Knivmakaren K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING
NR 4 2011
andrè Rybak
utan hämningar
5för tipS att skapa en samling Knivskolan:
Så syr du som
Johan
Stenevad
Ladda
bilder på hemsidan
värdefulla idéer på lokalklubbskonferensen
1
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN KNIVMAKAREN NR 2 2011
.DM (PEUHWVHQ .QLYVPHG
Vi önskar er en kreativ jul! Nyhet!
+DQGVPLGGD ODPLQHUDGH EODG WLOO VDOX LJHQ 5LQJ
HOOHU
Multisax
Ute nu!
Julkatalostipgs och20extr11 apriser!
med nyheter, julklapp
Fiskars. Mångfunktionell sax med ergonomiska handtag. Klipper och skär i papper, kartong, wellpapp, plast, växter, snöre, ståltråd m.m. Saxen har också flasköppnare och slipfunktion. Kan delas och användas t.ex. som syl. Längd 230 mm.
1963-0000
pr st
199,00
HPDLO
ND\ HPEUHWVHQ#WHOLD FRP Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara 0511-267 67 order@slojd-detaljer.se
+HPVLGD
ZZZ HPEUHWVHQNQLYHV FRP
2 2
etaljer.se
www.slojd-d
www.slojd-detaljer.se
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011 KNIVMAKAREN NR 4 2011
I backspegeln Så har snart ännu ett år nått sitt slut, men för Svensk Knivförening är det fortfarande ett par månader kvar. Föreningens verksamhetsår avslutas den 28 februari. När man ser tillbaka i minnenas katalog, så har mycket intressant förekommit under perioden. Som vanligt är ju SM och Ludvikaveckan årets höjdpunkter, och i år sammanföll dessa händelser, liksom årsmötet. Tala om rationell styrning. Hösten stora händelse har varit föreningens inbjudan till samtliga lokala knivklubbar om den konferens som avhölls både i södra och norra delen av landet (se särskild artikel). Detta var första gången som Svensk Knivförening stod som värd för en sådan träff. Massor av synpunkter och förslag framkom som styrelsen har att ta ställning till. För mig personligen var kanske den största behållningen att träffa flera nya trevliga medlemmar från olika delar av vårt långa land. Jag hoppas verkligen att föreningens resurser även i framtiden är sådana, att en upprepning av dessa träffar kan ske. Glöm inte heller bort att bidra med material till Knivmakaren under det nya året. Med din hjälp kan tidningen bli ännu bättre och än mer levande.
Innehåll nr 4 2011 Ledaren
3
Stig Sjunnesson blickar tillbaka
Andrè Rybak
5–7
– lite annorlunda
Samlaren
9–12
Bernt Ryfors bästa tips
En skön skåning
16-17
Anders Holstein knivmakarprofil
Nya bra idéer
18
Lokalklubbskonferensen
Knivskolan
På kurs hos Johan Stenevad
20–24
Äntligen ny klubb
Jamtlands Knivgille
Kåseriet
Är Michael Almqvist ett hot?
Gott Nytt Kniv-År
Missa inte att förnya medlemsskapet
29 31
32
Julen är i antågande med allt traditionellt firande som de flesta av oss uppskattar, så jag hoppas att alla får en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År
Framsida Ett av Andé Rybaks fantasifulla alster. Foto:Kent Tunlind
3
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Knivklubbar i Sverige
Knivmakaren MEdLEMSTidninG fÖR
SVEnSK KniVfÖREninG oRdfÖRAndE: ViCE oRdf: SEKRETERARE:
Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk
KASSÖR:
Hans Wikström, Örnsköldsvik
LEdAMÖTER:
Folke Hildebrand, Kungsbacka Torsten Häller, Lysekil Bengt Olof Tallroth, Husum
SuPPLEAnTER:
Martin Johnsson, Ödsmål Mikael Johansson, Kolbäck Owe Wallin, Hudiksvall
REViSoRER:
Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö
VALBEREdninG:
stig åkerblom, Norrala Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Lars Billström, Kinna
TELEfonTidER TiLL STYRELSEn:
Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Hans Wikström 0660-37 27 28 Dick Gidlöf 0663-617 51
AnSVARiG uTGiVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REdAKTÖR & PRoduKTion: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 070-211 11 93, E-post: mats@sodralid.se i TidninGSREdAKTionEn: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com
Nästa nr av Knivmakaren utkommer 23 mars 2012 Material och bokning av annonser senast 27 januari 2012. PREnuMERATionSfRÅGoR: Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik Telefon: 0660 - 37 27 28, E-post: h.wikstrom@telia.com AnnonSfRÅGoR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Lärkträdsvägen 49, 645 40 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net
arjeplogs Knivsmidesförening c/o odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44 Grundsunda Knivgille c/o dick Gidlöf nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 hälsinge Knivförening c/o Reimond dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com
Knivfällan c/o Bengt Wettesten dalboviksvägen 6 430 33 fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com
Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 norrala Tel: 070 - 672 77 55
Lundabygdens Knivgille c/o ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 dalby Tel: 046 - 20 97 68
Södra vätterbygdens Knivklubb c/o ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97
Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06
tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62
nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77
Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb
Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82
västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34
Skellefteå Knivgille c/o ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå
Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell norralundsgatan 35 602 14 norrköping Tel: 011 - 18 86 68
Stockholms knivförening c/o Lars norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35
MEdLEMSAVGifTER: Medlemskap för 2011 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2011”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:
www.svenskkniv.se
TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 iSSn 1102-5085
4
värmlands Knivklubb c/o Bertil forsberg furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565 - 711432
Östergötlands nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com
Besök SvKnf:s hemsida
www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
Andrè Rybak – lite annorlunda Bland tälten i Ludvika under Knivveckan sitter andrè Rybak med sina knivar på ett litet bord. hans knivar sticker verkligen ut i vimlet. TExT & foTo: KEnT TunLind
5
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Andrè vid sitt bord under årets Knivvecka.
Andrè Rybak – lite annorlunda Under Knivveckan i Ludvika ser vi mest traditionella svenska bruksknivar och förfinade bruks och men också alster av knivmakare som gör lite annorlunda. En slöjdare som sticker ut och som törs gå sina egna vägar och ”problemlösa” på egen hand träffar vi bak ett av borden. Det är alltid spännande
Resultatet av förra årets inköp av grön komage.
6
att se vad Andrè Rybak har hittat på. Jag visste att han förra sommaren hade köpt grön komage utav Dhan Ulbricht, den tyska materialförsäljaren, som också hade kommit tillbaka denna sommar med sina lite annorlunda material. Andrè, född i Warszawa, har bott i Sverige och Stockholm i drygt 40 år, han kom hit som 20-åring 1969 när det var som oroligast i Polen och Östeuropa. Andrè har inte slöjdat i mer än drygt 5 år och vi såg hans knivar första gången på både SM och i Ludvika år 2009. Det började med att han tyckte om Kungakniven i en av Bo Bergmans böcker och ville göra en likadan, vilket han gjorde, men han blev besviken, den blev inte alls så fin utan han skrotade den och började på en ny. Det var inte enkelt och nu
KNIVMAKAREN 2011 K NIVMAK AREN NNR R 342018
”
Ju mer man lär sig desto mer ser man hur lite man kan
tyckte han att ”varför ska man uppfinna hjulet två gånger”, så han tog kontakt med knivmakarna i Knivföreningen. Utställningen ”Kniven som konst” visades i Stockholm, här fick han se otrolig slöjd och träffa duktiga knivmakare som kan. Andrè har ofta lite annorlunda lösningar på läderjobbet och jag undrar hur det kommer sig. Han berättar att han fick jobb som sadelmakare fast han aldrig sysslat med det. Föreståndaren blev långtidssjuk och Andrè blev ensam och var tvungen att lösa jobbet och problemen själv. Likadant i knivmakeriet. Efter misslyckandet med att kopiera Bergmans kniv så vill han göra själv. Sin känsla för läder har han också utvecklat under de många år han jobbat som ortopedtekniker. Men säger han – ”ju mer man lär sig desto mer ser man hur lite man kan”.
Förra hösten var han tillsammans med medlemmar ur knivföreningen på Johan Stenevads kurs i Kangos med lädersömnad. – Helt sagolikt, vilken miljö och vilken vänlighet, sammanfattar han det. Han rosar också kursen i Ankarsrum med Löfgrens där man hela helgen ritar och pratar kniv. Hur var det nu med den gröna komagen? –Jo den var svår att jobba med, väldigt sprött och spricker lätt. Spektakulärt men svårt. Han har rårandsläder inuti. Han har tidigare jobbat med både ödla och struts vilket var lättare. Sömmen gör han också lite annorlunda, kärringsöm kallar han den, man hoppar över ett hål och går tillbaka på baksidan. Titta på bilderna och bli inspirerad, kom till Ludvika nästa sommar och se vad han hittat på! 7
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Rea på äldre årgångar! Vi börjar få så ont om plats i vårt förråd, så nu sänker vi drastiskt priserna på äldre årgångar!
Årgång 1991-2000 2001-2010 2011
Eskild årgång pris porto 50 34 100 34 200
Samtliga årgångar pris porto 250 150 500 175 34
Priserna gäller inom Sverige, för portokostnad till annat land, kontakta stig åkerblom på knivstig@telia.com Nummer 1/2001 finns enbart som pdf-fil
Passa på att köpa en hel serie och se hur knivmakeriet utvecklats över åren. Betala till plusgiro 162 14 46-2 och ange vilka årgångar som önskas.
.1,9'$*$5 , 6g'(5+$01 .1,9'$*$5 , 6g'(5+$01 DSULO Sn NXOWXUKXVHW .YDUQHQ DSULO Sn NXOWXUKXVHW .YDUQHQ
6|GHUKDPQV .QLYJLOOH LQEMXGHU DOOD NQLYPDNDUH 6|GHUKDPQV .QLYJLOOH LQEMXGHU DOOD NQLYPDNDUH DWW GHOWD L YnU WlYOLQJ 6YHQVN .QLYI|UHQLQJV Q\D DWW GHOWD L YnU WlYOLQJ 6YHQVN .QLYI|UHQLQJV Q\D UHJOHU JlOOHU 8SSO\VQLQJDU RP GHVVD ¿QQV Sn UHJOHU JlOOHU 8SSO\VQLQJDU RP GHVVD ¿QQV Sn ZZZ VYHQVNNQLY VH HOOHU NDQ HUKnOODV YLD ZZZ VYHQVNNQLY VH HOOHU NDQ HUKnOODV YLD DUUDQJ|UHQ DUUDQJ|UHQ )|OMDQGH NODVVLQGHOQLQJ JlOOHU )|OMDQGH NODVVLQGHOQLQJ JlOOHU 7UDG %UXNVNQLY NODVV $ RFK % 7UDG %UXNVNQLY NODVV $ RFK % 8WYHFNODG %UXNV NODVV $ RFK % 8WYHFNODG %UXNV NODVV $ RFK % 6P\FNHNQLY 6P\FNHNQLY PLQLDW\U 6P\FNHNQLY 6P\FNHNQLY PLQLDW\U .RQVWNQLY .RQVWNQLY 7HDPZRUN 7HDPZRUN )lOONQLY )lOONQLY 8QJGRPVNODVV ± XSS WLOO nU 8QJGRPVNODVV ± XSS WLOO nU 5RRNLHNODVV 5RRNLHNODVV -DNW RFK ¿VNHNODVV -DNW RFK ¿VNHNODVV 'LSORP XWGHODV WLOO YDUMH GHOWDJDUH 6NULIWOLJ NULWLN 'LSORP XWGHODV WLOO YDUMH GHOWDJDUH 6NULIWOLJ NULWLN HUKnOOHV Sn YDUMH LQOlPQDW ELGUDJ HUKnOOHV Sn YDUMH LQOlPQDW ELGUDJ c5(76 .1,9 VDPW 38%/,.(16 )$925,7 c5(76 .1,9 VDPW 38%/,.(16 )$925,7 alla som tidigare erhållit 1-3:e pris i Söderhamn, klass B övriga. Utvecklad klass A tidigare pris i Jakt/Förfinad Bruks. tidigare erhållit 1-3:e pris pris 1-3:e i Söderhamn, klass B övriga. alla somBruks
8
Utvecklad Bruks klass A tidigare pris 1-3:e pris i Jakt/Förfinad Bruks.
7lYOLQJVELGUDJHQ VNDOO VHQDVW DSULO YDUD 7lYOLQJVELGUDJHQ VNDOO VHQDVW DSULO YDUD DUUDQJ|UHQ WLOOKDQGD %LGUDJHQ VNLFNDV WLOO DUUDQJ|UHQ WLOOKDQGD %LGUDJHQ VNLFNDV WLOO +nNDQ (OIIRUV -RKDQVVRQ 6HJHOYLNVYlJHQ stig åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. +nNDQ (OIIRUV -RKDQVVRQ 6HJHOYLNVYlJHQ 6|GHUKDPQ 6|GHUKDPQ 8SSO\VQLQJDU RP DUUDQJHPDQJHW OlPQDV Sn 8SSO\VQLQJDU RP DUUDQJHPDQJHW OlPQDV Sn WHOHIRQ VWLJ HOOHU WHOHIRQ VWLJ HOOHU ZZZ NQLYJLOOHWV KHP VLGD QX +nNDQ bYHQ Sn +nNDQ bYHQ Sn ZZZ NQLYJLOOHWV KHP VLGD QX gSSHWWLGHU /|UGDJ RFK V|QGDJ gSSHWWLGHU /|UGDJ RFK V|QGDJ 3ULVXWGHOQLQJ V|QGDJ NORFNDQ 3ULVXWGHOQLQJ V|QGDJ NORFNDQ $QPlOQLQJVDYJLIW SHU GHOWDJDUH GRFN HM L $QPlOQLQJVDYJLIW SHU GHOWDJDUH GRFN HM L XQJGRPV RFK URRNLHNODVVHQ .QLYDUQD DYKlPWDV XQJGRPV RFK URRNLHNODVVHQ .QLYDUQD DYKlPWDV HIWHU SULVXWGHOQLQJHQ HOOHU nWHUVlQGV PRW SRVWHQV HIWHU SULVXWGHOQLQJHQ HOOHU nWHUVlQGV PRW SRVWHQV DYJLIWHU DYJLIWHU cUHWV WHPD lU MDNW RFK ¿VNH )|UXWRP NQLYPDNDUH cUHWV WHPD lU MDNW RFK ¿VNH )|UXWRP NQLYPDNDUH RFK PDWHULDOI|UVlOMDUH NRPPHU 1L DWW WUlIID HWW RFK PDWHULDOI|UVlOMDUH NRPPHU 1L DWW WUlIID HWW ÀHUWDO KDQWYHUNDUH IUnQ WUDNWHQ ÀHUWDO KDQWYHUNDUH IUnQ WUDNWHQ
9b/.201$ 7,// 6g'(5+$01 '(11$ +(/* 9b/.201$ 7,// 6g'(5+$01 '(11$ +(/* $UU 6|GHUKDPQV .QLYJLOOH L VDPDUEHWH PHG 6WXGLHIUlPMDQGHW RFK .XOWXU )ULWLGVI|UYDOWQLQJHQ $UU 6|GHUKDPQV .QLYJLOOH L VDPDUEHWH PHG 6WXGLHIUlPMDQGHW RFK .XOWXU )ULWLGVI|UYDOWQLQJHQ
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
Bernt Renfors
SAMLAREN –Jag tänker om min knivsamling som om det vore ett museum. Jag vill ha alla typer av knivar, och knivar av alla de duktigaste knivmakarna.
Den så kallade Kungakniven av kniv-kungen Johan Hedeberg.
Bernt Renfors hävdar att han sannolikt var den allra förste besökaren vid den första knivveckan i Ludvika när den startade 1987. då var bredden på utställda knivar stort. nu, många år senare, oroas han över en tilltagande likriktning inom svenskt knivmakeri. TExT oCH foTo: P-o EKLund
Men låt oss ta det från början. Hur var detta med att han var den förste besökaren på knivveckan. Ja om det berodde på feltryck i informationen om arrangemanget eller på att han läst informationen slarvigt låter vi vara osagt. när han kom till Ludvika tyckte han att det var ovanligt lugnt på mässområdet – inte en människa i sikte. när han till slut mötte Anders Höök fick han veta att Knivveckan skulle starta först två dagar senare. Han stannade kvar och fick vara med och placera ut knivarna i montrarna. På den tiden var antalet knivar stort, mellan 6-700. Knivar som enligt Bernt inte var så fina som dagens alster, men det var knivar direkt från knivmakarens hjärta. Medfött knivintresse
Bernt är en hängiven knivsamlare som vid flera tillfällen glatt medlemmarna i Skellefteå knivgille genom att visa upp delar av sin samling. Han menar att intresset för knivar fanns inbyggt i honom från början. Troligtvis fick
han det med modersmjölken, för hans far uno erövrade priser vid såväl svenska som nordiska mästerskapen under sin aktiva slöjdperiod . den första kniven, en Hellebard, inköptes under en norgeresa. Men det var de sk. ”lappknivarna” som var hans första intresse. På Jokkmokks marknad köpte han den första kniven från en sameslöjdares hand. Med viss vånda betalade han 900 kronor för en kniv av Per Sunna. Mycket pengar för 30 år sedan. Besöken på marknaden blev fler liksom antalet inköpta sameknivar. Men det var i samband med tidningen Jaktmarker och fiskevattens knivtävling 1985 som han insåg att det fanns
9
KNIVMAKAREN K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018
Halvhornsknivar av Svante Larsson, Lappträsk
många andra knivtyper också. i samma veva bildades Svensk Knivförening och Knivveckan i Ludvika startade. där dök det upp knivar av svenska storheter som Lood och Embretsen, men också en mängd norska knivar. där någonstans menar Bernt att intresset väcktes för att vidga knivsamlandet och få med hela bredden. Bernt nämner också mötet med Jan-Erik Skoog vid en knivträff i Hållhägnan i Byske som en viktig milstolpe i knivsamlandet. idag innehåller Bernts fascinerande samling hela bredden av de olika typerna av nordiskt knivmakeri, såväl gammalt som nytt. i både norge och finland finns ett antal olika distriktsknivar, var och en med sin typiska design och karaktär. detta är en tradition som inte funnits i Sverige på samma sätt. Här är det egentligen bara de nordsvenska hornknivarna – lappknivarna, och tattarknivarna som är ortstypiska menar Bernt. Samla är att lägga pussel
– Jag tänker om min knivsamling som om det vore ett museum. Jag vill ha alla typer av knivar, och knivar av alla de duktigaste knivmakarna. när jag köper en ny kniv idag ska den komplettera samlingen på något sätt, säger den hängivne knivsamlaren. det är som att lägga ett pussel. idag väljer jag ganska sparsmakat – beroende på att jag har det mesta, menar
han. Trots detta spanar han hela tiden efter intressanta objekt. Bernt har en bekant som han kallar ”dataansvarig”, som för hans räkning söker på de olika auktionssajterna, och har lärt sig mycket om knivsamlandet. när det dyker upp något som Bernt är intresserad av menar han att det till och med kan vara värt att betala ett överpris för att få den – satsningar som han inte ångrar. Han har bytt en del knivar med andra samlare, men han säljer aldrig sina samlarobjekt. den värdefullaste kniven Bernt har i sin samling är en JPf-kniv, av den legendariske sameslöjdaren Jon Pålsson fankki – en kniv som varit i konstnären Carl Larssons ägo. Historien om denna kniv ska vi återkomma till i ett kommande nummer av Knivmakaren. Av naturliga skäl var det många knivsamlare som bjöd på den kniven på Bukowskis auktion. Han hade länge sökt efter denne mästares knivar, och eftersom det inte finns så många sådana på marknaden tänkte han ”nu eller aldrig” – en satsning som gick hem. Kungakniven roligaste köpet
när jag frågar Bernt om det roligaste knivköpet han gjort så berättar han om ett kap som skett ganska nyligt. Johan Hedenberg (född 1869), eller knivkungen som han kallades, var kung inom sitt rike – tattarknivar. En bekant till Kniv av Kaj Embretsen.
10
KNIVMAKAREN 2011 K NIVMAK AREN NNR R 342018
Halvhornskniv av Ingvar Backlund, Vindeln.
Halvhornskniv av Ingvar Backlund, Vindeln.
”
När jag köper en ny kniv idag ska den komplettera samlingen på något sätt
En gammal kniv, av Herman Matsson, Bjuträsk, Norsjö.
Bernt hade kommit över en ganska enkel Hedenbergkniv på en gatuloppis för otroliga 20 kronor. En kniv som nu är införlivad i Bernts samling. Hedenbergs knivar betingar normalt ett pris mellan 10 000-15 000 kronor. Men Bernt berättar att han saknade den riktigt finaste kniven av denne mästare – Kungakniven. Till slut dök det upp en sådan godbit på marknaden. Vid sådana tillfällen får man inte tveka, och man har oftast inte så mycket tid på sig. Bernt gav ett rejält bud för att vara förvissad om att få kniven – men fick den märkligt nog betydligt billigare än han trott. – Jag blev gladare över den kniven än över min JPf-kniv. när jag hade rariteten i min hand gjorde mina fötter en steppdans på egen hand (eller fot). Kan Hedenbergs oförbätterliga optimism och ständigt glada humör på något sätt ha transformerats via kniven till mina 67-åriga fötter, som inte steppat på mycket länge, säger han och ler underfundigt. Kniv-elis det största intresset
oroande likriktning
Men från sin samlarhorisont ser han trots detta en del mörka moln på himlen. En knivtyp som verkar attrahera många knivmakare är knivar med flotta damaskblad, kom-
▲
den Renforska samlingen innehåller som sagt många delsamlingar – norska fylkesknivar, lappknivar och tattarknivar. Men mest värdesätter han nog ändå sin samling av Kniv-Elis, Elis Bergström (född 1881) från Malå i Västerbotten. det är det största enskilda intresset i knivsamlingen. Han var pga hjärtproblem förhindrad att arbeta inom
de arbeten som då fanns inom skogs- eller gruvnäringen. istället försörjde han sig på konsthantverk. Han gjorde bl.a. knivar och andra föremål till alla kungligheter på den tiden, och deltog i flertalet internationella utställningar. Bernts fascination för Kniv-Elis beror dels på att han kom från närområdet, dels på att denne store icke-samiske slöjdare idag nästan är bortglömd. Att Bernt Renfors är intresserad av gamla knivar, innebär inte att han inte har tankar om utvecklingen inom dagens knivslöjd. Han uttrycker en oro för att det ska ske en likriktning inom knivslöjden. utvecklingen hittills tycker han har varit storartad. idag tillverkas det en mängd knivar av toppkvalitet.
11
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Bernts samlar också på snidade lappgubbar och renar eller renrajder. Även denna samling innehåller många enskilda objekt med spännande historier bakom.
=@ JB < ={ I 8C C8
('%) '(
Knivar av Kaj Embretsen, den högra är en tidig Embretsenkniv.
(
plicerat hopbyggda knivskaft av många olika material med tillhörande flott läderslida. – Allt otroligt välgjort med toppfinish. oftast mycket vackra knivar, men i mina ögon lite likriktade, säger han och uttrycker en förhoppning att denna knivtyp inte blir allt för dominerande. Vi har några få regionsknivar i Sverige där en del börjar ligga lite illa till, menar han. Bland dessa nämner han den eleganta och smäckra värmlandskniven med sin vackert graverade silverslida. Han undrar om den över huvud taget tillverkas längre, och tillägger att detta kanske är något för Värmlands knivklubbar att tänka på. Som ett annat exempel nämner han att det inte är så många som kan tillverka en riktigt bra helhornskniv idag. dessa herrar, vars namn oftast återkommer i prislistorna, börjar dessutom ha en ganska hög medelålder. Han menar att ur ett samlarperspektiv är det viktigt att det finns en bredd i utbudet av knivar, för det leder också till att det kommer att finnas fler samlare. Skicklig träsnidare
Även om det är knivar som är Bernts stora intresse samlar han också på snidade lappgubbar och renar eller renrajder. Även denna samling innehåller många enskilda objekt med spännande historier bakom. den som besöker Bernt för att se hans samlingar bör ta god tid på sig – för de möter en entusiastisk samlare som har mycket att berätta. Men glöm inte att be honom visa sina egna snidade figurer. Bernt är nämligen en talangfull träsnidare, som tyvärr inte längre kan snida pga att snidandet gav honom en inflammation i axlarna. Ett besök i hans hem i Långviken utanför Skellefteå är spännande – för man möter en hängiven samlare med en intressant samling av knivar och konsthantverk.
12
Bernts fem tips till den som vill börja samla knivar l I Ett tIdIGt SKEdE BöR MAN pLANERA hur man vill att samlingen ska se ut. Att sätta upp ett mål eller ett tema för samlandet gör det möjligt att få tag på de objekt man söker. på det sättet vet man vad man ska söka efter. l SKAFFA SIG Ett BRA KoNtAKtNÄt med andra samlare och kunniga handlare i branschen. på det sättet får man tidigt veta när det kommer ut godbitar till försäljning. När det väl händer har man som regel inte så mycket tid att bestämma sig. Genom att gå tillväga på det sättet blir det bra grejer redan från början. l ANVÄNd dE MöjLIGhEtER som datorn och internet
innebär. Idag finns inte bara traderas auktioner, utan också de etablerade auktionsfirmorna som till exempel Bukowskis tillgängliga via nätet. det finns utmärkta kunskapsbaser på Internet, per thoresens knivblogg, http:kniver.blogspot.com, är ett av dem. Naturligtvis finns det också en hel del böcker att tillgå för den som vill bredda sina kunskaper. l MEdLEMSKAp I oLIKA KNIVFöRENINGAR är också
en väg till kunskap. Inte minst Norsk Knivforenings medlemstidning Knivbladet innehåller mycket som är intressant för en samlare. l BERNt RENFoRS tILLÄGGER ocKSÅ att när man
blivit mera etablerad som samlare, tar sökandet efter önskvärda objekt nya former. Från att tidigare ha fått ”jaga” de eftertraktade objekten på bland annat mässor har det utvidgade kontaktnätet och datorn inneburit att han nu bara behöver sitta hemma och vänta. Nu ringer de till mig och erbjuder objekten, avslutar han.
KNIVMAKAREN NR 4 2011
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
Mer att läsa? IB <I =@J B< M8 KK <E ((
\ ]Â? i 8 ccX
A8 BK D8
.
1
('%) '( (
%)' ((
X c c X % j \ =`jb jb\]fi n n n% ]`
13 pann lampor
59:90 inkl.
(( )'((
moms 79
:90 NOK/
54:00 DK
K/6:95
EURO
i test
J B{ E8 ;8 >8 I D <; >8 JK Â&#x203A; F IL JK Ă&#x2020; Iw
@; I @ (- J 8I >8 w> 9w B9 E@@B KE LK GL JG 8 J K8 JK J@@J J J EJ <E K< JK {J ?{ ?
;AL I< EJ ={ IC FM
Tävling
8; < C 8E
) ) & ( ; Â&#x203A; K< JK
GRAT JAKTFILISM I ETT Ă&#x2026;R !
@ )0 J D 8I K8 AL CK @G J D
C8
C 8B <E
' EF B . 010 0, <L IF -1
1 (* G8 EE
C LI 8I
10 ' J <B
('
BK
Â&#x203A; CA LJ GI @J ,0
AL C<E I{
9F II <E
K Y L I G T / S K1 EL vI
9 ={ I 89
1
Â&#x203A; I <: <G
PJ J9 FD
* ,
)"
+
98 C8 EJ
D @v I1 I
# $
' Ä&#x2018; ' ' %
## * *
:B D <;
8 @ @ JG I<
2
Kan in d &( 2 isk kr yd p s %t o(p a varge da 2 n? "( Ä&#x2018; I< Ă&#x2020; IP
;= IF JJ
(
DG FI Â&#x203A; 8 99 FI
FI > v;
) &
K sänkteOTT älgen
& ( ( % 3( ( ( # " % $ & ) ) !+) #+
Tävling /
0
RECEP
T
D %
Fr läckeorshsa i vilda eter i ju l
Prenumerera! www.jof.se www.fiskeforalla.se
13
30
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Levande hemsida – med hjälp av dig för att Svensk Knivförenings hemsida ska bli mer levande behöver vi din hjälp! att lada upp sina egna bilder är en lätt match, men behöver du lite hjälp har p-o eklund fixat en lathund för att alla ska kunna bidra. häng på, för ju fler bilder du lägger upp ökar intresset för hemsidan och föreningen, så fram med kameran och dela med dig.
14 14
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
MedLeMSfoRUMet på Svensk Knivförenings hemsida används flitigt, och har många besökare. Många har uttryckt önskemål om att få se mera knivbilder. inte minst bildserier om olika framställningsprocesser inom knivmakeriet är uppskattade. forumet är för närvarande den enda möjligheten att själv visa bilder på hemsidan. Ytterligare ett bildarkiv för medlemsbilder kommer att kopplas till hemsidan, men frågan utreds för närvarande. det har också framkommit att många känner sig osäkra på hur man lägger in bilder i forumet, och därför avstår från att göra inlägg. för att i någon mån råda bot på denna osäkerhet kommer här en kortfattad beskrivning av tillvägagångssättet för publicering av bilder i forumet.
1
webben) Lämpligast sparas bilden i JPEG-format, med ett värde på 60 i rutan för kvalitet. På detta sätt blir bilden lågupplöst, men ändå stor nog när den visas. Blir bilderna för små blir de ointressanta. det är ju oftast detaljerna man vill se, vilket blir svårt vid små bilder. i fältet under bilden ser man nu också hur stor bilden är. Kom ihåg att den får inte vara större än 256 Kb. när de önskade inställningarna är gjorda klickar man på spara, och väljer i vanlig ordning var på datorn den ska sparas.
3
Skapa användare
först av allt måste man vara registrerad användare på forumet. detta gör man genom att klicka på ”Registrera” uppe till vänster. därefter fyller man i de efterfrågade uppgifterna, och skapar sin användare med eget användarnamn och lösenord. därefter räcker det med att klicka på ”Logga in” för att kunna göra inlägg i de olika kategorierna.
Anpassa bildstorleken
i forumet finns en storleksbegränsning som innebär att bilderna får ha en storlek på max 256 Kb. de flesta bilder tagna med digitalkamera är betydligt större, och därför måste bildstorleken anpassas. detta gör man med fördel i ett bild-behandlingsprogram. Här utgår jag från Adobes program Photoshop CS eller Photoshop Elements. de programmen har oanade möjligheter för bildbearbetning, men här koncentrerar vi oss på anpassning av bildstorlek. Öppna bildbehandlingsprogrammet och den bild du vill publicera. Välj sedan funktionen bildstorlek (Bild > Bildstorlek i Photoshop, Bild>Ändra storlek>Bildstorlek i Photoshop Elements). för bilder som ska visas på internet räcker det med en upplösning på 72 pixlar/cm, och en bredd på 10-20 cm. Här kan man få prova sig fram för att få den storlek man önskar på bilden. för att bilden ändå inte ska bli allt för liten när den visas väljer man att spara den för webben. (Arkiv>Spara för
Inlägg i forumet
nu är bilden storleksmässigt anpassad för att kunna publiceras i forumet. nästa steg är att logga in där och antingen öppna en ny tråd eller göra inlägg i en redan aktiv tråd. Tillvägagångssättet är detsamma i båda fallen. när man klickat på ”ny tråd” eller ”Besvara” öppnas samma fönster. i det övre textfältet skriver man sitt inlägg. för att bifoga en bild klickar man på ”Bläddra” under ”filnamn” och väljer önskad bild. därefter skriver man ev. kommentarer till bilden och klickar på ”Bifoga filen” under fältet filkommentar. nu är bilden bifogad. Vill man förhandsgranska sitt inlägg innan det publiceras klickar man på ”förhandsgranska”, annars på ”Skicka”.
4
2
nU hoppaS JaG att fLeR våGaR deLta i samtalen på forumet, och också vågar visa bilder på sina alster. forumet är en bra arena för kunskap och inspiration i knivmakeriet, samt för att få inblick i hur andra knivmakare tänker och löser de knivigheter som uppstå. fram med kameran, och dela med dig av dina bilder!!
15
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
En skön skåning Knivmakaren har hälsat på hemma hos på anders holstein, en jakt- och fiskeintresserad känd knivmakarprofil i Skåne. TExT oCH foTo: uLf BRiSinG
2007 lärde jag känna Anders Holstein. Jag ville starta en knivförening, Lundabygdens Knivgille, och behövde hjälp att komma igång med en knivkurs. Skånska Knivgillet uppe i Helsingborgstrakten hade något halvår tidigare tråkigt nog lagts ner. Jag ringde runt till och hörde mig för om personer som höll på med knivar och fick då veta att det fanns en person i Revinge som brukade hålla kurser i knivtillverkning. Via dan Andersson i Kävlinge som placerat sig bra på knivmässan i Ludvika fick jag tips om Anders Holstein, som jag då kontaktade. På försommaren 2007 träffade jag Anders Holstein i hans hem i Revinge i Lunds Kommun. Jag åkte dit och fick där se hans imponerande lilla och effektiva verkstad med sittpallen i mitten så att han nådde nästan alla sina små maskiner i sittande eller rullande ställning. Jag blev klart imponerad av det effektiva i arrangemanget. där stod genomskinliga lådor i prydliga rader staplade från golv till tak och med var sak på sin plats och lätt att se lådinnehållet. då läsarna i Knivmakaren klart vet hur ett knivskaft eller slida tillverkas behöver vi ju inte gå in på alla de ”petitesser-
16
Anders Holsten under en av alla kurser. Lilla bilden nedan visar en av hans knivar med inbyggd buköppnare.
na” mer än att visa ett urval av Anders alster. Men jag tycker att man bör nämna att Anders i tillverkning av sina slanka och fina jakt- och bruksknivsslidor alltid har en innerslida av björk närmast stålet. Jag blev den gången inbjuden på en kopp kaffe i köket i huset som Anders och hans fru Gunilla, som är lantbrevbärare, köpte 1984 då barnen sonen Christian, 34 år och dottern Petra, 30 år, började bli stora och då var det praktiskt att bo nära Revingeregementet där Anders jobbade. under fikastunden gick Anders ut och hämtade sin attachéväska och lade upp på köksbordet. innehållet visade sig vara många färdiga bruksknivar avsedda att säljas i någon av sommarens hantverksmässor. Anders berättade att han som tradition brukade åka till Båstads återkommande hantverksmässa samt Jakt- och fiskemässan vid Bosjökloster, ställen där också andra knivmakare har sina återkommande mötesplatser. Anders Holstein räknade så upp knivkurser han hållit för Jakt- och viltvårdsföreningar i Skåne. Han hämtade också fram sin skrivbok där han hade skrivit ner alla de personer som deltagit i hans kurser genom åren, kanske mest jaktknivkurser. det blev ett långt och givande samtal den gången med persontips för att finna intresserade nya medlemmar till föreningen som var tänkt att startas. Ja, det blev många intryck som fastnade
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
”
Anders syr själv alla slidorna i rårandsläder
En produktiv knivmakare, dessutom delar Anders Holstein gärna med sig av sin kunskap.
i mitt minne, men nu 2011 gäller det ju att finna sådant som Knivmakarens läsare skulle uppskatta att läsa om. Anders Holstein är född 1952 i Billinge där han gick i skola och jobbade sedan ett par år i Stockamöllans verkstad och i Eslöv på Arjo innan han 1971 tog värvning vid regementet i Ystad. Han genomförde där försvarets kurser och skolor med olika slags kommenderingar och blev instruktör i pansarskytte-, spaning-, pionjär- och sjukvårdstjänst med placering på P7 i Revinge, som då lydde under Ystadregementet. under 1½ år fick Anders också komplettera sina studier på Lunds universitet på kronans bekostnad. de sista 7 åren i Revingegarnisonen var Anders placerad som vaktchef inom regementet och som han för några år sedan pensionerades ifrån. Anders är idag en glad pensionär, som på intet sätt lider av sysselsättningsproblem. förutom att han fortsätter som ansvarig för bevakning av Civilförsvarets kursgård i Revinge så har han utsetts till general för Bosjöklosters Jakt- och fiskemässa. Att vara verksam med en attraktiv jakt-och fiskemässa innebär i praktiken ett åretruntarbete. Anders stora fritidsintressen är ju jakt och fiske och han har hållit på med jakt sedan 1968 då han endast 16 år gammal var med om sin första jakt. Han tog sin jägarexamen i Södra Skåningarnas jakt- och fiskevårdsförening och har varit medlem där sedan 1977. Anders berättade att han genom medlemskapet i Stockamöllans idrottsförening, 1972-2006, tidigt lärde känna en
Anders Holstein hemma i sin lilla, men effektiva verkstad.
man som hade jaktmark nere i Bayern och dit han flera gånger inbjudits för att vara med om jakt där. det stora intresset för jakt och fiske innebar klart att intresset för knivar tidigt fanns med i Anders tankar. det blev ju inom försvaret han 1995 kom att gå sin första knivkurs tillsammans med likasinnade kolleger. Anders hade också tidigare haft tankar och idéer om jaktknivars tillverkning men kanske inte haft tillfället, då en växande familj gör att hobbies får stå tillbaka en tid tills bättre tillfällen ges. Men han har utvecklat en modell av buköppnare, där eggen sitter i ett omvänt förhållande på en knivs ryggsida och som endast skär genom djurets hud när man skär upp och förhindrar skador av andra inre organ hos djuret. Till alla knivar och buköppnare syr Anders själv slidorna i rårandsläder. Anders är medlem i Svensk Knivförening och i Lundabygdens Knivgille där han sitter med i styrelsen som knivkursansvarig, vilket är av betydelse för föreningens utveckling. Hans intresse för jakt och fiske har ju för Anders blivit en inkörsport till många trevliga personkontakter i olika jaktlag och viltvårdsföreningar i Sverige såväl som i Tyskland. Anders har emellanåt besökt jaktvårdsföreningar vid årsstämmor och hållit föredrag och visat bilder om knivtillverkningens ädla konst, till vilken han ständigt försöker värva nya medlemmar.
17
K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Två konferanser har gett ordförande Stig Sjunnesson, och föreningen, många nya idéer att förverkliga.
Lokalklubbskonferensen TExT: STiG SJunnESSon foTo: STELLAn MATTiLA & MAud WALLin
i början av året beslöt styrelsen för Svensk Knivförening att sammankalla samtliga lokala knivföreningar i landet för samtal om aktuella frågor i tiden och framtiden. för att korta resvägarna, så hölls en konferens i norrahammar för den södra delen av landet, samt en i husum för den norra. Efter inventering sändes inbjudan ut till 22 klubbar och tolv av dessa hörsammade kallelsen, fem i den södra delen och sju i den norra. Kan tyckas lite magert resultat, några anmälde giltigt förfall, och en del närmast ligger i ”malpåse”, så utfallet ska nog betraktas som normalt. de flesta som jag hade telefonkontakt med uppskattade initiativet från styrelsen att föra en närmare dialog med lokalklubbarna. Efter presentation av klubbarna framkom det bland annat att en gemensam nämnare var att samtliga bedrev någon form av kurs- eller slöjdverksamhet mer eller mindre regelbundet. Övriga frågor som stod på agendan var tidskriften Knivmakaren, hemsidan, tävlingsverksamheten, samt inte minst Svensk knivförenings framtid. Som vanligt när flera kreativa personer samlas, så framkom många förslag och önskemål som styrelsen får ta tag i och försöka omvandla till konkreta åtgärder. för tidskriften önskades en insändarspalt samt utrymmen för lokalklubbarna att presentera sin verksamhet.
18
Hemsidan diskuterades ingående, flera tankar om dess framtid kom i dagen. detta är ett stort och för flera av oss svårt ämne. En utredning i ärendet kommer att tillsättas för att, bland annat, klarlägga de personella och ekonomiska resurserna för detta. En del nya tankar om vår tävlingsverksamhet belystes även och konferensen gav värdefull info till tävlingskommittén i dess fortsatta arbete. En remiss till lokalklubbarna kommer under början av året. framtiden för föreningen diskuterades ingående och många synpunkter framkom. flera var nöjda med dagens situation, medan andra var mera radikala. Ganska stor enighet om att Svensk Knivförening återigen bör fundera över om inte tiden snart är mogen för att ändra organisationsformen för knivsverige, så att Svensk Knivförening blir en så kallad paraplyorganisation för landets lokala klubbar, och genom detta korta vägarna till dessa. då skulle även samtliga lokalföreningsmedlemmar få tidskriften, som av de flesta tycks vara ett av de viktigaste argumenten för medlemskap. när dagordningen var genomgången, framfördes stort beröm, både från söder och norr för mötena. förläggningarna både i norrahammar, Spånhults Herrgård, samt Grundsunda knivgilles Backstugan bidrog i hög grad till detta. förhandlingarna genomfördes i konstruktiv anda och både ros och ris utdelades utan några personliga påhopp. Svensk Knivförening vill framföra ett stort tack till dem som ställde upp och förverkligade det första samlade mötet med lokalklubbarna, och jag kan lova att styrelsen kommer att ta väl vara på de förslag som framkom och i möjligaste mån omsätta dessa i verksamheten.
K NIVMAK AREN NNR R 342018 KNIVMAKAREN 2011
tillbaka till Ludvika foTo KEnT TunLind
Ytterligare fyra godbitar från Knivveckan, som vi inte kan låta bli att visa på bild, och drömma oss igenom vintern tills det är dags igen till sommaren.
helhorn 3:e pris jörgen Sundström
Öppen klass 2:a pris Leif Gustavsson
fulltånge 3:e pris Lasse Kenttä
helhorn 2:a pris po Eklund
19
K NIV MAK ARENR N 4 N R2011 3 2018 KNIVMAKAREN
Knivskolan med Kent tunlind
Läderarbetet
TExT & foTo: KEnT TunLind
Vi syr läderslida Johan har en väldigt smäcker träholk inne i slidan. Holken stagar upp slidan och man får också en fin yta att jobba lädret emot. Till dem som inte hade en holk tillverkades en i snickarboa tidigare på dagen. det tar bara någon minut för honom att göra en sådan innerholk. den blir en förlängning av skaftet, så tunn som möjligt och håller man den mot ljuset så är den nästan genomskinlig. Han vill ha en markering för övergången mellan bladet och skaftet så holken är inte lika tjock som knivskaftet. (se på bilderna). Kniven, både skaft och blad, kläs med plastfolie några varv för att stå emot fukten. nu lindar han skaftet med mera plastfilm för att det ska bli litet tjockare och då mest på nedre delen av skaftet. Viktigt att sträcka plasten så det blir jämt och fint, inga veck. Precis som när du tapetserar hemma är grundarbetet viktigt. Johan visar först på sin kniv hur han gör och ger oss tillfälle att göra likadant. om kniven har en insvängd parerskytt så fyller han ut den med modellera, vilken formas för att jämna ut skaftet. Johan jobbar i blött läder under hela arbetsgången vilket gör att det är mycket lättare att skära ut. Tjockleken på lädret är 2 mm. nu gör vi en pappmall. Ett A5 kuvert passar väldigt bra, skär en ca 7 mm bred läderremsa ur det läder vi ska
Johan Stenevad.
i denna sista del av årets knivskola ska ni få följa med till Johan Stenevad i Kangos i Tornedalen. ni som varit med ett tag har flera gånger fått vara med på ”utflykter” hit till denna by längs Lainioälven och Värdshuset som Johan driver och där han två gånger per år gör olika kurser om knivmakeriet. den återkommande kurs som Johan själv håller i varje höst i slutet av oktober handlar om sömnad och läderarbete. Vi var åtta stycken deltagare, några absoluta nybörjare och någon som slöjdat något år. Vi börjar med lunch på fredag och Johan berättar hur han tänkt sig helgen och vi samlas sedan i kurslokalen, en egen timring där vi får slöjda ifred. Vi har fått material till två slidor som det är tänkt att vi ska hinna färdigställa med söm och mönstring och vi kommer också att hinna börja färga dem.
20 20
1
johan gör en väldigt smäcker träholk med lite sväng i spetsen, väldigt smäcker för att bli lite tunnare än skaftet och då ge en markering mellan blad och skaft.
4
En uppblött ca 7mm bred remsa ur samma läder som vi ska sy slidan med, lindas runt kniven på de olika markerade ställena.
K NIVMAK AREN NNR R 34 2018 KNIVMAKAREN 2011
med johan Stenevad använda, som vi blöter lika som vi kommer att blöta resten av lädret och mäter med denna remsa omkretsen på ungefär 6 ställen längs kniven och för över måttet till pappmallen och lägger till 2 mm för söm och krympmån. Kröningen eller överlinjen markeras och vi bestämmer var sömmen ska ligga och klipper pappmallen som läggs på det uppblötta lädret med narvsidan upp och nu skär Johan med en skalpell ut slidan, men skär ca 2 mm utanför pappmallen med kniven lite på skrå, lutar verktyget ca 30 grader. när han skär ser det ut som att skära i smör, vi andra bröt genast av bladet på skalpellen, vi tryckte för hårt. Johan var förberedd och hade försett sig med reservblad. Med en sporre märker han ut för sömmen. Johan gör detta på fri hand men han är väldigt stadig på handen. Vi som inte törs drar ett styrspår först. Johan använder en oval syl, tycker att han får trådarna att ligga bättre jämte varandra så. Syr med syntetisk sentråd vilken han kan dela i fyra delar för att få en så tunn tråd som möjligt. Sömmen görs på samma sätt som vi lärt oss i förra avsnittet av knivskolan, gör varje stygn exakt lika och drar åt knuten riktigt hårt i varje stygn. Stor syl men liten nål och tunn tråd. irene som sydde sin allra första knivslida var först färdig med sömmen, vi tittade alla på henne och var imponerade, då berättade hon att hon var utbildad
Johan visar oc
▲
gjort ett hjärta på Elina, 16 år, har lila.
h gruppen titt
ar intresserat
sin kniv, inte rött
på.
– hon målar det
3
pappmallen görs av ett A5 kuvert, lägg kniven längs pappret med spetsen 10 mm från kant. på sex, sju ställen Kniven lindas in i några lager plastfilm och skaftet lindas ännu mer. om vi har en insvängning eller parerskydd fylls som markeras på både papperet och kniven skall vi mäta omkretsen runt kniven. den ut med modellera och formas för att jämna skaftet.
2
6
5
Måttet, t.ex. 74mm, delas i 2 eftersom vi jobbar med halva papperet vilket blir 37mm och vi lägger till 2 mm för krympmån. detta mått, 39 mm, förs över på papperet. Vi gör lika på alla de markerade ställena.
Nu ritar vi en linje som förbinder punkterna och får formen på mallen, markerar var kniven är som tjockast och var sömmen ska sluta, ritar ut kröningen eller överlinjen och klipper ut. När lädret torkat kommer det dra ihop sig eller krympa och vi lägger därför till drygt 5-6 mm på längden. detta är Irenes mall och sömmen lägger hon längs buklinjen bak på kniven.
21 21
KNIVMAKAREN K NIV MAK ARENR N N4R2011 3 2018
7
Mallen läggs på det uppblötta lädret med narvsidan upp och johan skär med en skalpell ut lädret, han skär ca 2 mm utanför linjen eftersom snittet eller verktyget läggs lite på skrå, ungefär 30 grader. När lädret läggs runt kniven har yttersidan eller narvsidan en längre omkrets och på detta sätt kommer lädret att mötas rätt.
att dels behålla fukten och för att få fukten att tränga in jämnare i lädret. Lördag morgon visar Johan hur han bygger fram mönstren på slidan, nu är lädret precis så som han vill ha det, Johan är grymt skicklig på att mönstra och han visar handgreppen, hur han håller emot för att inte slinta, hur han gör kurvor och i vilken ordning han driver fram mönstren. Vi hinner också börja på nästa knivslida och till kvällen är även den färdigsydd. under hela dagarna lär vi känna varandra, det är mycket skoj och skratt och dråpliga historier. Anders Skoglind som bland annat tecknar serien 91:an Karlsson får säkert uppslag till historier, vilka han byter mot att han hjälper oss att rita ut ett snyggt mönster. Titta på Tomas knivslida, den första han gjort på detta sätt, tänk att få komma hem med en sådan fin slöjd. den historien måste jag också få berätta. Tuve, från utanför uppsala, som tyckte att knivmakeri borde vara en fin hobby att syssla med som pensionär hade anmält sig till kurser hos Tjäder-Läder som inte blev av därför att det var för få anmälda. Han tog kontakt med Tomas från utanför Gävle som också anmält sig och föreslog att de skulle åka upp till Kangos och Johan Stenevad. det är 120 mil den ena vägen och lika långt tillbaka. de båda menar att det verkligen var värt ansträngningen. under söndagen färgade vi slidan och detta visade sig vara något som de flesta var väldigt nervösa för och det ▲
sadelmakare. det här var ändå ett nytt sätt att arbeta på. när slidan är sydd trär vi in kniven med träholken på och vrider sömmen på plats och rätar den, formar överkanten och markerar övergången mellan blad och skaft. Slidspetsen skärs ut eller av först nu. den del av upphängaren som sitter i slidan skärs ut i samma bredd som d-ringen, här 16 mm, vi placerar den där vi vill ha den och med skalpellen skärs snitten ut där vi ska trä in den. Johan visar hur han bygger upp en väldigt markerad upphängare och hur han låser den så att den inte kan dras ut ur slidan. Vi har alla sytt den första slidan och för några den alla första någonsin, när det blir dags för middag i värdshuset, en trerätters med vin till för dem som ville. Efter maten ville vi fortsätta en liten stund med slöjden innan vi gick in i den vedeldade bastun. ute var det nu sex minusgrader, ett starkt norrsken och vi hoppade i jacuzzin ute vid älvkanten, det måste upplevas, så mycket stjärnor, hela vintergatan, satelliter, det kan man bara se så här långt ute i vildmarken och ett sprakande norrsken till. ingen ville gå in så klockan var långt över midnatt innan vi gick till sängs. under natten anlände en engelsman som kommit med kvällsflyget runt midnatt till Kiruna, hyrt en bil och kört de 20 milen till Kangos bara för att få se och fotografera norrskenet. Över natten och när vi tar kafferast eller när vi inte jobbar med slidan sätter vi in knivarna i en plastpåse för
8
här är läderbiten utskuren, spetsen skär vi ända ut så snitten möts. på denna kniv kommer sömmen att ligga bak längs ryggen. Sömmen märks ut med en sporre och sticks ut med en oval syl. detta gör johan på fri hand men vi som inte törs använder en styrlinje ungefär 2 mm från kanten. Vi tunnar ut lädret vid spetsen med skärflingskniven för att kunna vika den runt.
11 10
Kniven sätts nu i slidan och den formas med falsbenet, vi vrider sömmen rak, formar överkanten och övergången mellan blad och skaft markeras.
22
Upphängaren görs nu, vi har en d-ring som är 16mm. Uttagen skärs ut med skalpell med ca 10 och15 mm emellan uttagen. Med en tång kan vi föra in lädret på plats. johan bygger upp och formar lädret så att upphängaren blir markerad och låser sig själv, han vill ha den som en fin arbetad del av slidan.
KNIVMAKAREN 2011 K NIVMAK AREN NNR R 342018
När kursen är över tror deltagarna knappt att det är deras arbeten som visas upp. – Är vi så här bra, hörs flera av dem säga.
”
Efter ett par dagars kurs har eleverna en hel del utmärkta arbeten att visa upp. Vill du bli en bättre knivmakare ska du absolut hoppa på en kurs – det kommer du inte att ångra.
23
K NIV MAK ARENR KNIVMAKAREN N N4R2011 3 2018
är klart att misslyckas man här så måste man måla slidan svart. Johan lade en grund i mörkbrun och visade hur han använde aceton för att få meleringar och dämpa färgen på vissa ställen. detta är något vi kommer att visa i tidningen framöver. Har du möjlighet och vill utveckla ditt knivmakande så ska du absolut försöka vara med på en sådan här kurs. Johan Stenevad som är utbildad lärare och som jobbat som rektor och lärare i friskolan i Kangos är en verklig pedagog, han ser varje deltagare och bjuder verkligen på sig själv och sin kunskap. Miljön här i Kangos och värdshuset kan inte beskrivas utan måste upplevas.
13
dessa tre verktyg, förutom falsbenet, kan inte johan vara utan och med dem gör han alla mönster.
Sammanfattning: Årets knivskola har handlat om läderarbetet och att göra en traditionell knivslida som vi gör i Sverige och även i Norge. Den är skriven för er som tycker att det är svårt, proffsen kommer nog att fortsätta att göra som de brukar. Vi har visat två olika sätt att arbeta på, dels att mäta ut och skära lädret torrt och dels att arbeta med blött läder under hela arbetsgången. Prova dig fram, sy en slida i båda teknikerna och välj det sätt som passar dig, kanske en mix av båda. Slösa en bit läder, det är det väl värt. Vi är alltid noga med att mäta ut rätt mängd läder, att göra sömmen exakt lika i varje stygn, att göra en knut i varje och att dra åt riktigt ordentligt. Att vara noggrann är nog det viktigaste. Jag kommer nog själv att börja göra en mix av dessa båda tekniker. Var noga med att räta sömmen och jobba också hårt med falsbenet under hela veckan som slidan torkar. Ju långsammare den torkar desto bättre.
14
Baksidan mönstras också.
15
Upphängarens andra eller övre del görs drygt 20 mm bred och lite smalare där den passar in i d-ringen. Ett 50 mm brett skärp bör passa in i upphängaren.
9
Vi syr med en syntetisk sentråd, johan delar tråden i 4 parter och vi får varsin tunn del. på denna bild ser vi tomas första söm, se vad fin den är och vi ser antydningen till pärlorna. här är det bara några stygn kvar. Vi börjar sömmen 5 hål från spetsen och slutar 2 hål från toppen. Spetsen komvi att skära till först när vi trär in kniven och formar slidan.
16
tomas första slida under kursen. Lädret är ännu fuktigt och mönstret kommer att bli ännu skarpare när slidan torkat.
12
Vi fortsätter att forma, glatta och räta slidan med falsbenet och allt eftersom kan vi trycka hårdare och hårdare. När vi inte jobbar med slidan sätter vi in den i en plastpåse för att bevara och få fukten att tränga djupare in i lädret. om vi sytt på kvällen kan vi börja mönstra nästa dag. här har johan kommit en bit.
24
17
här har han färgat den.
K NIVMAK KNIVMAKAREN AREN NNR R 342018 2011
A cut above the rest UDDEHOLM ELMAX ®
Uddeholm Elmax used in Kershaw’s knife Speedform, awarded Blade Magazine 2009 American-Made Knife Of The Year®
Maximum cleanliness and a minimum powder size. That’s the success of Uddeholm’s third generation of powder steel. Uddeholm Elmax is a perfectly balanced PM grade, with a good corrosion resistance, hardness of 60+ Rockwell and excellent edge retention. Our
www.uddeholm.com/knife
process and powder properties minimize the risk for edge chipping. For knife manufacturers Uddeholm PM steel means excellent grinding and polishability properties, trouble free production and sharper edges. Steel for knives that are truly a cut above the rest.
25
KNIVMAKAREN NR 4 2011 K NIV MAK ARE N N R 3 2018
Lennart Mårtensson har gått ur tiden En av Skånes mera kända knivmakarprofiler har lagt ner verktygen för gott. Lennart var ett bekant ansikte såväl i Sverige som i Danmark, engagerad i oräkneliga mässor, kurser och tävlingar. Bland annat var han under lång tid en av de drivande bakom den årliga Hantverks- Lennart Mårtensson. Foto: Max Hasselblatt mässan på Sofiero. Som domare verkade Lennart såväl i SM som andra nationella tävlingssammanhang i båda länderna och sina kunskaper delade han gärna med sig till mindre erfarna kollegor. Och det gällde inte bara
knivar – så till exempel går säkerligen en och annan finsmakare till piprökare än idag och njuter av en äkta Mårtensson. Man kunde återfinna honom som en av de allra tidigaste skribenterna i Knivmakaren och även som styrelseledamot i Svensk Knivförening. Detta senare uppdrag ledde till att vi två kom att tillbringa många timmar och mil på resor till möten runt om i landet, vilket alltid var en lika trevlig upplevelse, framförallt på grund av Lennarts livserfarenheter och humor. Och de många samtalen lärde mig en sak om Lennart, det viktigaste av allt: han hade haft ett rikt liv. LARS BiLLSTRÖM
tio års garanti på t-7 Tormek slår till med hela tio års garanti på sin T-7, och garantin gäller även för yrkesmässigt bruk. – De som köper en Tormek T-7 ska känna att det är maskin som är gjord för att hålla. Vi ser att våra slipmaskiner används flitigt och de håller i generationer, köper du en Tormek vet du att du aldrig mer behöver stå ut med slöa verktyg, säger Tormeks vd Håkan Persson till Knivmakaren. Den utökade garantin gäller från 1 juli 2011. Allt du behöver göra för att få garantin är att registrera ditt köp på Tormeks hemsida.
Stig Sjunnesson med Jörgen Sundströms fina kniv som vanns av Tuttan Zettergren. Foto: Mats Gyllsand
Fler vinnare i Ludvika
Lotteriet på den av Jörgen Sundström skänkta halvhornskniven avslutades under Knivveckan i Ludvika. Dragningen verkställdes i samband med prisutdelningen för Kniv-SM och den lyckliga vinnaren blev Tuttan Zettergren i Grisslehamn, en trogen besökare i Ludvika. Samtidigt skedde också dragning i röstningen på Publikens pris, där Anders Hedlund vann en kniv skänkt av stig åkerblom. 26 26
Numera är det tio års garanti på Tormeks T-7a.
KNIVMAKAREN NR 4 2011 K NIVMAK AREN N R 3 2018
KNIVMAKAREN NR 4 2011
Missa inte vår
hemsida!
Fiske Syns du inte? Annonsera! Knivar Knivblad Ett av Nordens största affärer med en sortiment förBättre knivtillverkning
annons i Knivmakaren
www.svenskkniv.se
Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net
www.mixfishing.se tel. 0171-360 05
30
27 27
KNIVMAKAREN NRN4N2011 K NIV MAK ARE R 3 2018
Vi levererar slipband och bandsågsblad i alla längder och bredder!
www.si-knives.se Box 56. 794 21 orsa. tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com
Ge-Ro Jiggen
Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!
2.495:-
Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JAno-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen. Mer information om köpet får du i Ludvika...
f:a Jan-ove Andersson näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEdEn Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@jano-knives.com
28 28
KNIVMAKAREN NRR 4 K NIVMAK AREN N 3 2011 2018
Redan från start är det 24 medlemmar i Jamtlands Knivgille och redan föreningen kört sin första kurs.
(Sista?) Vita fläcken på knivkartan färgad i jämtländska färger TExT oCH foTo: REinHoLd LundBLAd
nu har även Jämtland fått en förening för knivmakare. Jamtlands Knivgille bildades under våren på initiativ av Reinhold Lundblad. tanken hade funnits ganska länge och det som definitivt avgjorde saken, var jämtländska framgångar på kniv-SM i Söderhamn 2010. nu har även Jämtland fått en förening för knivmakare. Jamtlands Knivgille bildades under våren på initiativ av Reinhold Lundblad. Tanken hade funnits ganska länge och det som definitivt avgjorde saken, var jämtländska framgångar på kniv-SM i Söderhamn 2010. Kontakt togs med dem i Jämtland som är medlemmar i Svensk Knivförening. Efter ett par förberedande möten antogs stadgar och en styrelse valdes. ordförande är Reinhold Lundblad, sekreterare olle Joelsson, kassör Mari Karttunen och övriga ledamöter Björn Holmström och Stefan Aronsson. Bland medlemmarna finns erkänt skickliga knivmakare. Till exempel Kent Andersson som är en stor tillgång med sina utmärkta knivblad. Peter Örjeheim med sitt stora kunnande och skicklighet i horngravyr. Andra som kan nämnas är Stefan Aronsson, Jesper Larsson och david Grahn Hell-
berg. de två sistnämnda har inte lämnat tonåren än och framtiden för sig. Gillet har ännu inga egna lokaler, men har möjlighet att hyra en slöjdsal på en högstadieskola. Eftersom länet är stort och medlemmarna ganska utspridda, två medlemmar bor i Västernorrland, kommer gillet att träffas en gång per månad från september till och med maj. ingeting hindrar dock att medlemmar träffas oftare. det kan vara lämpligt för de som bor ganska nära varandra. första helgen i oktober höll ulf Brandt att hålla en kurs i knivslida för gillets medlemmar. Kursen var mycket uppskattad och kvalitén på knivslidorna kommer att bli åtskilligt högre hädanefter. det finns också tankar på att hålla kurser i scrim shaw och horngravyr. för närvarande är det 24 medlemmar i gillet. Avsikten är att värva fler medlemmar. först vill gillet ha igång en bra verksamhet för att ha något att erbjuda intresserade personer. olika mässor kommer att vara en av kanalerna för att marknadsföra gillet och för att få in pengar till verksamhet. Gillet har en egen hemsida, www.jamtkniv.se. Webbansvarig är Jesper Larsson som även har designat medlemskorten. det är med spänning medlemmarna ser fram mot höstens aktiviteter och framför allt att få träffas kring det gemensamma intresset.
29 29
KNIVMAKAREN NRN4N2011 K NIV MAK ARE R 3 2018
DAMASTEEL - 2000-talets damask Missa inte vår
hemsida!
... för skönhet och styrka
Stefan Hermansson Hermansson Stefan
www.svenskkniv.se
Stålet köper du hos Söderfors Smedja, tel: 0293 - 30610 eller hos Nordell Knives, tel: 0651 - 16380
30 30
Syns du inte?
Annonsera!
Bättre affärer med en annons i Knivmakaren Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net
KNIVMAKAREN NRR 4 K NIVMAK AREN N 3 2011 2018
jag, en hotbild? BiLd & TExT MiCHAEL ALMqViST
Efter sex år som företagare i knivbranschen råkar jag till slut ut för det alla, tror jag, som har eget företag fruktar mest – nämligen mer utförlig kontroll av skattemyndigheten. inte för att jag på något sätt har ågren för min påskrivna deklaration på heder och samvete. Tvärtom, försöker verkligen göra rätt för mig. Men lite lustigt, eller snarare tragikomiskt är det att den kommer just i år, första året jag inte får tillbaka på skatten sedan jag startade upp mitt företag. Tvärtom fick jag betala in massa pengar i år, visserligen mest på grund av en fastighetsförsäljning, men ändå! de fem första åren som företagare får man göra förlustavdrag på inkomstskatten som även rör lön från annat arbete om firman gått dåligt. och det har den gjort i alla år, och extra dåligt då jag fick fira mitt sjätte år som företagare med en riktig brakförlust, första året jag inte fick göra förlustavdrag. i september fick jag då BREVET där myndigheten ville ha svar på massa frågor kring min verksamhet. Beskriv din rörelse, momsfrågor rörande knivar sålda i utlandet, kopiera och skicka in de beloppsmässigt tio största fakturorna, in med hela kassaboken med mera. Allt sådant som tidigare godkänts utan frågor. det handlar om mycket jobb och kopierande av papper, så jag ringde handläggaren och begärde uppskov och ett fysiskt möte för att överlämna handlingarna och muntligt få redovisa och berätta om vad mitt företag gör. det skulle gå bra och jag fick en tid två veckor senare. det ordnar sig tänkte jag när jag hörde den ungdomliga kvinnliga rösten i telefonen. Hon är nog bara ny och lite överambitiös och vill göra ett bra jobb.
Efter en konsultation med min revisor tyckte han att jag skulle ta med några knivar och visa upp så att hon bättre skulle förstå vad jag håller på med. Låt mig uttrycka mig så här: Jag är glad att jag inte gjorde det. Satt där i väntrummet och filosoferade när min handläggare kom in och ropade upp mitt namn, ung och snygg precis som jag i min fantasi hade målat upp min bild av henne. Men, bakom henne kom också en riktig, förlåt, hagga! Rakt stripigt grått hår, kraftigt byggd, iklädd en stålgrå snävt sittande kavaj med tillhörande knälång kjol och runda plastglasögon och med en mycket bister min på läpparna. då misstänkte jag att mötet inte skulle bli så kul. första frågan efter det vi satt oss ned och den bistra damen spänt ögonen i mig var varför det stod en c/o-adress ihop med mitt namn, blev något fel när jag adressändrade i samband med min flytt. Lite kavat uppkäftigt svarade jag att det nog var deras fel och log mot dem. Harklande lovade hon att de skulle rätta till misstaget. det blev min enda ”poäng under detta spel”. Sedan fick jag huka mig för alla frågor och ifrågasättanden som haglade mot mig. Sakta gick det upp för mig att ”Haggan” var med som ”livvakt” för inte vågade den unga vackra handläggaren på egen hand möta en knivman som dessutom begärt ett personligt möte. Såg för min inre blick hur personalen haft ett säkerhetsmöte och sedan enats om att skicka med deras mest skräckinjagande handläggare på ett möte med en potentiellt farlig knivman. Tänk om jag då ur min väska hade tagit fram mina farliga knivar för att…
31 31
B
GottNytt Kniv-År 2012!
Returadress: KNIVMAKAREN NR 4 2011 Bruksvägen 6 826 62 Norrala
Så har snart ännu ett spännande år gått till ända och vi går in i ett nytt. Vi hoppas och tror att du vill fortsätta att vara medlem i Svensk Knivförening även under 2012. nu är det dags att betala årsavgiften för ditt medlemskap och din prenumeration av tidningen Knivmakaren. Mycket händer under 2012. Två höjdpunkter blir KnivSM som vi förlagt till shoppingmetropolen ullared den 15-16 september, samt Knivveckan i Ludvika den 9-15 juli. Knivtävlingar som vi naturligtvis kommer att uppmärksamma i vår tidning. Som medlem kan du också vara med och göra din röst hörd och påverka och utveckla Svensk Knivförening, dels
! Meddelande till betalningsmottagaren
Medlemsavgift för 2012 För mottagare av Knivmakaren: • med postadress i Sverige sek 275 • med postadress i annat land* 325 Familjemedlem 100 Obs! Glöm ej att ange namn och adress! *IBAN SE88 9500 0099 6034 1621 4462 BIC/SWIFT: NDEASESS Meddelande kan inte lämnas på baksidan
32
SVERIGE poRto BEtALt poRt pAYE
på forumet men också på årsmötet som vi kommer att ha i anknytning till Ludvikaveckan. Som vanligt kommer knivskolan att finnas kvar i Knivmakaren, där duktiga knivmakare lär ut olika delar av knivmakeriet. Vi hoppas att ditt medlemskap ska fortsätta att vara en inspiration i ditt intresse för knivmakeri, speciellt när ett nytt nummer av Knivmakaren dimper ner i din brevlåda! hälsningar från Styrelsen i SvKnf
OBS! om du betalar på annat sätt, kom ihåg att uppge
namn och adress så att vi kan skicka medlemstidningen!