KNiVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJD ARE Nr 4 2000 Årgång 10
KNIVKLUBBAR I SVERIGE A rjeplogs knivsmidesförening
Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens knivgille
Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 0 19 -23 63 96
KNIVM A KAREN N R 4 - 2000
Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222
Svams tigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01
Orsa knivförening
Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68
Östergötlands knivförening
Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03
FRAMSIDA: K niv a v A n d e r s R e g n a n d e r , N o r r a la BAKSIDA: K niv a v H å k a n P e tte rs s o n , S to ra S u n d b y
Siljansbygdens knivklubb Dalarnas knivförening
Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15
Lars-Göran Fröjdhammar Bygatan 13 795 35 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13
RÄTTELSER: Knivmakaren nr2 K n iv e n p å sid 32 ä r till v e r k a d a v S ö re n N o r b e r g , e j a v S te fa n M o s t r ö m Knivmakaren nr3 K n iv e n a v Y n g v e E d e ll h a r e t t b l a d a v P ä r B jö rk m a n , e j J o h a n G u s ta v s s o n . Annonsering A n n o n s p ris 3:- / s p a lt m m (s p a lte n s b r e d d 5,7 m m ) H e ls id a : 2200:H a lv s id a 1100:K n iv f ö r e n . / k lu b b h a r 50% M a t e r i a l k a n fä r d ig s tä lla s a v oss. K o s t n a d 3 0 0 .- /tim INNEHÅLL: Ledare
Skånska knivklubben Föreningen Jössekniven
Björn Guttormsen Bryntes väg 3 671 33 Arvika Tel: 0570 - 150 68
Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47 Stockholms knivförening
Föreningen Smålands knivmakare
Roland Strömberg Släntstigen 1 570 84 Mörlunda Tel: 0495 - 238 34
Joakim Hanning Luftvärnsgatan 50 Linköping Tel: 013 - 13 5531 Sundsvalls Knivgille
Grundsunda Knivgille
Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 55 Husum Tel: 0663 - 103 76
Håkan Näslund Vikingavägen 36 85741 Sundsvall Tel: 060 -1 5 18 57 Söderhamns knivgille
Gränsbygdens knivförening
Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Ås ljunga Tel: 0435 - 46 05 65 Hälsinge knivförening
Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: o653-150 82 Knivmakare i väst
Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29 Nordmarkens knivförening
Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21
Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60
Stig Åkerblom h a r o rd e t .......... sid.3
Södra Vätterbygdens knivklubb
Reportage inrikes
UlfWinroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97
Hälsinge K n iv v e c k a ..................sid.5 K n ivda ga r i D e ls b o .................. sid.6 Knivkul i G y s in g e ....................... sid.7
Föreningshandlingar Årsm ötesprotokoll m m ............ sid.8
Telge knifgille
Insändare
Maria Sällström Fornbacken 5 152 56 Södertälje Tel: 08 - 550 610 05
M e d le m m a r tycker till
<
Kustaa L a m m i ........................sid. 12
Förening snytt Vad h ä n d e r? .........................sid. 15
Upplands knivklubb
Historik
Lars-Göran Fröjdhammar Bygatan 14 795 35 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13
Slidkniven ................................ sid. 16
Värmlands knivklubb Norrländsk knivförening
sid. 10
Historik
Lars Forsman
2
Reportage utrikes Paris i o k to b e r ......................... sid. 19
Radannonser.................. sid.22 Tips & tricks P o lertips .................................. sid. 23
KN IV M A KAREN N R 4 - 2000
Medlemmar Å rsm ötet 2000 är nu slutfört och m ed de anm ärkningar på styrelsens förvaltning revisorerna hade, var det inte helt oväntat att ansvarsfrihet avstyrktes även av årsm ötet. Fortsatt utredning far visa vad konsekvenserna av det beslutet far för resultat. D en nu tillsatta interim sstyrelsen har nu ett digert arbete att reda ut på kort tid. D et första vi tog tag i var att se till så att K nivm akaren n r 3 kom till E r m edlem m ar. Vad vi i detta läge inte visste, var att behållningen i kassan endast var cirka 15.000 kronor. T ryckning inkl. porto kom m er att kosta ca 45.000 kronor. Strands tryckeri som vi anlitar, ger oss dock kredit på kostnaderna för både n r 3 och 4 tills vi hunnit få in m edlem savgifter för år 2001. Interim sstyrelsens tack till m edlem m ar ur H älsinge K nivförening sam t R eim onds fam ilj som ställde upp en kväll och såg till att K nivm akaren nr 3 kom E r tillhanda.
Interimsstyrelsens ordförande, Stig Åkerblom, ger härintill en rapport över läget idag.
M ed andra ord så är inte föreningens ekonom i vad vi skulle önska oss. M ed facit i hand hade det v arit m ycket befogat m ed en m indre höjning av m edlem savgiften för kom m ande år. N u gäller det att få föreningen ” på fötter ” så att det b lir fortsatt trevligt att vara knivm akare och syssla m ed det som är så fint, att slöjda knivar, träffa likasinnade och deltaga på de träffar och tävlingar som kom m er att arrangeras i fortsättningen. S vensk K nivförening har m ed åren vuxit till en ganska stor sam m an slutning av knivintresserade m edlem m ar både inom Sverige och N orden sam t även från övriga delar av världen. Jag hoppas N i har förståelse för att den nyligen tillsatta interim sstyrelsen kanske inte h inner greppa över allting i nuläget, m en vi gö r vårt bästa för att det skall fungera för E r m edlem m ar. D en g am la styrelsen har gjort ett bra arbete m ed att bygga upp föreningen under de gångna 10 åren, m en kanske inte klarat av att den v uxit till den om fattning som gäller i dagsläget. En viktig sak i detta sam m anhang är att kunna delegera ut u p pgifter så att det inte blir ett för stort ansvar och slit för ett fåtal personer. D et gäller även att inform era m edlem m arna om vilka beslut som tagits osv. D etta k om m er vi på läm pligt sätt att infora i K nivm akaren sam t på vår hem sida. K om m ande extra årsm öte hoppas vi skall kunna avhållas någon gång under våren 2001. Vi får återkom m a till detta senare. Sedan hoppas ja g att Er tillverkning av k nivar ”ru llar p å” under v inter halvåret, sam t att m ånga av E r även p rö v ar att få n åg ra av alstren bedöm da på någon tävling. Lycka till ! Till sist önskas Ni alla en G od ju l och Ett G ott N ytt Knivår.
KNIVMAKAREN fr
T ID S K R IF T FOR K N 1V S LO JD A R E Nummer 4 - 2000
KNIVMAKAREN KLOCKARVÄGEN 9, 820 62 BJURÅKER TEL: 070 - 366 33 95
UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING INTERIMSSTYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Lars-Erik Nord, Ludvika KASSÖR: Aldor Jansson, Falun SEKRETERARE: Reimond Dempwolf, Bjuråker LEDAMOT: Hugo Beig, Ludvika REVISORER: Anders Fällås, Storvreta Folke Norling REVISORSUPPLEANT: Lars Bertil Nilsson ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia. com REDAKTION: Reimond D empwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 0653-150 82 E-post: dempw olf@c/arei. com Anders Fällås Tel: 0 1 8 -3 1 42 08 E-post: fallas@algonet.se R o lf Friberg Tei: 018-360136, fa x 018.360440 E-post: rolffriberg@prisma-marketing.se ANNONSER: Annonsmaterial, skrivna artiklar och bilder skall vara redaktionen tillhanda minst 4 veckor jore tidningens utgivningdatum. PREL. UTGIVNINGSDATUM 2001 25 mars, 5 juni, 25 sept, 20 dec. PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2001 125:-. Avgiften sätts in på postgiro 162 14 46 - 2. TRYCK: Strands Tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 71134 Lindesberg.
H a ' det! Stickan.
3
©2000
ISSN 1102-5085
U X lllV
knives
Material, maskiner verktyg for Knivmakare
J a n o k n iv e s , N ä s m a r k 3, 9 1 6 93 B ju rh o lm T e le fo n : 0 9 3 2 - 2 7 0 2 7 Fax: 0 9 3 2 - 270 62 M o b il: 0 7 0 - 5 8 2 0 9 3 2 E -p o s t: in fo @ ja n o -k n iv e s .c o m H e m s id a : w w w .ja n o -k n iv e s .c o m
VW ilJrS......
.SV,lfiN'iuni!lini;. Skrowlyt
S ä n d o ss 4 0 K r (2 S e lm a ) så f å r n i v å r n y a k a ta lo g m e d p ris e r o m g å e n d e
U H 11V knives
~Jot pm//b & a*nritötet/
P R IS E R
lamineradeblad
( * Ej laminerade)
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Råyta.................................fr. 250:Slipad y ta ......................... fr. 250:Svart/nickel....................... fr. 300:Motorsågskedja................fr. 500:Heistålsdamask* fr. 500:Mosaikdamask*................fr. 800:Nickeldamask................... fr. 600:8. Egen kniv på fulltångeblad Fulltångeblad................... fr. 750:Begär pris på olika fulltångeblad
Blad efter egen ritning utan extra kostnad!
ANNONS: B O .JAD E BO RN @ TELIA.S E
Mina tre huvudmodeller
Johans Kniv & Bladsmide, Enbacken Högstad, 610 20 Kimstad, Tel: 011-57106, Mobil: 0703-167120 E-mail: johan-knives@mail.bip.net, http://home.bip.net/johan-knives
4
REPORTAGE INRIKES
KNIVM A KAREN NR 4 - 2000
Hälsinge Knivvecka 2000 Hälsinge knivvecka sammanföll i år med en av de kraftigaste regn perioderna i ”mannaminne”. Det inverkade menligt på publik tillströmningen i början av veckan, men lördagen och söndagen bjöd på skapligt väder och bra med publik. Som lovat kom A lf och Gunvor Bechsen den långa vägen från södra Norge upp till Jättendal och Älvstagården, det här var det 10:de året, det är så länge Knivveckan existerat. Tyvärr sa A lf att det här var sista gången, de är pensionärer och 100 mil är långt att resa. Vi kommer att sakna A lf och Gunvor! Som vanligt var rätt så många knivmakare på plats. De ”vanliga” ansiktena som Thunberg, Ekblom, Berglund, och Loodh, Swing, Hedenberg och Dem pwolf syntes också - om inte varje dag. Ett nytt knivmakaransikte dök upp, Jan Jansson från Vagnhärad, han dukade upp ett bord med utsökta knivar. Mest hel- och halv-hornsknivar - mycket hög kvalité.
B R U K SK N 1V 1 :A PR IS: Sven-E ric Loodh, H a sse l a 2: A PR IS: Sven-E ric Loodh, H a sse l a 3:E PR IS: J a n H edenberg, H ud iksva ll F Ö R F IN A D B R U K SK N 1V 1 :A PR IS: Sören N orberg, N ju ru n d a 2:A PR IS: M ika el Lindberg, L uleå H O R N K N IV 1 :A PRIS: B e rtil Lundberg, P iteå 2:A PRIS: Uno R enfors, Skellefteå 3 :E P R I S : J a n Jonsson, Vagnhärad P U B F IK E N S PR IS Uno R enfors, Skellefteå Säma-Ove var också på plats med sina förstklassiga skaftämnen och mycket annat som en knivmakare ”måste” köpa. Vid Hälsinge Knivförenings bord var det alltid en hop med intresserade och om man trängde sig fram kunde man se Sven-Eric Loodh sitta och sy
Uno Renfors kniv, som tog hem både publikens pris samt ett andrapris
knivslidor eller tälja på ett knivskaft alla dagar! Det grå skägget börjar gå mot vitt nu. Till knivtävlingen hade det inlämnats ett 30-tal knivar, inte så många kanske, men kvalitén var mycket hög, så juryn måste ha haft det svårt att rangordna knivarna. S. Wassmyr ÖVERST Fyra glada pristagare, från vänster: Jan Hedenberg, Sven-Eric Loodh, Sören Norberg samt Jan Jonsson NERE FRÅN VÄNSTER Kniv av Bertil Lundberg, Sören Norberg samt Sven-Eric Loodh.
REPORTAGE INRIKES
KNIVM AKAREN N R 4 - 2000
Hälsinge Knivförenings Kniv- och hantverksdagar Så här i efterhand kan vi, i Hälsinge knivförening, glatt konstatera att det arbete vi lade ned inför kniv- och hantverksdagarna gav utdelning. Som vanligt ställde vi i ordning det mesta på logen under fredagen, det vara bara tävlingsknivarna som skulle läggas ut på lördagsmorgonen. Knivar är ju centrum för dessa dagar, så “bara” är nog ett felaktigt ord att använda.
Under lördagen var det mycket besökare som kom och tittade på alla knivar och hantverket som utställarna bjöd ut till försäljning. De flesta fick plats inne, men Johan Persson och Arwid Westberg fick som vanligt stå ute och visa hur dom smider sina knivblad. Även Stig Almström, vår skärslipare , fick hålla till ute. Jag tror inte dom hade något emot det, för vädret var nådigt hela helgen.
Tävlingsknivarna, som kom från Brastad i söder till Luleå i norr, gick igenom en noggrann bedömning av juryn, som bestod av Ingemar Nordell, Lars-Göran Fröjdhammar och Henry Hildén. Dessa tre herrar tillbringade en hel dag tillsammans med knivarna för att bedömningen skulle bli rätt vis. Många kanske funderar hur en sådan bedömning kan gå till, så jag ska försöka beskriva hur denna jury fick arbeta. Knivbedömning Vi koncentrerar oss på en kniv, så går det enkelt att beskriva. Samtliga jurymedlemmar gjorde en enskild bedömning på alla punkter som fanns uppställda på bedömningsprotokollet, vill ni se exempel på sådana, tag kontakt med mig. I vårat fall hade vi en poängskala från 1 till 10 på samtliga punkter, där 10 poäng stod för ett utförande där man inte kunde hitta minsta lilla fel. När den enskilda bedömningen var gjord satte sig juryn tillsammans och räknade ut snittpoäng på samtliga punkter. (Detta tillvägagångssätt ger inte stora möj ligheter till favorisering, som många tror förekommer) Efter snittberäkningen slog juryn samman poängen och fick fram en slutsumma. Eventuella kommentarer till knivmakaren lämnades också i detta skede. Den kniv med flest poäng vann sin klass, den med näst lägst kom tvåa osv. Åter till logen På lördagsmorgonen lyckades vi för första året komma före Säma-Ove, en bedrift i stor skala.
Livat värre Under lördagskvällen var det den sed vanliga matstunden, som vi fick av njuta nere i matsalen. Erik Brodén, en lokal trubadur kom och spelade så att det stod härliga till, det blev ett riktigt hålligång. Även söndagen bjöd på rikligt med besökare och efter prisutdelningen var det bara städning och bortfraktning kvar. Jag vill passa på att tacka alla medlem mar som ställde upp samt sponsorer såsom Nordell knives, Särna-Ove, Tjäder Läder, Bröderna Holm samt JANO knives.
MITTEN: Kniv i öppen klass av Laszlo Balatoni. Skaft - Ålghorn, ek, aluminium. Blad: Eget rost fritt. Slida: Bindsuleläder
B R U K S K N IV
1:A PRIS: Sven-Eric Loodh, Hassela 2:A PRIS: M ikael Lindberg, Luleå 2: A PRIS: Anders Berg, Hennan 3:E PRIS: M ikael Lindberg, Luleå 3:E PRIS: Jan Olsson, Njurunda FÖRFINAD BRUKSKNIV LA PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala 2:A PRIS: Anders Hedlund, Brastad 3:E PRIS: Pentti Turunen, Huddunge by 3:E PRIS: Anders Berg, Hennan ÖPPEN KLASS 1:A PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala 2:A PRIS: Anders Regnander, Norrala 3:E PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö SMYCKEKLASS 1:A PRIS: Jan “Kniv-Jocke ” Olsson, Njurunda 2:A PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala 2:A PRIS: Jan “Kniv-Jocke" Olsson, Njurunda 3:E PRIS: Gunnar Larsson, Idkerberget
6
ÖVERST: Förfinad brukskniv av Anders Hedlund. Skaft - masurbjörk, nysilver. Blad - Eget damasc. Slida - rårandsläder. NEDERST: Kniv i öppen klass av Jan Bergstrand. Skaft - Desert ironwood, valtand, tenn. Blad - Damasteel. Slida: Rårandsläder
REPORTAGE INRIKES
KNIV M A K AREN N R 4 - 2000
Knivkul i Gysinge - 2000 Uppland Knivklubb arrangerade för sjunde året i följd sin mässa denna gång på ny plats nämligen i Gysinge vid Dalälven. Det var i en konferenslo kal som tillhörde värdshuset. Det kom 14 st utställare och materialförsäl jare. Till tävlingen hade inkommit 43 st knivar som bedömdes av en 3mannajury bestående av Reimond Dempwolf, Anders Regnander och Jano. Trots det relativa låga antalet knivar så hade juryn ett styvt jobb då det var en genomgående hög kvalitet på dessa. Storslam kan man säga att Jan Jonsson från Vagnhärad tog hem, näm ligen 1:a och 2:dra pris i halvhomsklassen, därtill publikens pris och inteckning i vandringspriset för best in show. Det var väldigt bra med besökare under de 2 dagarna som mässan pågick. N u är planeringen igång för Knivkul 2001, som kommer att bli 28 - 29 juli, återigen i Gysinge fast i en större lokal. Med vassa hälsningar Lars- Göran Fröjdhammar Ordf. Upplands Knivklubb
BRUKSKNIV 1:A PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala 2:A PRIS: Stig Åkerblom, Söderhamn 3:E PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö FÖRFINAD BRUKSKNIV 1:A PRIS: Peter Swing, Dels bo 2:A PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala 2:A PRIS: Jukka Hankala, Finland 3:E PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn ÖPPEN KLASS 1:A PRIS: Pentti Tururten, Delbo 2:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn 3:E PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö HELHORNSKLASS 1:A PRIS: Hans-ErikForsén HALVHORNSKLASS 1:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnshärad 2:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnshärad 3:E PRIS: Pentti Turunen, Delbo DAMKLASS 1:A PRIS: Britt-MarieFröjdhammar, Delbo 2:A PRIS: Elisabet Bjurling UNGDOMSKLASS 1:A PRIS: Mats Strömgren 2:A PRIS: Dan Vikman 3:E PRIS: Torgil Andersson BEST IN SHOW Jan Jonsson, Vagnshärad
Juryn,från vänster A nders Regnander, Reimond Dempwolf och Jano, hade ettjobbigt, men samtidigt roligt arbete med att bedömma alla tävlingsbidrag. Här nyttjades dom omtalade vita handskarna. VINNARKNIVARNAI: 1: Bruksknivsklass 2: Förfinad bruksknivsklass 3. Damklass 4: Ungdomsklass 5: Öppen klass 6: Halvhornsklass 7: Helhornsklass
7
FÖ R EN ING SH A N D U N G A R
KNIVM A KAREN N R 4 - 2000
Protokoll fört vid Svensk knivförenings årsmöte 13 juli - 2000 1. 2.
Föreningens ordförande, Anders Höök, hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Anders Höök läste upp styrelsens förslag till dagordning. Pentti Turunen begärde att en ytterligare punkt Frågor till sty relsen skulle föras in efter punkten 4. Mot detta framställdes förslaget att dessa frågor fick tas upp under punkten 13, Övriga ärenden. Votering begärdes. 3. Till mötesordförande föreslogs dels Stig Åkerblom, dels Lars-Göran Fröjdhammar. Votering begärdes och till rösträknare valdes Anders Holmertz. Voteringen utföll så, att Stig Åkerblom valdes till mötesordförande med 36 röster mot 17 röster för Lars-Göran Fröjdhammar. 4. Till sekreterare för mötet valdes Lars Kock Jalvemyr. 5. Till justeringsmän, tillika rösträknare, valdes Anders Holmertz och Aldor Jansson. 6. Mötesordföranden återgick till frågan om fastställande av dagordningen för mötet. Den under 2 ovan begärda voteringen verkställdes och årsmötet beslöt att frågorna till styrelsen skulle ställas i anslutning till punkten 13, Övriga ärenden. 7. Årsmötet befanns vara utlyst i behörig ordning. 8. Föreningens ordförande, Anders Höök, läste upp styrelsens verksamhetsberättelse. Årsmötet beslöt att lägga den till handlingarna. 9. Anders Fällås och Jan Martinssons revisionsberättelser, protokollsbilagorna 1 och 2, lästes upp av mötesordföranden. Det av Anders Fällås omnämnda förseglade kuvertet öppnades och mötesordföranden redogjorde kort for vad kuvertet innehöll. Mötesdeltagarna erbjöds att granska handlingarna. Lars Börje Nilsson uppgav att han hade stor erfarenhet av revisions verksamhet i flera föreningar och förklarade efter en snabb granskning av dokumenten att han delade Anders Fällås mening. Anders Höök uppgav att det fanns ytterligare handlingar - originalhandlingar - som man inte velat sända med post till revisorerna. Lars Börje Nilsson redogjorde för vad som gäller i detta avseende och uttryckte uppfattningen att årsmötet inte hade någon egentlig revisionsberättelse att ta ställning till. Frågor ställdes till Jan Martinsson om innebörden i hans uttalande i protokollsbilaga 2. 10. Den under punkt 9 förda debatten utmynnade i två förslag med följande innebörder: a) Årsmötet ajourneras och revisorerna och styrelsen får uppdraget att tillsammans gå igenom räkenskaperna, varefter styrelsen kallar till nytt sammanträde för årsmöte. b) Årsmötet ajourneras och räkenskapshandlingarna överlämnas till en oberoende godkänd revisor för granskning, varefter styrelsen kallar till sammanträde för årsmöte. 11. Mötesordföranden ställde proposition angående de två förslagen enligt punkt 10 ovan. Årsmötet beslöt bifalla förslaget a). 12. Mötesordföranden konstaterade att årsmötet beslutat att ajournera sig och uppdragit till styrelsen att kalla till nytt möte.
Vidprotokollet Lars Kock Jalvemyr
Protokoll fört vid fortsatt årsmöte 15 oktober - 2000 1.
2.
3.
4.
5. 6.
7.
8.
9.
10.
Årsmötet beslutar att återuppta de från den 13 juli 2000 ajournerade årsmötesförhandlingarna. Mötesordföranden Stig Åkerblom förklarar på förekommen anledning att föreningens stadgar inte innehåller bestämmelser om röstning genom ombud, varför det i enlighet med samstämmiga uttalanden i flera juridiska verk krävs att en medlem är personligen närvarande för att utöva sin rösträtt. Det antecknas att 35 medlemmar är närvarande och att de antecknat sig på en lista som tjänar som röstlängd. Mötessekreteraren Lars Kock Jalvemyr föredrar revisionsberättelsen daterad den 5 oktober 2000, varefter revisorn Anders Fällås redogör för revisionspromemorians innehåll. I samband med denna redogörelse ställs frågor som besvaras av Anders Fällås, Anders Höök och Jan-Erik Skoog. Hugo Berg lägger motförslag till Anders Fällås förslag att årsmötet inte skall bevilja styrelsen ansvarsfrihet av innebörd att ansvarsfrihet bör beviljas m ed hänsyn till årsmötets beslut den 13 juli 2000. Årsmötet röstar om frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Mötes-ordföranden finner att årsmötet icke beviljat styrelsen ansvarsfrihet. Innan klubbslaget begärs votering. Sluten röstning begärs. Årsmötet beslutar om sluten omröstning. Inför den slutna omröstningen begärs att ordet lämnas fritt. Årsmötet beslutar att så skall Ske, varefter flera medlemmar yttrar sig i frågan. I samband med detta konstaterar mötesordföranden att om årsmötet skulle besluta att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1999 får detta till följd att styrelsen inte sitter kvar och att årsmötet måste välja en valberedning som efter ajournering av mötet får avge förslag till ledamöter i en interimsstyrelse. Årsmötet beslutar att fem ledamöter skall ingå i en sådan styrelse. Vid sluten omröstning avges trettioen (31) röster. Av dessa är 15 röster JA-röster, dvs röster för ansvarsfrihet, och 16 röster emot, dvs röster mot ansvarsfrihet. Mötesordföranden konstaterar att årsmötet beslutat att inte fastställa resultat- och balansräkningen och att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1999. Mötesordföranden begär förslag till tre ledamöter i valberedningen sedan Owe Wallin och Tage Hörkeby avsagt sig vidare arbete i valberedningen. Anders Johansson, R olf Friberg, Lars-Göran Fröjdhammar, Jan-Erik Bergstrand, Reimond D em pw olf, Hugo Berg och Lars-Erik Nord föreslås. Årsmötet röstar om valberedningens sammansättning och mötesordföranden finner att årsmötet valt Anders Johansson, Rolf Friberg och Hugo Berg.
F Ö R E N IN G S H A N D L IN G A R
KN IV M A KAREN N R 4 - 2000
11. M ötesförhandlingama ajourneras för att bereda valberedningen tid att arbeta. 12. M ötesförhandlingama återupptas och valberedningen föreslår att Stig Åkerblom väljs till ordförande i interimsstyrelsen och att Aldor Jansson, Reimond Dempwolf, Lennart Mårtensson och Lars-Erik Nord väljs till ledamöter. 13. Lennart M årtensson avsäger sig kandidatur, varefter bl. a. Lars Kock Jalvemyr och Hugo Berg föreslås. 14. Årsmötet väljer Stig Åkerblom som ordförande i interimsstyrelsen och Hugo Berg, Aldor Jansson, Reimond Dem pwolf och Lars-Erik Nord som ledamöter. 15. Årsmötet väljer Folke Norling till revisor för perioden 2000 - 2001. 16. Årsmötet väljer Lars Bertil Nilsson till revisorsuppleant för samma period. 17. Årsmötet beslutar att inga ytterligare transaktioner på postgirokontot 4644095-4, Knivveckan i Ludvika, får företas från och med denna dag. Årsmötet beslutar också att interimsstyrelsen omgående skall få tillgång till medlemsregistret samt överta ansvaret för utgivningen av Knivmakaren. 18. Årsmötet fastställer årsavgiften för 2001 till oförändrat 125 kr efter omröstning avseende tre alternativ - oförändrad avgift, höjning till 150 kr samt höjning till 200 kr. 19. Stig Åkerblom avslutar årsmötet.
