Knivmakaren 2001 nr 2 by Södra Lid

NR 2 2 0 0 1 ÅRGÅNG 11

KNIVMAKAREN NR 2 - 2001

Knivklubbar i Sverige

Innehåll

A rje p lo g s k n iv sm id e sfö re n in g

K n iv m a k a re i v ä st

S u n d s v a lls K nivgille

sid.3

Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Häk.m Näslund Vikingavägen 36 857 41 Sundsvall Tel: 060 - 15 18 57

sid.4

B e rg s la g e n s k n iv g ille

N o rd m a rk e n s k n iv fö re n in g

S ö d e r h a m n s k n ivg ille

Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21

Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60

Ledare Ordföranden har ordet

Reportage inrikes Knivdagar i S ö d e rh a m n

Insändare M edlem m ar tycker till............. sid.6

Föreningshandlingar Kallelse till årsmöte, protokoll sid.8

Klubbinfo Vad händer lo kalt ................ sid. 10

Knivsamlaren Sten Skoglund ....................... sid. 11

Information R e d a k tio n en .......................... sid. 12

Knivma karporträttet Jens Hansson, Kim Rosén

sid. 14

Medlemstankar Varför innerslida? ..................sid. 18

Knivmakarskolan Del 2 i knivmakarskolan ....... sid.20

Historik Fortsättning p å slidknivar

sid.23

Kåseri

D a la rn a s k n iv fö re n in g

N o rrlä n d s k k n iv fö re n in g

S ö d ra V ä tte rb y g d e n s k n iv k lu b b

Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222

Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

F ö re n in g e n Jö s s e k n iv e n

O rsa k n iv fö re n in g

T e lg e kn ifg ille

Björn Guttormsen Bryntes väg 3 671 33 Arvika Tel: 0570 - 150 68

Hans-Göran Thuren Llndänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03

Maria Sällström Fornbacken 5 152 56 Södertälje Tel: 08 - 550 610 05

F ö re n in g e n S m å la n d s k n iv m a k a re

S c a n d in a v la n k n lfe m a k e rs g u ild

U p p la n d s k n iv k lu b b

Roland Strömberg Släntstigen 1 570 84 Mörlunda Tel: 0495 - 238 34

Anders Johansson Lörhagsgatan 39 724 71 Västerås Tel: 021-35 87 78

Brltt-Marle Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

G r u n d s u n d a K n iv g ille

S ilja n s b y g d e n s

V ä r m la n d s k n iv k lu b b

Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Lars-Göran Fröjdhammar Bygatan 13 795 35 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Mässor o ch träffar ................ sid.25

Reportage utrikes

Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01

G rä n s b y g d e n s k n iv fö re n in g

S k å n sk a k n iv k lu b b e n

V ä s te rd a la k n ivg ille

Anders Kristensson Svedja re vägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65

Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34

H ä lsin g e k n iv fö re n in g

S to c k h o lm s k n iv fö re n in g

Ö s te rg ö tla n d s k n iv fö re n in g

Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: o70 - 366 33 95

Joakim Hanning Luftvärnsgatan 50 Linköping Tel: 013 - 13 55 31

Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

M ich ae l Almqvist kåserar..... sid.24

Vad händer

k n iv k lu b b

N ew York i mars .................... sid.26

Radannonser Köpes o ch säljes .................... sid.30

Tips & tricks Enkel re m h ä lla ....................... sid.3 1

FRAMSIDA:

Bilder tag an a av

Anders Fällås

BAKSIDA:

Knivar av M om cilovic

ANNONSKOSTNADER: 3:- p e r spaltmillimeter (spaltens b redd 6,3 cm), du kan även köpa 2- eller 3-spaltare. Halvsida: 1 100:Helsida: 2 200:Vid färgsida tillkommer 50% Föreningar har 50% rabatt Annonsmaterial skall vara redaktio nen tillhanda senast 6 veckor före tidningens utgivningsdatum. Finns ej färdigt annonsmaterial kan redaktionen tillverka detta, d å tillkommer en kostnad p å 300:-/timme.

UTGIVNINGSDATUM 2001 23 mars 5 juni 25 septem ber 20 d e ce m b e r

NYHET! Som medlem i Norge kan man betala in sin medlems avgift till bankgiro, konto nummer 501 005 . 14653 (Den Norske bank). På detta vis slipper både föreningen och medlemmar i Norge extra omkost nader. Bor du i Finland kan du betala in medlemsavgiften på konto nummer 557 000 - 24262 (Andelsbanken, Osuuspankki). Kom ihåg att skriva ditt namn och adress på inbe-talningskortet, annars är risken stor att det inte kommer någon tidning. Medlemsavgiften är fortfar ande 125:- Skr.

www.Slojtl-Detaljer.com * " www.Slojd-Detaljer.com * "

Nu kan Du hitta hela Slöjd-Detaljers postorderkatalog på internet!

Brett sortiment knivblad • beslag • skaftämnen • hom • skinn och läder • narvsvärta • läderolja • lim • knivfixtur • Scrimshaw • Victorinox knivar • Fiske • stort utbud av handböcker B eställ 256-sidig k a talo g 20011/20001 och besök v å ra u tö k a d e butiker, liade pa in te rn e t och i S k ara!

S l ö j d S D e ta lj e r Slöjd-D etaljer AB Axvallagatan 10 532 24 Skara Tel 0511/267 67 Fax 0511/186 20

www.Slojd-Pctaljcr.com

www.Slojd-Detaljcr.coin

KNIVMAKAREN NR 2 - 2001

Medlemmar Det avslutande årsm ötet från år 2000 är nu klart! Eftersom inga val till ordinarie styrelse skett tidigare, m åste denna väljas på detta extra föreningsmöte. Jag vill tacka m edlem m arna for det förtroende som visades mej genom att jag valdes till ordförande i Svensk K nivförening de närm aste två åren. Tydligen ansåg m ötet att den tillfälliga styrelsen gjort ett gott arbete, då de flesta i denna även valdes till den nya styrelsen. Tillsam mans skall vi nu göra ett bra arbete för Svensk Knivförening och “blicka fram åt”, vilket avslutningen på detta möte visade klara intentioner om. Till glädje för våra vänner i Norge och Finland så har vi nu kunnat öppna konton i dessa länder, där avgiften för Knivmakaren kan betalas. Å terstår att undersöka möjligheten att även öppna ett konto i Danmark. Kontonum ren hittar Du på annan plats i detta nummer. Den ju st avslutade Vildm arksm ässan i Sollentuna blev en klar succé för vår del. Den m onterplats som vi hyrt blev m ycket välbesökt. M edlem m ar från Stockholms Knivförening ställde upp och delade ut inbetalningskort till intresserade samt sålde gam la num m er av Knivmakaren. D essutom såldes m ycket lotter på knivar tillverkade av våra medlemmar. Detta gjorde att vårt utlägg för m onterhyran täcktes med råge. Stort tack till Er alla som hjälpte till! Nu har även säsongen startat för alla olika knivarrangemang inom såväl Sverige som Norden. Jag hoppas att Ni ta T chansen och prövar på att ställa ut några av Era knivar på de tävlingar som anordnas. Naturligtvis skall Ni även besöka dessa m ässor för att där träffa likasinnade för utbyte av erfarenheter och även få inspiration till att utveckla Ert knivintresse. Jag hoppas vi ses på något av dessa arrangem ang. Till dess - ha'det!

Stickan.

HEJ M EDLEM ! Det verkar som om personer med knivintresse rör på sig mycket, m ånga flyttar till nya adresser. D etta kan vålla problem vad gäller medlemsregistret, som ligger till grund för utskicket av tidningen. Jag ber dig, så fort du flyttar till någon ny adress, m eddela detta till oss och gör då inte bara så att du m eddelar den nya adressen, det kan finnas fler med samm a nam n som dig, utan uppge även den tidigare adressen eller ditt medlemsnummer. En annan sak som vållat problem är postgiroinbetalningar som gjorts utan avsändare, med andra ord, vi har inte en aning om vilka som betalat. Om du känner igen dig, tag en kopia eller skicka in originalblanketten till oss så kan vi jäm föra m ot dom vi har liggande. .

{jUdnonM-

Ordförande, Stig Åkerblom, ger härintill en rapport över läget idag.

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

KNIVMAKAREN KLOCKARVÄGEN 9, 820 62 BJURÅKER TEL: 070 - 366 33 95 PRENUMERATIONSFRÅGOR TEL: 023-71 12 15 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: Aldor Jansson, Falun SEKRETERARE: Reimond Dempwolf, Bjuråker LEDAMOT: Anders Holmertz, Järfälla SUPPLEANTER: Bengt-OlofTallroth, Husum Johan Stenevad, Kangos Henry Hildén, Hallstahammar R o lf Friberg, Uppsala REVISORER: Anders Fä/lås, Stoiyreta Folke Norling REVISORSUPPLEANT: Lars Börje Nilsson VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Stig Gärtner, Malung Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Pentti Turunen, Huddunge By ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com REDAKTION: Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 070 - 366 33 95 E-post: knivmakaren@svenskkniv. nu Anders Fällås Tel: 0 1 8 -3 1 42 08 E-post: j'allas@algonet.se R olf Friberg Tel: 018 - 36 01 36 E-post: rolf.friberg@prisma-marketing. se Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@hotmail. com PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2001 125:-. Avgiften sättes in p å postgiro 162 14 46 - 2. TRYCK: Strands tiyckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg.

ISSN 1102-5085

REPORTAGE INRIKES

K N IV M A KA R E N NR 2 - 2001

Knivdagar i Söderhamn 4-6 maj För sjunde året i rad arrangerade Söderhamns Knivgille sin knivtävling i Söderhamn. 103 st. knivar var inlämnade i 13 klasser. Då Söderham ns knivgille i fjol arrangerade Kniv-SM och efter detta fick ett bra överskott, hade styrelsen tagit beslut om att överskotten skulle komma alla tävlande deltagare till del genom att vi i år ej tog ut någon anmälningsavgift på insända bidrag. Det var ju trots allt genom att så många knivmakare ställde upp i fjol som vi kunde arrangera en så bra tävling/utställning som vi tyckte att det blev. Nytt för i år var även införandet av A- och B-klass i bruks- och förfinad brukskniv. Domarjuryn bestående av Ingemar Nordell, Anders Fällås och Reimond Dempwolf hade ett svettigt uppdrag att utse pristagare.

Denna kniv av Anders Regnander, Norrala, tog ett förstapris i öppen klass. Utsökt pauting och härligt skuren dekor i skaftet.

Utställningen besöktes av ca. 1300 personer under de tre dagarna och många kända och okända knivprofiler skym tade förbi. Bland utställarna återfanns bl.a. Kent Andersson från Åre som både ställde upp som smed och utställare. Roligt för i år var den stora ungdomsklassen med hela 22 inlämnade bidrag. Många av knivarna var gjorda av elever under slöjdtimmar och det är roligt att se vilket arbete som är nedlagt även om kanske allt inte blir perfekt på en sådan kniv. Det är ju faktiskt i den här gruppen som morgondagens knivmakare återfinns så det är viktigt att man tidigt får visa upp och jämföra sina alster. En eloge till de föreningar som satsar på en ungdomsverksamhet. Ett tips till tävlingsarrangerande klubbar: Skicka i god tid ut en inbjudan om deltagande i era knivtävlingar till sko lorna i Er kommun. Om det är möjligt, låt även ungdoms klassen vara avgiftsfri och var frikostiga med hederspriser och diplom. Publikens pris tillföll Bertil Lundberg för kniven i helhornsklass.

