Knivm akaren nr. 1 - 2003
K n iv k lu b b a r i S v e rig e
In n e h å ll Ledare
Medlemmar i Svensk Knivförening
O rdföranden har ordet
sid.3
Knivmakarporträttet Jan-O ve A nd ersso n ................ sid.4
Föreningshandlingar
M e lla n b y g d e n s k n ivg ille
S ö d e r k ö p in g s K n iv g ille
c/o Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15
c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72
c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 614 54 Söderköping
G r u n d s u n d a K n iv g ille
S ilja n s b y g d e n s
c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76
c/o Lars-Göran Fröjdhammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13
c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55
H ä lsin g e K n iv fö re n in g
S to c k h o lm s K n iv fö re n in g
c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 18 17 614
c/o Anders Holmertz Drottninggatan 34C 745 30 Enköping Tel: 0171 - 44 26 40
S ö d e rh a m n s K n iv g ille
Årsmötesprotokoll .................. sid.6
Material Knivmakarens material
D a la rn a s K n iv fö re n in g
sid.8
K n iv k lu b b
T e lg e K n ifg ille
Inrikes reportage Knivdagar i S ö d e rh a m n ....... sid. 11
Efterlysning
c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08
Knivmakare efterlyses .............. sid. 14
Övriga
Inrikes reportage Sollentunamässan ................ sid. 15
Knivbilder Knivar från Kniv-SM 2002 ....... sid. 16
Vad händer Mässor och täv lin g ar ............ sid. 18
Inrikes reportage Dalarnas årliga knivtävling ..sid. 19
Knivmakarskolan 3, del 2 Fulltångekniven ...................... sid.24
Tips och tricks / stället för stabiliserat
sid.27
Lär känna masurbjörken Artikel av Peder Larsson
sid.28
Radannonser Köpes, säljes o ch utföres
....sid.30
Kåseri M ich ae l Almqvist kåserar .....sid.31
FRAMSIDA: Kniv av M ichae l Almqvist. Foto: M ich ae l Almqvist.
A rje p lo g s K n iv s m id e s fö re n in g
N o rd m a rk e n s K n iv fö re n in g
S ö d ra V ä tte rb y g d e n s K n iv k lu b b
c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85
c/o Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21
c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97
B e rg s la g e n s K n iv g ille
N o r r lä n d s k K n iv fö re n in g
U p p la n d s K n iv k lu b b
c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96
c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222
c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55
F ö re n in g e n J ö s s e k n iv e n
O rsa K n iv fö re n in g
V ä r m la n d s K n iv k lu b b
c/o Roy Johansson Fryksdalsvägen 48 671 42 Arvika Tel: 0570 - 134 26
c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03
c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01
F ö re n in g e n S m å la n d s k n iv m a k a re
S c a n d in a v ia n k n ife m a k e rs g uild
V ä s te rd a la K n iv g ille
c/o Anders Karlsson Hagagatan 16 571 38 Nässjö Tel: 0380 - 746 18
c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04
c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34
G rä n s b y g d e n s K n iv fö re n in g
S k å n s k a K n iv k lu b b e n
Ö s te r g ö tla n d s K n iv fö re n in g
c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65
c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47
c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68
K n iv m a k a re i vä st
S u n d s v a lls K n iv g ille
c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29
c/o Håkan Näslund Vlkingavägen 36 857 41 Sundsvall Tel: 060 - 15 18 57
BAKSIDA: Kniv av Daniel Bengts son, 1:a pris i ungdomsklass i Falun. ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt m ed Flans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com
Våra konton i Norge ocli Finland har tyvärr bara ställt till problem, både för medlemmar och kassören. På grund av detta kommer dessa konton att avslutas och inbetalning far ske till vårt svenska postgirokonto 162 14 46 -2 .
Medlemsavgiften är för år 2003 200:-Skr.
Medlemmar! Under m ars m ånad hade vi förlagt årsm ötet till Arboga, en plats som vi ansåg passade m ånga av våra m edlem m ar geografiskt. T yvärr hade endast en liten skara hörsam m at denna kallelse. Jag vill tacka för det förtroende som visad es m ej genom att ja g blev om vald som ordförande för ytterligare en tvåårsperiod. Jag skall göra m itt bästa för att vår förening skall utvecklas. Detta jobb kan inte styrelsen göra helt ensam , utan ja g ser gärna att ni m edlem m ar hör av er med m ånga goda uppslag för utveckling av S ven sk Knivförening! På V ild m arksm ässan i Sollentuna hade vi förväntat oss m ånga Ordförande, Stig Åkerblom, ger härintill en rapport över knivm akare som visade upp sina alster. Tyvärr kom endast ett läget idag. fåtal, men de flesta av dessa blev verkligen nöjda med helgen. Ett stort tack även till den kader ur Stockholm s Knivförening Knivmakaren som ställde upp som lottförsäljare under dessa m ässdagar. De MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING var verkligen duktiga på att prångla ut lotter! Som ni ser på annat plats i detta num m er av K nivm akaren, så har knivtävlingarna både i Dalarna och Söderham n lockat m ånga ungdomar. Det gläder m ej! Det är ju dessa ungdom ar som skall "ta ' över" efter oss gam lingar! Ni skall veta att det bland dessa inläm nade bidrag fanns m ycket kreativt tänkande. Det gäller naturligtvis även att vi får med oss alla slöjdlärare, så där har de lokala klubbarnas styrelser ett angeläget uppdrag. Jag hoppas att du har tillverkat något bidrag till kom m ande SM et i Skokloster. Stockholm s Knivförening har gjort m ycket PR för detta arrangem ang, så det blir säkert ett lyckat sådant. Även om du inte s jä lv är med på knivutställningen, så gör ett besök. D är får du säkert en hel del tips för kom m ande arbeten. Besök även andra kn ivu tställn in g ar/m ässo r både inom vårt land sam t i övriga Norden. Redaktören har ju sam m anställt en hel sida om d essa, som du kan läsa i förra num ret av K nivm akaren.
Vi kgnslce ses - till 4ess, hg' 4et 5 ^ 1C
H
PREN UM ERATIONSFRÅGOR SLUPEN 515, 444 30 STENUNGSUND TEL: 070 - 778 33 70 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norr ala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: L e if Glent, Stenungsund SEKRETERARE: Reimond D empwolf Bjuråker LEDAMOT: Staffan Pantzar, Jönköping SUPPLEANTER: Bengt-OlofTallroth, Husum Kim Rosén, Orsa Michael Almqvist, Lövånger Anders Holmertz, Enköping REVISORER: Gert Remholt, Hässelby Göran B/änning, Hässelby SUPPLEANT: Folke Norling, Enköping VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Claes Löfgren, Eksjö Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Stig Gärtner, Malung ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 E-post: knivstig@telia.com REDAKTION: Reim ond D em pw olf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 0 7 3 -1 8 17 614 E-post: knivmakaren@svenskkniv. nu M ichael Almqvist Tel: 0913 -1 0 0 72 E~Post: carlmichael@swipnet.se Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: janJiedenberg@ hotmail. com PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2003 200:- Skr Avgiften sättes in på postgiro 162 14 46 - 2.
TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg.
© 2003
ISSN 1102-5085
o
KNIVMAKARPORTRATTET
Det här är en timme då solen värmer gott under mässan i Skokloster 2002. Jag sitter på en bänk som vetter mot Mälarens blåa vatten. Jag har trevligt sällskap på bänken. Det är Jan-Ove Andersson från Bjurholm. När jag säger att han allmänt kallas Jano vet alla vem han är. Han levererar ju knivmaterial till alla oss knivmakare landet runt. Han är en trygg norrlänning med glimten i ögat. Visste ni att Jano har en alldeles egen damm med trettiotalet trinda öringar i vikter mellan ett och tre kilo? Han tillbringar en hel del tid vid dammen och jag förstår att den vackra fiskens väl och ve ligger honom varmt om hjärtat.
En av Janos fina örill8al
Med den alltför korta Kirjesruilen som förebild utvecklade han Janorullen i samråd med bl.a. Ove Wahlin. Jano förfärdigade tidigare mest den norska knivmodellen, men nu när han tänker sig mera "fritid" skall han syssla med att smida fulltångeblad och fällknivsblad i damask.
Men det var ju knivar vi skulle prata om. För mig är det naturligtvis intressant att få veta hur han kom in på detta med knivar och knivmaterial. Jano inleder försiktigt med att berätta att han är utbildad inom smide och svetsteknik. Han jobbade på expirementverkstaden hos Volvo lastvagnar fram till 1973. Därefter sysslade han med att tillverka och sälja verktyg till den svenska industrin. 1986 startade han egen verktygsfirma, Jano Verktyg. Jano besökte Knivveckan i Ludvika 1993. Han kunde konstatera att knivmakare hade behov av långa borrar, som han ju var väl bekant med från industrisidan. Han drabbades av knivmakeriviruset precis som så många andra både före och efter honom. Han gick på kurs för Erling Månsson och knivarna började rada upp sig efterhand. Han tyckte dock att knivmakare kunde behöva litet bättre verktyg, särskilt sliprullar.
Vid sidan av det egna knivmakeriet har Jano också samlat knivar sedan 1993. Han har ingen speciell inriktning på sitt samlande utan köper det han tycker om. (Här måste redaktören få inflika att han lyckats kränga hela två knivar till Jano). Jano brinner även av iver att få förmedla kunskap om konsthantverket knivmakeri. Till den änden ordnar han kurser i knivmakeri och han är angelägen om att få de bästa instruktörerna till dessa kurser. Jag har för länge sedan förstått att kvalit är Janos adelsmärke, även om han själv in
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
uttryckt saken så. En annan sak som jag noterat tidigare är att Jano är ivrig att knyta ungdomar till knivmakeriet och få dem intresserade av detta ädla konsthantverk. Två skyddslingar, Mats och Kalle, skördade framgångar i ungdomsklassen redan vid det första SM:et i Östa 1999 och flera kommer nog. Nu avvecklade Jano sin verksamhet med indu striverktyg vid årsskiftet 2001/02 i hopp om att få tid över till eget knivmakeri, framför allt smide. Han förfogar ju över stora och lämpliga lokaler och vill gärna ställa upp i specialklassen i någon tävling, gärna Skokloster. Med den erfarenhet som Jano besitter tvekar jag inte ett ögonblick på hans kapacitet att framställa något exceptionellt och dra hem ett eller annat pris. En av Janos specialiteter är stabiliserat trä. Han skickar ofta material, både för egen och andras räkning, till USA, där bitarna får ligga i färgbad i åtta veckor för att därefter torkas och "stabbas". Det är alltså en tidsödande process och det kan ta ett år innan grejorna kommer tillbaka. Ibland händer det att det blir problem i tullen. En gång hade det slumpat sig så, att det fanns några hornbitar bland träbitarna (Jodå, man stabbar även horn). Horn är ju animaliskt och det stämde ju inte med deklarationen som uppgav träprodukter. Det tog närmare l 1/2 år att få hem den sändningen. Jano är väl förtrogen med annan slöjd än knivslöjden. Han påstår med emfas att utvecklingen inom knivmakeriet saknar mot stycke inom andra områden. Kvaliteten har höjts enormt och det finns ett brinnande intresse för knivmakeri i landet. Internet med de amerikanska knivmakarnas hemsidor tillgängliga för alla har haft en en orm betydelse. Enligt Jano har utvecklingen bara börjat. Om några år kan vi se knivar som vi inte ens kunnat drömma om. Jano tillmäter Conny Perssons knivmakargärning stor vikt. Han beskriver Conny som den store innovatören och när jag tänker på Connys mönsterdamask släpper jag motargumenten. Jano ägnar även många tankar åt Roger Bergh med dennes nyskapande konstnärskap och Roland Strömberg med dennes spindelknivar av högsta precision. Internet har ju fört med sig att företag med självaktning har en web-butik. Så har även Jano Knives. Där tecknas minst tio order per dag och Jano har fullt snärj med leveranserna. Han är som tidigare nämnts noga med kvaliteten. Det skall vara kvalitet och kvalitet måste få
KNIVMAKARPORTRATTET kosta! Kvalitet är också ett konkurrensmedel. Konkurrensen är stor men Jano älskar och antar varje utmaning. Trots konkurrenssituationen är han kompis med kollegorna i branschen. Verksamheten i företaget Jano Knives har vuxit på ett fantastiskt sätt, särskilt de senaste tre åren. Jano tar det som bevis på att hans kvalitetstänkande uppskattas. Gå in på www.jano-knives.com och kolla sortimentet! En ny sida med handelskorg är på gång! Jano besöker flera svenska mässor per år, Skokloster, Ludvika och några mässor i augusti. När han reser till USA och Paris är det främst för att snappa upp nyheter att introducera på den svenska marknaden. När han sysslar med annat än knivar blir det jakt och fiske. Han offrar dock älgjakten för mer tid i snickarboden, där han gärna jobbar med desert ironwood och stabiliserat trä. Han kommer också att ha en ny smedja klar till årsskiftet. Tydligen tillbringar Jano en del tid vid ritbordet också. Trots att han avvecklat verktygs- och maskinsidan pratar han nämligen om en ny typ av hydraulisk hammare som skall ge damasksmidet ett lyft. När detta läses har hela fyra hydrauliska hammare tillverkats. Ägare till dessa är Roger Bergh, Johan Gustafsson, Mikael och André Andersson samt Jano själv. Vad dessa hammare kan åstadkomma i sådana mästares händer lär vi få se under det kommande året! Här sinar mina tekniska kunskaper - särskilt när det gäller det där med hydraulik - så jag försöker få in samtalet på mer välbekanta företeelser. Vi pratar knivdomare och är överens om att domarna har en viktig uppgift att bedöma tävlingsknivarna efter objektiva grunder. Jano vet även här vad han talar om. Han har anlitats som domare vid flera tillfällen och funnit uppgiften vara både rolig och lärorik. Jano hoppas mycket på framtiden och att få möjlighet att ägna mer tid åt eget knivmakeri. Det är tydligt att kreativiteten fullkomligt kokar under hans annars så lugna yta. Jag tror inte jag gissar fel när jag säger att Jano snart kommer med några kanonknivar med eget blad i mönsterdamask, desert ironwood, mammut och nickelsilver i skaftet och slidor i rårand med udda färgning. Därtill scrimshaw och pauting! Antar du den utmanigen, Jano?
Lars K ockjalvem yr
FORENINGSH AN D U N G A R
Knivmakaren nr. 2 - 2003
o
Arsir>öte SveosJs Knivförening 030522 på Herrfallet utanför Arboga
Närvarande: Stig Åkerblom, Leif Glent, Reimond Dempwolf, Hugo Berg, Aldor Jansson, Anders Holmertz, Anders Regnander, Jan Bergstrand, Lars Blänning, Tage Hörkeby, Göran Blänning, Pentti Turunen, Jan-Aksel Lundström, Lars Kock Jalvemyr, Peder Larsson, Peter Ahnell, Folke Hildebrand samt Bengt Wettesten.
§ 1. Stig Åkerblom öppnade mötet och hälsade samtliga välkommen. I lan redogjorde för verksamheten under året. §2. Röstlängden fastställdes till 18 medlemmar samt 3 föreningsröster. §3. Som ordförande för årsmötet valdes Folke Hildebrand. Som sekreterare för årsmötet valdes Reimond Dempwolf. §4. § 10 och § 11 byter plats, i övrigt godkändes dagordningen. §5. Som justeringsmän, tillika rösträknare, valdes Jan Bergstrand samt Peter Ahnell. §6. Årsmötet utlyst via medlemstidningen, vilket årsmötet ansåg vara behörigen utlyst. §7. Till förberedande valberedning föreslogs Bengt Wettesten, Aldor Jansson, Anders Regnander samt Lars Blänning. Dessa valdes av årsmötet. §8. Verksamhetsberättelsen ansågs föredragen i och med redogörelsen under §1 samt att den fanns att tillgå i pappersform. §9. Ekonomin föredrogs av Leif Glent. Ett överskott för året fanns på 27 354,02. Göran Blänning föredrog revisorernas berättelse. Dessa berättelser lades till handlingarna. §10. Årsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet för tiden 020101 till 201231. §11. Styrelsen har som förslag att medlemsavgiften för 2004 höjs till 250:- per år för svensk medlem samt 300:- för utländska medlemmar, familjemedlem skall fortsatt vara 100:-. Efter diskussioner godtogs förslaget. §12. Styrelsen lade fram förslag att årets överskott läggs till ny räkning, årsmötet beslutade enligt detta. §13. Stig Åkerblom föredrog verksamhetsplanen. Leif Glent föredrog rambudgeten. Diskussioner togs upp om medlemsavgifter och dess betalning bland annat. Verksamhetsplan samt rambudget fastställdes. §14. Som föreningens ordförande har valberedningen lämnat Stig Åkerblom som förslag. Årsmötet valde enhälligt Stig Åkerblom som ordförande för 2 år. §15. Som sekreterare har valberedningen lämnat Reimond Dempwolf som förslag. Årsmötet valde Reimond Dempwolf som sekreterare för 2 år.
Knivmakaren nr. 1
-
2003
FO RENINGSHANDLINGAR
§16. Valberedning lämnade som förslag att 4 suppleanter skall väljas. Förslagna är följande: 1. Bengt-Olof Tallroth. 2. Kim Rosén. 3. Michael Almqvist. 4. Anders Holmertz. Årsmötet valde ovan namngivna i den turordning dom står. §17. Valberedningen föreslog som revisorer Göran Blänning samt Gert Remholt. Årsmötet valde dessa för en period av ett år. Valberedningen föreslog Folke Norling som revisorsuppleant. Årsmötet valde Folke Norling för ett år. §18. Jan Bergstrand (sammankallande), Claes Löfgren samt Ingemar Nordell lämnades som förslag till valberedning av förberedande valberedning. Årsmötet valde dessa. Som suppleant till valberedningen valdes Stig Gärtner. § 19. Styrelsen fick i uppdrag att utse eventuella kommittéer. §20. En omedelbar justering av §14 - §19 godkändes. §21. Inga motioner har kommit styrelsen tillhanda. §22. Föreningen har ej fått någon skriftlig anmälan, men ett intresse finnes hos Knivmakare i Väst. Styrelsen får i uppdrag att jobba vidare i denna fråga. §23. Stig Åkerblom informerade om regelkommitténs arbete under året. §24. Före avslutningen avtackade styrelsen Aldor Jansson för hans tidigare arbete som kassör i föreningen. Även Anders Regnander samt mötets ordförande fick ett tack. Mötet avslutades.
I sam band m ed årsmötet höll Anders Regnander, till höger, föredrag om hur att göra scrimshaw p å horn och ben. D e åhörare som var intresserade fic k prova p å själva, vilket var uppskattat
Aven Ingemar Brander frå n Bröderna Holm var p å plats och berättade om firm an och visade delar av deras sortiment.
MATERIAL För att tillm ötesgå ett önskem ål från flera av Svensk K nivförenings m edlem m ar planerar vi att starta en ny artikelserie i K nivm akaren. I allt väsen tligt är syftet - att på ett förhoppningsvis lättbegrip ligt sätt - beskriva redan välkända och etablerade knivm aterial, såväl som de allra senaste, och då kanske med ton vikt på de senare. Ä ven redaktionen tror att det är betydelsefullt att våra m edlem m ar/knivm akare runtom i landet som dagligen i sin ja k t på intressanta m aterial till knivtillverkningen, i sin egen tidning kan få en viss vägledning då det gäller in förskaffand et av dessa m aterial. T illgången på skaftm aterial, naturliga och de allt vanligare com posite-m aterialen, olika stålsorter, slidläder sam t en hel del av det övriga ”glittret” som står oss knivm akare till buds är ju idag närm ast oöverskådligt. Den grupp vi först och främ st vänd er oss till är alla de nyb örjare som ju st i detta nu tar sina första stapplande steg inom den h ob byverk sam het som är oss alla så kär. Er redaktör m inns själv m ed fasa hur krångligt det var att hitta rätt i det enorm a utbudet av godsaker som fanns presenterat i kataloger och på m ässor, redan då - för m er än tio år sedan. O ch det är ändå efter den tidpunkten som det bokstavligt exploderat på m aterialsidan.
De firmor som erbjuder knivmaterial av alla de slag är idag i de flesta fall mycket seriösa och inte sällan är de själva duktiga och erfarna knivmakare. De kan därför också en hel del. Men det är inte alltid som den oerfarne nybörjaren tycker sig få den information om de olika materialens egenskaper och skiftande användningsområden som denne önskar och så väl behöver. Måste till exempel förstagångsbladen vara av allra yppersta kvalitet, är det tvunget att träbiten skall kosta tvåhundra kronor och kan man göra visst avkall på slidlädrets kvalitet? Det är sådana frågor som vi - förhoppningsvis i alla fall - skall försöka ge råd och tips om. Dessutom kan det tänkas att det emellanåt även dyker upp ett eller annat tips om de skiftande materialens efterbehandling, skötsel och annat. Sådant kan kanske vara till nytta för de flesta, inte bara de som just startat sin karriär inom en av de allra roligaste och intressantaste hobbyverksamheterna,
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
nämligen allas vår gemensamma förälskelse, knivslöjden. Någon läsare kanske invänder och menar att det mesta ju redan finns berättat och skrivet om i ett antal böcker. Det är visserligen sant och jag använde mig själv på ett tidigt stadium av en del som stod att läsa i olika handböcker. Några av dem har varit instruktiva och användbara, men lika ofta har de varit tämligen knapphändiga när det gällt själva materialsidan. Inte sällan har de varit lätt tillkrånglade och väl tekniska i sin utformning. Och när det gäller materialhandlarnas kataloger så är de inte heller alltid till fyllest, något som kan antas bero på viss utrymmesbrist, samt därtill också naturligtvis en kostnadsfråga för utgivaren.
Val av trä. Att finna bra träämnen till knivskaftet kan vara lika enkelt som svårt. Vad kan jag då tänkas mena med det? Jo, vill man göra det enkelt för sig anlitar man lämpligen en välrenommerad materialförsäljare och frågar om råd. Denne har för det mesta lämpliga bitar av de mest varierande träslag och prislägen man kan tänka sig. Det allra enklaste är självfallet att då be om en masurbit av bästa kvalitet, om det är det materialet man är ute efter. Men då får man också räkna med att det kostar en slant, kanske från 60 kronor till drygt hundralappen, men även dyrare. Vill man istället ha det numer så populära s.k. stabiliserade träet, kostar det dubbelt upp. Väljer du det sistnämnda får du å ena sidan ett material som visserligen är lite mer hårdarbetat och därtill ganska giftigt att inandas dammet ifrån, men du får å andra sidan ett oöverträffat slutresultat, både vad det gäller kontraster i mönster och just stabilitet. Stabiliserat trä behöver heller inte impregneras. När det gäller det naturliga materialet finns det hos de flesta materialleverantörer även bitar för några tior, men se i så fall upp med sprickbildningar och att det finns mönster på hela biten. Att dessa "fyndbitar" är billiga är naturligtvis ingen tillfällighet. De är oftast helt enkelt utsorterade därför att de av olika skäl inte motsvarar våra högt ställda krav med avseende på kvalitet och storlek etcetera. Men spring för all del inte förbi dem, här kan du emellanåt göra verkliga fynd. Över huvud taget är dessa bitar ett bra val för nybörjaren, för med lite bets blir det oftast fullt acceptabla skaft av dem. Och det låga priset innebär att
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
MATERIAL
É?
Q) -O K
^3 S
§P c
1>o
.o
du har råda att köpa många "träningsbitar". Slutsatsen här blir att du kanske bör starta med ett antal billigare träbitar, det kan bli ganska så dyrbara läropengar annars. För ett och annat misslyckande och därmed ett och annat kasserat skaft är nog ofrånkomligt till en början. Naturligtvisanvändersig knivm akareav många andra träslag än masurbjörk. Andra inhemska träslag som bör nämnas är; al, alm, lönn, sälg, lind, ek, rönn och andra fuktträdsorter såsom apel och plommon, etcetera. Numera finns även granmasur att köpa, även om jag personligen inte är speciellt förtjust i det, men det är min högst personliga åsikt. Flera av dem har ofta fina masurbildningar och andra av dem har rötter som ger väldigt spännande skiftningar i veden. Några av dem är lite för porösa för att brukas till helt träskaft, och förstärks lämpligen med någon hornbit, metall eller liknande, för att klara tuffa tag i händerna på till exempel fiskare eller jägare. Sälgen är ett sådant material, vackert och mycket lättarbetat, men är skört och innehåller ofta inslag av bark långt in i veden vilket kan ge obehagliga överraskningar för den som nästan arbetat färdigt ett skaft. Flera av de uppräknade sorterna finns som stabiliserade alternativ och då kan man bortse från de beskrivna svagheterna. Ett material som inte bör förbises är ämnen från "vrilar" eller "knosor", det vill säga de knölar som ofta kan ses på stammar på till exempel björk, al och sälg. Dessa finns ofta att köpa under namnet vril med respektive träslags namn som prefix, t.ex. björkvril, alvril etc. Ibland
kan de ha mest spektakulära och vilda mönster och kan därför väl konkurrera med "ädlare" träslag. Detta gäller särskilt de vrilar som haft gott om årsskott, de får då fina prickmönster, eller "ögon" i sin ved. Det är också ett material som man kan skaffa själv och som man efter något år av försiktig torkning kan få stor glädje av. Men fråga markägaren först! Det brukar inte vara några problem att få kapa en smärre björk eller sälg med en vril på, de träden har oftast inget kommersiellt värde. Kolla också skogsbolagens timmerupplag, där har undertecknad haft viss framgång. Men stjäl inget, skogsägaren brukar inte vara omöjlig när det gäller att avvara en bit som ändå skulle ha blivit pappersmassa eller, hemska tanke - ved till eldning. I närmsta vedbod finns ibland någon fin grenklyka bland vedtravarna och den kan vara guld värd för en knivslöjdare. Kolla även runt i grannarnas villaträdgårdar på vårar och höstar, där sågas det vilt och kastas utmärkt material för knivslöjd, och husägare blir ofta bara glada om någon frågar efter lite "trädgårdsavfall". När det gäller exotiska så kallade ädelträsorter så finns det en uppsjö att välja bland. Personligen har jag ingen större erfarenhet av dessa, förutom ett halvdussin sorter vilka jag provat och också trivts ganska bra att arbeta med. Det som kan vara ett problem vid bearbetning av flera av dem är att de på ett eller annat sätt är giftiga och kan framkalla allergier och ögon/ luftrörsbesvär. Ordentlig skyddsutrustning anbefalles alltså, inte bara andningsskydd utan också skyddsglasögon.
MATERIAL
Knivmakaren nr. 2 - 2003
De är ofta även ganska problematiska att im pregnera då flera av dem innehåller höga halter av hartser och oljor. Flera av dem behöver endast porförslutas och det görs enkelt med en båtfernissa av god kvalitet, vilken man späder 1/1, stryker på flödigt, för att sedan torka av innan det härdar. Vissa av dem kan oxidera med syre och får då en annan färgton än den man tänkt sig. Det senare behöver inte alltid vara negativt, utan kan ibland tillföra materialet positiva egenskaper, men tänk i alla fall på detta och fråga återförsäljaren först. Vissa träsorter kan dessutom vara korrosiva, frätande och kan skada metaller, men också detta bör leverantören kunna upplysa om. Under alla förhållanden finns bland de exotiska träslagen en hel del vackra ämnen, snakewood, olika buris och ebenholtz är vanliga sorter och väldigt effektfulla. Men tänk också på att många av de här träslagen är väldigt kompakta och hårda att bearbeta, så vassa redskap är en förutsättning för ett bra resultat.
Personligen har jag några favoriter jag vill rekommendera. Rot eller vril från valnöt, ett mörkt chokladbrunt trä med oregelbundna mörka stråk, amarant som vid oxidering med syre antar en lila ton och gör sig väldigt bra mot silver. Wenge, ett brunsvartspräckligt trä som får silverliknande inslag eller "stänk" i veden efter slutbehandling. För övrigt gäller här att lyssna med andra knivmakare och ta del av deras erfarenheter. Tänk också på att försöka köpa exotiska träslag som inte kommer från vildväxande bestånd, eftersom flera förekommande arter är hotade. Idag finns det ganska god tillgång på odlade alternativ som är väl så användbara. Hör med din handlare även i denna fråga. För ju mindre efterfrågan på vildväxande material, ju bättre mår tredje världens urskogar.
Jan Hedenberg
ARETS LAPPLANDSKNIV - SMYCKESKNIV ÅRETS TEMA ÄR SMYCKESKNIV BÄLTE OCH EJ BÄLTE AV VINNANDE KNIVAR UR BÅDA KLASSER UTSES ÅRETS LAPPLANDSKNIV. ENDAST INHEMSKA MATERIAL (BUFFELHORN OCH UTLÄNDSKA TRÄSLAG EJ TILLÅTNA) INLÄMNING SENAST 25 OKTOBER VILL DU INTE TÄVLA, SÄ VISA DIN KNIV PÅ UTSTÄLLNING KNIVARNA SKICKAS TILL Föreningen Railarfesten Adolf Hedinsvägen 58 981 33 Kiruna 0980 - 901 41 / Kent Tunlind 0980 - 172 46 www.rallarfesten.org 28 oktober - 3 november
jk*
RALLARFESTfT
MUSIK TEATER D ANS KONST K A R N E V A L KURSER RALLARPUB
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
INRIKES R EPO R TA G E
KNIVDAGAR I SÖDERHAMN PRISLISTA BRUKSKNIV KLASS A (max 110 p) 1:A PRIS: Curt-Ivan Wiklund, Fredrika, 103 p. 2:A PRIS: Jörgen Hillgren, Bergby, 99 p. 2:A PRIS: Bengt-Olof Tallroth, Husum, 99 p. 3:E PRIS: Stig Åkerblom, Norrala, 97 p. BRUKSKNIV KLASS B (max 110 p) 1:APRIS: KentTunlind, Kiruna, 101 p. 2:A PRIS: Anders Silén, Delsbo, 98 p. 3:E PRIS: Torsten Häller, Lysekil, 95 p. 3:E PRIS: Kenneth Eriksson, Husum, 95 p. FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS A (max 120 p) TA PRIS: Johan Stenevad, Kangos, 111 p. 2:APRIS: Jörgen Hillgren, Bergby, 111 p. 3:E PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn, 110 p. FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS B (max 120 p) 1:A PRIS: Anders Berg, Hennan, 104 p. 2:APRIS: UlfBrandt, Husum, 104 p. 3:E PRIS: Patrik Nilsson, Jokkmokk, 101 p. 3:E PRIS: U lfBrandt, Husum, 104 p. HALVHORNSKNIV (max 120 p) 1 :A PRIS: Stefan Groth, Valbo, 104 p. SMYCKEKNIV BÄLTE (max 120 p) 1:A PRIS: Jan Olsson, Njurunda, 109 p. 2:A PRIS: Sven Thunberg, Njutånger, 105 p. 3:E PRIS: Jan Olsson, Njurunda, 101 p. SMYCKEKNIV EJ BÄLTE (max 120 p) 1:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn, 118 p. 2:A PRIS: Anders Regnander, Norrala, 108 p. 3:E PRIS: Jan Olsson, Njurunda, 107 p.
SPECIALKLASS (max 120 p) 1:A PRIS: Anders Regnander, Norrala, 108 p. 2:A PRIS: Gino Quesada, Ekerö, 107 p. 3:E PRIS: Mats Bjurman, Bromma, 103 p.
ÖPPEN KLASS (max 120 p) 1:A PRIS: Sigurd Larsson, Åmotsbruk, 106 p. 2:A PRIS: U lf Jansson, Täby, 106 p. 3:E PRIS: Anders Regnander, Norrala, 103 p. FULLTÅNGEKLASS (max 120 p) 1:A PRIS: Gino Quesada, Ekerö, 107 p. 2:A PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö, 103 p. 3:E PRIS: Mats Holmberg, Söderhamn, 95 p. DAMKLASS (max 110 p) 1:A PRIS: Gunilla Ahlström, Norrala, 97 p. 2:A PRIS: Gunilla Ahlström, Norrala, 95 p. UNGDOMSKLASS (max 110 p) 1:A PRIS: Klas Uppvall, Norrtullskolan, 73 p. 2:A PRIS: Johan Engren, Norrtull sko lan, 72 p. 3:E PRIS: Rasmus Engman, Östra skolan, 65 p. HEDERSPRIS: Jesper Jonsson, Söderala, 64 p. HEDERSPR1S: Jesper Jonsson, Söderala, 64 p. HEDERSPRIS: Daniel Zakrisson, Östra skolan, 63 p. HEDERSPRIS: Peter Sjögren, Norrtullskolan, 6 1 p. HEDERSPRIS: Marcus Elmelind, Norrtullskolan, 60 p ÅRETS KNIV Stefan Heldt, Söderhamn, Samma kniv som fick 1:a pris i smyckekniv ej bälte.
INRIKES REPORTAGE
Foto: Per-Håkan Laurin
w i x/BAOAÄ 1
l:a pris i brukskniv klass A. Knivmakare: Curt-Ivan Wiklund. Skaft: Stabiliserad sälgmasur. Slida: Rårands läder. Blad: Pär Björkman.
l:a pris i förfinad brukskniv klass B. Knivmakare: Anders Berg. Skaft: Snakewood, mammut. Slida: Rårandsläder. Blad: Ingemar Nordell.
M
l: a pris i förfinad brukskniv klass A. Knivmakare: Johan Stenevad. Skaft: Stabiliserad björkrot, mammut. Slida: Rårandsläder. Blad: Anders Hedlund.
1:a pris i damklass. Knivmakare: Gunilla Ahlström. Skaft: Masurbjörk, renhorn, spacer. Slida: Rårandsläder. Blad: 12C27, Per Glerup.
l:a pris i brukskniv klass B. Knivmakare: Kent Tunlind. Skaft: Masurbjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Anders Hedlund.
l:a p r is i halvhornsklass. Knivmakare: Stefan Groth. Skaft: Masurbjörk, renhorn, spacer. Slida: Rårandsläder, renhorn. Blad: Aldor Jansson.
INRIKES REPORTAGE
l:a pris i ungdomsklass. Knivmakare: Klas Uppvall. Skaft: Masurbjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Pär Björkman.
l:a pris i klassen smycke ej bälte. Knivmakare: Stefan Heldt. Skaft: Snakewood, mässing. Slida: Rårandsläder, mässing. Blad: Eget.
l:a pris i öppen klass. Knivmakare: Sigurd Larsson. Skaft: Näver, nickelsilver. Slida: Rårandsläder, nickelsilver. Blad: Johnny Axling.
l:a pris i specialklass. Knivmakare: Anders Regnander. Skaft: Buxbom, mässing. Slida: Rårandsläder, rockaskinn. Blad: Eget.
l:a pris i klassen smycke bälte. Knivmakare: Jan “Kniv-Jocke ” Olsson. Skaft: Stabiliserad sälg, guld, silver. Slida: Rårandsläder, guld, silver. Blad: Kent Andersson.
l:a pris i fulltångeklassen. Knivmakare: Gino Quesada. Skaft: Stabiliserad björkrot, buffelhorn. Slida: Shaftläder. Blad: Eget.
EFTERLYSNING
Knivmakaren nr. 2 -
Är det nagon bland er medlemmar som känner till knivmakaren bakom kniven till höger? På baksidan av slidan samt stämplat på bladet finns ME (se bild nedan) slidan har, som du ser, även 95 inpräglat. Känner du till något om knivmakaren, hör av dig till redaktionen.
T jÅ D Y R LADEE AE Vi har Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör samt litteratur för allt läderhantverk. Vi har även kurser i: Läderhantverk med mönstring Sadelmakeri Tenntrådsbroderi Knivtillverkning
]j ä d e r
la d er
B E S T Ä L L VÅR KATALOG! Tjäder Läder AB, Jädraåsvägen 42, 816 91 Jädraås Tel: 0297-45220 Fax: 0297-45310 e-post: tjaderlader@swipnet.se www.tjaderlader.se
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
INRIKES REPORTAGE
Sollentunamässan blev en fullträff - men var fanns knivhlubbarna? - Den bästa mässan någonsin! Knivmakaren Stefan Åberg i Härnösand är mycket nöjd med sitt deltagande i årets upp laga av Sollentunamässan. - Det blev en fullträff, säger Stefan som liksom många andra knivmakarefick sälja stor del av sin produktion. Alla knivmakare och materialhandlare gjorde goda affärer under de tre dagar i slutet av mars som mässan pågick. - Lördag blev höjdpunkten, säger Stefan Åberg. Då var det mest med folk och vi hade fått bra platser med borden. Publiken kom i en jämn ström under hela dagen och stämningen var god.
Tage Hörkeby fram för Svensk Knivförenings bord, Asta Hörkeby, L e if Glent sam t Lars Blänning bakom.
- Knivföreningen har all heder av arrange manget och det är självklart att jag dyker upp nästa år, konstaterar Stefan Åberg. Vi utställare fick en rejäl gratis frukost varje dag, vilket gav en bra start på dagarna. Det kan vara svårt att få tag på en riktig frukost när man har mycket att stå i och arrangörernas gest uppskattades. En höjdpunkt under Sollentunamässan var ett lotteri med chans att vinna en halvhornskniv som tillverkats av knivmakaren Jörgen Sund ström från Luleå. Tyvärr var det bara Stockholmsklubben som visade upp sig under mässan. - Till nästa år hoppas jag att fler klubbar tar chansen att visa vad de går för inför den stora publiken, påpekar Stefan Åberg.
S te fa n Å b e r g Ä la n d 631 870 10 Ä landsbro Tel: 0611/602 05 E-post: stefan.aberg@ swipnet.se
Göran Blänning frå n Stockholms Kniv förening diskuterar m ed L e if Glent, Lars Blänning samt Jan och Anita Jonsson.
v av Ludvig Haraldsson, Umeå. asurbjörk. irandsläder. C26, Pär Björkman. Brukskniv av Mikael Lindberg, Lule . Skaft: Masurbjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Laminerat, Stefan Broström.
Halvhornskniv av Eskil Andersson, Kåge. Skaft: Renhorn, amboina. Slida: Renhorn, läder. Blad: Ivan Linder borg. B eställ
ATIS
I KATALOG 2 5 6 -sid o r m ed p r o d u k te r fö r k re a tiv a ...
i brukskniv av abiliserad masi narant.
U
t t :
:
S l ö j d ^ D e t a lj e r Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 532 24 Skara Tel 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@Slojd-Detaljer.com
____
..som ■färg,lack ■polermedel ■verktyg slipmaterial beslag, metaller spik, skruv skinn och läder knivtillverkning hom, näver handböcker ■halvfabrikat
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
I arrangeras av Stockholms knivförening i samarbete med Skoklosters S lo tt. 27,28,29 Juni. Alla är välkomna! Större och med ännu mer innehåll än någonsin! Vi har finslipat och förberett. SM i Knivmakeri med generösa priser. Planera ditt deltagande nu. Sista dag då bidragen skall vara oss till handa är 2 juni. Prisutdelning: Söndag kl 14. Tävlingsutställningen i slottet pågår i tre dagar. Vår repskärningstävling går vidare. Tävling på lördagen, vandringspriset är ännu inte taget. Du är välkommen att deltaga i mån av plats. Se reglerna på vår hemsida och bygg din kniv nu. Auktion söndag. Vi tar emot ett begränsat antal handgjorda knivar för auktion. Minikurser i knivbygge m.m. Alla faciliteter finns: Härlig camping för tält och husvagn, bad, duschar och pub. Skoklosters Wärdshus med hotell, restaurang och pub 150 meter från slottet. Vi har i år avtalat priser med hotellet. Hör av dig. Sevärdheter: Ett av världens främsta barockslott. Von Essens Motormuseum. Allt inom gångavstånd. Anmälan: Platserna är begränsade. Anmäl dig redan nu. Succén från i fjol (ca 2000 besökare) kan innebära en överbokning och vi kan inte bygga till slottet. Med vår nya marknadsföring siktar vi på 5000 besökare. Se vår hemsida:www.stockholmskniv.nu Email: lars.blanning@telia.com Tel. 070-226 5901 Vi vill framhålla våra sponsorer:
“
V
SANITETS SANERING AB
Studieförbundet Vuxenskolan
III? Bristol-Myers Squibb
Tallroths Skogsköming
“to extend and enhance hum an life”
Tel 0226-54979 070-6833929
iS l ö j d ^ D e t a lj e r
08-10 71 82
GAMLA STAN
M aterial, maskiner & verktyg för knivmakare
Jano knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: + 46(0)932-270 62, Mobil: 070-582 09 32 Email: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com
p . + rto *
tin ilV
knives
V A D HANDER
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
7-9 juni (Norge) P in setre ff på Eidsfoss 2003. K o ntaktp e rso n: 0 y s te in M yhre, Tel: 0047 - 33 45 54 56
27-29 juni (tävling) Kniv-SM på S ko kloste r slo tt. K o ntaktp e rso n: Lars B länning, te l: 08 - 28 14 51.
13-15 juni (Finland) Kauhava Knife Festival 2003. K o ntaktp e rso n: Pentti Turunen, Tel: 0224 - 96 055
7-13 juli (tävling) KnivVeckan i Ludvika. K o ntaktp e rso n: Anders Höök, Tel: 0240 - 64 00 39.
13-15 juni (Norge, tävling) N ord-N orsk V illm a rksm e sse 2003 i B arduhallen, S eterm oen.
26-27 juli (tävling) K nivkul i G ysinge 2003. K o ntaktp e rso n: Pentti T urunen, te l: 0 22 4 - 96 055.
14 juni (Norge) Vpyendagen 2003 på Voyen Gård i Baerum. K o ntaktp e rso n: A ril H alvorsen, te l: 0047 - 67 54 32 69. 14-15 juni(Norge) A ust a gd er K nivlags k n iv tre ff 2003. K o ntaktp e rso n: 0 y v in d Fjeldskår, te l: 0047 - 370 300 25. 15-16 juni (Norge) De m id tn o rske u tm a rksd a g e r 2003 i S tikle stad . K o ntaktp e rso n: Kåre N orum , Tel: 0047 - 74 07 72 77 e lle r 0047 - 94 72 88 30 20-21 juni (Norge) D alsm arken 2003 i Dalen i Telem ark. K o ntaktp e rso n: Randi Eikåsen, te l: 0047 - 350 77 561. 20-22 juni (Norge) S to rh a m m e re n s m e d tre ff 2003 på Naes Je rn verksm u se um . K o ntakt: Tel: 0047 - 371 60 500. 22 juni (Norge) L e ik v in s te m n e t 2003 i Leikvin i Sunndal. K o ntaktp e rso n: O ddbjprn Svisdal, te l: 0047 - 907 85 376.
7-10 augusti (Norge, tävling) De N ordiske ja k t- & fis k e d a g e r 2003 i Elverum . K o n ta ktp e rso n : Magne Rugsveen, te l: 0047 - 62 40 90 07. 16-17 augusti (tävling) K niv- och h a n tv e rk s d a g a r i Delsbo. K o n ta ktp e rso n : Olle Persson, te l: 0653 - 151 33 e lle r 0653 - 152 23. 17 augusti (Norge) V estagder M useum s knivdag 2003. K o ntaktp e rso n: Kåre 0 y n a , Tel: 0047 - 38 06 38 85 Augusti (Tjeckien) S m e d tre ff på Flelfstyn S lo tt. K o ntaktp e rso n: Håvard Bergland, te l: 004 7 - 625 96 460 30 augusti-7 september (Norge, tävling) T elem ark fy lke s h andelsstevne 2003. K o ntaktp e rso n: O ystein Kphn, Tel: 004 7 - 35 50 27 6 6 /9 1 5 50 930 27 september Knivdag i Husum . 10-16 i husum skolan, m trl-fö rs ä ljn in g . K o ntaktp e rso n: B e n g t-O lo f T allroth, Tel: 0663 - 103 76, 070 - 314 82 39
Telefontider Då flera av oss i styrelsen även har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar till frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.0 0 . Du kan då kontakta: Leif Glent - 070 - 778 33 70 Stig Åkerblom - 070 - 672 77 55 Reimond Dempwolf - 073 - 18 17 614 Staffan Pantzar - 036 - 17 62 31
Material för knivslöjd, knivblad, trä, holkar, slidor, vax, Knife Handle Oil mm....