Vid protokollet Lars Kock Jalvemyr
Revisionsberättelse för Svensk Knivförening Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna och styrelsens förvaltning för räkenskapsåret 1999-01-01 - 1999-12-31. G ranskningen har utförts enligt god redovisningssed. I föreningens redovisning och förvaltning har vi konstaterat en hel del brister som gör att vi rik tar skarp kritik m ot styrelsens arbete. B risterna redovisas som bilaga - revisionsprom em oria. M ed hänsyn till ovan anförda avstyrker ja g , A nders F ällås, att resultat och balansräkningen fastställs och att styrelsens ledam öter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret. M ed anledning av att ja g , Jan M artinsson, har skrivit en b o k om knivtillverkning som sålts av ordföranden A nders H öök som ja g är satt att granska, anser ja g m ig som jä v och avstår av den anledningen att ta ställning i ansvarsfrågan. Jag ställer därför m in revisorsplats till förfogande 2000-10-05 A n d ers F ällås Ja n M artinsson
Revisorns sammanställning På uppdrag av interimsstyrelsen lämnar jag följande information: I samband med föreningens extra årsmöte den 15 oktober 2000, gavs den sittande styrelsen ingen ansvarsfrihet för räkenskapsåret 1999. Anledningen till det var att föreningens redovisning och förvaltning hade stora brister. Som revisor hade jag också föreslagit avstyrka att ansvarsfrihet skulle ges för räkenskapsåret. Eftersom det är många som har funderingar kring händelsen ska jag i en kortare redogörelse beskriva varför detta uppstod. Föreningen har inte haft något eget postgiro, utan räkenskaperna har varit sammanblandad med en annan verksamhet. Det här har gjort att revisionen varit svåra att verkställa. Vår tidigare kassör har inte skött sina påtagna åligganden, utan istället låtit ordföranden göra allt det arbetet under drygt 10 år, vilket då också förklarar varför han inte har haft tillgång till postgirokontot. När det gäller bokföringen så har den en hel del brister i form av saknade handlingar, felaktiga uppgifter, bristfälligt förd kassabok, oordning på handlingar mm. Vidare finns inga protokollförda möten och har inte så funnits under alla åren som föreningen existerat. Av den anledningen finns inte heller skriftliga beslut på utbetalda arvoden av inte ringa belopp. Likadant gäller kostnader för av föreningen hyrda lokaler. Det har i revisionen framkommit att föreningen inte har med försäljningen av faktaböcker att skaffa, utan det är ordförandens egna privata affärer, där föreningen fått betala portokostnader för dessa böckers utskick under åren. Annonsintäkter från tidningen har inte kommit föreningen till del i rätt omfattning på grund av dålig fakturahantering och uppföljning. Som revisor har jag förvägrats ta del av medlemsregistret samt haft stora besvär att få del av övriga handlingar för revisionen. Föreningens ekonomi är katastrofal eftersom årsavgifter för framtida verksamhetsår har använts till att täcka tidigare års kostnader, f dagens läge är det oklart hur stor förlusten är, men uppskattningsvis dras vi med ett minus på uppemot 100 000 kronor.
Anders Fällås revisor i föreningen
9
IN S Ä N D A R E
KNIVM A KAREN N R 4 - 2000
Hej medlem!
gen så erhåller Du varken tidning eller medlemskort.
Som Du märker, är detta nummer lite tunnare än vanligt. Har Du läst ledaren, så har Du en del av förklar ingen där, föreningen har dålig eko nomi. På grund av detta vill jag be dig att betala in medlemsavgiften för 2001 så fort som möjligt. Skulle Du känna för det, så får Du gärna lämna ett bidrag också. Inbetalningskort finns instoppat i denna tidning.
Det händer ibland att man flyttar på sig, när så sker måste en adressändring ske för att vi skall kunna sända dig tidningen. Denna kan Du i dagsläget göra till Aldor Jansson på telefon 023 -71 12 15. Att annonsera i Knivmakaren kommer att bli lite annorlunda. Tidigare har man beställt hel-, halv- eller kvarts sida. Från och med nästa nummer får man köpa annonsplats per spaltmillimeter. Prisuppgifter hittar Du som är intresserad på sidan 3.
På det fortsatta årsmötet i Brunnsvik den 15 :e oktober beslutades att medlemsavgiften för 2001 skulle vara fortsatt oförändrad, det vill säga 125:-, vilket jag själv tycker är väldigt lågt, inte för att man som medlem skall bli skinnad, utan för att man skall kunna få en bra tidning, en tidning med mycket och nyttig information. I dagsläget är vi ett antal personer som arbetar med detta och tanken är att en redaktion skall växa fram, till vilken man kan sända in knivmakarporträtt, tips, annonser mm. Skulle Du vara intresserad att delta i redaktionens arbete? Det kan vara alltifrån att skriva själv till att ta emot information. Tag kontakt med mig på telefon 070 - 366 33 95 eller sänd mig ett mail på adressen dempwolf@clarei.com. Nu till en liten förändring, vilken jag hoppas Du inte ser som negativ. Den medlemsförteckning som finns över Svensk knivförening måste ändras lite, det medlemsnum mer Du nu har kan bli ändrat. Detta på grund av att det finns medlemmar med så höga nummer som 1 046 453, samt för att det skall bli enklare att administrera medlemsförteckningen. Du får som medlem ett medlemskort i Knivmakaren nr 1-2001 och det nummer som står på det är ditt nya medlemsnummer. OBS! Har Du inte betalat in medlemsavgiften före utgivnin
om framför allt bladbedömning och eventuellt bidra med några förslag till “förbättringar” Vi bör komma i håg att diskussionen gäller knivblad endast i tävlings sammanhang J a g skall fortsättnings vis försöka reda ut begreppen och ge min syn på saken.
Om bedömningsregler Läste med stort intresse Jan Heden bergs inlägg om bedömningsregler i Knivmakaren Nr 3/2000, och efter genomläsningen på nytt vad Ingemar Nordell och Hugo Berg hade skrivit om det i de tidigare inläggen, så vill även jag framföra mina synpunkter
Jag ska ta de tre inläggen i krono logisk ordning, Ingemars inlägg är väldigt sakligt och berättigat , händ elsen i fråga var en jyrumiss, beklag lig sådan, men lika väl hände den, för att slippa flera sådana i fortsättningen bör två saker ske inom knivtävlingar/ jyruverksamheten: att vi får i gång en domarutbildning där de medverkande får grundlig insikt i de olika knivtyperna som skall bedömas ,kanske av någon eller några som “kan” kniv typen i fråga, samt: att bedömningsprotokollen skall “skräddarsys” till de olika tävlingklassema d.v.s.att varje klass får sitt eget protokoll. Om Hugos inlägg vill jag anföra föl jande: principiellt är jag överens med Hugo, brukskniv som brukskniv, om bladvinklarna inte är perfekta, så går det ändock att både skära o rispa med den, förutsatt att kniven är vass, men nu är det fråga om tävling och där skall jyrun välja ut ett antal knivar som är “bättre” än de övriga och så länge vi inte har möjlighet till praktiska prover (t.e.x. täljprov som i Finland) får vi anlita våra ögon vid bedömningen och eftersom konkurrensen är oerhört hård i dag är man tvungen att gå till petitesser vid rankningen för att få fram en etta, tvåa och trea o.s.v.
Gratis katalog! 2000/2001 Slöjd-Detaljers nya postorderkatalog med produkter för kreativa.
★ ★ ★ ★ ★ ★ ★ ★ ★
Ytbehandling Förgyllning Metall, smide Silversmide Lappteknik Tennbroderi Skinn, läder och verktyg Knivtillverkning och Scrimshay^ Renhorn m.m.
Beställ 256-sidig katalog och besök gärna vår nya, utökade butik i Skara!
Slöjd ^Detalj er Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 532 24 Skara Tel 0511/267 67 Fax 0511/186 20 www.Slojd-Detaljer.com
10
I fråga om finnish, har jag redan sett en förändring, numera bedömer man blad som är blankpolerade, grovslipade och blad med svarta sidor och slag efter smed hammaren väl synliga, täm ligen lika, detta i och för sig beroende av tävlings-klassen.
