Nr 1 1994 Årgång 4
KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE
Nyhammar den 15/12
Knivmakaren God Jul ock Gott nytt år önskar jag eder alla, både i smedja och knivbod. Under 1994 finns det stora möjligheter att knivslöjdandet kommer att växa ännu mer. I de flesta lokaltidningar och jakt o fisketidningar kan man läsa om både knivkurser och smeder och knivmakare, så intresset ökar. Någon brist på smeder lär det inte bli om trenden fortsätter som den har böijat, vilket är glädjande. Vi får väl gratulera Danskarna till att ha fått en egen Knivförening, så lycka till. Lokal föreningar håller på att bildas här i Sverige, bl a. i Värmland och Östergötland så skriv gärna en rad och sänd även foton. Du som vill skriva om knivar eller lämna tips om hur man gör olika moment i knivtillverkningen, skriv gärna några rader och sänd in till tidningen. Under tiden ldec -30 mars kommer vi att få hjälp med kontorsarbetet av Barbro Helgesson. Färgfoto Rangvald Torstensson, Ludvika Omslagsbild. Knivar av Roland Lundberg. l:a-3 e pris Sida 4. Kniv av Karl-Gustav Sandström l:a pris. Same Sida 29. Kniv av Bill Öberg 3:e pris. Same Sida 32. Kniv av Helge Sunna 2:a pris. Same
Medlemsavgiften 94 till Svensk Knivförening kan betalas in i Norge till Postgirokonto 08260167074 pris 100 kr Knivmakaren Anders Höök Mobacken c/o Öjvind Konstad. 7085 Korsvegen
Tidskrift för Svensk Knivförening. Nr 4 1993 Årgång 3 Ansvarig utgivare: Anders Höök. 770 14 Nyhammar. Tel 0240-40039 Fotoarbeten Ragnvald Torstensson Utgivningsdatum: 1/1-15/3-1/7-15/9 Material och annonser till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum. Hel sida 1000 kr, halv sida 500 kr, kvarts sida 250 kr. Medlemsavgift (inkl tidskrift) 100 kr. Postgiro 464 40 95-4 Svensk Knivförening Styrelse Ordf. Anders Höök, Nyhammar V.Ordf. Jan Erik Skoog, Deje Sckrt. Rolf Eklund, Rosersberg Kassör. Håkan Rosén, Ludvika Ledamot Jan Olsson, Njurunda Suppleanter: Ingemar Nordell, Färila. Nils Grantangen, Norge H J Henriksen, Danmark Gunnar Edholm, Lycksele Valberedning: Owe W allin.Tel0650-13193 Revisorer: Kenneth Matsols, Leksand Stefan Broström, Råneå Tryck: Alméns Tr AB. Ludvika ISSN 1102-5085
...
Svensk Knivförenings medlemsmärke 45 la kan köpas genom att betala till Pg 464 40 95 -4 2
KnivVeckan 1994 11-17 ju li i L udvika Tä vlingsklasser: Bruksknivar, Sam eknivar/D uodjim ärkt, Hornslöjd, D räkt/Sm yckesknivar, Jaktknivar, Amerikansk stil, Öppen klass, Ungdom sklass, samt en Specialklass för slöjdare som gör allt arbete på kniven själva dvs. tillverkar blad, skaft och slida Kniv slöjdare som tidigare erhållit l: a till 3 :e pris i Ludvika tävlar i klass A övriga i klass B. *Tävlingsbidragen skall vara handtillverkade och med slida där sådan behövs. Om knivtillverkaren önskar, får fabrikstillverkade blad användas, gäller ej specialklassen. Det väsentliga vid juryns bedöm ning är knivens form, funktion, tradition, idé och hantverks mässiga skicklighet. *Kniven skall vara speciellt tillverkad fö r tävlingen. På valfri plats förses kniven eller slidan med tillverkningsdatum . M aterialbeskrivning bifogas varje tävlingsbidrag. * Högst tre tävlingsbidrag från varje deltagare. Tävlingsbidragen kom p letteras med nam n, adress och telefonnummer, sam t uppgifter om i vilken klass, kniven skall deltaga. * Vidare skall försäljningspris anges om kniven får säljas under KnivVeckan, eller annars med försäkringsvärde. (Vinnarkniven i varje klass säljs ej även om försäljningspris har angivits. * Del tagare under 16 år anger även födelsedag, månad och år. Deltagarna förbinder sig att ställa sitt tävlingsbidrag till arrangörernas förfogande från sista inlämningsdagen till och med 31 augusti 1994
Tävlingsbidragen skickas per post eller lämnas in personligen till TURISTBYRÅN, 771 82 LUDVIKA, senast 10 Ju n i-1994 Icke prisbelönt bidrag kan hämtas ut efter KnivVeckans slut den 17 Juli kl 16.00 De knivar som då ej är hämtade retum eras av arrangören mot postförskott. De prisbelönta bidragen returneras kostnadsfritt efter den 31 augusti 1994. Obs K nivar frä n Norge sändes till Jorn Jensen Lilleström, där vi häm tar knivarna och svara fö r tullklareringen. Knivarna återsänds frå n N orskt postkontor.
Foto J-O Schröder
3
Lappkniven
-
samlarens senaste statussymbol.
Kurt Kihlberg, fjällfotograf och författare, bosatt i Rosvik utanför Piteå, har skrivit den här artikeln om äkta lappknivar och står också fö r fotografierna. Tillsammans m ed "Lappmarksdoktorn" Einar W allqvist gav han ut boken "Lapparnas handslöjd” 1979. Den innehåller flera kapitel om lappknivar. o
Han har även tillsammans med Ake Barck gett ut de instruktiva böckerna "Sameslöjd" 1981 och 1988, där tekniken fö r tillverkning av en enklare lappkniv lärs ut. Kurt Kihlberg arbetar fö r närvarande p å den "Stora boken om samernas slöjd" som beräknas utkomma hösten 1994.
Jägarens, fiskarens och fjällvandrarens senaste statussymbol: en äkta lappkniv. Inte en slarvigt tillverkad turistkniv med dåligt bett i bladet eller en kvarts ren krona till slida. Inte heller något glödritat tjafs eller Japantillverkad plastim itation - utan en äkta lappkniv. Lappkniven har blivit m ycket efterfrågad - av egen kraft - eftersom den är vacker och ändam åls enlig, men även till följd av sam eslöjdens allm änna och välkom na renässans. Liksom all annan äkta sam eslöjd har den kommit upp till sitt rätta värde - numera. Den är med andra ord dyr, ibland mycket dyr och oftast svår att få tag på. Hos de mer nam nkunniga slöjdarna kan vänte tiden, på ett beställt arbete variera från någon månad upp till ett par år. Och priset är därefter: 6 000 - 12 000 kr för en kniv av toppkvalitet får man räkna med att betala. Butikspriset för m otsvarande arbeten ligger mellan 10 000 - 20 000 kronor. Helhornskniven kan vara ännu dyrare - ända upp mot 30 000 kronor. Lappkniven har med andra ord blivit m ycket exklusiv och välbetald - något för finrummet. Den dyraste lapp kniv som någonsin tillverkats är signerad av den legendariske kateketen och kniv specialisten Jon Pålson-Fanki (1895-1961), Kaitum. Hans bättre arbeten från åren 1895-1930 är om öjliga att värdera i pengar och betraktas i dag som m useirariteter. Redan i början av seklet betraktades den "ryktbare lappmannen Fanki som lapparnas styvaste slöjdare". Han är och förblir den samiska slöjdens "Gudfader". Hans knivar räknas bland experter och museifolk som nalionalklcnoder. Att bli ägare till en äkta J.P.F. kniv, är varje sann knivsam lares dröm och längtan.
Måste du vara same för att kunna tillverka en äkta lappkniv? Frågan har stötts och blötts i åratal utan att få ett tillfredsställande svar och lär väl aldrig få det heller. Erik Jonsson från Slagnär är en av de mest eftersökta slöjdarna av lappknivar utan att vara same. 5
Hans son Johan Fankki (f 1920) och sonsonen Torsten Fankki (f 1950), Kaitum, har på ett Förtjänstfullt sätt fört släktens slöjdlradition vidare. Det finns för övrigt en myt om alt endast samer kan tillverka bra sameslöjd. Men det är bara en myL Stig Lövbrandt (f 1950) i Gammelstad utanför Luleå är inte same, men har genom skolning av den kände sameslöjdarcn Lars Levi Sunna (f 1944), Årosjokk, utvecklats till en av Sveriges skick ligaste lappknivstillverkare. Erik Jonsson (f 1915) från Slagnäs är en annan icke same som genom utbildning hos Sune Enocsson (f 1934), Täm aby, skaffat sig stor färdighet i tillverkning av sydsamiska knivar. Bland knivspecialister som på egen hand utvecklat sin talang, kan nämnas Svante Larsson (f 1940), Lappträsk och Roland Lundberg (f 1930), Piteå. Båda betraktas idag som virtuoser bland lappknivstillverkare utan att vara samer. En lappkniv tillverkad av en svensk slöjdare behöver följ aktligen inte vara sämre än motsvarande arbete av en same - men som sam iskt konstverk är den naturligtvis betydligt m indre värd. En icke samisk "sameslöjdare" måste alltid räkna med att hans alster betraktas som sekunda vara, bland m useifolk och seriösa samlare av äkta sameslöjd. Anders Sunna från Malmberget, var välbetald gruvarbetare när han började ägna sig på heltid åt sameslöjd. Liksom de flesta av sina kolleger får han sälja allt han tillverkar. Här ser vi tre typiska knivslidor av honom. 6
Även de sam iska slöjdorganisationem a har reagerat negativt på den svenska "sameslöjden". De menar att sameslöjden ska vara förbehållen dem som är samer, samt att representanter för "storsamhället" inte ska kunna slå m ynt av deras ned ärvda traditioner och konsthantverk. För att återgå till lappkniven, så kan man i stort dela in den i två grupper den nordlapska och den syd-samiska. Den nordlapska kniven är kraftigt vinklad i slidböjen, har ofta trä tillsam m ans med horn och näver i skaftet och har en fri, ofta lokalt bunden typ av dekoration ofta försedda med stiliserade hjärt, blom och geom etriska motiv, samt ibland med dekorativt utskurna hålm önster över kniv slidan. Den genom brutna slidan har även en praktisk betydelse: ett fuktigt knivblad som stoppas i slidan torkar snabbt genom god ventilation. Den sydsam iska kniven är mindre vinklad i böjen, ofta med skaftet tillverkat av enbart hornstycken och är graverade med olika typer av effektfulla flätmönster. En välgjord lappkniv ställer även stora krav på materialet - del är fram förallt hornet som skall väljas omsorgsfullt. Det bör helst ha tagits från en höstslaktad rentjur. M ärgen bör fram träda så lite som möjligt - helst inte alls. En m ärgyta är omöjlig att slipa slät. Den samvetsgranne horn - och träslöjdaren putsar och polerar gärna sina slöjdalster, så att tanken osökt förs till mjukt och lent sammet, när hand en sm eker över föremålet. K nivbladet kan vara hem sm itt eller fabriksgjort. Det hem smidda bladet ser naturligtvis m er "äkta" ut och är ofta signerat av upphovsmannen, men det fabriksgjorda behöver inte vara sämre i kvalitén. Huvudsaken är att man får ett ordentligt bett på kniven, om man har tänkt använda den som brukskniv - vilket de flesta dock inte har råd med idag. Tekniken när knivskaftet tillverkas, är att de olika m aterialbitarna slipas jäm na i ändarna, förses med hål för knivbladets av smalnande skaftända och varvas på skaft ändan sedan bitarna försetts med läm pligt lim. M aterialet kan vara en blandning av hom och trä, ibland även tenn- eller silver plåtar eller enbart hom bitar. M ellan de olika bitam a läggs ofta skivor av näver.
De limmade bitarna sätts i press och får torka ordentligt. Sedan slipas skaftet till lämplig form. Grovslipningen kan ske med maskin, men finslipningen måste ske för hand. Detta är en av anledningarna till att tillverkningen av äkta lappknivar aldrig kan rationaliseras till löpande band. De snabbaste slöjdarna - som Tore Sunna (f 1942), Kiruna - kan i bästa fall åstadkomma två knivar om dagen, när till verkningen sker i serier om tio eller fler. Ingen äkta lappkniv är den andra exakt lik. V ar och en har sin personlighet, även om tillverkaren har gett kniven sin speciella karakteristik i form och dekoration. Knivbladet nitas sen i toppändan. Ibland döljs nitningen med ytterligare en hombit. Slidan görs i två delar horn som limmas och nitas ihop och formas med maskinslip eller för hand. I äldre tid grovformades hom et oftast med yxa. Slidans överdel förses med en hylsa av läder. Den skall vara tillverkad av hemgarvat renskinn och sydd med sentråd för att vara riktigt äkta.
Två av våra mest kända sameslöjdare, Martin Kuorak, Jokkmokk och Esse Poggats, Gällivare, har tillverkat de här utsökta helhornsknivarna.
Johan Fankki från Kaitum tillh ö rd e klassiska namnen inom knivslöjden. Han har fört slöjdtraditionen vidare från sin berömde far till sina båda söner Torsten och Magnus Fankki.
8
Att tillverka en "huggare" är ett precisionsarbete som fordrar stor kunnighet av sin utövare - men även ett förstklassigt hornmaterial. Kniven till vänster tillverkad av Torsten Fankki, Kaitum och till höger Stig Lövbrand, Gammelstad. D e skickligaste slöjdarna signerar även läder holken - som ibland kan ha en artistisk design. Slidan kan även tillverkas av hom i sin helhet. Det är betydligt svårare. Kniven kallas då "helhomskniv". En av äldre tiders skickligaste tillverkare av helhom sknivar, var den under sin tid, m ycket hyllad och uppmärksammade svenske slbjdaren, Elis G ustaf Bergström (1881 - 1949) från M alå i Västerbotten - mera känd under nam net "Kniv-Elis". Han deltog i ett flertal stora utställningar, bland annat i Baltiska utställningen 1914, San Francisko 1914 - 15, Paris 1925, New York 1925 och Stockholm 1930. Han är i det närmaste bortglöm d i dag men förtjänar en betydligt mer framskjuten plats i konst historien. De två skickligaste samiska helhom stillverkam a, M artin Kuorak (fl9 4 0 ), Jokkm okk och Esse Poggats (fl 937), Gällivare, kan också sägas vara de ledande namnen inom den manliga träslöjden. På den kvinnliga sidan saknas knivslöjdare, även om det förekom m er att kvinnor tillverkar knivslidor i skinn utsm yck ade med tenntråd. Mera allm änt inom spinnsidans sameslöjd, toppas listan av systrarna M argit Kitok (f 1925), M almberget och Ellen Kitok (f 1932), Jokkmokk. Två av rotslöjdens främsta förgrundsgestalter och tillika det samiska konsthantverkets oöver träffade mästare. En rotkisa från någon av systrarna betingar i dag ett pris på 100 000 kr
Läs gärna om sista meningen, så förstår du att det inte längre handlar om vanlig bruksslöjd utan konsthantverk ur den högre skolan. Deras mor Asa Kitok (1894-1986), Allavare, räddade för övrigt den samiska rotslöjden till eftervärlden. Därmed åter till lappkniven: Kniven skall sitta stadigt i slidan, men inte för hårt så att den blir besvärlig att få loss. På den äkta lappkniven kan man ofta höra ett karakteristiskt knäpp när kniven skjuts ner i slidan. Sedan vidtar det kanske svåraste arbetet - gravyren. Med en skarp kniv skär slöjdaren skåror - oftast även uddstick i hom et som tillsammans bildar ett konstnärligt mönster. Skårorna färgas därefter med sot, blyerts eller rivet pulver av björknäver eller albark företrädesvis det senare - tillsammans med bindemedel som stryks över hom ytan. Dekoren framträder nu tydligt mot det ljusare hornet. Graveringen ställer mycket stora krav på slöjdaren och är mycket tidskrävande. De stora lappknivam a - huggarna - är stora som sm å machetes och tillverkas inte som en eftergift åt turistem as krav på stora knivar. De fungerar som de renskötande lapparnas yxor under sin vistelse på fjället. D är är brandvirket klent och huggs lätt ihop med hjälp av den stora kniven (av sam em a kallad Stour-N ii'pe) med tungt blad. Den används även vid slakt och är helt förankrad i den sam iska knivtraditionen. Sam m anlagt finns m inst tio olika typer av lappknivar 9
Bild 6. Ett konstverk, ett nyttoföremål, ett samlarobjekt och en statussymbol - lappkniven. Den här knivsviten är tillverkad av tre kända slöjdare: från vänster Paul Larsson, Järpen, Martin Sjaggo, Rävudden och Nikolaus Fankki, Kaitum.
10
KNIVSLOJDARE Förm odligen V ärdens största sortering av
KNIVSLIDSLÄDER sam t allt övrigt du behöver som
PROFFS eller NYBÖRJARE Dessutom ALLT för övriga SKINN o LÄDERARBETEN ex. REN ÄLG HJORTSKINN RENLÄDER TENNTRÅD BÄLTESSPÄNNEN BÖCKER M.M. M .M .-V I KAN LÄDER POSTORDER
HÄLSINGE - K N IW E C K A N -Nu blir det grymt, sa Sveneric Loodh, inför juryns arbete med att utse pristagare. Även i år tävlades det, förutom i tre kniv klasser, om bästa knivblad. Årets Hälsinge Kniv-Vecka samlade 75 täv lande i knivklassem a, samt ett antal kniv smeder som tävlade i klasserna: kolstålsdamaskerade-, lam inerade och rostfria blad. Form, funktion, skönhet och kvalité bedöm des på deltagande knivar. För knivbladen även skärpa, skärpevarighet. Bladen skulle även hålla för ett relativt hårt användande utan att vara för mjuka eller hårda. Domare var Sveneric Loodh, Jan "Knivjocke" Olsson och Jan D om ar hed. Omdömet från dom arna var att årets bidrag höll en betydligt högre kvalité än föregående år. Något som återkom vid flera tillfällen var dock att flera m ycket bra knivar hade dåligt tillverkade slidor. Segraklassen vanns av Oddvar Reite, Molde, Norge, med en mycket vacker och funktionell kniv av absolut högsta klass. Skaft tillverkat av älghom , buffelhom och betsad björkvril. Bladet var tillverkat av Petter Ytrebö, Norge. En fint arbetad slida i valkläder m ed knapp av älghom förhöjde ytterligare knivens klass. Tvåa i segraklass blev Tor V istnes,Kjelknes, Norge. Skaftet var här tillverkat av Tor Vismes själv av ELM AX- kolstål. Även bruksknivsklassen vanns av en norrman, Petter Ytrebö, Bölandet, Norge. K nivskaftet var tillverkat av afrikanskt svartträ, med silver och hom. Bladet var ett eget tillverkat dam astblad med 112 lager på var sida ett inlagt eggstål. Slidan av vegetabiliskt garvat läder var försedd med upphängningsbeslag i silver. Tvåa i klassen kom U lf Lindgren från Söderhamn. O vanligt nog i sådana här sam m anhang var detta en kniv i am erikansk stil. En integral med ett eget till verkat blad i D2 och med skaft av desert ironwood. Hom knivsklassen vanns av Göte N ilsson, Luleå och på andra plats kom Roland Lundberg, Piteå. Efter en hård test av deltagande knivblad stod Ingemar Nordell, Färila som segrare i rostfria klassen, Lennart Pettersson, Bergsjö, segrare i damastblad, Jonny Axling, Söderham n, i lam i nerade blad och Stefan Broström , Råneå, som segrade i kolstålsklassen. Text o Bild Jan Domarhed
12
Bruksknivsklassen vanns av norrmanen, Petter Yttrebö, Bölandet Norge. Knivskaftet var tillverkat av afrikanskt svartträ, med silver och horm Bladet var ett eget tillverkat damastblad med 112 lager på var sida ett inlagt eggstål.
Tvåa i bruksklassen kom U lf Lindgren frå n Söderhamn, Ovanligt nog i sådana här sammanhang var detta en kniv i amerikansk stil. En intergralkniv med eget tillverkat blad i D2 och med skaft av desert ironwood.
\
)
Nr Namn__________
O rt
Sesrarklass 1
Oddvar Reite
Molde
2
Tor Vistnes
Kjelkenes
3
Owe Wallin
Hudiksvall
3
Terje Stavik
Molde
4
Harald Sellevold
Bergen
5
Ingemar Nordell
Färila . A .*
Bruksknivklass 1
Petter Yttrebö
Bölandet
2
Ulf Lindgren
Söderhamr
3
Ingvar Lodin
Sveg
4
Knut Fjeldsö
Sampstad
5
Matias Styrefors
Knivsmeden Lennart Pettersson, Bergsjö, segrade i klassen fö r damastblad och tog andrapris med sitt blad i laminerat stål.
Hornknivklass 1
Göte Nilsson
Luelå
2
Roland Lundberg
Piteå
3
Per Erik Nilsson
Luleå
4
Bertil Fällman
Piteå
5
Uno Renfors
Skellefteå
Knivblad rostfria 1
Ingemar Nordell
Färila
2
Stefan Broström t
Råneå
Knivblad damast 1
Lennart Pettersson
Bergsjö
2
Per Backlund
Hudiksvall
3
John Berggren
Alvesta
Knivblad laminerade 1
Jonny Axling
Söderhamn
2
Lennart Pettersson
Bergsjö
3
Harald Östbye
T rogstad
4
Stefan Broström
Råneå
5
Alf Becksén
Farsund
Knivblad kolstål 1
Stefan Broström
De främ sta knivarna i segrarklass. Ö Jr v. 1 Oddvar Reite, Molde. 2. Tor Vistnes, Kjelkenes. Delat 3:e pris Owe Wallin, Hudiksvall och Terje Stavik, Molde.
Råneå
V
j
13
AR DET FÖRBJUDET ATT BARA KNIV? Under senare tid har debatten kring kniv användningen ökat. Vi hör i m assm edia att mord och grov misshandel med kniv har ökat kraftigt trots att knivförbudslagen kom till i slutet av 80-talet. D etta är en skräm m ande utveckling i sam hället. Som knivm akare eller utställare får vi ofta höra: "det är ju förbjudet att bära kniv". Men vad är det som gäller? Lagboken är ju inte skriven som en kokbok, med klara regler och mått! Knivförbudslagen har en huvudbestäm melse som säger att knivar och liknande föremål som kan användas som vapen vid brott mot liv och hälsa inte får innehas på allmän plats ( dit allm änheten har tillträde ) eller på skol område när undervisning pågår. Dessutom får springstiletter och springknivar inte innehas av personer under 21 år. Lagen gäller dock inte om t ex. kniven ingår i utrustning för viss tjänst eller uppdrag eller på annat sätt kan anses befogat. D et är med andra ord tillåtet att bära kniv om kniv ens art, innehavarens behov och det i övrigt är att anse som befogat. Behov kan t ex. vara arbete eller friluftsliv. En mindre fick kniv godtas i de flesta fall, även en mindre slidkniv bör kunna godtas, dock inte på plat ser där många m änniskor vistas, typ nöjesoch idrottsevenem ang. Lagstiftaren säger att tilläm pningen av lagen ska ske med förnuft och generositet så det inte kan uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den personliga friheten. Syftet med lagen är ju att minska risken för våldshand lingar där kniven kom m er till användning. Om någon blir dömd för att bryta m ot lagen, är straffet allt från böter till fängelse i högst sex månader. Vid ringa fall döms inte till ansvar. Om man brutit mot lagen kom m er kniven bli förverkad om det inte är uppenbart oskäligt.
I en hovrättsdom från M almö sägs om en fällkniv som tagits från en känd narkoman under dagtid på en folktom gata, där kniv bladet var 8 cm långt och obetydligt större än en vanlig pennkniv, att den har många och skiftande legitim a användningsområden. Liksom att en sådan kniv kan anses vara ägnad att användas vid brott mot liv och hälsa. I domen sägs att en mindre fickkniv i allmänhet får innehas på allmän plats. Endast om det finns en påtaglig risk att en sådan kniv kommer att användas som vapen är innehavet förbjudet. I domen sägs vidare att för många människor är det naturligt att vanem ässigt bära fickkniv för att ha till hands om behov uppstår. Knivar behöver givetvis också ofta bäras till och från det ställe där de ska användas. Å talet i det aktuella fallet ogillades då det inte ansågs att det fanns påtaglig risk att den skulle komma att användas som vapen. Kniven återläm nades till ägaren. Anders Fällås Storvreta
Nytt i Sverige
ELGKNIVEN är nu representerad genom K.G. Karlsson Majvägen 11 691 36 KARLSKOGA Tel 0586-32354 Allt i material och verktyg för knivbyggnad. Kompletta byggsatser, klingor, rårandsläder.
Hånd smidde knivblader. Alle m odeller leveres m ed b la n k slip t eller e tse t overflate e tte r onske. B ladene stem p les m ed J eller M Lengde 8.5 - 9,5
110,-
Lengde 7,5 - 8,5
1 0 0 ,-
Lengde J a k t 8 - 9 cm
120,-
K nivbladene e r avbildet i full sto rre lse og er c a .3 ,5 m m b red e over "nakken". B lad en e e r sm id d for h å n d i h elstål. S tå le t er et m ö d ern e ljå stå l m ed sto r seig h et og sty rk e, eggen er ferdig slip t og k la r til b iy n in g . B ladene e r enkle å "sette opp" og h o ld er eggen m eget b ra . K nivbladene k a n leveres om gående fra lager. Ved kjop av 10 eller flere b la d e r gis sp e sia lp ris Detalj - E n g ro ss
] t
RN ENSEN
SkOREPARASJON <)(; L/ERHANDEL
Telefon: 63 81 09 39 Telefax: 63 81 39 10 Adresse: N ittedalsgt. 33, 2000 L illestr0m
15
Dansk Knivforening er blevet en realitet. Under det m eget velbesökte knivseminar, der blev afholt i dagene 2 2 ,2 3 o g 24 oktober 1Skjern, blev Dansk Knivforening stiftet. Föreningens formål er: " at stim ulerer og videre udvikle dansk knivtradition og öge intresse og viden om kniven og dens kulturhistorie," som det står i lovene. Dansk Knivforening er en faggruppe under Dansk Husflidsselskab og knivforeningens medlemm er er derfor også m edlem m er a f dette selskab. Dermed har vi fået tilknytning til en stor velfungerende o landsdäkkende organistion. Vi modtager 6 gangeom året bladet Husflid, hvor vi naturligtvis også får fast spalteplads. Så har nogen noget på hjerte om knive og deres kulturhistorie er det blot at sende stof in til D.H.Ss sekretariat i Kerteminde. Bestyrelsen for knivforeningen består af 6 m ed lemmer, de 4 valgt på generalförsam lingen og de 2 udpent af henholdsvis Dansk Husflidsselskab og Jagt og Skovbrugsmuseet i Hörsholm. Bestyrelsen kom til at bestå af Jörgen Thygesen leder af Öko museet ved Holbäk, blev formand. Nästformand blev Henrik Vensild fra Bornholm, kasserer blev vagtmester Bjam e Jensen fra Jagt og Skovbrugs m useet og övrige medlem m er blev skoleleder Henning Sörensen fra Rönde, knivm ager Finn Hampenberg, odense og höjskolelärer O tto Pilgård, Skjern. Sekretär blev naturligtvis Ib Solvang fra D.H.Ss sekretariat i Kerteminde. Det förste bestyrelsem öde har allerede väret afholdt, her blev de kommende opgaver ridset op.Den före stående Nordiske knivkonkurrance i Hörsholm i samarbejde med Jagt og Skovbrugsm useet er en naturlig arbejdsopgave. Vi skal lave kurser i 1994, have et logo og meget mere. Ja og så skal vi natur ligvis have sam let stof til bladet Husfliden, så Kniv foreningen kan blive godt represnteret der. Efter den stiftende generalförsam ling var der hilsner fra både Norsk og Svensk Knivforening. Harald Kolstad kurserede på hyggelig vis om knive, knivforeninger og de mulige farer der kunne lure ved for megen byrokrati. Han overragte ochså gaver til den nystiftade förening, bl.a. vidofilmen Sliremakeren. Fra Sverige var der også hilsner og gode råd. Vi gläder os meget til at få et närm ere samarbejde med vore nordiske broderforeningar og at läre af alle de mange gode arangem enter og tiltag, der har kommit med i de senere år.Har nogen lyst til til at väre med i Dansk K nivforening, eller stof til bladet er det blot at kontakte
sekretären Ib Solvang, Dansk Husflidsselskab, Tyrebakken II, D K-5300 Kertemnde, eller ringe p å telef. 65 32 20 96 Medlemsavgiften 160 Dkr lår
16
En ny bok! Jag har under höstmörka kvällar haft nöjet att läsa den senaste knivboken" Lag kniver selv" av Inger Tragethom Den har jag funnit mycket instruktiv och lättläst, fina foto visar den exakta gången i arbetet med att framställa en egen kniv. En utmärkt bok för den blivande knivmakaren. Boken visar också att "kvinnor kan" Inger Tragethon gör mycket vackra knivar, skaften av väl utvalda material,blad av hög kvalitet och ett utmärkt inlarsia arbete. En bok jag kan rekommendera Lennart M årtensson. Hälsingborg.
i
DEMBART V-tool Åderskärningsverktyg för läderdekoration och träsnitt 60° eller 90°. Bredd ca 2 mm. Mycket lätt att använda. Slipat och klart 120 kr Japanska vattenbrynen Används med vatten i stället för olja. Skärper snabbare och ger bättre finish än Arkansasbrynen. Storlek ca 200x70x20 mm Du behöver ett förbryne och ett slutbryne Förbryne # 100o(Hyper) Mycket snabbawerkande 300 kr Slutbryne # 6000 (S3-X). Ekonomialternativ 200 kr Slutbryne # 8000 (G3-X). För bästa finish 400 kr Brynhållare för ovanstående brynen. Håller brynet på plats medan du använder det 200 kr
Moms ingår, Frakt tillkommer. Beställ direkt hos importören
)0 > o 5 e n jtQ n 5
V e tlty j
Box 180, S - 6 9 4 2 4 Hallsberg. Tel. 0 5 8 2 - 1 2 2 7 0
Sticj Stenberg
Jfa n Ö s tb e rg
Under sommaren 1992 ordnade vi, jag, Stig Stenberg, U lf Söderqvist och Mats Åke Rehnström en utställning på biblioteket i Svärdsjö. Varje utställare hade 4-5 knivar av varierande stilar och utförande. Jag hade bruksknivar som jag tillverkat och experim enterat i många olika material. Stig Stenberg hade sina typiska "Stenbergsknivar" med nysilverslidor. U lf Söderqvist visade knivar med nysilverholkar och doppskor på sidorna. Mats Åke Rehnström hade bruksknivar med läderslidor.
På Hembygdsgåren i Svärdsjö har de "Sillkvällar" med underhållning varje onsdag i juli månad. Där visar jag mina knivar, sam tidigt jobbar jag med knivar och berättar om knivtillverkning, jag tillverkar och säljer också örhängen och halssm ycken.A tt sm ida egna kniv blad är något som jag börjat med under sommaren -93 "Sillkväilam a besöks varje onsdag av ca 1000 personer.
Min farfar tillverkade 48 fioler under sin tid,han lärdemej grunderna för fioltillverkning, så fiolen på bilden är en egentillverkad fiol. Jag är medlem i Svärdsjö Spelm ans lag och tillhör en grupp som kallar sig Bubo Spelmän. Jan Östberg Aspvägen 24 790 23 Svärdsjö Tel 0246 10764
18
Svenska knivklubbar V ärm land Till måndagen den 8:e novem ber 1993 hade en "arbetsgrupp" bestående av 4 kniventusias ter, Nils-Åke, Ove Lundström, Jan-Erik Skoog och Lars Forsman kallat till träff för knivintresserade i Ransäters Hembygdsgård. Träffen hade föregåtts av en del förberedelser av gruppen, så som författandet av stadgeförslag mm. Kallelse till träffen utgick i form av annonser i tidningar samt uppläsning i lokalradions "evenemangstips". 21 knivintresserade hade hörsam m at kallelsen. Efter en slunds redogörelse av syftet med träffen och genom gång och justering av stadgeförslaget kunde Lars Forsman ställa frågan: Ska vi här och nu bilda Värmlands knivklubb? Svaret blev ett rungande ja! Så klockan 20.00 den 8:e novem ber 1993 bildades Värmlands knivklubb. Klubben ska inte konkurrera med Svensk kniv förening utan vara ett kom plem ent på lokal nivå. Klubben ska vara öppen för knivmakare, kniv samlare, sm eder och andra knivintresserade, vi ska genom samvaro, knivkurser, föredrag och byteshandel främja ett kolegialt förhållande mellan alla i klubben. Klubben ska om möjligt delta i kulturaktiviteter och sam arbeta med andra för att visa knivslöjd och knivkultur, samt arbeta för att m edlem marna ska kunna utväxla ideer och färdigheter. Vi hoppas att bildandet av Värmlands knivklubb ska vara banbrytande för flera knivklubbar i Sverige. Vi hoppas också att på detta sätt utveckla det svenska och fram för allt Värm ländska knivslöjdandet. Årsmöte hålles måndagen den 7 feb på Ransäters Hembygdsgård kl 19.00
Östergötland Vi är ett gäng grabbar i Norrköping (tyvärr inga tjejer ännu) som har slöjdat knivar m er eller mindre i två-fem år. Vi har märkt hur intresset har ökat väldigt m ycket i länet, därför startar vi nu en lokalförening. Vi hoppas att vi under -94 skall kunna anordna någon lokal knivtävling och ev. någon utställning är du intresserad att vara med eller har några frågor så kan du ringa: Johan Gustavsson 011/118949 Peter Ahnell 011/188668
19
KNIVM AKROPORTRÄTTET Foto & Text Anders Fällås
Johnny Axling En dag i oktober besökte jag Johnny Axling i hans hem på G ranitvägen i Söderham n. När jag parkerat på garageuppfarten och klivit ur bilen, hörde jag hamm arslag mot ett smidesstäd. Väl framme vid en liten brun bod på villatomten öppnar jag dörren och där inne står Johnny och väller ihop knivblad. D et har blivit många knivblad som han tillverkat på senaste tiden. Det hela började när Johnny som liten grabb satt och tittade på när farfar tillverkade knivar, -Det var fascinerande - bladen var vassa och träskaften med den vackra ådringen. I dag många år senare är Johnny en fullfjädrad knivm akare, som sm ider knivbladen, snidar knivskaften och syr knivslidom a. På mycket kort tid har Johnny blivit erkänd knivhantverkare. Han har belönats på olika sätt under senare tid. 1993 i Jättendal fick han l:a pris i klassen, lam inerade knivblad. Också många kända knivm akare använder hans knivblad, som "Kniv-Jocke", Owe W allin, Pentti Turunen m fl. Nämnas kan att flera av dessa fått fina placeringar i olika tävlingar under 1993, och då har kniv arna haft blad som Johnny tillverkat. På 70-talet började Johnny tillverka knivar. Då höll han även på med näverslöjd och träsnideri. M ed åren växte intresset för knivtill verkning och i slutet av 80-talet var detta hans stora intresse. På den tiden köpte han knivbladen. För 3 år sedan bestäm de han sig för att sm ida sina egna knivblad. Till en början byggde han en fältässja och kom igång med tillverkning för att täcka eget behov. Johnny har inte gått någon kurs för att lära sig smida. Han prövade sig fram, läste böcker och såg på hur andra gjorde. I början var det motigt, han ledsnade ibland när det inte gick så bra. Han var dock envis, läste mer och prövade andra sätt. Till slut gick det bra. Han köpte bättre utrustning av en kamrat som fick lov att sluta med sitt smide på grund av klagande grannar. Då kom cykelförrådet, nuvarande sm edjan, väl till hands. I dag håller han på och isolerar förrådet så han vintertid kan vara där och slipa knivbladen.
20
Johnny sm ider enbart laminerade knivblad. Han använder kolstål med beteckningen 1870 som kärna och väller ihop den med vinkeljärn, som han sedan härdar i olja som yärmts upp något för att den ska kyla det glödheta stålet bättre. Damastsmide har han inte kom m it igång med ännu. Han har dock provat att göra ett blad hos en kam rat som har en fjäderhammare, vilket nästan är ett måste vid den typen av smide. Kurser i smide och knivtillverkning har Johnny haft flera stycken under senare tid. Idag upptar knivintresset den största delen av hans fritid. Detta tycker Johnny dock är positivt för han har fått många nya vänner runt om i landet. Priset för Johnnys laminerade knivblad är omkring 150 kronor. För det priset får man ett snyggt och färdigarbetat knivblad som har mycket bra skärpa.
Julklappslistan HOW TO MAKE KNIVES . av R. B a m ey & R. Loveless [ Om knivtillverkning av legendaren Bob Loveless för nybörjaren och för den som hållit på ett tag. Systematisk genomgång. Mycket bilder. Lättläst. Bladtillverkning genom smide och genom slipning ur ett stålstycke. Genomgång av alla moment som namnstämpel, verktyg, materialval, slipteknik och finish.______
Knives: POINT OF INTEREST NR 1,2 &3 av Jim Weyer Nu finns alla tre igen. (Åtminstone en kort tid). De vackraste knivböcker du kan tänka dig. Mer än 100 helsides färgsidor i varje bok som visar enbart handgjorda samlarknivar, De är tryckta i begränsad upplaga. Inbundna.
THE HAND- FORGED KNIFE
THE SAMURAI SWORD
av Karl Schoen | En bok om allt kring handsmide för den seriöse knivmakaren, Skriven som en instruerande manual. Också skriven för den seriöse samlaren som genom att studera den här boken får en större möjlighet att bedöma fint smidda
av John M. Yumoto En handbok om japanska svärd. En referensvolym för den som inte är specialist och ett måste för den som intresserar sig för Japanska svärd. Över 50 illustrationer i svart-vitt. Teckentabell för svärdsmeder. Styva pärmar, 175 sidor. Storlek 15 x 21 cm.
blad.
How To Scrimshaw and Carve Ivory av Blackie and Michael CollinsEn en k el steg för steg in stru eran d e bok som täc k e r d en grundlägfgande te k n ik en och h u r nan g ö r h ä n g sm y ck en , b ä lte s-sp än n e m m . 42 sidor. Väl illustrerad. Sänd mig förkryssade produkter: 190.How to make knives 530.Point o f Interest del 1 530.Point o f Interest del 2 530.Point o f Interest del 3 95.How To Scrimshaw 220.The Samurai Sword
--------------------
OFFICIAL PRICE GUIDE TO COLLECTORS KNIVES
HOW TO MAKE F OLDIN GKNIVES
av C.Houston Price , En referensbok som upptar 12000 nummer med 550 illustrationer och uppgifter som gradering, åldersbestämning, lista på Custom M akers och fabriker. Synpunkter på trender i samlandet, förfalskningar m.m. Tionde utgåvan. M juka pärmar, svartvita bilder, 725 sidor. En önskebok för knivsamlaren.
av F. Centofante, W. Clay, & R. Lake En klassisk bok av några av de mest kända knivmakarna av fällkninvar i USA. Medlemmar av Knifemakers Guild. Boken går steg för steg igenom momenten med lättläst text och över 300 bilder och teckningar. Svartvita bilder. 190 sidor.
235.-
The Handforged Knife Official Priceguide to Collectors Knives How to make foldingknives
230.210.-
å st Redwood å st Calif. Buckeye å st Maple par desert Ironwood å st Staghorn ca 115mm å
SUMMA Lägg till porto 19.- per bok. Lägg till porto 11.- per material Norge, Danmark lägg till 50.-____________
TOTAL
SKAFTMATERIAL.
Jag betalar i förskott på
Stabiliserat trä av hög kvalitet. Varje bit noggrant utvald. Stabiliseringen är sidenmatt och ger träet en fin lyster samtidigt som det garanterar att skaftet behåller sitt fina utseende och blir tåligt mot ändringar i fukt och ter
postgiro 645 35 57-8 Skicka postförskott. Tillkommer 22.- per sänd ning N am n:___
Califomia Buckeye
Maple
365.365.365320.185.-
s mm
Adress:
Desert Ironwood Två plattor för fulltångkniv.
Postnr.
Hel staghorn för halvtångCognacsfärg Grå/beige Brunbeige kniv. Trästyckena har cirkamåtten 40 x 125 x 30mm, utom redwood som är ca 25 mm tjockt
___
Ort: Tel:
Sänd din beställning och betalning till Prisma Custom Knives Box 25078, Uppsala Sverige 21
Publikimsprisen-93 Kniv nr 65 Håvard Larsen. Kniv nr 80 RolfBauge. Kniv nr 41 Asbjörn Öyberg
Foto OT Ljöstad, Norsk Skogsbruksmuseum.
NORSK KNIVFÖRENING MEDLEMSKONKURRANSE -93
Stadskniv med tradisjon
22
1. premie
Kniv nr
41
Asbjörn Öyberg
1. premie
Kniv nr
64
Håvard Larsen
Brennmoen
Rolf Bauge
Rise
4820 Froland
Gisle orre Haaland
L. Hollosgt 33
2300 Hamar
1. premie
Kniv nr
80
3. premie
Kniv nr
9
3. premie
Kniv nr
86
Egil Brandsrud
2693 Nordberg 9050 Storste in nes
3350 Sigdal
Kniv nr 83 Knut Dahl.
Arets kniv: Kniv nr 38 Oddvar Reite.
Statskniv uten tradision 1. premie
Kniv nr
26
Petter Yttrebö
1. premie
Kniv nr
38
Oddvar Reite
1: premie
Kniv nr
84
Knut Dahl
2. premie
Kniv nr 53
G. Momcilovic
Nordlysvei 16
2. premie
Kniv nr
58
Åsmund Skard
C.Skredsvigs vei 4
1346 Gjettum
3. premie
Kniv nr
51
Jan Olsson
Pl 7853
S- 860 20 Njurunda
3. premie
Kniv nr
73
Börre H Skodvin
Åstadbacken 10
1300 Sandvika
3. premie
Kniv nr
91
Jan E Jackobsen
Söbyvn 21
1940 Björkelangen
Brennmoen
9050 Storsteinnes
6095 Bölandet H.lbsensveg 24
6400 Molde 3090 Hof 3055 Krokstadelva
Brukskniv med tradision 2. premie
Kniv nr
65
Håvard Larsen
Kniv nr 26 Petter Yttrebö.
Kniv nr 84 Knut Dahl.
Kniv nr 85 Tor Vistnes
v _____________________________________________________________________________________________________________ J
Brukskniv uten tradision 1. premie
Kniv nr
83
Knut Dahl
3090 Hof
1. premie
Kniv nr
85
Tor Vistnes
6932 Kjelkenes
2. preime
Kniv nr
8
2. premie
Kniv nr
24
Leif Nösen
2. premie
Kniv nr
29
Hans Öivind Olsen
Kråkåsvn. 29 a
Aage Bergedahl
Liljev 10
3520 Jevnaker 6454 Skjevik 3229 Sandefjord
2. premie
Kniv nr
35
Lars Rosberg
Rösbergsgura <
6453 Kleive
2. premie
Kniv nr
39
Oddvar Reite
H. Ibsensveg 24
6400 Molde
2. premie
Kniv nr
75
Nils Graudo
2. premie
Kniv nr
82
Jan A Jahnsen
Nesskogen 36
3233 Sandefjord
5720 Palmafossen
3. premie
Kniv nr
18
Inge Stabel
Skillmyrkollen 11
4640 Sögne
3. premie
Kniv nr
33
Peter Christiansen
Hirsetoften 2
DK-3660 Stenlöse
3. premie
Kniv nr
47
Morten Håkensen
Pb 2017
3501 Hönefoss
3. premie
Kniv nr
50
Jan Olsson
Pl 7853
3. premie
Kniv nr
52
Lars Kr Bronken
S-860 20 Njurunda 3753 Tordal
KNIVMAKAREMATERIAL från Sveriges största produsent och leverantör
NYA O CH SPANNANOE KNIVBLAD Sänksmidd, rostfritt ShelTicldstål av topp kvalitet. R.C.56. Sabeltand nr. 1) 6,5 cm långt; Sabeltand nr. 2) 7,5 cm långt; Sabeltand nr. 3) 8,5 cm långt; Ilålrasp 87 x 3,5 nim;
Norwegian Knives HB Box 64 - 670 10 TÖCKSFORS
Gratis KATALOG till alla som beställer ett eller flera av våra knivblad eller hålrasp! N ------------------N
JA TACK: Sänd följ ande varor mot postförskott
□ st. Sabeltand nr.1: Kr120 □ st. Sabeltand nr.2: Kr120 □ st. Sabeltand nr.3: Kr120 Kr 95:□ st. Hålrasp: □ Katalog med prislista 1993/94
KNIVES HB 64 - 670 10 TÖCKSFORS
=
=
=
—
= = /
Namn: Adress:
Postnr/Ort: 25
Knivresa till Finland Något om Finska knivar och dess tillverkare Del 3 av Pentti Turunen. Allm änt anses att alla knivar, på slutet i 1800 och skaft av Ebenholtz, Cocosträ och Buffel-horn är av hans konstruktion, vissa m odeller är även stäm plade m ed HILL LISKARS, för övrigt är det lätt att känna igen Fiskars produkter, ty de är stämplade med firm anam n, nästan utan undantag. De äldre av dem, kan även ha text BESSEM ER STEEL, instansat på bladen, på senare tid (slutet på 1800) ändrades texten till BEST CAST STEEL. Gamla sm yckesknivar från Fiskars hade ofta mycket vackert graverade skaft med vinranka - eller blad motiv som van ligast. Det utländska influensen är tydligt på brukets knivar, förutom den typiskt Finska bladm odellen kom även andra främmande former, så som Dropp - point, bowie, haw kpoint för att näm na några. Även skaften fick sitt, den konstiga, men praktiska halvsvängen i skaft-toppen såg dagens ljus på Finska knivarna. Förutom de redan näm nda detaljer kan kniven jäm föras med HÄRM Ä modellen, tämligen bred blad, spolform ig skaft med slät holk vid bladen, slidan var väldigt enkelt m önstrat (bauting) och försedd med slät holk och doppsko. Elter Hill, kom 1862 nya Engelska sm eder J S Hancock och Thomas W oodw ard till Fiskars, den senare som tidigare nämnt, upphov till TOM M I benämningen i Kainu knivarna. Stilm ässigt blev det inte så m ycket nytt, men stålhanteringen, sm idet, blev väl bät tre vartefter och det är inte så dåligt det heller.W oodw ard flyttade till H ackm ans år 1875 till dåvarande fabrikerna i NURM I, som ligger nära Viborg, och det kan vara en av orsakerna till att Hackmans och Fiskars knivarna är så lika varandra. Hackm ans flyttning till Sorsakoski skedde 1886 och fabriken, som tidigare fungerat som sågverk, hade betydande lager av gam la använda filar, från sågverksperioden vilket varade 100 år, och då var det naturlig att ta vara på dem och använda i bladtillverkningen.
26
Hackmans knivar är stämplade med firm a namn och/eller Sorsakoski. Här skall vi titta närmare på endast två av deras kniv modeller, den första, en ren brukskniv, kallat ORIVESI kom redan i 1900 talets början men tillverkas fortfarande. Knivens blad är "bred" och spetsig, egg vinkeln täcker nästan hela bladets bredd, skaften är av masurbjörk, spolformig med svagt svängt topp. Slidan är en enkel läder slida, nästan utan mönstring, i dagen kniv ar har endast en enkel effektrand i slidans övre del samt runt spegeln. Den andra, kanske den m est kända Finska kniven i dag, är ritad och konstr uerad av konstnären och formgivaren TAPIO WIRKKALA. W irkkala kniven tillverkades i två olika storlekar och i m itt tycke är den mindre m ycket vackrare och "tjänligare" av de två. Knivens blad: rak rygg, bred egg vinkel, spetsig = typisk finsk. Skaften är av svart konstm aterial, rak i formen, något avsm alnande mot bladet, kantig (fem höm ing) samt med massiva m ässingsbeslag i båda ändarna. Slidan är enkel och utan dekoration, endast en stilicerat avtryck av bjöm fot i spegeln, upphängen är av same typ, enkel rem som går runt slidöppningen och avslutas med bältesöglan. Därmed har vi gått genom det viktigaste i kniv-väg som Finland kan erbjuda, där med inte sagt att det är allt, - nej det finns hur m ycket som helst att upptäcka, många m indre tillverkare, lokala, som inte syns så m ycket, både bra och mindre bra, precis som överallt annars, även turistindustrin florerar och säljer s k. knivar, så var noga med vad du köper, om du får lust att utöka din knivsam ling med några nyheter från öst.
Jag kan inte låta bli att ge några tips, så här i samlad form, för dig, som till äventyrs tänker sem estra eller på något annat vis besöka vårt grannland. Sevärt och intressant för oss "knivtokiga". KAUHAVA Besök Järvcnpääs knivfabrik där, de har även fabriksförsäljning.Glöm inte kniv museet i Kauhava, mycket av gamla Järvenpää knivar, verktyg och annat intressant - stor samling av nyare knivar med J: pää blad. ROVANIEMI M arttiinis knivfabrik, försäljning, LAURI tuotteet, sam eknivar och annat sameslöjd, smeden Veikko Hakkarainen i TAPIO några mil från Rovaniem i, Leukun och andra bruksknivar. ENARE Sam cslöjdarcn Petteri Laiti (har väntetid på tre år för sina knivar, men det är värt ett besök ändå. KUHMO Kainuun puukko Bröderna Kemppainen, Tommi knivar. Kuusamon Uistin, fiskedrag och mycket bra jaktknivar. KUHMOINEN Smeden Hcimo Roselli, även försäljning. FISKARS Vid gam la sm edjorna, knivm useum och knivslöjdaren J P Peltonen, försäljning av Gcrbers sortiment. JYVÄSKYLÄ Skogsvård m useet med sam lingar, Nordens största Jaktm ässa på våren - 94. KOLI (Norra Karelen) Jaktm ässa - 93 mitten i Juni.
Följande material har varit till god hjälp för sam m anställningen av ovanstående artikel: SAKARI PÄLSI PUUKKO TIMO HYTTINEN SUURI PUUKKOKIRJA ISBN 952-90016-2-2 A JÄRVENPÄÄ IISAKKI JÄRVENPÄÄ JA KAUHAVAN PUUKKO ISBN 951-99227-2-5 A JÄRVENPÄÄ KAUHAVAN PUUKKO ISBN 951-99779-0-2 LESTER RISTINEN THE KNIVES OF FINLAND ISBN 9626839-0-6
27
åNIVBODEN
X '
/ / KNIVES & HANDICRAFT v
Knivar
i Gamla Stan Kontakta Christina Kilgren på tel 08/204680 för mer information
Västerlånggatan 30, 111 29 Stockholm
m
X '
m
kniv
Knivämnet i kolstål och rostfritt D u som letar efter kniväm nen till sam larknivar *H ärdat eller ohärdat *Stål för utsm idning * Stålsorter:
UHB A EB -L (rostfritt). UH B M ARSS 500 (rostfritt) UHB ELM A X (rostfritt) UH B 20C15 (1% C, m ed CR)
*Tång:
Standardtång, fulltång och tång för skruvfattning.
*01ika ytutförande: obearbetat, slipat, polerat, specialbehandlat. "k
R ing eller skriv till oss och begär pris Vi åtar oss också att leverera m odeller efter Din egen ritning Vi levererar enstaka ämnen, korta provserier och långa serier
X-valsverket
b o x 13 684 21 m u n k f o r s
Telefon 0563-50096 Telefax 0563-50901 28
Böcker QTTTTR O U U J X J LT
TIM0 HYYTINEN
P UUKKOKIRJA
Under sommaren och hösten har vissa böcker varit slut på förlagen bla. Knivsmeden, av H Bergland, Kniver, av P.Thoresen. Kniv og Slire, av Öjvind Berg.
FINNISH KNIVES AND BAYONETS
NYTT! Kniver, gör dina egna knivar, av Per Thoresen, översatt till svenska. Nya böcker som kom m it under hösten är Kniven- en personlig betraktelse, av Anders L Dahlman och Lag kniver selv, av Inger Tragethon.
K nivsm eden. Håvard Bergland, pris 350 kr
K n iver og K n iv m a k a re-1. av Per Thoresen. pris 270 kr.
K n iver og K nivm akere-2. av Per Thoresen. pris 270.
KniVer,
gör dina egna knivar.
av Per Thoresen. svensk text. pris 150 kr.
Stora Knivboken. av Thomas Bredvik. pris 340 kr. Gjerstad og Vergårshei
K n ivbok.
av P.K Eriksen og K. Moland, pris 250 kr.
Kniven. av Olov H W åhle, pris 200 kr.
K n ivar p å m itt sätt. av Bo Bergman, pris 220 kr.
K n ivar,
Så tillverkar du skaft och slida,
ay Bo Bergman, pris 160 kr.
K niv og Slire. av Öjvind Berg, pris 250 kr.
Su u ri P u u k k o k irja
.
av Timo Hyytinen, finsk-engelsk text, pris 500 kr.
L ag kniv er selv. av Inger Tragethon, pris 250 kr.
K n iven -
en personlig betraktelse,
av Anders L Dahlman, pris 265 kr.
M in B rukskniv. av Roy Andréasson, studiehäfte pris 40 kr.
Böcker kan beställas av Anders Höök. Tel 0240-40039. genom att betala med bifogade inbetalningskort, detta för hålla kostnaderna på en låg nivå. 30
Knivblad av snabbstål egen tillverkning Göran Lindh, Brunnebyvägen 6 591 95 Motala, tel 0141-71021
äj
Kurser ä>
Under denna rubrik får du som medlem annonsera om kurs och utställningar gratis.
Knivblad, säljes Stefan Broström, Jönsvägen 12 955 00 Råneå. tel 0924-10279 Skaftäm nen, masurbjörk, sälg, björkrot, valnöt, spec granm asur, knivblad, tenn, vulkanfibcr buffelhorn mm. säljes J.O.Karlsson Kvarnbäcksvägen 12 790 90 Säma. tel 0253-10154 G am la knivar köpes-bytes Jan- Erik Skoog. Björkvägen 7 669 00 Deje. tel 0552-10640 Äldre Sam cknivar köpes. tel. 060-43078 Knivblad säljes , egen tillverkning Ingemar Nordell. tel 0651-23347 Fin svensk masurbjörk. Pris ex. ca 135x 40x40, 20 kr/st. Tillsågas även efter önskemål. Torbjörn Nyström, Videgatan 27 149 50 Nynäshamn, tel. 08-52013801 Handsm idda knivblad, lam inerade och m önstcrvällda( dam ascus) Jan Åke Lundström. M astmost 8 660 10 Dals Långed. tel 0531-41259 El- Baltcridriven vattenslipm askin Kcramisk sten, se Svensk Jakt nr 12/92 Bernt Magnusson, tel 0467-30043
U tställn in gar-M ässor- T rä ffa r Jokkmoks Marknad 3-4-5 feb Våpen og Friluftsmesse i Njårdhallen 3-6 mars Vildm arsmässan Lungnet-hallen Falun 12-13 mars Knivträff i Byske 26-27 mars Dhan Lundmark. 0912-10269 Vildmark -94 Sollentuna 15-17 april Jäger 94 i Odense Danmark 15-16-17 april Elima Game Fair 12-15 maj i KnivVeckan i Ludvika 11-17 Juli
Handsmidda knivblad från ett 20 tal yrkcssmcdcr. Knivskaft-ämnen från 10 olika träslag. 434 02 Kungsbacka tel. 0300-21201
Ffterlysning Vid en ränlikn and e stöld blev min bror bestulen på en kniv som jag gjort och lämnat till honom i 40-års present. Kniven är m ärkt på slidan med AF sam t 71 som är knivens löpnum m er. Knivens skaft: björkrot och afrikanskt svartträ, Blad :Stefan Broström rostfritt. Anders Fällås. Tel 018-314208
31