Knivmakaren 2002 nr 1

KNIVMAKARE TIOSKRIFT FOR KNIVINTRESSERADE NR I - 2002, ÅRGÅNG 12

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Knivklubbar i Sverige

Innehåll Ledare Ordföranden har ordet

sid.3

Logotyptävlingen Insända bidrag till tävlingen ..sid.4

Kåseri M ichae l Almqvist kåserar ...... sid.7

M edlem stankar Emigrantkniven ...................... sid.8

Information Allmän inform ation .............. sid. 11

Historik Matkniven ........................... sid. 12

Efterlysningar Vilka år knivm akarna? ........ sid. 13

Tips & tricks Filework ................................. sid. 14

Bokrecension The world of custom knives ..sid. 19

Knivmakarskolan Hornkniven, del 1................. sid.20

Svar till frågor Sprucket blad ...................... sid.23

M edlem stankar

A rje p lo g s k n iv s m id e s fö re n in g

K n iv m a k a re i v ä st

S u n d s v a lls K n iv g ille

Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Håkan Näslund Vlkingavägen 36 857 41 Sundsvall Tel: 060 - 15 18 57

B e rg s la g e n s kn iv g ille

N o rd m a rk e n s k n iv fö re n in g

S ö d e rh a m n s k n ivg ille

Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21

Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60

D a la rn a s k n iv fö re n in g

N o rrlä n d s k k n ivfö re n in g

S ö d ra V ä tte rb y g d e n s k n iv k lu b b

Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222

Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

F ö re n in g e n Jö s s e k n iv e n

O rsa k n iv fö re n in g

T e lg e kn ifg ille

Björn Guttormsen Bryntes väg 3 671 33 Arvika Tel: 0570 - 150 68

Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03

Maria Sällström Fornbacken 5 152 56 Södertälje Tel: 08 - 550 610 05

F ö re n in g e n S m å la n d s k n iv m a k a re

S c a n d in a v ia n k n ife m a k e rs g u ild

U p p la n d s k n iv k lu b b

Anders Karlsson Hagagatan 16 571 38 Nässjö Tel: 0380 - 746 18

Anders Johansson Lörhagsgatan 39 724 71 Västerås Tel: 021-35 87 78

Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

G r u n d s u n d a K n iv g ille

S ilja n s b y g d e n s

Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Lars-Göran Fröjdhammar Bygatan 13 795 35 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01

G rä n s b y g d e n s k n iv fö re n in g

S k å n s k a kn iv k lu b b e n

V ä s te rd a la k n iv g ille

Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65

Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Urna 0280 - 801 34

S to c k h o lm s k n iv fö re n in g

Ö s te rg ö tla n d s kn lv fö ro n ln g

k n iv k lu b b

V ä r m la n d s k n iv k lu b b

Giftiga träslag i knivslöjd .... sid.26 H ä ls in g e k n iv fö re n in g

Knivmakarporträttet Jan Jo n ss o n ......................... sid.28

Radannonser Köpes, säljes och utföres

Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: o70 - 366 33 95

Anders Holmertz Högbyvägen 168 175 54 Järfälla Tel: 08 83 53 23

Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

sid.30

Vad händer Mässor o ch täv lin g ar .......... sid.31

FRAMSIDA:

M o n ta g e av Reimond Dem pwolf

BAKSIDA:

Kniv av Jan Jonsson, Foto: Anders Fällås

ANNONSKOSTNADER: 3:- per spaltmillimeter (spaltens bredd 6,3 cm), du kan även köpa 2- eller 3-spaltare.

Halvsida: 1 100:Helsida: 2 200:Vid färgsida tillkommer 50% Föreningar har 50% rabatt Annonsmaterial skall vara redaktionen tillhanda senast 6 veckor före tidningens utgivningsdatum.

Finns ej färdigt annonsmaterial kan redaktionen tillverka detta, d å tillkommer en kostnad p å 300:-/timme.

Utgivningsdatum 2002

23 mars 5 juni 25 septem ber 20 d e ce m b e r

2

Som medlem i Norge kan man betala in sin medlems­ avgift till bankgiro, konto nummer 501 005 . 14653 (Den Norske bank).

På detta vis slipper både föreningen ocli medlemmar i Norge extra omkostnader.

Bor du i Finland kan du betala in medlemsavgiften på konto nummer 557 000 - 24262 (Andelsbanken, Osuuspankki).

Kom ihåg att skriva ditt namn och adress på inbe­ talningskortet, annars är risken stor att det inte kommer någon tidning.

Medlemsavgiften är för år 2002 200:-Skr. Slida: Räraiulsliider

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Medlemmar!

Nu när vinterhalvåret snart är ett minne blott, så kan vi se fram mot ännu en tävlingssäsong for vår kära hobby.

Den första nationella tävlingen blir under maj månad i Söderhamn. Sedan följer Norrköping tätt därefter. Skokloster i slutet av juni, knivveckan i Ludvika andra veckan i juli, Gysinge sista helgen i juli samt inte att förglömma SM-et i Delsbo helgen 17-18 augusti.

Styrelsen har tagit beslut om att föreningen skall finnas på plats under så många knivträffar som möjligt.

Förutom träffar och tävlingar inom våra landgränser finns möjligheter att besöka våra grann-länder på deras olika evenemang varav naturligtvis Elverum i Norge är det största.

För att så många som möjligt skall få tillfälle att besöka olika intressanta knivträffar, kommer styrelsen att “tipsa” någon bussarrangör om detta, vilken då förhoppningsvis kan samordna någon resa. Mer om detta senare under året.

Sollentunamässan 1 8 -2 0 april kommer vi även att medverka. Som tidigare meddelats finns möjlighet för våra medlemmar att köpa in sig för en billig penning.

Flera har anmält sig redan, men plats finns för många flera, så du är välkommen med anmälan till mej.

I början av februari hade styrelsen ett långt och givande sammanträde, där vi drog upp riktlinjerna för årets kommande verksamhet.

Verksamhetsplan med budget kommer att presenteras på årsmötet i juli.

Bl.a. planeras en medlemsträff till hösten och den kommer att förläggas till Vårgårda helgen 31/8-1/9. Boka in denna helg redan nu! Någon intressant föreläsare kommer att inbjudas.

Stadgegruppen har arbetat fram ett förslag på nya stadgar, vilka styrelsen diskuterade ingående. Förslaget kommer nu att skickas på remiss till samtliga knivklubbar inom landet. I nästa nummer av Knivmakaren presenteras så det slutgiltiga förslaget.

Regelkommitténs sammansättning har förändrats och den kommer förhoppningsvis inom kort att kunna presentera ett förslag. Även detta kommer klubbarna få tillfälle att yttra sig om.

Knivskolan under föregående år blev en verklig succé. Många har frågat efter en uppföljning i ämnet. Det är därför mycket glädjande att Jörgen Sundström tagit på sig att lära oss tillverka en halvhomskniv detta år.

Nu har du som medlem chans att påverka hur vår kommande logotyp skall se ut!

Rösta på det som du anser vara det bästa. Du finner alla inkomna tio förslagen på annan plats.

Vårt lager av tidigare nummer av Knivmakaren är ännu välfyllt! Passa på och beställ äldre årgångar, då där finns mycket att hämta som kan vara till nytta för varje knivmakare.

Våra knivvänner i Danmark har påtalat att det kostar “skjortan” att skicka pengar till Sverige. Därför har kassören i Dansk Knivförening erbjudit sig att ta' emot vår medlemsavgift samt förmedla den till oss.

Ordförande, Stig Åkerblom, ger härintill en rapport över läget idag.

f

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

KNIVMAKAREN KLOCKARVÄGEN 9, 820 62 BJURÅKER TEL: 070 - 366 33 95 PRENUMERATIONSFRÅGOR TEL: 023 -71 12 15 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika ADJUNG. KASSÖR: LeifGlent, Stenungsund SEKRETERARE: Reimond Dempwolf, Bjuråker LEDAMOT: Anders Holmertz, Järfälla Aldor Jansson, Falun SUPPLEANTER: Bengt-OlofTallroth, Husum Johan Stenevad, Kangos Henry Hildén, Hallstahammar R o lf Friberg, Uppsala REVISORER: Gert Remholt, Hässelby Folke Norling, Enköping SUPPLEANT: Göran Blänning, Hässelby VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Stig Gärtner, Malung Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Pentti Turunen, Huddunge By ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270- 167 60 E-post: knivstig@telia.com REDAKTION: Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 070 - 366 33 95 E-post: knivmakaren@svenskkniv.nu Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@hotmail. com PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2002 200:-.

Avgiften sättes in på postgiro 162 14 46 - 2.

Till sist, en påminnelse om den pågående medlemsvärvningstävlingen. Ett hundratal nya medlemmar har värvats hittills, men tävlingstiden har ännu inte gått ut. Många fina priser väntar de tio bästa värvarna, så ligg i!!

TRYCK: Strands tiyckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg.

Vi ses! Tills cjess -

h f

4et!

stickd n.

5 2001

ISSN 1102-5085

3

Detta är dom bidrag som skickats in till logotyptävlingen. N u är det upp till dig som medlem att besluta vilken logotyp du vill att föreningen skall nyttja.

Får vi inte in 100 röstsedlar eller m er har styrelsen beslutat att tillsätta en jury, vilken tar fram en vinnare.

Alla som vill rösta kan göra detta via brev till: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala eller till e-postadressen: ordforande@ svenskkniv.nu

OBS: Nam n, adress och m edlem s­ num mer m åste läm nas vid röstning, förutom siffran på den logotyp du vill lägga din röst på.

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Svensk JCnivfรถrefi ing

S v e n s fy

K t iiv f รถ r e f t in g

* 'S v e n s k S

fC

n iv f iir e n in g

LOGOTYPTร VLINGEN

Qvensfc

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

KNIVPAGAR I SÖDERHAMN. Sö4erhamns Knivgille in bju4en alla knivmakare att 4eltaga i vår tävling helgen 10 - 12 maj 2 0 0 2 på Kulturhuset Kvarnen, Sö4erhamn.

Tävlingsregler enligt Svensk Knivförenings normer. Opplysningar om 4essa finns på 4eras hemsida eller kan erhållas vig kontaktpersonerna.

Följan4e klassin4elning gäller: - alla som ti4igare erhållit 1-3 pris i Sö4erhamn. ö Bruksknivsklass A ö Bruksknivsklass B - övriga.

-a lla som ti4igare erhållit 1-3 pris i ja kt/förfin a4 bruks Q Förfina4 bruks A i Sö4erbamn.

- övriga. a Förf'na4 bruks B & Öppen klass. ö Special klass. ö Helhornsklass. ö Halvhornsklass. ö Smyckesklass bälte. ö Smycke - ej bälte. ö Fulltångeklass ö Damklass. ö Ong4omsklass - upp till 18 år.

Diplom ut4elgstill varje 4eltagare. He4erspriser till 4e främsta i varje klass.

Skriftlig k ritik erhålles på varje inläm nat bi4i-ag. ÅKETS K N IV me4 inteckning i vårt van4Hngspris. Publiken utser sin favorit.

Tävlingsbi4ragen skall SENAST26 april 2 0 0 2 skickas till stig åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. Opp lysningar om arrangemanget lämnas på telefon 02 7 0 /1 6 7 6 0 (stig) eller 0270/13133 (M ats). Finnes även på kniv­ gillets hemsida www.knivgillets.hem.si4a.nu Öppetti4erna är: fre4ag 15-20, Iör4ag 10-17 och sön4ag 10-16. Prisut4elning Sön4ag klockan 15.00. Tävlingsbi4ragen kan hämtas efter klockan 16.00.

Knivar som ej avhämtats kom m er att återsän4as m o t postens avgifter.

KEPSKÄRNINGSTÄVLING anor4nas på Iör4ag. A nm äl snarast 4ä4eltagarantaletär begränsat. Kegler fö r tävlingen finns på knivgillets bemsi4a.

Förutom knivmakaren och material försälja re kom m er N i att träffa e tt flertal hantverkare från trakten. Förevisning av knivsmi4e m.m.

BOKA KEDAN NO IN D E N N A HELG!!! V Ä L K O M N A TILL SÖDERHAMN!!

A rr: Sö4erhamns Knivgille i samarbete me4 Stu4iefrämjan4et o K u ltu r& friti4 .

6

KÅSERI

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Läste Ni? “Bevaras och utvecklas”. Vilken utmaning!

Kanske kan m an översätta den m eningen så här.

K NIVTANKAR Förebilder

Ungdomar, lyssna på de gamla och glöm inte bort dem.

Gamlingar, se vad de unga hittar på och släpp fram dem.

Ut i snickarboa med er!

Ännu ett år har gått och vi har alla blivit äldre och förhoppningsvis lite klokare.

N är jag nu sitter vid min dator och funderar på vad jag ska skriva om denna gång, så inser jag att ett förlåt nog är på sin plats att börja med!

Varför? Jo i förra num rets “Knivtankar” var jag kanske lite väl ironisk eller stygg m ed alla de pensionärer som jag ondgjorde mig över och “m est stod i vägen”, som jag uttryckte det.

M ic h a e l A lm q v is t

FÖRLÅT MIG! A lla Ni som tog åt er. M en som Ni säkert förstår, m enade jag egentligen inget illa.

Ett av de allra största m isstag som vi m änniskor i dagens sam hälle kan göra, är att glöm m a bort er äldre som gått före oss. Vad hade vi varit om inte Ni hade visat vägen, käm pat och lagt grunden för vårt välfärdssam hälle?!

Alla vi som tycker om att tillverka knivar har säkert en och annan förebild inom knivm akeriet som vi ser upp till, död eller levande. Om jag inte är helt fel ute är de allra flesta av dem äldre, eller betydligt äldre än vi själva.

Ett hantverk blir nog som bäst när det på ett eller annat sätt får gå i arv, från generation till generation eller från m ästare till lärling. Att ha positiva förebilder är otroligt viktigt, inom livets alla områden.

I svensk knivförenings stadgar står det att vi ska “verka för att gam la traditioner och det kulturella arvet på knivslöjdens och konsthantverkets område bevaras och utvecklas.”

P.S. Inte skulle jag ha något emot att idag få bli en pigg pensionär, sitta under en “korkek” och putsa på ett knivskaft hela dagen lång.

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Em igrantkniven År 1882 fick en man som hette Johan Engström patent på denna finurliga kniv.

Namnet på kniven var konsttäljarkniven men benämndes även emigrantkniven.

Han överlämnade tydligen tillverkningen till Eskilstuna Järnmanufaktur AB. AB Pontus Holmberg i Eskilstuna saluförde knivarna i sitt sortiment.

S lid K n iv a r .

N:o 21:».

N:o 213.

B lad: 110 mm. Ilnpolcrnl. Skaft: m asurbjörk.

Slidn: m asu rb jö rk m ed

nysilverbeslag............................................................................................

K o n s t-tä ljK n iv a r .

Konsttäljarkniven fanns att köpa i 10 storlekar, från bladlängd av 19 mm till 90 mm finpolerat. Skaftet var av masurbjörk.

Knivarna såldes per dussin, en kniv som var 99 mm kostade kr 36.85/dussin. Större delen av tillverkningen gick på export. USA var nog största köpare av denna kniv. Det är väl därför den kallas emigrantkniven.

Den finns att beskåda på en del museer i USA. I Sverige är den svår att hitta. Epoken Eskilstuna Järnmanufaktur AB varade från 1868 - 1943.

X:o 0, 01, 1, 2, N:o O. B lad: .. 01. » » 1. » » 2. » » 3. » » 4. * 6. »

4, :>.

99 mm. linpoleral. Skaft: 120ram . m asu rb jö rk 95 » » » 113 » 80 » 90 » 71 » » 8-1 59 » 1.

69 » 51 » » 62 » » 48 » » 56 »

P r d uss. Kr. 36.85 » .

30.— • 27.30 * 25.20 » » 24.60 » * 24.60 » 24.60

X:o 6, 7, 8.

I

När jag första gången såg denna kniv tänkte jag att en sådan kniv ska jag prova på att göra. Det gick en tid innan jag kom till skott. När vi satt och pratade en dag på min arbetsplats, Länsmuseet i Härnösand, berättade jag om emigrantkniven. En av mina arbetskompisar sa då att han kände en som hade en sådan kniv. Några dagar senare tog jag kontakt med ägaren. Han var väldigt tillmötesgående och tyckte det var roligt att någon var intresserad av denna kniv. Han hade själv köpt den på en auktion i en så kallad fyndlåda.

N:o 6. » 7.

B lad: 35 m m . linpoleral. Skall: 41 m m . m a su rb jö rk ....................................... ..

27 • . » 33 » »

l*r duss. K r. 31.90 • »31-90

Nu var det bara att köra igång med tillverkningen. Det är bara det att detaljer till denna kniv inte går att köpa på marknaden, så det var bara att tillverka dessa själv. Knivbladen beställde jag av en knivsmed, holkar och knivfäste gjorde jag fixturer till. Skaftet gjorde jag i masurbjörk samt renhorn. Resultatet blev jag ganska nöjd med.

Leif N o rd lö f Bilden visar tre stycken emigrantknivar skapade av L e if Nordlöf

8

A

KNIVSLOJDARE LADERHANTVERKARE

i .

••

Vi har Sveriges bredaste sortiment av

skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk.

Vi är även återförsäljare för Tandy,s produkter

NYHET!!

Knivmakarens ABC

)

30099

Av den danske knivmakaren Mikael Hansen, som leder dig steg för steg gen om de olika m om enten.

Rikt illustrerad bok m ed både färgbilder och illustrationer.

TJÄDER LÄDER AB 816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post: tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se

Beställ den nya K atalogen innehåller ca 170 sidor intressant läsning när vinterm örkret sm yger sig på.

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Nykällaatosa knivar, material böcker.

Här hittar du m ånga saker du inte så lätt hittar någon annanstans. Vi kom pletterar de källor du redan känner till. Vi vänder oss även till knivsam lare och andra knivintresserade, inte bara knivmakare. Vi har ett urval av både handgjorda och fabrikerade knivar förutom böcker, material och så den fantastiska Turbo Carver.

gy

in te r n e t

www.kHifepassioH.coM du kittar oss.

* co m

Den vackraste boken hi-ttils handgjorda knivar.

I över ett år har vi fem knivsam lare arbetat m ed att sätta samman det finaste urvalet som någonsin visats i en bok om handgjorda knivar. Fotografering och tryck har mycket hög kvalitet. Boken ligger skyddad i ett eget styvt fordral och tryckt i bara 1000 ex. for att de som den skall få samlarobjekt. Vi att sälja till lägsta jlig a pris. Vi har fått fantastisk kritik i Tyskland, Italien och USA efter presentationen i November. 550 böcker är redan sålda. Pris 760.- +porto 95.- i Sverige. 25x34 cm, 176 sidor, 167 färgfoton, 1,8 kilo. Du kan se den på www.knifepassion.com H älsningar RjolfPrlberj.

Tel 018-360136, fax 018-360440 Email: rhfse@telia.com Vill du köpa direkt, sätt in beloppet på pg 6251424-5

«• .

Ar Du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren?

På inbetalningsblanketten till föreningens postgiro kan Du skriva vilka årgångar som önskas. Betalning sker i fö r­ skott.

1 årgång = 125:- Skr Årgång 9 1 -9 8 = 65 0:- Skr

1 n

om-

ALLMÄN INFO RM ATIO N

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

K nivskolekniven Kniven som Laszlo Balatoni tillverkade under knivskolan har inköpts av föreningen.Tyvärr kom inget bud på den som kunde godkännas. Kniven kommer därför att lottas ut under året. 200 st lotter å 50:- Skr kommer att finnas till­ gänglig på mässor och tävlingar under året.

Vill du förhandsboka lotter, kontakta Stig Åkerblom på tel: 0270- 167 60.

> ARRANGEMANGSCENTER > VANDRARHEM >>CAMPING > KONFERENS > MINIGOLF > SAMLINGSLOKALER

Sollentunam ässan 2002 Ni medlemmar har fortfarande tid kvar att anmäla ert intresse att delta vid Sollentunamässan.

31/3 är senaste dag ni kan kontakta Stig Åkerblom. Han går att nå på tel: 0270 -167 60.

M edlem svärvartävlingen

FESTLOKAL > MATSAL & STORKÖK

Än finns det möjlighet att delta i medlemsvärvartävlingen.

Något som tyvärr glömts i annonsen är vart lapparna skall skickas, dom skall gå till: Leif Glent, Slupen 515, 444 30 Stenungsund.

10 april är det stopp och därefter kommer utlottningen att ske. Vinnare i tävlingen finns med i nästa nummer av Knivmakaren.

Besök det unika idrottshistoriska muséet "Dessa fantastiska Fåglums" på Tånga Hed. TÅNGA HED, VÅRGÅRDA Tel: 0322 - 62 43 11 Fax: 0322 - 62 42 11 E-post: info@tangahed.com www.tangahed.com

M edlem sträff En medlemsträff är tänkt att hållas mellan 31 augusti och 1 september. Tånga Hed i Vårgårda har bokats för denna.

Utförligare information kommer i nästa nummer.

C

i

anmäl dig till årets kniven i blickpunkten

2002

S TA D S M U S E E T NORRKÖPING, 20 M AJ (Annand. Pingst) KL.11-17

Knivtävling: Klasser: Bruks, Förfinad bruks, Öppen klass.

Dessutom har vi lagtävlingen med vandringpriset “Den vandrande pinnen”.

Materialförsäljare och knivmakare: Visa och sälj dina produkter hos oss.

Ingen bordshyra.

Knivklubbar och föreningar: Visa era alster vid eget bord. Ingen bordshyra. Övrig info: Glöm inte bort anmälningen till vårt samkväm kvällen före.

Välkomna med intresseanmälan senast 21/4 För ytterligare information och anmälningsblanketter.

Skriv till föreningen eller ring till någon av våra kontaktpersoner.

Se nedan till vänster.

Ö S T E R G Ö T L A N D S KNIVFORENING

Norralundsgatan 35, 602 14 Norrköping Peter: 011-188668, Bosse: 011-169463, Kalle: 011-87441

Tävlingsknivar Ö KF tillhanda senast 19 maj kl 12:oo 11

HISTORIK

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Matkniven I förra num ret av knivm akaren berättade jag lite grann om utvecklandet av m etoder för bladtillverkning. I följande avsnitt skall jag belysa ett alternativt användningsom råde för kniven.

Kniven har inte alltid enbart varit ett verktyg i m änniskans hand som enbart använt till att tälja, rensa fisk och flå djurkroppar m ed. M atkniven har till exem pel sin egen lilla historia.

D et är inte alltid så enkelt att skilja mellan m atknivar och andra knivar. Visserligen fanns det redan under m edeltiden speciella matknivar, m en det var bara ett litet fåtal ur överklassen som använde såna.

D essa knivar var m ycket eleganta med spetsiga blad, snidade elfenbensskaft och rikt utsmyckade läderslidor. Å t “enkelt” folk fick slidkniven eller fickkniven duga vid m atbordet - oavsett vad den annars använts till.

På sina håll åt m an m ed slidkniv ända in i vårt sekel.

Förr tillbaka var alla m atknivar spetsiga. Gaffeln var ett sällsynt redskap och kniven gjorde tjänst både till att skära och spetsa mat med.

Erik XIV lär vara den förste svensk som över huvud taget ägde några gafflar. M ot slutet av 1500-talet och under 1600-talet förekom att ståndspersoner brukade praktbestick, vilka bestod av en tvåuddig gaffel och kniv på gästabud och på resor. Dessa bestick förvarades i dubbelslidor.

M ot m itten av 1700-talet blev dessa redskap omoderna. Då slog näm ligen en ny tillverknings­ metod för bordsknivar igenom. M an hade lärt sig att pressa silverbleck till tunna holkar, som sedan fylldes m ed harts. I hartsen kunde m an fästa knivens (även gaffelns) tånge. Istället för att gästerna m edförde egna bestick började m an nu duka bord m ed enhetligt matsilver.

D et var också under 1700-talet som de spetsiga m atknivam a, efter fransk förebild, ersattes av rundbladiga knivar. Det senare kom sig av att Ludvig XIV sett sig nödsakad att förbjuda användandet av spetsiga bordsknivar. D etta därför att det “alltför” ofta hade inträffat att gästerna vid någon fest kom m it i gräl och börjat bearbeta sina bordsgrannar med dessa och stuckit ner varandra. Oavsett om detta är sant eller inte så blev den nya knivm odellen snabbt högsta mode i hela Europa.

12

Kan matknivarna ha sett ut på detta sätt? År det någon bland er medlemmar som har bilder på gamla matknivar, sänd gärna in dessa.

Bland allmogen fortsatte man att m edföra egen kniv länge än. Skedar fanns det ofta gott om och de räckte i allmänhet till gästerna, åtminstone i rika gårdar. M en kniven var vars och ens personliga egendom. Det förekom också hos allm ogen att man hade särskilda “gå-borts-knivar” .

I M ellansverige fanns en speciell typ av fällkniv, så kallad gästabudskniv m ed brett blad och mässingsskaft. D en hade en dekorativ utform ning, men. ansågs även väl läm pad till att äta m er tunnflytande m aträtter med. Och nog dög den till sånt, de skånska bönderna påstod sig kunna äta till och m ed löskokta ägg m ed sin vanliga fickkniv.

Jan H ed en b erg Text är lånad från museihäftet “KNIVAR - historia & hantverk” av Karin Månsson, Ystads museum.

EFTERLYSNINGAR

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Vilka är knivm akarna?

Kan någon hjälpa Lars Billström att fa reda på vem som ligger bakom signeringen RB45 på den avbildade samekniven? Enligt uppgift skulle det stå for Roland Blind, men Lars har inte lyckats spåra denne, varken genom sameslöjdkonsulenter eller medlem i släkten Blind.

Bladet, också signerat RB, kommer från Rune Bergström i Adak, men vem är den skicklige knivmakaren, och vad står 45 för, är det ett årtal?

Den som har någon infonnation om detta, hör av er till redaktionen.

Kniv och slida. Till vänster ser du del av baksidan på slidan, där signeringen gjorts.

Även Sven-lnge Lundin behöver hjälp.

Han vill gärna veta vem som tillverkat kniven till vänster.

Den som har någon information om detta, hör även ni av er till redaktionen.

Kniv och slida. Till höger ser du en klisterlapp som är fäst vid kniven.

Är du aktiv och kreativ?

Vi har materialet www.SIojd-Detaljer.com -H ela sortim entet, 8000 artik lar nu på n ätet m ed tips, idéer, extraerbjudanden och nyhetsbrev.

G å m ed som internetm edlem .

Slöjd Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Tel. 0511/267 67 F a x 0511/186 20 order@ Slojd-Detaljer.c^m

13

TIPS & TRICKS

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Hej alla knivvänner. I detta num m er så får vi ta del av ett efterlängtat bidrag från M aihkel Eklund om filework.

D etta är verktygen som behövs: Tuschpenna, en alm anacka m ed linjal, ett p a r olika nålfilar, ja g använder rund, trekantig och en knivfd.

Guldsmedssågen använder ja g till riktigt tunna linjer.

Fila lite snett m ot kanten. Först m ed trekantsfil sedan m ed rund.

Sätt fa s t bladet skruvstycke.

(ohärdat el.

laminat)

i ett

Rulla ett fin t slippapper runt filen, och putsa tills du är nöjd m ed ytan.

M arkera ut m ed hjälp av pennan och almanackan vart m önstret skall vara.

Jag brukar ha ca. 10 mm mellan varje markering.

Gör lika p å andra kanten m ed 5mm förskjutning.

E tt exempel.

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

TIPS & TRICKS M an kan också göra filew o rk p å skaftet.

D et fin n s många olika sätt att göra det på. Jag gör så här: Ja g m onterar ihop hela kniven, utan lim, ja g gängar tången längst upp fö r att kunna låsa bitarna. Sedan gör ja g fä rd ig t hela kniven, putsat och polerat. Sen plockar ja g isär den igen, och gör en filew o rk där ja g önskar. Sen limm ar ja g ihop kniven och är noga m ed att inget lim tränger ut.

Tack M aihkel for dessa bilder m ed beskrivande text. I nästa num m er så får vi ta del av hur man gör en skruvad söm på en helläderslida.

Slutligen vill jag som redaktör för Tips & Tricks gärna rekom m endera er att köpa/läsa Viveca Sahlins bok om scrimshaw.

Boken beskriver på ett lättfattat sätt hur man även som nybörjare kan få till en riktigt hyfsat scrim på sin kniv.

V ad man dock måste inse är att tålam od och att ett visst bildsinne underlättar i arbetet.

D et jag ändå saknar i boken är ett avsnitt som beskriver hur man får till ett bra skuggspel i sin bild. Kanske kan vi hoppas på en uppföljare till boken inom en inte allt för avlägsen framtid.

T a c k för d enna g å n g / M ic h a e l

Knivmässan i Skokloster 2002 ett samarbete mellan Skoklosters Slott och Stockholms knivförening.

En fan tastisk knivm ässa m ed allt du kan önska.

Alla är välkomna!

28,29,30 Juni Trots succén vill vi bli ännu bättre och i år blir vi ännu bättre. Vi har finslipat och förberett.

K nivm akartävling med många tävlingsklasser och fina priser. Planera ditt deltagande nu.

Rekvirera klassinform ation.

Försäljning: M aterialförsäljare och sm eder är välkomna att anm äla sig.

Tävlingsutställningen i slottet pågår i tre dagar. Sista dag då bidragen skall vara oss tillhanda är 24 juni.

Vår repskärningstävling går vidare. Vandringspriset har bara en inteckning än. Tävling på lördagen.

Du är välkommen att deltaga i mån av plats. Rekvirera reglerna för kniven och bygg din kniv nu.

M inikurser, Smide, Separatutställning av knivm akare och knivsamlare.

Alla faciliteter finns: Härlig cam ping för tält och husvagn, bad, duschar och pub.

Skoklosters Wärdshus med hotell, restaurang och pub 150 m eter från slottet. Båtham n och hamncafé.

Turbåt till U ppsala m ed M/S Carl Gustav.

Sevärdheter: Ett av världens främ sta barockslott med en fantastisk vapensam ling, Von Essens M otorm useum och kyrkan m ed anor från 1200-talet. A llt inom gångavstånd.

Prisutdelning: Söndag kl 14.

Anmälan: Platserna är begränsade. Anmäl dig redan nu. Succén från i fjol kan innebära en överbokning och vi kan inte bygga till slottet.

Inform ation finns även på vår hemsidarwww.stockholm skniv.nu Du kan nå oss på email: kock.jalvem yr@ ebrevet.nu eller tel. 070-424 20 27 Gör inte m isstaget att anm äla dig för sent!

16

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Årets kniv-SM hålls i Delsbo av Hälsinge knivförening.

5 st domare kommer att bedömma de knivar som sänds in och samtliga deltagare erhåller bedömningsprotokoll på sina alster samt diplom för deltagande.

Klassindelning: Brukskniv Halvhornskniv Smyckeklass (bälte) Fulltångeknivar

Förfinad brukskniv Öppen klass Smyckeklass (ej bälte) Ungdomsklass

Helhornskniv Specialklass Fällknivsklass

Kniv/arna får ej tidigare ha deltagit i tävlan och skall sändas till Hjördis Fernström, Tåå 3230, 820 62 Bjuråker och måste vara framme senast 9:e augusti.

Med kniv/arna skall medsändas papper, på vilket det står: Namn, adress, postadress, telefon, Skaftmaterial (fullständigt), Bladsmed samt material i slida (fullständigt).

Deltagande kostar 100:- vilket skall sättas in på föreningens postgiro, 41 08 24 - 7.

Vill du boka försäljningsstånd går detta att göra med Olle Persson, tel. 0653 - 151 33 eller skrivas och sändas tillsammans med tävlingsbidrag/en.

Vi har allt du behöver för att tillverka knivar.

U ä llU

knives Material, maskiner få verktyg för Knivmakare

LUci. ^

SVjluruuiu.

Hom, Spacer.......

V-sU»!

SkartbchanJliiiy. SknivMyirkc ivymkkbt..........................

Linoljan), lörsioringslampor............

Kmvfodral..........................................

