Knivmakaren 2013 nr 2

Svensk Knivförening 25 år 1988–2013

KNIVMAK AREN N R 2 2013

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 2 2013

UNIK

CHANS

i Ludvika DEL 2

Ulf Brandts

KNIVSKOLA SJUNNESSONS SISTA LEDARE

TÄMJER

STÅLET

1

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

A cut above the rest UDDEHOLM ELMAX ®

Uddeholm Elmax används till Kershaws kniv Speedform, som fick Blade Magazines pris American-Made Knife Of The Year® 2009.

Perfekt balans ger vassa eggar. Uddeholm Elmax är ett pulvermetallurgiskt stål med mycket bra rostskydd, utmärkt slitstyrka och en härdbarhet till över 60 Rockwell. Uddeholms moderna tillverkningsprocess ger minimal pulverstorlek och

www.uddeholm.com/knife

2

maximal renhet, vilket minimerar risken för urflisning.

Knivtillverkare kan dessutom räkna med en problemfri tillverkning med utmärkta egenskaper för slipning och polering.

Byt till ett bättre stål. Uddeholm Elmax – a cut above the rest.

KNIVMAK AREN N R 2 2013 K NIVMAK AREN N R 2 2013

Min sista ledare Efter tre år och tolv ledare, så är det då dags att tacka för trevligt och givande samarbete med medlemmar och styrelse i föreningen, och låta årsmötet överlåta arbetet till nya krafter.

Jag skrev i min första ledare bland annat om att satsningen på vidareutbildning av våra domare, samt arbetet med förnyelse av hemsidan var högt prioriterade arbetsområden.

Utökad certifiering av domarkåren har genomförts och slutarbetet med den nya hemsidan är färdigt under hösten.

Det ska här poängteras att samarbetet i styrelsen under de här tre åren varit mycket gott, vilket har resulterat i att de flesta styrelsemötena har kunnat genomföras som telefonmöten, vilket har påverkat kassan i positiv riktning.

En stark kassa gör att föreningen har muskler att genomföra de förslag och löpande åtgärder som förekommer.

Vi har även lyckats att hålla medlemsstocken i stort oförändrad under perioden, troligen mycket beroende på föreningens förnämliga tidning. Kanske ett av Föreningssveriges bästa medlemsblad!

Vad händer så framdeles?

Ja, närmast är det ju Knivveckan i Ludvika där vi som vanligt träffas och har trevligt, avhåller vårt årsmöte, samt i år även firar 25-åringen Svensk Knivförening – se särskilt program för detta.

Lite längre fram mot hösten kommer årets Kniv-SM i samband med den stora internationella Jakt- och Fiskemässan på Bosjökloster i Skåne.

Jag vill sluta med att tacka alla parter för gott och trivsamt samarbete under åren, och önskar min efterträdare lycka till som ledare för landets bästa intresseförening.

Väl mött i Ludvika!

Innehåll nr 2 2013 Ledaren

3

Stig Sjunnessons sista ledare

Kniv-Elis

5-8

Kunglig hovleverantör!

25 år

Svensk Knivförening firar

Stål i världsklass

Damasteel växer

10-11 12-16

Möte i Tierp

17

Styrelsen kollade in smedjan

Unik chans i Ludvika

18

Missa inte samlarutställningen

Knivskolan del 3 Dags att forma skaftet

20-25

Ärans Hus

Owe Wallin på stol nummer 7

SM på Bosjökloster

Viktig information för sig som ska tävla

28 31

Framsida

Exempel på Kniv-Elis fantastiska knivar, läs Bernt Renfors reportage längre fram i tidningen.

3

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Stig Sjunnesson, Vessigebro Dick Gidlöf, Husum Stellan Mattila, Hyltebruk

KASSÖR:

Gunnar Holmberg, Strängnäs

LEDAMÖTER:

Martin Johnsson, Ödsmål

Rickard Perman, Umeå Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Mikael Johansson, Kolbäck

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Jan-Ove Andersson, Bjurholm Torsten Häller, Lysekil Sune Oskarsson, Ullared

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Dick Gidlöf 0663-617 51

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Sjunnesson, Yngered Ekedal 330, 311 65 Vessigebro Tel: 0346-77 40 51, E-post: knivstig@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 18/9 2013

Material och bokning av annonser senast 9 augusti 2013.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2013 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2013”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Dalarnas Knivförening c/o S-E Lannergård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 072 - 221 32 44

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06 Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82 Skellefteå Knivgille c/o Martin Hofverberg Vikströmsvägen 2 932 35 URSVIKEN 0910-51518 e-post: ma.hofverberg@ gmail.com Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb Värmlands Knivklubb c/o Åke Noord 6:e Villagatan 15 65341 Karlstad tel. 054-185996 mob. 072-7010054 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68 Östergötlands Nya Knivförening c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord)

KNIVMAK AREN N R 2 2013

KNIV-ELIS kunglig hovleverantör

Helhornsknivar och nålhus

I två artiklar porträtterarar knivsamlaren Bernt Renfors den legendariska konstnären och knivmakaren Elis Gustav Bergström, som levde mellan 1881-1949. Detta är den första delen.

TEXT: BERNT RENFORS FOTO: BERNT RENFORS & P-O EKLUND

5

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Ovanligt förekommande signering av Kniv-Elis.

Mästerligt graverade helhornsknivar.

E

tt par mil norr om Malå i Västerbottens län ligger den lilla byn Kourbevare. Där bodde den välbeställde bonden Oscar Bergström och hans hustru Gustava i slutet av 1800-talet. ”Bränn-Oskar” som han också kallades ärvde stora domäner av sin far, nybyggaren Nordbock, som i sin tur ägde vad som nu är byarna Kourbevare och Kokträsk. ”Bränn-Oskar” är ihågkommen som den glade och fryntlige spelmannen som trakterade fiolen med bravur.

Dessutom behärskade han smedyrket och tillverkade själv allt smide som behövdes på gården. Han uppfann också en kaffekvarn ”Kourbevarekvarnen”.

1881 föddes en son i familjen som döptes till Elis. Föräldrarna anade nog inte att deras telning skulle bli vida beryktad, känd över hela riket och till och med utanför landets gränser. Han blev känd som ”Kniv-Elis”.

