KNfVMAKAREN MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING NR. 2 - 2002. ÅRGÅNG 12
L O G O T Y P T A V L IN G E N
K nivm akaren nr. 2
Man)n: Bertil S öderström Ålder: 47 år Tödd: B urträsk Bor: K eofors, Boliden med sambon Karin
Hej! D et är ja g som är upphovsm an till föreningens nya logotyp, som ja g hoppas skall bli en uppskattad sym bol i olika sam m anhang. Ä nda sedan ja g var barn har ja g haft intresse av att uttrycka m ig genom form och färg. A tt teckna och m åla har alltid intresserat m ig och då har naturen varit m in främ sta inspirationskälla. Även att slöjda av naturm aterial som vrilar, m asur och horn h ar skänkt m ig m ånga trevliga stunder un der m örka vinterkvällar. Jag har även varit m ed om m ånga fina naturupplevelser när ja g vistats i skog och m ark, på ja k t efter slöjdm aterial. På senare tid har ja g även blivit sm ittad av “knivvirus” , vilket förm odligen kom m er att resultera i en och annan kniv fram över. M in förhoppning är att i fram tiden få m öjlighet att ägna m era tid åt knivar sam t att få utvecklas som knivm akare.
M e d v än lig a h ä lsn in g a r B ertil S öderström
Bertils förslag som numer kommer vara logotypenför Svensk knivförening. ' Viss tillpassning har skett i samråd m ed Bertil.
Övriga som sände in förslag på logotyper var: Logotyp nr. 1: Lars Lindberg, Södertälje Logotyp nr 2: Reimond Dempwolf, Bjuråker Logotyp nr. 4, 6, 8 och 9: Annelie Billsmon, Bollnäs Logotyp nr. 5 och 7: EvaBritt Westlund, Söderhamn Logotyp nr. 10: Michael Almqvist, Lövånger
-
20
t ••
KNIVSLOJDARE LADERHANTVERKARE ••
Vi har Sveriges bredaste sortiment av
skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk. Vi är även återförsäljare för Tandy,s produkter
NYHET!! Knivmakarens ABC
30099 Av den danske knivmakaren Mikael Hansen, som leder dig steg för steg gen om de olika m om enten. Rikt illustrerad bok med både färgbilder och illustrationer.
TJÄDER LÄDER AB 816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post: tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se
HISTORIK
K nivm akaren nr. 2
-
2002
Bruksknivar, slidknivar och fickknivar. Lika mycket som vi idag lever i plaståldern, lika mycket levde våra förfäder i träåldern. De flesta vardagsförem ålen var tillverkade av trä, och kniven behövdes för att tillver ka och hålla dem i bra skick. För den som livnärde sig på jakt, fångst och fiske, var kniven helt oum bärlig. Det var otänkbart att ge sig ut i skogen utan den.
Industrins genom brott med alla de produk ter och nya specialverktyg det medförde, gjorde att m änniskan blev mindre be roende av kniven. De handsm idda knivb laden fick vid tiden hård konkurrens av de m askintillverkade, men mot slutet av förra seklet ökade intresset för jakt- och friluftsknivar. Därmed efterfrågades åter handg jorda knivar.
Det är i skogsbygderna som bruket att bära slidkniv varit mest utbrett. I vissa delar av till exem pel Jäm tland och Dalarna bars den till och med av kvinnor. Barn fick tidigt i livet lära sig att hantera kniven. Ofta fick de ärva en hårt nersliten slidkniv och med den i handen kunde de börja ta efter de vuxna i deras arbete. På så sätt skaffade de sig nöd vändiga färdigheter.
I Norge m edverkade även det uppblom strande intresset för bygdedräkter till detta, då norrm ännen ofta bar kniv till sin bygdedräkt. Dessa så kallade "stassknivar" har olika utseende i olika bygder. Oftast är de rikt utsm yckade och försedda med skaft och slidor av utvalda m aterial, silver, nysilver, ädelträ etcetera.
I slättbygder var slidkniven m er sällsynt. Här var det bara "flåbusar" som bar kniven synligt. Andra nöjde sig med fickkniv.
ja n H e d e n b e rg
Ingenstans har kniven varit så vanlig och tillm ätts sån betydelse som i Norden. I Norge talar man om Tollekniv, i Finland om Puukko och i Sverige om Morakniv. Det norska ordet tolle kom m er av tälja. Man har även sagt täljkniv i Sverige, men så sm åningom blev tillverkningen i Mora så stor att orten fick ge namn åt alla slidknivar, trots att långt ifrån alla kom därifrån. Knivsm eder och knivtillverkare har funnits över hela landet och här finns många olika typer av slidknivar. De svenska slidknivarna kan indelas i tre huvudgrupper: svenskknivar, finnknivar - med sm alt blad och krökt slida - och lappknivar vars form, material och dekor som nam net antyder, bygger på samiska traditioner. Den typiska svenskkniven har kraftigt klovlagt blad, ett spolform igt skaft och sym m etrisk läderslida. Em ellertid förekom m er flera andra m odeller med variationer i både form och material.
Text ä r lå n a d fr å n m u se ih ä fte t “K N IV A R - h isto ria & h a n tv e r k ” a v K arin M ånsson, Ystads m useum .
S LÖ JD N JU U U U U TA R E N atur, konst, kultur och hantverk i upplevelseform . Bo på Persåsens hotell eller i stuga! Ät, njut och upplev! 1 2 .0 0 -1 3 .0 0 . Försäljning från verkstad av vacum torkat slöjdvirke: Fruktträ, m asur i sälg, björk, rönn, al, vresfura, svartek m m. 1 3 .0 0 Stora upplevelse guidningen. Även "miniguidningar" dagligen. Ö ppettider sonnnar 2 0 0 2
U tställningar m å-fr 9-19, lö 9-17, sö 11-17 W ärdshuset, hotellet må-sö 09-21, övriga året ring
Persåsen <a° tel. 0643-44 55 50
www.persasen.com
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Foto: Lånat ur FORM
Vad har knivar och ketchupflaskor gemensamt? Jo, de är formgivna av Tapio Wirkkala. Han var den urfinska kraftkarl som blev internationellt känd med sin design under sin verksamma tid på 1950-talet. Wirkkala formgav allt från arkitektoniska stadsutopier till just ketchupflaskor och glödlampor. Den bredd och mångsidighet som han hade, kunde få samtida formgivare konkurrera med. Vem har inte hållit i den isiga Finlandiaflaskan symbolen för finsk sprit - som Wirkkala har designat. Wirkkalas känsla för material, form och texturer verkar aldrig ha sinat. Polerna i hans formspråk är hisnade. Allt mellan den kraftfulla gesten och handens utsökta fin motorik. Det strama och karga var den ena polen, det dekorativa och minutiöst detaljrika den andra. Wirkkala växte upp i en hantverkarfamilj. Hans far var stenhuggare och slutförde bl.a. de två kraftfulla och gigantiska lampbärarna vid entrén till Helsingfors centralstation. Redan som barn blev täljkniven en ständig följeslagare för Tapio Wirkkala. Den - puukkon - var en av rötterna till hans formspråk, tillsammans med pennan och snön, isen i alla dess stadier. Han täljde sig fram till formen, han skar och kapade med exakt precision - rågbröd, björkkubbar, flygplansfanér, kvistfri plywood, trä- och grafitformar. Wirkkala var en globetrotter som åter kommande besökte ett flertal länder i Syd amerika och Sydeuropa. Inspirationen till sitt formspråk hämtade han från naturen. Is, snö, fjällsjöns krusningar, luftbubblor och sprickor inuti isen, Nautilussnäckans spiral, vattnets och eldens virvlar, naturens åsar, håligheter och skåror var hans lärofäder. När detta var överfört i design lockade det till beröring, och till att göra brukarna lika förtrogna med tingen som han själv var. Under sina resor iakttog och lagrade han synintrycken. När pennan inte räckte tog han fram kameran. Ett urval av hans foto-
grafier har visats på olika utställningar. Trots att Wirkkala var en globetrotter och reste mycket var kärleken stor till det lappländska landskapet, det egna timmerhuset, det enkla bänkarna gjorda av grova plankor lagda på träkubbar. Lappland var i hans fall en livgivande drog. Dit måste han återvända tre månader om året. Ingen kunde - inte ens en president få honom därifrån. Han skrev "Lappland har för mig blivit den plats där jag laddar min ackumulator. Den livräddningslina som jag griper, då jag har en känsla av att drunkna. När jag känner ångest av att se hela det europeiska överflödet med alla dess biverkningar, stanken av själviskhet och ärelystnad..." Wirkkala åstadkom mycket under sitt liv. Det skulle ta flera sidor att räkna upp allt. Ett av hans stora uppdrag var som designer åt tyska porslinsfabriken Rosenthal där han åstadkom mer än någon annan designer. Sammanlagt åtta serviser kom han att formge under sina 30 år som samarbetet pågick, fram till hans död 1985. Ett av Wirkkalas viktigaste ting- och form teman var dock puukkon, den finska kniven. Den formgav han 1960 - 61. Björntassen på knivslidan är bomärke för Wirkkala-kniven. Kniven kan vid första anblick se lite stram och tråkig ut, men ju mer man iakttar och känner på den ju mer fascinerad blir man av formen och greppet och upptäcker att den är vacker och fulländad i sin enkelhet. K älla: FO R M , K erstin W ickm an
É ■R
Två, av alla de ting, som Wirkkala form gav under sitt liv.
