Nr 1 Årgång 2 1992
KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE
Foto J -0 Schröder
Nyhammarden 1 Dec 1991.
Hej!
©ottfövtt ätt D et första verksam hetsåret har gått och det är m ed glädje som vi kan rapportera att året har haft en m ycket positiv utveckling för kniv hantverket. Föreningen har nu närm are 800 m edlem m ar efter bara ett års verksam het. U tställningar och tävlingar dyker upp på m ånga ställen, och det h ör nu m er till vanligheten att knivm akare inbjuds att deltaga vid olika hantverksdagar, vilket var rätt ovanligt tidigare. Kniv och sm ideskurser hålls på allt fler platser här i landet. N ya böcker kom m er fram , kunskaperna ökar dag för dag. I detta num m er h ar vi tagit upp en idé om att försöka presentera kniv m akare från ett visst om råde, och sedan försätta över hela landet m ed eventuellt något liknande, eventuellt göra en form av katalog eller bok. Vi kom m er inte att fortsätta m ed detta i varje num m er för det finns det inte plats fö r i tidningen, V ilka synpunkter har du ?? Ring eller skriv när du vill. T änker du ordna en utställning eller tävling, så har vi m ontrar både stora och små. Förslag för registrering, m ottagning , försäkringar och andra detaljer.
Kom i håg att meddela datum för ditt arrangemang så att det inte kolliderar med något annat. 2
Knivmakaren Tidskrift för Svensk Knivförening Nr 1. 1992 Årgång 2. A nsvarig utgivare: Anders Höök. Folkets hus väg 10 770 14 N yham m ar, tel 0240-40039. U tgivningsdatum : 1/1-15/3-1 /7 -15/9. M aterial och annonser till tidningen senast 1m ånad före utgivningsdatum . Hel sida 1000 kr, Halv sida 500 kr K varts sida 250 kr. M edlem savgift(inkl tidskrift) 100 k r Postgiro 464 40 95-4 (
ISSN 1 1 0 2 -5 0 8 5 )
Styrelsen för Svensk K nivförening Ordf. A nders H öök. N yham m ar. V.O rdf. Jan-E rik Skoog. Deje. Sekr. R olf Eklund. Rosersberg. K assör H åkan Rosén. Ludvika. Ledam ot Jan O lsson. Njurunda. S u p p le a n te r: Hans Hall. Eslöv. Ingem ar N ordell. Färila G unnar Edholm . Lycksele. Nils G rantangen, Norge. H.J. H enriksen. Danm ark. Revisorer: Kenneth Matsols. Leksand. Stefan Broström. Råneå.
Lötoarhetcn Ragnvald Torstensson, Ludvika
Konsten att lyckas med en knivutställning Den 24/11 var det julmarknad på JAMTLI i Östersund. En mängd föreningar höll i olika aktiviteter. Du kunde få se hantverkare i full aktivitet med näverarbeten, korgmålning, vävning, träskärning, läder arbeten m.m Provsmaka getost, tunnbröd och rökt renkött, köpa jul karameller.
Prata med bekanta som du inte har sett på åratal. Att sam tidigt lägga prisutdelningen på en knivtävling och knivdag, där folk kan få träffa knivhant verkare från när och fjärran, gör att vi lyckas sprida vår verksamhet på ett enkelt och bra sätt. Att ensam gå ut och ordna knivträffar är svårt och kostsamt.
