Knivmakaren 2014 nr 2

KNIVMAK AREN N R 2 2014

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 2 2014

KNIVSKOLAN

2014 TEMA STÅL HELT SÅLD PÅ

JAPANSKA

KNIVAR

VISA ATT

DU GILLAR

FÖRENINGEN

ANDERS HEDLUND 1

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

2

KNIVMAK AREN N R 2 2014 K NIVMAK AREN N R 2 2014

Laddad för säsongen M

ed vårens och sommarens intåg så inleds säsongen med knivutställningar och mässor.

Själv tillsammans med kompisar i Grundsunda Knivgille o Knivmakare i väst besökte jag i början av maj Knivmässan i Fredrikshamn, Danmark. Mycket trevligt, träffade gamla och nya knivvänner, köpte material, (alltid fynd) blev inspirerad av många och hör och häpna vann en mycket fin och välgjord kniv på lotteriet tillverkad av Dansk Knivförenings ordförande. Avslutningen på lördag kväll – en riktigt trevlig fest, god mat och dryck, bra musik, bra gemenskap. En mycket trevlig mässa, väl värd att uppleva, kommer definitivt att besöka den fler gånger.

SM-förberedelserna är i full gång, ser i skrivande stund ut att bli ett riktigt bra arrangemang. ”Matfesten” i Skellefteå sista helgen i augusti drar mycket folk (tidigare år 5 0006 000 stycken.) Vår temaklass för i år kökskniven och UDDEHOLMS INVITATIONAL – Kockkniven bör passa alldeles utmärkt i sammanhanget.

Som ni kanske sett på nya hemsidan har vi skaffat oss en web-shop där vi tillsammans med Alenius inc. (se artikeln i tidningen) håller på att ta fram ett sortiment med tröjor, västar, kepsar med mera.

Och för varje gång ni enskilt eller er förening handlar går en slant till Svensk Knivförening.

Många lovord om vår tidning framförs till mej och andra i styrelsen i stort sett vid varje nummer men också synpunkter om ”för lite bilder på bruksknivar”. Vi behöver foton på era bruksknivar, skicka gärna bilder på era knivar till vår redaktör Mats Gyllsand så kommer Knivmakaren också att innehålla mer bildmaterial på bruksknivar.

Under Ludvikadagarna kommer vårt Årsmöte att avhållas på fredag kväll, där bland annat styrelsens arbete kommer att granskas. Själv tycker jag att samarbetet i gruppen fungerat utmärkt och i en mycket konstruktiv anda.

Avslutningsvis vill jag önska er en fin och trevlig sommar, hoppas vi ses i både Ludvika och Skellefteå och att ni skickar in tävlingsbidrag till båda tävlingarna.

Må väl, knivvänner!

Dick

Innehåll nr 2 2014 Ledaren

Laddad för säsongen

Anders Hedlund

15 år med ständig utveckling

Såld på kockknivar

Pär Johansson blickar mot öst

Visa att du gillar

Nya fräscha profilprodukter

Knivskolan 2014

I år handlar det om stål!

Tack för alla skratt

Gunolf Pålsson har lämnat oss

Allt om SM 2014 Tävla, missa inte detta!

3 5-11 13-16 18 20-26 27

31

Framsida

Vi har kollat upp Anders Hedlunds utveckling – 15 år och det blir bättre och bättre.

FOTO: SHARPBYCOOP.COM

3

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Dick Gidlöf, Husum Erik Johansson, Stockholm Rickard Perman, Umeå

KASSÖR:

Stig Sjunnesson, Vessigebro

LEDAMÖTER:

Pär-Olof Eklund, Skellefteå

Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Martin Johnsson, Ödsmål

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Jan-Ove Andersson, Bjurholm Torsten Häller, Lysekil Sune Oskarsson, Ullared

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Dick Gidlöf 070-581 10 06 Stig Sjunnesson 0346-77 40 51 Rickard Perman 070-580 43 29

ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0550-311 31, 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Västra Grubbgatan 2B, 931 64 Skellefteå Tel: 0910-562 40, 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

utkommer 19/9 2014

Material och bokning av annonser senast 10 augusti 2014.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2014 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2014”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Dalarnas Knivförening c/o Lars-Gustav Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik tel: 0248-144 82 070-655 2763

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06 Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Grundsunda Knivgille c/o Dick Gidlöf Nybovägen 12 896 31 Husum Tel: 0663 - 617 51 070-581 10 06 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82

Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Lars Billström Enebobacken 2 511 58 Kinna Tel: 0320 - 130 50 billstrom.lars.e@telia.com

Skellefteå Knivgille c/o Martin Hofverberg Vikströmsvägen 2 932 35 URSVIKEN 0910-51518 e-post: ma.hofverberg@ gmail.com Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927 - 211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070 - 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb Värmlands Knivklubb c/o Åke Noord 6:e Villagatan 15 65341 Karlstad tel. 054-185996 mob. 072-7010054 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68 Knivmakare Öst c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Tel: 011 - 10 13 60 Mobil: 070 - 541 05 21 kent.knives@telia.com

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Användarnanm och lösenord till medlemssidorna: medlem123 (ett ord) – båda fallen!

KNIVMAK AREN N R 2 2014

ANDERS HEDLUNDS

UTVECKLING

I Knivmakare i västs 10-årsjubileumsskrift kunde man läsa om året 1999 och den knivmässa som arrangerades då: ”På lördagsmorgonen kom en mycket försynt yngling och frågade om det händelsevis fanns plats på någon bordshörna för att visa några egentillverkade knivar?

Ynglingen hette Anders Hedlund, vår i dag mest lysande stjärna inom gebitet. Han fastnade som vi andra i Knivmakare i väst, vilket vi är både stolta och glada över.”

5

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

D

et var då det. I dag behöver inte Anders fråga efter någon bordshörna, han har kommit därhän att han till och med blir inbjuden till knivmässor i USA tillsammans med en liten utvald skara av världseliten inom knivmakarkonsten. Mässor dit bara ett hundratal inbjudna samlare har tillträde och där dessa får möjlighet att skriva ner önskemål om att få köpa vissa objekt och sedan efter lottdragning (!) kan få lov att införskaffa dyrgripen. Man kan alltså som besökare råka ut för att åka över hela kontinenten, ha otur i dragningen och få åka tomhänt hem.

2003

Skilda världar Det är verkligen två olika världar som Anders har förflyttat sig mellan. Och den förflyttningen har varit en följd av en enastående utveckling parad med en nyfikenhet att pröva på nya tekniker och finna nya uttrycksformer. På de första bilderna i Knivmakaren från år 2000 av Anders tävlingsknivar – då rena bruksknivar – kan man se sådana dåtida ovanligheter som karvsnitt och inlägg av tenntrådsslingor på slidorna. Senare kom skärningen ibland att kombineras med pauting och inlägg av till exempel rockaskinn. Sömdesignen utvecklades också, och naturligtvis prövade den alltid nyfikne konstnären även på scrimshaw. Allt som verkade kunna göra knivarna ännu elegantare och ännu svårare att göra måste testas.

Ett avgörande steg i utvecklingen var när Anders gick en femdagars gravyrkurs i Kinna under ledning av Master Engraver Sam Alfano. När man hör Anders berätta om den erfarenheten verkar det som om metallgravyr var det överlägset svåraste han någonsin gett sig på.

Efter den första dagen tycktes det ouppnåeligt att ens kunna åstadkomma en rak och jämntjock linje. Flera av kurskollegorna stönade ”det går aldrig” och funderade till och med på att åka hem. Men naturligtvis släppte det och för perfektionisten Anders blev det nog en extra sporre att bli mästare även på detta område. Detta märks framför allt inom det område som numera kommit att bli hans huvudverksamhet, exklusiva fällknivar som kombinerar design och utsökt materialval med en sällsynt hantverksskicklighet. Där är just gravyren ett väsentligt inslag.

Men det är en skicklighet som måste underhållas.

– Har jag varit borta från gravyrutrustningen några veckor, berättar Anders, är det helt uteslutet att ta tag i en avancerad fällknivsgravyr igen utan att sätta igång att träna ordentligt först. Inte en linje får bli fel, symmetrin i ett mönster måste vara hundraprocentig.

2003

Viktigt att tävla Under en tioårsperiod var Anders en flitig tävlande och han har också alltid talat om för nya knivmakare att tävlandet är den viktigaste vägen till egenutveckling.

Förutom ett antal segrar i olika nationella tävlingar och i Ludvika så har han under åtta SM tagit inte mindre än

6

2003

KNIVMAK AREN N R 2 2014

2004

2005

2005 2005 7

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

20 förstaplaceringar. Och det mest fantastiska är att dessa topplaceringar har kommit i hela nio olika tävlingsklasser: Traditionell brukskniv, Förfinad brukskniv, Öppen klass, Fulltångekniv, Fällkniv, Specialklass, Teamwork, Smyckeskniv miniatyr samt Slipade blad. Det om något visar väl på en enorm kompetensbredd!

The Buster Award Förutom dessa tävlingsframgångar har Anders bland annat erhållit Publikens Pris och belönats med Jonny W Nilssons Hederspris samt Lysekils kommuns Kulturpris.

En alldeles speciell upplevelse var det för Anders när han under den internationella knivmässan ECCKS i New York år 2010 helt plötsligt hörde i högtalarna att han kallades till scenen. Han tilldelades där den mycket exklusiva utmärkelsen The Buster Award, instiftad till minnet av den legendariske amerikanske knivmakaren Buster Warenski. På internet kan man också läsa i ett referat från mässan “Another who I was impressed with, was new-to-me Scandinavian maker Anders Hedlund and his delightful wife. Good stuff.”