W W W .B R ISA . f i -
Online shop Damascusstänger i kolstål, härda själv. Informativ website, specialerbjudanden.
1 O
INRIKES REPORTAGE
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
Dalarnas årligen återkommande knivtävling Å re ts k n ivtävlin g fö r kn iv m a k a re bosatta i D alarna g ick av stap eln den 5:e och 6:e april, som se d v a n lig t på D alarn as M useum i Falun. Det är fjä rd e å re t i följd som fö re n in g e n a n o rd n a r tä vlin g en . På dessa fyra år h ar kvalitén h öjts så att det nu är hård k o n k u rre n s om tä tp la ce rin g a rn a . F ö rh o p p n in g sv is är d et så att tä v la n d e t sp o rra r till nya id é e r och ännu bättre kn ivslö jd an de . A n ta le t tä v lin g sb id ra g va r i åre ts tävling 68 knivar, v ilke t vi ty ck e r är m ycke t med tan k e på att d et e n b a rt är k n iv m a k a re i länet som deltar. I år hade vi några k n ivar som sk ild e sig lite från övriga, en kniv, 50 cm lång, m ed sk aft utförd i k o lfib e r (Preg -p eg tekn ik) m ed m ah o g n ykä rn a. K n ivslid an va r o ck så utförd i k o lfib e r (Preg -p eg tekn ik) m ed sanol w ich ko nstruktio n. Vi hade en kvinnlig tä v la n d e som tillv e rk a t en filé k n iv m ed kn ivslid a i form av en fisk. K nivslid an v a r u pp bygg d av trä och rårandsläder. I u n g d o m sk la sse n hade en 16-åring k n ivm a ka re tillv e rk a t ett eg et blad typ h ug gare m ed sk a ft och träslid a i fla m b jö rk och m ed lin jer som h a rm o n ie ra d e genom hela kniven. Bra jo b b a t m ed ta n k e på återv ä xte n fö r kn ivm akeriet. Flera av första och a n d ra p rise rn a gick till b röd ern a B äckm an från Fu rudal som tillv e rk a r o tro lig t fina kn iva r m ed g e d ig e t h an tve rk rakt igenom hela kniven. I ö v rig t gick priserna till M alung, Ä lvd a le n , B orlänge, Falun, A vesta sa m t Ludvika v ilk e t även fra m g å r av prislistan.
A ldor J ansson
PRISLISTA BRUKSKNIV KLASS A 1:A PRIS: Stig Gärtner, Malung. 2:A PRIS: Lennart Johansson, Ludvika. 3:E PRIS: Göte Olsson, Älvdalen. BRUKSKNIV KLASS B 1:A PRIS: Per Bäckman, Furudal. 2: A PRIS: Anders Bäckman, Furudal. 3:E PRIS: Lars-Erik Nord, Ludvika. FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS A 1:A PRIS: Anders Bäckman, Furudal. 1:A PRIS: Per Bäckman, Furudal. 2:APRIS: Stig Gärtner, Malung. 3:E PRIS: Göte Olsson, Älvdalen. FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS B 1:A PRIS: Lennart Mattsson, Borlänge. 2:A PRIS: Ola Eriksson, Malung. 3:E PRIS: Gunnar Eriksson, Ludvika. HALVSLIDA 1:A PRIS: Anders Bäckman, Furudal. 2:A PRIS: Per Bäckman, Furudal. 3:E PRIS: Göte Olsson, Älvdalen. ÖPPEN KLASS 1:A PRIS: Per Bäckman, Furudal. 2:A PRIS: Anders Bäckman, Furudal. 3:E PRIS: Stig Gärtner, Malung. UNGDOMSKLASS 1:A PRIS: Daniel Bengtsson, Falun. 2:A PRIS: Fredrik Löfgren, Avesta. 3:E PRIS: Henrik Yngvesson, Falun. 4:E PRIS: Viktor Alexandersson, Borlänge.
Foto: Aldor Jansson Delat l:a pris i förfinad bruks kniv klass A. Knivmakare: Per Bäckman. Skaft: Masurbjörk, Älghorn, nysilver. Slida: Rårands läder. Blad: Eget, UB 1870.
J:a pris i förfinad brukskniv klass B. Knivmakare: Lennart Mattsson. Skaft: Masurbjörk, vulkanfiber, näver Slida: Rårandsläder. Blad: Kent Andersson, laminerat.
En rolig och annorlunda filékniv. Knivmakare: Ingrid Kronsell. Skaft: Eneträ. Slida: Eneträ, shaftläder. Blad: Fabrikstillverkat.
2 :a pris i öppen klass. Knivmakare: Anders Bäckman. Skaft: Masurbjörk, älghorn, mässing. Slida: Rårandsläder. Blad: M aihkel Eklund.
l:a pris i klassen halvslida. Knivmakare: Anders Bäckman. Skaft: Masurbjörk, älghorn, nysilver. Slida: Masurbjörk, rårandsläder. Blad: Pär Björkman, mönstersmitt.
l:a pris i brukskniv klass B. Knivmakare: Per Bäckman. Skaft: Masurbjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Eget.
Denna kniv deltog i brukskniv klass B. Knivmakare: Sven Persson. Skaft: Masurbjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Kolstål, Ivan Underborg.
2:a pris i ungdomsklass. Knivmakare: Fredrik Löfgren. Skaft: Masurbjörk, buffelhorn, tennplåt. Slida: Rårandsläder. Blad: Kolstål.
l:a pris i brukskniv klass A. Knivmakare: Stig Gärtner. Skaft: Stabiliserad masurbjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Johnny Axling.
3 :ep ris i brukskniv klass B. Knivmakare: LarsErik Nord. Skaft: Flambjörk. Slida: Rårandsläder. Blad: Kent Andersson, laminerat.
En halvhornare fan n s m ed i den öppna klassen. Knivmakare: Sören Holmqvist. Skaft: Renhorn, flambjörk. Slida: Renhorn, lappläder. Blad: Aldor Jansson, Damasteel.
Denna kniv deltog i förfinad brukskniv klass A. Knivmakare: Nils Graf. Skaft: Amboina, buffelhorn, konststen, tenn, vulkfiber. Slida: Rårandsläder. Blad: Aldor Jansson, Sandvik C 1227.
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
Knivsmed
Allt för knivmakaren V i h a r a llt du b e h ö v e r fö r k n iv tillv erk n in g
Pär Björkman
S k o k l o s t e r , L u d v ik o s a m t (S y s in g e
Skrävel sjövägen 6 904 40 Röbäck par@bjorkman.net 090 - 225 80
i å r.
Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Broström, Baudi n, Björkman, Brusletto, Helle, Lauri,______ Kankaanpää, Roselli, Järvenpää, Priser 15:- - 1250:-/st Skaftämnen i trä, renhorn, älghom, läder, träd, spacer, vulcanfiber, buftelhom, mässing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar, topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, farg, läderglans, lim, nålar, sylar, verktyg, böcker, mm.__________________ Beställ katalog omgående. Skickas gratis.
Jakt & fritid i Rundvik Revsundsvägen 24
840 50 Gällö
Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 M obil tel 070 - 550 67 16
JR|madl^iksjaktfritW
OsTOls
KNIV M AK A REN TIDSKRIFT FÖR KNtVSLÖJDARE
A k AREN
Ä r Du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren? På en inbetalningsblankett till föreningens postgiro, 162 14 46 - 2, kan Du skriva ditt namn, adress samt vilka årgångar som önskas. Betalning sker i för skott. 1 årgång = 125:- Skr från årgång 2002 = 200 Skr Årgång 91-98 = A c n . ^
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
Vill du få en skriftlig bedömning på din kniv och samtidigt delta i tävlan. Skicka in den till oss. Vi kör med fem klasser: Brukskniv, förfinad brukskniv, öppen klass, smyckeklass bälte samt smyckeklass ej bälte. Då vi är m edlem i Svensk Knivförening har vi godtagit dess regler som g älle r för klasserna, vilka är följande. Brukskniv: Skaft skall endast vara av trä, inga inlägg tillåts. Bladet skall vara skarpt och funktionellt, ej damasc. Slidan skall vara en ren läderslida och söm m en skall vara läm pligt placerad, ej som dekoration. Enklare prägling tillå ts men bedöm s ej. Fri färgning, men inga m otivm ålningar. Förfinad brukskniv: Skaftet få r vara fritt utform at, gäller både m aterialval och utförande. Bladet skall vara läm pat fö r ändam ålet, stålkvalitét fri. Slida fritt val av m aterial och utform ning. Öppen klass: Knivar som inte kan hänföras till de specifierade klasserna. Ex. fantasiknivar, tantos, daggers, bowies och nytänkande. Sm yckeklass bälte: Fri utform ning och fritt blad- och m aterialval Smyckeklass ej bälte: Fri utform ning och fritt blad- och m aterialval. Nytt fö r i år är att vi inför A- och B-klass vad g älle r brukskniv och förfinad brukskniv. Har du vunnit någon klass tidigare d eltar du autom atiskt i A-klassen. Har du placerat dig på 2:a eller 3:e plats väljer du själv vart du vill delta. Med insända knivar skall även sändas inform ation om sam tliga m aterial som använts i skaftet, m aterial i slida sam t stålkvalitét och sm ed till bladet. Personliga u ppgifter såsom adress, postadress och telefon m åste även de bifogas. Deltagare förbinder sig att ställa tävlingsbidrag till arrangörens förfogande från sista inlämningsdag fram till avslutat arrangem ang. Sam tliga bidrag kan häm tas efter avslutad tävlan. Ej häm tade bidrag returneras av arrangören mot postförskott, dock kom m er vinnande bidrag returneras kostnadsfritt. D eltagares namn kom m er efter avslutad tävlan att visas på Hälsinge Knivförenings hemsida.
Inform ation: Olle Persson, 0653 - 151 33, 0653 - 152 23
Knivarna skickas till: Hjördis Fernström Tåå 3230 820 62 B juråker
Senast 2 augusti
KNIVMAKARSKOLAN 3, DEL 2
Knivm akaren nr. 1 - 2003
Fulltångekiiiven
Gino Quesada för dig vidare i knivskolan för att tillverka en fulltångekniven som den ovan.
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
KNIVM AKARSKOLAN 3, DEL 2
Ja! Nu är det dags igen. Som du läste i förra numret av medlem s tidningen gick jag igenom material du kan använda till fulltångeknivar. I den här delen kommer jag att berätta och med bilder visa hur du skall göra för att på ett enkelt sätt få ett bra resultat när du gör din kniv. Det blir en lite enklare kniv, inte med bolster som jag skrivit tidigare. Själv anser jag att om man skall ha bolster på en kniv bör bladet vara taperat, annars blir kniven tung och kan kännas klumpig. Med tapering menas att man tunnar bladets tjocklek från mitten och bakåt, alltså att man tar bort lite material. Detta gör också kniven snyggare i sin helhet när den är klar.
Nu drar vi igång!
Nu har det blivit dags att borra hål för pinsen i skaftmaterialet (bild 2). Diametern på pinsen jag använder är 3 mm och borren skall då också vara av samma mått. Mosaikpinsens diameter är 6 mm. När alla hål är borrade och klara är det dags att limma ihop allt. Innan jag limmar kontrollerar jag så att alla hål stämmer mellan skaftet och bladet, samt att allt ser ok ut. När jag limmar använder jag mig utav ett tvåkomponentslim, långsamt härdande (Araldit). Nyttjar du ett sådant lim är det viktigt att du tar lika stor mängd av lim och härdare. Jag använder mig av engångshandskar då jag limmar, på så sätt slipper jag få lim på fingrarna. Jag limmar ihop alla delar som ett stort paket och drar ihop det med ett par tvingar. Över flödigt lim torkar jag bort.
Efter att ha tittat lite i mina gömmor har jag bestämt mig för att till denna kniv använda mig av grön stabiliserad masurbjörk samt mässing- och mosaikpins. Bladet är ett av mina egna, ett skålslipat i jaktmodell. När det gäller jaktknivar tycker jag att just denna modell är mycket lämplig.
Nu låter jag limmet torka i 24 timmar. Skulle jag behöva påskynda processen nyttjar jag en varmluftspistol eller fläkt.
Jag börjar med att såga masurbjörksbiten i två delar och slipar dessa så dom blir helt plana. Eftersom jag vill ha likadant utseende på fram- och baksida slipar jag den sågade ytan på bägge bitarna. Jag ser till att vara mycket noga när jag planar, annars kommer det synas när jag sätter ihop kniven. När limmet torkat är det dag att börja grovslipa.
KNIVM AKARSKOLAN 3, DEL 2 Jag börjar med att grovt arbeta med en fil och fortsätter därefter med sandpapper med kornstorlek 120, vilket jag slipar hela skaftet med. Övergår sedan till papper 180-240 över hela skaftet. Jag är noggrann i detta moment, vilket sparar tid, för när jag använder finare papper (från 400-1200 korn) dyker annars repor fram och jag får i backa ett steg och använda ett grövre sandpapper.
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
Är det någon som känner till knivmakaren till denna kniv. Slidan har initialerna T.O. Hör av er till redaktionen.
Jag avslutar putsningen av mina knivar med 1200 korns sandpapper. Synar kniven och ser till att den är till belåtenhet. Är jag nöjd påbörjar jag poleringen. En polertrissa med lite vitt vax på (går att finna hos de flesta materialförsäljarna) räcker för att få till slutfinishen på kniven.
Detta är slutresultatet, en enkel och vacker fulltångekniv. Den passar lika bra att ha med sig ut i naturen som att sitta framför teven och skära sig en bit kött. I nästa nummer av knivskolan skall vi göra en vikslida till kniven. Till dess, ha det så bra.
M e d vän lig hälsning/ G in o
Önskar du eller din förening annonsera i Knivmakaren? Tänk på att tidningen måste sändas till tryckeriet en månad före utgiv ningsdatum. Annonsmaterialet måste med andra ord sändas in ca. IV 2 månad före ut givningsdatum. Föreningar som är medlem i Svensk Kniv förening annonserar för halva priset. Kontakta Hans Wikström (se sid 2).
Du som var medlem i fjol fick med nummer 3 en klisterdekal. Om du vill ha fler eller om du nyligen blivit medlem och önskar dig en sådan, dekalen går att köpa! antingen på någon av de mässor vi syns på, eller beställ via ordföranden, Stig Åkerblom, sätten att kontakta honom på hittar du Dekalen kostar 5: - vid direktförsäljning, men om du beställer via ordföranden tillkommer 5:-/försändelse för portokostnaden.
TIPS & TRICKS
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
I detta Nr av tidningen så får ni åter igen stå ut med ett av mina egna bidrag. Ni vet varför... Det är ju idag mycket populärt med sta biliserade skaftämnen av alla de slag och de flesta av har nog insett fördelarna med dessa, som fukttåligheten, den vackra lystern, mm Nackdelarna finns ju också, såsom priset, de hälsofarliga ångorna samt sprödheten mm. Häromsistens så fick jag tag på en mycket vacker lätt rötad masurbjörk. Ivrigt så satte jag igång och sågade ut skaftämnet till min blivande brukskniv. Jag fick dit bladet, formade skaftet och började finputsa... Då insåg jag att skaftet vägde nog så lätt och inte riktigt höll måttet kvalitetsmässigt. Vad göra? Ni har säkert alla sett reklamen på TV eller på någon mässa om superlimmet PASCOFIX som klarar allt. Det gäller även i denna situation så jag strök helt enkelt in hela skaftet i lim och fortsatte så länge jag såg att det sögs in (det fungerar säkert med andra sorters lim, huvudsaken är att det är lättflytande). Jag lät limmet härda och finputsade därefter hela skaftet färdigt. Resultatet blev riktigt bra, nästan i klass med stabiliserat, men billigare, segare och mer hälsosamt. Sedan ett litet avslutningstips. Smörj in nedre delen av bladet och övre kortändan med lite vaselin innan du limmar ihop kniven. Då får du lätt bort eventuella limrester som kan ha trängt upp vid sammanfogningen. Ha nu en trevlig sommar och dela med er till varandra av årets inlärda färdigheter...
M ich ae l A lm q v ist Lövånger
MATERIAL
Knivm akaren nr. 2 - 2 0 0 3
masu När jag började mitt knivslöjdande 1994 visste jag knappast någonting om den bit masur jag då höll i min hand. Den var mycket vackert mönstrad och den fascinerade mig på ett underligt sätt. Ju mer jag slipade på den, desto mer mönster framhävdes och träet tycktes levande. Det låter ju som en saga, men faktum är att jag fortfarande tycker att masur är lika säreget som den gången, för man vet aldrig hur det ser ut inuti. Meningen med denna artikel är att försöka sprida lite kunskap om masur, både experternas och mina egna teorier, om hur den ser ut och var den växer, etcetera. Även om vi knivslöjdare är vana att arbeta och handskas med masur dagligen, så är det ingen mass-produkt som finns i obegränsad upplaga, även om tillgången kan tyckas vara god. Visserligen odlas masur i Finland, så där finns ju ganska god tillgång, men den masur som växer naturligt i vårt land är en unik företeelse och har en begränsad utbredning. Det är ju så att masur från olika länder varierar i utseende och struktur. Jag kommer inte att gå in på alla teorier som finns om hur masur bildas - det blir allt för mycket - jag kommer bara att nämna dessa ytligt.