SfuM-tUoyon. Scriimhau. Kimiuakarlditi

Har fatt in ytterligare parti väldigt fint stabiliserat material Priser från 100 till 250 Skr.

Jano knives, Näsm ark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@ jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com

U f lilV

knives

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

K N IV T R Ä F F I NORD Fredrikshamn, Danmark, 11-12 maj 2002

Vendsyssel K nivm agerlaug b ju d e r in till k n iv trä ff m .m . i Fredriksham n på K nivholt Hovedgård i Fredriksham n med kn ivm a ka re , k n iv tä v lin g , smeder, flu g b in d n in g , silve ra rb eten , ja k th u n d a r och m ycket annat.

K nivtävling ko m m er a tt ske i fö lja n d e klasser: 1. Nybörjarklass (för alla som ej tidigare deltagit i tävlingar) 2. Vuxen klass (Knivblad tillverkade av andra får nyttjas) 3. Vuxen klass - vidaregående (Allt skall vara tillverkat av knivmakaren själv) 4. Öppen klass (Allt som har med knivar att göra, t.ex. fällkniv, papperskniv, smyckekniv mm.)

Det ko m m e r även a tt utdelas e tt Publikens pris Deltagande kostar 50:- per kniv Knivar sändes senast den 6 m a j-2 0 0 2 , med m a te ria l- och klassbeskrivning till: Jorgen Spotteck /Erovej 2B 9900 Frederikshavn Danmark Telefon: 0045 - 98 42 89 04 Anm älan till k n iv trä ff sa m t frå g o r om ö ve rn a ttn in g : Fredriksham ns tu ris tb y rå , Skandia Torv 1, DK- Fredriksham n.

Telefon: 0045 - 98 42 32 66, Fax: 0045 - 98 42 12 99, Hem sida: w w w .fre d e rik s h a v n -tu ris t.d k , E-post: tu ris tb u re a u @ fre d e rik s h a v n -tu ris t.d k Lördag afton b lir d e t m a t och m usik m .m . K uvertpris ca. 1 2 0 :-.

Upplands Knivklubb kom m er att arrangera knivm ässa med öppen knivtävling i Gysinge, 27 och 28 juli 2002. Öppettider: Lördag kl 10.00-17.00, söndag kl 10.00-15.00.

Det kom m er att bli 7 tävlingsklasser: Brukskniv, Förfinad brukskniv, Öppen klass, Hornklass, Dam klass, U ngdom sklass (upp till 18 år) sam t Team w ork, där man är m inst tre om kniven.

Kom också ihåg klubbens vandringspris, även publikens pris utdelas. Även detta år, Prem iebedöm ning.

Bedöm ningsregler: De knivar som når upp till förutbestäm da poängsum m or erhåller tredje- andra- eller förstaprem ie. Dock utgår det alltid ett första pris i alla klasser.

Tävlingsavgift: 100:- per deltagare som betalas in på postgiro 41 42 85-7, Upplands kk.

Tävlingsbidrag skickas till Pentti Turunen, Delbo, 744 92 Huddunge by. Dessa skall vara på plats senast 19:e juli.

Förfrågningar kan göras på telefon: 0224 - 960 55 eller 070 - 229 81 13.

Det kom m er även att bli utställare i vanlig ordning med försäljning av knivm aterial och knivar, smed i arbete och en knivslipare. Eventuellt någon tem autställning.

Tävlingsbidragen kan avhäm tas på söndagen efter avslutad tävling eller återsänds per post.

Väl mött, UPPLANDS KNIVKLUBB, Marie Fröjdhammar.

18

J

BOKRECENSION

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Århundradets knivbok !

Recension av Lars Kock Jalvemyr.

Bara något år in på det nya århundradet har det kommit en ny bok som går utanpå det mesta jag sett hittills. Av utländska recensioner att döma är jag långti­ från ensam om den bedömningen.

Boken har titeln ”The World of Custom Knives”. Boken är utförd i folioformat och den har bara tryckts i 1000 exemplar. Den ligger i en kassett med samma knivbild som finns på bokens skyddsomslag, allt tryckt i färg på glättat papper. Hela paketet väger 1,8 kilo! Redan här visar boken en viss tyngd, så att säga.

Boken handlar naturligtvis om utsökta knivar av alla de slag och detta på 176 sidor. Boken bygger på knivar ur fem europeiska kniv­ samlares samlingar. Mässgenera­ len från Skokloster, Rolf Friberg, är en av dessa samlare. Var och en av samlarna har fått någon sida i slutet av boken för att berätta om sitt knivintresse och samlandet av dessa vackra, dyrbara, spännande och farliga tingestar.

Detta är en engelskspråkig utgåva.

Författaren heter Roberto Allara och den som gissar att han är ita­ lienare gissar rätt. Den ursprung­ ligen italienska texten är översatt till engelska och vissa språkliga oformligheter kan ha blivit följden

av detta. Även fotografen, Francesco Pachi, är italienare. Bilderna är uppenbarligen tagna med en avancerad storformatskamera för de är verkligen knivskarpa! Foto­ grafen är själv knivmakare och exempel på vad han kan på det området finns på bild i boken.

Man skulle kunna säga att han är på rätt väg, om man vill uttrycka sig försiktigt. Ljussätt­ ningen liksom miljövalet är för­ nämligt utförda och trycket är verkligen det bästa. Bilderna är så levande, att man - precis som A.G. Russell skriver i sitt förord - får en känsla av att knivarna vill hoppa ur boken in i handen på en.

Bokens text håller inte samma höga standard som bilderna.

Texten är ganska knapphändig och någon innehållsförteckning finns inte. Det finns ett tiotal kapitel, i vilka bladtyper, stålsor­ ter, skaftmaterial, knivsamlandet som hobby eller penningplacering m.m. behandlas. Det mesta är tämligen allmänt hållet. A.G. Russells förord höjer nivån något, men de mest intressanta texterna har knivsamlama själva svarat för.

Genom deras texter far man en djupare insikt i vad som kan vara drivkraften hos en knivsam­ lare. Jag kan inte hjälpa att jag tycker att de genom sina kortfat­ tade texter lyfter boken flera snäpp på Rockwellskalan.

Jag skulle gärna ha sett en fyl­ ligare information om material m.m. i de avbildade knivarna.

På enstaka ställen finns t.ex. angi­ vet att skaftinläggningama är av ”m.o.p.”. Det betyder Mother of Pearl (pärlemor) och detta finns utskrivet i en bildtext som ligger långt bak i boken. En lustig sak för en som huvudsakligen sysslar med nordiska slidknivar är att

slidor bara förekommer på några enstaka bilder! Det har sin för­ klaring i att man i USA och ute i Europa inte tillmäter slidor samma vikt som vi gör i de nord­ iska länderna. Här har vi nordiska knivmakare möjligen en uppgift, nämligen att väcka ett interna­ tionellt intresse för slidmakarens hantverk!

Man kan bara konstatera att ribban ligger högt för den som vill för­ söka göra en vackrare knivbok.

Den som skrev mer ”matnyttiga” texter i en bok som illustrerats på motsvarande förnämliga sätt skulle ha möjlighet att åstad­ komma en bättre knivbok. Där finns en utmaning! Jag skall dock inte vara alltför kritisk för jag förstår att upphovsmännens avsikt inte har varit att förmedla tekniska knivmakeritips. Deras ambition har snarare varit att åskådliggöra knivkonsten och knivsamlandet samt dess förutsättningar och ved­ ermödor för oss knivknegare och andra intresserade. Häri ligger bokens egentliga värde. Den leder oss in i de konstfulla knivarnas underbara värld och den visar med eftertryck att knivmakeri är en konstform. Den som sliter med finishen på sina knivar far veta i vilket härad knivsamlarnas krav ligger. Det finns verkligen inte någon tvekan om bokens kapacitet som inspirationskälla. Det skulle inte heller förvåna mig om boken med hänsyn till den begränsade upplagan får ett hyfsat samlarvärde i knivkretsar. Jag vill gratu­ lera Rolf till att ha medverkat till någonting som jag vill utnämna till en mycket stark kandidat till titeln Århundradets knivbok!!!!!!!

När detta läses far man kanske jaga hos internationella intemetbokhandlare om man vill ha ett exemplar! Räkna med att en tusing fladdrar sin kos, men det är boken värd!

19

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Jörgen Sundström från Luleå vägleder dig i tillverkningen av en hornkniv

Inledning Jag har blivit ombedd att hålla en knivskola i knivmakartidningen under detta år, det vill säga 4 delar, som skall hantera ämnet hornknivar.

Eftersom det finns många duktiga knivmakare i vårt avlånga land, så finns det även många olika sätt att göra en kniv på. Jag säger inte att mitt sätt är det rätta, men det är ett av sätten.

I efterhand kommer man många gånger på nya idéer, lösningar och infallsvinklar som gör att man utvecklas i sitt slöjdande.

När man gjort en del knivar är det lätt att börja tro att man behärskar sysslan, men så är inte fallet. Hur duktig man än är kan man alltid lära sig något nytt. Det finns alltid någon liten detalj som man inte tänkt på, vilken kan vidareutvecklas.

Många strävar efter att göra den optimala kniven, det vill säga den bästa man gjort, detta gäller även för mig. Det jag har insett är att en sådan kniv inte existerar.

Varför det? kanske du funderar, jo det beror helt och hållet på vad kniven skall användas till.

Ett kort blad kan vara bra att ha när man skall sprätta upp buken på ett nyligen nedlagt villebråd eller när man sitter i jaktkojan om kvällen och täljer från en bit torkat renkött. Detta blad är inte riktigt

Det är inte denna kniv som kommer att göras, men vi vill ändå visa hur en halvhornskniv av Jörgen kan se ut.

lika användbart när man skall skära en limpa eller till och med en större korvbit.

Det kan även vara formmässigt rätt att inte ha ett alltför långt blad på till exempel en tävlingskniv, eftersom den kan uppfattas oproportionerlig.

Vidare har vi alla olika storlek på händerna, så passformen i handen blir även den ganska individuell.

Med detta i bagaget kan du senare sträva efter att göra bästa tänkbara kniv för det ändamål den är tänkt.

När du bestämt dig för vilken sorts kniv du vill göra så är det dags att välja ut ett knivblad och övrigt material.

KNIVM AKARSKOLAN 2, DEL 1 Knivblad

Material

Det finns många duktiga smeder, så att få tag på ett bra knivblad brukar inte vara något problem.

Vill du ha ett bra bruksstål är kolstål att föredra eftersom det lätt kan vässas upp när det tappat skärpan.

Rostfritt däremot är lite besvärligare att vässa men håller i gengäld skärpan längre.

Vill du prova ett något mer exklusivare blad, så kan du köpa ett damask- eller mosaikblad, men då blir priset ett annat också.

Bladen som jag nyttjar i mina knivar är oftast smidda av Conny Persson, Gunnar Bergström (RB-bladet), Mattias Styrefors eller Ivan Underborg, men ibland, när jag är ute på mässor, slinker det med blad utav andra smeder också.

Renhorn För att göra en hornkniv så behöver du självklart horn. Det är tyvärr inte så enkelt att få tag i bra renhorn, det vill säga slöjdhorn, om du inte har vissa kontakter och på det viset kan få köpa.

Med lite tur kan du hitta fällhorn när du vandrar på fjället, annars kan du passa på att handla utav någon materialsörsäljare på de olika knivmässorna. Kanske dom haft turen att komma över någonting som duger.

Dom bästa hornen hittar man i Jämtland, Norge samt Arjeplog- och Jockmokksfjällen.

Hornen i skogslandet är oftast sämre beroende på att det är mindre kalkhalter i födan för renarna där.

Vare sig jag hittar hornen själv eller köper dom, så torkar jag dom i ett år för att slippa råka ut för att någon del i skaftet krymper.

Jag har alltid en liten såg med mig i ryggsäcken när jag jagar. Varför bära hem hela hornet när man bara behöver ta slöjdbitarna. Detta horn hittade jag när jag jagade fjällripa i Norge, Finnmarken.

Hornen kan vara gråa, gröna, rosa, gulaktiga och givetvis vita. Vill jag att gråa horn skall bli vitare, så lägger jag dom i vatten några månader och bleker dom på detta sätt. Givetvis ser jag till att ha annat horn hemma, som jag slöjdar av under tiden.

21

KNIVM AKARSKOLAN 2, DEL 1 Det finns snabbare sätt att bleka horn på också, men det medför vissa risker.

Du kan till exempel bleka horn med väteperoxid, men då finns risken att dom gulnar efter några år samt att hornet kan bli poröst och få små ytsprickor, vilket i sin tur medför att man inte kan gravera där.

Vissa tycker det är fint med gula horn, men då är det viktigt att du bleker både knivskaft och knivslida, annars får du färgskiftningar och det kan se konstigt ut.

Du kan torka renhorn i ugnen eller micron, men risken finns att dom då spricker eller bränns från insidan och sådant kan ingen blekning i världen ta bort.

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Trä Masurbjörk, sälgrot och granmasur är passande material till hornknivar. Även tallmasur kan användas i viss mån, men då får du vara beredd att ha mycket slippapper hemma, för den sätter igen dessa ganska fort.

Det finns gott om färdiga skaftämnen att köpa hos de materialförsäljare som finns i landet, fördelen med detta är att man slipper torka och såga upp det själv.

Det är ändå en viss känsla av att ha huggit, torkat och förädlat en bit till ett knivskaft. Det måste jag erkänna.

Älghorn Älghorn kan du finna i princip över hela landet. Dessa har generellt mindre märg men är å andra sidan hårdare, vilket gör dom lite besvärliga att gravera mönster i. Detta kan emellertid avhjälpas genom att försiktigt blöta upp hornytan lite strax före graveringen.

Finsk masur, svensk masur och sälgrot.

Mellanlägg Näver och skinn är utmärkta mellanlägg för att få fina övergångar mellan horn­ horn eller horn-trä.

Det var allt för den här gången. I nästa nummer skall vi börja med att tillverka knivskaftet. Hej till dess.

Jörgen S u n d strö m

SVAR TILL FRAGOR

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

Svar till konstigt beteende I Knivmakaren nr. 4-2001 har ni med en bild på ett knivblad som spruckit vid anlöpningen. Denna typ av skada sker vid härdningen om bladet kyls för snabbt. Det framgår inte vad för slags stål som använts vid lamineringen, men ett inlägg med hög kolhalt är mer känsligt vid härdningen. För att undvika sprickbildning är det även viktigt med normalisering och att härdtemperaturen inte blir för hög så att stålet blir grovkornigt.

Fenomenet är omnämnt i en del gammal litteratur där man rekomenderar att ha två kärl vid härdning av laminat. I det ena har man lagom tempererat vatten där man snabbt doppar ner bladet för att därefter snabbt föra över bladet till nästa kärl som innehåller kokande vatten.

Svar till konstigt beteende Även Eje Brodin hade en förklaring till varför bladen kanske blivit som dom blev.

Flan hade själv härdat blad en kväll och lagt dessa på träbockar. Dom låg kall en längre tid innan dom anlöptes och dom klövs vid anlöpningen mitt itu.

Det kalla järnet krymper mer vid anlöpningen än eggstålet och drar därmed isär detta.

Sprickan har troligen uppstått tidigare, men utvidgats vid anlöpningen.

Det kan även ha varit lite hög härdtemperatur som orsakat det hela.

o

Skadan iakttas lättast pa S m a a len sk n iv en 2 0 0 2 d u b b e n i i nd blad med eggstål som är Klasser: brukskniv, stadskniv och barnkniv.

0stfo/d Husflidsl ^ genomgående, om bladet Sista datum för knivinlämning: 15:e maj.

11.... ....^ I är smitt av vinkelstål som Prisutdelning på "Smaaiensmarken", Sarpsborg, l:a och 2:a juni.

För mer information: Tel. 0047 - 69 88 40 89 eller 0047 - 69 82 80 59. yttermaterial kan det uppstå E-post. svein.oshaug@c2i.net eller ilf@c2i.net sprickor i stålet men bladet hålls ihop av det mjuka stålet. Sprickbildningen börjar i den grövre delen av eggstålet som avkyls långsammast Jag har lärt mig att orsaken till att laminatet spricker vid härdningen är för snabb avkylning, Den mjuka ytterdelen på bladet har kylts snabbt medan eggstålet fortfarande är kvar i martensitomvandlingen då det är mycket känsligt. Ett helstålsblad med ex. 1%C härdas i vatten (eller olja) medan ett laminat med samma eggstål alltid bör kylas i olja.

Använd härdolja avsedd för direkthärdning. Flårdheten på eggstålet blir visser­ ligen något lägre men det kan kompen­ seras vid anlöpningen.

T o rste n A lm én , m edlem ooz

« uäZ 7 bnbt"^

S/orda av Owe

Wallin,

23

Välkommen till Ludvik

Tävlingsklasser:

Bruksknivar, Förfinad brukskniv, Homknivar (två klasser) hel- och halvhom, Smyckesknivar (två klasser) icke bälte- samt bälteskniv, Fulltångknivar, Öppen klass, Fällknivar, Flantverksknivar samt Specialklass (för slöjdare som själv gör allt på kniven dvs blad, skaft samt slida.

Klass A och B:

Knivslöjdare som tidigare erhållit 1:a pris i Ludvika tävlar i klass A, övriga i klass B.

T ävlingsbidragen:

Skall vara handtillverkade och med slida där sådan behövs. Om knivtillverkaren önskar får fabrikstillverkade blad användas, gäller naturligtvis inte i Specialklassen.

Kniven skall vara speciellt tillverkad för tävlingen samt material­ beskrivning skall bifogas respektive tävlingsbidrag.

Namn, adress och telefonnummer samt uppgift om i vilken klass bidraget skall tävla i skall anges.

F örsäkrings v ärde:

Vid inlämnande av tävlingsbidrag skall försäkringsvärde anges.

Mottagaradress:

Ludvika-Smedjebacken Turism, 771 82 Ludvika.

Återlämning av knivar:

Tävlingsbidragen kan hämtas ut efter KnivVeckan slut den 14 juli kl. 16.00-17.00. Ej hämtade bidrag retumeras av arrangören mot postförskott.

Anmälan senast:

Tävlingsbidragen skall vara oss tillhanda senast den 6 juli 2002.

Logi:

Förmedlas genom Ludvika-Smedjebacken Turism, tel 0240/860 50 e-post: turistinfo@ludvika.se

Anmäl dig du också!

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

G iftiga träslag i knivslöjd Då ämnet tagits upp i diskussionsforum på Svensk knivförenings hemsida, finns det kanske anledning att skriva några rader om en del av de träslag som finns att tillgå till knivslöjd. Det är så att vissa träslag faktiskt är m ycket farliga att arbeta med, de kan ge nervskador, muskelkramper, yrsel, illam ående mm.

De flesta träslag en knivm akare arbetar med torde vara de som orsakar allergiska reaktioner, som klåda i ögon och klåda på huden (eksem). Vidare är retningar i luftvägar, hals och näsa vanliga besvär som senare kan utvecklas till andnings- och astm atiska besvär.

Jag har delat upp träslagen i två grupper, de som är giftiga, de innehåller alltså gifter i någon del av växten. D et är klart att i de flesta fall måste en del av växten förtäras för att man ska bli förgiftad, men då forskningen bitvis är bristande kan man ej säga säkert hur det är.

Den andra gruppen innefattar träslag som ger allergier och hudåkommor.

Jag har undersökt ett hundratal olika träslag, Svenska och utländska.

Benved (Euonymus europaeus) H ela växten är giftig, okänt giftämne.

Brakved (Rhamnus frangula) Bark och frukter giftiga.

Buxbom (Buxus sempervirens) Innehåller buxin som har förlam ande verkan på nervsystem.

Buckeye (Aesculus) M ånga arter, släkt m ed kastanj.

N ötter och kvistar är giftiga .

Cocobolo (Dalbergia retusa) Slipdamm kan orsaka dermatitis samt förgiftning.

Fläder (Scambucus nigra) Bark innehåller kräkmedel, röda frukter innehåller hos (S. racemosa) ett starkt hudirriterande ämne, vilket vet m an ej.

Getapel eller Vägtorn (Rhamnus cathartica) Frukter lindrigt giftiga.

Gullregn (Laburnum) Finns tre arter. A lla delar i växten giftiga, särskilt frön. G iftet i växten är cytisin, verkar först stim ulerande på nervsystem et sedan förlamande. Dödsfall har inträffat.

26

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) Frukter giftiga. Ö vriga delar av trädet torde vara giftfritt.

Idegran (Taxus baccata) Hela växten giftig utom fröhyllet. Innehåller giftet taxin som kan orsaka kräkningar, magsm ärtor, cirkalationsrubbningar, andningsförlam ing mm. Dödsfall har inträffat.

Järnek eller K risttorn (Ilex aquifolium) Bären giftiga.

Pink ivory (Berchemia zeyheri) Bark och frukt giftiga, kan orsaka hudeksem.

Skogsolvon (Viburnum opulus) Frukt, bark och blad giftigå.

Tujor (Thuja) Finns i ett antal arter över stora delar av världen. Arten är giftig. Trävirket innehåller en flyktig olja som orsakar hudeksem vid bearbetning (om den kom m er i kontakt m ed huden). Cedar W estern red är en annan thuja-art (Thuja plicata) som orsakar andningsproblem samt hudeksem.

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

A fzelia burl (Afzelia africana) Slipdamm kan vara irriterande.

African paduak (Pterocarpus dalbergiodos) Slip­ damm kan orsaka andningsproblem.

Björk finns i vanligen fem arter , orsakar allergier av de flesta slag. Ett av de träslag som orsakar flest allergier.

Black bean (Castanospermum australe) Irriterande slipdamm.

Costal rosewood (Dysoxylum fraseram im ) Slipdam m kan vara hudirriterande.

Ebenholz Finns ett antal arter där slipdam m kan orsaka dermatit.

Hagtorn (Crataegus) Komplicerad art som är m ycket utbredd. Slipdamm kan orsaka klåda vid hudkontakt.

Imbua (Phoebe rosa) Slipdamm kan orsaka dermatit.

D etta var lite om vad en del av våra åtråvärda skaftäm nen innehåller. Att trä orsakar allergier visste man väl, men att de är dödligt giftiga kanske inte så m ånga kände till. H ursom helst kanske m an får titta i floran nästa gång innan man slöjdar. Köper man exotiskt trä så finns där kanske inte så m ycket inform ation att tillgå, då får m an vara extra försiktig.

Nu är vi m änniskor olika , en del tål slipdam m från vissa träslag andra inte. M en även om m an inte är så känslig är det bra att vara försiktig, använd en riktig dam mfiltermask, slipdamm yr ofta om kring även vid handslipning.

H ar man inte utsug i snickarverkstan så blir ju slipdamm liggande och utgör en viss hälsofara, det virvlas lätt upp och tränger in i ögon, hud och luftvägar.

Barn är gärna med och slöjdar om tillfälle bjuds, de är m ycket känsligare en vuxna, då kanske m an måste vara extra noga med trä och slipdamm. Nedan följer litteraturförteckning och den som vill kan ju ta en studie i ämnet.

H ä lsn in g a r Peder L arsson E sk ilstu n a

MEDLEMSTANKAR

Lacewood (Cardwilia sublimis) En del utvecklar hudutslag M esquite (Propis glandulos) H ar orsakat dermatit p.g.a. att träet innehåller giftet prospinne.

M yrtle (California laurel) Slipdam m kan vara irriterande.

O ak - Red (Quercus falcate) Kan fram kalla astma, andra luftvägsbesvär samt dermatit. D et torde gälla de flesta ek-arter.

Osage orange (Maclura promifera) Saven kan orsaka d e rm a tit.

Vine tree (Ventilago viminalis) Slipdamm mycket irriterande.

M ed derm atit avses eksem på huden som ger klåda, blåsor och små sår .

M ed irriterande avses klåda på hud samt i ögon och luftvägar.

Litteratur.

Holmåsen, Ingm ar . Träd och buskar . ICA bokförlag M itchell, Alan. Nordeuropas träd. Bonniers.

N ielsen, Harald. Giftiga växter. W ahlstrand & Widstrand.

