Knivmakaren 4-2007 by Södra Lid

Knivmakaren ni k Medlemstidning för Svensk Knivförening

Knivskolan

med Juha! Sista delen

Intarsia med

Pentti Turunen!

2008 ett nytt tävlingsår!

Bilaga med dom nya reglerna

Mysteriet med Kung Oskar II:s jaktkniv!

nr 4 2007

Innehåll nr 4 2007

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Läs den spännande berättelsen:

Mysteriet med Kung Oskar II:s borttappade jaktkniv

Siljansbygdens Dalarnas Knivförening Knivklubb Martin Hed c/o Sven-Erik Lannergård c/o Trollskurnv. 29 Prästgården 795 70 Vikarbyn 780 53 Nås Tel: 070-868 51 61 Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 070-553 67 80 Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Grundsunda Knivgille Varuträsk 54 c/o Bengt-Olof Tallroth 93198 Skellefteå Bastuvägen 7 890 35 Husum Smålands Tel: 0663 - 103 76 knivmakare c/o Jörgen Eklund Hälsinge Åsvägen 6 Knivförening 590 90 Ankarsrum c/o Reimond Dempwolf Mobil: 070-529 46 98 Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Stockholms knivförening Knivmakare i väst c/o Lars Norling c/o Stig Dahlberg Blomsterkungsv. 357 Fågelstensvägen 218 165 77 Hässelby 437 40 Lindome Tel: 08 - 381424 Tel: 031 - 99 13 29 Mobil: 070-239 91 35

Övriga knivklubbar

10 Ledare Hallååååååååå..?

Medlemsmöte i S-hamn Du ångrar om du inte läser det!

Kniven i sången... Ola Grudin skriver om Tollekniven

Gravyrkurs i Kinna med Master Engraver Sam Alfano

Pentti Turunen Se hans fantastiska intarsia

Knivskolan - del 4 Juha gör klart kniven och slidan

Lundabygdens Knivgille Ny knivförening bildad i skåne

2008 ett nytt tävlingsår med helt nya tävlingsbestämmelser

Vilka tokdårar! Kåseri av Michael Almqvist

Framsida Juha Vartiainens Förﬁnade Brukskniv från årets Knivskola.

Mellanbygdens Knivgille c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 930 10 Lövånger Tel: 0913 - 100 72

3 5 6 8

21 26 31

Söderhamns Knivgille c/o Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar, Delbo, 744 92 Huddungeby Tel: 0224 - 960 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Foto: Bob Tunlind

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Hallååååååååå..? ..?

Knivmakar karen kar aren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING

ar ärr alla synpunkterna som kan fförbättra vår verksamhet, var är alla tyckarna som formulerar kloka och konstruktiva idéer ute i verkstan? Varf Varför fförsvinner idéerna eller kritiken på vägen in till stugvärmen, rmen, ibland fför alltid eller i bästa sta fall fför att dyka upp vid någon sen kvällsdiskussion med likasinnade?

STYRELSE: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: SEKRETERARE: LEDAMOT:

Lars Billström, Mölndal Michael Almqvist, Lövånger Torsten Häller, Lysekil Kent Karlsson, Norrköping Britt-Marie Fröjdhammar, Huddunge by SUPPLEANTER: Per Brydolf, Ekerö Bengt-Elis Pettersson, Sävsjö Hans Wikst Wikström, Ö-vik Dick Gidlöf, Husum

Under det senaste halvåret har jag i än större utsträckning än n tidigare ffått information som börjar med ”när vi nu ändå talas vid så”… eller ”jag borde ha berättat det här tidigare”… Det har gällt allt från n hur vi borde ha fförändrat praktiska rutiner vid tävlingar, äävlingar, vlingar, vad som borde fföörnyats vid utbildningar, vad som borde in i Knivmakaren, vad som borde ut ur hemsidan osv.

REVISORER:

VALBEREDNING:

stig åkerblom, Norrala Jan Bergstrand, Ekerö Stig Sjunnesson, Vessigebro

Men det ärr framf framförallt det som fförs fram, tydligt och när det fortfarande är aktuellt, som gör det möjligt jligt att fförbättra! Är vi så fö f rsynta att vi alltid tänker ”inte skall väl jag” eller ”det är säkert någon annan som har tänkt på detta”?

SUPPLEANT:

Hugo Berg, Ludvika

Pröva att begå våld på din personlighet, skriv, maila eller ring någon i styrelsen som du har fförtroende fför och låt dina synpunkter komma fram! Jag kan bara garantera en sak: allt vad du fföreslårr kommer inte att genomf genomföras. Men bland en mängd idéer ﬁnns det alltid stora guldkorn - och dina guldkorn behövs, det är ute från verkligheten de skall komma, och den verkligheten ﬁnns hos dig, från Treriksröset till Falsterbo rev, eller hos våra utlandsboende medlemmar. Apropå guldkorn, så tror jag att det avstamp i domarutbildning som genomf rdes i Gysinge i början av oktober kommer att visa sig vara ett genomfö riktigt sådant. Ett imponerande arbete av en kompetent arbetsgrupp har lagt grunden till den satsning som skall trygga att vi har fortsatt hög kvalitet på tävlings-bed ä ävlings-bed ömningar i landet. Jag är full av beundran! Och i denna positiva sinnesstämning mning ber jag att ffå önska alla en riktigt

odJ ul G od och ett

ott Nytt År! G ott Glöm inte att höra av dig!

NYA STADGAR Vid årsmötet 2007 i Gysinge samt vid medlemsmötet i juli samma år tillstyrktes styrelsens förslag till nya stadgar. Förslaget ﬁnns utlagt på hemsidan och går även att beställa från sekreteraren Kent Karlsson, telefon 070-225 20 19. Styrelsen

Är det någon som har tips på arkivutrymme? Svensk Knivf Knivförening har en del dokumentation som skulle behöva samlas i ett lämpligt utrymme. Det rör sig om ca två hyllmeter A4 och kravet är att utrymmet är någorlunda brandsäkrat och gärna i storstads-mellanstorstadsområde, samt helst kan disponeras under ﬂera år. Är det någon gon som har fförslag på lämpligt utrymme till en blygsam kostnad så kontakta Lars Billström, Tel. 031–201300 billstrom.lars.e@telia.com billstrom.lars.e@telia.com, om.lars.e@telia.com,

SUPPLEANT:

Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm Urmas Prööm, Bromma

ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström Krokslättsgatan 37, 431 67 Mölndal Krokslätts Tel: 031-20 13 00 E-post: billstrom.lars.e@telia.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Lars Norling Tel: 08-381424 eller 070-2399135 070E-post: la.norling@telia.com Thomas Löfgren Tel: 0381-135 73 eller 070-697 74 05 E-post: lofgrenknives@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Torsten Häller Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 ANNONSKOSTNADER: Tag kontakt med Hans Wikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2 Kostnadsfri utlandsbetalning: IBAN kontonr: SE258000083683903194855 (24 tecken) SE2580000836839031948558 Bankens BIC/SWIFT-adress: SWEDSESS TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då ﬂera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Telefontiderna som gäller är: Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Torsten Häller 0523-132 38 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 031-20 13 00 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Tommy Marklund 1:a pris Helhorn klass A Ludvika 2007. Blad av Ivan Lindeborg. Foto: Bob Tunlind

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Medlemsmöte i Söderhamn

Från vänster: Mats Holmberg, Stefan Held Heldt, Owe Pettersson, Rolf Bäcklin, Roger Frisk, Jan Persson, Johnny Axling, samt Håkan Elffors-Johansson. Foto: stig åkerblom

För den läsare som tror att det här blir en vanlig medlemsmötesrapport som man struntar i att läsa säger jag bara: gö göörr inte det! Söderhamns Knivgille hade den 17 oktober ett medlemsmöte på kommunens nya ”Drömverkstad”, ett projekt som ingår i Söderhamns satsning på att bli en bra ungdomskommun. Därfö rf r kommer det att satsas 26 milrfö joner!!! under en treårsperiod på ungdomsverksamhet där Drömverkstan är en bit som ska ta upp de skapande verksamheterna både som samarbete mot skolorna och som kvällsaktivitet. Vår egen Stefan Heldt har en anställning där och bedriver kursverksamhet två kvällar i veckan fförutom dagverksamheterna. Vårr fförening kommer att fförlägga våra pysselkvällar hit så småningom eftersom det bl.a. finns en väl utrustad slöjdsal att tillgå. Nu tillbaka till själva mötet som bara hade en punkt på dagordningen: Hur ffööörnyar rnyar vi knivt knivtä ävlingen till 2008? Svaret var inte helt entydigt men efter diskussion så enades vi om att göra en knivtävling äävling med ett tydligt tema och temat fför 2008 blir Jakt och Fiske. Det kommer att innebära ra dels att vi kommer att fförsöka knyta olika f reningar och handlare med jakt- eller fiskeinriktning fö till mässan, som givetvis ääven kommer att visa annat hantverk än knivslöjd, men tyngdpunkten skall alltså ligga mot jakt och fiske med fförhoppning om en del ”prova-på-verksamhet”.

För att ytterligare spänna bågen gen kommer vi att fförutom de ordinarie tävlingsklasserna ä ävlingsklasserna ääven att ha en kombinerad jakt- och fiskeknivsklass att tävla äävla i. Mer om bedömningskriterierna kommer att finnas tillgängligt på nätet efter nyår men gemensamt kommer att bli bedömningskriterier som stålkvalitet, användarvänlighet, säkerhet och hygien som tunga poster. Vi hoppas härmed locka nya och gamla knivmakare att sända bidrag rätt tt fförutsättningslöst bara dom uppfyller ovanstående kriterier. När blir tävlingshelgen äävlingshelgen då?, undrar säkert den ivrige knivmakare som redan i meningen: jakt- och fiskeknivsklass, började att iordningställa en kniv (och som ännu inte köpt pt Svensk Knivf Knivförenings almanacka fför 2008 där alla tävlingar äävlingar finns inlagda.) Jo, eftersom Kniv-SM i Sävsj ä ö gårr av stapeln fförsta ävsj helgen i Maj där Söderhamnstävlingen äävlingen legat tidigare år, så kommer Knivdagarna i Söderhamn att gå av stapeln den 31/5 och 1/6 istället, alltså en månad senare. Utf rlig annons kommer i Knivmakaren nr 1/2008, men Utfö starta slöjdandet jdandet fför hela tävlingss ä ävlingss äsongen songen redan nu, fför alla vet ju hur fort tiden går, eller hur? Visst var det bra att Du inte hoppade över den här medlemsmötesrapporten!? Mats Holmberg, Sö Sööderhamns derhamns Knivgille

Svensk Knivförening vill tacka Per Brydolf och Jan Bergstrand som ekonomiskt stöttar domarutbildningen.

Tack! 5

KNIVMAKAREN NR 4 2007

TEXT: OLA GRUDIN

Kniven i sången, musiken och poesin

Tollekniven

Eg er ikkje redd nokon mann ppå jorda, og ststøøødt dt ggååårr eg trygg for mitt liv. Eg byggar mi makt ppåå ein kniv i fr fråå Mora, eit vvååådeleg deleg beist av ein kniv. Skinande blank bak ppåå buksa mi heng han, nyslipt og lett å nå n, ferdig til bruk nnååårr i naud eg treng han, og det er nok ofte-tidt ppåå. Eg minnast eingong eg kom ut for ein tater, ein halvfull og brautande lurk, som oste av øøll som eit rykande krater, og bante og svor som ein turk. Han treiv meg i strupen og skalla og klora, til stiv under greipet eg seig. Men straks eg slapp ppåå han med kniven fr fråå Mora, vart tateren mjuk som ein deig.

Jakob Sande (1906 - 1967). Fotot erhållet av Tuva Ø Østvedt, Det Norske Samlaget Morakniv från 1920-talet. Foto: Ola Grudin

Og slik gjekk det presten vvååårr og her um dagen, han tok meg i kristeleg tukt. Med augo som sylar han treiv meg i kraven, og vilde meg synda ffåå bukt. Og orda han kom med var steinande sterke, men straks han vart kniven min var, vart presten so sm smøøørande rande blid som ein lerke, og sa eg var sp spøøøkje kje til kar. Gud hjelpe den mann som med meinferd i sinnet, kjem kniven fr fråå Mora for nnæær, ær, for han skal bli rispa so suligt i skinnet, at merke for livstid han ffæær. ær. Eg ststååårr her eg stend og tarv ikkje ﬁra, um sså eg er mindre til kar, for kniven er kvass og sitt laust i slira, og handa som treiv han er snar.

På jakt efter Svensk Knivföreningss själ... På frågan: ”Vad vill du vi ska skriva om i Knivmakaren?”, svarade en av våra trogna läsare att han skulle vilja att vi fångade Svensk Knivförenings själ. Vad är SvKnf:s själ? Hur får vi in den i vår tidning? Vi frågade några välkända knivmakare vad dom tyckte, och vad som är vitsen med SvKnf. Vad tycker du? Läs, och fundera sedan på vad du skulle svara. Hör gärna av dig till Knivmakarens redaktion med dina synpunkter.

Anders Hedlund, Brastad. Gemenskapen! Att kunna umgås, på mässor och träffar. Att utbyta kunskap och lära av varandra. Att inte behålla sina kunskaper för sig själv utan att dela med sig.

Thomas Löfgren, Det som är bra för svenskt knivmakeri, från brukskniv till samlarknivar. SvKnf är ett redskap och en möjlighet att utveckla svenskt knivmakeri och att vidga vyerna.

Michael Almqvist, Lövånger. Viljan att dela med sig av dom kunskaper man har. I Knivmakaren syns den i Tips & Trix och i Knivskolan, där duktiga knivmakare delar med sig av sina kunskaper.

KNIVMAKAREN NR 4 2007

är och där kan man stöta på knivar som tillbehör i svenska schlagers och visor. I Hasse Alfredssons ”Blommig Falukorv” och andra visor fför barn från 1974 finns en låt där man byter grejer. En sak som byts bort är exempelvis en Morakniv mot en rostig spik, en rostig spik mot en Morakniv osv. I Ulf Peder Olrogs Sjörövarhambo från 1947 sätter sjörövaren en kniv emellan tänderna och ger ut sig på dans ”nånstans”. Men om man vill hitta mer fullödiga exempel på kniven i dikten och visan ffår man bekväma sig att gå över kölen till vårt västra grannland Norge. I Jakob Sandes dikt ”Tollekniven” (svenska Täljkniven, gammalnorsk Tolgaknifur) som ingår i diktsamlingen ”Storm fra Vest” från 1931 har Morakniven en mycket central plats. Jakob Sande (1906-1967) var en norsk fförfattare och vissångare från Dale i Sunnfjord. Det är huvudorten i Fjalers kommun i Sogn och Fjordarnes fylke på Vestlandet. Om den i Sverige mer kände Alf Pröjsen var det norska Östlandets visdiktare så betraktas Jakob Sande som Vestlandets. Naturligt med en dikt om en täljkniv Det finns flera påtagliga skillnader mellan norsk och svensk litteratur. I Sverige har den s k arbetarlitteraturen kommit att spela en så viktig roll. Många nga fförfattare finns inom denna genre ääven om det inte var så många som verkligen kom från en i verklig mening proletär miljö. I Norge har bygden och allmogemiljön, jorden, skogen och havet haft en mer central betydelse i litteraturen. I denna litterära miljö, ofta med sådan must och kraft i språket, är det därfö rf r ganska naturligt att det finns dikt rfö som kretsar kring en täljkniv. Enligt norsk litteraturhistoria så växlar ääxlar Jakob Sandes dikt mellan burlesk och grotesk humor till mycket känsloladdade dikter. Jakob Sande, välkänd i Norge Han hade en stark dragning till havet och sjömanslivet. Efter kandidatexamen drog han till sjöss. Så småningom fick han arbete som lektor vid ett gymnasium i Oslo. Han är fortfarande välkänd i Norge. Det Norske Samlaget, ett bokf bokförlag med syfte att utge böcker på nynorsk, har

fortfarande ”Sjömannen Jakob Sande, brev och dikter” i sin boklåda. Nynorskan är det gamla norska språket Allmänhetens nhetens och myndigheternas fförhållande till språket är också annorlunda i Norge än i Sverige. Norge har en större rre acceptans fför dialekter eller mål än i Sverige. På de norska radiostationerna har hallåmännen alltid kunnat få tala sitt eget mål. Det ärr fförst nu som man i svenska P1 kan ffå höra en hallåkvinna som talar omisskännlig finlands-svenska. Norge har t o m två officiella språk. Det ena är det dominerande riksmålet eller bokmålet vars skriftspråk är starkt påverkat ååverkat av det danska språket. Därutöver ver har vi nynorskan. Nynorska tillkom fför att återupprätta det gamla norska språket. Detta skriftspråk blev ”skapat” vid mitten av 1800-talet som en rekonstruktion av de dialekter som främst talades i de västnorska områdena. Läs högt och njut av hans friska språk Jakob Sande skrev på nynorsk. Läs högt och njut av hans friska språk i dikten om täljkniven, tollekniven. Här står diftongerna som spön i backen. Här berättas om den bondske ”värstingen”, som bygger sin maktställning på en kniv från Mora. I denna genomnorska dikt har således en svensktillverkad kniv en stor betydelse. Detta om något visar väl vilken stark position som den fabrikstillverkade brukskniven från Mora länge haft i de nordiska länderna. Sen hör det också till saken att norrmännen i gemen vet mycket mer om Sverige än om svenskarna vet om Norge. Jag tycker att den svenska bildningsnivån om våra grannländer i dag är i det närmaste katastrofal. Jag är heller inte säker på att alla läsare av Knivmakaren besökt den fina utställningen om den norska knivmakartraditionen som finns i det Norska Skogsmuseet i Elverum? Ett besök i Elverum kan varmt rekommenderas. Tänk om vi kunde visa vår svenska knivmakartradition, i något av våra svenska läns- eller fackmuseer, på samma sätt som norrmännen kan visa sin i Norska Skogsmuseet. ola_grudin@yahoo.com

Samhörighet och gemen-

Owe Wallin, Hudiksvall. Att utveckla kniven! Förr satt man ensam i varje stuga och gjorde knivar. Vi behövde samla in dem. Nu ﬁnns dom i klubbarna och lär ut. Att bevara vårt svenska hantverk.

Kent Tunlind, Kiruna. Samhörighet och gemenskap! Att träffa och lära känna nya människor. Fick sitta bredvid KnivJocke en hel dag och sy en slida! Owe Wallin är likadan, alltid villig att lära ut.

Boel Rödin, Ö-vik ﬁck låna Kents kamera under SM i Gysinge för att fota SvKnf:s själ. Det här är en av alla bilder hon tog. Ulf Brandt visar Kent och Mats hur han gör med en speciell detalj...

skap är ord som kommer igen, liksom viljan att dela med sig av sina kunskaper, som man kanske i sin tur fått från någon annan som visat denna vilja. Vi har ett kulturarv som vi ska lämna efter oss. Hur bra är vi på att förvalta detta? Ett exempel: Jon Paulsson Fankki, kallas också ”sameslöjdens gudfader”, hans knivar säljs för 60.000:-, men det ﬁnns nästan ingenting dokumenterat om honom. Som tur är, har han lämnat efter sig sitt slöjdarv till söner och sön-söner. Hur många duktiga knivmakare har inte försvunnit utan att vi vet något om dem? Här fyller SvKnf en viktig roll i att sprida och bevara dessa kunskaper. Med din hjälp!?

KNIVMAKAREN NR 4 2007

TEXT: ULLA EKLUND, FOTO: MAIHKEL EKLUND

Gravyrkurs i Kinna Tidigt i September samlades 9 förväntansfulla elever från Sverige och Norge till en veckas gravyrutbildning i Kinna. En del hade provat att gravera tidigare, för andra var det premiär. Lokalen var specialutrustad med förnämliga arbetsplatser, med all utrustning som behövdes, åt var och en, och läraren var en av de bästa gravörerna i världen! Nu kunde det inte misslyckas med ambitionerna att lära sig gravyrens sköna konst! Master Engraver Sam Alfano från USA åker runt i hela världen för att lära ut detta hantverk. Han visade i mikroskop hur en gravyr kunde se ut och hur man gjorde, sedan när alla skulle prova själv, kom tanken smygande att man aldrig klarar av att göra detta! Efter första dagen fanns det nog några som var beredda att strunta i det här och åka hem. ”Det går aldrig!!!” var ord som yttrades då. Men när man fått en natts välbehövlig och stärkande sömn kändes allt lättare, alla kom till dag 2!

Master Engraver Sam Alfano från USA

Efter fem långa arbetsdagar, som bara ﬂög iväg, var alla nöjda med resultatet av utbildningen. Rom byggdes inte heller på en dag! Väl medveten om att en ny längtan hade väckts, längtan efter lika bra verktyg och en lika bra arbetsplats hemma! Men den diskussionen förs inom hemmets fyra väggar! Koncentration på hög nivå

Man kan alltid börja med att planera för att delta i nästa års kurs, som kommer att hållas i Kinna under hösten 2008. Om du är intresserad kan du kolla närmare detaljer hos www.spotoneducation.com

Från vänster: Magnus Jensen, arrangör, Pål Kasnes, Lars Reinhardt, Sam Alfano, Jan Ove JANO Andersson och Anders Hedlund. På knä: Michael Karlsson, Maihkel Eklund, Per Öhrn Ulla: ulla@art-knives.com Maihkel: info@art-knives.com

��

KNIVMAKAREN NR 4 2007

TEXT & FOTO: ULF BRISING

Mysteriet med Kung Oscar II:s borttappade jaktkniv Denna spännande berättelse började med en artikel i Sydsvenska Dagbladet fför en del år sedan. Den handlade om Kung Oskar II:s telemarkskniv, som han tappade under jakt i telemarkskniv Krokskogen strax norr om Oslo i Norge, och om en auktionslåda i Skåne 140 år senare. Jag tyckte detta vore en lämplig artikel i Knivmakaren så jag kontaktade Bob Tunlind som fförsökte forska fram tillstånd att klippa artikeln. Jodå, det ﬁck vi, om vi ﬁck tillstånd av journalisten som skrivit den. Det var lättare sagt än n gjort att hitta henne, trots att vi fförsökt till och från i snart ett år… Då vi nyligen bildat en ny knivf knivförening fför Skåneregionen här i Dalby, Lundabygdens Knivgille, (se separat notis på sid 21) skrevs det lite i Sydsvenskan om detta. Kurt Carlsson från Höör läste om Knivgillet och ringde mig om denna intressanta kniv.

han ropade in fför 96 kronor, ha funnit denna telemarkskniv. Det har tagit Kurt flera semesterresor till Norge med idogt letande och att uppsöka framstående knivkännare. Första gången år 2002 till R Röros till Steinar Folde från Glåmos, av vilken Kurt senare fick en fin kniv med björnhuvud. Det var Steinar som talade om vad en jaktkniv med smellup var fför något och som sa att Kurts kniv var tillverkad

Ett riktigt detektivarbete Vi bestämde ett möte och jag tog kameran med mig. Det blev en högintressant eftermiddag att lyssna på Kurt Carlssons detektivarbete fför att ﬁnna varifrån telemarkskniven kom. Pusselbitarna fförefaller stämma bra ihop och på kuppen har Kurt träffat många duktiga knivmakare i Norge, t.o.m. så att han nu blivit en knivsamlare och utryckt önskemål om att bli medlem i Svensk Knivf rening. Knivfö Kurt är en sökare och duktig fjällvandrare som haft turen att i en auktionslåda efter ett dödsbo i hemtrakten år 2001 här i Skåne, som

i buxbomträ och minst 100 år gammal. Det ledde till ett besök i Tröndelags Museum i Trondheim, därr det vid tillf tillfället fanns en sommarutställning med kungaknivar. Kurt träffade knivmakaren Knut Fjeldsø, som identiﬁerade att kniven hade ett Gallus-blad. Traugot Moritz Gallus, som kom till Norge omkr. 1845 från Tyskland och som tillverkade ﬁna kirurgiska knivar och instrument på mitten av 1800-talet, umgicks omkring år 1870 i den svenske kungens jaktkrets i Norge.

Kniven var från 1860 - 1880-talet En god vän i Lom rådde sedan Kurt att uppsöka träsnidaren och knivmakaren Åsbjørn Øjberg, som också fastställde att kniven var från n 1860-1880-tal och att det tagit minst 150-200 timmar att göra ra trä träsnideriet i slidan

KNIVMAKAREN NR 4 2007

och att det borde vara telemarkaren Borgar Borgarsson som gjort kniven. Vidare ssökarbete kunde sedan inte fortsätta tta fförr rrän sommaren 2003 d då man i familjen bestämt mt att bl.a. uppsöka Brattgården rden i BjölBj stad, med anor från n 12001300-tal eller ännu äldre. ldre. Genom foton och e-mail till ett antal museer ﬁck Kurt kontakt med Norsk Folkemuseum, Bygdö,, Oslo och senare Skogsmuseet i Elverum, därr sjefskonservator Magne Rugsveen skrev och berättade ttade om T M Gallus, Svenskekongens jaktlag på p Krokskogen norr om Oslo och B. Borgarsson med mera. Magne Rugsveen visste bl.a. att Gallus hade varit med i Kungens jaktlag. Med detta i ryggen kunde Kurt och familj åka till Norge igen sommaren 2003 fför att fförsöka forska vidare om sin kniv, nu med blodad tand.

Kurt Carlsson från Höör, ägare till en riktig raritet och som nu blivit en knivsamlare. Några av hans knivar syns här nedan...

I häftet hittade han en bild Bl.a. besökte han Bruslettos Knivfabrik och inhandlade där en Fritjof Nansen-kniv, som han tyckte var fin. Nu hade knivsamlandet börjat rjat ta fart och intresset fför knivar hos Kurt hade stegrats ytterligare. I Rjukan träffade han en knivmakare, Sigmund Holte, som också ärr fförfattare, och fick hos honom prova på träsnideri med ett gott slutbetyg av Sigmund. I närheten rheten av Rauland bodde knivboksf knivboksförfattaren Øystein Kostveit, en kunnig och belevad man som också skulle hinna besökas och som senare ledde till en träff med konservator Finn Rönning vid Bö´s Museum vilken just då hade dåligt med tid och i stället skänkte ett 25 år gammalt häfte från Evje Bygdetun. I häftet som Kurt fick och läste direkt på kvällen, hittade han en bild från ett juvelskrin, som varit utställt i Paris 1867 och som B. Borgarsson vunnit guldplakett och 1:a pris med. På skrinet fanns säregna tecken som också fanns inskurna i knivslidan. Och det stod också vem som skrivit häftet, det var Ragnar Moen i Notodden.

Kniven av Steinar Folde med björnhuvud och riktiga björntänder

Vid besöket i Bruslettos Brus knivfabrik köpte Kurt denna Fritjof Nansenkniv

Det kunde bara inte vara sant Kurt ringde direkt påfö f ljande dag upp Moen som fö välkomnade honom till ett besök, men Moen trodde då inte det var en riktig telemarkskniv av B Borgarsson, sådana fanns bara inte... Vid besöket insågg Moen att han haft fel och han hjälpte till så att tidningen ”Telen” med journalisten Tveiten som p påå rekordtid kom fför ett stort reportage om den troliga kungakniven i n nämnda tidning den 12 juli 2003. Också Norges störste ”vildman” redaktören ren fför Norsk Knivf renings ”Knivbladet”, Øystein Køhn, har sett  Knivfö

Totenkniv med skaft i björknäver från början av 1900-talet

KNIVMAKAREN NR 4 2007

denna Oskar II:s vackra Telemarkskniv och som också ledde till ett reportage, nu i Norsk Knivf Knivförenings bok Knivbladet nr 22 av 2004.

En pusselbit fattas Efter denna knivforskargärning har Kurt Carlsson också f rsökt hitta den karbinhake, som borde ha blivit kvar fö i Kung Oskar II:s bälte, eftersom silverkransen med karbinhaken och en bit rem, som saknades, var ffäst i slidan med hornlim och som det kunde ses limrester ifrån. Kurt har kunnat jämfö mf ra med en liknande kniv mfö från den tiden, gjord av B Borgarsson, hur kniven borde sett ut i helt tillstånd. Det som idag syns upptill på slidan på fotot här intill är en provisoriskt monterad silverkrans med en lädersnodd. Kurt har vid några gra tillf tillfällen fförsökt f rmå tjänstemän vid Kungl. Livrustkammaren i Stockfö holm att leta fram nämnda silverkrans med karbinhake utan framgång. Silverkransen med karbinhaken är kanske vackert dekorerade, vem vet. Om det kommer till rätta kommer så klart Knivmakaren att visa detta. En fantastisk knivhistoria med många kända knivmän, norska namn och museer att kanske lägga på minnet om ni skall åka till Norge och titta på knivar till sommaren, en berättelse av en trogen Norgevän och numera både knivkännare och samlare. Knivmakaren tackar Kurt Carlsson från Höörr fför denna generositet.

FAKTA Oscar II, fö f dd 21 januari 1829, död 8 december 1907, kung av

Sverige från 1872, fram till unionsupplösningen 1905 ääven kung av Norge. En kung med intresse fför konst och poesi. Kungens valspråk ”Brödrafolkens väl” ﬁck ändras till ”Sveriges väl” efter unionsupplösningen. Oscar var från 1857 gift med Soﬁa av Nassau; de hade sönerna Gustav(V), Oscar, Carl och Eugen.

Gallus, omkring år 1845 kom Traugott Moritz Gallus från

Tyskland till Norge som lärling till instrumentmakaren Jean Mette fför att sedan starta egen verksamhet med knivblad vid sidan om instrumentmakandet. Han gifte in sig i en ﬁn Oslofamilj och blev god vän med Oscar II och ingick i unionskungens jaktlag som brukade jaga i Krokskogen utanf utanför Oslo.

Borger Borgarson, fö f ddes 1836 och blev tidigt intresserad

av träsnide. Kom som 17-åring till Oslo (dåvarande ååvarande Kristiania) som lärling rling hos knivmakaren Halvor Teigen. En av dom ffå som ﬁck den ﬁna titeln byknivmakare vilka låg mycket högre i rang än de vanliga bygdeknivmakarna som verkade på landsbygden. Med ett juvelskrin vann han fförstapris vid världsutställningen i Paris 1867.

Smellup, den vackert slipade taggningen på knivens ryggsida.

Ulf Brising, Dalby. Ordförande i Lundabygdens Knivgille. u.brising@telia.com

Kung Oskar II:s telemarkskniv snidad av Borger Borgarson och med blad av T M Gallus. Foto: Ulf Brising

Metallknoppen som pryder knivens skaft tyder på att det är en byknivmakare som tillverkat den, vilka stod högt i rang bland knivmakarna...

KNIVMAKAREN NR 4 2007

KnivVec Ludvi 7-13 juli 20

Hela detta uppslag är en annons från Ludvika Smedjebackens Turism för Knivveckan i Ludvika 7 - 13 juli 2008 . Foto: Bob Tunlind, från Knivveckan 2007 ©MaxBOB

ckan i ika 08

Knivtävling:

Tävla i klass A&B: Bruks, Förﬁnad bruks, Helhorn och Halvhorn, Smycke, Fulltånge, Öppen klass, Fällknivar, Specialklass, Ungdomsklass och Damklass, Hantverksknivar.

Kni Kniven:

Kniven ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas. Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Tävlingsbidragen: Tävlings ävlingsbidragen: Väl märkta bidrag skickas per post eller lämnas in till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika Ludvika, senast 7 juli 2008, eller lämnas vid utställningslokalen måndag 7 eller tisdag 8 juli.

Jonny W Nilssons Jonny Hederspris: Hederspris pris:

Det ﬁnaste priset i kniv-Sverige! Delas ut till den ﬁnaste kniven under KnivVeckan. Prissumma:

5.000:- och och äran! Publikens pris: pris:

Var med och rösta ffram publikens favorit år 2008!

Prisutdelning:

Söndagen den 13 juli kl 14.00.

20 000:- i premier 20. premie ! Logi:

Ludvika Smedjebacken Turism tel 0240 - 860 50 Boka on-line på www.visitludvika.se

Fri Fr ri entré och fritt deltagande!

Pentti Turunen, född 1942 i Lieksa, (norra Karelen) Finland

Vinnare av Jonny W Nilssons hederspris 2007

Pentti ntti Turunen Foto: Bob & Kent Tunlind

Utöver ver de knivar Pentti gjorde som grabb, började rjade hans knivkarriär knivkarri 1984 då han bara tänkte nkte göra g en brukskniv åt sig själv. lv. Ett Erik Frost-blad, en lämplig mplig träbit från n lidret, borrmaskin och andra diverse verktyg, och så s blev det en kniv. Tydligen inte alls så s dum, fför grannen ville kööpa den, det ﬁck han f rståss fför Pentti var inte alls nöjd fö n med kniven. Skickligt hantverk hantverk in i minsta detalj kännetecknar Penttis slöjd

Detalj av kniv nr 1195 som vann 3:e pris i Prakt/Smyckeskniv bälte, SM 2007

FAKTA INTARSIA Intarsian gjörs i tunn, tunn brons- eller silverplåt som klipps till en 2 mm tjock (tunn!) tråd. Innan man klipper ut tråden så vässas plåten längs ena sidan. Tråden böjs och formas för att sedan knackas ner i skaftet som oftast är gjort i näver. Ett otroligt precisionsarbete, speciellt när mönstret skall vara spegelvänt.

Självlärd ända från början rjan av alla misstag under resans gång. ng. Enda utbildningen skulle då d vara några dagars smideskurs under Bo Helgessons ledning 1991. Smideskunskaper hade han sedan ungdomen då d han fungerade som smehalva ett par år. r. Trots kunskaperna har Pentti smitt ytterst ffå knivblad själv. sj Fram till ca 180:e kniven brukades fabriksblad. Framf Framförallt av Järvenpääs tillverkning, men allteftersom kunskaperna och kraven ökade och han blev bekant med smederna i norden har han ggått mer och mer över ver till handsmidda blad av bra kvalitet. Pentti har alltid haft en fföörkärlek rlek fför intarsiaknivarna av finsk typ, men tordes inte börja b rja med dessa fförrän n fför så där tio år sedan. Ä Även härr är han helt självlärd. Silvret kom in i bilden vid kniv nr 150. Slöjdandet Sl har mer och mer övergått tt till mer påkostade, p krävande äävande arbeten vid sidan om rena bruksknivar. Smyckesknivar, några n f llknivar, gästabudsknivar fä stabudsknivar (jånggar), (j dolkar och tantos finns på hans repertoar. Pentti var med då Svensk Knivf Knivförening bildades 1988, en av initiativtagarna till bildandet av Upplands knivklubb 1993 och idégivare givare fför bildandet av den finska knivf reningen. Medlem i svenska, norska och finska knivfö knivf reningarna. För några år sedan fick han Norska knivfö Knivf reningens stipendium p Knivfo på 10.000 nkr. fför att ”forska” om gamla knivar, vilket ska utmynna i en bok med arbetsnamnet ”Gamla nordiska knivar”. 2007 fick han Landstingets kulturstipendium fför ”sin framträdande roll inom knivslöjden, bååde som kulturhistoriker och nyskapande konstnär”. Under alla dessa årr har Penttis knivar synts på p otaliga tävlingar. äävlingar. vlingar. Fram till dags dato har det förutom olika hedersomnämnanden mnanden blivit 44 st fförsta pris, 25 st andra pris och 19 st tredje pris. Köper K du en kniv av Pentti så f r du skriftligt livstidsgaranti på få p kniven!

En rolig detalj är att Pen

SLIDORNA

Det är inte bara kniv utan samma sak känn inte bara ett knivfodr även det, från söm till bilden från kniv nr 130 jade Pentti stämpla b

Staskn i va-kni v. 1:a premi ei Kauha

Kniv nr 1 0

00. 1:a p

remie och

bäst i kla

v, Tele m

ark 20

ss, Norsk a Mäster

skapet i E lverum 2 00

Svenska Riksvapnet i skaftet Kniv nr 1195. 3:e pris i Prakt/S myckeskniv bälte, SM 2007, med

d 2007 samt 1:a pris och hederspris i Ludvika 2007 Kniv nr 1183. 1:a pris i Öppen klass i Fiskars, Finlan

ntti numrerar alla sina knivar. Den senaste kniven har nr 1202. Det betyder att han i snitt gjort nästan en kniv i veckan!

varna som är skickligt gjorda, netecknar läderarbetet. Det är ral, utan ett vackert hantverk l mönstring. Holkarna kom in i 0 ca. Från kniv nr 500 ca, börbåde kniv och slida med hela sitt namn. Samtidigt kom ”bågskytten” till som ursprungligen är stadsvapen från hemstaden i Finland. Här är slidan till kniv nr 1000.

VIKINGAKNIV Kopia av vikingatidens kvinnoknivar som bars av kvinnorna i Karelen kring 1100-talet som dräktsmycke och bruksföremål. Penttis modell är något större än orginalknivarna, men i övrigt väldigt lik. Knivens längd 19 cm.

KNIVMAKAREN NR 4 2007

TEXT OCH FOTO: JUHA VARTIAINEN

Knivskolan del fyra Läderarbetet och några moment till

På skaftets baksida markerar jag var slidkanten ska hamna, alltså något got ovanf ovanför skaftets tjockaste del. På tejpen markerar jag också en övre vre linje ca 5 mm ovanf ovanför vilket tar hänsyn till lädrets krympmån.

Jag tyckte länge att läderarbetet mest bara var jobbigt därfö rf r att det sällan blev riktigt som jag rfö ville. Alla misstag genom åren har hjälpt mig att f rstå en del om hur läder fungerar samtidigt som fö jag har insett att jag kommer att lära mig något nytt av varje knivslida som jag gör. Kniven har ffått vänta ett tag men nu har jag kommit till skott fför att göra kniven dess andra hälft.

Jag görr niten fför upphängaren klar innan jag börjar sy. Denna nit är enkel att göra och blir dessutom din ”egen” och har oändliga variationer. Man behöver två plattor, fram och bak och en metallpinne mellan. Till denna nit sågar jag den främre biten ur en 1,5 mm mässingsplåt, den bakre av en 1.0 mm mässingsplåt. I dessa borrar jag hål och f rsänker hålen något. fö got. Jag har fförborrat och fförsänkt ett hål i en annan plåt som motsvarar metallpinnens diameter. I detta hål placerar jag pinnsen och klämmer åt nederdelen i skruvstädet. Jag låter ca 1,5 mm synas över plåten och knackar så till en skalle på den ena sidan av pinnsen. Tänk på att inte göra ra nitens framsida fför hög då det ärr risk fför att den då skaver mot skaftet.

Då ska kniven kläs. Denna kniv har jag gjort med en ”skål” framtill i skaftet och då räcker det inte bara att vira runt plastfilm utan skålen måste ste fyllas fför att linjerna ska sammanfalla med det övriga skaftet och innerdelen. Jag börjar med ett lager plastfilm och tejpar stramt över filningarna. För att fylla ut skålen använder jag modellera (från min sons leklådor). Ovanpå detta lägger jag ytterligare ett lager plastfilm och avslutar sen med tre varv runt hela skaftet.

Det tar oftast några gra fförsökk att ffå till en fungerande mall fför knivslidan, men som med allt annat så vinner den trägne! Jag drar fförst en linje på ett rutat papper och placerar kniven med baksidan fram intill linjen och ser till att den övre markeringen på tejpen ligger på papperets övre del. Ritar så ut profilen med början 6-7 mm under spetsen och drar ut linjen med tanke på krympmånen. Jag använder ett läder som är 2,2 mm tjockt, gångra detta med 2 och lägg till 1 mm så blir krympmånen 5,4 mm. Jag lägger till ännu lite mer i nivå med var läderremsan som håller D-ringen ska vara. Men slidans övre del, ca 12 mm från kanten och ner, gör jag lite trängre. Det är bättre att göra ra slidan lite fför stor än n fför trång, eftersom det är enklare att komprimera lädret än n att fförsöka töja ut det. Vik så papperet vid centrumlinjen och klipp längs med profillinjen. Prova hur mallen passar genom att spänna papperet runt kniven. För att markera krympmånen kan du klämma åt med naglarna intill skaftets profil och lägga till de millimetrar som behövs. Gör om mallen tills det verkar passa! När du är nöjd med mallen placerar du den runt kniven med tanke på var du vill ha sömmen. Håll den där och markera hur slidkanten ska se ut, om du inte vill ha en rak slidkant, vill säga.

Till denna knivslida använder jag ett tyskt rårandsläder och som alla vet som jobbat i rårandsläder så är det styvt och hårt. Jag köper alltid ﬂera kvadratfot åt gången ngen (f (för att

KNIVMAKAREN NR 4 2007

ha kontroll på just den bitens krympmån) och letar efter läder med råranden i mitten. Jag börjar med att placera mallen, vänd åt rätt håll, på köttsidan och ritar dit proﬁlen. Om du tycker att pappersmallen glider runt kan man fförst överfö verf ra mallen verfö på ett tjockare papper. Jag skär genom lädret helt torrt. Jag använder ett tunt (0,5 mm) kvalitetsblad till universalkniven och då tycker jag att det inte är några problem att skära till snygga snitt. Jag strävar äävar efter att komma genom lädret i tre skärningar och skär med 20-30 graders vinkel. Under den f rsta skärningen trycker jag inte alls hårt utan ser mest till fö att träffa linjen. Vid andra skärningen då man ska genom råranden är det segt. Det kan hjälpa att stryka lite vatten i skåran med en fuktig pensel. Under den tredje skärningen ser jag till att jag kommer genom lädret längs hela sidan så att inga ﬂikar bildas. Det svåra ligger mest i att hålla samma vinkel på bladet genom alla skärningar. Jag vänder på bladet så att eggen ärr ”f ”färsk” när jag ska skära ut den andra sidan. Jag skär bort spetsen, några gra mm upp fför att inte ffå en alltf alltför stor båge som avslut på slidan.

1.5 mm till D-ringsﬂärpen. Den sistnämnda hyvlar jag till en kilform och på upphängaren slår jag ut spårr fför Dringen med en hålpipa.

Då har läderbiten legat i blöt i några minuter och jag har knådat dat den mjuk och fföljsam. Torkar bort överﬂödigt vatten och markerar var jag ska sy med en passare med stålspetsar, ca 1,5 mm från kanten. Jag använder en böjd syl, vässad och polerad. Jag sticker hålen med 3 mm mellanrum och ut strax ovanf ovanför råranden. Varje hål ska vara likadant i f rhållande till avstånd fö nd och djup fför att sömmen ska bli bra. Sömmen skapas till stor del genom hur man har skurit ut lädret och hur man sticker hålen. Om dessa moment är slarvigt gjorda går det inte att ”rädda” sömmen. Jag fräser till ovankanten med början ca 5 mm ner på köttsidan. För att denna vinkel ska bli ﬁn och jämn använder jag en sliprulle. Nederdelen av läderbiten slipar jag ner lätt med bandslipen. Förr att ffå till en snygg avslutning på knivslidan så slipar jag ner mer på de nedersta 10 mm och slipar bort råranden längst ner. När det är gjort blötlägger jag lädret.

Då skärr jag ut delarna fför upphängaren med hjälp av mallar som jag har provat ut. Till dessa delar använder jag vegetabilgarvat läder, 2.0 mm tjockt till upphängaren och

Jag syr nerifrån med början 8 mm upp från spetsen. Jag har provat att sy med det mesta, allt från vaxad lintråd till tandtråd men den bästa tråden är nog fireline, en fiskelina gjord av syntetfiber. Tråden kan kännas lite bångstyrig eftersom den är helt ”stum” och stygnen måste låsas med minst dubbla knutar fför att inte glida. Men det går inte att sy in trådarna i varandra och sömmen blir fin då tråden är så tunn och nästan stan fförsvinner. Jag använder en tråd med diametern 0.25 mm. Jag slutar att sy 8 mm från ovankanten och låser sömmen genom att sy tillbaka 2-3 hål.

KNIVMAKAREN NR 4 2007

När sömmen är klar tar jag ut håll fför D-ringsﬂärpen. Sticker in trälister som anhåll. Förr att ffå till rektangulära hål använder jag stämjärn och gör hålen så små som möjligt f r att minimera risken fför glipor. Trär så in ﬂärpen och fö tar hjälp lp av en peang fför att underlätta tta att ffå den genom hålen.

Knivslidan har ffått ligga tätt tt fförsluten i en plastpåse över natten och jag har klart fför mig vilken dekoration jag ska göra. Om jag skulle ha gjort en omfattande pauting på lädret skulle jag ha börjat bearbetningen ganska omgående. Nu när jag mest ska prägla in ett mönster så låter ter jag fförst slidan ligga och torka till i rumstemperatur ett par timmar så att mönstret fastnar lättare och inte behöver upprepas så många gånger. Ovankanten och baksidan runt D-ringsﬂärpen formar/pautar jag snygga och strävar äävar efter att ”gömma” all köttsida. Jag använder ett tandläkarverktyg med en smal stålspets lspets fför att dra linjerna. Ett skjutmått tt fför att markera avstånden kommer också väl tillpass.

När mönstret har ”fastnat” börjar rjar jag ffärglägga. Jag f rgar fförst innerdekoren som ska ha en ljus ton. Jag har fä spätt ut narvsvärtan med ca 2/3 t-röd. Stryker ut denna f rgblandning några gånger och torkar av/polerar ytan fä mellan varje strykning med en bomullstrasa. Jag blandar i mer ffärg efterhand och stryker på fä f rg tills lädret är mättat och har den ton som jag är ute efter. Fortsätter så med den mörkare rkare ffärgen och polerar ofta med bomullstrasan. Sömmen rör jag inte med något got verktyg fförutom med tummen och använder inte falsbenet att polera med så länge som lädret är fuktigt.

Då är både slidan och upphängaren ngaren ffärgade till den ffärgton jag vill ha. Jag har också fö f rstärkt dekorationen så att den sitter och är snygg. För att skapa en bruten/oregelbunden f rgdekor så ”duttar” jag på oljebaserad narvsvärta. fä Svamparna som jag duttar med är gjorda av plast eller gummi. Jag låter knivslidan torka långsamt i en öppen plastpåse under det fförsta dygnet. När lädret har satt sig ordentligt och blivit hårt börjar jag polera med falsbenet. Polerar så upprepade gånger och låter knivslidan torka under minst 4 dygn innan jag plockar ut kniven.

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Då är hela skapelsen i stort sett klar. Upphängaren är helt torr och krymper inte mer, nu låser jag den genom att knacka dit niten. Jag placerar en pappbit mellan anhållet och nitens framsida fför att undvika märken.

Drar så ut kniven och ”klär” r” av den. Jag fföredrar att f rga knivslidans insida och fför detta blandar jag ca 1/3 fä del läderhärdare som jag spär ut med t-röd och droppar i lite svart narvsvärta, bara några gra ml till 1 dl ffärdig lösning. Denna blandning ffärgar inte av sig på skaftet och ger en glatt komprimerad insida. Utsidan behandlar jag med ”super-shene” som jag stryker på med en trasa som jag fförst har fuktat i vatten. Stryker på 2 gånger och polerar mellan strykningarna. Jag rullar ett lager plastﬁlm runt skaftet och stoppar tillbaka den i slidan och låter den torka i ett dygn till. Därefter återstår det bara att polera upp kniven med renaissance-vax och så var denna resa slut. Jag hoppas att ni som har fföljt med i skapandet av denna kniv har haft behållning av det på något vis. Vissa har nog lärt sig något och andra har väll fförstått att deras metoder i knivmakandet passar sig bättre ttre fför just honom eller henne. Sätten att göra knivar är således många men passionen f r den handgjorda kniven är nog rätt så lik bland alla oss fö ”knivtokar”.

Välkomna till Lundabygdens Knivgille!

Stående från vänster: Anders Holstein, Dan Andersson, Göran Cajhagen från Börringe, Svedala. Sittande: Ulf Brising till vänster och Richard Hedetoft till höger. Foto: Jonas Segerström.

Den 23 augusti samlades man i Dalby för att bilda en ny knivförening, Lundabygdens Knivgille. Iniativtagare till mötet var Ulf Brising, Anders Holstein samt den tidigare ordföranden i den nedlagda skånska knivföreningen, Dan Andersson. Till styrelsens ordförande valdes Ulf Brising, Dalby, sekreterare Kent Hansson, Sjöbo, kassör Rickard Hedetoft, Lund. Till knivkursansvarig, Anders Holstein, Revinge. En insats för att försöka värva fler medlemmar ska nu göras på mässor och marknader i skåne. Knivkurser ska hållas på flera platser, som kamratcirklar i första hand. Kvällskurser hoppas man kunna hålla i Hässleholmsområdet, Österlen samt söder om Malmö. En modell ska tas fram för att kunna erbjuda en workshow för kniv,- skaft och slidtillverkning på marknader i Skåne när intresse finns. Förutom alla knivkurskvällar ska det hållas 4 ”stormöten”/år med inbjudna gäster som föreläsare. Efter nyår kommer man att utlysa en föreningstävlings för att få fram en logga, så börja skissa på en redan nu. Nu smakade det gott med kladdkaka och grädde! Vill du komma i kontakt med Gillet så är adressen till Ulf Brising u.brising@telia.com

Jonas Segerström till höger, bördig från Jokkmokk, och slöjdlärare i Dalby ingår som ledamot i styrelsen. Richard Hedetoft i bakgrunden. Foto: Ulf Brising

Foto: Bob Tunlind

Övriga i gänget som var med när föreningen bildades men ej är nämnda var Nisse Karlsson, Staffanstorp, Åke Newton, Mörarp och Mikael Westring från Eslöv.

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Bengt-Olof

Tallroth

3:e pris Enkel Brukskniv, SM 2007 Foto: KentTunlind

Gr rav avy vyr BASIC ENGRAVING

14-18 april med mästergravör Christian DeCamillis som instruktör. Obs! Fulltecknad! Intresseanmälningar mottages för eventuell extrainsatt kurs.

www.spotoneducation.com Tel. 0320-31150

urs r er20 rs 2 08 20

TEMA KLASS 15-19 september. Instruktör är mästergravör Christian DeCamillis. Antagningskrav: Basic Engraving eller godkännande av instruktör.

Scandinavian knifemakers guild knifeshow Lördagen den 25 augusti var det dags för knifeshow igen, den tredje i ordningen. Nu med betydligt bättre läge på lokalen, tidigare ﬁck man verkligen leta sig fram om man skulle besöka showen. Den här gången skulle det vara på Radisson SAS Viking hotell, bara en trappa upp, trodde alla! Men när deltagarna började att anlända, visade det sig att den lokalen var under renovering, och showen skulle hålla till i något annex. Suck, ännu en ”omöjlig” lokal! Men väl där visade det sig vara en väldigt bra sådan. För den som besökte showen var det en högtidsstund, här hade man chansen att se många av de bästa knivmakare som går att uppbringa. Knivmakare från både när och fjärran, USA, Israel, Finland, Danmark, Norge och sist men inte minst Sverige.

Svärdsmed Peter Johnsson demonstrerar ett av sina mästerverk

Roger Bergh och Anders Hedlund, två av artisterna som ställde ut

Inbjuden gästtalare var svärdssmeden Peter Johnsson, Sveriges ende svärdssmed. Han berättade om sitt arbete med att göra perfekta svärd. En hel vetenskap, att jämföra med dagens högteknologiska landvinningar. Sedan visade han på en klinga var balansen ﬁnns och var de nodpunkter ligger, lägen på svärdet där det inte ﬁnns vibrationer om man slår på klingan. En mycket intressant föreläsning om ytterligare ett ”skarpt” hantverk! (Porträtt av Peter Johnsson i KM nr 4 2005)

Redan nu planeras det för den fjärde upplagan av guildens knifeshow, den kommer att vara den 23/8 2008. Lägg det datumet på minnet om du vill se knivar på hög nivå! Besök gärna guildens hemsida www. knifeguild.se för mer information. Text: Ulla Eklund ulla@art-knives.com Foto: Maihkel Eklund info@art-knives.com

Mikael Holmstrรถm

2:a pris i Specialklass A, Ludvika 2007. Foto: Bob Tunlind

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Sy din egen Läderslida Svensk Knivförening kallar till

ÅRSMÖTE lördagen den 29 mars 2008 kl.13.00 i Folketshus i Hudiksvall. Å Årsm ötets obligatoriska äärenden enligt stadgarnas § 6. 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd. 3. Val av ordf ordförande fför mötet. 4. Godkännande nnande av dagordning fför årsmötet. 5. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare. 6. Fråga huruvida årsmötet behörigen utlysts. 7. Val av fförberedande valberedning. 8. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse. 9. Föredragning av revisorernas berättelse. 10. Fastställande av årsavgift rsavgift fför kommande verksamhetsår. 11. Fråga ga om ansvarsfrihet fför styrelsen. (styrelsen äger ej rätt att rösta) 12. Fråga om användning av årets överskott eller täckande av underskott. 13. Fastställande av verksamhetsplan samt styrelsens presentation av rambudget. 14. Val av kassör samt fyra styrelseledamöter och två suppleanter. 15. Val av två revisorer samt en revisorssuppleant. 16. Val av valberedning. 17. Övriga val. 18. Omedelbar justering av § 14 – § 17. 19. a/ Styrelsens fförslag till komplettering av stadgarnas § 4, Hedersmedlem och Hedersordfö ordf rande. ordfö b/ Styrelsens fförslag att Asta Hörkeby utses till hedersmedlem i SvKnf. c/ Styrelsens fförslag till ändring ndring av tiden fför räkenskapsåret, § 11. 20. Fråga ga om sanktion fför medlemsf medlemsförening att arrangera svenskt mästerskap år 2009. 21. Information från styrelsens kommittéer – ej beslutsärende 22. Årsmötets avslutning. Sedvanliga årsmöteshandlingar inklusive styrelsens f rslag till ändring av stadgarnas § 4 och § 11, fö kan beställas äällas av styrelsen 14 dagar innan årsmötet. Kontakta sekreteraren Kent Karlsson på telefon 070-225 20 19 eller 011-10 13 60. Förslagen ﬁnns utlagda på fö f reningens hemsida.

Väälkomna! Vä lkomna! /Styrelsen

Äntligen ntligen en utf utförlig steg- fför- steg beskrivning hur man gör en knivslida. Thomas Löfgren har skrivit ett kompendium med ord och bilder om denna viktiga del av knivmakeriet. Tänk nk om man hade haft denna när man började med knivslöjd jd - det hade sparat mycket tid och möda. Upplägget ärr mycket pedagogiskt med utf utförlig beskrivning med bilder av varje moment. Hela processen från att göra en mall, sylning, sömteknik, upphängare, ngare, dekorering, ffärgning och ytbehandling beskrivs i detalj. En del moment kan tyckas väl detaljerade, men kompendiet vänder sig i fförsta hand till knivmakare som är i början av sin bana. Den är säkert utmärkt att använda som kurslitteratur också. För att citera Thomas egna ord: ”Anvä ”Anv Använd denna instruktion som det exempel det faktiskt är. Du kommer att ffå tips om andra metoder fr från andra. Lyssna på dom och prova! Det som du sedan inte tycker ärr bra ska du llåta vara. Ta till dig det som fungerar fför dig och det du tror på.” Denna handbok att sy din knivslida kommer att ge dig en hel del ahaupplevelser och den fförklarar många detaljer som du annars måste klurat ut själv. Rekommenderas till alla som vill göra en mer välgjord och vackrare knivslida. Pris: 100 kronor. /Ulf Jansson Kompendiet ﬁnns till försäljning hos Nordells Knives, Slöjddetaljer AB samt hos Thomas Löfgren på e-mail lofgrenknives@telia.com I Danmark hos Mermaid Knives - Henrik Ussing, Läderiet och hos Naturgalleriet. Ärr även utgiven som bok på franska, i färg, av samma koncern som ger ut knivmagasinet gasinet EX EXCALIBUR samt även översatt till engelska...

Vi lottar ut 10 st

Sy din egen Läderslida bland dom som svarar rätt på frågan: Vad heter verktyget man använder när man pautar? A. Gropjärn B. Svirvelkniv C. Modelleringsjärn Sänd ditt svar till maxbob@telia.com eller som brev/vykort till Knivmakaren, c/o Bob Tunlind, Videgränd 6, 871 52 Härnösand

KNIVMAKAREN NR 4 2007

2008 ett nytt tävlingsår ...med helt nya tävlingsbestämmelser

Tävlingskommitt ä ävlingskommitt én har nu arbetat fram ett dokument som reglerar den tävlingsverksamhet äävlingsverksamhet som går in under ett SMarrangemang. Förhoppningen är naturligtvis att även ä övriga nationella tävlingsarrangörer äävlingsarrangörer runt om i landet skall vilja använda sig av dessa tävlingsregler äävlingsregler och styrdokument. Erfarenheterna från domarkursen i Gysinge är inarbetade i dokumentet. Huvuddokumentet och alla bilagor finns tillgängliga på fö f reningens hemsida. Tävlingsbest ä ävlingsbest ämmelserna består av ett huvuddokument och fem bilagor med fföljande rubriker: 1. Begreppsf Begreppsföörklaringar örklaringar. Här benämner mner vi och fförklarar innebörden av de olika begrepp som finns i hela regelverket. 2. Klassindelning Klassindelning. 13 olika klasser med tillhörande kriterier och detaljbestämmelser. 3. Bed Bedöömningsprotokoll ömningsprotokoll f r samtliga tävlingsklasser. fö ä ävlingsklasser. 4. Juryinstruktion. 5. Anmälningsblankett. lningsblankett lningsblankett. I huvuddokumentet beskriver vi vad giltigheten i dokumentet avser. Allmänna nna ttävlingsregler: Klassantal, vem som ffår deltaga, mm. Vad som åligger ligger en arrang arrangöör ör: r: Organisation, utlysande av tävling, äävling, mottagning och behandling av tävlingsbidrag, äävlingsbidrag, utställning, återlämning av tävlingsbidrag äävlingsbidrag mm. Vad som åligger ligger den ttävlande knivmakaren: Ex. att varje kniv ffår tävla äävla endast i en täävling i Sverige. Hur juryarbetet skall genomf genomfööras öras: Ex. hur ett tävlingsbidrag äävlingsbidrag vlingsbidrag ffåår flyttas mellan klasser eller ev. uteslutas, protokollf protokollföring mm. Vilket ansvar SvKnf har gentemot lokal arrang arrangöör ör: r: Ekonomiska åtaganden, kommittéarbeten och domarfrågor.

Klassindelningen Följande ljande klasser fförsvinner: Damklass, Fulltångekniv och Specialklass. De Klasser som blir kvar under delvis fförändrade namn och kriterier ärr som fföljer: Traditionell brukskniv där den viktigaste fförändringen innebär att det nu tillåts att skaftet f r innehålla två delar plus tre tunna mellanlägg. Förfinad få brukskniv ersätts med Utvecklad brukskniv. Här handlar det om att skapa nya, utvecklande traditioner. Nya material och användningsområden den skapar nya fförutsättningar att göra en vacker, funktionell brukskniv De två gamla smyckesknivklasserna ( bälte och ej bälte ) ersätts med klassen Smyckeskniv. En mindre kniv gjord f r att bäras till festbeklädnad eller t.ex. runt halsen. fö Halv- och Helhornsklasserna finns kvar med marginella f rändringar. Fä fö F llkniv. Viktigaste fförändringen är att nu måste du ääven göra chassiet helt själv. Däremot kan du vid en ev. utsmyckning låta en kompis göra det jobbet. Öppen klass ersätts med Konstkniv. En klass fför den konstnärligt kreativa knivmakaren. I Teamwork och Ungdomsklass sker ingen fförändring. Helt nya klasser blir: Rookieklass. I svaren på frågan gan ”varf ”varför man inte tävlar?” äävlar?” i den undersökning som vi gjorde bland våra medlemmar, framkom med all önskvärd tydlighet att man inte ”vågar” eller ”tror sig kunna mäta sig med proffsen”. Detta vill vi ändra på. Vi inf inför nu ääven täävlingar med enbart knivblad enligt f ljande gruppering: Damask, Smidda blad och slipade fö knivblad knivblad. En fullständig ndig beskrivning av klassindelningen fföljer med som bilaga till detta nummer av Knivmakaren. Övriga dokument finns att skriva ut från vår hemsida:

www.svenskkniv.se

TJÄDER LÄDER AB Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310 e-post: tjaderlader@swipnet.se

KNIVMAKAREN NR 4 2007

 ”The shadow of a Lion”, exempel på Konstkniv, klassen för den konstnärligt kreativa knivmakaren. Ersätter Öppen klass

 Exempel på Traditionell Brukskniv, den klass där största förändringen ägt rum. Skaftet får nu innehålla två delar plus tre tunna mellanlägg

 ”Nebulosa”, exempel på Utvecklad Brukskniv som ersätter Förﬁnad Brukskniv. Nya material och nya användningsområden skapar nya förutsättningar att göra en vacker, funktionell brukskniv Text och foto, samt slöjdare: Michael Almqvist

Utöver sveriges bredaste

sortiment av läder, verktyg, tillbehör samt litteratur för allt slags läderhantverk har vi även kurser i:

• Läderhantverk

• • •

med mönstring Sadelmakeri Tenntrådsbroderi Knivtillverkning

BESÖK VÅR HEMSIDA www.tjaderlader.se

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Owe Wallins Byxfickekniv Den här kniven har Owe Wallin gått omkring med i byxfickan i 8 år. Idén fick Owe år 1992 då han skulle renovera en koltkniv med skaft i sälgrot och som ”koltstickan”, en smed i Jokkmokk, smitt bladet till. Nu behövdes det en ny slida, den gamla i näver hade gått sönder, och medans han sydde och trixade och ”lekte” med delarna, så föddes idén att vända på slidan och använda den som skaftförlängning. Foto: Bob Tunlind

Knivbok till specialpris! Svensk Knivförening kan i samarbete med förlaget Settern som ger ut Jan Martinssons bok ”Gör din egen brukskniv för jakt, ﬁske och fritid”, erbjuda boken till medlemmar för 100:- + porto 22:- (ord. butikspris är 239:-) Beställning kan göras hos stig åkerblom, telefon 0270 – 167 60 eller via e-post; knivstig@telia.com

Värva medlemmar!

Din insats behövs för att göra Svensk Knivförening ännu bättre och en ännu bättre tidning. Fler medlemmar skapar bättre möjligheter! Du får dessutom 125:- för varje medlem du värvar! Du kan ”hämta hem” inbetalningskort från vår hemsida www.svenskkniv.se

Äldre årgångar

Skriv vilken årgång du är intresserad av på inbetalningsblanketten till föreningens postgiro: 162 14 46 - 2 1991 - 2000 kostar 900:- eller 120:- /årgång, + porto 40:År 2001 - 2006 kostar 120:- + porto 40:-/årgång. SvKnf-pins 20:-. Betalning sker i förskott.

H orngravyrkurs med Jonny W Nilsson 22 - 24 februari 2008 i Söderhamn. Ring stig på tel 0270-167 60 så får du alla detaljer. Pris 1.500:- exkl. kost & logi.

KNIVMAKAREN NR 4 2007

et!

Jul Vinter katalog

Tormek T-7

Nyh

med nyheter och extrapriser! Jul & Vinterkatalog

med Nyheter och Extrapriser!

Jigg för knivar • SE-76. Ny jigg för raka eggar garanterar 90°. Säkerhetsstopp förhindrar att verktyget glider av stenen. • TT-50. Svarv- och skärpningsverktyg med skruvmatning. • Sju års garanti.

259,00

Allt roligt på ett ställe - beställ enkelt på www.slojd-detaljer.se

Knivsats Brusletto. Satsen består av: knivblad ”Falken” (141344), skaft, passande holk (141356), plasthylsa, läderbit, nit, nål, tråd och arbetsbeskrivning.

141302

ord.pris 299,00

Julpris! 259,00

www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt

För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare.

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67

Hela katalogen hittar du på

www.slojd-detaljer.se

DAMASTEEL 2000- talets damask

VÅR STORSÄLJARE! Bänkfräsmaskin EFM 150 DS

6.150:-

Katalogen kan skrivas ut från webben: www.jano-knives.com

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

och livsmedelhantering.

Michael Crgonja

Stålet köper du hos: Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Gulls Hemslöjd ”Särna-Ove” fortsätter sin försäljning av

Sveriges finaste trävirke!

www.knivprylar.se Fällknivar i byggsats! Blad i AUS-8 stål. Sidor/skalor medföljer. Frame-lock låsning.

8 modeller

...via web, telefon, mässor och i vår lilla butik.

Välkommen med din order!

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12 790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

Nya priser!

Större inköp har gett oss bättre priser. Från 200:- per byggsats! Vi har även material för skalor (kolﬁber, Micarta, G-10 mm). Välkommen!

KNIVMAKAREN NR 4 2007

Vilka tokdårar!

rån början var vi fem stycken som tog oss an uppdraget att reformera regelverket som styr all tävlingsä verksamhet i SvKnf:s regi. Jag, Hans Wikström, Thomas Löfgren, Ulf Brandt, och Maihkel Eklund. Vilka härliga TOKDÅRAR! I det nya regelverket ﬁnns det en bilaga med begreppsf rklaringar på diverse ord och uttryck begreppsfö som vi knivmakare använder nder oss utav. Kanske borde ordet ”tokdåre” ﬁnnas med därr utifrån utifr f ljande fförklaring: fö ”En tillsynes normalbeg normalbegåvad person som utifr n en llätt utvecklingsst utifrå utvecklingsstörd individs perspektiv upptr uppträääder der konstigt.” I släkten runt mig har vi en kille som ser på oss andra utifrån det perspektivet, och kallar oss andra just fför ”tokdårar”. Tänkvärt. Varf r passar då detta uttryck in på Varfö oss? Jo:

innerholk till en brukskniv och sedan ändå inte vara riktigt nöjd med resultatet. Insåg ääven han det kloka i att kliva av kommittén. n. Var dock med fför länge nge fför att kunna betraktas som helt oskyldig… Hans: En statistikens ”tokd ”tokdåre”. Här gäller det att kunna bevisa/ha belägg bel gg fför allt man påstår. Älskar att stoppa in ålderdomliga ord in i meningar som en annan knappt har h hört talas om. Stuvar om alla textf textförslag vi andra kommer med till nästintill oigenk oigenkännlighet. Har dessutom ägnat timmar åt en katalogisering av allt inf infört material i Knivmakaren, helt oombedd…

Jag vill att Ni skall f rstå hur jag haft fö det under ett antal år nu. D.v.s. att leda tävlingskommittén.

Nr 1: Att frivilligt ge sig in i getingboet som det innebär att utarbeta ett nytt regelverk i ett så hett och omdiskuterat ämne som tävlingsregler. äävlingsregler. vlingsregler. R Rääcker kanske i sig som en fförklaring. Nr 2: Sammansättningen av ledamöter! Det, mina vänner, ärr kanske den viktigaste fförklaringen.

Maihkel Bara att stava namnet på detta sätt kan kanske ge Maihkel: vissa indikationer. Sorgligt nog för oss andra, var han dock klok nog att relativt snart tacka fför sig och gå vidare. Ulf En av de mest pedantiska knivmakarna i Sverige. Bara Ulf: en ”tokdåre” kan t.ex. ägna två timmar åt att tillverka en

Sälj din kniv gratis på vår hemsida! Fr.o.m. 1 januari 2008 är det fritt fram för samtliga medlemmar att lägga ut sina knivar gratis till försäljning på vår hemsida under ﬂiken ”Till salu”. Skicka en bild och kontaktinformation (e-mail och/eller tel.nr) till vår Webbmaster på adress:

berraw@rutinkonsult.se Missa inte detta tillfälle att nyttja denna medlemsförmån för att nå ut till ett större kontaktnät!

Thomas: Suck! En ekvilibristisk ”tokdåre”. På en enkel fråga som man vill ha ett Ja eller Nej på, blir resultatet nästan alltid en mindre uppsats. Ett sådant mailsvar innehöll en gång 1367 ord! Älskar att slå upp minsta ord i ett antal uppslagsböcker och dessutom ”Googla” ordet på nätet och därefter formulera meningar som bara kan göra en svensklärare glad.

Tänk Er då att det slutdokument vi har plockat fram idag är på ca 45 sidor. Lägg till att merparten av detta har skett via mailkontakt där allt stötts och blötts i några vändor. Tur att världen är full av sådana tokdårar som vågar och vill engagera sig. Utan er så blir det så mycket tråkigare att leva och verka i en sådan härr fförening. Så bra det kan bli ändå… Fr n tokd Frå tokdåre Nr 1. Michael Almqvist, Löv ö ånger öv

I nästa nr fortsätter vår artikelserie om Sápmi-slöjdarna... Utgivningsdagar för 2008 Nr 1: 14 mars, material senast 1 februari

Nr 2: 13 juni,

material senast 1 maj.

Nr 3: 19 september,

material senast 1 augusti.

Nr 4: 12 december,

material senast 31 oktober.

Knivmaka MEDLEM

STIDNING

FÖR SVEN SK

ren

Nästa numme utkomm r 14 mar er s 2008 KNIVFÖR

ENING

NR 1 200 8

Sista inlä materia mningsdag fö av annol samt bokningr nser är 1 feb.

Returadress: Bruksvägen 6 826 62 Norrala

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

Svensk Knivförening fyller 20 år!

...och har tagit fram en Jubileumsalmanacka Jubileum Almanackan i A4-format blir din för 60:- plus porto 20:(två går för samma porto som en, dvs bara 140:- totalt). Varför inte ge bort i present till vänner och släktingar!? Beställ nu, genom Svensk Knivförening, så hinner dom komma innan nyår. Plusgiro 162 14 46 - 2 Ange tex ”2 almanackor”. 20 st 1.240:- inkl. porto, 40 st 2.340:- inkl. porto...

20 år med Svensk Knivförening 1988 - 2008