, det är 95 mm långt, taperat, 22 mm brett och 4 mm tjockt, men det är bara tjockast några mm mitt på bladet. Man kan nästan säga ovalformat. Ryggen är bara 1,5-2 mm tjock och det gör att det här bladet kan man både tälja med, men det är också optimalt för slakt. Egglinjen är väldigt flack vilket gör att man får en lång flåegg och den smala spetsen gör att man kommer åt i alla leder. Bladet har en kort drop som gör att spetsen aldrig fastnar eller sticker hål i kötthinnan när man öppnar vilt eller fisk. Ska du kunna jobba avslappnat i både handled och axlar måste du ha ett rejält men ändå ledigt grepp och därför är skaftet 33 mm som bredast över magen men bara 20 mm tjockt. Det ligger helt rätt i handen och kan inte snurra även om man blir blöt i näven. Den speciella svängda formen förstärker också greppet. –”En kniv måste i första hand vara funktionell, men den ska också vara vacker att se på”- säger Erik. Skaftet är gjort av den finaste Kaitummasuren.

Slidan, förstärker den smäckra mjuka formen och är sparsamt och måttfullt graverad. Läderholken i ”lappläder” har Erik garvat själv efter gamla traditioner, vegetabiliskt helt utan giftiga ämnen. Det är bara 1,5 mm tjockt men stenhårt!

Detaljbild av den tunna smäckra slidan i stenhårt ”lappläder”

Det här är en kniv tillverkad av en av de duktigaste konsthantverkarna i Sàpmi. Den är maximalt funktionell och de karaktäristiska runda mjuka formerna går igen i hela slöjden.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

En liten helhorns/smyckeskniv, men fortfarande en brukskniv. Längd 10 cm

Alla bruksföremål som det nomadiserade livet krävde måste vara tåliga och smidiga för att kunna packas och förflyttas. Formerna var runda och mjuka som på denna saltflaska, urholkad ur ett stycke. Kosans botten är också rund för att kunna ställas på kåtans golv av ris. Saltet var viktigt för att kunna torka och bevara renköttet, eller fisken. Kaffet kokades på smältvatten, och för att fylla behovet av mineraler tog man en liten nypa salt i kaffet, eller en liten salt köttbit...

KNIVMAKAREN NR 2 2007

TEXT: MATS HOLMBERG, FOTO: KENT TUNLIND

Nu är ungdomarna på bettet! Recension av Knivdagarna i Söderhamn För den som med bävan väntat för att se hur det gick i årets tävling, och nu menar jag inte resultatmässigt, kan jag meddela att ALLT gick BRA. Nåja förutom en eller två småmissar men sånt händer alltid. Årets tävling fick in 91 bidrag totalt, alltså det lägsta antalet sedan starten 1995, men 50 st. av dessa var tävlande i ungdomsklass. Slå det den som kan! Av dessa var det endast ett bidrag inskickat utanför kommungränsen. Slå det den som kan! Och den kniven med Simon Nylund som skapare tog hem förstaplatsen endast en poäng före tvåan Anders Andersson. Ungdomsklassen har när man betraktar den lite närmare så otroligt mycket kreativitet och nytänkande. Troligen för att ungdomarna saknar de referenser eller invanda tankespår som många av oss vuxna arbetar efter. Tänk Er bara att komma på idén att göra ”fuskmasur” på en björkbit med brännpenna och bets. Gör om det den som kan! Ett tips i samband med detta till regelkommittén: Sätt in kreativitet och nytänkande i bedömmnigspunkterna i ungdomsklassen. Men vad kan man säga om detta, att när övriga klasser backar så sticker ungdomarna fram. Och då ska vi också veta att i stort sett alla bidrag var tillverkade på slöjden i skolan. Vad kunde det inte bli av detta, om vi som förening och övriga föreningar i landet satsade på en ungdomsverksamhet. Jag vet att några gör det men långt ifrån alla. Det som vi vuxna knivmakare kan, och tycker jag, ska ta till oss, är att orsaken till att ungdomarna vill tävla med den första kniv dom gjort, i de allra flesta fall är vetskapen om att någon annan och därtill väldigt knivkunnig kommer att granska och bedöma arbetet. Det viktigaste är inte att vinna utan att få visa upp sig och få en bedömning även om arbetena är långt ifrån fulländade. Hur många utav oss ”vuxna” knivmakare tänker så när prestigen och tävlingsinstinkten slår till? Eftersom vi märker en nedgång i anmälda knivar till tävling måste både vi som lokalförening och Svensk Knivförening se över varför trenden är sådan. Ska en förening arrangera en tävling måste det finnas knivar både för besökarna men även för de tävlande att tävla mot, annars kommer nog tyvärr tävlingsverksamheten att dö ut inom de närmaste åren.

1:a pris Ungdomsklass. Simon Nylund, Finland

Ungdomsklass Hederspris. Soﬁa Malmsten

Ungdomsklass delat 3:e pris. Joakim Lingvall

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Men nog med pekpinnar och domedagsprofetior. Åter till tävlingen. Den mest utmärkande pristagaren i årets tävling kan stava sitt namn till Michael Almqvist. Han vann både den Öppna klassen och Smyckeskniv ej Bälte, kom tvåa i Förfinad Bruks B samt fick utmärkelsen ÅRETS KNIV av juryn. Grattis Michael och nu kan Du sluta skriva i spalten att Du aldrig vinner för nu har Du vunnit för flera år framåt. (Om ni tycker Er märka ett spår av avundsjuka i den kommentaren så är det helt riktigt.) Gunolf Pålsson var inte långt efter med 2 första priser i Bruks A och Förfinad Bruks A samt ett andra pris i Bruks A. Nybörjarklassen blev en uppgörelse mellan Ulf Engman, Söderhamn och Lasse Holm ifrån Roknäs där Ulf drog det längsta strået med ett 1:a och ett 3:e pris, men Lasse var nära med ett 2:a och ett 3:e pris. Det prestigefyllda Publikens Pris-priset gick till Johan Stenevad för hans kniv i den öppna klassen. Grattis! Juryn bestod för övrigt i år av Owe Wallin, Stefan Heldt och Anders Regnander. Stort tack för ett bra arbete.

3:e pris Förﬁnad Bruks, klass A, Lars Svensson, detaljbild nedan

Införnästa år får vi se om och när det blir tävling eftersom mässan i Sävsjö går av stapeln samma helg som vi tänkte ha vår tävling. Men håll ögonen öppna. I tidningen kommer mer information om detta i något kommande nummer. Slutligen återigen ett stort tack till tävlande, funktionärer, domare, utställare och publik, samt sist men inte minst alla UNGDOMAR som tävlat. Utan Er alla hade det inte ”blitt nå´t”. Resultatlista Knivtävlingen Söderhamn 5-6 Maj 2007 Enkel Brukskniv klass A (max.150 p) 1. Gunolf Pålsson 2. Gunolf Pålsson 3. Urban Gustafsson

144 p 133 p 131p

Enkel brukskniv klass B (max 150 p) 1. Lars Svensson 2. Jakob Nylund 3. Krister Gustavsson

126 p 117 p 113 p

Förﬁnad Brukskniv klass A (max 150 p) 1. Gunolf Pålsson 2. Urban Gustafsson 3. Urban Gustafsson

144 p 143 p 136 p

Förﬁnad Brukskniv klass B (max 150 p) 1. Krister Gustavsson 2. Michael Almqvist 3. Lars Svensson

132 p 131 p 129 p

Praktkniv/Smyckeskniv b. (max 142 p) 1. Johan Stenevad

127 p

2:a pris Förﬁnad Bruks, klass B, Michael Almqvist

Smyckeskniv ej Bälte ( max 140 p) 1. Michael Almqvist 2. Pentti Turunen 3. Jan Engberg

128 p 127 p 105 p

Öppen klass (max 105 p) 1. Michael Almqvist

97 p

Årets Kniv 2. Johan Stenevad 3. Tony Rick

94 p 90 p

Nybörjarklass (max 130 p) 1. Ulf Engman 2. Lasse Holm 3. Lasse Holm Ulf Engman

96 p 93 p 88 p 88p

Ungdomsklass (max 130 p) 1. Simon Nylund 107 p 2. Anders Andersson 106 p 3 Joakim Lingvall 100 p Mattias Grundén 100 p HP HP HP HP HP HP

Martin Lundbäck Ingela Lindkvist Ingela Lindkvist Andreas Nordvall Christoﬀer Lööw Soﬁa Malmsten

92 p 91 p 97 p 95 p 93 p 93 p

Publikens Pris tillföll Johan Stenevad, Kangos.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

1:a pris Öppen klass & vald till Årets Kniv 2007 i Söderhamn, Michael Almqvist, detaljbild nedan. Foro: Kent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 2 2007

TEXT OCH FOTO: JUHA VARTIAINEN

Knivskolan del två Passande och formande av skaftet

den sista delen. Om tången är för lång kortar jag av den något. Tångens sista utstickande längd bör vara minst ca 5 cm lång för styrkans skull. Med vinkelslipen formar jag tångens avslut till en spets för enklare inpassning eftersom det är svårt att skapa räta vinklar 5 cm in i ett stycke.

