Knivmakaren 2013 nr 1

KNIVMAK AREN N R 1 2013

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 1 2013

Helsinki

KNIFE

SHOW

Jonas Myhr

EN FRISK

FLÄKT DEL 1

Ulf Brandts

KNIV-

SKOLA Gravyr i världsklass 2013 – jubileumsåret 1

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

A cut above the rest UDDEHOLM ELMAX ®

Uddeholm Elmax används till Kershaws kniv Speedform, som fick Blade Magazines pris American-Made Knife Of The Year® 2009.

Perfekt balans ger vassa eggar. Uddeholm Elmax är ett pulvermetallurgiskt stål med mycket bra rostskydd, utmärkt slitstyrka och en härdbarhet till över 60 Rockwell. Uddeholms moderna tillverkningsprocess ger minimal pulverstorlek och

www.uddeholm.com/knife

2

maximal renhet, vilket minimerar risken för urflisning.

Knivtillverkare kan dessutom räkna med en problemfri tillverkning med utmärkta egenskaper för slipning och polering.

Byt till ett bättre stål. Uddeholm Elmax – a cut above the rest.

KNIVMAK AREN N R 1 2013 K NIVMAK AREN N R 1 2013

2013 – jubileumsåret Så är vi då inne i föreningens 25:e verksamhetsår, och naturligtvis kommer detta jubileum att märkas under året.

En grupp i styrelsen jobbar på tänkta arrangemang, främst under Knivveckan i Ludvika, och i nästa nummer kommer en detaljerad beskrivning av arrangemangen.

Vi hoppas att detta ska ge en extra kick att besöka Ludvika under Knivveckan i juli.

Vi ser även fram emot årets Kniv-SM, som kommer att finnas på Bosjökloster i Skåne under den stora internationella jakt- och fiskemässan på slottsområdet 24 – 25 augusti.

Detta och de nya tävlingsreglerna med bland annat nyheten med en temaklass tror vi kommer att göra årets SM-tävling till en höjdare.

Löpande info om knivtorg med mera kommer på hemsidan. Årsmötet kommer som vanligt att avhållas i Ludvika (se kallelse) och valberedningen jobbar för fullt med att finna nya personer för att fylla eventuella luckor i den avgående styrelsen.

Det största problemet har hittills varit att finna någon som kan ta över det kamerala arbetet i föreningen.

I dag ligger även detta på mitt arbetsbord, och så kan det ju inte fortsätta, så kära medlemmar undersök alla möjligheter att finna en ny kraft för uppgiften. Ta kontakt med valberedningen!

Vintern har börjat att släppa sitt grepp om landet, och knivmässorna börjar runtom i Norden.

Helsinki Knife Show har ju som vanligt hållits i början av januari och har till knivfolkets glädje utvecklats till en stor återkommande mötesplats på den östra sidan av landet.

I väster och söder finns det betydligt flera knivmässor och träffar att besöka, så ta möjligheten att besöka någon av dessa för inspiration och proviantering.

Väl mött!

Innehåll nr 1 2013 Ledaren

3

2013 – jubileumsåret

Jonas Myhr

– en frisk fläkt!

En tradition

Helsinki Knife Show

Gravyr i världsklass

Inte bara vapen på IWA

Knivskolan del 1

Ulf Brandt tipsar

5-8 10-15 17-19 20-24

Debatt/insänt

Flugan surrar vidare

En profil firade 80 Kniv-Jocke

Kåseriet

Allt har sin tid, Michael Almqvist

25 26

31

Framsida Jürgen Steinaus kniv från årets Helsinki Knife Show. I bakgrunden syns en gravyr av mästaren Giacomo Beffa.

Foto: Francesco Pachi och Mats Gyllsand

3

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk

KASSÖR:

Gunnar Holmberg, Strängnäs

LEDAMÖTER:

Martin Johnsson, Ödsmål

Rickard Perman, Umeå Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Mikael Johansson, Kolbäck

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Jan-Ove Andersson, Bjurholm Torsten Häller, Lysekil Sune Oskarsson, Ullared

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Dick Gidlöf 0663-617 51

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 18/6 2013

Material och bokning av annonser senast 5 maj 2013.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2012 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:-

Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06 Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

* Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb Värmlands Knivklubb c/o Åke Noord 6:e Villagatan 15 65341 Karlstad tel. 054-185996 mob. 072-7010054

Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51

Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2012”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62

Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)

KNIVMAK AREN N R 1 2013

JONAS MYHR – en frisk fläkt TEXT: P-O EKLUND

Det uttrycks ibland en oro i knivmakarvärlden över “förgubbningen”. En oro som kanske är berättigad. För ärligt talat är tillväxten inte stor – åtminstone verkar det inte vara så om man tittar på hemsidor och besöker knivträffar. Därför är det roligt när det kommer unga, talangfulla knivmakare och “sopar rent” med oss gamlingar.

5

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Jonas Myhr från Partille utanför Göteborg är ett exempel på en idérik och talangfull hantverkare som vågar ta ut svängarna. Den som sett hans knivar vet att form och design inte alltid följer traditionen hur knivar ska se ut. Han har en djärvhet som gör att han vågar pröva nya uttryck och spännande former.

För detta fick han ta emot Smålands Knivmakares designpris i Ludvika 2011 – ett pris som han förvaltade genom deltagande i Helsinki Knife Show.

“DETTA VA’ JU SKÖJ”

Intresset för knivar startade med en julklapp. Av sin pappa fick han en byggsats.

Den låg och mognade i 12 år tills han en dag kände att nu var det dags.

– Jag var skitnöjd, då i alla fall, efter att ha gjort kniven och slidan. Jag åkte till Clas Ohlson och köpte en

6

ny byggsats, satte ihop den och förstod att ”detta va’ ju sköj”.

När han återkom för att inhandla en tredje byggsats fick han beskedet att den utgått. Han åkte hem och googlade efter knivmaterial på nätet, fann Svensk Knivförenings forum. För Jonas blev det en viktig inspirationskälla för att göra knivar på egen hand.

– Jag beställde blad, trä, nitar med mera och gjorde min första egenkomponerade kniv. Sedan var man fast, och på den vägen är det, konstaterar han.

I dag har Jonas Myhr gjort ett 50-tal knivar.

MÅNGA SKISSER

När Jonas började med sin hobby var målsättningen att knivarna skulle användas. På senare tid har det dock blivit allt mera konstknivar.

KNIVMAK AREN N R 1 2013

”OFTA BLIR DE FÄRDIGA KNIVARNA BÄTTRE ÄN JAG TÄNKT MIG” – Visst kan jag göra en brukskniv i dag också, men då ska den ha en konstnärlig touch. Det är tråkigt och oinspirerande att göra en “vanlig” kniv.

Jonas utgår alltid från bladet som han (eller frun) valt.

Med utgångspunkt i bladet gör han sedan många skisser med många förändringar efterhand.

– Jag sitter med olika material framför mig för att kunna se hur de passar in i skissen. Materialet brukar jag köpa in till den aktuella kniven, jag inte är någon materialsamlare.

Slutresultatet blir inte alltid detsamma som skissen, antingen spårar det iväg på något sätt under arbetets gång, eller så gör han fel som han måste dölja.

– Men ofta blir de färdiga knivarna bättre än jag tänkt mig från början.

LÄDERJOBBET ÄR SVÅRT

Idéer och inspiration till slöjdandet hittar Jonas överallt.

Internet är en viktig källa, men framför allt är det under arbetets gång som kreativiteten kommer, när han söker

möjliga lösningar i sitt skapande. Man kan heller inte ta miste på att han njuter av knivmakeriet och utmaningen att göra något som ingen annan gjort.

Mötet med kunder som bedömer och köper knivar är viktigt, liksom mötet med andra knivmakare. Det är många som har tankar och synpunkter (det finns många världsmästare) men Jonas märker fort vilka tips och trix som är användbara.

Det absolut svåraste momentet tycker han är det (många svordomar) läderarbetet. Ibland krymper lädret okontrollerat, ibland inte alls, ibland blir färgen blaskig, ibland får slidan apelsinskalsyta.

– Listan kan göras lång och många ord har blivit utväxlade mellan mig och lädret, säger han.

För Jonas är det viktigt att visa upp sina arbeten på internet och delta på mässor och utställningar. Internationellt har han prioriterat att delta på mässan i Helsingfors.

– Men man är ju ”gött” sugen på att besöka någon mässa på andra sidan pölen. Syns man inte så finns man inte – det är bara så.

7

FOTO: JUKKA HANKALA

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Kunderna hänvisar ofta till att de hittat hans knivar på hans egen eller Svensk Knivförenings hemsida.

BEGRÄNSAD VERKSTAD

Jonas Myhr delar ett dilemma med många andra knivmakare – det begränsade verkstadsutrymmet. I hans fall är det i det närmaste obefintligt, en kvadratmeter. Detta till trots skapas det fantastiska konsthantverk där.

Han startade med att använda balkongen därhemma som verkstad med ljus från vardagsrummet. Det bristfälliga ljuset och vinterkylan omöjliggjorde en fortsättning.

8

Lösningen blev i stället en liten arbetsbänk under källartrappan utrustad med en svetssug, som i dag fungerar som spånsug.

– Jag får åka hem till farsans garage för att såga och planslipa. Den viktigaste utrustningen är min Dremel som jag kompletterat med ett antal egentillverkade verktyg.

Högst på önskelistan står just nu en micromotor för de riktigt fina arbetena. Tankar på att i framtiden börja slipa egna blad innebär en trolig utökning av verkstadsytan – och en komplettering av den maskinella utrustningen.

KNIVMAK AREN N R 1 2013

26:e

Nordiska Mästerskapet i Knivhantverk Välkommen till årets största knivfest 8-14 juli!

Knivmakare bokar ett bord för 50:-/dag, företag för 150:-/dag och bord. Öppet mellan kl. 10 -17

88-14

-13

Knivtävling:

Brukskniv, Förfinad Bruks, Hel- och Halvhornskniv, Smycke bälte eller ej bälte, Fulltånge, Öppen klass, Fällkniv, Specialklass, Ungdoms- och Damklass, Hantverksklass. Tävla i klass A eller B

Kniven:

Ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas.

Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Bidragen:

Väl märkta tävlingsbidrag skickas per post eller lämnas till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika, senast 8 juli 2012, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 8 eller tisdag 9 juli.

Prisutdelning:

Söndagen den 14 juli kl 14.00. 20.000:- i premier!

Publikens pris samt det finaste priset i knivSverige: Jonny W Nilssons Hederspris på 5.000:- och äran!

Logi, bokning:

Ludvika Smedjebacken Turism, tel: 0240- 860 50 eller boka on-line.

Information och logi: www.visitludvika.se

9

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Helsinki Knife Show Att besöka Helsingfors i trettondagstid har blivit en tradition för många. De flesta tillfälliga besökare är ryssar som är där för att fira den ortodoxa julen. De som kommer för att besöka Helsinki Knife Show är om än färre så ändå en stor och entusiastisk grupp. TEXT: P-O EKLUND Mässan som i år arrangerades för fjärde gången har blivit en av de stora knivmässorna i Europa. Många faktorer har bidragit till detta. Det är ett mycket välordnat och välplanerat arrangemang.

Den finska avdelningen av Scandinavian Knifemakers´ Guild, som står bakom mässan, gör ett gediget arbete. Det mesta förberedelsearbetet har en femmannagrupp under Pekka Tuominens ledning gjort.

HÖG NIVÅ

Tuominen och kompani har lyckats samla utställare – många av dem internationellt erkända och välkända – som representerar Radim Dachs. många olika stilar. Bland de cirka 60 utställarna fanns i år världsnamn som Jürgen Steinau, men också många av våra egna ”storheter” som Conny Persson, Roger Bergh med flera. Det innebär att nivån på de knivar som presenteras är mycket hög. En nödvändighet för att garantera ett brett spektrum av besökare.

Erik Nylund, som nästa år tar över som mässgeneral, berättar att marknadsföringen bland utställarna till stor del baserar sig på personliga kontakter.

– Vi strävar efter att få hit utställare som har ett namn ute i världen. Därför är vi tacksamma för tips på sådana kontakter. Vi är beroende av att de som rör sig i knivvärlden informerar om Helsingforsmässan.

I fjol utökades arrangemanget till två dagar med fredagens första timme reserverad för inbjudna VIPgäster. Detta var en lyckad satsning som mässledningen räknar med att behålla också för framtida arrangemang.

10

(och onödvändigt) material – och kanske sälja en och annan egen kniv gör detta till en av knivmakarårets höjdpunkter.

För några utställare blev den första mässdagen denna gång en stor besvikelse, deras bord gapade tomma på grund av försenat bagage. För andra var det en toppendag med försäljningsrekord.

KINESISKA TURISTER

Helsinki Knife Show innebär en möjlighet att möta den ryska marknaden, något som annars är svårt. Intresset för knivar, särskilt skandinaviska, är stort i öst. Det stora ryska besöksantalet är ett skäl till arrangemangets tidsmässiga placering.

Vid årets mässa hade andelen utländska besökare ökat.

En utveckling som Erik Nylund välkomnar. Det ryktas dessutom att Helsingfors och Finland kommer att satsa på kinesiska turister nästa år – något som verkar intressant.

Inför femårsjubileet räknar arrangörerna med att utformningen blir densamma. Strävan att locka många knivmakare i världsklass är tydlig. Erik Nylund tror inte på ett utökat antal bord, men påpekar att det alltid är möjligt för knivmakare att dela bord.

Tre priser delades ut under mässan. Bästa fällkniv: Aad van Rijswik, Holland. Bästa kniv med tånge, fixed blade knives: Dietmar Krestler, Tyskland. Showens bästa kniv: Jürgen Steinau, Tyskland.

Här följer en presentation av några av de internationella utställarna vid mässan.

TRÅNGT OCH ”NÖRDIGT”

RADIM DACHS

Det är gemytligt trångt på det relativt begränsade utrymmet, Carl-Gustaf Kabinett på hotell Marski. Ljudnivån är hög, liksom graden av nördighet. Vart man än vänder sig pratas det kniv. Många ”vassa” skapelser byter ägare under dessa dagar. Man har möjlighet att både se och få känna på de mest fantastiska och fantasifulla kreationer. Trängseln vid materialförsäljarnas bord är tidvis stor.

Tröttheten är påtaglig vid ”Afterknife Show” i hotellbaren – liksom nöjdheten. Att få träffa erfarna knivmakare, utbyta tips och idéer, inhandla nödvändigt

Radim Dachs från Tjeckien har bedrivit yrkesmässigt knivmakeri tillsammans med sin bror sedan 2002. Han gör både sticktångeknivar och liner lock-fällknivar.

Damaskstålet smider han själv. I övrigt används både lokala och exotiska träslag, horn, ben, mammut och ädelstenar.

Knivarna signeras med det japanska tecknet Tanuki (= tecknet för mårdhund eller tvättbjörn i den japanska mytologin). Den japanska kulturen är en stor inspirationskälla för Radim Dachs. Det visar sig inte minst i det

KNIVMAK AREN N R 1 2013

2013

Några av Jürgen Steinaus knivar.

FOTO: FRANCESCO PACHI Kniv av Radim Dachs.

11

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

FOTO: LUTZ HOFFMEISTER

som i mitt tycke var det intressantaste på hans bord, replikor av japanska svärd.

Svärden framställs genom en speciell design som kallas ”Hon Sanmai Gitae”, där varje blad har ett unikt mönster av Hamon (en speciell damaskteknik). Traditionsenligt görs slutpoleringen med speciella japanska brynstenar. I övrigt användes bomullsmaterial, rockaskinn, buffelhorn, koppar och stål.

De Japaninspirerade svärden används främst inom kampsporten Iaido. Ursprungligen var detta en stridsteknik, men i dag utövas den för att stärka koncentration och ”harmonisk närvaro”. De som använder de vassa svärden övar genom att hugga rullade rismattor eller vassrullar. Radim Dachs gör också trubbiga svärd för utbildning inom kampsport.

Helsingforsmässan ger han högt betyg. Bröderna Radim och Kamil Dachs var med för första gången och tycker att det var inspirerande att både få möjlighet att visa sina knivar och svärd och träffa många av legenderna inom knivvärlden.

JÜRGEN STEINAU

Tyske Jürgen Steinau hör till de absoluta toppnamnen i knivvärlden. I årsboken ”Knives 2013” har samlare och experter inom området rankat de knivmakare vars knivar värderas högst som investeringsobjekt. Steinau återfinns bland topp fyra. Boken exemplifierar detta med en kniv vars värde fyrdubblades från 2006 till 2011. Har man sett hans knivar är det föga förvånande.

Som erkänd konstnär är han representerad på många museer och i åtskilliga privata samlingar världen över. Precisionen i hans arbeten är extremt hög, liksom det konstnärliga uttrycket. Det handlar om konstnärskap och knivmakeri i en skön förening. Stilen är avantgardistisk, det vill säga experimentell och nyskapande. Hans långa och smala knivar har rena och enkla former. Fällknivarnas rostfria skaft av nickel fylls med noggrant utarbetad mosaik av glas, pärlemor, bakelit och ädelstenar som opal eller lapis. Inlägg i titan, guld, silver och brons förekommer också. Kännetecknande för hans arbeten är att det inte förekommer rundade ytor. I stället är rektangel-, triangeloch diamantformer återkommande. Han föredrar att göra tånge-knivar eftersom de inte har någon mekanism att ta hänsyn till, och ger dessutom större frihet i designen.

Steinau, som är utbildad silversmed, gjorde sin första kniv 1982. Det var i slutet av hans konststudier, i arbete med skulptur och design i metall, som intresset för knivmakeri väcktes. Sedan 1989 jobbar han yrkesmässigt med knivar.

Jürgen Steinau är ett självklart namn vid de största knivmässorna runt om i världen. I Helsingfors

12

Jürgen Steinau hemma i sin verkstad.

KNIVMAK AREN N R 1 2013

”HANS LÅNGA OCH SMALA KNIVAR HAR RENA OCH ENKLA FORMER”

: TO FO

FR

A

E NC

SC

O

C PA

HI

Tommy Alatalo.

Tony Karlsson.

Victors Gilles.

13

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Radim Dachs.

tilldelades han utmärkelsen för showens bästa kniv Förvånande? Inte alls!

GUNNAR MOMCILOVIC

Du som läser Norsk Knivforenings magasin ”Knivbladet” har säkerligen stött på namnet Gunnar Momcilovic.

Tidningen visar titt som tätt hans knivar och Momcilovic har ofta prisats på tävlingar och utställningar. Som norsk knivmakare är han otypisk, utvecklade tidigt på 1980-talet en egen stil, påverkad av internationella knivar.

– Jag har aldrig inspirerats av traditionella norska knivar. Kännetecknande för mina blev en skråkant från skaft och bolster ut mot bladet, inlägg av mässingsskivor med filework, platt rygg och mage.

Rena linjer mellan skaft och blad är typiskt för Momcilovic. Det var också under 1980-talet som han började använda exotiska material: oosic, mammut och utländska träslag. Detta i en tid då norska och svenska knivmakare nästan uteslutande använde sig av masurbjörk. De rostfria bladen (12C27, AEB-L, ATS34 etc) slipar och härdar han själv.

– Det ger mig möjlighet att ha full kontroll över designen.

Sedan 1983, då han gjorde sin första kniv, har knivmakeriet varit en del- eller heltidssyssla. Han deltar regelbundet vid de norska knivmässorna och vid de internationella showerna i Paris, Tiers, Milano, Los Angeles med flera. I amerikanska ”Knifemakers´ Guild” har han varit ”voting member”.

Helsinki Knife Show rankar Momcilovic högt, helt i nivå med andra internationella mässor. Den kan, enligt honom, utvecklas till en av Europas bästa.

Momcilovic menar att det är relativt få som är medvetna om hur många duktiga och kreativa knivmakare det finns i Norden.

– Mässorna är en möjlighet för oss att visa vad vi håller på med. Under det senaste decenniet har jag inte deltagit så ofta i de svenska och danska arrangemangen, något jag hoppas få bättre möjlighet till som deltidspensionär, avslutar den Finnmarksfödde knivslöjdaren.

Årets vinnare i Helsingfors med juryn bakom dem.

Gunnar Momcilovic.

Showens bästa kniv, Jürgen Steinau, Tyskland.

”MÄSSORNA ÄR EN MÖJLIGHET FÖR OSS ATT VISA VAD VI HÅLLER PÅ MED” 14

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Mikko Inkeroinen.

Svensk Knivförening kallar till

ÅRSMÖTE Fredagen den 12 juli 2013 kl.18.30 i LUDVIKA Lokal: Ludvika Församlingshem (350 m SO utställningsområdet) Årsmötets obligatoriska ärenden enligt stadgarnas §6 Bästa fällkniv, Aad van Rijswik, Holland.

Gunnar Momcilovic.

Bästa kniv med tånge, Dietmar Krestler, Tyskland.

1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av ordförande för mötet och av styrelsen utsedd sekreterare.

4. Godkännande av dagordning för årsmötet 5. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare 6. Fråga huruvida årsmötet behörigen utlysts 7. Val av förberedande valberedning 8. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse 9. Föredragning av revisorernas berättelse 10. Fastställande av balansräkningen 11. Fastställande av årsavgift för kommande kalenderår 12. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 13. Fråga om användning av årets överskott 14. Fastställande av verksamhetsplan samt styrelsens presentation av rambudget 15. Val av föreningens ordförande* 16. Val av sekreterare, kassör samt fyra styrelseledamöter och minst två suppleanter* 17. Val av två revisorer samt en revisorssuppleant* 18. Val av valberedning 19. Övriga val 20. Omedelbar justering av §14 – §17 21. Behandling av förslag som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som väckts av medlem eller medlemsförening 22. Fråga om sanktion för medlemsförening att arrangera Kniv-SM 2014 23. Information från styrelsens kommittéer (ej beslutsärende) 24. Avslutning. *Gäller dem vars mandatperiod går ut vid årsmötet Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av sekr.

Stellan Mattila på tel. 070 - 39 27 514, 14 dagar före årsmötet.

Välkomna! /Styrelsen

15

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Vi levererar allt för

KNIVMAKAREN

Material för ditt hantverk!

Knivsatser, läder, horn & mycket mer...

370:Allt roligt på ett ställe!

Vår- och Sommarkatalog 2013 Din inspirationskälla!

Nyhet!

www.si-knives.se

189:-

www.slojd-detaljer.se

Renhorn

190:-

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

www.slojd-detaljer.se Butik Skara Axvallagatan 10 532 37 Skara

Kundtjänst: 0511 267 67 order@slojd-detaljer.se

Butik Stockholm Mäster samuelsgatan 56 111 21 Stockholm

Raw Material Damasteel har lång erfarenhet av framställning av damaskstål. Våra medarbetare är delaktiga i hela processen, från tillverkning till distribution – över hela världen. I deras händer finns en passion för yrket som syns på slutresultatet.

Ett rostfritt stål där design väger lika tungt som kvalitet.

16

0293-306 00 | damasteel.com

Stålet köper du även via Nordell Knives. 0651-163 80 | nordellknives.com

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Gravyr i världsklass Den stora jaktmässan IWA i Nürnberg är packad med massproducerade kikare, knivar och vapen, men i en del montrar på det jättelika mässområdet kan du fortfarande se hantverk i världsklass.

TEXT OCH FOTO: MATS GYLLSAND

En R8 från tyska Blaser kostar cirka 50 000 kronor, med gravyr inspirerad av big five-jakt landar priset på ungefär en miljon.

17

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

I en monter på IWA sitter 46-årige italienaren Giacomo Beffa och jobbar med gravyr inför tusentals besökare. Han verkar helt oberörd av uppmärksamheten.

– När jag jobbar är jag så koncentrerad att ingenting kan få mig ur balans, säger han och fortsätter med gravyren på ett vapen.

Vapnet, en handgjord dubbelstudsare kommer, när Giacomo har lagt ner drygt 400 timmar på den, kosta 300 000 euro – han vill inte säga vem köparen är, men han avslöjar i alla fall att han kommer från Ryssland.

– De flesta kunderna kommer från Ryssland, och så är givetvis rika araber mina största kunder.

Giacomo driver företaget Studio Morghen hemma i Brescia, namnet kommer från Raffaello Morghen – en berömd gravör som levde 1758–1853, och enligt Giacomo en av de bästa som har funnits.

Som 14-årig inledde Giacomo sin karriär med att utbilda sig på Incisioni Cesare Giovannelli, nu har han jobbat i över 20 år på heltid – och det syns när man står och tittar på honom när han arbetar.

– Det finns inte mycket utrymme för misstag, en del småsaker kan jag kanske komma undan med, men är det för stort är det bara att börja om från början.

När jag ser honom jobba tror jag inte att det är speciellt ofta han måste kassera sin påbörjade arbeten, han är extremt skicklig.

– Vi jobbar åt flera av de stora tillverkarna av vapen, men vi graverar även knivar, klockor och en hel del annat, säger han innan han fortsätter med sitt pågående jobb.

De flesta stora vapentillverkarna har egna avdelningar för avancerad gravyr, för kunder som vill ha något mer än den maskingravyr som erbjuds som standard.

Tyska Blaser är en av dem. I sin monter på IWA visar de upp en serie gevär där gravyren har inspirerats av klassisk big five-jakt i Afrika. Det är bland annat elefanter, bufflar och leoparder bland motiven på de extremt påkostade vapnen.

Ett vapen som i standardutförande kostar 50 000 kronor, kostar efter gravyr och guldinlägg över en miljon kronor. På Blaser hävdar de att de inte har märkt av nedgången i världsekonomin när det gäller dessa vapen – det finns alltid köpare.

Innan jag går vidare på mässområdet frågar jag Giacomo om vad han tycker om massproducerad gravyr på moderna vapen och knivar.

– Jag gillar det, inte för att det är så bra, men det ger ett ökande intresse för det hantverket vi kan erbjuda säger han.

Jag hoppas att han har rätt, för det vore extremt trist om detta fantastiska hantverk skulle dö ut, och kanske tas över helt av moderna maskiner.

Läs mer: www.studiomorghen.com/secondaeng.htm

18

Ytterligare en R8:a inspirerad av klassisk big five-jakt.

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Även Sauer erbjuder rejält upphottade vapen. Denna 202:a hittade vi i en monter. Inspirationen kommer från Australien vilket går igen i hela installationen.

Giacomo Beffa jobbar med en gravyr på årets IWA.

Besökarna kan hela tiden se gravyren växa fram.

Ett av Giacomos arbeten, tid? Cirka en månad på heltid.

Giacomo har jobbat med gravyr i över 20 år.

En helt handgjord bössa, priset ville inte säljaren avslöja, men minst 200 000 – euro!

19

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

DEL 1

Knivskolan 2013 – TEXT OCH FOTO: ULF BRANDT

För att kunna göra en sådan här kniv så underlättar det om man har tillgång till en del maskiner, men man kan göra det mesta med några handverktyg, slippapper och en borrmaskin.

Materialet som jag kommer att använda är ett eget blad slipat av AEBL-34, nickelsilver, tenn, vulkanpapp, mammutbete och masurbjörk. Mammutbiten kan naturligtvis bytas ut mot en bit av något horn från till exempel älg, ren eller buffel. Längst fram har jag Ulf Brandt. en bit nickelsilver, dels för att det är lätt att få tätt mot bladet och dels för att det blir en väldigt stark första bit.

FOTO: REBECKA BRANDT

Knivskolan 2013 skall handla om att tillverka en brukskniv. Jag kommer att visa mitt sätt att göra kniven och även ge tips som förhoppningsvis underlättar vissa delar av arbetet.

2

1

Ritningen. Jag ritar av bladet och förlänger rygg och buklinjer. För ett ”bruksblad” som är ca 7-10 cm så får man en bra harmoni i kniven om bladets längd är ungefär densamma som längden på skaftets undersida.

När jag ritar skaftet så bör inte skaftet börja böja sig nedåt förrän efter ca 3 cm.

4

3

När jag hittat en skaftform som känns bra, så kan man rita flera linjer för bakknoppen och behålla den som känns bäst.

När jag är nöjd med formen och bestämt hur stor mammutbiten skall vara så markerar jag detta på ritningen.

Jag markerar även mellanläggens tjocklek. Mammutbiten kapas och slipas till.

5 20

Ritningen utklippt.

brukskniv

KNIVMAK AREN N R 1 2013

7

6

Jag fräser frontbiten med en 3 mm fräs. Har man inte tillgång till en fräs så får man borra flera hål och fila eller såga upp med lövsågsblad.

8

Inpassningen blir nästan aldrig perfekt på en gång (inte ens när man fräser). Jag sågar ett par korta spår i metallbiten för att man skall kunna slå ihop den och få en tät och fin inpassning.

10

Knivbladets klackar filas i en filjigg så ett de blir parallella.

Oftast behövs en diamantfil till detta.

På den övre bilden visar jag hur jag fräser. Det är alltså ett större hål baktill på frontbiten. Genom att göra så här blir det mycket lättare att passa in frontbiten. Har man inte tillgång till en fräs, så kan man fila som på den undre bilden för att få ungefär samma resultat.

9

Några rejäla slag med en hammare (gärna lite tyngre sort) brukar göra att metallen ligger tätt mot bladet. När man slagit så måste fram- och baksida slipas plana igen. Det här kan behöva upprepas några gånger och eventuellt behöver man fila lite till för att få det helt tätt.

11

Om över- och nederdelen av hålet i frontbiten behöver rundas av så kan man använda en liten fil där filspåren är bortslipade på sidorna, så att inte frontbitens kanter skadas.

21

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

12

Här är frontbiten klar. Man får inte polera den nu, för då blir kanterna rundade, och det kommer inte se bra ut.

Nu är den kanske svåraste delen avklarad och resten av delarna till skaftet går väldigt mycket lättare att göra.

14

Jag markerar en mittlinje på den tillklippta tennbiten och lägger mallen på linjen och markerar hur högt hål som skall klippas ut.

16

Jag markerar var hålet i mammutbiten skall vara. Om biten som skall passas in är snävt tilltagen, så är det väldigt viktigt att inte ta upp för stort hål i den.

22

13

För inpassningen av mellanläggen så gör jag hål i mallen med en håltång.

15

Innan limningen måste tennet vara helt slätt. Här planar jag ut tennet med en ekbit som skyddar tennet från hammarslag. Tenn och mellanlägg slipas också med grov (150 korn) slipduk för att dels bli släta och dels för att limmet skall fästa bättre. Jag märker mellanläggen så att jag vet var på kniven de skall sitta.

17

Jag borrar ut hål i mammutbiten. Glöm inte att ändra vinkel på biten om hålet skall vara koniskt.

KNIVMAK AREN N R 1 2013

19

18

Jag sätter i en lång fräs i borrmaskinen, och fräser upp hålet genom att föra skruvstycket för hand fram och tillbaka. Här går det bra ett fräsa utan koordinatbord, eftersom att det inte är noga om hålet blir ojämnt och lite för stort.

En fyrkantsrasp och en liten såg behövs för att få till hålet.

21

20

Biten passar. Nu gör jag mellanläggen som skall vara mellan mammut och träbiten, på samma sätt som de tidigare mellanläggen.

Mäter och kollar att det är samma mått som på ritningen.

Om måttet inte är samma som på ritning så justeras endera mammutbiten eller ritningen.

22

Ritar av mallen på träbiten och markerar även var tången skall vara.

23

Såga längs linjerna vid pilarna.

23

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

24

Tången kommer att kapas så att ca 50 mm går in i träbiten, men hålet görs ca 55mm.

26

När alla bitar passar ihop och det ser ut att bli tätt när jag sätter ihop bitarna, så sätter jag kniven i limtvingen och lägger mallen på kniven, för att se att alla bitar går utanför mallen, och ingen del är för liten, eller ligger fel.

28

Lägg lite papper på tvingen för att skydda gängorna från lim. Baktill på tvingen sitter en träbit som är slipad så att trycket på bakdelen kommer på en punkt för att minska risken för att tvingen trycker ojämnt. Sätt kniven i limtvingen och dra åt (men inte för hårt).

24

25

Borren tejpas så att jag inte borrar för djupt. Efter att ha borrat två hål så tas hålen upp med den lilla sågen och raspen. Det brukar underlätta inpassningen om man tunnar ut tången baktill (på en smärgel).

27

Klart för limning. Alla bitar är plant slipade och rena. Jag använder ett epoxylim med lång härdningstid, så att alla delar kommer på plats innan härdningen börjar. Blanda limmet riktigt noga och lägg på det på alla delar samt fyll alla tomrum.

29

Lim som tränger ut framtill torkas bort med papper och T-röd. Om man inte torkar bort limmet så går det bra att få bort det när man börjat slipa och metallen blir varm.

Del 2 i nästa nummer: Då kommer jag att forma skaftet, Göra lite filningar, och eventuellt betsa det.

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Liten och vass – nytt från Tormek Den här nya hållaren för små knivar SVM-00, kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa. Vanligtvis har man skärpt dessa på fri hand, men det sliter på handleder och är mycket svårt att få en jämn slipfas och att kunna styra eggvinkeln. Den nya hållaren fungerar tillsammans med Tormeks knivjigg SVM-45 och gör det möjligt att arbeta med full kontroll över ett mycket bredare fält av knivar.

Du kan nu slipa olika former av slöjdknivar, karvsnittsknivar och knivar för detaljarbeten Eftersom det är knivens handtag som monteras i hållaren SVM-00, finns det ingen gräns för hur små blad du kan slipa, även fickknivar kan slipas.

Finns att köpa redan nu.

Debatt/insänt Flugan surrar Så var det dags igen.

Ville surra om vad det är som gör att vi gör det vi gör och vad kan man göra för att göra det bättre. Alla har ett behov att uttrycka sig i någon form. Alla har vi olika gåvor, som tyvärr fördelats på ett särdeles ojämlikt sätt. Surt, men så är det. Trots att man varken blev eller blir någon Rembrandt, Rodin, Mozart och dylikt, har man behovet kvar, att uttrycka sig Vissa gör det med kniven. Låter visst lite suspekt. Eller hur?

Så en dag satte jag mig vid köksbordet och började knopa ihop något som skulle likna Bo Bergmans ”Konungakniv”. Tiden gick och kniv blev det. Förtjust över bedriften utropade jag mig till galaxens bästa knivmakare.

Efter några dagar hämtade jag hemmets största hammare och slog sönder skaftet, för att kunna återanvända det fina Rosellibladet som satt på missfostret. Och så började jag om igen. Och igen – det var inte min kniv. Det var en blek kopia av Bergmans.

Det händer lätt att tjocka släkten och välvilliga vänner får en att tro sig vara vassaste Supermakaren.

Det är gott och varar tills man träffar andra likasinnade, ser på nätet, köper knivtidningen, besöker mässor och blir medlem i föreningen.

Vad tycker du? Skicka in ditt material till mats@sodralid.se

Monologen med Supermakaren, sig själv, är inte särskilt givande, till skillnad från snack med gubbsen på slöjden, mässor eller tävlingar, som är det. Konstruktiv kritik är hälsosam. ”Aha! Det tänkte jag inte på”. Låter det bekant? Man behöver inte alltid uppfinna hjulet själv. Man kan få hjälp.

Klart att det finns delade meningar om knivtävlandet. Kan man tävla i knivmakeri?

Kan bedömning vara objektiv? Är bedömningskriterierna rätta och väldefinierade?

Allt det är fråga om verktygen. De kan och borde slipas till. För varje år är det färre tävlingsdeltagare. Vad är orsaken?

Men pudelns kärna i tävlingssammanhang är att ett gäng av erfarna och kompetenta snubbar tar sig tid att koncentrerat titta på din skapelse. De själva har begått alla de misstag du har gjort och kommer att göra.

Sedan får du ett bedömningsprotokoll i handen. Och självklart kommer du att ha en komplett avvikande uppfattning. Men då har du åtminstone fått en dokumenterad uppfattning att käfta emot. Det är obetalbart.

Du gör en kniv för att uttrycka dig själv. Men om du utsätter dig för en granskning, kanske du kan få hjälp att uttrycka dig bättre.

Annars finns det utmärkta knivar att inhandla.

Jag lovar.

25

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

En typisk Kniv-Jockekniv, smyckekniv bälte.

Foto: Bob Tunlind

En profil har firat 80 I slutet på december fyllde en av knivsveriges mest kända profiler 80 år.

Jan Olsson heter han och bor i Sörböle tillsammans med hustrun Karin. Att han heter Jan är kanske inte så många som känner till, men om jag presenterar honom som Kniv-Jocke, så vet alla vem han är. Jocke har varit med i knivsvängen sedan begynnelsen, och är en trogen gäst under knivveckan i Ludvika.

Han blev tidigt inspirerad av norrmännen som i början hämtade många priser från tävlingarna i Sverige.

26

Detta intresse resulterade i att Jocke tog över till Norge och Leif Reiersen, för att lära mer om framförallt silverinslaget på knivarna. Efter detta var det lätt att känna igen Jockes knivar, där speciellt smyckeknivar blev vackert smyckade med både silver och guld.

Hur många priser denne entusiast burit hem från Ludvika vet han nog inte själv, men när man kikar i prislistorna från gårdagen, så dyker hans namn upp på nästan alla.

Vi är många som hoppas att vi även i fortsättningen får träffa den lille skäggige hårfagre mannen i läderhatten på plats i Ludvika, som vi härmed något försenat utbringar ett fyrfaldigt leve för !!

STIG SJUNNESSON

knivmakaren.pdf 1 2013-02-05 18:15:09

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Vårmässa på Nääs 4-5 maj 2013 Föreningen Knivmakare i väst, Slöjd i Väst/Västarvet och Stiftelsen på Nääs bjuder in till Vårmässa på Nääs Slott 4-5 maj 2013.

Tillsammans skapar vi en av de vassaste och mest intressanta mässorna i Sverige – för utställarnas och besökarnas skull. I Nääs kulturhistoriska lokaler kommer ett nittiotal utställare att möta upp.

En jury bedömer ansökningar om medverkan som utställare med fokus på variation i utbudet och med särskild uppmärksamhet på unika hantverksområden. Allt hantverk skall vara egentillverkat och av hög kvalitet. Det är fri entré för alla besökare.

Information: Lars Billström, Knivmakare i väst, tel. 0320 – 130 50 Thomas Lööf, Slöjd i Väst/Västarvet, tel. 0302 – 52 05 38, 070 – 662 6803

Välkommen!

27

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

28

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.495:-

Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JANO-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen.

JANO-fritid

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

Katalogen finns även på vår hemsida

www.tjaderlader.se 29

K NIV MAK ARE N N R 1 20 13

Syns du inte?

Annonsera!

Bättre affärer med en annons i Knivmakaren Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net

se

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 30

KNIVMAK AREN N R 1 2013

Jag och en trädvril i Thailand.

Allt har sin tid TEXT: MICHAEL ALMQVIST

Ja vänner som genom åren har läst och stått ut med mina försök till kåserier i denna tidning. Allt har sin tid och nu verkar det som om min tid som abonnent på denna sista sida i Knivmakaren är över. Det har varit roligt att på mitt sätt försöka bidra till en bra tidning och vara del av den.

Men nu ska Knivmakaren förnyas och då är det tid för att slänga ut det gamla och in med det nya, precis som vi alla har ambitionen att göra inför varje nyår.

Med lite sorg, en smutta förvåning, men också en ganska stor lättnad mottog jag detta beslut från föreningens ordförande att detta skulle bli mitt sista kåseri i Knivmakaren.

Det har inte alltid varit så lätt att formulera ord tagna utifrån min förvirrade hjärna. Stundtals har detta uppdrag följt mig

dag som natt och faktiskt har kanske de bästa kåserierna uppstått från en vaknatt snurrandes i sängen. Problemet har bara varit som ni säkert alla kan känna igen att komma ihåg på morgonen vad man funderat på under natten. Inte sällan har jag rent fysiskt fått gå och lägga mig igen, dra täcket över huvudet för att återskapa ett nattlikt tillstånd.

Med glädje som på bilden här ovanför kan jag ändå nu konstatera att mina tankar nu får plats med mer funderingar över hur framtida knivprojekt kan komma att se ut. Kanske kommer jag att helt flippa ur med knivskapelser världen aldrig tidigare skådat… på ont och gott kan man nog tänka Den som lever får se!

Tack och hej!

31

Returadress: Returadress: Bruksvägen 6N N R K NIV MAK ARE Bruksvägen 6 826 62 Norrala 826 62 Norrala

1 20 13

BB

SVERIGE PORTO BETALT SVERIGE PORT PAYE PORTO BETALT PORT PAYE

SM 24–25 augusti arrangerar Svensk Knivförening och Lundabygdens Knivgille

niv

p Bosj

FÄLLKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV KNIVBLAD SMIDD DAMASK MINIATYR/SMYCKEKNIV KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS TEAMWORK JAKTKNIV

32

3 lo r

Årets Kniv-SM är förlagt till Bosjökloster Slott, vackert beläget vid Ringsjön, mitt i Skåne, i samband med Skånska Jakt & Fiskemässan som hålls sista helgen i augusti. Arrangör är Lundabygdens Knivgille. Nytt för i år är ”Temakniven” där arrangerande klubb väljer en tävlingsklass. Eftersom det är en Jakt & Fiskemässa har vi valt klassen ”Jaktkniv”. SvKnf:s tävlingsregler gäller. Diplom delas ut till de tre främsta i varje klass och vinnaren koras till Svensk Mästare vid minst två tävlande i klassen.

Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige och med högst tre tävlingsbidrag i varje klass. Utställning av tävlingsknivarna pågår under lördag och söndag. Prisutdelning söndag eftermiddag.

Ytterligare information kommer i Knivmakaren framöver samt läggs löpande ut på vår hemsida www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna. Välkommen till en spännande knivhelg på Bosjökloster Slott önskar Lundabygdens Knivgille samt Svensk Knivförening!