Knivmakaren 2-2008

Knivmakaren ni Medlemstidning fรถr Svensk Knivfรถrening

nr 2 2008

20 รฅr med svensk knivfรถrening 1988 - 2008

SM & KnivEXPO

en orgie i vackra knivar!

Innehåll nr 2 2008

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare 20 års utveckling...

KnivEXPO & SM En orgie i vackra knivar

Intervju med Peter Swing En av domarna i årets SM

Sápmi-slöjdarna Möt Lars-Erik Marsja från Kaitum

Möte med en Mästersmed Conny Persson ffår Stol nr 2 i Ärans Hus

Nostalgi i kubik J&F:s knivtävling från 1984

Masurerna Träffa Luleå Knivklubb

Knivskolan Del två med Leif Bentzen

Scrimkurs i Äventyrsbyn Vi gör ett besök i Kangos

Tillbakablick Michael Almqvist tittar i backspegeln

3 6 9 19 22 26 28 30 32 39

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Mellanbygdens Dalarnas Knivförening Knivgille c/o Sven-Erik Lannergård c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 Prästgården 930 10 Lövånger 780 53 Nås Tel: 0913 - 100 72 Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 076-141 32 44 Siljansbygdens Grundsunda Knivgille Knivklubb c/o Bengt Olof Tallroth c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 Bastuvägen 7 795 70 Vikarbyn 890 35 Husum Tel: 070-868 51 61 Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29 Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Mobil: 070-529 46 98

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070- 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 357 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070-239 91 35

Övriga knivklubbar

Framsida Konstkniv av Morgan Axelsson, Berga, med blad av Mattias Styrefors, som han tävlade med i SM 2008.

Foto: Kent Tunlind

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123

KNIVMAKAREN NR 2 2008

S

20 års utveckling av svensk knivmakarkonst

vensk Knivf Knivföörening firar i år sitt tjugoårsjubileum. Visste du att det faktiskt varit en trestegsraket vad gäller ller fföreningsaktiviteterna under den perioden? Grangärde Fiskevårdsfö rdsf rening började år 1988 att samla knivmakare till Knivveckan i Ludvika. Efter ett rdsfö par år började planerna på en riksomfattande fförening att vväxa ääxa fram och i början av år 1991 kom Knivmakarens fförsta nummer ut, Nr 1 Årgång 1. Tidningen gavs ut av den då nystartade Ludvika Knivf Knivförening.

Senare under året började rjade begreppet Svensk Knivf Knivförening dyka upp och den 10 juli 1991 hölls lls fföreningens fförsta årsmöte på Rä R fsnäs. Möte samlade hela 60 deltagare, vilket måste vara ett mål att sikta mot i vår nuvarande verksamhet!

Man kan se att den styrelse som då valdes bestod av personer som i olika roller kommit att fföra svensk knivmakarkonst framåt, till den position den har idag. Namn som Anders Höök, Jan-Erik Skoog, Rolf Eklund, Håkan Rosén, Jan ”Kniv-Jocke” Olsson, Hans Hall, Ingemar Nordell och Gunnar Edholm återfanns i styrelsegruppen och det är särskilt intressant att Nils Grantangen från Norge och H.J. Henriksen från Danmark också ingick i styrelsen – de som startade Svensk Knivf Knivförening skapade alltså redan från begynnelsen det internordiska samarbete som vi nu strävar äävar efter att utveckla i dess nuvarande form, så många år senare. Ä Även på detta område var det alltså fö f regångsmän som drog igång verksamheten, Owe Wallin i valberedningen hade naturligtvis en viktig roll i detta.

Det verkar som om fföreningen bildades i rätt skede – det fanns tydligen ett uppdämt behov av en samling kring knivhantverk och knivkonst. Många känner väl till den fantastiska uppslutningen kring tidningen Jaktmarker och Fiskevattens knivtävling äävling som samlade 619 tävlingsbidrag. äävlingsbidrag. vlingsbidrag. Medlemsantalet i ffööreningen växte ääxte raskt och var uppe i nära 800 entusiaster redan efter fförsta året och den 1 juni 1993, efter bara två år, kunde man läsa att medlemsantalet nu gått över tvåtusenstrecket. Och ökningen bara fortsatte.

Knivträffar och tävlingar äävlingar verkade arrangeras i vartenda samhälle lle och fföreningsmedlemmar var med och visade upp sina ffärdigheter på hantverksmässor ssor och i fföretagssammanhang.

Livaktigheten syns också på det stora antalet annonser i Knivmakaren om allehanda knivarrangemang och det faktum att lokala knivklubbar nu började startas över hela landet.

Under de fföljande åren kunde man också se hur verksamheten växte ääxte såv å äl på lokal som nationell nivå, hela tiden med sitt nav i Ludvika. Detta var fortfarande under en period då f reningssverige blomstrade och många fö nga hade ett rikt fritids- och fföreningsliv.

En tillbakablick på Svensk Knivf Knivförenings utveckling skulle inte vara komplett om man inte nämner mner den turbulens som fförekom under framf framförallt år 2000, en turbulens som många insatta egentligen vill kalla växtverk ääxtverk xtverk – alltf alltföör mycket gick kanske alltf alltför fort under en period. Under alla omständigheter skapade detta en djup klyfta i knivmakarsverige, en klyfta som lyckligtvis börjat växa ääxa ihop igen, vilket ju är rimligt med tanke på att ”en evighet” gått sedan dess.

När man lyssnar till dem som var med från början, lyssnar till berättelserna om trivsamma utomhuskvällar i pionjärandan i samband med Ludvikaveckorna och jämfö mf r med de inmfö tryck man ffår av det arrangemang jag just besökt, Knivexpon i Sävsjö, så märker man att ljusår av utveckling har skett under denna korta period –f –företagsstöd, kommunstöttning, EU-bidrag har kommit till på ett sätt som ingen kunde drömma om i begynnelsen. Men det känns som om trivseln fortfarande är lika stor, den har bara tagit lite olika former genom åren. Knivmakare är fortfarande lika engagerade, har lika starka egon, har lika roligt som under tidigare år. Och hantverksskickligheten, konstnärskapet, har definitivt utvecklats. Och det är väl det som allt det här går ut på: att ha roligt och utvecklas?

Knivmakar karen kar aren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSEN: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:

Lars Billström, Kinna Michael Almqvist, Lövånger Hans Wikström, Ö-vik Kent Karlsson, Norrköping Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Torsten Häller, Lysekil Dick Gidlöf, Husum SUPPLEANTER: Owe Wallin, Hudiksvall Lennart Mårtensson, Höganäs REVISORER: Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm SUPPLEANT: Urmas Prööm, Bromma VALBEREDNING: SUPPLEANT:

stig åkerblom, Norrala SStig Sjunnesson, Vessigebro Bernt Olsson, Njutånger Hugo Berg, Ludvika

ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50 E-post: billstrom.lars.e@telia.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Thomas Löfgren Tel: 0381-135 73 eller 070-697 74 05 E-post: lofgrenknives@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Torsten Häller Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2008 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj).

Medlemsskap för boende utomlands: 325:Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: IBAN kontonr: SE258000083683903194855 (24 tecken) SE2580000836839031948558 Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna har vi bestämt oss för att ha telefontider. Tiderna som gäller är: Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Hans Wikström 0660-372 728 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 0320-130 50 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

3

rs

to Gilles Vic

hanie tersson & Stép Bengt-Elis Petgningstalet som höll invi

Mottais

st

qvi el Alm Micha

on Magnus Axelss

SM&KnivEXPO - en Fredag, klockan är elva och mässan öppnar, har bestämt mig för att först gå ett varv runt alla borden för att få en överblick och sedan gå ett varv till och titta lite noggrannare. Insåg snart att jag aldrig kommer att hinna fingra på alla knivar. Under den första rundan gjordes ett snabbt överslag, det var över tusen knivar! Om jag bara fingrade

ottais Stéphanie M

TEXT OCH FOTO: KENT TUNLIND

Tony Karlsson

Ken Persson Specialgjord fällkniv för Kniv-EXPO av Alain Grangette från Frankrike.

Kniven är över 30 cm lång.

Pris: 3.000 euro.

Gilles Victors

A&R Company

Stép

ie han

is

ta Mot

Johan Stenevad

Groth Stefan

Gilles Vic to

ovski

rs

yt Mariusz Przyb

orgie i vackra knivar! två minuter på varje kniv skulle det ta fem dagar och mässan stänger på söndag. Sedan skulle jag fotografera också, därför blir det bara ett litet axplock som vi kan visa. Följ med på en rundvandring på KnivEXPON... 

Gilles Victors Kama Sutra-inspirerade fantasykniv, med skaft i elfenben skulpterad av Emmanuel Aube.

Damaskbladet är gjort i 880 lager.

Motivet är kanske lite för vågat för en svensk knivmakare!?

Alain Grangette

Stéphanie Mottais

Michael West

Johan Gustavsson

Anders Hed lu

nd

Gunolf P å

lsson

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Välkommen till Skyttecentret i Sävsjö och SM och KnivEXPO 2008

god information, strukturerat. Det var workshop och demonstrationer av olika tekniker som avlöste varandra.

Damasteel, som var huvudsponsor för KnivEXPO, hade ett stort arrangemang med utställningar av deras speciella stål,l, varvat med fföredrag och återkommande demonstrationer, som ”Konsten att filéa fisk” och även ”Kniven ger snits i köket”.

Nu får jag möjlighet att fingra på den franska knivmakaren Stéphanie Mottais knivar, de har ett härligt, mjukt böljande, formspråk tillsammans med ett vackert smide.

På bordet bredvid ställer den unga

Sedan i höstas har vi på knivexpons hemsida kunnat ffölja fförberedelserna och vilka som anmält sig, fransmän, holländare och polacker, knivmakare från Ungern, Tyskland och Tjeckien f rutom våra nordiska grannar. fö Sedan har vi alla materialf materialförsäljare, våra ra svenska fförstås, men ääven från Danmark och Finland och också de som bara säljer masurbjörk eller mammutbete. Flera bord med ädelstenar, smycken och alla möjliga andra vackra stenar, träslöjd och annan slöjd. Det här är den mest spännande knivmässa man kan vara med om.