Jag har byggt knivar under några år och den största lärdomen som jag har dragit är att noggrannhet i alla moment är en förutsättning för att det i slutändan ska bli en funktionsduglig och vacker kniv. Hur många moment ﬁnns det att klara av innan kniven är färdig? Ja, inte vet jag, men är du inte noggrann i den 37: e av de 223 så kommer det troligen att märkas.

Jag fortsätter med att noggrant måtta in delarna så att de faller in rätt runt tången och in i kurvorna. Jag kommer att hålla spänningen mellan delarna med en limknekt och om jag inte är noggrann med att passa in delarna närmast perfekt kommer de bara att ställa till med en massa oreda och väldigt fula svordomar. Det ﬁnns andra sätt att hålla ihop delarna men detta sätt fungerar bra om man är noggrann med passningen, som sagt.

De sex främre delarna passar nu perfekt så att de inte rullar i sidled eller glappar i höjdled. Markerar nu för

Då har jag borrat, raspat och filat ut för tången. När biten föll på plats märkte jag att hålet inte blev helt perfekt. I kurvan och höjdmässigt funkade det bra men biten rullade en liten aning. Jag strävar efter att den sista biten ska ”suga” sig fast och i sin tur utöva en viss spänning på delarna framför. För att ”suget” ska infinna sig måste alltså passningen på den bakre delen vara perfekt. ”Superlimmar” därför dit två remsor av vulkanfiber och filar igen så att det ”suger” till.

Skaftets alla delar sitter nu som de ska och jag kan pusta ut, nu är den största delen av grundjobbet klart. Nu börjar formandet. Spänner fast kniven i limknekten och slipar sidorna plana. ”Proﬁlmallen” kommer till pass nu. Placerar mallen på sidan och kontrollerar med en linjal att övergången mellan blad och skaft följer bladets rygg i en linje ca 1,5 mm ovanför bladets rygg. Markerar proﬁlen likadant på båda sidor.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Den sista ﬁnishen gör jag med slippinnarna. Utan dessa enkla pinnar borde formandet bli betydligt svårare, tänker jag. Lite kontaktlim mellan en smärgelduk och en tunn träbit är allt som behövs. När jag avverkar med slippinnarna så låter jag alltid blicken falla ner ovanifrån och för slippinnen sidledes snett nedåt i en rät rörelse. Om nu det kan beskriva betydelsen av ”slippinnetekniken”? Jag gör ﬂera olika ”slippinnar”. När jag ska avverka snabbt längs med långa kurvor använder jag en ganska bred slippinne, ca 6-7 cm bred med 60 korns slipduk. När jag vill åt slutputsen i en tajt kurva väljer jag en smal slippinne med svagt rundade kanter, ca 1,5-2 cm bred med 120 korns slipduk. Börjar slipa ner enligt de dragna linjerna på skaftets rygg. Om du inte har en bandslip och har några kronor över så lägg allt du har på en bandslipmaskin. Den både underlättar arbetet och sparar dig tid.

Jag slipar ner proﬁlen intill linjerna på båda sidor. Kontrollerar ofta den andra sidan som jag inte ser, så att jag inte slipar helt snett. Jag tänker fortfarande fyrkantigt, dvs. 90 grader.

När jag formar skaftet måste jag tänka på att den kommande knivslidan ska få en bra passform. Denna kniv gör jag formmässigt med en liten skål framtill. Den främre delens bredd får dock inte vara bredare än där jag vill att knivslidkanten ska vara. Detta har jag redan tänkt på när jag skapade mallen. En linjal kommer väl till pass för att kontrollera att allt står rätt till. Slidkanten ska alltså ligga några mm över den bredaste punkten på skaftet.

Då är proﬁlen skapad enligt ritningarna och kontrollerad med mallen. Jag markerar centrumlinjen på rygg respektive mage samtidigt som jag håller blicken längs med bladet.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Detta är ett viktigt moment som helt förlitar sig på ditt ögonmått. Men det finns hjälpmedel för det som tidigare har presenterats i ”Knivmakaren”. Denna linje är viktig, ett snett blad ger rysningar åt ett eller annat håll! Jag justerar även till den bakersta delen av skaftet enligt profilmallen och ser till att den är rät enligt centrumlinjen. Med centrumlinjen till hjälp börjar jag att fasa av. Dessa fasningar är en stor del av formandet och symmetriskapandet i skaftet. Jag börjar med en fasning på var sida om skaftets rygg, två exakt lika breda. Sen på magen och de gör jag lite spetsigare. I formandet är jag alltså ute efter en lite bredare rygg än mage, eller en droppform, men vad man tycker är snyggt är ju en smaksak. Avfasningarna görs smalare efter hand för att skapa två lika runda och symmetriska sidor. Centrumlinjen och några millimeter utanför den låter jag vara orörd i detta läge. Fortsätter nu med att forma skaftet med slippinnarna. Jag är inne på finjusteringen med slippinnarna. Här gäller finlir, varje kurva, varje sida ska vara symmetrisk, skön och vacker. Jag håller ofta ut kniven framför och studerar… mmja, lite där… en aning kanske, till… just där. Tittar alltid längs med kurvorna när jag slipar. Jag börjar med 60 korns slippinnar och går till 80 och slutar med 120 korn. Jag vänder på kniven från och till med full fokus i slipandet och njuter då jag tänker: ”finns det något som är skönare eller roligare än det här”?

