Knivmakaren 4-2006 by Södra Lid

Knivmakaren ni k KNIVMAKAREN NR 4 2006

Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 4 2006

B rudkniven från årets K nivskola

Gysinge - en succé! Mora-Nisse och Moraknivarna, Resa i Tid och Rum 1

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Innehåll nr 4 2006

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare

Ordföranden har ordet

Knivtävlingar

Några av 2007 års tävlingar

Svenska framgångar

i Norska Elverum

Barometern

är oliiiiiidligt spännande!

Mora- Nisse...

Ola Grudin berättar om Moraknivar

Ny knivbok Samuel Karlsson skriver igen

Gysinge - en succé! Bilder och reportage

Knivkul i Gysinge från höstens knivtävling

Resa i tid och rum Anders Halldén har gjort en resa

14 18 20

Rallarfesten i Kiruna

Kent fotar och berättar

Knivskolan del 4 Sista passet!

Storleken har betydelse Kåseri av Michael Almqvist

26 31

Framsida

Brudkniven från årets Knivskola av Michael Almqvist. Bakgrund är Ishotellet i Jukkasjärvi. Foto: Kent Tunlind

Foto knivar

Knivkul i Gysinge: Eimer Boman Rallarfesten: Kent Tunlind, kent.tunlind@telia.com

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: Medlem123

Dalarnas Knivförening c/o Sven-Erik Lannegård Prästgården 780 53 Nås Tel: 0281 - 596010 Mobil: 070 - 5536783

Siljansbygdens Knivklubb c/o Martin Hed Trollskurnv. 29 795 70 Vikarbyn Tel: 070-8685161

Grundsunda Knivgille c/o Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614

Stockholms Knivförening c/o Lars Blänning Stortorpsvägen 16 760 15 Gräddö Tel: 0176-418 73 Mobil: 070-226 5901

Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55

Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08

Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Tel: 0490-501 49 Mobil: 070-64773458 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62

Övriga knivklubbar Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Bergslagens Knivgille

c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Jössekniven c/o Eskil Groth Vallfartsvägen12 671 93 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Knivmakaren

God jul & Gott Nytt År!

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:

Stig Åkerblom, Norrala Staffan Pantzar, Jönköping Torsten Häller, Lysekil Kent Karlsson, Norrköping Michael Almqvist, Lövånger SUPPLEANTER: Lars Billström, Mölndal Per Brydolf, Ekerö Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge by Bengt-Olof Tallroth, Husum REVISORER:

ilken succé… det blev när vi arrangerade seminarierna i Gysinge under hösten!

Många medlemmar hade slutit upp till detta arrangemang och av den utvärdering som gjordes var alla mycket nöjda. Gysinge Bruk är en mycket naturskön plats med ett värdhus som bjuder på god mat och bra förläggning. När vi dessutom hade lyckats engagera ”gräddan” av seminarieledare så kunde det inte bli annat än succé! Ett stort tack till alla som på olika sätt bidrog till att allt fungerade. Det var första gången i föreningens historia som vi arrangerade ett seminarium av denna omfattning, men inte den sista hoppas jag. Något som den nya styrelsen får ta tag i. Under lördagskvällen hölls ett medlemsmöte med ett 70-tal medlemmar närvarande. Där presenterades delar av den utredning om föreningens framtid som gruppen med Thomas Löfgren framlagt rapport om. Vill du läsa hela utredningen ﬁnns den presenterad på vår hemsida.

SUPPLEANT: VALBEREDNING:

SUPPLEANT:

Urma Prööm, Bromma Jan-Aksel Lundström, Stenhamra Peter Blomquist, Huddinge Jan Bergstrand, Ekerö Peter Ahnell, Norrköping Hugo Berg, Ludvika Jan Martinsson, Klippan

ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6, 826 62 Norrala Tel: 070-6727755 E-post: knivstig@telia.com REDAKTÖR: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 E-post: la.norling@telia.com

Medlemsvärvningskampanjen har tillfört oss en hel del medlemmar vilket är mycket glädjande, dock ﬁnns utrymme för ännu ﬂer i vår krets. Så sluta inte värva!!

PRENUMERATIONSFRÅGOR: Torsten Häller Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238

Nästa års SM blir på Gysinge Bruk lördag - söndag, 28:e och 29:e juli 2007 och arrangeras i samband med Kniv-kul i Gysinge. Upplands Knivklubb och Stockholms Knivförening samarbetar denna gång. Välkomna!

ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com

Till sist vill jag önska alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Ha´ det.

Ungdomar under 18 år får gratis medlemskap!

stickan

En möjlighet tack vare Jonny Nilsson, Mattias Styrefors och Owe Wallins fond för unga knivmakare. Ansökan skickas till kassören Torsten Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil

Svensk Knivförening Plusgiro: 16 21 446-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: IBAN kontonr: SE2580000836839031948558 Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då ﬂera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar på frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Torsten Häller 0523-13238 Staffan Pantzar 036-176231 Stig Åkerblom 070-6727755 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Kniv av Michael Almqvist Foto: Kent Tunlind 4

KNIVMAKAREN NR 4 2006

FISKARS KNIVMÄSSA. Finsk knivförening arrangerar den sedvanliga knivmässan med tävling den 19-20.5.2007 i Fiskars. Tävlingen omfattar Finskt mästerskap och Internationell tävling i två klasser: Brukskniv/ Förﬁnad brukskniv och Öppen klass. Dessa ingår även i landskampen Finland – Sverige. Tävlingsbidragen, endast en kniv/klass sänds till: Fiskars Puoti, SF 10470. Fiskar, Finland så att de är framme före den 20.4. 2007. Tävlingsavgift 10 Euro, betalas in och kvitto sänds med bidragen. Nordea, 105630-302559. IBAN; F12410563000302559 I bruksklassen ingår täljprov! Ni som önskar boende under mässan kan ringa +358-19 2766520. Pris 60 euro/person i dubbelrum. Vid mässan: Smidestävling, Tävlingar för publiken, Knivmakare i arbete, Kniv– och materialförsäljning, prisutdelning på lördag samt samkväm på kvällen. Sverige har vunnit landskampen två gånger, vi önskar stort deltagande från Sverige för hård kamp. Välkommen!

FINSK KNIVFÖRENING.

Mer info: ring Pentti Turunen, 0224-96055 knifegirl 55 @ hotmail.com

Öppet Västsvenskt Knivmästerskap arrangeras i samband med Kniv- och Hantverksmässan den 28-29 april 2007 i Kållered, söder om Göteborg. Vi återkommer i nästa nummer av Knivmakaren med klassindelning och övrig tävlingsinformation.

Se även: www.knivmakareivast.just.nu

Planera in redan nu, för tävlingsbidrag, som utställare eller som besökare! Tävlingsledare Sven-Åke Hazard, Tel 031-56 26 16

KNIVDAGAR I SÖDERHAMN. 5-6 maj 2007 på kulturhuset Kvarnen

Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att delta i vår tävling. Tävlingsregler enligt Svensk Knivförenings nya normer. Upplysningar om dessa ﬁnns på www.svenskkniv.se eller kan erhållas via arrangören. Följande klassindelning gäller: Bruksknivsklass A och B Förﬁnad bruks A och B Smycke – ej bälte Praktknivar/Smyckeknivar bälte Ungdomsklass – upp till 18 år. Öppen klass och Nybörjarklass. Diplom utdelas till varje deltagare. Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅRETS KNIV samt PUBLIKENS FAVORIT! Tävlingsbidragen skall SENAST 25 april 2007 vara arrangören tillhanda. Skickas till stig

åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. Upplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/13133 (Mats). Även på www.knivgillets.hem.sida.nu Öppet: lördag 10-17 och söndag 10-16. Prisutdelning söndag klockan 15.00. Anmälningsavgift 100:- per deltagare, dock ej i ungdoms- och nybörjarklass. Plusgiro 118 54 05-6 Förutom knivmakare och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett ﬂertal hantverkare från trakten.

BOKA REDAN NU IN DENNA HELG! VÄLKOMNA ! Arr: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet och Kultur & Fritidsförvaltningen.

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Svenska framgångar i Elverum!

Barometern är oliiiiiidligt spännande! Lennart Mårtensson, 8, från Höganäs hissar ﬂaggan och går upp i delad ledning med Sixten Keisu, 8. Han kommer ut på arenan helt otippad och har värvat alla åtta (8) sedan Barometern presenterades senast. Dessutom kan han håva in 1000 spänn i presentkort hos en av våra materialleverantörer. Skattefritt! Lennart, 8, har verkligen dragit upp slutspurten ordentligt och slutstriden kommer att stå i julmånaden. Förutom presentkorten är det den stora äran att vinna.

Det blev stora framgångar för svenskarna! Mattias Styrefors och Jonny Nilsson (ovan), Jörgen Sundström, Jan Jonsson och Kaj Embretsen placerade sig alla i topp.

Jonny Nilsson vann med detta vackert mönstersmidda blad.

Ledamoten i styrelsen Michael Almqvist, 7, måste nu upp till bevis för att tillsammans med Jan Jonsson, 6, visa att de har krut i argumenten. Göte Lindgren, 5, har vissa chanser om han får fyra (4) kompisar att öppna plånboken minst en (1) gång var men då måste de andra tävlande lägga sig i kökssoffan och rulla tummarna.

Jonny Nilsson och Mathias Styrefors tog 1:a pris med detta blad.

Vi ska i detta sammanhang komma ihåg alla de andra som verkligen bidragit med sina värvningar. Man kommer otvunget att tänka på den förre redaktören Samuel Karlsson, 1. ”Samuel, 1, chansen ﬁnns. Om du värvar lika många medlemmar som Lennart Mårtensson, 8, värvade sedan Barometern presenterades i förra numret av Knivmakaren så leder du. Givetvis om de andra tävlande du har framför dig lägger sig i kökssoffan och rullar tummarna.”

1:a pris i klass Mönstersmidda blad, Mathias Styrefors.

25 medlemmar har värvat sammanlagt sextioåtta (68) nya medlemmar, femton (15) sedan förra sammanräkningen. Om man tar sig en funderare och ponerar att alla cirka 1500 medlemmarna i genomsnitt värvat lika många nya medlemmar skulle vi ha haft fyratusenåttio (4080) nya medlemmar! Vi skulle ha varit femtusenfemhundraåttio (5580) medlemmar sammanlagt.

Jörgen Sundströms vinnarkniv, även vald till ”Årets Kniv”.

Så här glad blev Jan Jonsson för sitt 1:a pris som även ﬁck publikens pris.

Foto: Øystein Køhn

Aldrig i Svensk Knivförenings historia har så få betytt så mycket för så många när det gäller medlemsvärvning. Procentuellt sett. Vad ska alla de som inte värvat någon medlem göra för dessa hjältar, som trotsar vädrets makter och ger sig ut i snöstormen för att med mössan i hand be sin bäste kompis till knivmakare att öppna börsen för att bli medlem i kanske världens bästa knivförening? Staffan Pantzar

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Med lite fantasi...

Foto: Kent Tunlind Michael Holmström från Ludvika har gjort denna kniv med en mycket annorlunda och fantasifull mönstring. Han har även gjort bladet. Kniven ﬁck både första pris i öppen klass och publikens pris i Dalamästerskapet i våras.

ÅRSMÖTE 2007

Lördag 31 mars kl 14 på Gysinge Bruk. Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av styrelsen 14 dagar innan årsmötet. Kontakta stig åkerblom eller Kent Karlsson. Logi? Kontakta Gysinge Wärdshus på tfn 0291-212 00.

Ta del av utredningsarbetet om Svensk Knivförenings framtida inriktning! Under hösten 2005 tillsatte styrelsen en analysgrupp med uppgift att bl.a. lämna förslag till förnyelse av Svensk Knivförenings organisation och verksamhetsinriktning. I arbetgruppen ingick Thomas Löfgren, Staffan Pantzar och Bengt Wettesten. Förslaget har presenterats för styrelsen, vid årsmötet 2006 och diskuterades också till del vid medlemsmötet i Gysinge den 30 september. De två dokumenten ”Nulägesanalys Svensk Knivförening” och ”Förslag till Verksamhetsplan 2006-2007 för Svensk Knivförening” ﬁnns inlagda på föreningens hemsida under länken Nyheter och kan laddas hem i PDFformat. De som inte har tillgång till Internet kan få materialet i tryckt version genom att kontakta föreningens sekreterare Kent Karlsson, Gymnastikgatan 12, 602 39 Norrköping, tel. 011-101360 Tag det här tillfället att sätta dig in i tankarna om vår förenings framtid och medverka aktivt genom att komma med synpunkter, förslag och kompletteringar! Styrelsen 7

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Frosts knivfabrik någon gång under 1910-talet. Mora-Nisses far, Gard Viktor Karlsson längst till vänster

Mora-Nisse och Moraknivarna TEXT OCH FOTO: OLA GRUDIN

Vasaloppet 1943

Vasaloppet 1943 och nedan år 1945

En söndag i oktober i år hälsade jag på hos Nils Karlsson, mer känd som skidkungen Mora-Nisse Karlsson. Det var trevligt för mig att återse honom. Han är samme sympatiske människa som jag minns honom från min barndom. Som ortens stora kändis såg vi småpojkar naturligtvis upp till honom. Men den här gången skulle vi tala om knivar. Det är kanske inte så allmänt känt att Mora-Nisse alltid har haft starka band till knivarna från Mora. Han har arbetat på knivfabrik, som sporthandlare har han sålt tusen och åter tusen knivar. Villan på Mora- Nisses väg, där Nils har bott i många år, är belägen mitt i knivdistriktet i byn Östnor. Mora-Nisse är en av våra verkligt stora svenska idrottsmän genom tiderna. Han dominerade svensk skidsport under 1940-talet. Ingen annan har så många SM medaljer i skidor som Mora-Nisse. Det blev sjutton individuella mästerskap och tjugo i lag. Nio segrar i Vasaloppet. Ett antal förstaplatser i Hollmenkollen, m m, m m. Det här hände delvis under en tid när så gott som samtliga svenska unga män måste åka skidor. Jag tänker naturligtvis på krigsårens beredskapstjänst. Vid olympiska spelen i S:t Moritz fick världens skidkung sin krona. Mora-Nisse tog hem den finaste guldmedaljen, den på distansen 50 kilometer. I Nils-Olof Franzéns bok om radiomannen Sven Jerring berättar han att Jerring hyste den allra största beundran och respekt för denne idrottsman: ”Mora-Nisse, den finaste och mänskligaste idrottsman jag någonsin haft framför en radiomikrofon”. Efter skidkarriären fortsatte Nils att verka som skidledare i många år. Han har varit aktiv

KNIVMAKAREN NR 4 2006

som ledare på riksnivå samt naturligtvis i Vasaloppets organisation och i sitt älskade IFK, dvs Morakamraterna.

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson känner igen alla knivar i Frosts katalog

Tolv år hos Frosts knivfabrik Men det här med knivarna började mycket tidigare. Efter avslutad skolgång 1930 började Nils arbeta på Frosts knivfabrik och stannade där ända till 1942. På den tiden var det vanligt att pojkarna i trakten började på någon av knivfabrikerna eller armaturfabrikerna i Östnor direkt efter skolan. Nils far Gard Viktor Karlsson hade redan en anställning hos Frosts. Under åren på Frosts arbetade Nils med samtliga moment i knivtillverkningen, det var slipning, polering, skaftning osv. Vi tittade på en gammal knivkatalog från Frosts och Nils känner igen alla modeller. Han har själv en hel del knivar kvar från den tiden. Under åren på Frosts började Nils också få upp intresset för skidsport. På den tiden fanns inga skidgymnasier eller stipendier så att man kunde försörja sig på sitt idrottande. Träning och sportslig utveckling ﬁck man åstadkomma själv bäst man kunde. Nils dotter Marianne, som är idrottslärare, kan berätta att pappa Nils redan på ett tidigt Vasaloppet 1950 stadium utvecklade en effektiv träningsteknik som närmast kan liknas vid intervallträning. Lunchrasterna användes inte till vila utan till träning. Stödet från Skidförbundet var närmast att betrakta som symboliskt. Det kunde vara ett brev i vilket man uppmanades att göra sitt bästa för fosterlandet. Nils har naturligtvis kvar sitt skidintresse. I vintras, vid 89 års ålder, var han senast ute i skidspåret. Frosts patenterade skidkniv

Välkänd sportaﬀär Från 1946 till 1979 drev Nils sin välkända sportaffär, Mora-Nisses Sport på Kyrkogatan i Mora. Butiken var, på den tiden, den riktigt stora turistattraktionen

i Mora. Knivarna var viktiga för butikens omsättning. Anders Brask, förre chefen för Frosts, kan berätta att det skickades pallvis med knivar till Mora-Nisses Sport på vårarna inför turistsäsongen. Det var naturligtvis först och främst sportknivar. Det var t ex idealkniven för skidåkare, Frosts patenterade skidkniv nr 1102 och 1114. I Vasaloppsprogrammet från 1947 kan vi läsa att den var speciellt konstruerad för skrapning av såväl skidans styrrand som övriga ytor vid isbildning och omvallning. Solitt, elegant och förstklassigt utförande. Vem vann Vasaloppet 1947? Det var naturligtvis Nils Karlsson från Mora. Fanns månne skidkniven med i hans utrustning den gången? Butiken sålde också mycket av några riktigt udda moraknivar, den allra minsta nr 4/0 med en bladlängd av 59 mm och den största nr 5 med en bladlängd på 215 mm.

Morakniven som ett verktyg för rehabilitering Man skulle kanske tro att knivarna är ett avslutat kapitel för pensionären Nils Karlsson. Ingalunda. På ålderns höst har knivarna fått en ny funktion i hans liv. För några år sedan fick Nils en stroke som satte ned hans rörelseförmåga. Så sakteliga började han dock försöka arbeta med kniv för att tälja knotor. Övningarna har gett ett mycket gott resultat och förbättrat finmotoriken avsevärt. För att göra skålar ur knotor behövs i första hand en s k skedkniv. I Frosts katalog från 1957 har skedknivarna artikelnumren 162 och 163. I mitt stilla sinne kan jag undra om sjukvården i Sverige verkligen beaktar vilken rehabiliteringspotential som det kan finnas i en liten Morakniv. Nils med en av sina knotor

ola_grudin@yahoo.se Svart-vita bilderna från Vasaloppsmuseet och Kulturförvaltningen i Mora.

Kostnadsfri utlandsbetalning! Det är ganska dyrt att girera pengar från utlandet. Därför har vi öppnat ett konto som det är kostnadsfritt att skicka pengar till oss på. Följande ska uppges vid betalning: IBAN Kontonummer: SE 2580000836839031948558 (24 tecken). SEB-bankens BIC/SWIFT-adress är: SWEDSESS Om ni inte använder dom förtryckta inbetalningskorten som medföljer detta nummer, så var noga med att ange avsändare!

/Styrelsen

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Samuel Karlsson har kommit ut med en ny bok där han denna gång har samlat 22 reportage om olika knivmakare. Boken innehåller även en knivskola... Cirkapris: 340:-

TEXT OCH FOTO: SAMUEL KARLSSON

I hjärtat av Hälsingland Inget annat landskap har väl så många duktiga knivmakare som Hälsingland. En av föregångarna var Sven-Erik Lood från Hassela. När han nyligen gick bort hade han varit aktiv som knivmakare i 50 år. Jag hade förmånen att träffa Sven-Erik Lood några månader före hans allt för tidiga bortgång och artikeln som följer finns med i min nya bok ”Knivmästarnas Knivar”. Hälsingland är vackert. Med sina djupa skogar, silverblänkande sjöar och blånande berg i fjärran är det en skimrande pärla i Sveriges skiftande halsband av landskap. Speciellt vackert är det om hösten när rönnbären hänger i mogna klasar och aspens rasslande löv står i brand. Det är lätt att fångas av landskapets skönhet och förlora sig i svävande naturpoesi, men vad gör väl det? Även om den här artikeln ska handla om knivmakaren Sven-Erik Lood kan jag inte låta bli att fångas av naturens storslagna skådespeleri när jag rullar fram genom landskapet på väg till Hassela där han bor. Och det kanske inte är så fel med lite poesi och hyllning till den vackra naturen ändå - det är ju trots allt det rätta elementet för hans knivar. Sven-Erik Lood, knivar, jakt och fiske är liksom ett. Det är fyra byggstenar i en enhet där man inte kan plocka bort någon av stenarna utan att helheten haltar. Han bor tillsammans med frun Karin på föräldragården precis utanför samhället Hassela. Skogen står som en skyddande palissad runt gårdens åkrar och ängar. Här är Sven-Erik född och uppvuxen. När jag kliver ur bilen är tystnaden påtaglig. Det är en stillhet som får pulsen att slå lite långsammare. Luften är klar och kryddad med friskt syre. Det är så här man skulle bo och leva, tänker jag när Sven-Erik möter mig på trappan till boningshuset. Finnspetsen Dojjan gnäller och gnyr för att få lite uppmärksamhet.

Vi går in och sätter oss vid köksbordet och pratar om saker som ligger oss båda varmt om hjärtat - knivar, jakt och ﬁske.

Möte med en legend När vi sitter där vid köksbordet stökar Karin omkring i bakgrunden. Det vankas äpplepaj även om skörden var dålig i år. - Förra året fick jag ta traktorn och köra flera skopor till skogen. I år blir det nästan ingenting, säger Sven-Erik. Livet på gården fyller det mesta av hans tid men det är inte alltför betungande plikter och Sven-Erik nekar sig inte att ge sig av på jakt eller fiske när andan faller på. Nyligen var han iväg till Ljungan och fångade några harrar med fluga. Just flugfisket är en av hans övriga stora passioner vid sidan av knivmakeriet. - Jag skickade efter mitt första flugfiskespö från Jordbrukarnas föreningsblad. Det var ett spö av japansk modell, säger han. Till en början gick fisketurerna till bäckar och åar i omgivningarna runt Hassela. På den tiden, i mitten av 1950-talet, fiskade de flesta med långspö och mask på metkrok. Flugfisket sågs som lite märkvärdigt och SvenErik brukade smyga med sitt japanska spö när han var ute i skogarna. - Jag hade med mig både långspö och flugspö. Mötte man någon av allmogefiskarna gömde jag undan flugspöt bakom någon gran, säger han. Men det hände även att han fick gömma undan långspöt. En gång smög han fram längs Kölån till en liten damm som kallas för Lusdammen. Där fick han syn på en lång karl i slokhatt som stod och svingade sitt flugspö för att locka öringen att hugga. Mötet vid bäcken gjorde ett bestående intryck på Sven-Erik men det var först flera år senare han insåg vem flugfiskaren var. Hans Lidman. - Vi hälsade på varandra men jag var lite blyg och det blev inte mycket sagt innan han försvann vidare in i skogen. Flera år senare såg jag en artikel med en bild på honom i lokaltidningen. Det var när han kommit ut med sin första bok och det var först då jag förstod att det var Lidman som jag mött vid dammen, säger Sven-Erik. Flugfisket har han fortsatt med och det har blivit

KNIVMAKAREN NR 4 2006

många turer både till närliggande vattendrag och till mer avlägsna platser på Nordkalotten. Med Kiruna som bas och flugfiskegurun Gunnar Westrin till sällskap har han fångat harr, lax och öring i bäckar och älvar i fjällvärlden. Hemma i hallen hänger en vacker tavla som föreställer en imponerande harr. Den är målad av Rolf Smedman och återger en av Sven-Eriks riktiga storfångster. Harren vägde 1,7 kilo och fångades i Mysklan på en fluga som kallas för PTJ-Nymfen.

håller den måttet även idag. Jag har nu skrivit om olika knivmakare i över tre års tid och väldigt ofta har jag hört talas om den här tävlingen och Loods vinnarkniv. Den har blivit en del i en historia som vuxit till nästan mytologiska dimensioner. Samlarvärdet på kniven är omöjligt att bedöma. - Det ringde en österrikare och försökte få köpa den av mig men jag säljer inte kniven för några pengar i världen. Det har jag lovat mina barn, säger han.

Första vinnarkniven

Enkla och välgjorda

Sven-Erik plockar fram några knivar och radar upp Finnspetsen Dojjan gnäller och tjatar till sig lite hunddem på köksbordet. Formerna är vackra och avskalade. godis när vi lämnar den ombonade köksvärmen och går Knivarna utstrålar både enkelhet och robust tålighet. ut i ladugården där Sven-Erik inrättat sin knivmakar- Nästan allt jag gör är bruksknivar som ska användas verkstad. till jakt och fiske. Det finns andra mycket skickliga kniv- Här stod korna förr i tiden, säger han och visar vägen makare som gör rena konstverk men det är inget som in i verkstaden. I ena hörnet av lokalen ligger det travar intresserar mig, säger han. med älghorn, i andra har han masurbj Den första kniven gjorde han en hylla full med masurbjörk st själva redan i början på 50-talet när och bredvid hyllan står arbetsb han skulle vara med i älgarbetsbänken. Det är verkstadjakten. Efter det har det blivit ens mittpunkt och nav. Det är d som knivarna formas och många knivar och Lood måste där ses som en av föregångarna fogas samman. Sven-Erik gör inom knivmakeriet i Sverige. allt på sina knivar själv. Han Han visar en artikel ur lokalsmider bladen, bygger skaften tidningen från 1975. Där och syr slidorna. Det är ett poserar han på stor bild på fulländat hantverk in i minsta förstasidan med sina knivar. detalj. Till bladen använder Men det var först i mitten han ofta vanligt fjäderstål och av 80-talet som han blev han har en egen specialitet. känd för en bredare publik - Jag brukar kapa pinnarna utanför Hälsinglands gränser. från gamla hästharvar och Tidningen Jaktmarker och använda till knivblad. Det är Fiskevatten arrangerade en oslagbart, säger han. knivtävling där läsarna uppPå arbetsbänken råder ett ordnat kaos. Knivbladen står manades att skicka in sina på rad nedstuckna i frigolit alster. Gensvaret blev stort och och flera halvfärdiga skaft över 300 bidrag var med och ligger och väntar på att bli slogs om titeln, men det var monterade. Han gör det Lood som gick segrande ur mesta arbetet för hand och striden. Hans båda bidrag kom han har en lite egen lösning på första och fjärde plats. Idag för att få grepp om skaftförvarar han knivarna i ett ämnet och bladet. Många speciellt prisskåp. knivmakare idag använder Han plockar fram dem och Vinnarkniven som blivit en del i en historia som vuxit till någon form av skruvstäd jag tittar närmare på kniven nästan mytologiska dimensioner. eller tving när de monterar som fick första pris och visst och slipar på sina skaft men inte Sven-Erik. Han sätter är det en vacker och värdig vinnare. Det är en kraftig ihop de olika delarna i skaftet med epoxylim och när jaktkniv med skaft av sälgmasur och älghorn, bladet är själva limningen sker trycker han fast spetsen på bladet brett och väl tilltaget och slidan är gjord av läder och i en träbit på kanten av arbetsbänken och sedan pressar trä med inläggning och dekor. Den är snyggare än jag han kortändan på skaftet mot en träplatta som han har hade förväntat mig. Det har hänt otroligt mycket i hängande på bröstkorgen. knivmakeriet sedan mitten av 80-talet men Sven-Eriks - Det torkar på några minuter och epoxylimmet släpper vinnarkniv skäms inte för sig. Visst ser man finishen aldrig, säger han. är av tidigare datum än dagens knivar men som helhet

KNIVMAKAREN NR 4 2006

När bitarna är på plats fortsätter han arbeta på fri hand. Under en del moment sätter han spetsen av bladet mot plattan som han har hängande på bröstkorgen. Han använder en slippinne och arbetar med kniven löst i händerna för att forma skaftet. Ibland sätter han ett skydd av näver över bladet för att inte skära sig.

Rönnbär och grå plankor Vi lämnar knivmakarverkstaden och går ut i den klara höstluften igen för att fotografera några av Sven-Eriks knivar. Körbron upp till ladugårdens höskulle får fungera som bakgrund. De grå plankorna och några röda rönnbär ger knivarna den rätta inramningen. Höstsolen leker kurragömma bakom några mörka moln

och ljuset faller mjukt över Sven-Eriks knivar. Den ena efter den andra passerar kamerasökarens lins och det är en parad av välgjorda knivar. Jag lägger speciellt märke till läderarbetet på en av slidorna. Den har ett prickformat mönster som slingrar sig upp från spetsen. Det är ett harspår. Enkelt och självklart som så mycket annat i Sven-Eriks knivmakeri. - Jag försöker göra praktiska knivar utan för mycket krusiduller, säger han. När sista kniven fångats på bild återvänder vi till köket igen. Karin har dukat fram en väldoftande äpplepaj. Det blir den avslutande mumsbiten av Hälsingland som jag får med mig innan jag sätter mig i bilen och rullar hem mot Stockholm igen. samuel.karlsson@praktisktbatagande.se

Tipsrutan

Sven-Erik använder här två av sina tre enkla verktyg.

Här är tre enkla verktyg som Sven-Erik Lood använder i sitt knivmakeri. Träplattan som han hänger över bröstkorgen använder han som stöd och trycker fast spetsen när skaftet slipas. Slippinnen med pålimmat slippapper är en av knivmakarens bästa vänner och bladskyddet av näver räddar ﬁngrarna från skärsår.

Tävla och vinn nya boken! Svara rätt på frågan: Vad heter Samuels förra bok? Vi lottar ut tre signerade böcker bland dom rätta svaren. Värde ca 340:- . Skicka vykort, brev eller E-post till: Knivmakaren Bob Tunlind, Videgränd 6, 871 52 Härnösand bob.tunlind@gmail.com Märk bidragen med ”tävlingen” och skicka före 31 jan 2007.

KNIVMAKAREN NR 4 2006

TEXT: BOB TUNLIND, FOTO: BOB & KENT TUNLIND

Gysinge - en succé! Kan det bli annat, när man samlar ”gräddan” av våra knivmakare och föreläsare, på en så naturskön plats som Gysinge Bruk? Beläget vid Dalälvens mäktiga forsar mellan Gävle och Uppsala. En bruksmiljö med anor från 1600-talet som under 250 år utvecklades till att bli ett av Sveriges största järnbruk. Idag varsamt restaurerat och ett välbesökt turistmål med ett stort utbud aktiviteter året runt. Under en solig helg i höstas, träffades här knivintresserade från hela landet, för att lyssna till duktiga seminarieledare, utbyta idéer, pröva på nya tekniker… Det dröjde inte länge förrän knivfodralen åkte fram...

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Anders Hedlund visar karvsnitt

Gysinge Bruk var em perfekt miljö för Knivveckan. Här pratar Robert Mattson smide tillsammans med Mattias Styrefors i Smedjan. Vi lyssnar andaktigt...

Träff fredag kväll i Logen, snart åkte knivfodralen fram och man visade sina knivar, jämförde och synade! Redan här infann sig den mysiga stämningen som genomsyrade hela helgen. Tidigt uppe lördag morgon till en klar, lite kylig höstdag. Efter en promenad i dom vackra omgivningarna var det gemensam frukost på Wärdshuset. Sedan var det bara att välja vilka seminarier man ville. Svensk Knivförening hade lyckats engagera seminarieledare som ﬁck högsta betyg ! Scrimshaw, gravyr, pauting, karvsnitt, smide, slipning, samlarknivar eller fotografering. Horngravyrkursen med Jonny W Nilsson hade börjat redan på fredag. Reportage i kommande nr. Jag valde att börja med... Gravyr Visste du att Maihkel Eklund har gått i skola hos en av världens

bästa vapengravörer, Stanley Stoltz!? Efter ca: 8 år kan han nu leva på knivmakeriet, speciellt bladtillverkning och gravyr. Vi ﬁck pröva på kopparplåt, ”…luta i kurvorna som när du kör motorcykel – fast tvärtom – utåt i kurvorna!” Det var Maihkel som graverat plaketten som Kaj ﬁck under kvällen. Reportage i kommande nr.

Scrimshaw

Reportage i KM nr 3, 2005.

Anders Regnanders mål med denna föreläsning var att vi skulle ”våga börja!” Det lyckades han med! Börja med en tecknad bild, (ej foto) tex. från en fågelbok, förminska den till lämplig storlek, tejpa fast den på materialet och stick igenom pappret och markera konturer, viktiga punkter, ögon etc. Det underlättar. ”Glad att jag kom hit, trots att jag inte kan rita. Vad enkelt att börja med att göra så här!” – sa en av deltagarna. Jag håller med. Nu vågar vi pröva! Reportage i kommande nr.

Karvsnitt Anders Hedlund, så ung, men ändå så skicklig, höll i denna avMaihkel låter Alexander Smirnov prova på att gravera

delning, gav tips om läder, hur man får tag i mönster, färgning. Kombinera med pauting – effektfullt! Rårandsläder är bäst, men börja i det mjukare shaftlädret, och alltid toppenkvalité. Börja i mitten och jobba utåt. Anders använder små pumpsprayﬂaskor med spritbaserad färg, utspätt med lite T-sprit, färgar i tunna lager. Sedan läderﬁnish, utspätt med vatten 50/50 och en mjuk svamp, 3-4 gånger. Det går in lättare och karvsnittet blir hårt.

med tandtråd, grundfärgar slidan och markerar mönstret försiktigt när den är blöt, och låter den torka lite till. Nu lyfter han upp mönstret inifrån slidan med ett specialgjort modelleringsjärn som har lite större böj i ena änden. Markerar mönstret på utsidan med falsbenet, lyfter igen där det behövs, falsbenet igen osv. Blir det fel är det bara att trycka tillbaka med tummen! Ulf låter slidan torka i en öppen plastpåse så att den torkar lika fort på in och utsida, och är på lädret hela tiden med falsbenet för att få så ﬁn ﬁnish som möjligt. Reportage i KM nr 1, 2005.

Smide och slipning I ”smedjan” höll Mattias Styrefors och Robert Mattson till, tillsammans med Sten Håkansson som höll i slipningen. På storbilds-tv ﬁck vi se bladets väg från en järnbit, hur man gör Damaskblad, hur man får olika färger osv. Störst intresse var nog att få se hur man gör mönstersmidda blad. Ett fyrkantigt järnrör fylls med järnbitar i ett mönster, mellanrummen fylls med tex. järnspån och nickelstänger som ger ett ljusare

Intresserade åhörare lyssnar på Ulf Brandt när han pratar om pauting

Pauting Nästa station blev pauting med Ulf Brandt. Ulf pautar på ett lite annorlunda sätt. Istället för att ”ﬂytta” läder från sidorna, lyfter han det inifrån slidan! Lägger till ett par mm när han skär ut, syr

mönster. Jag säger som Jonny W Nilsson sa, när han varit hos Mattias och pryat: ”Hädanefter ska jag aldrig pruta på ett knivblad!” Nej, ingen tyckte efter detta att ett blad är dyrt! Reportage i kommande nr.

KNIVMAKAREN NR 4 2006

den amerikanska marknaden, där han är ett stort namn, och hans knivar säljs på några minuter till fantastiska priser! Trots att han är så stor, kanske tex. den främsta fällknivsmakaren i världen, så är han en vanlig, jordnära människa. Reportage i KM nr 2, 2006.

Kent lärde oss ta bättre knivbilder

Fotografering Kent Tunlind, en av sveriges duktigaste knivfotografer visade hur han tar sina bilder som vi ofta får se i KM. Vi ﬁck lära oss hur kameran ”tänker” och hur den ”ser”. Många köper en digitalkamera med 7 miljoner pixlar och slänger bort 5 miljoner genom att ställa in den på ”Economy”, och funderar varför bilderna blir så dåliga. Visst, vi gjorde nog dom ﬂesta fel som han sa, men efter denna föreläsning ska dom nog bli bättre. Reportage i kommande nr.

så fredagskvällen slutade med mycket knivsnack i glada vänners sällskap. Lördag morgon var jag uppe tidigt, ivrig att fortsätta graverandet. Vi fick jobba med runda former och flätmönster. Jonny gav oss massor med idéer och mönster att träna på. Alla mönster kunde vi inte hinna med under kursen, men det gav oss material att öva på när vi kom hem igen. Söndag morgon efter frukost och ihoppackning bar det av till kurslokalen igen för ytterligare några timmars slöjdande innan det var dags för lunch och hemresa. Det var lite vemodigt att ta farv farväl av alla både nya och gamla vvänner efter en helt fantastisk helg. Tack Jonny fför en otroligt givande, inspirerande och intressant kurs, och tack alla som ordnat och fixat för f att få detta arrangemang att fungera. Jag llängtar redan till nä nästa gång. /Maria

Vad tyckte du om helgen?

Stefan Hermansson, Bålsta, en ung lovande knivmakare: Kul att träffa alla! Uppskattade karvsnitt med Anders Hedlund och pauting. Alla tips runt om kring. Intervjun med Kaj var intressant, höra hur det är i USA och se att han är en helt ”vanlig” människa!

Aldrig har väl ett medlemsmöte te i Svensk Knivf Knivfö Knivförening rening varit sså välbesökt som det på lördag em.!

Stig Dahlberg, var med och startade Knivmakare i Väst: Väldigt positivt! 1:a gången Svensk Knivförening gjort något för medlemmarna. Har besökt alla seminarier. Alla var bra och lärorika. Gett inspiration att våga! Fått träffa knivfolk! Gillade medlemsmötet om framtiden för Svensk Knivförening.

Jonny W Nilsson instruerar i horngravyrkursen Stig Åkerblom delar ut utmärkelsen till Kaj Embretsen

Ett uppskattat inslag lördag kväll var Staffan Pantzars intervju med Kaj Embretsen som blivit utnämnd till ”Förste Knivmästaren av Ärans Hus”. Titta på hans första kniv i KM nr 2, 2006, sidan 13, jag tror att din första kniv var minst lika bra! Det har hänt mycket fram tills idag då han säljer alla knivar på

Jag hann inte besöka horngravyrkursen, men jag bad Maria Sällström skriva ner sina intryck: Knivar, knivar, knivar! Ja, det är allt jag tänker på just nu. Och hur kommer det sig då, kanske du undrar? Jo, jag har varit i Gysinge på hongravyrkurs med Jonny W Nilsson. Vilken underbar helg det blev! Min helg började redan på fredag då kursen startade. Vi var 9 st deltagare, alla ivriga att få lära oss horngravyr av Jonny. Det första vi ﬁck börja med var att skära raka streck, och det kan jag tala om, är inte så lätt som det ser ut. Efter någon timme hade vi dock börjat på kläm på strecken och spånorna, och gick vidare till att skapa bårder och enkla slingor. Som den nybörjare jag är håll jag alldeles för hårt i hornbit och graverstål så det var riktigt skönt att få vila händerna när kvällen kom. Nu hade även seminariedeltagarna kommit

Franz Scherrer, Västerås, självlärd knivmakare: John Porter prövar på karvsnitt

Under söndagen ﬁck alla som ville, själva prova på de olika teknikerna, också detta ett uppskattat inslag.

Varit på alla föreläsningar vilka gett mycket! Speciellt scrimshaw visade att även jag kan prova på det! Även Anders Hedlunds karvsnitt, att våga! Har fått massor av tips och ideér.

Helgen gick alltför fort, och vi var nog alla överens om att nästa Knivmakarhelg, också den ska hållas här i Gysinge. Kniv-SM år 2007 går här i Gysinge den 28 och 29 juli. Jag tänker försöka pricka in min semester för att kunna åka hit. Gör det du också! Kaj Embretsen, en av världens främsta knivmakare, ﬁck ett välförtjänt pris

Owe Pettersson, Söderhamn, tävlar i liten skala: Mycket bra! Tror att jag nu ska kunna börja med gravyr. Många aha!-upplevelser! Ex pauting. Nu vet jag hur ”han” har gjort. Knycka ideér! Mingelkvällarna var otroliga! Fått väldigt många ideér...

KNIVMAKAREN NR 4 2006

KnivVeckan

Nordiskt Mästerska

Knivtävling:

Tävla i klas A&B: Bruks, Förﬁnad bruks, Helhorn och Halvhorn, Smycke, Fulltånge, Öppen klass, Fällknivar, Specialklass, Ungdomsklass och Damklass, Hantverksknivar. Jörgen Sundström, 1:a pris 2006 i Halvhornskniv klass A

Kniven:

Kniven ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas. Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Tävlingsbidragen: Väl märkta bidrag skickas per post eller lämnas in till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika senast 9 juli 2007, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 9 eller tisdag 10 juli.

2006 års 2:a pris i Förﬁnad brukskniv, klass A, Hans Svensson

Fri entré!

och fritt deltagande!

9 15 jul

Välkommen till KnivVeckan i Ludvika 2007!

Logi:

Ludvika Smedjebacken Turism tel 0240 - 860 50 Boka on-line på www.visitludvika.se

Hela detta uppslag är en annons från Ludvika Smedjebackens Turism för KnivVeckan i Ludv

n i Ludvika

ap i Knivhantverk

li 2007

vika 9 - 15 juli 2007. Bilderna från KnivVeckan 2006. Foto: Kent Tunlind . © Max BOB

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Jonny W Nilssons Hederspris: Det ﬁnaste priset i kniv-Sverige! Delas ut till den ﬁnaste kniven under KnivVeckan. Prissumma:

5.000:och äran!

2006 ﬁck Anders Hedlund priset.

Publikens pris: Var med och rösta fram publikens favorit år 2007!

Jan Kniv-Jocke Olssons 1:a pris i Smycke klass A 2006

Prisutdelning: Söndagen den 15 juli kl 14.00.

20.000:- i premier!

Två glada vinnare 2006. BrunoJohansson och Jan Jonsson

KNIVMAKAREN NR 4 2006

TEXT: PENTTI TURUNEN, FOTO: EIMER BOMAN

Knivkul 2006

Sverige – Finland landskamp 3:e ronden... ...kan vi ha som underrubrik till vår traditionella knivmässa i Gysinge år 2006. Mässan arrangerades för den 13:e gången så rutiner finns, och allting flöt som det skulle. Även vädret var med oss med solsken och milda vindar så det var gott om besökare och utställarna som var fler än någonsin verkade nöjda med försäljningen. Även annan slöjd än knivar bjöds ut, inslaget med kvalitets slöjd kommer vi att behålla, för även de som inte är knivfrälsta ska ha något intressant att titta på och handla av. Nytt inslag för själva mässan var Stockholms Knivklubbs rephuggartävling på söndagen, som bekant så hade Stockholmarna vernissage i Gamla Stan och där fanns inte utrymme för en sådan tävling och därför så flyttades tävlingen till Gysinge och Knivkul.

Gunolf Pålsson, Jaktkniv I:a premie

Johan Stenevad, Öppen klass I:a premie och bäst i klassen

Det traditionella samkvämet på lördagskvällen samlar mer och mer folk, i år var vi 66 stycken som åt god mat med diverse (egna) drycker och mycket allsång. Glädjande nog så är det ﬂer och ﬂer fruar (och karlar) som följer sin respektive till Gysingemässan och trivs jättebra med omgivningar och samvaron. Från Finland hade vi både ordföranden och sekreteraren för Finsk knivförening med fruar på besök.

Upplands Knivklubb tackar härmed såväl de tävlande, utställare, mässkommittén och alla de andra som arbetade för mässan, publiken samt Gysinge Wärdshus för bra samarbete och önskar alla välkomna till nästa års arrangemang. /Ordförande, Britt-Marie Fröjdhammar.

Mats Bjurman. III:e premie och Ljushuvud! -priset för framåtanda och utveckling.

Knivtävlingen, ja, det är för många det viktigaste och man kan ju inte tänka sig en knivmässa utan tävling. Som arrangör är man numera högst orolig om det kommer in knivar, eller rättare sagt hur många det kommer. Trenden har varit något nedåtgående av okänd anledning och man vet aldrig hur det går. Vi har dock klarat oss hyfsat, antalet har varit i stort sett detsamma de senaste åren och kvalitén har ökat märkbart. I år kom det in 81 knivbidrag samt 9 knivblad. Har inte våra smeder och bladtillverkare uppmärksammat den här möjligheten att få sin tillverkning bedömd likaväl som knivmakarna? Med andra ord, vi önskar framledes att flera bidrag flyter in, vår tävling är den enda i landet som har den möjligheten. Detsamma gäller även Jaktknivsklassen. Som alla känner till, så har vi ett premieringssystem vid bedömningen, vilket medför att flera bidrag med samma poängtal kan belönas med I:a, II:a och III:e premie, detta anser vi vara mer rättvist mot de tävlande. I Finnkampen tog Sverige hem segern ganska rejält men vi hoppas förstås att nästa gång (2008) återigen få ett starkt finskt inslag att tävla mot.

Jan Jonsson, Hornklass I:a premie och Best in Show

Mauri Heikkinen, Öppen klass I:a premie och Nordiska kulturpriset

Jan Bergstrand, TeamWork I:a premie och bäst i klassen

Jan Bergstrand, Bruksknivar I:a premie

KNIVMAKAREN NR 4 2006

��

Ny katalog ute nu! Katalogen får du gratis. Posta för portot 20 :- i ett kuvert och du får den hemskickad. Glöm inte att ange namn och adress. Skicka till: Jano Knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm

Fantastisk knivbok.

Här ﬁnns bla. våra duktiga knivmakare Roger Bergh och Conny Persson. Boken ﬁnns bara i en begränsad upplaga. ��

Nu 625:-

Tel: + 46(0)932-270 27, Fax: 46(0)932-27062, Mobil: 070-582 09 32, Mail: info@jano-knives.com, Hemsida: www.jano-knives.com

KNIVMAKAREN NR 4 2006

TEXT OCH FOTO: ANDERS HALLDE´N

Knivhistorisk resa i tid och rum Knivens resa från att ha varit en av våra viktigaste ägodelar till att blivit en styggelse och hur detta bland annat syns i våra museers redovisning av vårt kulturarv. Tiden Mikael Niemi skriver: ”Jag var omkring sex år gammal när jag fick min första kniv. Än i dag minns jag den stolthet jag kände, ansvaret, upplevelsen att bli stor. Gåvan omgavs av många regler och förmaningar. Jag fick lära mig att handskas med knivar, att vara försiktig och visa varsamhet både mot mig själv och andra levande varelser. Idag slår det mig att den upplevelsen delar jag förmodligen med mina förfäder långt bakåt till stenåldern. Den första kniven har säkert alltid varit ett tecken på att man började lämna barndomen, ett första litet kliv i den vuxenhet som väntar där framme. Men idag tycks den initiationsriten mer och mer försvinna. Vi vuxna har inte längre tid att lära våra söner och döttrar vad en kniv är. Kanske är det därför som kniven kan bli till ett vapen när man är femton år, man har aldrig fått någon introduktion.” Tänkvärda ord, eller hur? När min son fyllde 4 år,1980, så fick han sin första kniv, han har fortfarande kvar den och får en glimt i ögat när vi pratar om händelsen. Jag kommer själv ihåg med vilken glädje och stolthet jag bar min kniv när man lekte cowboys och indianer, täljde pilar, bågar, slangbellor.

Detta ledde till stor efterfrågan på duktiga bladsmeder och så småningom, från 1800-talets början, blev det början till industriell tillverkning av knivar. Rummet Onsdag morgon den 14 juni startade jag och några kamrater resan för att upptäcka kniven i vår historia. På resan deltog Acke ”kniven” Carlsson, Torsten ”TP” Pettersson och Leopold ”glasmästarn” Isaksson. Jag hade, genom ansökningar, fått ”vip-kort” till magasinen i Eskilstunas museum, Helsingfors Nationalmuseum och Kauhava Puukkomuseum. Eskilstuna Stadsmuseum. Stadsmuseet visar inget om sin fantastiska knivhistoria i sina basutställningar. Man tappar andan, varför gömmer man detta? Är knivhistoria något man vill glömma, något man skäms över? Eskilstunaknivar som är kända över hela världen! Till och med Pontus Holmbergs kända utställningstavla saknas. Vi blir välkomnade av museitekniker Kjell Sandberg och blir visade ner i magasinet med knivar. Här står på några bord, i prydliga trälådor, Arne Marmérs fina knivsamling, som museet köpte in vid hans bortgång. Samlingen består av 2500 knivar. Slidknivar och fickknivar är drygt 2 000 st. Två finare dolkar ur Arne Marmérs knivsamling

Vi frågar efter muséets egna samlingar och efter lite letande i gamla ritnings-skåp med plåtlådor hittar vi några Eskilstunaknivar, några här och några där.

Idag hänger jag aldrig på mej en kniv eftersom den alltid redan finns i bältet på mina vardagsbyxor. I midsommars bar jag till mina finbyxor en blank och fin tjuring, en resandekniv eller s.k. ”tattarkniv”. År 1988 kom lagen om förbud mot att bära kniv. Kniven fick nu i allmänhetens ögon en stämpel som enbart ett vapen, som något lågt och fult. Hur kunde det bli så fel? För hundra år sedan bar alla män och de flesta kvinnor alltid kniv. Kniven var en statussymbol och/eller ett nödvändigt redskap, man visade stolt vem man var genom sin fina och blanka kniv.

För mycket länge sedan kunde den vara det dyraste man ägde. Den användes till allt och var oumbärlig.

En liten del av Arne Marmérs knivsamling... Foto: Göran Gustafsson, Eskilstuna stadsmuseum

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Knivarna var inte av någon vidare kvalitet och jag såg inte att knivarna var föremålsregistrerade. Detta var en stor besvikelse. Det framgår klart, tycker jag, att det inte funnits någon ambition och målsättning att dokumentera ett stycke viktig industrihistoria. Det finns för närvarande inga planer på någon knivutställning. Om vi bortser från knivsamlingen, som var en besvikelse, så finns det mycket annat av fantastisk teknikhistoria att titta på, museet är väl värt ett besök. Ett digitaliseringsprojekt med föremålsdokumentation pågår med bland annat knivar. http://kulturarv.eskilstuna.se/sok foremal.html Har du Marmérs bok om Eskilstunaknivarna så kommer du att känna igen dem där. Nationalmuseum Vår resa gick vidare till Helsingfors och Nationalmuseet. Här märkte vi att det fanns en helt annan fokus och stolthet att visa upp sin knivhistoria. Kniven har en djup förankring i den finska folksjälen. Det berättas om hur de finska soldaterna, under andra världskriget, tog till bälteskniven som ett sista försvar. Det berättas om hur den finska ynglingen tog på sej det blanka knivbältet och hur kniven svängde och gnistrade så fint i dansen. Vi skulle träffa Risto Hakomäki, intendent och forskare som skulle visa oss samlingarna. Vi ställde dock inte stegen mot något magasin utan blev visade direkt in i Ristos stora tjänsterum. Där, över hela rummet låg kartonger med helt fantastiska knivar från 1600 – 1800-talet. Alla knivar var försedda med tydliga etiketter med nödvändig data. I samlingen finns c:a 500 knivar och c:a 100 st med tillhörande knivbälten i metall. Min och många knivsamlares våta dröm, Vöyrikniven med orginalbälte, fanns det flera stycken av, otroligt vackra knivar. Vöyri ligger lite utanför Kauhava. Arbetet med en omfattande knivutställning pågår, invigningen var den 5 oktober och avslut den 22 april 2007. Är du intresserad av historiska knivar? Missa inte detta. I Nationalmuseums basutställning finns däremot inte så mycket knivar, undantag är på avdelningen för samisk kultur. Jag saknade också knivar i deras dräktutställning, en vardagskniv på arbetskläderna och en finkniv på bröllopskläderna. Vår kontaktperson Risto har efteråt, på min förfrågan, informerat om att det efter utställningen kommer att

Anders och många knivsamlares våta dröm, Vöyrikniven, ca 200 år gammal!

kompletteras med knivar både i basutställning och till dräkterna. Efter Helsingfors körde vi 40 mil till Kauhava. Tack vare bra information av Riikka Hellman, ansvarig för knivfestivalen, var vi väl förberedda på vad vi skulle ...forts i nästa nummer. hålla utkik efter... anders@cultur.nu 21

KNIVMAKAREN NR 4 2006

rallarfesten 2006 TEXT OCH FOTO: KENT TUNLIND

Årets Lapplandskniv, Andreas Lundström

Kent visar hur man gör en specialknut.

”Nordligt möte” var temat för årets utställning och tävling… Vi vill skapa möten mellan våra tre olika kulturer i regionen och hade i år lyckats få med Sameslöjdstiftelsen Sami Duodji som valde att visa unga samiska slöjdare och konstnärer. Ett undertema var ”Inspiration Tornedalen” och den delen stod Hemslöjdföreningen för. Det här var nog återigen den bästa knivutställning vi gjort. Vi valde att inte visa lika många knivar i utställningen, utan visade dem bättre. Kirunaborna gav mest röster åt Andreas Lundströms kniv och den blev även av juryn utsedd till Årets Lapplandskniv, men kampen stod hård mellan den och Owe Wallins vinnarkniv i Förﬁnad bruks. Publiken hade också Michael Almqvists kniv från SM som favorit, den kan ni se på sid 4... Juha Vartiainen tog både andra och tredjepris i Praktknivsklassen och Gunolf Pålsson knep förstapriset i Bruksknivsklassen. Laszlo Balatonis knivar är alltid uppskattade och i tävlingen tog han andrapriset i Förﬁnad bruks. 22

2:a pris Praktkniv, Juha Vartiainen

KNIVMAKAREN NR 4 2006

1:a pris Brukskniv, Gunolf Pålsson

2:a pris Förﬁnad Brukskniv, Laszlo Balatoni

1:a pris Förﬁnad Brukskniv, Owe Wallin

3:e pris Förﬁnad Brukskniv, Gunolf Pålsson

Utställningskniv, Bengt-Olof Unga

Utställningskniv, Laszlo Balatoni, (hajskinn i slidan)

KNIVMAKAREN NR 4 2006

1:a premie klass Jaktknivar, Knivkul i Gysinge. Owe Wallin. Foto: Kent Tunlind

Detaljstudier av Owe Wallins kniv ovan.. Foto: Kent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Resultat Knivkul i Gysinge Bruksknivar: I:a premie och bäst i klassen, Gunolf Pålsson. I:a premie Jan Bergstrand. II:a premie Mauri Heikkinen och Urban Gustafsson. III:e premie Leif Eriksson och Hans Johansson. Förﬁnad bruks: Två I:a premier och bäst i klassen, Gunolf Pålsson. II:a premie Hans Johansson och Urban Gustafsson. III:e premie Juha Vartiainen, Antti Jaakkola, Pekka Tuominen och Jonas Adamsson. Öppen klass: I:a premie och bäst i klassen, Johan Stenevad. I:a premie Ulf Jansson. II:a premie Lasse Kenttä och Juha Vartiainen. III:e premie Ulf Jansson, Mauri Heikkinen och Mats Bjurman. Hornklass: I:a premie och bäst i klassen Jan Jonsson. II:a premie Eskil Andersson. Jaktknivar: I:a premie och bäst i klassen Aage Bergendal. I:a premie Owe Wallin, Gunolf Pålsson och Mauri Heikkinen. II:a premie Gunolf Pålsson. III:e premie

R TE

U TB

Resultat Rallarfesten

Markku Vilppola och Lasse Kenttä. TeamWork: I:a premie och bäst i klassen team Jan Bergstrand, Roger Berg och Roland Strömberg. II:a premie team Risto Mikkonen, Markku Vilppula, Pasi Jaakonaho och Teuvo Sorvari. III:e premie team Jan Engberg, Maihkel Eklund och Hag Hans Engstedt. Knivblad, stål: I:a premie Per Glerup. Två st II:a premier Steen Nielsen. II:a premie Pär Björkman. III:e premie Bo Helgesson. Knivblad, Damask: 2 st I:a premier Steen Nielsen. Best in Show priset tog Jan Jonsson. ”Ljushuvud” priset för framåtanda och utveckling till Mats Bjurman. Nordiska knivkulturpriset delades mellan Owe Wallin, Antti Jaakkola och Mauri Heikkinen.

Rallarfesten 2006: Brukskniv: 1 Gunolf Pålsson, Kungshamn 2 Tomas Oja, Tärendö 3 Urban Gustavsson, Trollhättan Förﬁnad Brukskniv: 1 Owe Wallin, Hudiksvall 2 Laszlo Balatoni, Uppsala

3 Gunolf Pålsson, Kungshamn Praktkniv: 1 Andreas Lundström, Kiruna 2 Juha Vartiainen, Garphyttan 3 Juha Vartiainen, Garphyttan Årets Lapplandskniv och Publikens pris: Andreas Lundström Kiruna

TIK

WWW.HELGESS.SE BALDERSNÄS KONSTSMEDJA KONSTSMIDE . KNIVBLAD . SLÖJDVERKTYG

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare

Ny katalog

Skicka 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen

Box 207 ○ 827 24 Ljusdal ○ 0651-163 80 ○ Fax 0651-76 73 70 www.nordellknives.com ○ nordell.knives@telia.com Öppettider: Vardagar 13.00-17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11 Ljusdal

KNIVMAKAREN NR 4 2006

TEXT OCH FOTO: MICHAEL ALMQVIST

Knivskolan del fyra Sista passet! -Slidan

Söndag eftermiddag: Kniven är nu färdig förutom den allra sista ﬁnputsningen. Den vill jag vänta med tills slidan också är helt klar. Plockar fram mallen och placerar den på mammutämnet jag skall använda. Ritar av och sågar ut någon mm utanför strecket.

Har nu två halvor som skall planslipas. Här gäller det att vara noggrann för att kunna få till en snygg limskarv. När detta var gjort var det tid för att beräkna hur djupt ner i slidan knivskaftet skulle gå. För djupt = den sitter för hårt och jag får problem med passformen. För högt = så kommer den att trilla ut för lätt. Valde att lägga övre kanten ca 3mm ovanför knivens bredaste punkt. Ritade därefter dit knivens konturer på bägge bitarna till slidan.

Med hjälp av en …”pinnmall”… tillverkar jag nu en pappersmall för att kunna få till rätt djup och form i urholkningen på slidbitarna. Kollar med vinkelhaken att min skivputs håller 90 grader och slipar därefter till hela biten så att den blir perfekt vinklad överallt.

Kollar sedan hur tjock kniven är på den tjockaste punkten av skaftet med ett skjutmått. Detta är viktigt för att jag skall kunna beräkna hur mycket jag kan slipa ner mammutbiten för att den skall räcka till. Lägger till 3 mm som jag beräknar att sågbladet och planslipningen kommer att ”äta upp” när jag skall kapa den till två bitar. Plus ytterligare några mm som reserv…

Jag trycker ner ”pinnmallen” snett över och exakt halvvägs över skaftet på den tänkta konturlinjen. Ritar av denna kontur till en bit papp och klipper ut den.

Viker till mallen i kanterna och placerar den därefter mot kanten med stöd av ”vingarna” och ritar dit konturen.

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Timmarna gick och tålamodet tröt och tog här en välbehövd ﬁkapaus.

Vila När jag kommit nästan ända ner behöver jag börja gröpa ut även för bladet. Det gör jag med den runda ”såg” fräsen.

Höll på att glömma att på den andra biten skulle mallen vändas åt motsatt håll.

Till slut är jag ändå klar och nästan nöjd med passformen. Testar att det fungerar genom att tejpa ihop slidan med en papperstape, stoppar i och tar ut kniven några gånger. Här ska den gå lite trögt, justerar det senare.

Urgröpningen Nu var det ”bara” att med hjälp av Dremelns grova sliptrissa börja gröpa ut. Var här försiktig och tog det riktigt lugnt, såg till att blyertsstrecken alltid fanns kvar. Mot slutet bytte jag till den lite ﬁnare sliptrissan.

Allt oftare lade jag dit en bit kalkerpapper mellan kniven och urgröpningen och gnuggade lite för att kunna se vart jag behövde slipa mer.

Markerade upp hela knivens kontur för att kunna se var jag skall placera de fyra nitarna som skall se till att limningen inte spricker upp vid lite påfrestning. Viktigt att de går fria mot knivbladet. Borrade därefter försiktigt upp nithålen efter det att jag limmat ihop bägge slidhalvorna mot varandra med epoxylim. Nu var det dags att tunna ner tjockleken på slidan till en lätt konisk form. Åter igen med viss försiktighet, så att jag inte riskerar att orsaka några värmesprickor. Ritar upp mina vanliga stödlinjer för avfasningen som jag sedan först följer slaviskt. Därefter kan jag mer på fri hand fullfölja hela avrundningen ner till slippapper 400. 27

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Borrar även ett 1,5 mm hål på ryggen av ”knoppen”, nedanför det tvärsgående hålet. Gör också en försänkning med en 3 mm borr drygt halvvägs ner i detta hål. Här skall en liten skruv ner för att skruvas fast i bakstycket på slidan. Det hålet borrar jag med en 1.3 mm borr som jag sedan gängar med en 1.5 mm gängtapp.

Nitningen När detta var avklarat var det dags att nita hela skapelsen. Försänkte först alla mynningshål runt om med en konisk fräs. Inte så mycket, men ändå synligt för blotta ögat. Kapar till silvertråden så att den bara sticker ut cirka en mm i båda ändarna.

Limmar dit knoppen och skruvar fast den. Nu är det slutputsning kvar på hela kniven och slidan. Det är nu som jag slutjusterar in passformen mellan kniv och slida. Rundar av alla vassa hörn och kanter på upphängaren och slidmynningen. Sist av allt tillverkar jag en liten knopp av överbliven ”guldmammut” som jag trär på den tvinnade renläderremmen som blir min upphängare. Polerar sedan upp alltihopa med Dialux vax. Kniven är nu klar och inte helt utan vemod lämnar jag nu ifrån mig den till vår kassör, så att det nu kan börja säljas lotter på den till förmån för Svensk Knivförening.

Därefter var det bara att försiktigt med nithammaren knacka ner silvret. Detta omväxlande på varje sida tills hela försänkningen på bägge sidorna dolts. Jag använder här ett skomakarstäd som stöd undertill vid all nitning. Putsar därefter ner nitarna tills de inte längre kan kännas med ﬁngret.

Upphängaren Planar ut en liten yta på baksidan där jag tänker placera fästet för upphängningsanordningen. En liten ”knopp” med ett fyra mm hål rakt igenom.

Tack och Hej! / Michael Almqvist, Lövånger

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Allt för knivslöjd... ...hittar du i vår 264-sidiga postorderkatalog! - knivblad - läder - horn - skaftämne - holkar och beslag

För dig som håller i knivkurser kan vi tipsa om

DAMASTEEL 2000 - talets damask Tål tuff användning inom friluftsliv och livsmedelhantering.

Kenneth Bengtsson

Knivskolan 1 och 2 Finns som både VHS och DVD

Skaparglädje på postorder!

Slöjd-Detaljer AB Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20

Beställ dygnet runt på www.slojd-detaljer.se

Johan Gustafsson

Tillverkar Mosaik Damask blad till försäljning igen! Priser från 2000 kr/st Ring eller maila för aktuella bilder.

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

Vill Du ha en skarp och hållbar egg? TORMEKs metod och system för slipning och bryning ger dina eggverktyg den allra ﬁnaste skärpa. Du kan snabbt repetera en tidigare slipning – verktyget arbetar på exakt samma sätt som tidigare. På maskinens läderbrynskiva poleras eggen till rakbladsskärpa.

TORMEK 2006

www.johanknives.com johanknives@telia.com +46 (0) 70 316 71 20

Besök www.tormek.com för mer information. För pris och beställning kontakta din lokala järn- och byggvaruhandlare. TORMEK AB Box 152 711 23 Lindesberg

Tel: 0581-147 90 Fax: 0581-109 30 e-post: mail@tormek.se

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Bandsågblad Behöver du allroundblad eller specialblad? t ex  Tandspetshärdade sågblad för trä och mjuka metaller  Bimetallblad för metaller  Tungstensblad för mammutbete och liknande material Vi ger gärna goda råd om vilket sågblad du skall använda.

Pantzars Sågblad HB Staffan Pantzar 036-17 62 31 kvällstid 0768 - 06 62 15 staffan.pantzar@swipnet.se

ANDREAS ÄDELTRÄ KNIVÄMNEN TILL SALU, FINNS DE FLESTA TRÄSLAG MAN KAN ÖNSKA SIG... hemsida http://home.swipnet.se/knivmaterial eller ring tel.nr 0480-20323 alt. 0733-095641.

Gulls Hemslöjd ”Särna-Ove” fortsätter sin försäljning av

Sveriges finaste trävirke! ...via web, telefon, mässor och i vår lilla butik.

Välkommen med din order!

ETSNINGSAPPARAT

säljes för halva nypriset el. högstbjudande. Marie, tel 0611-404 28 eller 070-313 95 17

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

KNIVMAKAREN NR 4 2006

Storleken har betydelse. Ditt Pucko...

an säger ibland att ”Storleken har ingen betydelse”. Men säg det till en amerikan så får Du nog höra annat!

I våras när jag för första gången i mitt liv var till USA och besökte knivmässan i Atlanta, blev detta till en sanning även för mig på ett högst påtagligt sätt.

Att många amerikaner är rätt ”stora” vet vi nog alla. Att de dessutom är rätt ”stora i käften” kanske inte heller är helt obekant. Detta gäller också bilarna, vägarna, husen, hotellen, matportionerna mm. Mässhallen var jättestor. Över 600 bord med olika kniv- och materialförsäljare ﬁck plats och ändå gick det tydligen att öppna upp ytterligare en vägg för att kunna klämma in 100 bord till. Hur var det då med knivarna? Visst fanns det alla möjliga storlekar på den fronten, men det var tveklöst så att det var de största knivarna, både på mässan och på mitt bord, som ﬁck den största uppmärksamheten. Men då och då var det ändå någon som stannade till och tittade på mina mindre knivar, men i Sverige normalstora bruksknivar, med blad på cirka 7–8 cm. Det var då som jag började bli riktigt konfunderad…

För när de lyft upp dem, granskat dem en liten stund, tittade de på mig och sade med ett hånfullt leende ( som jag upp-fattade det då ) PUCKO! Jag vet inte hur det är där Ni bor, men där jag kommer ifrån betyder det typ, ”pundhuvud”, ”idiot” eller något liknande. När detta omnämnande skedde första gången tänkte jag inte så mycket på det. Hade väl något med storleken att göra misstänkte jag. Men efter fjärde, femte gången tänkte jag att OK, alla kan väl inte tycka om mig och min stil och vill dom kalla mig ett pucko, så får dom väl göra det. Men inte var det riktigt bra för mitt självförtroende… Lite konstigt tyckte jag nog allt att det var. Någonstans längst där bak i skallen började jag ana en missuppfattning, som det så ofta kan bli när man samtalar med någon annan på ett främmande språk. Plötsligt så kom jag ihåg… Puukko… det ﬁnska ordet för kniv och tillika ett uttryck som man i USA använder för våra skandinaviska knivar! Genast kändes det mycket bättre, men någonstans där inne kände jag mig ändå som ett riktigt ”pucko” efter det missförståndet! Men kanske är det ändå så som vissa påstår, att vi som håller på med knivmakeri är ena riktiga ”puckon” allihopa …

Ett hörn av mässhallen

Nya tävlingsbestämmelser Tävlingskommittén har under året som gått arbetat fram ett förslag om hur knivtävlingsverksamheten i Sverige bör se ut från och med tävlingssäsongen 2008. Förslaget ﬁnns nu utlagt på vår hemsida, www.svenskkniv.se Synpunkter och funderingar är välkomna, både från enskilda medlemmar och medlemsföreningar och kan skickas till kommitténs ordförande: Michael Almqvist, Kungsvägen 54, 930 10 Lövånger

Michael Almqvist Lövånger

Nästa nummer utkommer 16 mars 2007

Knivmakar MEDLEMS

TIDNIN

G FÖR SVENSK

KNIVFÖR

ENING

en NR 1 2007

Sista inlämningsdag för material samt bokning av annonser är 1 februari 2007.

Returadress: KNIVMAKAREN NR 4 2006 Bruksvägen 6 826 62 Norrala

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

Gysinge Bruk 2007-07-28/29 Foto: Britt-Marie Fröjdhammar

Inbjudan till 2007 års Svenska Mästerskap Tävlingen arrangeras i samband med Kniv-kul i Gysinge lördagen den 28 juli och söndagen den 29 juli 2007 Tävlingsklasser: Enkel brukskniv, Förfinad brukskniv, Praktknivar/smyckeknivar bälte, Smyckeknivar, ej bälte, Halvhornskniv, Helhornskniv, Specialklass, Öppen klass, Fällkniv, Teamwork, Knivar av fulltångetyp, Damklass, Ungdomsklass. Deltagande i Svenska mästerskapet kostar 100 kr per deltagare oavsett antal knivar. Ungdomsklassen gratis. Avgiften betalas till PlusGiro 8391406-9 Stockholms knivförening. Du är välkommen att före fredagen den 13 juli 2007 sända in dina tävlingsbidrag till: Lars Kock Jalvemyr, Västerlånggatan 47, 111 29 Stockholm. Tävlingsbidragen märks med ”Kniv-SM” på emballaget. Svenska Knivmästerskapet är ett arrangemang där Upplands knivklubb och Stockholms knivförening samarbetar. Uppland arbetar med arrangemanget i Gysinge, Stockholm arbetar med tävlings- och domarfrågan. Tävlingsbestämmelser samt övrig information finns på nedanstående hemsidor.

www.medlem.spray.se/uppknivklubb Britt-Marie Fröjdhammar tel. 0224-96055 knifegirl55@hotmail.com

www.stockholmskniv.nu Lars Blänning Tel. 0176-41873 lars.blanning@telia.com