KNIVMAK AREN N R 3 2017
MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING
NR3 2017
KNIV-SM
2017
NYTT LIV
I LUDVIKA DANMARK
- SÅ FUNKAR DET
II L E D
HÄRDNING
allt du behöver veta 1
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
BEHÅLL SKÄRPAN Uddeholm Elmax SuperClean
Med 350 års samlad kunskap och en outtröttlig produktutveckling av utmärkt svenskt stål har vi
skapat det högpresterande stålet Uddeholm Elmax SuperClean. Vår unika pulvermetallurgiska produktionsmetod gör att vi lyckats förena två egenskaper som normalt inte samspelar – mycket bra
korrosionsskydd i kombination en utmärkt slitstyrka (> 60 Rockwell). Detta ger dig en balanserad
kniv som tål att användas för alla typer av uppdrag, även i de mest krävande miljöer, utan att tappa skärpan. Det är ett bättre stål, helt enkelt.
www.uddeholm.se
2
Sedan 1668 har vi utvecklat innovativa och banbrytande lösningar som skapar mervärde. Våra engagerade medarbetare finns i nästan nittio länder och tillsammans levererar vi ökad konkurrenskraft till kunder över hela världen. Välkommen till Uddeholm, #1 inom högpresterande verktygsstål.
KNIVMAK AREN N R 3 2017 K NIVMAK AREN N R 3 2017
På mitt sätt sett
Innehåll nr 3 2017
A
lltid lika förvånad att sommaren drog förbi så snabbt, känns lite som ”jag hann inte med”. När jag får fundera lite, känns det ganska bra i alla fall, har fått hyfsat mycket gjort, varit runt på ett antal mässor, utställningar och olika arrangemang, träffat trevliga människor och knutit nya kontakter runt om i Sverige. Tyvärr kunde jag inte närvara (ryggskott) på Utemässan i Lycksele men delar av styrelsen representerade Svensk Knivförening med marknadsbord, lotteri med mera. Årets upplaga med större knivtorg, fler utställare och god stämning gör att vi med tillförsikt hoppas att Anna-Lena och Utemässan i Lycksele fortsätter på den inslagna vägen. Svensk Knivförening var också representerad på Knivdagarna i Ludvika. Ny/omstarten av Knivdagarna i Ludvika följde samma upplägg som tidigare år. Tack till er arrangörer som fortsätter att jobba för framtiden. Årsmötet, Kniv-SM och Uddeholm Invitational avhölls första veckan i augusti i samband med KnivExpo i Norrköping. Årsmötet förflöt i lugnets tecken och det konstaterades att vi har en god ekonomi i föreningen. Föreningens hedersutmärkelse, medlemskap i Ärans Hus överlämnades till Anders Hedlund som nu besitter stol nummer 9. Som brukligt är överlämnade närmast föregående medlem, Laszlo Balatoni, en egenhändigt gjord minnesgåva till Anders, som nu har förväntningen att tillverka något till näste stolinnehavare. Avtackning gjordes av Erik Johansson, Rickard Perman och Owe Wallin för deras mångåriga och goda insatser i styrelsen för Svensk Knivförening. Ett Stort Tack till er. Vi hälsar Peter Andersson, kassör, Michael Almqvist, sekreterare, Erica Högberg och Tomas Gustafsson, suppleanter, välkomna in i styrelsekretsen. Kniv-SM: 83 tävlingsbidrag var inskickade för bedömning, med välkända men också nya namn bland de tävlande. Andrè Rybak, Fred Oud tillsammans med Mattias Styrefors plockade hem det kanske populäraste priset «Publikens Pris». Grattis till er alla som var med och tävlade, mest till er som tävlade utan att få en medalj, de andra har redan blivit hyllade. Uddeholm Invitational: Årets tema var Fiskekniv, sex inbjudna knivmakare hade tillverkat blad (av Uddeholmsstål, förstås) kniv och slida på temat. Mera om detta i separat artikel. KnivExpo avhölls som säkert alla vet för första gången. Ett mycket bra arrangemang, god stämning, nya inslag av utställare, intressanta föreläsare, allt detta sammantaget bådar gott inför framtiden. Ett Stort Tack till Knivmakare Öst och Daniel Widlund/Slipcentralen för väl genomfört upplägg. Hösten är kommen och då brukar slöjdandet komma igång, med gamla och nya medlemmar i verksamhet. Våra lokala föreningar gör en stor insats för att på bästa sätt ta hand om utvecklingen av de nya medlemmarna. Skicka gärna in små, korta eller långa reportage från er förening så att vi andra kan ta del av just er verksamhet. Ha en skön höst och må väl! Dick
KNIVMA K AREN
MEDLEMSTIDNIN G FÖR SVENSK KNIV
FÖRENING
NR 3 2017
NR3 2017
KNIV-SM
2017
NYT T LIV
I LUDVIK A DANMARK
- SÅ FUNK AR DE
T
DEL II
HÄRDNING
allt du behöver vet
a 1
Framsida
Gunnar Strands fina halvhornskniv som han tävlade med i Ludvika där Knivveckan lever vidare tack vare nya insatser från några eldsjälar. FOTO MICHAEL ALMQVIST
Ledaren
Reflektioner från Dick
Nytänk i Norrköping
SM, KnivExpo och årsmöte
Domarhelg
Allvar, trivsel och skratt
Debatt
Dags att lägga ner?
Nytt liv i Ludvika Fågel Fenix reser sig
3 5-11 12 14-15 16-21
Härda hemma del II
Bjarne Widheden reder ut begreppen 22-25
Uddeholm Invitational
Dubbelt i topp
Så gör de i Danmark
Annorlunda upplägg
Pissringen
Kan du leva utan detta?
26-27 28-29 32
3
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Medlemsklubbar Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Per Gunnar Sundström Racksund 215 938 94 Arjeplog Grundsunda Knivgille c/o Erik Hårshagen Husbyn 150 896 91 Husum
MEDLEMSTIDNING FÖR
SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:
Dick Gidlöf, Husum Pär-Olof Eklund, Skellefteå Michael Almqvist, Gävle
KASSÖR:
Peter Andersson, Söderhamn
LEDAMÖTER:
Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum Martin Johnsson, Ödsmål
SUPPLEANTER:
Tomas Gustafsson, Skutskär Erica Högberg, Jädraås
REVISORER:
Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Per Brydolf, Ekerö
VALBEREDNING:
Kent Karlsson, Norrköping Torsten Häller, Lysekil Lars Billström, Kinna
TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:
Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Dick Gidlöf 070-581 10 06 Peter Andersson 070-230 17 89 Michael Almqvist 070-509 83 78
ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com MEDLEMSFRÅGOR: Martin Johnsson Tel: 076 -635 36 15, E-post: knivmakaren@outlook.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand Tel: 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle Tel: 070-509 83 78, E-post: carlmichael@carlmichael.info ...för hemsidan Pär-Olof Eklund, Rosgatan 11A, 931 39 Skellefteå Tel: 070-399 62 40, E-post: 0910.56240@telia.com
Nästa nr av
Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Knivmakare i väst c/o Håkan Rosén Labackavägen 34 E 428 35 Kållered Tel: 070-552 28 32 hakanrosen@bredband.net Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviken 6 439 74 Fjärås Tel: 070 - 744 50 08 b.wettesten@gmail.com Lundabygdens Knivgille c/o Dan Andersson Harrievägen 249 B 244 91 Kävlinge Tel: 046 - 271 86 26 Mobil: 073 - 781 00 29 Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06
Torsby Kniv- och hantverksförening c/o Jan-Erik Näsman Sandbovägen 2 685 33 Torsby Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Tornedalens Knivförening c/o L-G Perä Matarengivägen 9 957 31 Övertorneå lg.pera@utb.overtornea.se Skelleftebygdens Knivgille c/o Leif Furberg Skidstigen 15 931 51 Skellefteå Mobil: 070 - 642 97 47 leif.furberg@gmail.com www.skekniv.se Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 356 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 073 - 928 20 51 Värmlands Knivklubb c/o Eva Åkesdotter Goedicke Ålkärrsvägen 20 A 663 32 Skoghall mob. 072 - 248 50 19 Västras Knivgille c/o Michael Annander Alderlund 103 880 37 Junsele Knivmakare Öst c/o Kent Karlsson Gymnastikgatan 12 602 39 Norrköping Mobil: 070 - 541 05 21 K0705410521@gmail.com
utkommer 15/12 2017
Material och bokning av annonser senast 20 november 2017.
ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: k.gunnar.s@glocalnet.net MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2017 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in 275:- på Sv.Knf:s Plusgiro och ange: ”Ny medlem 2017”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE 88 9500 0099 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:
www.svenskkniv.se
TRYCK: Strands Grafiska AB, Bandygatan, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085
4
Besök SvKnf:s hemsida
www.svenskkniv.se Nytt lösenord och användarnamn från och med 1 april medlem2017
KNIVMAK AREN N R 3 2017
NYTÄNK I NORRKÖPING
Bra skyltat vid infarten till Norrköping, väl inne på Himmelstalund var det dock lite knepigt att hitta rätt.
Konstkniv, mindre Michael Almqvist
Redan vid infarten till Norrköping ser man skyltarna som talar om att det är något på gång. För första gången arrangeras KnivExpo och arrangören Daniel Widlund säger att det ska bli en tradition. Även Kniv-SM avgjordes under veckan och Svensk Knivförening passade på att hålla sitt årsmöte i mässhallarna på Himmelstalund. TEXT MATS GYLLSAND KNIVFOTON JAN NILSSON
KNIV-SM
2017 5
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
KNIV-SM
2017
Traditionell brukskniv 1:a Bo Petersson
Traditionell brukskniv 3:a Hans Svensson
Utvecklad brukskniv 1:a Gunnar Holmberg
nivmakare Öst arrangerar SM och Daniel Widlund, mannen bakom Slipcentralen, drar igång KnivExpo i Norrköping – känslan man får är att de tillsammans har skapat något bra. Redan när man kliver in i Himmelstalundhallens entré känns det att det är något nytt på gång, första intrycket är att det ser proffsigt ut med enhetliga bord och fullt med utställare. Det första vi möts av är årets knivar som gör upp om SM, något färre än förra året, men det är över 80 knivar som är snyggt presenterade i vita montrar. Runt montrarna rör sig besökarna som kollar in tävlingsbidragen – många vill även vara med och utse vinnaren av Publikens Pris. Längre in i den stora hallen, stor utan att kännas öde, står utställande företag, knivmakare och samlare. En av samlarna är Roger Tängemo, som denna gång har med sig sin imponerande samling av Conny Perssons knivar. – Jag har med mig allt från Connys första kniv till den senaste som jag hämtade för ett par veckor sedan, berättar han för Knivmakaren när vi stannar till. Granne med Roger hittar vi Christian Vojin som även han är samlare. Christian har en fantastiskt bred samling
6
med allt från en gigantisk trolltrumma till Bertil Fällmans helhornsknivar. Som besökare kunde man även hoppa in på något av alla seminarier. Ett av dem hölls av Martin Einarsson, expert på japanska samurajsvärd. Det Martin inte kan om samurajsvärd är inte värt att veta, och hans föreläsningar om olika svärd var välbesökta. Seminarierna kunde kanske ha utannonserats lite bättre, för under en del av dem var det ganska tomt. – Det är något vi ska prata med arrangörerna om när vi sammanfattar mässan, säger Erica på Tjäderläder under
t
K
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Konstkniv, mindre 2:a Ulf Jansson
Fällkniv Bengt Eriksen
Utvecklad brukskniv 2:a Tomas Gustafsson
Traditionell brukskniv 2:a Mats Holmberg
Halvhornskniv Michael Almqvist
Teamwork & Publikens Pris Andrè Rybak, Fred Oud samt Mattias Styrefors.
7
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
KNIV-SM
2017 Konstkniv, större
Rookieklass
2:a Andrè Rybak
2:a Mikael Kärnlund
Konstkniv, större 3:a Allan Nilsson
Ungdomsklass 1:a Albin Hårshagen
8
öde, så ett arrangemang till som drar publik skulle alla tjäna på. – Jag har lite andra idéer hur vi ska kunna utveckla det hela, säger Daniel. Att han har idéer tvivlar vi inte på, och om Daniel får som han vill kommer KnivExpo bli ett begrepp. Under KnivExpo passade även Svensk Knivförening på att avhandla sitt årsmöte. Ett par förändringar i styrelsen blev det men det som tilldrog sig mest uppmärksamhet under kvällen var att Anders Hedlund fick ta emot utmärkelsen Ärans Hus stol nio. Det var en uppenbarligen rörd Anders som förutom diplom fick ta emot en kniv av Laszlo Balatoni, som valdes in i Ärans Hus på stol åtta förra året. Högst sannolikt kommer Kniv-SM även nästa år arrangeras i Norrköping, och har du möjlighet tycker vi att ska du åka dit – KnivExpo kommer att växa och mogna till något riktigt bra.
t
en paus i sitt anförande där hon gav åhörarna tips om färgning. Längst in i lokalen hittar vi en av arrangörerna, Daniel Widlund, med sitt företag Slipcentralen. – Tanken med KnivExpo är att vi vill skapa något nytt. Idén fick jag när jag åkte hem från Ludvika efter det som skulle bli sista gången. Jag tog kontakt med Norrköpings kommun och hörde mig för om de var intresserade av att stötta ett liknande arrangemang, berättar Daniel samtidigt som han slipar ett par knivar. Nu när Ludvika lever vidare får vi i Knivsverige ytterligare ett arrangemang att besöka, och Daniel har ett gäng idéer om framtiden. – Nästa år lägger vi mässan i slutet av augusti, och vi ska försöka få till ett samarbete med någon annan arrangör, säger han. Ytterligare ett arrangemang kan behövas. Under dagarna i Norrköping kändes området utanför SM-hallen ganska
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Utvecklad brukskniv 3:a Karl-Ola Kjellberg
En av många knivar av Conny Persson som Roger Tängemo ställde ut.
Halvhornskniv 1:a Michael Almqvist
Det Martin Einarsson inte vet om samurajsvärd är troligen inte något som är värt att veta – han är som ett uppslagsverk. På KnivExpo höll han seminarium och visade upp dyrgripar i sin monter.
Knivblad, slipade 1:a Jan-Ove Andersson
Konstkniv, större 1:a Gino Quesada
9
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Knivblad, slipade 2:a Tommy Nilsson
Halvhornskniv 2:a Klas Dahlberg
Ungdomsklass 2:a Filip Jansson
Rookieklass 1:a Niklas Lindén
Rookieklass 3:a Torbjörn Sedin
Konstkniv, mindre 1:a Michael Almqvist
KNIV-SM
2017
10
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Vi levererar allt för
KNIVMAKAREN
Dam
Winter
Resultat SM Traditionell brukskniv
Konstkniv, större
1 Bo Petersson 2 Mats Holmberg 3 Hans Svensson
1 Gino Quesada 2 Andrè Rybak 3 Allan Nilsson
Utvecklad brukskniv
Teamwork
1 Gunnar Holmberg 2 Tomas Gustafsson 3 Karl-Ola Kjellberg
1 Andrè Rybak, scrim av Fred Oud blad av Mattias Styrefors
Halvhornskniv
Ungdomsklass
1 Michael Almqvist Michael Almqvist 2 Klas Dahlberg 3 Rolf Berglund
1 Albin Hårshagen 2 Filip Jansson
Fällkniv 1 Bengt Eriksen Bengt Eriksen Bengt Eriksen
Miniatyr/smyckekniv 1 Jimmy Storön
Konstkniv, mindre 1 Michael Almqvist Michael Almqvist 2 Ulf Jansson 3 Gunnar Holmberg
Rookieklass 1 Niklas Lindén 2 Mikael Kärnlund 3 Torbjörn Sedin Torbjörn Sedin
Dense Twist™
www.si-knives.se
På årsmötet fick Anders Hedlund ta emot utmärkelsen Stol 9 i Ärans Hus. Innehavaren av Stol 8, Laszlo Balatoni, gav traditionsenligt Anders en kniv och föreningens ordförande Dick Gidlöf hyllade den nye stolsinnehavaren.
Munin™
På Damasteel® vet vi att du som kund v med absolut funktion. Vi vet också att e och designat stål gör din slutprodukt så vackrare – något som är nog så viktigt.
I Damasteels kollektion finns alltid ett ti i lager. Men våra yrkesskickliga smeder h flexibilitet och känsla för form som gör o
Bandsågsblad för trä och metall, alla längder. Prova metallbladen till mammuttänder.
Knivblad, slipade 1 Jan-Ove Andersson 2 Tommy Nilsson Jan-Ove Andersson Jan-Ove Andersson Hela prsilistan med samtliga knivar och poäng hittar du på svenskkniv.se
SI Machine TOOL
Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com 11
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Jan–Kent –Jan är fokuserade kring frågan: ”Är det en åtta eller en nia?
Vad håller karln på med? Jo, så ser faktiskt en riktigt hängiven domare ut när han upplever den perfekta passningen kniv/slida. Domarkollegan ser mest häpen ut.
Som domare kan man utsättas för chockupplevelser ibland. Laszlos möte med etuiet till Teamworkkniven (”Grottan som härbärgerade draken”) var en sådan omtumlande upplevelse. Medges att ett visst inslag av skådespeleri kan finnas.
Allvar, trivsel och många skratt Å
rets SM-bedömning ägde rum i Norrköping helgen den 30 juni-2 juli. Förutsättningarna var de bästa, en bra och ljus lokal med både arbetsplats, avkopplingshörna och pentry där det livsviktiga kaffet kunde startas upp med jämna mellanrum. Knivmakare Östs ordförande Kent Karlsson, som även var en av domarna, hade nog valt lokalen även av det skälet att man då kunde ta hiss upp i grannhuset, där hans fru Agneta dels förberett lunch på lördagen och dessutom kunde råka titta in i arbetslokalen med nybakad sockerkaka med apelsinsmak. Tala om att skämma bort sex gubbar! Årets domarbesättning utgjordes av Laszlo Balatoni, Torsten Häller, Kent Karlsson, Jan Kiviniemi och Jan Martinsson. Själv hade jag den inspirerande uppgiften att hålla i datainläggning och i viss mån också hålla ett öga på tidsåtgång. En ”intrimning” gjordes redan vid första samlingen på fredag kväll, då en lagom stor klass betades
12
av så att vi alla kunde känna att våra roller fungerade väl och att det var ett bra flyt i bedömningen. Totalt 83 tävlingsbidrag hade kommit in, med en stor dominans av klassen Utvecklad Brukskniv (37 stycken knivar). Samtidigt var det lite beklagligt att det i tre av de totalt elva klasserna bara var en tävlande, vilket ju innebär att de inte nådde upp till SM-status. Det kanske är så att man i de mindre klasserna rentav måste ha lite värvningsaktiviteter för att hålla intresset uppe? Det var slående hur väl dialogen flöt mellan domarna, det vilade på något sätt en lugn känsla av kompetens över gruppen, där alla intresserat lyssnade av varandra. Att det sedan även fanns plats för att dela med sig av tidigare erfarenheter från bedömningsvärlden gjorde dagarna (och kvällarna, det blev naturligtvis också ”hotellrumssnack”, som nästan alltid i sådan här sammanhang) både LARS BILLSTRÖM trivsamma och utvecklande.
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Material till knivtillverkning - Knivblad
- Skaftämnen - Damasteel och andra knivstål - Lim, olja och vax - Polermaterial
- Smide och ässjor - Bandslip och tillbehör - Knivslipare och slipsten - Fällknivsdelar och byggset
Utöver detta har vi ett stort urval av färdiga knivar, svarvar och tillbehör till svarvning, läderarbeten och mycket mer.
Se mer på www.slojdfokus.se Slöjdfokus, Tel. 08-12 144 144, info@slojdfokus.se 13
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Debatt
Knivtävlingar och SM i synnerhet
J
ag studerar med förundran och häpnad prislistan från årets Kniv-SM i Norrköping. Någonstans i mitt 25-åriga knivmakarliv så har jag för mig att det måste vara ett visst antal knivar i varje klass för att ha SM-status, annars brukar det stå i listan att den klassen inte har SM-status utan att det bara är en bedömning av hantverket. Men som det ser ut nu så kan man vinna en klass bara genom att sända in ett större antal knivar. Jag gladdes mycket när en av medlemmarna i föreningen hade vunnit första pris i sin klass, men när jag plockade fram prislistan för att se motståndarna, så fann jag inga. I den klassen var det bara en (1) tävlande, men nu blev det så turligt att min kamrat vann Publikens pris, som just är det finaste priset alla kategorier. För då tävlar man mot alla knivar som är inlämnade. När jag fortsatte min analys av listan så är det ett stort antal knivar inlämnade men tyvärr inte lika många knivmakare. I en klass hade samma knivmakare inlämnat tre knivar och han var den enda tävlande, så han vann första pris. Som tur var så delades inte 2:a eller 3:de-priserna ut. Jag var inte med och tävlade, kanske fegt, men genom åren har jag konstaterat att tävlingar i knivmakarvärlden tenderar att bli fiasko. Det blir alltid diskussioner om domarnas kompetens och olika tävlingars upplägg,
14
och antalet knivar som är inlämnade. Jag frågade en gång Pentti Turunen om vad det är för kriterier som knivsamlarna har när de köper våra mästerverk, då berättade Pentti om en samlare som var helt inriktad på att köpa de knivar som har vunnit första pris i respektive klass. Jag undrar hur den samlaren tänker i dag när det finns första-pristagare utan någon inbördes konkurrens. I vår förening så hade vi givetvis knivtävlingar men vi hade alltid diskussioner om det hade gått rätt till när pristagarna utsågs, så för att få tillbaka glädjen i hantverket och ärligheten så gjorde vi om hela tävlandet. Vi lade ner tävlandet men behöll Publikens pris. Då kan man lämna in så många knivar man vill, och det är besökarna på årets sista föreningsmöte som utser Årets Kniv. Och alla är nöjda. Årets SM-tävling belyser ånyo problemet att det är ”något ruttet i systemet” som Hamlet skulle ha sagt. När jag fick upp prislistan och analyserade innehållet så ringde jag en kamrat en bit norr över. När han skrattat färdigt efter ha hört resultatet, så var hans kommentar ”De borde lägga ner skiten”. Jag håller med honom, lägg ner, men ha ett forum där knivar presenteras och besökarna utser den kniv de tycker är värt priset Publikens pris. LARS NORLING Ordförande i Stockholms knivförening
KNIVMAK AREN N R 3 2017
SvarDirekt Hej Lars och tack för din insändare! S om nygammal ordförande i regel/tävlingskommittén så ligger det på min lott att besvara den. Frågan om hur tävlingsverksamheten skall bedrivas har så länge jag varit aktiv återkommit i jämna intervaller och känns alltid aktuell och viktig att ta. Den är också komplex att ta i och hantera på bra sätt då det nog finns lika många åsikter om den som det finns knivmakare. Jag vill börja med att rätta dig i några faktafrågor • För att en tävlingsklass ska kunna få SM-status krävs minst två bidrag från två olika knivmakare, så man kan således inte bli svensk mästare bara genom att sända in flera bidrag. • Man kan bara skicka in max tre bidrag per klass och inte ”ett större antal” och bara ett av dem kan ge en utmärkelse, då vi inte premierar kniven utan knivmakaren i varje klass nu för tiden. • I klasser som inte uppnått SM-status så får den tävlande precis som alla andra ett tävlingsprotokoll och eftersom datasystemet är uppbyggt på att placering visas i protokollet så får den tävlande placering 1 både i protokoll och diplom. Men redovisas som ej SM-status vid prisceremonin. Jag håller med dig om att Publikens Pris i mångt och mycket är det mest eftertraktade priset för oss alla som tävlar, men kanske inte för att det alltid är det mest rättvisa, för hur det än är så är det svårt att göra en genomgripande analys av en kniv som ligger i monter. Vad är då rättvisa (eller rättvisande) när det gäller att tävla i knivmakeri kan man fråga sig? Mitt svar blir att det inte finns någon absolut sådan, precis som i många andra bedömningssporter. Detta är ett faktum vare sig vi fortsätter tävla som vi hitintills gjort eller bara har kvar Publikens Pris som du föreslår. Uttrycket att ”lägga ner skiten” tycker jag är att nedvärdera alla tävlande som lägger ner både tid, engagemang och pengar i tävlingsverksamheten. Att det i en lokal klubbtävling kan fungera att utse en vinnare genom en publik omröstning förstår jag. Det systemet praktiserade vi även i den lilla bruksorten
Noterat N
är vi lovordade det fantastiska scrimmet som Fred Oud gjort på Teamworkkniven i SM så drog han fram en liten medaljong som han hade runt halsen. Där hade han på holländska skrivit in en text där den hinduiska guden Krishna lär ut Kunskapens väg i det urgamla diktverket Bhagavad Gita (Guds sång).
Robertsfors på den tiden jag bodde där. Men att i en nationell större tävling bara utse en vinnare av alla inskickade bidrag ser jag inte som ett bra alternativ däremot och detta av följande skäl: • Besökare som kommer till ett SM är till största delen från lokalbefolkningen. Dessa besökare tenderar att också ”rösta lokalt”, det har vi sett genom åren med risken att en kniv som kanske inte av en lite mer insatt majoritet sett som en förhandsfavorit vinner. Tycker inte att det är mer rättvist. Att så inte skedde i år är jag mycket glad och tacksam för och årets vinnare av Publikens Pris var mycket välförtjänt. • Om vi bara skulle ha Publikens Pris så är det också fullt möjligt att ”köpa sig” ett pris. Det brukar normalt sett inte krävas med än cirka ett dussin extraröster för att vinna, bjud in några släktingar och vänner så är det lätt fixat, tyvärr så finns det historiska exempel på sådant i vår förening. • Och det viktigaste av allt: att utse pristagarna är dessutom bara en del av SM-arrangemanget. Allt jobb som domarna gör i själva bedömningen när de granskar varje bidrag och dokumenterar genom siffror och till viss del kommentarer, guidar de tävlande att nå nya och ständiga förbättringar i sitt knivslöjdande. Personligen tror jag att det är denna del som får majoriteten av de tävlande att skicka in sina bidrag. Tar vi bort den delen så är jag ganska övertygad om att tävlingsbidragen skulle minska drastiskt och därmed även attraktionen att vinna Publikens Pris, det finaste av alla trots allt. Därför så vill vi nog fortsätta att behålla båda dessa två tävlingsformer även på sikt, för att på så sätt tillfredsställa så många som möjligt i denna fråga – då den ena formen faktiskt inte behöver utesluta det andra. Nej Lars, börja istället tävla själv, utmana och uppmana alla dina vänner från norr till söder att skicka in sina alster så kommer framtida SM bli hur bra som helst och vi slipper den beklagliga situationen att det bara blev en tävlande i en viss MICHAEL ALMQVIST klass.
När vi drog upp bilden på datorskärmen var det ingen svårighet att läsa inledningsraden ”Ik ben de smaak in zuiver water en de zachte aanraking van de wind...” (Som alla vet betyder det ”Jag är smaken av rent vatten och den mjuka smekningen av vinden...”). Ganska små bokstäver.
15
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
NYTT LIV I
Knivsveriges egen Fågel Fenix har börjat flyga igen. ”Enligt mytologin är Fågel Fenix en fågel med ovanligt långt liv som vid sin död brinner upp, för att sedan återfödas i askan. Symboliken kring fågelns pånyttfödelse är stark än i dag och för många kan Fenix vara en symbol för att ha kommit starkare ur ett svårt skede i livet”. TEXT LARS BILLSTRÖM FOTO CARL MICHAEL ALMQVIST
16
KNIVMAK AREN N R 3 2017
LUDVIKA Det mesta var som vanligt i Ludvika, arrangörerna hade lyckats bra med att få tillbaka utställarna.
17
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Öppen klass – Sven Hedfors.
Kockkniv – Elsie Nilsson.
Brukskniv – Kristian Lund Jensen.
18
Mot bakgrunden av att det faktiskt handlade om att göra en nystart var antalet utställare i år till och med över förväntan. Besökarantalet är alltid svårbedömbart och det är väl egentligen först efter några år som man kan våga sig på att göra jämförande skattningar med tidigare år. Styrelsen för den ekonomiska föreningen består av sex personer, med Håkan Rosén som ordförande. Övriga medlemmar är Sven-Erik Åkerlund, Anders Höök, Hans Danielsson, Jan Norrgo och Ingegärd Höök. Gruppen ligger redan i startgroparna för nästa år och har tagit med sig en del nyttiga erfarenheter. Ordföranden låter hälsa att man ser fram emot knivdagarna 2018 och önskar alla läsare välkomna som besökare.
t
D
et har väl knappast undgått någon knivintresserad att det varit tvära kast vad gäller existensen av landets klassiska knivevenemang, Knivveckan i Ludvika. Knivmakaren ringde upp Håkan Rosén för att få en ögonblicksbild av läget ett par månader efter att årets upplägg hade avslutats. Så här beskriver han situationen: När informationen började sprida sig att den 29-åriga traditionen skulle upphöra började ett antal personer även utanför knivvärlden att inse hur negativt detta skulle vara för staden och den närmaste regionen. Tre initiativtagare med förankring i det lokala näringslivet engagerade sig och blev snart övertygade om att en strikt organisation med en mera företagsmässig struktur skulle kunna ge förutsättningar för en fortsatt drift. Detta ledde till att KnivVeckan i Ludvika ekonomisk förening bildades den 2 december förra året och inom dess ramar skedde arbetet med att förbereda en nystart. En av de viktigaste uppgifterna var att skapa en ekonomisk stabilitet, en buffert som gör att man kan klara av eventuelle svängningar i det ekonomiska resultatet, och tack vare affärsmässig kompetens och lokala nätverk kunde man bygga upp en bas av sponsorer (I startskedet satsade kärntruppen egna medel, vilket naturligtvis är berömvärt men ohållbart i längden). På föreningens hemsida exponeras idag 18 sponsorer som gått in på olika nivåer. Dessutom finns ett visst antal privatpersoner som registrerat sig som stödmedlemmar och erlagt en startavgift plus därefter ett årligt tillskott. Glädjande nog återfinns både norska och danska medlemmar i den gruppen.
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Förfinad brukskniv – Harald Sellevold.
Öppen klass – Per-Håkan Laurin.
Öppen klass – Harald Sellevold.
19
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Öppen klass – Esa Vainio.
Öppen klass – Frode Wahlgren.
Resultat Ludvika
Smyckeskniv – Greta Lensings tävlingsbidrag.
20
Halvhorn
Smyckeskniv bälte
Fulltånge
1 Jørn S Christensen 2 Gunnar Strand 3 Markku Parkkinen
1 Bror Näslund
Klass A 1 Hans Holzmair 2 Bror Näslund 3 Mikko Kikka Klass B 1 Kjell Strømsnes 2 John Ove Gjerde 3 Vegar Granlien
Fällkniv 1 Jørn S Christensen 2 Stefan Hofberg
Smyckeskniv Klass A 1 Markku Parkkinen Klass B 1 Leif Öfverberg 2 Ingemar Fällman 3 Greta Lensing
Kockkniv Klass A 1 Hans Holzmair 2 Frode Wahlgren Klass B 1 John Ove Gjerde 2 Elsie Nilsson
Helhorn 1 Gunnar Strand
Special 1 Jimmy Storön 2 Per-Håkan Laurin
Brukskniv Klass A 1 Kristian Lund Jensen 2 Hans Svensson 2 Lennart Johansson 3 Torsten Häller
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Knivbutiken i Vrå Vrå 2 - 340 10 Lidhult - tfn 0706362301
Specialklass – Per-Håkan Laurin.
Handgjorda knivblad - Fabriks Knivblad - Skaftmaterial Horn, Ben & Tand - Allt i Verktyg - Läder, Lim & Olja Böcker & Vägledning - Spyderco, Lansky & Japanska Slipstenar Handjorda Knivar Jaktknivar & Fällknivar Fiskknivar & Svampknivar Yxor & Verktyg till Pilflätning
Köksknivar Kompasser & Luppar Saxar & Pincetter Allt till Rakning
www.thegoodstuffshop.se
Klass B 1 Lars-Göran Ingemars 2 Leif Eriksson
Förfinad brukskniv Klass A 1 Hans Svensson 2 Gunnar Holmberg 2 Alf Thorsen 3 Markku Parkkinen 3 Bror Näslund 3 Kristian Lund Jensen Hedersomnämnande: Frode Wahlgren Klass B 1 Bo Petersson
2 Peder Carlsson 2 John Ove Gjerde 3 Kjell Strømsnes 3 Leif Eriksson
Öppen Klass A 1 Harald Sellevold 2 Frode Wahlgren 3 Esa Vainio Klass B 1 Sven Hedfors 2 John Ove Gjerde 3 Esa Vainio
Publikens Pris Bror Näslund
t-shirt brodyr skjortor kepsar mössor arbetskläder handdukar profilkläder jackor piké pullover snygga kläder slitstarkt bra pris mm
MEDLEMSKLÄDER? Titta in på www.aleniusinc.se fliken Svensk kniv
www.aleniusinc.se 21
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
HÄRDA HEMMA Att tänka på innan härdning
I I L E D
I
vilken fas av bladframställningen som du väljer att värmebehandla ditt blad går att variera. Det beror hur du värmebehandlar och slipar. Slipar du bladet efter värmebehandling så kan du strunta i att packa in det i härdfolie men då måste du räkna med att slipa bort några tiondelar. Värmebehandlar du innan slipning så minskar också risken för att bladet kröker sig. När bladet väl är värmebehandlat så har det blivit mycket hårdare och mer känsligt för uppvärmning. Att slipa härdade blad kräver slipmaskin och rätt slipband. Det innebär oftast lite dyrare slipband och något större slitage på slipbanden. Slipbanden måste också bytas så snart de tappar avverkningsförmåga eftersom de genererar mer värme då. Du behöver också någon form av kylning som gör att bladet inte blir varmare än den temperatur det anlöpts i. Överstiger man temperaturen för anlöpning så riskeras både rosttröghet och skärpevaraktigheten. Det finns olika varianter på hur man håller bladet kylt. Det klassiska om man frihandsslipar är ju att doppa bladet i vatten. Själv så slipar jag mina blad med slipjigg och har riggat så att jag kontinuerligt blåser på bladet med tryckluft. Det finns de som har riggat slipmaskinen så att bladet vattenkyls. Många industriella tillverkare av knivblad slipar härdat med vatten- eller luftkylning av något slag. Om du slipar ditt blad innan värmebehandling så finns det lite variationer på hur färdigt ditt blad ska vara innan värmebehandling. Här är lite vägledning: • Slipa inte eggen tunnare än 0,5 mm. • Skickar du bladet till en härdverkstad som vacuumhärdar så kan du göra det nästan färdigt. Spara dock en eller två kornstorlekar samt polering tills du får bladet tillbaka. Lite beroende på hur processen ser ut blir det
22
mer eller mindre gråaktig beläggning på bladet. Vacuumhärdning ger inga glödskal. Tolerera inte att härdverkstaden repar dina blad vid hantering. Är de ovana vid att hantera knivblad så ta kontakt och förklara vad som är viktigt för dig. Kräv också att härdverkstaden lämnar ett härdprotokoll på resultatet som du kan visa för kunden. Se också till att de vet var de kan göra hårdhetsprovet. Oftast så ska ju tången döljas i skaftet så det brukar vara ett bra ställe förutsatt att den är plan, parallell och har tillräcklig ytfinish. Stämpla bladet om du använder dig av stämpel istället för etsning. Härdverkstaden vill också att bladet ska vara avfettat för att eventuell smuts eller olja inte skall orsaka gasutveckling som kan leda till rökutveckling eller brand. • Väljer du att värmebehandla bladet hemma utan att skydda det mot att ytan kolas ur och det bildas glödskal, så finns ingen anledning att lägga för stort arbete på finish. Hur stor urkolningen blir och hur mycket glödskal som bildas beror framförallt på hur länge bladet behöver vara i ugnen. • Packar du in bladet i härdfolie och lägger det i press mellan metallblock för rakhet och kylning när det kommer ur ugnen så kommer folien att fastna något i stålet och de kvarvarande såren av detta kommer att kräva lite slipning att få bort, men det brukar räcka med att spara en eller två kornstorlekar (typ 1500+2000 korn + polering för spegelfinish). Pröva dig fram för att minimera arbetsinsatsen. Handslipning går fortare på ett ohärdat blad, men det går inte att ta sig genom en värmebehandling med en intakt polerad yta. • Vissa härdverkstäder hänger upp knivbladet och vill då att det finns ett hål i bladet eller i tången. Fråga vilken
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Inslagning i härdfolie.
Arbetsytor runt ugnen
håldimension som krävs i så fall och borra ett hål längst bak i din sticktånge.
Säkerhet
Att börja med värmebehandling av knivblad medför en ökad risk för brand och personskada. Tank på följande: • Ha ordning och reda runt ugnen och gör en plan innan du ska sätta in eller ta ut något ur ugnen. Skriv gärna ned planen och ta för vana att alltid titta igenom den just innan du ska genomföra momentet. Se till att det inte finns något eller någon som stör eller kan komma till skada när du jobbar med varm ugn. • Ugnen ställer krav på ett elsystem som är dimensionerat för belastningen. • Ugnen blir varm även på utsidan – se till att inget brännbart förvaras på ugnen eller i närheten av ugnen. Säkerställ att ugnen placeras med tillräckligt avstånd från väggar och tak. Tänk också på att du inte förvarar brandfarliga vätskor i närheten. • Se till att placera ugnen på ett golv som tål att du tappar bladet utan att det orsakar brand eller gör fula brännmärken. • Använd ändamålsenlig skyddsutrustning. Först och främst värmetåliga handskar, tång med långa skänklar och gärna en tröja eller jacka som tål värme. Vanligaste oönskade händelsen är att man bränner sig när man ska stoppa in eller ta ut bladet. På ugnar med sidohängd lucka är det nog att man glömmer att luckans insida är lika varm som resten av ugnen, på grund av att man är så fokuserad på att bladet ska hamna rätt eller plockas ur. • Ha på dig skyddsglasögon för att undvika att t ex ett glödskal som smätter loss träffar ögat. • Om din ugn har friliggande värmeelement så se till så att brytaren har brutit spänningen till elementen så att du inte kortsluter eller jordar genom att vidröra elementen. Samma anledning som att du inte stoppar ned ett metallföremål i brödrosten när den är igång. • Om du råkar bränna dig så kyl snabbt och riktigt länge med kallt vatten. Bränner du dig så går brännskadan djupare än vad man kan tro så därför är lång kyltid viktigt. • Se till att du har en funktionsduglig brandsläckningsut-
Blad som står på rygg i ugnen.
rustning nära till hands, ifall olyckan skulle vara framme
Riggning av ugnen
Förbered ugnen så att du kan ställa dina knivblad med ryggen nedåt in någon form av ställ. Det finns ställ att köpa, enklaste varianten är att såga spår i eldfast tegel där du kan ställa bladen. Bra om bottenplattan är både värmetålig och tål mekanisk åverkan. Ofta är ugnen byggd av ett material som är väldigt poröst och snabbt slits om man drar saker in och ur. Testa också att du kan ställa in och ta ut bladen ur ugnen på ett smidigt sätt utan att riskera att bränna dig. Bra att göra detta i full mundering, men utan att ugnen är varm, åtminstone när du gör det för första gången. Och det är inte fel att köra en övningsomgång om det var länge sedan sist. Förslag till arbetsgång 1. Se till att du har datablad från ståltillverkaren på hur värmebehandlingen skall utföras. 2. Arbeta fram bladet till den finish du önskar innan värmebehandling. Självklart kan du värmebehandla flera blad samtidigt, men inte fler än att du klarar hanteringen inom fastställda håll- och släckningstider. Det kan vara idé att ta ett i taget – hålltiderna är ju relativt korta på så tunna material som knivblad. 3. Starta ugnen så att den når hålltemperatur när du har planerat att stoppa in bladen. Min ugn tar drygt 5 timmar att värma upp. 4. Klipp till härdfolie i storlek så att du kan vika folien två gånger utan att vikningen riskerar att mekaniskt påverka bladet. OBS använd bra skyddshandskar - folien är som ett rakblad! 5. Packa in bladet i folien genom att vika den på mitten, lägga i bladet med ryggen nedåt och vika först en vikning och knacka den med hammare mot ett hårt underlag, sedan vika ytterligare en gång och knacka med hammare. Målet är att vikningen ska bli så lufttät som möjligt. 6. Förbered dina tänkta arbetsytor runt ugnen så att allt du behöver finns på plats. 7. När ugnen är väl uppvärmd, ställ in de folieinklädda bladen med ryggen nedåt. Tänk på att insidan på ugnsluckan är varm!! 8. Låt ugnen nå härdtemperaturen. 9. Starta tidtagningen för hålltid. 10. När hålltiden har gått ta ut bladet för att släcka det.
23
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Snabb kontroll att bladet blivit rakt.
Kläm det mellan metallplattor för att det ska bli rakt och svalna snabbt. Om möjligt blås jämt med tryckluft för att snabba på. Bladet behöver komma ner under en viss temperatur på en viss tid och detta får inte gå för långsamt – se värmebehandlingstabell eller kontakta leverantören. Det brukar handla om att komma ner under 500-600° C på mindre än 2 minuter. Kolstålsblad kräver en snabbare släckning och det är därför man använder olja eller vatten för att släcka. 11. När folien har svalnat så pass att du kan hantera paketet det så försök öppna det och se så att bladet blivit rakt. Om det inte är rakt så kan du justera det under några minuter när det sjunker mot rumstemperatur. OBS använd värmetåliga handskar. Bladet är fortfarande så pass varmt att du bränner dig. 12. När bladet har nått rumstemperatur så kan du lägga det i frysen för att få bort ytterligare restaustenit. Har du tillgång till kolsyresnö eller flytande kväve kan du få ut ytterligare lite mer av ditt stål med framförallt lite högre hårdhet. Bladet ska bli helt genomkylt om du gör detta. 13. Dags för anlöpning. Sätt köksugnen på temperatur enligt härdtabell kontrollera med separat digitaltermometer att temperaturen är stabil. Sätt in bladet och starta klockan. Vissa stål ska anlöpas två gånger med mellanliggande kylning till rumstemperatur. Det går också att sätta bladet i spänn under anlöpningen för att räta det med hjälp av en jigg. 14. Efter anlöpningen så testa att du har fått rätt hårdhet på bladet. Notera på ett härdprotokoll och i din anteckningsbok så att du kommer ihåg vilket resultat du fick utifrån det sätt och de tider du använt. 15. Är bladet fortfarande krokigt fundera på om du kan räta det t ex genom att tapera tången. Är det ett sticktångeblad så går det ofta att räta med gasollåga. Värm sakta det område där du vill att rätningen ska ske, värm inte
24
Hårdhetstestare.
mer än att stålet får en guld/mässingsfärg. Värmer du mer tappar du först och främst rosttröghet och senare även hårdhet. 16. Klart att göra din slutfinish på bladet.
Vanliga fel med kopplingar till värmebehandlingen – möjliga orsaker och åtgärder du kan vidta Bladet blir krokigt efter värmebehandlingen • Böjt från plåtproduktionen (gäller mest bandstål till exempel AEB-L) • Spänningar från produktionen om man t ex ytbehandlat och inte glödgat • Planslipning som skapat spänningar. • Ojämna slipfaser. • Kraftiga variationer i materialtjocklek i bladgeometrin som ger ojämn avsvalning • Ej rätat det innan härdning • Ytbehandlat innan härdning t ex blästring eller mönstring/carving • Spänningar i bladet från slipningen. • Ojämn temperatur i ugnen på grund av felaktig placering av bladet. • Ojämn temperatur vid släckning. Åtgärder: Tänk på hur du skär ut bladen ur plåten (gäller först och främst bandstål typ AEB-L). Räta bladen mekaniskt så bra du kan innan du skickar på härdning eller härdar själv. Gör detta det sista du gör. Varje åverkan på bladet initierar spänningar. Har du gått på bladen med någon form av smide eller blästring så kan det vara läge att avspänningsglödga för att få bort stora spänningar som kan orsaka krokighet. Så snart det är möjligt att hantera bladet (med handskar) efter släckning så kan du justera krokigheten då
KNIVMAK AREN N R 3 2017
bladet är relativt mjukt och böjligt under några minuter innan det når rumstemperatur. Är bladet fortfarande krokigt kan du tillverka en jigg där du kan pressa bladet rätt under anlöpningen. Är bladet krokigt efter hela härdprocessen, t ex om du har skickat det till härdverkstad, så kan du räta med hjälp av gasollåga. Detta funkar bäst för sticktångeblad. Fundera på om du kan tapera det härdade bladets tånge och då slipa bort krokigheten. Eggen blir vågig efter härdningen • Eggen har varit för tunn för värmebehandlingen • För lång hålltid vid härdtemperaturen • För hög härdtemperatur • Härdfolien har tryckt mot eggen när du släcker genom att pressa bladet mellan två metallbitar Åtgärder: Lämna mer egg - grundrekommendationen är minst 0,5 mm, men det beror ju på eggeometrin i övrigt. Kontrollera att du har rätt tid i ugnen. Onödigt lång hålltid ökar risken för att eggen veckar sig. Du kan rädda ett sådant blad genom att räta så gott det går när bladet svalnar mot rumstemperatur och sen slipa bort resterande vågighet efter att värmebehandlingen är klar. Ta till tillräcklig marginal på härdfolien så att din vikning inte riskerar att trycka någonstans på bladet. Bladet rostar • Stålet har en lägre kromhalt än 14%. • Högtemperaturanlöpning minskar rosttrögheten. • Kniven används/rengörs/förvaras i en korrosiv miljö (till exempel i sin slida i båten på Västkusten, diskas i diskmaskin). Åtgärder: Tänk efter så att du inte har upphettat t ex bladets yta eller egg efter härdning över anlöpningstemperaturen. Kontrollera att du valt rätt anlöpningstemperatur. Högtemperaturanlöpning gör att bladet tappar i rosttröghet. Bladet flisar ur i eggen • Bladet är för sprött. Du har kanske siktat på för hög hårdhet. För hög härdtemperatur. • Din anlöpningsugn kanske inte kommer upp i tillräcklig temperatur. Du måste över 170°C. • Eggslipningen efter värmebehandlingen har genererat höga temperaturer i eggen. • Felaktig slipvinkel i förhållande till vad som är lämpligt med vald stålsort och applikation. Åtgärder: Ändra din värmebehandling så att du inte hamnar riktigt så högt i hårdhet. Testa en lägre slipvinkel. Kontrollera att du anlöper bladet vid rätt temperatur med extra termometer i ugnen. Säkerställ att eggslipningen inte hettar upp eggen. Bladet går av • Bladet är för sprött på grund av felaktig värmebehandling. • I början av brottet finns en brottanvisning. Kan vara en grov sliprepa, materialfel eller att det slagits ut en flisa.
Den här typen av brottanvisningar är förödande för brotthållfastheten då det uppstår en spänningskoncentration i botten av defekten. Eftersom knivblad är relativt tunna blir det ganska höga spänningar. Hållfastheten blir ner emot 10 % jämfört med ett felfritt material. Åtgärder: Kontrollera så att du värmebehandlar i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Stål av den typ som vi pratar om här är relativt känsliga för brottanvisningar. Kontrollera bladet runt om innan du härdar så att det inte finns brottanvisningar genom grova sliprepor eller jack t ex vid övergången mellan blad/ricasso och tången eller någon annanstans. Ha en egg som är slipad och striglad (minst motsvarande 1000 korn). Bladet håller inte skärpan • Värmebehandlingen har inte lyckats. Bladet har inte tagit härdning. • Bladet har hettats upp på grund av felaktig slipmetod efter värmebehandling. • Felaktig slipvinkel på eggen i förhållande till val av stålsort och vad kniven används till Åtgärd: Kontrollera så att du värmebehandlar i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Bladet vill inte bli riktigt vasst • Bladet har inte tagit härdning. • Korn- och/eller karbidtillväxten har blivit för stor i värmebehandlingen. • Det stål du har valt bildar relativt stora karbider och detta begränsar hur vass eggen kan bli. • Du kan ha fått fatt i en bit stål som inte är vad den utger sig för att vara? • Är bladet för hårt för ditt bryne? Åtgärd: Kontrollera så att du värmebehandlar i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Bladet går inte att polera – det blir bara en gråmatt slöja • Du har nått så högt i hårdhet att ditt slip- eller polervax inte längre biter. Åtgärd: Byt till ett vax med hårdare slip- eller polermedel eller fundera på om du har fått din önskade hårdhet i bladet – kanske har det blivit hårt men även sprött? AV BJARNE WIDHEDEN, KNIVMAKARE KUNGSBACKA
E-post: bjarne@smeagard.se Mobil: 0705-508561 Instagram: @smeagardknives Särskilt tack till Göran Skoog, Uddeholm för givande diskussion kring härdbara knivstål och värmebehandling.
25
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
UDDEHOLM
Invitational
2017
Robert Mattsson
I
nbjudningstävlingen som Uddeholm Svenska AB initierat och som har uppläggningen att företaget skickar ut stålämnen till en grupp handplockade knivmakare som sedan tillverkar en komplett kniv, gick i år på temat Fiskekniv. Ramarna i tävlingen hålls avsiktligt ganska vida, så att den egna fantasin och kreativiteten skall kunna blomma ut. Detta ledde också till att några av de tävlande valde att göra en kniv tänkt att användas i samband med själva fisket, medan ett par av bidragen var filéknivar, mera avsedda att vara ”efterbearbetningsknivar”. Eftersom Uddeholm i år, efter runt tio års forskning och utvecklingsarbete, lanserat ett helt unikt pulverstål,
26
Ett startfält svårt att skilja
Uddeholm Vanax SuperClean, var det också naturligt att det var detta stål som togs fram till de tävlande. Förutom de bästa egenskaperna hos företagets övriga stålkvalitéer är Uddeholm Vanax också extremt rostsäkert, vilket ju kan passa
extra bra för fiskeknivar. (Det kanske inte kan förväntas att knivblad gjorda av Uddeholm Vanax kommer att bli ett helt vanligt inslag bland handgjorda knivar, detta på grund av en väsentligt högre prisnivå än företagets övriga stålsortiment. Men industriella kunder med extremt höga krav kommer säkert att stå i kö och även bland knivköpare finns det
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Stig Hanefjord
Lars Wendleman
Dan Andersson
Leif Gustafsson
Andrè Rybak
absolut de som bara vill sikta mot Rolls Royce-nivå när de skall skaffa något för eget bruk). Bedömningen av de sex tävlingsbidragen gjordes i samband med Knivdagarna i Ludvika, där Krister Pettersson från Uddeholm samt Owe Wallin och Dick Gidlöf från Svensk Knivförening skärskådade och diskuterade, jämförde och diskuterade en vända till. Naturligtvis kan man förvänta sig en hög och jämn nivå när handplockade knivmakare tävlar, men nu var det verkligt svårt att hitta skiljelinjer. Efter en tredje diskussionsvända kom två knivar att stå ut som favoriter, men det kändes omöjligt att skilja dem åt ur kvalitetsaspekter, det var bara deras olika karaktärer som skiljde dem åt. Till slut riktades frågan till Krister P: Kan Uddeholm tänka sig att kora två vinnare den här gången?
Och så blev det. Robert Mattssons lilla nätta kniv med bifogad förklaring av tankarna bakom: tandfilning på ryggen för att fjälla, nedvinklad spets för att inte skada vid det ”invändiga arbetet” och lagom litet format för att kunna bäras även runt halsen när vadarbyxorna är på, matchas av Dan Anderssons högglanspolerade filékniv – passande nog med inlägg av kattfiskskinn på slidan. De båda belönas av Uddeholm Svenska AB, förutom med äran, med en Elmaxplåt och en Vanaxplåt som säkert kommer att resultera i fler spännande blad framöver. Uddeholm och Svensk Knivförening vill framföra ett tack till alla deltagarna som gjorde tävlingen till en sådan upplevelse för såväl domarna som för publiken på KnivExpo i Norrköping, där alla bidragen ställdes ut. LARS BILLSTRÖM
27
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Kniv av Jens Arne Rasmussen.
Michael West och Jørn Sønderskov Christensen granskar kniven, Ole Riskœr vid datorn.
Knivbedömning på danska V
id det årliga knivarrangemanget på norra Jylland, Knivtrœf i Nord, hålls alltid en knivtävling som brukar hålla hög klass. Knivmakarens flygande reporter gjorde en förfrågan om att få närvara vid bedömningen och se vilka likheter och skillnader som kunde tänkas förekomma i bedömningsarbetet. Responsen var omedelbart positiv och jag fick vara med om en knivgranskning med hög trivselfaktor. Domargruppen träffades över en förmiddagskaffe i de trivsamma lokalerna på herrgården Knivholt, i ett rum som i vanliga fall nyttjades av bygdens fågelskådarförening. (Detta kunde man ana av den enorma samlingen av uppstoppade fåglar som dominerade en av långväggarna). Det var som förväntat en kvalificerad skara: Jørn Sønderskov Christensen, Jørgen Dobel, Keld Lisby och Michael West. Efter att ha snabbexaminerat samtliga tävlingsknivar delade domarna upp sig i två lag som tog hand om ett par klasser vardera. Det ena laget hade dessutom en egen protokollförare, Ole Riskœr Petersen, som höll ordning på siffror och noteringar. Tävlingen hade ett fokus på bruksknivar. Fyra klasser förekom: Enkel brukskniv, Förfinad brukskniv klass A (för dem som tidigare fått första pris i samma bruksknivsklassen på Knivtrœfen), Förfinad brukskniv
28
klass B samt Öppen klass. Jag noterade att Förfinad brukskniv kunde ha antingen slida, etui eller ställ. Att förutom bruksknivar bara ha en enda ”uppsamlingsklass”, dvs Öppen klass, innebär ju som alla förstår att domarna får det mycket svåra kravet på sig att rangordna knivar av helt olika karaktär; fällknivar, smyckesknivar, hornknivar, stora konstknivar och köksknivar skall ställas mot varandra, vilket ställer stora krav på hantverkserfarenhet och knivallmänbildning. Domarna hade att arbeta med en poängskala som endast gick från 1 till 5. Definitionerna för respektive poäng var Alt i orden – Nœsten fejlfri – Gennemsnitt, nogle fejl – Mange fejl – Dålig håndverk. Min första reflektion var att detta skulle innebära att bara 5-3 skulle komma att användas, men domarna visade sig vara stränga och använde hela skalan. Vid flera tillfällen märkte jag att jag kom att längta efter den tiogradiga skala som jag själv är van vid, det kändes lite tufft att bara dela ut en fyra för ett delmoment som var nästan, men inte fullständigt perfekt. I exempelvis Öppen klass bedömdes tio delmoment. Läderarbetet kom att premieras högt, eftersom slida, upphängare och söm var tre olika delmoment. Svårighetsgrad respektive konstnärligt
KNIVMAK AREN N R 3 2017
Laszlo Balatoni, som med den här kniven vann Första pris i Öppen klass samt Knivmagerprisen som tävlingens flottaste kniv.
Bild från Kim Kofoeds genomgång.
Nytt inslag i Fredrikshamn I år hade Knivtrœf i Nord kryddat anrättningen med seminarier, enligt ordförande Ib Dyhr inspirerade av det upplägg som infördes i Ludvika. Två kunniga herrar höll kortseminarier, Kim Kofoed demonstrerade punsling i läder och Jørn Sønderskov Christensen visade sin gravyrteknik inför koncentrerade och frågvisa åhörare. Detta är ett inslag som vi tror alla hoppas kommer att fortsätta.
Uwe Carstensen scrimmade kniv.
uttryck var egna delmoment. Om en kniv hade ett ställ bortföll ju lädermomenten och detta löstes då genom vägning: det tävlingsbidraget fick poäng på åtta punkter, ett genomsnitt räknades fram och multiplicerades upp till tio för att få likvärdighet. Bedömningsarbetet flöt mycket smidigt, det märktes att det var kunniga knivmänniskor som dessutom hade dömt tidigare. Naturligtvis blev det diskussioner, men det var lätt att komma fram till en gemensam uppfattning. Praktiskt nog serverades smörrebrödlunch ett par meter från arbetsplatsen, så det blev inga onödiga avbrott. Man märkte också att det var rutinerade arrangörer, som var väl medvetna om att man pratar mycket i samband med bedömningar. För att inte riskera stämbandsskador serverades därför kall öl kontinuerligt till domare och reporter, i rent förebyggande syfte. Detta visade sig fungera utmärkt och bör enligt min uppfattning införas vid svenska bedömningar framgent. Ett stort tack till Knivtrœfens ledning och domare för att jag fick vara med och uppleva Vendsyssels Knivmagerlaugs tävlingsupplägg! LARS BILLSTRÖM
圀愀氀氀愀爀渀愀 匀氀樀搀琀爀
䄀氀氀琀椀搀 渀礀琀琀 瀀 椀渀欀漀洀洀愀渀搀攀 眀眀眀⸀眀愀氀氀愀爀渀愀⸀眀攀戀猀栀漀瀀漀渀氀椀渀攀⸀猀攀
29
K NIV MAK ARE N N R 3 2017
Men Erik finns i våra minnen… E
fter en kort tids sjukdom har Erik Johansson lämnat oss. Det är på något sätt ogripbart – den ekorrpigge Erik, som alltid hade lätt till skratt och som alltid framförde kloka och analytiska tankar vad än samtalen rörde sig om. Och så finns han helt plötsligt inte. Sällan har tomhet känts så tom som just nu. Styrelsegruppen inom Svensk Knivförening har förlorat en vän och en kollega som lämnat bestående avtryck i föreningen. Erik kom in i verksamheten 2007, då som revisor. Hans erfarenhet i föreningsfrågor – han arbetade då med just sådana uppgifter inom Arbetsgivaralliansen – var redan från början till stor nytta och han har genom åren verkat i olika roller, såväl som styrelseledamot och tills nyligen, kassör. Att han dessutom var en god skribent gjorde att han blev engagerad både i Knivmakarens redaktionskommitté och anlitad som ”tidningens utsände reporter” i flera sammanhang. Erik blev 52 år och sörjs närmast av sin familj och av alla oss i Svensk Knivförening. Erik Johansson fotograferad under ett av föreningens styrelsemöten. Erik fullt upptagen med en kniv, men ändå så närvarande. FOTO MATS GYLLSAND
TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. E-post: info@tjaderlader.se Telefon 0297- 45 220
Besök vår webbshop
www.tjaderlader.se 30
KNIVMAK AREN N R 3 2017
LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!
Se filmen på www.tormek.com!
www.jano-knives.se
Tjärnstigen 38, 135 62 Tyresö, tel 070-211 84 50 e-post: info@jano-knives.se 31
B
Returadress: Dala 103 444 95 ÖDSMÅL
Pissringen
J
a, nu sitter man där igen efter några års uppehåll från styrelsen och ordförandeskapet för regelkommittén. Vid årets SM och årsmöte i Norrköping så valdes jag in i en delvis ny roll i föreningen som sekreterare – får se om mina skrivarkunskaper går att applicera även i den funktionen. SM:et i år var förlagt över ganska många dagar, onsdag till lördag, vilket skapade ett utrymme för många trevliga aftnar i glada och goa vänners lag. När ”arbetsdagen” är över så går mässan över till en ny fas där man umgås över en bit mat, lite tilltugg och kanske en och annan dryck av olika sorter. Nu brukar också diskussionen och kreativiteten flöda kring olika mer eller mindre genomtänkta förslag på tekniska lösningar på designproblem eller regelverk kring de knivar vi alla älskar att tillverka och tävla med. En sådan afton lyftes ”Pissringen” upp till diskussion. Vad är nu detta kan man undra – det gjorde jag också först när jag hörde ordet och såg ut som ett stort frågetecken i ansiktet. Men allt klarnade när Kent Tunlind mycket pedagogiskt både visade ”pissringen” och rent praktiskt visade oss andra hur den fungerade. Intet öga vart torrt kan jag upplysa er om.
32
SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE
TEXT OCH FOTO carlMICHAEL
Tur att grannstugorna inte ringde störningsjouren – synd bara att ”föreläsningen” inte filmades. Nåväl, vad är nu en pissring? Kort beskrivet en karbinhake i form av en ring som med en rem fästes i slidans D-ring med en dubbel skotstek, mycket viktigt enligt Kent men elaka tungor påstår att det går lika bra med selleri – ursäkta – en blåknut. Denna karbinhake fästes sedan i byxans främre hälla för att förhindra att du tappar kniven i samband med att du öppnar bältet vid tillfälle att ”behov Nr ett” ska utföras. Enligt närvarande expertis så är denna pissring extra viktig om man är kvinna och behöver springa ut i skogen en mörk kväll... När man tävlar i bruksknivsklasserna så har vi en speciell bedömningspunkt som kallas bruksvärde. Som nygammal ordförande i regelkommittén har jag nu att ta ställning till huruvida denna ”pissring” skall bli ett obligatorium eller inte – bruksvärdet skulle helt klart höjas... Kommer nog tillsätta en utredningsgrupp omkring detta ärende och sedan fram emot vårkanten inkomma med en remiss till årsmötet 2018. Väl mött där för att diskutera denna viktiga fråga.