Avfasningarna är klara. Kurvorna är runda och jag har kontrollerat att symmetrin stämmer på båda sidorna. Tar då ut den sista delen för att slipa till en ”skål” för skaftets ”handpassning”. Med hjälp av skjutmåttet markerar jag skaftets bredaste punkt och markerar det.

Jag har nu markerat hur jag vill att skaftets avslutning ska se ut samt skaftets bredaste punkt. Med hjälp av dessa kontrollinjer formar jag skaftets sista del. Jag skapar alltså en mjuk skålform från skaftets bredaste punkt till dess avslut med hjälp av bandslipen. Jag tittar ner på det som jag ska avverka. För att undvika svidande irriterande ögon och en för tidig död i lungcancer använder jag skyddsglasögon och skyddsmask!

Jag rundar av skaftets rygg och mage med några smala avfasningar intill skaftets centrumlinje. Jag kollar ytterligare en gång att symmetrin stämmer och att skaftets linjer är estetiska och harmoniska i förhållande till bladet och med tanke på slidan. Jag håller på tills jag tycker att det hela börjar se ut som en kniv som jag kan vara nöjd med. Den bakersta delen av skaftet låter jag vara orörd. När jag är klar med slippinnarna tar sandpapprandet över, med början på 240 korn. Jag fortsätter formandet med sandpappren och tänker noggrannhet som förut. I nästa nummer kommer jag att ha sandpapprat till 1200 korns papper. Därefter ska jag visa hur jag dekorationsﬁlar, eller ”ﬁleworken” på utrikiska. Det blir även plats för slidan och dess uppbyggnad.

KNIVMAKAREN NR 2 2007

❶

❺

❷

❸

NORDISK

LANDSKAMP I KNIVMAKERI

Se alla de nordiska tävlingsbidragen på SM i GYSINGE 28-29 JULI 2007 Vinnande lands kollektion kommer att tillkännages i Roskilde, Danmark, den 23 juni 2007

❹

SVERIGES TÄVLINGSBIDRAG ❶ ❷ ❸ ❹ ❺

Pentti Turunen, Smyckeskniv bälte Jon Utsi, Helhornskniv Henry Hilden, Fulltångekniv Michael Andersson, Bowiekniv Jan Bergstrand, Förfinad brukskniv Foto: © Michael Almqvist

KNIVMAKAREN NR 2 2007

E NT

B ET

WWW.HELGESS.SE BALDERSNÄS KONSTSMEDJA KONSTSMIDE . KNIVBLAD . SLÖJDVERKTYG

Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör och litteratur för allt läderhantverk.

Vi har kurser i: • Läderhantverk med mönstring • Sadelmakeri • Tenntrådsbroderi • Knivtillverkning

Vi syns under Knivveckan i Ludvika! Knivveckan 2006, foto: Kent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Mitt första

SCRIM

①

TEXT & FOTO: BOB TUNLIND

Det här måste du gå på! Jag tror det passar dej – sa brorsan. Det var i höstas och vi var på Knivmakarhelg i Gysinge. Det var Scrimshaw med Anders Regnander som min bror tyckte jag skulle gå på. Ärligt talat, jag visste knappt vad det var och hade aldrig sett ett scrim i verkliga livet. Anders mål var att få oss att våga börja, för att sedan kunna gå vidare. Han gav oss en massa tips som jag nu tänkte prova! Elfenben eller valtand var bäst att börja med. Konstmaterial funkar också så jag beställde en bit corian av stig åkerblom. Ytan ska vara högblank. Slipa, slipa, och polera, sa Anders. Färga ytan för att se att inga repor ﬁnns kvar! Så jag putsade till 1200s papper. Sågade ut ett hål i en bit plywood i samma tjocklek, som biten passade in i. Nu ﬁck jag en plan yta att jobba på, samtidigt som corian låg stadigt. Enklast när man börjar, sa Anders, är att ta en tecknad bild som inte är för avancerad, förminska/förstora den till önskad storlek och ① tejpa fast den på materialet. Sedan markerar man konturer, viktiga punkter som ögon etc. Den här bilden tänker jag inte följa slaviskt, utan bara använda som botten. Man kan använda vanliga synålar och sticka genom papperet. Knappnålar kan man använda för att ”sprätta” tex. päls eller hår. Så jag borrade ett litet hål i ett lämpligt skaft och tömde fruns syskrin på synålar. När man tar bort bilden så har man konturer att följa.② Såg att jag nog markerat onödigt mycket. En tub oljefärg fanns också men det funkar med skokräm om man bara vill testa. Färga ④ och torka av.

②

③

En pannlupp är ganska jobbig att använda så jag ﬁck tipset att köpa billiga läsglasögon – styrka 4. Clas Ohlson hade ett 4-pack för 49:-! Dom förstorar inte så mycket men skärpan blev otrolig. Eftersom biten satt fast i plattan och jag vilade handryggen på den, så kunde jag använda ett vanligt förstoringsglas som jag höll i handen. Bra ljus är också viktigt. Bäst tyckte jag att det var att sitta utomhus i solgasset på altanen. Sakta växer bilden ③ fram. I sin senaste knivbok ”Knivmästarnas Knivar” skriver Samuel Karlsson att scrimshaw lär vara sjömansslang och betyder att slöa, en välkommen syssla för att slå ihjäl dötiden med på valfångstfartygen. Inte tyckte jag att det var att slöa! Efter två timmar hade jag rejält ont i underarmsmuskeln. En tatueringsmaskin då!? Sorry - det funkar inte! Jag provar sticka olika hårt för att se skillnaden, djupt och tätt blir mörkare, lätt blir ljusare. Plötsligt viker sig nålen och han får hornögonbryn! Får byta nål då och då, till slut får jag en som verkar hålla bättre. Diamantbrynet används ﬂitigt. Jag kör två timmar per dag i två veckor, förstorar den rejält i kopieringsmaskinen, och ser att jag får plats med minst lika många stick till!

④

En positiv sak jag upptäcker är att det är en väldigt avstressande syssla. Koncentrerad som man är försvinner världen utanför med alla dess bekymmer och tankar. Än har jag mycket att lära. Men det var ju det Anders ville, att vi skulle våga börja, för att sedan gå vidare. Har mycket att fråga honom om nästa gång jag träffar honom, kanske i Gysinge, eller Ulf Brandt, som också är en Sveriges skickligaste scrimmare. Nu är det nästan klart? ⑤ Tänkte inte göra så mycket mer, detta scrim är ju bara ett test och skall inte användas till något speciellt... Så i sommar, när dom andra dyrkar solen, då ska jag göra mitt andra scrim, och jag lovar – det ska bli bättre!

⑤

KNIVMAKAREN NR 2 2007

ETT FINGER FRÅN EN KNIVSAMLING TEXT: ANDERS HALLDÉN, FOTO: MATTIAZ HALLDÉN

Att samla på äldre eller antika knivar kan göras på två sätt: Den hårda vägen, att åka runt på en massa loppis och auktioner, annonsera och resa för att möjligen hitta några knivfynd. Eller det enklaste sättet, att köpa på nätet, d.v.s använda fingret. Jag har under några år använt fingret för att skaffa mej, som jag själv tycker, en intressant samling finska och svenska knivar. Att åka runt och leta motsvarande knivar skulle garanterat ta åtskilliga år, speciellt som det finns ett antal idoga knivsamlare som redan ”dammsugit” marknaden. Jag skall försöka ge dej, som inte prövat ”nätsamlande” och som skulle vara intresserad av att äga en kniv med kulturhistoria, en liten inblick i vad detta innebär. Det finns två användbara sajter, auktionssidan svenska Tradera och amerikanska eBay. Invändningarna man får när man berättar om att man kan köpa på nätet är: - Hur skall man veta att man inte blir blåst? - Man vet inte vad man köper eftersom man inte kan känna på föremålet! Kvalitetsfunktionen på både Tradera och eBay bygger på kundens och köparens betygsättning på varandra. Innan du bjuder på ett föremål kan du läsa om säljaren, var han bor, hur många affärer han gjort och vilket betyg hans kunder har gett honom. Detta har en självsanerande effekt, en säljare blir mycket noggrann med att få enbart positiva omdömen. Säljare vet att om han har gott renommé så påverkar detta priserna uppåt. Kvalitén på ett föremål får du genom att studera säljarens bilder. Är bilderna oskarpa eller bara visar en del av föremålet, så skickar du säljaren ett mail med de frågor du vill ha svar på och ber om fler och bättre bilder. Min erfarenhet är att det får du i stort sätt alltid. Vid två tillfällen har jag fått hem en kniv med en skada som köparen inte informerat om, bägge gångerna har jag utan protest kunnat returnera knivarna och fått pengarna tillbaks. Betalning på Tradera sker för det mesta genom att du först sätter över pengar på säljarens bankkonto varefter säljaren skickar varan. Uppstår något problem här så rapporterar du direkt till Tradera som genast kontaktar säljaren. Har man valt en säljare som har gjort många affärer och som har bra omdömen så är det uppenbart att säljaren inte vill bli avstängd, du kan vara lugn. Tjuring eller Resandekniv, märkt V.B., kniven är 18 cm, Tradera 550 kr, 2006. (Om någon av läsarna vet vem V.B. är så är jag tacksam om du hör av dej till mej)