LITE HISTORIA Om man tittar bakåt i tiden så har björken funnits i cirka niotusen år i Sverige och säkerligen har masurbjörken det också, fast säker kan man inte vara. Vad jag funnit, så har man gjort så kallade dryckeskastell av masur underl500-talet och sedan dess har masur använts i allt större utsträckning i takt med industrialiseringen. Ordet masur är ett gammalt fornnordiskt namn från tiden före 1500-talet och det betyder livligt mönstrad. En intressant detalj beträffande ordet masur är att det är väldigt likt ordet för mässling vid denna tidpunkt. Mässling benämndes på tyska masern, på isländska moussurr och på svenska masslur. Om man tittar på ett längssnitt av masur så är det faktiskt ganska likt mässling. Det tyska ordet masern används som benämning på masur i dag, (birchmaser).
VAD ÄR MASUR? Det är en fråga som är svår att svara på, men som inte kan undvikas i detta sammanhang. Enligt expertis så är masurbjörk en vårtbjörk som utvecklat en speciell ved. Vad det beror på är svårt att säga, här finns inget entydigt svar. En del menar att det beror på virus, sjukdom eller annan egenskap av något slag. Att den är ärftlig tycks de flesta forskare vara ense om. Johan Emanuelsson "masurmannen" säger, att det är en störning i kambiet, (kam 'bium, tillväxtdel i stammar och rötter hos de flesta växter) som är orsaken till att masurved bildas. Docent Owe Martinsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå säger att orsaken till masurbildningen är en ärftlig störning i kambiet vilken leder till en onormal radiell tillväxt av stammen. Ruden talar om ärftliga oregelbundenheter i barkbildningen. Tittar man på en avbarkad masurstam så hittar man små trattformade gropar, de är en följd av den onormala tillväxten, (se bild 1). De här trattformade groparna är ofta vridna runt stammen som ett pärlband. En finsk forskare, Hintikka, ansåg att masur var en egen art som invandrat efter det att inlandsisen smält. Klimatet var då varmare under en period, för att sedan bli kallare. Masurbjörken skulle inte ha ut härdat det stränga klimat som följde och av den anledningen koncentrerats till vissa växtplatser. En annan finsk forskare anser att det beror på näringsbrist. Finländare och ryssar är de som forskat mest i ämnet, det finns i alla fall mest litteratur i ämnet på de språken. Det talas ju om två olika form er eller typer av masur, den bruna masurvävnaden och knoppmasur. Den bruna masurn är den med de karakteristiska v-strecken som syns i ett tvärsnitt och knoppmasur är en annan form som finns i bulor, utväxter på stammen.
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
MATERIAL
B ild 1. Masurved: utsida & insida. Här syns de trattformade groparna tydligt, även om de inte uppträder så rikligt . De är en fö ljd av masurbildningen, j u tätare mönster desto fler gropar
VAR VÄXER DEN? Här finns det olika teorier. En del säger att masur ska ha bördig mark och mycket sol för att bilda riklig masurved. Andra säger tvärtom att den ska torrare och mer näringsfattig mark. Masurbjörken behöver mycket solljus för att kunna konkurrera med andra arter och enligt Johan Emanuelsson så blir masurmönstret kraftigare om den växer snabbare, vilket den gör om den får mera ljus. Vad jag sett under de fem år av fältstudier av masur jag gjort, är att det finns en viss skillnad på masur från bördig, respektive näringsfattig biotop. Masur som växer på bördig mark blir högre och de bruna v-strecken blir inte så täta, detta på grund av snabbare tillväxt. Märgstrålarna blir större och i viss mån rik-ligare till följd av att trädet växer fortare. Trädet klarar också torra somrar bättre. Masur på den torrare och näringsfattigare marken, blir lägre på grund av att de växer saktare, då tillgång på vatten och näring är begränsad. Det skulle i sin tur ge tätare masurved, vilket i sin tur bidrar till sämre näringstillförsel och de radiella märgstrålarna blir rikligare, men mycket tunna (se bild 2). De träd som växer på detta sätt slås ut relativt tidigt, dels genom brist på vatten och näringsämnen, särskilt vid torka och på något sätt konkurrerar de ut sig själva i kampen för överlevnad.
Bild 2. Tvärsnitt av masur. H är syns de radiella märgstrålarna mycket tydligt, hur de löper ut till små v-formade fickor i ytveden. Dessa märgstrålar är egentligen närings transportörer.
Jag har funnit masur på olika ställen, mitt i skogen, i kantzoner, på åsryggar, i sluttningar och vid kärr. Väderstrecken har alltid varit olika. En del har växt undanskymda, haft minimalt med solljus, andra tvärtom. Ofta har de växt tillsammans med gran, mer sällan tillsammans med tall, det verkar som den klarar konkurrensen sämre med tallen.
Denna artikel fortsätter i nästa nummer av Knivmakaren. Peder Larsson
RADANNONSER
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
Radannons har du som medlem rätt att införa gratis i tidningen. Sänd det du vill ha infört till:
Kontakter Tysk knivslöjdare är på sem ester på lantgård i närheten av Hudiksvall ca 3 veckor efter Delsbo-dagarna och söker kontakter för kniv prat och nya erfarenheter.
Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker E-post: knivmakaren@svenskkniv.nu
Meinhard Spaunhorst Leyengarten 2 D-515 45 Waldbröl E-post: pspaun@web.de
Bilder
Säljes
CD-skiva med samtliga tävlingsknivar från Dalarnas knivtävling 2003. 100:- inkl. porto
Aldor Jansson Tel: 023 - 711 215
CD-skiva med bilder och materialförtecknin gar på samtliga 125 knivar som deltog i KnivSM i Delsbo 2002. Beställ ditt eget exemplar genom att betala in 150:- på postgiro 619 58 35 - 1.
Säljes
Reimond Dempwolf Tel: 073 - 18 17 614
Verktyg: Amerikanska superverktyg för kniv tillverkare. Utbildning: Lär dig tälja trägubbar utan att skada dig. Video: Från planka till färdig trägubbe. Här får du grunderna.
Information: Göte Eriksson Tel och fax: 0565 - 920 44
Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare K n iv b la d Både handgjorda och fabrikstillverkade.
E ts u tr u s tn in g För märkning av knivblad.
M a te r ia l Nickelsilver, nitar och bolsterämnen. Rårandsläder, vikslidsläder och mycket annat. Öppettider: Vardagar 13.00 - 17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11 B o x
2 0 7
E -p o s t:
*
8 2 7
2 4
L ju s d a l
n o r d e ll. k n iv e s @
*
T e l:
t e lia . c o m
0 6 5 *
1 -
16 3
H e m s id a :
8 0
*
F a x :
0 6 5 1 -
7 6
7 3
7 0
w w w . n o r d e llk n iv e s . c o m
Knivmakaren nr. 2 - 2 0 0 3
KASERI Vem är det som bestäm m er vad som är fult eller fint på t.ex. en knivslida? Jag råkar titt som tätt ut för "problem et" med "apelsinskalshud" och blir lika irriterad varje gång. Tills jag en dag plötsligt såg någonting väldigt vackert i den strukturen!!! Kanske kom m er det att vara den looken som blir inne nästa år...
TÄVLA I SKÖNHET Spegel, spegel på väggen där... Visst är livet ibland ganska konstigt. Ena dagen när man vaknar på m orgonen och ser sig i badrum sspegeln så, ja du vet... man tycker att man ser helt okey ut, ja t.o.m. att man är ganska snygg och man är beredd att gå ut och ta alla m otgångar med en klackspark. Andra gånger så är det precis tvärt om. Påsar under ögonen, en liten finne ser ut som en stor böld och m itt i ansiktet sitter en stor potatis... Vem är vacker och vem är ful? Vem är det som sätter norm en? Förra årets m iss World kom från ett nordafrikansk land där ideal figuren på en kvinna i alla tider varit "Ju tjockare, desto bättre". Men plötsligt så började flickorna även i det landet banta för att kunna se sig i spegeln och tycka att de var vackra. Vad har nu det med knivar att göra? Ingenting kanske, eller så kan man ändå göra vissa parallella observationer? Vilken kniv är ful och vilken är snygg? Ett år vinner en knivm akare första pris i en tävling. Nästa år finns det ett antal "kopior" på den kniven på diverse tävlingar ute i vårt avlånga land. Ni som har följt med i debatten på diskussionsforum et på vår hem sida, vet att då och då så kom m er frågan upp om vad det är som dom arna tycker om och hur en kniv ska se ut för att slippa poängavdrag. Jag säger inget negativt om den frågeställningen egentligen, skulle bra gärna vilja få det rätta "receptet". ( se m itt kåseri i Nr 4/02 ).
Jo förresten! För er som undrar. I år har jag redan vunnit en tävling. Visserligen självutnäm nd, men jag tror inte att någon kan säga em ot mig. Näm ligen titeln som den snyggaste och sexigaste knivm akaren av alla i Svensk knivförenings styrelse och Knivm akarens redaktion. Du som inte tror mig, se efter i förra num ret av tidningen...
M ichael A lm qvist Lövånger