I dag arbetar Anders mest med beställningsarbeten, vilket kanske kan vara både på gott och ont. Det är naturligtvis tryggt att arbeta mot beställningar, men det kan eventuellt kännas något hämmande på kreativiteten.

– Jag kan få en beställning på en kniv, en kniv som ska se ut precis som en som kunden har sett tidigare. Det är okej, men jag gör alltid någon ändring, jag vill att knivarna ska skilja sig åt något, säger Anders.

2007 2007

Långa pass i verkstaden Tidspressen blir ofta påtaglig, eftersom beställningarna också skall varvas med knivar som skall lanseras på de mässor som Anders har valt att medverka på. Han har fördelen att ha tillgång till en välutrustad verkstad på sin arbetsplats, som han själv till dels kompletterat med utrustning för knivtillverkningen, och där tillbringar han oftast ett par timmar om dagen före eller efter arbetet.

– Jag åker till jobbet vid femtiden och jobbar ett par timmar i verkstaden, när jag slutar blir det ytterligare ett par timmar innan jag åker hem, säger Anders.

Ritnings- och gravyrarbetet gör han dock hemma i bostaden.

– Det är tack vare min fru att jag har gravyrutrustningen hemma. Efter kursen i Kinna ville jag köpa en, men jag backade för att priset var så högt. När hon gick en kurs senare stod maskinerna här hemma efter ett tag, säger Anders och skrattar.

Det har som synes varit en spännande och kreativ utveckling i Anders Hedlunds knivmakeri. Och det kommer garanterat att vara lika spännande att följa de olika framtida projekten.

8

2007

2007

KNIVMAK AREN N R 2 2014

2008

2010

2009 2011 2009

2011 9

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

2013

2013 10

2014

2014

KNIVMAK AREN N R 2 2014

2013

2014

2014

2014

11

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

12

KNIVMAK AREN N R 2 2014

SÅLD PÅ

kockknivar

Whisky och hängivenhet kan leda långt – i det här fallet ända till Japan. Pär Johansson i Skellefteå har en dröm som snart kan vara förverkligad – en dröm om den perfekta kockkniven, och hur man slipar den.

TEXT P-O EKLUND

13

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

E

fter 28 år som kock vet Pär Johansson i Skellefteå vad han talar om när det gäller kockknivar.

– Det finns dagar när jag hackat mer grönsaker än vad många gör under en livstid. Då är det viktigt att ha en kniv som är vass, väl balanserad och greppvänlig, så att man orkar jobba länge. En bra kniv gör jobbet bättre och lättare. Men det är inte förrän man prövat bra och dåliga knivar samtidigt som man känner skillnaden, säger han.

Gediget hantverk Fascinationen för de japanska knivarna började egentligen med whisky. Pär är medlem i en whiskyklubb. Efter ett antal resor till Skottland ville man ”gå till botten” med intresset och valet föll på Japan, och framför allt på destilleriet Yamazaki.

Väl där fann han några småbutiker med köksgeråd. Där och då upptäckte han vilket utbud som fanns. Inte minst av knivar. Sälja knivar på nätet var en tanke han länge närt. Nu såg han möjligheten att förverkliga den och fick besöka knivtillverkarna RyuSun Hamono Co., ett anrikt familjeföretag med tre generationer verksamma i bolaget.

– För mig blev rundvandringen i fabriken en ren njutning, jag kunde frossa i ett gediget hantverk. Här produceras knivar med en omsorg, ett kunnande och en yrkesstolthet som väcker respekt. Inga digitala mätinstrument, det är i stället ett tränat öga och en känslig hand som avgör när en kniv nått den kvalitet som yrkeshedern kräver.

Förespråkar kvalité I dag bedriver Pär Johansson en liten näthandel med japanska kockknivar.

– Jag har relativt få knivar som jag säljer, men urvalet är tillräckligt.

Han förespråkar kvalitet, men ogillar snobberi.

– Många har fina kök med dyra maskiner, men billiga och dåliga köksknivar. Knivar för 500–1 000 kronor brukar vara industriellt utstansat skräp. Lägger man på några hundralappar får man en mycket bättre kniv.

Samtidigt menar Pär att man behöver ha billigare, mer oömma knivar för att skära till exempel plastförpackningar eller pumpor med hårt skal.

– Om man gör något som riskerar att skada eggen, använd en billig kniv.

De dyrare knivarna har bättre stål, och håller därmed skärpan längre, men är också skörare, vilket kräver viss skötsel. De är balanserade, tyngre, ergonomiskt

Grönsaksknivar Nakiri under tillverkning hos RyuSun. FOTO: JONAS LUNDQVIST

utformade och, inte minst viktigt, taperade. Det ökar deras användningsområde avsevärt.

Skillnaden på europeiskt och japanskt Det finns några avgörande skillnader på europeiska och japanska kockknivar. Stålet i de japanska ligger på 62–64 HRC , de europeiska har en hårdhetsgrad på 58–60. Slipvinkeln är också olika, 14–15 grader på japanska, 20–24 på europeiska.

Bladryggen på de europeiska knivarna är ofta grövre.

De brukar ha vad som kallas Western style-handtag. På de asiatiska är variationen större med handtag som kan vara raka, ovala et cetera, de använder dessutom mycket naturliga material.

Tonvikten är lagd på egenskaperna. Många japanska knivar är enkelslipade, det vill säga raka på ena sidan (beroende på att man ofta skär råvarorna i längsgående tunna skivor). Bladen är av yppersta stålkvalité, damaskerade och med en kallhamrad yta på ovandelen.

En finess inte utan avsikt.

– Förutom de rent estetiska aspekterna släpper det lättare när man skär med ett sådant blad.

Och nu en liten japansk knivspråklektion.

Santoku är en trubbig allroundkniv med ganska rak egg.

Nakiri är en grönsakskniv med rak egg.

Suji Hiki är en lång och smal trancherkniv.

Det finns många, många fler.

Förvaringen största problemet När vi kommer in på skötsel och handhavande har Pär Johansson bestämda åsikter. Han menar att förvaringen är ett av de största problemen.

Låt knivarna bo i de lådor de levererats i. Visst finns andra möjligheter, som magnetlister. Men en del magneter är så starka att det riskerar att skada eggen när

14

KNIVMAK AREN N R 2 2014

Pär Johansson i samspråk med medarbetare på knivföretaget RyuSun. FOTO: JONAS LUNDQVIST

15

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

Farfar Masutani bearbetar en slipsten. Arbetsställningen?

FOTO: JONAS LUNDQVIST

kniven ska tas loss. Om de ligger löst i en kökslåda är risken för skada uppenbar.

Skölj av kniven direkt efter användning. Oftast räcker det med bara vatten. Diska aldrig en kockkniv i diskmaskin. Temperaturen är för hög – kniven mår inte bra – och maskindiskmedel är frätande och ger fläckar på bladen.

Slipa kniven kontinuerligt. Den får aldrig bli för slö, då är det jobbigt att få den riktigt vass igen. Man kan använda porslinsbryne men risken är då att man inte håller vinkeln på eggen och får en trubbigare egg.

Knivarna mår bäst av att handslipas på brynsten. Det är ingen jätteinvestering. Stenen ska ligga i vatten innan användning. Det är en konst att lära sig tekniken, men resultatet blir oslagbart.

16

Skär aldrig djupfrysta eller halvfrysta varor. De riskerar att skada eggen. Var varsam med alla hårda material.

Använd en billigare kniv för sådana moment.

Använd inte skärbrädor med för hårt material.

Träskärbrädor är att föredra. I plastskärbrädor skär man för djupt.

Hög svensk kvalité Pär Johansson är som hängiven flugfiskare, och flitig användare av brukskniv, fascinerad över den höga kvalitén i såväl svensk stålframställning som i själva knivmakeriet.

När det gäller fascinationen för japansk knivtradition har han en dröm. I kontakterna med företaget RyuSun har han undersökt möjligheten att under några veckor få fördjupa sig i handslipningens konst.

En dröm som håller på att förverkligas.

Bara familjeföretaget får förbereda arrangemanget är han välkommen tillbaka.

Det är ingen tvekan – han är såld på japanska kockknivar.

KNIVMAK AREN N R 2 2014

2014 Svensk Knivförening kallar till

ÅRSMÖTE Fredagen den 11 juli 2014 kl.18.30 i LUDVIKA Lokal: Ludvika Församlingshem (350 m SO utställningsområdet) Årsmötets obligatoriska ärenden enligt stadgarnas §6

Du är väl vän med oss på

Facebook? https://www.facebook.com/knivforening?fref=ts

1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av ordförande för mötet och av styrelsen utsedd sekreterare.

4. Godkännande av dagordning för årsmötet 5. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare 6. Fråga huruvida årsmötet behörigen utlysts 7. Val av förberedande valberedning 8. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse 9. Föredragning av revisorernas berättelse 10. Fastställande av balansräkningen 11. Fastställande av årsavgift för kommande kalenderår 12. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 13. Fråga om användning av årets överskott 14. Fastställande av verksamhetsplan samt styrelsens presentation av rambudget 15. Val av föreningens ordförande* 16. Val av sekreterare, kassör samt fyra styrelseledamöter och minst två suppleanter* 17. Val av två revisorer samt en revisorssuppleant* 18. Val av valberedning 19. Övriga val 20. Omedelbar justering av §15 – §18 21. Behandling av förslag som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som väckts av medlem eller medlemsförening 22. Fråga om sanktion för medlemsförening att arrangera Kniv-SM 2015 23. Information från styrelsens kommittéer (ej beslutsärende) 24. Avslutning. *Gäller dem vars mandatperiod går ut vid årsmötet Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av sekr.

Rickard Perman på tel. 070 - 580 43 29, 14 dagar före årsmötet.

Välkomna! /Styrelsen

17

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

Agneta Alenius och Dick Gidlöf undersöker lämpliga profilprodukter för Svensk knivförening.

Visa att du gillar

G

FÖRENINGEN

enom ett samarbete med företaget Alenius Inc. i Örnsköldsvik finns det åter igen möjlighet att köpa produkter med Svensk Knivförenings logga. Agneta Alenius, som driver företaget, gör broderad logotyp på alla typer av klädprodukter, allt från kepsar till jackor eller byxor. Genom den teknik hon använder görs produktionen efter de beställningar som kommer in, enstaka produkter såväl som massproduktion.

Samarbetet gör det också möjligt för lokala knivföreningar eller privatpersoner att beställa egna profilprodukter. Nya logotyper /symboler innebär naturligtvis en framställningskostnad, men därefter är det möjligt att beställa det antal man önskar. Det finns ingen minimigräns för antalet produkter.

Dick Gidlöf, som varit Svensk Knivförenings representant i uppgörelsen med Agneta Alenius menar att det är viktigt att vi blir synligare i knivsverige, och detta är

18

en bra möjlighet för såväl föreningar som privatpersoner att profilera sig. Just möjligheten att beställa enstaka produkter borde göra det intressant för många.

En annan fördel i uppgörelsen är att Svensk Knivförening får provision på beställningarna.

Beställningen görs via hemsida eller genom personlig kontakt med företaget. Klicka på länken på Svensk Knivförenings hemsida eller använd följande adress: www.aleniusinc.se/svensk-knivforening Här finns ett urval produkter med Svensk Knivförenings logo; väst, pikétröja, keps, ryggsäck m.m. Agneta Alenius betonar att samarbetet är i ett uppstartningsskede, och att det efterhand kommer att finnas fler produkter att välja på.

I samband med Knivveckan i Ludvika och Kniv-SM i Skellefteå kommer några produkter med Svensk P-O EKLUND Knivförenings logotyp att säljas.

KNIVMAK AREN N R 2 2014

Vi levererar allt fรถr

KNIVMAKAREN

www.si-knives.se Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

19

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

KNIVSKOLAN

2014 TEMA STÅL

20

Den här gången har vi valt att föra in en översättning av en artikel om knivstål av Joe Talmadge, vilken publicerats på ZKnives hemsida. Den innehåller en del fakta som kan vara bekanta för ett fåtal, men förhoppningsvis kan vara till nytta för ett flertal. ÖVERSÄTTNING OCH FOTO: LARS BILLSTRÖM

KNIVMAK AREN N R 2 2014

Vad bestämmer ett ståls egenskaper?

A

. Introduktion

Stålet är bladets hjärta. Sökandet efter högpresterande stål har lett till ett antal underbara material under senare år. Stålet i sig är naturligtvis inte det enda som avgör en knivsbruksegenskaper. Härdning, bladgeometri, skaftets geometri och material påverkar alla hur en kniv klarar av särskilda arbetsuppgifter. Dessa olika kvalitéer kan emellertid vara svåra att mäta. Du kan inte genom att se på ett blad avgöra hur väl det har härdats och du kan bara göra kvalificerade gissningar om hur väl bladet och skaftgeometrin kommer att fungera.

Vad gäller själva stålet kan du däremot få en fullständig lista på legeringar, något mätbart och på något sätt tillfredsställande.

Som en konsekvens är det lätt att hamna i fällan att lägga alltför stor vikt vid själva stålet. En kniv är mer än stål och det är viktigt att inte glömma det. Dessutom så har många moderna stålsorter så goda egenskaper att knivbeslut ofta kan baseras på andra faktorer än marginella förbättringar i stålegenskaperna.

Frågor som ”vilket är det bästa stålet” eller ”rangordna följande stålsorter från det bästa till det sämsta” kommer ofta upp. Svar på detta kan aldrig bli fullständiga, för beroende på knivens användningsområde, bladgeometri och kvalitén på härdningen kan gränsen mellan vad som är ”bäst” och ”sämst” vara mycket flytande. Om du vill göra ett kvalificerat beslut vad gäller stålsorter, så försök att lära dig stålegenskapernas grunder och gå vidare därifrån.

21

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

B. Slipning för att ge olika egenskaper Detta betyder inte att betydande fördelar inte kan uppnås genom att välja rätt stål för uppgiften. I själva verket är det så att valet av stål väsentligen kan påverka knivens egenskaper. Men för att verkligen lyfta fram egenskaperna hos ett specifikt stål, så måste du dra nytta av fördelarna hos ett bättre stål genom att ta hänsyn till dessa i din slipningsplan. Om ett mjukt, sprött stål kan göra sitt jobb om det slipas med 25 graders eggvinkel så kan kanske ett starkt, hårt stål ge dig några marginella förbättringar av egenskaperna om även det slipas till 25 grader. Men för att verkligen lyfta fram egenskaperna hos det bättre stålet, så försök ta ner eggvinkeln till 20 grader eller mindre. Fördelarna hos det bättre stålet är att det är starkt och hårt nog att svara upp med en liten eggvinkel – och mindre eggvinklar utklassar på ett påtagligt sätt större eggvinklar. Det är lätt att få en 10-mot-1 förbättring av egenskaperna för vissa skärningsuppgifter genom att gå ner 5 grader på din eggvinkel.

Detta leder fram till huvudregeln: För att verkligen uppleva fördelarna hos ett bättre stål, så utnyttja detta stål i din slipningsuppläggning. Om du kommer att slipa alla dina knivar med samma eggvinkel oberoende av stålslag, så undervärderar du nog valet av stålkvalitet något.

På internet ser jag ofta någon som gör inlägg om att han vill uppgradera från en viss stålsort till en annan för sitt fällknivsbygge för att senare uppge att han slipar alla sina knivar till 20 grader. Varför

22

då lägga dessa extra pengar på en dyrare kvalitet för att uppnå en marginellt förbättrad slitstyrka men inga andra egenskapsförbättringar? Om samme användare skulle dra nytta av ett bättre ståls överlägsna hårdhet och minska eggvinkeln till 15 grader , så skulle de få uppleva ett stort hopp i skäregenskaper, tillsammans med extra slitstyrka. Genom att man valt rätt slipvinkel så kommer det dyrare stålet att ge en imponerande återbetalning på investeringen. NU kan du se vad allt snack egentligen handlar om!

C. Design för att ge olika egenskaper I föregående stycke har vi belyst vad användaren kan göra för att lyfta fram de bästa egenskaperna hos ett högkvalitativt stål. Men användaren är bara halva ekvationen; nu skall vi se närmare på vad knivmakaren kan göra med ett högkvalitetsstål. När knivmakaren går över från ett stål till ett annat blir det ofta möjligt att modifiera designen hos en viss kniv för att vinna fördelar av det nya stålet och höja egenskaperna.

Till exempel är det möjligt att göra en ”tactical/ utility”-kniv kniv (professionell yrkeskniv för främst militär, polis, brandmän etc.) för tuff användning, med ett visst stål. För att vara säker på att detta kommer att klara de prövningar som det kommer att möta i denna miljö, så kanske eggen

KNIVMAK AREN N R 2 2014

lämnas en aning grov (med offrande av skäregenskaperna) eller så kanske hårdheten minskas något (med offrande av styrka och slitegenskaper), eller båda delarna. Om samme knivmakare går över till ett ”högprestationsstål” så kan han tunna ut eggen, tunna ut hela kniven och öka hårdheten och därmed lyfta upp egenskaperna totalt sett. Om vi talar om en kniv av detta slag så kan knivmakaren göra sitt verk både tunnare och lättare och på ett påtagligt sätt förbättra skäregenskaper och behålla eggskärpan.

Så för att verkligen dra nytta av högprestationsstålet så vill vi att knivmakaren anpassar knivdesignen efter stålet, när han så bedömer lämpligt. Om en knivmakare erbjuder samma kniv i olika stålkvalitéer så fråga vilka som är de olika stålsorternas karakteristika samt hur och varför designen har ändrats för att anpassas till den valda stålsorten.

Lägg här märke till att det kan finnas goda skäl till att knivmakaren kanske inte ändrar bladprofilen även om stålsorten ändrats. Kanske är han så

skicklig på att härda det ena eller det andra stålet, så att skillnaderna mellan olika stål minimeras. Kanske högprestationsstålet inte finns tillgängligt i önskad tjocklek. Kanske knivmakaren, i stället för att skapa bättre skäregenskaper, vill erbjuda samma skäregenskaper men i en kniv som kan tåla mycket mera stryk. Kanske hans kunder bara köper tjocka kraftiga knivar oavsett egenskaper.

Så samarbeta med knivmakaren för att kunna förstå de val som har gjorts beträffande de erbjudna stålsorterna.

Om du förstår vilka krav du vill ha uppfyllda, så kan du själv göra ett klokt val.

D. Egenskaper hos ”högpresterande” stål Vad är det då vi söker hos ett stål? Jo, vi söker styrka, seghet,

23

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

nötningsbeständighet och goda eggegenskaper. Ibland efterfrågar vi också korrosionsbeständighet.

Nötningsbeständighet/ ”slitstyrka”: Precis som det låter, så är nötningsbeständighet förmågan att stå emot nötning. Generellt sett så är det mängden, typen och fördelningen av karbider i stålet som avgör nötningsbeständigheten.

Styrka: Förmågan att tåla belastning utan att få bestående deformationer. För många slags arbetsuppgifter så är styrka extremt viktigt. Varje gång som något hårt skärs, eller där sidokrafter verkar mot eggen, så blir styrkan den kritiska faktorn. När det gäller stål så är styrka direkt korrelerad till hårdhet – ju hårdare stål, desto starkare är det. Notera att med Rockwell-testet som används för att mäta hårdheten hos stål, så är det hårdheten hos stålmatrisen (dvs. grundmassan) som mäts, inte karbiderna. Alltså är det möjligt för ett mjukare, vekare stål (med låga värden på Rockwellskalan) att ha bättre nötningsbeständighet än ett hårdare stål. En viss stålsort kan ha fler och hårdare karbider vid 56HRC än en annan sort vid 60HRC och då är det första mer nötningsbeständigt medan det andra är starkare.

Seghet: Förmågan att tåla slag utan skada, varmed vi menar urflisning, sprickbildning etc. Segheten är naturligtvis viktig vid arbeten som huggning, men den är också viktig varje gång bladet stöter på orenheter i de material som bearbetas (t.ex. kartong, vilket ofta har inbäddade föroreningar).

Knivmakaren får göra en avvägning mellan styrka och seghet. Generellt sett så förhåller det sig så att, inom det hårdhetsintervall som stålet fungerar bäst, när hårdheten ökar, så ökar också styrkan, men segheten minskar. Detta är inte alltid helt sant, men som en tumregel är det generellt korrekt. I tillägg till detta så är det möjligt att med olika härdningsrecept behålla stålet med samma hårdhet medan egenskaper som seghet, nötningsbeständighet och korrosionsbeständighet påtagligt skiljer sig åt.

Uddeholms komplettering: (Dålig seghet leder också till mikro-urflisning av eggen, vilket ofta upplevs som att kniven nöts. För att motverka detta höjer man gärna hårdheten eftersom man vill förbättra nötningen, vilket då ger ännu mer mikro-urflisning och sämre nötningupplevelse. Lösningen är då deras pulverstål, som är renare, har mindre storlek på karbiderna och därför går att höja hårdheten på utan att få mikro-urflisning).

Korrosionsbeständighet (rosttröghet): Förmågan att stå emot rost (oxidering). Naturligtvis ar denna egenskap värdefull i korrosiva miljöer, sådana som saltvatten.

Dessutom så är vissa ämnen sura (t.ex. vissa slags livsmedel) och mikrooxidering kan leda till eggförlust vid själva kanten på eggen på relativt kort tid. Hos ”rostfria” köksredskap påverkas rosttröghet mest av fritt krom – dvs kromet är inte bundet till karbider.

Så, ju mer krom som är bundet till karbider, desto mindre fritt krom finns, vilket betyder mer

24

KNIVMAK AREN N R 2 2014

25

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

nötningsbeständighet men mindre rostbeständighet.

Uddeholms komplettering: (Mängden fritt krom i grundmassan är direkt relaterat till förhållandet mellan krom och kol (förenklat), eftersom de tillsammans bildar kromkarbider. Därför måste man titta på hur mycket kol och hur mycket krom som finns i specifikationen för den kemiska analysen, innan man bedömer om stålet är rosttrögt eller inte).

Behållande av eggegenskaper: Förmågan hos ett blad att behålla en skarp egg. Många begår misstaget att tro att nötningsbeständighet och goda eggegenskaper är samma sak. Det är definitivt inte så – eller man kanske ändå skall säga att det vanligen inte är så! Behållandet av eggegenskaperna är jobbrelaterat. Dvs. det är en funktion av nötningsbeständighet, styrka och seghet, men olika uppgifter kräver olika egenskaper för att kunna behålla en god egg. Till exempel, för att skära igenom kartong (som ofta har inbäddade orenheter) så är seghet extremt viktigt, därför att mikro-urflisning ofta är anledning till försämring av eggen. När man täljer mycket hårt trä så blir styrkan mycket viktig för att behålla goda eggegenskaper, därför att den främsta anledningen till försämrad egg är eggvikning och tryckskador.

Nötningsbeständighet slutligen blir mer betydelsefullt när mycket nötande material, såsom mattor, skall skäras.

Och som tidigare nämnts, när rostframkallande material är involverade (som vid livsmedelshantering) så kan rost snabbt påverka en egg, så rosttröghet har också en roll i sammanhanget.

Det finns även en del andra egenskaper som påtagligt påverkar stålets prestationsförmåga i knivsammanhang: Förmåga att ”ta” en egg: Vissa stålsorter tycks helt enkelt ta en mycket skarpare egg än andra, även om de slipas på exakt samma sätt. Finkorniga stålkvalitéer verkar helt enkelt bli rent skrämmande skarpa mycket enklare än grovkorniga stålsorter och detta kan definitivt påverka bladegenskaperna. Att addera en aning vanadium är ett enkelt sätt att få ett finkornigt stål. Dessutom är ju själva avsikten med en smidesprocess att skapa ett finkornigare stål. Så både stålval och hanteringen av materialet kan påverka skäregenskaperna.

Tillverkningsprocessen: Ett renare stål ger bättre egenskaper än ett smutsigare orent stål. Det renare stålet blir ofta starkare och segare, då det har mindre mängd inneslutningar.

Eggtandning: En del stålsorter verkar skära aggressivt även när de är polerade rakbladsvassa. Hos dessa bildar karbiderna en form av ”mikrotandning” och de snittar aggressivt.

En sammanfattande regel: ”Om du vet vilka användningsområden som du kommer att ha för din kniv och exakt hur dessa kommer att påverka eggen, så kommer du att kunna göra ett mycket bättre val av stålkvalitet om du helt allmänt förstår stålegenskaperna”

26

Knivmakarens anmärkning Pulverstål ger just en renare produkt som dessutom har mindre partikelstorlekar.

Uddeholm tillverkar nu stål med den tredje generationen av sin pulverstålsteknologi, PM SuperClean, med en extrem renhet.

Som de själva säger: ”Uddeholm SuperClean Concept är framtiden”

KNIVMAK AREN N R 2 2014

Vi får inte höra det härliga bullrande skrattet någon mer gång G

unolf Pålsson, en av de kända profilerna inom den svenska knivmakarvärlden, har gått bort. Gunolf, som var bosatt i Kungshamn i Bohusläns hjärta, var under en följd av år en av landets mera framträdande knivmakare – från den första gången han började synas i prislistorna år 2002 klev han under en tolvårsperiod stadigt upp på prispallarna i samband med SM, Ludvikatävlingarna och andra nationella tävlingar. Som inbiten jägare var det de klassiska bruksknivarna som han framförallt ägnade sig åt.

Vi som fanns i hans omgivning kommer inte bara att sakna honom som person utan också som den kunnige kollegan som alltid generöst delade med sig av sina kunskaper och som man gärna vände sig till för att få råd och synpunkter. Vi minns också hans obetalbara historier framförda på landets härligaste dialekt i samband med knivträffar runt om i Sverige.

LARS BILLSTRÖM

Gunolf lite koncentrerad och allvarlig inför prisutdelningen i SM 2011. Det blev en topplacering den gången också.

Hurra hurra hurra hurra!

Vi gratulerar vår Hedersordförande stig åkerblom, som fyllde åttio år den 7 april!

27

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

2014

Ludvikapris 3 000:-

! r e t e h Ny

Tel: 0651-163 80

28

KNIVMAK AREN N R 2 2014

Fiske Knivar Knivblad

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

Ett av Nordens största sortiment för knivtillverkning

2.595:-

Jan-Ove Andersson säljer Ge-Ro-jiggen, egna knivblad samt stabiliserade ämnen i toppkvalitet!

JANO-fritid Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

www.mixfishing.se Tel. 0171-360 05

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

Katalogen finns även på vår hemsida

www.tjaderlader.se 29

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

30

KNIVMAK AREN N R 2 2014

KNIV-SM I SKELLEFTEÅ 2014 Viktig information!

KNIV-SM i Skellefteå 29-30/8 2014 Konferensavdelningen Stadshotellet i Skellefteå.

Fredag 29/8 12.00-16.00 Lördag 30/8 10.00-16.00 Prisutdelning SM Lördag 15.00 Prisutdelning Uddeholm Invitational på Matfestens scen under lördagen.

Tävlingsbidrag enligt de nya tävlingsbestämmelserna (se Svensk Knivförenings hemsida) skall sändas senast 1 augusti 2014 till: Åke Eriksson, Råggärdevägen 10, 896 31 Husum Avgiften är 150:- per tävlande, sätts in på Skellefteå Knivgilles konto i Handelsbanken, clearingnummer 6265, kontonummer 639 799 868. Glöm ej att märka inbetalningen med namn och ”Kniv-SM 2014” Frågor: Ring P-O Eklund 070-399 62 40 eller Dick Gidlöf 070-581 10 06

på Fortlöpande info .se www.svenskkniv

För utställare: Bokning av bord eller utställningsyta görs till Stig Lindqvist, 0910-780 562 eller via mail sissel.stig@gmail.com Kostnad för knivmakare blir 400:- för delat bord, och 800:för helt bord.

P.g.a. begränsat utrymme finns ett fåtal bord kvar.

För boende: Skellefteå turistbyrå 0910-45 25 10 eller www. destinationskelleftea.se Skellefteå Stadshotell erbjuder ett specialpris för boende under Matfesten och Kniv-SM. Vid bokning se till att ni refererar till MATFESTEN 2014.

Enkelrum 790kr /rum, Dubbelrum 950kr/rum, Minisvit 1590kr/rum.

Priserna inkluderar frukostbuffé.

Tel. Stadshotellet: 0910-71 10 60, www.skellefteastadshotell.se Om Matfesten i Skellefteå: www.matfesten.se

!

A N M O K VÄL 31

K NIV MAK ARE N N R 2 20 14

32