Knivmakaren #4-2019 by Södra Lid

K NIVMAK AREN N R 4 2019

MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING

NR 4 2019

SUNDSVALL X 2

DANILUK & SVAN FICX & SICAC

PARIS PÅ TVÅ VIS

KNIVSKOLAN

FULLTÅNGE DEL II

NORRSTRÖMS

VIKINGAFAMILJ

FÄRGA MED

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Högpresterande stål för handknivar

BLAD SOM BEHÅLLER SKÄRPAN

RÄTT KVALITET FÖR HÖGA KRAV

•

Uddeholm Vanax SuperClean

•

Uddeholm Elmax SuperClean

•

Uddeholm Vanadis 4 Extra SuperClean

•

Uddeholm Vanadis 8 SuperClean

•

Uddeholm Sleipner

Uddeholms stål för handknivar levererar en vinnande lösning som håller för de mest krävande miljöer. Forskning i framkant och starkt engagemang för våra kunders behov har lett fram till världsledande produkter med materialegenskaper för alla typer av uppdrag. Resultatet ger en välbalanserad kniv med en unik kombination av slitstyrka och skärpa.

Sedan 1668 har vi utvecklat innovativa och banbrytande lösningar som skapar mervärde. Våra engagerade medarbetare finns i nästan nittio länder och tillsammans levererar vi ökad konkurrenskraft till kunder över hela världen. Välkommen till Uddeholm, #1 inom högpresterande verktygsstål.

www.uddeholm.com

K NIVMAK AREN N R 4 2019 K NIVMAK AREN N R 4 2019

Ett år går fort Så kan vi lägga ytterligare ett år till handlingarna, ett år som har varit mycket spännande för Svensk Knivförening. För första gången prövade vi att arrangera Kniv-SM på nätet då ingen lokal klubb anmält sitt intresse, och vi som är spridda över hela landet inte hade möjlighet att lösa det på något annat sätt. Det blev en succé! Aldrig tidigare har fler sett bidragen, kommenterat och gratulerat finalister och vinnare. Kniv-SM 2020 kommer även det att kunna följas, och avgöras, på nätet då inte någon anser sig ha resurser att hålla i tävlingen. Upplägget blir nästan detsamma, men vi kommer att förfina det hela. bland annat blir tiden från inlämnat till det hela avgörs betydligt kortare, och hela tävlingen kommer att vara avgjord innan sommaren är här på allvar. Men det innebär inte att vi stänger dörren för er som framöver vill hålla SM lokalt, tvärtom. Vi kommer att kunna erbjuda ett bättre upplägg med de resurser som vi kan tillhandahålla. Vi pushar, och gör reklam för tävlingen i sociala medier, i Knivmakaren och ordnar så att alla inlämnade bidrag blir professionellt fotograferade. Viktiga bitar som kan vara tunga att få till lokalt. Beslutet om SM togs redan på årsmötet i somras, men detaljer kom vi fram till under ett av våra få fysiska styrelsesammanträden i föreningen. En eller ett par gånger per år samlas vi alla, i vanliga fall hålls styrelsemöten via telefon för att hålla nere kostnaderna. En helg i början av november möttes vi på Jädraås vandrarhem för att sätta agendan för ett nytt knivår. Under 2020 kommer du bland annat att kunna möta oss på Utemässan i Lycksele sista helgen i maj, och vi finns givetvis med på Knivveckan i Ludvika i juli. Det kan bli fler platser vi dyker upp på, men det är dessa två som är klara när jag skriver de här raderna. Jag hoppas att du följer med oss som medlem in i ett nytt år, och du, du kanske ska värva en kompis som medlem också? Ju fler vi blir, desto mer kan vi göra och erbjuda er som medlemmar. Knivmakaren är en sådan sak som alla medlemmar får. År 2020 är det kanske dags för dig, eller någon du känner, att bidra med material? Vi vill verkligen se fler skribenter som bidrar med material, det kan vara allt från reportage till ett par raders test och en bild på en smart lösning du har hemma i verkstaden; hör av dig – du är välkommen! När det här numret landar i din brevlåda är det snart jul och det är bara en dryg vecka kvar på året, så jag vill passa på och önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år! Vi ses 2020, häng med för att vi kommer att få ett bra år tillsammans! Må väl knivvänner! Dick

Innehåll nr 4 2019 KNIVMA K AREN

MEDLEMSTIDNIN G FÖR SVENSK KNIV

FÖRENING

NR 4 2019

SUNDSVALL X 2

DANILUK & SVAN FICX & SICA

C PARIS PÅ TVÅ VIS

KNIVSKOLAN

FULLTÅNGE DEL

NORRSTRÖMS

VIKINGAFAMIL J

FÄRGA MED

Framsida

Em liten roadtrip tog oss till Sundsvall och ett möte med två profiler, Vladic Daniluk och Lars Svan. FOTO: CARLMICHAEL ALMQVIST, P-O EKLUND & MIKAEL HANSEN

Ledaren

Ett år går fort

Sundsvall x 2

Vladic Daniluk och Lars Svan

Färga med luft

Tips från Danmark

Paris på två vis

FICX och SICAC samma helg

Knivskolan del II

Dan Anderssons fulltånge

Noterat

Husum och rätt ska vara rätt

Knivhistoria

Initierat med Anders Halldén

Kniv-SM 2020

Allt för dig som ska tävla

3 5-9 10-13 14-18 20-23 24 26-28 30

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Medlemsklubbar Arjeplogs Knivsmidesförening c/o Per Gunnar Sundström Racksund 215 938 94 Arjeplog Grundsunda Knivgille c/o Erik Hårshagen Husbyn 150 896 91 Husum

MEDLEMSTIDNING FÖR

SVENSK KNIVFÖRENING ORDFÖRANDE: VICE ORDF: SEKRETERARE:

Dick Gidlöf, Husum Pär-Olof Eklund, Skellefteå Michael Almqvist, Gävle

KASSÖR:

Peter Andersson, Söderhamn

LEDAMÖTER:

Gunnar Holmberg, Strängnäs Bengt Olof Tallroth, Husum Tomas Gustafsson, Skutskär

SUPPLEANTER:

Erica Högberg, Jädraås Pär Särnö, Öjebyn

REVISORER:

Maritha Norman, Söderhamn Ingela Alvengren, Skärså

VALBEREDNING:

Kent Karlsson, Norrköping Torsten Häller, Smögen Lars Billström, Kinna

TELEFONTIDER TILL STYRELSEN:

Måndag och tisdag kl. 18.00 - 21.00. Dick Gidlöf 070-581 10 06 Peter Andersson 070-230 17 89 Michael Almqvist 070-509 83 78

ANSVARIG UTGIVARE: Dick Gidlöf, Nybovägen 12, 896 31 HUSUM Tel: 070-581 10 06, E-post: dick.gidlof@hotmail.com MEDLEMSFRÅGOR: Tomas Gustafsson Tel: 070-233 07 15, E-post: tege1960@gmail.com REDAKTÖR & PRODUKTION: Mats Gyllsand Tel: 0730-260 279, E-post: mats@sodralid.se I TIDNINGSREDAKTIONEN: Lars Billström, Enebobacken 2, 511 58 Kinna Tel: 0320-130 50, E-post: billstrom.lars.e@telia.com Michael Almqvist, Skogsfruvägen 21, 802 64 Gävle Tel: 070-509 83 78, E-post: carlmichael@carlmichael.info Pär-Olof Eklund, Rosgatan 11A, 931 39 Skellefteå Tel: 070-399 62 40, E-post: eklundknives@gmail.com

Nästa nr av

utkommer 18/3 2020

Material och bokning av annonser senast 18 februari 2020.