N ationalencyklopedin, cd-rom Trävarufirmor internet.

KNIVMAKARPORTRATTET

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

JAN JONSSON N är jag frågar Jan hur länge han prövade han sig fram och har har hållit på m ed knivtillverkning, idag funnit sig en egen stil på svarar han 4 år. Själv hade jag sina knivar. gissat på minst 10 år. Den För Jan handlar det om m önsterskäm ing som ingår m er hom knivar som han till största eller mindre i hans knivar tar tid att delen har på sitt försälj ningslära sig, varför man blir förvånad bord när jag träffar honom i över att han lärt sig tillverka så Gysinge där Upplands K niv­ pass fina knivar under den korta klubb har sin årliga mässa. tiden.

Knivarna är vackra och jag Jan berättar att han för 4 år sedan fastnar speciellt för de ”håriga” knivslidoma.

På något sätt påm inner de om knivm akaren själv eftersom han har nästan samm a gråa hår i ansiktet, fast knivslidorna är m er väl­ kam made. Vissa av dem har m ittbena framtill. Jan berättar att det är skinnet från älgens framben. Den synliga m ittbenan bildas baktill på nedre delen av benet och är kanske ett resultat av att pälsen ”kam m as” bakåt när älgen tar sig fram i terrängen. Skinnet brukar han tå av jägare för att sedan bereda det själv för att kunna användas till knivslidorna. blev långtidssjukskriven och var Jan Jonsson bor i sysslolös. En kam rat sa till honom Vagnhärad som ligger att han måste aktivera sig med några mil söder om något. D et var då tanken med Stockholm och Söder­ knivtillverkning kom. Jan gick till tälje. Sina rötter har han ”gubbdagis” eller Clas Ohlsson dock i Västemorrlands som det egentligen heter. Där län. köpte han en bandsåg och bandslipmaskin, sedan gick han T ex t och bild hem och började snida.

A n d e rs F ä h å s Tvärt em ot m ånga andra gick han inga kurser för att lära sig knivtillverkningens konster. Istället

28

Bilderna som ja g tog på Jan ’s knivar vid Gysingemässan i fjol har arrangerats tillsammans med smidesarbeten av Per Alnaeus, Uppsala

RADANNONSER

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

RADANNONSERING Här får ni medlemmar annonsera gratis. Material skall skickas in till varje nummer. Samma annons införs maximalt 2 gånger per år.

Slarviga knivar All slags reparation och service av knivar. Även nytillverkning på beställning utförs.

Laszlo Balatoni 0 1 8 - 2 4 48 47

- t ö

Knivmakare!

Vi kan erbjuda Dej en hel del material för knivtillverkning.

Laminerade, rostfria, helståls eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del ur Helles och Bruslettos sortiment.

Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder.

Många olika färger av narvsvärta.

Tenn, mässing, nysilver , spacer m .m .

Dessutom ett 40-tal olika träslag varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas.

Rekvirera vår katalog gratis!

- t ö

Gits Knivmaterial, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. tel. 0270/16760, 070/672 7755.

E-post: knivstig@ telia.com Hemsida: www.knivstig.sida.nu

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare Knivblad Både hadgjorda och fabrikstillverkade.

Etsutrustning För m ärkning av knivblad.

M aterial N ickelsilver, nitar och bolsterämnen.

Rårandsläder, vikslidsläder och < m ycket annat.

Skicka in 20 kronor i ett kuvert så sänder vi dig den nya katalogen.

B o x 2 0 7 * 827 2 4 L ju sd a l * Tel: 065 1 - 163 80 * Fax: 065 1 - 76 73 70 E -p o st: n o r d e ll.k n iv e s @ te lia .c o m * H e m s id a : w w w .n o rd e lllc n iv e s.c o m

30

V A D HÄNDER

KNIVMAKAREN NR 1 - 2002

18- 21 april (Tävling, Norge) Vildmarksmässan 2002, Exporama, Hellerudsletta utanför Oslo.

Information: Villmarksmessen, tel. +47- 66 77 60 90.

19 - 21 april Vildmark och äventyr, mässa i Sollentuna.

20 april (Tyskland) Deutsche Messermachertreffen 2002. Internationell knivmakarträff i Grabcn-Neudorf, Tyskland.

Information: Wolf Borger, tel. +49 - 7255 72 306.

20- 21 april (Tävling, Norge) Knivtreff på Holmen gård, Gjerstad.

Information: Bjorn Brokeland, tel. +47 - 37 15 85 68 11- 12 maj (Tävling, Danmark) Knivtrsef i Nord. Fredrikshamn, Danmark. information: Fredrikshamns turistbyrå, tel. +49 - 98 42 32 66.

10- 12 maj (Tävling) Knivdagar i Söderhamn.

Information: Stig Åkerblom, tel. 0270 - 167 60.

18 - 19 maj (Tävling, Finland) Knivdagar i Fiskars, södra Finland.

Information: Pentti Turunen, tel. 0224 - 960 55.

1 8- 20 maj (Norge) Pinsetreff på Eidsfoss.

Information: 0ystein Myhre, tel. +47 - 33 45 54 56.

20 maj (Tävling) Kniven i blickpunkten, Norrköping.

Information: Peter Ahnell, tel. 011 - 18 86 68.

24 - 26 maj (Norge) Villmarksliv 2002, Vikingskipet, Hamar.

Information: HOA, tel. +47 - 62 51 73 37.

25 - 26 maj Knivmakare i Väst håller kniv- och hantverksmarknad.

Lindome bågskytteklubbs anläggning Information: Bengt Wettesten, tel. 0300 -541 833.

21 - 22 juni (Tävling, Norge)

Dalsmarken 2002, skuleplassen i Dalen i Telemark Information: Åse Rosland, tel. +47 - 35 0 7 70 91.

28 - 30 juni (Tävling)

Knivmässan i Skokloster.

Information: Lars Kock Jalvemyr,

tel.

0 7 0 - 4 2 42 027.

8 -1 4 juli (Tävling)

Knivveckan i Ludvika.

Information: Anders Höök, tel. 0240 - 64 00 39.

14 juli (Norge)

Knivdag på torvstrofabrikken i Myhre, Birkenes.

Information: Steven Carpenter, tel. + 4 7 - 4 8 13 07 43.

2 7 - 2 8 juli

Kvalitetsmarknad för hantverk, Tånga Hed 8 juni (Norge) Voyendagen på Voyen gård i Basrum.

Information: Aril Halvorsen, tel. +47 - 67 54 32 69.

14 - 16 juni (Tävling, Norge) Nord-norsk vildmarksmässa, Barduhallen, Setermoen.

15 juni (Norge) Storhammeren smedtreff på Nass Jemverksmuseum.

Information: Tel. +47 - 37 16 05 00.

15 - 16 juni (Norge) De midtnorske utmarksdager 2002, Stiklestad.

Information: Kåre Norum, tel. +47 - 74 07 72 77.

15 - 16 juni (Tävling, Norge) Aust Agder knivlags knivtreff, Frolands verk.

Information: 0 yvin d Fjeldskår, tel. +47 - 37 03 00 25.

15 -1 6 juni (Tävling, endast Kauhava-knivar, Finl.)

Kauhava knivfestival, västra Finland.

Information: Pentti Turunen, tel. 0224 - 960 55.

Information: Arne Johansson, tel. 070 - 916 56 77 27 - 28 juli (Tävling)

Knivkul i Gysinge.

Information: Marie Fröjdhammar, tel. 0224 - 960 55.

8 - 1 1 augusti (Tävling, Norge) De nordiske jakt- & fiskedager, Elverum.

Information: Magne Rugsveen, tel. +47 - 62 40 90 07.

1 7 - 1 8 augusti (SM-tävling) Hälsinge knivförening håller Kniv-SM 2002.

Information: Reimond D em pw olf tel. 070 - 366 33 95.

Se även hem.passagen.se/dempwolf/helsing 18 augusti (Norge) Vestagder museums knivdag, Vestagder, Kr.sand.

Information: Kåre 0yna, tel. + 4 7 - 3 8 06 38 85.

31 augusti - 8 september (Tävling, Norge) Telemark fylkes handelsstevne.

Information: 0ystein Kohn, tel. +47 - 35 50 27 66.

31