Betalning på eBay gör man lämpligen via PayPal som är integrerade med varandra. PayPal, som är kostnadsfritt för köparen, är ett globalt nätverk/betalningssystem med över 100 miljoner användare över hela världen. Betalningen dras från ditt kreditkort, som du bara 

KNIVMAKAREN NR 2 2007

behöver lämna första gången, mycket enkelt och säkert. Har du internetbank kan du också göra en utlandsbetalning till mottagarens bank, kostnad cirka 30 – 40 kr. Fraktkostnaden från Amerika på en kniv är c:a 60 – 80 kr och det tar 4 -5 dagar, alltså något mer än svenska posten i Sverige… På Tradera ﬁnns mellan 500 och 600 knivar till salu och söker du efter ”knife” på eBay så får du ca. 80 – 90 000 träffar! På eBay innebär detta att du måste detaljera din sökning bättre. En sökning på knife sweden ger 600 träffar. Det som är intressant med eBay är att man kan förstå vilka mängder knivar som Finland och Sverige exporterade till Amerika under 1800- och första hälften av 1900-talet.

Pantzars Sågblad HB Staffan Pantzar 036-17 62 31 kvällstid 0768 - 06 62 15 staffan.pantzar@telia.com

Några exempel: Du vill gärna äga en konsttäljkniv, men har upptäckt att den är mycket svår att få tag i, då söker du på eBay. Amerikanarna kallar dem tunnkniv, barrelknife, och ofta finns det, ett tiotal ute till försäljning. 3-5 tumsknivar är vanligast men det har sålts flera ”entummare” och även en med dubbelblad. Man förstår att Eskilstunafabrikerna måste exporterat mängder för mer än hundra år sedan. Är du intresserad av sameknivar, kolla på Tradera. Där finns så gott som alltid ett antal knivar. Sameknivar är dessutom billiga, så kallade turistknivar med okänd signatur, men med hyfsad gravyr, kostar oftast inte mer än 3 – 600 kr. Kända knivmakares knivar ligger ofta på mellan 2 – 4000 kr, alltså betydligt under nypris. Avslutningsvis, under de två år som jag samlat knivar har jag uppdaterat en databas med bilder, information och priser. Där finns nu över 850 nordiska äldre/antika knivar. Knivarna kommer i huvudsak från ovanstående auktionssajter men jag bevakar också ett femtontal auktionshus. Är du intresserad besöker du min webportal www.cultur.nu och klickar dej fram. Jag koncentrerar mitt samlande till knivar från finska Kauhava, Eskilstuna och svenska resandeknivar, så kallade ”tattarknivar”. ”Tattarknivar” som resande gjorde, i huvudsak, för avsalu under hela 1900-talet, är mycket intressant knivhistoria och här saknas, precis som jag tidigare påpekat om Moraknivarna, dokumentation. Knivarna är ofta av mycket hög kvalitet och vackra. Har du knivar, kunskap och information om resandes skickliga hantverk får du gärna höra av dej till undertecknad. Kan för dej som sökt efter boken Finnish knives and bayonets (Suuri Puukkokirja) att den nu finns i nytryck. Du tar kontakt med författaren Timo Hyytinen, skriv på engelska. timo.hyytine@armafennica.fi anders@cultur.nu Tel. 036-22089

KATALOGEN kan nu skrivas ut från

WEBBEN

www.jano-knives.com.

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062

Mail: info@jano-knives.com

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Allt för knivslöjd...

...hittar du i vår 264-sidiga postorderkatalog!

Kaj Embretsen André Andersson Micke Andersson Johan Gustafsson Anders Högström Henrik Ussing R.B Johnson Grazyna Shaw Anders Hedlund Roger Bergh Conny Persson Stig Wallman Knivkompaniet Utrustning.se

Jens Ansö J-T Pälikkö Jukka Hankala Jesper Voxnaes Anders Johansson Maihkel Eklund Jonas Holmberg Laszlo Balatoni Magnus Axelsson Bjarne Widheden Thomas Löfgren Kay Vikström Arto Liukko JANO Gunnar Momcilovic

Welcome to the 3rd annual Knife Show För dig som håller i knivkurser kan vi tipsa om

Knivskolan 1 och 2

Finns som både VHS och DVD

Saturday the 25th of August 2007 10 A.M–6 P.M Radisson SAS Viking Hotel Vasagatan 1 Stockholm Sweden Official sponsor

Skaparglädje på postorder!