B esöksfavorit G unnar H enriksson. Foto Birit Jansson Skaft av hom och betsad björkvril. Brusettoblad. Slida av h om och läder. 3
Jämtlands Läns museum, Östersund. Fram till den 26/1-92 har du m öjlighet att se en intressant utställning om m änniskans äldsta redskap, kniven. Ett 70-tal knivar har lämnats in till tävlingen. Resultat: Bruksklass l:a pris Helge Lund, Verdal, Norge 2:a pris John Pål Persson, Östersund. 3:e pris Kyösti Piirainen, Östersund. Hedersomnämnande: Lars Thorsén, Levanger, Norge Elias Skotvoll, Melhus, Norge Erkud Leirdal, Trondheim, Norge Paul Strand,Stjördal, Norge Knut Fjeldsö Sampstad, Norge
Den 24/11 var det en Knivdag på muséet, knivtillverkare var på plats och visade upp sina alster, gravyr på knivblad, hur man tillverkar en fällkniv m.m. Nästa gång får man nog ta till större lokaler, ett sådant intresse för knivslöjd hade man nog inte räknat med. For Ramond Person och personalen på Länsmusét var det en stor framgång. Du som har vägarna förbi Östersund passa på och gör ett besök på utställ ningen som pågår fram till den 26/1-92
l:a pris Bruksklass Helge Lund, V erdal, Norge. Foto Birgit Jansson. Skaft av betsad björk. H andsm itt blad från Bjarne Engli. Slida av läder. 4
Resultat: Öppen klass l:a pris Ingvar Backlund, Aspås 2:a pris Knut Fjeldsö Sampstad, Norge 3:e pris Ingvar Backlund Aspås 3:e pris Björn Einarsen Stjördal, Norge. Hedersomnämnande: Karl Erik Weidelstam, Hoting Bo Persson Östersund Rikard Stängel, Hede.
1.a pris Ö ppen klass Ingvar Backlund, Aspås H om och tenn, V ettasjärviblad. Foto Birgit Jansson 5
Kmwanikiur© trim . V lm lu M
Rune Forsberg, G räsm ark Född 1933 i Gräsmark . Han arbetade som serviceingenjör. Knivtillverkningen böljade han med för ca 5 år sedan.
6
Jan Batte, H agfors Född 1967, Jan Batte arbetar som valsverksarbetare på bruket i Hagfors. Jan Batte har fina lokaler för sitt hantverk, så vi får hoppas att han för traditionen vidare med sina vackra arbeten. Carl F. Jansson är Jan Battes läromästare.
7
K nivkungen. Johan Fredrik H edenberg. Född i Ryda församling, Skaraborgs län den 14 nov. 1869, död i Oleby, Fryksände den 6 juni 1950 . Han kunde fixa klockor, laga orglar, stämma pianon och tillverka de vackraste tattarknivar som skådats på denna sida Kölen. Därtill var han en oförbätterlig optimist och en ständigt glad människa. Johan kom som 14 -åring till Östmark, där han tillbringade större delen av sitt liv. Han gifte sig med Anna Maja och de fick 12 barn. En av hans söner fortsatte med kniv tillverkningen. Johan var en stor konsthantverkare och hans namn som knivkungen har sin historia då han skrev till kungen och frågade om han fick sända honom en fin kniv.
8
Men då han inte fick något svar, så skrev han igen och sände med frimärken. Då först fick han svar att han kunde få sända en kniv. Han gjorde en riktigt fin kniv med äkta silver i alla beslag, så det var verkligen fina grejor sa Johan och jag fick bra betalt. 60 kr kom det från Riksmarskalksämbetet. Sedan gjorde han en kniv till norska kungen men den blev bara gjord i nysilver.
O lle Larsson, M unkfors. Född 1921 i Ekshärad kom till Munkfors 1946. Där arbetade han på Munkforsverken fram till sin pension. Numera ägnar han en del av sin tid till naturen och knivmakeri. Han använder ebenholts, björk och nysilver till sina knivar.
Kwmnkur® från V lm luM O lle Johansson, Sunne Född 1929 i Gunnarsskog uppväxt i Gräsmark . Han började arbeta i skogen men övergick sedan till att bli en skicklig byggnadsplåtslagare fram till sin pension. Han har stora framgångar vid olika utställningar,bland annat med ett 1:a pris i smyckesklassen i Ludvika.
10
C arl Fredrik Jansson, H agfors. Född 1898, Carl Jansson är av norsk härkomst. Han arbetade som lärling hos urmakaren och silversmeden Olof Berg i Tretten, i Guldbrandsdalen. Hans arbeten i silver och nysilver är gjorda med en väldigt stor precision och formkänsla. Han var också en duktig underhållare och sångare, numera bor han på ålderdomshemmet i Hagfors.
i
11
K m w a a k a re frå n V ta m lm a d
Nils N ilsson, Butorp Född 1929 i Butorp. Flan har arbetat som skogsarbetare,reparatör, smed, m.m fram till pension. Knivmakeriet började redan i ungdomen. Första kniven gjorde han åt en präst, sen har det fortsatt av bara farten. Hans stora intresse är att tillverka gamla vapen.
12
KmYmafar® iråxi Y im la in d l W aste K arlsson, N yham m ar Född 12/7, 1924 i Hagfors, han flyttade senare till Nyhammar. Han arbetade som plåtslagare och reste runt på olika arbeten. Waste Karlsson var känd i trakten som en stor tusenkonstnär och på Nyhammars Bruk, var han en skicklig plåtslagare som klarade de mest avancerade saker som förekom på bruket. Han avled den 11/5 1989.
Foto J -0 Schröder.
lUaste isarlGson M h a w m a r"
LUDVIKA KOMMUN
'
13
Jag ville själv försöka göra knivar, också sådana av samisk modell. Jo, jo det låter enkelt när västeråsaren Klas Lundberg förklarar hur han började med knivtillverkning på fritiden. Verkligheten var något mer komp licerad, det här handlar om ett mycket krävande hantverk. Men efter tre år har Klas nu visat att han besitter de anlag och all den noggrannhet som behövs i arbetet med hom och andra naturmaterial. Hans knivar har redan väckt stor beundran i bekantskapskretsen. Inom kort kan allmänheten få se dem, utställda på stadsbiblioteket här i Västerås
Rötterna i Västerbotten Klas Lundberg talar helst om homslöjd i samband med sin hobby. Han har all respekt för att samerna vill skydda begrepp som sameslöjd och sameknivar. Karaktären på hans knivar är dock omisskännlig. En förklaring är att Klas har sina rötter i norr, i västerbottniska Jörn. Några få generationer bakåt fanns till och med renägare i släkten, de var dock inte samer.
14
Uppe i Jörn fick Klas också de goda råd som behövdes för att gå vidare- efter de första försöken på egen hand. -Det var skomakaren Randolf Lindholm som hjälpte mig, han är en skicklig knivmakare. Speciellt läderarbeten på slidoma lärde han mig mycket om. Men Klas egna trevare gav också en del -Jag var ibland tvungen att hitta på egna problemlösningar.
Han hittade på mönstren själv Det stora jobbet i sådan här knivtillverkning ligger i gravyren av hommaterialet. Ett verkligt precisionsjobb. På en kniv av samisk modell bygger Klas upp gravyrmönstret på skaft och slida med flera tusen små punkter och linjer. Inskurna med specialknivar, som Klas för övrigt också tillverkat. Mönstren ritar Klas oftast själv, först på papper och sedan på hommaterialet. När gravyren är klar arbetas en blandning av albark och lack in i mönstret varefter homytan slipas och poleras. Då framträder mönstret i en varm, brun ton. -Det är svårt att hitta riktiga mönsterbeskrivningar. Mönstren var mycket orts- och generationsbundna.
Bra, handsmidda knivblad köper Klas från en smed i Adak i Västerbotten. Till handtaget på kniven nyttjar Klas oftast masurbjörk och horn, med mellan lägg i näver. Oftast ges då homdetaljema i skaftet gravyr. Sedan tillkommer läderjobbet på knivens slida där laskningen, sömmen, på baksidan kräver speciell noggrannhet.
40 timmar per kniv Också en icke knivexpert kan se på Klas knivar att de är ovanligt noggrannt gjorda. Klas, till yrket kvarterspolis på Vallby, lägger ner en 30-40 timmar per kniv i sin snickarbod hemma på Hamre. -Det är tur att jag har en förstående hustru, skrattar Klas. Hans Marie kan glädja sig åt några eleganta och ovanliga smycken som Klas tillverkat åt henne, delvis av samma material som han använder i kniv tillverkningen. Klas har också förfärdigat andra ting i naturmaterial. Bland annat ett par fiskhåvar samt sådana där hornsöljor som håller ihop snusnäsduken kring halsen En jättefin skallra i horn ligger just nu och väntar på en ny baby i släkten! -Det blir bara roligare och roligare med hornarbeten, säger Klas. Särskilt sedan jag i höstas ser att det verkligen går framåt, kvalitetsmässigt. Därför vågar han nu ställa ut sina alster på stads biblioteket i Västerås. Text o Bild Tage Berggren
Knivträffar-92 Jokkmokk 6.-9 feb Tel.0971 -10437 Kongsberg Kniv-og Klokkemarknad 18 feb. 00947-371042. Öyvinn Kvaerna. Byske 14 mars Tel 0912-10269 Dan Lundmark. För eventuell samåkning kontakta Anders Höök. Borlänge 28-29 mars,se annons Tel. 0240-40039.Anders Höök. Sollentuna 10-12 april. Vildmarksmässa. Tel 0240-40039 Anders Höök. Knivveckan Ludvika 6-12 Juli, se annons sid. 15 Ludvika Turistbyrå 0240-86050
Sille gården, V ärm land.1 lju li-5 aug Tel 0565-50005 A nita Sahlström Jättendal,Harmånger 13 juli-19 juli Tel. 0652 13055 Sven Erik Nilsson. Munkfors 31 juli-2 aug. Tel. 0563-52650 Rolf Wessman Elverum Skogsbruksmuseum 5-9 aug. Tel. 00947-6410299
15
X X .I v 's M £ <D <E Namn Andersson Bengt Bergström Gunnar Brodin Eje Broström Stefan Dybdahl Palle Embretsen Kaj Grantangen Nils Grims Håkan Hall Hans Helgesson Bo Henriksen H.J. Karlsson Hans Lifbom Harry Lundström Jan-Ake Månsson Rune Nordell Ingemar Pettersson Hans-Erik Rönnqvist Bengt Strande Poul
Adress Finsta 2372 Fack 137 Verkstagatan 31 Jönsvägen 12 Hagaliveien 15 Faluvägen 35 Hälsingemo 7474 Södra Munkarp P1 587 Birkegårdsvej 24 Uddenäset Varv Rasmyran 2115 Skogsvägen 5 Tingsvägen 1 Skarpå 2103 Ljungmansvägen 7 P15482 S.Svenstrup Byvej 16
V ad är det f ö r två fö re m å l som hör till knivslidan ? K niv och slida kom m er fr å n 1800 talet. Sänd in svaret senast 15 feb med Vykort till A.Höök. Folkets hus väg 10 770 14 Nyhammar. Priser väntar. Lycka till med gissningarna!
16
Ort 840 12 Fränsta 930 72 Adak 825 00 Iggesund 955 00 Råneå N-3250 Larvik 828 00 Edsbyn N-3760 Neslandsvatn 826 00 Söderhamn 241 00 Eslöv 660 10 Dals Långed DK-3200 Helsinge 591 00 Motala 961 96 Boden 660 10 Dals Långed 371 62 Lyckeby 820 41 Färila 41315 Göteborg 950 40 Töre DK-4130 Viby SJ
Tel 0691-31484 0953-30038 0650-21722 0924-10279 034-17442 0271-20883 00947-3994516 0270-47305 0413-340 86 0531-40556 48 79 54 46 0141-32063 0921-63017 0531-41259 0455-20874 0651-23347 0923-40006 42 39 43 05
Ludvika 1992 Knivveckan -92 5-års jubileum 6-12 juli. Klockbytardagar 8-9 juli Flugfiske 15-20 juli Dan Andersson 25juli-2 aug. Tävlinqsklasser: B ruksknivar, S am eknivar, D räkt/Sm yckesknivar, Jaktknivar, A m erikansk stil, Ö ppen klass, U ngdom sklass sam t en S pecialklass fö r slöjdare som g ö r allt arbete på kniven själva dvs. tillve rka r blad, ska ft och slida. Nvtt 1992 K nivslöjdare som tidigare erhållit 1 :a till 3:e pris i Ludvika tävla r i klass A övriga i klass B T ävlingsbidragen skall vara handtillverkade och med slida där sådan behövs. O m knivtill