Kanske fick han sitt ”artistnamn” på det sätt som en Malåsame berättat för mig. Enligt honom fanns det två män med namnet Elis i Malåträsk i början av 1900-talet, den ene snickare och den andre knivslöjdare. För att skilja dem åt kallade man den ene ”snickar-Elis” och den andre ”kniv-Elis”.

Konstnärlig begåvning Elis uppväxt blev lik andra bondsöners på den tiden, dvs att redan från barnaåren lära sig att hjälpa till i de sysslor som var förekommande på gården. Men kanske med en skillnad – han visade tidigt konstnärlig begåvning och intresse för snideri.

Han började med slöjdandet på allvar först efter att han vid 18-års ålder insjuknat i scharlakansfeber. ”Den skämde

6

bort mig” som Elis själv uttryckte det. Sviterna av sjukdomen blev ett kroniskt hjärtfel, och han blev därför av läkare rekommenderad ett lätt arbete. Han beslutade att försöka livnära sig på slöjden. Att hjärtfel då inte betraktades som en sjukdom förstår man av att Elis måste göra sin värnplikt. Strax efter exercisen gifte sig den unge mannen, vars framtidsutsikter inte verkade helt ljusa, med sin livskamrat Selma. Ett beslut som inte stöddes av hans far som oroades över sonens möjligheter att försörja sin familj.

Gjorde knivar till samerna När samerna drog förbi på sina vår- och höstrajder tog de alltid in i den Bergströmska fädernegården. Det var dagar fyllda av liv, färg och rörelse. Hela gården var fylld av stojande samer och luften var tung av dofterna från kokande renkött. När samerna drog vidare hade de nya knivar av Elis fabrikat hängande i sina bälten. Hans välgjorda knivar med hemsmidda blad började vinna berömmelse bland samer och skogsfolk. Dessutom gjorde han gehäng till samekvinnorna. Dessa var ett slags handarbetskit bestående av kniv, nålhus, saxfodral, syl, sked, kosa och skinnpung hängande i en genombruten skiva av renhorn eller mässing.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

Skaft med traditionell horngravyr och utskurna relief-mönster.

Horn till slöjden köpte Kniv-Elis av samerna Lars Sjulsson och ”Lill-Jonas” från byn Setselesom ägde 500 renar vardera.

Brett sortiment Elis och Selma flyttade från Kokträsk till kyrkbyn Malåträsk, som med sin större befolkning kunde erbjuda bättre avsättningsmöjligheter för deras produkter. Selma var nämligen en skicklig finsömmerska. Hennes hårda men lågbetalda arbete med sömnaden blev stommen i den fattiga familjens försörjning.

Elis, som var kreativ, kunde snart utöka sitt sortiment till att också innefatta en mängd bruks- och konstföremål som smycken, armband, knappar, slipsnålar samt handtag till käppar. Hela skrivställ med sigillstämpel, brevpress, linjal, pennskaft m.m. tillverkade han i renhorn, trä, mässing och nysilver.

För ett sådant skrivställ fick han under ”kristiden” 1 000 kronor. ”Kristiden” var en inflationsperiod kännetecknad av lågt penningvärde. Normalpriset för ett skrivställ var 300-400 kronor. Man kan tycka att det var mycket pengar för närmare 100 år sedan, men arbetet tog lång tid då Elis var mycket nog-

grann. Man måste också beakta att han helt saknade nutida slöjdares maskinpark.

Av sin far lärde han sig smida och han gjorde själv en mängd små specialverktyg för de olika momenten i slöjden.

Världsutställningar Följande händelse visar på hans oerhörda precision i arbetet. 1925 deltog Elis med några alster vid världsutställningen i Paris, där han först nekades delta med motiveringen ”detta kan inte vara handarbete utan maskinarbete”. Saken rättades till genom landshövding Ringstrand i Umeås försorg. Elis fick upprättelse men först i efterhand.

Genom sitt samarbete med Umeå hemslöjdsförening fick Kniv-Elis sina alster representerade vid flera utställningar, bl.a. flera världsutställningar.

Dessa utställningar var bl.a. i San Fransisco 1915, Liljevalchs 1920, Göteborg 1923, Paris 1925, New York 1926, Stockholm 1930 och Lappmarksutställningen i Lycksele 1935. Enligt utsago erhöll han medaljer vid samtliga tillfällen, varav flera var 1:a pris. År 1914 protesterade 30 000 Ask med sju horninläggningar

7

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Kniv-Elis gjorde både små och stora helhornsknivar.

Nålhus och armband i renhorn.

bönder mot föreslagna nedskärningarna i försvaret, det s.k.

Bondetåget. Chefen för ingenjörskåren i Boden beställde då en budkavle av Elis. Den tillverkades av renhorn på silverstomme, och var 50 cm lång med lock och bottenhylla.

Detta blev Elis första merit på riksplanet. Kavlen finns nu på Nordiska museét, och för sin insats fick Elis en kunglig medalj.

Hovleverantör I samband med den utdelningen fick han en beställning på en kopia av budkavlen som skulle skänkas till kungen, Gustav V. Det var långtifrån hans enda kungliga leverans. Både Gustav V och drottning Viktoria har köpt arbeten av hans hand. Han besöktes i sin verkstad av bl.a. kronprinsparet och hertigparet av Västerbotten.

För prins Wilhelms räkning gjorde han en kniv med slida av renhorn.

På slidan har han efter ett fotografi gjort en mycket vacker gravyr föreBrevpress med ren utskuren i relief.

8

ställande prinsen i färd med att fiska. Även prins Gustav Adolf, hertig av Västerbotten, fick en kniv som tydligen uppskattades. Från honom fick Elis följande brev, skrivet med barnslig stil: ”Sophiero Helsingborg 13 juni 1920 Tack så mycket för den vackra kniven. Jag bär den dagligen och har mycket nytta av den.

Högaktningsfullt Gustav Adolf ” Lite senare kom ett kungligt brev: ”HKH kronprinsen tackar eder för den vackra slidkniv som ni överlämnat till prins Gustav Adolf, hertig av Västerbotten. HKH kronprinsen skickar här jämte en gåva till Eder kr 50, såsom en erkänsla för det vackra arbete som ni utfört, enligt uppgift, med enkla av eder själv tillverkade redskap.

På nådig befallning Nils Rudebeck Hovmarskalk Kniv-Elis kunde med gott samvete kalla sig kunglig hovleverantör.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

26:e

Nordiska Mästerskapet i Knivhantverk Välkommen till årets största knivfest 8-14 juli!

Knivmakare bokar ett bord för 50:-/dag, företag för 150:-/dag och bord. Öppet mellan kl. 10 -17

88-14

-13

Knivtävling:

Brukskniv, Förfinad Bruks, Hel- och Halvhornskniv, Smycke bälte eller ej bälte, Fulltånge, Öppen klass, Fällkniv, Specialklass, Ungdoms- och Damklass, Hantverksklass. Tävla i klass A eller B

Kniven:

Ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas.

Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Bidragen:

Väl märkta tävlingsbidrag skickas per post eller lämnas till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika, senast 8 juli 2012, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 8 eller tisdag 9 juli.

Prisutdelning:

Söndagen den 14 juli kl 14.00. 20.000:- i premier!

Publikens pris samt det finaste priset i knivSverige: Jonny W Nilssons Hederspris på 5.000:- och äran!

Logi, bokning:

Ludvika Smedjebacken Turism, tel: 0240- 860 50 eller boka on-line.

Information och logi: www.visitludvika.se

9

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Det går inte att beskriva i ord hur mycket Knivveckan i Ludvika har inneburit för Svensk Knivförenings utveckling – det var här det började.

Svensk Knivförening

Svensk Knivförening fyller under året 25 år, och detta kommer att firas på olika sätt under Knivveckan i Ludvika. För det var ju där det hela började.

Tidningen Jaktmarker & Fiskevatten hade redan 1985 arrangerat en knivtävling som rönte mycket stort intresse, och som senare följdes av en vandringsutställning genom landet där en del av knivarna visades. Anders Höök, Grangärde fiske, samt Kent Bergqvist, Ludvika slöjdarförening, med stöd av Svensk Jakt arrangerade den första Knivveckan i Ludvika med tillhörande tävling i juli 1988.

314 hantverkare lämnade in 710 knivar för bedömning.

Siffror som med dagens ögon är svindlande. Utställningen var lokaliserad till Församlingsgården, den lokal där vi har vårt årsmöte i dag, och 11 hantverkare visade vad de skapat på Hammarbacken och vid Herrgården.

Detta stora intresse startade tankarna på en riksomfattande knivförening. Anders Höök tillsammans med Kent Bergqvist, Håkan Rosén, Jan-Erik Skoog, Rolf Eklund, Jan Knivjocke Olson och Owe Wallin började smida planer på knivträffar ute i landet, för att föra ut sitt budskap.

Resultatet av detta pionjärarbete blev att flera lokala klubbar bildades över landet och intresset för knivmakeri började anta ordnade former, och man kan konstatera att knivtävlingarna ökade stort över hela landet. Ökade år från år Deltagarna på Knivveckan ökade för varje år, och ledningsgruppen började att sammanställa lämpliga

10

stadgar för en landsomfattande knivförening. Flera av dessa sammankomster hölls på Räfsnäs, där gruppen samlades.

I september 1990 var man klar med förarbetena för föreningen och en interimsstyrelse bildades bestående av Anders Höök, Håkan Rosén, Jan Olson, Rolf Eklund, Jan-Erik Skoog och Owe Wallin.

Vid denna tidpunkt beslöts även att ge ut en tidning med fyra nummer per år. 1991 startade tidningen Knivmakaren med sina första nummer, förmodligen lika efterlängtad då som nu.

Under Knivveckan -91 så hölls föreningens första årsmöte, då bl.a den första formella styrelsen valdes enligt följande: Ordf. Anders Höök, Nyhammar, v.ordf.

Jan-Erik Skoog, Deje, sekr. Rolf Eklund, Rosersberg, kassör Håkan Rosén, Ludvika och ledamot Jan Olsson, Njurunda. Mötet beslöt att en suppleant från vardera Norge och Danmark skulle ingå i styrelsen och till dessa poster valdes Nils Grantangen, Norge och H.J. Henriksen, Danmark. Övriga suppleanter var Hans Hall, Eslöv, Ingemar Nordell, Färila, Gunnar Edholm, Lycksele.

Till revisorer valdes Kenneth Matsols, Leksand och Stefan Broström, Råneå. Owe Wallin valdes att förbereda valen.

Genom styrelsens spridning över landet så spreds även intresset för medlemskap i den nybildade föreningen och efter några år hade medlemstalet stigit till över 2 000 betalande medlemmar.

Svensk Knivförening var under dessa första år talrikt representerad på flera mässor över landet. 1992 medverkade Svensk Knivförening på Sollentunamässan, dit Rosén, Höök och hans hustru Ingegerd anlände med två lastbilar fullastade med material för

KNIVMAK AREN N R 2 2013

Det verkar som om föreningen bildades i rätt skede – det fanns tydligen ett uppdämt behov av en samling kring knivhantverk och knivkonst. Många känner väl till den fantastiska uppslutningen kring tidningen Jaktmarker och Fiskevattens knivtävling som samlade 619 tävlingsbidrag.

25 år

utställningsmontern, där kunniga knivmakare förevisade knivmakeriets hemligheter. Montern utsågs till mässan bästa.

Nya tävlingsregler Efter de första tio årens snabba uppgång för föreningen, så behövdes nu en konsolidering av föreningsarbetet. En ny styrelse tillsattes år 2000 och stig åkerblom blev dess ledare. Nu kom nya tävlingsregler i tryck för bland annat SM-tävlingarna, som tagit sin början året före.

Upplands Knivklubb anordnade detta första SM, med förläggning på Östa camping. Laszlo Balatoni tog storslam genom att vinna tre klasser och blev 2:a i den fjärde på fyra inlämnade knivar.

Till årsmötet 2007 avböjde stig åkerblom omval och Lars Billström valdes till föreningens 3:e ordförande.

Samtidigt avtackades åkerblom för de framgångsrika åren som ledare för styrelsen och utnämndes till Svensk Knivförenings första hedersordförande. Redan 2009 lämnade Billström posten som ordförande och Anders Holmertz från Stockholms Knivförening valdes till ordförande. Av hälsoskäl så lämnade Holmertz styrelsen mitt i mandatperioden och undertecknad Stig Sjunnesson övertog ansvaret för föreningen.

Som nybliven 25-åring kan man beteckna Svensk Knivförening som en framgångsrik förening med stabil ekonomi, en utmärkt tidskrift och en trogen medlemskår.

Förhoppningsvis ska de fortsatta åren präglas av framsteg, inte bara inom knivmakeriet, utan även rent föreningsmässigt, samt att samarbetet mellan de nordiska länderna utökas.

STIG SJUNNESSON Vi behöver varandra.

UNIK SAMLARUTSTÄLLNING Fredagen den 12 juli till och med söndagen den 14 juli Med anledning av Svensk Knivförenings 25-årsjubiléum kommer för första gången en samlarutställning att arrangeras under Knivveckan i Ludvika. Denna unika samlarutställning kan beses gratis.

UTSTÄLLARE Roger Tängemo, Ulricehamn, Göran Brandt, Vallda, Bernt Renfors, Skellefteå, Åke Utbys, Rättvik, Göran Wallin, Gustafs, Anders Halldén, Mönsarp, Jan-Ove Andersson, Bjurholm, Hasse Ekman, Mjölby och Öystein Köhn, Norge

JUBILÉUMSMIDDAG Lördagen den 13 juli kl. 19.30 firas föreningens första 25 år med stor grillbuffé på restaurang Piren i Ludvika.

Pris: 280 kronor per person inkl öl eller vin.

Biljetter till middagen kommer att säljas vid föreningens bord under hela Knivveckan Går även att boka per telefon till: Stig Sjunnesson tel: 0346-774051 eller Dick Gidlöf tel: 070-5811006

ALLA HJÄRTLIGT VÄLKOMNA

Ta med dina knivar till Ludvika!

Har du frågor och funderingar om knivar, till exempel vem som är knivmakare med mera? Nyttja detta tillfälle att få experthjälp. Samlarna som medverkar i utställningen har stor kunskap inom sina respektive områden, och de står gärna till tjänst.

11

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

DAMASTEEL – TÄMJER STÅLET

12

KNIVMAK AREN N R 2 2013

Fredrik Estberger på Damasteel har framtidstro.

I ena änden av smedjan kommer det in oansenliga metallstavar. Ett par dagar senare kan kunder i hela världen njuta av rostfritt stål, med mönster och kvalitet som få andra når.

Damasteel i bruksorten Söderfors har hittat sin nisch, och växer dessutom kraftigt tack vare modern teknik.

TEXT & FOTO: MATS GYLLSAND

13

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

V

i kliver in genom dörrarna till det gamla bruket i Söderfors utanför Tierp.

Byggnaden är gammal, men i väldigt bra skick – något som kännetecknar hela Söderfors bruk. En klassisk bruksort, med allt vad det innebär.

Det finns en herrgård, engelsk park och pietetsfullt renoverade gamla arbetarlängor – på orten har det bedrivits järnförädling i över femhundra år.

Trappan upp till kontoret är fylld av gamla bilder, bilder som speglar svunna tider.

Inne på kontoret är det en helt annan stämning.

– Vi håller på och packar för fullt, vi ska till Blade Show i USA om ett par dagar, säger Fredrik Estberger, vd och en av delägarna till Damasteel.

Just USA är ingen tillfällighet, det är en del av företagets plan att expandera.

Damasteel startade 1995, men har sedan förra året nya ägare.

Sedan dess har omsättningen ökat med fyrtio procent, och det ser ljust ut framöver.

– Vi räknar med att dubbla omsättningen inom ett par år, säger Fredrik samtidigt som han serverar en kopp kaffe i det lilla kontorsköket.

Han är en energisk person, fylld av idéer, framtidstro och mångårig erfarenhet från branschen.

– Jag har jobbat i många år i multinationella företag, men nu är det skönt att utveckla Damasteel på hemmaplan, säger Fredrik som bor i Gävle, en bit från bruket.

För att kunna dubbla omsättningen har Damasteel redan gjort en hel del. Det handlar inte så mycket om nya maskiner eller nya produkter.

– Vi har redan en unik och efterfrågad produkt, det gäller bara att fler vår vetskap om den säger Fredrik.

Hur det ska gå till märks tydligt.

Sedan ägarbytet förra året har det satsat en hel del på marknadsföring.

Bolaget finns numera på Twitter och Facebook – hemsidan är uppfräschad och allt följer en ny grafisk profil.

– Det är en reklambyrå i Gävle som har hjälpt oss, vi hade ett möte med Kockknivar från tyska WMF. dem, ett gäng tjejer, och det klickade ganska omgående. De förstod exakt vilket budskap vi vill förmedla, berättar Fredrik.

Samtidigt passerar det en ung kille i köket, en av smederna som ska med till Blade Show.

Han stannar till och pratar en stund med Fredrik om olika saker de ska packa inför resan.

– Vår största tillgång är personalen. Alla är extremt kunniga och engagerade, utan dem skulle vi inte ha en chans, säger Fredrik.

Stål med hög kvalitet handlar det om, rostfritt stål som inte bara attraherar hantverkare.

Stålet syns även i vackra smycken och vapen.

14

I magasinet ute på gården ligger råmaterialet som snart ska bearbetas.

En uppsättning valsar med det för Damasteel så karakteristiska mönstret.

Hantverk, det går åt ett gäng kunniga killar för att tillverka stål av hög kvalitet – på Damasteel finns de.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

Bråttom – det får inte svalna för mycket mellan de olika arbetsmomenten.

Fram och tillbaka ett par gånger innan det är dags för ässjan igen.

Det är inte bara knivstål som lämnar smedjan, det här ska bli exklusiva golfklubbor hos tillverkaren Callaway.

15

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Damasteels kunder finns i dag över hela världen, så det gäller att hålla reda på leveranstiderna. Frågan är bara hur det går i London...?

Damasteels produkter hittar man numera även hos stora kommersiella knivtillverkare, tyska WMF är en av dem. De har satsat på en exklusiv serie köksknivar, med Damasteels karakteristiska mönster.

Något oväntat är det ytterligare en världsledande tillverkare som har köpt företagets produkter.

– Golfföretaget Callaway har en serie klubbor med vårt stål, säger Leif Hedblom som har anslutit till oss som sitter och fikar i köket.

Råmaterial Leif erbjuder sig att ta oss runt på en tur i produktionen.

Vi inleder rundvandringen ute på gården. I ett magasin ligger råmaterialet som ska in i smedjan och bearbetas.

– Vi köper en hel del från vår granne här i Söderfors, Erasteel, och ett par tillverkare till, säger Leif och visar upp något som för en oinvigd ser ut som en helt vanlig stålstav.

Tittar man närmare på den ser man tydligt att den är något helt unikt. Svagt framträder det ett mönster – ett mönster som kommer att träda fram när killarna i smedjan har bearbetat materialet.

Vi tittar in i smedjan där det råder febril aktivitet. Just i dag handlar det om golf, Callaways order tar tid att få färdig – det kommer att bli tusentals klubbor med stål från Söderfors bruk.

En av smederna plockar ut en bit ur den stora industriässjan, tar den ett par meter genom lokalen och stoppar in den mellan två valsar.

Valsarna har Damasteels så kända damaskmönster, som många har namn efter fornnordiska element: Vinland, Heimskringla och Odins eye är några av dem.

Stålstycket åker fram och tillbaka ett par gånger innan det tas till nästa maskin, en lufthammare, stor som en friggebod, där det får ett par slag innan det återigen åker in i ässjan. Det är extremt viktigt att stålet inte svalnar för mycket mellan de olika momenten – då försämras kvaliteten avsevärt.

Innan de färdiga produkterna skickas ut i världen passerar de ett par stationer till där de bearbetas ytterligare.

Efter produktionen hamnar allt på lagret under

16

kontoret. Lagret är i stort sett bara en liten skrubb.

– Vi har inget stort lager, det mesta produceras när det är beställt, så det lämnar fabriken snabbt, säger Leif.

Produkterna ser lite anspråkslösa ut där de står i sina ställ efter en vägg.

Gör egna knivar Det är lite svårt att föreställa sig att de snart kommer att förvandlas till knivar av yppersta världsklass.

– Jag tycker att vårt stål är outstanding, hårt, lätt att skärpa och vackert, säger Leif.

Leif Hedblom borde veta. Han har många års erfarenhet som professionell smed och gör även egna knivar.

– Jag har kvar mitt företag, men Damasteel tar allt mer tid, så det är här jag lägger hela min energi för tillfället, säger han samtidigt som han plockar fram två knivar som han har gjort.

Det är två extremt fina köksknivar. Skärpan på dem är enorm. Leif håller upp ett papper som knivarna utan problem strimlar till tunna remsor.

– Det är en av fördelarna med vårt stål, det är rostfritt, men inte svårt att få skarpt, och skärpan håller i sig. Stålet har heller inga håligheter, inga gropar, säger han.

Uppe på kontoret fortsätter Fredrik Estberger att packa inför mässan i USA. Mässorna är en viktig del av företagets marknadsföring, allt för att fler ska förstå innebörden av svensk kvalitet.

– Egenskaperna på vårt stål är superba, utseendet en extra krydda, säger Fredrik.

Kan inte göra annat än att hålla med, och efter ett besök i bruksorten känns det som om framtiden för företaget är ljus, och att omsättningen kommer att skjuta i höjden råder det inga tvivel om.

Damasteel AB Anställda: Nio Omsättning: 12 miljoner Startade: 1995 Målsättning: Fördubbla omsättningen inom ett par år.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

Leif Hedblom med två rakbladsvassa knivar som han har gjort själv. Något som kännetecknar Damasteel är just det att personalen vet vad det handlar om – vilket gör alla delaktiga i produktionen och utvecklingen.

Styrelsen möttes i Söderfors Svensk Knivförening avhöll i slutet av mars sitt fysiska vårmötei Tierp och besökte Söderfors Bruk vid samma tillfälle.

TEXT STELLAN MATTILA

På grund av att styrelsemedlemmarnas hemorter är spridda över hela landet blir det av kostnadsskäl endast ett eller två fysiska möten förutom Knivveckan i Ludvika.

För oss sörlänningar, undertecknad, Stig Sjunnesson och Martin Johnsson anlände med tåg vid middagstid på fredagen. Efter incheckning och en välsmakande lunch började styrelsemötet i den av pensionatet tillhandahållna möteslokalen. Det var en diger agenda med flera kluriga synpunkter att ta tag i så att rätt beslut kunde fattas.

En del mötespunkter kom att beröra det förestående 25-årsjubiléet i Ludvika, mötesplatsen, som har blivit ett begrepp bland landets knivmakare alla kategorier. Mötet höll på resten av dagen och långt in på kvällen.

Efter intagen frukost på lördagen anträddes färden till

det närbelägna brukssamhället Söderfors, där vi skulle få stifta närmare bekantskap med ledningen bakom företaget Damasteel.

Vi blev väl mottagna av vd Fredrik Estberger och maskinmästaren Per. Informationen om företaget och dess historia var synnerligen intressant. Efter intagen lunch på det gamla gästgiveriet, blev vi inviterade till ett besök i den anrika ankarsmedjan, som hade varit denna trakts stora stolhet på den tiden det begav sig. Vi fick en introduktion av en nestor i branschen, numera pensionerad bruksarbetare Gunnar Tholander. Han kunde detta hantverk på sina fem fingrar. Numera höll han i guidade turer, som berättade om den vallonska brukseran. Som avslutning fick vi se ett nyinspelat bildmontage om ankarsmidet vid Söderfors Bruk.

Vi tackade våra värdar för allt det intressanta, som vi hade fått inblick i. Åter till Tierp avslutade vi de sista punkterna på agendan och Stig Sjunnesson tackade oss för visat engagemang och avslutade styrelsemötet i Tierp.

17

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

I år har du chansen, förutom det ordinarie utbudet, att se en unik utställning när du besöker Ludvika.

Hornkniv av den eftertraktade sameslöjdaren Jon Pålsson Fankki (188O–1961). Denna ”JPF”-kniv finns i Bernt Renfors samling

Nytt spännande inslag i Ludvika blir en separat samlarutställning som visas i ett särskilt utställningstält från fredag till söndag. Bernt Renfors, som samordnar arrangemanget, säger att idén ursprungligen kläcktes av Jonny Nilsson. Genialt!

TEXT & FOTO: P-O EKLUND De flesta av de större samlarna kommer att vara på plats; Svensk Knivförenings 25-årsjubileum kommer att märkas Jan-Ove Andersson, Göran Brandt, Hans Ekman, Anders på olika sätt i samband med årets Knivvecka i Ludvika.

Halldén, Bernt Renfors, Roger Tängemo, Åke Utbys, Knivveckan är en mötesplats för knivintresserade av olika Göran Wallin från Sverige och Öystein Köhn från Norge. slag. Också samlarna brukar mötas på Hammarbacken, Tillsammans skapar de ett unikt tillfälle att få ta del av för att visa upp delar av sina samlingar. Dessa möten har bredden inom knivsamlandet, med både gamla och nya oftast varit spontana och lite undangömda. Ryktesvägen knivar från hela Skandinavien. har man fått höra om någon som visat fantastiska knivar En del rariteter kommer att finnas med. Bland annat – omöjliga att uppbringa i efterhand. Vid Knivdagene knivar från Eskilstuna knivfabrik, fina intarsiaknivar från i Elverum, i Norge, har det sedan länge funnits ett Finland och en kniv av den legendariske sameslöjdaren knivsamlartorg, något vi saknat i Sverige.

Jon Pålsson Fankki som varit i Carl Larssons ägo. Anders Därför har Svensk Knivförening beslutat sig för att, i Halldén visa upp sin äkta Anders Zornkniv. samband med firandet De finns många av 25-årsjubileét anledningar att vid årets Knivvecka, besöka Knivveckan.

Har du frågor och funderingar om knivar, till exempel vem som bjuda in ett antal Samlarutställningen är knivmakare med mera? Nyttja detta tillfälle att få expertsamlare att exponera gör det inte mindre hjälp. Samlarna som medverkar i utställningen har stor kunskap sina alster i mera inom sina respektive områden, och de står gärna till tjänst. intressant. organiserad form. Det Väl mött i Ludvika!

Unik samlarutställning vid Svensk Knivförenings 25-årsjubileum i Ludvika den 12-14 juli, missa inte att besöka den!

Ta med dina knivar till Ludvika!

18

KNIVMAK AREN N R 2 2013

LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.495:-

Se filmen på www.tormek.com!

Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JANO-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen.

JANO-fritid

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

Katalogen finns även på vår hemsida

www.tjaderlader.se 19

DEL 2

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Knivskolan 2013 – TEXT OCH FOTO: ULF BRANDT

För att kunna göra en sådan här kniv så underlättar det om man har tillgång till en del maskiner, men man kan göra det mesta med några handverktyg, slippapper och en borrmaskin.

Materialet som jag kommer att använda är ett eget blad slipat av AEBL-34, nickelsilver, tenn, vulkanpapp, mammutbete och masurbjörk. Mammutbiten kan naturligtvis bytas ut mot en bit av något horn från till exempel älg, ren eller buffel. Längst fram har jag Ulf Brandt. en bit nickelsilver, dels för att det är lätt att få tätt mot bladet och dels för att det blir en väldigt stark första bit.

FOTO: REBECKA BRANDT

Knivskolan 2013 skall handla om att tillverka en brukskniv. Jag kommer att visa mitt sätt att göra kniven och även ge tips som förhoppningsvis underlättar vissa delar av arbetet.

2

1

Jag planslipar sidorna grovt och ritar av mallen. Sedan sågar jag ut skaftet en bit utanför markeringen så att den blir lättare att arbeta med.

4

3

En planslipad ”trävinkel” är till hjälp för att rita ut knivens mittlinje.

Jag håller verktyget mot bladsidorna och ritar ut två linjer.

5 20

Mellan de två linjerna ritas knivens mittlinje.

brukskniv

KNIVMAK AREN N R 2 2013

7

6

Med hjälp av mittlinjen markerar jag en linje på varje sida, även på…

8

…undersidan, och slipar ut skaftämnet så att det blir 20 mm brett. Tack vare mittlinjerna så gör det inget om skaftämnet hamnar lite snett.

9

Var noga här så att rygglinjen från bladet också går över i skaftets rygglinje, några cm. Undersidan av bakknoppen och skaftets undersida framtill kan slipas klart senare. Glöm inte att rita dit mittlinjen igen. Jag markerar även ca 14 mm längst fram på frontbiten och slipar så att skaftet konar från 20 mm mitt på skaftet ner till 14 mm längst fram.

Ritar åter igen upp skaftets form på sidan och slipar ut skaftet på skivputsen.

10

Rundar skaftets rygg på skivputsen, ungefär så mycket som syns på bilden.

11

Lite svagt i nederkanten av frontbiten syns markeringen för hur jag tänker slipa. Försök att inte redan nu slipa bort för mycket, utan att måtten hålls.

21

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

12

När man rundar buken så måste man vara försiktig så att man inte slipar bort för mycket av bakknoppen. Buken slipas till med en sliprulle.

14

Janorullen eller liknande av annat märke är ovärderlig vid knivtillverkning.

När man är klar på skivputsen ser det ut ungefär så här. Man ser att det fortfarande är mycket material som ska bort från buksidan.

15

Jag formar största delen av skaftet med rullen.

Tänk på att inte röra kniven...

16

...likadant över rullen, utan ändra vinkel på skaftet ofta, för att undvika gropar. Att inte ha hårt tryck i rullen hjälper också till för att få en bättre yta.

22

13

17

Försök att inte slipa bort kanterna på bakknoppen, utan behåll en skarp kant.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

18

Skaftet formas med en bred slipduk över större delen samt med en smalare…

Undersidan av bakknoppen fixas till med en Dremelrulle.

20

…vid bakknoppen. Framtill där det är nickelsilver så är det en fördel att använda…

22

19

Nu är skaftet i stort sett färdigslipat, och mittlinjen är fortfarande kvar. Det enda som behövs nu är några få drag med 150 korns slipduk eller liknande så är skaftformen klar. Man kan nu slipa med 400 korns duk så att man känner att formen är mjuk och bra. Tänk på att inte göra så stora variationer mellan tjockaste punkt på skaftet och den smalaste längre bak. Om det varierar mycket så blir det svårare att passa till slidan.

21

…en planfil eller slipduk på en träskiva, för att undvika att det mjukare hornet eller träet avverkas för mycket. Jag brukar sätta maskeringstape på filkanten in mot skaftet för att undvika fula filspår.

23

När jag slipat klart så är tjockaste delen av skaftet ca 18 mm.

23

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

24

Bakknoppen rundas med slipduk. Glöm inte bort att försöka behålla skarpa kanter.

25

För att få en snyggare bakknopp så filar jag några spår där. Jag börjar med att fräsa ett spår med en tandläkarborr – cirka två millimeter. Jag filar till spåret så att…

26

…det blir jämnt, och ritar sedan upp var de övriga filspåren skall vara...

28

Jag filar även mellanläggen efter att först ha fräst med en tandläkarborr.

24

27

…och filar dessa.

29

Efter filningen så kan man polera upp ytan med slip och polerdiscar.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

30

31

KNIVMAKAREN NR 4 2011

Om man börjar med en vit och avslutar med en rosa silikondisc, så behöver man inte fila annat än med en grov nålfil.

Nu är skaftet klart och det är dags att börja betsa.

Del 3 i nästa nummer: Då fortsätter arbetet med årets kniv, och jag kommer bland annat att betsa.

Missa inte vår

hemsida!

S

An

www.svenskkniv.se 25

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Det växer fram en ny generation knivmakare i Unnaryd.

Bra återväxt i Unnaryd

grupper en dag i veckan. Då förstod jag att det blev så mycket gjort i början för de unga knivtillverkarna.

Handledaren körde själv den TEXT & FOTO: STELLAN MATTILA nödvändiga maskinen – bandsågen.

Ett besök på hösten och två på våren för Det krävdes mångårig kunskap att beskåda elevernas trevande försök, att omdenna så effektiva, men så farliga få till sin första egenhändigt tillverkade maskin, om den inte körs på rätt kniv. I år skulle jag anslå en heldag för sätt. En rundgång bland eleverna att kunna vara med på både förmiddagen visade att en del hade gjort vissa och eftermiddagen denna så kalla onsdag i framsteg med sina knivar, mitten av mars. Klassens handledare Rikard trots tidigare obefintlig kunskap om Pettersson tog emot och lät mig introducera desamma. En del av eleverna kom Tungan rätt i munnen! eleverna i knivmystikens ofta kluriga värld från större tätorter med hyreshus för den oinvigde medborgaren. Grundkonceptet för och där torde det vara högst osannolikt, att utöva detta eleven att tillverka en kniv under första läsåret var, att de så extrema hantverk. Jag fick ta del av många olika fick beställa knivblad och ämnen för skaft för en smärre konstruktioner på de gamla hyvelbänkarna för att fixera summa pengar, som skolan bidrog med. Övrigt material kniven under arbetets forcering. Eleverna hade säkert såsom läder, nål och tråd samt för infärgning av slidan önskat precis som vi lite äldre knivmakare, att man hade tillhandahöll skolan. haft ett par extra händer vid vissa arbetsmoment. Jag såg Inköpet gjorde man via ett etablerat företag i begynnande knivskapelser med skaft av trä, som jag själv knivbranschen – Nordell knives. inte hade en aning om, vilket land de hade sitt ursprung Det återkommande intrycket varje år har varit att från. eleverna beställt extrema knivblad, speciellt långa och Några elever kunde säkert vidareutveckla sig i denna smala, mer lämpade till fiske och filébehov än till jakt ädla konst, ty handlaget saknades ej såvitt jag kunde se. och skogsliv. Man fick osökt känslan av djungelliv då jag Efter att ha fotograferat deras alster samt hjälpt några skådade elevernas inköp. Säkert berodde inköpet på att stycken med tips och trix, blev det dags att avsluta dessa blad betingade ett avsevärt lägre pris än de, som besöket denna marsdag i Unnaryd. Det återstår ett man kunde köpa från etablerade smeder i Sverige. besök i slutet av maj för att plocka ut den elev som har Årets första klass bestod av ca 15 elever delade i två åstadkommit detta läsårets bästa funktionella kniv.

Så var det dags igen för det traditionella besöket på Unnaryds Vildmarksgymnasium.

26

se

KNIVMAK AREN N R 2 2013

Syns du inte?

Annonsera!

Bättre affärer med en annons i Knivmakaren Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net

KNIVDAG I SÖDERHAMN LÖRDAG DEN 26 OKTOBER 2013 I TENNISHALLEN VID HÄLLÅSENS IDROTTSANLÄGGNING I SAMARBETE MED ANTIK- OCH SAMLARMÄSSAN

ns favorit e k li b u p & iv n k Årets Öppet 10.00–16.00

Söderhamns knivgille inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår tävling. Svensk Knivförenings regler gäller. Upplysningar om dessa finns på www.svenskkniv.se Följande klassindelning tillämpas: Trad brukskniv klass A och B. Utvecklad brukskniv klass A och B Smyckekniv, Smyckekniv miniatyr Konstkniv, mindre, Teamwork Rookieklass. Jakt- och fiskekniv Ungdomsklass Diplom till varje deltagare.

Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag.

Alla som erhållit 1–3 pris i Söderhamn tävlar i klass A övriga i B. Tävlingsbidragen skall vara arrangören tillhanda senast 16 oktober!

Sändes till Håkan Ellfors-Johansson, Segelviksvägen 116, 826 91 Söderhamn.

Anmälningsavgiften 100:- insättes på bankgiro 5958-1199 i samband med anmälan.

Upplysningar kan erhållas av Håkan 0270-281135 eller stig 0270-16760.

Ingen anmälningsavgift i ungdomsklass.

Prisutdelning 15.00. Knivarna avhämtas därefter eller återsändes mot postens avgifter. Årets tema är jakt- och fiskeklass.

Förutom knivmakare, smeder och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten.

Välkomna till Söderhamn denna dag Arr: Söderhamns knivgille i samarbete med Söderhamns tennissällskap, Studiefrämjandet och Kultur & Samhäll

27

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

Förra året var det Jonny Walker Nilsson som intog Ärans Hus, i år plats nummer sju välförtjänt till Owe Wallin.

Ärans Hus stol nummer 7 Året var 1988 och tre år tidigare hade en jakttidning utlyst en knivtävling. Det blev en dundersuccé. Flera hundra knivar skickades in.

Startskottet hade gått för knivmakare i Norden.

TEXT & FOTO: STELLAN MATTILA

Den första knivmässan planerades i Ludvika av några entusiaster i trakten. Jag hade lärt känna en man under ett besök i Dalarna och han bjöd in mig till Ludvika. Jag kom till staden en sommardag och såg nog lite vilsen ut.

Men plötsligt stod han där och log med hela ansiktet och hälsade mig hjärtligt välkommen i gänget. Det var första mötet med Owe Wallin.

Jag kände en sådan tillit för mannen, som jag aldrig hade träffat tidigare. Han presenterade sig och berättade, att han också var knivmakare. Redan på den tiden höll familjen Höök i de praktiska arrangemangen, kring denna första knivmässa på en för ludvikaborna historisk plats – Hammarbacken. Jag blev anvisad en arbetsplats i ett vindskydd med bord och stol av Owe. Owe sade att han och hustrun stod mitt emot.

– Är det något du undrar över, så är det bara att hojta till.

Sådan var Owe redan på den tiden och så är Owe även i dag – 25 år senare. Omtänksam och hjälpsam.

Vår vänskap har hållit i sig under alla dessa knivår. Owe har hela tiden varit Knivveckan trogen med sin närvaro.

28

Både han och hustrun Maud har blivit ett begrepp bland knivmakarna på Hammarbacken. Owe har hjälpt många nybörjare, inklusive undertecknad, att ” komma igång ” med det riktiga hantverket från början. Owe har alltid sagt att noggrannhet är ett måste. I varje fall när man skall mäta åtgången till läderslidan. Inga glipor eller fuskstygn, det hämmar sig i slutänden och är ingen fröjd för ögat.

Knivfolk har kommit och gått under de gångna åren, men en sak har alltid varit detsamma. Den gladlynte norrlänningen från Hudiksvall, som har hälsat välkommen till Knivveckans utställare från när och fjärran.

Många samtal med Owe vid hans knivbord under åren har resulterat i flera nya medlemmar för Svensk Knivförening. Han har haft och har flera förtroendeuppdrag inom knivmakeriet.

Owe har alltid haft lätt att prata med alla sorters människor, såväl knivmakare som andra intresserade.

Han berättade gärna om sina år som mekaniker och sedermera som yrkeslärare. Många utställare har också under årens lopp lärt känna Owe´s fru Maud, som har klätt upp många intresserade kvinnor med sina utsökta smyckealster, såsom hals- och armband, då männen har köpt knivar.

Man kan gott säga att paret Wallin har blivit ambassadörer under Knivveckorna i Ludvika för Svensk Knivförening och övriga kniventusiaster i Norden.

KNIVMAK AREN N R 2 2013

www.facebook.com/slojddetaljer

Vi levererar allt för

KNIVMAKAREN

Följ oss på Facebook

Material för ditt hantverk... ...men även ett stort sortiment av fler skapande produkter

ebb Ny w

www.si-knives.se Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

Nyhet!

www.slojd-detaljer.se Butik Skara Axvallagatan 10 532 37 Skara

Kundtjänst: 0511 267 67 order@slojd-detaljer.se

Butik Stockholm Mäster samuelsgatan 56 111 21 Stockholm

Raw Material Damasteel har lång erfarenhet av framställning av damaskstål. Våra medarbetare är delaktiga i hela processen, från tillverkning till distribution – över hela världen. I deras händer finns en passion för yrket som syns på slutresultatet.

Ett rostfritt stål där design väger lika tungt som kvalitet.

0293-306 00 | damasteel.com

29

Stålet köper du även via Nordell Knives. 0651-163 80 | nordellknives.com

K NIV MAK ARE N N R 2 20 13

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 30

KNIVMAK AREN N R 2 2013

KNIV-SM PÅ BOSJÖKLOSTER 2013

Viktig information!

Tävlingsbidrag enligt det nya tävlingsreglementet (se vidare Svensk Knivförenings hemsida) skall sändas tillsammans med ifylld anmälningsblankett senast den 31 juli 2013 till: Lars Johansson, Solbergagatan 18, 212 30 Malmö.

Avgiften är 150:- per tävlande och insättes på konto 1353-0145599 , GLÖM EJ ATT MÄRKA INBETALNINGEN MED ”KNIV-SM 2013” Frågor: Ring Lundabygdens Knivgilles kassör Lars Johansson tel. 070-5174441.

För utställare: Bokning av bord eller utställningsyta görs via hemsidan www.sjfm.se eller per telefon till Anders Holstein 070-7858932.

Kostnad för knivmakare blir kr 600:- (exkl. moms) för 1,5 m i delat marknadsstånd. Helt marknadsstånd 1 200:- (exkl. moms) För materialförsäljare marknadsstånd 3 x 3 m 2 000:- (exkl. moms) Märk din bokning med Kniv-SM 2013 För boende rekommenderas Höörs Turistbyrå 0413-27575 eller hemsidan www.turisthoor.se Fortlöpande info på Svensk Knivförenings hemsida.

!

A N M O K VÄL 31

Returadress: Returadress: Bruksvägen 6N N R K NIV MAK ARE Bruksvägen 6 826 62 Norrala 826 62 Norrala

2 20 13

BB

SVERIGE PORTO BETALT SVERIGE PORT PAYE PORTO BETALT PORT PAYE

n Viktig informatio på sidan 31!

SM 24–25 augusti arrangerar Svensk Knivförening och Lundabygdens Knivgille

niv

p Bosj

FÄLLKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV KNIVBLAD SMIDD DAMASK MINIATYR/SMYCKEKNIV KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS TEAMWORK JAKTKNIV

32

3 lo r

Årets Kniv-SM är förlagt till Bosjökloster Slott, vackert beläget vid Ringsjön, mitt i Skåne, i samband med Skånska Jakt & Fiskemässan som hålls sista helgen i augusti. Arrangör är Lundabygdens Knivgille. Nytt för i år är ”Temakniven” där arrangerande klubb väljer en tävlingsklass. Eftersom det är en Jakt & Fiskemässa har vi valt klassen ”Jaktkniv”. SvKnf:s tävlingsregler gäller. Diplom delas ut till de tre främsta i varje klass och vinnaren koras till Svensk Mästare vid minst två tävlande i klassen.

Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige och med högst tre tävlingsbidrag i varje klass. Utställning av tävlingsknivarna pågår under lördag och söndag. Prisutdelning söndag eftermiddag.

Ytterligare information kommer i Knivmakaren framöver samt läggs löpande ut på vår hemsida www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna. Välkommen till en spännande knivhelg på Bosjökloster Slott önskar Lundabygdens Knivgille samt Svensk Knivförening!