Knivmakaren 2017 nr 2

KNIVMAK AREN N R 2 2017

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR2 2017

HAN TAR PLATS

NIO I ÄRANS HUS

LYCKSELE

ÖVERTYGAR HISTORIEN OM

JOHN BOWIE

TVÅ SVÅGRAR

- SAMMA INTRESSE

Allt du behöver veta om härdning 1

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

BEHÅLL SKÄRPAN Uddeholm Elmax SuperClean

Med 350 års samlad kunskap och en outtröttlig produktutveckling av utmärkt svenskt stål har vi

skapat det högpresterande stålet Uddeholm Elmax SuperClean. Vår unika pulvermetallurgiska produktionsmetod gör att vi lyckats förena två egenskaper som normalt inte samspelar – mycket bra

korrosionsskydd i kombination en utmärkt slitstyrka (> 60 Rockwell). Detta ger dig en balanserad

kniv som tål att användas för alla typer av uppdrag, även i de mest krävande miljöer, utan att tappa skärpan. Det är ett bättre stål, helt enkelt.

www.uddeholm.se

2

Sedan 1668 har vi utvecklat innovativa och banbrytande lösningar som skapar mervärde. Våra engagerade medarbetare finns i nästan nittio länder och tillsammans levererar vi ökad konkurrenskraft till kunder över hela världen. Välkommen till Uddeholm, #1 inom högpresterande verktygsstål.

KNIVMAK AREN N R 2 2017 K NIVMAK AREN N R 2 2017

På mitt sätt sett

Innehåll nr 2 2017

S

itter andra veckan i maj och funderar över denna ledare.

Det är historiskt kallt, jag väntar på sol, värme och sommar!

Men jag känner mig trots den kalla våren laddad inför Utemässan i Lycksele, med stort knivtorg, som blev en sådan succé i fjol.

Det är härligt att Anna-Lena och gänget fortsätter sitt arbete med att utveckla och driva vidare denna förnämliga träffpunkt för utelivsentusiaster, däri inkluderat alla knivmakare.

Vi följer upp detta med ett reportage i denna tidning.

Senare kommer: • Knivdagarna i Ludvika för 30:e året, vecka 28 • KNIV-EXPO i Norrköping den 2–5 augusti med KnivSM, Uddeholm Invitational och Svensk Knivförenings årsmöte.

Vi har avslutat 2016 års verksamhet med åtföljande bokslut, som visat ett bra ekonomiskt resultat.

Detta, även fast vi samlat de lokala klubbarna till träff i samband med Kniv-SM i Söderhamn samt att vi haft representation vid de större mässorna i Sverige, Lycksele, Ludvika och Söderhamn.

Se till att vi alla besöker, ställer ut och tävlar med våra alster, så att vi kan behålla den höga nivån från ifjol!

Vi har även utsett innehavare av Svensk Knivförenings hedersutmärkelse, stol nummer nio i Ärans Hus, se artikel längre fram i tidningen.

Det som nu ligger närmast i tiden för styrelsen är årsmötet i samband med KNIV-EXPO med Kniv-SM i Norrköping, som jag hoppas blir välbesökt och givande för alla! Årsmötet är det viktigaste mötet i en förening, där medlemmarna har möjlighet att granska verksamheten, framföra synpunkter och ge förslag för kommande verksamhet.

Väl mött på årsmötet!

Med förhoppning om en skön sommar och att vi ses på ”våra” mässor och utställningar!

Må väl knivvänner Dick

KNIVMA K AREN

MEDLEMSTIDNIN G FÖR SVENSK KNIV

FÖRENING

NR 2 2017

NR2 2017

HAN TAR PLATS

NIO I ÄRANS HU

S

LYCKSELE

ÖVERTYGAR

HISTORIEN OM

JOHN BOWIE

TVÅ SVÅGRAR

- SAMMA INTRE

Allt du behöver

SSE

veta om härdning 1

Framsida

I detta nummer har vi träffat två knivmakare svågrarna Eje Brodin och Owe Wallin. Vi avslöjar även vem som väljs in på stol nio i Ärans Hus, den personens kniv pryder förstasidan.

Ledaren

3

Reflektioner från Dick

Två svågrar

5-9

Knivmakarporträtt: Eje och Owe

Tips&Trix

10

Metall på burk räddningen?

Utemässan i Lycksele

Knivtorget känns ”inne”

Lika, men ändå olika

Tradition i Mora

12-14 16-21

Härda hemma

Bjarne Widheden reder ut begreppen 22-25

James Bowie

Historien bakom kniven

Ärans Hus

Han tar plats på stol nio

Allt om SM i Norrköping

Mer än knivar i Peking

26 28 30

3

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Medlemsklubbar Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Per Gunnar Sundström Racksund 215 938 94 Arjeplog Grundsunda Knivgille c/o Erik Hårshagen Husbyn 150 896 91 Husum

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Dick Gidlöf, Husum Pär-Olof Eklund, Skellefteå Rickard Perman, Umeå

KASSÖR:

Erik Johansson, Stockholm

LEDAMÖTER:

Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum Martin Johnsson, Ödsmål

SUPPLEANTER:

Owe Wallin, Hudiksvall Peter Andersson, Söderhamn

REVISORER:

Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö

VALBEREDNING:

Michael Almqvist, Gävle Torsten Häller, Lysekil Lars Billström, Kinna

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Dick Gidlöf 070-581 10 06 Erik Johansson 070-324 22 91 Rickard Perman 070-580 43 29

ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com MEDLEMSFRÅGOR: Martin Johnsson Tel: 076 -635 36 15, E-post: knivmakaren@outlook.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand Tel: 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle Tel: 070-509 83 78, E-post: carlmichael@carlmichael.info Erik Johansson, Valhallavägen 153 2tr, 115 61 Stockholm Tel: 070-324 22 91, E-post: erik.hemmaro@gmail.com ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Rosgatan 11A, 931 39 Skellefteå Tel: 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com

Nästa nr av

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Knivmakare i väst c/o Håkan Rosén Labackavägen 34 E 428 35 Kållered Tel: 070-552 28 32 hakanrosen@bredband.net Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviken 6 439 74 Fjärås Tel: 070 - 744 50 08 b.wettesten@gmail.com Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29 Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Torsby Kniv- och hantverksförening c/o Jan-Erik Näsman Sandbovägen 2 685 33 Torsby Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Tornedalens Knivförening c/o L-G Perä Matarengivägen 9 957 31 Övertorneå lg.pera@utb.overtornea.se Skelleftebygdens Knivgille c/o Leif Furberg Skidstigen 15 931 51 Skellefteå Mobil: 070 - 642 97 47 leif.furberg@gmail.com www.skekniv.se Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 073 - 928 20 51 Värmlands Knivklubb c/o Eva Åkesdotter Goedicke Ålkärrsvägen 20 A 663 32 Skoghall mob. 072 - 248 50 19 Västras Knivgille c/o Michael Annander Alderlund 103 880 37 Junsele Knivmakare Öst c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Mobil: 070 - 541 05 21 K0705410521@gmail.com

utkommer 18/9 2017

Material och bokning av annonser senast 21 augusti 2017.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2017 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2017”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig.

Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

4

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Nytt lösenord och användarnamn från och med 1 april medlem2017

KNIVMAK AREN N R 2 2017

TVÅ SVÅGRAR – samma intresse

Eje Brodin och Owe Wallin är inte bara svågrar, de har följts åt genom många år i sitt gemensamma intresse för knivmakeri/smide. När Dick Gidlöf och jag själv slår oss ner för en pratstund med de båda samt Owes fru Maud under en l å n g kaffestund så väller minnena fram hos dem alla tre och man märker verkligen att de var med på den tiden det begav sig, långt före sådana milstolpar som alla knivtävlingars moder, den beramade Jaktmarker och Fiskevattentävlingen år 1985 eller Knivveckans tillkomst 1988.

TEXT LARS BILLSTRÖM

5

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

O

m Eje kan man till och med läsa i det allra första numret av Knivmakaren år 1991, en merit så god som någon! Ett par år senare står det en artikel i samma tidning om Owe och då noterar jag att den är skriven av ytterligare en svåger! Har jag kanske kommit på en väl bevarad hemlighet – styrdes knivsverige i själva verket av en grupp svågrar från Hudiksvallstrakten?

Något för historikforskarna att gräva i.

Om vi börjar med Eje, så kom han i kontakt med knivar på ett handfast sätt när han började som snickerilärling på Iggesunds bruk.

Där lämnades företagets knivar in för slipning och Eje säger att där och då väcktes hans knivintresse. Han började att göra sameslöjdinspirerade knivar, horn var ett material som han trivdes med. Nu talar vi om de sista åren på 70-talet.

Han blev också medlem i Norsk Knivforening – eftersom det inte fanns någon motsvarighet i Sverige ännu. Eje är också väl etablerad bland norska knivmakare.

Men det dröjde ända till 90-91 innan Eje gav sig på att smida själv, det som har kommit att bli hans huvudinriktning sedan dess. Han gick en tvåveckors kurs i Gålsjöbruk och där fick han lära sig grunderna.

6

Senare fick han möjlighet att komma till Elverum och lära av norska mästersmeder. Han nämner särskilt legendaren Håvard Bergland och den tjeckoslovakiske smedgurun Alfred Habermann som inspiratörer.

Eje byggde en smedja i Iggesund.

Han använde framförallt 1770 fjäderstål och stämplade från början med LEB, men gick sedan över till Eje. När han flyttade till Via, två mil utanför Hudik, byggde han naturligtvis en smedja även där. Vi besökte senare under intervjudagen hans hem och bekantade oss med den trevliga smedjan.

Nu håller han på och färdigställer ett ordentligt utrymme för slipningsarbetet vägg i vägg med smedjan, vilket måste bli en välsignelse. Hittills har den sortens jobb gjorts i ett ordentligt förrådsutrymme – med tre väggar! Att slipa blad utomhus på vintern på Hudiksvalls breddgrader kan jag bara inte föreställa mig. Man måste ha bra på sig, som Eje stillsamt konstaterade.

Förutom att vara knivsmed kan Eje också titulera sig silversmed. Han säger själv att det började nästan som ett misstag. ”Jag sökte till en kurs i metallsmide, men det visade sig gälla silversmide.” Och nu är jag registrerad och

t

Två svågrar – samma intresse

KNIVMAK AREN N R 2 2017

7

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

får därmed stämpla silvret på mina knivar. Sedan skickar jag in dem för att få kattfoten.”

Owe började med att slöjda bruksföremål innan han kom in på knivar runt 1977-1978. Han började tävla 1988 och har sedan dess varit mycket framgångsrik på det området. Numera ägnar han sig dock mera åt att som domare bedöma andras hantverk. Han fick tidigt kontakt med norsk knivverksamhet i Stikkelstad, i samarbete med Hälsinge Knivförening. Owe var för övrigt med och startade både Hälsinge Knivklubb och Söderhamns Knivgille. Och när Svensk Knivförening bildades var Owe mycket engagerad och han åkte tillsammans med Maud runt och värvade medlemmar i stora delar av landet.

Under ett flertal år åkte dessutom Owe och Eje runt och hade Öppet Hus på en mängd olika platser för att föra smide och knivmakeri vidare.

När vi kom till den här delen av intervjun började det bubbla av berättelser och ögonen glittrade. ”Ja, jävlar vilka gubbar man träffat” utbrast Owe och börjar bland annat berätta om hur han var ute i Värmlandsskogarna och samlade

kåda till Kåd-Nisses kådsalvetillverkning, samt om dennes eskapader i Ludvika. Det fanns hur mycket berättelser som helst, kanske man rentav skulle ta en bandspelare och avsätta några dagar åt att fånga upp det svenska knivmakeriets Vilda Västernperiod?

Tillsammans har de båda svågrarna också utvecklat Kvinnokniven, ett resultat av ett besök på en medeltidsdag. Eje tog fram knivmodellen, men kvinnorna skar sig, så Owe skapade en slida som gjorde att kniven blev lämpligare att hantera. Säkert så gjordes det arbetet i Owes verkstad i källaren på villan, en verkstad att bli avundsjuk på. Välordnat, välorganiserat, hur bär han sig bara åt? Små kluriga självgjorda verktyg för olika arbetsuppgifter och inte bara ett! En liten fil om man filar från vänster och en annan liten fil om man filar från höger, kände det nästan som.

Och båda på varsin plats, en bit ifrån den lilla filen för att arbeta uppifrån. Det är möjligt att jag överdriver, men jag blev så rejält imponerad och inte så lite avis.

I lokalen finns också pärmar med dokumentation av mängder med händelser, knivar, föreningsunderlag

Owe i Knivmakaren 1994 och Eje 1991.

8

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Vi levererar allt för

KNIVMAKAREN

Dam

Winter

och allt annat som Owe varit inblandad i. Han är lite av en vandrande kunskapsbank, vilket jag också lagt märke till i styrelsemiljöer som vi delat. Ända sedan den första Knivveckan har också Ludvikapubliken vant sig vid att paret Wallin finns på plats, Owe med sina knivar och Maud med sina smycken och magiska stenar.

Det var verkligen riktiga trivseltimmar tillsammans med Eje, Owe och Maud. Alla tre är omvittnat vänliga och hjälpsamma och många är de som genom åren fått råd och vägledning. Det är skönt att de som både har kunskap och erfarenhet, har intresse för och tar sig tid till att dela med sig. Det är en av de viktigaste förutsättningarna för att vår verksamhet skall leva vidare. nn

www.si-knives.se

Dense Twist™

Munin™

På Damasteel® vet vi att du som kund v med absolut funktion. Vi vet också att e och designat stål gör din slutprodukt så vackrare – något som är nog så viktigt.

I Damasteels kollektion finns alltid ett ti i lager. Men våra yrkesskickliga smeder h flexibilitet och känsla för form som gör o

Bandsågsblad för trä och metall, alla längder.

Prova metallbladen till mammuttänder.

Skribentens vedermödor Den här artikeln höll på att inte bli av. När jag skrivit rubriken och lutade mig tillbaka för att hitta ett bra anslag så brast plötsligt det bakre hjulbenet på stolen med en smäll.

Jag kastades bakåt och hamnade på rygg med benen fast mot skrivbordsunderdelen, vilket å andra sidan gjorde att jag fick gott om tid att känna efter om jag levde och att det inte gjorde extra ont någonstans.

Stolsryggen är (var) bred och väl stoppad och utrymmet till den fasta blombänken bakom mig så stort att jag inte bröt nacken. Så det var bara att trassla sig upp och ta en paus.

SI Machine TOOL

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com 9

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Tips&Trix

TEXT OCH FOTO cM

N

är nöden är som störst krävs det påhittighet och kreativt tänkande. Alla som provat på att göra en bladinpassning mot ett damaskbolster vet att det inte alltid är det lättaste. En eller två filningar för mycket och man sitter där med en ful och otät inpassning.

Räddaren i nöden heter då Biltemas kemiska metall som man köper i en liten burk. Man kan blanda ut den

BOKtipset K

i lite olika konsistenser allt efter behov. Den är ganska silvrig i sin färg och vill man tona ner den lite så är det bara att blanda i lite mörkt färgpigment.

Inga otäta inpassningar går att göra osynliga, men resultatet kan ändå bli gott nog för den som inte är tokpedant. Döm själv utifrån dessa bilder.

Har du något smart som du vill dela med dig av? Mejla text och bild till Knivmakaren!

TEXT CARLMICHAEL

nivmakarens förre redaktör Samuel Karlsson har gett sig in i den skönlitterära branschen efter alla år i tidnings- och faktaböckernas värld.

Böckerna handlar om den kvinnliga kriminalkonstapeln Louise Hård som löser ett antal bestialiska mord i Smålandstrakterna. Louise är stenhård och drar sig inte för att tänja på lagens gränser om vad som är rätt och fel.

Och kanske är det där som en svaghet finns i Samuels böcker att den där 100-procentiga trovärdigheten i de olika scenarierna får sig en liten knäck.

I Första boken ”Mordet på Hammarsköld” (”Den som dödar” på Storytel) märks det ganska tydligt att Samuel kommer från faktaböckernas värld. Storyn beskrivs och målas upp för läsaren med många korta meningar som delvis gör att man tappar lite rytm i läsandet. Men boken är inte på något sätt tungläst, utan på några timmar så är den avklarad.

Betyget får bli två knivar och ett knivblad av fem möjliga.

I bok nr två ”Var inte rädd” så ser jag en tydlig utveckling i Samuels ”deckarskrivande”, storyn håller ihop bättre, intrigen beskrivs på ett mycket mer spännande sätt än i den första. Men precis som i första boken kan jag kanske

tycka att våldet beskrivs lite väl detaljerat för min smak…

Jag gillar att den stenhårda Louise bor och verkar på landsbygden och att handlingarna inte är placerade i storstadsmiljön som i så många andra deckare. Det märks att Samuel känner till den miljön på ett bra sätt.

Här vill jag ge boken betyget 3 knivar och ett knivblad och därmed helt klart läsvärd.

I bok nr tre ”Hämnden är min” så får Louise möta en motståndare som inte skyr några som helst medel för att uppnå sitt mål. Boken blir också ännu lite mer spännande att läsa eller lyssna på än de övriga två. Fortfarande så kan jag ibland ändå tycka att handlingen inte riktigt håller fullt ut men att det inte gör så mycket. Men eftersom jag nu börjat tycka om Louise Hård så ser jag redan fram emot att ta del av kommande böcker.

Sammanfattningsvis så måste du läsa första boken för att lära känna Louise och hennes kollegor. Då får du också ut mer av de efterföljande böckerna. Fastän de kanske inte får högsta betyget så är de läs/lyssningsvärda och kommer med all säkerhet bara bli bättre och bättre allt eftersom. Och du, självklart finns det en knivmakare med som deltagare i en av böckerna, i vilken får du reda på när du läser dem. nn

Vad lyssnar du på i verkstaden? Mejla ditt tips till Knivmakaren!

10

KNIVMAK AREN N R 2 2017

30:e

Nordiska Mästerskapet i Knivhantverk

12 -15

-17

Välkommen till årets största knivfest 12-15 juli!

Knivmakare bokar ett bord för 100:-/dag, företag för 200:-/dag och bord. Öppet mellan kl. 10 -17

Knivtävling:

Brukskniv, Förfinad Bruks, Hel- och Halvhornskniv, Smycke bälte eller ej bälte, Fulltånge, Öppen klass, Fällkniv, Specialklass, Ungdoms- och Damklass, Hantverksklass. Tävla i klass A eller B

Kniven:

Ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas.

Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Bidragen:

Väl märkta tävlingsbidrag skickas per post eller lämnas till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika senast 11 juli 2017, eller lämnas vid utställningslokalen onsdag 12 juli.

Prisutdelning:

Lördagen den 15 juli kl 17.00. Vinnarna premieras!

Vem vinner Publikens pris 2017?

Logi, bokning:

Arrangör: Knivveckan i Ludvika Ekonomisk Förening

Ludvika Smedjebacken Turism, tel: 0240 - 860 50 eller boka on-line.

Information och logi: www.knivveckan.se

11

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Knivar ur Birger Nordins samling på Skogsmuseet.

Pågående halvhornsgravyr av Stig Sjunnesson.

Skogsmuseet i Lycksele.

Gehäng med traditionella tillbehör, i Skogsmuseet samling.

LYCKSELE – ENTUSIASM Entusiasm och stort engagemang är det bestående intrycket efter Utemässan med Knivtorget i Lycksele sista helgen i maj. Entusiasm och stort engangemang på flera nivåer. Hos knivmakare och utställare, hos kvinnan som står bakom arrangemanget och hos mannen vars samling av samisk slöjd till stora delar finns att beskåda på Skogsmuseet i Lycksele.

TEXT P-O EKLUND & ERIK JOHANSSON

Har aldrig varit på Jakt- och fiskedagarna i Elverum där Norsk Knivförening har sin årliga Knivtävling. Men jag har hört mycket om Elverum, så mycket att jag tror mig kunna säga att Knivtorget i Lycksele har många likheter med Elverum. Dels är det i båda fallen en utomhusmässa med stånd i olika storlekar, dels aktiviteter för hela familjen och framför allt är arrangemanget samlat kring ett skogsmuseum. Detta var andra gången som Knivtorget i Lycksele arrangerades. En succé redan första gången som överträffades detta år. Trots det regniga vädret som präg-

12

lade den sista dagen var det detta med entusiasm och stort engagemang.

Knivmakarna

Bredden på utbudet av knivar, tyder på att aktiviteten hos makarna har varit stor under vinterhalvåret. Naturligtvis var det framför allt norrländska hantverkare som återfanns bakom stånden, men representation fanns från norr till söder med hög kvalité på de utställda alstren.

Ett trevligt inslag som besökarna kunde ta del av var att några slöjdare demonstrerade olika tekniker; horngravyr, lädersömnad och knivsmide. För de yngsta fanns också möjligheten att tälja i trä under Moraknivens ledsagande.

Samlaren Patrik Nilssons utställning av Jörgen Sundströms knivar lockade också många besökare.

Arrangören

Knivtorget vore intet om det inte vore för den primus motor bakom som driver hela arrangemanget. Kvinnan ifråga är AnnaLena Nyholm, och hon gör detta helt i ideéll regi. Man kan nog knappast ana vilket arbete som ligger bakom det faktum att knivmakarna nu står på kö för att få en plats på Knivtorget. Hon ordnar allt från marknadsstånd och utställningsmontrar till att se till så att

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Birger Nordin vid ”Birgers bästa” i utställningen Samiska Skatter.

FOTO P-O EKLUND

Kniven i ”Birgers Bästa” där ornamentiken är en hel berättelse. (Se artikel)

OCH ENGAGEMANG Samlaren

Det största engagemanget får nog ändå tillskrivas Birger Nordin, en av landets största och utan tvekan kunnigaste samlare av samiska föremål. Stora delar av hans samling finns idag på Skogsmuseet i Lycksele, deponerad av Sparbanksstiftelsen i Norrland, under namnet ”Samiska Skatter”. Ett eldorado för den som är intresserad av samisk slöjd och sameknivar av äldre årgång. Vi fick förmånen att tillbringa några timmar med Birger som ciceron i utställningen. Med sin djupa kunskap skulle han nog kunna berätta om utställningen hur länge som helst.

Birger Nordin började samla 1980; bred Lapponica (litteratur) ända tillbaka till 1700-talet, samisk bildkonst och föremål med allt från fingerborgar till ackjor. Även sk. ”Lappsilver” finns med i samlingen som har sitt ursprung i alla fyra samiska länder

där föremålen skulle vara tillverkade före 1950. Efter den tidpunkten betraktas slöjden som modern.

– Jag har haft som etisk utgångspunkt att inte köpa gamla föremål i samisk miljö. Det är känsligt att komma med pengar och ta gamla familjeföremål, säger Birger.

Jag har köpt på auktioner och antikvariat, aldrig direkt av samerna, fortsätter den inbitne samlaren.

Kvalitetsfråga

Birger berättar att orsaken till varför han började samla nog var någon slags kompensation för den attityd mot samerna han mötte under sin uppväxt i skogssamisk miljö i Norrbotten.

Men framför allt ligger den främsta orsaken till samlandet i att många urfolk har en fantastisk förmåga att kombinera funktion och estetik. Samerna tillhör världseliten, menar Birger och hävdar att det också blev en kvalitetsfråga att ha kunskap om de föremål han samlade. Eftersom det var svårt att få tag på litteratur på biblioteken, började han samla den.

– Det visade sig vara bondklokt att börja

t

elektriciteten fungerar. Trots att det är svårt att summera en mässa medan den pågår, menar hon ändå att antalet besökare är högre denna gång jämfört med fjolåret.

13

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Fred Out demonstrerar scrimshaw.

i kunskapsändan. Med tiden kom ett externt intresse av min samling från muséer och andra och då blev det en kvalitetsfråga att ha kunskap.

Birgers bästa.

Att samlingen idag finns på Skogsmuseet i Lycksele beror på att Birger genom en artikel han skrev i en Västerbottenstidning fick kontakt med ordföranden i Lycksele sameförening. Han var förundrad över att Birger, som själv inte är same, hade sån kunskap. När de träffades uppstod god en kontakt, resten är historia.

I en avdelning i museet finns ”Birger bästa”, med hans absoluta favoriter i samlingen. Att höra hans kunniga och engagerade berättelse om en kniv från 1933, gjord av Johan Pekka Sunna, från Tornedalen, är en upplevelse.

– Hela kniven är en berättelse. Längst ned på slidan finns en lugn och trygg mindre renhjord bakom ett par samer graverad. I mitten finns några vargar som jagar en mycket otrygg hjord som smyckar överdelen. Ett fantas-

14

På övre bilden visar Inger Hellman sin nytillverkade barmlapp för Birger Nordin. Undre bilden fler knivar från Birger Nordins samling.

tiskt exempel på hur man berättar genom slöjden, säger han och slår demonstrativt ut med armarna.

Fascinerande är också utställningens knivavdelning, där man lyckats exponera ett stort antal knivar på ett finurligt sätt, fastsatta på en stor skiva som kan styras av besökaren utifrån vad man önskar att se.

Med på rundvandringen i Museet har Birger sällskap av Inger Hellman från Stensele, en mycket kunnig sameslöjdare, som också besitter stor kunskap om slöjdföremålen.

En stor värme och respekt finns mellan dem under samtalet om de olika föremålen. Hon visar också ett imponerande hantverk i den nytillverkade barmlapp med tennbroderi hon gjort.

Drygt 2 600 objekt av Birgers tidigare samling finns i dag på Skogsmuseet i Lycksele.

Han behöll 70 föremål själv, men tro nu inte att denne entusiast då slutade att samla – i dag har han en ny samling innehållande 700 föremål. nn Ovanlig knivslida med tenntrådsbroderi av Solveig Blind-Labba

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Material till knivtillverkning - Knivblad

- Skaftämnen - Damasteel och andra knivstål - Lim, olja och vax - Polermaterial

- Smide och ässjor - Bandslip och tillbehör - Knivslipare och slipsten - Fällknivsdelar och byggset

Utöver detta har vi ett stort urval av färdiga knivar, svarvar och tillbehör till svarvning, läderarbeten och mycket mer.

Se mer på www.slojdfokus.se Slöjdfokus, Tel. 08-12 144 144, info@slojdfokus.se 15

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Samma, men ändå så olika

En kniv var sjätte sekund, över tre miljoner knivar per år.

16

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Runt om i hela Sverige sitter knivmakare och skapar knivar, några arbetar fort, andra tar gott om tid på sig och ser just det lugna tempot som en del av njutningen. Samtidigt har vi i Sverige en knivtillverkare som i sin fabrik i Mora producerar runt 3,5 miljoner knivar om året, en var sjätte sekund i treskift.

Kontrasterna kan nästan inte vara större och ändå är grundfunktionen på det vi tillverkar densamma.

TEXT LARS BILLSTRÖM FOTO MATS GYLLSAND

den 15–16 april 1943, erbjöd omgående KrångJohan Eriksson sin armaturkonkurrent att låna Moraindustris gjuteri under kvällar och helger för att hjälpligt kunna hålla igång sin produktion.”

Det var i denna miljö som en småskalig knivtillverkning byggdes upp. 1929 fanns till exempel 15 knivtillverkande företag och fabriker slogs ihop och gick isär lite om vartannat. Företaget Morakniv av idag är också ett exempel på detta.

En av beståndsdelarna startades år 1891 av FrostErik Ersson som efter fyra år som skogshuggare i Nordamerika återvände till hembyn Östnor och samma år etablerade en åkdonsfabrik för kälkar och trillor, men som också passade på att göra brödnaggar, kottplockare, timmerhanteringsdon och inte minst knivar för verkstadens egna behov. I dag skulle man kalla detta en konsekvent genomförd diversifiering., men det var nog ingen som var medveten om det begreppet då.

Den ovan nämnde Krång-Johan Eriksson, eller KJ som han ofta kallades, var redan som yngling en affärsbegåvning som leder tankarna till en imperiebyggare från småländska Älmhult. Han köpte bröd och bullar av sin syster Anna, som var innehavare av Bullas Kafé och cyklade runt i bygden och sålde. Samtidigt hade han med sig ett sortiment av egentillverkad trä- och näverslöjd och fick därigenom fler produkter att slå ut kostnaderna på, en klassisk lönsamhetsförbättringsåtgärd. År 1912 grundade han tillsammans med LokAnders Mattsson Eriksson & Mattssons Knivfabrik, det företag som sex år senare kom att bli KJ Erikssons Knivfabrik. Förutsättningarna för knivfabrikerna var under 20- och 30-talet mycket goda och försäljningen ökade kraftigt, inte minst på exportsidan. Svenska Moraknivar blev ett begrepp i stora delar av världen och kunde återfinnas på de mest oväntade ställen. t

Och vi vågar dessutom påstå att samtliga av oss knivmakare i landet har en egen relation till just Moraknivar – vi har alla växt upp med sådana, vi har alla förbrukat sådana och vi har förr eller senare skaffat en till, för det är något som de flesta av oss bara måste ha.

Knivmakaren kontaktade Thomas Eriksson, produktchef på Morakniv och frågade om vi fick besöka dem och se hur den moderna arvtagaren till den ursvenska knivtraditionen ser ut, produktionsmässigt, sortimentsmässigt och idémässigt.

Det blev ett spännande besök på ett företag som visade sig ha klarat balansen i att både utveckla tillverkningsprocesser och marknadsföring på ett imponerande sätt.

Men låt oss börja med en tillbakablick. I Mora och Östnor har utvecklingen hantverk-småindustristorindustri pågått i flera hundra år. Knallar sålde redan på 17- och 1800-talet moraknivar som var en del av det lokala hantverket och det var en livaktig bygd med åtskilliga entreprenörer som startade verksamheter inom åkdonsbranschen – vagnar och slädar till exempel,- mässinggjuterier som lett fram till dagens armaturföretag, klockverkstillverkning, isborrutveckling, symaskinsfabrik och mycket annat. Idérikedomen var stor: vid slädtillverkning användes björk och någon kom på att de många små spillbitarna kunde bli utmärkta knivskaft. Och så kom de klassiska lätt spolformade moraknivsskaften till.

Sammanhållningen och familjeband gjorde att olika verksamheter stöttade varandra. Ett talande exempel kan återfinnas i Mora of Swedens företagsskrift ”Morakniv sedan 1891. Från begrepp till varumärke” där det står: ”Det var, och är, den så kallade Östnorsandan, där även konkurrenter hjälpte varandra när så behövdes.

När FM Mattssons gjuteri brann ner natten mellan

17

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Det berättas i den tidigare nämnda företagsskriften att forskningsresanden och zoologen Sven Hedin på sina resor alltid hade med sig en morakniv, som betingade ett högt värde i länder där kniven hade status. Vid en resa i Kamtjatka, halvön längst österut i Sibirien, åren 1920-23 stod han en dag utan sin kära kniv och då han verkligen behövde en prima kniv gick han in i en butik och bad att få köpa den bästa kniv som fanns att få. Han köpte kniven och kände sitt svenska hjärta slå när han upptäckte att det var en äkta morakniv från Sverige.

Under kristiderna på 1930-talet började knivfabrikanterna söka efter nya produktidéer för att trygga överlevnaden. Lösningen blev en storskalig tillverkning av scoutknivar, framförallt för svensk och norsk marknad. Även lanseringen av Morasaxen bidrog till att hålla produktionen uppe.

Under krigsåren var knivtillverkningen minst sagt besvärlig. Materialförsörjningen drabbades genom att andra delar av industrin prioriterades. KJ Eriksson kunde i viss mån ha nytta av dotterbolaget AB Moraindustri, inom armaturbranschen, men mässingen var ransonerad för ammunitionsindustrin och man fick hanka sig fram på alla tänkbara tillverkningsområden, som att gjuta fläkthus till gengasaggregat i aluminium, som inte var ransonerat.

18

50-talet kom att präglas av en tillverkningsmässig revolution på grund av att ett helt nytt material gjorde sitt inträde: PLASTEN! Det innebar att produktionen kunde läggas upp på ett helt nytt sätt (även om det i början gjordes plastkopior av träskaften, som nitades fast på samma sätt som tidigare) Idag är situationen den En av alla användare – Kungen. att det gjuts miljontals med plastskaft direkt på knivbladen, medan en mycket blygsam mängd träskaft monteras på exklusiva specialprodukter och på en fortsatt tillverkning av de gamla ”traditionsbärarna”.

Kämpade för namnet

Och dagens företag då, Morakniv? Ja, det är en stark enhet, uppbyggd genom förvärv av Carl Anderssons Knivfabrik år 1961, FMM´s då redan nedlagda knivtillverkning 1962 samt förvärv av Frosts Knivfabrik i tre etapper, 1988, 2002 och 2005. I samband med den sista etappen etablerades också företagsnamnet Mora of Sweden för den nya enheten.

En lång kamp pågick i fem års tid för att få registrera varumärket Morakniv, där myndigheterna inte ville

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Thomas Eriksson visar ett av alla slipband i den moderna fabriken i Östnor strax utanför Mora.

Thomas Eriksson berättar att man lägger ner mycket kraft på att tillsammans med sina distributörer utveckla ändamålsenliga förpackningar, som minskar butikspersonalens framplockningstid. Moduler som passar in i Moraknivs skyltställ vilka används av butikerna för att skylta fram sortimentet gör det enkelt att trygga att knivar hela tiden finns framskyltade.

En tom modul byts ut mot en ”fulladdad” och detta gör det också enklare för butiken att ha överblick på återstående lager. I dag är det viktigare att sälja en hel funktion än ett antal knivar.

Exklusiva kockknivar

Det var en upplevelse att få ta del av hur lyhörda företagets medarbetare är för marknads- och omvärldstrender. Detta är inte en knivfabrik där man fortsätter att göra som man alltid gjort. De flesta av oss har säkert sett kockknivsserien, med de klassiska träskaften i bordeauxrött eller svart. Men visste du att den internationellt hyllade och prisbelönte kocken och restauratören Mathias (bra namn för en kock) Dahlgren under skapandet av restaurangen som bär hans namn beställde ett antal specialdesignade Morakniv Steak Knife med skaft i naturell masurbjörk för att ge gästerna den rätta känslan?

Ett annat exempel från en helt annan värld är en produkt som Morakniv Bushcraft Survival, med t

godkänna att företaget tog över ett produktbegrepp som sitt varumärke, men när detta till slut gick igenom byttes även företagsnamnet till dagens Morakniv, den 1 januari 2016.

När vi går runt i den stora anläggningen på Bjäkenbacken i Östnor där numera all produktion är samlad är det naturligtvis den höga automatiseringsgraden som är det mest slående. I stort sett överallt stöter man på orangefärgade robotar som greppar, sorterar, lägger tillrätta och skickar vidare i ett aldrig sinande flöde. Olika stationer tar hand om bladstansning, slipning, härdning (den enda del av produktionen där vi ombads att inte fotografera, eftersom det tagits så mycket utvecklingsarbete för att nå fram till en automatiserad härdningsprocess), bryning, lagring i magasin för nästa arbetsmoment och så vidare. När man kommer till den del av produktionen där skaften gjuts på bladen, så kan man se hur bladmagasin kommer in i ena ändan på en stor tillverkningsmodul, plastpellets kommer in på ett annat håll, skaftet gjuts, kniven sätts i sin slida, den får möta sina knivkollegor i en skyltkartong som i sin tur förpackas i en leveranskartong. Tre och en halv miljon knivar lämnar lagret under ett år, vilket innebär att de outtröttliga robotarna behöver fylla på med en ny kniv var sjätte sekund varje dygn, vecka och månad.

19

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Det har hänt en hel del sedan gubbarna satt på rad och slipade knivar. I dag är mycket automatiserat och miljötänket med återvinning är väl utvecklat.

tändstål och diamantbryne. En hårding sonen att gå samma bana. Under åren för överlevaren, långt ifrån restaurangens hos Frost arbetade Mora-Nisse med linneduk. samtliga moment i knivtillverkningen, Redan tidigare har företaget varit har han berättat i en tidigare artikel med och stöttat forskning inom i Knivmakaren. Det var kanske detta bröstcancerområdet, genom försäljning som inspirerade Frost till att utveckla av rosafärgade knivar där del av idealkniven för skidåkare, de patenterade försäljningspriset gick till forskning. skidknivarna 1102 och 1114. De var Förra året anslöt man sig också till speciellt konstruerade för skrapning av kampanjen till stöd för forskning kring såväl skidans styrrand som övriga ytor vid prostatacancer. En serie på 16 000 omvallning. Jag vill minnas att de som Givetvis ett klassiskt skaft på dörren. ”mustaschknivar” , där slidan pryds av ”parerskydd” hade en klack för rundat spår en blå mustasch, togs fram och såldes slut på rekordtid, och en för spår med räta vinklar. vilket gav hela 80 000 kronor till fonden.

Visste du också att KJ Erikssons plastskaftsmodell ”Det är slagsmål om den i butikerna” berättade nr 510, vilken lanserades 1976 snabbt blev en succé Thomas Eriksson i ett TV-inslag kort efter lanseringen. bland friluftsfolk? Knappt 30 år senare, i juli 2004, ”Människor har ringt, mejlat, skrivit till oss på sociala blev kniven i USA kultförklarad som ”The Wilderness medier och kontaktat oss på alla tänkbara sätt för att Blade” i tidningen Field&Stream och är sedan dess försöka få tag i ett exemplar” konstaterade Pia Frickutnämnd till att vara den ultimata överlevnadskniven alla Larsson på Morakniv. kategorier tack vare sin enkelhet, sitt överkomliga pris, sin Så agerar ett företag som vill markera att man är överlägsna skärpa, pålitlighet och oöverträffade hållbarhet, ”a good citizen”. alla kategorier. Släng er i väggen, alla TV-stjärnor med egennamnade, dyrbara survivalknivar! Svarta blad är inte Kuriosa allt!

Visste du att en av Moras och Sveriges stora ikoner, Den i texten nämnda företagsskriften Morakniv sedan Mora-Nisse Karlsson, arbetade på Frosts Knivfabrik?

1891 – Från begrepp till varumärke är en pärla för den Efter avslutad skolgång 1930 började han där och historieintresserade, Själv sträckläste jag den från pärm till stannade ända till 1942. Nils far Gard-Viktor hade redan pärm. nn en anställning hos Frosts, så det var säkert naturligt för

20

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Albert Engström nr.6 Albert Engström var ju en god vän och kär gäst hos både Anders Zorn och Carl Larsson. Kanske han under någon av sina Moravistelser stötte ihop med den här smeden?

Farfadern åser sonsönernas batalj och mumlar förargad: - Ja har smide knivar åt dom jävlarna, å ändå slåss dom mä bara knytnävarna!

FAMILJEÄGT FÖRETAG Morakniv är ett helt familjeägt företag, där de 16 delägarna samtliga är ättlingar till KrångJohan Eriksson, som grundade företaget KJ Eriksson år 1912. hemsida: www.

GenomMoraknivs tiderna har det funmorakniv.se nits cirka 15-20 knivtillverkare i Mora med omnejd. Redan år 1891 hade Frost-Erik Ersson startat en åkdonsfabrik som även hade viss knivtillverkning för eget bruk. Den delen växte med tiden och fabrikstillverkningen kom att bli ett nytt inslag i den dittillsvarande mera hantverksmässiga knivtillverkningen i bygden. De ökade volymerna gjorde att Moraknivar började komma ut på exportmarknader i stor skala.

Genom företagsförvärv knöts Carl Anderssons Knivfabrik till KJ Eriksson år 1961 och därefter kompletterades med FMM´s redan nedlagda knivtillverkning 1962, samt Frosts Knivfabrik i tre etapper – 1988, 2002 och 2005.

När denna strukturering var genomförd blev det gemensamma företagsnamnet Mora of Sweden, som bland annat etablerade varumärket Morakniv. Det senaste steget i förändringsarbetet, efter att Frosts och KJ Erikssons produktion samlats under ett tak, skedde när det nya företagsnamnet Morakniv antogs 1 januari 2016. Ägargruppen har en strikt policy att företaget inte skall vara ägarlett i den dagliga driften. Ägarfrågorna hanteras genom aktieägarmöten och bolagsstämman – den senare tillsätter dessutom styrelsen, som består av externa ledamöter jämte ägarrepresentanter. Styrelsen har utsett en extern VD som leder den operativa verksamheten.

Företaget har idag 125 anställda och omsatte senaste verksamhetsåret 150 MSEK. Produktionen uppgår till 3,5 miljoner knivar per år med målsättningen att höja till 4 miljoner enheter under 2017.

Knivbutiken i Vrå Vrå 2 - 340 10 Lidhult - tfn 0706362301

Handgjorda knivblad - Fabriks Knivblad - Skaftmaterial Horn, Ben & Tand - Allt i Verktyg - Läder, Lim & Olja Böcker & Vägledning - Spyderco, Lansky & Japanska Slipstenar Handjorda Knivar Jaktknivar & Fällknivar Fiskknivar & Svampknivar Yxor & Verktyg till Pilflätning

Köksknivar Kompasser & Luppar Saxar & Pincetter Allt till Rakning

www.thegoodstuffshop.se

t-shirt brodyr skjortor kepsar mössor arbetskläder handdukar profilkläder jackor piké pullover snygga kläder slitstarkt bra pris mm

MEDLEMSKLÄDER? Titta in på www.aleniusinc.se fliken Svensk kniv

www.aleniusinc.se 21

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

HÄRDA HEMMA

Värmebehandling av härdbara rostfria knivstål

1 L E D

Har du tröttnat på att vänta på knivblad som är skickade till härdverkstad? Vill du kunna härda enskilda blad utan att behöva skicka ett stort antal? Kanske är det dags för dig att skaffa en egen ugn för värmebehandling?

Jag har här försökt att samla mina egna erfarenheter. Har du synpunkter, egna erfarenheter eller funderingar så hör gärna av dig.

Beskrivning av värmebehandlingsprocessen En grundförutsättning för att ett härdbart stål ska fungera väl som knivblad är att det har en hög renhet, det vill säga att det inte finns några oönskade inneslutningar i stålet.

Mängden inneslutningar påverkar hållfastheten då det är i dessa som sprickor startar och kan fortsätta växa. Att få bort inneslutningar av slaggrester var forntida smeders största utmaning. Detta är fortfarande den största utmaningen vid ståltillverkning. I dag har man dock förfinat metoderna och renheten är idag extrem. Man vill såklart också skapa ett knivstål som är hårt så att eggen håller skärpan – inte deformeras, inte spricker, flisar ur eller rostar. Det är också önskvärt att det går att göra eggen riktigt vass. Detta kan definitivt uppnås med dagens rost-

22

tröga knivstål, under förutsättning att de värmebehandlas på rätt sätt!

Värmebehandling av rostfria härdbara stål till knivblad handlar om att optimera den stålsammansättning som ståltillverkaren har designat, så att slutresultatet fungerar så bra som möjligt som kniv. Några av egenskaperna som man är ute efter är: Hårdhet – att eggen står emot nötning när den stöter på hårda partiklar som rundar av eggen vid användning, men också för att undvika att eggen helt enkelt böjs för att den är för mjuk. Nackdelen med hårdhet är att den ofta för med sig sprödhet och ökad sprickbenägenhet. Hårdhet för knivblad mäts enlig Rockwell C-skalan (HRC). Knivblad ligger normalt mellan 52-58 HRC. Seghet – För att motverka de negativa delarna av hårdhet vill man också skapa seghet i ett knivblad. Seghet är förmågan att klara av belastning utan att få tillväxt av sprickor, urflisning eller andra spröda brott när bladet belastats så mycket att det riskerar att deformeras.

Rosttröghet – Rost eller korrosion är en oxidationsprocess som angriper bladet och kan göra eggen slö eller initiera sprickor samt göra att bakterier ansamlas. Knivstål görs rosttröga genom att blanda i krom i stålet. Grund-

KNIVMAK AREN N R 2 2017

AV BJARNE WIDHEDEN, KNIVMAKARE KUNGSBACKA

E-post: bjarne@smeagard.se Mobil: 0705-508561 Instagram: @smeagardknives Särskilt tack till Göran Skoog, Uddeholm för givande diskussion kring härdbara knivstål och värmebehandling. materialet som du köper är inte alltid motståndskraftigt mot rostangrepp. Detta beror på att även om materialet innehåller tillräckligt mycket krom så är en stor del bundet i kromkarbider. Kromkarbiderna löses upp och fördelas jämt först när stålet värms till härdtemperaturen och snabbt kylts ned. Rosttrögheten minskar om man använder sig av högtemperaturanlöpning för att nå högre hårdhet.

Skarp egg – delar av det ohärdade stålet består av mycket hårda partiklar som i rosttröga knivstål som innehåller kol kallas karbider. Karbiderna bidrar till nötningsbeständighet och rosttröghet. Om stålet huvudsakligen inte är designat för att användas till knivar eller om värmebehandlingen blir felaktig kan karbiderna väldigt många och då kommer storleken på karbiderna att bli gränssättande för hur vass eggen kan bli. När du striglar eggen på ett polerhjul eller läderstrigel så skapar du i princip brott för att bli av med det fina skägget/ graden. Detta brott startar vid karbiden som slits loss och karbidstorleken blir då gränssättande i hur vass eggen kan bli. Du upplever att det inte går att slipa en riktigt skarp egg. Eggen kan upplevas som vass i vissa sammanhang men det beror på att de relativt stora karbiderna lossnar vid slipning/bryning/strigling och skapar en mikroskopisk såg. I detta fenomen ligger svaret på varför många av de tidiga rostfria knivstålen var svåra att få riktigt skarpa.

Väljer du ett modernt rosttrögt pulverstål är detta inget problem. Problem med att inte få en skarp egg är idag kanske mer relaterat till att stålet är för hårt för vissa typer av slipstenar och brynen.

Huvudutmaningen är dock att finna en balans mellan hårdhet och seghet vid värmebehandling. Söker man en väldigt hög hårdhet så kommer ofta en oönskad sprödhet på köpet. Varje stålsort har också sitt individuella optimum beroende på hur det är sammansatt och vilken renhet det har. Höga hårdheter ökar främst risken för att det går små flisor ut eggen, vilket kallas urflisning eller att eggen chippar. Självklart så hänger urflisning även ihop med andra saker såsom eggvinkel och vad kniven används till. Urflisning brukar bli ett problem först när man går över 58-59 HRC förutsatt att värmebehandlingsprocessen är rätt utförd i övrigt och att det inte är en extremt spetsig eggvinkel. Om du inte älskar att experimentera så rekommenderar jag att du håller dig på den säkra sidan i

Här beskrivs ett värmebehandlingsförlopp för härdning hemma.

hårdhetsjakten – följ ståltillverkarens rekommendationer!

Förklaring till grafen

A – Austenitisering/Härdtemperatur – Det är vid denna temperatur som stålet omvandlas i sin struktur till något som kallas austenit och stålets kolatomer är då lösta i strukturen. Hålltiden vid härdtemperaturen ska bara vara så lång att bladet blir genomvarmt. Lång tid vid härdtemperaturen skapar korntillväxt. Stora austenitkorn ger i sin tur stora martensitkorn som gör stålet svagare genom att det minskar stålets förmåga att motstå sprickbildning. För rosttröga knivstål ligger härdtemperaturen högre än för kolstål, för att även de andra komponenterna som finns i stålblandningen ska lösas upp och påverka egenskaperna i slutresultatet. Till exempel kromkarbider löses upp och kromet fördels jämt i materialet och kan då skapa skydd mot rostangrepp. Många av de moderna rosttröga knivstålen är sammansatta så att i princip nästan alla karbider ska vara lösta vid den rekommenderade härdtemperaturen. Dock så håller karbiderna korntillväxten i schack, så härdtemperaturen är satt så att några procent karbider fortfarande inte är upplösta. Genomvärmning, exakt temperatur och tid är av största vikt!

S – Släckning – när austeniten mycket snabbt kyls ned i vatten, olja eller luft. Då kommer kolatomerna att hindra järnatomerna att inta för järnatomerna naturliga avstånd och den struktur som bildas kommer att bli mycket hård, men även spröd och kallas martensit.

DK – Djupkylning – Vid släckning till rumstemperatur finns viss austenit kvar, som är mjuk jämfört med martensiten. Denna restaustenit kan minskas genom att kyla ned bladet, helst till - 70° C (kolsyresnö blandat med t-sprit) eller -190° C (flytande kväve), men vanliga frysen är bättre än inget. Vinsten är ett något hårdare slutresultat.

AN – Anlöpning – Anlöpningen minskar hårdheten något och tar bort spänningar som byggts upp i det härdade bladet. Detta för att skapa en balans mellan hårdhet och seghet. För vissa stål sker den i två eller tre omgångar.

Många av de rosttröga stålen som är av typen snabbstål har två olika temperaturer för anlöpning. Man brukar prata om låg- eller högtemperaturanlöpning. Högtemperaturanlöpning ger en något högre hårdhet men nackdelen är att man förlorar rosttröghet.

När du ska värmebehandla hemma läs rekommendationerna från ståltillverkaren noga och notera sedan exakt

23

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

”

Ska ju dock sägas att det krävs ganska många härdningar innan en ugn betalar sig

hur du gick till väga för att kunna göra rätt nästa gång eller felsöka om resultatet inte blivit det önskade

Varför värmebehandla hemma?

För mig så är det en särskilt känsla att ha kontroll på så stor del av processen i knivmakeriet som möjligt. Några andra anledningar till att jag skaffade en egen härdugn var att jag kunde härda ett blad när jag själv ville och slapp vänta på att få det tillbaka veckor eller ibland månader senare. Jag tyckte också att det var lite pressande att känna att om jag ändå skulle skicka in blad så var det ju mer ekonomiskt att skicka flera för att kostnaden blev mindre per blad. Ska ju dock sägas att det krävs ganska många härdningar innan en ugn betalar sig!

Vad krävs av en värmebehandlingsugn?

Går man i tankar på att införskaffa en ugn för att värmebehandla sina knivblad finns det några saker att beakta: • Ugnen måste gå upp till de härdtemperaturer du önskar uppnå. För härdbara rosttröga stål innebär det mellan 1050-1080°C. Det finns vissa stål idag som klarar temperaturer på strax under 1200°C med ett ytterligare hårdare slutresultat. Många äldre härdugnar som annonseras ut på t ex Blocket når ofta inte till mer än max 1000°C. Kontrollera noga innan du slår till.

• Ugnen bör ha en bra temperaturreglering så att den håller temperaturen exakt och så att avsvalningstakten kan styras, särskilt om du har tänkt att avspännings- eller mjukglödga.

• Ugnens värmeelement ska tåla att man öppnar luckan vid härdtemperaturen. Värmeelementen i t ex keramikugnar är inte alltid dimensionerade för att klara detta då man inte öppnar ugnen när den är riktigt varm vid keramikbränning. Kolla också om det finns någon begränsning för hur snabbt man kan värma upp ugnen. Vissa ugnar har begränsningar i uppvärmningshastighet för att minimera påfrestningen på värmeelementen.

• Se till att ugnen har den typ av elmatning som du har tillgång till i verkstaden. Det finns ugnar med både 1-fas och 3-fas matning. Vissa 1-fasugnar kan kräva att fasen är dimensionerad och säkrad för 16A. • Självklart så bör ugnen ha dimensioner så att du får plats med den typ av knivblad som du ska värmebehandla. Det bör vara god marginal till ugnens sidor, gärna lika stor runt om då värmeelementen oftast är placerade i

24

sidorna. De blad du ska värmebehandla bör alltså kunna placeras mitt i ugnen. Blir du tvungen att placera bladet diagonalt så riskerar du att det är varmare i det inre hörnet om givaren till temperaturregleringen t ex är placerad mitt i ugnen.

• Vissa ugnar stänger av sig när man öppnar ugnsluckan. Oftast görs detta med hjälp av en strömbrytare som bryter strömmen när luckan öppnas. Detta är ett säkerhetskrav om värmeelementen är frilagda, då man kan orsaka en kortslutning om de vidrörs.

• Om du köper en helt ny ugn så har den ofta krav att man ska köra ett visst inbränningsprogram som är lite långsammare och längre än vad du kanske kör sen. Långsam uppvärmning vid första tillfället minimerar risker för att materialet i ugnen spricker på grund av att det finns fukt eller spänningar.

Till anlöpning går det i det flesta fall bra att använda en vanlig hushållsugn. Skaffa dock gärna en digital termometer så att du kan mäta temperaturen noga och ta reda på hur din ugn beter sig. Vissa ugnar har ganska dålig noggrannhet och stor så kallad hysteres på temperaturregleringen. Hysteres är en oförmåga att hålla temperaturen konstant – ugnen svalnar mycket innan värmen slås på och/eller värms upp mycket över önskad temperatur innan den slås av.

Exempel på ugnar som är direkt anpassade för hemmahärdning av knivblad är de amerikanska märkena Paragon och Evenheat. Evenheat har en leverantör i Sverige Art4fun i Sävsjö (www.art4fun.se). Art4fun har också speciella ställ för knivblad att ha i härdugnen. PMC i Uppsala saluför märket Paragon, men deras ugnar är först och främst anpassade för glasfusing och silverlera. Ska du härda korta blad så fungerar deras ugnar utmärkt. Möjligt att de kan ta in andra dimensioner. Kontrollera dock att ugnen kan gå upp till rätt temperatur. Glasfusing och silverlera kräver inte så höga temperaturer som värmebehandling av knivblad (www.pmc.se).

Vill du specialbeställa en ugn helt efter egna önskemål kan du kontakta Uterm i Kolmården. De bygger en ugn helt efter dina önskemål. Uterm kan också renovera ugnar om t ex vämeelementen behöver bytas (www.uterm.se).

Har du fått tag på en begagnad keramikugn som behöver reservdelar eller ny reglering kan kanske Cebex (www. cebex.se) hjälpa till.

KNIVMAK AREN N R 2 2017

N채sta nummer: Att t채nka p책 innan h채rdning

25

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

Överst kniven som ska vara originalet och en sentida version designad av Micke Andersson.

JAMES BOWIE

B

owiekniv är en stor jaktkniv, uppkallad efter överste James Bowie, som på sin tid skall ha varit en av de mest kända jägarna i Nordamerika och notorisk knivslagskämpe.

Mindre känt är att själva kniven dock var designad och tillverkad av James Black ca 1830. Bowie dog vid Slaget vid Alamo och efter sin död blev han och hans kniv en amerikansk legend. Ödet för den ursprungliga Bowiekniven är okänd.

Dock finns det en kniv med gravyren «Bowie No. 1» på sig som förvärvats av det historiska Arkansas-museet från en Texas-samlare och som har tillskrivits James Black genom en vetenskaplig analys.

Det finns heller ingen tydlig nedskriven definiering av hur en äkta Bowie ska se ut. I mitten av 1800-talet när Bowien var som mest populär som brukskniv i Amerika så fanns det ett brett utbud av blad och skaftformer. Vissa historiska fakta pekar på att ursprungsformen på kniven har sina influenser från medelhavsområdet med den

26

spanska invandringen till Amerika som kulturbärare. Den gemensamma nämnaren var dock och är fortfarande det stora breda och tunga bladet där slipfasen oftast går hela vägen upp till den raka ryggen som mot spetsen kroknar i en halvcirkel och som går under benämninge Clip point.

Den delen har oftast en falskegg men är ibland också skarpslipad. Guarden är också stilbildande med breda utstick både upp- och nertill s.k. crossguard, inte sällan svängda i ett svag S-form. Guarden kan man säga har sitt ursprungliga syfte kvar att skydda handen vid strid med svärdet som förebild. I min research hittar jag i princip ingenting som beskriver slidan och inte heller något som beskriver skaftets utformning. Men försöker vi kika närmare på bilden av den förmodade 1:a Bowien så verkar den vara av sticktångetyp.

Bowiekniven har naturligtvis betytt mycket i den amerikanska historien i allt från The Wild West, inbördeskriget, guldruschen. Idag är Bowien ”hot stuff” bland samlarna runt om i världen där de mest sällsynta antika exemplaren kan kosta upp mot 200 000 dollar.

Bowiemodellen är idag fortfarande den mest tillverkade bland medlemmarna i the American Bladesmith Society. Både där man försöker efterskapa de historiska modellerna men också som mer moderna versioner av TEXT cARLMICHAEL denna legendariska kniv.

KNIVMAK AREN N R 2 2017

Kåseriet

Ber om ursäkt stig, men det blev ingen kniv I fem år har det legat på mitt skrivbord.

Det har nästan hånlett åt min oförmåga att ta tag i det och skapa något vackert.

Ett knivblad, ett blad som jag fick av stig åkerblom under mitt första besök på Knivveckan i Ludvika som nybliven redaktör för Knivmakaren.

Det har legat där för att påminna mig om att jag på fem år inte lyckats bli knivmakare.

Erkänner, jag är född med tummarna stadigt förankrade mitt i händerna, jag är helt hopplös när det kommer till den typen av hantverk.

Ska jag vara helt ärlig gäller detsamma för det mesta som handlar om hantverk. När jag var yngre ansågs jag så hopplös att jag, efter många försök, till och med blev befriad från slöjden i skolan. Lektionstimmarna fick jag ägna åt att montera diabilder i ramar och placera dem i magasin, trist var bara förnamnet – men jag behövde inte förnedra mig själv på slöjdlektionerna.

Det har inte blivit bättre med åren, så tyvärr stig, det blir nog aldrig någon kniv skapad av mina händer av bladet jag fick.

För en tid sedan fick jag nog.

Hade besök hemma av Lars Billström, han pratade om att han letade efter ett blad för att göra en fiskekniv.

Jag tänkte efter i en nanosekund. ”Jag har ett som du kan få!”

Sprang in på kontoret och befriade skrivbordet från mitt dåliga samvete och räckte över bladet till Lars.

Lars plockade ut bladet ur den lilla förpackningen och tittade belåtet på det. Lars kommer troligen att skapa något för mig obegripligt bra av det, något som jag aldrig hade kommit i närheten av.

Själv kände jag mig tvingad att berätta varför det låg där på skrivbordet. Kändes lite fel att ge bort det, men är övertygad om att det nu, äntligen, kommer till användning. Är imponerad av alla er som kan skapa dessa fantastiska konstverk som presenteras på tävlingar, utställningar och här i tidningen.

Fem år efter min entré i Knivsverige och jag är ingen knivmakare, men åren har gjort mig till en knivnörd av rang och min samling av kniviga konstverk växer stadigt.

För knivar är vackra, och ni som gör dem besitter för MATS GYLLSAND mig helt unika kunskaper.

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås.

E-post: info@tjaderlader.se Telefon 0297- 45 220

Besök vår webbshop

www.tjaderlader.se 27

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

ÄRANS HUS

STOL 9

V

älkände Anders Hedlund från Brastad på Västkusten blir den nionde medlemen att ta plats i Ärans Hus. Under en tioårsperiod var Anders en flitig tävlande och han har också alltid talat om för nya knivmakare att tävlandet är den viktigaste vägen till egenutveckling.

Förutom ett antal segrar i olika nationella tävlingar och i Ludvika så har han under åtta SM tagit inte mindre än 20 förstaplaceringar. Och det mest fantastiska är att dessa topplaceringar har kommit i hela nio olika tävlingsklasser: Traditionell brukskniv, Förfinad brukskniv, Öppen klass, Fulltångekniv, Fällkniv, Specialklass, Teamwork, Smyckeskniv miniatyr samt Slipade blad. Det om något visar väl på en enorm kompetensbredd!

Förutom dessa tävlingsframgångar har Anders bland annat erhållit Publikens Pris och belönats med Jonny W Nilssons Hederspris samt Lysekils kommuns Kulturpris.

En alldeles speciell upplevelse var det för Anders när han under den internationella knivmässan ECCKS i New York år 2010 helt plötsligt hörde i högtalarna att han kallades till scenen. Han tilldelades där den mycket exklusiva utmärkelsen The Buster Award, instiftad till minnet av den legendariske amerikanske knivmakaren Buster Warenski.

På de första bilderna i Knivmakaren från år 2000 av Anders tävlingsknivar – då rena bruksknivar – kan man se sådana dåtida ovanligheter som karvsnitt och inlägg av tenntrådsslingor på slidorna. Senare kom skärningen ibland att kombineras med pauting och inlägg av till exempel rockaskinn. Sömdesignen utvecklades också, och naturligtvis prövade den alltid nyfikne konstnären även på scrimshaw. Allt som verkade kunna göra knivarna ännu elegantare och ännu svårare att göra måste testas.

Ett avgörande steg i utvecklingen var när Anders gick en femdagars gravyrkurs i Kinna under ledning av Master Engraver Sam Alfano. När man hör Anders berätta om den erfarenheten verkar det som om metallgravyr var det överlägset svåraste han någonsin gett sig på.

Efter den första dagen tycktes det ouppnåeligt att ens kunna åstadkomma en rak och jämntjock linje. Flera av kurskollegorna stönade ”det går aldrig” och funderade till och med på att åka hem. Men naturligtvis släppte det och för perfektionisten Anders blev det nog en extra sporre att bli mästare även på detta område. Detta märks framför allt inom det område som numera kommit att bli hans huvudverksamhet, exklusiva fällknivar som kombinerar design och utsökt materialval med en sällsynt hantverksskicklighet. Där är just gravyren ett väsentligt inslag.

28

Motiveringen: ”Anders har blivit en av svensk knivmakarkonsts internationella fixstjärnor, som dessutom fortfarande ser det som en självklarhet att på ett vänligt och pedagogiskt sätt hjälpa andra att utvecklas. Genom sina tävlingsframgångar har han dessutom flyttat gränser för vårt konsthantverk”.

Ärans Hus är en hederstitel som tilldelas personer som haft stor betydelse för knivmakeriet i Sverige. Det är styrelsen för Svensk Knivförening som utser de personer som tilldelas denna hederstitel.

Stol nr 1, Kaj Embretsen Stol nr 2, Conny Persson Stol nr 3, Anders Höök Stol nr 4: Jan Bergstrand Stol nr 5: Stig Åkerblom Stol nr 6: Jonny W Nilsson Stol nr 7: Owe Wallin Stol nr 8: Laszlo Balatoni Stol nr 9: Anders Hedlund Några av Anders alla knivar.

Fler kan du se i Knivmakaren nummer 2-2014.

KNIVMAK AREN N R 2 2017

圀愀氀氀愀爀渀愀 匀氀樀搀琀爀 Svensk Knivförening kallar till

ÅRSMÖTE Fredagen den 4 augusti 2017 kl.17.30 i Norrköping Lokal: Norrköpings Mässhall, caféet (Intill utställningslokalen) Årsmötets obligatoriska ärenden enligt stadgarnas §6

䄀氀氀琀椀搀 渀礀琀琀 瀀 椀渀欀漀洀洀愀渀搀攀 眀眀眀⸀眀愀氀氀愀爀渀愀⸀眀攀戀猀栀漀瀀漀渀氀椀渀攀⸀猀攀

Du är väl vän med oss på

Facebook? https://www.facebook.com/knivforening?fref=ts

1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av ordförande för mötet och av styrelsen utsedd sekreterare.

4. Godkännande av dagordning för årsmötet 5. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare 6. Fråga huruvida årsmötet behörigen utlysts 7. Val av förberedande valberedning 8. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse 9. Föredragning av revisorernas berättelse 10. Fastställande av balansräkningen 11. Fastställande av årsavgift för kommande kalenderår 12. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 13. Fråga om användning av årets överskott 14. Fastställande av verksamhetsplan samt styrelsens presentation av rambudget 15. Val av föreningens ordförande* 16. Val av sekreterare, kassör samt fyra styrelseledamöter och minst två suppleanter* 17. Val av två revisorer samt en revisorssuppleant* 18. Val av valberedning 19. Övriga val 20. Omedelbar justering av §15 – §18 21. Behandling av förslag som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som väckts av medlem eller medlemsförening.

22. Fråga om sanktion för medlemsförening att arrangera Kniv-SM 2018 23. Information från styrelsens kommittéer (ej beslutsärende) 24. Avslutning.

*Gäller dem vars mandatperiod går ut vid årsmötet Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av sekr. Rickard Perman på tel. 070 - 580 43 29, 14 dagar före årsmötet.

Välkomna! /Styrelsen 29

K NIV MAK ARE N N R 2 2017

LADDA FÖR PEKING

Du vet väl att Kniv-SM och Knivexpo genomförs i Norrköping 2–5 augusti?

Kniv-SM är ett av få tillfällen när vi kniventusiaster samlas för att tävla om 14 guldmedaljer.

Dessutom har Uddeholm och Svensk Knivförening inbjudit sju knivmakare att bygga var sin kniv med Uddeholms nya Vanax SuperClean-stål och temat för tävlingen, Uddeholm Invitational, är i år en fiskekniv.

Men framför få se alla de vackra knivarna som tävlande runt om i Sverige visar upp. Kniv-SM är också tillfälle att träffas och byta erfarenhet, delta i flera seminarier som arrangeras och inte minst att handla material för kommande vinters arbete i snickarboden.

Dessutom finns det en unik chans att se en mäktig utställning med ikonen Conny Perssons verk. Ett drygt

H

är finner du några exempel på populära platser att besöka för hela familjen när ni kommer till Norrköping. På www. upplevnorrkoping hittar du fler intressanta platser att besöka.

Kolmårdens djurpark

Djurparken är ett storslaget äventyr för hela familjen. Där finns Bamses värld, i år har bamses flygande matta. Är den största djurparken i Norden.

Delfinernas uppvisning är en fin upplevelse.

Visualiserings centret

Bjuder på en upplevelse utöver det

30

20-tal knivar och ett antal blad från Roger Tängemos samlingar. Så mycket Conny har aldrig kunnat ses på samma gång!

Vi som arrangerar Kniv-SM, Knivmakare Öst, är en ung förening, det är för oss en stor utmaning men stolta över att vi har fått förtroendet att arrangera Kniv-SM för första gången.

Utöver Kniv-SM genomförs också Knivexpo av Slipcentralen i samarbete med vår förening.

Alla utställare och försäljare får plats inomhus i Mässhallen, lokalen låses och larmas varje natt. Det finns fyrtio bord och tjugo montrar att hyra. Scandic Centrum erbjuder dem som har biljett från Knivexpo att hyra rum till subventionerat pris. Mer information finns på www. knivexpo.se, www.knivmakareost.se eller www.svenskkniv.se

vanliga. I en 360 graders dome omges du av en värld som ögat i vanliga fall inte kan se.

Knäppingsborg

I dag ett välbesökt och uppskattat område med flera restauranger ooch butiker.

populärt utflyktsmål.

Rejmyre glasbruk

Är i dag ett av Sveriges äldsta glasbruk. Hyttan är öppen hela året.

Museum

Där kan man köpa fiskekort och fiska i Motala Ström, där finns också en laxtrappa och har du tur kan fiskar ses vandra upp.

Norrköpings Konstmuseum, Stadsmuseet – ett stadshistoriskt museum. Arbetets museum – ett museum som samlar på minnen, bilder och göra spännande utställningar om framtiders arbetsliv och vardag.

Den passerar genom den pittoreska staden Söderköping och är ett

Byggt på uppdrag av Gustav Wasa 1545.

Revensgrund i centrala Norrköping

Göta Kanal

Vadstena slott

KNIVMAK AREN N R 2 2017

LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!

Se filmen på www.tormek.com!

www.jano-knives.se

Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 31

B

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

M 2017

Returadress: Dala 103 444 95 ÖDSMÅL

SM Kniv-SM i Norrköping 2–5 AUGUSTI 2017 KNIVEXPO HIMMELSTALUND

2017 års Kniv-SM är förlagt till Himmelstalund i Norrköping, som är beläget vid den vackert slingrande Motala ström. I stadens centrum finns det klassiska industrilandskapet, vars textilfabriker upphört med sin tillverkning. Nu finns där universitet, många företag, restauranger, Arbetets museum med mera.

Kolmårdens Djurpark ligger nära staden.

Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige med högst tre tävlingsbidrag i varje klass, för SM-tävlingen gäller SvKnf:s tävlingsregler – vid minst två tävlande i varje klass utses vinnaren till Svensk Mästare.

Utställningen av tävlingsknivarna pågår under onsdag till och med lördag, prisutdelning lördag eftermiddag.

Vi erbjuder en mässhall på 800 kvm utställningsyta. Utställningen låses och larmas – uppställt material behöver alltså inte plockas ner varje kväll.

Tävlingsbidragen oss tillhanda senast den 23 juni 2017, skickas till: Kent Karlsson, Gymnastikgatan 12, 602 39 NORRKÖPING. Ytterligare information kommer i Knivmakaren nummer ett 2017 samt läggs löpande ut på följande hemsidor: www.svenskkniv.se – där du även kan se tävlingsreglerna, www.knivmakareost.se och www.knivexpo.se För att boka boende och hämta information om det som händer i Norrköping sök på www.upplev.norrkoping.se Bokning av bord görs hos Bengt Eriksen 070-776 63 80. Ytterligare information om Kniv-SM får du hos Tommy Hjelte på 076-829 43 93 samt hos Kent Karlsson 070-541 05 21.

Välkommen till fyra spännande dagar i Norrköping önskar Svensk Knivförening och Knivmakare Öst!

32

Tävlingsklasser: • TRADITIONELL BRUKSKNIV • UTVECKLAD BRUKSKNIV • HELHORNSKNIV • HALVHORNSKNIV • FÄLLKNIV • MINIATYR/SMYCKEKNIV • TEAMWORK • KONSTKNIV MINDRE • KONSTKNIV STÖRRE • UNGDOMSKLASS • ROOKIEKLASS • KNIVBLAD SMIDDA • KNIVBLAD SLIPADE • KNIVBLAD SMIDD DAMASK DESSUTOM UTSES VINNARE AV PUBLIKENS PRIS