Knivmakaren 4-2008 by Södra Lid

Knivmakaren ni Medlemstidning för Svensk Knivförening

nr 4 2008

20 år med svensk knivförening 1988 - 2008

8 sidor från

Ludvika & Knivveckan KnivKalles

historia Träffa en Guld-

medaljör

Innehåll nr 4 2008

Knivklubbar Medlemmar i Svensk Knivförening

Ledare

Tummen ner

Nya tävlingsregler

Vi har reviderat tävlingsbestämmelserna

KnivKalles historia

Anders har träffat Kalles barnbarn Lars

Vöråknivar i Mora Ola Grudin hade ﬁnt besök från Finland

Kvinnokniven och Bockstensmannen från 1300-talet

Jörgen Sundström har fått norsk guldmedalj

Knivskolan del två Vi gör en Brukskniv med Michael

Vad bidde det då Ett samarbete knivmakare emellan

Sjömansknivar Fällknivar inte bara för sjömän

Örepynt Stora ﬁngrar gör små knivar

Kåseriet Att skiljass är att dö en smula

12 13 14 20 22 24

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 073 - 98 17 614 Knivmakare i väst c/o Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

26 31

Övriga knivklubbar

Lars-Erik Marsjas specialitet är intarsia med sälgmasur som han fäller in i renhornet! Här poserar Lars-Erik med sin kör-ren i ett vintrigt Jukkasjärvi Foto: Kent Tunlind

Lundabygdens Knivgille c/o Ulf Brising Genarpsvägen 12A 240 10 Dalby Tel: 046 - 20 97 68

Mellanbygdens Dalarnas Knivförening Knivgille c/o Sven-Erik Lannergård c/o Michael Almqvist Kungsvägen 54 Prästgården 930 10 Lövånger 780 53 Nås Tel: 0913 - 100 72 Tel: 0281 - 59 60 10 Mobil: 076-141 32 44 Siljansbygdens Grundsunda Knivgille Knivklubb c/o Bengt Olof Tallroth c/o Lars Vikman Born Torrångsväg 4 Bastuvägen 7 795 92 Rättvik 890 35 Husum Tel: 0248-144 82 Tel: 0663 - 103 76

Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviksvägen 6 430 33 Fjärås Tel: 0300 - 54 18 33 bengt.w@hotmail.com

Framsida

Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Skellefteå Knivgille c/o Ulf Avander Varuträsk 54 93198 Skellefteå Smålands knivmakare c/o Jörgen Eklund Åsvägen 6 590 90 Ankarsrum Mobil: 070-529 46 98

Söderhamns Knivgille c/o stig åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 Telge Knifgille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 34 II 151 37 Södertälje Tel: 08 - 550 651 08 Tornedalens Knivförening c/o Börje Rautila Byvägen 50 957 23 Juoksengi Tel: 0927-211 62 Upplands Knivklubb c/o Britt-Marie Fröjdhammar Åkragatan 8A 733 35 Sala Tel: 070- 350 60 55 medlem.spray.se/uppknivklubb

Stockholms knivförening c/o Lars Norling Blomsterkungsv. 357 165 77 Hässelby Tel: 08 - 381424 Mobil: 070-239 91 35

Bergslagens Knivgille c/o Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Scandinavian knifemakers guild c/o Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04

Västerdala Knivgille c/o Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima Tel: 0280 - 801 34

Jössekniven c/o Eskil Groth Fabriksgatan 33 E 671 31 Arvika Tel: 0570 - 221 71.

Södra Vätterbygdens Knivklubb c/o Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Östergötlands Knivförening c/o Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

Nordmarkens Knivförening c/o Christer Persson Tvärdalen 67291 Årjäng Tel. 0573-711407

Värmlands Knivklubb c/o Bertil Forsberg Furirvägen 8 686 31 Sunne Tel: 0565-711432

www.svenskkniv.se Lösenord till medlemssidorna: medlem123

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Tummen ner!

Knivmakar karen kar aren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSEN: ORDFÖRANDE: VICE ORDF: KASSÖR: LEDAMOT:

r knivmakare ett särskilt besvärligt släkte?

Jag har haft anledning att ställa den frågan under det senaste året. Inom knivsverige har det vid flera tillf tillfällen varit höga tonlägen och verbala påhopp på andra knivmakare och på funktionärer, rer, min norske ordf ordförandekollega har känt nt sig fföranlåten att som han uttryckte det, ”dela ut gula kort” fför att fförsöka ka fförbättra klimatet, i Danmark vet jag att bl.a. en hel styrelse klivit av därfö rf r att arbetsvillkoren har blivit ohållbara. rfö I Sävsj ä ö fö ävsj f ddes på skämt idén att lägga in knivmakare på en Sverigekarta och fförbinda dem som inte tål varandra med röda linjer och dem som gillar varandra med gröna linjer. På det viset skulle man verkligen ffå en elegant väv ääv som visade ”tycker-om/avskyr”sambanden inom vårt skrå. Under mitt ett och ett halvt ordf ordförandeårr har jag ffått lägga oproportionerligt mycket tid på att ringa, maila och lirka med olika knivmakare fför att övertyga dem om att det säkert inte var så illa ment, det där som någon påstods ha sagt, och att om vi gör så här, att du slipper samarbeta med den eller den, så kanske du kan tänka dig att ställa upp? Detta är ett kontraproduktivt klimat! På flera håll har det under en tid pågått tt ett meningsutbyte som inte alltid har fförts på ett sätt som tillhör vanlig hyfsad umgängeston. Då har ”vi som fförstår oss på” ibland ställts mot ”dem som sitter på läktaren”. Under ett antal år på och bredvid idrottsplaner har jag ofta stött på dem som vet allt, trots att de inte varit med på träningarna eller vid taktikgenomgången i omklädningsrummet. Vid en högtidsstund på Gamla Ullevi, där ett känt blå-vitt Göteborgslag spelade, hade jag en högljudd supporter bakom mig som reste sig upp och skrek ”Kan ingen säga té den där lagledarn att han slänger ifrå sig den vite käppen och tar av den där jävvvla äävvvla korpgrodan från planen!” Korpgrodan var mångfaldig landslagsytter och ledaren ifråga en av landets främsta lagbyggare. Än idag tror jag att dessa två kunde mycket mer om fotboll än den högljudde, men han omgavs av en beundrande liten grupp som okritiskt såg honom som den store ledaren. Fast om man tror att den som skriker högst har rätt, tar man nog oftast fel. Vid samtal med representanter fför fföreningar inom andra verksamhetsområden har jag, till min fförvåning måste jag erkänna, stött på samma fenomen där. Spänningar mellan olika grupperingar, medlemmar motarbetar varandra eller sin styrelse, avundsjuka som dyker upp där man minst väntar det. Så det finns säkert hopp, vi knivmakare är nog inte vresigare än andra. I vår verksamhet måste ste synpunkter och fförslag alltid vara välkomna, allt sådant dant som syftar till fförbättringar. Men låt oss vara ense om att personangrepp aldrig leder någon fråga framåt, låt oss därfö rf r rfö sluta med det och visa vanlig hyfs mot varandra och ääven mot dem som medlemmarna själva lva valt att fföreträda dem. Lite mer prestigelöshet kommer att göra gott i umgänget! Med det konstaterandet önskar jag alla en lugn avslutning på året, en god jul och ett riktigt bra 2009!

REVISORER: SUPPLEANT: VALBEREDNING: SUPPLEANT:

Lars Billström, Kinna Michael Almqvist, Lövånger Hans Wikström, Ö-vik Britt-Marie Fröjdhammar, Sala Dick Gidlöf, Husum Owe Wallin, Hudiksvall Lennart Mårtensson, Höganäs Jan-Aksel Lundström, Stenhammar Erik Johansson, Stockholm Urmas Prööm, Bromma stig åkerblom, Norrala SStig Sjunnesson, Vessigebro Bernt Olsson, Njutånger Hugo Berg, Ludvika

ANSVARIG UTGIVARE: Lars Billström Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50 E-post: billstrom.lars.e@telia.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Bob Tunlind Videgränd 6, 871 52 Härnösand Tel: 0611-226 59 eller 070-233 03 71 E-post: bob.tunlind@gmail.com TIPS & TRIX, KNIVSKOLAN: Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Thomas Löfgren Tel: 0381-135 73 eller 070-697 74 05 E-post: lofgrenknives@telia.com PRENUMERATIONSFRÅGOR: Hans Wikström Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@telia.com ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Torsten Häller Häller, Gränsgatan 24, 453 30 Lysekil Tel: 0523-13238 MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2008 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemsskap för boende utomlands: 325:Svensk Knivförening Plusgiro: 162 14 46-2 U Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: S 88 9500 0099 SE 009 6034 1621 4462 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: NDEASESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida: www.svenskkniv.se Lösenord: medlem123

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN Då ﬂera av oss i styrelsen har annat för sig på dagarna har vi bestämt oss för att ha telefontider. Tiderna som gäller är: Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Hans Wikström 0660-372 728 Michael Almqvist 0913-100 72 Lars Billström 0320-130 50 TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg Lindesberg. © 2004 ISSN 1102-5085

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Anders Regnander 2:a pris i Specialklass, klass A, Ludvika 2008. Skaftet av stab. masurbjรถrk, nickelsilver. Eget slipat blad av Sandvik 12C27 Foto: Bob Tunlind

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Reviderade tävlingsbestämmelser När vi nu kan se tillbaka på årets alla tävlingar äävlingar kan vi konstatera att de fför året nya tävlingsreglerna äävlingsreglerna verkar ha fungerat över ver fförväntan. Men självklart har det funnits vissa behov av justeringar. Under hösten har tävlingskommitt ä ävlingskommitt én n avsatt tid fför detta arbete och vill nu här nedan göra en kort presentation av de viktigaste fförändringarna. •

En miss vi gjorde var att vi glömde bort att skriva in i bestämmelserna att varje tävlande äävlande vlande bara ffåår deltaga med max två bidrag i varje klass. Det hoppas vi nu framgår klart och tydligt i tävlingsbest ä ävlingsbest ämmelsernas regelpunkt 2:3.

•

Den tydligaste kritiken från er knivmakare har varit kring klassen ”Smyckekniv”. Det är också den klassen som har ställt llt till mest huvudbry fför oss i tävlingsä ävlingskommittén från n fförsta stund. Under SM:et i Sävsj ä ö ävsj visade det sig att det också behövdes en tydligare gräns mellan Konstkniv och Smyckekniv. Med anledning av detta gör vi således en kursändring och delar upp smyckesklassen i två separata delar.

Smyckekniv Med smyckekniv avses en kniv som ärr gjord fför att bäras synlig som utsmyckning. Avkall tillåts på knivens bruksegenskaper fför att medge större konstnärlig frihet vid formgivning, till gagn fför den estetiska upplevelsen. Kniven skall vara fförsedd med slida och upphängare ngare fför att bäras i bälte. Hela knivstället, inklusive eventuell dekor, skall vara tillverkat av den tävlande. äävlande. Standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är dock tillåtna. Vi tar dessutom bort längdbegränsningen nsningen fför att skapa utrymme fför den konstnärliga rliga friheten. Skillnaden mellan denna klass och ”Utvecklad brukskniv” ärr den totala friheten från fr n krav på bruksvänlighet nlighet och speciﬁka materialkrav. T.ex. får knivblad i mosaikdamask användas.

Miniatyr/smyckekniv Med miniatyr/smyckekniv avses en mindre kniv med en total längd ngd av maximalt 80 mm (utan slida). Bruksegenskaper bedöms ms ej. Kniven skall vara fförsedd med slida och upphängupph ningsanordning. Hela knivstället, knivst inklusive eventuell dekor, skall vara tillverkat av den tävlande. äävlande. Standardartiklar och knivblad av annans tillverkning är dock tillåtna. åtna. Här

vill vi värna om den lilla knivens fortbestånd. Vi minskar vår traditionella 100 mm gräns ns till 80 mm fför att på så sätt närma oss den internationella klassen ”Miniatyr”.

Övriga klasser I övriga klasser är ändringarna mycket marginella om ens några gra i en del av dem. I ”Konstkniv” har vi fförsökt stärka rka upp skillnaden till ”Smyckekniv” med fföljande instruktion: ”…I sin karaktär och sitt formspråkk fförväntas en konstkniv avsevärt skilja sig från en mer traditionellt uppbyggd kniv…”. Skillnaden mellan de två kan fortsatt verka vara ganska liten, men vi tror att den är mycket viktig då avsikten med ordet ”avsevärt” är att motverka en ”överspillning” av knivar från andra ”artnära” klasser.. Skillnaden fförstärks av att i ”Konstkniv” (och i ”Team-work”) inf införs en separat bedömningspunkt: ”Designidé/tema”. En kort men kanske talande schablonmässig skillnad kan beskrivas på fö f ljande sätt: Konstniv passar bäst i vitrinskåpet medans Smyckekniv skall kunna bäras ”kroppsligen” som ett smycke.

Engångsemballage Erfarenheterna från årets SM visar också på att hanterandet av insända knivar underlättas, ttas, framf framförallt i utlämningsskedet, om knivarna sänds in med ett engångsemballage omkring sig. Därfö rf r skriver vi fföljande i tävlingsberfö ä ävlingsbestämmelserna: Tävlingsbidragen äävlingsbidragen skall emballeras väl med f rpackningsmaterial av engångstyp och bör skickas som fö rekommenderad fförsändelse. Transportemballage återlämnas mnas ej, men nytt fförpackningsmaterial ﬁnns att tillgå i samband med utlämnandet av knivarna. Skickar du ändå in din kniv med en annan typ av fodral kan du ssåledes inte längre räkna kna med att ffå igen detta.

Nytryck Vi kommer att göra g ett nytryck av häftet med de olika klasserna och dess kriterier. Till dig som vill ha detta h häfte, - kontakta någon i styrelsen sså kommer vi att se till att den skickas ut till dig. Sj Självklart lvklart kommer hela den reviderade bibban av tävlingsbest ävlingsbest ävlingsbest vlingsbestämmelser mmelser att ﬁnnas fför utskrift på vår hemsida, www.svenskkniv.se Michael Almqvist Tävlingskommitt Tä vlingskommittéééns vlingskommitt ns ordf Smyckekniv av Bonny Svensson, SM 3:a 2008

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Året är 1930 och det står en man av enkel härkomst vid kanten av Västerdalälven i närheten av Äppelbo i Dalarna. Mannen gör något som vid denna tid är ytterst ovanligt, speciellt med tanke på hans ursprung och att han är av resandesläkt, han står och fiskar med fluga och flugspö! Hur kan detta komma sig, undrar de som passerar fförbi, de flesta har inte ens sett denna teknik. Mannen, kallad ÄppelboKalle inom resandekretsar, eller KnivKalle, ger ett barskt och strängt intryck. Skulle du trots det våga fråga honom, skulle du ffå fö f ljande historia: En engelsman på väg i sin bil, norrut, kanske till Norrland eller Norge, f r stopp på sin bil. Han kontaktar få några verkstäder men ingen klarar av att hjälpa honom. Som sista utväg f r han rådet att fråga KnivKalle om få hjälp. KnivKalle, som långt ifrån är utbildad bilmekaniker, undersöker bilen och lokaliserar felet. Ett lager har gått sönder. Kalle gjuter en ny lagerbox, justerar och monterar dit den, bilen är klar. Engelsmannen blir fförstås mycket glad och erbjuder Kalle att utbilda honom i konsten att flugfiska. Kalle tillverkar sin flugfiskeutrustning själv och där har du den unika bakgrunden. Kalle och Mina vid sitt ”resandebr ”resandebröllop”

KnivKalles historia TEXT & FOTO: ANDERS HALLDÉN

Denna historia och mycket mer berättar Kalles dotterson, Lasse Johansson i Äppelbo, ppelbo, fför mej om sin kända morfar.

Bakgrund Vi tar det från början. KnivKalle, som heter Karl Fredrik Johansson, f ddes 1885 i Rämen av Tilda Larsfö dotter, fader okänd. 1919 gifte sej Kalle med Mina, då hade de redan 5 barn, bara det! Lasse berättar att de många årr tidigare fförst gifte sej på resandevis, d.v.s. de frågade sina f räldrar, som sa nej. Kalle och Mina fö rymde men efter ett tag återvände de

och då blev det ett godkännande av f rbindelsen. fö

kunde han inte simma, så man kan f rstå dramatiken i detta. fö

Kalle och Mina beslöt, tvärt emot av vad resande brukade kunna göra, att bosätta sig. En liten enkel stuga i Äppelbo anskaffades, en stuga på 25 kvm, där de tillsammans med sex barn levde och samsades. Ett fattigt och enkelt liv inleddes. Kalle hade inget fast arbete, små inkomster kom från kopparslageri, konstsmide och ﬂottning. Kalle var skicklig på det mesta. Bland annat tog han betalt för att visa upp forsränning stående på en stock. Som de ﬂesta på denna tid

Kalle var en duktig kopparslagare och Lasse visar upp ﬂera kastruller och kaffekokare. Han visar också upp en tung stor skopa som Kalle hade tillverkat av en ﬂera kg tung koppardaler! Mycket av

Malmklocka gjuten och graverad 1917, 13 årr innan Kalle ggööt lagerboxen

En vacker och svårtillverkad kniv med åttakantigt skaft och slidmynning En knivmodell som Kalle gjorde många av, det svarta på skaftet är från n en cykelpump i troligen formsprutad galalit. Titta på p den säkra, djupa och skickliga gravyren!

Kaffeservisen i äkta silver var bland de sista arbeten Kalle gjorde och enligt Mina det finaste, även Kalle var mycket nöjd

Kanske den vackraste kniv som finns bevarad, med eget bladsmide. Ett beställningsarbete från 1933

En mycket ovanlig dubbelkniv av resandestil, den första jag sett. Kalle besökte ibland Finnmarken och kanske hade han där blivit inspirerad av de typiska finska dubbelknivarna.

Kniv antagligen tillverkad för den norska marknaden

KNIVMAKAREN NR 4 2008

tillverkningen gjordes som beställningsarbeten i koppar och mässing, mycket graverades. Lasse visar mej, och i mina ögon håller det guldsmedsklass. På kvällarna skedde leverans av ett fföremål som inte tålde dagens ljus, leveransen skedde i skogen till köparen. Föremålet var hembränningsapparater.

Knivtillverkningen Vi sitter i Lasses kök i samma stuga, om än kraftigt utbyggd, som Kalle och Mina levde sina liv i. Lasse tar fram kniv efter kniv och visar mej och börjar sedan berätta KnivKalles knivhistoria. Kalle var duktig att bearbeta nysilver och tillverkade mycket knivar fför avsalu och ääven mot beställning. Lasse berättar att det tog en vecka att göra en enkel kniv, betydligt längre tog det att göra ett beställningsarbete. Hela tillverkningen utf utfördes i köket i den lilla stugan. Kalle tillverkade läster till plåtslidorna av bergsborr, varav en finns bevarad. Efter det att slidorna knackats ffärdigt så skulle de lödas ihop. För att löda krävdes äävdes ett nysilver med lägre smältpunkt. Kalle tog fickur och klippte remsor ur boetten som han sedan sträckte ut till mycket smala och fina silverremsor. Remsorna lades i skarven mellan slidhalvorna och sedan in i den öppna köksspisen. Han hade tränat upp sitt öga så han kunde se när temperaturen var så hög att remsan hade smält men inte slidämnet. Ibland hände det att det lågg inne fför länge, så att ämnet smalt till en oformlig klump. Lasse berättar att mormor då körde ut alla barn f r Kalle fick sådana raseriutbrott att det som inte tidigare fö var fförstört blev det nu. När slidan var klar skulle de små kulorna tillverkas. Som de flesta resande gjorde han dem av rullad plåt som sammanlöddes. För att kunna fila dem till kulor hade han gjort små hål i kökssoffan. Lasse berättar att han kommer ihåg att runt hela sofflocket och armstödet fanns hundratals hål. Som vanligt var bland resande signerade inte Kalle sina knivar. Kalle smidde ibland sina blad själv, en del graverade han vackert dessutom, men oftast skaftade han billiga Morablad.

Tjuringresor Kalle och Mina vandrade, senare cyklade, under somrarna ut på fö f rsäljningsresor. Färden gick norr ut mot Särna och sedan in i Norge. Till kvällen slog de läger, ibland med barnen, vid brof brofästen som väl kunde ge skydd vid regn, det var nära till vatten och Kalle kunde ﬁska. På kvällarna llarna arbetade Kalle med fförtenning och silversmide, Det enda verktyg som finns bevarat, en lläääst, st, troligen tillverkad av en bergsborr

Mina virkade ”hängmattor” ngmattor” till fförsäljning. Ofta hade han med ograverade knivar som han på kundens önskemål graverade. Lasse har två knivar som är i plåtbeklätt trä med lite enklare akantusslingor, dekorerade både på bak- och framsidan. Man ffår fförmoda att dessa var fför den norska marknaden. Enligt uppgift sålde Kalle mycket knivar i Norge. När Lasse och jag träffas jämfö mf r vi våra mfö knivar och det visar sej att två av mina, varav en i trä, är gjorda av han morfar, kul! Kalle ﬁck det bättre med åren och från 1935 skaffade han bil och åkte med den på sina fförsäljningsresor.

Hans knivar spreds via kortspel Kalle gillade också att spela kort och hans insats blev ofta en kniv. Kalle var också mycket vidskeplig. Det berättas att i fförsta potten han satte sin kniv värderade han den till 15 kr, vann han tillbaka den så halverade han priset nästa omgång, vann han igen så halverade han igen ända tills han fförlorat kniven. Han trodde nämligen att om han kom hem med en kniv som han satsat så skulle det betyda stor otur fför honom. Via kortspel så spreds hans knivar på detta vis i hemtrakten. Kalle gick bort den 27 december 1944 i Äppelbo. När han dog så kastade, av någon anledning, Mina bort allt han lämnat som hade med hans konsthantverk att göra. Lasse berättar att när han var liten så var han och hans bror ute och letade skatter. Tvärt emot hur det brukar gå så hittade de en verklig skatt, de fann silverplåtar, halvf rdiga knivar, verktyg och massor av saker efter halvfä sin morfar. Glada da visar de fyndet fför sin mormor. Lasse berättar att mormor reste sej från sin stol, ﬁmpade sin cigarett och gav pojkarna en rejäl utskällning. Mina tog alltihop och kastade bort det på nytt. Trots att Lasse på äldre dagar letat noggrant efter skatten har han inte lyckats ﬁnna den.

Avslutningsvis I Äppelbo ppelbo Hembygdsf Hembygdsförenings stuga har det under sommaren visats en utställning llning med mycket fföremål, framf rallt knivar, som Kalle tillverkat och som nu är framfö attraktiva samlar- och minnesf minnesföremål. Avslutningsvis ett stort tack till Lasse Johansson, Äppelbo som ställde upp och berättade ttade KnivKalles historia fför mej. Anders Halld Halldéén, én, anders@cultur.nu Besök min hemsida med över ver 2000 äldre nordiska knivar, därav rav många resandeknivar: www.cultur.nu

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Ludvika 2008 Foto: Bob Tunlind

The Elder av Claes Löfgren, Bladet är färgat mosaikdamask av Johan Gustafsson. Skaftet av fossil mammut och valrossbete

Förfinad brukskniv av Lars Svensson. Skaft av stab. ask och nysilver. Blad Ivan Lindeborg

Förfinad brukskniv av Anders Regnander. Stab. buckeye, blad 12C27

Förfinad brukskniv av Torsten Häller. Rötad björk i skaftet och blad av Anders Hedlund

The Spiritual, en ”Kris”, av Claes Löfgren, Fossil mammutbete, Watussi (boskap i Afrika). Damaskblad av Götz

Thomas Löfgrens Blue Valley, 2:a pris i öppen klass, klass A. Skaft av mammutbete och fossil mammuttand, eget slipat Damaskblad

Förfinad brukskniv av Lasse Kenttä. Skaft av stab. buckeye, björkticka, mässing och nickelsilver. Blad 12C27 av Robert Mattsson

Black Nose Owl av Thomas Löfgren, mammutbete, myskoxhorn och blad av Roger Bergh

Urban Widman har använt fossil stab. valkäke och valross till skaftet. Blad och bolster av Mattias Styrefors

Förfinad brukskniv, Thomas Löfgren. Skaft av stab. box elder, mammut. Eget blad av AEBL

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Vöråknivar visades i Mora TEXT & FOTO: OLA GRUDIN

Det var inte en dag fför tidigt att moraborna fick se en fin kollektion Vöråknivar i Mora hemslöjds lokaler på Kyrkogatan. I sextio år har Mora och Vörå i finska Österbotten varit vänorter. I sextio år har man missat en viktig gemensam nämnare, nämligen knivarna. Morakniven behöver knappast någon gon presentation fför läsarna av Knivmakaren. I Sverige är det inte så känt att det har tillverkats knivar i Vörå. Knivtillverkningen i Vörå är dock betydligt äldre. Knivar har tillverkats i Vörå redan på 1680-talet av tidigare sockensmeder, de flesta tillverkade av smedsläkten Lundberg i flera generationer från slutet på 1700-talet till början av 1900-talet. Vöråtrakten är annars känd som ”rågens rike”. Vöråknivarna hade av tradition en speciell knivslida av läder med ett stiligt ornament. Antagligen sydde någon skomakare på orten stygnen i knivslidan. Knivtillverkningen i Vörå var således inte fabriksmässig utan vilade helt på hantverksmässig grund till skillnad från Morakniven. Några riktigt gamla Vöråknivar knivar visades fförra året på Nationalmuseum i Helsingfors i den stora Puukkoutställningen. På senare år har knivtillverkningen återupptagits i mindre skala främst som hobbyverksamhet. Det var Nils Härtull rtull som tog initiativet och han ordnade de fförsta knivkurserna i Medborgarinstitutets regi. I dag, 2008, finns därfö rf r flera knivmakare som gör knivar enligt de rfö gamla modellerna. Två av dessa knivmakare, Ingmar Jåfs och Svante R Rätti, tillsammans med flera andra hantverkare från Vörå besökte därfö rf r Mora en helg i augusti. På rfö lördagen var det en särskild utställning av Vöråhantverk i Mora hemslöjds lokaler. Ingmar Jåfs har tidigare varit jordbrukare. Svante R Rätti är bilplåtslagare tslagare med eget fföre-

V rå Vö r knivar (Bilden är tagen av Dan Havemose, Mora Tidning)

tag i Pörtom i grannkommunen Närpes. I flera folkdräkter från Österbotten ingår ett särskilt bälte, vanligtvis tillverkat i gjuten mässing samt en kniv. En av de främsta knivmakarna från n fförr var Gustaf Blomqvist, som egentligen var gelbgjutare och gjorde bälten. Det är vanligt att bära kniv till folkdräkt i Finland. Det är lite märkligt att den seden inte alls är så allmän i Sverige. Sverige och Finland har trots allt varit ett och samma rike i nästan 700 år. Kanske är det samma sak som med bastun? För länge sedan var ääven bastubadandet populärt hos befolkningen i den svenska rikshalvan. Prästerskapet lyckades dock utrota seden i Sverige. Det gick dock inte att kuva finnarna och i dag är den finska saunan känd över hela världen. Kanske det var så att kniven inte fick vara med i folkdräkten därfö rf r att det misshagade statsrfö makterna?

Rolf Hammar, Vasaloppet, och Kurt SSöööderberg, derberg, ordf ordföörande i F Föreningen Norden i V Vörå r . Kurt bärr V Vörå r drä dr kten med bälte lte och V Vörå r kniv.

Moras kulturchef Bernd Janusch och knivmakarna Ingmar JJåååfs fs och Svante R Räätti.

Kristina Karlsson fr från Mora hemsl hemslöööjd jd välkomnar hantverkarna fr från V Vörå r

Nästa år blir det vänortsmöte i Vörå. Föreningen Nordens medlemmar och kommunrepresentanter från Mora kommer då att åka till Vörå. Enligt planerna ska det visas hantverk från Mora och Ovansiljan. Tänk om vi då har med en oss en speciell Morakniv att bäras till Moradräkten. Den som är med i Vörå 6 -9 augusti 2009 ffår se. Ola Grudin, ogrudin@yahoo.com

kvinnokniven k Foto: Kent Tunlind

Denna kniv som Owe Wallin gör tillsammans med Eje Brodin har som förlaga den kniv som Bockstensmannen hade inlindad i ett tygstycke. Kniven användes förr av kvinnorna som hade den på spiselhällen varför den fått namnet ”kvinnokniv”. Bl.a. så har ”Kyrkans medeltida dagar” i Hälsingland tagit den till sig och ger den som gåva i olika sammanhang. Dock var de tygstycken den hade som ”slida” inte det lämpligaste att förvara den i, varför Owe på förfrågan sydde upp denna rejäla, men vackra slida som man nu använder. Knivmodellen är omtyckt och görs av många knivsmeder. Vi kan även se den i Dansk Knivförenings logga. Bockstensmannen hittades av en elvaårig pojke, som hjälpte sin far att harva Bockstens mosse i Halland, midsommaren 1936 och man tror att fyndet är från 1300-talet. Mannen hade mördats och pålats fast i mossen, sannolikt för att förhindras att ”gå igen”. Skelett, hud, hår, mage och hjärna var mycket välbehållna. Kläderna, av kraftigt ylle, är bland medeltidens bäst bevarade i Europa. Förutom kläderna och en del andra saker hade han två knivar. Det spekuleras i att han skulle ha varit skatteindrivare eller försökt värva soldater. Bockstensmannen ﬁnns på Länsmuseet i Varberg som 2006 öppnade en ny utställning över det välbevarade fyndet. www.lansmuseet.varberg.se eller googla på bockstensmannen, wikipedia

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Guldmedaljören! Vi har i många år kunnat njuta av Jörgen Sundströms vackra hornknivar och han placerar sig alltid bland de främsta när han tävlar. Så var det även i Ludvika i år, två fö f rstapriser, och i Elverum ﬁck han f rsta pris och utmärkelsen Årets Kniv, men att han även fått Norsk fö Guldmedalj kanske inte alla känner till. Knivmakaren ﬁck en pratstund med honom under Knivveckan i Ludvika Foto: Bob Tunlind

Jörgen, snart 40 år år uppvääxt i Luleå och nu bosatt i en liten by två mil utanf utanför. Fick sitt intresse fför knivslöjd väckt av sin tvillingbrors svärfar, Bo Holgersson som gjorde knivar, oftast med träslida med horninf horninfällning. Jörgen som tyckte om slöjd i skolan ville lära sig detta. Han berättar att han anmälde sig till en kurs med Jan Lindfors men den blev inställd. Jörgen ringde upp Lindfors fför att kolla när nästa kurs kunde bli. –”Kom över så visar jag!” Jan bodde 2 mil utanf utanför i Rutvik och härr lades grunden fför Jörgens skicklighet. Norrländsk ndsk Knivf Knivförening var då också aktiv och han var med på många av deras träffar. Jörgen rgen gjorde sin fförsta kniv 1995, ställde llde upp i sin fförsta tävling äävling 1998 med två st halvhornsknivar och med dessa ﬁck han två tredjepriser, blev taggad och året därpå började tävlandet äävlandet på allvar. Vann sitt fförsta SM 2000. Han har blivit Svensk Mästare 4 ggr och Nordisk Mästare 11 ggr. Haft stora framgångar ääven i Norge, där blivit Norsk Mästare 5 ggr samt fått priset Årets kniv nu f r tredje gången och ﬁck Norsk Guldfö medalj i fjol. Till dags dato har det blivit 38 fförstapriser inklusive Publikens pris, best in show och JWN Hederspris. Att som svensk få få priset Årets kniv i Norge är stort, det ärr storheter som Kaj Embretsen och Jonny W Nilsson som f tt det och nu i år är det tredje gången få Jörgen rgen ffår detta fantastiska pris!

Hemligheten bakom framgångarna är tålamod, att vara noggrann och att kunna hålla gnistan närr man graverar, ungef ungefär som ett Indycar-lopp, att orka snurra varv efter varv. Efter 100 timmar är det lätt att ge upp. Första året ser det inte bra ut, inte andra året heller, men man måste orka nöta, det kan ta fem år innan man blir riktigt duktig. –”Jag Jag hade fförmånen att lära känna Jonny W Nilsson som kom att bli min nästa mentor och läromästare. Han utvecklade min formkänsla och gravyren”. Tillsammans har de sedan kamperat ihop på olika mässor i USA och Europa och vi ser dem ofta tillsammans i Ludvika. I knivarna använder Jörgen bara blad från de främsta mönstersmederna och de blir också hans goda vänner. Mattias Styrefors är en av dessa. Han berättar äättar ttar att på Blade Show i Atlanta blev knivmakaren som satt vid bordet bredvid så begeistrad av knivarna, när han f rstod att det inte var gnuggisar utan fö att han skurit mönstret i hornet, att han omgående ville byta bort sin fru som satt bredvid, mot en av Jörgens knivar. Jörgen avböjde dock, trots att hon var duktig, både på att laga mat och hjälpa till med slöjdandet! När han sålt slut på alla knivar kom det fram en amerikan som bad honom lova att komma tillbaka nästa år så han skulle ffå möjligheten att köpa en kniv. Jörgen berättar äättar att han har fföörm rmåånen att klara sig på lite sömn, han sätter sig ofta upp och graverar en stund när

Med denna stora kniv tog Jörgen hem 1:a pris i Öppen klass A i Ludvika i år. Mammut och buffelhorn i skaftet, med scrim på båda sidorna av Viveca Sahlin. Bladet av Robert Mattsson

sambon somnat, fortsätter sedan tidigt på morgonen innan hon vaknar, och hon undrar om han alls sovit någonting! Vinnarkniven, i Öppen klass, i år är något helt annorlunda än de knivar vi är vana att se. –”Man måste ste ffå sväva ääva ut och göra något annorlunda, och det kommer säkert att ge efterdyningar i min hornslöjd. Jag har inspirerats av mässorna i USA och tidningar som Blade och har länge velat göra en ’Bowie- kniv’ ”. Det du kanske inte heller vet om Jörgen är att han jobbat nästan 20 år i bageribranschen och ofta var det han som fick hjälpa till att dekorera tårtorna. Nu jobbar han som kvalitetstekniker inom livsmedelshygien och med utbildning. Kommentarer om hans frisyr är inte Kommentarer ovanliga! Ifjol i Ludvika frågade en ständigt återkommande dansk knivsmed honom: – ”Jörgen, är du finansminister?” Bredvid honom satt en gammal man som hade pekat och sagt: – ”Där går vår nya finansminister”. Han tänkte givetvis på Anders Borg. Jörgen har tillsammans med sin sambo Marlene två barn, Oliver som är tre år och lilla Emma 4 månader. Utöver familjen är jakt ett av hans stora intressen. Knivveckan i Ludvika liksom Elverum i Norge är mässor han inte gärna vill missa, där händer alltid något roligt att tänka på under vintern nä när man sitter ensam och graverar, så vi lär säkert träffa ffa honom och hans knivar ääven nästa år...

Jörgens kniv som tog storslam i Elverum 2008. 1:a premie, Årets kniv, Best i klassen och nr 1 i vinnerklasse Foto: Kent Tunlind

!:a pris klass A Halvhornskniv, Ludvika 2008. Blad av Mattias Styrefors och Jonny W Nilsson. Jörgen berättar att det tar ca 100 timmar bara att gravera en vinnarkniv!

!:a pris klass A Halvhornskniv samt Publikens pris, Ludvika 2007. Blad av Mattias Styrefors och Jonny W Nilsson.

!:a pris klass A Halvhornskniv, Ludvika 2006. Blad av Mattias Styrefors och Jonny W Nilsson Foto: Kent Tunlind

Helhornskniv som fick utmärkelsen Årets kniv i Elverum, Norge 2006 samt utsedd till ”Best i klassen” Foto: Øystein Køhn

! Välj Knivarnas Mecka ll ti en m om lk Vä

kt av materialförs

dire Träffa och handla

Knivtävling, klass A&B Bruks, Förﬁnad bruks, Hel och Halvhorn, Smycke, Fulltånge, Öppen klass, Fällknivar, Specialklass, Ungdoms och Damklass, Hantverksknivar.

alla knivförsäl och vraka bland

e! jare och slöjdar

och försäljare Massor av

äljarna!

Kniven Kniven ska vara specialtillverkad för tävlingen och materialbeskrivning bifogas. Fabrikstillverkade blad får användas utom i specialklassen.

Hela detta uppslag är en annons från Ludvika Smedjebacken Turism för Knivveckan i Ludvika 6-12 juli 2009. Foto: Kent Tunlind, Bob Tunlind, Thomas Löfgren, sommaren 2008

loppisf ynd

Tävlings

Väl märkta bidrag skickas Ludvika Turistbyrå, 771 82 L lämnas vid utställningslok

Välkomna till årets största knivfest!

Knivveckan

Jonny W Nilss ons Hedersp Priset ris! till veckans ﬁn aste kniv! Ann Löfgren var en a glad vinnare 20 08

Ludvika 6-12 juli 2009 Nordiska Mästerskapet i Knivhantverk

Publike

ns pris! Kniv-Jocke ﬁck det 200 8. Var med och bestäm vem som få r det 2009

I Akvariet t

sbidragen

per post eller lämnas till Ludvika, senast 6 Juli 2009, eller kalen måndag 6 eller tisdag 7 juli.

räffar du D alarnas all ad

jur och ﬁsk

ar!

Prisutdelningen Söndagen den 12 juli kl 14.00. 20.000: - i premier! Publikens pris samt det ﬁnaste priset i kniv-Sverige: Jonny W Nilssons Hederspris på 5.000:- och äran!

Svensk Kniv SM 20 Kniv 09 pågår h förenings arra är unde n r samm gemang a vecka !

Logi Ludvika Smedjebacken Turism, tel: 0240 - 860 50. Boka on-line på www.visitludvika.se

Ludvika 2008 Foto: Kent Tunlind

Förfinad brukskniv av Lars Svensson. Skaft av stab ask och blad av Robert Mattsson. 1:a pris i klass A

Kniv av Dan Degerman, mosaikdamaskblad av Roger Bergh

Jan Kniv-Jocke Olsson ligger bakom denna Förfinade brukskniv. Sälg och renhorn. Bladet av Nils Grantangen

Dan Degerman ligger bakom även denna skapelse. Stab masurbjörk med inlägg av silver. Bladet som Dan slipat är ett bladämne av Roger Bergh

Förfinad brukskniv av Börje Persson. Skaft av buffelhorn, sälg, silver, mammut. Slidan av rårand, sälg, buffelhorn, mammut, tenntråd. Bladet av Per Björkman

Två av alla knivar som trängdes på Lennart Mårtenssons bord, varav många skapade för köket. Här två exklusiva ostknivar

Förfinad brukskniv av Thomas Löfgren. Skaft amboina, mammut och valross. Blad av Roger Bergh

KNIVMAKAREN NR 4 2008

TEXT & FOTO: MICHAEL ALMQVIST

Knivskolan del två Traditionell Brukskniv

Vi skaftade bladet fförra gången. Återstår att forma till och f rga den ffärdiga kniven. fä

Urgröpningen gör jag mot den runda delen av bandslipen. Ta det lugnt och slipa inte bort fför mycket åt gången. Försökk ffå till en mjuk svängd form från mitten av skaftet och bakåt, hela vägen till kanten enligt bilden ovan.

Skaftbiten ärr enligt mitt tycke just nu fför tjock, c:a 24 mm. Den ffärdiga kniven skall vara ca 18 mm. Efter att ha kontrollerat att bladet ligger rakt så markerar jag längs skaftets kanter hur mycket mtrl som skall bort, ungef ungefär 3 mm på var sida blir det. Det fförsvinner fort i skivslipen.

Nu gör jag om proceduren med att rita in kantlinjer, denna gång c:a 3 mm in på biten. Dessa linjer markerar hur brett skaftet skall vara längst fram och ”urgröpningen” i bakändan av skaftet.

Främre delen slipar du naturligtvis med skivslipen.

Dags att markera linjerna fför att ffå fram den slutgiltiga ”äggformen” ( i genomskärning ) på skaftet. Längs rygglinjen drar du ett streck ca 5 – 6 mm ner på skaftet och 4 – 5 mm in på bredden, och på buksidan 10 – 12 mm in på skaftet och 5 – 6 mm på bredden. Slipa bort mtrl mellan linjerna återigen med den runda delen på bandslipen.

KNIVMAKAREN NR 4 2008

När detta är gjort kommer du ha ett åttakantigt skaftämne. Slipa nu ääven ven fföörsiktigt bort resterande kanter på skaftet. Spänn fast kniven i snickarbänken över bladet. Ta en lång remsa av en slipduk (100 – 120 korn) och dra/slipa fram den symmetriskt runda ryggformen.

Har du en Jano-rulle eller liknande så går du sedan över till den och slipar/formar till hela skaftet, inklusive buken, så att den känns behaglig att hålla lla i. Slutputsa nu fför hand resten med 220, 320, 400:a papper.

Nu är det dags att börja rja inf infärgningen. Jag väljer en rödbrun narvsvärta till att börja med. Färga in ﬂödigt med en pensel eller svamp. Bli inte ”rädd” att den vackra ådringen nu har f rsvunnit. Den kommer tillbaka... fö

KNIVMAKAREN NR 4 2008

... nu när du skall fortsätta tta med att putsa skaftet, fförst lite snabbt med 400 papperet igen. Sedan med korn 600 tills du är nöjd med hur ådringen återuppstår. Nu är det bara att välja nästa kulör. Tänk på att den måste må

vara ljusare än n den fförsta. Jag väljer v en grön n ffärg… Avsluta nu kort slipningen med 600 papper och sist av allt med 800/1200 korn. Limma fast bladet, olja in skaftet och kniven är klar.

Hur du syr slidan har vi visat i andra knivskolor tidigare år. Har du inte dessa tidningar kan du kköpa dem genom att kontakta stig åkerblom, kerblom, valberedningens ordf ordförande, som har alla tidigare utgivna nummer hemma hos sig. Lycka till! Michael Almqvist, Lövå v nger vå

Betalning till Svensk Knivförening Föreningens plusgirokonto är fortfarande 162 14 46-2, vilket bör användas vid alla inhemska betalningar till Svensk Knivf Knivförening. För betalningar från utlandet är det mest rationella att använda det IBAN och BIC/SWIFT, som är knutet till detta konto och som anges på sidan 3. Inom EU samt Norge och Island kan sk ”EU-betalning” åberopas. Med det avses ”…betalning i EUR eller SEK med ett belopp på högst EUR 50.000 eller SEK 500.000 och som innehåller korrekt IBAN och BIC (SWIFTadress). Betalningen skickas som normalbetalning och avsändaren betalar sina kostnader och mottagaren sina.” Det ﬁnns en överenskommelse mellan angivna länder att

en sådan dan EU-betalning inte ffår kosta mer än motsvarande inhemska betalning. Men varje bank har sin egen prislista på tjänster, så hur mycket du debiteras måste du själv kolla med din egen bank. Dock är betalning via Internet kostnadsfritt. Om du inte har tillgång till banktjänster på Internet, gå då till ditt eget bankkontor och be dem överfö verf ra beloppet till ovan angivet IBAN och BIC. Men verfö fråga ga fförst hur mycket det kostar dig. OBS! Skulle utrymmet fför meddelande till mottagaren vara fför kort fför att ffå med fullständigt namn och adress, så går det bra att komplettera med ett mail eller brev till mig på adressen som är angiven på sidan 3. /Hans Wikström, kassör

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Vad bidde det då? En liten artikelserie om ett samarbete knivmakare emellan TEXT: MICHAEL ALMQVIST (alias

cM)

Det hela började rjade med ett fförsök från min sida att sälja några gra av mina fförsta fförsök till att slipa fram några damaskblad. Snabbt var de borta som med vinden. Inspirerad av detta lade Thomas Löfgren ut ett antal skaftämnen från något han kallade ”sin skrotlåda”. Vi andra hade nog kallat lådan skattkammare! Bitarna fförsvann ääven de lika fort som mina damaskblad. För att inte all denna kreativitet som så många sålda skaftämnen mnen och blad medf medför, skulle fförsvinna ut i intet och dessutom hålla forumet igång så kom Thomas och jag på den galna idén att utmana alla köpare av hans ”skrotbitar” att visa upp arbetsgången och slutresultatet f r varandra i bildform på forumet under rubriken ”Vad fö bidde det då?”. Tio st. hugade knivmakare antog utmaningen, Jörgen, Tilo, Gunnar, Lasse, Rickard, Kimmo, Jakob, Lod, Ulf och Torsten. Sedan är det så som alltid i sådana här projekt att det av olika skäl faller bort deltagare. Ulf och Lod har tyvärr inte haft möjlighet att bidra med bilder till denna artikel, men vi vet alla vad de kan åstadkomma när allting stämmer... Ett unikt samarbetsprojekt var därmed igång och nu f r ni alla andra vara med och se resultatet från några få av ”Vad bidde det?”-projektets knivar. Alla har under arbetets gång lagt ut bilder på allt från ritningar, arbetet och ffärdiga knivar. Allt har kommenterats, kritiserats och applåderats i omgångar. En sak som så tydligt präglat detta projekt är alla de olika individuella stilarna vad det gäller knivmakeri som de olika deltagarna representerar. Detta visas inte minst i det faktum att ”Vad bidde det?” också har deltagare från tre olika länder som Tyskland, Finland och naturligtvis Sverige. Av ren artighet börjar jag då naturligtvis med att presentera en av våra utländska deltagare.

Tilo Man blir imponerad av denna man då han på ett fför honom främmande språk så aktivt kommer in på ”vårt” forum och glatt delar med sig av sina erfarenheter. Visserligen ibland på en ganska stapplande svenska där ordf ljden inte alltid kommer helt rätt. Men en sak är säker, fö och det är att på hans knivar kommer varenda skaftbit i en uttänkt nkt kreativ ordningsf ordningsföljd och bildar alltid ett vackert, bruksvänligt skaft. ...fortsättning följer i nästa nr.

Sjömansknivar TEXT & FOTO: BOB TUNLIND

I Kiruna fanns på 60-talet tv två kniv-, knop- och knåpinå åpintresserade pojkar. En var undertecknad och den andre var hans tvillingbror Kent. All ledig tid anv användes till dessa pyssel. På biblioteket lånades böcker om knopar, splitsning och det som kallas sjömaning, eller sjömansarbeten, dekorativa arbeten på flaskor, knivskaft mm. Tv favoritböcker som lånades flitigt var Ute och Mera Två ute, böcker som handlade om friluftsliv, lägerarbeten, överlevnad i skog och fjäll. ääll. Mycket av detta hade just med knopar att göra. Problemet var bara att pengar såg man inte många av! Och ääven om man såg några, var skulle man handla? Utbudet var långt ifrån samma som idag, Kiruna låg långt från havet, inga möjligheter att handla via internet, E-bay och Tradera. Så dom tv två grabbarna satt på sitt rum och tillverkade egna redskap. Märlspiken rlspiken gjordes av kasserade kulspetspennor kulspetspennor, splitsnålen av pennf pennförlängarna som fanns på den tiden och som anv användes till blyertspennstumparna. Segelsömmarhandsken sydde vi själva av skaftet från kasserade näbbstövlar och en liten plåtbit. Bäst var skaftet på dom höga stövlarna, tjockt och fint, dom lägre hade ett mjukare tunnare läder som också var en guldgruva att komma över. Av dem kunde vi klippa smala läderremsor eller band som anv användes till knivskaft och dylikt.

f r några år sedan. Den ena helt i metall ville dom ha fö 800:- fför, och den andra 3.000:- vilket jag tyckte var lite fför mycket. Visserligen hade den dyrare mycket ”patina”, men det et kkändes lite som i ”Sk ”Skärgårdsdoktorn”, ni vet avsnittet där Sören Rapp säljer några vettar dyrt f r 400:- till hon från ”Stockholm” som i sin tur sätter fö priset 1.200:-! Speciellt med tanke på att jag hade kköpt en precis likadan kniv som den fför 800:- från Hjertmans butik i Sundsvall fför 150:-, (I år tar dom 158:-).

I böckerna fanns bilder på sjömansknivar, mansknivar, eller ffällknivar med en märlspik. Tänk nk om man haft en ssådan! Jag har på senare årr fförsökt kt ffå tag i sådana, men det har inte varit så lätt. tt. Hittade tv två i en antikaff antikaffär i Gamla Stan

Sjömanskniven manskniven ersatte inte den vanliga kniven, fför svenska sjömän oftast en vanlig Morakniv. I gamla sjörövarﬁlmer ser vi kniven nedstucken i bältet mitt bak på ryggen fför att enkelt kunna tas av den hand som var ledig, exempelvis uppe i riggen när det stormade. Då var det inte läge att börja rja fumla med en ffääällkniv llkniv och fföörsöka f upp bladet på denna. Denna modell låg nog oftast få i sjömanssäcken cken och anv användes under de långa stunder man behövde slå ihjäl ääl på havet och då sysselsatte sig med sjömansknop av olika slag eller renovering och underhåll.

En kniv jag gjorde som tonåring med flerslagen valknop på en gammal Morakniv. Det gällde att räkna rätt på varven för att flätningen skulle falla ut, vilket den inte gjorde på första försöket. Bara att snöra upp och börja om. Kanske inte den vackraste kniven, men jag är glad att jag sparat den

Hur ffår man tag i gamla knivar om inte genom Anders Halldén, han med knivsajten med mer än 2.000 knivar!? Mycket riktigt! Han ﬁxade snabbt fram ett antal knivar via Tradera och E-bay, dessutom till vettiga priser. Det var inte bara sjömän n som anv använde dessa knivar. De ingick även ä inom det militära,, marinen, fallsk fallskärmshopparna, ofta då en lite mindre modell. Har den dessutom en konserv konservöppnare är det med största sannolikhet en soldatkniv. Scouterna anv använde dessa, och när vi började med slädhundar hade den behövts när vi splitsade draglinor. Den hade varit perfekt att ha med i släden då en alltför ivrig hund ofta hann tugga av sin lina om man inte var snabb nog i starten.

Det som kkännetecknar knivmodellen är en rak egg vilket underlättar när man kapar ett rep. Victorinox moderna seglarkniv har en vvågtandad egg, ungef ungefär som en brödkniv, vilket också är effektivt. Ett annat knep är att lämna lite råegg när man slipar och inte strigla kniven.

Apnäve

Förutom ﬁckkniv är det alltid bra att ha på sig en snörstump. Användbart nästan varje dag! Knyta... fästa... mäta... jag skulle nog inte klara mig utan! Och när man har en ledig stund kan man ju alltid knyta en knop, en apnäve eller en treslagen valknop...

Åtta

Denna kniv hjälpte Anders mig att köpa på Tradera för det facila priset av 110:-. Väldigt lik den som antikaffären ville ha 3.000:- för! En lite större modell

Det var denna kniv antikaffären ville ha 800:- för! Billigare att köpa den hos Hjertmans som säljer en sprillans ny för 158:-. Rostfri modell med märlspik och schackelöppnare, men med väldigt lite ”känsla” Pålstek

Liten modell med rak egg. Kapten Spike (se KM nr 3) berättade att denna modell hade dom i fickan när man gick i land för att inte väcka uppmärksamhet

En raritet som Rolf Eklund visade på Knivveckan i Ludvika! En C O Ryd som är gjord före 1918, då man slutade tillverkningen. En kniv i väldigt gott skick

Nytillverkad Victorinox seglarkniv med en lite annorlunda märlspik och dom sedvanliga verktygen. Modellen har vågig effektiv egg En Camillus, New York, USA, köpt via E-bay vilket Anders hjälpte mig med. En väldigt gedigen, tung modell med en kraftig spärr till märlspiken. En av mina favoriter Råbandsknop S Splitsnål och segelsömmarhandske

Bakgrund är briggen Gerda som besökte Härnösand sommaren 2008

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Terje tog hem m 1:a pris i Smyckekniv bälte, klass B, i Ludvika 2007

”Örepynt” TEXT & FOTO: KENT TUNLIND

”Hur kan så stora händer gö göra öra sså små knivar?” - är den oftast ställda frågan gan denne gladlynte norrman ffår… Knivmakaren träffar honom i Ludvika där han blivit en trogen utställare. Många nga missar honom fför han har sålt slut på sina knivar efter någon dag bara. Terje Karlsen heter han, är bosatt i Raufoss i västra Toten kommun mellan Lillehammer och Oslo. Knivarna hänger du i örat, men det är en riktig kniv, blad i rostfritt stål, slipat sylvasst, drygt 1 cm långt. Kniven har en totallängd på 3 cm, alltså inte större än en femkrona. Terje har gjort knivar sedan 1995, främst ”Totenknivar” och fick bl.a. ett fförstapris fför en sådan kniv fförra året i Ludvika. Syskonbarnet ville ha en kniv att hänga i örat så han gjorde den fförsta av ett bågfilsblad. Nu ville vännerna också ha en, så han gjorde fler och även fö f r att ha att sälja på knivmässorna. Terje har alltid slöjdat med sina händer. Innan han började göra knivar tillverkade han fullriggade

modeller av gamla segelskutor, Bounty t.ex. Han är sedan något år pensionerad rörmokare, rmokare, fförman i Västra Toten Knivklubb. Terje visar gärna hur han gör sina knivar. Bladet slipar han ut i rostfritt stål, till skaftet blir det gärna masurbjörk, ebenholz men också mammut och renhorn. Terje har kursat fför Jonny Walker Nilsson och har börjat sätta gravyr på hornet. Slidan syr han i getskinn, han ffår faktiskt plats med ett femtontal stygn på en så liten slida. Om kniven har upphängare i läder görs den av känguruskinn, det är det starkaste skinn som ﬁnns. Kroken fför örat är i nickelfritt kirurgiskt stål. Han sitter vid bordet tillsammans med hustrun Wera och visar hur han slöjdar och de ﬂesta besökarna håller nog med om att det är ett trolleri att något så litet kan komma ur de stora händerna.

TJÄDER LÄDER AB Tjädrans va bra vi är!! ( ... inte bara på läder )

Terje syr slidan m

ed 15 stygn

Träffa oss på vår hemsida eller i vår butik! /Erika & Hanna

BESÖK VÅR HEMSIDA

www.tjaderlader.se Örepynten i naturlig storlek!

Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. e-post: info@tjaderlader.se Tel. 0297- 45 220, fax 0297- 45 310

KNIVMAKAREN NR 4 2008

SWEDETECH

www.keramiskaknivar.se

SwedeTech keramiska knivar till oslagbara priser. Ebenholts vit

SwedeTech SwedeTech

Kockkniv 499:SwedeTech

Classic

Ebenholts svart

SwedeTech

Kockkniv 549:-

Kinesisk

grönsakskniv

599:Nyinkommet stabiliserat trä Rostfria högkvalitetsblad Tel 0737-81 00 29 � www.daknives.com

DAMASTEEL

Skalkniv 349:-

Kockkniv 399:SwedeTech

Fruktkniv 275:-

SwedeTech

Skalkniv 299:-

Fällkniv 319:-

Besök vår hemsida keramiskaknivar.se eller ring oss på 08-92 83 80 SwedeTech International AB

2000-talets damask

För tuﬀ användning i naturen och i köket

Bengt-Olof Tallroth

Stålet köper du hos Söderfors Smedja 0293 - 30610 eller Nordell Knives 0651 - 16380

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Brett sortiment för knivtillverkning! Beställ gratis katalog!

Vi har läder och läderverktyg, ett stort utbud av knivblad. Knivskolan 1 och 2, handböcker som ger dig inspiration och vägledning. Vill du tillverka egna exklusiva knivblad har vi Damascenerstål m.m. Beställ 272 sidig katalog eller handla direkt på nätet.

VÅR STORSÄLJARE! Bänkfräsmaskin EFM 150 DS

6.150:Katalogen kan skrivas ut från webben: www.jano-knives.com

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20

Beställ snabbt och enkelt på

postorder. dje på Skaparglä 2007/2008. Katalog

0511/186 67 Fax t 0511/267 etaljer.se ojd-d Kundtjäns order@sl

jer.se jd-detal www.slo

www.slojd-detaljer.se

Näsmark 3, S-916 93 Bjurholm SWEDEN Tel: +46(0)932 27027 Fax: +46(0)932 27062 Mail: info@jano-knives.com

et!

Nyinkommet: Jättesnygg blå pärlemorimitation!

Nyh

Tormek T-7

Jigg för knivar • SE-76. Ny jigg för raka eggar garanterar 90°. Säkerhetsstopp förhindrar att verktyget glider av stenen. • TT-50. Svarv- och skärpningsverktyg med skruvmatning. • Sju års garanti.

Sveriges finaste trävirke!

Gulls Hemslöjd Kvarnbäcksvägen 12

www.tormek.com Se demofilm och senaste nytt

För pris och beställning kontakta din lokala järnoch byggvaruhandlare.

790 90 SÄRNA Tel 0253-101 50 www.gullshemslojd.se

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Masurbjörk

Ny bok av Bengt-Elis Pettersson och Harald Säll Hartolas Drottning, Kuhmonen, Mickeli och Juankoski är bara några av de masurträd du kan välja på. Hör du till dem som trott att masur bara är masur ska du läsa denna bok på 40 sidor. Den vänder sig främst till dem som vill utveckla sitt skogsbruk genom att odla klonade masurplantor vilket kan öka den ekonomiska avkastningen avsevärt. En masurodling kan skördas redan efter 4050 år och virket är mycket värdefullt. Boken är också en värdefull kunskapskälla lla fför oss knivslöjdare. jdare. Vi ffår veta vad masur egentligen är, hur vi kan känna igen att det ﬁnns masur i trädet, och olika typer av masur. Rikt illustrerad med många m bilder. Du best beställer ller den fför 100 svenska kronor hos sikanas@telia.com sikanas@telia.c De lottar ut ett antal exemplar till Knivmakarens läsare! Vill du vara med, e-postar eller skickar du ett vykort med namn och postadress till Knivmakaren, Bob Tunlind, Videgränd 6, 8712 52 Härnösand, bob.tunlind@gmail.se så skickar vi den efter nyår till vinnarna.

Ny katalog Skicka 20 kr i ett kuvert, glöm inte att uppge adress, så skickar vi katalogen

KNIVMAKAREN NR 4 2008

Att skiljas, är att dö en smula… TEXT: MICHAEL ALMQVIST

llt från n det att jag fför många år sedan började tillverka mina knivar har jag allt som oftast ffåått frågan om hur jag klarar av att sälja dem, eller som en del uttrycker det ”skiljas” från dem, när man lagt så mycket tid och omtanke på dem. Det är en bra fråga, som jag oftast har kunnat svara ganska enkelt på med lite olika standardfraser. ”Inga problem! Jag kan göra en ny… Är man girig så går det… Frugan behöver en ny klänning, så vad skall man göra…” På något sätt har jag oftast skojat till det. Sanningen är naturligtvis den att det ibland känns lite i hjärtat när man lämnar över en kniv till en kund. Så var det naturligtvis oftare i början av min knivmakarkarriär än det ärr nu fför tiden. Men nog gör man fortfarande en och annan kniv ääven idag som man gärna skulle vilja behålla. ”Men vi kan ingenting ta med oss när vi dör” – säger den gamla sångfrasen och det är så sant, så sant. Bättre att ta emot pengarna nu och sätta sprätt på dem på ett eller annat sätt, om inte i annat, så varfö varf r inte investera i maskiner eller nya spännande knivmaterial.

inte lätt att fatta, särskilt när man vet att man i och med det kommer att ”skiljas” från ﬂera roliga (oftast) och fför mig personligen mycket givande uppdrag inom SvKnf. Dessutom handlar det om ett antal mycket goa knivvänner som man mer eller mindre kommer att skiljas ifrån. Mycket talar ääven ven fföör att detta blir mitt sista kåseri i denna tidning. Allt har sin tid… alla måste vi vandra vidare någon gång, så varfö varf r inte nu när mitt liv ändå har tagit en så drastisk vändning som det gjort i och med min fru Karins allt fför tidiga bortgång.

Apropå att ”skiljas…”

Att skiljas är verkligen ”att dö en liten smula”, oavsett vad det gäller. Det vet jag nu av egen ångestfull erfarenhet på många plan. Den vetskapen delar jag ju med så många andra. Men med den andra vetskapen om att vi någon gång ”ses igen”, (om det i sin tur handlar om att någon gång f göra det i en tänkt himmel eller som i vårt fall, ditt få och mitt, på en knivmakarträff någonstans i Sverige) så skapar det ändå hos mig ett hopp om ett ”nytt och bättre liv”, i en snar framtid, både som människa, man och knivmakare.

Jag har tagit beslutet att jag nu gör min sista mandatperiod som ledamot i SvKnf styrelse. Det beslutet var

”Att mötas och skiljas verkar tyvärr vara livets gång…”. Tack fför åren som gått!

Sälj din kniv på www.svenskkniv.se Som medlem kan du lägga gga ut dina knivar till fförsäljning ljning på SvKnf hemsida. Varje medlem har möjlighet att lägga in 1 kniv/månad. Du kan maximalt ha 12 knivar ute till fförsäljning samtidigt. När kvoten är fylld går det bra att byta ut beﬁntliga knivar mot nya. Underlag, bild, beskrivning och prisuppgift skickas till Webbmaster på adress berra@rutinkonsult.se

Utgivningsdagar för 2009 Knivmaka ren Nr 1: 20 mars, MEDLEM

STIDNING

material senast 30 januari

Nr 2: 12 juni,

material senast 1 maj.

Nr 3: 18 september, material senast 31 juli.

Nr 4: 11 december,

material senast 23 oktober.

FÖR SVEN SK

Nästa numme utkomm r 20 mar er s 2009 KNIVFÖR

ENING

NR 1 200 9

Sista inlä materia mningsdag fö av annol samt boknin r g nser är 3 0 jan.

6 –12 juli arrangerar Svensk Knivförening

KNIV

S200 M 0 LUDV IK KA

Nu är det dags att börja planera för medverkan i 2009 års SM som kommer att pågå i anslutning till Knivveckan i Ludvika den 6-12 juli. SvKnf:s tävlingsregler gäller. Diplom till de tre främsta i varje klass, där vinnaren koras till Svensk Mästare om tillräckligt många deltagare anmäler sig. Tävlingen är öppen för knivmakare i Sverige och tävlingsbidragen ska ha inkommit till Åke Eriksson, Råggärdesvägen 10, 890 35 Husum senast onsdag 24 juni. Utställning av tävlingsknivarna pågår under hela veckan. Prisutdelning lördag 11 juli kl 13.00 All information om 2009 års SM kommer att ﬁnnas på vår hemsida, www.svenskkniv.se samt mer information kommer i nästa nr av Knivmakaren. Välkommen till en knivkulinarisk upplevelse upplevelse!

FÄLLKNIV KONSTKNIV SMYCKEKNIV HELHORNSKNIV HALVHORNSKNIV UTVECKLAD BRUKSKNIV TRADITIONELL BRUKSKNIV KNIVBLAD SMIDD DAMASK MINIATYR/SMYCKEKNIV KNIVBLAD SMIDDA KNIVBLAD SLIPADE UNGDOMSKLASS ROOKIEKLASS TEAMWORK