verkaren önskar, får fabrikstiIIverkat knivblad användas(gäller ej i specialklassen). D et väsentliga vid juryns bedöm ning är knivens form, funktion, tradition, idé och hantverksm ässiga skicklighet. Kniven skall vara speciellt tillverkat fö r tävlingen. På valfri plats förses kniven e lle r slidan med tillverkningsdatum . M aterialbeskrivning bifogas varje tävlingsbidrag. H ögst tre tävlingsbidrag från varje deltagare.Tävlingsbidragen kom pletteras med deltagarens nam n,adress och te le fo n n u m m e r sam t uppgift om i vilken klass kniven skall deltaga. V idare skall försäljningspris anges om kniven få r säljas under K N IVVECKAN, eller annars med försäkringsvärde.(V innarkniven i varje klass säljs ej även om försäljningspris angivits.) D eltagare under 16 å r a n ger även födelsedag,m ånad och år. D eltagarna förbinder sig att stä lla sitt tävlingsbidrag till arrangörernas förfogande från sista inläm ningsdagen och under Knivveckan i Ludvika D eltagare med prisbelönt bidrag förbinder sig att låta arrangörerna visa dessa i kom m ande utställningar till och med 31 augusti 1991. T ävlingsbidragen skickas per post e lle r läm nas in personligen till T U R IS T B Y R Å N ,B ox 710 01 LUDVIKA, senast 10 juni 1992 Icke prisbelönt bidrag kan häm tas ut e fte r K nivveckans slut 12 juli 1992 kl 16.00. De knivar som då ej ä r häm tade returneras av arrangören m ot postförskott. De prisbelönta bidragen returneras kostnadsfritt efter den 31 augusti 1992. Juryn består av fem på om rådet garanterat kunniga personer. Juryn presenteras vid prisutdelningen vid K nivveckan i Ludvika. A llm änt: Tävlingsbidragen skickas med post eller läm nas personligen till K nivV eckan/T uristbyrån 771 82 Ludvika den 10 juni 1992 Ludvika/S vensk K nivförening- T uristbyrån-K ulturen i LUDVIKA.
17
Inbjudan
VILDMARKS MÄSSAN 28-29 MARS 1992
Vildmarksmässa 1991 års Vildmarksmässa var en succé med över 13.000 besökande under de två dagar den pågick. 1992 års Vildmarksmässa som genomförs i samarbete med Friluftsfrämjandet, Dalarnas Jaktvårdsförbund, Svensk Knivförening och Sportfiskarna har förlagts till våren, 28-29 mars 1992. Vildmarksmässan på Dalamässan är en av Sveriges största och mest attraktiva i sitt slag. Här möts man i Europas största inomhusarena "Kupolen", för att ta del av de nyheter som skall presenteras inför den kommande säsong för jakt, fiske, vild marksliv. Möt en stor publik som vill förnya sin utrustning och hitta nya jakt marker och fiskevatten. Knivar. Knivar fascinerar de flesta vildmarks människor. En bra kniv är en livsnöd vändighet i vildmarken. Knivar finns i tusentals modeller från alla länder. Vi kommer att ha en speciell avdelning för knivar där jägare, ffiluftsmänniskor, fiskare och samlare kan studera, känna, jämföra och köpa just den kniv som passar deras ändamål. Svensk knivförening kommer att ha en större knivutställning på mässan.
Mässan fö r
JAKT SPORTFISKE VILDMARKSLIV HUND Arrangör Dalamässan i samarbete med:
DALARNAS JAKTVÅRDSFÖRBUND SVENSK KNIVFÖRENING FRILUFTSFRÄMJANDET SPORTFISKARNA 18
Vi Har egna bord för försäljning, är du intresserad, så ring Anders Höök 0240-40039 snarast så vi kan klara ut platser m.m Lördagen den 28 mars kl 19.00 ordnar vi en knivträff för knivfolk på Velcome hotell i Borlänge. Där har du möjligheter att prata, byta eller visa upp dina gamla och nya knivar. Du bokar själv hotellrum på Velcome hotell Tel 0243-68050 , 5 min gångväg från Kupolen, bra priser.
Projektledare: A ndré Ståhlberg
0243-48813
J<pRN JENSEN SKOREPARASJON OG L/E R H A N D E L
Skoreparasjon og Lärhandel, n itted alsgt 33 2000 Lilleström Ilorge. Tel. 06-810939
Specialist på Knivtillbehör. Rårandsläder-Verktyg. Handsmidda Knivblad. Böcker om Knivarbeten. n
Vi har allt du behöver för Kniv och Läderarbeten. Ring eller sk riv -v i sänder Rask eksp.-K valitet. Tele: Från Sverige 0 0 9 4 7 -6 8 1 0 9 3 9 0 6 -8 1 0 9 3 9 0 6 -8 1 0 9 3 9 fax. m ånd-F red. 9 -1 7 . Torsd. 9 -1 9 . Lör. 9 -1 4 .
Jan Åke Lundström
Om Vikingatida knivtillverkning N ä r jag läser redogörelser fö r hur sm idet gått till fö r r blir ja g ofta besviken och fö rv å n a d Över brister p å kunskap. D et gäller även auktoriteter som Pleiner, O ldeberg, m .fl I denna artikel ska jag försöka visa hur knivtillverkningen på Helgö och Birka kan ha gått till. Enligt B. Ahrrenius" Knivar från Helgö och Birka" i Fornvännen 1970, finns det fyra olika varianter av vällfogar på knivbladen. Tomas Jacobson har en i C-uppsats från Stockholms universitet 1977 försökt visa hur man kan få fram samma typ av vällfogar. Felet med hans försök är att det är alldeles för komplicerat att göra knivblad på detta sätt. Vi hade arbetat med järn i 1000 år när det var vikingatid i Sverige, så smederna använde sig säkert av enkla och rationella metoder.
B
Vad jag vill visa i denna artikel är att dessa vällfogar uppstår naturligt i en tids- och materialsnål process. I typ A är Tomas Jacobsons och jag är överens om tillvägagångssättet. Då viker man e t t " järn " runt en stålbit, väller ihop och smider ut del a) till en tånge och spar på detta sättet nä det dvra stålet.
Blir ämnet kraftigt rombis kt går det inte att fortsätta smidet utan att rikta upp biten. Efter riktningen kommer då vällfogen att se ut som typ E. 20
Vad typerna B, C, D och E angår föreslår Tomas Jacobson tre olika tillvägagångsätt. Gemensamt för dem är att de är relativt besvärliga att göra. Jag tror det är naturliga variationer komma ur ett rationellt knivtillverkande. Stål har en lägre smälttemperatur än järn. Därför är det bra om man kan skydda stålet mellan järnet under vällningen. Smidet blir mycket effektivare om smeden har hjälp av smedhalvor med släggor. En skicklig mäster lär snabbt upp smedhalvor så att de tillsammans smider snabbare än i en maskinhammare. Tänk er att en smed med medhjälpare vill tillverka många knivblad och inte bara enstaka. Han tar alltså järn och stål och lägger ihop på samma sätt som för typ A, men tar större bitar för att materialet ska räcka till flera knivblad. Efter vällningen vrids biten ett kvarts varv och smids ut. Med smed halvor går det med rasande fart. Detta visar hur viktigt det är att den arkeologiska forskningen använder sig av hantverkare som är historiskt intresserade. Annars får vi exempel som Mästermyrfyndet, där rekonstruktionsskaftningama är utförda som det vore själve Völunds verktyg och inte en människas. Femkilos släggan har ett skaft som en hammare.