Bruksknivsklassen vann Curt-Ivan Wiklund, Fredrika, med kniven här ovan. Enkel, men skön i sina linjer.

Inte riktigt ända fram.- Ett andrapris i specialklass fick Stefan Heldt, Söderhamn, med denna kniv trots perfekt arbete.

Ett stort tack till alla tävlande, funktionärer och utställare för en mycket trevlig helg!

LflL*»

Lazlo Balatoni, Uppsala, vann med denna kniv i klassen förfinad brukskniv, klass A

Henry flildén, Hallstahammar, kammade hem både förstapris i . specialklass samt titeln årets kniv med denna kniv, vilken talar för sig själv. Superb.

REPORTAGE INRIKES

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

BRUKSKNIV KLASS A 1:A PRIS: Curt-Ivan Wiklund, Fredrika 2:A PRIS: Sören Norberg, Njurunda BRUKSKNIV KLASS B 1:A PRIS: Jörgen Hillgren, Bergby 2:A PRIS: Bo Pettersson, Obbola 3:E PRIS: Anders Hedlund, Brastad HEDERSPRIS: Per Bäckman, Furudal HEDERSPRIS: Bengt-OlofTallroth, Husum HEDERSPRIS: Anders Elverstig, Enånger FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS A 1:A PRIS: Lazlo Ballatoni, Uppsala 2:A PRIS: Pentti Turunen, Huddungeby 2:A PRIS: Åke Eriksson, Husum 3:E PRIS: Sören Norberg, Njurunda 3:E PRIS: Owe Wallin, Hudiksvall FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS B 1:A PRIS: H em y Hildén, Hallstahammar 2:A PRIS: Johan Stenevad, Kangos 3:E PRIS: Anders Hedlund, Brastad HEDERSPRIS: Bengt-OlofTallroth, Husum HEDERSPRIS: Bo Pettersson, Obbola HELHORNSKLASS 1:A PRIS: Bertil Lundberg, Piteå 2:A PRIS: Stefan Groth, Valbo HALVHORNSKLASS 1:A PRIS: Bertil Lundberg, Piteå 2:A PRIS: R olf Backlund, Piteå 3:E PRIS: Stefan Groth, Valbo SMYCKESKNIV BÄLTE 1:A PRIS: Pentti Turunen, Huddungeby 2:A PRIS: Anders Regnander, Norrala 3:E PRIS: Sigurd Larsson, Åmotsbruk SMYCKESKNIV EJ BÄLTE 1:A PRIS: Bertil Lundberg, Piteå 2:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn 3:E PRIS: R olf Backlund, Piteå 3:E PRIS: Anders Regnander, Norrala HEDERSPRIS: Stefan Groth, Valbo

SPECIALKLASS 1:A PRIS: H em y Hildén, Hallstahammar 2:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn 3:E PRIS: Mats Holmberg, Söderhamn HEDERSPRIS: Kent Andersson, Åre DAMKLASS 1:A PRIS: Anneli Billsmon, Bollnäs 2:A PRIS: Jenny Stenberg, Lövånger 3:E PRIS: Eva Lucchesi, Kilafors UNGDOMSKLASS 1:A PRIS: Stefan Moström, Arnäsvall 2:A PRIS: Johan Morin, Båtskärnäs 3:E PRIS: Anders Åkered, Söderhamn HEDERSPRIS: Tobias Rosenkvist, Orsa ÅRETS KNIV Henry Hildéns vinnarkniv i Specialklass PUBLIKENS PRIS ??

Efter lysning! Denna kniv köpte jag för 7-8 år sedan på en vapenmässa i Stockholm. Den ser kanske inte så märkvärdig ut, men kniven går att plocka isär, man kan skruva av knoppen på baksidan av skaftet och sedan dra isär delarna. Trots att jag haft den i min ägo ett bra tag har jag inte fatt klart besked vem upphovsmannen är, många har trott att det är en Stenberg-kniv men dom är ändock så annorlunda. Vid ett besök i Norge såg jag en liknande kniv hos en samlare, tillverkad av Ingebrett Öhren (1875 - 1939). När jag hälsade på en annan gammal samlare hittade jag på nytt en likadan kniv, även denna tillverkad av Öhren. Problemet är att knivbladet i min kniv är stämplat C.E. Westling och Ingebrett Öhren själv var smed och gjorde sina egna knivblad, så det är något som inte stämmer. Finns det någon som känner igen kniven/tillverkaren eller vet något om denna Westling så hör av er. Fakta om kniven: tot.längd 217 mm, knivens längd 200 min, blad 97 mm med sk. Eskilstuna-slipning märkt C.E. WESTLING. Slidan och holkarna i skaftet är av stål.

FULLTÅNGEKLASS 1:A PRIS: Anders Regnander, Norrala 2:A PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö ÖPPEN KLASS 1:A PRIS: Anders Regnander, Norrala 2:A PRIS: Johan Stenevad, Kangos 3:E PRIS: Pentti Turunen, Huddungeby HEDERSPRIS: Börje Persson, Gävle

Pentti Turunen 0224 - 960 55

INSÄNDARE

K N IV M A KA R E N NR 2 - 2001

JAN HEDENBERG SVARAR PENTTI Läste även jag med intresse din reaktion på min debattartikel angående bedömning av tävlingsknivar. Jag kan förstå och även acceptera somligt i ditt resonemang, men du anför en del åsikter som jag inte kan omfatta. Jag är förvisso inte ute efter att polemisera dig i frågan, men som du säkert förstår så har du med ditt genmäle inte lyckats övertyga i nämnvärd utsträckning. Du ställer problematiken på sin spets när du faktiskt medger att smeder inte riktigt har kläm på de olika kriterier som gäller för knivblad vid tävlingar. Är det då rimligt att denna, ska vi säga, okunskap hos vissa smeder i värsta fall kan komma att innebära poängavdrag för den intet ont anande slöjdaren, vilken kanske lyckats riktigt bra med sitt alster för övrigt. Enligt tidigare regler skulle kanske en debutant och uppstickare, haft en chans att få sola sig tillsammans med mer illustra slöjdare. För, och jag betonar det igen; det är inte alla knivslöjdare som äger kunskap om eggsymmetri, ricasson, spetscentrering o.d. Dessutom, och här finns en bristande följdriktighet i ditt resonemang, det finns alltså inga skrivna anvisningar eller ens rekommendationer att luta sig mot. Intuitionen må vara högt utvecklad hos oss människor, men att förvänta sig att någon skall kunna följa regler som inte är klart anvisade är att begära det omöjliga av parterna i dramat. Tillämpningen blir som jag ser det, därför godtycklig när det kommer till tävling. Så till den fråga du riktade till mig i ditt genmäle; skall då smedens roll undantas från bedömningen av helheten vid tävling? Tja, jag kan bara hänvisa till de problem jag anförde i mitt första inlägg och här ovan, nämligen de svårigheter vi renodlade trä- och läderhantverkare har när vi granskar ett knivblad. Möjligen kan du ha en liten poäng när du menar att smedens arbete också bör vägas in beroende på att helheten måste värderas. Men problemet finns de facto kvar, åtminstone under överskådlig tid, för utan empiriska metoder kan en del fortfarande bli fel när inte någon standard är fastlagd. Utöver dessa svårigheter finns också risken att ett i och för sig tekniskt fulländat blad inte faller en speciell jurysammansättning i smaken. Det går inte att bortse från att olika bedömare har ett visst favoritstuk på blad, vilket bör kunna påverka slutresultatet. Förhållandet är kanske inget nytt och som har just med de nya bedömningsförfarandena att göra, men alltjämt ett problem,

därför att estetik och personlig smak aldrig går att utesluta. Eftersom det mesta ändå tycks handla om petitesser är även denna petitess relevant. Du skriver att du inte kan tolka min kommentar angående “den nya brukskniven” som en åtcrfödelsc av Moraknivs-klassikern som något annat än negativt mot densamma. Pentti, jag tror inte att du över huvud taget förstått andemeningen i mitt resonemang. Jag refererar i samma stycke till Hugo Bergs eminenta skildring av ett enkelt bruksredskap, och det är just vad Morakniven alltid har varit för oss alla, hantverkare som amatörtäljare. Det är just enkelheten och funktionaliteten som präglar detta redskap, och det var just det jag ville belysa med mitt resonemang. Jag är för enkelhet, jag är emot petiga invändningar såsom absolut korrekta slipfaser och sånt som inte i någon högre grad påverkar brukbarheten hos en kniv. Problemet försvinner till en del om vi gjorde som finländarna, nämligen provade kniven praktiskt. Naturligtvis talar jag här om den rena brukskniven, inte om förfinad dito eller mer spektakulära kategorier där “lull-lulP’ nog kan ha sin plats. Att det inte skulle finnas centrala förslag som slagit igenom vid tävlingar sen ett par säsonger tillbaka kan nog sägas vara en sanning med modifikation. Senast sommaren 2000 fick jag efter avslutad tävling från min lokala knivförening flera domarprotokoll i min hand där allt det jag talat om fanns tillämpat. Fluruvida stor vikt läggs vid dessa protokoll vid slutplaceringar kan jag inte bedöma, men allmänt sett tycker jag det känns krystat och framtvingat. Till slut vill jag ändå säga att jag förstår dig då du menar att det mesta bör vägas in i bedömningen av ett tävlingsbidrag då kvalitetsskillnaderna är idag exceptionellt små, men min åsikt är ändå att det hela tenderar att skena iväg en aning. Och allra sist, jag efterlyser fler reaktioner och synpunkter på den här debatten. Medlemmar skriv och tyck till!

Janne H edenberg

SVAR PA ALLMANA FUNDERINGAR FRAN SKOOG Du ställer en del frågor kring årsmötet och som revisor tänkte jag svara på dessa. Först vill jag bara säga att den “smutskastning” som du skriver om har i mångt och mycket handlat om hur styrelsen har skött sitt arbete vad gäller föreningens förvaltning och det sätt på vilket styrelsen handskades med den kris som dä uppstod. Vad gjordes från styrelsens sida för att förklara för medlemmarna? Ingen information gick vid något tillfälle ut - inte heller skrevs något i tidningen eller på föreningens hemsida. Det svarades inte på vanliga brev eller pä e-post från våra medlemmar. Med andra ord, ingen i styrelsen tog tag i problemet, inte ens jag som revisor fick den information eller de handlingar som jag krävde och som styrelsen iir skyldig att lämna ut. Nej, istället mötes jag av lögner eller en kompakt tystnad från er. Jag fick inte heller ta del av medlcmsförteckningen.

Förklaringen, på extra årsmötet, var att den kunde missbrukas. Förra styrelsen litade tydligen inte på mig och den granskning som jag var satt att göra åt våra 2500 medlemmar. Något som jag tycker är ännu märkligare är att den styrelse som du suttit i under alla år nu inte är villig att lämna ifrån sig föreningens alla handlingar och då främst räkenskaperna från tidigare år - vad kan det bero på? Finns det fler “lik i garderoben”? När en sådan här situation uppstår är det kanske inte så konstigt att enskilda medlemmar blir, på ren svenska, förbannade och säger vad de tycker. Sedan tycker jag att Skoog kan rannsaka sig själv och som ett talesätt säger: “man ska inte kasta sten när man står i glashus”. Anledningen till att jag, som revisor, avstyrkte ansvarsfriheten måste för var och en som läst revisionspromemorian vara självklar. Du skriver att - “flertalet” medlemmar anser att

K N IV M A K A R E N NR 2 - 2001

INSANDARE

SVAR PÅ HUGO BERGS INSÄNDARE Ja visst Hugo, nog ivrar jag för domarutbildning och enhetliga regler för knivtävlingar i Sverige. Enligt min mening, och eftersom det har förekommit olika tolkningar även i tävlingsklassema, tyder det på att de regler som finns i dag inte är bra. Någonting ska göras, men vad? Och framför allt vem eller vilka ska göra det här jobbet? Det var inte så länge sen arbetsgruppen under det så kallade verkställande utskottet gjorde ett försök att få fram ett förslag därtill. Sedermera skickades detta på remiss till samtliga knivklubbar och föreningar, inklusive Svensk Knivförening. Arbetsgruppen fick gehör från många håll, både ris och rosor. Därefter gjordes vissa ändringar till det, enligt remissvaren. Sen hände det som hände, ett kompakt motstånd till allt vad VU hade arbetat fram och detta motstånd kom framför allt från Svensk Knivförenings dåvarande styrelse och deras personliga anhängare. Däri drunknade även försöken med domarutbildning och tävlingsregler. Material och idéer finns, det är bara frågan vilka som ska slutföra detta. Och då kommer jag osökt till den undran som Hugo ställde, “ att framgångsrika knivmakare utnämner sig själva till experter” osv. Svara mig Hugo, vilka andra grupper kan tänkas inneha den gedigna kunskapen om knivar om inte just dessa som hävdar sig i konkurrensen år efter år (detta uttalande och hela insändaren gäller enbart tävlingsverksamhet). Frågan varför just dessa har blivit så framgångsrika är kanske enkelt att svara på. De har förkovrat sig, skaffat mer kunskaper på alla de områden som gäller för knivtillverkning, de har helt enkelt blivit duktigare med åren, och där har vi den egentliga orsaken till att man överhuvudtaget tävlar. Det är att bli ännu bättre och tävlingar är det enda sättet för oss alla att se hur vi ligger till i konkurrensen med andra slöjdare och med samma villkor.

Knivbladen då, den viktigaste delen av hela kniven, varför ska man göra undantag just där vid bedömning? Tror du att våra duktiga smeder inte hänger med i utvecklingen, tror du i så fall fel, för efter sommarens (2000) tävlingar var det många smeder som ville veta mer om vad vi knivslöjdare anser vara viktigt när det gäller knivbladens utseende. Och så länge vi enbart har möjligheten att okulart bedöma bladen så spelar slipfaser och symmetri en avgörande roll. Den dagen då vi inför till exempel täljprov kommer vi till ett helt annat läge när det gäller de tekniska detaljerna. Då det gäller fallet med kniven som deltog både SM i Söderhamn och tävlingen i Ludvika vill jag säga följande: Har vi verkligen kommit så långt i utvecklingen att man kan, (med gott samvete), tävla med en och samma kniv på flera tävlingar? Har vi det, så förenklas saken avsevärt; gör bara en bra tävlingskniv i den klassen du tänker delta i och skicka den sen runt till de olika tävlingarna. Så vips, du kan ha ett antal fina placeringar utan att anstränga dig nämnvärt. Att en kniv kan fa något olika bedömning hänger i hop med vilken typ av protokoll juryn har använt - desto fler bedömningspunkter desto noggrannare bedömning. Eftersom undertecknad är part i målet, så konstaterar jag bara att ni alla vet, eller kan ta reda på vilka som satt i SM-juryn, sammansättningen är offentlig. Vet ni möjligen vilka personer var med i Ludvikajuryn, eller vilken typ av protokoll, (om något), som användes där? Det vet inte jag! Att offentliggöra juryn efter tävlingen är för mig både rätt och riktigt, därför att då kan var och en av oss bilda sin egen uppfattning om juryns kunskaper och trovärdighet, och med detta även bedöma själva tävlingens värde.

Jag menar att dessa “framgångsrika” slöjdare har en given plats - om och när tävlingsverksamheten ska regleras - naturligtvis kompletterad med smeder, formgivare och andra grupper vilka kan tillföra nyttiga influenser för slutresultatet. Ett litet exempel: bruksknivsklassen som har ställt så mycket bekymmer även för Hugo, kan enligt min mening kompletteras och förenklas med följande kapitel, slidan kompletteras med upphänge enbart av läder och ingen mönstring tillätes. Så enkelt så, mer behöver man inte göra.

I och med detta inlägg avslutar jag min del av diskussionen med Hugo Berg i detta forum.

Höök och styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet med anmärkning - På mötet förekom en omröstning där resultatet blev att en majoritet av de närvarande medlemmarna röstade för att ingen ansvarsfrihet skulle ges. Jag var mycket förvånad över den arrogans och nonchalans som en grupp på mötet hade inför det som inträffat. Utryck som att det var “tjafs” när jag som revisor läste upp alla brister som förekommit eller personer som ställde sig upp skrek” hotar du oss” när en av mötesdeltagarna vänligt försöker förklara vad resultatet av omröstningen kunde bli. Det är möjligt att vissa i den avsatta styrelsen kommit i kläm. En styrelse har dock ett gemensamt ansvar för föreningens förvaltning. Har styrelseledamöterna inte bemödat sig med att ta reda på så elementära saker som att inga styrelseprotokoll skrivits under 12 år, kassören inte sköter sitt åliggande under lika lång tid, enskilda personer i styrelsen bedriver privat affärsverksamhet i föreningens namn samt med föreningens

pengar, styrelsen inte under 10 år lyckats med att ordna ett postgirokonto som inte är knutet till annan affärsverksamhet och som väsentligt försvårar en revision mm - så är den styrelsen i sin helhet inte värd att få något nytt förtroende. Det är bättre att andra personer som har viljan, tiden och kunskapen att sköta förenings förvaltning sitter i styrelsen och att övriga personer sysslar med det som de är bäst på, d.v.s. utställningsverksamhet samt att ordna med andra praktiska saker som gagnar vår förening. Kombinerar vi det här kommer föreningen att bli ännu bättre i framtiden.

Pentti Turunen Innehavare av ca. 50 framstående placeringar i nordiska knivtävlingar, därav 27 st första- publikens - best in show- Nordiska mästerskaps- Finska mästerskaps - Norska mästerskaps - priser.

Jag anser att den här debatten nu är avslutad.

Anders Fällås

FÖRENINGSH A N D U N G A R

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Kallelse till årsmöte Härm ed kallas du, som m edlem i Svensk knivforening, till årsmöte den 8 juli kl. 13.00 M ötet kom m er att äga rum i Dalarnas M useum, Falun. Det som kom m er att behandlas är följande: 1) Öppnande av mötet. 2) Fastställande av röstlängd. 3) Val av ordförande samt sekreterare för mötet. 4) Val av två justeringsm än samt två rösträknare. 5) Fråga huruvida årsm ötet behörigen utlysts. 6 ) Fördragning om styrelsens verksam het 000101-001015. 7) Fördragning om styrelsens verksam het 001016-001231. 8 ) Fördragning om ekonom in mellan tiden 000101-011015. 9) Fördragning om ekonom in mellan tiden 001016-001231. 10) Frågan om användning av årets överskott eller täckande av underskott 11) Val av en revisor för perioden 2001-2002. 12 ) Val av revisorsuppleant för 2001. 13) Val av valberedning för 2 0 0 1. 14) Fastställande av årsavgift för komm ande verksamhetsår. 15) Behandling av de förslag och fram ställningar som av styrelsen blivit hänskjutna till m ötet eller som av särskild medlem skriftligen avlämnats till styrelsen. 16) M ötets avslutande.

\sm ciseh

lASAMrr

MUSEUA

VASKA SKOIAN

a f Air»

Museet är inringat på kartan. Då ingen par keringfinns i anslutning hoppas vi denna karta kan vara till hjälp.

Förslag som inkommit (motioner) 1)

Att enbart i Sverige fast bosatt person skall erhålla medlemskap i Svensk Knivforening. Motivering:

Personer i övriga länder som är intresserade av tidningen Knivmakaren kan prenumerera på denna. Detta till ett pris som även bekostar portot för utskicket av tidningen. Att medlemskap ej bör gälla övriga länder.

Hur vi bedriver vår verksamhet skall inte kunna styras från personer som inte är aktiva inom Sverige. Detta motsätter ej att vi tar emot influenser samt åsikter från andra länder, ej heller något stopp för ett konstruktivt samarbete. Att medlemsavgiften för 2002 höjes till 200 kronor för medlem.

Nuvarande medlemsavgift täcker knappt tryckningen av Knivmakaren och medlemskort samt portot. Vill föreningen utveckla sitt arbete enligt de intentioner stadgarna håller, måste en höjning av medlemsavgiften ske. Att avgiften för prenumeration även skall täcka kostnaderna för portot.

Motivering:

Portokostnadema till Norden kostar i dagsläget 72:-/år, övriga Europa 92:-/år samt till övriga länder 128:-/år. 5)

Att ett kansli upprättas för föreningen, med person som arbetar med allt administrativt. Motivering:

Att personen som arbetar på föreningens kansli har ersättning för den tid han lägger ner. Motivering:

Att Svensk knivförening skall finnas kvar i nuvarande form, men stadgar och tävlingsregler bör anpassas sålunda:

Enbart medlemsregistreringen kräver enorm tid. Skall vi kunna erbjuda medlemmarna service ser jag detta som ett måste.

Då detta arbete tar stor tid kan vi inte kräva att någon gör det på frivillig basis. - Klubbar som ansluter sig till SK förbinder sig att följa av SK fastställda stadgar och tävlingsregler. - En arbetsgrupp bör omgående tillsättas för att se över och eventuellt revidera de nuvarande tävlingsreglerna samt fast ställa dessa som en plattform för tävlingsverksamhet. Arbetsgruppen fastslår de bedömningskriterier som gäller för varje klass - Varje klubb som är medlem i SK har, om de så önskar, rätt att ha en representant, vilken klubben själv utser, i arbetsgruppen. Arbetsgruppen består endast av dessa utsedda representanter.

FÖRENINGSH A N D U N G A R

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Protokoll från extra föreningsmötet i Falun 010408 1)

Interimsstyrelsens ordförande hälsade samtliga välkommen och öppnade mötet.

Röstlängden fastställdes till 38 närvarande med rösträtt.

Som ordförande för mötet valdes Lars Kock Jalvemyr.

Som sekreterare för mötet valdes Reimond Dempwolf.

Mötet ansågs behörigt utlyst (via Knivmakaren).

Som justeringsmän valdes Anders Johansson samt Laszlo

Som rösträknare för mötet valdes de två nyss omnämnda justeringsmännen, Anders Johansson och Laszlo Balatoni.

Stig Åkerblom föredrog verksamhetsberättelsen för tiden 001016 fram till 001231, denna lades därefter till handlingarna.

Aldor Jansson föredrog ekonomin fram till 001231. Aldor nämnde också hur föreningen låg till ekonomiskt i dagsläget samt framförde tankar om höjning av medlemsavgiften. Peter Ahnell ställde fråga om orsak till den eventuella höjning av medlemsavgiften. Reimond Dempwolf framförde den förlust föreningen pavisat under år 2000 samt att medlemsantalet i föreningen mte finns riktigt sammanställt som. Detta är något som får tas upp vidare på årsmötet 2001.

Balatoni.

10) Anders Johansson ansåg att det förekommit felaktigheter vid det föregående årsmötet, men för att inte fastna i denna fråga lade han som förslag fram att interimsstyrelsen kunde sitta kvar tills det var dags för årsmöte, denna skulle i detta fall ha samma befogenhet som en sittande styrelse. En annan orsak till detta var att Anders inte ansåg att valberedningens förslag kommit medlemmarna tillhanda. Diskussion påbörjades om det var rätt att interimsstyrelsen tillsatt en valberedningen samt valberedningens förslag gällande längd på tillsättningar av styrelseplatser. Debatten var stundtals livlig och i detta läge valde ordförande för mötet att ta en paus. Efter pausen återupptogs mötet. Då två förslag framlagts gällande ordförande, Anders Johanssons samt valberedningens genomfördes en sluten omröstning efter votermg. 24 röster var för att tillsätta Stig Åkerblom efter valberedningens förslag. 14 röster var för att interimsstyrelsen skulle sitta fram till årsmötet. Därav valde mötet att Stig Åkerblom sitter som ordförande tiden 2001-2002. 11) Sluten omröstning gjordes också gällande resterande 4 styrelseplatser. Även i detta fall fanns enbart de två förslag som ovan, Anders Johanssons samt valberedningens. 24 röster valde också i detta fall att ga på valberedningens förslag och 13 röster valde att interimsstyrelsen skulle sitta till årsmötet. Därav valde mötet att följande personer sitter i styrelsen under de tider som efterföljer: Reimond Dempwolf valdes för år 2001 samt 2002 Aldor Jansson valdes för år 2001 Anders Holmertz valdes för år 2001 Hugo Berg valdes för år 2001 12) Till val som styrelsesuppleanter fanns fem förslag, Lars-Erik Nord, Rolf Friberg, Henry Hildén, Bengt-OlofTallroth samt Johan Stenevad. Efter sluten röstning valdes dessa i följande ordning för år 2001: 1. Bengt-OlofTallroth 2. Johan Stenevad 3. Henry Hildén 4. Rolf Friberg 13) Till valberedning valdes den tidigare valberedning interimsstyrelsen tillsatt, dvs. följande personer: Jan Bergstrand (sammankallande) Stig Gärtner Ingemar Nordell Då Ingemar Nordell ej var närvarande och ej heller tillfrågad valde mötet att utse en suppleant i det fall han ej känner för att sitta i valberedningen. Som förslag framlades Lars-Erik Nord samt Pentti Turunen. Mötet valde Pentti Turunen som suppleant. Vad gäller övriga kommittéer lämnade mötet till styrelsen att besluta om dessa. 14) Hugo Berg framlade lite åsikter om det stadgeförslag som stadgegruppen tagit fram. Mötet sade att fortsatt arbete med detta var upp till styrelsen att avgöra men samtidigt vill man ha förslag och synpunkter på det stadgeförslag som lagts fram. 15) Anders Johansson bad att fa ordet och tyckte att all smutskastning och “skitsnack” hade förstört mycket både för knivföreningen och dess medlemmar, men att vi från och med nu bör blicka framåt och glömma allt gammalt, att vi kan träffas på tävlingar samt mässor och ha trevligt. Rolf Friberg tog till orda och tyckte detta var ett bra initiativ. Reimond Dempwolf informerade samtliga att han ämnar sitta kvar som sekreterare i styrelsen samt att Aldor Jansson fortsätter som kassör. Detta lite avhängigt på vad påföljande styrelsemöte beslutar. Hugo Berg ber samtliga sluta med smutskastning av den gamla styrelsen, då det över hela landet finns en stor sympati för den samt det arbete den gjort under de år som gått. 16) Lars Kock Jalvemyr önskade styrelsen lycka till varefter han avslutade mötet.

OBS: Som nämnts i protokollet vill stadgegruppen ha in förslag och synpunkter på det stadgeförslag som fram lagts från er medlemmar. Ni kan skriva eller ringa till Hugo Berg, Vallmovägen 6, 771 42 Ludvika, Telefon: 0240 - 122 44

KLUBBINFO

K N IV M A KA R E N NR 2 - 2001

Upplands Knivklubb En kväll i början på april gjorde knivklubben ett besök till en av föreningens m edlem m ar som har sin sm edja i Forkarby strax norr om Uppsala. Sm eden Peter Jonsson, som arbetar heltid m ed sitt sm ide av främ st m edeltida svärd, delar verkstaden m ed sm eden Per A lneaus och ytterligare en sm ed som inte var närvarande vid föreningsm ötet. Peter och Per berättade om sitt arbete och förevisade sin verkstadsutrustning och sina vackra alster. En rolig och praktisk sak var en tram psm idesham m are som Per har tillverkat. Den har sam m a funktion som en ljäderham m are m en regleras m ed högerfoten som tram pas ner vid varje slag. K raften är enorm och det är ju praktiskt att ha bägge händerna fria under arbetet. Föreningens nyvalde ordförande, Marie Fröjdhammar, höll i m ötet som också innehöll ett lotteri som gav ett tacksam t bidrag till kassan. D et är glädjande att U pplands knivklubb valt en kvinna till ordförande p å ett så m ansdom inerat om råde som knivtillverkning. Vi får önska henne lycka i sitt fram tida arbete att leda föreningen.

BILDEN OVAN: Peter Jonsson förevisar svärdsklingor fö r intresserade medlemmar i Upplands knivklubb BILDEN TILL HOGER: Marie Fröjdhammar, föreningens nya ordförande.

Anders Fällås

Dalarnas Knivförening Å rets knivtävling lockade ca. 50 knivm akare att delta i tävlingen. Som vanligt hölls tävlingen i M uséets lokaler i Falun. Tävlingsbidragen som kom in var 76 st och höll över lag god klass. Knivarna bedöm des av fem domare. D et visade sig att m ånga tävlingsbidrag ham nade på sam m a poäng och som ni kan se i prislistan fick m ånga dela på prissam lingen som var skänkt av traktens köpmän. I särklass var Lennart Johansson från Ludvika, vilken vann tre klasser. Hans knivar var m ycket fina i linjer och harm oni och ej överlastade m ed utsm yckning. Publikens pris gick till Sören Holmqvist som deltog m ed en hom kniv m ed gravyr och schrim.

FÖRFINAD BRUKSKNIV FÖRSTAGÅNGSTÄVL. 1:A PRIS: Erik Bark, Sågmyra 2:A PRIS: Erik Karlsson, Avesta 3:E PRIS: Jonny Gustafsson, Rättvik 3:E PRIS: Jens Limby, Orsa DAMKLASS 1:A PRIS: Marie Larsson, Malungsfors 2:A PRIS: Eva Isacsson, Malungsfors UNGDOMSKLASS 1:A PRIS: Emil Östberg, Svärdsjö

A ldor Jansson BRUKSKNIV 1:A PRIS: Lennart Johansson, Ludvika 2:A PRIS: Stig Gärtner, Malung 3:E PRIS: Henry Persson, Dala-Jårna BRUKSKNIV FÖRSTAGÅNGSTÄVLANDE 1:A PRIS: Erik Karlsson, Avesta 2:A PRIS: Owe Larsson, Hosjö FÖRFINAD BRUKSKNIV 1:A PRIS: Pär Bäckman, Furudal 1:A PRIS: Tore Sålder, Sörsjön 1:A PRIS: Peder Sönsterby, Lima 2:A PRIS: Anders Bäckman, Furudal 3:E PRIS: Göte Olsson, Älvdalen 3:E PRIS: Karl-Erik Larsson, Våmhus

ÖPPEN KLASS 1:A PRIS: Lennart Johansson, Ludvika 2:A PRIS: Pär Bäckman, Furudal 2:A PRIS: Stig Gärtner, Malung 2:A PRIS: Lennart Frank, Borlänge 3:E PRIS: Kenneth Matsöls, Leksand HA^VSLIDA (TRÄ OCH LÄDER) I :A PRIS: Lennart Johansson, Ludvika 2:A PRIS: Nils Graf Borlänge 3:E PRIS: Göte Olsson, Älvdalen 3:E PRIS: Göte Berglund, Borlänge 3:E PRIS: Lennart Frank, Borlänge 3:E PRIS: Henry Persson, Dala-Järna

KNIVSAMLAREN

K N IV M A K A R E N NR 2 - 2001

ETT URVAL UR STEN SKOGLUNDS KNIVSAM LING. Vi efterlyste tidigare m edlem m ar som vill berätta om sitt samlande av knivar. Sten Skoglund hörde av sig och sände dessutom foton på en rad fina knivar. Han har bl.a samlat exklusivare fabriksknivar. M en de utgåvor han valt ligger i m ånga fall nära en handgjord kniv. D et är många m om ent som är gjort for hand på dem. Han har hela serien Cam illus Classic Cartridge. Den består av 7 knivar. I samlingen finns många Puma knivar med djurmotiv. Djurmotivet är gjutet och inlagt i främre delen av skaftet, som ett så kallat bolster. Skaftsidom a är av fint hjorthorn. Sakta men säkert kom m er nu Indisk Sambar stag att försvinna som material på knivar eftersom Indien har satt stopp för export av materialet. Det är inte så att det är ont om det, m en m an har beslutat att använda det för eget bruk. David Yellowhorse, Navajo indian, har i m ånga år designat knivar for Buck. I Stens samling finns en m odell kallad Confederate Llag Knife som ingår i deras knivar Buck Custom. En annan kniv Sten skattar högt är gjord av Case och celbrerar 200 års m innet av am erikanska konstitutionen, 1787 - 1987. Den kniven har nu hunnit bli fjorton år gammal. Den har etsningar på bladen och ett tryck på bensidan. M odellen är en trapper.” Tack Sten för ditt bidrag. 200th Anniversary o f the Constitution o f the United States 1787 - 1987

Jagdm esser frå n Puma m ed hornsidor och älgmotiv.

Confederate Flag Knife. Navajo artist D avid Yellowhorse. K niv frå n Buck Custom.

INFORMATION

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

ttAietute KNtVFöeeMNeiS I L

f i V

Skicka knivarna senast 13 augusti till: O lle Persson F jä rd sä tte r 3366 820 60 D elsbo S v erig e Telefon: + 46 653 - 151 33

18-19 augusti

+ 4 6 653 - 152 23

S k a ft skall e n d a st vara av trä, inga inlägg tillåts. B lad et skall vara s ka rp t och fu n k tio n e llt, ej d am asc. Slidan skall vara en ren läderslida och sö m m en skall vara läm p lig t placerad. Ej som d ekoration . Enklare prägling tillåts, men b ed ö m s ej. Fri färg n in g , men inga m otivm ålningar. S k a fte t får vara fritt u tfo rm at, g ä lle r både m aterialval och utförande. B ladet skall vara lä m p a t för ä n d a m å le t. S tålk v a lite t fri. Slida fritt val av m aterial och u tform n in g . K n ivar som inte kan hän föras till de sp ecifie ra d e klasserna. Ex: Fantasiknivar, ta n to s, d a g g e rs, bow ies och n ytän kand e. Fri utform ning och fritt blad- och m aterialval. D eltagare förbinder 9ig att ställa tävlingsbidrag till arrangörens förfogande från sista inläm ningsdag fram till 31 augusti. Ej vinnande bidrag ham tas efter avslutad tävlan. De vinnande bidragen kom m er att returneras kostnadsfritt. Ej häm tade bidfag^returneras av arrangören mot postförskott. D eltagares namn kom m er efter tävlan att visas på Hälsinge knivförenings hem sida.

Presentation av redaktionen Som ni medlemmar kanske har märkt, har tidningen fatt ett litet ändrat utseende i de sista utgåvorna. Vi i redaktionen, som ordnat detta fick av styrelsen fortsatt förtroende att jobba vidare med tidningen och detta tackar vi för. Vi vill här ge information om vart ni skall vända er i olika ärenden, då vi i redaktionen har olika ansvarsområden.

Reimond Dempwolf:

Inrikes reportage Vad händer Radannonser, annonser

Rolf Friberg:

Utrikes reportage Samlarsidan

Anders Fällås:

Knivmakarporträttet Klubbinfo

Michael Almqvist:

Tips & tricks Kåseri

Jan Hedenberg:

Historik Insändare

Då ni medlemmar har något till tidningen, vänd er till den person som ansvarar för respektive område. Det gör allting så mycket enklare för oss. Tack på förhand.

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Knivmässan i Skokloster i samarbete med Skoklosters Slott och Stockholms knivforening.

En fantastisk knivmässa med allt du kan önska. Alla är välkomna! 29, 30 Juni och 1 Juli K nivm akartävling med m ånga tävlingsklasser och fina priser. Försäljning: m öjlighet att sälja vid eget bord i slottet eller i sälj tält. Tävlingsutställningen i slottet pågår i tre dagar. Seminarier, kurser och en separatutställning med Sveriges duktigaste knivmakare. Alla faciliteter finns: Härlig cam pingplats för tält och husvagn, uthyrningsstugor, bad, duschar, pub. Skokloster värdshus m ed hotell 150 m eter från slottet (special pris vid anm älan genom oss) har pub i separat hus med öppen spis och bastu. M öjlighet till lerduveskytte och golf. Sevärdheter: Ett av världens främsta barockslott med en fantas tisk vapensam ling, Von Essens bilm useum och kyrkan med anor från 1200-talet. Turbåt till U ppsala med M/S Enköping. Avstånd: 6mil från Stockholm, 5 mil från Uppsala, 2,5 mil från Arlanda, 3,5 mil från Enköping. På grund av begränsningar i slottet måste vi ha din prelim inära (ej bindande) anm älan för att du skall ha m öjlighet till plats. Plats erhålles i mån av tillgång och i datum ordning på din skriftliga anmälan. G äller både knivm akare och om du vill sälja m aterial/tillbehör eller smida. Sänd din anmälan idag till: Lars Kock Jalvemyr, Ringvägen 8, 11726 Stockholm, Tel: 070 - 424 20 27

Jag prelim inär-anm äler mig till knivm ässan i Skokloster. □ J a g vill ställa ut vid bord for försäljning av egna knivar. □ J a g vill ställa ut vid bord för försäljning av mina och andras knivar. □ J a g vill ställa ut vid bord och sälja material/tillbehör. □ J a g vill ställa ut i tältplats för försäljning av m aterial/tillbehör □ J a g vill närvara och smida. □ J a g kom m er inte att ställa ut men vill deltaga i tävlingen, sänd info.

N är vi fått din prelim inära anm älan kom m er vi att skicka ut inform ation om tävlingsklasser, boende, sevärdheter, telefonnum m er du behöver, definitiv anm älan m.m.

KNIVMAKARPORTRÄTTET

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

äMEPraerslIäwas

I Orsa kniv finns två d knivmakare brukar s massor. Hansson Rosén. Jens år 33 år och har aktivt tillverkat knivar i 3 år, fast det har blivit lite si och så ur det senaste året e:~ drabbats av en ar vilket påverkar Normalt bygge än knivar efte är brobyggare med och byggt arbete som sk att känna ett ! tanke på den hc ••

iden J

Jens berättar att han in produktion av knivr honom inte frå ”Orsakniven för är en skön skapelse

C'j

iar någon större id e t hindrade tävlingen n han fick priset

* 45ny; " “1

KNIVMAKARPORTRÄTTET

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Kim är 2 ar yngre och studerar för tillfället. 1 grunden är han snickare men har inte utövat yrket den senaste tiden. I fram tiden kom m er han att gå tillbaka till möbelsnickeriet eftersom en av hans passioner är att arbeta i trä.

I 7 ar har han sysslat med knivmakeri. Som de flesta andra hobbyknivm akarna blir det någon gång i veckan han ägnar sig åt att slöjda sina knivar. Fram till nu har han bott i lägenhet, men han och familjen har köpt ett hus i O rsa så fram över kom m er han att bygga upp en verkstad vilket gör det lättare att hålla på m ed knivmakeriet. Kim berättar att han gillar den nordiska stilen på knivar, varför det ännu inte blivit några fulltångeknivar, men vem v e t...

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Knivmakare: Pelle Wallner, Delsbo Skaft: Masurbjörk, tenn & vulkanfiber Blad: Damasc av Conny Persson Slida: Rårandsläder & masurbjörk Knivarna deltog i en intern tävlan i Hälsinge knivforening

Knivmakare: Åke Magnusson, Hudiksvall Skaft: Masurbjörk, vulkanfiber & älghorn Blad: Damasc av Lennart Pettersson Slida: Masurbjörk & brons

Knivmakare: Olle Persson, Delsbo Skaft: Granmasur, älghorn Blad: Laminerat av ?? Slida: Rårandsläder iltagare fick ej ha placerat sig ligare i någon tävling.

Knivmakare: Olle Persson, Delsbo Skaft: Flambjörk, vulkanfiber & renhorn Blad: Laminerat av Poul Strande Slida: Rårandsläder

Knivmakare: Bernt Olsson, Njutånger Skaft: Stab. masurbjörk, älghorn, tenn Blad: Laminerat av Jonny Axling Slida: Rårandsläder

Knivmakare: Åke Pettersson, Ljusdal Skaft: Masurbjörk, silver & buffelhorn Blad: Damasc av Conny Persson Slida: Rårandsläder

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Bilder från Dalarnas knivförenings tävling BILDEN TILL HOGER: Denna kniv gav Kenneth Matsolls, Leksand, en tredje plats i öppen klass. BILDEN NEDAN: Vinnaren i öppen klass, Lennart Johansson från Ludvika

mm. Samtliga dessa knivar fick dela på andraplaceringen i öppen klass. Från vänster: Lennnart Frank, Borlänge, Stig Gärtner, Malung samt Pär Bäckman, Furudal.

Bilder från Sollentunamässan Vi tackar Stock holms knivför ening, vilka såg till att Svensk knivförenings bord var beman nat under mäss-

BÄSTA MEDLEM Som du säkert vet så hade vi ett föreningsmöte i Falun i April. Vad mötet resulterade i finns att finna på annat håll. Jag tänkte bara berätta lite vad som hände utanför protokollet. Situationen upplevdes nog lite spänd i inledningen. Men mötet arbetade sig igenom punkt efter punkt på ett noggrant och metodiskt sätt. Frågorna löstes och stämningen blev bättre och bättre. Det blev ett riktigt bra möte. Många kände sig nöjda och uttryckte positiva känslor. Anders Johansson var en av flera som blev inspirerad och menade att nu måste vi se framåt och uppåt. Och det är nog precis i den riktningen vi skall. Styrelsen har uträttat ett fint jobb. De har mycket jobb framför sig, men med den här styrkan i ryggen är det roligt att arbeta. Som redaktionsmedlem har jag gjort mitt bästa och blir glad av alla positiva dunkar i ryggen. Tack för stödet. Hör gärna av dig till min e-mail.

R o lf Friberg

BILDEN OVAN: Från vänster ser vi Anders Holmertz, Asta Hörkeby och Tage Hörkeby stående vid Pentti Turunens bord. BILDEN TILL VÄNSTER: Jan Berg-strand sålde mycket lotter. Det tackar vi för.

BILDEN TILL HÖGER: Bengt Olsson, Roland Strömberg och Maichel Eklund hade mycket till försäljning. Uppräknade från vänster.

MEDLEMSTANKAR

Varför innerslida Av Sven-Eric Loodh

K N IV M A KA R E N NR 2 - 2001

Gasol-ässjor Vi har tre typer

Jag har många gånger fått frågan, varför har du innerslira i dina knivslidor, är det for att det ska knäppa när du sätter i kniven ? Så är det nu inte. Orsaken är en helt annan. Jag anser att sliran blir så mycket stabilare och tåligare när den används ute i skog och mark. Jag har den erfarenheten att en kniv som saknar innerslira ofta blir insjunken och tappar formen när den används flitigt, speciellt om sliran blir fuktig, kanske genomblöt efter att ha burits under vadarbyxorna och utsatts for kondens under en dags fiske. Som jägare är man ofta ute i ur och skur, allt blir genomblött och knivsliran har kanske sugit åt sig vatten under en hel dags regn och surväder. Har sliran då inte innerslira är det lätt hänt att den sjunker in och tappar formen när den torkar - kanske i ett varmt pannrum tillsammans med de blöta kläderna. Är sliran gjord av sk. masurläder anser jag att en innerslira är ett måste. En sådan slira blir med tiden mjukare än en slira av rårandsläder. Och skulle man råka vända kniven fel går kniv spetsen obönhörligt igenom, och det är ju inte så trevligt. Det händer ofta att kniven sätts i fel av mindre erfarna personer som tittar på knivar på mässor och marknader, det är ju inte alltid man hinner vara med och tillrättavisa. Jag har mer än en gång sett knivspetsar som gått igenom sliror gjorda av masurläder. Ett argument mot innerslida är att det hela blir tungt och klumpigt. Så behöver det inte alls bli. Som jag gör innerslidan blir den varken tung eller klumpig. Till en kniv med 90 mm blad väger den mellan 5 och 8 gr, och tjockleken behöver inte bli mer än 7 -8 mm. Orkar man inte bära den lilla extravikten ska man över huvud taget inte bära kniv och kanske stanna inomhus Och det är klart, görs kniven för att hängas på väggen eller läggas i vitrinskåpet, då behövs ingen innerslira, då håller sliran formen ändå. Men en kniv som används i tuffa miljöer som kanske bärs dagligen och ofta är ute i markerna på jakt och fiske, av egen erfarenhet, vill jag påstå att då är en knivslira som har den förstärkning som en innerslira utgör är att föredra. Ett tips. För att innerliran ska bli kvar i sitt läge kan man göra en rill på läderslidan mot över - kanten på innerslidan, då blir den kvar i sitt läge. De flesta knivslidor förses ju med mer eller mindre mönster. Har man gjort en slät slira, låter man sliran torka ordentligt och i samband med att man med en hålpipa tar upp hålet i botten på läderslidan, kan man med ett lämpligt föremål peta ur innerslidan. Lägg på

•

1 brännare Stor frontlucka samt två små öppningar fram och bak Eldstad: 7,5 x 18 x 16,5 cm Vikt c:a 20 kg Pris: 4.300:-

• •

2 brännare Stor lucka på långsidan samt två små öppningar på kortsidorna Eldstad: 7,5 x 30 x 15 cm V ik t:c :a 2 0 k g Pris: 6.500:-

• 3 brännare • Stor lucka på långsidan • samt öppningar på kortsidorna Eldstad 7,5 x 30 x 23 cm Vikt: c:a 25 kg Pris: 6.800:Ässjorna levereras komplett med slang, ventil och regulator. Tryckknappständning. Snabbt uppe i välltemperatur. Ingen fläkt behövs. Rent och snyggt i smedjan!

Material för knivtiilverkning

Nordell Knives Box 207 • 827 24 L j u s d a l T fn 0651-163 80 • F a x 0 6 5 1 -7 6 73 70

Svar Det var flera som visste svaret på Rolf Håkanssons fråga i förra utgåvan av Knivma karen. Kniven, som Rolf ville veta skaparen till, är gjord av Olle Larsson i Munkfors. Olle finns omskriven i Kniv makaren nr.l - 1992 för den som är mer intresserad. vanligt kontaktlim, ta sen en vanlig strumpsticka, lägg på kontaktlim och för in den i lädersliran och för omkring limmet med stickan så jämt som möjligt. Låt limmet torka en stund, sätt sedan upp innerholken på knivbladet och tryck snabbt och bestämt in det hela på plats i knivslidan. Tryck med fingrarna utvändigt på sliran så limmet fäster. Borra sedan upp hålet i innerslidan, lämpligen 2 mm. Hålet i botten på sliran, vad är det nu bra för ? Många säger att den är till för att kondens och eventuellt vatten ska rinna ur, kanske det... Jag gör hålet av en annan orsak. En kniv som används flitigt i skog och vid fiskevatten kan med tiden få en del skräp i botten på sliran med påföljd att det så småningom blir trångt för knivbladet, då kan man enkelt med lämpligt föremål peta ur skräpet genom hålet, nerifrån och upp.

••

KNIVSLOJDARE v. LADERHANTVERKARE ••

Vi har Sveriges bredaste sortiment av

skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk. Vi är även återförsäljare för Tandy ,s produkter

Gör ett fodral till dina knivar. Ett parti mjukt renskinn i m ånga färger. 3 5 :-/l< v f. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. TJÄDER LÄDER AB 816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se

KNIVM AKARSKOLAN DEL 2

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Knivmakarskolan av A nders Fällås

Del 1

Valet av knivmodell Knivbladet Skaftmaterial skiss mallar åtgärda knivblad kapa till skaftämne Del 2 börja bygga skaftet märka borra fila limma ta ner tjockleken ta ut fromen ”pynta” Del 3 kanta runda forma slipa ytbehandla polera läst till slida upphänge tejpa kniven Del 4 välja läder

I num m er två av Knivmakarskolan ska Laszlo Balatoni visa hur vi ska börja bygga skaftet på vår exklusiva småviltskniv. Kniven komm er att säljas till högstbjudande och pengarna tillfaller Svensk Knivförening. Ett minsta pris kom m er att finnas som anges i nästa del av serien. Vem som far glädjen att köpa kniven kom m er att offentliggöras i samband med sista delen av knivskolan, i slutet av året. Om du är intresserad att lägga ett bud på den, skriv ett vykort m ärkt ”småviltskniven” med ditt bud, namn, adress, telefonnum m er och sänd det till: Knivmakaren c/o Anders Fällås Jan Eriks-tvärväg 2 743 30 Storvreta

kontrollrem sa

Börja bygga skaftet I förra avsnittet hade jag ordnat till varje bit i skaftet i rätt storlek för att passa skaftet. M åtten har jag tagit till något i överkant i förhållande till den färdiga knivens mått. M ärka, borra, fila Jag börjar m ed att rita eller rista upp tångens mått på varje del i skaftet i exakt storlek. Sedan tar jag en köm are och m arkerar centrum på varje borrhål. I det här fallet kom m er jag att borra hål i varje ytterdel av det avlånga uttaget för tången med en borr med en diam eter av 3,5 mm

(enligt skissen).

M ellan dessa hål m ärker jag upp med en körnare och borrar det antal hål som far plats. Dock m ed en borr som har en mindre diameter, i det här fallet 2 mm. Vulcanfibret kan hålslås med en revolvertång, för läder, i stället för borrning om så önskas. Varje bit borras, sågas och filas eller raspas upp till exakt storlek för att passa knivbladets tånge på det ställe där den slutgiltigt ska vara placerad. M an ska naturligtvis testa bitarnas passform under

K N IV M A K A R E N NR 2 - 2001

KNIVM AKARSKOLAN DEL 2

arbetets gång för att få det så exakt som möjligt. Det N är alla skaftbitar har komm it på plats i skaftpaketet är extra noga med den första N ickelsilverbiten som ska det fästas ihop med tången. Jag börjar med att måste ha en bra passform m ot bladet. Om det uppstår löda fast Nickelsilverbiten som är närm ast bladet. Till en ficka där kom m er det på den fårgiga kniven att det använder jag lödvatten för rostfritt (finns att köpa samlas smuts som sedan blir en bakteriehärd. på Claes Ohlsson), lödtenn av en kvalité som har 97 % tenn och 3 % silver och en sm älttem peratur på 220 C och en gasolbrännare. Lödningen går till så att bladet sätts upp med spetsen nedåt i ett skruvstäd med en spillbit läder som skydd runt bladet. Nickelsilverbiten sätts på plats på tången. M ed en bomulls-Tops indränkt i lödvatten blöts ytorna. Sedan löder jag med lödtennet från tång-sidan. Det är viktigt att inte värma för länge med tanke på bladets härdning och anlöpning. Eftersom tennet sm älter vid 220 C så är det norm alt inget problem. Vid borrningen i träbiten är det viktigt att tänka på borrvinkeln i förhållande till tångens avfåsning mot sin ände så att dessa stäm m er med varandra. Jag ritar därför ut tångens form på träbiten och kan då vinkla den i anhållet på pelarborren. Borrhållen får inte vara för djupa eftersom dessa då, om man har otur, kan bli synliga på skaftet när formen tas ut i ett senare skede. Idealet är att komm a lite djupare än tången går in i skaftet. Det lilla extra utrym m et behövs för att kom m a åt vid filning och raspning av utrymmet. H ålsåg Ett bra verktyg som varje knivmakare borde ordna till åt sig är en liten hålsåg med bimetallblad. Den används för att såga upp mellan de nyss gjorda borrhålen. Sågen tillverkas av ett förlängt elsticksågblad som på ryggsidan slipas så att bladet blir spetsigt fram mot toppen. D ärefter monteras bladet i ett filhantag. En sådan hålsåg klarar alla sorters skaftm aterial och kom m er att vara till glädje i många år. Det finns även liknade varianter att köpa under nam net hålrasp hos firmor som säljer knivmaterial. Borrar Vid borrning i mjukare skaftbitar använder jag en centrum spetsborr för att få hålet på exakt rätt ställe, risken m ed en vanlig borr är att den styr lite snett i början och slutresultatet kan bli att bladet ham nar snett i skaftbiten. Risken finns då att skaftäm net inte räcker till för den tänkta kniven. Vid borrning i hårdare material är en Titanbelagd borr bäst att använda. Lödning

N är lödningen hårdnat, vänder ja g på bladet och putsar bort överflödigt tenn med en mässingsmejsel som jag tillverkat själv. M ässingen är mjukare än stålet och Nickelsilvret och repar därför inte dessa. Lim ning N u limmar jag resten av skaftbitam a på tången med ett 2-kom ponentlim av märket Hysol Epoxi-Patch.

Lim m et ska vara långsam t-härdande och jag infårgar limmet med svart pigment. Fördelen med det här limmet är att det inte ”kladdar” utan har m er konsistensen av vaselin och är därför lättarbetat. Blandat lim som kanske blir över efter ihopsättningen, lägger jag i frysen till nästa kniv. H äm ingsprocessen avstannar i frysen och det går att spara limmet i m inst 5 dagar utan problem. För att få perfekta limfogar, pressar jag skaftpaketet i en limknekt. Ta ner tjockleken Dagen efter, när limmet har härdat, börjar arbetet m ed att ta ner skaftets tjocklek. Jag börjar med att rita ut mittlinjen på över och undersidan av skaftpaketet. Ett bra hjälpmedel vid detta arbete är ett tunt snöre.

KNIVM AKARSKOLAN DEL 2

och hittar därm ed skaftets m ittpunkt längst ba på skaftet. N är linjen är utm ärkt m äter jag ut tjockleken på skaftpaketet, som i det här fallet ska vara 20 mm. N u sågar eller slipar jag bort överflödet och rätar upp eventuella felaktiga vinklar på skaftbiten som uppstått när bladet komm it på plats.

K N IV M A K A R E N NR 2 - 2001

fyrkantigt skaft med rätt form och tjocklek. En annan viktig detalj att tänka på vid slipning och borrning är att arbeta försiktigt så att m aterialen inte blir för varma, vilket kan resultera i att limfogar släpper eller m aterialen får sprickor.

N är jag slipat sidorna fram till de nyss gjorda m arkeringarna för tjockleken, lägger ja g ner paketet på sidan och med planslipen rättar till ovan och undersidan till att bli vinkelrät mot sidorna. A ndningsm ask Det finns anledning till en varning i det här sammanhanget. Tänk på att alltid använda andningsm ask när du slipar och sågar i skaftmaterial. M ånga av m aterialen är m ycket giftiga och cancerframkallande. Jag själv och andra knivmakare som jag känner har råkat ut för kraftiga reaktioner när det slarvats med andningsmasken.

”Pynta” Om man vill dekorera skaftet m ed olika detaljer som mosaikpins, rör, nit, ändknopp osv, är det dags att göra det nu. I det här skicket är det m öjligt att borra i dessa detaljer vinkelrätt i en pelarborrmaskin. Dekorationerna limmas fast och planslipas. Jag nöjer mig med att sätt dit en ändknopp på skaftet. 1 ändknoppen kom m er det sedan att sitta en tunn läderrem. Ett hål borras i baktill på skaftet. Jag väntar m ed att limma fast knoppen.

Ta ut formen N u ritar jag ut skaftformen med hjälp av den positiva mallen som tillverkades i första delen av knivm akarskolan. Jag lägger m allen på skaftpaketet och passa in knivbladet med skissens uppritade blad. På det viset får jag skaftets rätta vinkel i förhållande till knivbladet utan att den färdiga kniven blir varken ”uppnosig” eller ”doppar” . Nu slipar jag bort överflödigt material, i skaftets konturer, på planslipen. När det är klart har jag ett

Ä ndknoppen har jag tillverkat själv av en bit nickelsflver. Rakt genom knoppen har jag borrat ett mindre hål där läderrem m en ska sitta. Fortsättning följer i nästa num m er .

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

HISTORIK

Slidknivar av Anders Fällås Jag fortsätter här min serie om svenska slidknivar och har nu kom m it till knivslidan som i början på förra seklet uppvisade en m ångfald form er och typer. Den vanligaste typen var dock tillverkad av läder, sym m etrisk och hopsydd på kroppssidan. I vissa trakter kom man ifrån syningen genom att använda sig av en rensvans. O m edelbart efter slakten skars svansen av och spändes upp på en knivm all, där den fick torka. En annan m er originell m etod finns beskriven från Kall i Jäm tland. D en gick till p å det sättet att m an tog ur stora kroppspulsådem från en älg eller ett äldre nötkreatur. Pulsådern kapades i läm pliga längder och i varje längd sattes en m all efter önskad dim ension varefter slidans nedre ände knöts ihop m ed ett snöre och det hela fick torka. D essförinnan hade m allen sm örjets m ed fett för att kunna lossas sedan slidan torkat. U ndersökningen kom fram till att slidans form inte alltid var rak och sym etrisk, i vissa om råden var spetsen lätt uppåtsvängd, vilket ansågs vara typiskt för finnknivarna. Av den här anledningen sa m an att slidor m ed osym m etrisk form hade finskt ursprung. N ågot som talade för det, var att knivar av denna typ återfanns dels upp mot finska gränsen, dels inom de gam la finnbygderna, alltså Värmland, vissa delar av D alarna och Ångerm anland. Ä nnu m er påtagligt var det när slidan var tillverkad av näver som konstrikt flätats till en visserligen klum pig men ändå fullt effektiv slida. Även horn och m etallslidor har förekom mit. H ornslidorna var ofta influerade av sam ernas hom teknik m edan de senare av fabriksgjorda slidom a. I vissa fall användes bock- eller kohorn. K ohom en form ades genom kokning och pressning. Träslidor var ganska ovanliga. De gjordes antingen av två halvor som efter urskäm ing för kniven limm ades ihop eller ur ett stycke där hålrum m et brändes ur, varefter slidan yttre formades. D å träslidan var m ycket lättbearbetad, brukade den prydas m ed “utsim ingar och skrivtecken”. U tbredningen av den här slidtypen företrädde ingen sam lad bild utan fanns var som helst i skogsom rådena enligt de m aterial som kom in vid undersökningen.

Om vi återgår till den vanliga läderslidan så var den av en typ som vi även idag är vana vid. Det fanns dock undantag, i vissa trakter var slidan m er utarbetad. Det fanns både två- och trerum m iga slidor, där extrarum m en var till för andra grejor som syl eller annat redskap. Hit hörde “jungen” som var en m atkniv som togs m ed på fest eftersom någon bordskniv inte förekom på den tiden. Den flerrum m iga slidtypen hade en ganska begränsad utbredning och förekom runt Siljansom rådet samt trakten därifrån till norra Värm land och södra Härjedalen. U rsprunget var nog Siljanstrakten där “knepigt och uppfinningsrikt släkte bodde” . Det kan m an även se på knivslidan som har ett lock, eller hatt, som ett skydd mot att tappa kniven. D enna hatt löper på en rem lagd i en lagom vid båge över slidan. Tekniken är relativt invecklad men på lång sikt var det lönsam t att lägga ner det arbetet på kniven. Tekniken förekom från Salatrakten upp förbi Siljan och därifrån till H älsingland sam t söder om Östersund. Slutsatsen var dock att den hade sitt ursprung i Siljansbygden och att den därifrån spridits till övriga delar. Förutom hatt eller huv brukade m an använda en rem som knäpptes om skaftet och på det viset höll kniven kvar i slidan. Den här m etoden var m er vanlig och spridd än varianten m ed hatt. Till prydnader på knivslidan hörde holken nedtill och skoningen upptill, båda av m ässing eller silver. I vissa trakter sam m anfogade m an dessa olika beslag genom “spänger” på rygg och eggsidom a. Det talades även om en originell utveckling av denna typ av slida, J. A hlin i Ham m erdal gjorde en m odell i ett m etallstycke där det på eggsidan var blottlagt läder.

Det här Var min sista del i serien om svenska slidknivar. Materialet har jag hämtat från “Fataburen - Nordiska museets och Skansens årsbok 1940”. Undersökningen hade då sammanställts av G. Lundqvist.

KASERI

K N IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Kåseri

KNIVTANKAR Aj som ... ! För ett tag sedan gjorde jag det igen, ja Du vet! Det där som vi alla gör någon gång ibland, fast en del gör det säkert oftare än andra. Jag satt där i min snickarbod, kanske inte helt koncentrerad på det jag höll på med. Plötsligt satt det lilla stäm järnet bara där, m itt em ellan tum men och pekfingret. Djupt ”inborrad”, ingen smärta bara förvåning - ”Vad gör den där”?! Jag drog snabbt ut den, nästan inget blod, inte ont, s k ö n t! Bara att fortsätta jobba för jag ville ju hinna limma samma dag. Värken den kom senare samma kväll, först så där lite molande men sedan allt intensivare. Pekfingret lyder inte längre, så lika bra att göra ett besök på akuten. Pling 200 kr, gips och bandage. ”Kom tillbaka och visa upp det igen efter helgen”, pling 200 kr till. Sur på min egen klantighet undrar ja g om gips och läkarbesök kan räknas som material och tillverknings kostnad som jag kan plussa på knivens försäljningspris ? Tveksamt, 400 kr åt skogen. Förhoppningsvis så lär man sig av sina misstag. För även av de m est sm ärtsam m a sådana kan det kom m a någonting gott av. D et tror jag att vi lätt kan konstatera när vi tittar på alla skickligt tillverkade knivar som idag produceras i vårt avlånga land. De är inte tillverkade utan m öda och visst besvär, samt med en hel del blodsutgjutelse då och då.

Jag fick en tanke att kanske är det så att domarna istället för att granska slipfaser hit och dit på våra inskickade tävlings bidrag, bör titta på våra händer och räkna ärr för att slutgiltigt och rättvist kunna avgöra vem som är den skickligaste hantverkaren ! Frågan är bara om de erfarenheter livet gett och som syns i våra händer ska räknas som en merit eller inte ? På den frågan finns det nog inte ett självklart sv ar... Eller ? M ichael A lm qvist Lövånger

VAD HÄNDER

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

15 - 17 juni N ord-norsk vildm arksm ässa Barduhallen, Setermoen, Norge K nivtävling Kontakt: Se annons i Knivbladet

29 juni - 1 juli K nivm ässan i Skokloster K nivtävling Kontakt: Lars Kock Jalvem yr Tel: 0 8 - 6 6 9 1 5 23

4 - (5) augusti Sm ålandsm ästerskap på Huseby slott, Knivtävling Kontakt: Tommy Andersson 0372 - 611 76

16 juni Kauhava knivfestival, Finland Kontakt: Pentti Turunen Tel: 0224 - 960 55

30 juni - 1 juli K nivträff i Hurunsalmi, Finland Kontakt: Pentti Turunen Tel: 0224 - 960 55

9 - 1 2 augusti De nordiska jakt- & fiskedagarna Elverum, Norge Knivtävling Kontakt: M agne Rugsveen 0 0 4 7 - 6 2 40 90 07

16 - 17 juni De midtnorske utm arksdager Kontakt: Kåre Norum 0 0 4 7 - 74 07 72 77

6 - 8 juli Slöjdm ässa i Hjo K ontakt: M arianne Södergård Tel: 0503 - 150 89 9 - 1 5 juli K nivveckan i Ludvika K nivtävling Kontakt: Anders H öök Tel: 0 7 0 - 676 17 72

JUNI

ju l :

21 - 2 2 juli H antverks- och knivutställning, Ä lvstagården, Jättendal. K ontakt: Agneta N ilsson Tel: 0652 - 130 55

1 8 - 1 9 augusti Kniv- och hantverksdagar Delsbo forngård Knivtävling Kontakt: Reim ond D em p w olf Tel: 070 - 366 33 95

AUGUSTI

Knivsmed

Pär Björkman

2 8 - 2 9 juli K nivkul i G ysinge K nivtävling Kontakt: Lars-G öran Fröjdham m ar Tel: 070 - 229 81 13

14 - 1 6 septem ber D yrsk u 'n i Seljord. K nivtävling Kontakt: D yrsku ’n arrangem ent 0 0 4 7 - 3 5 06 52 40

SEPTEMBER

Skravelsjövägen 6 904 40 Röbäck par@bj orkman.net 090 - 462 25 25

REPORTAGE UTRIKES

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

New York i Mars Text o fo to R o lf Friberg Ron Newtons svärd till A B S 25 års jubileum . Svärdet vann fö rsta pris fö r Best Damascus. A B S står fö r American Bladesmith

i åker jorden

runt tillsam mans och tittar på knivar. D et är faktiskt häftigt. Vår lilla tidning kan tävla med de stora. N u skall vi besöka en av de mest

Fällkniv m ed korkskruv av Kaj Embretsen att ställa ut. Speciellt inte om man komm er från Sverige med den dåliga kronkursen. En resa till New York kostar oftast kring 5000 kronor eller mer, hotellet kostar med alla skatter de lägger på vid utcheckningen ca 2100 kronor per natt. M insta antalet nätter är 4 och när m an ändå åker skall man väl lägga någon dag på New York så då blir det sex nätter. Det gör 12600 svenska bleka. Därtill kom m er hyran för utställningsbordet på 5000 svaga till. En frukost kostar på hotellet 130 kronor och på coffeshopen 70 och lite m er mat behöver man under dagen. Transport till och från hotellet till flygplatsen ca 300 o.s.v. D et är svårt att som ensam utställare komm a under 22 25 tusen. D elar man

Jurgen Steinau, min fr u och M ichael Walker är alla glada efter en g o d fru ko st tillsammans

eftertraktade showerna i USA. Den är inte störst, men det är mycket hög genom snittlig kvalitet på knivm akarna som ställer ut. De flesta väljer att kom m a tillbaka varje år. Det går att få ett bord då och då, men oftast är det en väntelista. Det är inte billigt

hotellrum m et med någon kan m an kom m a undan lite billigare. En knivutställning i USA innebär ofta en stor hotellsal med heltäckingsm atta och kristallkronor. På Crown Plaza blir det en trevlig stämning trots det stora rummet. För att ge knivm akam a m öjlighet att sätta upp på fredagen (på så vis kan vissa slippa en hotellnatt) öppnar man inte för allmänheten förrän kl 13. Gaby och jag hade bott hos en utställare några

