Knivmakaren 2013 nr 3

Svensk Knivförening 25 år 1988–2013

KNIVMAK AREN N R 3 2013

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 3 2013

GAMMALT OCH NYTT I LUDVIKA

ÖVERENS 805

GÅNGER I FÖLJD!

HAN TAR ÖVER SOM

ORDFÖRANDE

Ulf Brandts

KNIV-

SKOLA DEL 3

1

UDDEHOLM STEEL HANDBOOK

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

ANDROID APP ON

Till vad som helst, var som helst UDDEHOLM ELMAX ®

Uddeholm Elmax används i Kershaw Zero Tolerance 0561, utnämnd till ”Collaboration of the year” av tidskriften Blade Magazine 2011.

När man är ute i vildmarken ska man inte behöva oroa sig över om kniven går att använda till det ena eller andra. Med ett knivblad tillverkat av Uddeholm Elmax kan du vara lugn. Elmax är ett perfekt balanserat pulvermetallurgiskt stål, med utmärkt korrosionsmotstånd

www.uddeholm.se

2

och skärpebeständighet. Risken för urflisning minimeras genom vår produktionsprocess och pulvrets egenskaper.

Det gör att du kan använda din kniv till nästan vad som helst utan att oroa dig för eggen. Uddeholm Elmax – när du vill ha ett bättre stål.

KNIVMAK AREN N R 3 2013 K NIVMAK AREN N R 3 2013

Lite kort om mig En kort presentation av mig, Dick Gidlöf, i skrivande stund snubblande nära 60-års strecket: Jag är relativt ny som knivmakare, började i Grundsunda knivgille 2006. Fick riktigt blodad tand i och med den lyckade utbildningshelgen i Gysinge hösten 2007, och har naturligtvis än idag kanonläromästare i Ulf Brandt och Bengt-Olof Tallroth.

Har varit föreningsmänniska i stort sett hela mitt vuxna liv.

Från ungdomen inom idrotten – hockey, fotboll och numera även skidor.

I ungdomsåren kom jag också in i fackföreningsrörelsen inom pappersindustrin, där jag sedermera hade mitt jobb i 30 år.

Numera friherre, knivmakare, lite snickare, lite smed med mera. Sedan i juli även stolt ordförande för Sveriges bästa förening – Svensk Knivförening!

Jag fick ta över klubban under Ludvikaveckan, en vecka med årsmöte, 25-årsjubileum och samlarutställning som allt blev riktigt lyckat. Stort tack till alla inblandade, som bidrog till bra arrangemang!

Knivveckan 2014 kommer förresten att bli något kortare, onsdag till lördag – ett bra initiativ, då besökare/utställare är rätt få i början av veckan.

När jag nu sitter och skriver på ledarsidestexten pågår samtidigt SM i Bosjökloster. Telefonsamtal från herrarna Sjunnesson och Billström talar om ett lyckat arrangemang.

Fin miljö, många utställare, MEN ack så få tävlingsbidrag! Bara cirka 70 inlämnade knivar, en rejäl nedgång från 2011 och 2012– något för oss i styrelsen att fundera över.

Nu är det även klart att nästa års SM avgörs i mina hemmatrakter – Skellefteå sista helgen i augusti.

Må väl knivvänner!

Dick

Innehåll nr 3 2013 Ledaren

3

Dick Gidlöf tar plats

Knivveckan i Ludvika

5-10

Många sköna knivar!

Lockande samlingar

Många såg utställningen i Ludvika

11-13

Årsmötet

14

Stig lämnade över klubban

Tufft jobb inför SM

Överens 805 gånger

Knivskolan del 3

Dags att börja sy

16-17 18-25

Utflykt till Norge

Gammal och ung hänger med

Pyssel i Söderhamn

Lockar nya medlemmar

Två profiler

Två kända knivmakare har lämnat oss

Insänt

Flugan surrar – igen!

26 27 28 28

Framsida

Fredrik Prosts kniv röstades fram av publiken i Ludvika som deras favorit under Knivveckan.

FOTO: MATS GYLLSAND

3

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Dick Gidlöf, Husum Erik Johansson, Stockholm Rickard Perman, Umeå

KASSÖR:

Stig Sjunnesson, Vessigebro

LEDAMÖTER:

Pär-Olof Eklund, Skellefteå

Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Martin Johnsson, Ödsmål

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Jan-Ove Andersson, Bjurholm Torsten Häller, Lysekil Sune Oskarsson, Ullared

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Dick Gidlöf 070-581 10 06 Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Rickard Perman 070-580 43 29

ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 17/12 2013

Material och bokning av annonser senast 8 november 2013.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2013 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2013”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Dalarnas Knivförening c/o Lars-Gustav Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik tel: 0248-144 82 070-655 2763

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06 Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Skellefteå Knivgille c/o Martin Hofverberg Vikströmsvägen 2 932 35 URSVIKEN 0910-51518 e-post: ma.hofverberg@ gmail.com Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb Värmlands Knivklubb c/o Åke Noord 6:e Villagatan 15 65341 Karlstad tel. 054-185996 mob. 072-7010054 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68 Knivmakare Öst c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Användarnanm och lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord) – båda fallen!

KNIVMAK AREN N R 3 2013

Nytt och gammalt i skön kombination i

LUDVIKA Svensk Knivförening fyller 25 år i år.

Detta uppmärksammas på många sätt, bland annat genom en unik och fantastiskt fin jubileumsutställning med samlarknivar under Knivveckan i Ludvika, en vecka som nästa år krymper och kommer att hållas onsdag till söndag.

Som tidigare år avgjordes även NM under Knivveckan, och vill du se nya och gamla knivar i en skön blandning ska du ta dig till Ludvika nästa år – tills dess kan du njuta av bilderna i Knivmakaren.

TEXT OCH FOTO MATS GYLLSAND

Öppen klass B 2:a pris Michael West

5

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Smycke, ej bälte klass A 2:a pris Bror Näslund

Öppen klass A 3:e pris Claes Löfgren

Smycke, ej bälte klass A 1:a pris Jonas Myhr

6

KNIVMAK AREN N R 3 2013

Smycke bälte 1:a pris Antti Jaakola

Brukskniv klass A 2:a pris Urban Gustafsson

Special 2:a pris Thomas Löfgren

Öppen klass A 2:a pris Harald Sellevold

7

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Halvhorn klass B 1:a pris Eilert Rönnlund

Öppen Markku Parkkinen

Halvhorn klass A 3:e pris Eskil Andersson

Brukskniv klass A 2:a pris Henrik Helbech Larsen

Fulltånge klass A 1:a pris Henrik Helbech Larsen

8

KNIVMAK AREN N R 3 2013

Fรถrfinad brukskniv klass A 2:a pris Hans Svensson

Fรถrfinad brukskniv Urban Gustafsson

Helhorn klass B 1:a pris Fredrik Prost Publikens pris!

9

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Halvhorn klass A 2:a pris Stefan Groth

Öppen klass B 3:e pris Kristian Lund Jensen

Förfinad brukskniv Harald Sellevold

Öppen Thomas Löfgren

10

KNIVMAK AREN N R 3 2013

Några av knivsamlarna vid utställningstältet.

FOTO: LARS SEIFERT

Samlarutställningen i Ludvika Häftigt, intressant och förhoppningsvis början på en ny tradition. Så löd kommentarerna hos några av dem som besökte samlarutställningen under Knivveckan i Ludvika, en utställning som visade på bredden inom svenskt och skandinaviskt knivmakeri.

Utställningen var ett led i Svensk Knivförenings 25-årsjubileum. Tidigare har samlarknivar bara visats spontant, till exempel i Elverum. Nu hoppas många att denna utställningsform ska bli en återkommande tradition.

Samlarna är en viktig kategori inom knivmakeriet – både som köpare av slöjden, inspiratörer och kunskapsförmedlare.

– Den ursprungliga tanken var att bara ordna några samlardagar under Knivveckan, så vi samlare inte skulle missa varandra. Men Jonny W Nilsson tyckte att vi skulle slå på stort och ordna en utställning, säger samordnaren Bernt Renfors, Skellefteå. Ambitionen har varit att visa den bredd som finns inom knivmakeriet, med allt från Mora- och Eskilstunaknivar till hornknivar.

Stig Sjunnesson, tidigare ordförande, säger att från Svensk Knivförenings sida fanns en ambition att visa på

Ur Åke Utbys samling.

FOTO: RICKARD PERMAN

utvecklingen av knivmakeriet under de gångna 25 åren.

Han tycker att målet till stora delar nåtts och menar att Åke Utbys samling, med både gammalt och nytt, visar på denna utveckling. Han nämner också Hasse Ekmans Eskilstunaknivar och Roger Tängemos moderna fällknivar som särskilt intressanta. Anders Halldéns Zorn-kniv och Bernt Renfors hornkniv av J P Fankki, som varit i Carl Larssons ägo, var utställningens rariteter. Åke Utbys, Rättvik, är förvånad över att det var så många olika knivar, både nya och gamla, som de nio

11

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

...och dolkar från samma samlare.

Dolk av Conny Persson ur Roger Tängemos samling.

Kniv av Wit-Anders ur Anders Halldéns samling.

FOTO: RICKARD PERMAN

samlarna presenterade. Själv kunde han bland annat visa upp Jan Erikssens vinnarkniv från Ludvika 1991 samt ett antal knivar av Pentti Turunen och Conny Persson.

Hasse Ekman, Mjölby, har ägnat mycket tid till forskning kring Eskilstuna-knivarna. Han berättar att det är svårt att veta exakt hur många smeder som varit verksamma där. Många hade titeln smed men sålde aldrig någon kniv. Museet i Eskilstuna har en utställning med knivar av 135 smeder, alla noggrant dokumenterade.

Hasse Ekman har knivar av 171 smeder, alltså ytterligare 35. Om dessa forskar han för att få fram mer fakta.

Att Hasse Ekman har ett brinnande intresse förstår man när han berättar att han som mest haft 2 300 knivar med ursprung i Eskilstuna.

– Jag säljer en del, bland annat på Tradera, så det rör på sig hela tiden.

Ludvikautställningen tyckte han var kul, men tröttande.

12

FOTO: HASSE EKMAN

Eskilstunaknivar ur Hasse Ekmans samling...

FOTO: ANDERS HALLDÉN

Fällknivar ur Roger Tängemos samling. FOTO: RICKARD PERMAN

– Det var intensiva dagar, man måste vara engagerad hela tiden.

KNIVMAK AREN N R 3 2013

Resultat Knivveckan Fällkniv

Öppen

Klass A 1:a Hans Holzmair Klass B 1:a Bengt Eriksen

Klass A 1:a Bror Näslund 2:a Harald Sellevold 3:a Claes Löfgren 3:a Morgan Axelsson Klass B 1:a Andrè Ryback 2:a Michael West 3:a Kristian Lund Jensen

Smycke bälte 1:a Antti Jaakola

Special 1:a Morgan Axelsson 2:a Thomas Löfgren 3:a Claes Löfgren

Helhornsknivar av Erik Fankki, ur Tängemos samling.

Förfinad brukskniv Klass A 1:a Jörgen Stridh 2:a Hans Svensson 2:a Bror Näslund 3:a Gundolf Pålsson 3:a Antti Jaakola 3:a Henrik Helbech Larsen Klass B 1:a Kristian Lund Jensen 2:a Curre Bergström 3:a Leif Österberg 3:a Karl-Ola Kjällberg

Dam 1:a Tuula Taavo

Fulltånge Knivar av Esse Poggats ur Bernt Renfors samling.

FOTO: RICKARD PERMAN

Många besökare hade med sig egna knivar för att få hjälp med information och identifikation.

Bernt Renfors uttrycker en förhoppning om att detta ska bli ett återkommande inslag vid olika arrangemang i Knivsverige. En tanke är att ha ett tält i Ludvika, öppet för samlarna, även om det inte blir en ordnad utställning varje år som i år.

Framför sig ser han ett samlarforum där knivar byts och säljs. Men också en möjlighet för samlarna att få visa upp sin ”skrytlåda”.

De medverkande utställarna var: Jan-Ove Andersson, Bjurholm, Roger Tängemo, Ulricehamn, Göran Brandt, Vallda, Bernt Renfors, Skellefteå, Åke Utbys, Rättvik, Göran Wallin, Gustafs, Anders Hallden, Mönsarp, Hasse Ekman, Mjölby, och Öystein Köhn, Norge.

Klass A 1:a Henrik Helbech Larsen Klass B 1:a Mikko Kiikka 2:a David Hölter 3:a Stefan Miller

Smycke, ej bälte Klass A 1:a Jonas Myhr 2:a Bror Näslund 3:a Antti Jaakola 3:a Urban Gustafsson Klass B 1:a Elis Persson 2:a Mattias Lensing

Helhorn Klass A 1:a Fredrik Prost

Halvhorn Klass A 1:a Sixten Keisu 2:a Stefan Groth 2:a Ulf Jansson 3:a Eskil Andersson Klass B 1:a Eilert Rönnlund 2:a Klas Dakleberg

Publikens pris Fredrik Prost

Jonny Nilssons Pris Sixten Keisu

Brukskniv Klass A 1:a Hans Svensson 2:a Urban Gustafsson 2:a Henrik Helbech Larsen 3:a Lennart Johansson 3:a Gundolf Pålsson Klass B 1:a Leif Eriksson 2:a Patrik Klys 3:a Leif Bergelin

P-O EKLUND

13

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Stig Sjunnesson tackades för sitt fina arbete som föreningens ordförande. Stig lämnar nu, efter flera år, över ordförandeklubban till Dick Gidlöf.

Stig lämnade över nya klubban Dick Gidlöf, så heter Svensk Knivförenings nya ordförande efter årsmötet i Ludvika.

TEXT OCH FOTO MATS GYLLSAND

Just årsmötet blev Stig Sjunnessons sista uppdrag som ordförande innan han lämnade över klubban. En klubba som han för övrigt själv tillverkat och som förhoppningsvis kommer att följa styrelsen under lång tid. Stig Sjunnesson lämnar dock inte styrelsen, han fortsätter som kassör. Övriga nyheter i styrelsen är att Erik Johansson är ny vice ordförande, Rickard Perman ny sekreterare och PärOlof Eklund ny ledamot.

I samband med årsmötet avtackades Stellan Mattila och Mikael Johansson – nye ordförande lämnade över blomsterchecker till dem som sitt första av många uppdrag för föreningen.

Dick Gidlöf kunde även informera om att det finns intresse i Skellefteå att arrangera Kniv-SM på orten 2014.

Hela protokollet från årsmötet finns att läsa på www. svenskkniv.se Dagen efter årsmötet hölls en jubileumsmiddag på

14

Piren i Ludvika där flera personer uppmärksammades med en plakett för sina insatser för svenskt knivmakeri.

Jan ”Kniv-Jocke” Olsson, Ingegerd Höök, Håkan Rosén, Bob Tunlind, Kent Tunlind, Hans Wikström, Ingemar Nordell, Poul Strande (Danmark) och Niels Grantangen (Norge) fick ta emot plaketten. Under middagen firades även föreningen av våra norska och danska grannar.

Kniv-Jocke var så nöjd med sin plakett att han passade på att dra några fräckisar för deltagarna under jubileumsmiddagen i Ludvika.

KNIVMAK AREN N R 3 2013

LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.495:-

Se filmen på www.tormek.com!

Jag har nu sålt min E-handelsfirma, JANO-Knives.com, och kommer nu bara att göra/slipa blad, leverera stabbat samt sälja Ge-Ro Jiggen.

JANO-fritid

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

Katalogen finns även på vår hemsida

www.tjaderlader.se 15

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Överens 805 gånger Tävlingsbidragen vid årets Kniv-SM granskades av en femmanna jury under en intensiv långhelg på vandrarhemmet Frostavallen i Höör*, Skåne.

TEXT OCH FOTO LARS BILLSTRÖM

Det var i år 69 konstverk som skärskådades, fördelade på tolv olika tävlingsklasser. Kvalitén var hög och jämn och detta ledde till att diskussionerna ibland blev intensiva för att få fram ”rätt” poäng, dvs ett betyg som alla fem domarna kunde enas om. Eftersom i någon klass upp till fjorton olika aspekter på den enskilda kniven bedöms, så innebar detta att domarna skulle bli överens 805 gånger under helgen! Det vill till en kunnig grupp som är beredd att lyssna på varandra för att detta skall flyta bra och varje tävlande skall kunna få den sakkunniga bedömning som man har rätt till när man tar steget att tävla i ett SM. Och det var en jury som kan mycket om bedömning av knivar som hade valts ut av arrangören Lundabygdens Knivgille i samråd med Svensk Knivförening: Laszlo Balatoni, Lars-Olof Danielsson, Torsten Häller, Jan Martinsson och Bengt Wettesten. Särskilt inkallad för att hålla ordning på bedömningsrutinerna var Eva Holmgren, som också ställde samman de bedömningsunderlag som löpande skrevs in i tävlingsdataprogrammet.

När man har förmånen att vara med under en sådan här samling, så blir man imponerad men även tacksam över att kunniga entusiaster ställer upp för att arbeta med andra knivmakares verk i ett sammanhang som både skapar en bra tävling men också indirekt för knivmakeriet framåt genom att visa vilka normer som gäller och föra ut sina synpunkter till de tävlande genom de bedömningsprotokoll som ställs samman. Och det är inte något glassigt latmansgöra precis: De flesta av oss var nog möra både i kropp och hjärna när vi väl kom hem till bostaden. (Långresande Laszlo var inte hemma förrän efter midnatt söndag/måndag.)

Det är tur att trivselfaktorn så lätt blir hög i ett sådant här sammanhang – när folk med gemensamt intresse och personliga kvalitéer samlas och lever tätt inpå varandra på det här viset så går tiden fort och man har på ren svenska gôrskôj! *(Visste du förresten att Höör har sin märkliga stavning med två ö på grund av problem med postutdelningen?

Förr i tiden skrev man ofta när man skickade post inom sin egen ort t.ex. ”Kungsgatan 2, Härstädes” eller förkortat ”Här”. Man kan tänka sig hur många brev adresserade med spretiga handstilar som felaktigt hamnade i den lilla orten Hör. Därför beslöt Kungl.

Majestät till slut att det var Höör som platsen skulle heta och postkontoret fick lugn och ro).

16

En verklig SM-veteran i funderingstagen. Jan Martinsson var med som domare redan vid det första SM-et 1999 (Då förresten Laszlo tog storslam som tävlande, 1-1-1-2!)

En riktigt hängiven domare som Torsten går gärna ner på knä för att kolla rygglinjen!

KNIVMAK AREN N R 3 2013

i följd!

En sista koll av Eva Holmgren innan poängen skrivs in.

SM ALLT FR ÅN RI KOMME MER NÄSTA NUM 17

DEL 3

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Knivskolan 2013 – TEXT OCH FOTO: ULF BRANDT

För att kunna göra en sådan här kniv så underlättar det om man har tillgång till en del maskiner, men man kan göra det mesta med några handverktyg, slippapper och en borrmaskin.

Materialet som jag kommer att använda är ett eget blad slipat av AEBL-34, nickelsilver, tenn, vulkanpapp, mammutbete och masurbjörk. Mammutbiten kan naturligtvis bytas ut mot en bit av något horn från till exempel älg, ren eller buffel. Längst fram har jag Ulf Brandt. en bit nickelsilver, dels för att det är lätt att få tätt mot bladet och dels för att det blir en väldigt stark första bit.

FOTO: REBECKA BRANDT

Knivskolan 2013 skall handla om att tillverka en brukskniv. Jag kommer att visa mitt sätt att göra kniven och även ge tips som förhoppningsvis underlättar vissa delar av arbetet.

1

2

Jag använder Herdins pulverbets ”mörk mahogny” och lägger på mycket bets så att det suger in ordentligt. Akta så att inget kommer på horn eller liknande. Jag maskerar inte hornet med tape, eftersom att färgen då kan ”krypa” under tapen utan att det märks förrän man tar bort den, och då har färgen hunnit sätta sig ordetligt.

3

4

När betsen har torkat ordentligt (Skaftet känns inte kallt) så är det dags att slipa bort en del av färgen. Eftersom att fibrerna i Masurbjörk växer åt olika håll, så kommer också färgen att suga in olika djupt. Jag slipar tills en del partier av träet blir helt trävitt.

5 18

Om man inte vill ha mörka spår, så måste spåren slipas med en fin fil, eller fint våtslippapper (400-600 korn),

KNIVMAK AREN N R 3 2013

brukskniv

7

6

Nu lägger jag på gul narvsvärta, framförallt för att ändra färgen på ”mörk mahogny” till en varmbrun ton, men även för att få de trävita partierna gula.När skaftet torkat någon dag så är det dags att lägga på olja, och nu framträder verkligen färgerna på ett fantastiskt sätt. Jag använder Junkers rustic oil eller Danish oil, mer eller mindre förtunnad med lacknafta, beroende på hur länge jag har haft oljan. Kokt linolja blandad med lite lacknafta, går också bra.

Låt oljan torka helt (en dag eller två) och lägg på ny olja. Fortsätt olja in kniven och låt den torka, tills träet inte längre suger in olja. Torka alltid bort överflödig olja innan du lämnar den att torka. När kniven är mättad med olja så kan man lägga på mer olja och slipa med fint sandpapper 800-1500 korn, några gånger. Det här gör att små partiklar av trä och torkad olja fyller igen porerna och träet får en väldigt fin lyster. När kniven torkat klart så kan man polera den på en lumptrissa, med eller utan polervax. Nu är det dags för slidan. Den gör jag av rårandsläder, ca 2mm till 2,2 mm tjockt. Det finns lite saker kvar att göra på kniven, som att slipa ett spår på frontbiten, och att polera den, men det gör jag när slidan är klar. Jag gör en träholk på framsidan av knivbladet, dels för att få en snygg form på slidan och dels för att få ett bra stopp, när kniven sätts i slidan (holken kommer senare limmas fast inuti slidan).

9

8

Rita av bladet på en träbit som är bara lite tjockare än avståndet mellan bladets sida och frontbitens (bolstrets) utsida (linje 1) markera holkens över- och underkant på träbiten, samt rita linjer som utgår från dessa markeringar, och ”dra ut” till ca 1- 1,5 cm utanför bladets spets (linje 2). Samtidigt som bladet hålls på plats (linje 1) så ritas ven sen linje med en vass penna, för att markera hur tjock holken skall göras.

10

Såga ut holken lite utanför linje 2 och slipa till den så att den blir jämn och får samma bredd som knivens frontbit. Såga även ut en träbit eller plywoodbit som är lite smalare men längre än holken. Den här biten kan man använda som hjäp vid slipningen av holken. Fäst holken med en bit dubbelhäftande tejp, så slipper du slipa bort naglar och hud när du skall forma holken.

11

Rita av holken på en bit papp som är 1-1,5 mm tjockt och skär eller klipp ut ”pappholken”.

Pappholken behövs för att få en luftspalt mellan knivbladet och lädret i slidan.

19

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

12

12

Här har jag satt fast holken och pappholken med dubbelhäftande tejp. På bilden ser du gladpack som är avkapad till en smal rulle, samt floristejp som jag skär till i lämplig bredd och rullar den så att det blir som en ”kladdig” tråd som är lätt att fylla ut filspår med, för att sedan plattas ut med falsbenet.

13

Här har jag lindat på gladpack tills skaftet knappt syns. Jag börjar med att linda hela skaftet och bladet två lager. sedan försöker jag att inte linda något mer ovanför skaftets tjockaste punkt (som jag har mätt genom att lägga en smal pappersremsa runt skaftet och föra den bakåt över skaftet tills den släpper) Framför tjockaste punkten och ner till eller förbi frontholken lindar jag gladpack tills det inte går att se igenom den.

Det här gör att det blir lite luft mellan skaft och läder och möjliggör att kniven får ett fint ”klick” när den sätts in i slidan.

14

Innan jag lindat helt klart, så brukar jag ta en skalpell och skära upp gladpacken närmat klacken, och trycka ner den, för att få en mer markerad klack i lädret. Därefter lindar jag några varv till så att det blir tätt mot fukt.

16

15

Dags att göra mallen till slidan.

Vik ett papper i två delar och klipp bort en del av papperet (som på bilden) så att det blir lättare att hantera. Försök att centrera kniven så mycket som är möjligt, och markera sedan knivens konturer (omkrets) med naglarna.

Det är viktigt att sträcka upp papperet ordentligt innan du trycker med naglarna, annars kommer mallen bli för stor.

17

När du fått en nagelmarkering på papperet så fyller du i och jämnar till den linjen med en penna. Vik sedan ihop allen och kolla om linjerna på mallens båda sidor möter varandra ( dvs. om avståndet från vecket i papperet till markeringen, är lika lågt på båda sidor). Om så inte är fallet så gör man en markering mitt emellan den kortare och den längre sidan...

20

KNIVMAK AREN N R 3 2013

18

Om man inte kollar det här så riskerar man att slidan blir för stor eller för liten. När du gjort en bra markering så skall du lägga till dubbla lädrets tjocklek (eftersom utsidan av lädret har större omkrets än insidan) ca 4-5mm (linjen som den röda pilen pekar på). Linjen som är ritad utanför har jag lagt till för få tillräckligt med läder till pautingen. Jag kommer inte att beskriva pauting här, men det finns beskrivet i någon tidigare årgång av Knivmakaren.

20

Rita av mallen på lädret (med en kulspetspenna) och skär efter linjen. Nedre halvan vinklar jag ut kniven ca 30 grader för att sömmen skall gå ihop lättare, men skär vinkelrätt mot lädret längst upp (för att det inte skall synas en glipa i sömmen från insidan. På bilden syns en markering på var sida. Det är mitten av sömmen, där jag kommer börja sporra.

22

...halva tjockleken längst ner) Jag slipar ut några spår (som syns på bilden där jag börjar sy)...

19

Mät var kniven har sin tjockaste punkt och markera detta på mallen. Märk ut en punkt ca 1,5 cm högre upp än den tjockaste punkten, och rita en linje rätt ut från linjen. Det är hit du skall sy och en liten flik av lädret ovanför sista stygnet kommer ligga över lädret på andra sidan sömmen.

Vik mallen dubbel och klipp ut.

21

När lädret är utskuret så tunnar jag ut lädret mot spetsen (så att det är lite mer än...

23

... så att spetsen går lättare att sy ihop till en smal spets.

Nu markerar man en linje med nylonfalsbenet (det smalare spåret) och sporrar med start på mitten eller längst upp. När jag sporrat så rundar jag av spetsen och tar då hjälp av markeringarna för att få en jämn avrundning.

21

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

24

25

När sporrningen är klar så är det dags att börja syla. Jag har slipat ner min syl så väldigt tunn och vass, för att inte få onödigt stora hål, som försvagar lädret. Jag sylar med en vinkel så att sylen kommer ut ungefär mitt i lädret (något under mitten längst ner där lädret är tunnare. De sista tre stygnen (längst upp) gör jag lite djupare, eftersom belastningen på sömmen blir störst där. Jag öppnar upp sylhålen lite med samma sorts nål jag skall sy med. Jag har en nål fastsatt i en bit trä, som även används till att öppna upp hålen medan jag syr.

26

Nu är det dags att sy. Lädret läggs i blöt minst 5 minuter i ljummet vatten. Jag använder Fireline 0,20mm men det finns annan tråd också. Nålarna är nr 4 och tråden fästs med en enkel kärringknut. Lite drygt en meter tråd brukar räcka till en normalstor slida.

28

...första bilden, därefter vänds lädret så att insidan ligger uppåt och spetsen pekar...

22

27

Jag syr inte i de nedersta två sporrmarkeringarna. Tråden träs igenom som på...

29

...mot mig. Jag börjar alltid varje stygn från vänster (se bilderna) och lämnar en ögla på vänster sida, och lägger tråden över den andra tråden (en del av låsningen av stygnen).

KNIVMAK AREN N R 3 2013

30

Nu tar jag den andra nålen och syr tillbaka. När nålen kommit delvis igenom så...

32

...hårt. Sedan är det bara att fortsätta sy likadana stygn ända upp. För att få en jämn och snygg söm så är det viktigt att, kanten var jämn, att sylningen är likadan hela vägen, samt att man drar åt lika hårt i varje stygn.

34

Innan man sytt klart längst upp så är det bra att skära bort ena fliken (som skall överlappa)...

31

...lindar jag tre varv, som på bilden (två varv räcker med t.ex. tandtråd) och drar åt...

33

Om man gör rätt så ser stygnen ut ungefär så här Eventuellt så kommer lädret behöva blötas någon eller några gånger innan man sytt klart.

35

...skär rakt upp, och tunna eventuellt ut den flik som skall vara kvar.När man sytt helt upp så vänder man slidan och syr tillbaka två eller tre stygn. Nålen träs sedan ner mitt i sömmen och tråden dras ut, som på bilden.Vi väntar med att knyta tråden i sömmen till senare. Nålarna kan tas bort nu.

23

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

36

Nu sätter jag kniven i slidan och markerar var jag skall skära bort läder för att...

38

Eventuellt går det inte att få kniven ända ner (om lädret går högt upp) och då kan man få skära två ggr. Glöm inte att markera var upphängaren skall sitta. Mät ut bredden på D-ringen och skär rakt upp. Skär kanten upptill ca 45 grader.

40

Tunna ev. ut lädret lite för upphängaren. Sätt D-ringen på plats och sporra.

24

37

...få en lämplig överkant på slidan.

39

Nu skall tråden knytas så att knuten försvinner in i lädret.

Gör en trippel kärringknut och dra åt så att knuten försvinner in i ”sömmen”. Gör en till likadan knut och kapa sedan tråden kort.

41

Syla och öppna upp hålen ordentligt eftersom det är trångt och svårt att hitta...

KNIVMAK AREN N R 3 2013

42

...sylhålen när man skall sy. Sy som tidigare och när man sytt fram och tillbaka...

44

Nu grundfärgar jag slidan i en ljust gulbrun ton (liknande färg som det ljusa i skaftet. Jag fuktar först slidan med T-röd, gnuggar med färgen (rikligt) och sedan tvättar jag bort överflödig färg med T-röd (inte helt nödvändigt med tvättning, men det ger ofta ett jämnare resultat).

46

43

...knyter man så att knuten ligger inne i läderöglan. På bilderna syns den lilla läderfliken som överlappar. Den bör inte vara mer än 5-7 mm hög.

45

Jag lägger på ca två lager bred gladpack på kniven för att skarvarna mellan gladpacksremsorna inte skall rilla sig när kniven sätts i och ur slidan.

46

Nu är lädret fortfarande fuktigt och sviktar gärna tillbaka när man försöker forma det. Jag börjar med att arbeta in överkanten genom att dra översidan uppåt samtidigt som insidan trycks nedåt.

I nästa nummer fortsätter arbetet med kniven.

25

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Gemensam middag på väg hem under lördagen.

Skön tradition i Tornedalen För tre år sedan lades grunden för en återkommande tradition. Knivresa med Tornedalens Knivförening. Det hela började med en första resa till Ludvika och knivveckan där 2010. Andra året bar det av till Finland och Knivfestivalen i Kauhava. 2012 rullade bussen genom Sverige och efter några långa timmar kom vi fram till Norge och Elverums Jakt- och fiskemässa.

TEXT OCH FOTO ELIN LAAKSONEN

Intresset för resorna har varit stort, 20-25 av föreningens cirka 80 medlemmar, har åkt med och flertalet av dem har följt med alla tre åren. I fjol hade vi två nya förmågor med oss, Erik Lövenblad, 13 år och Jonatan Ekersund, 14 år, vilket sänkte medelåldern på sällskapet något.

Grabbarna gick med i föreningen förra året och har redan hunnit tillvecka flertalet knivar, i både trä och horn, och planer på fler finns helt klart.

– Det är roligt att umgås med alla på kursen, vi var 15 stycken i början men nu är vi kanske åtta-nio varje gång, säger Jonatan Ekersund.

– Det känns som att det är värt nått, man slösar som inte bort tiden, fortsätter Erik Lövenblad.

Tornedalens Knivförening har lokaler på fyra orter, i Övertorneå, Juoksengi, Svanstein och Pello och medlemmarna är både från svenska och finska sidan.

I Svanstein hålls kurserna tisdagar och onsdagar, i

26

Sixten Keisu översätter senaste numret av Svensk Knivförenings tidning för Toivo Jaaranen en av våra finska medlemmar.

Juoksengi är det tisdagar och torsdagar och i Övertorneå är det onsdagar. Därför är knivresorna men också bastukvällar under sommaren, ett sätt att samla de utspridda medlemmarna på ett och samma ställe så de kan lära känna varandra och umgås. Resorna betalas av medlemmarna själva, i år kostade det 1 800 kronor per person, men även pengar från det årliga knivlotteriet användes.

Den inhyrda bussen rullade iväg från Övertorneå på onsdagskvällen, vi spenderade natten i bussen och anlände till Toneheim Folkhögskola, ett par mil utanför Elverum, på eftermiddagen. Elverums Jakt- och fiskemässa firade 50-års jubileum och bjöd på ett stort

KNIVMAK AREN N R 3 2013

En otroligt vacker halvhornskniv med 24karat guldinlägg och blad tillverkad av Jan Jonsson.

En av knivarna med någa år på nacken.

utbud. Närmare 200 utställare fanns på plats under fyra dagar späckade med aktiviteter och uppvisningar.

Mässan brukar ha kring 30 000 besökare varje år. Efter en god frukost på Folkhögskolan åkte vi till Elverum och mässan. Området var stort och låg i anslutning till Norsk skogsmuseum, en riktigt härlig miljö perfekt för mässan.

Vi åt gemensam lunch på parkeringen där vi grillade korv och pratade om vad vi hunnit se. Efter att ha bara sett cirka hälften var många väldigt positiva, det var en riktigt bra mässa. Efter lunchen vandrade vi tillbaka in. Det tog tid att se allt och det gick inte snabbare när man väl hittat till hantverksområdet, många fann gamla bekanta men också nya bekantskaper. Norsk Knivförening fanns på plats men vi hittade också en hel del svenska knivmakare.

Att prata med de norska knivmakarna var aldrig något problem för våra finskspråkiga medlemmar. En del norrmän kunde finska men oftast så översattes frågorna från norska till finska och sedan svarades det på svenska.

Man kunde inte annat än att le åt dessa samtal där språket inte var så viktigt, de var helt försjunkna i samtalsämnet om olika tekniker, material, färg och form.

Fredagskvällen spenderades på Folkhögskolan där vi grillade och åt gott. Under vistelsen året innan i Kauhava hade vi turen att träffa på en dragspelare som kunde ackompanjera oss under våran allsång, denna gång hade allsångshäftena lämnats hemma men vi hade en härlig kväll ändå. Lördagsförmiddagen spenderades även den på mässan. Många passade på att köpa sådant man sett under fredagen, andra som kände sig nöjda väntade vid bussen. När bussen sedan rullade iväg på eftermiddagen var alla tillfreda. Det hade varit ett par fantastiska dagar med härligt sällskap, bra boende och riktigt, riktigt bra mässa. Nu väntar vi bara på att älgjakten ska vara över, så börjar knivkurserna igen!

Knivpyssel i Söderhamn Under hösten 2012 och våren 2013 har ett antal medlemmar träffats varannan onsdag för att pyssla med knivtillverkning tillsammans. Även andra med intresse för att lära sig knivmakeri har deltagit.

Pysselkvällarna var från början tänkta till att vi som slöjdar skulle kunna göra det tillsammans och med det man hållit på med för dagen men med tiden har önskemål om mer målinriktade kvällar kommit upp till exempel hur man syr en slida eller gör holkar. Stefan Heldt och Owe Pettersson med flera har stått för olika delar av temaarbetena och hur resultatet blivit hoppas vi få se på årets knivdagar som i år kan kallas knivdag.

Föreningen har valt att samarbeta med Söderhamns Tennissälllskap som ordnar en antik- och samlarmässa varje år. Ni som var här på SM 2010 kanske ni kommer ihåg att den gick av stapeln samma helg. Förhoppningen är att mässan som lockar mellan 3 000-5 000 besökare varje år även ska locka en större publik att se bidragen i vår knivtävling. Årets knivdag blir lördagen den 26/10 kl.10-16 i Söderhamns Tennishall på Hällåsen.

Välkomna.

MATS HOLMBERG SÖDERHAMNS KNIVGILLE

27

K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Två profiler har gått ur tiden Mitt under knivveckan i Ludvika nådde oss budet att Mats-Ingvar Svensson alias Hagge hade gått bort.

Det kändes tungt att just under knivveckan få budet, även om vi visste att Hagge kämpade mot den svåra sjukdomen.

Hans närvaro har ju under lång tid varit given på de större knivträffarna i både Sverige och Norge, och han har alltid varit en välkommen och uppskattad gäst.

Någon dag senare nåddes vi av ytterligare ett dödsbud.

Den kände och mycket duktige knivmakaren Bruno Johansson i Vagnhärad hade efter en kort sjukdomsperiod lämnat det jordiska.

Det var framförallt i Ludvika som Bruno visade sina välgjorda hornknivar och smycken.

Vi deras vänner tackar för åren tillsammans och lyser frid över deras minne.

STIG SJUNNESSON

KNIVDAG I SÖDERHAMN LÖRDAG DEN 26 OKTOBER 2013 I TENNISHALLEN VID HÄLLÅSENS IDROTTSANLÄGGNING I SAMARBETE MED ANTIK- OCH SAMLARMÄSSAN

ns favorit e k li b u p & iv n k Årets Öppet 10.00–16.00

Söderhamns knivgille inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår tävling. Svensk Knivförenings regler gäller. Upplysningar om dessa finns på www.svenskkniv.se Följande klassindelning tillämpas: Trad brukskniv klass A och B. Utvecklad brukskniv klass A och B, Smyckekniv miniatyr Konstkniv, mindre, Teamwork Rookieklass. Jakt- och fiskekniv Ungdomsklass Diplom till varje deltagare.

Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag.

Alla som erhållit 1–3 pris i Söderhamn tävlar i klass A övriga i B. Tävlingsbidragen skall vara arrangören tillhanda senast 16 oktober!

Sändes till Håkan Ellfors-Johansson, Segelviksvägen 116, 826 91 Söderhamn.

Anmälningsavgiften 100:- insättes på bankgiro 5958-1199 i samband med anmälan.

Upplysningar kan erhållas av Håkan 0270-281135 eller stig 0270-16760.

Ingen anmälningsavgift i ungdomsklass.

Prisutdelning 15.00. Knivarna avhämtas därefter eller återsändes mot postens avgifter. Årets tema är jakt- och fiskeklass.

Förutom knivmakare, smeder och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten.

Välkomna till Söderhamn denna dag Arr: Söderhamns knivgille i samarbete med Söderhamns tennissällskap, Studiefrämjandet och Kultur & Samhälle

28

KNIVMAK AREN N R 3 2013

0

Slöjd-Detaljer 2013/2014

1

Vi levererar allt för Pappersfjärilar

2 4 5 6

Materialsatser

3

KNIVMAKAREN

Allt roligt på ett ställe!

Akrylmålning

7 8

Smyckesdetaljer

9

Frostfärger

10 11

Katalog 2013/2014

12 13

Bakning

Peacesmärken

14 15

LED-belysning

17 18 19 20 21

Scrapbooking

23

Sverige

22 24

www.si-knives.se

Handla snabbt och enkelt på www.slojd-detaljer.se

Katalogen gäller t.o.m. juli 2014.

16

Lergodslera Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@slojd-detaljer.se

Följ oss på facebook

för dig med skaparlust!

!

en här

Nu är d

25 26 27 28

log a t a k y N 14 0 2 3 1 0 2

29

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

Butik Skara Axvallagatan 10 532 37 Skara Butik Stockholm Mäster samuelsgatan 56 111 21 Stockholm

www.slojd-detaljer.se Kundtjänst: 0511 - 267 67 order@slojd-detaljer.se

Raw Material Damasteel har lång erfarenhet av framställning av damaskstål. Våra medarbetare är delaktiga i hela processen, från tillverkning till distribution – över hela världen. I deras händer finns en passion för yrket som syns på slutresultatet.

Ett rostfritt stål där design väger lika tungt som kvalitet.

0293-306 00 | damasteel.com

29

Stålet köper du även via Nordell Knives. 0651-163 80 | nordellknives.com

KNIVMAKAREN NR 4 2011 K NIV MAK ARE N N R 3 20 13

Missa inte vår

hemsida!

Syns du inte?

Annonsera!

Bättre affärer med en annons i Knivmakaren

www.svenskkniv.se

Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 30

se

KNIVMAK AREN N R 3 2013

Flugan surrar... ...om den svara konsten att ge och ta stryk utan bestående skador ”Vad tycker du?”, frågar polarn Pär och visar sitt senaste skapelse. ”O vad fint!” lyder svaret från medmedlem av ”Sällskapet för ömsesidig beundran”. Ett förutsägbart standardsvar, som förlorar signifikans för varje gång den automatiskt upprepas. Sen finns den andra varianten. ”Vad tycker du?”, frågar jag polarn Bert och visar stolt mitt senaste jaktknivsprojekt. ”Tja” säger Bert, den ser ut att ha fått en rejäl spark i baken och krympt ihop i rena förskräckelsen. Klonk! Där fälls taggarna ut i försvar av ömtåliga knivmakarsjälen. Skölden är komplett och ogenomtränglig. Berts visdomsord skulle har gått förlorade om jag inte har haft vanan inne att få på pälsen.

Så efter att har ruskat om min sårade stolthet, tänkte jag till och ritade om, till nytta för kniven, mig och kunder.

Tack Bert.

När man blir tillfrågad, borde man fråga sig varför.

Varför frågar hen?

1. Vill hen ha sin förträfflighet bekräftad?

2. Har hen fått vaga misstankar att något är galet och vill höra second opinion?

3. Vill hen ha ett bollplank, att pröva en tanke, idé, ett koncept.

4. ...

Varför svarar jag?

1. Vill jag visa min egen förträfflighet?

2. För att hen ska inte ska få för sig att vara någon särskild.

3. För att hen inte skall bli sårad och jag får äta upp det vid senare tillfälle.

4. För att jag är nörd och tänder på vad som har mig visats mig.

Själv härstammar jag från en miljö där två personer har tvångsmässigt tre åsikter om samma sak. Av princip.

Det är inte speciellt fruktbart.

Här hemma har vi samma åsikt om det mesta. I princip.

Och det är inte speciellt fruktbart.

Det är speciellt fruktbart när olika åsikter möter varandra och förändras i detta möte.

Men vänta nu!

Vad är det egentligen jag surrar om?

Det är bra att lära sig ta stryk.

Det är bra att lära sig ge stryk.

Det är bra att lära sig att ge och ta stryk på ett konstruktivt sätt.

Innan vi sätter igång borde vi klargöra Varför tillfrågas vi?

Varför tillfrågar vi?

Varför får vi svar?

Varför svarar vi?

Kritik kan lätt komma på glid mellan konstruktiv till destruktiv via meningslös.

Upp till tävlan kamrater! Där är chansen störst att få bedömning av (förhoppningsvis) kompetenta domare och (förhoppningsvis) konstruktiv kritik i form av skriftiga protokoll. Kanske lär man sig med tiden både ge och ta emot stryk utan bestående skada, men med bestående FLUGAN verkan. Ha det...

Syns du inte?

Annonsera!

Bättre affärer med en annons i Knivmakaren Kontakta Gunnar Holmberg 0152-155 04 eller k.gunnar.s@glocalnet.net

31

Returadress: Bruksvägen 6N N R K NIV MAK ARE 826 62 Norrala

B

3 20 13

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

SM 2013 I NÄSTA NUMMER AV

32