IN S Ä N D A R E
KN IV M A K A REN N R 4 - 2000
Ni kan väl hålla med om att ett grovslipat blad inte riktigt går ihop med graverade silverholkar och annat lull-lull. Fortfarande skall samma principer gälla, slipfasema skall vara rena, jäm nbreda och raka, övergån garna skarpa, spetsen centrerad, ricasson =övergången mellan klacken/ eggvinkeln liksidig o.s.v Materialvalet bör inte ha något större betydelse i holkningen/skaftningen men den subjektiva bedömningen (som vi alla gör) är inte lätt att komma i från. Så till Jans inlägg, det är så i dag att knivmakaren/tillverkaren verkligen får anstränga, förkovra och förnya sig för att komma till tals när top-placeringar i tävlingar skall besättas. Skall då en så viktig del som bladets/smedens roll bli undantagen från den regeln, eller hur menar du Jan? Enligt min mening skall allt i kniveriet utvecklas för att bli bättre och bättre med tiden och då får vi alla anstränga oss på lika villkor. När man skall beställa blad, telefon-
eller brevledes(intemet), så kan det vara litet av ett lotteri ibland, för det är så hårfina skillnader på ett perfekt blad och ett bra blad, dessutom har vi alla högst personlig smak om tingens form. Meddelar vi smeden i fråga att vi ämnar göra tävlingskniv/knivar av dessa blad, så kan vi lugnt vänta oss det bästa han förmår. Att det kommer kosta lite mer får du räkna med, men det hör ju till. Den enda nackdelen i dag i detta reso nemang är att inte ens alla smeder vet hur bedömningen går till och vilka kriterier som gäller. För att råda bot på detta behöver vi skrivna anvis ningar eller rekommendationer, det samma gäller för övrigt allt annat inom knivmakeriet också, inte bara bladet, observera att jag här inte menar någon likriktning vad gäller utseende, form eller materialval, utan detta gäller endast det tekniska utförandet som skall vara lika bra oavsett vad kniven är ämnad eller skall brukas till. M ora kniven, ja, jag hoppas verkli
gen att ingen av de som gjorde Mora kniven världsberömd på sin tid läser din jämförelse, jag kan inte få något annat intryck av ditt uttalandet än negativitet till Morakniven. Till sist får du nog förklara för mig hur “hantverkarna blir drabbade av de nya och tillspetsade regler”, det enda, om man skall tänka ekonomiskt, är eventuellt att vi får betala några tior mer till smederna för de “tävlingsblad” som vi vill ha, annars kan jag inte se några andra pålagor. Om du däremot menar att vi blir drabbade på det viset att vi är tvungna att förkovra oss och bli ännu bättre för att nå pris pallen, så ser jag den utvecklingen enbart som positiv. PS. Det finns idag inte några centrala förslag, däremot uppmanar jag, som Jan, att vi alla skall fundera över dessa frågor, för att framledes få en så rättvis tävlingsform som möjligt !!!!! Pentti Turunen Tel: 0224 - 960 55
KNIVBLAD ca 135 olika modeller & storlekar av knivblad från NORGE, FINLAND & SVERIGE, bl.a. från LAURIN METALLI, HELLE, BRUSLETTO, FROST MORA, JÖNSSON MORA, PÄR BJÖRKMAN, STEFAN BROSTRÖM, MATTIAS BAUDIN, HEIMO ROSELLI, RB-KNIVBLAD, Färdiga knivar från EKA, HELLE, BRUSLETTO ”Geilo”, FROST och H. ROSELLI. Samt Leatherman multi tänger med upp till 16 olika verktyg i skaftet, GERBER Multi-Plier Tool, SOG POWER PLIER multi tång, EKA Fällknivar. Flera olika knivbyggsatser, Sliprullar, Holkar, Fingerskyddsbrickor, Nitar, Topplatta, Mellanläggsbricka, Lädersporrar, Beck o Lintråd, Vax o Narvsvärta, Bivax, Läder för knivslidor, Barkgarvat Rårandsläder, Ortopediskt läder, Valkläder, Remmar av Renskinn, Nöt och Råläder, Renhorn, Masur, Sadelmakarnålar, Lädernålar, Kroknålar, Flera modeller av Sylar, Långborrar, Raspar, Hålsåg, Sax som klipper allt, Yxor från GRÄNSFORS BRUK, Kåsor, Ficklampor, Kikare.
a.k.s. jakt & fritid ab
Du hittar allt detta och mycket mera i vår katalog som du får helt gratis. Vi levererar mot postförskott. Full bytes- och returrätt för icke använd vara inom 14 dagar.
Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ Tel 0693-66 20 50 Fax 0693-66 20 51
Ring, skriv eller faxa och Begär KATALOG
Måndag-Fredag 9°°-1800 Lördagar stängt
11
HISTORIK
KNIVM AKAREN NR 4 - 2000
Knivlegenden
KUSTAA LAMMI av P en tti Turunen
nder vår knivresa till K auhava knivfestival,våren 2000,fick vi oväntat tillfälle att besöka en av de stora och n esto r i Finsk knivtillverkning, K U STA A L A M M I född den 30.7.1901, således kunde han ju b ilera sin 99 :e födelsedag i år. Vi, M arie och undertecknad, stannade vid L andskapsm uséet i Seinäjoki på hem resan för att, enligt tidigare avtal, studera och dokum entera deras knivsam ling för m in forskning om gam la knivar. Vi blev ytterst vänligt bem ötta av m useipersonalen och de hade redan tagit fram knivsam lingen från m agasinets göm m or (tyvärr har de inte tillräckligt utrym m e i lokalerna för att visa sam lingen för allm änheten). Efter den inledande orienteringen om sam lingen började vi forska vad rart dessa lådor kunde innehålla och nog fanns det rara ting där. Bl.a. knivslidor m ed Svensk anknytnig. D en för m ig absolut intressantaste var till en välbevarad kniv m ed intarsia tillverkad av Juho K ustaa Lam m i på slutet av 1800 talet,m edan vi beundrade kniven kom en ur personalen fram till oss och frågade om vi även var intresserade av något nyare knivar. N aturligtvis helt onödig fråga när det gäller knivtokiga som vi. N ä r hon fick ett jak a n d e svar, berättade hon att i en av sid obyggnadem a till m uséet har
U
en knivutställning upprättats m ed privata donationer,knivar gjorda av Juho K ustaa L am m is son K ustaa Lam m i och att u tställningen var arrangerad av K ustaas dotter Helli. N ä r vi hörde detta var ja g tvungen att svära av pur glädje. A tt m an kan ha sådan tu r någon gång. Till saken hör att denna lokal inte v ar öppen den dagen m en efter ett antal telefonsam tal och litet letande hittade vi vart nyckeln hade blivit göm d av den som hade ansvar för utställningen. Inkom m en dit v a rja g tvungen att svära igen, knivar, knivar och åter igen knivar. Efter ett par varv i de två rum m en insåg vi vidden av L am m is produktion även tidsm ässigt. D är fanns knivar som ja g kunde knyta till olika historiska händelser från trettiotalet och fram åt i F inlands historia. E fter att ja g hade fått andningen att fungera norm alt igen, fått fram kam eran och
»Va, sa vi i korus. Vi trodde att han var död.«
12
anteckningsblocket råkade M arie säga att det skulle ha varit intressant att träffa denne m an vars livsverk vi beskådade. D et är väl inte om öjligt sade m useikvinnan d å !!!! Flan bor ju h är i Seinäjoki. Va? sa vi i korus. Vi trodde att han var död och borta för länge sedan och så får vi höra att han lever i b ästa välm åga och här i Seinäjoki. U nder tiden vi fotograferade m ed m in skraltiga kam era, antecknade och studerade sam lingen hade m usei guiden letat rätt på telefonnum ret till L am m i. D et var bara för m ig att ringa. Vi hade fått en liten varning om att H elli, dottern, kan ibland vara lite svår att prata m ed, m en när ja g hade förklarat vilka vi var och vårt ärende så fanns det ingen tvekan. Vi var så välkom na så. E fter att vi tackat m useipersonalen för deras vän lig h et och sam verkan, var det b ara att åka ett par kilom eter i staden till den givna adressen. Vid fram kom sten utanför en välskött villa m ötte vi H elli L am m i som önskade oss välkom na. H on berättade att pappa höll på att byta skjorta för besökets skull. Vi klev in i huset och m ötte K ustaa, 99 åringen, i hallen m ed sin rullator. ”Ja si” , sa han leende ”bena m ina är inte så m ycket att lita på nu m era” . H ans ben var de enda ålderstecknen m an kunde se p å honnom . A nnars v ar han som en 70 åring, full av livsglädje och hum or och m ed klara m innen om det gångna. E fter att vi
HISTORIK
KN IVM A KA REN N R 4 - 2000
som fadern hade d ött fick ja g b änkat oss i finrum m et och efter svaret att det fanns äldre bröder lite k allprat om väder och vind, och några andra som hade gått i så kom vi till saken. lära hos fadern och av dem hade K nivar !!! han fått faderns kunskaper. Vi m ärkte direkt att fast knivtillverkningen hade varit M ycket av tillverkningen var deras levebröd i alla dessa år förstås enkla bruk sk n iv ar och så var det inte endast för dom är ju inte så m y ck et att brödets skull de hade arbetat orda om m enade K usta, m en en på. D et var något m er, kanske hel del av produktionen var lite ett viss förhållande, kanske m er påkostad. D et var knivar stolthet, n öjdsam het över de m ed intarsia i näverskaft, knivar vackra förem ålen m an gjort. m ed skuret m önster, firm am ärke, U n d er de följande tim m arna föreningsm ärke eller liknande,i kom det fram knivm odell efter galalit. O fta var det frågan knivm odell, historik, tillverkningssiffror, anekdoter om om beställningar från olika föreningar och kunder,episoder sam m anslutningar om historiska N är L am m is händelser till vilka knivrörelse var k nivarna hade som störst hade anknytning. N är den ca.30 K ustaas m inne anställda. Enlig svek kom H elli in deras uppgifter och låg kom pletterade. årsproduktionen D et fram kom att kring 30000 deras liv hade varit knivar, varav den som alla andras, största delen gick ibland hårt och till den inhem ska besvärligt, ibland m arknaden. lättare och ljusare, V aruhuset ibland rent av S tockm ans var en roligt. stor köpare och K ustaa föddes kunde beställa några m ånader uppåt 10000 efter att fadern k nivar årligen. Juho K ustaa M ycket av hastigt dött efter tillverkningen en m agsjukdom år gick till de 1900. R edan som nordiska länderna 10-åring D anm ark och tillverkade han sin N orge, m indre till första kniv alldeles Sverige. själv. K niven ägs K anske beroende n um era av en på att privat sam lare i E tt turkos b a n d g å r runt k onkurrenten Finland. Ä ktheten skaftet. Iisakki Järvenpää h ar K ustaa själv v ar starkt representerad i intygat. På m in frågan om hur Sverige. C anada och U S A och hos vem han gått i lära efter
B
näm des också som stora köpare. B laden kom i början och fram till 1938 från underleverantörerna. D är i bland från en god sm ed m ed nam net A lfred Pikkum äki. E gentillverkning kom i gång vart efter och som sig bö r i kolstål av god kvalitet. I slutet av fabrikens
levnad (tillverkning i större skala slutade 1953) kom även rostfria kvaliteter till användning. Till skaft använde de björkm asur, näver till bruk sk n iv ar och till de fina intarsia kn iv arn a ebenholtz. D ärutöver en m ängd olika konstm aterial till de k nivar som gjordes till olika sam m anslutningar, föreningar eller som rena turistknivar m ed beställningsortens vapen eller nam n på. M aterial som G alalit, senare D rolit, E bonit och även B akelit användes. D en storskaliga knivtillverkningen upphörde 1953, m en fortsatte i olika form er fram till år 1977. D ärefter ville K ustaa ta det litet lugnare p.g.a. åldern, m en helt slutade han inte då heller.