Mässan är ett samarbete mellan Smålands knivf knivförening som hade huvudansvaret fför knivexpon och Stockholms knivf knivförening som stod fför tävlingsdelen äävlingsdelen med SM, och knivmakare från västkusten som skötte Damasteel Cup. Sävsj ä ö kommun är också ävsj en av huvudarrangörerna. Skyttecentret är en jättearena bestående av två stora salar. Ett mycket proffsigt arrangemang, många funktionärer, ”Konsten att filéa fisk” demonstreras

6

specialtillverkad fför denna mässa.

Han görr ffällknivar med en lite annorlunda mekanism, inspirerad av pistoler från 1800 talet.

Polacken Mariusz Prezybytowski visar knivar inspirerade av PC-spelet ”Fullout” som handlar om att börja om efter ett kärnvapenkrig. Han berättar också att i Polen är han en av några ffå heltidsknivmakare.

Genomgående ende fför dessa utländska knivmakare är att de ääven gör smidet själva, och överlag så har de ingen slida till knivarna.

De ryska gästernas bord

Vid ryssarnas bord kan man köpa en stor handgjord Bowiekniv med damaskerat blad fför under tvåtusen kronor. Deras knivar är robusta jaktknivar. Det är lite svårt att prata med dem men med hjälp av teckenspråk och papper och penna går det bra.

På de holländska borden kan man hitta knivar som är nästan en meter långa, och vid ett bord lite längre bort hittade jag en kniv som var bara 1 cm! Den satt i en ring på fru Sjunnessons finger.

En glad Bruno Johansson visar upp sin slöjd Stéphanie Mottais och Gilles Victors

knivmakaren Gilles Victors ut sina japaninspirerade konstverk, skaft i mammutelfenben snidade av den duktiga skulptören Emmanuel Aube, b.l.a. med Kama Sutra som tema, blandat med små knivar och ffällknivar. I de franska stånden hade Alain Grangette en mycket speciell f llkniv som var över 30 cm och fä

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Fem glada SM 2008-pristagare: Fr. v Gunolf Pålsson, Staffan Andersson, Stefan Groth, Anders Hedlund och Michael Almqvist

Michael Almqvist tar emot Francis Anglades eget pris ”Love at first sight”

Den danska knivkonsthantverkaren Michael Wests knivar är lika vackra i verkligheten som på bild.

I denna artikel hinner jag tyvärr bara nämna några och jag skulle också vilja berätta om de svenska utställarna, men dem har vi ju sett tidigare på olika mässor och i Knivmakaren.

På lördagen fick vi se en mycket uppskattad uppvisning i svärdkonst, eller dans tyckte jag mera det liknade. Där

han tilldelade Michael Almqvists vinnarkniv i Konstknivsklassen.

På söndagen hölls lls prisutdelning fför Damasteel Cup där vinsterna bestod av flera kilo damaskerat knivbladsstål och diplom. Prislistan kan ses på hemsidan, både SvKnf och Expons.

Organisationens pris ”Bästa utställningsbord” gick till Gilles Victors och tävlingskommitt ä ävlingskommitt éns ns ordf ordförandepris ”Glädjediplomet” gick till den unga slöjdaren Simon Nylund från Finland.

Fällkniv llkniv och Blad. Gunolf Pålsson blev Svensk Mästare i Traditionell brukskniv och i Smyckeknivklassen och fick ett andrapris i både Utvecklad bruks och i Konstknivsklassen, som vanns av Michael Almqvist.

Stefan Groth blev Svensk Mästare i Halvhornskniv och fick ääven pris i Helhorns- och Smyckekniv.

Smyckekniv Den nya klassen Rookie vanns av Staffan Anderson från Lycksele och

Ni som inte tog er ner till Sävsj ä ö ävsj – ångra er! Den här mässan var något i hästväg! Ett stort tack till er alla i arrangörsteamet.

Jag lämnar mässan med över ettusen bilder på olika knivar, några av de finaste kan ni se i detta nr, och fler i kommande nr av Knivmakaren.

Mitt pris till utställningens vackraste kniv går till den franska knivmakaren Stéphanie Mottais kniv som ni ser högst upp till vänster på sidan 16.

Ett lite annorlunda sätt att skulptera

Emil Strenges uppvisning i svärdkonst. Det gäller att ha det rätta svinget och låta svärdet göra jobbet

Emil Strenge visade den japanska stridskonsten. Med ett snitt högg han av en tjock hoprullad bambumatta inte bara en gång utan flera.

Prisutdelningen fför SM var också en show med fint flyt. Anders Hedlund lämnade podiet med tre stora f rstaprisvaser, specialtillverkade fö bara fför SM, i Utvecklad brukskniv,

Ungdomsklassen vanns av Svante Vikberg från Bollnäs. SM-tävlingen ä ävlingen hade samlat 121 knivar och Damasteel Cup över 50 bidrag. Det tog två hela dagar att fotografera bara tävlingsknivarna! ä ävlingsknivarna!

Den franska hedersgästen och knivskribenten Francis Anglade hade ett eget pris, ”Love at first sight” som

7

SM 1:a 2008 Utvecklad brukskniv, Anders Hedlund Foto: Kent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Nu använder vi de nya tävlingsreglerna!

Foto: Kent Tunlind

Hur är det att döma ett SM? Var ligger de största bristerna?

Vad har hänt på 20 år? Följ med bakom kulisserna och träffa en av domarna år 2008.

2008 års SM-domare, Jan-Ove Andersson, Owe Wallin, Peter Swing, Anna Löfgren - lärling, Maihkel Eklund och Staffan Pantzar fingranskar ett av de 121 inlämnade tävlingsbidragen

2008 var året då de helt nya tävlingsreglerna äävlingsreglerna med tillhörande dokument skulle användas på allvar f r fförsta gången, något som jag under fö en lång tid gått och trissat upp mina egna fförväntningar ntningar inf inför.

Nå Nå ågra gra specifika svårigheter eller missförst missfö örstå rstånd fr från knivmakarna?

Nej det tycker jag inte att det var.

Dock kan väl en och annan mindre justering och precisering av regelverket vara bra att genomf genomföra.

Efter en lång bilresa från Lövånger på ca 110 mil var jag och grabbarna från Grundsundas Knivgille som jag åkte med äntligen framme i Sävsj ä ö och ävsj årets knivexpo och SM 2008.

Vad gjorde att man vann i år?

Noggrannhet med underarbetet var i många fall avgörande.

En av de fförsta domarna som satt med i årets jury som jag träffade på var Peter Swing, en av alla de som genomgått den nya domarutbildningen som SvKnf genomf genomfört. Jag passade på att ställa några frågor till honom med anledning av detta.

Hur var det att d döööma ma SM i år?

Detta var mitt fförsta uppdrag som domare i ett SM, men allt gick väldigt bra. Det var mycket arbete, men det var jag helt fförberedd på att det skulle vara.

Hur många nga ttävlingar har du tidigare varit domare vid?

Inte så många, tror att det kan vara en 5 – 6 stycken.

Hur många bidrag hade ni att bedööma bedö ma i årets SM? 121 stycken unika skapelser.

Hur tycker du att det nya regelverket fungerade?

Det fungerade bra! I stort sett.

Vad är den vanligaste orsaken till poängavdrag?

Att knivmakaren inte putsat klart alla olika steg med sandpapperet innan poleringen. Många hade slarvat med detta, både bland etablerade knivmakare, likaväl som mer oerfarna.

Noggrannhet med inf infästningen av bladet hjälper också till att skapa poäng.

Vad ligger generellt de st stöörsta örsta bristerna i på en ttävlingskniv?

Slidorna, helt klart! Ibland tänker man att kniv och slida inte kan höra ihop.

En otroligt vacker kniv kan ha en slida som långt ifrån ärr ffärdigbearbetad.

Har vår fokusering på estetiken påverkat tekniken?

Ja… Till viss del kan det vara orsaken till vissa av slarvfelen som jag nämnt tidigare. Men lika väl som vi har gett poäng ng fför ett bra linjearbete och vacker estetik har vi slagit ner på tekniska brister i en bra balans med varandra.

I årr fanns det ffööörr ffööörsta rsta ggå ången i ett

SM med ett antal bladklasser, hur har det varit att d döööma ma dessa?

Roligt, och alla knivbladen var fantastiska på sitt sätt. Men ääven här fanns det brister i underarbetet. Man f r inte slarva med slipreporna innan få poleringen.

Om man jjämfö mföörr med ffööörr 20 år sedan, vad har fföör örä rändrats? Ä Är knivarna t.ex. vackrare nu ffööörr tiden?

Det fanns mycket vackra knivar då med. Men utvecklingen har inte stått still, ta t.ex. alla nya material som kommit fram. Det har självklart en positiv påverkan ååverkan på knivarna. Så visst!

Knivarna är vackrare i dag.

En 1:a pristagare 1988 - hur tror du att den hade kunnat placerat sig i år?

Det beror naturligtvis lite grann på vilken klass du menar. Men egentligen tror jag inte att den skulle ha haft någon möjlighet till placering i dag.

Nöjd med dessa svar tackar vi Peter och de andra domarna, Maihkel, Jano, Owe och Staffan fför en väl utf rd domarinsats. Anna var med för utfö att lära.

Nu kommer en noggrann djupanalys av hur regelverket fungerat att genomf ras och eventuella justeringar genomfö kommer att beslutas om och meddelas till er i knivmakaren Nr 4/2008.

Michael Almqvist, Lövå v nger vå

9

SM KNIVAR 2008 Foto: Kent Tunlind

SM 1:a Konstkniv, Michael Almqvist

Konstkniv med klรถs, av Johan Stenevad

SM 1:a Halvhorn, Stefan Groth SM 3:a Helhorn, Stefan Groth

Utvecklad brukskniv brukskniv, Carl Nilsson

SM 1:a Traditionell brukskniv, Gunolf Pülsson SM 1:a Helhorn, Pär-Olof Eklund

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Svenskt knivmakeri i ett internationellt perspektiv

Var står det svenska knivmakeriet?

Vi kan väl konstatera att svenskt knivmakeris största tillgång är ”volymen”. En otrolig bredd och en imponerande topp. Ett kulturellt arv där fysiska, geografiska och ekonomiska omständigheter genom århundraden har gjort att behovet av att göra sig sin egen kniv nästan synes sprunget ur ett överlevnadsperspektiv. Detta i kombination med en utvecklad slöjdartradition och mycket annat har gett oss vår stora bredd.

TEXT: THOMAS LÖFGREN

Eftersom KnivEXPO i Sävsjö genomfö genomf rdes med ett cirka 40 % - igt deltagande av internationella knivmakare och fförsäljare så infinner sig naturligt frågan var eller hur står sig svenskt knivmakeri i ett internationellt perspektiv.

Ett sätt tt att ffå någon form av svar är att titta sig omkring på expon. Visst ser man skillnader i kulturernas påverkan å åverkan på utfö utf randet dels tekniskt men framf framför allt estetiskt – praktiskt. Fransmännens mjuka och exklusivt eleganta linjef ring står i bjärt kontrast till polackers eller tjeckers linjefö mer robusta, kraftfulla och tydliga designspråk där nästan varje kniv säger: ”Använd mig, jag tål det!”. Vissa likheter med de senare uppvisar ääven holländarna. I deras knivmakeri talar smidet också högt där ord som elegans konkurrerar med robusthet och användarvänlighet. Ryssarnas knivmakeri har mera av mystik och mångfald över sig.

Kanske det speglar det ”ryska rikets” otroliga geografiska utbredning med alla dess kulturer från den europeiska till den asiatiska. Det finns många mycket duktiga ryska knivmakare som gör skapelser där stålet skulpterats, graverats och på många andra sätt gjorts till konstverk enbart om man tittar på bladen. Ä Även skaften är många gånger underbara skapelser ääven om de, jämfö mf rt med fransmänmfö nen, bär signum från den bastanta ryska björnen.

Danskarnas uppenbara känsla nsla fför design är tydlig samtidigt som traditionens påverkan ååverkan blir tydligare i de norska och finska knivarna.

Ett antal pionjärer inom det svenska knivmakeriet har därutöver hämtat mtat kunskaper, ffärdigheter, tekniker och kulturella impulser under en mångfald ngfald av ”pilgrimsf ”pilgrimsfärder” till många andra länder, långt innan Internets uppkomst.

Dessa pionjärer synes sedan på ett smakfullt sätt ha inlemmat de nya impulserna i det kulturella arvet så att deras knivar ständigt har utvecklats tekniskt, materialmässigt och inte minst estetiskt utan att den ”svenska knivmakerisjälen” har gått tt fförlorad.

Francis Anglade med Sergey Agafoshin, ägare till den ryska knivtidningen Prorez. Driver knivbutiker både i Moskva och St. Petersburg Domarna i Damasteel Cup, Francis, Stéphanie och François-Xavier Salle

De är också, inte minst globalt, pionjärer när det gäller utvecklingen av smidet. Att från kolstålsbladen via de laminerade ta steget till att göra allt mera sofistikerade damaskmönster byggande på en ständig utveckling av tekniker i kombination med alternativa materialval har aldrig varit dom främmande. mmande. Detta har gett oss andra en möjlighet att utvecklas som knivmakare i en onormalt rask takt.

Tillsammans gör vi vackrare knivar En springande punkt och skillnad som finns mellan det svenska knivmakeriet och de kontinentala och utomeuropeiska, är att de andra vill göra bladen själva.. ...forts på sid 18

12

SM 1:a Rookie, Staffan Andersson 1:a pris Ungdomsklass, Svante Vikberg

SM 2:a Konstkniv, Gunolf Pålsson

Utvecklad brukskniv av Leif Nordlöf

Konstkniv av Gösta Schützer

1:apris Teamwork, Johan Stenevad, Hedlund, Skoglind

Knivar frĂĽn

Damasteel Cup Foto: Kent Tunlind

Jaktkniv med ticka i skaftet! Bo Arvidsson

2:a pris Jaktkniv, Jakob Nylund Jaktkniv av Michael Almqvist

Jaktkniv, JĂśrgen Persson

14

Jaktkniv av Aage Bergendahl, Norge Jaktkniv, Stig Sjunnesson

KNIVMAKAREN NR 2 2008

3:e pris Konstkniv, Johan Stenevad Konstkniv, Laszlo Balatoni

1:a pris Konstkniv, Anders Hedlund 2:a pris Konstkniv, Stefan Hermansson

Jaktkniv av Heiko Häss, Tyskland

Konstkniv, Hans Rosenberg Christiansson, Danmark

15

Stéphanie Mottais, Frankrike

Skaft gjort i elfenben.

Gilles Victors, Frankrike

Fällkniv med lite speciell mekanik, inspirerad av pistol från 1800-talet.

Alain Grangette, Frankrike

Gilles Victors

Ken Persson, Danmark

Gilles Victors

Otroligt vacker kniv av Stéphanie Mottais som även gör knivbladen själv

Mariusz Przybytovski, Polen A&R Company ffrån Ryssland visade upp denna superlätta kniv med skaft i näver

Tantokniv av Tony Karlsson

Av detta fföljer att massor av kraft och energi läggs på att kunna behärska smidet. I den situationen blir många av dessa fast i en eventuell ”medelmåttighet” som man efter flera år uppnår. För att bli en toppsmed krävs äävs hårt arbete, mycket smide och naturligtvis också talang. Hårt arbete, mycket smide skapar i sin tur många blad och det är därr vi andra kommer in. Vi köper efter hand de blad som smeden övar och utvecklar sig på.

Smederna blir duktigare, bladen blir bättre vilket gör att vi alla gör vackrare knivar i symbios. ...forts från sid 12:

Eftersom huvuddelen av oss knivmakare inte gör våra egna blad men samtidigt ständigt vill utvecklas så har svenskt knivmakeri under de senaste 7-8 åren genomgått en fantastisk utveckling vilket bl a kan ses på tävä ävlingsknivarna. Massor av knivmakare söker nya material och nya tekniker vilket ger oss stor bredd och inte bara en stor bas.

Man är mycket imponerad Hur ser man då utifrån på det svenska knivmakeriet?

Vårr hedersmedlem Francis Anglade som fför andra gången har fföljt mässorna i Sävsj ä ö och som har gjort artiklar ävsj om 12-13 svenska knivmakare är mycket imponerad.

Bredden är en del. Att man till en mycket rimlig penning kan köpa en verkligt fin brukskniv tycker han är imponerande. Kvalité präglar dessa bruksknivar ääven om han ibland upplever likriktningen som ett litet problem.

Han är också imponerad av toppens klass sett i ett internationellt perspektiv. Den ”nordiska typen av kniv” uppblandad med nya tekniker, nya spännande materialval i kombination med en bra formgivning inom ramen fför det nordiska arvet är sådant som imponerar. Läderarbetet är naturligtvis också ett unikt signum som vi är rätt ensamma om tack vare ett kulturarv som har uteslutit varje form av större parerskydd.

Knivblad från

Damasteel Cup I klassen Konstblad vann Stefan Hermansson med det stora bladet underst

I klassen Jaktknivblad vann Anders Hedlund med bladet ovan

3:e pris fick Fredrik Sjö med detta blad i klassen Jaktknivblad

En otrolig utvecklingspotential Om man skall fförsöka sig på någon form av sammanfattning så har svenskt knivmakeri en otroligt stor utvecklingspotential sett ur ett globalt perspektiv. Redan nu är det många svenskar som har knackat på dörren till europeiska och amerikanska knivmässor och de har blivit insläppta ppta och dessutom ffått höra att de är hjärtligt välkomna tillbaka. Dagens moderna datorer, fantastiska digitalkameror och ett globalt Internet är sådant som i Sverige, jämfö mf rt med många andra länder, är frekvent mfö utnyttjat. Dessa redskap fför att åstadkomma en offensiv marknadsf ring är dessutom något som dagens ”yngre” marknadsfö svenska knivmakare kommer att nyttja allt mer frekvent inom en snar framtid. Vi är garanterat på vägg att ffå en generation av knivmakare som kommer att utveckla knivmakeriet genom tekniker och formgivning grundat på det kulturella arvet samt genom att de utvecklar ett internationellt nätverk av knivmakare, mediafolk, f rsäljare och kunder. De kommer dessutom att sälja fö huvuddelen av sina alster på plats i en global marknad.

18

Två blad av Tommy Jimmefors som fick 2:a pris, även detta i klassen Jaktknivblad

KNIVMAKAREN NR 2 2008

SáPMI

slöjdarna Text och foto: Kent Tunlind

Han skrek och fförde så mycket liv han kunde. En vargflock hade anfallit renhjorden han vaktade och ffått hjorden på flykt. Sitans folk skyndade till, men vargarna hann ändå riva flera renar, flera av dem vajor, ffärdiga att kalva.

Man hjälptes åt att samla ihop och vakta hjorden under resten av natten. Nästa sta morgon skidade han fföre hjorden med ledarhärken rken i band och fföljerenarna tätt efter, vilka fick resten av renflocken att ffölja efter. Han ledde renarna genom kåtalägret innan han fortsatte mot fjällslutningen, detta fför att vargarna som fföljde i spåren skulle skrämmas av människolukten. Man var på väg med renarna mot högfjället.

Björnspjut. Bladet specialtillverkas av Robert Mattson Far Mickels kniv från 1939. Mellanläggen togs från grytlock och gamla kaffepannor. Slöjdad med minimalt med verktyg

Det är Lars-Erik Marsja som berättar, ttar, han fföddes i slutet av fyrtiotalet, yngst av fyra syskon och uppväxt ääxt i en torvkåta ta i Tjuonajokk. Han fföljde renhjorden redan innan han började gå, och var renskötare innan han var tonåring. Istället llet fför moped hade han en snabb kör-ren som han själv tränat upp. Marsjafamiljen tillhörde samma sita, eller grupp av familjer, som familjerna Labba, Rikko, Pittsa och Fanki. När han var 10 år byggde fadern hus i Kaitum.

Mellanlägg av kaffepannan Lars-Eriks far Mickel Eriksson Marsja (f 1918) var en duktig slöjdare, ni ser en av hans knivar på bild. Den är gjord år 1939. Mellanläggen i metall är gjord i aluminium, det togs från gamla grytlock och kaffepannor. Han slöjdade i kåtan helt utan maskiner och med minimalt med verktyg. Lars-Erik berättar att han efter besök hos sin mammas farbror, Nils Stor i Aitikjokk, bestämde sig f r att bli slöjdare. Denne hade en riktig snickarbod, fullt fö med verktyg, inga maskiner, men filar och raspar och sågar som stod i ordning i fina ställ utefter väggen. Nils var en mycket duktig slöjdare, så nu ville Lars-Erik 9 år gammal också bli slöjdare. Hans far Mickel blev hans lärare, sträng och noggrann. Marsja berättar att fadern tittade på kniven han höll på med och sa att han måste fila lite till, vilket han gjorde, visade upp den fför fadern som tyckte han tagit fför mycket – Släng och börja om, sade fadern. – Fan, jag hade ju bara tagit två drag med raspen, skrattar han.