FO R EN IN G SH A N D U N G A R
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Kallelse till årsmöte H ärm ed kallas du, som m edlem i Svensk knivförening, till årsm öte den 6 ju li kl. 13.00 M ötet k om m er återigen att äga rum i D alarnas M useum , Falun. D et som kom m er att behandlas är följande:
1 Ö ppnande av m ötet. 2 Fastställande av röstlängd. 3 Val av ordförande sam t sekreterare för m ötet. 4 Val av två ju sterin g sm än sam t två rösträknare. 5 Fråga h uruvida årsm ötet beh ö rig en utlysts. 6 Fördragning om styrelsens verksam het 010101-011231. 7 F ördragning om ekonom in m ellan tiden 010101-011231. 8 R evisorernas berättelse. 9 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 10 Frågan om användning av årets överskott eller täckande av underskott 11 Val av tre styrelseledam öter för år 2002. 12 Val av fyra styrelsesuppleanter for 2002. 13 Val av revisor för perioden 2002 - 2003. 14 Val av revisorsuppleant för 2002. 15 Val av 3 ledam öter till valberedning för 2002, varav en sk. 16 F astställande av årsavgift fö r kom m ande verksam hetsår. 17 B ehandling av de förslag och fram ställningar som av styrelsen blivit hänskjutna till m ötet eller som av särskild m edlem skriftligen avläm nats till styrelsen. M ötets avslutande.
M u se e t ä r in rin g a t p å kartan. D å ingen p a rk e rin g fin n s i a n slu tn in g hop p a s vi denna karta kan vara till hjälp.
Kallelse till extra årsmöte H ärm ed kallas du, som m edlem i Svensk knivförening, till extra årsm öte den 31 augusti kl. 15.00 M ötet kom m er att äga rum på Tånga H ed, Vårgårda. D et som kom m er att behandlas är följande: 1) Ö ppnande av m ötet. 2) F astställande av röstlängd. 3) Val av ordförande sam t sekreterare for m ötet. 4) Val av två ju sterin g sm än sam t två rösträknare. 5) Fråga huruvida extra årsm ötet behörigen utlysts. 6) B ehandling av stadgeförslaget. 7) M ötets avslutande.
M otioner Följande m otioner har hitintills inkom m it till styrelsen: 1) A tt årsm ötet för Svensk knivförening åter förläggs till L udvika och i anslutning till K nivveckan. 2) A tt Svensk knivförening skall ha sitt säte i L udvika. Skälen till detta är m ånga. E tt av de m est vägande skälen är att vi skall ha ett stort deltagande av m edlem m ar på föreningens årsm öte eftersom föreningen till största delen består av enskilda m edlem m ar. De flesta engagerad m edlem m ar träffas under K nivveckan i L udvika och det känns bra för föreningens m edlem m ar att denna tradition följs. Ett annat skäl är att det finns stor risk att det bildas ännu en knivförening i Sverige vilket på ett förödande sätt skulle kunna utarm a knivintresset i Sverige. D et finns inte plats for två riksom fattande föreningar i vårt land. R edan under K nivveckan 2 0 0 1 diskuterades det livligt om att bilda en ny förening m en det avstyrdes då. Frågan är om det kan avstyras under detta års K nivvecka.
S taffan P antzar
K nivm akaren nr. 2 - 2002
F O R E N IN G S H A N D L IN G A R
3) A tt årsm ötet, som enligt stadgeförslag skall förläggas till årets första kvartal, hålls på sam m a plats som K niv-SM . M otivering: För att hålla årsm ötet då m ån g a m edlem m ar ändock är sam lade på grund av sitt intresse. På detta sätt far m edlem m arna m öjlighet att delta utan att behöva bekosta dyra resor enbart för årsm ötet. 4) A tt Svensk knivförening ger den förening som håller K niv-SM ekonom isk m öjlighet till v issa evenem ang, exem pelvis foredragshållning, då K niv-SM hålls. M otivering: På detta sätt far m edlem m arna, då m ånga av dem är sam lade, en m öjlighet att gem ensam t få få inform ation. R e im o n d D e m p w o lf FÖRSLAG TILL NYA STADGAR FRAMARBETADE AV STADGEGRUPPEN § 1 Föreningens namn Föreningens nam n är S V E N S K K N IV F Ö R E N IN G m ed säte i ordförandes hem ort. § 2 Föreningens ändamål F öreningens syfte är att som m edlem m ar sam la landets knivföreningar och knivm akare. att att att att
verka fö r att knivm akeriet utvecklas sam t gam la traditioner och det k ulturella arven på detta om råde bevaras. bedriva forskning om knivm akeriet och dess historia. verka fö r en tävlingsverksam het till gagn för landets knivm akare.
§ 3 Föreningens verksamhet Till främ jande av föreningens ändam ål skall föreningen: - ordna u tställningar och aktiviteter inom knivm akeriet. - uppm untra studier av knivm akeriet och dess historia. - läm na råd till föreningens m edlem m ar i tekniska och kulturella frågor rörande knivm akeri. - ordna k urser och sem inarier som är av intresse för m edlem m arna. - verka fö r stipendier till knivm akare inom föreningen. - sträva efter att sam la knivm akare, knivsm eder och andra m ed knivintresse inom föreningen. - sanktionera öppna nationella tävlingar och svenska m ästerskap i knivm akeri. - verka fö r att klara regler för klassindelning utform as liksom att klara bedöm ningspunkter och anvisn ingar för dom arna fastställs sam t att dom are utbildas, allt i syfte att skapa en enhetlig bedöm ning vid landets tävlingar. - verka för internationellt sam arbete. - ansvara fö r utgivning av tidningen K nivm akaren. - tillhandahålla inform ation om föreningens verksam het och knivm akeri via hem sida IT-teknik. § 4 Medlemskap F öreningen står öppen för fysiska och ju rid isk a personer sam t svenska knivföreningar på lokal nivå som vill främ ja föreningens ändam ål. E nskild person beviljas individuellt m edlem skap och föreningar, fören in g s m edlem skap. E nskild person som är m edlem i en lokal förening är m edlem i Svensk K nivförening endast om han har individuellt m edlem skap i Svensk knivförening. Intresserad person kan erhålla fam iljem edlem skap till reducerad avgift som årsm ötet bestäm m er, om någon annan inom fam iljen erlägger fullt m edlem skap. Fam iljem edlem skall icke erhålla m edlem stidningen K niv m akaren. M edlem , som försum m at att betala m edlem savgift, m otverkat föreningens verksam het eller ändam ål eller på annat sätt uppenbarligen skadat föreningen, kan uteslutas ur föreningen. M edlem får ej uteslutas utan att ha haft m öjlighet att yttra sig inom av styrelsen angiven tid. S lutgiltigt beslut tas av årsm ötet efter förslag från styrelse.
F O R E N IN G S H A N D U N G A R
K nivm akaren nr. 2 - 2002
§ 5 Årsmötet F öreningens högsta beslutande organ är årsm ötet. Å rsm ötet b eslutar i alla angelägenheter som är av större betydelse fö r föreningens verksam het. Å rsm öte hålls årligen senast den 31 m ars. K allelse till årsm ötet sker genom m eddelande i tidningen K nivm akaren i sista num ret året innan årsm ötet sam t p å föreningens hem sida.
§ 6 Årsmötets obligatoriska ärenden V id årsm ötet skall följande ärenden behandlas: 1. F astställande av röstlängd. 2. Val av ordförande för årsm ötet och av styrelsen utsedd sekreterare. 3. Val av två ju steringsm än, tillika rösträknare. 4. F råga huruvida årsm ötet behörigen utlysts. 5. Val av förberedande valberedning. 6. Föredragning av styrelsens verksam hetsberättelse. 7. Föredragning av revisorernas berättelse. 8. F astställande av årsavgift fö r kom m ande verksam hetsår. (S tyrelsens förslag) 9. F råga om ansvarsfrihet fö r styrelsen. (S tyrelsen äger ej rätt att rösta) 10. F råga om användning av årets överskott eller täckande av underskott. 11. F astställande av verksam hetsplan sam t styrelsens presentation av ram budget. 12. B eslut om rese- telefon- och traktam entesersättningar. 13. Val av föreningens ordförande. 14. Val av sekreterare, kassör sam t två styrelseledam öter och tre suppleanter. 15. Val av två revisorer sam t en revisorsuppleant. 16. Val av valberedning. 17. Ö vriga val. 18. O m edelbar ju ste rin g av §12 - §17. 19. B ehandling av förslag som styrelsen hänskjutit till årsm ötet eller som väckts av m edlem eller m edlem s förening. 20. F råga om sanktion för m edlem sförening att arrangera svenskt m ästerskap eller öppen nationell tävling nästkom m ande år. 21 . Ö vriga frågor. 22. A vslutning. § 7 Extra årsmöte E xtra årsm öte skall hållas när två tredjedelar av styrelsens ledam öter, eller så m ånga enskilda m edlem m ar som m otsvarar en tiondel av föreningens enskilda m edlem m ar påkallar det. K allelse till extra föreningsm öte sker genom kallelse i K nivm akaren eller genom brev senast två veckor före m ötet. Vid extra föreningsm öte får endast behandlas de frågor som angivits i kallelsen till m ötet. § 8 Rösträtt R östrätt på årsm ötet eller extra årsm öte har enskild m edlem , fam iljem edlem och m edlem sförening som betalat för året beslutad m edlem savgift. Vid val tilläm pas enkel m ajoritet om inte stadgarna annat föreskriver. E nskild m edlem och m edlem sförening har lika röstetal. E nskild m edlem får som om bud, m ed fullm akt, rösta för högst en annan m edlem eller m edlem sförening. § 9 Styrelsen Styrelsen är, då årsm öte och extra årsm öte inte är sam lat, föreningens beslutande organ och är inför årsm ötet
K nivm akaren nr. 2 - 2002
FO R EN IN G SH A N D U N G A R
ansvarig fö r föreningens förvaltning. S tyrelsen består av ordförande, sekreterare, kassör sam t två ledam öter. F ör styrelseledam öterna skall finnas 3 suppleanter. S tyrelseledam öter och suppleanter ska vara bosatta i Sverige. Styrelsens ledam öter väljs för en tid av två år m ed växelvis avgång vartannat år. O rdförande och kassör får ej avgå sam tidigt. O rdförande väljs för en tid av två år. Styrelsen sam m anträder en gång före årsm ötet och i övrigt när m inst en styrelseledam ot så påkallar. S tyrelsen är beslutsför då kallelse utgått i den ordning som föreskrivs och m er än hälften av ledam öterna är närvarande. §10 Styrelsens åligganden S tyrelsen skall: - leda och ansvara för föreningens v erksam het i enlighet m ed dess stadgar. - föra förteckning över föreningens enskilda m edlem m ar och m edlem sföreningar. - ansvara för och förvalta föreningens m edel och inventarier. - utfärda kallelse till årsm öte och extra årsm öte. - om besörja att protokoll förs vid varje förenings- och styrelsem öte. - vid årsm ötet redovisa v erksam hetsberättelse och revisionsberättelse. - presentera förslag till verksam hetsplan. - presentera en ram budget. - ansvara fö r att tidningen K nivm akaren utkom m er på särskild utgivningstid. S tyrelsen beslutar hur föreningens firm a tecknas. §11 Räkenskapsår F öreningens räkenskapsår om fattar kalenderår. §12 Motioner och förslag M otioner och förslag som skall behandlas p å årsm ötet skall vara styrelsen tillhanda senast den 1 novem ber året före årsm ötet. §13 Revision För granskning av styrelsens förvaltning väljer årsm ötet för en tid av ett år två revisorer och en revisorsuppleant. R evisorerna skall upprätta och senast den l m ars till ordföranden överläm na en berättelse över verkställd g ran skning av föreningens räkenskaper och förvaltning. Av berättelsen skall fram gå huruvida revisorerna tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet fö r styrelsen. § 14 Nationell tävlingsverksamhet I landet verksam lokal knivförening, som vill arrangera svenskt m ästerskap i knivm akeri, skall senast i jan u ari m ånad före tävlingsåret hos Svensk knivförening ansöka om sanktion fö r tävlingen. S anktion fö r svenskt m ästerskap eller öppen nationell tävling kan endast läm nas till i Sverige verksam lokal knivförening som är m edlem i Svensk knivförening. M edlem sförening har genom m edlem skap i Svensk knivförening förbundit sig att följa dess regler för tävlings verksam heten på nationell nivå § 15 Ändring av stadgar och föreningens upplösning B eslut om ändring av d essa stadgar eller beslut om föreningens upplösning skall fattas av två på varandra fö l jan d e föreningsm öten, varav ett årsm öte, m ed m inst % röstövervikt. Vid föreningens upplösning skall dess tillgångar överföras till en organisation eller institution som bedriver verksam het överensstäm m ande m ed föreningens syfte och ändam ål.
K N IV M AK A R PO R TR A TTET
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Roger Bergh - knivmakare i världsklass och hjullastare. Knivintresset hade han i behåll och han började köpa blad av Conny Persson. Roger är noga med att påpeka att det på den tiden inte fanns många knivsmeder i Sverige. Problemet för Roger var att de handsmidda bladen var så jämrans dyra. Flan köpte därför en del laminerade blad från FHelle, Brusletto m.fl. knivbladsfabri kanter. Kay Embretsen började tidigt smida damaskblad liksom Conny. En tisdag i april 2002 blir en minnes värd dag för min del. Jag hade nämligen förmånen att tillsammans med Jan-Erik Bergstrand få besöka Roger Bergh i hans smedja och verkstad. Den finns inrymd i en liten souterrängbyggnad i Älvsjö, som är en av Stockholms närförorter. Jag vet inte när timmarna försvann så snabbt senast. Intrycken var överväldigande och Roger visade sig vara en mycket trevlig person som fullkomligt spred inspiration omkring sig. Roger bodde en tid i Östnor, 300 meter från Frosts knivfabrik. Ni vet Erik Frost, han med moraknivarna. Roger gick en utbildning i hemslöjdssnickeri och passerade knivfabriken på sin väg till skolan varje morgon och eftermiddag. Bröderna Jönsson hade också sin fabrik utmed Rogers väg till skolan. Roger köpte sina första knivblad av gubbarna på Frostfabriken. En gång när han sökte sig till knivfabriken knackade han på gamle Erik Frosts dörr. Erik Frost öppnade och bjöd in ynglingen Roger att titta på knivar. Där fanns minsann knivar! Frost hade skickat knivblad till världens alla hörn och fått betalt i knivar i stället för pengar. Rogers besök hos den gamle Erik Frost var ett avgörande ögonblick. Flan skulle minsann göra knivar! Roger säger över kaffemuggens kant att han hållit på med "eländet" i 26 år nu. Den första kniven av hans hand såg dagens ljus 1975 och redan 1976 for han till Jokkmokks marknad och började sälja knivar! Roger hade tidigare sysslat en del med läderarbeten och när han fortsatte sin hantverksutbildning i Vilhelmina kom han i kontakt med samernas slöjdkonst. Flan började göra sameknivar med gravyr och allt. Flan till bringade ett år i Vilhelmina och flyttade sedan sina bopålar till Ångermanland, där han blev getfarmare och tillverkade getost i fyra år. Flan blev trogen bondens profession ända fram till 1995, så han är en hejare på att köra traktor
Roger köpte sina första damask blad av Conny runt 1990-91. Roger hade tidigare provat på att smida laminerade blad men nu blev det damaskblad för hela slanten. Flan gick nu i gång på allvar med knivmakeriet. Flan for till en knivmässa i Lugano i Schweiz (han tilldelades priset Best in Show där) och fick adressen till knivmässan i Paris, dit han for med ett antal knivar som han gjort på blad av Conny Persson. Flan sålde sin första kniv i internationella sammanhang och kom att besöka mässan varje år framöver. Flan gjorde sin första resa till USA 1997. Numera gör han 4-5 besök per år vid utländska knivmässor. Roger flyttade till Stockholm 1999 men nu står han i begrepp att lämna storstaden för ett lugnare liv i Norrland. Flyttlasset går i sommar och han ser fram mot att få inreda en 150 kvm stor ladugårdsbyggnad till smedja och knivverkstad. När< vi gått igenom levnadshistorien och kommer in på det riktiga knivsnacket blir det verkligen intressant. Roger hävdar - med rätta ? - att alltför många knivsysslare gör alltför likartade knivar. Det är det som gör det så svårt för knivmakarna att sälja sina alster. Genom träget arbete och utvecklandet av en egen stil blir man betydligt mer intressant. Det är också stor skillnad på hur man ser på knivar här i Sverige och internationellt. I USA börjar den presumtive knivköparen med att titta på
K nivm akaren nr. 2 - 2002
K N IV M AKA RPO R TRÄ TTET Till vänster Blad: vriden stjärnmönstrad damasc ihopväld med en stång rent bearbetat järn från ett gammalt vagnshjul från 1870. Bolster: Nickelsilver Skaft: 300 år gammal sjödränkt ek, stål och fossil valrossbete som mellanlägg. Slida: Rårandsläder
o "§s -S OQ cg
Till höger Blad: Vridet jä rn i centrum och explosionsmönstrat damascstål i rygg och egg. Skaft: Fossil val ros sbete m ed 18k guldlåsning Slida: Fossil valrossbete m ed 18k beslag Guldarbetet gjort av Sara-Mi
Till vänster Blad: Ormskinnsmönstrad damasc med Om-symbolen (indiskt mantra) invälld. Egg i fy rverke ridamas c. Allt i karbonstål. Bolster: Nickelsilver Skaft: Fossil mammutbete omgärdat av 300 år gammal sjödränkt ek. Stål och fossil valross som mellanlägg. Slida: Rårandsläder
oo 6 '"o Q O -Si
-3
CQ cg Till höger Blad: Sammansatt av 5 delar. Stjärnmönstrat damascstål i centrum, vridet järn samt explosionsmönstrat da mascstål i rygg och egg. Bolster: Nickelsilver. Skaft: Mammutbete m ed vridmönstrat damascstål i ryggen och explo sionsmönstrat damascstål på magen. Slida: Rårandsläder
KN IV M AK A R PO R TR A TTET bladet. Om inte bladet väcker intresse blir det inget köp. Här i Sverige börjar man med att titta på sömmen. Är inte sömmen bra spelar det inte så stor roll hur fint eller dåligt bladet är. Här kommer den tydliga skillnaden i fråga om synen på slidan tydligt i dagen. På min fråga varifrån han hämtar sin inspi ration ser Roger en aning frågande ut. Han svarar att "det bara kommer". Han vet att den internationella knivpubliken gärna söker något "brutalt" och det behöver inte vara helt perfekt i alla avseenden. Det måste dock finnas en friskhet i de små felaktigheterna i t.ex. slidmönstrets symmetri. När Roger gör en slida improviserar han, gärna en aning grovt och brutalt. Jag kan bara konstatera att resultatet vanligtvis blir mycket lyckat. Det är naturligtvis delvis en följd av Rogers enorma rutin. Han har gjort några tusen knivar vid det här laget och erfarenheterna av dessa knivar med slidor sätter förstås sina spår i kombination med den talang och konstnärliga blick som kännetecknar Roger. Roger plockar fram ett fotoalbum och vill visa vilken "dynga" han gjorde förr i världen. Om jag kunde hantera blad, skaftämnen och läder på det sätt som han gjorde då skulle jag vara mäkta stolt. Många av knivarna på bilderna har silverholkar och andra dekorationer i silver. Roger förklarar detta med att han gick en silver- och tennutbildning i Piteå 1996. Numera gör han gärna enklare skaft men med exklusivare material. Silverarbetena hanteras nu av kvinnan i hans liv, Sara-Mi, som är guldoch silversmed. Roger har en förkärlek för fossila material. Han uttrycker saken så att han "torskat" på udda skaftmaterial. När jag får se hans materialförråd förstår jag vad han menar. Jag har aldrig sett så underliga tingestar och förstår inte hur det skall kunna användas till knivskaft. Med en ängels tålamod förklarar Roger hur han väljer bitar till olika delar av skaftet och hur ämnet bearbetas på bästa sätt. Han delar gärna med sig av sitt kunnande och filen och den lilla tandteknikerslipen åker fram med jämna mellanrum för att han vill gärna ge en bild av hur materialet ter sig i behandlat skick. Jag vet att Roger gör de flesta knivarna pa beställning och frågar hur han lägger upp arbetet. Roger kan smida ett femtiotal knivblad som han efter slipning och härdning sätter igång och skaftar. Sedan syr han slidorna, den
K nivm akaren nr. 2 - 2002
ena efter den andra. Beställarna anger pa ett ungefär hur mycket kniven får kosta och vilka material som skall ingå. Roger har sedan frihet att utforma kniven inom dessa ramar. Han har inte några färdiga knivar att visa men han har åtminstone ett trettiotal bladämnen liggande i smedjan. Därtill har han ett trettiotal beställningar som skall vara färdiga den 10 juni. Karl 'n måste verkligen jobba rationellt! När vi pratar om framtiden säger Roger att hans egen utveckling går i riktning mot större saker och kanske också fällknivar. Han säger att utvecklingen på mönstersmidets område varit enorm under senare år. Internet har öppnat marknaden på ett fantastiskt sätt och i dag kan vem som helst hålla sig underrättad om vad som sker i andra länder på knivmakeriets område. Hantverkskunnandet går tydligen i arv i Berghfamiljen. Avslutningsvis tar Roger fram en kniv som hans son Isak har gjort. Skaftet består av valrossbete, stabiliserad björk, mammut och vildsvinsbete. Filade mellanlägg av tenn kompletterar skaftet. Vildsvinsbeten är skulp terad och en vis mans långa hår och skägg dominerar den skaftdelen. Vad månde bliva av denne 24-åriga yngling som för närvarande utbildar sig i bl.a. datorgrafik? Under resan hem har jag en hel del att tänka på. Efter allt jag hört och sett förstår jag att Roger Bergh har nått sina internationella framgångar. Det kommer att ta tid att smälta alla intrycken. Det slår mig att jag har ett par Roger Berghblad hemma. Förhoppningsvis kommer min nyvunna inspiration att hjälpa mig att förse dessa blad med de skaft de förtjänar! L ars K ock ja lv e m y r
EFTERLYSNINGAR
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Vem har gjort kniven? Eric Persson vill gärna få reda på vem som tillverkat denna kniv. Manufakturmuseét har kommit fram till att bladet är smitt av Pontus Holmberg, Eskilstuna, år 1886.
Detalj från slidan.
Vem är knivmakaren? Kniven på sista sidan finns det inga uppgifter till. Är det någon som vet skaparen av denna annor lunda men trevliga kniv?
Du som har information om någon av knivarna, hör av dig till redaktionen.
Svar till Lars Billström Knivmakaren bakom denna kniv är Rolf Backlund, Piteå. Det var fler som kändeotill detta och Rolf ringde själv till redaktionen. Han påtalade då att någon m åsteoha gjort en ändring i signeringen, det skall stå RB 15 och talet 15 står för att det är den 15:e kniv han gjort. Han tyckte även det var tråkigt att någon stått för uppgiften att det skulle varit Roland Blind som gjort kniven. Denna uppgift lämnades då Lars köpte kniven från en antikshop. Antikshopen i sin tur har fått samma uppgift.o Rolf själv har sålt kniven i god tro. Det skulle vara in tressantoatt få veta vem som ändrar signeringar och diktar ihop historier på detta sätt. Vill någon kontakta Rolf går han att nå på adressen: Rolf Backlund Gärdesgatan 14 941 34 Piteå Telefon: 0911 - 155 40
Svar till Sven-Inge Lundin JF, vilket syntes på klisterlappen på denna kniv, står för Johan Fankki (19201996). Johan var son till den legendariske Jon Pålsson Fankki. Flera medlemm ar som hört av sig om denna kniv också.
Vi tackar samtliga som lämnat uppgifter om knivarna.
K nivm akaren nr. 2 - 2002 ,
—
............
_
I
Årets kniv-SM hålls i Delsbo av Hälsinge knivförening. 5 st domare kommer att bedömma de knivar som sänds in och samtliga deltagare erhåller bedömningsprotokoll på sina alster samt diplom for deltagande. Klassindelning: Brukskniv Halvhornskniv Smyckeklass (bälte) Fulltångeknivar
Förfinad brukskniv Öppen klass Smyckeklass (ej bälte) Ungdomsklass
H elhornskniv Specialklass Fällknivsklass
Alla klasser enligt Svensk knivförenings bestämmelser. Kniv/arna får ej tidigare ha deltagit i tävlan och skall sändas till Hjördis Fernström , Tåå 3230, 820 62 Bjuråker och måste vara framme senast 9:e augusti. Med kniv/arna skall medsändas papper, på vilket det står: Namn, adress, postadress, telefon, Skaftmaterial (fullständigt), Bladsmed samt material i slida (fullständigt). Deltagande kostar 100:-/deltagare vilket skall sättas in på föreningens postgiro, 41 08 24 - 7. Vill du boka försäljningsstånd går detta att göra med Olle Persson, tel. 0653 - 151 33. Mer information kommer att finnas på internet på hem.passagen.se/dempwolf/helsing
Vi har allt du behöver för att tillverka knivar.
SlurthWundlui/.. Skiuvsi>vkc ivyrflickUr............................. Vax. TlM *..... Jano niUcn.............
Kiuvfuiurci....
l.uwliim. il>r*iorin£sLunp«>r SkyJJjgbs.ifwn, Scrimslu». KimnutarUdi
Har fortfarande kvar väldigt fint stabiliserat material riser från 100 till 250 Skr.
JanQ knives, N äsm ark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@ jano-knives.com Hem sida: ww w.jano-knives.com
U m
iV
k n iv e s
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 2 - 2002
Knivdagar i Söderhamn
Kniven, med vilken Åke Eriks son tog hem titeln Årets kniv samt l:a pris i förfinad bruks, klass A Blad: Pär Björkman. Skaft: Buffelhorn, duralumi nium. Slida: Rårandsläder
Jörgen Hillgrens kniv som kammade hem I :a pris i fö r finad bruks, B Blad: Pär Björkman. Skaft: Björkvril, nickelsilver. Slida: Rårandsläder
Förfinad bruksniv av U lf Jansson, Täby. Blad: Pär Björkman. Skaft: Masurbjörk, buffelhorn, nickelsilver, mässing. Slida: Rårandsläder.
Kniv av Anders Regnander, 2:a pris i smycke, bälte. Blad: Eget. Skaft: Snidad mammutbete. Slida: Rårandsläder, 925 silver.
2:a pris i öppen klass av Johan Stenevad. Blad: Mattias Styrefors. Skaft: Stabiliserad lönnvril, mammut. Slida: Rårandsläder
Vinnare i damklass, Gunilla Ahlström. Blad: Erling Edvardsen. Skaft: Bocote. Slida: Rårandsläder, silver 925.
INRIKES REPO RTAG E PRISLISTA KNIVDAGAR I SÖDERHAM BRUKSKNIV KLASS A (Max HOp) 1:A PRIS: C urt-Ivan W iklund, F redrika, 108p 2:A PRIS: Jö rg en H illgren, Bergby, 98p 3:E PRIS: S tig Å kerb lo m , N orrala, 91p
K nivm akaren nr. 2 - 2002
UNGDOMSKLASS (Max 120p) 1:A PRIS: E rik Lundquist, H usum , l l l p 2:A PRIS: Johan K ilberg, N äsviken, 97p 3:E PRIS: R o b ert Sjödin, Orsa, 85p HEDERSPRIS: Jo n a th a n H elin, Orsa, 84p ÅRETS KNIV
BRUKSKNIV KLASS B (Max HOp) 1:A PRIS: B e n g t-O lo fT a llro th , H u su m , 93p 2:A PRIS: B o M yhrgren, H allstaham m ar, 86p 2:A PRIS: Jan B ergstrand, E kerö, 86p 3:E PRIS: Jo h a n Stenevad, K an g o s, 85p
Å k e E riksso n s v in n a rkn iv i F örfinad b ru k sh n v , A
PUBLIKENS PRIS Vet v i tyvä rr ej i skriva n d e stund.
FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS A (Max 120p) 1:A PRIS: Å k e E riksson, H usum , 119p 2:A PRIS: S tefa n H eldt, Sö d erh a m n , 1 15p 3:E PRIS: Sören N orberg, N ju ru n d a , 105p FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS B (Max 120p) 1:A PRIS: Jörgen H illgren, Bergby, 1 lö p 2:A PRIS: G u n o lf Pålsson, K u ngsham n, 1 lö p 3:E PRIS: Torsten Häller, Lysekil, lOOp 3:E PRIS: U lf Jansson, Täby, lOOp HALVHORNSKLASS (Max 120p) KAPRIS: R o l f B acklund, P iteå, 104p 2:A PRIS: Ja n Jonsson, Vagnhärad, 93p 3:E PRIS: S tefa n Groth, Valbo, 85p SMYCKESKNIV BÄLTE (Max 120p) 1:A PRIS: S tefa n H eldt, Sö d erh a m n , 109p 2:A PRIS: A n d e rs Regnander, N o rra la , 97p SMYCKESKNIV EJ BÄLTE (Max 120p) 1:A PRIS: Sven Thunberg, N jutånger, 1 lö p 2:A PRIS: Stefa n H eldt, Sö d erh a m n , 1 13p 2:A PRIS: R o l f B acklund, P iteå, 1 13p 3:E PRIS: A n d e rs Regnander, N orrala, lö ö p FULLTÅNGEKLASS (Max 120p) 1:A PRIS: G ino Q uesada, Ekerö, 9öp 2:A PRIS: A n d e rs R egnander, N o rra la , 87p ÖPPEN KLASS (Max 120p) 1:A PRIS: U lfB ra n d t, H usum , 1 14p 2 :A PRIS: Jo h a n Stenevad, K angos, 104p 3:E PRIS: A n d e rs Regnander, N orrala, l ö l p SPECIALKLASS (Max 120p) 1:A PRIS: A n d e rs Regnander, N orrala, 109p 2:A PRIS: M a ts B jurm an, S tockholm , 103p 3:E PRIS: J o h n n y A xling, Sö d erh a m n , lO lp DAMKLASS (Max 120p) 1:A PRIS: G unilla A hlström , N o rra la , 8öp 2:A PRIS: G unilla A hlström , N orrala, 85p 3:E PRIS: A n n e li B illsm on, B ollnäs, 82p
1Q
l:a pris i smyckekniv, ej bälte av Sven Thunberg. Blad: Stefan Heldt. Skaft: Pockenholtz, mässing. Slida: Rårandsläder, mässing. Stefan Heldt fick 2:a pris i klassen smyckekniv, ej bälte med denna miniatyrkniv. Blad: Eget. Skaft: Björkrot, mässing. Slida: Rårandsläder, mässing.
INRIKES REPO RTAG E
K nivm akaren nr. 2 - 2002 Halvhornskniv av R o lf Backlund som tog l: a pris i klassen. Blad: Ivan Linderborg. Skaft: Masurbjörk, renhorn. Slida: Rårandsläder, renhorn.
7 ungdomsklass placerade sig Johan Kihlberg på en 2:a plats m ed denna kniv. Blad: Ingemar Nordell. Skaft: Stabiliserad valnöt, mässing. Slida: Rårandsläder.
Foto: Pär-Håkan Lavrin
Roligt form ad slida till denna brukskniv, av Bo Myhrgren, vilken fick dela på 2:a plats. Blad: Henry Hildén. Skaft: Ask. Slida: Rårandsläder.
Reflektion Till årets tävling i Söderhamn hade det inkommit 108 knivar i olika klasser. Under söndagen den 5/5 hade domarna Rolf Friberg, Lazlo Ballatoni och Robert Mattson den svettiga uppgiften att utse årets segrare i de olika klasserna (se prislista). Nagra saker fran bedömningen som jag tycker är viktiga att påpeka då dessa diskuterades ingående av domargruppen. 1. Knivarna bedömdes utifrån de andra knivarna i klassen. D.v.s. att 100 poäng i t.ex. ungdomsklassen inte kan jäm föras med 100 poäng i bruksknivsklassen då förutsättningarna utifrån regelverket inte är desamma. 2. En punkt som säkert kommer att diskuteras vidare är det som uppstod i bruksknivsklasserna. Enligt reglerna står att slidan endast skall vara av läder vilket gjorde att några knivar med metallögla vid upphängaren eller metallnit i upphängaren inte ansågs uppfylla normerna. Domarna valde att bedöma knivarna utom tävlan då det var bra arbeten som föll på den ovan givna punkten. Något för regelgruppen att ta tag i. Domarna ansåg att en metallögla vid upphängningen snarast kan ses som en detalj som höjer funktionen då den minskar slitaget på upphängaren. Utifrån detta vill jag från arrangörshåll trycka på att det är viktigt att läsa igenom Svensk Knivförenings regler innan kniven skickas till tävlingen för att undvika sådana här problem. Det är också viktigt att påpeka att ställer jag upp med en kniv till en tävling underkastar jag mig domarnas bedömning då den måste anses som proffesionell. Regelverket som svensk knivförening tagit fram måste också tills vidare vara det som vi skall bli bedömda efter oavsett vad vi personligen har för uppfattning om det. Varför jag tar upp detta är för att jag vet att det vid tillfällen gått varma diskussioner om hur knivar kunnat bedömas si och så. Domarna dömer kniven i förhållanden till andra i klassen vid ett tillfälle och ställs kniven mot andra knivar kan bedömningen bli en annan. När det gäller problemen med tolkning av reglerna hoppas jag personligen att det kan vara bra start för fortsatta diskussioner om regelverket. Då det i skrivande stund inte ännu varit tävlingshelg ber jag att få återkomma med en närmare inblick på tävlingshelgen i nästa nummer. Har Du synpunker på det jag skrivit om ovan så kontakta mig gärna.
Vi hörs och syns! M a ts H olm berg Sekr. S öderham ns Knivgille Tel: 0270 /131 33 E-post: m ats-holm berg@ telia.com
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Är du aktiv och kreativ? Vi har materialet
K'HrtbyS H200l/2002
w w w .Slojd-D etaljer.com -Hela sortimentet, 8000 artiklar nu på nätet med tips, idéer, extraerbjudanden och nyhetsbrev. Gå med som internetmedlem.
katalog!
iS lö j d ^ D e t a lj e r Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Tel. 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@Slojd-Detaljer.com
Bilder från Sollentunamässan Nils Sandelius ser nöjd ut med att vara på mässan. Förhoppningsvis fo r han hem lika glad.
Stig Åkerblom och L eifG lent i samspråk med Lars Blänning
s e "a K £
Foto: Pär-Håkan Lavrin
Mats Bjurman hade gjort ett annorlunda blad till den kniv han tog ett 2:a pris i specialklass med. Blad: Eget. Skaft: Stabiliserad palm, buffelhorn. Slida: Rårandsläder, buffelhorn. Fulltångekniv av Gino Quesada. I :a pris i fulltångeklassen. Blad: Eget, AEB-L. Skaft: Stabiliserad masurbjörk, björkvril. Slida: Shaftläder. Kniv inlämnad till öppen klass av Börje Persson, Gävle Blad: Ingemar Nordell. Skaft: Buffelhorn, mammut. Slida: Buffelhorn, mammut, tenn.
K nivm akaren nr. 2 - 2002
INRIKES REPO RTAG E
Mässan Vildmark & Äventyr Den 19-21 april 2002 arrangerades mässan Vildmark & Äventyr i Sollentuna strax norr om Stockholm. Bland utställarna fanns - förutom firmor och organisationer inom jakt och sportfiske - knivmakare, materialförsäljare och Svensk knivförening. Föreningens monter bemannades av medlemmar från Stockholms knivförening. För första gången fick vi hålla till i den större utställningshallen, hall 2, som är betydligt luftigare än hall 1. Trots att Stockholmstrakten hade ett fantastiskt vårväder att bjuda på sökte sig många intresserade till mässan redan på fredagen. Ett stort antal besökare stannade till vid knivmakarnas och föreningens montrar. Jägarförbundet hade skytteuppvisningar alldeles i närheten och dessa drog en hel del folk. Föreningen sålde lotter i överraskande stor mängd. Redan under fredagen gick fyra knivar ut som vinster i knivlotteriet och äldre nummer av Knivmakaren hade en strykande åtgång som vinster till dem som hade rätt slutsiffra. Knivskolekniven, vars tillkomst vi kunnat följa i Laszlo Balatonis och Anders Fällås Knivmakarskola i Knivmakaren, lottades ut i ett särskilt lotteri. Dessa lotter blev dock inte slutsålda så ännu finns chansen att köpa lotter, t.ex. vid föreningens årsmöte. Föreningen fick också ett antal nya medlemmar. Intresserade besökare kunde nämligen teckna medlemskap och betala medlemsavgiften "rakt över disk". De fick då med sig Knivmakaren nr 1/ 2002 . Fanns det då något nytt i branschen? Ja, en hel del nygjorda knivar som man inte sett tidigare fanns naturligtvis att titta på. Stefan Åberg visade en knivtyp i moraknivsstil som var intresserant. Man kunde lossa bladet, vända på det och stoppa in det i skaftet. På så sätt blev ju kniven väldigt behändig att ha i fickan eller i ett fack i ryggsäcken. I övrigt var det ganska sparsamt med nyheter i knivbranschen. Knifepassion visade en tryckluftsdriven och vattenkyld gravyrmaskin som gjorde hela 400000 varv. Handstycket var väldigt smäckert och dessutom vibrationsfritt. Även om utbudet av nyheter var begränsat blev mässan lyckad. Det är ju alltid trevligt att träffa knivfolk och prata kniv.
Anders Regnander närvarade på mässan. H är ses han fram för den gamla logotypenför Svensk knivförening.
Mässan i Sollentuna är ju också något av en säsongsupptakt och förväntningarna inför kommande knivmässor och tävlingar är stora hos knivgubbarna. Det är också roligt att så pass många knivföreningsmänniskor åker ända till Sollentuna för att besöka mässan. En reflektion som jag gör efter mässan är att knivintresset i Sverige knappast kan ha varit större. Intresset för svenska knivar tycks också öka utomlands. En engelsman med äventyr i blodet var helt tagen av handgjorda svenska knivars skönhet och användbarhet. Han tillbringade sex månader om året i Antarktis och på Svaalbaard. Han måste ha en kniv som han kunde lita på. Inför varje resa köpte han sig en ny kniv och nu var det dags att köpa igen. Han valde en mycket fin kniv med damaskblad utan att ställa några frågor om priset, som faktiskt var humant. Även lördagen och söndagen bjöd på sol och värme men besökarna kom ändå i en strid ström till mässan. Lotterivinster gick ut i jämn takt och personalen i föreningens monter fick besvara många frågor om föreningen och knivmakerikonsten. Det ekonomiska utfallet för föreningens är inte klart i skrivande stund, men det skulle förvåna om vi inte har anledning att vara nöjda. Man måste också hålla i minnet att det kan vara en investering för framtiden att komma i kontakt med en större publik vid en så pass stor mässa som detta var. Vem vet hur många knivmakarfrön som såtts inför den säsong som nu äntligen kommit igång på allvar?
L ars K ock Jalvem yr
A L L M Ä N IN FO R M A TIO N
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Medlemsvärvartävlingen Skojigt att en del ställde upp och försökte värva nya medlemmar. Bengt-Olof Tallroth jobbade mycket med att få till fina priser till de som deltog i tävlingen och de som ställde upp med priser var: Anders Holmertz Bröderna Holm Damasteel Gits knivmaterial Nordell knives Jano knives Knivboden Pasadena Pär Björkman Svenska jägareförbundet
Följande personer värvade medlemmar och kommer att erhålla pris för detta. Namn och postort
Antal nyvärvade
Teuvo Sorvari, Kaarina, Finland Kari Rantalankila, Oulu, Finland Sven Larsson, Hallstahammar Rolf Fernström, Bjuråker Jörgen Sandberg, Flässleholm Carl-Inge Rehnström, Motala Leif Nordlöf, Härnösand Stig Hägglund, Kramfors Kent Stafås, Rada Bo Göran Karlsson, Frösön Eskil Andersson, Kåge Jan-Ove Jacobsson, Mjölby
Priserna kommer att sändas ut så fort som möjligt. Det kommer också att ske en lott dragning bland de nya medlemmarna.
Utlottning av knivskolekniven Vill än en gång påminna om lotteriet, där vin sten är kniven som Laszlo Balatoni tillverkade under knivmakarskolan. Lotter kommer att finnas till försäljning på samtliga mässor och tävlingar där Svensk knivförening finns med, eller med andra ord, så länge lotterna räcker.
Artiklar till tidningen För att ännu mer öka kvalitén på medlems tidningen har styrelsen beslutat att bilder och artiklar som kommer med i tidningen skall hon oreras. Detta gäller dock inte då man skriver om eget arrangemang.
i argatnpr Är Du intresserad av att kopa tidigare årgångar av Knivmakaren? På inbetalningsblanketten till föreningens postgiro kan Du skriva vilka årgångar som önskas. Betalning sker i för skott. 1 årgång = 125:- Skr Årgång 91-98 = 650:- Skr
13 4 4 3 3 3 3 3 2 1 1 1
K nivm akaren nr. 2 - 2002
V A D H Ä N D ER
31 maj - 2 september (Danmark) Utställningen Alla tiders knivar. Vendsyssel historiska museum i Hjörring. Arrangerad i samarbete med Vendsyssel knivmakarlag. In fo rm a tio n : N ie ls B en d sen , tel. +49 - 9 6 2 4 10 50.
8 juni (Norge) Voyendagen på Voyen gård i Basrum. In fo rm a tio n : A r il H alvo rsen , tel. + 47 - 6 7 5 4 32 69.
14 - 16 juni (Tävling, Norge) Nord-norsk vildmarksmässa, Barduhallen, Setermoen. 15 juni (Norge) Storhammeren smedtreff på Nses Jemverksmuseum. In fo rm a tio n : Tel. + 47 - 3 7 16 05 00.
15 - 16 juni (Norge) De midtnorske utmarksdager 2002, Stiklestad. In fo rm a tio n : K å re N orum , tel. + 47 - 74 0 7 72 77.
15 -1 6 juni (Tävling, Norge) Aust Agder knivlags knivtreff, Frolands verk. In fo rm a tio n : 0 y v in d Fjeldskår, tel. + 47 - 3 7 03 00 25.
15 -1 6 juni (Tävling, endast Kauhava-knivar, Finl.) Kauhava knivfestival, västra Finland.
8 - 1 1 augusti (Tävling, Norge) De nordiske jakt- & fiskedager, Elverum.
In fo rm a tio n : P entti Turunen, tel. 0224 - 9 6 0 55.
In fo rm a tio n : M a g n e R ugsveen, tel. + 4 7 - 6 2 4 0 90 07.
21 - 22 juni (Tävling, Norge) Dalsmarken 2002, skuleplassen i Dalen i Telemark
17 -1 8 augusti (SM-tävling) Hälsinge knivförening håller Kniv-SM 2002.
Info rm a tio n : Å s e R osland, tel. + 4 7 - 35 0 7 70 91.
In fo rm a tio n : R e im o n d D e m p w o lf tel. 0 7 0 - 36 6 33 95. S e ä ven h em .p a ssa g e n .se /d em p w o lf/h e lsin g
28 - 30 juni (Tävling) Knivmässan i Skokloster. In fo rm a tio n : L a rs K o c k Jalvem yr, tel. 070 - 42 42 027.
18 augusti (Norge) Vestagder museums knivdag, Vestagder, Kr.sand. In fo rm a tio n : K å re 0 y n a , tel. + 4 7 - 3 8 06 38 85.
31 augusti - 8 september (Tävling, Norge) Telemark fylkes handelsstevne. 8 - 1 4 juli (Tävling) Knivveckan i Ludvika. In fo rm a tio n : A n d e rs H öök, tel. 0240 - 64 0 0 39.
14 juli (Norge) Knivdag på torvstrofabrikken i Myhre, Birkenes.
Info rm a tio n : 0 y s te in Kohn, tel. + 47 - 35 5 0 2 7 66.
31 augusti - 1 september M edlemsträff för Svensk knivförening på Tånga Hed. Info rm a tio n : S tig Å kerblom , tel. 0270 - 16 7 60.
In fo rm a tio n : S teven C arpenter, tel. + 47 - 4 8 13 0 7 43.
2 7 - 2 8 juli Kvalitetsmarknad för hantverk, Tånga Hed 27 - 28 juli (Tävling) Knivkul i Gysinge.
25 oktober - 31 december Utställningen Kniven, tradition och nydaning på Upplands museum. Arrangeras av knivmakare i Uppland.
In fo rm a tio n : M a rie F röjdham m ar, tel. 0224 - 9 6 0 55.
Info rm a tio n : Tore K varfordt, tel. 018 - 16 91 71.
In fo rm a tio n : A r n e Jo h a n sso n , tel. 070 - 9 1 6 5 6 77
TIPS & TRICKS I detta nummer får vi ta del av ett efter längtat bidrag om skruvad söm. När du inte kan lägga en rak söm, gör en krokig! Om en lite annorlunda sömnadsteknik Berättad av Jan Hedenberg.
Många knivslöjdare har troligen någon gång haft bekym m er med att få till en perfekt och rak söm på sina knivslidor. Jag tycker själv att det kan vara nog så trixigt em ellanåt, särskilt då jag har att göra med ett läder som är hårt som m asonite, vilket ju händer. Hur många av oss har inte suttit med ett sådant slidäm ne och försökt fått till något användbart av det? Troligen har vi alla då prövat att blidka det vrenskande m ateri alet genom att blöta på det ytterligare lite grann, kanske i flera om gångar till och med. En åtgärd som ju faktiskt som bekant kan få fatala effekter. Lädret blir visserli gen lättare att bearbeta, men dagen efter har det kanske krympt mer än beräknat och sömmen., ja den blev kanhända inte alls som vi planerat. Dessutom , vi som hållit på ett tag vet ju vad "apelsinskalseffekten" är för något. Nämligen den att med mera blötning och ty åtföljande ökande grad av krympning, får den färdiga slidan en knottrig yta - som på en apelsin. Inte kul! Prova därför att m edvetet sy en krokig söm! Och använd gärna ett billigt och bra läder till att börja med. Jag har under några år experim enterat med s-form ade och även fullständigt spiral -for made sömmar, det vill säga runt om slidan löpande sömmar. Inte för att jag har några direkta bekym m er med att sy en alldeles rak söm, utan mest för att det är lite kul att experim entera och pröva nya tekniker. Men tekniken kräver ett lättarbetat läder. Det går visserligen att använda det vanliga rårandslädret, det som också säljs under nam net norskt valkläder. Men då får man leta efter en bit som inte är så väldigt hårt kom prim erad och den bör inte vara tjock are än 2,2 - 2,4 mm. Man bör också se till
K nivm akaren nr. 2 - 2002
att råranden håller sig kring m illim etern, inte mer. Uppfyller inte lädret de kraven kan det lätt uppstå problem under torkningsprocessen och man tvingas kanske helt i onödan kassera flera ämnen. Bättre ekonom i och betydligt roligare är det om m aterialet uppfyller beskrivna egenskaper. Till att börja med är det att rekom m endera användning av en enklare lädertyp, kanske ett rem läder eller liknande. Det är bra att först bli bekant med tekniken, innan du satsar 25-50 kronor på ett ämne som kan ske får kasseras. Men jag vill ändå bestäm t påstå, det är egentligen ingen svår teknik, bara man tar det lite lugnt och fint! Om jag personligen skall rekom m endera ett läder så har det under några år funnits att köpa hos Norwegian Knives i Töcksfors. Det är det läder jag oftast använder till mina slidor med "snurrad" söm. Det är lite m jukare än det ordinära rårandslädret och det krym per väldigt lite. Konsistensen påm inner om shaft, eller m asurläder som det också kallas och trevligast av allt, det kostar bara cirka hälften av vad vi norm alt tvingas betala för gängse rårandsläder. Men viktigast ändå; det låter sig nästan form as hur som helst. Det senare är särskilt angeläget eftersom den bit vi sm åningom skurit ut till vår slida kom m er att vikas och sys både med och mot den naturliga sträckningen i huden. Detta läder blötläggs inte, utan genom fuktas i ljum m et vatten i en halv till en minut direkt under kran, det bli för sladdrigt an nars. Ä r lädret av det styvare slaget vill sömmen gärna under torkning "glesa" sig eftersom den löper både vertikalt och radiellt kring slidan. Men ger vi alltså akt på det jag näm nt om valet och behandling av lädret, så ökar chanserna att du får ett lyckat re sultat. Då kan du efter torkning glädja dig åt en slida med ett lite annorlunda och spän nande utseende.
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Arbetsgången är den som följer: 1. Malla av kniven på det sätt du finner läm pligast och för över måtten på ett pap per. Själv använder jag ett rektangulärt pappersark, vita A4-kuvert (gärna av den sorten som är återförslutningsbara), det som den tidning du ju st studerar kom m er 1, är bra. Ännu läm pligare är papper från strösockerpåsar, de är vaxbehandlade och den "rand" eller markering som bildas när man pressar pappret runt kniven med na glarna blir därför tydlig och stannar snällt kvar.
TIPS & TRICKS Jag vet att en del knivm akare här brukar tejpa upp kniven i tjocka lager istället, för att sedan placera den i "struten", rita ut söm m ens väg runt densam m a och sen skära med vasst blad. Visst, det är en metod som också fungerar. Långt elegantare och mindre vanskligt för ditt fina knivskaft, är det att stoppa den i struten - rita - varpå du tar ur den och klipper/skär upp mallen längs de linjer du ritat.(b/7d.3 baksida, fram sid a)
2. När standardm allen är klar har du något som liknar en sköld fram för dig. (b ild . l)
Nästa steg är att redan nu med någon lämplig metod förbereda mallen för dess slutliga utseende. Olika tekniker finns självfallet, somliga förfärdigar linjerna på översidan, den mot holken, redan nu. Detta blir dock lite svårt att beräkna i förväg när slidan skall ha denna annorlunda söm. Därför anser jag det bäst att vänta med slidans överkant och skära den mot en läst när allt är färdigsytt. Avpassa pappersm all mot kniven, beakta krym pm ånen i vanlig ordning, tag sedan fram vanlig tejp och tejpa ihop hela mallen till en "strut", (bild. 2)
Att tänka på när du ritar upp söm m ens utseende, är att den sista mjuka svängen ner mot spetsen på slidan åstadkom m es genom att helt enkelt bara sprätta upp tejpningen från en punkt ungefär där mallen/ slidan börjar runda av ned mot spetsen. Viktigt är att du inte börjar sprätta längre ner, då går det inte att veckla ut den m ärk ligt form ade mallen, (bild.4)
På skissen ser du också hur du bör starta med att rita söm m ens kurva vid holkens överkant. Rita också något m er till vänster än det slutliga resultat du tänkt dig, (bild. 3 streckade lin jen ) Detta för att du måste rotera hela slidan åt höger på kniven, innan du läm nar den att torka, så att den nedre "svängen" ham nar fram till på slidan och inte mot vänster kant eller ännu värre, bakom den.
TIPS & TRICKS Samma sak gäller om vänt, om du har ri tat och klippt upp mallen upptill för långt till höger, då kryper den översta, "första böjen" vid roterandet följaktligen ännu mer åt höger och kan således försvinna iväg mot kanten eller till och med bakom slidan. Här finns utrym m e för experim enterande, räkna därför inte med att resultatet blir precis du tänkt den första gången, såvida du inte har lite tur. Sen är det bara att överföra mallen på ett läderstycke. Beakta här att spegelvända mallen beroende på hur du är van att rita, på köttsidan eller narven. Brukar du således malla av på köttsidan är det fram sidan / utsidan på mallen som skall placeras mot köttsidan och om vänt insidan/baksidan av mallen, om du har för vana att rita på nar ven, "finsidan" Missar man detta kan det i alla fall bli bra, men det blir spegelvänt och inte som man tänkt sig kanske. Fortsätt ningen är den gamla vanliga när du syr en slida, blöta, skära ut, uttunna lädret i spats och holkkant, håla och sen sy. Tänk bara på att det blir åtskilligt fler stygn med den här tekniken - jäm fört med en rak söm - varför sytråden bör vara ganska väl tilltagen. Tänk också på att testa med att sätta i kniven några gånger, när du närm ar dig överkanten, så att du kan bedöma hur du så sm åningom skall snitsa till densam ma. Håla därför inte hela vägen upp, spar en 5-8 stygn och håla dessa mot slutet, efter avpassning och om du syr från spetsen med avseende på holkens nivå uppåt mot knivskaftet. Om du inte m onterat upphängare redan, gör detta nu och fortsätt sen som du brukar göra med dina vanliga slidor. När torkn in gen är så långt fortskriden att m önsterprä gling börjar sätta sig, gör nu detta om så önskas, eller låt kanske slidan helt enkelt vara slät, den är ju redan väl så dekorerad med din lite annorlunda söm. Viktigt är dock att du hela tiden, så mycket du orkar, korrigerar söm m en, ser till att den inte "glesar" under torkprocessen, det är svårt att åtgärda det i ett senare skede. Jag har i denna artikel beskrivit "m itt" sätt att sy en slida med "snurrsöm". Det finns säkert skiftande tekniker som tilläm pas
K nivm akaren nr. 2 - 2002
bland våra många skickliga knivslöjdare runtom i landet. Jag är självfallet inte säker på att ju st min metod är den bästa, men för mig personligen och även de jag instruerat, har den i alla fall varit fram gångsrik och rätt så enkel att arbeta efter. Har ni frågor om något, tycker ni kanske att något är oklart i det jag skrivit, hör i så fall gärna av er, antingen på telefon, epost, eller på annat sätt. Jag hjälper gärna till med fler råd och tips så att era resultat också blir bra. LYCKA TILL ! Jan H edenberg
En kniv tillverkad av Jan Hedenberg. Slidan har den beskrivna Usnurrsömmen
■is
Hoppas att Jans bidrag nu har inspirerat er till nya stordåd! Glöm nu inte bort att höra av er med fler önskemål om vad Ni vill ha på denna Tips & Tricks sida. Väldigt gärna får Ni också komma med egna bidrag. M ich ae l A lm q v ist
K nivm akaren nr. 2 - 2002
K N IV M A K A R S K O L A N 2, DEL 2 än skaftet eftersom man skall nita denna bak på knoppen. Ä r tången för kort kan du svetsa på en bit innan du m onterar skaftet.
Jörgen Sundström frå n Luleå vägleder dig i tillverkningen av en hornkniv
I det förra kapitlet gick vi igenom de olika komponenterna som kan användas i en kniv, såsom knivblad, horn, trä samt mellanlägg. I detta avsnitt skall vi fortsätta med att tillverka skaftet.
2. Slipa till skaftbitarna. Använd alltid skyddsm ask när du slipar i horn eftersom horndam m et lägger sig i lungorna och senare i livet kan påverka din andning (m ycket dum t att utsätta sig för den risken). Var extra noga när du fäller in bladet i första hornbiten (riktkarlen), eftersom det inte får vara någon "glipa" i inpassningen. Borra med en mindre borr och tag upp det sista med en nålfil. Tänk på att det är en dödssynd att slipa fram märgen i skaftet. På grund av detta är jag själv extra noga när jag väljer ut hornet, så att det hom ogena m aterialet som sitter utanför märgen räcker till.
När du bestäm t dig för vad kniven skall användas till, så väljer du ut ett knivblad och ritar ett läm pligt skaft till det i form av en mall. 1. Börja med att rita av knivbladet på ett papper. Tag bort bladet och rita dit den skaftform du önskar.
Var noga när du ritar mallen, så att du få r rätt mått och proportioner.
Börja alltid med att rita en skalenlig mall, det underlättar arbetets gång när man behöver gå tillbaks och jäm föra mallen mot den halvfärdiga kniven man har i handen. Meningen är att den färdiga kniven skall se ut som den mall man ritat och det är inte alltid så lätt. Tången på knivbladet måste vara längre
Märgen få r inte komma fram vid slipningen av skaftet. Ä r du osäker på om hornbiten räcker till, så leta fram en annan bit.
Skulle märgen trots det komma fram, såga bort skaftet och börja om från början. Orsaken till att märgen inte får komma fram är att dels så m örknar den delen allteftersom man tar i skaftet och det kom m er sm uts och svett från handen, vidare kan man inte med bra resultat gravera på märg, då det är små håligheter där albarken (som jag använder mig av) går ner och m isspryder hornet. En märgfri kniv håller i princip hur länge som helst. 3. När alla bitarna är planade och m ellanläggen urklippta så är det dags att limma ihop skaftet. Till detta använder vi oss av epoxylim , eftersom vi skall blanda trä och horn.
KNIVM AK A K5K ULAN 2, DEL 2 Som ni säkerligen sett på asken till epoxylim m et, så håller det till att lyfta en bil, så nog blir det hållbart i ett knivskaft också. Epoxylim m et är inte så hälsosam t att andas in varpå god ventilation är att föredra. Fila några lim spår i tången för maximal lim verkan och limma på alla delarna genom att sätta lim på alla varv.
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Efter sågningen, kontrollera att skaftet överensstämmer med mallen.
6. Rita ut m ittlinjen på skaftet, både på ryggen och under magen. Dessa linjer slipar du inte bort förrän du börjar med finslipningen av skaftet. 7. Skissa upp rundningen bak på knoppen och i främ re änden på kniven.
Innan du limmar ihop skaftet, kontrollera en sista gång så allt blir som du tänkt dig.
Dra ihop allting genom att sätta fast knivbladet i ett skruvstäd och spänn en lim knekt över alltihop. Använd en extra träbit längst bak som tången får plats i eftersom den sticker ut genom hornknoppen. 4. Efter några timmar, när lim m et härdat, tar du lös kniven från skruvstädet och kapar utav tången 5 mm från knoppen. Stuka tångens ände genom att använda en kulham m are. Nu är kniven nitad och det är dags att börja forma till skaftet. 5. Ö verför den ritade mallen till skaftet och såga ut modellen, exem pelvis med bandsåg.
H ar du varit noga när du slipat till bitarna, så skall dom räcka till det skaft du ritat upp p å mallen.
Rundningen uppritad på den främ re änden av kniven (riktkarlen).
Innan du börjar med slipningen, så tejpa bladet med frystejp så du inte skär dig sam t för att skydda bladets egg. Planslipa bort allt material mellan ytter kanterna på rundningarna du gjort. Ä r du ovan, så använd en rasp, slipning med bandslip eller sliptallrik går givetvis fortare, men risken finns alltid att du slipar bort för mycket om du använder maskiner. Raspen ger dig större Kontroll. Tänk på att kniven skall ha en liten "m age" på mitten av skaftet som gör att du får till klicket när du stoppar ner kniven i slidan.
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Nitningen av knoppen kan du dölja med ett hornlock, jag personligen tycker inte om när niten syns, men detta är naturligtvis en sm aksak.
K N IV M A K A R S K O L A N 2, DEL 2 Färgning är en vetenskap för sig, vilken jag inte går in närm are på, men med dom olika narvsvärtorna som finns att köpa brukar det bli ett bra resultat i slutändan. Olja in träbiten/arna ca 10 gånger med en blandning av linolja och terpentin (50% linolja - 50% terpentin) och var noga med att det inte kom m er någon olja på hornbitarna. Det går lätt om du använder en tops. Se till att oljan får tränga in mellan varje gång och putsa ner fiberresningen med 1200 korn innan du lägger på nästa lager. Lägg undan kniven, för nu tar det ca 1 vecka innan linoljan härdat och ger ett fullgott skydd åt skaftet.
Det var allt för den här gången. I nästa nummer skall vi börja tillverka knivslidan. Jörgen S u n d s trö m
8. Nu är det dags att slipa fram innersvängen vid knoppen. Jag själv gör detta med Kirjesrullen. Börja med 80 korn för att sedan gå upp i kornstorlek för varje slipning, 120, 240, 400 o.s.v. (Bild nr. 8). Slipa hela skaftet för varje kornstorlek, men var noga med att inte stanna i sliprörelsen eftersom du då kan få en slipgrop. När skaftet är färdigslipat med 1200 korn, polera försiktigt upp horndetaljerna med en lum ptrissa med lite polervax på. Detta för att se att det inte finns några repor kvar, dom fram träder tydligare när hornet är polerat. Var försiktig vid poleringen så att inte hornytan bränns. Ä r det repor kvar får du börja om och gå ner i kornstorlek igen, men troligen kan du starta direkt på 240 korn, lite beroende på hur grova reporna är. Det lönar sig alltid att vara noga när du finslipar, för då slipper du göra om det. 9. Dags för ytbehandling av träbiten/arna i skaftet. Vill du färga dom gör du detta före inoljningen.
Kniven är färdig och nu återstår endast inoljning och even tuell färgning.
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Stöld!! Denna kniv stals från butiken Form & Design på Österlånggatan 39 i Stockholm, måndagen den 18/3. Kniven är tillverkad av Laszlo Baiatoni. Skaftet är gjort av stabiliserad rötad lönn, stenimitation samt aluminium. Bladet är rostfritt, tillverkat av Roger Bergh och slidan är sydd i rårandsläder.
Vet du något om kniven, kontakta: Berith Mattsson Tel: 08 - 10 55 80 E-post: form.design@telia.com
Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare
Knivblad Både handgjorda och fabrikstillverkade.
Etsutrustning För m ärkning av knivblad.
M aterial N ickelsilver, n itar och bolsteräm nen. R årandsläder, vikslidsläder och m y ck et annat.
B o x 2 0 7 * 827 2 4 L ju sd a l * Tel: 065 1 - 163 80 * F ax : 065 1 - 76 73 70 E -p o st: n o r d e ll.k n iv e s @ te lia .c o m * H e m s id a : w w w .n o r d e llk n iv e s .c o m
KÄSERI
K nivm akaren nr. 2 - 2002
Fyrtiofem m inuter senare har jag fått m askinen att fungera, men då är jag så trött på alltihop att det är lika bra att gå och lägga sig.
I morgon lyser solen igen så då är det bara att spotta i nävarna och ta nya tag... SOV SÅ GOTT.
KNIVTÅNKAR Jag tror jag spyr... Ja, ibland känns det faktiskt så. Som m aren står för dörren, m arknadsplatsen är bokad och på väggen hänger bara tre - fyra st fär diga knivar. Ordet PRO D U CERA med fet text lyser som en som m arsol över mig. Mycket att göra på jobbet, kåken ska fixas på fem tielva ställen, rabatter ska flyttas, båten ska oljas och i sjön, bilarna ska stä das och vaxas. Ja ni Ni vet, det är vår! Inte precis den tid på året som man kan ta det lugnt och dra fotterna efter sig. Hittar ändå en stund och jag sätter mig ner för att skissa på en kniv. Ritar av bladet och har bilden hur kniven ska se ut uppe i huvudet men det är tji att föra över den till pappret. Till slut går det inte att sudda mer, skrynklar ihop pappret och börjar om. Söker inspiration i knivtidningar och böck er, tittar på gamla ritningar och en och en halv tim m e senare har man till slut ett "så där" resultat färdigt. Ner i snickarboa för att börja jobba. Var har jag nu den där biten jag tänkte an vända? DEN LÅG JU HÄR FÖRUT! Jag rotar runt och hittar den en kvart senare, under den nya ritningen. Så ska jag då börja slipa till biten, på med munskydd och hörselproppar. Klick! Klick! klick! BANDSLIPEN GAR INTE IGÅNG!! La gen om alltings jä...het har infunnit sig.
M ic h a e l