Knivmakaren 2012 nr 2 by Södra Lid

K NIVMAK AREN NNR R 322018 KNIVMAKAREN 2012

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 2 2012

Poul Strande

DANSK DYNAMIT

KNIVDAGARNA

i Söderhamn Årets utmaning

HElHoRNS-

KNIV Del 2

Ny medlem i

SAMERNAS KNIVAR

– främst ett arbetsredskap

ÄRANS HUS 1

KNIVMAKAREN K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018

A cut above the rest UDDEHOLM ELMAX ®

Uddeholm Elmax används till Kershaws kniv Speedform, som ﬁck Blade Magazines pris American-Made Knife Of The Year® 2009.

Perfekt balans ger vassa eggar. Uddeholm Elmax är ett pulvermetallurgiskt stål med mycket bra rostskydd, utmärkt slitstyrka och en härdbarhet till över 60 Rockwell. Uddeholms moderna tillverkningsprocess ger minimal pulverstorlek och

www.uddeholm.com/knife

maximal renhet, vilket minimerar risken för urﬂisning. Knivtillverkare kan dessutom räkna med en problemfri tillverkning med utmärkta egenskaper för slipning och polering. Byt till ett bättre stål. Uddeholm Elmax – a cut above the rest.

KNIVMAKAREN 2012 K NIVMAK AREN NNR R 322018 KNIVMAKAREN NR 2 2012

Ladda för tävlingssäsongen! Så var det åter dags att få ihop en ledare. Första tanken är; vad har hänt sen senaste tidningen utkom? Ja, ganska mycket faktiskt. Vi har avslutat 2011-års verksamhet med åtföljande bokslut, som visar ett bra ekonomiskt resultat. Detta trots att vi under året har samlat de lokala föreningarna i landet för samråd. Revisorerna har granskat och godkänt räkenskaperna, så nu återstår att höra medlemmarnas åsikter på årsmötet i Ludvika. Vi har utsett innehavare av Stol nummer sex i Ärans Hus, se särskild artikel längre fram i tidningen. Vi har även sjösatt arrangemanget med domarutbildningen, som kommer att ske under Ludvika-veckan. Intresset för denna har varit glädjande stort, så förhoppningsvis kommer vi att ha ytterligare ett antal certifierade domare att tillgå för våra tävlingar. Det som ligger närmast i tiden för styrelsen, är årsmötet i Ludvika som jag hoppas kommer att bli välbesökt och givande för alla parter. Årsmötet är ju det viktigaste mötet i en förening och där föreningens medlemmar har möjlighet att framföra tankar och förslag för vidare utveckling av denna. Många av våra medlemmar är ju ändå i Ludvika vid tiden, så ta vara på möjligheten att nyttja medlemskapet. Arbetet med Kniv-SM i Ullared är inne ett intensivt skede. Och gruppen inom Knivmakare i väst rapporterar om stort intresse för Ullaredsmässan. Nu hoppas vi att få in ett stort antal knivar och blad till tävlingen, så vi även fortsättningsvis kan bedriva tävlingsverksamhet, som ett av Svensk Knivförenings viktigaste områden. Ha en fortsatt fin sommar och vi ses i Ludvika.

Innehåll nr 2 2012 Ledaren

Ladda för tävlingssäsongen!

Dansk dynamit

5-9

Poul Strande, meste smeden?

Skön mässa på Nääs

Knivmakare i väst

Samernas knivar

12-15

Framför allt ett arbetsredskap

Knivdagarna i Söderhamn 16-18

Drygt jobb för domarna

Jonny på stol sex

Ny medlem i Ärans Hus

Bra tillväxt

Hängiven eldsjäl i Kristinehamn

Knivskolan rullar vidare

22–25

Helhornskniv del 2

Notiser/Insändare

Min resa till Finland

Gravyr

28-29

Kurs i tulpanernas hemland

Kåseriet

Nörderi med Michael Almqvist

KNIVMAK

MEDL EMSTID NI

NG FÖ R SV EN SK KN

AREN NR

2 2012

IV FÖRE NING NR 2 201 2

Poul Stran d

DANSKe

DYNAMIT

KNIV-

DAGA i Söde RNA rhamn

Årets utm an

HELHORNing S

SAM

– främstERetNAS KNIVA t arbetsred R skap

Framsida

KNIV

Del 2 Ny medlem

ÄRANS HUS

Samernas knivar och dansk dynamit, sköna kontraster i nya numret av Knivmakaren. Foto:Jonas Sandströmww och Mats Gyllsand

K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018 KNIVMAKAREN

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk

KASSÖR:

Hans Wikström, Örnsköldsvik

LEDAMÖTER:

Gunnar Holmberg, Strängnäs Rickard Perman, Umeå Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Martin Johnsson, Ödsmål Mikael Johansson, Kolbäck Owe Wallin, Hudiksvall

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

stig åkerblom, Norrala Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Lars Billström, Kinna

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Hans Wikström 0660-37 27 28 Dick Gidlöf 0663-617 51

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 070-211 11 93, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 5/11 2012

Material och bokning av annonser senast 2 augusti 2012. PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström, Långvägen 50, 891 43 Örnsköldsvik Telefon: 0660 - 37 27 28, E-post: h.wikstrom@telia.com

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44 Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62

Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2012 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2012”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565 - 711432

Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)

K NIVMAK AREN NNR R 3222018 KNIVMAKAREN 2012 2012

Kolla gärna själv in Poul Strandes digra produktion om du besöker Ludvika i år.

Poul Strande som de flesta är vana att se honom – på en mässa. Foto: Kent Tunlind

DANSK DYNAMIT Poul Strande – världens mesta knivsmed

Poul Strande har antagligen gjort flest knivblad i världen. Kan det finnas någon smed som har gjort fler knivblad än denne komplette dansk? Han har varit med på Knivveckan i ludvika alla gånger utom den första. TEXT OCH FOTO: STAFFAN PANTzAR

Normalt sett smider han knivblad alla dagar i veckan eller tillverkar något verktyg för smedjan. Han är fortfarande intresserad av att utveckla damaskmönster eller olika tekniker. Han är antagligen den störste knivsmeden i världen just nu och kanske den som tillverkat flest knivblad någonsin. Han är världsmästaren i knivsmide! Han är gift med Ulla, som om någon skulle ha kunnat undgå detta faktum, eftersom Ulla är med på alla mässor och säljer knivblad och sköter räkenskaper och levererar knivblad världen över. Även om Ulla inte deltar i tillverkningen i smedjan så deltar hon i alla andra aktiviteter som tillkommer en stor produktion av knivblad. I Norge finns massor av smeder men ingen med den produktionen som Poul Strande. Kan det finnas någon i Asien eller i Afrika? Kan det ha funnits någon som har gjort flera knivblad i världen genom alla tider? Givetvis finns det flera

knivsmeder i Sverige och i Norge som gjort många knivblad historiskt sett men det finns säkerligen ingen som kan ha hunnit med att tillverka och att sälja lika många knivblad. Märk väl att nu snackar vi om att en smed stått i smedjan och smitt hela produktionen. Vi kan inte räkna företag som Morakniven, Helle eller Brusletto. Om vi skulle leta i USA som är den största marknaden för knivar. Det är inte troligt att vi hittar någon där eftersom knivsmeder i USA inte har den produktion av knivblad till försäljning då dom brukar göra knivar själva av sina knivblad. Kollar man på knivshowen i Atlanta så finns det ingen knivsmed där som kommer ifråga. Finns det någon i Europa? Knappast! I Paris hålls den största mässan men där finns ingen som har gjort fler knivblad än Poul. Nätverket bland knivintresserade är stort och är det någon som vet att det finns någon nu levande som har gjort fler så tala om det. Är det någon som känner till någon nu icke levande knivsmed som gjort fler knivblad än Poul Strande så kläm fram med det nu! Här sticks det ut hakor och dubbelhakor och visas hår på bröstet för här påstås det att ingen enskild smed har gjort fler knivblad under sin livstid än Poul Strande. Han om någon borde vara kandidat till Knivmästare, om nu inte någon sett till det är enbart svenska medborgare som kan få priset!

Reportaget fortsätter på nästa uppslag 5

K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018 KNIVMAKAREN

En stor stark dansk Någon gång i knivhistorien, det kan ha varit i början 1990-talet, skrev Per Thoresen i norska Knivbladet något i stil med: ”Det satt en märklig dansk i gräset och sålde märkliga knivar med mönster i. Jag tror inte att man kan använda dom till någonting!” Det här kunde ha varit både början och slutet av denna knivhistoria men mest är det mitt i för innan denna händelse hade mycket hänt och mycket skulle hända i framtiden för knivsmeden Poul Strande som satt i gräset och sålde knivblad. Början inträffade någon gång i mitten på 1980-talet när Poul träffade Prins Philippe Bourbon som arbetade på Lejre Försökscenter, ett verklighetens museum med levande verkstäder där man tillverkar ting från stenåldern fram till vår tid. Prinsen visade kopior på vapen från järnålder och framåt samt en ritning på ett damaskerat svärd från 600-talet som kom från en mosse som heter Nydam Mosse. Han visade ritningen för Poul Strande med orden: ”Sådant här kan ingen smed göra längre!” ”Det kan jag fan i mig göra” kontrade Poul och så började resan in i knivmakeriet med att han gick hem och började provsmida och tog reda på allt han kunde om damasksmide. ”Jag började med det svåraste först och smidde ett damaskerat svärd med förebild från 600-talet” Det handlade om att komma på en teknik som hade blivit bortglömd. Vägen gick via samlingen av svärd i källaren i Nationalmuseet i Köpenhamn till Mosgard museum som kanske har den största samlingen svärd i världen. En dansk som hette Robert Thomsen hade skrivit en bok om damask: ”En mycket märklig metall.” Två dolkar i boken gav en hel del information. Samtidigt med efterforskningen började bitarna falla på plats och snart tillverkades den första damasken som blev ett svärd smitt av tre stål som flätades samman. Det var ju svårt att veta vilken stålkvalité man skulle använda så gamla filar fick duga till att börja med. Det var ju mest på kul som Poul tillverkade ett trettiotal laminerade och damaskerade knivblad men i samma veva fick Henrik Vensild reda på att Poul

smidde knivblad. Henrik var med och grundade Dansk Knivforening och var ordförande några år och hade koll på läget. Han hade varit i Ludvika premiäråret 1988 så han föreslog att Poul skulle ta med sig sina trettio nytillverkade knivblad och fara dit eftersom Knivveckan skulle hållas även ett andra år 1989. Poul for till Sverige och i Ludvika såldes flera av knivbladen och nya kontakter slöts med knivmakare i Sverige. Sedan dess har Poul varit i Ludvika varje år. Från 1991 hade Poul med sig ässja och städ och smidde knivblad inför publiken på Knivveckan fram till mitten av första årtiondet 2000. Man kunde höra slagen från smideshammaren och känna lukten från stenkolen, det glömmer man aldrig och saknaden är stor. Som väl är kommer Poul och Ulla fortfarande till Ludvika för att sälja sina alster ytterligare många år. Redan första året i Ludvika träffade Poul Harald Sellevold som köpte knivblad av Poul och tyckte att han skulle ta sig till Elverum i augusti där Poul hamnade på en gräsmatta och resten är ju historia. Även här smidde Poul knivblad inför publik och även ett par hästar fick årligen nya skor ända fram till att Poul även här slutade med att smida inför publiken. Levebrödet för Poul hade fram till mitten av 1980-talet varit att i huvudsak sko hästar och i stort sett allt slags smide som han fick i uppdrag. Bland annat smidde han om och lagade grinden till Carlbergs Bryggeri, grinden med elefanterna. Det var ofta stora och tunga jobb och att sko hästar är ju ett väldigt tufft jobb med stor skaderisk. Ulla hade mest stått vid sidan om och kollat på medan Poul experimenterade med knivsmide. Det som drev på var intresset för olika tekniker inom smidet. Ingen visste vid denna tid att det fanns en framtid inom knivsmidet. De 30-talet damaskerade och laminerade knivbladen såldes hur lätt som helst första året i Ludvika och Elverum. Poul och Ulla kände att det fanns en marknad för knivblad

Märkliga knivar med märkliga mönster, uppfattningen som mötte Poul Strande till en början.

Ingen visste vid denna tid att det fanns en framtid inom knivsmidet

KNIVMAKAREN 2012 K NIVMAK AREN NNR R 322018

Sigillet som syns på knivar i hela världen.

Dukat till fest, Poul Strandes monter under Knivveckan förra sommaren.

KNIVMAKAREN K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018

Sedan premiären har Poul tillverkat tusentals knivblad...

och trots att Poul är stor och stark hade Ulla redan nu en fundering: ”Jag tror att vi skall gå igång med knivsmide i större skala för ingen vet hur länge din rygg håller för hovslagning”. Sedan dess har ässjan brunnit och lufthammaren dunkat i smedjan. Om det inte är produktion på gång så utvecklar Poul nya metoder för att förenkla tillverkningen av knivblad. Att studera honom i arbete är en fröjd för ögat. Koncentrationen är total, det kan man se i hans blick när han kollar in i härden för att kolla om rätt färgtemperatur har uppnåtts. Han arbetar snabbt och mycket, han är i smedjan varje dag lördag som söndag. Poul brinner fortfarande för sitt arbete. Poul och Ulla bor i Svingomhuset, ja det heter så, utanför Viby inte långt från Köpenhamn. En besökare känner snabbt att här vilar en inre frid. Huset är vackert och ligger härligt inbäddat i trädgården och det själländska landskapet. Trädgården är full av blommor och fruktträd, en plats att leva och skapa i. Det är som om allt runt denna bosättning har något magiskt över sig. Det blir så naturligt att bara gå ut i smedjan och jobba eller sätta sig var som helst i trädgården och äta sin lunch, ta en kopp kaffe eller en öl eller bara vara. Eller gå ut i verkstaden och göra knivblad. Det kvittar vad man gör här, platsen utstrålar lycka! En välbevittnad historia utspelar sig under lite festligheter en torsdagskväll under De Nordiska Jakt och Fiskedagarna i Elverum för tio år sen ungefär.

Acke Carlsson, en känd knivmakare och inte minst knivförsäljare i Ludvika, och Poul Strande diskuterar kvalitén på knivstål. Acke menar att Pouls knivstål inte håller den kvalité som till exempel det välkända ATSstålet. Acke fiskar fram en kniv och visar Poul med orden: ”Detta stål är starkare än det du smider”. Poul kikar lite på kniven och stålet. Det är mycket riktigt ATS-stål och Poul funderar lite och säger: ”Mitt stål är starkare än detta”. ”Aldrig”, säger Acke och ser ganska nöjd ut. ”Okej”, säger Poul. ”Om du går med på det jag nu tänker göra så kommer det att avgöra vilket blad som är starkast. Jag tänker sätta egg mot egg och trycka till. Det kommer att bli ett fult jack i det knivblad som har mjukast stål. Går du med på det, Acke?” Acke går med på detta. Poul tar knivarna och sätter eggarna mot varandra och trycker till. Det blir ATS-stålet som får ett djupt jack i eggen och Acke får krypa till korset och erkänna att Pouls stål är hårdare än ATS-stålet. ”Det hänger på dom två stål som jag använder när jag laminerar. Jag har upptäckt att vissa stål kan förstärka varandra vid vällningsprocessen. Hur det går till vet jag inte men jag har hittills inte erfarit något stål som varit starkare än mitt”, triumferar Poul Strande. Här finns utmaningar på gång under kommande knivsammankomster kan man tänka! Ta gärna chansen i Ludvika i sommar och lyssna på Poul Strande. Han har många historier att berätta och det gör han med sin bullriga danska och stora värme!

K NIVMAK KNIVMAKAREN AREN NNR R 322018 2012

20% på alla knivblad från Brusletto Uppge kod KM0427*

Sy din egen läderslida Den kände kvivmakaren Thoms Löfgren beskriver mycket utförligt i detta häfte hur man tillverkar knivslidor av läder. Arbetet beskrivs steg för steg och illustreras med hjälp av över 100 foton. Häftad, 36 sidor. pr st 105,00 4636-0000 Du har skaparg lädjen - vi har ”slöjdd etaljerna”

www.slojd-detaljer.se

Knivtillverkning när kvalitén... ...på arbetet sätts i första hand!

Skaparglädje på postorder och i butik!

Vår- och g Sommarkatalo 2012! skälla Din inspiration

...och hans energi verkar aldrig sina.

Handla snabbt

och enkelt på www.slo

Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 order@slojd-detal 20 jer.se

jd-detaljer.se

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Mäster samuelsgatan 56 111 21 Stockholm Kundtjänst 0511/267 67 order@slojd-detaljer.se * Erbjudandet gäller t.o.m 1/8-2012

Följ oss på facebook

taljer.se

www.slojd-de

Fakta om Poul Strande 14 år gammal gick Poul till sjöss för första gången som kammarpojke med ett löfte till sin far att efter ett halvt år gå iland och utbilda sig till smed. Han var sjösjuk de tre första veckorna medan han serverade kaffe och mat och städade hytterna. Från de första åren till sjöss har han hunnit med massor: Poul Strandes födelseår. Smedskola Militärtjänst, artillerist Gick till sjöss igen. Jobbade för Maersk och amerikanska Caltex. FN-uppdrag genom Lloyd på ett skeppsvarv i japanska Osaka under två gånger ett halvt år för att kontrollera svetsade skarvar och liknande. 1967-1968 Reseledare i Italien, Österrike och Spanien. Träffade Ulla 1969-? Jobbade för en dansk maskinfirma i England, Richmond, och installerade ölmaskiner! 1971 Ulla och Poul gifter sig. Utbildar sig till hovslagare på Den Kongelige Veterinaerakademi. 1972 Startar egen firma, skor hästar och smider 1975 Flyttar till Viby och bygger smedja och fortsätter med hovslagning och smide. 1941 1956-1960 1960-1961 1961-1967

Ulla och Poul har två söner, Martin och Robert. Robert är ingenjör och Martin är, som sin far, hovslagare. Kanske kan det bli så att Martin en dag tar över sin fars verksamhet som knivsmed. Eller också håller ryggen på Martin så att han kan hålla på med hovslagning resten av sin yrkesverksamma tid. I så fall blir Poul den sista att smida knivblad i smedjan i Viby.

K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018 KNIVMAKAREN

”Je´e van ve å arbeda ude, men idá va de allt lide ugget!” tyckte stenhuggaren Christer vid uppackningen på lördag morgon. Morgonfrost och liten kuling.

Husen på Nääs är fyllda med olika hantverkare...

...och det är många besökare som passar på att förkovra sig.

Vårmässan – vår mässa på Nääs! För femte året öppnade sommarsäsongen på Nääs Slott utanför Göteborg med den Vårmässa som August Abrahamssons Stiftelse, Slöjd i Väst och Knivmakare i väst gemensamt driver. TEXT OCH FOTO: LARS BILLSTRÖM

Helgen den 5-6 maj hade ett hundratal utställare, så många som lokalerna medger, kommit tillresande från när och fjärran för att visa och erbjuda publiken ett brett urval av hantverk – träslöjd, textila arbeten, silversmide, keramik, repslageri, stenhuggeri för att nämna några. Knivmakarna i regionen var väl representerade med tjugotvå medverkande samt våra trogna materialleverantörer SI-Knives, Obsero och TsT Knivar. Lokalerna på Nääs, från storhetstiden med den unika slöjdseminarieverksamheten, utstrålar kultur och gammal charm. Dessvärre strålar också de oisolerade väggarna och de enkla glasrutorna ut all värme när det som i år kröp ner till nollgrader på natten i kombination med liten kuling. Därför var det en sval start på lördag morgon, men en del sol och den största publiktillströmningen någonsin gjorde att det blev riktigt drägligt under dagens lopp. Och Knivmakare i västs receptionister samlade poäng genom att dela ut filtar till förstagångsutställare som inte var förberedda på att det kan vara kallt att sitta still i början på maj. Publiken vällde in i stora skaror per bil och till fots.

(Dessutom hedrades vi av runt 200 besökande HarleyDavidson, som gjorde ett mäktigt intryck både när de rullade och stod parkerade. En hel del manliga mässbesökare sågs slicka sig om munnen). Dock verkade det som om spendervilligheten inte var riktigt på topp – som alltid vid sådana här arrangemang var emellertid en del utställare riktigt nöjda, för andra gick det ovanligt snabbt att räkna dagskassan, medan andra åter ser en välbesökt mässa som ett tillfälle att presentera sig och vet att efterförsäljningen via lämnade visitkort är det som kommer att göra årsomsättningen bra. Trevligt i år var att det sågs många aktiva hantverkare. Det visades träsvarvning, repslagning, smide, knivtillverkning inklusive horngravyr, ullspinnande, skyltsnideri och stenhuggeri. Allt sådant som fick folk att stanna upp, beundra och börja ställa frågor. Under de drygt tio år som vi arrangerat årliga mässor har vi strävat efter att lyfta fram hjälpsamhet och tjänstvillighet hos våra funktionärer. Det är därför skönt att höra hur utställare och besökare lovordar arrangemangen: ”Vi vill komma tillbaka framförallt därför att det är så trevligt och positivt och att man alltid får erbjudanden om en hjälpande hand eller insats”. Överallt kan man vända sig till någon i gul väst (”Knivmakare i väst”, förstås), och det har kommit att bli något av ett signum för Vårmässan. Nästa år blir det säkert lika många utställare (kanske till och med fler utomhus), förhoppningsvis lika många besökare och flera grader varmare!

K NIVMAK AREN NNR R 322018 KNIVMAKAREN 2012

1RUGLVND 0lVWHUVNDSHW L .QLYKDQWYHUN , nU Ã&#x20AC;UDU .QLYYHFNDQ L /XGYLND nUV MXELOHXP 9lONRPPHQ DWW Ã&#x20AC;UD PHG RVV RFK DWW GHOWD L nUHWV VW|UVWD NQLYIHVW MXOL

.QLYWlYOLQJ

Brukskniv, FÃ¶rfinad Bruks, Hel- och Halvhornskniv, Smycke bÃ¤lte eller ej bÃ¤lte, FulltÃ¥nge, Ã&#x2013;ppen klass, FÃ¤llkniv, Specialklass, Ungdoms- och Damklass, Hantverksklass. TÃ¤vla i klass A eller B

.QLYHQ

6ND YDUD VSHFLDOWLOOYHUNDG I|U WlYOLQJHQ RFK PDWHULDO EHVNULYQLQJ ELIRJDV )DEULNVWLOOYHUNDGH EODG InU DQYlQGDV XWRP L VSHFL DONODVVHQ

%LGUDJHQ

9lO PlUNWD WlYOLQJVELGUDJ VNLFNDV SHU SRVW HOOHU OlP QDV WLOO /XGYLND 7XULVWE\Un /XGYLND VHQDVW MXOL HOOHU OlPQDV YLG XWVWlOOQLQJVORNDOHQ PnQ GDJ HOOHU WLVGDJ MXOL

3ULVXWGHOQLQJ

6|QGDJHQ GHQ MXOL NO L SUHPLHU 3XEOLNHQV SULV VDPW GHW Ã&#x20AC;QDVWH SULVHW L NQLY 6YHULJH -RQQ\ : 1LOVVRQV +HGHUVSULV Sn RFK lUDQ

/RJL

/XGYLND 6PHGMHEDFNHQ 7XULVP WHO HOOHU ERND RQ OLQH ,QIRUPDWLRQ RFK ORJL ZZZ YLVLWOXGYLND VH

K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018 KNIVMAKAREN

Samernas olika Att det finns många olika typer av knivar förstår man när man tittar på klassindelningen för Svensk Knivförenings tävlingskriterier. Knivarna är indelade i olika klasser mest utifrån material och utformning, inte så mycket efter användningsområde. Många av dagens knivar kommer sannolikt aldrig att användas på grund av exklusiva och dyrbara material. TEXT: P-O EKLUND FOTO: JONAS SANDSTRÖM

Samerna har använt många olika knivar, och för dem har kniven framför allt varit ett arbetsredskap. Men estetiken har naturligtvis också spelat en viktig roll. Den legendariske samekonstnären Lars Pirak sa i ett sammanhang om sameslöjden att ”ögat och skönheten ska också ha sitt”. Jonas Sandström. Sameslöjden kännetecknas därför av en rik utsmyckning. Men när det gäller knivarna har ändå bruksvärdet varit det viktigaste. Ska tåla tuffa tag

I den samiska traditionen finns ett antal olika knivtyper, benämnda efter hur de används. Jag har frågat två personer om de olika knivarna och deras användningsområden. Jonas Sandström från Sandfors utanför Skellefteå, och Lars-Erik Marsja från Malmberget. Lita på att det är personer som vet vad de talar om. Båda är slöjdare med erfarenhet av renskötsel. Båda har använt de olika knivarna i renskogen, men gör också knivar åt andra renskötare. De representerar var sin tradition inom det samiska området. Jonas en mera sydsamisk tradition medan LarsGehäng med liten helhornskniv, sax och Erik, som tillhör nålhus av Erik Fankki. Foto: Roger Kaitumslöjdarna, Tängemo.

representerar en nordsamisk. Samernas bruksknivar utsätts ofta för hårt slitage, och måste göras på ett sådant sätt att de tål tuffa tag. Kvinnokniv

Två knivtyper som egentligen inte är bruksknivar är kvinnokniven och helhornskniven. Kvinnokniven har nästan alltid ett hornskaft och graveras med vackra mönster. De graverade hornskaften har också ett praktiskt syfte – att inte vara för halkiga. De mindre kvinnoknivarna ser man ofta i gehäng, tillsammans med nålhus och sax. Lars-Erik: Från början var kvinnokniven en liten och smäcker helhornskniv. Men med tiden blev det allt vanligare med en liten halvhornskniv. Den så kallade kvinnokniven bars vid festligare tillfällen och då endast som utsmyckning. Möjligen kunde dom peta naglarna med den.

K NIVMAK AREN NNR R 322018 KNIVMAKAREN 2012

knivar

Halvhornskniv av Lars-Erik Marsja. Foto P-O Eklund.

”

För samerna har kniven framför allt varit ett arbetsredskap

Sydsamisk halvhornskniv med damaskblad av bröderna Nylund, Finland. Ställ föreställande ripa.

tillgången på material. Skaftet skulle utformas så att det var så greppvänligt som möjligt. Denna kniv används av såväl män som kvinnor, och har traditionellt ett blad som är 70-80 millimeter långt. Jonas: Detta är den absolut vanligast förekommande kniven idag. När jag får beställningar handlar det nästan uteslutande om halvhornsknivar. Många önskar exklusivare knivar med infällningar, genombruten gravyr och blad av mosaikdamask. Vackra knivar som aldrig kommer att brukas. En trend är att många önskar ställ till knivarna.

Brukskniv av halvhornsmodell

Märkarkniv

Den vanliga brukskniven är en lite större halvhornskniv. Slida görs av renhorn eller med en blandning av trä och horn. Skaftet är av horn och trä och med mellanlägg av skinn eller näver. Materialkombinationen i skaftet styrdes förr av

Märkarkniven och stickarkniven har båda ett specifikt användningsområde. Märkarkniven är en relativt liten kniv, med en bladlängd på cirka 50 millimeter. Denna kniv används när renskötaren skär in sitt märke i renkalvens öra. Varje renskötare har ett personligt märke

▲

Helhornskniven, där både skaft och slida är tillverkade av renhorn, är också en smyckeskniv. Den används tillsammans med den färggranna festdräkten. För att inte kniven ska ramla ur helhornsslidan är inpassningen ytterst noggrant gjord. När man försökt göra en helhornskniv, med den besvärliga inpassningen, fylls man av djup respekt för dåtidens knivmakare. Deras slöjd gjordes utan alla de redskap och maskiner sentida slöjdare använder.

Helhornskniv

KNIVMAKAREN 2 R2012 K NIV MAK ARENR N N 3 2018

för att kunna urskilja de egna renarna vid renskiljningen. Skaftet på märkarkniven bör inte vara längre än handflatans bredd på ägaren. Jonas: Märkarknivarna i det nordsamiska området har möjligen lite längre blad än i det sydsamiska. Stålet bör ej vara rostfritt då det är hårt och orsakar större blödning hos djuret. Laminerade smidda blad av smal och smäcker modell är att föredra. Både i norr och söder så föredras ett träskaft för att det inte ska bli baktungt, vilket försvårar användningen. Stickarkniv

Vid avlivning av renen använde man åtminstone förr en stickarkniv, som kännetecknas av ett mycket långt blad, 10-12 centimeter. Renen avlivades med nackstick och hjärtstick och därför behövdes bladets längd. Denna kniv är vänsterhängd i bältet. Lars-Erik: Om man tittar på riktigt gamla stickarknivar så ser de väldigt oproportionerliga ut – med blad Lars-Erik Marsja. Foto P-O avsevärt längre än skaftet. Från mitten Eklund. av 1950-talet blev bladen kortare. Dessa knivar hade åtminstone i norr ofta en träslida, då det var svårt att hitta tillräckligt stora horn. Idag är andra avlivningsmetoder vanligare varför denna knivtyp inte är lika vanligt förekommande. Jonas: Dagens stickarknivar, som har lite längre blad än de vanliga bruksknivarna, används som allroundknivar i samband med slakten.

Sydsamisk halvhornskniv med blad av Ivan Linderborg.

Huggaren

Denna kniv som också hängs i bältet ersätter yxan. Huggaren eller storkniven används till att spänta ved eller hugga ris. Skickliga slöjdare gör kniven av horn, men pga. svårigheten att hitta tillräckligt stora horn har träeller läderslida ofta varit alternativet. Bladet är 20 till 30 centimeter långt, 3-4 millimeter tjockt och omkring fyra centimeter brett. Det stora bladet gör kniven ”framtung” vilket underlättar användningen. Idag kan man se riktigt stora huggare där knivmakaren sammanfogat flera olika horn till slidan för att ge den tillräckligt storlek. Skaftet på dessa knivar har också av storleksskäl oftast inslag av älghorn och masur.

Nordsamisk stickarkniv med blad av Gunnar Bergström, Adak.

olika traditioner

Som tidigare nämnts brukar man dela in den samiska knivtraditionen i två områden, nord- resp. sydsamisk. Man talar ibland också om en centralsamisk tradition. Endast nordiska material som masur från björk eller sälg och horn av ren eller älg används. Slidan till den nordsamiska kniven har ofta en tvärare böj, beroende på att man använder hornets nedre del till slidan. Den nordsamiska gravyren kännetecknas av floristiska motiv och bårder av olika slag.

Nordsamisk märkarkniv. Skaftet ska inte vara längre än ägarens handflata.

KNIVMAKAREN 2012 K NIVMAK AREN NNR R 322018

Sydsamisk halvhornskniv med blad av Ivan Linderborg.

Helhornskniv med damaskblad av Ivan Linderborg, Klutmark.

Helhornskniven används tillsammans med den färggranna festdräkten

Sydsamiska knivar hade åtminstone förr oftast skaft helt av horn som graverats, med slida av en rakare modell. Slidämnet tas från hornets övre böj vid baktaggen och gravyren består ofta av flätmönster. Men gränserna för de olika traditionerna är flytande. Jonas: I samband med en tvångsförflyttning på 1920-talet kom nordsamer till det syd- och centralsamiska området. Dessa tog då med sig sin kultur. Därför kan man idag se tydliga nordsamiska influenser i till exempel Arjeplogsområdet. Den sydsamiska modellen är mera efterfrågad av samlarna, vilket också har bidragit till att traditionsgränserna i dag är diffusare.

KKNIVMAKAREN NIV MAK ARE NNRN 2 R 2012 3 2018

KNIVDAGARNA i Söderhamn

”

Årets knivdagar gick av stapeln den 28-29 april. 43 knivar var inlämnade i 11 klasser och domarna Michael Almqvist, laszlo Balatoni och owe Wallin ägnade cirka 15 minuter per kniv vid bedömningen. Med andra ord ett mycket noggrant arbete.

Tävlingarna ger en möjlighet att träffas och utbyta idéer

TEXT: MATS HOLMBERG FOTO: BERRA WESTERBERG

Vi vet att det är ett litet vågspel att lägga tävlingen den här tiden på året för är det fint väder sviker hemmapubliken till förmån för vårarbeten i trädgårdar och fritidshus. I år var inget undantag men cirka 800 personer besökte ändå utställningen under de två dagarna. Roligt var Johan Stenevads besök. Han firade 10-årsjubileum i att ha tävlat i Söderhamn och ”firade” det med ett tvådagarsbesök. Det var inte ett lottlöst besök för honom heller för förutom ett första- och ett andrapris fick han även Publikens pris för sin kniv i utvecklad bruks. Dessutom vann han på ett knivlotteri, men återskänkte vinstkniven till föreningen med inriktning på att behållningen gick till ungdomsverksamhet. En annan glad vinnare var Stefan Aronsson som för två år sedan vann i Rookieklassen i SM. I år tog han hem vinsten i jakt- och fiskeklassen och kom tvåa i utvecklad bruks klass B, så här har vi en kille som är på gång.Juryns val av Årets kniv gick till Urban Gustafsson. Som du kan se i prislistan så var det många klasser som inte hade så många tävlande, så här finns utrymme att hitta en nisch som det finns ganska stora möjligheter att ta ett pris i. Och just det med den trend vi ser i tävlingssammanhang med vikande antal tävlingsbidrag är något som hela Knivsverige borde tänka till om. Vi skulle inte ha kommit så här långt med utvecklingen om inte tävlingarna funnits och möjligheter för knivmakare att träffas och byta idéer. Minskar tävlingarna kommer nog tyvärr den utvecklingen att stanna av lite och det blir mycket knivslöjd som sker i det fördolda utan influenser av andra. Så släpp på prestigen eller jante-tänket och skicka in bidrag till kommande tävlingar i år. Väl mött och tack till alla som på olika sätt hjälpt till vid årets knivdagar.

16 16

Johan Stenevad, Kangos.

Torbjörn Lundström, Åre.

Johan Stenevads kniv som vann publikens pris.

K NIVMAK AREN N RNR 3 2018 KNIVMAKAREN 2 2012

André Ryback, Stockholm.

Mats Holmberg, Söderhamn.

Johan Stenevad, Kangos, konstkniv.

Urban Gustafsson, Trollhättan. Gunolf Pålsson, Kungshamn.

Lars Norling, Hässelby.

Resultaten på nästa sida

17 17

K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018 KNIVMAKAREN

Knivdagarna i Söderhamn

Traditionell brukskniv Max 140 poäng Klass A 1 2 3 4

Urban Gustafsson, Trollhättan, 124 poäng Gunolf Pålsson, Kungshamn, 117 poäng Owe Pettersson, Söderhamn, 114 poäng Bengt-Olof Tallroth, Husum, 105 poäng

Traditionell brukskniv Max 140 poäng Klass B 1 Göte Olsson, Älvdalen, 109 poäng 2 Göte Olsson, Älvdalen, 105 poäng 3 Anders Skalman, Forsa, 102 poäng

Utvecklad brukskniv Max 150 poäng Klass A 1 2 3 4

Urban Gustafsson, Trollhättan, 135 poäng Johan Stenevad, Kangos, 129 poäng Urban Gustafsson, Trollhättan, 123 poäng Mats Holmberg, Söderhamn, 110 poäng

Utvecklad brukskniv Max 150 poäng Klass B 1 2 3 4 5 6 7

Gunnar Holmberg, Strängnäs, 127 poäng Stefan Aronsson, Gällö, 122 poäng Göte Olsson, Älvdalen, 115 poäng André Rybak, Stockholm, 110 poäng Göte Olsson, Älvdalen, 109 poäng Anders Skalman, Forsa, 98 poäng Lars Norling, Hässelby, 87 poäng

Smyckekniv Max 130 poäng 1 Torbjörn Lundström, Åre, 112 poäng 2 Gunolf Pålsson, Kungshamn, 111 poäng

Miniatyr/smyckekniv Max 130 poäng 1 Mats Holmberg, Söderhamn, 107 poäng 2 Gunolf Pålsson, Kungshamn, 101 poäng

18 18

Konstkniv Max 130 poäng 1 Johan Stenevad, Kangos, 113, 101 poäng 2 André Rybak, Stockholm, 97, 101 poäng 3 Lars Norling, Hässelby, 75, 101 poäng

Teamwork Max 130 poäng 1 Peter Örjeheim, Fredrik Sjöö, Hag-Hans Engstedt,

109 poäng

Ungdomsklass Max 130 poäng 1 David Grahn Hellberg, Krokom, 97 poäng 2 Anton Lavér Stenberg, Söderhamn, 77 poäng

Rookieklass Max 130 poäng 1 2 3 4 5 6 7 8

Sture Westman, Hudiksvall, 102 poäng Lars Arven, Bjuråker, 98 poäng Lars Arven, Bjuråker, 90 poäng Anders Skalman, Forsa, 87 poäng Tord Roos, Söderhamn 82 poäng Daniel Qvarnström, Husum, 81 poäng Tuve Söderlund, Vänge, 76 poäng Tuve Söderlund, Vänge, 71 poäng

Jakt- och fiskekniv Max 160 päng 1 2 3 4 5 6 7

Stefan Aronsson, Gällö, 139 poäng Urban Gustafsson, Trollhättan, 132 poäng Gunolf Pålsson, Kungshamn, 130 poäng André Rybak, Stockholm, 125 poäng Stefan Aronsson, Gällö, 124 poäng Göte Olsson, Älvdalen, 124 poäng Lars Norling, Hässelby, 92 poäng

K NIVMAK AREN NNR R 322018 KNIVMAKAREN 2012

Stol nummer 6 till Jonny Walker Nilsson Styrelsen för Svensk Knivförening har beslutat tilldela Jonny Walker Nilsson från Arvidsjaur Stol nummer 6 i Ärans Hus för hans sina insatser som ambassadör för svenskt knivmakeri. TEXT OCH FOTO: P-O EKLUND

Vi pratades vid just den dagen Jonny fått beskedet att han utsetts till Ärans Hus. Det var en märkbart stolt knivmakare som konstaterade att åtminstone den dagen var räddad. Jonny har lång erfarenhet av knivhantverket. Jakt och fiske är två av hans stora intressen, och kniven är ett viktigt redskap i Jonny Walker Nilsson. sammanhanget. Han säger att det var när han såg den första fina samekniven som han insåg att designen är minst lika viktig som att kniven är vass. Detta är en insikt som Jonny förvaltat väl då just design och estetik är kännetecknande för hans knivar. Han har vågat ta ut svängarna när det gäller knivens linjer och formspråk. Det har anammats av många knivmakare, men Jonny är något av en föregångsman inom området. Det var i slutet av 1980-talet som han bestämde sig för att försöka göra en egen kniv. Det blev ett vinnande koncept. Idag är knivmakeriet och smidet hans yrke. Ofta

samarbetar han med Mattias Styrefors. Att han gör knivar av hög klass har bekräftats av åtskilliga förstapriser vid såväl svenska som nordiska mästerskap och som ”kronan på verket” en guldmedalj vid Norsk Knivförenings tävling i Elverum. Väl känt är också att han har fått ett pris vid Knivveckan i Ludvika uppkallat efter sig. Jonny Walker Nilssons Hederspris som tilldelas utställningens finaste kniv. Jonny är en av dem som gjort svenskt knivmakeri känt på den internationella marknaden. Han har utvecklat den traditionella knivkonsten mot nya nivåer, och haft stor betydelse för det ökade intresset för hornknivar i bland annat USA. Genom att Jonny regelbundet deltagit i internationella knivmässor har hans knivar blivit kända och spridda över hela världen. Han ligger inte heller på latsidan på hemmaplan. Inte minst vurmar han för hornkniven och horngravyren. Ofta hör man honom poängtera att det behövs fler och nya ”horngubbar”, då det är ett faktum att de flesta av dem har kommit en bit upp i ålder. Genom kurser i horngravyr har han generöst delat med sig av sitt kunnande och sina erfarenheter. Jonny har också aktivt bidragit till att utbildning av domare inom Svensk Knivförening kunnat genomföras. Utmärkelsen ”Stol nummer 6 i Ärans Hus” kommer att delas ut i samband med årsmötet den 13 juli i Ludvika.

19 19

KNIVMAKAREN NR 4 2011

K NIV MAK ARENR N N2R2012 3 2018 KNIVMAKAREN

Missa inte vår

hemsida!

www.svenskkniv.s

Michael Wahlgren får instruktioner av Peter Westerlund. Lilla bilden uppe till höger, Elin Jibbefors med sonen Sam visar upp sin ”lajvkniv”. Lilla bilden nedan till höger, några av de cirka femhundra kvnivar som har blivit till i Peters slöjdsal.

Eldsjäl ger unga knivmakare Det är sisådär med återväxten i Knivsverige. I värmländska Kristinehamn finns det dock en eldsjäl som jobbar mot trenden. TEXT OCH FOTO: MATS GYLLSAND

Peter Westerlund är slöjdlärare i Kristinehamn och han gillar att göra knivar. – Jag jagar och fiskar, så det är extra kul med knivar som jag har gjort själv, säger han. Michael Wahlgrens senaste kniv med inspiration från ett tv-spel. Sedan 1990-talet har han dessutom hjälpt andra att göra knivar under lektionstid och på studiecirklar. Till en början handlade det mest om att tillverka tidstrogna knivar till Kristinehamns medeltidsvecka, men när den las i malpåse fortsatte Peter. – Alla elever som går i nian får göra en kniv som ett examensprojekt om de vill. Vi kräver dock ett intyg från föräldrarna och eleven får hämta ut den färdiga kniven när de fyller 18 år. Det har blivit en hel del knivar sedan dess och när

Knivmakaren är och hälsar på är det febril verksamhet i slöjdsalen. Michael Wahlgren gjorde sin första kniv i nian och nu som 26-åring är han med i en studiecirkel varannan vecka. – Jag blev inspirerad av läraren, och tycker att det är en kul hobby. I sommar ska jag åka till Ludvika under Knivveckan för att handla material och titta på andra knivmakare, säger Michael. Under kvällen jobbar Michael med sin senaste kniv, som han har hämtat idéer till från ett lite udda håll. – Jag gillar att spela tv-spel, så kniven är en fantasyskapelse från ett av dem, säger han, och filar på skaftet under överseende av Peter Westerlund. – Det blir mycket filande på en kniv innan den är klar, säger Peter, och Michael instämmer. Vid en annan bänk i slöjdsalen jobbar Elin Jibbefors med en kniv. Elin gillar lajv och gör knivar som används under olika arrangemang runt om i landet. – Det är kul att göra dem helt själv, och andra som ser dem tycker att det är kul. Med på kursen har Elin sonen Sam, sju månader, så det ser ut som om det kommer att tillverkas knivar under många år i Kristinehamn. I höst när skolan drar igång igen är det dags för en ny kull blivande knivmakare.

K NIVMAK AREN NNR R 322018 KNIVMAKAREN 2012

Vi levererar slipband

Syns du inte?

Annonsera!

och bands책gsblad i alla l채ngder och bredder!

www.si-knives.se B채ttre aff채rer med en annons i Knivmakaren Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net

Box 56. 794 21 orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

KKNIVMAKAREN NIV MAK ARE NNRN 2 R 2012 3 2018

Knivskolan Text & foto:

Peter Örjeheim, Sollefteå

Hornknivar på mitt vis!

del

Knivskaftet i renhorn ska nu formas i olika moment, jag har valt att göra knivskaftet helt utan bitar med mellanlägg. Lägger ut den valda hornbiten till skaftet på min ritning, och ser hur jag ska ta ut skaftet. Jag planslipar på ena sidan av hornbiten i 90 graders vinkel, utgår alltid från den sidan. Lägger nu hornbiten på ritningen och tar ut den sneda vinkeln som jag har ritat upp skaftets början, ritar på hornbitens ända och slipar. Nu är hornbiten konvex och jag ritar ut mitten på hornbiten där jag senare ska borra för tången. Sedan tar jag knivbladet och lägger på sidan av hornbiten, ser hur det stämmer överens med skaftets form samt hur det ligger vid den främre snedslipade biten. Ritar ut streck på den övre och nedre delen på knivbladets = rygg och buklinje, sedan ritar jag ut var tången kommer. Ritar även ut var jag ska borra för tången också på den främre biten, ritar upp en rak linje från början till den bakre delen. Sedan tar jag en liten nålfil som jag filar på den längsgående uppritade mittlinjen på den främre hornbiten. Nu gäller det att fila så rakt ni bara kan, jag filar så att bladet ska passa perfekt på den övre och nedre klacken på bladets början. Sedan handborrar jag där jag ritade för tången, man behöver inte vara så precis just här. Borra så långt som tången är eller slipa av den något. Sedan filar jag ur så pass att hela tången och knivbladet passar bra. Jag behöver inte vara så noga där jag borrar ur för tången, det ska in en fin liten bit av stabiliserad sälgrot där. Innan jag provar ut hur den främre sälgbiten ska se ut, är det viktigt är att man lägger en linje i mitten på den övre och undre klacken på bladets mitt, det blir lättare att ta ut den rätta passningen av knivbladet då. Försegla gärna med en klick snabblim på linjen också. Sätt i knivbladet i renhornsbiten och vrid upp den så du får knivspetsen mot dig, sedan ritar du ut hur sälgbiten ska ligga i den främre delen mot knivbladet. På det här viset får man bort märgen som finns på renhorn. Rita och mät med ett skjutmått så ni får rätt avstånd på varje sida om knivbladet. Sedan fräser jag bort det material som ska bort med en dremmel och skär sedan kanterna

22 22

Tittar hur renhornsbiten ska se ut via ritningen som jag har gjort.

Passar in med att lägga knivbladet på hornbiten, tittar hur den ska ligga i linjen av ritningen.

Ritar ut hur vinkeln blir i framkanten, jag ritar även ut var bladet kommer att sitta. Slipar fram hornbiten på en tallriksslip, så att den rätta vinkeln kommer fram.

med en gravyrstickel så man får 90-gradiga kanter. Tar sedan en genomskinlig plast som jag lägger lite snabblim på och trycker fast över den frästa frontbiten, ritar av hålets storlek. Drar sedan bort plasten och klipper ut den färdigritade delen, limmar åter igen fast biten på den stabbade sälgen. Väl tillpassad och klar limmas nu sälgbiten fast i det frästa hålet, jag limmar med snabblim. Nu ska sälgbiten slipas ned till den rätta formen, jag vill gärna ha en fin konvex form. Betraktaren ska se att man har lagt in något i fronten på skaftet – det lyfter kniven helt enkelt. Slipar gärna den helt klar innan jag ska ta upp hålet för knivbladet. Ni minns att jag hade ritat upp linjer som visar hur bladet skulle sitta innan jag limmade fast sälgbiten, nu utgår jag ifrån dessa linjer när jag ska börja

KNIVMAKAREN 2 2012 K NIVMAK AREN N RNR 3 2018

Ritat ut var jag ska ta bort vid bladets ingång i skaftet, märgen ska bort och göra plats för en fin sälgbit som är stabbad.

fila upp hålet för bladets tillpassning. Det är nu som man inte får förhasta sig alls, tillpassningen är helt avgörande. Använd gärna en fin nålfil, fila ner tills att ni är igenom, lätta fina drag med filen och ni får en fin inpassning av knivbladet i renhornsskaftet. Nu är jag nöjd med inpassningen av knivbladet på hornskaftet, nu blandar jag till ett tvåkomponents lim. Såga till knivskaftets bakre del med bandsågen, slipa därefter fram formen som du har på ritningen. Försök att hålla samma konvexa form som framme på skaftet. Ritar upp linjer som ska gå längs skaftets längdriktning både på ryggen och buken samt mitten på skaftets bakre del. Rita även hur du vill att formen ska se ut på bakändan av skaftet, det blir lite lättare att hålla sig inom ritsen.

Slipa alltid buklinjens båda sidor, det vill säga från sidan mot den uppritade linjen i bukens nedre del. Sedan slipar jag på samma vis mot ryggens uppritade linje. När så dessa nästan är färdigslipade tar jag och slipar av på ryggsidan, nu gäller det att hitta den rätta linjen i formen på knivskaftet. Brukar lägga en linjal på ryggen och se hur formen blir i verkligheten, ha inte för bråttom, slipa lite i taget för att hitta den rätta linjen. Nu är vi nästan klara med formen på knivskaftet, nu ska vi runda av bakknoppen på knivskaftet. Knoppen får bestämma hur buklinjens avslut kommer att bli. När vi är klara med det går det att börja med att slipa fram midjan på skaftet, tunna ut så mycket man kan på knivskaftet. Jag slipar mycket på bandslipen, men jag tar det mesta

Lägger tillbaka hornbiten på ritningen, och ser att den har samma vinkel som jag ritat ut.

Har ritat ut mittlinjen där jag ska fila ett spår där bladet ska vara, samt att jag märker ut var tången ska borras ut.

Nu har jag borrat ut för tången och sätter i bladet, men ser att jag måsta ta mera här.

Ska fila bort mera horn med en grövre nålfil så att tången och bladet ska passa in bättre i skaftbiten.

Passar mycket bra nu, klackarna på övre och undre delen av bladet ska passas in så här.

23 23

KKNIVMAKAREN NIV MAK ARE NNRN 2 R 2012 3 2018

Fräser ur med en Dremel och renskär med en gravyrstickel. Märker sedan ut hur stor sälgbit det behövs.

Har tillpassat ett fint stabbad sälgbit, gör den lite större. Det är lättare att handskas med en lite större bit.

Limmar nu fast den med ett snabblim, och slösar lite på limmet – vill att den ska sitta fast ordentligt under arbetets gång.

med grovt papper för hand. Slipar med 60 korn, sedan tar jag en större flatfil med fin yta, nu kan jag lättare få fila bort de djupare slipreporna efter bandputsen, och övergår till slippapper i korn storlek 240, 400, 600, 800, 1200, 2000, 2500. Måtten på knivskaftet är: längden 138 mm. Tjockleken på midjan är ca 14,5 mm. Höjden på skaftets mitt är 21,5 mm. Tjocklek i midjan framme mot bladet är 11 mm. Samt bakknoppens midjebredd är 15 mm. Knivbladets höjd är: 17 mm. Men jag kommer att ta ur i mitten på knivskaftet när jag har gjort tillpassningen på kniven hornslida klar, men det får vi återkomma till då.

24 24

Här ser ni att jag har markerat ut var mitten är på knivbladet på frontbiten, markerat med blyerts.

Slipar av hur jag vill ha formen på frontbiten här. Och man får ta av ganska mycket som ni ser.

Putsa nu frontbiten helt klar, lättast att få en fin yta i det här läget helt enkelt.

När jag har slipat klart i frontbiten filar jag fram hålet där tången och bladet ska passa in. Här måste ni vara noga med passningen, det kan vara viktigt i tävlingar.

KNIVMAKAREN 2 2012 K NIVMAK AREN N RNR 3 2018

Lägg nu en rak linje längs hela knivskaftets mitt på både rygg och buksidan samt även längst bak på skaftet, rita nu även ut hur formen ska bli.

Här ska så bladet passas in så pass tätt ni möjligen kan, finns aldrig några genvägar till fusk.

Ser den ut att vara i samma skala som min ritning då? Det ser bra ut så här långt i alla fall.

Bilden tagen från undersidan på knivskaftet, ni ser lite hur den blir där.

Slipar först på sidorna. Börjar alltid på buksidan och upp mot ritsens mitt linjen, gör samma sak med ryggdelen också

Denna vy är tagen på ryggen på hornskaftet, ni ser den lilla midjan. Det behöver inte vara så kraftig midja, som det kan vara på andra knivar.

Nu så börjar renhornsskaftet ta form, hur jag gick till väga när jag slipade fram skaftet framgår av bilden.

Visst ser det inbjudande ut? Den lilla stabbade sälgbiten förhöjer uttrycket mycket på kniven. Det kommer även att fällas in en liten bit.

25 25

NRN2R2012 KKNIVMAKAREN NIV MAK ARE N 3 2018

insänt/ Min resa till Finland Jonas Myhr vann 2011 års Designpris till Smålands Knivmakares Minne – och här kommer hans berättelse:

finsk öl… Senare på kvällen var middag anordnad av mässarrangörerna. Mycket trevligt att få äta med de andra knivofilerna från mässan, och då inte bara tjöta kniv.

Resmålet…

lördag 7/1

Paris, Solingen eller Helsingfors kändes som ett enkelt val. Som att välja mellan grodlår, Jonas Myhr sauerkraut eller Lordi… Fick frågan av Thomas Löfgren om jag var intresserad av ett bord i Helsingfors. Tänkte i 5 sekunder. JA. Mot alla odds gick den planen i lås, nu skulle jag inte bara resa som observatör utan ställa ut mina verk och samtidigt se och lära hur det går till uti vida världen. Torsdag 5/1

Startade med sovmorgon, sen bar det av i bil mot Stockholm. ”Vi” är då alltså jag och min fru, övernattade hos min farbror Bo (tack för god middag). Fredag 6/1

Uppe före tuppen, startar dagen med frukost 04.30 och kör vidare till Arlanda, checkar in bagage, och så är man äntligen på väg till Helsingfors. Ankomst – landar i ett lite kallare och snöigare Finland, navigerar oss ur flygplatsen och hittar en taxi. ”Terve!” Vi svarar ”Terve”! Puhuu, första finskan avklarad (han var svensktalande så det blev ju lite lättare). Väl framme vid hotell Marski – inga rum lediga ännu. Vi sitter av tiden i lobbyn och somnar till lite. ”Hej” hör jag långt borta. Jag vaknar ur min halvkoma och ett ”hej” kommer igen. Det var Claes & Thomas Löfgren som var på väg till frukosten. Mmm, det hade varit gott, tänkte jag. Äntligen ett rum ledigt. Vi kastar oss över sängen och somnar, får en timmes blund, duschar, ner till lobbyn, får i oss en helt okej vakuumförpackad macka och sedan åter till rummet. Nu börjar nerverna i kroppen att pirra, dags för Mässa med stort M. Nu ramlar polletten ner, känner mig knäsvag. F-n, ska ju ställa ut också. Klart man ska göra det om man får chansen. Ska man på en sådan här mässa så ska man göra det fullt ut, eller hur? Får mitt bord tilldelat, en liten ”karta” över övriga utställare. Wohoo, kul, bredvid bröderna Nylund! Roligt att få se dem ”in real life” och inte bara bakom en dator. Öppningsdags. Bordet är klart, mer och mer folk strömmar till. En del stannar till medan andra bara går rakt förbi. Ett par timmar in i mässan är nollan spräckt. WTF tänker jag, det bubblar i hela kroppen av glädje, lilla jag från Svedala hade ju inte trott att jag skulle sälja något – totalt 4 knivar första dagen! Besökarnas skara börjar tunnas ut och mässans första dag är klar. Vilken lyckad dag! Jag var så uppe i säljet och snacket med kunder att jag helt glömt att handla på mig något material. Åter på rummet och slappar, hmmm, fanns det inte en bar där nere? Klart vi är värda en öl – sagt och gjort. Karhu, klart man ska ha sig en

26 26

Tyck till du också! Mejla din insändare till mats@sodralid.se

Hotellfrukost, frossar i bacon, äggröra och färskt bröd. Mums, jag gillar frukost... Något senare var man bakom bordet igen. Besökarna var många, vissa kände man igen från dagen före. Frugan drog på ”byn”, klart hon skulle ha lite pengar när man sålt så bra. Fast innan hon gick köpte hon två blad till mig, de sista från Styrefors av större modell. Tack Heidi, ja hon heter så. Jodå, sålde även denna dag, tre knivar till. Nu kanske ni tycker att jag är lite tråkig, men visst kan jag skriva om alla besökarna, och så vidare, men det vill jag inte plåga er med och nu är faktiskt mässan slut. Vi hade bokat restaurangbesök med C-M Almqvist & fru. Efter en stunds letande på Helsingfors gator, ja det var svinkallt, hittade vi den omtalade indiska restaurangen. Mat och öl slank ned. Efteråt träffade vi P-O Eklund med kompisen Dick G. Vi kom fram till att vi skulle med samma plan dagen efter. ”Gott, vi delar en bulle”, sa Dick på stockholmslang – taxi med andra ord. Det blev en sen kväll med bröderna Nylund, P-O, Löfgrens och Jonny W N, synd att vi skulle ta flyget så tidigt bara. Söndag 8/1

Yxikaxitaxi – så var man åter på Helsingfors gator i arla morgontimma. Det var dags att ta planet hem. Åter på Arlanda tar vi farväl av P-O & Dick och tackar för oss. Jippi, bilfärden hem till Västsverige ser man ju verkligen fram mot.

Summering

Besök mässan om ni får chansen! En mycket välorganiserad sådan. Får du chansen att ställa ut, fundera inte länge. På återseende nästa år om jag får komma. En lärdom som jag vill dela med mig av är att komma en dag innan. Ni slipper vänta på rum och vara osäkra på om ni får något innan mässan startar. Åk hem en dag senare om det är möjligt, för man vill ju inte missa något. Och du, ha framför allt skoj… Våga göra något som sticker ut. Våga vara kreativ! Strunta i om det inte blev som du tänkt dig. Gör något än bättre av det. Våga tro på dig själv. Våga skilja dig från ”normen”. Gör du detta eller lite av det så kanske det är just du som är mottagare av Designpriset till Smålands Knivmakares Minne 2012 och får uppleva just det jag har gjort. Vill passa på att tacka ALLA som hjälpt mig på vägen, ingen nämnd, ingen glömd.

Jonas Myhr

KNIVMAKAREN 2012 K NIVMAK AREN N RNR3 22018

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.495:-

Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JANO-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen.

JANOfritid

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

o f f De

10 kr Random 3 Thuya 200 kr 2,5x3x10 cmTwist 310 kr kr adder 310 Amboyna 200 kr 3x4x12 LLcm 0 kr aminat 91

Damasksmidda blad 10 cm kan fås med och utan övre så kallad ”falsk” egg

Jaktblad amerikansk modell D2 stål 310 kr

Desert ironwood, från 200 kr 3x4x12 cmKnivblad O1 stål med övre sk ”falsk” egg 310 kr Knivblad kolstål djuppräglat 410 kr Sambar: från 300 kr paret Desert Ironwood bloc Mammut maila för prisuppgift! k 3x4x12 cm från 20 0 kr Stabiliserat trä, olika färger och träslag frå Buffel:150 paret n 300 kr Kamel:150 paret Tillgången på trä kan variera! Ring så berättar jag vad som ﬁnns inne! Knivblad, Damask: från 350 kr Telefon: 070-489 67 10, mellan 18:00 och 21:00 6 olika mönster, hel och halv tånge Mejl: deffo@hotmail.com Välkommen hälsar Mikael Telefon: 070-489 67 10 efter 18:00

27 27

KNIVMAKAREN NR 2 2012 K NIV MAK ARE N N R 3 2018

Gravyrkurs i Holland Daniel Qvarnström åkte till Holland över en helg för att närvara på en kurs i metallgravyr. Kursen anordnades av Daniel Houwer, en guldsmed och stensättare som även graverar en del. Han hade lejt in en professionell gravör från Northern Michigan som kursledare, David Riccardo. TEXT OCH FOTO: DANIEL QVARNSTRÖM

Daniel och hans familj var ovärderliga som hjälp för alla oss kursdeltagare. De fixade lokaler, mat och mycket annat under helgen, jobbade och slet hela helgen för att serva oss utan egen vinning, stort tack till dem! Kursen var inriktad mot dem som redan hade viss verktygsvana och graverat en del. De flesta av oss hade med sig sina egna tryckluftsdrivna gravyrhandtag och andra hjälpmedel såsom gravyrkula och stereolupp. David började med att visa och förklara hur en bra ryggrad på en spiral (scroll) bör se ut och hur de bör harmoniera. Den ska vara välproportionerad och inte ha konstiga pucklar och avbrott. Precis som rygglinjen på en kniv! Efter det gick vi fort vidare till praktisk handling. Innan varje nytt moment i de uppgifter vi fick att utföra gav han oss en värdefull demonstration genom att de hade kopplat en webkamera till en TV-apparat så alla kunde sitta och se på TV-skärmen precis vad som föregick (det gick givetvis också bra att gå fram och kika). Vi gjorde en överföring av en sammansättning scrolls till en av de provbitar i stål vi hade fått. Detta var ”bara” två rader med dessa grundslingor. Målet var att skära dessa perfekt. Lite blandat resultat om jag får säga det själv! Det är knepigare än man kan tro. Men, men en glad amatör som jag låter sig inte nedslås av något sådant. Uppgift nummer två var att gravera en liten scroll i amerikansk stil. Här använde vi in lite andra tekniker än att bara skära en jämn linje. David instruerade återigen innan varje nytt moment. Momenten var: Grundlinje. Beauty cuts, ett skär då man lutar stickeln och gör skäret bredare och lutat där man vill det. Skuggning. Försänkning och behandling av bakgrund. Detta sker i tre moment, på bilden kan ni se fält som representerar alla tre. På bilden kan ni givetvis se mitt resultat! Det var en mycket bra övning, flera olika tekniker utan att göra det hela alltför krångligt och man fick något att visa upp. Som tidigare så diskuterade vi innan varje punkt vad vi

28 28

Daniel Houwer till vänster och David Riccardo till höger.

skulle göra, varför, vilket intryck man får av att göra på olika sätt. Andra dagen så kom en ny grupp som fick göra samma sak som den första. Det var bara jag som var kvar där i två dagar, så jag fick prova på lite mer avancerade uppgifter. Kändes lite som att jag tog mig ”vatten över huvudet”, precis som det ska vara. Designen jag började jobba på den andra dagen var en scroll i David Riccardos egen stil. Den var mycket mer komplicerad, med många fler genomförningar, veck och andra intressanta utmaningar. När grundlinjerna var färdiga började den riktiga utmaningen. Nu skulle jag börja med något som kallas Flare Cutting. I kort kan man säga att man skär med en platt stickel i vinkel för att forma designen. Så om man gör det rätt får gravyren nästan ett skulpterat och upphöjt utseende!

KNIVMAKAREN NR 2 2012 K NIVMAK AREN N R 3 2018

Övning

Kl A R

K l AR

Kl AR

David står och ritar.

Dock så var det kanske inte fullt så enkelt som jag först tyckte att det såg ut när David visade mig. Tog sin tid innan jag lyckades jobba fram till det resultat ni ser på bilden. Det var en fantastiskt rolig kurs fast det var svårt att få till alla dessa långa, fina skär som hör till fin gravyr. Hade heller inte förväntat mig annat när jag bokade resan till denna kurs i Holland. Jag hade heller inte förväntningen om att komma ut från kursen ”fullärd”, vilket naturligtvis inte heller var syftet med kursen. Meningen var att få prova på och få en bättre känsla för grunderna i gravyrens hemligheter. Den perfekta gravyren får man försöka få till hemma genom att spendera många, långa timmar med gravyrstålet i handen och svetten i pannan. Vi hann även med att snacka om och utföra lite mer

avancerad skuggning, kort sagt, tunnare linjer och mer genomarbetad än det vi gjorde på den första plåten. Tjockleken på skugglinjer kan variera mycket. Dock, ju tunnare linjer, desto mer arbete. Så riktigt smal och fin skuggning är oftast reserverad till mer avancerade och dyrare projekt. Ni kan se en blandning av Davids exempel och mina försök på bladen på den andra plåten. Ser ni vem som gjort vilka blad? Förutom kursen då? Ja, tyvärr så var jag inte så länge i Haarlem. Så jag hann inte med att uppleva Holland så mycket. Men jag fick i alla fall umgås med mina nyvunna vänner en del och se vackra gamla byggnader och kyrkor. En kul detalj var att vid många av de fantastiska stenhuggningar som fanns att beskåda kunde man se saker som vi hade diskuterat under kursen!

29 29

KNIVMAKAREN NR 2 2012 K NIV MAK ARE N N R 3 2018

DAMASTEEL - 2000-talets damask

4LÚOIFU t 4UZSLB Stålet köper du hos Söderfors Smedja, tel: 0293 - 306 00 eller hos Nordell Knives, tel: 0651 - 163 80

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 30 30

KNIVMAKAREN NR 2 2012 K NIVMAK AREN N R 3 2018

NöRDERI I KUBIK TEXT: CARLMICHAEL

Jag vet inte hur det är eller går till hemma hos er, men i min familj kan diskussionerna ibland gå höga rörande nyttan av att vara med i ”fejan” eller Facebook som det också kallas. Själv är jag helt och hållet för, eller åtminstone till cirka 97 procent för. Väl medveten om dess nackdelar och allt snack om bildrättigheter och civil övervakning av vad jag gör på nätet och mitt privatliv. Jag ser för min del två nyttoområden. Dels så kan jag hålla viss koll på alla mina vänner vad de hittar på så där lite på avstånd och när de fyller år med mera. Men sedan kommer detta med kniveriet in igen som alltid i mitt liv. Dels så kan jag marknadsföra mitt eget knivmakeri på ett världsvitt sätt, tror inte att det går en enda vecka utan att jag får en förfrågan från någonstans i världen om att få bli min FB-vän. Snacka om att bilda nätverk. Sedan kan man ju bilda speciella FB-grupper där man kan antingen bjuda in vänner eller själv bara ansluta sig till gruppen om man finner den intressant nog. Svensk Knivförening har naturligtvis en egen sådan FB

grupp. En annan sådan knivrelaterad grupp heter ”Scandis” för de som gillar det skandinaviska typiska sättet att bygga kniv, 170 medlemmar i skrivande stund. Startad av en kille i Sydamerika som nördat in på ”vårt sätt” att bygga kniv. En annan nystartad grupp heter ”Knife handle material and how to do” (knivhandtagsmaterial och hur man gör). Där delar vi med oss tips om olika material och hur man skall handskas med dem. Samt, och här kommer det verkliga nörderiet fram. Vi fotar våra lådor fulla med diverse mer eller mindre spännande material, och på något vis blir det att ”om jag visar min så vill jag se din” om ni kommer ihåg den leken från era barnaår. Frugan min frågade häromkvällen: – Håller alla knivgubbar på som du? Det hon syftade på var att jag just då hade laptoppen på med Svensk Knivförenings forum uppslaget, på läsplattan kommenterade jag samtidigt ett inlägg på ”Scandis” och min Smartphone indikerade ett nyinkommet sms, knivrelaterat förstås… Mitt svar var: ”Är man knivnörd så är man”

31 31

Returadress: Bruksvägen 6 NR 2 2012 KNIVMAKAREN 826 62 Norrala

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

± VHSWHPEHU DUUDQJHUDU 6YHQVN .QLYI|UHQLQJ RFK .QLYPDNDUH L YlVW

Y L Q

L 8OODUHG Nu är det tid att börja planera för din medverkan i 2012 års Kniv-SM som kommer att pågå den 15-16 september i handelsmetropolen Ullared. SvKnf:s tävlingsregler gäller. Diplom delas ut till de tre främsta i varje klass och vinnaren koras till Svensk Mästare vid minst två tävlande i klassen. Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige och tävlingsbidragen, högst två i varje klass, skall ha inkommit till Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna, senast måndag 20 augusti. Utställningen av tävlingsknivarna pågår lördag - söndag. Prisutdelning söndag 16 september kl 14.00. Kontaktpersoner: Stig Sjunnesson, telefon 0346 -77 40 51, Sune Oskarsson (logifrågor), telefon 0346-303 07. Information läggs löpande ut på vår hemsida www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna.

FÄLLKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV KNIVBLAD SMIDD DAMASK MINIATYR/SMYCKEKNIV KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS TEAMWORK