REPORTAGE UTRIKES

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

dagar innan vi kom till New York och var m ed från m orgonen for att packa upp. N är väl allmänheten släpps in blir det fullt i salen på några minuter. M ånga knivköpare har sina favoriter de vill gå till innan första kniven är såld. Först till kvarn.... Trots en kortare dag blev fredagen den stora handelsdagen för de flesta. Det är flera svenskar som ställer ut: Kaj Em bretsén, Roger Bergh, Conny Persson. Där fanns även knivar från Johnny Nilsson. Kaj har en tid intresserat sig for gam la knivar från Sheffield, England. Detta har influerat de fällknivar han gör nu. Men Kaj har sin egen stil genom sitt eget smide och sitt sätt att tolka de gam la modellerna. Hans knivar är verkligt fina. Häng med för nu är det bråttom om vi skall hinna se någon av M ichael Walkers knivar innan de är sålda och borta. Waaaoo. Han är otrolig. Båda knivarna är sålda m en får ligga kvar till beskådande. M ichael arbetar med så mycket kom plicerad teknik i sina knivar och har en helt egen stil. Han gör aldrig två lika. Han är inte bara knivm akare, han är konstnär också. H an har utbildning i skulptur. N u gäller det att rusa vidare. Jag har redan konstaterat att några viktiga knivmakare inte har något m ed sig att sälja. Det ställer ändå ut för att hålla kontkaten m ed sina kunder. Jag beundrar Jurgen Steinaus arbete, men han har bara några prover med sig. Jag får se en jubileum skniv som George Herron har gjort inför millennieskiftet. Det är en helt ny modell för honom och med scrimshaw av Sandra Brady. Kniven är bara gjord i 20 exemplar. George Herron är pensionerad nu, har varit ordförande i Guilden och är invald i Knife M akers Hall o f Fame. Så det blir en eftertraktad kniv för

samlare. Alla han gjort var sålda innan de var färdiga. D etta var en kniv som skulle häm tas av en kund. George är en riktigt mysig ”gubbe” m ed m ycket humor, omtyckt, ofta sugande på sin pipa. M en hans tidigare liv har varit

Ron Newton kollar skärpan

MS för M aster Smith, dels ABS 25 years och deras symbol. Dessa texter är först gjorda i nickel, inlagda i det ämne som sall bli klingan och smidda till rätt storlek. Genom något han kallar dragspelsm etoden upprepas m önstret och går rakt igenom klingan. Även om det kan se ut som en inskription på ytan så går det igenom och syns på ”baksidan” . D en andra kniven han gjort är en exakt replika av en kniv som Samuel Bell gjort 1835. Samuel Bell var ingen gravör varför gravyren inte är märkvärdig, men replikan är gjord på exakt samma sätt. Skaftet på Bells knivar hade aldrig två lika sidor. Hans blad hade alltid en fas på ena sida. Varför är det intressant m ed hans knivar? Bara 18 Bell bowies är kända att existera idag. Bell annonserade sin första kniv 1819 och gjorde knivar ända till några veckor före sin bortgång 1882. Han hade sin verksad i Knoxville, Tennessee. Idag får man betala mellan 300.000 och 1,5 m iljoner för en äkta Samuel Bell. Ron Newton har gjort knivar i 17 år men utbildade sig till M astersm ith först förra året. En kniv med ett dam ascusblad han gjorde som m ästarprov måste vara

Ron Newton gör böjtestet tufft, krigsveteran, m ed erfarenheter från hårda uppdrag i asien. Ron N ewton har två alster som lyser på bordet. Ett svärd som Ron har gjort till ABS 25 års jubileum förra året. Det vann pris för afi.V logo städ och eldsflam mor och B est Damascus . A rkansas NewtQm nam% m &r j m m ,. U j utställning tidigare i år. Hela ^ , . .. • , »T, , , , , vass. Det skall bevisas genom att klingan innehåller text och bilder. 10 . , , . , „ . . sia av ett sisalrep 1 tum tiockt. Dels hans eget nam n m ed tillaget

REPORTAGE UTRIKES

K N IV M A K A R E N NR 2 - 2001

allt från gam la engelska m odeller till modernt formgivna och utförda knivar. Han jobbade först i m ånga år som instrum entm akare av kirurgverktyg. Sina första knivar gjorde han 1960 och blev knivm akare på heltid 1985. Han tycks behärska det mesta. Han har kompletterat sin utbildning med kurser i smyckestillverkning. Jag tog bilder på två helt olika knivar som visasr bredden. Ja, nu har det redan gått för lång tid för att jag skall kunna se någon osåld kniv hos Warren Osbom. På hans bord ligger den vanliga upp och ner vända genom skinliga plastbrickan. U nder brickan lägger han sina fällknivar för att ha dem lite skyddade. Det ligger sex stycken där. ”Hello Warren! Du har flera nya m odeller ser jag.” Det är ingen risk att säga att jag vill köpa allihop, så jag säger: ”Warren, jag tar alla sex så slipper du vakta bordet.” Warren skrattar. ” De är alla sålda” . Jag visste väl det. Warren Osborne Hank K nickm eyer var en av pionjärerna att utveckla mönsterstål. Jag törs nog säga att han var en inspiratör till att Conny Persson prövade att göra m önsterstål. Det första m önsterstål Conny granskade av det här slaget var en kniv av Hank jag hade med till Sverige och visade Conny. Hank hade också ritat en skiss på principen

Replika av Sam uel Bell Bowie gjord av Ron Newton

H oward Hitchmough. Rostfri damascus i bladet. M am m ut m ed pandascrim av Linda Karst.

han använt. Hank är till vardags lärare i skulptur på en konstskola. Jag har alltid tyckt att en traditionell fållkniv med H ank Knickmeyer flera blad är det rätta att bära m ed sig som vardagens verktyg. M en den skall vara handgjord så man får den m juka gången, den fina passform en, de välarbetade ytorna. Joel Chamblin vet hur man gör en sådan. Man blir glad över hans fina arbete. På lördagen var jag domare tillsam m ans med fyra am erikaner och dömde 7 klasser. M åndagen fördrev vi på Joel Chamblin N aturhistoriska m useet i New York. Jag hoppas vi träffas i nästa nummer.

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

REPORTAGE UTRIKES

M ichael Walker. Skulpteraat gu ld inlagt i rostfri damascus. Något att fu n d era på. Joel Chamblins Stockman

Warren Osborne. Skulpterad pärlemor. H oward Hitchmough. Rostfri damascus.

George Herrons millennium kniv m ed scrim av Sandra Brady.

RADANNONSER

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

RADANNONSERING

Efterlysning!

Här får ni medlemmar annonsera gratis. Material skall skickas in till varje nummer. Samma annons införs maximalt 2 gånger per år.

Dolken, tillverkad av Anders Regnander och som ses på bild till höger, blev stulen i början av april från butiken Pasadena, vilken håller till i Gamla stan i Stockholm. Materialet i dolken är svartbetsad järnek, mässing samt ett blad i damasteel. Slidan är svart och har beslag av nickelsilver.

Lufthammare säljes! 75 kilos hammare, tillverkad 1976. En mycket stabil hammare som är nära nog i skick som ny. Höjd ca. 1,90, Bredd ca. 0,80, Djup ca. 1,40. Totalvikt ca. 3 200 kg.

Richard Asp, Vadstena Tel/Fax: 0143 - 103 07

Skulle du ha någon inform a tion om dolken, kontakta Rita Ferdus Tel: 08 - 14 94 60

Material och verktyg <7\

för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare Knivblad Både handgjorda och fabrikstillverkade.

Etsutrustning För m ärkning av knivblad.

Material Nickelsilver, nitar och bolsterämnen. Rårandsläder, vikslidsläder och * m ycket annat. Skicka in 20 kronor i ett kuvert så sänder vi dig den nya katalogen. * Tel: 065 1 - 163 80 * Fax: 065 1 - 76 73 70 ia.com * Hemsida: www.nordellknives.com

TIPS & TRICKS

KN IV M A K A R E N NR 2 - 2001

Hej alla knivvänner ! Då var det dags igen för nya tips och då bidragen inte direkt har ström m at in från Er medlemmar, så får ni här hålla tillgodo ännu ett från min egen idébank.

Enkel remhälla Lägg fyra rem m ar av renskinn (viktigt för hållbarheten) ca tre m m breda bredvid varandra, avigsidan uppåt. Man jobbar sedan med de två yttre remmarna.

Steg 1: Vrid den vänstra remmen över de två i mitten (Så att rätsidan kommer upp), och sen under rem tre (avigsidan komm er då upp igen).

Steg 2: Vrid den högra remm en över de två i mitten (Så att rätsidan kommer upp), och sen under rem 2 (avigsidan komm er då upp igen).

Upprepa proceduren tills Du fatt rätt längd på remmen. Sen är remm en klar. Säkra den med en tapebit. Principen är alltså: Vrid, över två under en.

M odellen “kräver” en slida m ed sidsöm. Tag nu den färdigsydda fuktiga slidan, märk ut var Du har mitten, bak. Klipp sedan m ed håltången två hål bredvid varandra med en dim ension som motsvarar fyrflätan ca fyra mm nedanför överkanten på slidan och tre mm från varandra. Gör två nya pararella hål med samm a måttavstånd som det första paret. Avsluta sen m ed ett ovalt hål som rym m er bägge ändarna ca fyra mm nedanför de andra hålen.

Fukta nu ändarna på fyrflätan, knyt ihop dem var och en med en sytråd så att de inte går upp och avsluta med att trycka ihop dem så de blir lite spetsiga. För ändarna genom hålen, utifrån in och ut igen. Tag bort sytråden och stoppa in de lösa rem m arna genom det ovala hålet, sprid ut dem lite och stoppa sedan i kniven eller lästen och låt slidan torka. Klart ! Enkelt och snyggt, tycker jag. Lycka till !

Michael Almqvist

Tips från nätet (http://www.svenskkniv.nu/index.html)

På svensk knivförenings hemsida finns idag många små tips men också frågor. Många av dem har handlat om ytglans/finish. Liberon finishing oil nämns som en bra olja. Det blir en väldigt glansig yta om man lägger på många lager. Avsluta med polering med lumptrissa för att ytan inte ska se lackad ut. CCL Knife Handle Oil nämns också som ett tips. Det verkar inte finnas några genvägar, grundarbetet kommer man inte ifrån. Att använda slipduk från 120 till 1000 är ett måste. Vax som det tipsas om är Radiance 50 som finns i Luna katalogen. Camubavax är det någon annan som gillar. Finns hos Nordell Knives. Slutligen nämns också Renaissance wax och polertrissa. Ifall det inte blir spegelglans på vissa delar, värm vaxen med en varmluftspistol och försök på nytt. v