Lars-Eriks specialitet är intarsia som görs med sälgmasur Ask i sälgmasur. Brudkronan gjordes till dotterns bröllop

Far var känd för sina Gierko Lars-Erik skötte renarna åt både Lasse Fanki, Jon-Pålson lson Fanki´s son och Essi Pavasson Poggats, och härr kom han också nära slöjden. Far Mickel var känd nd fför sina ”Gierko”vaggor, och lärde ääven ven sonen tillverka dessa. Mor Inger vävde äävde banden och klädde den med skinn. Det var en speciell konst, banden var bredare och finare än n vanliga skoband. Närr Kronprinsessan Victoria fföddes fick hon en Gierko som familjen Marsja tillverkat.

19

Lars-Eriks specialitet är intarsia Med en teknik som han ärr ensam om ffäller han in sälgmasur i hornkniven. Han använder bara det bästa hornet. – Fördelen med att kunna välja lja horn fförst som jag kan är att det är jag som bestämmer hur kniven ska se ut och inte hornet, fförklarar Marsja. Sälgmasur är det vackraste och därfö rf r har han det i sin slöjd. – Har du fin rfö sälg blir den lika hård som björk när den torkar. Han f rgar sälgen med albark vilket ger en fin lite röd ton, fä samma bark används nds fför att ffärga in gravyren i hornet.

Han gör en tunn och fin gravyr, sparsamt och smakfullt.

Bladen kommer gärna från Ivan Lindeborgs smedja och ääven Mattias Styrefors blad passar till knivarna. Passformen i slidan är perfekt, kniven glider lätt in och man f r ut den med en hand, men kniven sitter ordentligt få med det rätta klicket. Det rågarvade lädret kommer från garveriet i Morjärv. – De gör ett tunt och fint läder, så fint kan jag inte göra själv. Helhornsknivarna levereras gärna i en ask i den finaste sälgmasur. lgmasur. Jag har ffått fförmånen nen att ffå fingra på hans slöjd och den är verkligen fin, jag hoppas mina bilder gör slöjden rättvisa.

Farfar var en känd björnjägare Farfar Erik Marsja var en känd björnjägare, historierna är många om hur han med sina två hundar och bara spjutet ffällde björnen. Han var stor, stark och orädd.

Han kunde ffölja björnen i flera dagar och till slut stressade han björnen att anfalla och av sin egen tyngd spetsas den av spjutet. Lars-Erik gör ett björnspjut rnspjut efter fförlaga av farfars, men han gör ett ”söndagsspjut” med mellanlägg i horn som han graverar. Bladet är specialtillverkat av Robert Mattsson.

Lars-Eriks körstav är också en specialitet. Den är drygt en meter lång och den användes ndes fför att fförlänga armen. Man lindar tömmarna från renen runt knoppen på staven och så sträcker man ut armen dit man vill styra renen.

Lars-Erik är alltid med i renskogen Efter nödåren i slutet av sextiotalet där många nga fförlorade upp till åttio procent av sina renar rådde fadern honom att studera och han läste till mekaniker och jobbar efter det i gruvan i Malmberget. Systersonen tog över huvudansvaret fför familjens renar men Lars-Erik är fortfarande alltid med i renskogen. – Det är som luften jag andas, kan inte leva utan det livet. Skiftgången i gruvan med ledigveckor passar bra. Lars-Erik är en duktig berättare, mycket skratt och både han och hustrun Berit är gästvänliga, glada och mysiga, kaffepannan är alltid på.

Ett kulturarv som måste ste fföras vidare Morfar som han nu är har Lars-Erik mycket att lära sina barnbarn. Nomadlivet och renskötseln är ett kulturarv som måste ste fföras vidare, likaså den samiska slöjdtraditionen. Hemligheten bakom intarsian kommer de att ffå ärva, och säkert har de en kör-ren r-ren innan de ffår moppe.

– Det behövs ju inget körkort, skrattar Marsja.

– Jag ska hjälpa dem att trimma den!

Lars-Eriks körstav är vackert graverad

Stor och liten. Båda behövs i renskogen

Denna kniv levereras i ask av finaste sälgmasur

Närbild på den vackra gravyren samt intarsian

På Stol nr2 sitter en mästersmed!

TEXT: MICHAEL ALMQVIST, FOTO: CONNY PERSSON

Jag glider in på gårdsplanen med min MC in till Connys hus. Solen skiner och några barn leker med varandra därr utanf utanför byggnaden som jag tror skall vara smedjan. Conny själv står där och vinkar välkomnande…

Nej, nu sitter jag härr och ljuger fför er. Det jag beskriver är snarare min önskedröm om hur denna intervju med Sveriges kanske skickligaste knivsmed skulle kunna gå till.

Många är dom, knivmakarna och smederna i detta avlånga land som man skulle vilja besöka.

Conny Persson är en av dem.

Hur gammal äär du? Snart 44.

Hur och var bor du? Jag bor i ett hus i Los, Hälsingland.

Din familjesituation? Gift, och har två barn på 5 och 7 år.

Har du någon åågon annan utbildning i botten ään smed o knivmakaryrket?

Efter grundskolan gick jag fyraårig teknisk linje.

När äärr gjorde du din ffö örsta kniv och kan du beskriva den? Den fförsta kniven gjorde jag på mitt andra damaskblad som jag smitt helt fför hand, den hade mässingsbolster och skaftet var gjort av en gammal bösskolv jag hittat på soptippen.

F rsta kniven.

Fö Det spelar ingen roll om någon å ågon ser den ddå det ärr sså lä l nge sedan den gjordes

Men nu ser verkligheten annorlunda ut, tiden är knapp, avstånden är långa och vi lever i en IT-värld. Anledningen till denna intervju med Conny är att SvKnf styrelse enhälligt beslutat att tilldela honom Stol nr 2 i ””Ärans hus”, den största utmärkelsen rkelsen man kan ffå som svensk knivmakare i Sverige idag. Valet var lätt, men frågorna känns svåra att formulera, men väl på plats framf framför datorn efter det att den fförsta kontakten tagits via e-post så ”rullar det ändå på” på något sätt. tt.

Efter några ”mailingar” fram och tillbaka så ärr intervjun klar.

När äärr smidde du ditt ffö örsta blad och vilken typ av blad var det? 1991 smidde jag mitt fförsta blad som var laminerat men redan efter några veckor smidde jag mitt fförsta damaskblad.

Vad äär det som äär så roligt med att vara knivsmed och knivmakare?

Det är ett fritt jobb där jag själv kan bestämma mycket men som alla jobb är det mycket som måste göras på rutin. Så det är inte jättekul hela tiden men det positiva överväger.

Många åånga ser upp till dig, både som knivmakare och smed. Hur känns ä änns det ? Och ffååårr det nåågra gra konsekvenser f r dig i ditt yrkesutövande? Jag fö tror och hoppas inte någon gon ser upp till mig, om någon gon har inspirerats av något jag gjort ärr det naturligtvis bara positivt.

Har du själv äälv nåågon gon eller några några å inom kniveriet som du ser upp till på samma sätt? ä ätt?

Jag har ingen direkt fförebild men det finns många duktiga smeder och knivmakare som är bra p påå olika saker och som man kan hämta mta inspiration ifrån, ifr speciellt här i Sverige.

Du har i åår tilldelats 2:a stolen i SvKnf hedersbetygelse ”Ärans ”Ä Ärans hus”.

Berätta äätta tta hur det käänns och din syn påå en sådan utmärkelse. ä ärkelse.

Det känns k naturligtvis roligt och hedrande, roligt att smidet rräknas med. Jag

har en svag känsla nsla av att jag inte ffår den på grund av mina knivslidor men det skulle å andra sidan vara ännu nnu roligare. Att jag en ggång i tiden hade lite av öppet ppet hus i verkstaden och fförsökte lära ära i dag kända k nda smeder som bland annat Mattias Styrefors och Roger Bergh vad jag kunde om damasksmide och mosaikdamask har säkert kert bidragit till att vi idag har så s stor bredd inom bladsmidet. Dom har i sin tur utvecklat smidet på p sitt sä och lärt sätt rt ut vad dom kan till fler.

Hur tycker du att knivsmideriet har utvecklat genom åren? å I Sverige?

Sedan början rjan av 90-talet har smidet utvecklats enormt, det är bara att kolla i ett tidigt nummer av Knivmakaren så ser man vad som fanns. Själv Sj använder nder jag bara stålpinnar st och plåtar i olika material närr jag gör g min mosaikdamask eftersom jag tycker det ärr roligast och det finns mycket kvar att utveckla. Många M använder nder utgnistade eller laserskurna ämnen mnen och de flesta använder nder pulver till mosaikdamasken idag så det finns en otrolig bredd h här i Sverige med många nga metoder fför att ffå fram mönstren. nstren. Sverige har ett högt gt anseende utomlands vad ggäller damasksmidet.

Internationellt? Utvecklingen utomlands har inte gått riktigt lika snabbt, kanske mest på grund av att några f personer ansetts ha haft all den få

Blomman började rjade jag med 1996 och den blev ffärdig 1997.

Jag har varit lite snåll med att använda nda bitarna eftersom mönm stret tog sså lå l ng tid att ggöra.

Skaft av fossil valrossbete.

Dragspelsmosaik. Mosaikdamasken är gjord med en lite annan metod. Skaft av vårtsvin. v

En ffäällkniv gjord i år. Mammut i skaftet.

Det här ärr dj djävulshuvudet. Jag gjorde mosaiken 2001. Skaftplattor av mammut.

kunskap som finns om damasksmide och att allt skulle göras på deras sätt.

Det fförsprång som till exempel USA hade har ätits upp med råge. För att utvecklas är det bättre att veta att nästan allt är möjligt.

Vad har du fför framtidsplaner? Jag ska fförsöka utveckla min nisch med mosaikdamask gjord av stålpinnar och plåtar och så hoppas jag ffå mer tid över till experiment.

Det berättas äättas om dig att du äär en perfektionist, framf framför allt när äär det gäller ääller ditt smide. Storyn gåår att du vid ett tillf tillfääälle lle skulle smida ett knivblad i mosaikteknik med ett djävulshuvud äävulshuvud på. När äär du sedan betraktar det ffääärdiga rdiga resultatet så slänger äänger du bladet ååt sidan i besvikelse. På frågan åågan gan ”varf ”varfö ör?” så lär äärr du ha ffö örklarat din besvikelse med att djävulen äävulen vulen hade ffååått tt ”hängä kinder”! Är Ä detta en sann historia?

Det är faktiskt inte roligt när ett djävulshuvud äävulshuvud blev ett grävlingshuvud, ä just den här gången kunde jag smida om ämnet och trycka ihop kinderna och smida nya blad. Jag vill gärna att mönstren ska bli som jag tänkt mig, blir de riktigt dåliga åker de i skrotlådan. En av de största utmaningarna med mosaikdamask är att kunna komprimera mönstret utan att fförstöra det. Det har hänt att jag f tt kassera blad jag jobbat med i 3-4 få veckor, men det är lite av det roliga med jobbet att man inte kan vara 100% säker på att lyckas.

Nåågra gra snabba… Vad vääljer ljer du?

Exotiskt trä / fossilt? Fossilt, kul men sällan prisvärt.

Ett mosaikdamaskblad med ett ganska enkelt mönster, men ändå väldigt läckert

24

Stabbat / ostabbat? Stabbat, fungerar bra med damaskbolster.

Färgsatt äärgsatt rgsatt / of ofäärgat? ärgat? Ofä Of rgat.

Sverige / USA? Sverige.

Stora knivar / små knivar? Stora.

Berätta äätta vad/om SvKnf haft någon å betydelse fför dig och din utveckling som knivmakare. Från början hade Svensk Knivf Knivförening stor betydelse f r mig och jag har säkert Anders fö Höökk att tacka fför mycket, han var aldrig omöjlig. En artikel om mig i Knivmakaren 1993 gjorde att jag fick ganska mycket bladbeställningar, så visst har knivf knivföreningen haft en stor betydelse fför mig.

Vad har Ludvika och knivveckan haft fför betydelse fför dig? Förr när jag gjorde knivblad var Ludvika årets stora händelse, nu är det ett par dagars semester fför att träffa bekanta och se om något nytt har hänt på knivfronten.

Har du något åågot gott råd till alla knivmakare och SvKnf? Försök att hålla sams och se andras olikheter som en tillgång, hur kul är det om alla tycker likadant och gör likadana knivar?

Lyssna bara med ett öra på personer som vet precis hur allt ska göras, de vet säkert en hel del men ingen sitter inne med den absoluta sanningen när det gäller något så banalt som knivar egentligen är. Försök hitta en egen stil och hämta inspiration från många håll.

Ett genuint intresse räcker långt.

Till sist, med utmärkelsen ”Ärans Hus” ingår ett livslång medlemskap i SvKnf, vad tycker du om vår våår medlemstidning ”Knivmakaren”? ”Knivmakaren” För några år sedan kunde man tro att

samma knivmakare gjort alla knivar som var med i tidningen men nu tycker jag den har en bra bredd som gör den rolig att kika i.

Det lilla samhället Los i Hälsingland känns nu ännu mera som ett ”prio:1” måll fför framtida utflykter. Den ödmjukhet som framskymtar i Connys svar ovan stämmer mycket väl in på verkligheten, både av egen erfarenhet och med stöd av andras utsagor kan jag bekräfta det.

Connys råd: ”Försök att hålla sams och se andras olikheter som en tillgång” känns viktigt och mycket relevant att ta till sig. Är vi nu duktiga och lyder Connys råd så kommer vi om 20 år till kunna mötas i ett ännu häftigare 40 årsjubileum, rsjubileum, fförhoppningsvis även ä det i Ludvika.

Vill ni nu träffa Conny ”live” så att säga så passa på nu i sommar att besöka Ludvika och knivveckan.

Torsdagskvällen den 10 juli kommer han att ffå sin välfö lf rtjänta utmärkelse, lfö lämpligt nog på samma plats där SvKnf startade upp sin verksamhet fför 20 år sedan. Planera redan nu för att vara med på torsdagskvällen kl. 20.00 Väl Mött!

I nästa nr av Knivmakaren kommer vi självklart att uppmärksamma detta samt också fortsätta att berätta om hur SvKnf startade för 20 år sedan.

Berättat av dom som var med då det begav sig, Owe Wallin, Anders Höök med flera, som vi kommer att intervjua under Knivveckan...

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Den dyraste & den billigaste!

Detaljbild av gravyren på förgyllt silver Är detta månne den dyraste veterankniven som sålts i Norden? 81.250:-

Från denna vår känner jag till två affä aff rer med MH-knivar.

Vad är då MH-knivar undrar kanske någon? Jo, de är tillverkade av Magnus Hansen och det verkar finnas ett skapligt antal, en produktiv herre. Magnus fföddes 1835 i Tromsfylke i Nordnorge. 1861 fick han ett hantverksstipendium och drog till Köpenhamn. Här började han arbeta hos en elfenbenssvarvare, men startade efter ett tag eget.

Han började bl.a. göra knivar. Knivbladen i helstål, köpte han av en instrumentmakare A. Asendsen, som stämplade in Magnus Hansen, ibland med tillägget Köpenhamn.

Gravering av beslag, ofta i silver, lejde han bort. Han tillverkade skaft och slidor i buxbom och ben eller tand.

Tillverkningen skedde under 1870-1880-talet. Den sista kända daterade kniven är gjord 1881. Han avlider 1907.

Den dyraste Vi börjar med den dyraste som såldes på Probus vapenauktion i Stockholm nu i april. Utropspriset var på 10.000 kr och klubban hamnade på 65.000 kr. Med klubbavgiften fick köparen betala 81.250 kr!

Kniven, i ett flott originaletui, är gjord i ben (troligen valrosstand) och fförgyllt silver. Klingan uppges ha mindre rostskador och ett ägarmonogram med krona pekar på Reuterskiöld. Kniven är 24,5 cm.

Äldre årgångar

Vad jag vet så är detta den dyraste veterankniv som sålts i Norden. Har du, intresserade läsare, en annan åsikt så tar jag gärna del av den.

Den billigaste Den billigaste handlar fförstås om ett loppisfynd, Antikrundan hade älskat detta. Köparen, som vill vara anonym, hittade en lång MH-kniv i en skräplåda. Enbart kniven var 28 cm och materialet buxbom med fina skärningar.

Loppissäljaren berättade att ”den var gjord i någon hårdpressad plast eller trä”. I fyndlådan låg också ett svanpar i gips, som köparen taktiskt hävdade äävdade att han ”gärna villa ha” och kniven kunde han ju ”ta på köpet”!

Aff rsuppgörelsen slutade på 50 kr. Vem som skall Affä beklagas och vem som skall gratuleras fförstår du själv.

2007 köpte jag själv en liknande kniv i buxbom, knivlängd 18 cm, alltså mycket mindre och med inte riktigt lika fina skärningar. Den sålde jag vidare till en samlare f r 10.000 kr. Med utgångspunkt fö ngspunkt fför detta så få f r 50kronorskniven nog värderas till 15 - 20.000 kr.

Bägge knivarna, med fler bilder, kan du se och läsa om på min knivsajt med veteranknivar www.cultur.nu Anders Halld Halldéén, én, anders@cultur.nu

Skriv vilken årgång du är intresserad av på inbetalningsblanketten till föreningens plusgiro: 162 14 46 - 2 1991 - 2000 kostar 900:- eller 120:- /årgång.

2001 - 2007 kostar 120:-/årgång. Porto tillkommer med 40:- per årgång. SvKnf-pins 20:Betalning sker i förskott.

25

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Nostalgi i kubik ”Det var i november 1984 som Jaktmarker och Fiskevatten inbjöd d Nordens knivhantverkare till den fförsta tävling, vling, som i Sverige arrangerats f r detta uråldriga hantverk. Brukskniven - som fö tävlingen kort och gott kallades - visade sig bli den mäktigaste konstnärliga rliga manifestation f r knivslöjdandet fö öjdandet som setts i Norden, en ö kulturhistorisk sensation…”

jakt och fiske. När anmälningstiden hade gått ut fanns det 619 knivar anmälda! Otroligt! 476 bidrag i dagligklassen och 143 st. i elitklassen. C:a 70 st. av knivarna hedrades med någon sorts utmärkelse.

Sven-Eric Loodh vann elitklassen med sin vackra kniv längst ner på bilden ovan. Idag ett åtråv å ärt samlarobjekt. åv Juryn skriver i sin motivering fföljande: ””Det smidiga skaftet ärr fförutsä ruts ttningen fför denna nya typ av slida i tr trää. ä.

Materialets behandling och den dekorativa helheten är genomf rda med utsökt genomfö öökt kt fföörfining”.

2:a priset gick till Helge Sunna. ””Ett Ett fföörnämt exempel på den klassiska samekniven. Kraftfull, harmonisk, och med utsökt, öökt, in i minsta detalj genomarbetad, dekor”.

Så inleder Jaktmarker & Fiskevatten sin presentation av Sveriges fförsta större knivtävling äävling i sin särtryckta rtryckta katalog 2005. J&F beskriver syftet med tävlingen: ”Syftet med ttävlingen var att ggöra en inventering av vvår tillg ng på skapande mästare tillgå äästare stare och att bidra till att detta konsthantverk med rrötter i historiens gryning skulle ffå en uppmärksamhet rksamhet som hj hjääälpte lpte det att leva vidare i en v rld av massfabrikation…”. vä Vi kan idag glatt konstatera att delvis p.g.a. detta initiativ från J&F så lever vårt rt hantverk vidare i all sin prakt.

Att denna tävling äävling starkt bidragit till den tävlingstradiävlingstradition som SvKnf alltjämt mt fförsöker vidmakthålla lla kan vi nog på säker grund påstå.

Tävlingen äävlingen var indelad i två klasser. Dagligklassen däär kniven vid fförsäljning ljning fick kosta max 600 kr och elitklassen som inte hade någon kostnadsbegränsning.

Tävlingsbidragen äävlingsbidragen vlingsbidragen skull dock alla vara bruksknivar fföör

26

KNIVMAKAREN NR 2 2008

På 3.e plats finner vi i dag Sveriges kanske största affischnamn i knivsammanhang, Kaj Embretsén, med en vacker brukskniv med ett damaskblad, men vi kan nog alla konstatera en viss utveckling i Kajs knivmakarkarriär.

En midsommarhistoria TEXT & FOTO: BOB TUNLIND

I dagligklassen vann Tage Öman med kniven längst till vänster på bilden nedtill.

