Knivmakaren 3-2008

Kni nivmakaren Medlemstidning fรถr Svensk Knivfรถrening

Knivveckan i

Ludvika knivmakeriets Mecka

Jonny W Nilssons

Hederspris gick till en kvinna

Patienthotellet

Bjรถrken en knivfabrik

nr 3 2008

20 รฅr med svensk knivfรถrening 1988 - 2008

Innehåll nr 3 2008

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare Tummen upp

En riktig trixare Sixten Larsson byggde en egen slip

Sjukligt roligt Vi besöker patienthotellet Björken

Knivveckan i Ludvika Reportage och massor av knivbilder

Anna Löfgren fick Jonny W Nilssons Hederspris 2008

Knivar vi minns Lennart har samlat gamla vinnare

Knivskolan Vi gör en Brukskniv med Michael

Knivar i keramik Ett spännande inslag i Ludvika

En Morakniv för 1,4 mkr Ola Grudin berättar om en dyr tavla

Till sist Thomas Löfgren sätter ner foten

Kåseriet Släng dig i väggen, Ernst

Conny hedrades i Ludvika Knivmästare i Ärans Hus

Framsida Knivveckan nivveckan i Ludvika 2008.

Den naturliga samlingsplatsen för svenskt knivmakeri, men här finns inte bara knivar...

Foto: Bob Tunlind

3 5 6 8 12 16 18 22 24 26 31 32

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Mellanbygdens Dalarnas Knivförening Knivgille c/o Sven-Erik Lannergård c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 Prästgården 930 10 Lövånger 780 53 Nås Tel: 0913 - 100 72 Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 076-141 32 44 Siljansbygdens Grundsunda Knivgille Knivklubb c/o Bengt Olof Tallroth c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 Bastuvägen 7 795 92 Rättvik 890 35 Husum Tel: 0248-144 82 Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29 Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Mobil: 070-529 46 98

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070- 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 357 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070-239 91 35

Övriga knivklubbar Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123

KNIVMAKAREN NR 3 2008

A

Tummen upp!

lla mår vi väl av att luta oss tillbaka emellanåt och tänka över vad vi håller på med. Närr man i ordf ordföranderollen har fförmånen nen att ffå kontakt med ett brett urval av knivsveriges aktiva, så är det riktigt lustfyllt att se framf framför sig på näthinnan alla härliga människor, alla kreativa och positiva knivmakare, alla vänliga individer som sprider värme omkring sig bara genom att finnas där. De där spontana kontakterna, de där små uppskattande orden som gör att man känner lusten och inspirationen rinna till.

Lika härligt är det att besöka någon välarrangerad mässa, där man vet att ett antal entusiaster har lagt tankar och arbete på att göra något riktigt bra f r knivmakarkollegorna, ofta utan annan belöning än vetskapen om att fö man gjort en värdefull insats. Eller styrelsearbetet, där gruppen har en sådan kvalitet att man riktigt längtar till nästa möte, bara därfö rf r att trivseln är så rfö total, bara därfö rf r att personligheterna stämmer rfö mmer genom sina likheter och samtidigt kompletterar varandra genom sina olikheter.

Aldrig fförr har jag i fföreningssammanhang sså tydligt upplevt en valberednings betydelse fför att ffå en fungerande styrelsesammansättning, ttning, genom att skapa ett kontaktnät, genom att ta referenser påå kandidater och genom att våga ga ffölja sin egen övertygelse vertygelse och inte falla fför påtryckningar. tryckningar.

Det finns så mycket positivt därute, sådant dant som gör att arbetet känns berättigat och ryggsäcken lätt att bära.

I nästa nummer kommer ledaren att heta ”Tummen ner” och handla om arbetsklimat och spänningar, sådant som inte leder till utveckling!

Vad gjorde Du med extraexemplaret av nr2?

Vårt fförra nummer skickade vi i två exemplar, med önskeVå mål om att du skulle ge det ena till någon bekant som du tror skulle ha glädje gl av att gå med i Svensk Knivf Knivförening.

?

Informationen och plusgiroinbetalningskortet satt som sistasida i den inplastade fförsändelsen. Många slet ivrigt upp omslaget och då kanske i hastigheten inte läste uppmaningen att ge bort ena tidningen och uppmana mottagaren att bli medlem fö f r att stötta SVKnf samt fortsätta få vår uppskattade medlemstidning. Fler medlemmar är ett måste för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas!

Den största st tjänst du kan göra oss är att sprida kunskap om Knivmakaren och påverka mottagaren att gå in som medlem. Har du inte redan givit bort ditt extraexemplar, plocka fram det och gör det nu! I din byrålåda gör den ingen nytta, men skaffar du en ny medlem gör du oss alla en stor tjänst!

Avgifter och plusgironummer ser du här till höger.

Knivmakar karen kar aren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSEN: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: LEDAMOT:

REVISORER: SUPPLEANT: VALBEREDNING: SUPPLEANT:

Lars Billström, Kinna Michael Almqvist, Lövånger Hans Wikström, Ö-vik Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Dick Gidlöf, Husum Owe Wallin, Hudiksvall Lennart Mårtensson, Höganäs Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm Urmas Prööm, Bromma stig åkerblom, Norrala SStig Sjunnesson, Vessigebro Bernt Olsson, Njutånger Hugo Berg, Ludvika

ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50 E-post: billstrom.lars.e@telia.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Thomas Löfgren Tel: 0381-135 73 eller 070-697 74 05 E-post: lofgrenknives@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Torsten Häller Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2008 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj).

Medlemsskap för boende utomlands: 325:Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2 U Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: S 88 9500 0099 SE 009 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida: www.svenskkniv.se Lösenord: medlem123

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då flera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna har vi bestämt oss för att ha telefontider. Tiderna som gäller är: Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00.

Hans Wikström 0660-372 728 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 0320-130 50 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

3

DEADWOOD Bowiekniven, som Michael Almqvist visade upp under Kniv-EXPO 2008, har namnet efter staden där Wild Bill Hickock mördades bakifrån med sin sista pokerhand som kallas ”Död mans hand”. Den bestod av Spader Ess, Klöver Ess, Spader 8 och Klöver 8.

Dessutom hade han Ruter Knekt på hand. Man kan se kulhålet på slidan... Blad av Micke Andersson

Foto: Kent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Sigvard Larsson, en riktig trixare...

TEXT & FOTO: MICHAEL ALMQVIST

Jag blev uppringd av Sigvard en kall februarikväll.

Han sade att hade något han ville visa och berätta om. Intressant tyckte jag, och bad honom berätta. −Jag har byggt en slipgigg, och en bandslip, och sedan har jag börjat stabilisera skaftämnen med en hemmabyggd högtrycksmaskin…

Detta måste ses och provas, så jag skickar tre rötade skaftämnen mnen som han lovar att ffärga in och ”stabba” åt mig.

Bandslipen som Sigvard byggt själv

Giggen är av en modell som gör att man inte behöver ta loss bladet när man skall slipa andra sidans slipfas. −Men är den inte lite väl klumpig? frågar jag Sigvard. −Nej då! Visst behöver man ett ganska stort slipstöd, men giggen ”flyter” på en luftkudde så den går ganska lätt…

De nystabbade skaftämnena kom tillbaka en dryg vecka senare. Riktigt bra gjort tycker jag. Kanske lite bleka i ffärgerna men enligt Sigvard så har han idag f tt lite mer erfarenhet av div. olika träslag så det få fungerar bättre nu.

Slipjiggen flyter på en luftkudde

−Maskinen exploderade när jag skulle ”stabba” dina bitar, skriver han i ett mail. −Tur att jag inte var i rummet just då, skriver han vidare...

Det tycker jag också och hoppas att han nu har fförstärkt ”stabilisatorn” rejält!

Vill du kontakta Sigvard så går det bra via E-mail: l.sigvard@telia.com eller på telefon 0370 - 26110 eller 070 - 3719701.

Adressen är: Sigvard Larsson, Österskog, 330 33 Hillerstorp.

Sigvard med några ämnen som han stabbat med sin hemmabyggda högtrycksmaskin

Vi säger lycka till, Sigvard, med ditt trixande!

Certifiering av tävlingsdomare Svensk Knivf Knivförening kommer att anordna ett domarseminarium med målsättningen att certifiera ett antal domare, vilket ger dessa status att kunna ingå i domargrupp vid Kniv-SM och andra nationella tävlingar. äävlingar. Seminariet skall ge samtliga deltagare en gemensam plattform baserad på de nya tävlingsreglerna, äävlingsreglerna, vilka använts under 2008 och nu kommer att fförfinas ytterligare när erfarenheterna från

årets tävlingar äävlingar analyserats.

Enligt verksamhetsplanen 2008–2010 var seminariet planerat till hösten sten 2008. Men fförberedelserna har blivit mer tidsödande än väntat. Seminariet är nu planerat att ligga i maj nästa år och är tänkt nkt att fförläggas till Kalvuddens kursanläggning i Östergötland. /Styrelsen

5

KNIVMAKAREN NR 3 2008

TEXT OCH FOTO: MICHAEL ALMQVIST

Sjukligt roligt Under de senaste åren som gått har jag och min fru tyvärr haft anledning till ett antal återkommande och regelbundna besök på Norrlands Universitetssjukhus och dess onkologmottagning. Ingenting roligt med det egentligen, men alla erfarenheter skapar i sig situationer och möten med andra människor nniskor som kan tillf tillföra glädje och energi. Vi har tillsammans fått möta många glada människor bland såväl andra patienter som bland personalen. Många roliga episoder och historier har fått skratten att eka i korridorerna.

Så till den milda grad att dagboken som min fru skrivit på under hela sjukdomstiden har fått arbetsnamnet ”Får man skratta på onkologen?”. Det får man, mitt i allt allvar.

För min personliga del har mitt knivslöjdande jdande ffått betyda en hel del fför min bearbetning av det trauma som min hustrus sjukdom medf medfört fför oss båda. Att vara kreativ under kris och press är inte det lättaste, ttaste, men om man ffår dela denna börda med andra och vara kreativ ihop så går det lättare.

Vetskapen om denna grupp och nyfikenheten om ursprunget till att gruppen bildats fick mig att under en av min frus behandlingsomgångar söka ka upp Sven-Olof fför en pratstund och en intervju. Jag hoppas på att ffå tillfä tillf lle att träffa ffa denna grupp igen fför ett uppf uppföljande reportage.

I det lilla samhället Burträsk i Västerbotten finns det idag ett 25-tal ”gubbar” som regelbundet träffas och bygger kniv med varandra. Den gemensamma nämnaren mnaren fför dem är, r, fförutom kniven, att de alla under en tid har vistats på NUS patienthotell Björken, och där lärt sig bygga kniv i hotellets terapilokal under ledning av fföreståndaren och den fföre detta slöjdläraren ”Svenne”.

Vid fförsta anblicken känns lokalen kanske lite trång och väl så lågt gt till tak. Rakt framf framför mig sitter en nylimmad kniv i spänn med en stor skruvtving. Till vänster sitter en man i +50-årsåldern och jobbar med finishen på en knivslida. Framf Framför står det ett stort bord fullt med diverse knivattiraljer. Bakom honom en lite äldre man som ser väldigt upptagen ut med ett stort tygstycke. Jag presenterar mig och frågar gar efter ”chefen fför bygget”. Inte inne just nu men han kommer strax, ffår jag höra. 30 sekunder senare dyker han upp där i dörren med ett stort leende på läpparna. Jag ser direkt att här kommer en man som trivs med sitt arbete.

Slöjdläraren ”Svenne” på patienthotellet Björken

En man som trivs med sitt arbete

Snabbt och otvunget kommer vi in på kniveriet och den verksamhet som bedrivs i lokalen. Svenne berättar att det ingen annanstans i Sverige finns någon verksamhet som på ett liknande sätt finansieras av landstinget och onkologkliniken. Orsaken till detta kan vara att det ingen annan stans finns ett så stort upptagningsområde som här i övre vre Norrland fför denna typ av strålbehandling. Många gånger handlar det om upp till åtta veckors behandlingstid, med permission bara över veckosluten. Detta samtidigt som själva strålningen ofta bara tar några minuter i anspråk per dag. Då blir terapin en viktig tillflyktsort fför de långa dagarna i väntan och sysslolöshet.

Här finns inga vita rockar Hur ser det då ut med ”könsfö nsf rdelningen”, är det bara nsfö ”gubbarna” som hittar hit undrar jag så därr lite ffördomsfyllt?

Efter en kort tankepaus svarar han att det nog är c:a ¼ av slöjdarpatienterna som är kvinnor. Det märks på Svenne att denna fråga inte riktigt var väntad, eller reflekterad över särskilt rskilt mycket. Kanske fför att här har inte kön, ålder eller yrke någon betydelse. Alla är civila, ääven Svenne, inga vita

6

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Här i terapilokalen tillverkas 300 - 350 knivar per år av patienter på Universitetsjukhuset Umeås onkologmottagning

rockar som bestämmer rangordningen. Här råder någon sorts självklar jämlikhet, alla är välkomna, alla är sjuka och alla är härr fför att ffå göra något meningsfullt av all fritid.

Sven-Olof hann knappt svara på frågan förrän det dyker upp en kvinna i dörröppningen ppningen med en halvf halvfärdig kniv i handen, redo fför att ta sig en liten slöjdarstund, och strax efter henne en till.

Storleken skiljer mellan kvinnor och män Jag släpper inte ämnet utan frågar vidare om vad som skiljer de manliga och kvinnliga slöjdarna åt? Storleken kommer svaret snabbt, och noggrannheten. Tjejerna f redrar knivar med kortare blad, de är också mer fingerfö f rdiga och uthålliga, fä lliga, ger inte upp i fförsta taget. En typisk man däremot, oftast från Norrbotten, har inte samma uthållighet, väljer gärna ett blad på minst 10 cm, men gärna 12 – 14 cm också.. De ffår göra som de vill, Svenne är inte den som styr och ställer när det gäller sånt. Med åren har han blivit en bra människokännare och kan ganska snabbt avgöra hur mycket hjälp var och en behöver. Ingen teoretisk genomgång behövs, vs, de ffår börja slöjda på en gång. Oftast handlar det till en början bara om att samarbeta för att komma fram till en lämplig kravnivå. Sedan ställer han sig mer och mer i bakgrunden, men alltid redo att hjälpa till när det behövs. Erfarenhet av att handleda i konsten att bygga kniv, det har Svenne…

En imponerande knivfabrik Varje år tillverkas det ca 300 – 350 knivar i denna lokal!

Imponerande, minst sagt. Vilken knivfabrik! Men så är dörren in till lokalen nästan aldrig låst. När Svenne har slutat fför dagen så överlämnar han ansvaret åt någon av patienterna, någon av dem som har varit där ett tag och

som Svenne vet är villig och lämplig att ta sig an uppdraget att hålla verksamheten igång en bra bit in på kvällen.

Ofta kommer de med förtroenden Under den korta tiden jag var där fick jag lyssna till säkert en handfull mer eller mindre roliga episoder som inträffat genom åren. ren. Roliga historier framf framförs också i en strid ström med stor inlevelse och med en härlig glimt i ögat . Vad som ärr sant eller inte ffår man fförsöka lista ut själv.

Många patienter är det som genom åren har haft sin tillflyktsort i terapins lokaler. Svenne berättar att det nästan stan inte alls fförekommer något sjukdomsprat patienter emellan. Men däremot är det inte alls ovanligt att de kommer till honom med fförtroenden. Oftast kommer det upp sådant som kan vara jobbigt och svårt att prata om med de kvinnliga sjuksköterskorna, som finns tillgängliga dag som natt på Björken. Det är då som det är det hans tur att vara en ”vice”, men som ”sjuksköterska”.

Många vänskapsband har knutits En stor pärm full med brev och telefonnummer och mailadresser vittnar om den betydelse en man har haft fför så många under så lång tid med den verksamhet som han är satt att leda. Många vänskapsband har knutits mellan både patienter och med ”Svenne”. Inte så sällan kommer dessa gamla patienter på besök när de har vägarna garna fförbi, som de säger. Det är nog sant, men jag gissar att det är fler än en som gör sig entripp enkom fför att titta till hur Svenne sköter sig.

När jag lämnar lokalen tycker jag mig bestämt höra att Svenne drar igång ng en ny historia och de efterf efterföljande skratten kluckar längst korridoren…

7

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Gamla Goa Ludvika TEXT: STAFFAN PANTZAR, FOTO: BOB TUNLIND

Årets höjdpunkt under Knivveckan i Ludvika var att knivsmeden och knivmakaren Conny Persson fick sin mycket välfö lf rtjänta utmärkelse som Knivmästare av Ärans lfö Hus på Stol Nr. 2. Han har antagligen som ingen annan smed i Sveriges historia ffört ut sitt kunnande runt om i världen. Det är många amerikanska mästarsmeder som stått tt fförundrade och frågande över hur denne ödmjuke hälsingeson bär sig ått fför att ffå fram sina mosaikmönster.

Han är den oöverträffade. (Se även sidan 32) Ludvikaveckan var sig annars ganska lik trots att alla Ludvikaveckor är olika. Måndagen var kylig och regnet f ll så att det rann vårflodsliknande bäckar mellan knivfö makarna. Efter denna inledning stod vädrets makter på vår sida trots en och annan skur.

Och så var det ju 20-årjubileum rjubileum fför Svensk Knivf Knivförening.

Under torsdagens grillfest presenterades en mängd knivmakare som varit med sedan starten och man delade ut det välfö lf rtjänta priset till Knivmästaren. Eftersom planlfö eringen hade pågått sedan ett och ett halvt år så hade nog utställare och publik säkert väntat sig mera av 20årsjubileet. Det hade varit kul med presentationer av hur det en gång började och visst hade det varit kul med en samling under andra omständigheter än under grillfesten där man hade kunnat spekulera om historien men framf r allt om framtiden. Det var nog tanken också, men fö aktiviteterna krockade lite med Knivveckans.

Ludvika ärr den spelplats fför knivmakare som har den största lyskraften och som är still going strong trots att årets rets fförsäljning ljning fför knivmakare och materialf materialförsäljare var seg och att det inte var så stor publiktillströmning som det brukar vara. Ulla Strande som varit med under många knivveckor, dock inte alla vilket maken Poul har varit, menade att det tillkommer inga ungdomar och det ligger mycket i det. Det är mest gamla farbröder som handlar och dom blir ju inte yngre direkt, i alla fall inte i den närmaste framtiden!?

Ingemar Nordell säger trots detta att han har många kunder som tillhör de ungas skara. Dom gör tactical knives, en slags militärknivar, eftersom många av dom är med i hemvärnet eller liknande organisationer. Vi måste ste ffånga upp dessa unga knivmakare ääven ven om vi ffåår lära oss att tåla knivar som ser annorlunda enligt Ingemar Nordell. Dock har vi bättrat oss på den sista tiden och Anna Löfgren fick verkligen Jonny Nilssons Hederspris f r sin kniv i Ludvika denna sommar. Vi är i skriande fö behov av fler ”Anna Löfgren” och vi måste uppmuntra fler unga knivmakare.

8

Allt som inte är nutid eller historia är framtid och det är där som vi ska träffas nästa gång. Det ser dock ljust ut eftersom ett antal knivmakare har gått samman och tänker nker driva ett antal seminarier och utbildningar fför hugade som vill fförkovra sig i knivmakandet. Det finns en lista med ett 20-tal fförslag som är under bearbetning. Det finns många som inte vill att knivmakandet skall stagnera, vilket känns hoppfullt, så hoppas att styrelsen fför Svensk Knivf rening tar kontakt med dessa innovatörer och Knivfö utvecklar ett samarbete inf inför nästa år.

Kära gamla goa Ludvika, denna underbart vackra stad med alla vackra hus och sin vackra stadskärna. Det är här det skall hända. Ludvika är den plats som överlever f r oss knivmakare i alla regnväder, halvstormar och allt fö annat elände som drabbat Knivveckan och det är hit som vi återvänder likt ett knivmakeriets Mecka. Vi har f rsökt med att ha Kniv-SM och årsmötet fö tet fför Svensk Knivf rening runt om i landet. Skokloster var ett gott Knivfö f rsök av Stockholms Knivmakare och knivutställningen fö ”Kniven som Konst” är ett lovvärt arrangemang som kommer tillbaka. Sävsj ä ö har gjort två underbara interävsj nationella knivmässor... men!

Knivveckan i Ludvika har sin egen lyskraft som en komet på himlavalvet!

Det är här vi skall leva vårt knivmakarliv i framtiden.

Kom inte och säg något got annat fför då är du skyldig att göra något som är bättre och som har större dragningskraft, om du kan!

Hit kommer det alltid folk och det ligger bra till på året.

Folk är lediga och kan lägga en vecka eller några dagar här. Det finns en organisation som fungerar och en kommun som är stolt över sin Knivvecka. Knivveckan f rsvarar knivmakeriet som en Sven Dufva som fförsvarar fö sin bro mot alla knivstick, yxhugg och muskötkulor.

Måtte det inte bli så att någon säger att ”Den kulan visste var den tog.” Låt oss en gång ng fför alla slå fast att vi inte kan vara utan Ludvika. Här har vi vår vagga och vår själ.

I framtiden ligger som väl är planer. Kniv-SM kommer till Ludvika nästa år och som sagt var så planeras utbildningar, workshops och seminarier att hållas under Knivveckan. Dessutom återkommer årsmötet efter år av pilgrimsvandring genom landet, sökande efter mötesdeltagande. Nu har man äntligen hittat ”hem”!

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Jan ”Kniv-Jocke” Olsson och Bertil Fällman, pensionerad slöjdlärare från Kiruna, numera i Piteå. Jan berättade att han varit väldigt sjuk i vintras.

Läkarna trodde inte han skulle överleva, men nu är han tillbaka och ser oförskämt pigg ut! Han fick gå och hämta pris och diplom tre gånger och vann även Publikens pris. Bertil vann Helhornsklassen, klass A

Emelie Hoxell hade fullt upp med att sälja korvar, kaffe och bullar

Sin 50-åriga bröllopsdag firade paret Kåre och Reidun Moseid från Farsund i Norge på Knivveckan! Det var 12:e året dom var här i Ludvika. Knivmakaren gratulerar!

Lars Billström, SvKnf, delar ut priset ”Ärans Hus” till Conny Persson. I handen håller han det specialgjorda priset som Kaj Embretsen gjorde till. Se även sid 32 Tre vinnare: Mikael Johansson, Kniv-Jocke och Lars Svensson.

Se den fullständiga prislistan på sid 31

Husse heter Per Björkman

Liten hornkniv i dekorativ ask, Bertil Fällman

2:a pris i Brukskniv A. Hans Svensson

1:a pris i Helhorn A. Bertil Fällman 1:a pris i Brukskniv A. Urban Gustavsson

2:a pris i Halvhorn A. Bruno Johansson

2:a pris i Förfinad Brukskniv A. Owe Wallin

Foto: Bob Tunlind, Ludvika 2008

En fluga ville vara med under fotograferingen

1:a pris i Specialklass A. Thomas Löfgren Ett ca 70 cm långt svärd av Magnus Axelson. Skaft i idegransrot, mammut, koppar och tenn.

Damaskbladet gjort av den kände amerikanen Don Fogg, smitt av Owen Busch.

Kåre och Reidun Moseid från Norge visade upp denna lite annorlunda slida! Det var 12:e året dom var på Knivveckan i Ludvika, i år firande sin 50-åriga bröllopsdag här!

Liten Smyckekniv av Jan ”Kniv-Jocke” Olsson

1:a pris Smyckekniv bälte, A. Leif Reiersen

Gunner Nielsen, från Silkeborg, Danmark, hade denna läckra fulltångekniv till försäljning.

Blad av John Jensen, valross i skaft och haj i slidan

Scrim av Viveka Sahlin på Jörgen Sundströms Bowie-kniv. 1:a pris i Öppen klass, A

Smyckekniv bälte, av Jan Olsson

2:a pris i Specialklass, A. Anders Regnander

Hannu Laines 1:a pris Fulltånge B. Scrimmat buffelhorn, blad Hannu Laine

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Anna Löfgren fick

JWN:s Hederspris!

Ett av knivsveriges finaste priser, Jonny W Nilssons Hederspris som delas ut till den vackraste kniven under Knivveckan, gick i år till den blott 27- åriga Smålandstösen Anna Löfgren fgren fför hennnes kniv som även vann 1:a pris i Damklassen i Nordiska Mästerskapet, som tävlingarna under Knivveckan också kallas.

Foto: Thomas Löfgren

Anna, utbildad undersk undersköterska, samt CNC-operatör vilket hon nu jobbar som, på Ekenässjöns mekaniska verkstad utanf utanför Eksjö.. Nyligen kköpte hon och hennes sambo en äldre lantbruksfastighet söder om Vetlanda. Bl.a. ska man inreda en särskild rskild verkstad fför knivmakeriet, vilket bådar dar gott inf inför framtiden. På gården rden finns fförutom hennes häst Nova, (döpt efter en av pappas knivar), också tre katter, ett marsvin, tv två ökenråttor, tre kaniner och ett tiotal kycklingar! Tanken är att i framtiden ääven ha lite ungdjur samt ytterligare ett par ridhästar.

När det gäller knivmakeriet så har Anna en kreativ ådra och ett utpräglat tålamod kryddat med lite envishet vilket gett resultat när man ser till hennes framgångar ngar under dom ffå år hon gjort egna knivar och tävlat. ä ävlat.

Resultat: 1:a pris i Damklassen, NM 2005 2:a i Fulltånge, klass B, NM 2005 1:a pris i Damklassen, NM 2006 2:a i Öppen klass samt Publikens pris, Smålandsm å ålandsm ästerskapet 2006 1:a pris i Damklassen, NM 2008 3:a i Öppen klass, klass A, NM 2008 JWN:s Hederspris, NM 2008 Vi hoppas att årets framgångar kommer att sporra till att vi ääven i framtiden kommer att ffå se fler vackra, kreativa knivar från n en av vvåra ffå svenska kvinnliga knivmakare, samt sporra fler kvinnor att vvåga ta steget ut att börja göra knivar samt våga tävla. 

12

Den vackraste kniven i Ludvika samt 1:a pris i Damklassen, NM 2008, Anna Löfgren

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Vad tyckte du..? om att Anna fick JWN Hederspris

Dolk av Dan Degerman, mammutbete med 18K guldstift. Bladet, i multilager, av Dan som även gjort scrimmet på stället som även det är av mammutbete

Anders Hedlund, fick priset 2006 Vad ska jag säga!? Fantastiskt! Anna visar att det inte är omöjligt att vinna trots att man inte är så känd. Hon är en duktig pionjär som slår många duktiga män på fingrarna! Sjörövarkniven, vilken jag var imponerad av, visar vilken duktig och kreativ slöjdare hon är.

Jonny W Walker Nilsson, grundaren till priset Priset går ju till den vackraste kniven på utställningen, och hennes kniv var väldigt fin!

Färgerna var väldigt vackra och hon är även en duktig knivmakare. Det var jättekul! Det är alldeles för lite tjejer som gör knivar, hoppas detta nu sporrar andra att våga börja göra knivar.

Claes Löfgren, bror till Anna Fantastiskt roligt! Jag är stolt över henne! En ära för mig också eftersom jag känner mig delaktig i hennes skapande. Det hedrar henne att hon lyckats med det som varken jag eller pappa lyckats med! Hon har en utmanande stil och vågar göra saker och hittar det där lilla extra. 

Foto: Bob Tunlind, Ludvika 2008

13

Tribute to the Captain TEXT & FOTO: BOB TUNLIND

En av besökarna på Knivveckan i Ludvika var Mikael Löf från Örebro, som efter 33 år på sjön nu klivit i land.

Som matros, och som sjökapten sen 1997 på stora tankfartyg, har han färdats på de sju haven ett otal gånger och upplevt många spännande saker. Han är väldigt kunnig på ädelstenar och har bl.a. varit i Amazonas och samlat och handlat med stenar, vilka han nu använder och delar med sig av till sina nya vänner i Smålands knivmakare och även Grundsunda Knivgille där han också är medlem. Den varma gemenskap som han förut upplevde på sjön har han nu funnit bland andra knivintresserade i dessa föreningar.

Sin första kniv fick Mikael av sin farfar, som var båtbyggare, när han var sex år och med den täljde han barkbåtar. Mikael berättar att när man mönstrade på en båt fick alla sjömän en morakniv med träskaft. När skaften blivit slitna gjorde han nya av tjärad märling och en diamantknop i ändan, så kallad sjömaning, eller sjömansarbeten, som man blir duktig på efter så många år på sjön. Mikael började samla knivar för c:a fyra år sedan, och för ett år sedan blev han övertalad att börja göra knivar själv. Juha Vartiainen blev hans första lärare på en kurs hos Johan Stenevad i Kangos.

Det var Mikael Anna Löfgren hade i tankarna när hon skulle göra en kniv till Nordiska Mästerskapet.

Det skulle vara en kniv med sjömanstema som hon efter tävlingen skulle skänka till Mikael som uppskattning

för all den generositet han visar gentemot andra människor när det gäller att ge ut både av sig själv och det han har.

I brev och email använder han sig av signaturen ”Kapten Mike”, eller ”Mike the Spike”, det och sjörövartemat skulle hon spinna vidare på. (Mikael berättade för mig i Ludvika att smeknamnet ”Spiken” har hängt med ända sen barnsben och som han fick för sin spetsiga näsa.)

Sagt och gjort, bladet hade hon, ett av Henry Hildén, och efter en djupdykning i pappa Thomas materiallådor hade hon det andra hon behövde. Till skaftet använde hon finaste mammutelfenben och stab. mörkt trä. Det naturligt vackert färgade skaftet pryddes med ett scrim av Ulf Brandt. Motivet är ”Kapten Krok”, men nu omdöpt till ”Kapten Spike” och med kroken utbytt mot en spik! På båda sidor ett fiskskelett i 925-silver, piercingsmycken runt om får symbolisera ”spiken” och som kronan på verket, en liten döskalle i silver som bakknopp. Stället är av skånsk alm, vilken får symbolisera en strands mjukt avrundade klippor som havet slipat under tusentals år…

Men det var något som fattades, berättar pappa Thomas.

Hade hon inte i en djuraffär sett en döskalle som man har i terrarier? Visst, och i rätt storlek också. Sedan slås hon av tanken: Ögonhålan verkar ha samma storlek som den Mystic Topaz-sten pappa fått av Mikael! En sten värd många pengar! Efter lite trixande sitter den perfekt.

Slutresultatet är en skapelse som döps till ”Tribute to the Captain” en skapelse som innehåller så mycket engagemang, kreativitet och skaparlusta, något som kännetecknar Anna, och i Ludvika vinner hon 3:e pris i Öppen klass, samt får JWN Hederspris!

Det var en rörd ”Kapten Mike” som under lördagen i Ludvika fick veta att kreationen var hans, för, som Anna sa: ”…för den personlighet han är”. Dom finaste ord någon någonsin sagt till honom…

Som avslutning kan jag säga att Mike

Anna Löfgrens ”Tribute to the Captain” 3:e pris i Öppen klass NM 2008

Thomas Löfgrens vackra dolk/svärd med ett utsökt smide av Robert Mattson.

Mosaikdamasken i skaftet gjord av amerikanen Hank Mickmayer. Slidan av strutsbenskinn på en träinnerdel

Claes Löfgren. Bladet av Roger Bergh

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Knivar vi minns...

Av alla knivar som passerat revy, är det någon kniv du minns speciellt? I Ludvika fanns bland alla tävlingsknivar också en monter med ”gamla” vinnare genom åren. Lennart Mårtensson hade lagt ner ett stort jobb på att få tag i dessa knivar till SvKnf:s 20-årsjubilem. Vi fotograferade några av dem, titta och minns...

Foto: Bob Tunlind, Ludvika 2008

Yngve Edell har aldrig varit sjöman, men han har ett stort intresse för sjömaning. Ett hantverk som nästan försvunnit ur tiden, men Yngve håller traditionen vid liv vilket denna kniv är ett fint exempel på. Den vann 1:a pris år 2000 i Hantverksklassen. I Samuel Karlssons bok ”Knivmästarnas Knivar” kan du läsa mer om hur han gör när han dekorerar en kniv eller en flaska...

16

En som tagit hem många priser är Owe Wallin. Det har nu blivit en bra bit över fyrtio stycken, många av dom just här i Ludvika.

I år blev det ännu ett pris att lägga till samlingen. Owe sparar nämligen på alla sina vinnarknivar.

På så sätt fick Lennart fatt i denna kniv som fick 2:a pris i sin klass 1994

En kniv som väckte stor uppmärksamhet och verkligen var något nytt, var den då unga knivslöjdaren Mikael Holmströms speciella kniv som tog hem Publikens pris 2005. Mikael berättar att han alltid facinerats av instrumentet, varpå han fick idén till denna vackra kniv som jag inte tror vi har visat tidigare i KM. Ungefär 150 timmar är nedlagda på kniven som med slidan inte är större än c:a 12 cm

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Mitt Ludvikaminne Bertil Schmidt vann Specialklassen Klass B 1999 med denna utsmyckade kniv i nysilver

Nils Grantangen, norsk smed, som bara missat två Knivveckor i Ludvika! Nils satt även med i den första styrelsen för SvKnf. då den bildades...

Mitt bästa minne är från Knivveckan som jag inte var på 1994! Jag hade fått en hjärtinfarkt hjärt i samband med att vi smidde ett jätteblad till en mässa. 3 veckor senare bröt frun, Turid, benet så vi kunde inte åka. Då kom det sju vykort från Ludvika. På det 1:a stod det: ”Knivveckan önskar god bättring!”, och kort två till sju var undertecknade av 100 personer! Då rann tårarna på oss båda!

Vad tyckte du..?

Roland Strömberg började tidigt med mönstersmidda blad. Denna kniv fick 1:a pris 2001 2001. En fin balans mellan blad och det smakfullt dekorerade skaftet, tillsammans med den läckra slidan med hajskinn gör att det är en kniv man gärna minns

Steinar Bjørtuft, Norge, som är första gången på Knivveckan, tog 2:a premie i brukskniv och 2:a premie i knivblad standard, i Elverum i år, om vad han tyckte om Knivveckan i Ludvika...

Det har varit ett par trevliga dagar här på Knivveckan. Vi har blivit väl bemötta och känt att vi fått dela den varma gemenskapen, speciellt då under grillaftonen/mingelkvällen på torsdag kväll vilken vi uppskattade mycket.

Det jag saknar är lite omkringarrangemang, liknande dom man har i Elverum, som en smedja t.ex. för att få mera liv och rörelse.

Då ska du komma tillbaka nästa år! Då kommer det att vara arrangemang som nog slår Elverum!? -se sid 26 26. /Redaktör´n /

17

KNIVMAKAREN NR 3 2008

TEXT OCH FOTO: MICHAEL ALMQVIST

Knivskolan del ett Traditionell Brukskniv

På begäran så kommer nu en enkel bildrik knivskola i hur en traditionell svensk brukskniv kan tillverkas. Vi visar den i två delar och hoppas att ni skall ha ett utbyte av den på något sätt.

När jag valde bland alla mina skaftämnen fastnade jag ganska direkt fför en vacker, lätt rötad, bit från en björkvril. Har tidigare bara gjort mina ”kosknivar” från detta så lämpliga mpliga material fför denna typ av slöjd.

Klipp ut och fför sedan över mallens konturer till skaftämnet.

18

Kanske kan jag återkomma en annan gång (om intresse finns) med att visa tillverkningsgången ngen fför en sådan kniv.

Med hjälp av skivslipen tar du nu fram den yttre formen på skaftets sidor och rygg. Glöm inte bort att se till att slipstödet håller 90˚ mot sliptallriken.

Börja med att med hjälp lp av ett kalkerpapper fföra över din skiss till ett lite styvare papper av typ vykortskvalité.

Bukens form tar jag fram med min specialbyggda ”formslip” om jag ffår kalla den så.

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Bladet jag valt till denna kniv kommer lämpligt nog från Conny Persson som i årr ffått SvKnf:s hedersbetygelse Stol nr 2 i Ärans hus. Ett laminerat kolstålsblad med en form som inte var alldeles lätt tt att ffånga upp linjespelet i. Men med hjälp av ett antal medlemmar på SvKnf:s diskussionsforum på www.svenskkniv.se så löste sig ääven den biten.

Placera bladet på skaftämnet enligt pilarna på bilden. Se till att bladets rygglinje hamnar precis under kanten av skaftets dito. I underkanten, buklinjen, få f r det gärna vara ett större avstånd. Jag valde att lägga den med ett avstånd på 3mm.

Tag nu lilla raspen och fila fförsiktigt in rätt tjocklek på tångens hål så att du ffår en bra och tät inpassning av bladet. Testa passning ofta. Med björk är det så bra att du inte måste fila fram den täta passformen. Sista biten kan ”pressas” fram.

Rita nu stödlinjer, tångens på den platta långsidan och tången och bladets fulla bredd på den lätt buktade framändan. Passa på att rita dit en centrumlinje längs efter hela skaftet.

Borra nu med en kort borr som är något mindre i grovleken än bladets tjocklek, så långt in den når i det rödmarkerade området i bilden ovan. Sedan kan du ta en längre borr av samma diameter eller något mindre och borra längre in i skaftet till du har det djup du vill ha, 5 – 6 cm räcker.

Tejpa bladet, lägg skaftet som det skall vara ovanpå och gör ett snabbt snitt med en brytbladskniv längst efter skaftets böjda form genom tejpen. Ta bort tejpen som är mot tångens del.

Sätt fast bladet i t.ex. en träklämma enl. bilden. spänn fast den i ett skruvstäd eller i snickarbänken och banka sedan ner skaftet med en klubba.

19

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Närr du ffått ner skaftet till botten där rundningarna mellan tången och bladets yttermått tar i tar du loss skaftet igen.

Det kan nu sitta ganska hårt och du kan behöva hjälp av en hävst ä ång ävst ng fför att ffå loss det.

Nu är det dags att fila/fräsa sa ut fför bladets fulla bredd på skaftbiten. Som så många gånger är Dremeln och dess små fräsar perfekt att ta till ääven här. Ta fram den lilla runda ”sågfräsen”. Spänn fast den i chucken så att chuck-kanten tar i skaftämnet och fräsen i hålet let fför tångens övre kant. Nu kan du lätt fräsa ut den sista biten med stöd av skaftbitens kant enligt bilderna ovan. Har du markerat rätt så behöver du inte ens ställa om fräsen närr du byter sida fför att köra ”underkanten”. Fortsätt sedan att fräsa bort allt trä mellan spåren.

Banka därefter in bladet i skaftämnet mnet igen, justera fförsiktigt vid behov. Limma inte fast bladet. Det måste gå att ta loss närr du skall ffärga in skaftet.

Såga en skåra i en plankbit, spänn fast kniven enligt bilden och bänd nd sedan fförsiktigt loss skaftet.

20

Väl mött igen i nästa nummer! Då skall vi forma till och färga den färdiga kniven...

Michael Almqvist

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Knivf llan Knivfä

TEXT: BENGT WETTESTEN, FOTO: LARS-OLOF DANIELSSON

I början på 2007 åkte kte fem fförväntansfulla knivmakare från västkusten till Ankarsrum i Småland land fför att tillsammans med smålänningarna delta i en ffällknivskurs med Anders Hedlund. Kursen anordnades av Smålands lands Knivf Knivförening och Bengt Wettesten. Med på resan f r att arbeta som kock under kursen var Dan-Erik Andersson som fö fixade så att vi kom till dukat bord varje dag. Stort tack!

Efter genomgång av kursmaterialet vilket innehöll alla delar som ingårr i en ffällkniv, samt en reviderad byggbeskrivning, (se Anders f llknivskola i Knivmakaren 2004) satte vi igång. Vi startade på fä fredag em. och var klara fför hemresa söndag em. Då hade alla deltagare ffått ihop en mer eller mindre fungerande ffällkniv.

Bengt Wettesten

Efter hemkomsten till ”bästkusten” var vi fyra sugna på att fortsätta med ffällknivar. Vi hade också funderingar på en liten sammanslutning, men i avsaknad av en lämplig lokal fick detta bero.

Idénn med att starta en grupp som i huvudsak skulle syssla med ffällknivsbygge tog ny fart när Bengt fick tillgång till en slöjdsal i Smedingeskolan i Fjärås där han verkar som vikarie.

I gruppen ärr vi fför närvarande sju deltagare varav två ungdomar, 13 och 15 år, Niklas Illipe och Carl Holmen. Ungdomarna har ett mycket stort intresse fför knivmakeri och presterar fina knivar, i huvudsak tångeknivar samt någon fulltånge. De har ääven börjat slipa ut blad med mycket gott resultat. De har på gång sju tångeknivar och en fulltånge som de själva slipat bladet till.

Rolf Gustavsson

Vi funderade länge på ett namn till sammanslutningen. Efter många kafferaster kom vi fram till det självklara lvklara namnet ”Knivf ”Knivfällan”.

Aktiviteten är högg i fföreningen. Vi startade i oktober 2007 och har fram till i sommar avverkat 42 byggkvällar. Vi har inte planerat något sommaruppehåll utan tänker bygga fä fällknivar under sommaren.

Det är vi fyra, Bengt Wettesten, Lars-Olof Danielsson (Lod), Magnus Svensson och Rolf Gustavsson som aktivt bygger ffällknivar.

Både egenkonstruerade och av Anders modeller, typ knivskolemodellen. Nu har vi tillsammans ett tjugotal ffällknivar i varierande grad av ffärdigställande…

Carl Holmen och Niklas Illipe.

Lars-Olof Danielsson ”Lod” ovan, och Magnus Svensson nedtill

21

Vågar man köpa en keramikkniv!?

TEXT & FOTO: BOB TUNLIND

Jag tror de flesta var lite skeptiska till en början när de stannade till vid Swedetechs stånd på Knivveckan, där Jakob Edgren och Tommy Leung demonstrerade köksknivar i keramik. Kan man verkligen göra knivar i keramik!? Är det inte sprött? Vad händer om jag tappar den? Lugn, bara lugn! Knivarna görs av zirkonoxid, ett material som är hårdare än vanligt knivstål. På Mohs hårdhetsskala har diamant hårdheten 10,0. Zirkonoxid 8,5 medan en traditionell kökskniv bara har 6,0. Materialet används idag i högteknologiska sammanhang, som t.ex. stridsflygplan och i rymdf rymdfärjor.

Zirkonoxiden hälls lls i en form fför att sedan härda i 48 timmar i 1.500°. Resultatet blir ett knivblad med en hårdhet som gör kniven otroligt vass och gör att den håller skärpan betydligt längre än traditionella köksknivar i stål.l. Andra ffördelar är att den inte fläckas och den rostar aldrig. Bladet är betydligt tunnare än på en vanlig kniv. Nackdelen är väl bara att den inte går att slipa på vanligt sätt utan man måste slipa med diamant. Det bästa ärr att skicka in den till fföretaget i Sollentuna fför slipning.

Skärpan i knivarna är grym! Blodvite uppstod genast då jag fingrade på knivarna! Vi fick pröva att skära i tomat och det går verkligen att skära tunna skivor! I informationsbladet som medf medföljer uppmanas köparen att inte skära i sten eller ben, slänga kniven eller öppna konservburkar med den. Fast det gör väl ingen normal människa med en traditionell stålkniv heller!?

Tommy Leung och Jakob Edgren visar sina keramikknivar i Ludvika

stycken som bröllopspresent, vilket lät som en ypperlig idé. Tänk vilka köksknivar som våra fantastiska bladsmeder och knivmakare skulle kunna göra, vilket vi såg exempel på, på Lennart Mårtenssons bord! En viktig sak att tänka på är att en kökskniv måste gå att hålla ren.

Samma sak med en jaktkniv som används vid t.ex. jakt.

Många knivar med dom nya mönstrade bladen är rena bakterief llan då dom är svåra att hålla rena ute i skogen. bakteriefä Här ärr en annan ffördel med keramikkniven, det är minimal risk fför bakterieansamlingar. Kollektionen idag görs med vita blad och svarta skaft, men tänk nk vilka ffärger de kan göras i, möjligheterna är obegränsade.

Vad blir då svaret på frågan i rubriken?

Jodå, du vågar v köpa den!

Jag köpte den mindre grönsakskniven fö f r att testa den hemma. Min fru älskar lskar kniven, och jag fförsöker använda den så mycket som möjligt jligt fför att se hur länge den håller skärpan. Resultatet kommer att redovisas i kommande nr av Knivmakaren.

Jag pratar lite med Jakob och Tommy om varf varför inte fler knivmakare gör köksknivar. En vanlig svensk, hur ofta använder han en brukskniv? De flesta inte mer än ett par gånger per år då man ska ut och fiska eller ut i skogen, och då köper en morakniv med plastskaft fför femtio kronor som man inte behöver vara rädd om. En kökskniv däremot används ju varje dag! Magnus Axelson, som stod bredvid och hörde samtalet, berättade att han gjort några

22

Den superlätta, tunna grönsakskniven med keramikblad samt en fällkniv i samma material. Framöver kommer man även att tillverka vanliga bruksblad. Vilka knivar kommer vi då inte att få se!?

Vill du veta mer går kan du gå in på deras hemsida: www.swedetechinternational.se

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Tornedalens Knivförening ger järnet!

TEXT & FOTO: ÖSTEN BUCHT

Den design som idag syns i äldre exemplar av bruksknivar i Tornedalen går främst tillbaks till den hantverksskicklighet som på 1800-talet fföreträddes av bygdens koppar- silveroch klensmeder. Dessa smeder hade i sin tur influerats av de klensmeder som sedan 1600-talet verkat i de olika bruken inom de s.k. TorneverkT en – Kengis, Svanstein, Tornefors, Masugnsbyn och Svappavaara.

Men också utanfö utanf r bruken fanns det duktiga gårds- och byasmeder som sedan generationer smitt de bruksredskap som allmogen behövde.

Idag exemplifieras knivtraditionen i svenska Tornedalen av Mukkakniven, mästersmeden Johan Henriksson i Tärendö, samt knivar från finska Övertorneå (Pekanpää). I Matarengi hembygdsmuseum finns dessutom en i trakten tidigare icke ovanlig knivmodell som Tornedalens knivf knivförening tagit som modell fför den nu mönsterskyddade så kallade Birkarlakniven.*

Birkarlakniven i modern tappning av Tornedalens Knivförening

I syfte att ta tillvara dessa värdefulla lokala traditioner längs Tornedalen, startades 2004 Tornedalens knivf knivförening som en final till den knivslöjdarkurs som då ordnats på initiativ av slöjdläraren Sixten Keisu i Pyhäj ä ärvi, äj Svanstein. Sixten, själv en driven knivslöjdare, har sedan dess varit

inspiratören ren fför en växande ääxande skara av medlemmar i fföreningen, nu ett 70-tal. Kursverksamheten i olika tekniker har varit ett stående tema varje år varvid erkända specialister anlitats som instruktörer. På olika ställen, i samband med hantverksmarknader etc. längs dalen, har utställningar arrangerats där inte minst medlemmarna har kunnat visa sina alster. I takt med ökade kunskaper har entusiasmen bland medlemmarna successivt ökat.

Senast i maj ordnades en trevlig samvaro vid en ffäbodplats i Autiomenniemi strax norr om Polcirkeln (mellan Juoksengi och Svanstein), där värdparet Sture och Riita Mäkitaavola, jämte kocken Engelbert Fogman stod fför de exklusivaste rätter i renkött, bl.a kuorppa, suovas, torkat och saltat renkött samt karrékotlett. Möjlighet till bastubad i tre olika bastur ingick i den erbjudna servicen. Deltagare kom ända från Trondheim och Finnmark i Norge liksom från finska sidan av Torne älv.

För anskaffningen och valet av den exklusiva ”muonan” (maten) stod skattmästaren och historieberättaren Börje Rautila. Från lite håll hördes dock inga höga ljud, men väl samtalsröster och berättelser som då och då avbröts av deltagarnas ”tjäderspel” runt de utställda knivalstren.

Fäboden i Autiomenniemi strax norr om Polcirkeln

Mukkakniven som för den tornedaliska knivtraditionen vidare idag

Sixten Keisus ”Birkarlakniv” på en typisk tornedalisk trasmatta. Nedan närbild på scrimmet Sixten gjort, efter en oljemålning av Östen, som föreställer fem birkarlar som bär båten mellan forsarna på sin skatteindrivarresa i Tornedalen.

Männen gjorde sig illa omtyckta p.g.a. sin framfart

Ett av mötesresultaten blev att tre medlemmar, Sture M, Sixten K och Kenneth T enhälligt utsågs till att genomgå vederbörlig domarkurs.

Dessutom utvaldes en av de utställda knivarna till högsta lottvinst vid de i juli kommande marknaderna i Juoksengi, Övertorneå och Hedenäset.

Samvaron pågick in på småtimmarna och enigheten var total fför en upprepning i maj 2009 *Birkarl = Köpmän som under 1600-talet hade ensamrätt på handel med samerna och även skötte kronans skatteuppbörd

23

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Tavlan visas med tillstånd av Stockholms Auktionsverk, här något beskuren

Kan en Morakniv kosta 1,4 mkr?

TEXT: OLA GRUDIN

Inte riktigt, men en tavla där en morakniv utgör en viktig detalj gick fför 1,4 mkr på Stockholms Auktionsverks stora kvalitetsauktion 28-30 maj. Det var Carl Larssons stora akvarell ”Esbjörn som bonddräng” målad 1915, som såldes ldes fför detta facila pris. Egentligen borde tavlan ha kostat mer om budgivarna insett att motivet på tavlan har samröre med två andra stora svenska kulturpersonligheter, Anders Zorn och August Strindberg. Av en händelse var jag med på en guidad visning på Stockholms Auktionsverk veckan innan auktionen. Jag stannade som fförstenad när jag fick syn på tavlan. Det som jag genast lade märke till är kniven som den unge mannen har i bältet. Jag ärr ju inte fför inte Morabo och intresserad av knivar!

Esbjörn på tavlan är Carl Larssons yngste son. När tavlan målades var han femton år gammal. Det är en stolt ung man klädd på drängars vis i blåkläder. Därtill har han också ett typiskt attribut som bara en vuxen karl kunde ha på den tiden, nämligen en kniv. Det är heller inte vilken kniv som helst. Det var en kniv som ritats av konstnären Anders Zorn i Mora. Kort efter mitt besök på auktionsverkets lokaler i Stockholm gick jag till Zornmuseet i Mora fför att undersöka saken. Zornmuseets

24

intendent Johan Cederlund kunde bekräfta att kniven på tavlan verkligen var en Zorn-kniv. Det finns en snarlik kniv på Zornmuseet i Vasautställningen. Johan kunde också berätta att Zorn började rjade intressera sig fför knivar när han fick uppdraget att skapa Gustaf Wasa-statyn.

Som staty bär ääven Kung Gustaf kniv vid bältet. Zornkniven är osedvanligt vacker och gjord i masurbjörk.

Det var ingen stor serie som gjordes, kanske bara ett dussin. Anders Brask i Östnor är ganska säker på att det var den duktige knivmakaren Wit Anders Eriksson som fick i uppdrag göra knivarna. Wit Anders var i många år knuten till Frosts knivfabrik i Östnor.

Familjerna Zorn och Larssons umgicks flitigt. Breven mellan Zorn och Carl Larsson och deras familjer finns ääven i bokform sammanställda och kommenterade av Birgitta Sandström. Breven visar på det varma fförhållandet mellan familjerna. De yngsta barnen Kersti och Esbjörn vistades ofta hos Anders och Emma Zorn.

Esbjörn gick till och med i lantmannaskolan i Mora.

Birgitta har också berättat ttat om Zorn och hans intresse fför knivar i Knivmakaren fför några år sedan. Av Marianne Nilsson vid Carl Larssonsgården i Sundborn har jag ffått vet att Carl Larsson i sin självbiografi ...forts på sid 27

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Knivdagarna i Söderhamn 2008 TEXT: MATS HOLMBERG, FOTO:STIG ÅKERBLOM

Årets tävling äävling gick av stapeln den sista helgen i maj. Att SM avgjorts märktes i antalet inlämnade knivar som uppgick till 84 st. totalt varav 36 i ungdomsklass. Att vi fortfarande har många ungdomar som lämnar in är mycket glädjande men fför att vara lite pessimistisk så kommer inte den breda publiken fför att se dom i fförsta hand. Jag har skrivit om det fförr, kommer inga knivar till tävlingen äävlingen så kommer publiken att svika om inte annat kommande år. Givetvis ffår vi ta ansvaret fför att vi la tävlingen äävlingen så nära SM men vi hade hoppats att det ändå skulle dyka upp lite mer alster än det gjorde. Nog om det. Årets stora nyhet var den kombinerade jakt-/fiskeklassen som hade 15 inlämnade bidrag. Tyvärr hade nog inte alla deltagare läst kriterierna på vår hemsida vilket gjorde att knivar som egentligen skulle tävla äävla i Förfinad bruks var inlämnade, men vi från arrangörshåll bestämde ändå att behålla lla knivarna i klassen fför annars skulle det varit en klass med bara tre bidrag. Vi ffår ta det som ett inkörningsår med stor toleransnivå och se till att vara tydligare med kriterierna nästkommande år. Utmärkelserna Årets kniv gick till Johan Stenevad, Kangos och Publikens pris till Börje Persson, Gävle. ä ävle.

Domartrion Mats Holmberg, Anders Regnander och Owe Wallin samt i bakgrunden Stefan Heldt vid protokollet

2:a pris i Smyckekniv fick Sven Thunberg med denna fina kniv

RESULTATSLISTA Traditionell brukskniv Klass A 1 Urban Gustafsson, Trollhättan 2 Urban Gustafsson, Trollhättan 3 Curt-Ivan Wiklund, Fredrika Traditionell brukskniv Klass B 1 Simon Nylund, Finland 2 Lasse Holm, Roknäs Utvecklad brukskniv Klass A 1 Johan Stenevad, Kangos 2 Urban Gustafsson, Trollhättan 3 Åke Eriksson, Husum Utvecklad brukskniv Klass B 1 Esbjörn Vikberg, Bollnäs 2 Börje Persson, Gävle 3 Jakob Nylund, Finland Smyckekniv 1 Jan Engberg, Stöde 2 Sven Thunberg, Njutånger Konstkniv 1 Jakob Nylund, Finland 2 Gunolf Pålsson, Kungshamn Ungdomsklass 1 Svante Vikberg, Bollnäs 2 Johan Westman 3 Rosina Thuring, 3 Pontus Sjölinder, Ljusne 3 Rasmus Fredin, Bergvik Rookieklass 1 Mats Blid Barret, Södertälje 2 Stefan Andersson, Västra Torup Jakt/fiske-kniv 1 Urban Gustafsson, Trollhättan 2 Gunolf Pålsson, Kungshamn 3 Laszlo Balatoni, Uppsala

2:a pris i Rookieklassen, Stefan Andersson från Västra Torup

/Sö /S Sööderhamns derhamns knivgille

Johan Stenevad, 1:a pris i Utvecklad brukskniv samt Årets kniv

Ungdomsklassen vanns av Svante Vikberg från Bollnäs

25

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Till sist!

TEXT: THOMAS LÖFGREN

Hur många gånger har man inte suttit vid bordet på en knivmässa ssa och undrat varf varför det är så lite folk eller varf varför f rsäljningen går så trögt. Med bordsgrannarna utbyter fö man teorier om att ”det ” ärr fför ddåligt väder”. der”. Om det är der” soligt så är teorin istället att ”det ” ärr fför bra väder och alla människor ärr och badar” badar”. Om det är lagom väder så är det f rmodligen ””fel klientel som besöker mässan” fö ässan” ässan” ssan”.. Men om det är rätt klientel så är nog orsaken att ””de de inte har ffåått llön än”. n” n”.

Ja, teorierna är oändliga och ingen av dom berör en själv.

Inga funderingar över vad som ligger på det egna bordet eller hur jag själv ärr som fförsäljare. Eller funderingen: Hur bidrar jag till att den här mässan blir bättre eller attraktivare? Är det kanske så att allt egentligen börjar med oss själva? Kan vi göra mer?

Nyss hemkommen från Knivveckan i Ludvika så känner jag än mer tydligt att det är dags att vi som knivmakare och utställare tar ett utökat ansvar. Efter att själv två gånger har varit med ”mitt i smeten” i Sävsj ä öarrangemangen och ävsj dessutom bevistat 21 årsjubileet i Ludvika så måste jag säga att jag är imponerad av Ludvikaarrangörernas entusiasm och uthållighet. Att år efter årr ”f ”få det gjort” är strongt.

Det som slår mig är det låga deltagandet av besökande knivmakare både i Sävsj ä ö och efterhand som åren går ävsj också i Ludvika. Själv har jag varit med och haft bord i Ludvika under de senaste 7 åren och många gånger deltagit i diskussionerna om vad det låga besöksantalet och ibland ääven utställarantalet beror på.

Så i år kände jag och ytterligare några knivmakare/utställare att det var dags att sätta ner foten och SJÄLVA GÖRA NÅGOT FÖR ATT DET SKALL BLI BÄTTRE. ÄTTRE. Vi kan Ä inte sitta år efter år och vänta på att ”stekta sparvar” skall flyga in i munnen på oss utan att vi själva lva tar ansvar fför vår situation och drar vårt strå till stacken där arrangörerna redan sedan länge nge har arbetat fför högtryck.

Sagt och gjort, under veckan skissade vi på ett antal utbildningsämnen till seminarier och workshops. En rundvandring bland utställarna bekräftade det uttalade behovet av dylika inslag. Nya ämnen kläcktes av entusiastiska utställare och folk sa ja till höger och vänster att de ställde upp som fföreläsare. Likaså väcktes idén om att smide, med allt det liv och rörelse som det skapar, borde finnas på plats, kanske under hela veckan. Efter samtal med Michael Holmström som är knivmakare och bladslipare från Ludvika så lovade han att sköta kontakterna med Ludvika Konstsmidesf Konstsmidesförening som vi hoppas nappar på detta samarbetsprojekt.

I skrivande stund jobbar vi med 22 ämnen mnen fför seminarier och workshops, här några exempel: • Horngravyr • Tillverkning av ffällknivar • Masurbjörk

26

• Sy läderslida • Håkansonslipen • Bladslipning med jigg och på frihand • Scrimshaw • Design, estetik och formgivning • Holk på kniv och slida • Göra kniv på ”tunna material” och ffossila material • Karvsnitt • Lädersömnad i allmänhet, • Produktinformation: verktyg, maskiner och tillbehör • Bandsåg och bandsågsblad, • Foto, m.m Till detta kommer att Jonny Walker Nilsson ställer upp och har en 2 dagars horngravyrkurs under onsdag – torsdag.

Det fantastiska ärr dessutom att vi redan har ffått klartecken från n 21 av de uppsatta ”f ”föreläsarna”!

Planläggningen fortsätter nu under hösten med att vi skall precisera innehållet och upplägget gget fför de olika utbildningarna. I nästa nummer av Knivmakaren hoppas vi att vi skall kunna presentera det kompletta programmet som klarar ut vilken utbildning som genomf genomförs vilken dag och vilket klockslag. Naturligtvis ääven vem som håller i respektive utbildning och jag kan garantera att det inte är några duvungar!

Gruppen som håller ihop denna utbildningsdel är undertecknad, Bengt Wettesten, Lars-Olof Danielsson (Lod) och Claes Löfgren. Vi stöttar Knivveckan i Ludvika genom att organisera, marknadsf marknadsföra och leda genomf genomförandet utan att arbetsmängden ökar kar fför arrangörerna mer än att ett särskilt utbildningstält och vissa hjälpmedel kommer att behövas plockas fram.

Det kortsiktiga målet med att vi nu bjuder till själva med detta initiativ är att det skall komma fler besökande och då inte minst besökande knivmakare. Likaså att det skall komma fler utställare eller att de som brukar komma, stannar längre. Detta genom att utställarna kan ta del av de workshops och seminarier som intresserar just honom eller henne under veckan.

Det långsiktiga målet med att vi som utställare engagerar oss själva, är att konfirmera det faktum att Knivveckan i Ludvika i mångt och mycket är det naturliga navet i svenskt knivmakeri.

Att göra veckan än attraktivare ärr att agera till gagn fför en positiv utveckling. Ibland kommer det fförslag på att korta veckan med några dagar vilket är att parera, vilket riskerar bära med sig fröet till en avveckling. Vi väljer att agera trots vetskapen om att detta fför med sig en hel del arbete, vilket i sig känns nödvändigt ndigt fför att ytterligare stärka attraktionskraften.

Vi vet alla att som knivmakare så behöver vi tre saker: material, verktyg/maskiner, och sist men inte minst, kunskap och ffärdigheter. Ingredienserna kommer att finnas i Ludvika som ärr en bra plats fför det personliga mötet till gagn fför utvecklingen av ditt eget knivmakeri.

Väl mött till en kompetensutveckling, organiserad av utställare, llare, fför utställare och alla besökare!

Thomas Löfgren ö öfgren , lofgrenknives@telia.com

KNIVMAKAREN NR 3 2008

...forts från sid 24

nämner en kniv som han ffått av Anders Zorn.

Kan det vara samma kniv som finns på tavlan? Det är högst sannolikt.

Kniven som nämns mns i sj självbiografi lvbiografin hade han fförresten i fickan när n han i ilskan och fförtvivlan letade efter August Strindberg.

Strindberg hade strax innan gjort ett offentligt nesligt utfall mot Carl Larson och hans konstideal. Lyckligtvis fick han inte tag i Strindberg. Det kunde annars ha slutat mycket illa. Lars Larsson-Hytte i Sundborn, Carl Larssons barnbarn och son till Esbjörn, erinrar sig också kniven som nämns i Carl Larssons självbiografi. Han vet dock inte vad som hände med kniven som farfar Carl fick av vännen Anders Zorn. Den finns i dag inte i släktens ägo.

Finns det ingen som vill återskapa Anders Zorns kniv?

Det borde finnas en god marknad fför en kniv som har en sådan speciell historia. Var dock klar över att det inte är en lätt uppgift. Det säger Anders Brask som har varit verksam i knivbranschen i nästan fyrtio år. ogrudin@yahoo.com

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats!

Blad i AUS-8 stål.

Sidor/skalor medföljer.

Frame-lock låsning.

8 modeller

Nya priser!

Större inköp har gett oss bättre priser. Från 200:- per byggsats! Vi har även material för skalor (kolfiber, Micarta, G-10 mm). Välkommen!

Foro: Samuel Karlsson. Kniven kan även ses på framsidan i Knivmakaren nr 3 2004

Vinn en Tiger Claw!

Anders Hedlund har till Svensk Knivf Knivförening skänkt en av sina mera spektakulära spektakul knivar, med namnet ”Tiger Claw”, som har scrim av Viveka Sahlin och ”riktiga klor” längs ngs hela bladryggen. De pengar fföreningen kommer att ffå in fför gåvan kommer enligt Anders önskemål att användas ndas ffö örr ungdomsverksamhet. Ett stort tack!

Lotter kan du köpa på evenemang där SvKnf är representerad. Bevaka också vår hemsida! representerad

Vinnare i knivlotterierna Dragning av fföreningens två knivlotterier gjordes i Ludvika. En elegant brukskniv av Bengt-Olof Tallroth vanns av JJörgen Eklund i Ankarsrum och en lika tjusig Jan Bergstrandare vanns av Johnny Sjöödin, din, Gr Grängesberg. I samband med De nordiske Jakt- och Fiskedagerne i Elverum fförrättades även ä dragning i lotteriet p på Michael Almqvists lilla brudkniv fr från Knivskolan, vilken vanns av Ragnvald Jonsson i Skellefte Skellefteå.

Vi gratulerar vinnarna och tackar donatorerna!

27

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Medlemsmötet med Svensk Knivf Knivförening i Ludvika den 9 juli 2008 Medlemsmötets viktigaste beslut var att konfirmera årsmötets beslut att godkänna nna styrelsens fförslag till ändring av stadgarna Ändringen innebärr en fförändring av räkenskapsår; från kalenderår till brutet räkenskapsår. Motiv till ändringen är att öka närvaron på fö f reningens årsmöten. Under senare år har, utöver styrelsen, endast 5-10 medlemmar deltagit i årsmöten. Detta är mycket otillfredsställande ur demokratisk synpunkt. Stadgeändringen gör det möjligt jligt att genomf genomföra kommande årsmöten i samband med Kniv-SM eller andra större arrangemang.

Motioner och fförslag som skall behandlas på årsmötet 2009 ska därfö rf r vara styrelsen tillhanda senast den 1 rfö april 2009.

Rapporterades från arbetsgrupperna ”Ny verksamhetsinriktning” och ”SvKnf en paraplyorganisation”.

Utbildningskommittén n planerar att genomf genomföra ett domarseminarium fför att påbörja certifieringen av framtida tävlingsdomare. ä ävlingsdomare.

Den nyvalda kassören Hans Wikström rapporterade att vårr ekonomi f.n. inte ger utrymme fför några större projekt.

Protokollet och rapporten ”SvKnf en paraplyorganisation” finns att läsa och hämta hem på vår hemsida. /Kent Karlsson

I samband med årets Knivvecka i Ludvika har beslut fattats i samverkan med ansvariga fför detta arrangemang att 2009 års rs SM kommer att fförläggas till Ludvika. Detta innebär att vi knyter ihop historia och nutid: Svensk Knivf Knivförenings SM-arrangemang kommer tillbaka till den plats där vårr fförenings historia började rjade fför tjugo år sedan.

Som besökare kommer du att kunna se alla tävlingsä ävlingsknivarna, träffa åtskilliga av de tävlande, äävlande, vara med om den nervkittlande prisutdelningen och ta del av seminarier och workshops. Vi räknar med att kunna skapa ett livaktigt utställningsområde och har också i planeringen att fförlägga någon kurs inom knivmakeriområdet i anslutning till Knivveckan, som nästa år pågår 6 -12 juli.

Kom ihåg att hålla lla den veckan ren i din planering fför nästa år! /Styrelsen

Samarbete inom utbildningsverksamhete

Kunskaper ska delas för att utvecklas

För att kunna erbjuda knivmakare ett större utbud av kurser med hög kvalitet inom olika delar av vårt konsthantverk så startas nu ett samarbete mellan Svensk Knivf rening och kursarrangörerna på Kalvudden i Rimforsa, fö Östergötland samt Grundsunda Knivgille, Ångermanland.

I Grundsunda och Rimforsa har vi under ett antal år genomf rt kurser inom olika tekniker som används genomfö inom knivmakeriet. Kurser som varit mycket uppskattade möten ten och som givit ett stort utbyte fför deltagarna.

Från och med 2009 innehåller detta engagemang också ett samarbete med Svensk Knivf Knivförening.

De två lokala kursarrangörerna kommer att samverka f r att skapa kursutbud som kompletterar varandra såv fö å äl åv innehållsmässigt som tidsmässigt. Ä Även geografiskt tror vi att detta upplägg kommer att underlätta tta fför de kursintresserade - de båda orterna Rimforsa och Husum ligger 80 mil från varandra.

Att sprida kunskap ser vi som en mycket viktig del av knivmakeriets utveckling. Nu söker vi därfö rf r efter ytterrfö ligare personer som vill sprida sina speciella kunskaper. Är du en av dem eller har du en kollega som du tycker borde vara en av dem så tag kontakt med:

Svensk Knivf Knivförening välkomnar detta initiativ som ligger helt i linje med fföreningens strävan äävan att hålla hög kvalitet på kursarrangemang och att kunna erbjuda en geografisk spridning på efterfrågade utbildningar. Föreningen kommer att informera om kursverksamheten och aktuella program genom Knivmakaren, hemsidan och vid direktkontakter med knivmakare under t.ex. mässor. /Föörr Svensk Knivf /Fö Knivfööörenings renings styrelse, Lars Billström ö öm Ordförande Ordfö örande

28

Nästa års Svenska Mästerskap går av stapeln i Ludvika!

Bengt-Olof Tallroth som ärr ansvarig fför Grundsunda Knivgille. T Telefon 070-314 82 39, e-post: olof.tallroth@telia.com eller Per Brydolf som ärr ansvarig fför Kalvudden i Rimforsa. T Telefon 070-493 34 22, e-post: per.brydolf@kalvudden.se Om du känner osäkerhet kerhet inf inför lärarrollen så ser vi fram emot att hjälpa dig med de pedagogiska delarna.

Välkommen att höra av dig! /Bengt-Olof & Per

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Brett sortiment för knivtillverkning!

Beställ gratis katalog!

Vi har läder och läderverktyg, ett stort utbud av knivblad.

Knivskolan 1 och 2, handböcker som ger dig inspiration och vägledning.

Vill du tillverka egna exklusiva knivblad har vi Damascenerstål m.m.

Beställ 272 sidig katalog eller handla direkt på nätet.

Vi är stora på maskiner, verktyg och material!

Katalogen kan skrivas ut från webben: www.jano-knives.com

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20

Beställ snabbt och enkelt på

postorder. dje på Skaparglä 2007/2008.

Katalog

0511/186 67 Fax t 0511/267 etaljer.se ojd-d Kundtjäns order@sl

20

jer.se

www.slojd-detaljer.se

jd-detal

www.slo

DAMASTEEL

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

et!

Nyh

Tormek T-7

2000-talets damask Tål tuff användning i naturen och i köket.

Jigg för knivar • SE-76. Ny jigg för raka eggar garanterar 90°. Säkerhetsstopp förhindrar att verktyget glider av stenen.

• TT-50. Svarv- och skärpningsverktyg med skruvmatning.

• Sju års garanti.

Stefan Hermansson

www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt

För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare.

Stålet köper du hos Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

29

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Såväl för proffs som för nybörjare

Ny katalog Skicka 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen

TJÄDER LÄDER AB

Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör, litteratur och kurser för allt läderhantverk!?

BESÖK VÅR HEMSIDA

www.tjaderlader.se Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

30

KNIVMAKAREN NR 3 2008

Resultat Ludvika 2007 Brukskniv klass B 1. Tage Jacobsen 2. Hans Johansson 3. Patrik Klys Brukskniv klass A 1. Urban Gustavsson 2. Hans Svensson 3. Lennart Johansson Lars Svensson Förfinad Bruks. klass B 1. Nicklas Ekström 2 Ingvar Johansson 3. Raimo Westerling Förfinad Bruks. klass A 1. Lars Svensson 2. Owe Wallin Torsten Häller 3. Urban Gustavsson Sven Thunberg Jan Olsson Specialklass klass B 1. Ingvar Johansson Specialklass klass A 1.

Thomas Löfgren 2. Anders Regnander Fulltånge åånge klass B 1. Hannu Laine 2. Hans Holzmair 3. Ingvar Johansson Fulltånge åånge klass A 1. Lasse Kenttö Öppen klass klass B 1. Mikael Johansson 2. Urban Widman 3. Gunnar Strand Öppen klass klass A 1. Jörgen Sundström 2. Thomas Löfgren 3. Dan Degerman Anna Löfgren Helhorn klass B 1.

Roger Grönlund Helhorn klass A 1. Bertil Fällman 2. Bertil Lundberg 3. Eskil Andersson Halvhorn klass B 1. Oddleif Drevsjömoen Halvhorn klass A 1. Jörgen Sundström 2. Bruno Johansson Stefan Groth 3. Bertil Lundberg Eskil Andersson Smycke, ej bälte äälte Klass B 1. Roger Grönlund 2. Terje Carlsten 3. Jan Eskilsson Smycke, ej bälte äälte Klass A 1. Stefan Groth 2. Jan Olsson 3. Jan Engberg Thomas Löfgren Smycke, Bälte äälte Klass A 1. Leif Reiersen 2. Thomas Löfgren 3. Jan Olsson Stefan Groth Fällkniv Klass A 1. Lennart Mårtensson Damk Damklass 1. Anna Löfgren Ungdomsklass 1. Simon Nylund JWN:s Hederspris Anna Löfgren Publikens Pris Jan Olsson

Släng dig i väggen, Ernst!

TEXT: MICHAEL ALMQVIST

D

et var fför några år sedan, jag tyckte att jag hade ett riktigt medflyt i mitt knivmakeri. Sålde hyfsat (bl.a. till Skansens souvenirbutik), fick med ett bidrag till Liljevalchs stora vårutställning ”Formbart”, mm.

Men min snickarbod såg bedrövlig ut. Trång, all eldragning helt felplanerad, puts som lossnat från väggarna mm. Vad göra? ra? Jo, varf varför inte skicka iväg ett brev till TV och be Timell komma upp med hela renoveringsredaktionen och göra en insats i min snickarbod. Tänkte att med det flyt jag har nu så nappar de säkert på detta oslagbara erbjudande…

Kollade brevlådan varje dag, lämnade aldrig telefonen utom hörhåll, veckorna gick och mitt hopp om svar fförsvann. Läste aldrig det finstilta, typ ”…bara Stockholms innerstad…”.

Tror att det också var samma år som ”barfota Ernst” dök upp i rutan med sitt sommartorp.

Ni vet, han som gillar att dekorera med rosa kuddar, ljushållare av takplåt och annat lull lull. Snickaren han hade med var i och fför sig duktig, men fförsöket han gjorde att visa hur man bygger en kniv, var väl inte direkt 100procentigt.

Idag när man slår på TV:n så har var enda kanal en egen Ernst, Timell, Isabelle, Jonnie o Mattias och allt vad de nu kan heta. För att inte tala om den amerikanska serien ”Extreme house makeover”. Allting ser ut att gå så lätt, inga spikar som inte går att dra ut,

inga maskiner som krånglar och går sönder, bara solsken, allting finns hemma i butikerna och… ja, ni fförstår… Ingen Mr Murphy där precis.

Förra sommaren bestämde mde vi oss fför att måla om huset och dessutom passa på att byta ffärg från grönt till gult. (Ringde inte Ernst) Nä, en sådan sak klarar en händig karl som jag helt själv, fastän det inte är det roligaste man kan göra. En vägg per sommar tänkte jag.

Vägg två och tre blev målade denna sommar, men mest tack vare att hela släkten en dag ”knackade på” och sade att nu skall det skrapas och målas. Tre timmar senare var skrapningen klar. När helgen var över så var bägge långsidorna ngsidorna ffärdigmålade, inga olyckstillbud, alla var mätta och belåtna, vi hade ffått umgås och ha trevligt tillsammans.

Roligast kommentaren kom från två pojkar som med sina metspön n gick fförbi ”Äntligen så ska de måla la ffärdig huset”, sant så sant.

Men Mr Murphy då? Lyste han helt med sin frånvaro? Lugn, bara lugn, han finns alltid med på ett hörn. Nu vet jag med bestämdhet skillnaden mellan kulörerna ”Villagul och Solgul” och det gör alla grannar och trafikanter som körr fförbi, gående, pojkar med fiskespön över axeln, långväga turister i sina vräkiga husbilar och…

Men jag säger det ändå. Släng dig i väggen, Ernst, vi hade det roligare utan Dig!

Nästa nr utkommer 12 december Sista inlämningsdag för material samt bokning av annonser är 31 oktober 2008

31

Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

Conny hedrades i Ludvika I samband med den traditionella torsdagskvällssamlingen under Knivveckan utdelades hedersbevisningen Knivmästare i Ärans Hus till Conny Persson, en av de verkligt stora inom svenskt damasksmide.

Den man- och kvinnstarka publiken hyllade Conny inte bara för yrkesskicklighet utan lika mycket för personliga egenskaper, en ödmjukhet och en öppenhet när det gäller att dela med sig av sitt kunnande.

Det märks att många har läst presentationen av Conny i förra numret av Knivmakaren och de kloka tankar som han framförde där. Ett flertal medlemmar har speciellt lyft fram det goda rådet, som förtjänar att citeras igen, ”Försök att hålla sams och se andras olikheter som en tillgång, hur kul är det om alla tycker likadant och gör likadana knivar?

Lyssna bara med ett öra på personer som vet precis hur allt skall göras, de vet säkert en hel del men ingen sitter inne med den absoluta sanningen när det gäller något så banalt som knivar egentligen är. Försök att hitta en egen stil och hämta inspiration från många håll. Ett genuint intresse räcker långt”.

De orden är för oss andra en sorts sammanfattning av personen Conny. /Lars Billström, ordförande i SvKnf

B

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE