Knivmakaren 2016 nr 3

KNIVMAK AREN N R 3 2016

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR3 2016

ALLA FINAL-

KNIVARNA

FRÅN LUDVIKA

LYCKSELE

EN FULLTRÄFF

STÅL SOM KLÅR

VILDSVINEN

KNIVSKOLAN

DAGS ATT FORMA SLIDAN

EN RIKTIG HÖJDARVERKSTAD! 1

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

BEHÅLL SKÄRPAN Uddeholm Elmax SuperClean

Med 350 års samlad kunskap och en outtröttlig produktutveckling av utmärkt svenskt stål har vi

skapat det högpresterande stålet Uddeholm Elmax SuperClean. Vår unika pulvermetallurgiska produktionsmetod gör att vi lyckats förena två egenskaper som normalt inte samspelar – mycket bra

korrosionsskydd i kombination en utmärkt slitstyrka (> 60 Rockwell). Detta ger dig en balanserad

kniv som tål att användas för alla typer av uppdrag, även i de mest krävande miljöer, utan att tappa skärpan. Det är ett bättre stål, helt enkelt.

www.uddeholm.se

2

Sedan 1668 har vi utvecklat innovativa och banbrytande lösningar som skapar mervärde. Våra engagerade medarbetare finns i nästan nittio länder och tillsammans levererar vi ökad konkurrenskraft till kunder över hela världen. Välkommen till Uddeholm, #1 inom högpresterande verktygsstål.

KNIVMAK AREN N R 3 2016 K NIVMAK AREN N R 3 2016

På mitt sätt sett Jag blir alltid lika förvånad över att sommaren är så kort, så här i mitten av augusti när jag ska skriva Ledaren för nr 3 av Knivmakaren, tyckte att det var alldeles nyss som jag var i Ludvika.

Lite reflektioner över vad som har hänt sedan förra Ledaren: Utemässan i Lycksele med Knivtorg blev väldigt bra, arrangörsmässigt föredömligt, stor publiktillströmning och mängder av utställare och med Annalena Nyholm som ”spindeln i nätet”, hon gjorde ett fantastiskt jobb. Hoppas verkligen att gänget som jobbar med Utemässan fortsätter på den inslagna vägen, så att vi kan se fram mot flera år med en stor knivmässa också i norra delen av Sverige.

Avslutningen av den mångåriga traditionen med Ludvikaveckan, nu den 29:e i ordningen, blev riktigt bra. Synd bara att Anders Höök inte kunde närvara av hälsoskäl, men Ingegärd, Håkan med flera såg till att hela arrangemanget fungerade perfekt.

På Svensk Knivförenings och TjäderLäders initiativ insamlades det en slant från alla utställare och vänner till en avtackningspresent till Ingegärd och Anders Höök. Ett resepresentkort och blommor överlämnades vid lördagens avslutningsceremoni till Ingegärd. Tack än en gång för ert arbete och engagemang! Årsmötet hölls som vanligt på fredagskvällen under Ludvikaveckan. Mötet sköttes med den äran av den rutinerade duon Christer Johnsson och Kent Karlsson.

Carl-Michael Almqvist, Thomas Löfgren och Stig Sjunnesson förärades Svensk Knivförenings Förtjänsttecken för sina insatser både lokalt och nationellt för svensk knivverksamhet.

Motion om Knivveckans framtid och styrelsens utlåtande föredrogs och mötet beslutade enligt styrelsens förslag (se annan artikel i detta nummer).

Det blev ingen diskussion kring ärendet eftersom ingen företrädde stödgruppen, vilket kan tyckas vara synd. Känner bara så här efter Ludvika och årsmötet att det varit ett antal åsikter utan insikter.

Hoppas alla har Söderhamn och SM sista helgen i oktober i sikte och att vi får in många bidrag till tävlingen. Vi kommer också att träffa klubbarna som har anmält sig till möte på lördagen SM-helgen.

Ha en bra höst, hoppas vi ses i Söderhamn!

Må väl Knivvänner!

Dick

Innehåll nr 3 2016 Ledaren

3

Reflektioner från Dick

Ludvika 2016

5-13

Vi visar ALLA finalknivarna

Lyckat i Lycksele

Utemässan växer

14-15

Stort test av stål

16-18

Fyra olika från Uddeholm

En höjdarverkstad

17

Inget för höjdrädda

Knivskolan del III

18-19

Gunnar Holmberg fortsätter

Kåseri

30

En lektion i finsk geografi

KNIVM AK AREN

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIV FÖRENING

NR 3 2016

NR3 2016

ALLA FINAL-

KNIVARNA

FRÅN LUDVIK A

LYCKSELE

EN FULLTRÄFF STÅL SOM KLÅR

VILDSVINEN KNIVSKOLAN

DAGS ATT FORMA

SLIDAN

EN RIKTIG HÖJD

ARVERKSTAD! 1

Framsida

Vi plåtade alla finalknivarna från Ludvika, bland annat P-O Eklunds kniv som segrade i halvhornsklassen.

FOTO: MATS GYLLSAND

3

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Knivklubbar i Sverige Arjeplogs Knivsmidesförening C/O Per-Gunnar Sundström Racksund 215 938 94 Arjeplog

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Dick Gidlöf, Husum Pär-Olof Eklund, Skellefteå Rickard Perman, Umeå

KASSÖR:

Erik Johansson, Stockholm

LEDAMÖTER:

Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum Martin Johnsson, Ödsmål

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Peter Andersson, Söderhamn

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Michael Almqvist, Gävle Torsten Häller, Lysekil Lars Billström, Kinna

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Dick Gidlöf 070-581 10 06 Erik Johansson 070-324 22 91 Rickard Perman 070-580 43 29

ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com MEDLEMSFRÅGOR: Martin Johnsson Tel: 076 -635 36 15, E-post: knivmakaren@outlook.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand, Södra Lid 681 94 Kristinehamn Tel: 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle Tel: 070-509 83 78, E-post: carlmichael@carlmichael.info Erik Johansson, Valhallavägen 153 2tr, 115 61 Stockholm Tel: 070-324 22 91, E-post: erik.hemmaro@gmail.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Rosgatan 11A, 931 39 Skellefteå Tel: 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

Grundsunda Knivgille C/O Erik Hårshagen Husbyn 150 896 91 Husum Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71 Knivmakare i väst c/o Håkan Rosén Labackavägen 34 E 428 35 Kållered Tel: 070-552 28 32 hakanrosen@bredband. net Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviken 6 439 74 Fjärås Tel: 070 - 744 50 08 b.wettesten@gmail.com

Material och bokning av annonser senast 16 november 2016.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net

Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2016”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070 - 239 91 35

Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Nordmarkens Knivförening c/o Conny Haglund Rommenäs 4 670 10 Töcksfors Tel. 0573 - 600 77

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Scandinavian Knifemakers Guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Tornedalens Knivförening c/o L-G Perä Matarengivägen 9 957 31 Övertorneå e-post: lg.pera@utb. overtornea.se

Siljansbygdens Knivklubb c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 795 92 Rättvik Tel: 0248-144 82 Skellefteå Knivgille c/o Martin Hofverberg Borgvägen 34 937 31 BURTRÄSK 0910-51518 e-post: ma.hofverberg@ gmail.com

Värmlands Knivklubb c/o Åke Noord 6:e Villagatan 15 65341 Karlstad tel. 054-185996 mob. 072-7010054 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68 Knivmakare Öst c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Mobil: 070 - 541 05 21 K0705410521@gmail.com

utkommer 16/12 2016

MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2016 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:-

Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29

Bra aktivitet hos Knivfällan.