Juryns motivering löd: ”Knivens ovanliga men vväääll genomt genomtäänkta utformning tillgodoser vväääsentliga sentliga brukskrav.

Knivens och slidans formuttryck fföredö red mligt samst mda”. samstä Ä Även här placerade Kaj sig med en 2:a plats. ”Kniv och slida av traditionell typ, vväääll anpassade till nutida krav på brukbarhet och utseende”.

3:e priset gick till Norge och Jostein K Nysaether. Motiveringen till detta: ”Greppriktigt knivskaft med karakt karaktärsfull form, fint samst samstämd med slidan till en helhet”.

Katalogen är på 16 sidor sammanlagt och har fler bilder på prisknivar samt två knivmakarporträtt, på vinnarna i respektive klass.

Det var tider det! Det som slår mig med all tänkbar tydlighet är att det har hänt mycket sedan denna tävling äävling inom svenskt knivmakeri. Finishen på kniv, knivblad och slida har i allt väsentligt sentligt fförbättrats avsevärt. Knivarna är idag också något mindre karaktärsfulla med ett mycket tunnare/smidigare uttryckssätt. På gott och ont kanske.

I nostalgins tecken önskar vi nu att så s många som möjligt av Er skulle vilja bidra med någon knivhistoria, kort som lång, självupplevd eller återberättad. Alla som skickar in en sådan text fför ev. publicering i Knivmakaren K deltar i en utlottning av ett helt oanvänt oanv exemplar av J&F:s särtryckta s katalog, ett garanterat framtida samlarobjekt!

Kniven och ”tändgranar”

På varuhuset i Kiruna som jag jobbade påå skulle det bytas markiser.

Vi hade 30 stora skyltf skyltfönster som vette mot solen, så det var inget litet jobb. Firman som skulle göra detta skickade upp två man från längst nere i södra Sverige. För att inte behöva komma tillbaka på måndag, bestämdes att jobbet skulle göras ras ffärdigt på midsommarafton. Det var bara det att under natten så kom det drygt 10 cm blötsnö! När nu grabbarna exalterat ringde hem, där man skördat nypotatis till sillen och plockat färska jordgubbar, ville man inte tro dem, utan jag fick ta telefonen och intyga att det var sant! Det snöade! Markiserna hängde som trasor under den tunga blöta snön.

Jag tror inte dom kommer att glömma den midsommaraftonen.

En av männen hade ovanstående kniv hängande i bältet. Det var hans far som gjort kniven. Han såg nog mitt knivintresse när jag nyfiket fingrade på den, och som tack fför att jag hjälpt dem så gav han mig den när dom skulle åka. Kniven har sedan dess varit en av mina favoriter som brukskniv, och det mest fantastiska med den är bladet. Trots att 25 år har gått så har jag aldrig slipat den, utan bara använt bryne. Dom senaste 3 åren har den legat vid braskaminen, som används nästan dagligen från sen höst till sen vår, till att tälja ”tändgranar” med, och fortfarande har den ett bra bett! På baksidan är kniven märkt EB. Undrar vem denne EB är..? Tänk om han är medlem och läser detta? Det vore väl en midsommarhistoria!?

Att Sverige är avlångt märks tydligt nu, och när det i södra delen verkligen är midsommar, har sommaren precis börjat längst uppe i norr, med den skiraste och vackraste grönskan! Trevlig sommar!

Skicka in bidrag till: Michael Almqvist Kungsvägen 54 Kungsv 930 10 Lövånger, L E-post: carlmichaelswipnet.se Michael Almqvist, Lövå v nger vå

Kniven är signerad EB

27

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Knivklubben MASURERNA i Luleå.

TEXT OCH FOTO: STEFAN HOLM

Knivklubben Masurerna finns i Luleå och vi är ett gäng intresserade knivslöjdare som har träffats i en slöjdsal varje onsdag de senaste sju åren. Jag märker tydligt hur alla utvecklas i sitt slöjdande och det är väldigt roligt. Deltagarantalet växlar ääxlar en aning men vi brukar ligga mellan 9-12 st.

Främre raden från v: Håkan Håkansson, Kurt Åström, Lars-Göran Ek, Andreas Lindström.

I mitten: Stig Sundström, Stefan Broström. Bakre raden: Kurt Englund, Christer Ahlbäck och Stefan Holm

Att träffas och utbyta erfarenheter i och kring sitt slöjdande är utvecklande. Form, teknik och material ärr viktigt att ffå inblick i, speciellt när man är nybörjare.

Varje onsdag har någon i uppdrag att ta med sig kaffe och tilltugg. Kaffepausen är alltid efterlängtad. Med kaffekoppen i hand pratas det inte bara kniv, utan många roliga och intressanta historier dryftas och det är lika viktigt som någonting annat.

Historier måste också ”putsas och filas på” likt knivslöjd.

r på lm putsa

undho Karin L

skaft ett kniv

Stefan skapar och Ola Landin tittar på

Vi har också specialkvällar med inbjudna erfarna slöjdare som delar med sig av sina erfarenheter. Senast var Jan Lindfors på besök och han pratade kniv och gravyr med oss. En mycket intressant kväll.

Stefan Broström från Råneå som nu är deltagare i Masurerna har tidigare under några helger lärt oss bladsmide och nu senast om hur man på bästa sätt syr en slida. Det ärr bra fför gänget att ha med en erfaren smed/slöjdare som Stefan Broström. Senaste onsdagen hörde jag någon fråga: ”Kan du ggöra ett fullt fulltångeblad åt mig till nästa äästa onsdag”?

tröm Kurt Ås

Stefan Ho

lm

”Visst, det fixar jag”… -svarade Stefan.

Snygga knivskaft i björk- och sälgmasur har inspirerat till namnet Knivklubben Masurerna.

Hälsningar från oss i Luleå.

Vill du presentera din knivklubb? Ta några bilder, skriv lite text och skicka materialet till Knivmakaren...

28

Stefan Broström

Lars-Göran Ek

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Skaran av äldre knivslöjdare öjdare glesnar ö Petter Yttrebø är död

Svensk vensk Knivf Knivförening kallar till

MEDLEMSMÖTE onsdagen den 9 juli 2008 kl 19.30 i Ludvika.

Lokal: Akvariet Hammarbacken, finns i mässområdet.

På dagordningen: 1. Mötets öppnande 2. Val av protokollsjusterare 3. Val a/ sekreterare fyllnadsval b/ Styrelseledamot, fyllnadsval 4. Beslut om ändring av: a) Stadgarnas § 11 R Räkenskapsår. b) Stadgarnas § 4 komplettering av stadgarna angående Hedersmedlem/Hedersordf rande. medlem/Hedersordfö 5. Kniv-SM år 2009.

6. Rapporter a) Arbetsgrupp - ny verksamhetsinriktning b) Arbetsgrupp - SvKnf en paraplyorganisation? c) Utbildningskommittén d) Övriga kommittéer 7. Övriga frågor 8. Avslutning Förslagen till ändring av stadgarnas §11 och §4 har godkänts av årsmötet den 29 mars 2008 i Hudiksvall. För att stadgef stadgeförändringen ska träda i kraft måste, utöver årsmötet, ääven medlemsmötet tet i Ludvika tillstyrka fförslaget.

Handlingar om stadgef stadgeförslaget har via Knivmakaren skickats till samtliga medlemmar i samband med kallelsen till årsmötet 2008.

Möteshandlingar kan beställas hos sekreteraren Kent Karlsson på telefon 070-225 20 19 eller e-post: kent.knives@telia.com

Vääll mött i Ludvika!

Vä /Styrelsen

Den 14:e mars fick jag telefon från hans hustru Oddbjørg att Petter lämnat oss. Det är med stor sorg och saknad som jag tänker på alla trevliga stunder vi haft tillsammans med vår gode vän Petter och hustru Oddbjørg.

Dom flesta knivmakare och smeder har sett knivar och knivblad som Petter haft med sig i Elverum, Ludvika och Torsby. Petters knivar och blad har genom åren tagit mängder av premier i olika konkurranser. Han har varit en inspirationskälla lla fför oss knivmakare och smeder i Norden.

Petter var generös, delade med sig av sitt kunnande och sina erfarenheter.

Några av Sveriges idag duktigaste smeder har varit hem till Petter fför att lära sig grunderna i det gamla smidet och ffå del av Petters erfarenhet.

Petter och hans hustru Oddbjørg har varit fföredömliga mliga representanter fför norsk gästfrihet och norskt ”knivfolk.” Jag som skriver dessa rader

saknar Petter kanske mer än någon annan svensk, Petter och jag har sedan 1990 minst en gång i veckan ringt till varandra och pratat om allt och inget. Petter var mer som en broder än en kamrat. Vårt sista telefonsamtal var på kvällen den 13:e mars, Petter ringde fför att informera mig om att han är hemma igen efter operationen. Tidigt på morgonen den 14:e mars lämnade Petter oss.

Tack Petter fför alla trevliga minnen du givit oss knivfolk i Norden. Jag vet att både det danska, norska och svenska ”knivfolket” delar mina känslor.

Högaktningsfullt Jan Erik Skoog

Lars-Göran Fröjdhammar ö öjdhammar är död Knivslöjdaren jdaren och fföreningsmänniskan Lars-Göran Fröjdhammar avled den 8/4 på Falu lasarett, 63 år gammal. Sjukdomen, som man trodde att han hade besegrat, angrep på nytt och slutet kom fför oss mycket oväntat och hastigt.

Lars-Göran, som undertecknad blev närmare bekant med i samband med bildandet av Upplands Knivklubb 1994, blev vald tilll ordf ordförande fför klubben redan i början, och han hanterade ordf ordförandeklubban med pondus samt med gedigna kunskaper om fföreningslivet hela ordf randetiden. fö 1998 flyttade han dock till Rättvik i Dalarna. Snart var han igång där och bildade Siljansbygden Knivf Knivförening där han var mångårig rig ordf ordförande och

drivande kraft. Han glömde dock inte sin gamla klubb utan besökte oss regelbundet. Ä Även hemslöjdsfö jdsf reningen i Rättvik jdsfö var han starkt engagerad i, på senare tid som ordf ordförande fför fföreningen.

Det var på hans initiativ som hantverkstorget vid Rättviks vår- och höstmarknad kom till.

Upplands Knivklubb genom Pentti Turunen

29

Årets knivskola

en liten skola i inspirationens tecken del två Vi ville i år ta lite nya tag med vår knivskola.

I den första delen lät vi oss inspireras av Leifs vackra knivbilder med alla vackert och skickligt skulpterade skaft.

I detta nr så skall vi få ta del av några enkla praktiska tips från Leif, hur han gör när han arbetar fram sina fantastiska skaftformer. Då nu Leif inte är de många ordens man, så har vi fått ta del av lite bildmaterial som han tillsänt oss samt några illustrativt förklarande teckningar.

Leif använder sig utav två olika fräsmaskiner i sitt arbete.

En vanlig Dremel samt en lite smäckrare Proxxon Gravier.

Beroende på vad som skall fräsas fram varierar han mellan de olika maskinerna och de tre olika frässtiften på bilden.

Leif Bentzen med en av sina vackert skulpterade knivar

Leif skriver: En god arbetsställning är det mycket viktigt att ha. Med hjälp av ett stort skruvstycke vid ditt arbetsbord spänner du fast en bred och stadig bräda. På den kan du sedan ta stöd med dina armbågar då du sedan behöver båda dina händer i arbetet med att fräsa fram formen på ditt skaft. Skaftmaterialet i den ena handen och den lilla fräsen i den andra.

En teknik som Leif använder sig utav när han skall fräsa fram figurerna i sina skaftmaterial är att han tar skaftdelen i den ena handen och den lilla fräsmaskinen i den andra. Sedan går han långsamt igång, stöder tummarna mot varandra enligt bilden ovanför. På det sättet får han en stabil och säker arbetsgång.

Ett ytterligare litet tips ”på vägen” från Leif är att vara noga med inpassningen av tången i skaftet. Men vänta med att limma tills allt är färdigt då det allt som oftast behövs göras en del justeringar under arbetets gång.

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Knivbok till specialpris!

Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid Svensk Knivförening kan i samarbete med förlaget Settern erbjuda Jan Martinssons bok till medlemmar för 100:- + porto 22:- (ord. butikspris är 239:-) Beställ boken hos:

KNIVKUL 2008 Upplands Knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling den 26-27 juli i Gysinge.

Knivtävling i åtta klasser: Brukskniv, Förfinad bruks, Öppen klass, Hornklass, Jaktknivar och TeamWork.

Dessutom även tävling för smeder/bladtillverkare i två klasser: Stålblad och Damask.

Premiebedömning. Tävlingsavgift 100:- per deltagare betalas till Pg. 414285-7, Upplands kk.

Tävlingsbidragen skall sändas till: Britt-Marie Fröjdhammar, Åkragatan 8A, 733 35 Sala, senast 18 juli.

Därmed rmed säger ger vi Hej & Tack till Leif Bentzen för fför hans bidrag till att göra vårt knivmakande ännu mer lustfyllt.

I knivskolan i nästa nr tänker vi visa upp en bildserie där jag skaftar en traditionell brukskniv ur ett enda stycke, utan inlägg och mellanbitar. Vi ses då…

Michael Almqvist, Lövånger

Förfrågningar kan göras hos Britt-Marie, 070-350 60 55, e-post: knifegirl55@hotmail.com eller hos Lars-Göran, 070-229 81 13.

Angående tävlingsregler, se vår hemsida: http://medlem.spray.se/uppknivklubb Väl mött! UPPLANDS

KNIVKLUBB

31

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Scrimkurs i Äventyrsbyn!

TEXT OCH FOTO: KENT TUNLIND

Februarikursen i Kangos handlade om scrim. Anders Skoglind från Saittarova, Tärendö var kursledare. Anders jobbar som illustratör och gör ofta scrimmet på Johan Stenevads knivar. Johan driver ett turistf turistföretag med ääventyr som tema i byn, och kursgården är en tvåv å ånings åv Tornedalstimring som han själv monterat ner och byggt upp igen på strandkanten längs Lainioälven. Övervåningen har flera sovrum och nertill finns ett lyxigt restaurangkök med matsal och kurslokal. Johan är själv intresserad av antikt och alla rummen är smakfullt möblerade med antika sängar och stolar och skåp, porslin och allt du hittar i en antikaff antikaffär, och allt är till salu. Det är en mycket rogivande miljö och en sådan här helg blir som ett långt avslappnande yogapass. Atmosf Atmosfären är lugn och stillsam.

Ett gäng ryssar ska starta en 150 mil lång resa med skoter.

De kom med flyg till Pajala och den långa turen startar här. Det är minus 20, och Peter, den andra delägaren i campen ska leda turen. Snart är det tyst igen.

Anders har fförberett med små bilder som vi kan välja bland, varghuvud, en drake, olika djur, vad du vill. Bror vill ha sin gråhund hund i sitt scrim och ffår hjälp med det.

Anders visar på svarta tavlan hur man bygger upp ett motiv och sedan är det bara att börja. Vi använder vanliga synålar lar som vi fförst slipar riktigt tunna och vassa, det är det viktigaste, att man har en tunn och vass nål.

Vi sätter på oss pannlupparna och monterar nålen i den lilla chucken och börjar pricka. Först prickar man konturerna och sedan fyller man i med mera prickar.

Scrim är att gravera in motiv i ben eller horn med små, små punkter i motsats till horngravyren där man ristar in motivet. Titta med en lupp på en bild i dagstidningen så ser du att bilden är uppbyggd av olika mörka prickar och precis så är scrim uppbyggt. Ju tätare och djupare sticken är desto mörkare blir motivet, glesa lätta stick ger gråare, ljusare nyans.

Vi är åtta elever och de flesta av oss har aldrig ens provat på detta. Vi är alla lite avundsjuka på Ingemar, han har lyckats f tag i ett mikroskop som passar perfekt få till detta. Han kan sitta rakare och han har alltid skärpan på hornet han jobbar på, med pannlupp är det lite jobbigare.

Efter ett tag så börjar jag bli riktigt nöjd med mina vargögon, det ser faktiskt ut som ögon! Det kommer nog att bli fint närr du ffått dit några tusen prickar till

32

– säger Anders, och låter mig studera ett scrim på en kniv han gjort. Mina prickar är säkert fyra gånger så stora som hans så jag måste vässa nålen ytterligare. Nå, jag är ju här f r att lära. fö Vi provar att jobba på olika material men det visar sig att mammut är det allra bästa. Renhorn ärr fför poröst och vill lätt flisas upp, konstgjort elfenben är nästan stan fför hårt. Benet eller beten slipas med sandpapper ner till minst 1200 korn och poleras sedan. Om man slarvat med putsningen syns det direkt närr man ffärgar in bilden och till det använder nder vi svart oljef oljefärg på tub.

Atmosf ren är hjärtlig, ibland lite rå, en del av oss har Atmosfä ju varit här på kurs fförut, mycket skratt. Det kanske roligaste under en sådan härr helg fförutom att träffa kamrater och att lära sig något nytt inom hantverket är att lära känna nya människor.

Kurshelgen är en helpension och till kvällen är det middag med efterrätt till som Johans fru Eva med hjälp av Maria stårr fför. Den som vill kan ffå ett glas vin till. Det sägs att om Michelin hade åkt kt fförbi Kangos hade denna krog också få f tt sina stjärnor i den guiden! Första kvällen avslutas med bastu och knivprat och vi löste säkert också något världsproblem.

Lördagsmorgon sitter Ingemar redan och prickar när vi kommer ner till frukost, och jag fortsätter med mina vargögon. Bror har redan hunnit börja på ett rådjur, det ska bli ett smycke åt frugan, hon har en flock rådjur hon matat i flera vintrar nu. Anne har börjat på en drake, det ska också bli ett halssmycke, och Stures björn börjar ta form.

Anders har ääven en liten teckningskurs med oss och visar hur vi bygger upp ett motiv. Hur man studerar en bild f r att se hur den är uppbyggd, ex. ett varghuvud, hur fö vi ska se hur pälsen lsen egentligen ser ut. Vi ffår lära oss hur man ritar perspektiv, hur horisontlinjen styr, att dela upp människokroppen nniskokroppen i sju huvuden fför att ffå rätt storlek.

Lära oss att själva ansiktet bara är hälften av huvudet och hur man med hjälplinjer lplinjer hittar proportionerna. Vi ffår också lära oss hur vi kan gömma en spricka i materialet.

Sixten som provat på scrim litet, ffår också lära sig lite knep, att rita upp motivet, ffå djup i bilden och perspektivet.

Till kvällen trerätters tters middag med efterf efterföljande bastu f r dem som vill. fö Det har varit en mycket givande helg, vi har lärt oss mycket och ffått hjälp att våga och att komma igång.

Miljön n och atmosf atmosfären är också något helt fantastiskt.

Har du möjlighet jlighet ska du fförsöka komma med på en kurshelg i äventyrsbyn Kangos. Nästa kurs i slutet av oktober ärr ffällknivskurs med Anders Hedlund.

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Hedersmedlem

Samtidigt som de första vårtecknen kom från södra Sverige låg snön meterdjup i Tornedalen. Kursgården, lyxigt inredd och antikt möblerad, andas stillhet där den ligger vid Lainioälvens strand. Med bastu förstås!

I samband med årsmötet i Hudiksvall i våras, blev Asta Hörkeby, från Stockholm, hedersmedlem i föreningen.

Maken Tage, till vänster, tittar stolt på. Lars B till höger.

Sälj din kniv Kniv till salu!

www.svenskkniv.se Här har vi hunnit en bit på våra scrim. Vi scrimmade rådjur, vargar, älgar, hästar, örnar och fiskar. Djur är tydligen ett omtyckt motiv.

Mina vargögon längst nere till höger

Fr.o.m. 2008 så kan du som medlem lägga ut dina knivar till fförsäljning på SvKnf hemsida.

Varje medlem har möjlighet att lägga in 1 kniv/månad.

Du kan maximalt ha 12 knivar ute till fförsäljning samtidigt. När kvoten är fylld går det bra att byta ut befintliga knivar mot nya.

Sture är snart klar med sin björn

Underlag, bild, beskrivning och prisuppgift skickas till Webbmaster på adress berra@rutinkonsult.se Rutinen fungerar så att kunden beställer en kniv via Internet. Ett e-postmeddelande skickas till knivmakaren i form av en beställning llning och kunden ffår ett ordererkännande. Den praktiska hanteringen med frakt och betalning görs upp mellan knivmakaren och kunden.

33

KNIVMAKAREN NR 2 2008

RESULTATLISTA SM 2008 Klasser märkta SM har SM-status, (tävlingsbidrag från minst 3 deltagare deltagare).

Traditionell brukskniv SM 1:a Gunolf Pålsson 2:a Urban Gustafsson 3:a Urban Gustafsson

Smyckeskniv SM 1:a Gunolf Pålsson 2:a Stefan Groth 3:a Bonny Svensson

Utvecklad brukskniv SM 1:a Anders Hedlund 2:a Gunolf Pålsson 3:a Urban Gustafsson

Rookieklass SM 1:a Staffan Andersson 2:a Staffan Andersson 3:a Staffan Andersson

Halvhornskniv SM 1:a Stefan Groth 2:a Jörgen Sundström 3:a Pär-Olof Eklund

Ungdomsklass 1:a Svante Vikberg 2:a Svante Vikberg 3:a Simon Gullberg

Helhornskniv 1:a Pär-Olof Eklund 2:a Stefan Groth 3:a Stefan Groth

Knivblad slipade SM 1:a Anders Hedlund 2:a Anders Hedlund 3:a Tommy Jimmefors

Konstkniv SM 1:a Michael Almqvist 2:a Gunolf Pålsson 3:a Gunolf Pålsson

Fällkniv ä ällkniv 1:a Anders Hedlund 2:a Bonny Svensson

Teamwork 1:a Johan Stenevad

Staffan Andersson tog hem 1:a - 3:e pris i Rookieklassen! Här 3:e pris 5 priser blev det för Gunolf Pålsson i årets SM! Nedan 2:a pris UB

Se hela listan på hemsidan: www.svenskkniv.se

Oy Geson Ab Leather since 1897

Vegetabilläder för knivmakare och knivindustrin Vi garvar och levererar vegetabilläder färgat och naturellt.

Vi har också ett brett sortiment av kromläder.

Oy Geson Ab Pelostrandvägen 113, FIN-68410 Nedervetil Tel. +358 6 8648014 Fax. +358 6 8648215

info@geson.fi 34

www.geson.fi

KNIVMAKAREN NR 2 2008

TJÄDER LÄDER AB

Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör, litteratur och kurser för allt läderhantverk!?

Vi syns under Knivveckan i Ludvika! /Erika och Hanna

BESÖK VÅR HEMSIDA

www.tjaderlader.se

Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310 e-post: info@tjaderlader.se

35

KNIVMAKAREN NR 2 2008

et!

Nyh

Tormek T-7

Jigg för knivar • SE-76. Ny jigg för raka eggar garanterar 90°. Säkerhetsstopp förhindrar att verktyget glider av stenen.

• TT-50. Svarv- och skärpningsverktyg med skruvmatning.

• Sju års garanti.

Vi kommer att finnas på Knivveckan i Ludvika

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12

www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt

För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare.

790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

NORSK SKOGMUSEUM, ELVERUM Norsk Skogmuseum er et museum med nasjonalt ansvar for temaene jakt, fangst, fiske, skog, skogbruk og skogindustri.

De Nordiske Jakt- og Fiskedager 7. – 10. august 2008 Gjennom årene har Jakt- og Fiskedagene blitt et av Norges viktigste møtested for friluftsfolk, jegere og fiskere med over 30.000 besøkende årlig.

Foredrag, aktiviteter, Nordens største jakthundutstilling, dyktige forhandlere, og mattilberedning er noe av det du kan oppleve i 2008.

De Nordiske Jakt- og Fiskedager blir arrangert i samarbeid med Norges Jeger- og Fiskerforbund og Norsk Skogeierforbund.

Ta kontakt for å få tilsendt program. Åpningstider under arrangementet:

Postboks 117 2401 Elverum Tlf. 62 40 90 00 post@skogmus.no www.skogmus.no

36

www.PRESIS.no

Torsdag 7., fredag 8. og søndag 10. august kl 10– 18 Lørdag 9. august kl. 09–18 For mer informasjon se www.skogmus.no

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Brett sortiment för knivtillverkning!

Beställ gratis katalog!

Vi har läder och läderverktyg, ett stort utbud av knivblad.

Knivskolan 1 och 2, handböcker som ger dig inspiration och vägledning.

Vill du tillverka egna exklusiva knivblad har vi Damascenerstål m.m.

Beställ 272 sidig katalog eller handla direkt på nätet.

VÅR STORSÄLJARE! Bänkfräsmaskin EFM 150 DS

6.150:-

Katalogen kan skrivas ut från webben: www.jano-knives.com

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20

Beställ snabbt och enkelt på

postorder. dje på Skaparglä 2007/2008.

Katalog

0511/186 67 Fax t 0511/267 etaljer.se ojd-d Kundtjäns order@sl

20

jer.se

jd-detal

www.slo

www.slojd-detaljer.se

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

DAMASTEEL 2000-talets damask

Leif Hedblom

Tål tuff användning i naturen och i köket.

Stålet köper du hos Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

37

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Knivsamlingar säljes!

Från mitt knivmuseum säljer jag mina samlingar med Eskilstunaknivar, Sameknivar, Moraknivar och Finska knivar

Jan-Erik Skoog, tel 073-99 44 344

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats!

Blad i AUS-8 stål.

Sidor/skalor medföljer.

Frame-lock låsning.

8 modeller

Bandsågblad Både allroundblad och specialblad

Pantzars Sågblad HB Staffan Pantzar 036-17 62 31 kvällstid 0768 - 06 62 15

staffan.pantzar@telia.com

38

Nya priser!

Större inköp har gett oss bättre priser. Från 200:- per byggsats! Vi har även material för skalor (kolfiber, Micarta, G-10 mm). Välkommen!

KNIVMAKAREN NR 2 2008

Tillbakablick Porslinsbröllop…

F

ör tjugo år sedan startade det. Några personers gemensamma intresse att ”sl ”slå sina påsar ihop” och tillsammans verka fför en trevlig framtid ihop.

Första åren gick nog ganska lätt. Inga större bekymmer, sammanhållningen var god och lättsam. Visst, en och annan ”blixt” från klarblå himmel slog nog ner ibland.

Men sägg den totala lycka som varar fför evigt! I alla f rhållanden människor emellan måste man då och då fö bli lite mer aktivt inlyssnande på sin omgivning. Ibland måste man till och med ta en ganska ordentlig konflikt f r att kunna gå vidare i sin relation. Där blir också fö f rmågan fö gan att fförlåta och glömma ganska avgörande rande fför att relationen skall kunna fortsätta att utvecklas positivt.

– Vad menar karln, kanske ni nu tänker när ni läser dessa rader.

Jo, av en ren slump är det faktiskt så att i år firar jag och min fru 20 år som ett äkta par ( Enl. Wikipedia benämns det som ett porslinsbröllop. Kan det vara så att om porslinet har hållit i 20 år var det ett ”kvalitetsköp” så att säga..?).

Beskrivningen ovan kan därmed stämma ganska väl in på hur det varit fför oss genom åren. ren. Liksom fför de flesta av er om jag ffår gissa.

Men beskrivningen stämmer nog också väl in på SvKnf och vår gemensamma historia. Förenade av ett gemensamt intresse, viljan att organisera oss, att växa ääxa och bli fler, ekonomiska spörsmåll och allt som det medf medför, starka viljor, tjurskallighet, besvärliga konflikter, klokskap, att umgås under trevliga former, tävla äävla mot varandra mm, mm.

Detta ärr vad som har format fföreningen till vad den är i

dag. Många ärr det som har gjort insatser fför fföreningen och bidragit till detta, ingen nämnd och ingen glömd…

Själv lv minns jag mitt fförsta fysiska möte te med fföreningen ”Anno 2000” på fö f ljande sätt: Egen bil ner till Söderhamn därr jag fför fförsta gången träffade ffade interimsstyrelsens ordf ordförande stig åkerblom.

Jag var kallad till mötet i egenskap av nytillträdd medlem av tidningsredaktionen. Vi skulle där bl.a. sammanstråla med Reimond Dempwolf och i hans lilla minibuss samåka till Hugo Berg i Ludvika. Mitt ryggskott värkte, hade dessutom nästan inte sovit något natten innan, ingen värme i bilen och längs bak där jag satt flög jag som en vante upp och ner i vartenda gupp. Men glad och lycklig över ver att ffå tillfä tillf lle att träffa alla dessa män med inflytande i SvKnf. Den dagen sov jag bort på en soffa hemma hos Hugo f rutom den korta stund jag fick vara med på styrelsefö mötet när just tidningen ”Knivmakaren” och dess innehållll skulle diskuteras. Allt sedan dess har jag ffått äran att i varje nr plåga er med dessa rader. Förkylningen jag drog på mig denna dag var inte att leka med, närmare döden har jag nog aldrig varit!

Nu närr jag inf inför planeringen av detta jubileumsnummer har tittat igenom alla gamla tidningar och mina kåserier, konstaterar jag överraskad att detta blir mitt 30:e kåseri i ordningen. Alla har kanske inte riktigt hållit måttet fullt ut. Men det är ändå kul att ha läst igenom dem och nostalgiskt ffått påminnas om händelser som jag kåserat om genom åren.

Men tyvärr dyker också vissa traumatiserande händelser upp som t.ex. ”Tallroth i badet” ( Nr 3/2003 ) …

Michael Almqvist, Lövå v nger vå

Nästa nr utkommer 19 september Sista inlämningsdag för material samt bokning av annonser är 1 augusti 2008

39

KnivVeckan i Ludvika 7 - 13 juli 20 0 8 Fri entre och fritt deltagande!

..

Valkomna!

Knivtävling: Knivtävling Se Sveriges vackraste knivar tävla i 12 klasser, i klass A&B. Tävlingsbidrag kan lämnas fram till 7 juli.

JJonn onny onn y W Nilsson Heders pris JonnyyW NilssonsHederspris: NilssonsssHeders Hederspris pris:: Det finaste priset i kniv-Sverige! Delas ut till den finaste kniven under KnivVeckan. Prissumma: 5.000:Publikens pris : Var V ar med och rösta ffram ram pu blikens favorit år 200 88!! Prisutdelning .000: pris: publikens 2008 2008!

Prisutdelning::Söndagen den 13 juli kl 14.00.20 20.000:20.

000:-- i premie premier! premierrr!!

Logi : Ludvika Smedjebacken Turism tel 0240 860 50.

Boka on-line på www.visitludvika.se Logi: