Knivmakaren 4-2005 by Södra Lid

Knivmakaren nr.4- 2005

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 4 2005

God Jul och Gott Nytt År Önskar Porträtt av Peter Johnsson Damasteel jubilerar Knivdagarna i Torsby

Resultat från Gysinge och Ludvika

Knivmakaren nr.4- 2005

Innehåll

Ledare

Ordföranden har ordet............................sid.3

Nyheter i korthet...........sid.5-6 Porträtt av en svärdssmed Peter Johnsson i närbild.............................sid.6-8

SM på klassisk mark

Kniv-SM 2006 avgörs i Bohuslän...........sid. 9

Damasteel firar 10 år Tioårsjubileum i Söderfors.................sid.10-11

Knivdagarna i Torsby

En mässa väl värd att besöka.................sid.12

Parismodet hösten 2005 Bildsvep från höstens mässa...................sid.13

Värvarkampanjen.

Ove Wallin skänker medlemskap...........sid.14

Knivkul i Gysinge

Bilder och referat.............................sid.16-19

Ludvika

Bildsvep från sommarens mässa.......sid.20-21

Knivskola del4

Mer läderkunskap.................................sid.24

Kurs med Bergstrand

På kurs i Rimforsa.................................sid.25

Tips och trix

Klassiska klossar....................................sid.26

Kåseri

Jag. En ordningsmänniska.....................sid.31

FRAMSIDA: Svärdssmeden Peter Johnsson. Foto: Samuel Karlsson

BAKSIDA: Kniv och motiv av Attila Harmat Foto: Staffan Pantzar

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Plusgiro: Till Svensk Knivförening 1621446 - 2

Knivklubbar i Sverige

Medlemmar i Svensk Knivförening Dalarnas Knivförening c/o Sven-Erik Lannegård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 596010 Mob: 070 - 5536783 Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76 Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 18 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29 Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Övriga

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85 Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96 Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 ARVIKA. Tel: 0570 - 221 71. Gränsbygdens Knivförening c/o Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65 Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen

Siljansbygdens Knivklubb c/o L.G Fröjdhammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13 Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå Skånska Knivklubben c/o Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Smålands knivmakare c/o Thomas Löfgren, Tjädervägen 11 575 34 Eksjö. Tel: 0381-135 73, 070-69 77 405 thomas.lofgren@spray.se

Stockholms Knivförening c/o Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901 Söderköpings Knivgille c/o Bengt Eklöf Folkskolegatan 1 614 54 Söderköping Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 67291 Årjäng Tel. 0573-711407 Norrländsk Knivförening c/o Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222 Orsa Knivförening c/o Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03 Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04 Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

www.svenskkniv.se

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55 Värmlands Knivklubb c/o Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01 Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34 Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Knivmakaren nr.4- 2005

Medlemmar! Tänk vad tiden går fort! Återigen är det dags att göra ett nytt årsbokslut för vår förening. Det är bara att konstatera att den största begivenheten under året var KnivSM i Sävsjö. Jag har tidigare lovordat arrangörerna för detta , men kan nu efter genomgång av utvärderingen bara än en gång understryka deras eminenta arbete! Knivmakare i Väst har fått ta´ del av utvärderingen och har där fått många tips om hur ett stort arrangemang skall läggas upp. Vi ser fram mot att helgen 1-2 juli 2006 få åka till Backamo för att ännu en gång se vad de tävlingsinriktade medlemmarna åstadkommit. Hur det blir med landskampen vet jag inte i nuläget. För vår del anser vi att ett sabbatsår är lämpligt för att ta´ fram ett regelverk som domarna har att rätta sig efter. Övriga länders representanter skall naturligtvis lämna sina synpunkter på detta. Vi återkommer! Vårt sedvanliga höstmöte med styrelsen hölls 22-23 oktober. Det blev ett mycket givande möte med många punkter på dagordningen. Regelförslaget som presenterades i förra numret ”spikades” utan större diskussion. Skall gälla från kommande årsskifte. Ni som kommer att tävla under 2006 skall noga studera reglerna. Ni har naturligtvis sett att vi har profilerat oss med en värvningskampanj. Nu blir det ännu lönsammare att värva nya medlemmar. Visst har du några knivkompisar som ännu inte är medlem i vår förening? Se till att de blir det! Detta stärker vår kassa och gör det möjligt att ta´ nya grepp inför framtiden. Där kommer jag osökt in på den grupp, under ledning av Thomas Löfgren, som vi nu tillsatt. Den skall utreda föreningens framtida status samt även omfatta en analys av nuläget och framtiden, inom såväl Sverige som övriga världen. Vi ser fram emot rapporter om detta angelägna arbete. Vår hemsida är alltid i blickpunkten. Styrelsen finner det viktigt att den uppdateras oftare. Finns det någon medlem som känner för att hjälpa till med detta? Slå en signal till Staffan Pantzar i så fall! Nu när vi ställt om klockorna till vintertid så finner jag att mörkret blir allt tätare! Då skall även du naturligtvis leta dej till ”snickeboa” ( eller annat krypin) för att slöjda. De alster som ni då framställer skall väl visas fram på någon knivutställning framöver? Eller hur? Ha´ en Trevlig Jul och Ett Gott Nytt År !

Knivmakaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÅGOR Torsten Häller Gränsg 24 453 30 LYSEKIL tel: 0523-13238 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDF: Staffan Pantzar, Jönköping KASSÖR: Torsten Häller, Lysekil SEKRETERARE: Kent Karlsson, Norrköping LEDAMOT: Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Bengt-Olof Tallroth, Husum Leif Glent, Stenungsund Lars Billström, Mölndal Thomas Löfgren, Eksjö REVISORER: Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra SUPPLEANT: Peter Blomquist, Huddinge VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Ingemar Nordell, Färila Hugo Berg, Ludvika SUPPLEANT: Jan Martinsson, Klippan ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 REDAKTION: REDAKTÖR: Samuel Karlsson Tel: 08-309912 eller 070-3544572 E-post: samuel.karlsson@bostream.nu TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se

stickan.

Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 la.norling@telia.com MEDVERKANDE I NR 4- 2005 Staffan Pantzar Lars Billström Anders Halldén Marie Fröjdhammar Pentti Turunen Mats Holmberg TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Kort och gott om klubbar och medlemmar

Nyligen gick knivprofilen ”Särna-Ove” J.O. Fjätvall ur tiden. Vi vill beklaga sorgen. Styrelsen

Medlemsenkät

Vad vill Du? Ta chansen att påverka framtiden i Svensk Knivförening. Till denna tidning har vi bifogat en medlemsenkät. Den vill vi väldigt gärna att Du som medlem fyller i och skickar tillbaka till angiven adress. Vill Du kan Du också svara på frågorna via ett mail till carlmichael@swipnet.se . ( Ange då ”knivenkät” i menyraden ). Inledningsfrågan om paraplyorganisationen är vi medvetna om att den kan vara svår att svara på och ta ställning till. ”En paraplyorganisation är en större organisation som mindre organisationer har underordnat sig. Ett exempel är bl.a. sportfiskarna som har sina medlemsklubbar anslutna till en huvudorganisation”. I vårt fall handlar det mycket om att ifall vi tar steget och gör SKF en officiell paraplyorganisation så kan vi förhoppningsvis få till en bättre och enhetligare tävlingsverksamhet och utbildnings strategi för knivfrågor i Sverige. Men även i frågor där svensk lagstiftning berör oss och våra knivar, kan vi med större kraft vara med och påverka. På detta sätt får vi med oss ett större medlemsantal som kan stå bakom ett yttrande i en utredning. Vi blir en remissinstans som inte kan förbises. ( Alla som är medlemmar i en lokal knivförening är tyvärr inte medlemmar i SKF ) Kanske kan vi då undvika att hamna i t.ex. samma sits som våra grannländer Norge och Danmark som har knivlagar som är mycket begränsande. Michael Almqvist

Det var flera av våra internationella storheter som visade sina alster vid Guildens första knivshow. Johan Gustafsson var en av dem.

Guildens första knivshow Lördagen den 13 augusti hade Guilden Knivshow på hotell Continental liggande på Klara Vattugata i centrala Stockholm.

Jag fick reda på showen när jag besökte ”Knivkul i Gysinge”. Jag hade med spänning gått och väntat på denna dag, då jag skulle få se ”ässen” inom svenskt och skandinaviskt knivmakeri. Platsen var väl vald, det finns inget så centralt placerat som hotell Continental Stockholm mitt emot SJ Centralstation, allt stannar där när det gäller kommunikationer: flygbussar, tåget från Arlanda, landsvägsbussar och tågen. Hotellet var väl valt. De har stor erfarenhet av kickoff för företag. Väl i lokalerna efter att betalt 100 riksdaler i inträde (I biljetten ingick även en lott på en fällkniv av Johan Gustafsson som hade ett värde av 15000 kronor) kan man konstatera att någon oro över svenskt knivmakeri inte är befogad, inte heller de finska kamraterna visade någon svacka i kunskapsnivån när det gäller att hantera den ultimata slöjden som knivmakeriet är. Hur blir man då medlem i denna Guild som är ”Crème de la Crème” Förutsättningen för medlemskap är att du har gjort hela kniven själv. Slipat upp bladet, man behövde inte smida utan

www.svenskkniv.se

slipning från plattstång dög, naturligtvis måste du skafta, dekorera och sy knivslidan. Det vill säga den ultimata slöjden. När allt är klart och du är relativt nöjd med resultatet så raggar du upp tre stycken röstande medlemmar i Scandinavian Knifemakers Guild då bedömer dom ditt hantverk du skall garantera att du gjort hela kniven från blad till färdig kniv. När dessa tre medlemmar säger OK så betalar du 200 kr på postgirokonto 364102-4 så kan du luta dig tillbaka och säga nu djä…. nu kan jag det här. Så är det inte, nu börjar det verkliga arbetet med att hitta nya grepp och pröva nya former, allt för att knivmakeriet skall bli mer förfinat. Jag var helt nöjd med vad Guilden presenterade det gav mig uppslag på och nya funderingar hur jag skall göra kniv i framtiden. Jag var lite fundersam på hur annonseringen hade gått till, om denna knivshow skall bli ständigt återkommande måste reklamen fungera, knivsverige behöver nya grepp, detta grepp var bra men som sagt det måste synas bättre, så kompisar uti landet kan planera in besöken till showen. Text och foto: Lars Norling

Knivmakaren nr.4 - 2005

Upprop till samlare av antika knivar Jag är samlare av allmogeföremål och har på senare tid spårat in på knivar, med fokus på södra Österbotten, Kauhava och Eskilstuna. Jag har förstått att det finns många som samlar på gamla/antika knivar. På internetauktioner blir det genast bra budgivning. I antikvitetsaffärer finns det aldrig några gamla knivar för: ”de går med en gång” På Ebay blir det riktigt höga priser när det kommer en fin norsk allmogekniv. Jag arbetar sedan elva år som projektledare för Jönköpings Allmogemarknad, besök gärna vår hemsida: www.cultur.nu/jam. Vi är nästan 500 eldsjälar som på olika sätt visar hur Jönköping kunde vara under 1800-talet och där bland annat en marknad med tidstypiska varor ingår. Vi visar smide, industrimuseer (10 st!), jakt, barnafödsel, avrättning, liktåg, handel, musikhistoria, ångmaskiner, rökning av fläsk, svartkrutsskytte, lantraser, höghjulingar, mynt och posthistoria, m.m. allt med 1800-talet som förtecken. Vi hägnar in 25 000 kvm och tar mot c:a 10 000 besökare Min undran är nu om du som är knivsamlare skulle vara intresserad av att komma och sälja/byta/köpa antika knivar som ett led i vårt arrangemang? På mitten av 1800-talet var marknaden det enda ställe man kunde köpa sin kniv på, affärerna var inte uppfunna. Tiden är den 10 september, 2006, kl 11.00 - 16.00 mitt inne i centrala Jönköping. Vi håller med tidsenliga marknadsstånd, avgiften blir symboliska 50 kr för en bänk med tak, som kan delas av fler. Kravet är att knivarna skall

Missa inte årsmötet!

Styrelsen i Svensk Knivförening kallar till årsmöte 2006, lördagen den 18 mars 2006 kl.13.30 på Arbetets Museum i Norrköping. Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas 14 dagar innan årsmötet av ordförande Stig Åkerblom tfn 070-672 77 55 eller Kent Karlsson tfn 070-225 20 1 9. Den som önskar hotellrum i Norrköping kan kontakta hotell Pincess på tfn.011-19 72 20 eller Södra Hotellet på tfn 011-25 35 00. Välkomna ! Styrelsen

Medlemmar utomlands kan betala med Ibannummer J.A Lafqvist verksam i Eskilstuna 1852 - 1876 vara från norden och senast från början av 1900-talet, någon tidigaste gräns har vi inte satt. Utseendemässigt så kan ju en kniv från början av 1900-talet och 1800-talet vara ganska lika, därför skulle detta kunna godkännas. På årets allmogemarknad hade jag med fyra Eskilstuna slidknivar och sålde tre av dem till olika köpare. Vad jag vet finns inte något liknande i Sverige och en ”antik-kniv-marknad” skulle kunna bli ett forum att träffas och göra lite affärer. Låter detta intressant? Dela med dej av ovanstående till dina knivsamlande kamrater och hör gärna av dej till undertecknad med synpunkter och intresseanmälan. Anders Halldén, medl.nr 13549 Bryna 6, 562 91 Månsarp. 036-22089, 070-6803876, anders@cultur.nu

Ett varmt tack för vänligt deltagande och för all värme och omtanke vid bortgången av vår älskade

Särna-Ove J.O. Fjätvall Det har betytt mycket för oss i vår stora sorg.

Gull och barnen med familjer www.svenskkniv.se

Då man anger Iban och Bic blir det lägre priser på utlandbetalningar inom EU, samt till Norge, Island och Liechtenstein EU-betalning är ett enkelt och prisvärt alternativ när du vill skicka upp till 12 500 euro/125 000 svenska kronor mellan två EU-medlemsländer eller till Norge, Island eller Liechtenstein. Du behöver då ange mottagarens kontonummer i form av Iban, och mottagarens banks Bic i betalningsuppdraget till oss. Hur fungerar Iban? Iban-numret säkerställer att kontouppgiften är korrekt angiven vid utlandsbetalningar. Bic-koden (swiftadressen) som anges tillsammans med iban-numret, säkerställer att betalningen går till rätt bank. Om du tar emot pengar från utlandet är det därför mycket viktigt att du meddelar dina motparter ditt Iban-nummer och Bic-kod (swiftadress). Bic-koden för SEB är ESSESESS. Skickar du pengar till utlandet behöver du på samma sätt ta reda på betalningsmottagarens Iban-nummer och Bic-kod. Svenska Iban-nummer består av 24 tecken. I pappersformat ser det ut så här (skrivs på till exempel fakturor): SEyy 5000 0000 0xxx xxxx xxxx Där yy är de kontrollsiffror som räknas fram för respektive kontonummer. I elektroniskt format (anges vid betalning i datasystem): SEyy500000000xxxxxxxxxxx Svensk Knivförenings Ibannummer

IBAN-kontonummer Elektroniskt format SE0950000000051731000847 Pappersformat SE09 5000 0000 0517 3100 0847 Bic-kod ESSESESS 5

Knivmakaren nr.4- 2005

Historiska svärd med perfektion Svärdet har under många hundra år varit en statussymbol och ett fruktat vapen. I modern tid har det förlorat sin betydelse och svärdssmedernas konst har fallit i glömska. Men i en smedja utanför Uppsala har kunskapen åter fått liv. Peter Johnsson gör historiska svärd efter konstens alla regler. Intresset väcktes när han gjorde en replik av det imponerande Sturesvärdet från slutet av 1400-talet. text och foto: Samuel Karlsson

Året är 1497. Den danske kungen Hans har samlat sina allierade svenska stormän i Storkyrkan i Stockholm. Det är högtid. Den gamle riksföreståndaren och danskfienden Sten Sture d.ä är temporärt ute ur bilden. Kung Hans vill tacka dem som fört honom till tronen i Sverige. Det är ett ovanligt tillfälle. Riddare ska dubbas. I Sverige är det bara kungen som får dubba riddare och efter flera decennier med riksföreståndare har inga nya ädlingar slagits in i det exklusiva sällskapet. Det finns i praktiken vid den här tiden bara en levande riddare kvar och det är riksföreståndaren Sten Sture d.ä själv. Med i skaran i Storkyrkan finns Svante Nilsson Sture. Det är han som är hjärnan bakom den nya maktfördelningen. Än så länge är han en trogen tjänare till Kalmarunionen. Men det är ingen självklar allians. Gamla vänner blir snabbt fiender. Ceremonin i Storkyrkan är ett försök av den danske kungen att skapa en säker maktbas i Sverige. Den här dagen får 104 män och tre pojkar ta emot riddartiteln. Alla som dubbas svär sin trohet till kungen vid tre heliga makter. Det gör även Svante Nilsson Sture. Vid ceremonin utses han till ny riksföreståndare och får då ta emot ett imponerande svärd som ett tack och en manifestation över sin lojalitet med Hans. Kanske var det så det gick till när Svante Nilsson Sture fick sitt imponerande svärd. Ingen vet säkert. Men teorin är inte helt otrolig enligt svärdssmeden Peter Johnsson som har gjort grundliga efterforskningar i Sturesvärdets historia. – Det här är ett väldigt fint och ovanligt vapen. Vissa detaljer i utsmyckningen tyder på att det kommer från södra Tyskland. Där fanns de bästa smederna vid den här tiden. Min teori med dubbningen skulle ge en möjlig förklaring till hur det hamnade i Svante Nilsson Stures händer. Vi vet att den danske kungen hade goda kontakter med kejsare Maximilian den förste av tyska kejsardömet. Det är inte helt otroligt att svärdet vandrat från kejsarens hand till danske kungen för att slutligen föräras Svante Nilsson Sture vid ceremonin i Storkyrkan, säger Peter Johnsson. Originalen inspirerar Historien är viktig. Materialet, detaljerna, formen - allt måste stämma när Peter ska återskapa en trovärdig replik. Arbetet börjar ofta i museernas mörka källare. Han reser runt i Europa och ägnar åtskilliga timmar åt att studera gamla svärd. Han 6

Peter Johnsson med en egenhändigt tillverkad replik av det välbalanserade Sturesvärdet i handen. mäter, väger och undersöker dem in i minsta detalj. I närheten av de gamla vapnen blir historien levande. Människor och händelser får kropp och liv. Svärden andas makt. Blod och död. För några år sedan besökte han livrustkammaren i Turin. Där förvaras Sankt Mauritius svärd från 1200-talet. På medeltiden var det en helig relik. – Håret reste sig i nacken på mig när de tog ut svärdet ur montern. Känslan var fullständigt hissnande. Det var ingen furstes statussymbol utan ett enkelt krigarvapen. Välgjort men inte perfekt. När jag höll i det var det som att skaka hand med någon från 1200-talet, säger han. Det krävdes fem hantverkare för att färdigställa ett sådant svärd. Högst upp i kedjan stod svärdsfejaren. Han var enterprenören med alla kontakter och det var han som utförde den slutliga kvalitetskontrollen av vapnet. Under honom fanns klingsmed, svärdsslipare, härdare och kryssmed. Var och en mästare på sitt område. När Peter ska göra en replik måste han klara allt själv. Högteknologiskt vapen Det kan verka som om steget är långt mellan svärdsmedens arbete och den vanlige knivmakarens knåpande med brukskniv och kanske är det lite väl extremt att skriva om i detta sammanhang men jag tycker det är spännande att se hantverkets möjligheter. Alla som är intresserade av knivar har något att lära av svärdsmedens kunnande. Det är vackert, imponerande, skickligt, och svindlande lärorikt om man är öppen för de historiska perspektiven. Mångfalden berikar. Alla kan inte

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Peter gör svärden från grunden. Han smider klingorna innan det är dags för slipningen och poleringen. Det är en myt att man här i norden sprang omkring och slogs med tunga klumpiga vapen. Svärden här har alltid haft samma kvalité som nere i Europa. göra samma sak och personligen tycker jag det är spännande Svärden är ofta uppbyggda med harmoniska proportioner. med lite udda och ovanliga varianter på temat. Man har använd klassiska ideal som gyllene snittet när man Peters smedja ligger några mil norr om Uppsala. Landska- bestämt de olika delarnas plats och storlek. Inget har lämnats pet andas historia. Runstenarna står utspridda i landskapet åt slumpen, säger Peter. och gravhögarna vid gamla Uppsala är tydliga spår efter forna I smedjans hetta stormäns makt och rikedom. I den här landsänden har svärHan tänder kolässjan. Efter en stund glimmar glöden och det haft sin självklara betydelse i många hundra år. Att Peter stålet börjar anta en brandgul färg. När det blivit tillräckligt jobbar nära historien både geografiskt och tekniskt känns helt upphettat tar Peter ämnet och bankar fram en grundform med rätt på något sätt. hammaren. Slagen klingar i smedjan. Än så länge är det långt Historiskt landskap kvar till ett blänkande medeltidsvapen. Smidet är intuitivt. När jag besöker smedjan är det vinter. Snöröken ligger som – Jag vet hur det ska sluta vad gäller tjocklek, längd och ett fuktigt täcke över slätten. Solen lyser upp varje iskristall. form men under tillverkningsprocessen går jag på känsla. Det Kylan gnistrar. Jag kan nästan ana hur gamla krigare och är viktigt att få ett flöde i arbetet där hammare och stål arbetar riddare manar fram sina hästar genom snön. Ut ur dimman utan att jag tänker efter, säger han. rider de med dragna svärd. Hästarnas hovar trummar mot den Allt smide görs inte för hand. Peter har även en fjäderhamhårda marken. Stridstjuten vrålar ur hesa strupar. Blodet färgar mare och en rikthammare till sin hjälp. snön röd. Kampen om tronen har alltid varit brutal. I en av Att se honom arbeta i smedjan är ett spännande skådespel. högarna vid Gamla Uppsala har man funnit ett imponerande Det dunkar och bankar, gnistrar, brinner och blänker och svärd från 700-talet. En hövdings vapen och maktsymbol. sakta går det att ana hur svärdets fruktade konturer växer Det är en myt att man här i norden sprang omkring och fram. När smidet är klart ska klingan grovslipas, härdas och slogs med tunga klumpiga vapen. Svärden här har alltid haft finslipas. Efter det tillverkas parerstång och svärdsknapp och samma kvalité som nere i Europa. Enda skillnaden är att man slutligen monteras hela härligheten ihop till en fulländad smyckade dem på ett annat sätt som exempelvis vikingarnas skönhet. Jag får se de olika momenten i komprimerad form. I drakslingor. Svärden var sin tids mest högteknologiska vapen. praktiken tar varje steg timmar och dagar att genomföra. Peter – Jag lär mig allt mer om dåtidens hantverkare och jag blir är obarmhärtigt noga med alla detaljer. Kanske för noga. När allt mer imponerad av deras skicklighet. Det är inte bara den man undersöker de färdiga svärden är det svårt att se spåren perfekta ytan och balansen i vapnen som imponerar på mig. efter handens arbete.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005 – Tittar man på ett historisk svärd finns det alltid små fel men jag kan inte kopiera deras misstag. Min ambition måste alltid vara att skapa ett så perfekt resultat som möjligt. Jag tror inte på dem som säger att det ska gå att se att det är handgjort. Det är bara en dålig ursäkt för ett slarvigt jobb. säger han. Vi tar en paus från smidet och går in i fikarummet som ligger intill verkstaden. Kaffebryggaren puttrar i ett hörn. Peter delar lokalerna med konstsmeden Jon Olofsson och han sitter med vid fikabordet. Diskussionen kommer snabbt in på smide och knivmakeri. Både Jon och Peter har följt den utvecklingen som skett av hantverket. Båda är imponerade av den kvalitétsförbättring som det senaste decenniet inneburit men de ser en fara i allt för strama regler vid landets olika knivtävlingar. – Åker du runt på lite olika mässor och tävlingar ser du ganska snabbt vilka knivar som premieras. Det blir för lika och man tappar i originalitet. Genom att begränsa med allt för strikta regler missar man många spännande utvecklingsmöjligheter, säger Jon. Även Peter efterlyser en större frihet för hantverkarens fria skapande. – Det finns så mycket intressanta modeller som vi inte ser alls idag. Titta bara på historiska knivar. Vem gör en spansk dolk eller en kopia på en äkta vikingadolk och tävlar med idag. Jag skulle önska att fler gick in i länsmuseerna och grävde fram historiska modeller som de sedan gjorde kopior av. Då skulle vi få en helt annan variation och bredd i knivmakeriet, säger Peter. I mötet mellan historia och nydaning finns en outnyttjad potential. De senaste årens succéer med Herman Lindqvists “Historien om Sverige“ och Jan Guillous böcker om riddaren Arn visar att det finns ett sug efter historiska kunskaper. Varför inte hänga på trenden även i knivmakeriet. Känslan för kniven och svärdet är djupt rotad i vårt medvetande. De är arketyper som även den minsta knatte kan relatera till. “Färd“ säger min tvåårige son och viftar med en pinne. Jag har ingen aning om var han fått det ifrån men han vet precis hur man gör när man fäktas. Peter plockar fram ett svärd och lägger det på bordet. Formen är avskalad, enkel och mycket vacker. Det är ett korsriddarsvärd från medeltiden. Ett sådant som Jan Guillou beskriver i sina böcker om Arn. Det är förvånansvärt lätt och smäckert. – Den här modellen är skapad för riddare till häst. De skulle kunna svinga svärdet i strid. I boken om Arn finns flera felaktigheter. Bland annat skriver Guillou att klingans kärna var hård och ytan mjuk. Det var precis tvärtom. Det är lite synd med sådana missförstånd i en bok som är så vida spridd, säger Peter Historiska utfärder Vi fyller på kaffet, tar en kaka och samtalet söker sig till ett annat område. Jag undrar hur det kommer sig att Peter blivit så fascinerad av svärd. När andra nöjer sig med att läsa böcker och besöka museer går han hela vägen och skapar en yrkesbana som är helt unik i vårt land. I praktiken väcker han liv i ett hantverk som varit dött i över ett sekel. – Jag tror att allt börjar i min barndom. Vi gjorde ofta utfärder till museer och historiska platser. Jag tyckte det var väldigt spännande att fantisera om hur vikingarna lade till vid någon sjö eller om deras hyddor låg på någon kulle. Historien 8

Korsriddarnas svärd var ganska korta och avsedda att svingas av en man till häst. Det var ett sådant svärd som den fiktive Arn har alltid fängslat mig. När jag sedan fick möjlighet att göra Sturesvärdet föll alla bitar på plats, säger han. Det var vid en utbildning på Stenebyskolan som han först kom i kontakt med smide. Han hade då jobbat som formgivare under några år och sökte en bisyssla där han kunde använda sina händer. Tanken var att han skulle göra nutida konstsmide på deltid. Men under utbildningen fick han tillfälle att göra en rekonstruktion och en bok om Sturesvärdet och det blev startskottet på hans bana som svärdssmed. Det är nu sex år sedan. – Jag ville göra Sturesvärdet som gesällprov men det kunde inte godtas. Eftersom ytan är slipad och polerad går det inte att se om det är smitt. Det fanns inte heller någon svärdsmästare som kunde bedöma arbetet. Jag blev besviken när jag insåg det men i praktiken har det fungerat som gesällprov, säger han. Numer jobbar Peter med svärd på heltid. Varje projekt som han gör blir väldigt kostsamt och marknaden är inte obegränsad. Därför formger han också svärd för det amerikanska företaget Albion Armorers. Deras klingor är maskintillverkade men allt annat görs för hand. Svärden från Albion kostar en femtedel av vad Peters handsmidda alster går loss på. Även Sturesvärdet finns med i deras utbud. – På det här sättet kan fler få råd att köpa riktiga historiska svärd till bra pris. Det är också ett försöka till att bredda min verksamhet och få en tryggare inkomst, säger Peter. Den som vill se originalet av Sturesvärdet får ta sig till Västerås domkyrka. Där förvaras Svante Nilssons Stures svärd i en monter. Det är ett konkret tidsdokument från en stormig tid i vårt lands historia. Den lojalitet som kung Hans försökte vinna vid ceremonin i Stockholm 1497 blev inte långvarig. Redan i januari 1501 ingår Svante Nilsson Sture, Sten Sture, Hemming Gadh med flera brödraskapet som ska skydda Sverige mot kungens övervåld. I praktiken innebär det att de avsätter kung Hans från tronen. Vilket också sker några månader senare. Sturesvärdet är en pusselbit i vårt lands historia.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4 - 2005

Den 1-2 juli 2006 intar tävlande och utställare vid Kniv-SM det klassiska området i Backamo och återsamlas i en av de 130 år gamla, K-märkta logementsbyggnaderna.

SM 2006 på klassisk mark i Bohuslän Den 12 oktober 1724 ryckte Bohuslänska Skvadronen vid Riksänke-drottningens Livregemente till häst in till sitt första möte på heden Backamo. 1-2 juli 2006 intar tävlande och utställare vid Kniv-SM det klassiska området och återsamlas i en av de 130 år gamla, K-märkta logementsbyggnaderna. Nästa års Kniv-SM genomförs i en ny form, ett samarbete mellan Svensk Knivförening, Hantverksmässan AB i Båstad och Knivmakare i väst. Hantverksmässan AB är en professionell mässarrangör som under 17 år drivit den stora Båstadsmässan, välkänd bland alla kvalitetsmedvetna konsthantverkare, för att nu successivt ha expanderat till att nästa år ha fyra sommarmässor igång på olika orter. Svensk Knivförening svarar naturligtvis som alltid för tävlingsverksamheten, nu i samarbete med Knivmakare i väst medan Hantverksmässan AB, som redan är väl intrimmade på Backamo, tar hand om de praktiska detaljerna kring utställningen och utställarna. Backamo som evenemangsplats Förutom detta innebär samarbetet att knivmakarkonsten nu kommer in i en miljö av andra högklassiga hantverk - en strikt urvalsprocess gäller för att få

komma med bland dessa utställare - där besökarantalet under de två föregående åren legat på ett genomsnitt av över 10.000 personer. Marknadsföringen av Kniv-SM sker bl. a. genom den mässtidning som delas ut till 180.000 hushåll i närområdet. För utställningen av tävlingsknivarna liksom för medverkande knivmakare och materialförsäljare disponerar vi en av de gamla logementsbyggnaderna, som har en charm och en känsla som slår en direkt när man kommer innanför grindarna. Trappstegens kraftiga plank har nötts ner till nästan halva tjockleken genom tusentals kängor som genom åren trampat upp och ner för trappan när revelj och tapto satte upp till 400 soldater i rörelse. Dagens knivfolk kommer dock att ha betydligt bättre om utrymme. Vi förfogar över cirka 700 kvadratmeter inomhusyta som kan kompletteras med täckta marknadsstånd utomhus. Parken mellan logementen och den gamla mässen kommer att fyllas av hantverksstånd med dryga 250 utställare och framför det gamla köket kommer det att finnas ett stort serveringstält, kompletterat med caféserveringar. Var då då? De som inte haft förmånen att få träna handgrävning i den bohuslänska pinn-

www.svenskkniv.se

mon i samband med militärtjänstgöring kan kanske behöva en beskrivning av var denna klassiska övningsplats är belägen. Du finner den natursköna anläggningen strax sydost om Ljungskile, 35 minuters bilresa från Göteborg eller 20 minuter från Uddevalla/Vänersborg/Trollhättan. Tävlingsupplägget Kniv-SM kommer att genomföras enligt Svensk Knivförenings tävlingskriterier med samma indelning i 13 klasser som började tillämpas under innevarande år. Domare och tävlingsledare väljs ut av riksorganisationens styrelse. Närmare detaljer kring tävlingsbestämmelser, anmälningsinfo m.m. kommer att lämnas i Knivmakaren nummer 1/2006 samt på Svensk Knivförenings hemsida. Inbjudan till Bohuslän Evert Taubes underbara ballad med samma namn som rubriken kan tjäna som en perfekt avrundning på den här informationen. Lyssna gärna till den för att komma i stämning inför den upplevelse du kommer att få de första dagarna i juli nästa år. Välkommen till en samvaro där miljö, kultur och konsthantverk ger inspiration och utveckling! För mässledningen Lars Billström

Knivmakaren nr.4- 2005

Lördagen den 30 juli firade Damasteel tioårsjubileum. Besökare från hela världen hade tagit sig till Söderfors för att delta i festligheterna.

Damasteel firar tioårsjubileum Mitt i högsommaren ringer en man vid namn Per Billgren till mig och undrar om Knivmakaren skall skriva någonting om Damasteel nu när de fyller tio år. Jag svarade givetvis, det skall vi göra. Samtidigt fick jag tanken: är de inte äldre? Text och foto: Lars Norling

Som knivmakare känner jag givetvis till damaskbladen som varje bladsmed med självaktning någon gång i sitt smedliv skall tillverka. Jag fick litteratur av Per så jag inte var helt ställd när jag skulle besöka företaget på deras konferens ”Damasteel, Utveckling och framtid”. Man kan lugnt konstatera att företaget är framsynt eftersom tioårsdagen sammanfaller med Designåret 2005. Damasteel, en typ av dekorativt smide, kan liknas vid metallvärldens mahogny eller masurbjörk. Damasteelmaterialet är välkänt inom knivbladssmidet som företaget säger i ett av sina nyhetsbrev. Jag kan bara hålla med, det är ett fantastiskt material. Företaget påpekar också att det borde finnas i var designers undermedvetna att material från Damasteel kan användas i de flesta produkter som konsumenterna använder. Det är ett ständigt arbete för företaget att sälja in sin existens till designers runt om i världen. Det gör man bland annat genom att medverka på mässor 10

och liknande tillställningar. Vad har hänt under dessa tio år? Jag saxar ur företagets presentation. Hemma hos Kaj Allt började en dag vid köksbordet hemma hos Kaj Embretsen då Per Billgren var på besök för att diskutera tillverkning av knivblad. Även två undulater som huserade på nämnda bord var inblandade i starten. 1993. Då startade allt mer officiellt. Det började med ett samarbete mellan Söderfors Powder AB och Kaj Embretsen som jobbade fram en metod att tillverka damaskenerstål med modern pulvermetallurgisk metod. 1994. Patentansökan inlämnas i Sverige. Uppfinnare: Per Billgren och Kaj Embretsen. Göran Lindh testar knivseggars livslängd. Resultatet ligger som grund för den slutliga sammansättningen av Damasteel damaskenerstål för knivblad. 1995. Kaj Embretsen designar första

www.svenskkniv.se

generationens damaskenerstål i mönstren Twist, Random och Ladder baserat på 120 lager. J.T.Pälikkö, Finland formger en serie exklusiva damasteelknivar för jägare. 1996. Ungern lanserar damaskerade jaktknivar. Kuorbevare Smide och Karesuandokniven förenar Damasteel med lappländsk knivkonst. Ingemar Nordell startar distribution i Sverige. 1997. Mikael Uhac visar sin kollektion damaskerade kockknivar på ”Gastro Nord” Älvsjömässan i Stockholm. 1998. Kenneth Bengtssons design av fiskeknivar och fällknivar övertygar USA-marknaden att Damasteelbladen är till för att användas. 1999. Pär Björkmans knivblad i Damasteel återfinns i många jaktknivar. 2000. Twerenbold, Schweiz, introducerar Damasteel på Arabiska halvön. Nytt prisrekord 300000 kr. (Denna knivmodell finns också i budgetversion för endast 200000kr.) 2001. Muela Spanien, Benchmade USA och Ikoma Brasilien visar varsin serie damaskknivar. Damasteel erbjuder vattenskurna blanks för kniv- och bestickindustrin, Fontenille Pataud Frankrike använder sådana blad för sina Laguiole och Corsika Vendetta av Gilles Steinberg.

Knivmakaren nr.4 - 2005

Damasteel, en typ av dekorativt smide, kan liknas vid metallvärldens mahogny eller masurbjörk. 2002. Rob Miller Castle Keep, skapar historiska vikingasvärd av Damasteel. 2003. GEN-smide i Oskarshamn tillverkar yxor av Göran Enokssons design. Julius Kirchner Tyskland, Norbert Grobosch tillverkar smidda kockknivar från ”Blåtunga” som är en Mosaikdamask från Damasteel. 2004. Yangliang Link Waves Kina, är först med att tillverka kockknivar med ballonghandag i austenitisk rostfri damask. Mikov Tjeckien, visar en serie fickknivar med Damasteels olika mönstervariationer. 2005. Michael Crgonja på Hults Bruk lyckas pressmida yxor i det rostfria damasteel-materialet. Jag har tagit med de delar i företagets utveckling som är kopplad till olika sorters knivar, även yxornas utveckling har jag noterat. Men jag måste påpeka att detta är bara en liten del av vad företaget producerar. Jubileumsfesten Lördagen den 30 juli var jag på plats i Söderfors där företaget har sina lokaler. Väl där fick jag en specialvisning av direktör Per Billgren. Samtidigt strömmade företagets gäster in i smedjor och lagerlokaler. Gästerna kom verkligen från när och fjärran. Besökare jag hälsade på var från Japan, Syd-Afrika, Tyskland och Norge.

Per började med att visa mig de färdiga produkterna, det fanns allt, det är faktiskt bara fantasin som sätter gränserna i hur man kan använda Damasteels råämnen. Det är allt från pistoler och jaktvapen till matbestick. En amerikansk vapentillverkare köper minst 50 kg damaskerad plattstång per vecka. Låter inte så mycket – varje stång är på 1 meter väger cirka 1 kg. Då är det bara att räkna ut att de flesta med självaktning ”over there” bär ett vapen gjort av material från Damasteel Söderfors. Material till bestick I dag satsar företaget stort på material till matbestick. Ett problem är att Sverige har monterat ned sina traditionella kanaler för försäljning av sådana produkter, så Damasteel är tvungen att börja från början. I dag finns tillverkningen i Sydostasien. En förutsättning att komma in på denna marknad är tydligen att lära sig koreanska. Det finns även problem med vad som är vackert vi tycker att ett damaskerat matbestick är skönt och snyggt, medan många gånger befolkningen i Sydostasien tycker att ett spegelblankt bestick är det snyggaste som finns. Därför kan ett damaskerat bestick uppfattats som smutsigt, det har hänt att besticken blir putsade för att vindlingarna i stålet skall komma bort. Jag fick också se den perfekta 50-,

www.svenskkniv.se

60- och pensionspresenten till honom / henne som har allt. Det är en golfklubba i damaskstål, då i första hand en ”putter”. Efter visning för mig av företaget hälsade Per gästerna välkomna och presenterade dagens arbete som skulle vara en introduktion av gäster, företagets anställda och materialet. De indelade arbetsgrupperna skulle med hjälp av erfarna handläggare dekorera en födelsedagstårta som samtidigt var företagets tillväxtspiral. Tårtan var gjord i järn och hade tio hål, där tio stycken stänger skulle stickas ned. Dessa stänger symboliserade tio ljus, av olika längd, så att en spiral bildades. Det var dessa tio stänger/ljus som grupperna skulle dekorera. Efter lite trevande var de flesta gästerna iförda kraftiga handskar, hörselskydd och skyddsglasögon. Ässjorna brann och hammarslagen ekade denna lördagsmorgon då dekorationerna till ljusen skulle skapas; det gjordes löv, blommor och dylika ting, men det viktigaste var att gästernas bomärke, signum, skulle med på ljusen. Tillväxtspiral Jag tycker att denna handling symboliserar företaget, de har märkt att man kommer ingen vart om man inte har marknaden med sig, därför gör de gästerna delaktiga i företagets tillväxtspiral. Atmosfären kring städ och ugnar var gemytlig och trevlig, med många glada skratt. I min värld är det i första hand knivblad som jag kommer i kontakt med. När Per visade mig företagets eminenta orderkatalog såg jag att Nordell hade lagt en beställning på damaskstål. Nordell var den materialleverantör som tidigt såg vad Damasteel kunde bli, så den gode Ingemar var först med att beställa plattstänger från Damasteel Söderfors. Det var år 1996 som ni ser i början på min text. Dagarna fortsatte med grupparbeten och gemytlig samvaro. En målsättning som företaget hade med sin konferens var att sätta målen för de kommande åren och jag såg i ett program att målgång för denna konferens var 2015 till 2020. Jag känner på mig att när dessa år infaller så finns med stor säkerhet matbestick av damask från Damasteel på var mans matbord. 11

Knivmakaren nr.4- 2005

Detta är en mässa som man bör besöka. Arrangör är Bo Svensson som tidigare var chefredaktör och ägare till Jaktmarker och Fiskevatten. Han och Jan-Erik Skoog satsar nu inför de kommande knivdagarna nästa år.

Svensk-Norska Knivdagarna i Torsby 2005 För andra året i rad anordnades Svensk-Norska Knivdagarna i Torsby och även detta år hade man väldig tur med vädret. Under augusti månad regnade det mest hela tiden men under lördagen och söndagen sista helgen i månaden strålade solen mot ett tusental kniventusiaster från både Sverige och Norge samt en del andra landsmän. Nytt för i år var att mässan vänder sig till jakt- och jakthundintresserade. På stora planen hade man olika uppvisningar av jakthundarna. Mässan växer och det kanske är på gång att bli något riktigt stort. Dessutom fanns det med en vapenhandlare som visade sina jaktvapen och lite annat för jakt. Knivtävlingen hade tre klasser: Brukskniv, Förfinad Brukskniv och Öppen klass. Bruksknivklassen vanns av Svensk Knivförenings hedersledamot Jan-Erik Bergstrand. Förfinad brukskniv vanns av Juha Vartiainen och i Öppen Klass hade Pentti Turunen en oöverträffad kniv inlämnad. Det som utmärker knivmässan i Torsby är ett genomsyrande gemyt med en tillställning på lördagskvällen som kan liknas vid en bankett. Där serveras god mat och ett glas vin eller öl för en billig penning. Trevlig gemenskap med 12

mycket knivsnack och många skratt är dock gratis. Det känns att man är i det generösa Värmland. Det är meningen att Svensk-Norska Knivdagarna skall hållas varje år. Det är säkert en god tanke och om man förnyar sig litet varje år så kommer det att bli ett arrangemang som växer. Till nästa år har man funderingar på att det skall hållas seminarier för att knivmakare skall kunna tillskansa sig ny kunskap. Med tanke på att det inte är så långt till Norge kan det säkert komma föreläsare därifrån också. Gulls hemslöjd fortsätter Bland utställarna märktes Gulls hemslöjd och vi beklagade alla Oves frånfälle tidigare i somras. Hans fru kommer dock att driva verksamheten vidare. Anders Regnander ställde ut sina knivar och satt med i den jury som bedömde knivarna. Jan-Erik Skoog visade en stor mängd av sina samlade knivar och en del från några andra samlare. Hans bord var överfullt. Tyvärr hände det som inte får hända; i ett obevakat ögonblick blev han av med en fin samekniv. Stölder inträffar ganska sällan men när det händer är det alltid en gång för mycket. Ove Wallin hade åkt från Hudiksvall tillsammans med några andra hälsingar. En nygammal bekant som visade upp

www.svenskkniv.se

för första gången på flera år var Bo Helgesson från Dalsland. Han hade smitt ihop en hel del knivblad med lite nytt stuk. Robert Mattson visade upp sina senaste knivblad. Detta är en mässa som man bör besöka. Det finns gott om parkeringsplatser och det finns en servering inom området där man kan sitta och blicka ner på mässområdet med god överblick. Arrangör är Bo Svensson som tidigare var chefredaktör och ägare till Jaktmarker och Fiskevatten. Han och Jan-Erik Skoog satsar nu inför de kommande knivdagarna nästa år. Det kostar att gå på knivmässan i Torsby. C:a 1200 personer under två dagar betalade 60 kronor per person. Bo Olsson menar att efter allt arbete som man lägger ner så måste det kosta. Ska vi kunna utveckla den här verksamheten behöver vi medel till det. Dessutom är det så att det måste finnas ett värde i att gå på knivarrangemang. I Sävsjö kostade det 20 kronor i entré. Att det inte skall kosta något att gå på en knivmässa är något som vi måste diskutera mera inom Svensk Knivförening. Självklart skall det kosta. Den som kommer får något som det ligger ett värde i. Tar vi inte betalt meddelar vi att värdet inte är större. Text och foto: Staffan Pantzar

Attila Harmat är mycket duktig på gravyr och schrimshaw. Han bor i Ungern och livnär sig på sin talang.

Parismodet hösten 2005

Två fina fällknivar. Tillverkare Chomilier.

Staffan Pantzar bjuder på en bildkavalkad från höstens mässa i Paris. Ed Schempp fascinerade de svenska knivmakarna med denna underbara damask. Kommer på svenska knivar framöver. Se nedan och bakgrund.

Denna sköna skulptur utförs av en israel vid namn Vladimir Burkovski.

Knivmakaren nr.4- 2005

Wallin skänker tio medlemskap till ungdomar Fler vill hjälpa till att locka ungdomar till Svensk Knivförening. Nu ger Owe Wallin ett bidrag till värvarkampanjen.

Ove Wallin var med i en trojka om tre personer som var förbundskaptener och domare av landskampen i Sävsjö. När Jonny Nilsson och Mattias Styrefors uppe i norra Sverige smidde planer på att skänka sitt resebidrag till Sävsjö till unga medlemmar för ett gratis medlemskap hade Ove inte ens tänkt på att han kunde få ersättning för resa och logi. Detta uppdagades efteråt och Ove tyckte att detta är en mycket god idé eftersom han själv inte efterfrågar några pengar till sitt eget uppehälle. Men att vi skall ha med flera ungdomar, det vill Ove. Ove är en av grundarna till Svensk Knivförening och sedan många år

Högre insats i värvarkampanjen

Vi hälsar de nya medlemmarna välkomna och tackar dem som värvat. Du som har värvat men ännu ej fått något presentkort skall höra av dig till kassören Torsten Häller och tala om vilken firma som du vill handla på. Barometern avslutas i och med detta nummer. Nu siktar vi in oss på nästa knivår och då höjer vi insatsen. Nu får du 125 kr per värvad medlem vilket innebär att om du värvat två medlemmar så har du ditt eget medlemskap betalt. Från och med att detta nummer är utgivet gäller medlemsvärvningen kalenderåret 2006. Svensk Knivförening gör en satsning på en ny interaktiv hemsida och det kostar en del pengar och därför hoppas vi att vi alla verkligen kämpar för att få in nya medlemmar. Det pågår en utredning som skall se över vad som är viktigt att ha på hemsidan. Följande tankar finns som kanske blir verklighet på hemsidan: • Hemsidan skall innehålla något som liknar en webbtidning med reportage om det som händer och skall hända. • Den kan vara öppen för dig som vill annonsera en sammankomst för din för14

hedersmedlem. Han har genom åren gjort oerhört mycket för att knivintresset skall utvecklas och gå framåt. Ove Aktuell barometerställning Fyra medlemmar Jan Erik Bergstrand, Ekerö Tre medlemmar Jan Hedenberg, Hudiksvall Två medlemmar Sixten Keisu, Övertorneå En medlem Magnus Axelsson, Sandviken Thomas Löfgren, Eksjö Peter Carlsson, Broakulla Frans Scherrer,Västerås Staffan Pantzar, Jönköping Anders Hedlund, Lysekil Lars Göran Fröjdhammar Stefan Holm, Luleå

ening eller att du skriver om någonting som hänt hemma vid. • Dessutom kan hemsidan bli ett forum för att utveckla knivintresset och för att du skall kunna ha bättre kontakt med styrelsen så att du kan påverka vad som händer. Som det nu är har vi en väldigt snäv budget eftersom tidningen kostar en hel del pengar. Med flera medlemmar kommer vi att kunna satsa det där som är lite extra med en aning guldkant på. Därför är det viktigt att just du hjälper till med medlemsrekryteringen. I förra numret skrev vi att smeden Per Björkman trodde att det finns mellan 5000 och 10 000 knivintresserade i landet men han sa faktiskt mellan 50 000 och 100 000. Klart att vi skall

www.svenskkniv.se

har dömt många knivtävlingar och har ett gediget kunnande som få i det här landet och det är många som lutar sig mot hans erfarenhet. Varje år finns Ove Wallin med i Ludvika på samma plats. Han försöker också att finnas med på en hel del andra platser i landet. Senast han sågs på en knivmässa var i Torsby. Ove är en förkämpe för naturmaterial och bruksknivar. Han har medverkat i tips och trix och vi försöker ständigt få del av hans kunskap när vi träffar honom. Med Oves senaste bidrag med tio medlemskap för ungdomar är vi nu uppe i 30 gratis medlemskap för unga under 18 år. Det är bara att skicka en ansökan till kassören Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil. Det är fortfarande först till kvarn som gäller. Staffan Pantzar

Nya medlemmar sedan förra Knivmakaren Fyra nya medlemmar Jan Erik Bergstrand, Ekerö har värvat: Leif Sunnermark, Trångsund Thomas Olofsson, Hägersten Per Brydolf, Ekerö Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge-Delbo En ny medlem Anders Hedlund, Lysekil har värvat Johnny Johansson, Lysekil Lars Göran Fröjdhammar har värvat Reidar Grönnestad, Falun. Stefan Holm, Luleå har värvat. Kurt Åström, Luleå

kunna dubblera medlemsantalet. Sedan förra numret har det tillkommit fem nya medlemmar och det betyder att vi har fått 34 nya medlemmar i medlemskampanjen. Visst kan vi bättre. Hur är det inom klubbarna? Finns det medlemmar i klubbarna som inte är med i Svensk Knivförening? Gör en satsning på era klubbkompisar och se till att dom är med. Under 2005 har vi totalt ökat med 80 – 90 medlemmar vilket i sig är en ökning med 6 – 7 %. Tänk om vi hade 4000 medlemmar inom ett par tre år och vad vi skulle kunna åstadkomma då. Kom igen och värva. Vi höjer insatsen. Du får ett presentkort värt 125 kronor per värvad medlem från och med detta nummer. Styrelsen

Knivmakaren nr.4 - 2005

Nu höjer vi temperaturen i kampanjen för medlemsvärvning!

Du får 125 spänn för varje nyvärvad, fullbetalande, medlem under 2006 Två värvade medlemmar = ditt eget medlemskap betalt

Varför kampanj för medlemsvärvning? Medlemmarna i Svensk Knivförening satsar ytterligare för att skapa en bra hemsida och en ännu bättre knivtidning och service vilket kräver ekonomiska resurser. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter. Din insats behövs i rekryteringsarbetet!

Lars Blänning: Jag är ordförande i Stockolms Knivmakare och jag tycker att alla som är med i en lokalförening skall gå med i Svensk Knivförening

Anders Hedlund Lysekil: Jag är aktiv knivmakare och ser Svensk Knivförening som en förening som ger mitt knivintresse mycket tillbaka för medlemsavgiften.

Jonny Nilsson, Arvidsjaur: Jag har fått så mycket genom Svensk Knivförening genom åren att jag aldrig kan återgälda det.

Hur?

Sätt in 250 kr per ny medlem på Svensk Knivförenings plusgiro och skriv på talongen medlemmens namn och adressuppgifter samt ditt namn som värvare Eller Skicka in en lista till kassören Torsten Häller (Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil) med namnen och adresserna på de personer som du värvat och tala om vad du själv heter. Svensk Knivförenings Plusgirokonto: 162 14 46 – 2 Presentkorten sänds ut till dig en gång per halvår.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Brukskniv enkel, Gunolf Pålsson, I premie.

Öppen klass, Jan Jonsson, II premie. Best in show.

Premieknivar från Gysinge 2005

Team Work, Jan Bergstrand, Roger Berg, Lars Kock Jalvemyr, II premie. Bäst i klassen.

Jaktknivar, Jan Bergstrand, I premie.

Förfinad beukskniv, Gunolf Pålsson, I premie.

Öppen klas,s Stefan Held, I premie. Bäst i klassen

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4 - 2005

Brukskniv enkel, Pertti Möttönen, II premie. Bäst i klassen.

Förfinad brukskniv, Mauri Heikkinen, II premie. Bäst i klassen.

Öppen klass, Börje Persson, II premie. Publikens pris.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Fulldukade bord i Gysinge för både kropp och knivsjäl Så kan vi lägga årets mässa till handlingarna. Vi hade gott om både utställare och besökare under de två mässdagarna. Vädret gynnade oss, som vanligt, och det viktigaste – knivtävlingen hade 76 knivar och 6 knivblad av hög kvalitet att visa upp i montrarna. Hantverksutbudet hade vi breddat något, så även de som inte är knivfrälsta hade något intressant att titta på. Fiskeflugor och andra fiskegrejor är ganska naturliga eftersom Gysinge ligger vid Dalälven men utöver dem hade vi även fina islandströjor och mössor vilka blev livligt provade och köpta. Damasteel hade sin sedvanliga utställning av produktionen. Materialförsäljarna var naturligtvis på plats med välfyllda bord med allehanda knivmaterial för hugade spekulanter. Även det lekamliga fick sitt vid kaffetältet, de som hungrade mer kunde smaka de exotiska kolbullarna vid smedens plats. Nytt rekord för samkväm Lördagens samkväm lockade hela 50 deltagare (nytt rekord). Den goda maten åts med medhavda drycker av olika styrkor efter tycke och smak. Kvällen förflöt med allsång, tal, och – naturligtvis – livliga diskussioner om olika ”kniviga” frågor. Så till det viktigaste, i mångas tycke, knivtävlingen – som nämnts kom det in 76 knivbidrag och 6 knivblad för bedömning. Vi arrangörer var litet oroliga hur det skulle bli eftersom våra knivvänner i Stockholm var tvungna att avlysa deras tävling p.g.a. för få bidrag, men på kvällen före jurysammanträdet kunde vi pusta ut i lättnad. Att sedan

Bo Pettersson fick II premie i klassen Förfinad brukskniv. 18

juryn (Raymond Dempwolf, Henry Hildén och undertecknad) hade svettiga 20 timmar framför sig, innan allting var poängsatt, är en annan femma. Härmed vill vi meddela stort tack till juryn ännu en gång. Kvalitén på de inlämnade bidragen var mycket jämn, vilket medförde att tävlingsledningen hade hårt arbete innan alla premieringar var klara. Ibland kunde det skilja ett par futtiga poäng mellan tredje premie eller ingen. Glädjande för oss arrangörer var att deltagandet från Finland var ganska stort även utan ”finnkampen” vilken vi kommer att arrangera nästkommande år igen. Tävlingsresultat med bilder kan ni säkert se på annat håll i den här tidningen här bara en kort resumé av det viktigaste. I år hade vi tre vandringspriser att dela ut, tidigare hade vi ju två, Best in show vanns i år av Jan Jonsson med en fin hornkniv. Det andra ”Ljushuvud” fick Bjurvalla knivjunta med motiveringen ”För deras iver och vilja att anamma nya tekniker och dela kunskapen med varandra”. Det tredje, nystiftade, vandringspriset med namn – Nordiska knivkulturpriset – fick Esko Heikkinen från Kalajoki, Finland. Priset, en pokal skänkt av Finska knivföreningen vid fjolårets ”Finnkamp”, delas ut årligen med följande motivering – Priset tilldelas en person, team eller förening, som i sitt tävlingsbidrag i Upplands Knivklubbs knivtävling anknyter kniven till någon kulturell eller historisk yttring och därmed ökar kännedom om landet eller landskapet i fråga. Bäst men inte högst poäng Angående tävlingsresultat vill vi förklara en liten detalj. Det hände ett par gånger att juryn valde ut en kniv som bäst i klassen, fast kniven i fråga med protokollbedömningen hade fått t.e.x. Andra

www.svenskkniv.se

Juryn med Raymond Dempwolf, Henry Hildén premie. Som ni alla vet är protokollen starkt teknikbetonade och ger inte så stort utrymme för det estetiska – konstnärliga – kalla det vad ni vill. När juryn ska välja ut bäst i klassenkniven av finalknivarna har de större möjlighet och frihet att ge uttryck även för det som inte framgår av protokollen. Kort och gått – knivstället ska ha den oförklarliga ”DET” över sig för att bli bäst i klassen. Klubben vill redan nu påminna alla knivslöjdare att nästa år (2006) kommer vi om igen arrangera ”Finnkampen” och önskar livligt deltagande av slöjdare. Som bekant vann finnarna årets upplaga av ”Finnkampen” i Fiskars, så vi har uppgift att återta äran vid nästa års tävling. Till slut stort tack till alla, såväl de tävlande, utställare, publiken och mässskommittén för lyckat ”Knivkul” 2005. För Upplands Knivklubb: Marie Fröjdhammar o Pentti Turunen

Knivmakaren nr.4 - 2005

och Pentti Turunen hade svettiga 20 timmar framför sig, innan allting var poängsatt.

Ivan Lindeborg fick I premie för sitt knivblad i damask.

Premieknivarna vid Knivkul i Gysinge JAKTKNIVAR J9 Jan Bergstrand J2 Anders Regnander J3 Mats Holmberg J4 Jan Bergstrand

BRUKSKNIV ENKEL B1 Gunolf Pålsson B3 Pertti Möttönen B4 Jan Bergstrand B2 Olle Gelinder

80 76 76 70

I premie II p Bäst i kl. II p III p

FÖRFINAD BRUKSKNIV FB1 Gunolf Pålsson FB2 Mauri Heikkinen FB16 Bo Petersson FB6 Pertti Möttönen FB17 Bo Petersson FB3 Olle Gelinder FB13 Risto Mikkonen

135 134 134 131 124 122 121

I premie II p Best i kl. II p II p III p III p III p

ÖPPEN KLASS Ö31 Stefan Heldt Ö2 Jan Jonsson Ö3 Gunolf Pålsson Ö29 Bo Petersson Ö1 Antti Jaakkola Ö32 Mats Bjurman Ö9 Börje Persson

100 96 95 93 93 91 91

I p Best i klass II p Best in Show II p III p III p III p III p

KNIVBLAD DAMAST D1 Ivan Linderborg

TEAM WORK TW3 Mats-Ola Eriksson Thomas Jonsson Tony Rick TW 1 Jan Bergstrand Roger Berg Lars Kock Jalvemyr TW2 Jan Bergstrand Tommy Hansson Matias Styrefors Mats Burman KNIVBLAD STÅL S4 Pertti Möttönen S3 Pertti Möttönen S1 Maihkel Eklund

www.svenskkniv.se

142 131 130 130

I p Best i kl. II p II p II p

127

126

II p Best i kl

124

III p

73 67 60

Ip II p III p

Knivmakaren nr.4- 2005

KnivVeckan i Ludvika 2005

Jörgen Sundström tog hem andra pris i klassen halvhorn A. Foto: Jonny Nilsson.

Henry Hildén fick första pris i klassen för fällknivar. Han fick också ta emot det åtråvärda Jonny Nilssons hederspris. Foto: Samuel Karlsson

Anna Löfgren fick andra pris i Fulltångeklassen B för denna kniv. Foto: Thomas Löfgren. 20 www.svenskkniv.se

Torsten Häller fick första pris i Brukskniv klass B. Foto: Knivveckan

Knivmakaren nr.4 - 2005

Vinnare i de olika klasserna blev: Torsten Häller, brukskniv klass B Lennart Johansson, brukskniv klass A Sven Thunberg, förfinad brukskniv B Harald Sellevold, förfinad brukskniv A Anders Regnander specialklass B Henry Hildén, specialklass A Magnus Axelsson, fulltånge klass A Jim Wellander, fulltånge klass B Börje Persson, öppen klass B Juha Vartiainen, öppen klass A Mattias Nilsson, ungdom klass B Pär Olof Eklund, helhorn klass B Jörgen Sundström, helhorn klass A Per Björneqvist, halvhorn klass B, Jan Jonsson, halvhorn klass A Einar Lindblad, smycke klass B, Antti Jaakkola, smycke klass A Anders Regnander, smycke ej bälte klass B Jan Engberg, smycke ej bälte klass A Anna Löfgren, damklass Henry Hildén, fällkniv Vinnare av publikens pris blev Mikael Holmström, Ludvika medan Henry Hildén fick motta Jonny Nilssons hederspris på 5000 kronor.

Juha Vartiainen fick första pris i Öppen klass A för denna kniv. Foto: Juha Vartiainen.

www.svenskkniv.se

Lennart Johansson fick första pris i klassen Brukskniv B. Foto: Knivveckan 21

Knivmakaren nr.4- 2005

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Knivskolan del 4

ett hål med håltångens största pipa på var sida i underkant av markeringarna.

Först ett stort tack till Anders Hedlund och Ulf Brandt för de kunskaper om läderarbete som ni delat med er av i årets knivskola I detta nummer av Knivmakarens knivskola vill jag komplettera mitt eget bidrag till Tips & Trix i nr 2 –04. Då visade jag hur jag gör/syr fästet till upphängaren. Nu har jag utvecklat det hela lite för att få det lite snyggare. Bilden nedan visar hur den färdigutskurna läderbiten kan se ut.

Håla upp och sy ihop slidan på vanligt sätt. Sy ihop benen cirka 4 cm upp på det övre kortare benet. Fäst tråden med en dubbelknut på baksidan och skär av det som blir över ovanför det sista stygnet.

Sätt brytkniven i det högra hålet och därefter skär rakt upp. På det sättet tar du bort lädret på högra sidan av tungan. Därefter gör du samma sak på vänster sida. På detta sätt minskas tungans bredd. du bort allt läder rakt upp från hålen. Sedan klipper du två nya hål med hålpipans minsta storlek längst upp på ”tungan” och två hål en bit ner som motsvarar de två översta hålen med ”tungan” nedvikt (med D-ringen på plats).

Tunna därefter ut de två små flärparna som sticker ut på vardera sida i tungans nederkant.

Bestäm hur högt upp på ”tungan” du vill ha d-ringen. Markera därefter ringens innermått på lädret. Klipp sedan

Trä på D-ringen och sammanfoga ”tungan” med en svart vaxad lintråd genom hålen. Vik in flärparna under D-ringen.

Nu finns även fällknivsmaterial i vår nyöppnade butik

Klart! Färga nu slidan och dekorera den efter behag.Stoppa i kniven och knyt med ett mjukt bomullsband fast fästet mot kniven så att den inte i torkprocessen viker sig bakåt utan ligger an mot skaftdelen.

GOD JUL

0171-360 05 24

www.mixfishing.se

Michael Almqvist, Lövånger

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Resultaten från tre intensiva och roliga dagar

Kurs i knivslöjd i Rimforsa

När jag sticker ner handen vid sidan och känner det lena knivskaftet fylls kroppen av minnen från några härliga dagar i Rimforsa. Det var i mitten av september som vad jag planerat sedan i våras blev verklighet. Jag skulle lära mig att göra en kniv och en slida och förhoppningsvis ha åstadkommit något som jag ville använda och dessutom gärna visade upp för familj och vänner. Lite pirrade det naturligtvis i magen när jag körde in på Kalvudden men den känslan övergick snabbt i förväntningar när jag möter kursledaren Jan Bergstrand och de övriga deltagarna vid den första middagen, Soppa och smörgås med Gubbröra. Det var träffande, för bara gubbar var vi om än i blandade åldrar. Senare tittar vi på en video som beskriver de olika stegen för att fästa och forma ett skaft. Hur skulle jag komma ihåg allt? Men med Jans hjälp gick det alldeles utmärkt. Dagarna blev sedan intensiva och intressanta. Vi hade alla svårt att slita oss från arbetsborden, så den goda maten fick inte alltid den uppmärksamhet den var värd och kvällarna blev långa. Värden försökte också erbjuda oss ett bastubad men slöjdandet var för intressant så bastubadet får vänta till en annan gång. När den tredje dagen närmade sig sitt slut hade alla lyckats skapa en kniv och en slida som vi med stolthet kunde visa upp när vi kom hem. Den här formen av aktiv avkoppling gav också ny energi inför vintern. En dröm jag önskar alla att få förverkliga. Att hålla en egentillverkad kniv i handen är verk-

ligen en upplevelse att njuta av. Ett stort tack för några dagar av aktiv avkoppling i en inspirerande miljö. /En kursdeltagare

Mer fakta om kursen: Kalvudden: Ett Vandrarhem och en Hantverksgård i en ekbacke på en udde i sjön Åsunden strax utanför Rimforsa mellan Linköping och Vimmerby. Hantverk: På hemsidan www.kalvudden.se finner du information om aktuella kurser och aktiviteter

KNIVKUL 2006. MED FINNKAMP. Upplands Knivklubb arrangerar knivmässa med öppen knivtävling den 29-30 juli i Gysinge. Knivtävling i åtta klasser: Brukskniv, Förfinad bruks, Öppen klass, Hornklass, Jaktknivar och TeamWork. Dessutom även tävling för smeder/bladtillverkare i två klasser: Stålblad och Damask. Premiebedömning. Tävlingsavgift 100:/deltagare. Den betalas till Pg. 414285-7 Upplands kk. Tävlingsbidragen skall sändas till Marie Fröjhammar. Delbo Rödje 535. 74492 Huddungeby. Dessa skall vara på plats senast den 21 juli. Förfrågningar kan göras hos Marie 0224-96055, Lars Göran 070-2298113 eller knifegirl@ hotmail .Com Angående tävlingsregler, se vår hemsida http:// medlem. Spray.se/groldar Väl mött UPPLANDS KNIVKLUBB.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Tips och Trix Putspinnar i all ära , men jag skulle ändå vilja slå ett slag för den gamla hederliga putsklossen i kork. Det är säkert många som redan använder sig av den men för dom som inte fått upp ögonen så kommer här några , som jag tycker, fördelar. Av en stor slipkloss sågar jag till lämpliga bredder som jag sedan slipar fram en antingen rundad eller spetsig kant på. Den rundade kanten är suverän när man börjar handputsningen i alla böjar, fingeruttag och dylikt. Men i och med att jag har tre sidor av klossen som är plana så har jag stöd för all slipning på skaftet utan att byta annat än sandpapper runt klossen. Den spetsigare klossen kan användas i bredare filspår i skaftet så jag slipper använda filen med sandpapper runt. Fördelen som jag ser det med korkklossen framför slippinnar på skaftet är att den är mjukare och inte ger några direkta kanter vid slipningen. Det går också snabbare att byta ut utslitet slippapper eftersom man bara rullar/håller det runt klossen och matar fram fräscht papper när det behövs. Nackdelen är vid

Av en stor slipkloss sågar man till lämpliga bredder som jag sedan slipar fram en antingen rundad eller spetsig kant. hårda material typ metall där korken ning på ett blad och då kan jag dessutom inte är lika hård mot metallen som t.ex. anpassa klossens radie till bladets. det omkringliggande träet. Här kan jag Den största vinsten med en slipkloss få metallen att stå upp om jag inte är är nog ändå att handslipningen går uppmärksam. betydligt fortare än om jag bara använLikadant är det om jag vill slipa upp der tummen som stöd, och hur roligt är ytan på ett knivblad, fast tvärtom, här finputsningen ….egentligen? kommer klossen att vilja slipa kanterna Jag hoppas givetvis att vi får se extra mer eftersom den formar sig något efter finputsade knivar under Knivdagarna i stålet. Söderhamn 2006. Däremot fungerar en rundad kloss utmärkt om jag vill slipa upp en skålslipLyckatill! Mats Holmberg

KNIVDAGAR I SÖDERHAMN. Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår tävling 1 2 april 2006 på kulturhuset Kvarnen, Söderhamn. Tävlingsregler enligt Svensk Knivförenings nya normer. Upplysningar om dessa finns på deras hemsida eller kan erhållas via arrangören. Följande klassindelning gäller: ¤ Bruksknivsklass A - alla som tidigare erhållit 1-3 pris i Söderhamn. ¤ Bruksknivsklass B - övriga. ¤ Förfinad bruks A - alla som tidigare erhållit 1-3 pris i jakt/förfinad bruks i Söderhamn ¤ Förfinad bruks B - övriga. ¤ Öppen klass. ¤ Praktknivar/Smyckeknivar bälte ¤ Ungdomsklass upp till 18 år. ¤ Smycke ej bälte ¤ Damklass ¤ Nybörjarklass Diplom utdelas till varje deltagare. Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅRETS KNIV med inteckning i vårt vandringspris. Publiken utser även sin favorit. Tävlingsbidragen skall SENAST 22 mars 2006 vara arrangören tillhanda. Skickas till stig åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. Upplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/13133 (Mats). Finnes även på knivgillets hemsida www.knivgillets.hem.sida.nu Öppettiderna är: lördag 10-17 och söndag 10-16. Prisutdelning söndag klockan 15.00. Tävlingsbidragen kan hämtas efter klockan 16.00. Knivar som ej av hämtats kommer att återsändas mot postens avgifter. Förutom knivmakare och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten. BOKA REDAN NU IN DENNA HELG!!! VÄLKOMNA TILL SÖDERHAMN!! Arr: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet och Kultur & Fritidsförvaltningen.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

��

Gamla årgångar Är du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren? På inbetalningsblanketten till föreningens plusgiro kan Du skriva vilken årgång som önskas. Betalningen sker i förskott.

Årgång 1991–2000: 125:- /årgång. Paketpris: 900:- för alla 10 årgångarna. Årgång 2001: Nr 1 skickas ut på CD=i Pdf-format. - 03 200 Skr Nr 2-4 finnes som tryckt alster. Säljes endast som hel årgång: 150:Årgång 2002–2003: 200:- /årgång. Årgång 2004: 250:- /årgång.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning

Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Baudin, Brusletto, Helle, Lauri, Kankaanpää, Roselli, Priser 15:--1250:-/st Skaftämnen i trä. Renhorn, älghorn, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhorn, mässsing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar, topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, färg, läderglans, lim, nålar, sylar, verktyg, böcker, mm. Beställ katalog omgående, Skickas gratis.

Jakt & fritid i Rundvik

Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 Mobil tel 070 - 550 67 16 E-mail: aksjakt.fritid@telia.com www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt

Bandsågblad

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats!

Behöver du allroundblad eller specialblad ? Ring så snackar vi bandsågblad!!

Flera modeller. Alla delar ingår. Blad i AUS-8 stål.

Ny Kniv!

Sidor/skalor medföljer. Frame-lock låsning.

Vi har lösningen för knivmakare. Kvalitet och snabba leveranser till konkurrenskraftiga priser.

Pantzars Sågblad HB

Knivarna utgör en utmärkt grund för modifiering och tillverkning av exempelvis egna skalor och bolster. 28

www.svenskkniv.se

Staffan Pantzar 036-17 62 31 0768-06 62 15 staffan.pantzar@swipnet.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Ny katalog ute nu!

��

Katalogen får du gratis. Posta för portot 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad. Glöm inte att ange namn och adress. Skicka till: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

��

Fantastisk knivbok, här finns bland annat våra duktiga knivmakare Roger Bergh och Conny Persson. Boken finns bara i en begränsad upplaga

��

�

��

Nu 625:��

Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

��

�

��

www.svenskkniv.se

��

Knivmakaren nr.4- 2005 KNIVFABRIK SÄLJES

Vi fortsätter!

Liten knivfabrik i Torshälla för tillverkning av fickknivar och brevknivar av kända Eskilstunamodeller. Säljes av åldersskäl. Svar till telefon 016-358197 Hans Qvarfordt efterfrågas

Gulls Hemslöjd Särna-Ove fortsätter sin försäljning av

Sveriges finaste trävirke via web, telefon, mässor och i vår lilla butik

Radannonser

Välkommen med din order!

Radannonser har du som medlem rä� a� införa helt gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Samuel Karlsson Atlasvägen 25 131 34 Nacka

Gulls Hemslöjd

www.gullshemslojd.se

e-post: samuel.karlsson@bostream.se

Öppettider: Vardagar 13.00 - 17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11

Ny katalog: Skicka in 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen.

Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA 0253-101 50

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005

Älskling! Har du sett min…? Jag, en ordningsmänniska.

Känner Ni igen frasen? Här hemma är den vanlig, ja inte bara vanlig utan oootroligt vanlig. Bara 42 år gammal verkar jag redan lida av en sorts pryl-afasi. Jag sitter i min snickarbod, använder en liten fräs eller dylikt. Lägger ifrån mig den för en liten stund och sedan utan att ha lyft min breda häck från den sittplats jag sitter på, kan jag i nästa sekund inte hitta den. Då börjar jag leta. Kanske har den trillat ner på golvet? NÄÄ… Lade jag tillbaka den på ”rätt” plats? NÄÄ… Sitter den kvar i maskinen? NÄÄ... Tiden går och plötsligt så ligger den bara där, helt synlig, mitt framför näsan på mig och tittar man efter riktigt noggrant så kan man dessutom skymta ett litet hånleende där i fräsens strukturer. Talesättet säger ju att ”Det första man blir blind på är ögonen”. Det är inte sant! Bevisligen! Det är hjärnan som flippar ur först. Och allting ligger på fel plats. Låt mig först få förklara hur jag har det här hemma. Nere i källaren har jag min snickarbod, uppe på andra våningen i vår villa har jag min ”lillverkstad” dvs. en garderob med diverse verktyg mm och så har jag ett stort dubbelgarage ute på gårdsplan. Behöver jag borrmaskinen när jag är i garaget så ligger den i snickarboa. Behöver jag min bästa stjärnmejsel när jag är i snickarboa så ligger den naturligtvis i ”lillverkstan”. När jag i ett mycket kritiskt skede i samband med en limning behöver min nithammare och befinner mig i snickarboa, så inte tusan finns den där då!!! Så först upp till våning två, rotar igenom ”verkstan”, hittar den inte. Snabbt ner och ut till garagen. Dammet ryker men ingen hammare går att finna. Så ner i snickarboa igen och då ligger den där i skåpet där den skall ligga. Sur och vresig ropar jag högt till frugan – ”HAR DU ANVÄNT MIN NITHAMMARE..?” Och sedan dessutom lagt tillbaka den på rätt plats…

Har försökt lösa problemet med att dubblera allt, ja faktiskt ibland till och med köpa tredubbelt av det mest väsentliga i verktygsväg. Men inte hjälper det, allt för ofta kan man ändå skåda till exempel tre stycken måttstockar liggandes uppradade bredvid varandra på golvet i garaget. Hitintills har det nog inte gått en hel dag på mitt friår utan att jag har behövt använda värdefull arbetstid till letande verksamhet. Allt läderjobb gör jag oftast kvällstid uppe i TV-rummet sittandes i vår hörnsoffa. När det så är dags för fika och frugan skall ha någon plats att sitta på, så är det nästan helt omöjligt då jag har lyckats med att sprida ut mina prylar i och runt hela soffan. För att lösa problemet köpte jag en sådan där praktisk plastlåda med många olika fack och lådor. Var så duktig och ordnade så att alla grejer hade en särskild plats sorterade efter kategori mm. Det höll i typ två veckor sedan började jag blanda ihop sakerna med varandra och vilket verktyg som hörde till den ena eller andra kategorin. För att undvika det så hamnade de ändå tillslut i soffan eller på bordet (och under soffan/bordet). Kom då på att en låda till nog skulle göra susen. I veckan som gick köpte jag min tredje plastlåda… HA DET! Michael Almqvist Lövånger

Tur att hon älskar mig ändå.

www.svenskkniv.se

Knivmakaren nr.4- 2005 Returadress: BruksvĂ¤gen 6 826 62 Norrala