2 ]
V
Rekonstruktion av vikingatida svärdsfäste från Södertälje. Järnet är blåanlöpt och har därför mörk ton. Silver har lagts in med inkrustering. Klingan är laminerad Smed Jan Ake Lundstöm Foto Kent Nilsson
Den ihopvällda biten (skafferat är stål, vitt är järn) smids ut till rätt tjocklek fö r knivar och delas längsgående genom stålet med varmmejsel och slägga. Ämnet klyvs snett av fö r få stål ända ut i spetsen. Spetsen smids ner. Av kvarvarande material smids tången först, varvid man naturligt få r ett överskott av järn i tången. Om smidet är helt perfekt få r man en vällfog av typ B. 21
/W
7
/
j
f
7
V
V
Ett vanligt fe l vid smide är att materialet blir rombiskt. Blir det bara lite rombiskt fortsätter man och smider som i förra exemplet men vällfogarna kommer att se ut som typ C och D.
Foto Kent Nilsson Ur Forntida Teknik nr 1/91 Institutet för forntida teknik Bäckedal 1724 829 00 Sveg.
Sveriges Bredaste Sortiment av Veg. Garv
SKINN o LÄDER För Knivslöjdare,Sadelmakare, Tapetserare m.fl även tillbehör, verktyg, knivblad, skaftämnen. TJÄDER LÄDER AB 816 91 JÄDRAÅS Ordertelefon 0297-45350 22
#
Medlemsannonser
#
Du som är m edlem får annonsera gratis under:
den 8-9 Juli 1992
Köpes- Sälies -Bytes: #
K nivblad,Säljes Stefan Broström Jönsvägen 12, 955 00 Råneå Tel 0924-10279 <s>
Skaftäm nen,M asur, m m Säljes J.O .K arlsson K vam bäcksvägen 12 790 90 Säm a Tel. 0253-10154 <x>
G am la knivar-köpes-bytes. Jan Erik Skoog. B jörkvägen 7. 669 00 Deje. Tel 0552-10640.
I L O CIK = ® Y T A I R DAGAI i LUDYIIA
#
Under knivVeckan kommer vi att ordna en form av marknad där du kan byta köpa eller sälja gamla klockor. Marknadsplatsen är kostnadsfri Upplysningar :Turistbyrån, Ludvika tel 0240-86050 FRI ENTRE!!
# # # # #
Grattis Vid nyåret passerade vi m edlem santalet 800. M edlem n r 800 blev Christina W allin Tibble 298 793 36 L eksand En present kom m er m ed posten.
Värva Nva Medlemmar till Föreningen Från1/1-92 till1/7-92 har vi en tävling om vem som värvar flesta medlemmarna. 1 :a pris 1000 Kr 2:a pris 500 kr 3:e pris 250 kr dessutom ett antal tröstpriser. 1 :a -3:e presentkort hos någon av våra annonsörer. Om du vill, så får du hjälp med informationsmaterial och gratis tidningar då du skall vara med på någon utställning, hantverksdagar eller dylikt Alla har rätt att deltaga utom Anders Höök eller hur.
Min brukskniv 3-7 augusti 1992 Kursledare: Roy Andreasson Stenebyskolan Box 44 660 10 Dals-Långed tel. 0531-40421
407 03
fax. 0531 - 406 60
Lycka till 11 23
ÅRETS BOK-91 K N IV SM ED EN av H åvard Bergland. Pris 310 Kr
K niver og Knivm akare, av Per Thoresen
240 kr
K niver, av Per Thoresen
130 kr
Kniven, En knivmakares hemligheter av Olav. H. Wåle
KNIVEN
180 kr
Knivar, Så här tillverkar du skaft och slida till din egen kniv av Bo Bergman
155 kr
K nivar p å mitt sätt, av Bo Bergman
220 kr
Stora K nivboken, av Tomas Breivik
300 kr
K niv og Slire, fra husflid til kunsthåndverk, av Öivind Berg.
220 kr
Gjerstad og Vegårshei
Knivbok,
S S DEN STORE
av P.K.Eriksen og K. Moland
220 kr
M in B ruks kniv, häfte av Roy Andreasson
40 kr
D am ask Stål, häfte av Harald Sellevold
Alméns Tr. AB.Ludvika 92 01
flr du intresserad av någon bok så kontakta Rnders Höök, 0 2 4 0 -4 0 0 3 9
100 kr