ANNONSFRÅGOR: Tag kontakt med Gunnar Holmberg, Tosterö Bråtorp 7, 645 93 Strängnäs Tel: 0152-155 04, E-post: agunnarknife@gmail.com

Hälsinge Knivförening c/o Reimond Dempwolf Gränsgatan 1 824 42 Hudiksvall Tel: 073 - 98 17 614 Jamtlands Knivgille c/o Reinhold Lundblad Abborrvägen 6 832 53 Frösön Tel: 063 - 435 51 Knivmakare i väst c/o José Maria Mansisidor Pilörtsvägen 3 D 511 72 FRITSLA 070 - 871 11 38 jose.mansisidor@hotmail.com Knivfällan c/o Bengt Wettesten Dalboviken 6 439 74 Fjärås Tel: 070 - 744 50 08 b.wettesten@gmail.com Lundabygdens Knivgille c/o Peter Jepson Tel: 077 - 002 590 sekr Stora Östergatan 35 271 34 Ystad Sven Hedfors Tel: 070 - 393 63 26 ordf Rolf Malmström Tel: 070 - 250 45 04 kassör Mellanbygdens Knivgille c/o Sören Borrelid Gullmark 50 951 98 Bygdeå Tel: 070 - 364 20 06

Torsby Kniv- och hantverksförening c/o Jan-Erik Näsman Sandbovägen 2 685 33 Torsby Söderhamns Knivgille c/o Peter Andersson Föreningsvägen 7 826 72 Sandarne 070 - 230 17 89 peter.andersson1965@hotmail.se Tornedalens Knivförening c/o L-G Perä Matarengivägen 9 957 31 Övertorneå lg.pera@utb.overtornea.se Skelleftebygdens Knivgille c/o Leif Furberg Skidstigen 15 931 51 Skellefteå Tel: 070 - 642 97 47 leif.furberg@gmail.com www.skekniv.se Stockholms knivförening c/o Jenny Josefsson Tideliusgatan 17 NB 118 69 Stockholm Tel: 072 - 518 61 47 jenny.josefson@gmail.com Värmlands Knivklubb c/o Jan Lilja Hemvägen 4 653 49 Karlstad Tel: 070 - 283-51-27 axel556107@gmail.com Västras Knivgille c/o Michael Annander Alderlund 103 880 37 Junsele Knivmakare Öst c/o Jan Joachimsson Djupsundsgatan 36 603 36 Norrköping Tel: 070 - 696 05 31 chimsson@hotmail.com

MEDLEMSAVGIFTER: Medlemskap för 2020 kostar 275:Familjemedlemskap: 100:- för varje ny familjemedlem (bara en tidning skickas ut per familj). Medlemskap för boende utomlands: 325:Ny medlem: Betala in aktuellt belopp på Sv.Knf:s Bankgiro och ange: ”Ny medlem 2020”. Glöm ej att ange din adress! Tidigare nr av Knivmakaren som kommit ut under året kommer att skickas till dig. Svensk Knivförening Bankgiro: 121-2141, Utlandsbetalning: * IBAN kontonr: SE45 6000 0000 0004 8889 2341 (24 tecken) Bankens BIC/SWIFT-adress: HANDSESS * Internetinbetalning kan bli billigare än den avgift banken eventuellt tar ut. Kontrollera med din bank. Glöm inte att ange fullständigt namn och adress! Mer information på vår hemsida:

www.svenskkniv.se

Besök SvKnf:s hemsida

www.svenskkniv.se Nytt lösenord och användarnamn från och med 15 januari: medlemKNIV2020

K NIVMAK AREN N R 4 2019

ROADTRIP

FÖR TVÅ X TVÅ

Vladic ”Valle” Daniluk.

Lars Svan med sambon Ulrika Stridsberg.

Ludvika är samlingsplatsen för knivmakeriet i Sverige och det är dit man ska om man vill knyta kontakter, handla material och byta tips & trix med varandra. Så även i år och fastän jag nog vid detta laget kan räknas som veteran så träffar jag varje år på nya knivpersonligheter under dessa dagar som man känner att man vill lära känna lite mer. I detta reportage ska ni få möta två av dem som ”vi som var där” fick träffa, en sedan länge känd knivmakarprofil, Vladic ”Valle” Daniluk och Lars Svan som nog för de flesta är lite mer okänd men som definitivt inte kommer att gå omärkt förbi i våra kretsar framöver. TEXT carlMichael FOTO TOMAS GUSTAFSSON

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

SUNDSVALL. Knivmakaren är som bekant alltid ute efter att hitta material till de artiklar vi önskar skriva för ert nöje och för att få till en bra tidning. I Ludvika kom Tomas Gustafsson och jag på den briljanta idén att tillsammans göra en roadtrip från en kuststad till en annan, Gävle – Sundsvall. Det är nämligen på den sanare orten där dessa båda herrar bor och utför storverk i sina smedjor. Okay ska vi vara petnoga så bor Valle & Lars (passande nog) i Indal och Säter, nästan grannar men på varsin sida av Indalsälven. Första stoppet blir hos Valle...

Vladic ”Valle” Daniluk Nu är vi ute på landsbygden, bilens GPS kommer till nytta innan vi hittar rätt uppfart mot Valle och hans fru Vivecas hus och smedja. Vi är lite tidiga och får inget svar när vi lite försiktigt knackar på dörren till dem moderna och smakfullt inredda villan med en härlig lummig tillhörande trädgård. Inget svar… men varför skulle han vänta på oss i bostadshuset när Valle självklart passar på att jobba i sin verkstad i väntan på att vi två skulle dyka upp. Vi knackar på där istället och får ett -Välkommen in, ni är tidiga… till svar inifrån verkstaden. Vi som känt Valle ett tag vet att noggrannhet, organisationsförmåga, kunskapsrikedom och givmildhet är några få ledord som kan beskriva honom. Den verkstad som vi kliver in i kan beskrivas med synonyma ord som välplanerad, välstädad och maskinrik. Allt ligger på sina rätta ställen, tekniska tabeller kring stål, borr och fräshastigheter, härdtemperaturer mm sitter uppsatta vid respektive maskiner. Ryktet säger att Valle avslutar varje arbetsdag med noggrann städning så att han får komma till en ren och

Ulrika, carlMichael och Lars i stora smedjan.

fin verkstad nästa arbetspass. Tvivlar inte ett ögonblick på att det stämmer. Vi får frågan vad vi vill veta av Valle… men Mr Daniluk svarar på sin egen fråga innan vi ens hinner öppna våra munnar, med en cirka två timmar lång beskrivning till vad han använder alla sina maskiner till och inte minst hur han byggt om och anpassat dem till sina behov och arbetssätt. Vi lyssnar, fotar lite och förundras. Många tekniska termer, som stundtals ligger långt ovanför min kunskapsnivå, flödar ut ur hans ryskbrutna svenska som stundtals ligger, Under tiden får vi också ta del av hans givmildhet när han ger oss tips&trix i själva hantverket också. Valle och Viveca bjuder oss på lunch och där fortsätter samtalet och vi får veta lite mer kring honom och hans historia. Valle arbetskraftsinvandrade hit till Sverige 1992 som svetsare, men har sedan dess bland annat hunnit jobba inom flera yrken som låssmed, svetsare, betongarbetare och snickare. Knivintresset började som för så många av oss andra inom vårt ”skrå” i jakten. En jaktkamrat visade en fin kniv och så var han fast. Skillnaden mot de flesta andra av oss ligger i Valles metallurgiska intresse och drivkraften att ingenting får vara halvgjort. Så inte nöjde han sig med att bara ”skafta” på andras blad. Talesättet ”Sin egen lyckas smed” förkroppsligades och snabbt lärde han sig smida och inte bara det… Täta kontakter med kända smeder som Roger Bergh gjorde naturligtvis sitt till i inlärningsprocessen. Valle läste också in sig på och började experimentera med det ytterst komplicerade wotzsmidet och där lades nog grunden till hans fantastiska skicklighet i att smida damask och mosaik som numera blivit hans adelsmärke. Men

En av Vladic Daniluks fällknivar.

Valle sitter vid sin arbetsbänk och visar hur han jobbar.

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Valles speciallรถsning fรถr Ge-Ro Jiggen tillsammans med Hรฅkanssonslipen.

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Kniven med snakewood är Lars Svans experiment med att limma snakewood på bladet vilket tydligen fungerar bra.

Valle vore inte Valle om han nöjde sig med det… idag experimenterar han med titandamask vilket han så vitt jag vet är ensam om i Sverige men det ska visst finnas någon till i vår del av världen. I USA finns det däremot några som smider Timascus som det heter. Själv har han gett det namnet Vlamascus… Någon som är förvånad? Valle har också experimenterat med laminatblad av sitt Vlamascus och Elmaxstål vilken han däremot förmodligen är ensam om.

Lars Svan Efter besöket hos Valle var det dags att åka ”över älven” för besöket hos Lars och hans sambo Ulrika Stridsberg. Lars och hans smide fångade ju mitt intresse där i Ludvika så det här såg jag fram emot. Här hade vi ett kortare tidsspann att förhålla oss till då det stundade ett födelsedagskalas på den Svanska gården framåt seneftermiddagen. Denna gång fick GPS:en vila men med en utförlig analog beskrivning hittade vi rätt. Faktiskt en lite talande/beskrivande symbolisk skillnad mellan våra två duktiga smeder som på ett sätt lever i lite olika tidsepoker kom jag att tänka på när vi senare klev in i bilen för resan hemåt. Lars och hans Ulrika bor i en gammal

skola som de håller på att rusta upp. Här var vi väntade och paret mötte upp ute på gården med ett välkomnande på Malådialekt. På gårdsplanen står det en amerikansk veteranpickup med vacker patina, en hel drös av gamla sparkar (vars medar så småningom skall smidas knivblad av), och massa andra bra att ha prylar. Passande nog så delar Lars och hans sambo det stora intresset att smida. Ulrika är dessutom en väldigt duktig brukssmed och har i många år jobbat som yxsmed på Gränsforsbruk, men har i dag eget företag där hon fortfarande smider yxor åt Gränsfors, samtidigt som hon som egenföretagare på ett helt annat sätt kan få utlopp för sin egen smideskreativitet. Hit får vi nog återvända och göra en helt egen artikel kring henne en annan gång. Smedjan har de tillsammans byggt upp helt från grunden

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Nårgra av Ulrikas yxor som är värda en egen artikel.

Fällkniv med Valles ”Vlamascus”.

och helt anpassat till deras olika behov. Ett större rum för henne med kolässja och allt som hör hemma i en traditionell smedja och ett lite mindre rum med knivsmedens praktiska gasolässja och lufthammare. Ovanför ”hans del” finns ett utrymme för den kursverksamhet som paret tillsammans planerar att ha. Precis som Valle är även Lars en mångsysslare som har provat på en hel del yrken i sitt liv och han har faktiskt under en period jobbat ihop med Valle när bägge var i betongbranschen. Mångsyssleriet gäller även hemma på gården, bland allt renoveringsarbete på huset så håller Lars bland annat på att fixa med ett gengasprojekt till sin pickup... När det gäller Lars smide så skulle jag vilja beskriva det som ett ”råsmide” lite så där slarvigt uttryckt. Där damasken inte alltid behöver vara helt symmetrisk och allt han producerar ”andas handsmitt”

och konstnärsglädje. Parets väntade gäster börjar droppa in allteftersom och jag och Tomas börjar fundera på återfärden ner mot våra hemtrakter. Kanske ser Lars detta i våra blickar och kommer med en inbjudan att stanna och ta del av festen som om det var det mest naturliga i hela världen. Och vet ni vad? Tror att det just är den sortens gästfrihet som är naturlig hemma hos Lars och Ulrika. Jag och Tomas hade gärna stannat, men då vi ändå hade en bit att köra innan vi kommer hem så tackade vi för oss och begav oss... Nöjda och belåtna konstaterade vi att vi haft en toppendag med våra besök hos två toppensmeder, var och en av dem med helt olika stil både som människor och som smeder. Tack ska ni ha Valle & Viveka och Lars & Ulrika och vi säger ”på återseende”. nn

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

FÄRGA MED

I min barndom arbetade min far på en skyltfabrik och emellanåt följde jag med dit. Per, som jobbade där, var skyltmålare och var fenomenal med sin färgspruta och med att kunna måla skyltar som hade rätta färger och skuggor. Nyanser som gick över i varandra. Och så kunde de betraktas framifrån med ljus bakifrån. Det sistnämnda var det allra mest imponerande. Var färglagret för tjockt så blev det bara svart. Var lagret för tunt så blev det för lite färgupplevelse. Sprutar man vit färg på en vit yta som blir belyst bakifrån, så blir det målade svart. En nattklubb i Århus skulle ha en Mona Lisa på två meter. Det tog lång tid att måla och att få det att likna, men Per kunde – imponerande. TEXT & FOTO MIKAEL HANSEN ÖVERSATT AV LARS BILLSTRÖM

Senare fick jag i skolan se modellbyggarna måla fartyg och bilar med det nya smarta verktyget: Airbrush – det var dyrt och inte något man hade själv. Jag har sett resultaten av reklamtecknarnas fina färgläggningar – och jag har testat teckningsprogram med sprayeffekt på datorn. Ganska besvärligt och jag har inte tränat tillräckligt för att få tillfredsställande resultat. En mus är inte lämpad för teckning när man är van vid blyertspenna. Och så är det under alla omständigheter något som tillhör den digitala världen. Det kan bara användas där…och inte på knivarna. Jag har i vart fall inte fantasin till det. Nåväl, tiden har gått. Det som en gång var dyrt, har blivit billigt och tillgången har blivit större. Jag har länge känt att jag måste äga en airbrushutrustning och försöka mig på färgning med spruta. Jag fick sålt en kniv och var tillfälligtvis samma dag på Biltema. Och herregud, en airbrushutrustning kostar 700 kronor! Och så skulle det till en spruta. För mindre än 1 000 kronor så var det hittills ouppnåeliga mitt. (1 228 SEK, enligt Biltemas prislista i dag. Översättarens anmärkning). Hem och testa. Stoppade i kontakten. Ett svagt surrande och den lilla tryckbehållaren är fylld. Montering

av slang och spruta. Logisk montering. I med narvsvärta och i övrigt tidningspapper på bordet och den närmaste omgivningen. Nu skulle det provas på något i verkligheten! Sida upp och sida ner blev svärtade på dagens tidning. Gummihandskar och sprit – bara till rengöring – gick åt som om det var marker på ett kasino. Trasor till rengöring kunde få dunsta av utomhus och återanvändas. Härligt! Och det följande är absolut ett experiment. Jag vet att det i den här kretsen finns personer som kan mycket mer med airbrush och finlir i detta sammanhang, men de kan få komplettera och hjälpa en sådan som mig vidare. Jag ser att det finns möjligheter i tekniken och jag är alltså bara novisen, som ska visa... En av de fördelar som färgning med airbrush ger är

HASTIGHETEN Hastighetsregleringen vid pekfingret, som bestämmer hur mycket luft och färg som kommer ut. Ju längre det trycks och släpps, desto mer färg.

TRYCKET Längst bak sitter en luftstyrningsskruv, som bestämmer hur mycket hastighetsregleringen kan lämna ifrån sig. Den styr alltså lufttrycket.

LOCKET Locket, som sörjer för att färgen inte skvimpar ut.

LUFTEN Tryckslangen, som tillför luften.

KOPPEN

SPETSEN

FINLIR Under koppen sitter en finjusteringsskruv som reglerar hur mycket färg som kan komma ut ur koppen.

Spetsen, där färgen sprutas ut. Man kan vrida på skruven så att strålen blir smal eller bred och allt däremellan.

att mängden färg och fukt kan begränsas till det absolut minsta. Det vill säga att slidan inte blir särskilt fuktig under processen och att det inte omedelbart kommer mer färg på än nödvändigt för att uppnå den önskade kulören. Därför kan ytbearbetningen också hållas lite lättare efter att färgen kommit på plats. Under alla omständigheter skall falsbenet över lädret en gång till. Men det skulle det ju också med traditionell påföring. GRUNDLÄGGANDE HANTERING Pekfingret sörjer för att tryckluften kommer ut via knappen. Ju längre den tryckes ner, ju mera färg kommer ut. Munstycket längst fram avgör hur bred strålen blir. Och skruven undertill bestämmer hur mycket som kan komma ut från koppen. Koppen kan fyllas på med några milliliter tunn färg, om det är tillräckligt till en slida beror lite på situationen. Mörka färger färgar mera än ljusa färger, så det går åt mindre av den mörka… Färgen kan om så behövs hällas tillbaka i flaskan. Om man startar med ljusa nyanser och går mot mörkare färger, så behöver man inte rengöra emellan, men det är nödvändigt om man går motsatta vägen. När sprutan har stått några minuter så kan det komma ut en ”klatt”. Vill man undvika detta, trycker man därför mot något där detta inte spelar någon roll.

KOMPRESSOR

Airbrushutrustningen i all sin enkelhet. Det skall till ett eluttag också. Det är inte många inställningar eller underhåll på maskinen. Vattenavskiljaren skall tömmas om och när det behövs. Jag fick ta mod till mig för färgningen av läder. Först den ljusa grundfärgen och så mer och mörkare färg i koppen och längre och längre ut mot kanten. På så vis kan man tona på lädret, så att det blir enhetligt färgat vid sömmen och utan att sömkanten tar mer färg. Samma effekt kan uppnås med penslar och ulltussar med nästan torr färgning och annat duttande. Men det behövs mera träning för detta. Emellertid är det ju inte alltid man kan färga lädret innan man syr slidan, och ändå önskar mjuka färgövergångar från ljust till mörkt. Nyligen blev en slida klar och jag visar på bilderna hur jag gör. Täck arbetsbordet med papper så att du enkelt kan städa när du är klar.

Detta är utgångsläget för den slida som färgas i artikeln.

Koppen där färgen fylls på.

UTRUSTNING

K NIVMAK AREN N R 4 2019

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Här har slidan lagts fram. Och latexhandskar. Utan dem sölar jag till det och det är slidan och inte jag som skall färgas.

I första omgången används fyra färger i denna serie. Tan, som är den ljusa bottenfärgen. Brun, som är mellanfärgen. Och mörkbrun, som skall ge djupare färg. Och svart som skall göra det riktigt mörkt.

Sprutfärgningen kommer in i alla skrymslen, som ju ändå skall behandlas. Här kommer jag ner bakom upphängaren, där det ju ofta kan vara svårt att komma åt.

Nu sprutas spetsen på slidan. Det syns Så fyller jag på mer färg i koppen. Detta är den bruna, som skall på slitydligt att det har kommit på färg och dans magparti. att detta första lager inte tränger in så snabbt. När ytan har blivit fuktig så tränger färgen in snabbare.

Och så kommer det mörkare bruna på magpartiet. Ett par prickar som bildas kan omedelbart torkas bort med en trasa. Färgar magpartiet jämnt utan övergångar och med en klar gräns upp mot den ljusa färgen.

Det är garanterat något med avstånd och färgmängd som har ett inbördes sammanhang. Här ger jag spetsen lite mer färg – på avstånd. Med mindre färgmängd och något tätare inpå så kan färgen styras mera korrekt.

Så kommer mörkbrunt ner i koppen. Nu skall topp och botten få djupare färg. Längs det vågräta bandet påföres mera färg, så att kontrasten mellan färgerna blir stor.

Också inne i slidan och runt kanten skall det nu efterjusteras med den mörkare färgen.

Nu skall jag fortsätta med en ljusare färg, så nu skall koppen tvättas ur. Och här är det sprit som gäller. Färgrester blåses ut i en trasa.

Här kommer det på lite mer brun färg, eftersom att tangrundfärgen var en aning för ljus. Ett par sprut i en glidande övergång är vad som gjordes här.

Det första sprutet på slidans överdel, för att lägga en grundfärg. Det hårt komprimerade och torra lädret kan ha svårt för att ta emot färgen, så att det pärlar. Det går dock inte många sekunder innan färgen tränger in.

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Vi levererar allt för

KNIVMAKAREN

Win

Sådan blev den. Nu skall den bara torka.

Efter allt sprutande

Så skall sprutan rengöras. Jag häller ut överbliven färg. Fyller upp koppen med sprit och spruta ut i en trasa. Trasan kan också behövas för att torka bort överskottfärg från själva sprutan. När koppen är tom tar jag några droppar sprit och blåser igenom. Det sitter en nål i sprutspetsen, som inte får skadas. Jag har inte sett den som reservdel och det blir en dyr sport att köpa nya sprutpistoler… Så kan airbrushen ställas på hyllan. Bryt eventuellt strömmen, annars fyller kompressorn på igen. Det sker visst ungefär en gång om dygnet.

Avslutande anmärkningar

Allt beror inte på utrustning, det skall också till talang och övning. Jag har här visat mina första trevande försök, men jag kan se en potential som är helt OK. Det ligger massor av möjligheter i tekniken, som jag ännu inte behärskar.

Översättarens reflektion

Jag har prövat airbrushtekniken under något år. Det ger en utmärkt kontroll över färgningen, eftersom (den i mitt fall rödspritutspädda) färgen läggs på så tunt. Och som Mikael framhåller, man kommer åt inne i alla vinklar utan risk för att det blir kladdigt. Om man som jag är lite lat, kan man dessutom hålla till utomhus med slidan fixerad på en bra trästicka som gör det möjligt att vrida och vända på den utan att behöva vara rädd om inredning. nn

www.si-knives.se

Dense Twist™

På Damasteel® vet vi att du som med absolut funktion. Vi vet oc och designat stål gör din slutpro vackrare – något som är nog så v

I Damasteels kollektion finns all i lager. Men våra yrkesskickliga s flexibilitet och känsla för form s

Bandsågsblad för trä och metall, alla längder. Prova metallbladen till mammuttänder.

SI Machine TOOL

Box 56. 794 21 Orsa. Tel. 0250-445 70 simachintool@telia.com

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

PARIS PÅ TVÅ Det var alldeles för länge sedan som jag senast var i Paris – det insåg jag när det visade sig att två stora knivmässor hölls där samma veckoända i mitten av september. Det gick ju bara inte att motstå, så det blev en liten semesterresa – med möjligheten att samtidigt skriva ner lite observationer från två stora arrangemang, som dessutom kom att visa sig vara som närapå två olika världar.

Välskruvad desert ironwood av Pekka Tuominen, Finland.

TEXT LARS BILLSTRÖM FOTO LARS BILLSTRÖM & P-O EKLUND

Motorcyklar, racercyklar, sparkcyklar och ”fotgängare” Väljer man att komma in till Paris via flygplatsen på brädor snirklade sig emellan allt detta och till Charles de Gaulle så tar man lämpligen ett snabbtåg in råga på allt plöjde vid några tillfällen sirenvrålande mot centrum. Nu är ju detta centrum lite annorlunda polisbilar och ambulanser breda fåror i detta myller. än i det femtusenpersoners samhälle jag numera bor Det var skönt att lite senare få sjunka ner i en fåtölj på i, så när jag nått ändstationen så återstod det en rejäl en uteservering och förbereda sig för morgondagens sträcka till mitt hotell. Och det naturliga var ju att då mässbesök. fortsätta med Metron från samma stationsbyggnad. Det var då verkligheten hann i kapp mig. Rusningstid VILKET BÖRJADE med en omplanering. Jag på torsdag eftermiddag, värmebölja och hela hade tänkt att inleda med den mässa som låg en kroppen upptagen av hjulresväska, weekendbag och bit ut från centrum, men händigt nog beslutade arbetsaxelväskan. Det kändes som om det helt enkelt sig de Metroanställda för att strejka på fredagen, inte skulle vara möjligt att pressa in allt detta i de vilket omvandlade staden till en enda stor seg tågsätt som redan var överfulla av stressade svettiga propp. Därför blev det istället en promenad till den lokalresenärer. Lösningen blev förstås att ta en taxi relativt närliggande mässan FICX i förhoppning och när jag fått ögonkontakt med en ung man i den att strejken skulle vara över på lördagen. Det var branschen och berättat för honom att jag ville till den. (Promenaden blev i och för sig tredubbel. Place de la Rèpublique så tittade han förbryllat på mig Värmeböljan hade skruvat ytterligare lite på kranen och frågade ”Varför tar du inte Metron? Det är ju i under natten och med axelväska och kamerautrustning och för sig bra för mina affärer om du vill åka med som påhäng blev resultatet en blöt kortärmsskjorta. mig, men varför? Paris centrum i rusningstid, och våra Jag gick egentligen bara in på mässan och sade hej lokalpolitiker är ju kompletta dårar och har nu startat till några nyckelpersoner, vände tillbaka mot hotellet, gatuarbeten i hela innerstaden. Vi kommer att sitta i plockade upp en tshirt i en sportaffär och bytte en gigantisk trafikpropp, men om du vill så ställer jag skjorta. Med två lager tyg och långsam återvändo så naturligtvis upp.” gick det att se anständig ut. Jag vägrar att gå runt som Jag ville. representant för Knivmakaren och vara ofräsch). Det blev en oförglömlig halvtimme. En armada Jürgen Steinau, Tyskland, har fällt in mycket guld. av bilar som alla axade för fullt, tutade och tvärbromsade femtio centimeter från kofångaren framför.

K NIVMAK AREN N R 4 2019

VIS Spider Knife av Jean-Marc Laroche, Frankrike. Eller Ã¤r det verkligen en kniv?

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

När besökarna bara talade franska visade P-O Eklund en fantastisk förmåga att illustrera att han jobbar med renhorn.

Knivar av Patrick Jonsson.

FICX, ”Internationellt Forum för samtida knivar”, är ett relativt nytt stjärnskott på den franska himlen. Den avhölls nu för sjätte gången och har väl därigenom hunnit bli etablerad och funnit sin form. Lokalerna är helt enkelt magnifika, en gammal saluhallsmiljö med mycket gjutjärn och generösa takfönster som dessutom var elegant möblerad. De ligger centralt, ungefär någon kilometer från till exempel Bastiljen eller Notre Dame. 77 utställare från 16 olika länder, däribland avlägsna sådana som Sydafrika, Japan, Canada och USA, bjöd på såväl bredd som spets. Skandinavien var väl representerat med sammanlagt 19 knivmakare. Bland dessa kunde man hitta bekanta svenska namn som Maihkel Eklund, P-O Eklund, Lars Feddersen, Torbjörn Frejd, Anders Hedlund, Patrick Jonsson, Tony Karlsson samt Thomas och Claes Löfgren.

ATT FICX ÄR EN MÄSSA som vänder sig till lite

exklusivare besökare och utställare är inte att ta miste på. Kostnaderna för att medverka som utställare avspeglar också detta – bordshyran för nästa år ligger över 10 000 kronor, vilket ju inte riktigt är den nivå vi är vana vid från våra svenska knivarrangemang. Naturligtvis

Hos Arctic Antiques kunde man köpa fantastiska högglanspolerade mammutbetar för bara 125 000 kronor.

balanseras detta av prisnivån på utställda knivar och man kunde på vibrationerna känna att de intressantaste och mest intresserade besökarna inte var besvärade av dålig ekonomi. Att en del såväl besökare som utställare var gentlemän i kostym befäste ju också känslan av exklusivitet. Det man slås av som besökare är att denna delen av knivvärlden i dag är en fällknivsvärld. En förkrossande dominans av fällknivar på borden. I den mycket eleganta utställningskatalogen (185 sidor, foton på utställare och knivar, såldes för 25 Euro) noterade jag att tre stora franskspråkiga tidskrifter annonserade och då visade ett antal av sina omslag med mängder av knivar. Säkert över 95 procent var fällknivar. Som skandinav kändes det faktiskt som en lättnad att emellanåt också få stanna upp hos de utställare som bröt av med lite andra varianter. Om just trendförskjutningen hade jag ett intressant samtal med Simon Nylund från vårt östra grannland. Första gången jag träffade honom och hans bror var i Sävsjö i samband med Knivexpon där, och då var det traditionell skandinavisk bruksknivsdesign som gällde. När jag nu, drygt tio år senare, tittade på Simons bord låg där uteslutande fällknivar. Då jag

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Richard Tesarik, Tjeckien.

SICACs lokaler var lite annorlunda än de hos FICX.

FÖR MIG VERKAR det som nördarnas nörderi att få

sina adrenalinkickar av att fälla upp knivar, men jag vet att eftersom jag inte är en ung fällknivssamlare så skall jag inte ha några synpunkter på detta. Den unge mannen skulle

säkert i så fall ha synpunkter på att jag själv har ett antal extravackra skaftämnen, mammutbetebitar och giraffben på en bokhylla framför mig just nu, som jag kan ta ner och njuta av emellanåt och känna att de är för vackra för att förstöra och göra knivar av. Alla vi knivmänniskor är väl knäppa på vårt sätt. Om du vill få en fördjupning av utbudet på årets FICX så kan du gå in på Trailern FICX Paris 2019 eller deras hemsida www.ficx-paris.com Den andra mässan, SICAC, ”Internationella Salongen för konst- och samlarknivar”, firade trettioårsjubileum i år. En trogen besökare konstaterade i en skrivning att den inte är vad den har varit, vilket inte jag kan bedöma. Helt klart var det dock en mycket annorlunda upplevelse än vad gårdagen bjudit på. Lite till min förvåning var det en relativt lång, långsamt avancerande t

kommenterade detta berättade Simon att det för hans del idag enbart gick att sälja fällknivar. ”Mina fällknivar är ju genom sin uppbyggnad ungefär dubbelt så dyra som en sticktångekniv, men jag säljer trots detta bara fällknivarna”. Han nämnde också att det för hans del kommit till en yngre grupp av köpare och samlare just när det gäller fällknivar. Speciellt etsade det sig fast i minnet att Simon berättade om en ung köpare som bekymrat kontaktade honom därför att han hade fått in skräp runt axeln på bladet och var rädd att detta skulle förstöra den nyinköpta kniven. När Simon frågade om han hade öppnat den många gånger svarade han att det kanske kunde röra sig om 3000 gånger den sista veckan. Det visade sig att han brukade sitta på kvällarna och öppna kniven med den där typiska handledssnärten gång på gång på gång.

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Pasi Jaakonaho visade finsk knivkonst i horn, näver och trämaterial.

Thomas Löfgren tog sig tid att även gå runt och prata med kollegor som här med Patrick Jonsson.

Bara 6000 euro för den här skönheten av Dario Quartini, Italien.

kö vid entrén, vilket visade sig bero på ett mycket primitivt incheckningsupplägg. Det positiva var att jag fann en vän i kön, en liten farbror som berättade att han förra året fått en välkomstpresent. I år hade han fått två presentbrev och insisterade på att jag skulle ta det ena. Det visade sig även i år vara en mycket liten ölöppnare i aluminium som det står SICAC på. Han har numera två och jag en, som jag kommer att bevara för eftervärlden. Lokalerna, som ligger en bra bit ut från stadskärnan, är fönsterlösa ytor under markplan. Arrangörerna hade berett plats för hela 125 utställare, vilket gjorde att det var mycket mer komprimerat än hos kollegorna, vilket naturligtvis kan vara på gott och ont. Hela 37 förstagångsutställare återfanns i gruppen och även det bidrog säkert till att kvalitén på utbudet var mera varierande. På denna mässan var det också tillåtet att sälja till exempel blad och andra, om jag får kalla det så, halvfabrikat, vilket inte är fallet på FICX, och det fanns därför ett antal materialleverantörer.

ETT STORT INSLAG bland utställarna var ryska knivmakare som visade prov på sin kraftfulla knivtradition och amerikanska machohantverkare som exponerade, ja, sig själva, skulle man kunna säga. Det fanns ett brett utbud av tactical knives, många döskallemotiv och även ett förträffligt sortiment av knogjärn i olika modeller. En utställare hade skyltdockor i commandokläder med tillhörande närstridsutrustning och det fanns en hel del kamouflagebyxor bland publiken. Nu tycker kanske en eller annan läsare att jag raljerar och ja, det gör jag. Men jag fann faktiskt anledning att höja på ögonbrynen en och annan gång. Under köandet vid ankomsten hade jag kunnat notera att den ende svenske knivmakaren, Vladic Daniluk, hade fått en utmärkt strategisk placering alldeles vid entrén, 18

med bra överblick över inkommande publik. Men så hade han också fått utmärkelsen Best in Show vid den första International Tactical Paris Knifeshow som SICAC arrangerade i juni i år! Vi gratulerar! Jag fick till och med hoppa in som bordsansvarig hos Vladic i samband med en rökpaus och kunde då notera att ett antal besökare var framme och granskade knivar, blad och yxa. De nickade uppskattande och gjorde i flera fall tummen upp, vilket gjorde gott för mitt självförtroende. När jag gick runt på utställningen noterade jag ett bord med knivar av olika internationellt kända knivmakare presenterade med engelskspråkiga skyltar, bland annat en av Kaj Embretsen och en hornkniv, som senare på dagen kollegan P-O Eklund via signaturregister kunde konstatera vara gjord av Sven Åke Risfjäll. Jag och de två trevliga utställarna hade ett långt och givande samtal på engelska – tills jag hörde en av dem fälla en kommentar till brorsan, på svenska! Det visade sig vara två bröder Honkanen, som åkt ner till Paris för att försöka avyttra Juhas knivsamling. Vi skrattade gott och fortsatte för enkelhetens skull på vårt modersmål. När jag efter mässbesöken sammanfattade mina intryck kunde jag konstatera att utställarna på båda mässorna hade haft förväntningar om flera besökare. Det spekulerades en del i om Metrostrejken på fredagen kunde vara en del av förklaringen, men då kan man tycka att det borde varit mera tryck dagen efter. Sedan ett par år har de båda mässorna tidsmässigt legat samma veckoända och det är antagligen ett klokt drag, det är nog åtskilliga intresserade som tycker att det blir mer lockande att samordna besök. Och för min egen del var det definitivt en upplevelse att få två så intressanta och kontrasterande upplevelser vid ett och samma tillfälle. nn

K NIVMAK AREN N R 4 2019

WWW.BRISA.FI Läder och horn

Skaftmaterial

Knivblad och stål

Stort urval av Stål Knivblad Ädelträ Stabiliserat trä Komposit Kemikalier Läderverktyg

Snabb leverans och service på svenska www.brisa.fi

support@brisa.fi

BRISA Ab Penviksvägen 5, 68600 Jakobstad, Finland

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

KNIVSKOLAN FULLTÅNGE AV DAN ANDERSSON DEL II

Hej på er! Ska i denna omgången av Knivskolan försöka visa mitt sätt att göra ett fulltångeblad med full skålslipning, såklart med inriktning på dem som nyligen börjat eller funderat på att börja slipa sina egna blad, men kanske även ge lite ny inspiration till er som hållit på ett tag. Det finns ju många duktiga slipare i landet som inspirerar till nytänk, så detta är bara mitt sätt att angripa det hela.

å var det dags för andra och sista delen i Knivskolan. Bladen har kommit tillbaka från härdning och allt är i sin ordning så vi kör på med färdigställande av bladet. När bladet kommer från härdverkstaden så har det en gulaktig oxid, bild 42, som är svår att få bort enbart med polering, man får polera hårt och får en flammig och tråkig yta där all oxid ändå inte är helt borta.

För att få bort oxiden på ett enkelt sätt så använder jag vinäger, bild 43. Låt bladet stå i badet några timmar och tvätta sedan av det med diskmedel. Resultatet på bild 44. Borsta sedan lätt av bladet med roterande rostfri stålborste, så får du en fin blank yta som inte behöver poleras så hårt, bilderna 45–47.

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Du kan lämna ytan som den är nu eller polera lätt med Ultrapol 76 och sisalskiva, bilderna 48–51. Detta görs med fördel innan du påbörjar slipningen för att undvika rundade kanter så mycket som möjligt vid slutpoleringen. Nu är det dags att påbörja slipningen. Jag börjar med 120 korn och slipar försiktigt – kör på låg hastighet om möjligt och kyl bladet i vatten mellan slipningarna – tills

jag fått bort alla spår efter härdningen. Rätta till formen och klackarna så båda sidor är lika under denna slipning, bilderna 52–56. Går nu vidare med 220–320 korn, slipar tills alla repor från 120 bandet är borta. Jag ställer in bandet så det ligger cirka 2 millimeter utanför kanten på kontakthjulet när jag tar klackarna, bilderna 57–60.

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Nu kör jag på samma sätt med 600 korn, bilderna 61–62. Var extra försiktig med trycket när du kör fina band då de alstrar väldigt mycket värme! Om du vill kan du avbryta slipningen nu och köra en lätt polering med Scotch Brite eller sisalskiva och Ultrapol 76, så får du en snygg satinfinish. Jag går vidare till 1200 korn och kör samma procedur som tidigare, resultatet ser du på bilderna 63–64. Nu slipar jag till ryggen på bladet med 320 korn, bild 65.

67 Nederdelen tar jag för hand eftersom jag inte kommer åt med hjulet här, bilderna 66–67. Nu tar jag rejält med Ultrapol 76 på sisalskivan och polerar försiktigt till önskad finish, tryck inte utan låt polermedlet göra jobbet och håll bladet med ryggen upp så det inte hugger tag i skivan, bilderna 68–69. Nu sätter jag bladet i den förlängda jiggen och ställer in anhållet i önskad vinkel. Min jigg slipar i samma vinkel på båda håll, men det är inte alla som gör det så var uppmärksam på detta. Jag slipar eggen på ett slitet 220 band på låg hastighet

K NIVMAK AREN N R 4 2019

med bandriktningen ifrån mig. Slipar ett drag på var sida åt gången tills jag har ett jämnt skägg över hela eggen, bild 70. Polerar därefter eggen försiktigt på sisalskivan så jag inte tar bort skärpan, bild 71. Nu har vi ett färdigt blad att bygga på, bilderna 72–74. Och har du inte det så ge inte upp för det, övning ger färdighet! Med detta tackar jag för mig och hoppas att ni kommit ett steg på vägen.

Dan Andersson är 55 år och bor ett par mil ifrån Lund i Skåne. Han har pysslat med lite av varje i livet, fabriksarbete, truckförare, möbelmontering. Drev under några år DA Knives and Blades. Han har gjort knivar i ca 30 år, och slipat fram blad i närmare 25 år. Knivmakeriet har betytt väldigt mycket för honom genom åren, och han har fått många vänner genom detta.

Se alla bilderna i större format på www.svenskkniv.se 23

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Noterat

FOTO P-O EKLUND

10 år i Husum – var är brudarna? En gråkulen novemberhelg var det dags för den årliga arbetshelgen i Husum – 10-årsjubileum denna gång. Ett gäng kompisar med knivar som fokus träffas för att göra kniv, lära av varandra,

njuta av god mat och dryck och framför allt idka social samvaro. Knivmakeri när det är som bäst – tillsammans med andra knivnördar och knivgubbar...

Konstkniv, större 2:a Leif Gustafsson

en här fina kniven som kom tvåa i klassen Konstkniv, större, på årets Kniv-SM är skapad av Leif Gustafsson, och ingen annan.

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Knivbutiken i Vrå Vrå 2 - 340 10 Lidhult - tfn 0706362301

圀愀氀氀愀爀渀愀匀氀樀搀琀爀

Handgjorda knivblad - Fabriks Knivblad - Skaftmaterial Horn, Ben & Tand - Allt i Verktyg - Läder, Lim & Olja Böcker & Vägledning - Spyderco, Lansky & Japanska Slipstenar Handjorda Knivar Jaktknivar & Fällknivar Fiskknivar & Svampknivar Yxor & Verktyg till Pilflätning

Köksknivar Kompasser & Luppar Saxar & Pincetter Allt till Rakning

www.thegoodstuffshop.se

䄀氀氀琀椀搀渀礀琀琀瀀 椀渀欀漀洀洀愀渀搀攀眀眀眀⸀眀愀氀氀愀爀渀愀⸀眀攀戀猀栀漀瀀漀渀氀椀渀攀⸀猀攀

TJÄDER LÄDER AB

Allt och lite till som knivmakare behöver!

www.tjaderlader.se

Jädraåsvägen 42. 816 91 Jädraås. Mejl: info@tjaderlader.se Telefon 0297- 45 220 25

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

NORRSTRÖMS

VIKINGAFAMILJ Familjens anonyma sida. Vikingaparet.

I en artikel i Knivmakaren skrev jag för tio år sedan hur en viking fick sin vikingakvinna tack var internet. Via eBay och internet så sammanstrålade de i Sverige och den lilla byn Angerdshestra. Under åren som följde har familjen utökats med både dotter och hund. TEXT & FOTO ANDERS HALLDÉN

ESKILSTUNA KNIVFABRIKSSTADEN. Under mitten av 1800-talet och början av 1900-talet fanns över 50 knivmakare eller knivsmeder i Eskilstuna. Anledningen var att Eskilstuna blivit fristad för järnhantering och därmed skattebefriat och med fri etableringsrätt. Tillgång till vattenkraft och närheten till Bergslagens järnbruk bidrog också. I Mora med omnejd fanns också många knivsmeder, men här producerades mest enkla slidknivar för vardagsbruk. Detta i motsats till Eskilstuna där knivar med hög teknisk nivå tillverkades. Här tillverkades avancerade pennknivar och slidknivar i lyxutförande med skurna och graverade skaft i ebenholz och elfenben. Slidorna och bladen var ibland vackert etsade och brännförgyllda. Vikingaknivarna hade ofta slidor som var försilvrade. CARL ALFRED NORRSTRÖM, 1828–1902, startade 1852 sin verkstad med en arbetare och tre lärlingar. Han tillverkade jaktdolkar och slidknivar, som enligt oss knivsamlare var av högsta kvalitet. Om han skar vikingaskaften själv eller anlitade någon duktig bildhuggare har man aldrig lyckats få klarhet i. Carl Alfred Norrström var en företagsam person och 1875 anskaffade han en ångmaskin på två hästkrafter för 26

att driva sina maskiner, troligen hammare och slip. På 1860-talet började Sandviken tillverka Bessemerstål, en produkt som man fick genom att blåsa in luft i smält tackjärn. Norrström förstod fördelen med detta stål och använde det i sin tillverkning. På sin produktstämpel lade han till namnet Bessemer, något som finns angivet på tre av vikingaknivarna. 1889 slutade Norrström elda i sin ångpanna och stängde dörrarna till sin fabrik för ”Knifsmedshandtering” för gott. Vi som samlar tycker detta årtal är viktigt, får man tag i en kniv av Norrström så vet man att den är från 1889 eller äldre. Arne Marmér har skrivit Två exklusiva knivar från Norrström i elfenben. den kända knivbibeln med titeln ”Knivar från Eskilstuna”. Han skriver där att vikingaknivarna är sällsynta och synnerligen åtråvärda bland samlare. Enligt Marmér så var CA Norrström den ende som tillverkade den typen av knivar, men vi vet numera att även Johan August Lafqvist och August Norrström tillverkade dem.

VIKINGPARET. Vikingmannen köpte jag i England och

kvinnan i Amerika. Hade det varit vikingatid, alltså före 1100-talet, hade mannen styrt sitt vikingaskepp till England och kvinnan hade efter en hård resa över Atlanten landstigit i Nordamerika. För 130-140 år sedan tillverkades alltså vikingaparet av Carl Alfred Norrström. De är vackert skurna och lika stora. Precis som på vikingatiden är alltså kvinnan

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Dottern.

Hunden.

TILLÖKNINGEN EN DOTTER SÅ FAGER. Några år efter att jag fått tag i vikingaparet blev jag kontaktad av en samlare i Rumänien. Denne hade läst min artikel om paret och berättade att han hade en lämplig dotter till dem. Priset han begärde var 20 000 kronor! Han skickade lite bilder på henne och jag blev förstås mycket intresserad. Förhandlingen påbörjades och till slut enades vi om halva det beloppet. När kniven anländer noterar jag att den är i mycket fint skick. I storlek jämförbar med ”föräldrarna”, men bladet är bredare och orört. På skaftet har det skurits drakslingor. Bladet har en mindre del korrosion men har en vacker brännförgyllning med slingor i akantus. Slidskinnet är kvar och oskadat, något som är ovanligt. Det ser svart ut men har varit rödfärgat. Man ser att kvinnan, i motsats till sin mor, har håret helt och vackert utslaget. VIKINGAFAMILJEN SKAFFAR HUND. 2015 upptäckte jag en Norrströmskniv med ett skaft som toppades av ett skuret hundhuvud. Kniven såldes på ett av Stockholms auktionsverk. Självklart, tänkte jag, ska vikingafamiljen ha en hund. På boplatser från stenåldern har man hittat rester av hundskelett. I en norsk vikingagrav, en så kallad skeppsgrav,

hittade man hela åtta skelett från en stor hundras som liknade irländsk varghund. Där hittade man också det världsberömda Gokstadsskeppet. I gravar från denna tid har man också hittat kvinnor med vapen. Arkeologiska fynd och vikingsagorna visar att hunden hade hög status och värde under vikingatiden. Hundarna användes för en mängd olika uppgifter, bevakning, jakt, stridshund, draghund, följeslagare och kamrat. När jag studerar min ”vikinghundkniv” så ser jag att den starkt påminner om den utdöda Dalbohunden. Dalbohunden är en urgammal nordisk hundras av typen stor Mastiff. Enligt forskning finns endast tre bilder på denna hund. Den ansågs utdöd redan före förra sekelskiftet. När man i början av 1900-talet försökte rädda den var det redan för sent. Förmodligen hade den då funnits mycket länge i vår del av världen. Viss sakkunskap gör gällande att den härstammar från de storväxta doggar som våra vikingar tog med sig hem från England. Dessa hundar härstammade i sin tur från Romarrikets stridshundar. Enligt uppgift fanns hunden i Sverige och Norge. Rasen hade ett skarpt temperament i kombination med stort mod och var känd som den enda hund som kunde döda varg. På gårdarna hade man vanligtvis två hundar som var t

mannens jämlike, gravfynd pekar nämligen på både manliga och kvinnliga hövdingar. Oavsett kön hade de vapen med sig i graven. Kniven med kvinnan har skurna slingor i akantus på skaftet och mannen har drakslingor. Som en del i de nationalromantiska och fornnordiska influenserna som rådde under 1800-talet ingick också en vikingakultur vilket inte minst Norrström påverkades av.

Dottern med den vackra brännförgyllningen.

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

Hela familjen Norrström.

försedda med spikhalsband till skydd mot vargen. I vårt land användes de i huvudsak som ”fähund” för att vakta frigående boskap och andra tamdjur, men också som jakthund. Att rasen dog ut tror man har att göra med att vargen utrotades och att man började inhägna sin boskap. Ett utbrott av rabies 1854 har också bidragit. På hembygdsmuseet i Ödeborg finns ett 180 cm långt och välbevarat skinn från en Dalbohund. Rent teoretiskt skulle man med hjälp av DNA från skinnet kunna återskapa en Dalbohund. Kniven som jag köpte är trots sina 140 år i orört skick

med ett blad som är spegelblankt utan någon nagg. Att ett blad har klarat en så lång tid utan någon korrosion tyder på att ägarna förvarat den på rätt sätt och att Norrström polerat bladet till så hög ytfinish att skadliga molekyler inte fick fäste. Kniven är cirka 10 mm länge än de andra tre, bladet är mycket bredare, cirka 24 mm, och är slipat som en äldre jaktkniv med stickfunktion, d.v.s. dubbelslipat blad. Skaftet har skurna slingor med en vinranka och flera vindruvsklasar. Slidan är förstärkt med en pålödd ring precis nedanför spalten för parerskydden, som ibland kan spräcka isär slidhalvorna. Slidskinnet är intakt och mörkbrunt, på baksidan finns två parallella upphängningsöglor. nn Notera det orörda bladet, cirka 140 år!.

K NIVMAK AREN N R 4 2019

LITEN OCH VASS NY INNOVATION FRÅN TORMEK Hållaren för små knivar SVM -00 kan klara de riktigt små knivbladen som fram till nu har varit svåra att slipa!

Se filmen på www.tormek.com!

Webshop för knivmakare VERKTYG • MATERIAL • MASKINER • SKAFTÄMNEN MED MERA

www.jano-knives.se 29

K NIV MAK ARE N N R 4 2019

S GR ATI AR M M E EDL M R FÖ L A! V Ä T ATT

Redan i början på juli när Svensk Knivförening höll sitt årsmöte i Ludvika stod det klart att det inte var någon lokal klubb i landet som ansökt om att arrangera Kniv-SM 2020. För att arrangemanget inte ska tvingas ta en paus har föreningen tagit beslutet att tävlingen återigen kommer att avgöras på nätet – precis som 2019. Ett par förändringar blir det dock Intresset för tävlingen på nätet har varit rekordstort och alla har kunnat följa den spännande upplösningen, men en del tyckte att arrangemanget var alltför utdraget, och det är något som blir annorlunda nu. Den 15 april, direkt efter påsk, ska bidragen vara inne och sista helgen samma månad samlas domarna för att utse vinnarna. Efter det kommer knivarna att returneras och vi publicerar finalisterna löpande på Instagram, Facebook och vår hemsida. I Knivmakarens andra nummer för året som kommer strax innan midsommar avslöjas det vilka alla vinnare är. När resultatlistan är officiell skickas diplom och bedömningsprotokoll ut och samtliga knivar finns då att spana in på hemsidan, och det är möjligt att ladda ner högupplösta bilder på dem, precis som i år. Efter tävlingen gör vi ett Publikens Pris via nätomröstning under hösten. Två priser, ett till den kniven som får flest röster, och en utlottning bland de som röstat. Temaklassen i år var Bowiekniv, en klass som lockade ett par nya tävlande och skapade ett stort intresse på nätet. 2020 temaklass blir Fantasy – en klass utan hämningar! Här kan man inspireras av filmer, tv-serier eller sina egna drömmar (mardrömmar?), och vi sätter inte upp några regler alls. Övriga klasser är: • Traditionell brukskniv • Utvecklad brukskniv • Kockkniv/kökskniv • Fällkniv

• Förfinad fällkniv • Halvhornskniv • Helhornskniv • Konstkniv mindre • Konstkniv större • Miniatyr/smyckeskniv • Ungdomsklass – ingen anmälningsavgift och alla som skickar in får ett års gratis medlemsskap i Svensk Knivförening! • Rookieklass • Teamwork • Knivblad smidda • Knivblad slipade • Knivblad smidd damask Reglerna säger att det ska vara minst två tävlande i varje klass för att en Svensk Mästare ska kunna utses, men i SM 2020 kommer vi att slå ihop de klasserna som inte lockar tillräckligt antal tävlade som kommer att tävla mot varandra, och en mästare utses bland dem. Bedömning av dessa kommer ske under lite mer avskalade kriterier för att vi ska få ihop det, och klassen kommer vi att kalla Öppen klass. Är du medlem i Svensk Knivförening kostar det inget att tävla, övriga betalar 150 kronor i anmälningsavgift – oavsett hur många knivar du skickar in. Övriga regler kan du läsa om på vår hemsida Nu finns det inga ursäkter längre, sätt igång och skapa, du har vintern på dig innan knivarna ska vara inne. På vår hemsida www.svenskkniv.se finns det en adresslapp som du ska skriva ut och använda när du skickar in dina bidrag! Och du, utmana gärna någon i din bekantskapskrets eller den lokala knivklubben, så blir det ännu roligare!

Tobbe Sedin blev Svensk Mästare 2019 i temaklassen Bowiekniv. Är det din tur 2020 att bli mästare?

K NIVMAK AREN N R 4 2019

Material till knivtillverkning Material till knivtillverkning - Knivblad - Knivblad

- Skaftämnen - Skaftämnen - Damasteel och andra knivstål - Damasteel och andra knivstål - Lim, olja och vax - Lim, olja och vax - Polermaterial - Polermaterial - Smide och ässjor - Smide och ässjor - Bandslip och tillbehör - Bandslip och tillbehör - Knivslipare och slipsten - Knivslipare och slipsten - Fällknivsdelar och byggset - Fällknivsdelar och byggset

Utöver detta och Utöver dettahar harviviett ettstort storturval urvalav avfärdiga färdiga knivar, knivar, svarvar svarvar och tillbehör tilltillsvarvning, tillbehör svarvning,läderarbeten läderarbetenoch ochmycket mycket mer. mer.

Se Semer merpå påwww.slojdfokus.se www.slojdfokus.se Slöjdfokus,Tel. Tel.08-12 08-12144 144144, 144,info@slojdfokus.se info@slojdfokus.se Slöjdfokus, 31

Returadress: Ugglestigen 84 814 93 SKUTSKÄR

SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYE

M 2020

SM Kniv-SM

2020 är det tjugoförsta gången som Svensk Knivförening arrangerar SM och det gör vi med samma grepp som förra året – tävlingen presenteras i Knivmakaren och på nätet! Alla finalister kommer att presenteras löpande, liksom rapporter från bedömningen, resultatlistor och bilder på samtliga knivar publiceras, klassvis, på hemsidan. Det innebär också att kollektionen inte kommer att visas i traditionell form på någon ort i Sverige i anslutning till en prisutdelningsceremoni. På så vis kommer inte bara en liten grupp av landets knivmakare att få närkontakt med tävlingen, utan vi hoppas på att få en mycket större ”det-händer-just-nu-upplevelse” för så många fler. TÄVLINGSDETALJER Tävlingen är öppen för knivmakare mantalsskrivna i Sverige, med högst tre tävlingsbidrag i varje klass, och Svensk Knivförenings tävlingsregler gäller. Vid minst två tävlande i varje klass utses vinnaren till Svensk Mästare. Tävlingsbidragen skall vara oss tillhanda senast den 15 april och skickas till Tomas Gustafsson, Ugglestigen 84, 814 93 SKUTSKÄR. ANMÄLNINGSAVGIFT Är du medlem i Svensk Knivförening tävlar du gratis, för andra gäller att anmälningsavgift 150 kr per tävlande insättes på Bankgiro 121-2141 (ungdomsklass gratis). Märk insättningen med SM-2020 samt namn. TÄVLINGSKLASSER

• TRADITIONELL BRUKSKNIV • UTVECKLAD BRUKSKNIV • HELHORNSKNIV • HALVHORNSKNIV • FÄLLKNIV • FÖRFINAD FÄLLKNIV • KÖKSKNIV/KOCKKNIV • MINIATYR/SMYCKEKNIV • TEAMWORK • KONSTKNIV MINDRE • KONSTKNIV STÖRRE • UNGDOMSKLASS • ROOKIEKLASS • KNIVBLAD SMIDDA • KNIVBLAD SLIPADE • KNIVBLAD SMIDD DAMASK • DESSUTOM UTSES VINNARE AV DOMARJURYNS HEDERSPRIS FÖRUTOM DE ORDINARIE TÄVLINGSKLASSERNA TILLKOMMER DENNA GÅNG TEMAKLASSEN FANTASY

Ytterligare information läggs löpande ut på Svensk Knivförenings hemsida, www.svenskkniv.se där du även kan se tävlingsreglerna, alla klasskriterier samt hämta anmälningsblanketter. (Fliken Aktiviteter/tävlingar – Tävlingar – Tävlingsbestämmelser)