KLUBBINFO
HISTORIK En för m ig högst intressant kniv är den som en f.d. fånge beställde av K ustaa som m inne. Fången m ed nam net K ekki satt i fångläger i K auhava under inbördeskrigen och han ville
Ytterligare en av m ästarens knivar ha kniven m ed färgsättningen så att m an kunde se både glädje och sorg i den,så kniven blev svart och röd m ed texten: K auhavan vankileiri 1918 (K auhava fångläger 1918) K niven är tillverkad endast i sex exem plar. D ärm ed en riktig raritet. Jag har sett tre stycken av dessa. Tyvärr var ingen av dem till salu. K niv till A kadem iska K arelska Föreningen m ed initsialer A .K .S. K niv till s.k. L appo-rörelsen. Stäm plad m ed en björn m ed
ryttare flankerad m ed L.L. K niv till Skyddskåren, som kan jäm fö ras m ed vårt hem värn.D en gjordes i fyra olika storlekar och har ett stilicerat S inpräglat i skaftet. K niv till L otta-Svärd rörelsen m ed rörelsens em blem . K niv till R öda korset m ed den fyndiga texten ”P irua ja R yssää vastaan” M ot D jävulen och R yssen. K nivar för den olym piad som inte blev av 1940 och m ycket, m ycket mer. K ustaa har tillverkat även oräkneliga intarsia k nivar av m ycket hög klass, (tyvärr gör inte m ina b ilder rättvisa åt dem ) Senaste kniven (säkrast att säga så) gjorde han som 95 åring och inte vilken kniv som helst utan en intarsiakniv av yppersta klass. K ustaa fick för några år sedan Finska statens konsthantverkspris som ett erkännande för sitt livsverk och det var han m ed den äran stolt över. Ä ven d otter Helli, över 70 år, har varit verksam hela sitt liv bland knivar. H on har graverat m önster så väl i blad som p å skaftholkar och även på annat sätt v arit aktiv i pappas rörelse och är fortvarande pappas högra hand. H elli ville absolut inte bli fotograferad, så K ustaa fick sitta ensam på fam iljefotot T im m arna hos L am m i flög i väg. N är m an träffar så intressanta m änniskor som dessa har tim m arna allt för få m inuter. -v Vi m åste till slut läm na dem , för att skynda till färjan hem till Sverige. M en M arie och ja g hoppas v erkligen att snart få m öjlighet att träffa dem igen.
14
Hälsinge Knivförenings Kniv- och hantverksdagar Vill du få en bedöm ning p å din kniv sam tidigt som du tävlar? D enna m öjlighet har du i H älsinge K nivförenings tävlan. K lasserna du kan deltaga i är: B rukskniv Förfinad brukskniv Ö ppen klass Sm yckeklass För m er inform ation kontakta R eim ond D e m p w o lf eller se kom m annde num m er. B oka redan nu!
Kniven i Blickpunkten 4 ju n i - 2001. F ö r m er inform ation kontakta P eter A hnell, tel 011-18 86 68 e-post: peter.ahnell@ icl.se B osse, tel. 011-16 94 63 e-post: b o .jadebom @ telia.com Se annons i nästa num m er. Ä r du knivsamalare som sam lar på något speciellt m ärke t.ex Schatt & M organ, R em ington, R andall, C ase, W inchester, B ulldog o.s.v.? Skriv till redaktionen och tala om vad
ditt intresse är. Vi återkom m er för att ev. göra reportage från knivsam lare S kicka brev till redationen m ärkt S am lare att. R o lf Friberg eller em ail rolf.friberg@ prism am arketing.se___________________
KLUBBINFO
KNIVDAGAR I SÖDERHAMN S öderham ns K nivgille inbjuder alla knivm akare till knivtävling helgen 4 - 6 m aj 2001 på K ulturhuset K varnen, Söderham n. Följande klasser gäller. B ruksknivklass A och B. Förfinad bruksklass A och B. Ö ppen klass. H elhornsklass H alvhornsklass. Sm yckes bälte. Sm yckes ej bälte. Fulltånge U ngdom sklass upp till 18 år. Specialklass D am klass. T ävlingsbidragen skickas senast 20 april 2001 till Stig Å kerblom , B ruksvägen 6, 826 62 N orrala. U p plysningar på telefon 0270/16760 (Stig) eller 0270/13133 (M ats) B oka redan nu in dessa dagar i din kalender. U tförligare annons kom m er i num m er 1/2001 av K nivm akaren. Välkom na!
Knivtävling och mässa i Gysinge Upplands knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling i Gysinge den 28-29 juli 2001. TÄVLINGSKLASSER: • Bruksknivsklass • Förfinad bruksknivsklass • Öppen klass • Helhorn klass • Halvhorn klass • Team Work • Damklass, • Ungdoms klass (upp till 18 år) Nyhet för i år är klassen TEAM WORK. Samtliga knivar kommer att premie bedömmas. Se utförligare annos i Knivmakaren Nr 1/ 2001 Väl mött!
K n iv s m e
Pär Björkman
N Y K N IV K L U B B A ktiviteten i D alarna är hög när det gäller tillverkning av knivar och nyfikenheten är stor efter ett antal kurser. D eltagarna är intresserade av att snida vidare och därför bildades en klubb för att kunna träffas, slöjda och dessutom köpa m aterial till hyfsade priser. K lubben h eter S iljansbygdens K nivklubb. En av kursdeltagarna Lars K lubben kan nås v ia m ailadress: rogun.vintera@ telia.com
Q 0 ©
15
Skravelsjövägen 6 904 40 Röbäck par@bjorkman.net 0 9 0 -4 6 2 25
HISTORIK
Slidknivar civ A nders F ällås ag ska i den här artikeln göra en historisk tillbakablick av slidkniven. Till m in hjälp har ja g haft N o rdiska m useets och Skansens årsbok 1940.
J
KNIVM A KAREN N R 4 - 2000
lappknivar. R apporten kom att i första hand behandla svensk knivar. V iktigast p å kniven då, liksom idag, var klingan. U tform ningen och härdningen avgjorde dess hållbarhet och användbarhet. K lingan tillverkades p å två olika sätt; antingen tog m an en jä rn - eller stålbit, vilken som helst, och sm idde ut eller endast slipade till
A tt slidkniven var m änniskans trogne följeslagare v ittnar gam la ordspråk om . På Ö land sa m an: ”Ö länningen går aldrig u t ensam , han har sin kniv m ed sig.” Ett av dalm asarnas drastiska uttryck var: ”K nivlös karl är säm re än en rum plös m ärr.”
1934 utförde N ordiska m useet en undersökning genom att sända ut frågolistor över hela landet. D et kom in 129 svar. Flndersökning kom fram till att det i huvudsak fanns tre olika k nivtyper i Sverige. D essa olika ty p er kallades helt enkelt för svenskknivar, finnknivar och
K lovläggningen gick det till på det viset att ången (□ tången) för skaftet och knivbaken sm iddes till jä rn , sedan klöv m an upp en djup skåra efter hela knivens längd. En tunn stålskena ham rades ned i klovet, sedan kallham rades äm net från b åd a sidor för att jä rn och stål skulle sluta tätt. D ärefter skulle kniven hätsas (□ vällas) så att stål och jä rn sm älte sam m an. Till vällningen användes borax och sjösand, fin gul sand tagen från sjöstrand som vattnet gjort den y tterst ren. U nder vällningen doppades knivbladet öm som i pulvriserad borax och sand för att hastig t återföras i elden. N är den var färdigsm idd skulle bladet härdas, däri låg hela konsten, om kniven blir god eller dålig. Inte alla sm eder lärde sig det konststycket m ed säkerhet.
F örr gjordes ofta slidkniven av bysm eden eller far själv. M en i början av 1940-talet var m ånga gam la sm eder, m ed få undantag, döda. D et var inte längre lönsam t att tillverka handgjorda knivar. F ör de kvarvarande knivm akarna var det inte lätt att utklassa M orakniven som då kostade 50 öre. På den tiden fick m an betala 4 kronor för en handgjord kniv, m ed en slida av m etall m ed ornering, som tillverkats av en av D alarnas då bästa knivsm eder A lbin Stenberg i F inghed. Det förklarar också att han slutade m ed rörelsen såsom m indre lönsam . M en nog var det en förlust för alla som fann glädje i en god kniv.
M etoden att välla ihop stål och j äm på det här viset finns beskrivet av Finné 1734. D en bestod i att ett spår höggs upp i ett järn sty ck e i vilk et m an lade ett stål eller klovlades som det då hette.
den. E n järn k lin g a var m juk och böjlig och gick lätt att tälja m ed. N ackdelen v ar att den slets ut ganska fort. Stålklingan hade bättre bett m en blev gärna för hård vilket gjorde att b itar lätt föll ur eggen. F ör att m otverka detta använde m an gärna en gam m al fil som legat ute och ro sta f några år vilket gjorde att den blev m indre hård. N ågon knepig själ kom dock på att förena dessa två typer i en kniv. I ett av svaren som kom in skrevs följande; ” M an je tta ha stålskena i knivan, annar var dam v ä rd e le s...d a m blev sa tu ngbetta.”
16
K lovläggningen b etecknar den högtstående tekniken. D et är d ärför intressant att se v ar i landet den tilläm pades.
KNIVMAKAREN NR 4 - 2000
EFTERLYSNING
M E D L E M M A R N A S M ED D ELA N D EN
Årets Lapplandskniv som utsågs under Rallarfesten i Kiruna
N i alla knivvänner som har u p pgifter eller äger gam la s v e n s k a /
nordiska knivar, har uppgifter om sm eder längre tillbaks i tiden eller har annan knivinform ation. Var vänlig och kontakta m ig. Jag vill också få del av b ilder på gam la knivar och sm eder eftersom ja g behöver den hjälpen i m in forskning. K nivar tillverkade av näv er i skaft och slida är högintressanta. Jag hoppas på E r ... hälsningar P entti Turunen D elbo 744 92 H uddungeby 0224-960 55
På den här sidan har alla klubbmedlemmar eller klubbar lmöjligheten att få sätta in ,meddelanden som inte är att betrakta som annonser. Skriv till oss. Vi kallar den medlemmarnas meddelanden.
Knivmakare: Göte Nilsson Fotograf: Kent Tunlind
Gasol-ässjor Vi har tre typer •
1 brännare Stor frontlucka samt två små öppningar fram och bak Eldstad: 7 , 5 x 1 8 x 1 6 , 5 cm Vikt c:a 20 kg Pris: 4.300:-
• •
2 brännare Stor lucka på långsidan samt två sm å öppningar på kortsidorna Eldstad: 7,5 x 30 x 15 cm Vikt: c:a 20 kg Pris: 6.500:-
• 3 brännare • Stor lucka på långsidan • samt öppningar på kortsidorna Eldstad 7,5 x 30 x 23 cm Vikt: c:a 25 kg Pris: 6.800:Assjorna levereras komplett med slang, ventil och regulator. Tryckknappständning. Snabbt uppe i välltemperatur. Ingen fläkt behövs. Rent och snyggt i smedjan!
Material för knivtillverkning.
Nordell Knives Box 2 0 7 • 8 2 7 24 L j u s d a l T f n 0 6 5 1 - 1 6 3 8 0 • F a x 0 6 5 1 - 7 6 73 70
17
KNIVM AKAREN NR 4 - 2000
/
\
f V J KNIVSLOJDARE v LÄDERHANTVERKARE Vi har Sveriges bredaste sortiment av
skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk. Vi är även återförsäljare för Tandy ,s produkter
Beställ varor hos oss för minst 500:- och du får, utan kostnad, ”en bit” knivläder
värde 89:-. 1000:- = två bitar osv. Erbjudandet gäller under januari 2001. pOs
TJÄDER LÄDER AB 816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se
18
>0?
REPORTAGE UTRIKES
K NIVM AKAREN NR 4 - 2000
Paris i oktober av R o l f F riberg nivutställningen i Paris har nu en lång historik och är idag den ledande ”show en” i E uropa. D en ägs och drivs av Yvon G uageche. Jag använder ordet ” sh o w ” eftersom m ässa låter för stort. En knivshow är m er en utställning m ed försäljning. U nder åren som gått har det funnits några show er som gått under. I Stuttgardt och i A ix-enP rovence bl.a. M en det finns andra som är på stark uppgång. Franska T hiers har b livit en fram gång. D en drivs av Juniorhandelskam m aren i T hiers m ed stöd av kom m unen och de större fabrikerna som finns i T hiers. En annan m ässa som ser ut att lyckas är den i S olingen som drivs av K nivm useet i Solingen i sam arbete m ed Tysklands K nivgille och m ed stöd av kom m unen och fabrikerna i Solingen. A ndra knivshow er som kan näm nas är M ilano, M tinchen, Frankfurt, B ryssel, L ugano och Bern.
K
Vi besökte Paris i oktober. D et har vi gjort varje år i 8 år nu. D et regnar alltid en eller två dagar i Paris vid våra besök. Paris är på ett sätt en vacker och charm ig stad, m en den kan också uppfattas som sm utsig och rörig. Vita linjer i trafiken vet m an inte vad det är. B ilarna far som m yror i en m yrstack; kors, tvärs, över och på varandra. H ar m an bråttom att fickparkera letar m an bara rätt på ett hål där det stått en
vespa, b ack ar in bakdelen, vrider runt ratten m ax och d unkar bilen bakom en bit tills m an kan ta sats för att dunka bilen fram för tills m an har plats nog. K lart. M an går inte u r och tittar hur det gick för den andra bilen. D et är ointressant. D et blev lite ju b ileu m den här gången för ja g upptäckte en bil som inte hade bucklor någonstans. Den kom rullande ut från en bilförsäljare. N är väl show en bö rjar brukar ja g andas in djupt, spänna alla m uskler och hoppa in genom entrén m ed all energi ja g kan uppbringa. Sedan läm nar ja g inte show en på tre dagar. A llt går i ett. D å beh ö v er m an all ork. M atpaus? N ä, det hinner ja g inte m ed. K vällsnöjen? Ja, om du godtar att gå ut och äta m ed k n ivfränder är det kvällsnöje du tän k er på. M edveten om att så kom m er det att bli lade G aby och ja g en dag på ett m useum . D en här gången blev det M usee d'O rsay. D är finns en rad av de välkända im pressionistem as tavlor. Paul C ezanne, Paul G auguin, D egas, C ludde nej, C laude M onet, E douard M anet, V incent van G ogh o.s.v. D et är ett svåröverskådligt m useum m ed alla sina trappor. M en det är givande och ger inspiration. På tal om trappor. D et finns inget så fyllt av trappor som Paris tunnelbana, Le M etro. D et är rent av skandal så lite h issar och rulltrap p o r det finns. F ör äldre eller
19
m änniskor m ed tunga väskor är det lika tungt som när vi hade hinderövningar i full m undering i det m ilitära. Därtill kom m er orienteringsm om entet. L ånga slingriga kakelkorridorer m ed tvärdrag. H ar du inte klart för dig vad ändstationen heter på den bana du är på väg till är det lika bra att du har m atsäck m ed. F ranska prem iärm inistern m åste ha en m ycket viktigare uppgift i att m odernisera M etron än att spränga atom bom ber i Söderhavet. D ag två ägnade vi åt de lyxiga butikerna. Först gick vi till antikkvarteren vid V illage Suisse. Sedan var det dags för superlyxen. Vi åkte till Place V endom e. Uj, uj, uj guld, d iam anter och siden i långa banor. N ästan varenda butik krävde att m an ringde på en dörrklocka för att bli insläppt av en uniform sklädd vakt. Sedan hade vi en elegant dam m ed ett leende som aldrig tog slut svävande runt oss. N är vi k om m er hem och sätter fotterna i ett bad m åste hon nog lägga m unnen i varm t om slag för att få ner m ungiporna. Vi läm nade om rådet m ed lika lätt plånbok som när vi kom . M en nog hittade vi en del lockelser, bl.a. en jap a n sk handgjord bläckpenna, ett par läckra klockor och ett par häftiga örhängen. N ästa dag var det dags för show en. Som varande stam m isar slussades G aby och ja g in utanför köer och andra hinder. D et är alltid en lågm äld
REPORTAGE UTRIKES inledning. K n iv m ak am a talar lite tystare m ed varandra i spänd förväntan om det är kö vid entrén eller om de skall få upp lev a en trög show. Snart är kom m ersen igång och ljudnivån stiger. M en Paris show en är den eländigaste av dem alla när det gäller luften. Fransm ännen rö k er som om de alla var storägare av cigarettaktier. De flesta utställarna är fransm än, m en det finns några italienare, några am erikaner några tyskar och några från Sydafrika. Därtill kom m er enstaka från andra länder. K nivarna som visas har ofta ett skulpturalt inslag. Fransm än gillar att göra figurer, skulpturer av sina knivar. Finishen är inte alltid så perfekt m en fantasin flödar. D am askus stål är det stora m odet. K niven skall gärna vara lite rustik. En välkänd knivm akare som vunnit m ånga p riser är Jean-M arc L aroche. H ans knivar har alltid en Science fiction skapelse över sig. Han ritar och skapar förem ål inom Science fiction världen även utanför knivar. De flesta av hans alster säljs nog utanför knivshow em a. H an hade m ed sig en liten envis rackare m ed v assa tänder. Den b estår av en riktig skalle som han gör ögon till och behandlar m ed ett ytskikt och patinerar. En annan kniv gav m ig ett riktigt handslag. Jag höll inte i den, den höll i m ig m ed ett starkt grepp. Jean-M arc sa till den m ed bestäm d röst och ja g kunde gå vidare. En kvinnlig knivm akare från franska C anada, C hantal G ilbert, gö r också skulpturala knivar. H on är u rsprungligen silversm ed, och
KNIVM A KAREN N R 4 - 2000
det syns n är m an ser knivarna hon skapat. U n d er något år har hennes knivar bestått av fåglar eller har de en annan knytning till naturen. En am erikan som varit m ed länge i branschen är Jay H endrickson. H an har tidigare varit ordförande i A B S (A m erican B ladesm ith Society). H an sm ider, lägger in silver och skulpterar i trä. H ans fina knivar har gett honom en väntelista på ett par år. En trogen sam lare av hans B ow ie knivar hade m ed sig fem stycken till show en för att få dem lite översedda, polerade och inoljade. Vi träffade vår gode vän Franscesco Pachi från Italien. H an är skicklig, am bitiös och har utvecklat sin egen stil. Han är knivm akare på heltid. D essutom är hans fru duktig på gravyr och scrim shaw . D et är en njutning att se hans fina arbeten. Det blev spännande dagar. Har du inte varit i Paris, slå gärna två flugor i en smäll och besök staden i samband med Paris knivshow. Även om du inte avser köpa eller sälja några knivar så är det inspirerande. För oss innebär det nästan alltid inledningen till nya planer eller engagement.
20
E n B ow ie av J a v H endrickson
REPORTAGE UTRIKES
KN IV M A K A REN N R 4 - 2000
21
RADANNONSER
40 kg ham m are, tillverkad år 1966. E n kraftfull och lättarbetad ham m are i gott skick säljes till högstbjudande H öjd 1,45 m .B redd 0,55 m djup 1,35 m vikt 1860 kg T ransport kan om besörjas. R ichard A sp V adstena Tel: 0143 - 103 07 0248-14333 G unnel
KNIVM A KAREN N R 4 - 2000
Radannonsering
Totenkniven
A tt radann onsera som m edlem via den här sidan kom m er att fungera lite annorlunda i fram tiden. För att få in en annons m åste m an anm äla den för varje num m er m an vill ha den införd i. D etta för att annonser inte skall ligga k var trots att budskapet inte är aktuellt längre. Varan kanske är såld, bytt, köpt. Sam m a annons får förekom m a m ax 2 num m er per år utan kostnad. R adannonser till nr 1-2000 kan anm älas till redaktionen. Se adress i tidningens inledning.
av A n d ers F ällås nder andra hälften av
U
1800-talet tillverkades T otenknivar i stor om fattning i N orge. Produktionen kan sägas vara av m indre industriell form . D et fanns närm are ett hundratal p ersoner som tillverkade k nivar av det h är slaget, även om ett fåtal av dem var sm eder och därm ed gjorde allt på kniven. En fram stående knivm akare som tillverkade T otenknivar var N ils T alebakke från K olu (1845-1937). H an fick guldm edalj på världsut-ställningen i Paris för sitt knivm akeri. Ä ven svenska sm eder finns om näm nda i sam band m ed Totenknivar. O le E riksson (född i D alarna 1922) byggde en sm edja i R aufoss 1859. O le förlorade dock gården 1868 och flyttade till K vickstadbruket där han drev en sm edja till sin död
VILL DU LARA DIG TALJA T R Ä G U B B A R ?
Ja, Det vill jag gom
För information: Göte Eriksson Tel/Fax:
K niven på bilden är tillverkad av M artin J Dahl (1866-1933). D en har skaft och slida i kohorn m ed holkar i nysilver m ed trem bleringsgravyr. K nivbladet är lam inerat. K niven ägs av Pentti T urunen, H uddungeby.
0565-920 44
22
TIPS & TRICKS
KN IVM A KA REN N R 4 - 2000
Polertips av A n d ers F ällås
Slipmetoder tt blankpolerat knivblad är ofta vid närm are granskning repigt. A nledningen till det är att slipningen inte varit illräckligt grundlig. D et går inte att m ed enbart polering fa b ort synliga repor, av den anledningen är det tvunget att slipa bort dessa innan poleringen fortsätter. E tt bra tips är att tillverka slippinnar. D essa tillverkas av ett hårt lövträ, t.ex. bok. På pinnen sprayas lim och d ärefter m onteras slipduken.
E
S lip p in n a r ä r f ö r p la n a ytor. N är det gäller skålslipade ytor kan en liten bit gum m islang, på cirka 5-6 cm , vara ett bra stöd för slipduken. D uken hålls då fast m ot slangen m ed fingrarna, istället för att lim m as. En kraftigare typ av slang är bättre eftersom den ger bättre stöd som slipkloss. Vid slipningen kan vatten eller olja användas för att slipduken ska hålla längre. På så sätt rensas pappret från slaggen som slipats bort. S lipningen görs i knivbladets riktning.
polerpastan som avverkar m aterialet, varför polerverktyget b lir bättre efter en tid då det blir ” im pregnerat” av pastan.. P olering bör utföras i dam m fria lokaler av den anledningen att hårda dam m partiklar lätt kan förorena slipm edlet och därm ed ödelägga en nästan färdig yta. Varje polerverktyg ska användas till uteslutande en pastagrovlek. D ärefter är det läm pligt att förvara verktygen i plastpåsar eller liknade för att skydda dem från nedsm utsning. Av den här anledningen är det också viktigt att rengöra knivbladet m ellan varje pastagrovlek.
Varsamhet P olertrycket far inte vara för hårt eftersom det är pastan som ska ”arbeta” . D ärför är det viktigt avslutande polering sker m ed ett tryck som m otsvara ungefär knivbladets vikt. Tänk på skaderisken vid m askinpolering, polera därför aldrig m ot knivbladets egg eftersom knivbladet då kan ”hu g g a” tag i polerskivan och kastas iväg m ed stor kraft. D et största problem et vid polering är överpolering. D et innebär att ytan blir säm re ju längre m an polerar. D et är i princip två effekter som uppstår vid överpolering, dels ”apelsinyta” och dels ”nålsticksm ärken” . D et bör påpekas att det är vid m askinp olering som dehär effekterna oftast uppstår.
Poleringen N är alla rep o r är borta påbörjas poleringen. De vanligaste polerverktygen är polerstickor, p innar och brickor för m anuellt-, och skivor och bo rstar för m askinellt bruk. D et är
23
Apelsinyta U ppkom sten av den ojäm na ytan som brukar kallas apelsinyta kan h a flera orsaker. D et vanligaste är överhettning eller för stark uppkolning från värm ebehandlingen i kom bination m ed för högt tryck och för lång tid i poleringen. E tt hårdare m aterial tål ett högt polertryck bättre, m jukare stål kan lättare bli överpolerade. N är m an ser att ytan blir säm re vid poleringen, är den norm ala reaktionen den att m an ökar p olertrycket och fortsätter polera. O m m an gör på det viset kom m er resultatet försäm ras ytterligare. Istället ska m an avlägsna det defekta ytskiktet m ed slipduk och sedan polera om ytan m en m ed ett lägre tryck än förut. I värsta fall m åste stålet värm ebehandlas till högre hårdhet.
N ålsticksmärken D e m ycket sm å nålsticksliknande m ärken, som kan u p pstå hos en polerad yta, bero r i regel på att slagger i form av hårda spröda oxider har lossat u r ytan v id poleringen. O rsaken till det är skillnader i hård h et m ellan grundm assan och slagg. Vid poleringen k om m er grundm assan att avverkas i snabbare takt än den hårda slaggpartikeln så att den vid fortsatt polering rycks u r m aterialet. D ärvid uppstår ett nålsticksm ärke. F ö r att till ett m inim um undvika nålsticksm ärken bö r m an välja ett stål m ed hög renhet, om den m öjligheten finns. O m nålsticksm ärken uppstår, slipa om ytan om sorgsfullt. D ärefter poleras ytan under kortast m öjliga tid och m ed m insta m öjliga tryck. U ndvik även m askinpolering m ed alum inium oxidpasta.