Slöjd-Detaljer AB Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67

Beställ dygnet runt på www.slojd-detaljer.se

DAMASTEEL 2000- talets damask Tål tuff användning inom friluftsliv och livsmedelhantering.

Karel Hons

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

For show information: Johan Gustafsson, johanknives@telia.com, +46 11 57 106 Anders Högström, andershogstrom@hotmail.com, +46 8 798 58 02 Radisson SAS Viking Hotel +46 8 50 65 40 00

www.knifeguild.se

TORMEK-metodenger gerDig Dig TORMEK-metoden TORMEK-metoden ger Dig fullkontroll kontrollpå påbladets bladetsform form full full kontroll på bladets TORMEK-metoden ger form Dig ocheggvinkel eggvinkel och och eggvinkel Tolvslipjiggar slipjiggar förde deflflesta esta full kontroll på bladets form Tolv för typerav avverktyg. verktyg. typer Tolv slipjiggar för de flesta och eggvinkel Snabb slipning tackvare vare att typer slipning av verktyg. Snabb tack att tidigare slipvinklar repeteras Tolv slipjiggar förtack de flvare estaatt tidigare slipvinklar repeteras Snabb slipning exakt.av verktyg. typer exakt. tidigare slipvinklar repeteras Vattenkylning eliminerar exakt. slipning Snabb tack vare att Vattenkylning eliminerar riskenför för anlöpning av tidigare slipvinklar repeteras risken anlöpning av Vattenkylning eliminerar stålet. exakt. stålet. Jiggför förknivar knivar risken för anlöpning av Jigg Låg hastighet,hög högsäkerhet, säkerhet, stålet. Vattenkylning eliminerar Låg hastighet, Jigg för knivar ingengnistbildning. gnistbildning. risken för anlöpning av ingen Låg hastighet, hög säkerhet, Polering rakbladsskärpa stålet. ingen gnistbildning. Polering tilltillrakbladsskärpa Jigg för knivar påmaskinens maskinens läderbrynLåg hastighet, hög säkerhet, på läderbrynPolering till rakbladsskärpa skiva. gnistbildning. ingen skiva. på maskinens läderbrynHandbok 549 skiva. med Polering tillmed rakbladsskärpa Handbok 549 illustrationer guidar dig till på maskinens läderbrynillustrationer guidar Handbok med 549dig till perfektresultat. resultat. skiva. perfekt illustrationer guidar dig till Jiggför förraka rakaeggar eggar perfekt resultat. Handbok med 549 Jigg illustrationer guidar dig till Jiggsenaste för raka nytt eggar www.tormek.com Se Sedemofi demofilm lmoch och www.tormek.com senaste nytt perfekt resultat. www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt Jigg för raka eggar Förpris prisoch ochbeställning beställning För kontakta din lokala järnwww.tormek.com Se demofilm och senaste nytt kontakta järnFör prisdin ochlokala beställning ochbyggvaruhandlare byggvaruhandlare och kontakta din lokala järnTormek AB ochpris byggvaruhandlare För och beställning Tormek AB 0581-14790 90 lokala järnkontakta din 0581-147 Tormek AB och byggvaruhandlare 0581-147 90 Tormek AB 0581-147 90

Tormek AB 0581-147 90 29

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Gulls Hemslöjd ”Särna-Ove” fortsätter sin försäljning av

Sveriges finaste trävirke! ...via web, telefon, mässor och i vår lilla butik.

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats! Blad i AUS-8 stål. Sidor/skalor medföljer. Frame-lock låsning.

8 modeller

Välkommen med din order!

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

Nya Priser! Större inköp har givit oss bättre priser. Från 200:- per byggsats! Vi har även material för skalor (kolfiber, G-10 och Micarta mm). Välkommen!

KNIVMAKAREN NR 2 2007

Nr 2. Bäst när det gäller…

u är jag nr två i styrelsen för SvKnf, precis som jag ville, d.v.s. att Lars tog på sig ordförandeposten och ﬁck årsmötets stöd för detta. Då kunde jag med lättat hjärta tacka ja till att bli vice ordf. ( vet ännu inte vad det innebär, men tycker själv att det låter ganska ﬁnt… ). Tyvärr, tror jag att jag måste säga, så har jag blivit nr två även inom ett annat område i förhållande till Ordförande Billström, nämligen i kreativt tänkande omsatt i handling.

Exempel 1. För ett tag sedan damp det plötsligt ner en bild av en kniv i min mailbox från denna man. Kniven var uppbyggd på temat jeans, en kreativ skapelse där slidan var snyggt draperad av jeanstyg, helt underbar att hänga på bältet ihop med favoritjeansen. Hade själv ett tag gått och funderat på temat och börjat skissa uppe i huvudet på ett dylikt projekt. Fick krypandes på alla fyra, ödmjukt be Lars om tillstånd att kopiera konceptet för att inte riskera att framstå som en efterapare utan egna idéer. Detta beviljades storsint nog. Exempel 2. Vid en nattlig session vid ett av våra styrelsemöten nyligen så kom vi åter in på ämnet kreativitet och nytänkandet i svenskt knivmakeri. Tror Ni inte att Ordförande Billström åter igen hade omsatt ett av mina framtidsprojekt i handling! Denna gång har han låtit knivsmeden Per Björkman göra en vacker gravyr på tången till ett av hans blad. Sedan har Lars gjutit ett skaft av genomskinlig formplast. Själv har jag bara i ca tre års tid gått och grunnat

på att göra något liknande. Dock ej med gravyr på tången utan bara med en vacker ﬁlework längs efter tången. ”Besegrad” igen både i tanke och handling. Så nu vet Ni vem vi har satt på ordförandeposten. En man som kan läsa tankar ( så passa Er ), men också en handlingens man som får saker gjorda och samtidigt låter oss undersåtar känna att vi får ta del av hans generositet. Just nu går jag och klurar på en idé om hur jag skall… Nä, tror att jag behåller den för mig själv ett tag till. Men bara så att Ni vet det, ser ni något nytt kommet ur Billströms händer inom en snar framtid så har jag tänkt på det först… Helt osökt kommer jag då in på ett helt annat ämne, om några som inte längre är Nr 2, eller 3, 4, 5… Nu är vi nr 1 i Sverige. Helt rättvist. Vi är i detta fall hockeyälskande MoDo:iter, den röd-grön-vita, totalt opartiska supporterskaran som efter några års uppehåll kan kalla sig och sitt lag SVENSKA MÄSTARE igen. Vem eller vilka som får kalla sig Svenska mästare i knivmakeri 2007 får vi snart veta. Har du möjlighet att bevista evenemangen som går av stapeln i Gysinge sista helgen i juli så passa på. Vem vet kanske är det Du som får stå där och ropa ut Din glädje i år… Väl mött. Michael Almqvist, Nr 2 Lövånger

”I sportsammanhang säger man ofta att näst efter att ha blivit fyra i resultatlistan så är det att bli tvåa som är värst. Ingen kommer ihåg en tvåa och det kanske stämmer, lite på gott och ont kan jag tänka.”

n e r a k a m v Kni

Foto: Per Brydolf

7 NR 3 200

SK R SVEN ING FÖ

RENING

KNIVFÖ

Nästaer nummmer utkomept 21 s 2007 för STIDN

MEDLEM

gsdaging lämnin Sista inrial samt bokanug... mate nonser är 8 av an

Mina knivar har blivit stulna!

se bif. websida: http://homepage.mac.com/cliffordshirley/Celtic/default.htm Kanske den/de som stal dem försöker sälja dem... Tips kan lämnas till Polismyndigheten i Västmanland, tel: 021-152 000 Clifford Shirley, Västerås eller till cliffordshirley@mac.com

Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

KNIVMAKAREN NR 2 2007

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

20:e KnivVeckan i Ludvika Nordiskt Mästerskap i Knivhantverk

Knivtävling:

Jonny W Nilssons Hederspris:

Tävla i klass A&B: Bruks, Förﬁnad bruks, Helhorn och Halvhorn, Smycke, Fulltånge, Öppen klass, Fällknivar, Specialklass, Ungdomsklass och Damklass, Hantverksknivar.

Det ﬁnaste priset i kniv-Sverige! Delas ut till den ﬁnaste kniven under KnivVeckan. Prissumma:

5.000:och äran!

Kniven:

Kniven ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas. Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Publikens pris: Var med och rösta fram publikens favorit år 2007!

Tävlingsbidragen: Väl märkta bidrag skickas per post eller lämnas in till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika senast 9 juli 2007, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 9 eller tisdag 10 juli.

Logi: Ludvika Smedjebacken Turism tel 0240 - 860 50 Boka on-line på www.visitludvika.se

Prisutdelning: Söndagen den 15 juli kl 14.00.

20.000:i premier!

Välkommen till KnivVeckan i Ludvika 2007!

9 15 juli 2007

Fri entré! och fritt deltagande!

Denna sida är en annons från Ludvika Smedjebackens Turism för KnivVeckan i Ludvika 9 - 15 juli 2007. Bilderna från KnivVeckan 2006. Foto: Kent Tunlind . © Max BOB