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Nytt lösenord och användarnamn från och med 1juli: medlem2016

KNIVMAK AREN N R 3 2016

LUDVIKA 2016 Årets Ludvikadagar – i tacksamt minne bevarade

Som vanligt bra drag i samlartältet.

Det var många som sökte sig till Ludvika den här gången – en del kanske av det skälet att det var sista tillfället att uppleva det klassiska arrangemanget. Och alla tog med sig sina olika minnen därifrån: de utställare som tillsammans med arrangörerna kämpade för att undgå drunkningsdöden i nederbörden på onsdagen fick blöta fötter, andra fick kanske något blött i ögonvrån när de hade nostalgisamtal med sina knivvänner sedan många år. Och vem man än pratade med så kom alltid samma fyra ord med: ”Det är synd att...”.Ibland med ett förstärkningsord före synd.

Special & Publikens pris Robert Mattsson

TEXT LARS BILLSTRÖM FOTO MATS GYLLSAND

5

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

LUDVIKA

2016

Brukskniv Christian Lund Jensen

A

llt det som vi förknippar med Knivdagarna, utställningsområdet, samlartältet, seminarierna, tävlingsarrangemanget och inte minst hjärtat i verksamheten, administrationen i Akvariet fungerade som alltid väl. Det har blivit ett välsmort maskineri genom åren.

Under fredagskvällen hölls som vanligt Svensk Knivförenings årsmöte och det gamla strävsamma radarparet Christer Johnsson, ordförande, och Kent Karlsson, sekreterare, styrde upp sammankomsten på det drivna sätt som vi blivit bortskämda med. Vi fick också anledning att dra på smilbanden när årets valberedning i hastigheten föreslog omval av sig själv, men om man tycker sig ha gjort ett bra jobb, så varför inte? Och mötet tyckte uppenbarligen detsamma, för man följde snabbt förslaget.

Den motion som inkommit med önskemålet att Svensk Knivförening skulle ta över som arrangör av Knivdagarna i Ludvika behandlades och skälen till att styrelsen inte ansåg sig kunna tillstyrka detta redovisades. Motionen och styrelsens utlåtande återges här bredvid.

Den hittillsvarande Ludvikaepoken är över och ett tomrum har uppstått i Knivsverige, för att inte säga Knivnorden.

Vi är många som avvaktar utvecklingen och hoppas att det under de närmaste åren kommer att utkristallisera sig nya fräscha lösningar som innebär att vi kan träffas under förhållanden som gör att vi i framtiden kan säga ”Så bra det blev!”

Öppen Frode Wahlgren

6

Brukskniv Frode Wahlgren

Halvhorn Jørn Søderskov Christensen

KNIVMAK AREN N R 3 2016

Det var många som ville tacka familjen Höök för deras insatser med Knivveckan i Ludvika – Stig Sjunnesson från Svensk Knivförening och Harald Sellevold var två av dem. Ingegärd Höök fick ta emot blommor, knivar, stipendium och mycket annat från hela Norden.

7

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Årets knivdagar var välbesökta.

Christer Pettersson från Uddeholm pratar stål i seminarietältet.

Öppen Frode Wahlgren Förfinad brukskniv Hans Svensson

Öppen Vezizhnikov Gzygozii

Halvhorn Eilert Rönnlund

Smycke bälte Antti Jaakola

8

Brukskniv Hans Svensson

Förfinad brukskniv Kent Söderqvist

KNIVMAK AREN N R 3 2016

Danske smeden Poul Strande har varit med länge i Ludvika.

Daniel Widlund från Slipcentralen demonstrerar slipskivor.

Ungdom Broge E Sveum

Fulltånge Bror Näslund

Brukskniv John Ove Gjerde

Förfinad brukskniv Eilert Rönnlund

Fällkniv Bengt Eriksen Öppen klass Kristian Lund Jensen

Fällkniv Åke Nilsson

LUDVIKA

2016 9

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Smycke Gunnar Holmberg

Smycke Leif Öfverberg

Smycke Markku Parkkinen

Öppen Harald Sellevold Helhorn Rune Wahlund

Dam Live Brovold Sveum

Halvhorn Jörgen Sundström

Halvhorn Sixten Keisu

10

Fulltånge Michael Holmström

Fulltånge Vegar Granlien

KNIVMAK AREN N R 3 2016

LUDVIKA Smycke Jan Engberg

2016

Smycke Kent Tunlind

Special Jukka Tiililä

Halvhorn P-O Eklund

Öppen Stig Feming Sveum

Öppen Anders Gustafsson

Öppen Steinar Krogstad Dam Anne Keränen

Fulltånge Esa Vainio

Special Manu Kartano

Fulltånge Mikko Kiikka

11

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Förfinad brukskniv Kent Tunlind

Special Leif Gustafsson

Smycke bälte Gunnar Holmberg

Förfinad brukskniv Jens Rahbek

Förfinad brukskniv Anders Gustafsson

Förfinad brukskniv Christan Lund Jensen

Brukskniv Lennart Johansson Förfinad brukskniv Leif Gustafsson

LUDVIKA

2016

12

Förfinad brukskniv Markku Parkkinen Kockkniv Hanz Holzmair

KNIVMAK AREN N R 3 2016

Smycke bälte Leif Gustafsson

Datum

2016-07-08

Årsmöte Svensk knivförening Motion om bevarande och utvecklande av knivträffen

i Ludvika Med anledning av familjen Hööks meddelande om att de inte kommer driva vidare knivveckan efter 2016 vill vi nu att undersöka möjligheten för svensk knivförening att driva knivveckan vidare.

Brukskniv Lars-Göran Ingemarsson

Resultat i Ludvika Brukskniv

Klass A 1 Kristian Lund Jensen 2 Hans Svensson 3 Lennart Johansson Klass B 1 Frode Wahlgren 2 John-Ove Gjerde 3 Lars-Göran Ingemarsson

Förfinad brukskniv Klass A 1 Jens Raebek 2 Eilert Rönnlund 3 Hans Svensson 3 Kristian L Jensen Klass B 1 Markku Parkkinen 2 Kent Tunlind 2 Leif Gustafsson 3 Kent Söderqvist 3 Anders Gustafsson

Damklass

1 Anne Keränen 2 Live B Sveum

Fällkniv

1 Åke Nilsson 2 Bengt Eriksen

Helhorn

1 Rune Wahlund

Halvhorn

1 P-O Eklund 2 Jörgen Sundström 2 Jørn S Christensen 3 Eilert Grönlund Hedersomnämnande Sixten Keisu

Kockkniv

1 Hanz Holzmair

Ungdom

1 Broge E Svenum

Fulltånge

Klass A 1 Mikko Kiikka 2 Michael Holmström 3 Bror Näslund Klass B 1 Eisa Vaino 2 Vegar Granlien

Smycke

1 Gunnar Holmberg 2 Jan Engberg 2 Leif Öfverberg 3 Markku Parkkinen 3 Kent Tunlind

Smycke bälte

1 Antti Jaakola 2 Gunnar Holmberg 3 Leif Gustafsson

Special

Klass A 1 Robert Mattsson 2 Mauno Kartano Klass B 1 Jukka Tiililä 2 Leif Gustafsson

Öppen

Klass A 1 Steinar Krogstad 2 Bror Näslund 3 Harald Sellevold 3 Kristian Lund Jensen Klass B 1 Stig Fleming Sveum 2 Vezizhnikov Gzygozii 2 Frode Wahlgren 3 Anders Gustafsson Hedersomnämnande Frode Wahlgren

Publikens pris Robert Mattsson

1988 startade Anders Höök med fru knivveckan i Ludvika och påbörjade därmed knivintresset i Sverige. Här startades också Svensk Knivförening.

Genom åren har det varit Sveriges största sammankomst för knivintresserade.

De sista åren har det även hållits ett specialarrangemang för alla knivsamlare.

Knivveckan har både svenska och internationella besökar e och ses som en viktig nordisk träffpunkt.

Knivveckan i Ludvika, stödgrupp föreslår därför genom Anders Halldén årsmötet att skapa en projektgrupp för att utreda möjligheterna att anordna knivveckan i Ludvika 2017. att anordna kniv-SM under knivveckan i Ludvika 2017 att arbeta fram en plan för att kunna fortsätta driva knivveckan efter 2017 KNIVVECKAN I LUDVIKA, STÖDGRUPP Anders Halldén José Maria Mansisidor

Motionssvar

”Motion om bevarande och utvecklande av knivträffen i Ludvika 2016-07-08” Arrangemang som Knivveckan i Ludvika har utan tvivel haft stor betydelse för knivmakeriets utveckling i Sverige och Norden, och bidragit till ett ökat intresse för knivfrågor.

När makarna Höök nu meddelat att det inte längre finns möjlighet att driva Knivveckan vidare vill Svensk Knivförening uttrycka tacksamhet för deras hängivna arbete under de gångna 28 åren.

Svensk knivförenings styrelse har att förvalta medlemmarnas uppdrag att verka för att bredden inom svenskt knivmakeri tillgodoses. Det innebär bland annat att stödja lokala intressen och engagemang. Att flera lokala arrangemang genomförs ser vi som en styrka i Knivsverige.

När så önskas vill vi stödja planering och genomförande av dessa, och om möjligt delta. Årligt förläggs SM-tävlingar vid något sådant arrangemang. Dock är inte styrelsens uppdrag att vara arrangörer.

Förutsättningen för att lokala arrangemang ska vara möjliga att genomföra är att det finns ett lokalt engagemang, med såväl personella som ekonomiska resurser.

Vad gäller ett framtida arrangemang av Knivveckan i Ludvika finns för närvarande varken någon lokal organisation eller ekonomiska resurser för ett genomförande. Därmed är de två bärande förutsättningarna obefintliga.

Därför föreslår styrelsen: att årsmötet avslår motionen som innebär att styrelsen för Svensk Knivförening ska ansvara för att arrangera en framtida Knivvecka. att årsmötet bekräftar styrelsens uppdrag att stödja mångfalden av lokala arrangemang, och att delta när sådana arrangemang ordnas.

Svensk Knivförenings styrelse

13

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Dick Gidlöf och Annalena Nyholm.

Bent-Olov Tallroth i knivarbete.

Kniv av Jörgen Sundström.

LYCKAT I LYCKSELE A

tt redan första gången placera sig bland de största knivarrangemangen i Sverige är imponerande.

Men Knivtorget, som var en del av Utemässan (Jakt-, Fiske- & Hundmässan) i Lycksele, var noggrant planerat.

Annalena Nyholm, initiativtagare, hade varit i kontakt med många knivmakare och materialförsäljare.

Bland utställarna fanns såväl internationellt kända knivmakare som nationella storheter: Kaj Embretsen, duon Johnny Nilsson och Mattias Styrefors, Lars-Erik Marsja, Owe Wallin, Fred Oud, Gunnar Momcilovic med flera.

Strålande vårväder bidrog också till en trevlig och välbesökt sammankomst sista helgen i maj.

Utemässan, dit Knivtorget var förlagt, är en av Norrlands största mässor när det gäller jakt, fiske och hundar. Arrangören, Lappland Active AB, är i dag en rutinerad organisatör.

Bland utställarna var stämningen god och många lovordade den trivsamma miljön. Jämförelsen med Knivdagene i norska Elverum är tydlig, vilket varit en utgångspunkt för Annalena Nyholm.

14

– Det finns ett intresse från Skogsmuseet i Elverum att samverka med Skogsmuseet i Lycksele som ligger på det område, Gammplatsen, dit mässan var förlagd.

Ett kriterium som Svensk Knivförening har för att stödja och medverka i lokala arrangemang är att det ska finnas en lokal organisation som kan bära arrangemanget.

I detta fall vilade det ansvaret på Annalena Nyholms axlar.

Inspirationen och idéerna har hon som sagt fått från Norge och Elverum. Genom sin kontakt med Jörn Jenssen har hon deltagit i många norska mässor och därigenom fått kontakt med många knivmakare.

– Man blir fullproppad med kunskap och inspiration varje gång man är hos Jörn.

Den familjära och gemytliga stämningen som präglar Elverumsmässan ville Annalena Nyholm skapa i Lycksele.

För att förstärka det familjära planeras smidesaktiviteter och täljning för barn i samband med nästa mässa.

Det var just den goda stämningen på Knivtorget som många av utställarna kommenterade.

Själva upplägget har hon fått god hjälp med av många, bland andra Kaj Embretsen, Mattias Styrefors och Stefan Broström.

KNIVMAK AREN N R 3 2016

– Ingen har sagt att det inte går, samtidigt som många har haft idéer om upplägg och innehåll. Alla har varit otroligt stöttande. Men arrangemanget behöver säkert några år på sig för att bli etablerat, säger Annalena Nyholm.

Med påtaglig ödmjukhet säger hon sig vara okunnig om knivar. Vilket är ett understatement. Hon går nämligen knivkurs hos Stefan Broström och Curre Bergström – främst för att få veta vad man behöver för utrustning.

Med fascination talar hon om vilken skillnad det är mellan de olika knivmakarna, vilka olika personligheter de är. Något som hon också menar syns i deras produkter.

Bernt Renfors och Patrik Nilsson visade sina knivsamlingar. Den senare med knivar gjorda av endast Jörgen Sundström.

För att möjliggöra utställningarna har Annalena Nyholm hittat montrar på Blocket och lånat i de lokala butikerna. Något som uppskattades.

– Om Annalena inte ställt upp och fixat montrar hade jag inte kommit, säger Patrik Nilsson samtidigt som hankonstaterar att det är ett nöje när allt fungerar.

P-O EKLUND

t-shirt brodyr skjortor kepsar mössor arbetskläder handdukar profilkläder jackor piké pullover snygga kläder slitstarkt bra pris mm

MEDLEMSKLÄDER? Titta in på www.aleniusinc.se fliken Svensk kniv

www.aleniusinc.se 15

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

STÅL SOM KLARAR

VILDSVINEN

D

Han gjorde bladen

Robert Mattsson

De gjorde knivarna

t

et var vid ett besök på Uddeholms produktionsanläggning i Hagfors som Knivmakarens redaktör Mats Gyllsand lade fram förslaget att göra ett riktigt elakt test av bruksegenskaperna hos ett urval av företagets stålkvalitéer.

Som mycket erfaren jägare hade han uppfattningen att det var svårt för att inte säga omöjligt att hitta en flåkniv som svarade upp till hans krav när det gällde stålegenskaper och dessutom användarvänlighet. Hans idé gick ut på att göra ett fälttest under värsta tänkbara omständigheter – en grupp jägare skulle använda olika flåknivar i samband med vildsvinsjakt. Jag minns att han uttryckte det så att en vildsvinspäls består av 50 procent hår och 50 procent sand och att de knivar han själv testat klarat de förutsättningarna mycket dåligt.

De närvarande Uddeholmsmedarbetarna gick igång på förslaget och det resulterade i att Mats snabbt återkom med en skiss på hur en bra flåkniv skulle kunna se ut, fyra stålkvalitéer valdes ut och ämnen skickades över till Robert Mattsson, som åtagit sig att göra tre satser, alltså totalt tolv blad. Som inbiten jägare även han, kom Robert med en detaljförbättring av fingergreppet och skred till verket. Bladen härdades av Uddeholm så att metallurgerna skulle ha kontroll på förutsättningarna och slutbearbetades därefter av Robert.

Sedan skulle det ju bli knivar av bladen. En spontant vald grupp av knivmakare kontaktades och tillfrågades om de kunde tänka sig att göra två knivar var och samtliga ställde genast upp. Förutsättningarna för valet var att de skulle vara både duktiga och hjälpsamma och gruppen kom att bestå av Michael Almqvist, Sune Oskarsson, Erik Rönnqvist, Bengt-Olof Tallroth och Owe Wallin. Ett stort tack för att ni lade tid och inspiration på att hjälpa till med ett så ovanligt uppdrag. (Dessutom såg jag till att själv komma med, utan att nödvändigtvis ha uppfyllt kraven).

Det kom fram tolv förträffliga knivar inom önskad tid och det blev samtidigt en intressant upplevelse att se hur man kan gå runt detta att följa instruktioner när hantverksstoltheten kommer i kläm.

Inför arbetets start talade vi om att bara använda en enkel träbit till skaftet och vidare skrev jag så här: ”Först och främst: det är frågan om att göra ett greppvänligt skaft utan några krav på finish. För att det skall bli liknande arbetsförutsättningar för de fyra olika

Erik Rönnqvist

16

Lars Billström

Sune Oskarson

KNIVMAK AREN N R 3 2016

Kent Karlssons verkstad i Norrköping är en riktig höjdare!

F

Sveriges vackraste verkstad?

rågan är om någon kan konkurrera med Kent Karlsson i Norrköping, tidigare sekreterare i Svensk Knivförening, när det gäller att ha den vackraste arbetsmiljön i knivmakarsammanhang? Tio våningar upp i centralt läge, med en bedövande utsikt över staden. Den hopfällbara arbetsbänken och nödvändiga småmaskiner plockas snabbt upp och den inglasade balkongen förvandlas till verkstad med ett oslagbart arbetsljus dagtid.

Och lika snabbt återställs den till att bli familjens kaffefavoritplats med blomsterbänkar och allt annat hemtrevligt. Och då måste det förstås vara efterstädat – jag avundas Kent hans disciplin som gör att växlingen mellan arbete och avkoppling möjlig. (”smutsiga” jobb görs ju naturligt nog i slöjdlokal) TEXT & FOTO LARS BILLSTRÖM

Bengt-Olof Tallroth

Owe Wallin

Michael Almqvist

Hur ser din verkstad ut? Mejla bild och en kort text till Knivmakaren, mats@sodralid.se

17

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Elmax

Sleipner

Vanadis 10

Vanadis 4 Extra

bladkvalitéerna så bör skaften se ungefär likadana ut, därför den bifogade teckningen.

Dessa knivar skall inte bäras i slida, men en liten bön vore en trög läderhylsa som skyddar bladet under transporter”.

Det visade sig att vi har väldigt olika uppfattning om vad en enkel träbit är. Det kom in en hel del snyggingar.

Skyddshylsan blev en uppvisning i olika spännande lösningar. Och den där uppmaningen att inte lägga kraft på finish i det här sammanhanget, det tror jag i efterhand kom att upplevas nästan som en förolämpning: ”Här slarvar vi inte, minsann” En av deltagarna hade en sådan lägstanivå att jag själv inte dragit mig för att skicka in hans bidrag till en tävling. Inga namn, men han bor åt Hudiksvallshållet.

De tre färdiga satserna skickades nu ut på olika händer: dels en grupp jägare i Skåne som Mats har nära kontakt med, dels en hängiven Uddeholmsjägare i Östergötland och slutligen en ”proffsjägare ” i Värmland. Knivarna hanterades skoningslöst som en form av utmattningstest och utan att eggarna underhölls. Från Skånegruppen kunde man t.ex. läsa följande sammanfattning: ”Fyra fantastiska blad, i en perfekt form för det de är tänkta för – knivar för jägare att flå djur med.

Vi har använt dem under en säsong i skogen och i slakteriet.

Formen på bladet gör att det är lätt att följa kroppen, och man styr enkelt kniven med fingret – väldigt få gånger har vi skurit snett och skadat köttet.

Ett par älgar har vi flått med dem, men främst handlar det om vildsvin och dovhjort - cirka 25 djur av varje art.

Vi har inte skärpt knivarna under hela tiden, så mot slutet har ett par av dem varit slöa. Ett par av dem har dock hållit skärpan bra. (Elmax och Vanadis 4 Extra, min anmärkning) Det enda ”underhållet” har varit att vi gjort rent dem efter användning, diskat dem under kranen.

18

Fyra knivar, som vi gärna hade behållit i slaktboden.”

De fyra stålkvalitéer som testades var: Elmax, ett pulverstål med mycket hög slitstyrka och med god korrosionsbeständighet och seghet Sleipner, ett krom-vanadiumlegerat verktygsstål med hög hårdhet, bra nötningsbeständighet och god seghet Vanadis 4 Extra, ett pulverstål med bra slitstyrka och med mycket god seghet för höga krav mot urflisning Vanadis 10, ett pulverstål med extrem abrasiv slitstyrka n n

Sammanfattningen av Uddeholms laboratoriestudie av de testade knivarna:

Kommentar om kniveggen • Alla knivstålen har behållit skärpan på eggen • Eggarna är raka och har inte rullat över på sidan • Vanadis 10 som är ett slitstarkt men sprödare stål har mer urflisningar • Vanadis 4 Extra som är ett segare stål har en nästan opåverkad egg • Elmax och Sleipner har små urflisningar Kommentarer om korrosion • Elmax som är korrosionströgt visar inget tecken på korrosion • Övriga material är inte korrosionströga och korroderar om de utsätts för fukt under en längre tid Slutsats • Elmax klarat testet bäst med en bra egg och ingen korrosion • Sleipner har en bra egg men små angrepp av korrosion • Vanadis 4 Extra har bästa eggen men är angripet av korrosion • Vanadis 10 har urflisningar i eggen och små angrepp av korrosion Den fullständiga laboratoriedokumentationen med fotomaterial från de uppföljningar som gjorts av de returnerade knivarna efter avslutad test finns tillgängliga på Svensk Knivförenings hemsida, www. svenskkniv.se

KNIVMAK AREN N R 3 2016

I

En smidesnestor har gått ur tiden

van Linderborgs smedja har tystnat, Ivan, från Klutmark, Skellefteå, hör till en av de främsta knivsmederna i Sverige. Han har försett åtskilliga knivmakare med sina välgjorda och högkvalitativa blad. Hela sitt yrkesverksamma liv arbetade han inom mekanisk verkstad. Han var ett proffs inom sitt gebit – även om han aldrig själv skulle använt sådant vokabulär. Han var som person lågmäld och tillbakadragen. När man ringde honom för besök och inköp av knivblad, lät han tveksam ifråga om tillgången. Men väl vid hans köksbord dukades det ena etuiet med knivblad upp efter det andra, tillsammans med hustrun Berits kaffebröd.

Ofta lämnade man det Linderborgska hemmet med mera blad än planerat. Det var helt enkelt svårt att motstå hans förstklassiga arbeten.

Trots att han redan som barn lärt sig smida knivblad av sin morfar, återkom han ofta till en smideskurs med norrmannen Håvard Bergland som en milstolpe i knivsmidet.

Ivan var också intresserad av annat smide, och visade gärna den lodbössa som han till alla delar gjort för egen hand.

Ivan Linderborg deltog vid Knivveckan i Ludvika under 10 år i rad. Där, liksom vid Knivdagene i norska Elverum, vann han många priser. Diplom som han stolt visade för sina besökare. Inte minst när han vann över läromästaren Bergland. Vid dessa knivevenemang fick han många vänner som kom att uppskatta hans arbete.

圀愀氀氀愀爀渀愀 匀氀樀搀琀爀

P-O EKLUND

Yngste medlemmen!

S

vensk Knivförenings yngste medlem, Anton, besökte Knivdagarna i Ludvika i sällskap med sina stolta föräldrar. Vad vi kunde se så handlade han inte material denna gången utan tittade sig mest omkring, men det kommer säkert.

Pappa Daniel, Slipcentralen, skrev in Anton som medlem så fort han kommit till världen. Genomsnittsåldern för föreningens medlemmar sänktes därigenom dramatiskt, vilket är mycket uppskattat.

䄀氀氀琀椀搀 渀礀琀琀 瀀 椀渀欀漀洀洀愀渀搀攀 眀眀眀⸀眀愀氀氀愀爀渀愀⸀眀攀戀猀栀漀瀀漀渀氀椀渀攀⸀猀攀

19

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

KNIVSKOLAN T EL III ill den här kniven, med ett blad av Stig Hanefjord, hade jag tänkt göra en knivslida med tränederdel och läderholk.

D

1

Börja med att skissa upp profilen av träslidan på arbetsskissen. Det är viktigt att bredden på träslidans övre del är något mindre än skaftets högsta mått. Risken är annars att kniven kommer att sitta fast när lädret har kommit på plats och torkat.

2

3

4

Klipper ut mallen och lägger den på träbiten som jag har tänkt använda, för att se att den kommer att räcka till.

Klyver den sedan med hjälp av en (band-)såg, och sätter en liten limklick i varje hörn och limmar ihop. Är snittytorna av sågen bra, är det inte nödvändigt att putsa dem.

7 5

6

Fäster mallen med trälim, och sågar, alternativt filar ut profilen.

20

Tar isär delarna, och lägger knivbladet som på bilden och ritar upp bladets profil med en penna. Lägger till ett par mm de sista cm på eggsidan, för att vara säker på att spetsen av bladet inte tar i botten när allt är klart.

2016 8

KNIVMAK AREN N R 3 2016

Efter att ha legat i malpåse under 2015 är Knivskolan tillbaka! Vi på Knivmakaren har lyckats övertala Strängnäsbon Gunnar Holmberg till att hålla i årets skola. Gunnar tävlar framgångsrikt, så vi är övertygade om att han har en hel del tips att dela med sig av.

9

Här är bladprofilen uppritad, och jag tar nu täljkniven till hjälp för att markera de uppritade linjerna. Försöker att skära ganska djupt, speciellt på rygglinjen.

11

12

10

Täljkniven kommer även nu till pass när det är dags att ta ur för bladet.

Jag börjar ta ur längs med kanterna...

13

...använder mig sedan av en täljkniv med ett längre blad för att ta ur material i mitten. Små nålraspar underlättar mot slutet till att få det fint. Slutligen så putsas med en liten bit ihopvikt sandpapper. Avslutningsvis så tar jag en trekants nålfil och filar upp ett spår i de båda halvorna. Före ihoplimning, så provar jag att bladet får rum ordentligt. Håller ihop de bägge halvorna och kontrollerar att bladet lätt löper ner i träslidan.

15

16

Använder mig av tvåkomponentslim när jag limmar ihop de båda halvorna. Sätter limklämmor på plats, och med hjälp av en pianotråd försöker jag sedan att få bort så mycket lim som möjligt från insidan, även i det lilla renshålet längst ner. Du kan redan nu prova om knivbladet passar bra i träslidan, men glöm inte att göra rent bladet innan limmet härdar.

När limmet har härdat, sätter jag i kniven och ritar upp konturen av bolstret längst upp på träslidan. Linjen ligger någon mm utanför bolstrets bredd. Viktigt att den övre bredden på träslidan är något mindre än skaftets högsta bredd.

Detta underlättar betydligt när allt är klart och man ska ta kniven ur slidan.

17

t

14

21

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

18

19

20

Jag börjar nu med att göra träslidan kilformad. Ritar upp hjälplinjer på bägge sidor, nere vid spetsen kommer jag att lämna 11-12 mm. Lägg gärna någon läderbit på var sida i skruvstycket och spänn åt försiktigt så att inte trät spricker.

21

22

23

Likadant som när jag formade skaftet, så använder jag mig nu av hjälplinjer. Ritar även här linjen på eggsidan högre upp än på ryggsidan, för att få fram en ”äggform” av träslidan i genomskärning...

24

...Avslutar med att grovfila formen.

27

25

26

Lägger man nu en linjal, som på bil- Här har jag täljt till en träbit som jag den, ser det ut så här. Glipan som är försiktigt kan trycka in i träslidan... vid träslidan ska vi strax slipa bort.

28

29

...och sedan sätta fast i skruvstycket.

Det underlättar när man nu grovslipar med slipremsorna.

Lindar maskeringstejp runt överdelen av bladet, för att vara säker på att kniven kommer att sitta fast i träslidan under nästa arbetsmoment. Nu ska övergången från träslidan mot skaftet slipas så jämn som möjligt, utan att slipa på skaftet eller bolstret. Till min hjälp har jag en drygt 13 cm. lång slippinne, med till att börja med, grovt sandpapper.

Jag låter slippinnen vila mot skaftets tjockaste punkt, så att slippappret endast slipar på träslidan. Viktigt att se till så att du inte slipar på bolstret! Bild 30 är lite missvisande, Det är ju meningen att slippinnen skulle vila mot skaftet där,

22

30

KNIVMAK AREN N R 3 2016

31

Vi levererar allt för

32

KNIVMAKAREN 33

Dam

Winter

Dags att snygga till spetsen på träslidan, även här ritar jag upp en hjälplinje runt spetsen. Börjar med täljkniven, för att sen övergå till slippapper. Ibland får man ta vad man har som hjälp för att fila till i konkava ytor.

Tycker själv att det blir ganska snyggt om avsluten på skaft och träslida liknar varandra.

34

35

36

t

Har slutputsat träslidan ner till 800, den har även fått sig ett linoljebad. Jag märker ut med en penna på överdelen av träslidan, och täljer sedan för att vidga öppningen. Detta för att lättare få ner kniven när väl läderholken är på plats. Borrar även upp renshålet med en 2,5 mm borr.

www.si-knives.se

Dense Twist™

Munin™

På Damasteel® vet vi att du som kund v med absolut funktion. Vi vet också att e och designat stål gör din slutprodukt så vackrare – något som är nog så viktigt.

I Damasteels kollektion finns alltid ett ti i lager. Men våra yrkesskickliga smeder h flexibilitet och känsla för form som gör o

Bandsågsblad för trä och metall, alla längder.

Prova metallbladen till mammuttänder.

SI Machine TOOL

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

23

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

37

Använder mig av en rundfil för att fila upp två spår i överkanten av träholken. En 4,5 mm fil för motorsågs- kedjor fungerar alldeles ypperligt.

40

38

Tar man nu en linjal över ryggen på skaft och träslida, så ser det ut så här. Skulle man nu sy dit lädret och låta det krympa och torka, så skulle man få vissa problem att ta ur kniven.

41

39

Ska nu visa hur jag går tillväga för att undvika det problemet. Börjar med att tejpa skaftet med längsgående remsor av vanlig tejp. Avslutar med att tejpa runt bolstret, även nere på träslidan.

42

Jag använder mig av vanligt lättslipat väggspackel! Markerar med en penna var skaftets högsta punkt är, onödigt att lägga spackel högre upp. Lägger på spacklet, och låter det sedan torka ordentligt. När det är torrt så börjar jag slipa med hjälp av slippinnen och ett grövre slippapper. Tejpen skyddar mot att du slipar i skaftet om du tar det försiktigt. Byter mot ett finare papper när jag närmar mig slutet på slipningen.

Putsar försiktigt för att få till en jämn och rak övergång mellan spackel och skaft/träslida.

46

Skär rent ca 1 mm nedanför föregående renskärning, detta för att förhindra att det kommer fukt in till spacklet när lädret ska på.

24

44

45

Täcker återigen med tejp, första lagret lindar jag runt skaftet, låter tejpen gå om lott. Skär rent ca 1 mm ner på träslidan, och lägger nu på ett lager tejp längst med skaftet.

47

48

Lägg kniven med ryggen nedåt i ett dubbelvikt papper, låt papperet börja 1 cm nedanför den nedre infilningen. Se till att papperet är sträckt, och att vecket på det ligger rakt på skaftryggen. Nagga sedan med tummen och långfingrets naglar längst med magen på skaftet till en bit ovanför skaftets högsta punkt. Se hela tiden till att papperet är sträckt och ligger rakt.

t

43

KNIVMAK AREN N R 3 2016

Missa inte vår

HEMSIDA!

www.svenskkniv.se

Ge-Ro Jiggen

Slipa perfekta mellanlägg lekande lätt!

2.595:-

Jan-Ove Andersson säljer Ge-Ro-jiggen, egna knivblad samt stabiliserade ämnen i toppkvalitet!

JANO-fritid

Användarnamn och lösenord till medlemssidorna nytt den 1 juli: medlem2016 (ett ord) – båda fallen!

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Telefon: 070-582 09 32 Mail: info@janofritid.com

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås.

E-post: info@tjaderlader.se Telefon 0297- 45 220

Besök vår webbshop

www.tjaderlader.se 25

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

49

50

51

52

Jag fyller i den naggade linjen på höger sida och förlänger den uppåt. Ritar upp ännu en linje 3,5-4 mm utanför den naggade linjen. En tvärgående linje tvärs över som ligger 7-8 mm högre än var skaftets högsta punkt är på mallen. Avslutar med att rita ännu en linje parallellt med den förlängda linjen, 10 mm innanför den yttre linjen.

För att få mallen lite styvare, så kan man lägga på ett lager tejp. Vik nu ihop mallen och klipp ut den. Efter utklippet så har jag klippt lite till på den vänstra sidan – kan se fint ut när läderholken är på plats.

53

54

55

Kommer att använda mig av 2 mm tjockt shaftläder, detta är lättare att skära och syla i, och krymper inte lika mycket som rårandsläder. Jag ritar upp mallen på lädret, i det här fallet på köttsidan av den enkla orsaken att det tar sig bättre ut på bild. Men lägg gärna mallen rättvänd på narvsidan, och rita upp med en blyertspenna.

Jag använder en mattkniv med nytt blad när jag skär, och jag skär med 90 graders vinkel. Med hjälp av en skärflingkniv, så tunnar jag ut ”benen” något. Detta för att lättare kunna böja lädret när D-ringen ska dit.

56

57

58

Nu kommer vi till några moment som är viktiga för att få till en fin söm. Nu finns det speciella verktyg att köpa, för att dra upp en linje 2 mm från kanten på båda sidorna. Men det fungerar också med ett skjutmått. Likaså kan man använda skjutmåttet för att göra en markering var tredje mm på linjerna som man har dragit upp.

Se till att ha samma avstånd vid starten längst ner, på båda sidorna. Men har man tillgång till en lädersporre, så underlättar det. Var nu noga med att hålla sylen i samma vinkel hela tiden, och låt spetsen komma ut 2-3 mm strax ovanför undersidan. Märker du att markeringarna för sylen inte följer linjen vid något ställe, så flytta spetsen på sylen, så att hålet hamnar på linjen. Syla nu hela vägen upp, även på benen.

59

Har nu låtit lädret ligga i ljummet vatten 5-6 min och därefter i en plastpåse under en halvtimme. När jag sedan tar fram det så sylar jag åter igen upp hålen, som har svällt igen något när lädret blivit blött.

26

60

61

Dags att börja sy. Använder mig av ett fisknätsgarn, och två nålar med trubbiga spetsar. Se till att ta till längden på tråden, här är den 110 cm.

Stick nu en av nålarna genom det första hålet på höger sida, sedan vidare genom det första vänstra hålet. Dra ut tråden och se till att ha samma längd till på tråden till bägge nålarna. För åter igen den högra nålen genom de andra sylhålen.

KNIVMAK AREN N R 3 2016

62

63

Drar ut tråden på den vänstra sidan, men inte helt och hållet. Utan lämnar en ögla kvar på den högra sidan. För nu den vänstra nålen genom det andra vänstra sylhålet, och vidare genom det andra högra sylhålet. Men låter den bara sticka ut någon cm på högra sidan. Nu tar jag tag i öglan på högra sidan, och drar försiktigt ut tråden en bit. Detta för att vara helt säker på att jag inte har stuckit den vänstra nålen genom tråden. Det här upprepar jag vid varje stygn! Innan jag drar åt trådarna, så låser jag stygnet genom att föra vänster nål, nedifrån och upp genom öglan, och höger nål, uppifrån och ner i öglan. Nu drar jag åt trådarna genom att dra kraftigt rakt ut, inte upp eller ner, ej heller fram eller bakåt, utan rakt ut! Låsningen upprepar jag vid varje stygn. När jag nu skriver vänster resp. höger, så utgår jag från att lädret ligger som på bilderna.

65

64

När jag har kommit så långt att jag har sytt upp några cm. på benen, så viker jag in dom för att se hur många stygn till jag behöver sy. Jag ska ha plats för D-ringen och kunna fästa den. När jag har sytt så långt som behövs, så syr jag tillbaka ett stygn och försöker att sticka ut nålarna mitt i skarven på baksidan. Knyter ihop de båda trådarna med en dubbelknut, och klipper av. Skär samtidigt av överflödigt läder på upphängarfästet.

67

68

69

Nu ska D-ringen monteras. Med en håltång gör jag två hål, avståndet mellan hålen är lika med innermåttet på D-ringen. Skär sedan av lädret så att jag kan trä på D-ringen. Med hjälp av sylen markerar jag var hålen skall vara när jag ska fästa ihop benen.

t

66

27

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

70

71

Så här blev holken, nu ska kniven monteras i.

72

Stoppar nu ner kniv och träslida i läderholken, jag vet ju att lädret ska sluta 1 cm nedanför sista nedfilningen på träslidan. Jag ser till att sömmen hamnar mitt på baksidan, och börjar trycka in lädret vid nedfilningarna, har man inget lämpligt modelleringsjärn, så fungerar en mindre skruvmejsel lika bra. Detta är något som man får göra med jämna mellanrum under torkperioden.

Med hjälp av ett falsben så ”polerar” jag ytan på lädret, trycker ner lite extra på kanterna för att få dem lite avrundade. Gör även en dekorationsrand mot överdelen av lädret. Även så markerar jag vid upphängardelen på knivslidan.

73

74

På nätet kan man hitta roliga figurer som man kan använda till dekoration på knivslidan. Sökte på ”tecknad älg” och fick fram den här älgen. Ritar av den på ett papper som jag lägger över lädret, fyller sedan i konturerna med en blyertspenna. Använder en väl avtrubbad syl för att sedan ”trycka” ner älgen. Detta görs innan lädret har torkat.

75

76

77

Gör en mall till upphängaren, och kommer att använda samma läder som i knivslidan. Skär ut den och kantskär sedan på både över som undersida. Gör även en dekorationsrand en bit in från kanterna.

28

KNIVMAK AREN N R 3 2016

78

79

80

Har här vikt upphängaren, för att med en syl markera var jag ska ta upp hål med håltången för chicagoniten.

Se till att hålet hamnar centrerat, även om nu inte sylhålet har gjort det.

81

Här har jag fuktat narvsidan och kanterna på upphängaren, polerar ytan med falsbenet och även kanterna.

83

82

Har nu färgat lädret med en oljebaserad narvsvärta, började med den ljusa färgen för att sedan övergå till den mörkare. Färgar även upphängaren på bägge sidor. För att ”låsa” färgerna använder jag en vattenbaserad försegling typ Satin Shene, utom på baksidan av upphängaren, där jag lägger på ett lager med läderfett. Låter allt vara nu till nästa dag, då jag arbetar in fettet med hjälp av tummen.

85

86

84

Efter att ha torkat ett par dagar så är det dags att ta ur kniven. Skulle det vara så att den verkar sitta fast, så linda några varv med vulkantejp runt överdelen av skaftet. Ta sedan ett tunnare rep och knyt ihop. Fäst repet som på bilden, håll i knivslidan och stick in ena foten i öglan och dra försiktigt. Om nu kniven lyckligen kommit ut, så är det bara att skala av all tejp och spackel.

Skulle det finnas rester av lim från tejpen, så tar du bort det med en trasa med T-röd på.

Upphängaren monteras nu, och sätts fast med en chicagonit. Lägg i en klick med epoxilim innan du sätter i skruven. Insidan av läderholken har jag färgat en bit ner och så lägger jag på ett par lager med Satine Shene för att motstå fukt.

Så här blev den!

29

K NIV MAK ARE N N R 3 20 16

Hyvin tehty, kaveri

I

mitt jobb är ”att vara i tid” viktigt, åtminstone för min del… Sedan händer det alldeles för ofta att de som ska komma till mig antingen är sena eller inte kommer alls. Det hela handlar om respekt för den som man avtalat tid med och att visa att min tid inte är viktigare än din.

Nåväl ibland så går det ändå inte riktigt som man tänkt sig, som till exempel nu senast vid Helsinki Knife Show.

Frugan och jag brukar ta färjan över och passa på att ha en liten minisemester, äta gott, träffa vänner och avsluta med att besöka gummans släkt.

Färjan anländer alltid på utsatt tid vilket ger oss gott om tid att checka in på hotellet, vila en stund och sedan slinka in i mässlokalen för att packa upp prylarna, snacka lite med de som kommer i vår väg och kanske till och med göra ett inköp eller två. Nåväl, så var tanken även i år och jag lämnade frun på rummet för att ”gå ner och packa upp”. Tänkte lite på att jag ännu inte sett något bekant ansikte i lobbyn och att det såg lite tomt ut på något sätt, en obehaglig tanke dök upp i mitt undermedvetna (det händer mig ofta i och med att jag nästan alltid brukar vara i god tid) att… hum, tänk om jag missat datumet i år? Väl framme vid mässlokalen där vi brukar vara så besannas min oro då allt är låst och tillbommat. Inga reklamaffischer och helt öde på knivfolk. Nu går stressen igång och likaså öppnar sig alla svettporer i hela kroppen. Fumlar fram mobilen för att googla fram alla mässfakta med datum och – just det – plats.

Svaret visar sig snabbt att årets Helsinki Knife Show inte håller till där vi brukat vara alla år, utan i ett helt

30

TEXT carlMichael Almqvist

annat hotell i staden som jag inte har en endaste aning om var det ligger. Snabbt upp till frun, på rummet igen för att lägga fram den uppkomna situationen och förhoppningsvis få veta vart jag ska bege mig. Negativt svar där, men efter ytterligare googling – nu på finska, så finner vi ut att det nya hotellet med tillhörande mässlokal ligger några kilometer uppåt efter samma gata.

Så tack och lov inte så jättelångt bort. Men hur ta sig dit på bästa sätt, krångla med egen bil eller ta taxi? Valde taxialternativet, hotellpersonalen hjälpte till att ringa och efter en ”evighet” åtminstone i mitt sinne så dök den beställda taxin upp och jag lastade den full med mina lådor och väskor och med en rivstart i snömodden så for vi iväg mot den nya destinationen.

Framme, ut med grejorna, kånka in dem i lobbyn, ut igen för att betala, in igen för att fråga efter mässlokalen, jaha, där borta på andra sidan av hotellet – långa korridoren bort, upp tre trappor, sedan till höger, vänster igen, ner en trappa igen, vänster och sedan framme i rummet. JÄTTEKUL!!! och allt kunde jag inte ta med mig på en gång. Skratta på ni bara…

Men tack och lov så finns det vänliga människor så en finsk gentleman hjälpte mig att bära. Vi kunde inte prata med varandra då min finska är obefintlig och hans svenska likaså, men knivmakarfolket förstår när en kollega är i knipa och då behövs inga ord, men här och nu ropar jag ut: Hyvin tehty, kaveri! Väl framme i lokalen var det tio minuter kvar till öppning och där stod jag genomblöt av svett och stress, ouppackad (kände mig dock helpackad) och fick gilla läget…

Ha det!

KNIVMAK AREN N R 3 2016

LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!

Se filmen på www.tormek.com!

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 31

B

SM 2016

Returadress: Dala 103 444 95 ÖDSMÅL

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

SM Kniv-SM i Söderhamn

28–30 OKTOBER UNGDOMSGÅRDEN/VERKSTÄDERNA

Årets SM arrangeras av Söderhamns knivgille och är förlagt till den vackra kuststaden Söderhamn, fredag till söndag, sista helgen i oktober. Kommunalrådet Sven-Erik Lindestam inviger årets SM. Öppetider: Fredag 16–20 lördag 10–16 söndag 10–15. Årets temakniv: Björk.

Kniven ska vara tillverkad av björk i någon form. (masur, vril, näver etc.).

Vid ev frontholk eller mellanlägg är ren- eller älghorn tillåtet, fri funktion (jakt, fiske slöjd etc.).

Boka bord (200 kr) hos: Stig Åkerblom 070-67 27 755 eller 0270-16 760 mejladress: knivstig@telia.com Tävlingsbidrag skickas senast 2016-09-30 till: Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle Anmälningsavgift 150 kr per tävlande insättes på bankgiro 5958-1199 (ungdomsklass gratis). Märk insättningen med SM-2016 samt namn.

Boende kan bokas rabatterat på Best Western 0270 – 266 200 Ange ”Söderhamns knivgille” vid bokning Tävlingsklasser: • TRADITIONELL BRUKSKNIV • UTVECKLAD BRUKSKNIV • HELHORNSKNIV • HALVHORNSKNIV • FÄLLKNIV • MINIATYR/SMYCKEKNIV • TEAMWORK • KONSTKNIV MINDRE • KONSTKNIV STÖRRE • UNGDOMSKLASS • ROOKIEKLASS • KNIVBLAD SMIDDA • KNIVBLAD SLIPADE • KNIVBLAD SMIDD DAMASK • TEMAKNIV DESSUTOM UTSES VINNARE AV PUBLIKENS PRIS

32

I samarbete med: