Knivmakaren 1995 nr 4 by Södra Lid

KN IVM AKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE Nummer 4 1995

Utgivare Svensk Knivförening Styrelse ordf. Anders Höök, Nybammar. V. Ordf. Jan Erik Skoog, Deje. Sekrt. R o lf Eklund, Rosenberg. Kassör. H åkan Rosén, Ludvika. Ledamot. Jan Olsson, Njurunda. Suppleanter. Ingemar Nordell, Fjärilla. Nils Grantangen, N -4 9 8 0 Gjerstad. Tel. 3 7 1 5 71 47. H. J Henriksen, Birkegårdsvej 24, D K -3200 Helsinge. Tel. 48 79 48 99. Jonny Nilsson, Arvidsjaur. Valberedning. Owe Wallin, Hudiksvall Tel. 0650-131 93. Revisorer. Kenneth Matsols, Leksand. Stefan Broström, Råneå. A nsvarig utgivare Anders Höök Folkets Hus Väg 10 770 14 Nyham m ar Tel. 0 2 4 0 -4 0 0 3 9 R edaktör Anders Höök F oto graf Ragnvald Torstensson Layout Claes Svensson A nnonser M aterial och annonser till tidningen senast 1 månad före utgivningsdatum. H el sida 1000 kr, halv sida 500 kr, kvarts sida 2 50 kr.

Nyhammar den 16 November Flertalet har upptäckt de böcker som Svensk Knivförening säljer. Massor med bra underhållning och fakta i knivmakarämnet. Finns det något trevligare än att sitta i favorit fåtöljen framför brasan med kaffe eller te och en bra bok. Om du tittar i detta nummer hittar du två nya böcker, en svensk och en norsk bok. Författarna tillhör toppskiktet och har en enkel och bra förklarande text. Äldre årgångar av Knivmakaren har också sålt mycket bra. Passa på och komplettera din samling av Knivmakaren. Du får nu en samlarmapp gratis för varje årgång som du beställer. Föreningar och klubbar runt om i Nor den är välkomna med bilder och resultat från era tävlingar. Även bilder och repor tage från era sammankomster. Du som har tips och andra nyttigheter, sitt inte och kläm på dom. Skriv in till tid ningen och berätta, kanske kan du underlätta för några t. ex nybörjare. Tyvärr har utgivningsdagarna dragit iväg aldeles för långt och vi arbetar med febril aktivitet för att komma ikapp till nästa år. Till sist vill.vi på knivmakaren och Svensk Knivförening önska er en riktig God Jul och Ett Gott Nytt År! /Anders Höök/

FÄ R G BILD ER : Prenum eration 1 år inkl. medlemsskap i Svensk Knivförening, 125 Kronor Postgiro 4 6 4 40 9 5 - 4. Adress Sligvägen 2, 771 65 Ludvika Tel. 0240-374 43 Tryck Alméns Tryckeri AB, Ludvika IS S N 1102-5085

Knivmakaren Nr 4 1995

Sidan 1. Fotograf:

Scrimsliaw av Viveca Sahlin Ragnvald Torstensson

Sidan 4. Fotograf:

Viveca Sahlin Anders Onerup och Ragnvald lörstensson

Sidan 29. Fotograf:

Mikael l hac'

Sidan 32. Fotograf:

Börje l lielberg <( 1Fredrik

Okand

Trästabilisator PEG 1500 Polyethylen glykol Förhindrar sprickor och deformering av trämaterial

tabilisering med hjälp av Polyethylen glykol Tack vare ett ämne som heter polyethylen glykol kan man få eri gpd stabilisering av ett färskt trämaterialy Efter att man täljt eller svarvat före målet i det helt färska ämnet kan trä virket behandlas så att det inte spricker eller slår sig. Vad är Polyethylen glykol Polyethylen glykol, förkortat PEG, är ett vitt vaxliknande ämne som är svagt hygroskopiskt och lösligt i vatten. Den generella kemiska formeln skrivs HO (CH2Ci-i203nH). Det finns flera typer av PEG och det används främst inom läkemedels-, färg och textilindustrin. För stabilisering av trämaterial rekommenderas PEG 1500. Man har inte kunnat påvisa att PEG är giftigt eller skadligt. Det har ingen lukt eller smak och irriterar inte huden. När det färska materialet läggs i en PEG-lösning kommer vattnet i träcellerna att!ersättas av PEG. Med PEG i cellerna är det möjligt att få en fullständig stabilisering. Hur används PEG Tänk Er att vi ska svarva en skål av det nedsågade plommonträdet. När vi valt ut en lämpligt ämne yxar vi till det och grovsvarvar skålen så att den får en jämn tocklek, ca 1.5 till 2 cm. Därefter lägger vi skålen i PEG-lös ning i 1-3 veckor beroende på skålens tjocklek och lösningens temperatur. Vid rumstemperatur räcker 1/2-2 veckors bahandling för en skål svarvad i ett medelhårt material. Vid högre temperatur går det mycket fortare (se Patrick Spielmans bok). Täta och hårda trämaterial behöver längre tid än mjuka och porösa. Snabbast går det i temperaturer upp mot 60°C. Bark och kvist blir också

stabiliserade och dessa små detaljer kan bli mycket vackra. Behållare med PEG-lösning bör vara av icke metalliskt material t ex glas, emalj eller plast. Det finns nämligen risk för missfärgning. Det gör inget om trämaterialet ligger för länge i lös ningen eftersom trä endast tar upp en viss mängd PEG. Träsnidaren kan arbeta på samma sätt med sina skulpturer. Ibland kan det vara nödvändigt att borra upp ett hål i föremålet från undersidan så att PEGlösningen kan tränga djupt in i materialet. Trä materialet som delvis torkat kan PEG behandlas efter att ha legat ett par veckor i vatten och blivit fuktigt igen. Behandlingen lyckas emellertid bäst med färskt trä. Efter PEG-behandlingen torkas skålen på ett torrt ställe med god ventilation. Vissa skålar har till och med torkats i torkskåp vid en tempe ratur runt 60-70°C i flera dagar. För att kunna veta när materialet är torrt och klart för slutbehandling kan man väga det med jämna mellan rum och notera vikten. När vikten inte mins kar mer är det klart. Ämnet kommer när det är uppsatt på nytt att vara i mycket gott skick. Svarvning och träsnidning går extra lätt i material som PEG-behandlats eftersom PEG verkar smörjande. Det färdiga föremå let måste få en efterbehandling som förseglar träet eftersom PEG har en benägenhet att ta upp fukt. Man kan använda olja eller en lämplig lack. Kinesisk träolja ger ett bra resultat. En olja av det här slaget härdar inne i träet Polyurethanolja/lack kan också användas. Denna blir emellertid liggande som en hinna på ytan och man mister den speciella träkänslan vid beröring.

Koncentrationer Man kan använda PEG i en 30-60% ig lösning. En 50%-ig lösning erhålls när man blandar 1 kg PEG med 1 liter vatten. PEG smälter vid 40°C och löser sig bra i varmt vatten. Lösningen kan användas flera gånger om man fyller på mer PEG allt eftersom det förbrukas. Använd en aerometer för att mäta koncentratio nen. En 50%-ig blandning har en specifik vikt av 1040 vid 21 °C. För att förhindra avdunstning bör man använda ett kärl med lock. Man kan placera kärlet vid ett element för att påskynda behandlingen. Temperatu ren bör dock ej överstiga 60°C. Kostnaderna är låga PEG-behandlingen fördyrar en medel stor skål med 3-4 kronor. Det viktigaste är att ett vackert material får ett varaktigt liv. PEG har flera användningsområden Det är inte bara vi som arbetar i trä som är glada för denna nya teknik. Tekniken ger oss möjlighet att skapa i detta så känsliga material på ett snabbt och effektiv sätt. Arkeologerna kan nu lättare bevara historiskt trämaterial som hittats i jorden eller i havet. Dessa material skulle smulas sönder om de fick torka fritt i luften. Nu kan det impregneras med PEG och räddas från att förändras i sin form. Ett bra exempel är VASAskeppet i Stockholm. Det har givits ut en bra bok i PEG behandling. Den innehåller tabeller och metodiska hänvisningar. Boken har också många vackra bilder som ger inspiration till träsnidning. Patrick Speilman: Working Green Wood with PEG. ”A simpel inexpensiv new process for seasoning wood”. Boken innehåller 120 sidor. ;S ärtryck ur Lunas Träklubbs Tidning N r 1-88 ”

Knivmakaren Nr 4 1995

SMIDDE KNIVBLAD Jeg sm ir og selger 3-lags knivblad av m eget h 0y kvalitet. Alle m odeller leveres skarpe som b arb erb lad . Blad smis også ette r m al m ot et tillegg på k r 30,-

Ijn ak u arn a Ijatttu rrkn m äaäa Huskvarna Folkets Park inbjuder till 1996 års HANTVERKSMASSA. Alla intresserade knivmafcare, smeder, slöjdare och försäljare av materiel är välkomna att utställa, marknadsföra och sälja sina alster.

Huskvarna Folkets Park PRISER:

23 mars 10.00-17.00 24 mars 10.00-15.00

B o k n in g a v p la tsu try m m e , b o r d , f ö r s ä l j n i n g m .m , R IN G O SS D IR E K T : E x p 0 3 6 13 0 2 8 9 R o n n ie , k v ä lls tid 0 3 6 13 4 5 31, 0 7 0 7 6 7 11 8 9

0 - 7 cm: kr 140,7 - 10 cm: kr 160,10 - 12 cm: kr 180,12 - 15 cm: kr 220,-

Pris på lange blad og b lad m ed b re d d e o v e r 2 7 m m m å avtales i h v ert tilfelle

GARANTI - RETURRETT B la d en e s e n d e s i oppkrav. K jd p er b eta le r e v e n tu e ll retu rp o rto

PR0V MINE BLAD, DU VIL IKKE ANGRE! knivsmed STEEN NIELSEN M nllc v an n sv e ie n 21 A. 4 6 1 0 K ristian san d T ele fo n 3S0 24 75S M o b il 001 5 0 276

Nu kan Du välja antal nummer Du vill prenume rera på Fyll i talongen och skicka den till: VILDMARKS NYTT FÖRLAG AB Box 83 891 22 ÖRNSKÖLDSVIK

W t, ,

^jjk

w | n !

_ £ i®

Sveriges enda fristående tidning med fiske, jakt och uteliv i samma tidning! Knivmakaren Nr 4 1995

Handbok i Mekanisk teknologi, av K. Karmarsch. Boken är från 1862 och är utgiven på förlaget Adolf Bonnier, Svensk översättning av C. W. Eneberg.

D et s. k. damaskerade stålet eller damaskenerstålet (Damastener Stahl, Dam asgirte Stahl, acier damassé, Damascus steel), som så kallas efter staden Damaskus i Syrien, är icke någon egen stålsort, utan en på visst sätt beredd bland ning a f noggrant sammansvetsadt och blandadt stål och jern. De a f mörkare och ljusare linier sam mansatta figurerna, damaskeringen (Dam ast, damasgirung, dam as), på stålets yta, hvilka utgöra dess utmärkande kännetecken, upp komma derigenom, att deraf förfärdigade arbeten, sedan de blifvit renfilade, och väl befriande från fett, etsas med en svag sur vätska (t. ex. med en blandning av 1 mått skedvatten och 30 mått ättika). Stålet synes nemligen i högre liggande ljusa linier, (eme dan det— serdeles i härdadt tillstånd— mycket långsammare upplöses än smidt jern), hvaremot jernet utgör de fördjupade mattgrå delarne. D å etsningen varit stark äro figurerna så djupa, att de kunna aftryckas uti koppartryckarepress, liksom koppar stick på papper. Icke allena stål och smidt jern äro tjenliga att gifva en för damaskering lämplig blandning, utan jemväl tvenne serkilta sorter stångjern, a f hvilka i detta fall det hårdare (kolhaltigaste) intager stålets ställe. En på nu beskrifne sätt åstadkommen fin och innerlig blandning har alltid mera styrka och seghet än vanligt stål eller en enda sort jern för sig allena,

Knivmakaren Nr 4 1995

såväl derföre, att massans tåg (fibrer) blifvit noga sammanväfd, som a f den orsak att materialet verkligen blifvit förbättradt, genom dess flere gånger förnyade uträckning och hopgarfning. Hos de med s. k. oäkta (eller falsk) damask försedde stålarbeten är förhål landa likväl ej sådant, ty figurerna äro då endast inetsade på arbetets yta, utan att i minsta mån bero a f stålets beskaffenhet. De åstakommas nemligen derigenom att den polerade ytan öfverdrages med ett etsvax, hvaruti de önskade figu rerna uppritas med en nål, så djupt att stålet blottas a f denna sistnämnde, hvarefter pjesen utsättes för etsvatten. Derigenom får denna temligen nära utseendet af att vara damaskerat, men figu rerna komma icke fram på nytt om de bortslipas, och hela ytan sedan etsas, hvilket deremot är händelsen med verklig eller äkta damask. Den sammanblandning a f olika jern, eller stål, som erfodras för damaskens uppkomst, kan tillvägabringas på flere sätt. D et är icke fullständigt bekant, huru man i Österländerna går till väga vid förfärdigandet a f de äkta turkiska damaskerade sabelklingorna och bösspiporna*). Uti Europa följes vanligen till det hufvudsakligaste följande metod: smala tenar af stångjern och stål, eller a f hård t och mjukt stångjern, sam man läggas i erforderligt antal jemte

hvarandra till en knippa, och samman svetsas. Derefter uträckes denna till en stång som afvhugges i två eller tre delar, hvilka åter hopknippas och sammansvetsas. Man kan på detta sätt fortfara flera gånger, och erhåller slutligen en stång, som är sammansatt a f en stor mängd parallelt liggande trådar, ömsom bestående a f jern och öm som a f stål. Denna stång uppglödgas och kringvrides varm, så att den liknar en skruf, på det sätt, att ena ändan insättes uti ett skrufstäd, under det den andra fattas med en smedtång, hvarmed omvridningen förrättas så jemt som möjligt. D e jemte hvarandra liggande trådarne komma härige nom att bilda en spiral, hvaremot de, som ligga närmare periferien komma att göra större krökningar än de innersta, och en noga i stångens axel liggande tråd antager ingen krökning. Smides stången sedan platt, så kom m a de olika vridningarne att ligga uti ett plan, och bilda efter etsningen en mängd a f serkilta små figurer, som äro symmetriskt stälda, och hvilkas linier äro desto finare, ju mera trådarne genom förnyade garfningen blifvit utsträckte. Crivelli**) i Milano har uppgifvit följande sätt, för att åstadkomma olika damaskering med nära enahanda förfarande hela arbetet igenom. Sm idda stålremsor a f godtycklig längd, I till 1 1 /2 tums bredd och 3/4 linias tjocklek omlindas skrufformigt och

stark stigning, med jerntråd, a f likale des 3/4 linias tjocklek. Tråden till klappas hårdt, sedan den, jemte stålremsorna, blifvit gjord rödglödgande, då den till en del intryckes i stålet. Flera sålunda behandlade remsor läggas på hvarandra och hopsvetsas. Det svetsade stycket utsträckes, och afvhugges i flere bitar, som sam manläggas åter. Dermed fortfares ännu ett par gånger, så att man får en stång som består a f omvexlande tunna, med hvarandra parallela hvarf, jern- och stålblad (utaf ursprungligen de smala remsorna). Filas och slipas de sidor som ligga parallelt med bladen så uppkom mer en oregelbunden, a f tillfälliga linier och fläckar sammansatt teckning, emedan flera bland bladen, (hvilkas fullkomligt parallela lägen störts genom smidningen), och således till en del genomskäras a f den åstadkomna ytan. Infilas halfrunda refflor tvert öfver tvenne å stången valda sidor, (på sådant sätt, att bommarne [upphöjninjgarne emellan refflorna] på ena sidan svara mot dessa sjelfva på den andra), och den nu likasom vridna stången utplattas under en hammare, så antaga alla a f filen icke genom skurna bugtiga planer en vågformig böjning. Derigenom upp komma, vid renfilade ytors ets ning, nära elliptiska figurer, hvaruti längdens förhållande till bredden beror a f de filade refflornas storlek. Näm nde ovala linier löpa utomkring hvarandra. O m man icke vill infila förut omtalade refflor, så kunna samma slags prydligheter ändock åstad kommas på ett annat sätt: nemligen derigenom, att den garfvade stången smides i ett sänke, hvaruti

bildas upphöjningar på den först nämndes yta (t. ex. små halfklot, å-la greecque-lister, bokstäfver o. d.), och sedan dessa blifvit bortfilade, framstår samma ornamenter efter etsning, utförde i fina linier.

Texten är hämtad ur boken: H andbok i M ekanisk teknologi, av K. Karmarsch. Översatt av C. W. Eneberg. Förra bandet II. Läran om metall-arbeten Stockholm, A dolf Bonnier, 1862.

Känner du någon som har boken. Kontakta Anders H öök på telefon 0240/400 39. Anders vill gärna få tag i ett exemplar av boken.

*) Berliner Verandlungen, 1839. S. 112. — Art de fabrique les lames figurées, dites lames de Damas: par Clonet.— Mémoire sur la fabrication de I ’acier fomler et damassé par II de Luynes. Paris 1844. **) Fabrbiidger, IV 463.

Efterlyses! H ANDBO K

MEKANISK TEKNOLOGI AF

K. KARM ARSCH ö f v e r D ire k tö r och P rofessor vid tek n o lo g isk a in stitu tet i H an n o v er L e d a m o t a f H ela v eten sk ap lig a ...

Ö F V E R SÄ T T N IN G AF

C. W. EN EBERG . FÖ RRA BANDET.

II. LÄRAN O M M ET A LL-A R BE T E N ST O C K H O LM , A D O L F B O N N IE R . 1862

H ar du boken eller vet någon som har den. Kontakta Anders H öök på telefon 0240-400 39.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Knivmakaren Nr 4 1995

STÖLD! Efter knivdagarna på Elverum var det meningen att vinnarknivarna skulle på vandring till Kristiansand, Molde och Gjesdal. Från 23 augusti var utställningen plasserad i Folkebiblioteket i Kristiansand, där kata strofen skedde. 23 av utställningens knivar blev stulna. Vi ber därför alla knivsamlare eller knivintresserade att vara på sin vakt om det är knivar från följande Knivmakare i omlop: Håvard Larsen (avbildad) Knut Mastad (avbildad) Gisle Haaland Reidar Gangstad LeifTofte Martin Elgum Sigurd Syvertsen Ole-Jan Engh Arnfinn Emdal Sylfest Storlien Oddleiv Drevsjomoen Johan S. Knudsen Jan Olsson, Knivjocke (avbildad) Gunnar Momcilovic (avbildad) Knut Dahl (2. premiekniven) Peter Ytrebo Ingvald Ronningen Åsmund Skard Leif Nosen Arne Hogne Bjorn Bruaset Magnar Fostervold Gunnar Berg (2. premiekniven)

Håvard Larsen

K n u t M astad

Gunnar Momcilovic

Jan Olsson ”Knivjocke"

Detta är alla de vackra och värdefulla knivar som blev stulna och kan vara lätta att omsätta till icke seriösa användare eller samlare. De är förhål landevis lätta att känna igen. Så var på din vakt och meddela om du ser eller hör något misstänkt.

Svensk Knivförening Tel. 0240- 400 39 (Anders Höök). Norsk Knivförening Tel. 00947 22 55 64 36 (Helge Abrahamsen).

Knivmakaren Nr 4 1995

K N IV M A K A R E N TIDSKUIIT IÖR KNIVSLÖJDAKli

ELVERUM RESULTAT K lass 1 A 1:a Håvard Larsen Knut Mastad 2:a Gisle Haaland Asbjörn Oyberg

il f

K lass 1 B 2:a Reidar Gangstad LeifTofte Martin Elgum 3:a Sigurd Syvertsen Ole-Jan Engh Arnfinn Emdal Sylfest Storlien

Jan Olsson fa r l:a priset i "Klass 3 A ”

K lass 2 A Inga vinst knivar K lass 2 B 2:a O ddleif Drevsjomoen 3:a Johan S. Knudsen K lass 3 A 1 :a Jan Olsson Gunnar Momcilovic 2:a Knut Dahl Petter Ytrebo 3:a Ingvald Ronningen Åsmund Skard L eif Nosen

'4^4 ~/t Ann

K lass 4 B 2:a Gunnar Berg Bjorgulf Bjåen Johannes Sorli Per Kåre Olsen Arne Hatland Lars Forsman Ole-Jan Engh 3:a Harry Sten Warhuus O dd G. Skjemstad Walter Mobius Espen L. Amundsen Aud Jorun Hagelia Hans Henrik Hansen Ottar Heggehougen Magne Ness O dd Erik Narten Asle Schroder Tore Moen Tore Pettersen Morten Håkonsen K lass 4 C 1:a Stian Skare 3:a Pål Holthe Knut Andre Olstad

Kaj Embretsen fa r priset ”Årets kniv 1 9 9 5 ” •

K lass 3 B 2:a Gunner Berg 3:a Arne Hogne Bjorn Bruaset Magnar Fostervold

K lass 5 A 1 :a Inge Stabel Tor Vistnes 3:a Lars Rosberg K lass 5 B 1 :a Peter Christiansen Kaj Embretsen 2:a Gunnar Berg 3:a Arne Hatland Walter Mobius Espen Lynne Amundsen Kåre Bondesen

K lass 4 A l:a Knut Dahl Terje Stavik 2:a Petter Ytrebo 3:a Aage Bergedahl Lars Kr. Bronken Gunnar Momcilovic Nils Graudo Leif Nosen Lars Rosberg

Årets Kniv: Kaj Embretsen Publikenspris: Asbjörn Oyberg Jo rn Jensens pris: Knut Mastad

Jan Olsson, ”Kniv-Jocke”kastar u t gratis knivlotter och skänkte bort en egentillverkad kniv till vinnaren.

Jo rn Jensens ungdom spris: Stian Skare Pål Holthe Knut Andre Olstad

Knivmakaren Nr 4 1995

RAPPORT FRÅN ÖSTERGÖTLANDS KNIVFÖRENING

Ku i va Idé och layout: Bo Jadeborn

■■■ Vackert väder. Ekande hammarslag. En rykande fältässja och mängder av vackra knivar förstås... - Många tar knivarna direkt till sina hjärtan, säger föreningens ordförande Johan Gustafsson nöjt. Spontant uppmuntrar de oss att komma tillbaka nästa år. Faktorer som fick storpublik att tända till på hantverksdagarna i Gamla Linköping.

... i våra TEXT: MAGNUS JÄRNVALL

FOTO: ÖSTERGÖTLANDS KNIVFÖRENING

G am la Linköping gav rätt inramning till knivar Efter fjolårets stora intresse för knivar, knivm akare och

ais

- A r alla knivarna verkligen handgjorda?, frågade denne granskan de besökare. - Tar det lång tid att göra en?, fortsatte han.

sm ide såg vi i Ö stergötlan d s K n ivförening fram em ot att även detta år få visa up p knivhantverket och vår förening.

Hantverksdagarna i Gamla Linköping är ett årligen åter kommande evenemang där hantverkare av olika slag får en chans att visa upp sig och sitt hantverk. Så även detta år. I år var det hantverksdagar 26-27 augusti. Utöver de aktiviteter som föreningen tidigare haft (kniv tävling, försäljning etc.) kunde vi i år även visa hur man smider ett knivblad. Det var föreningens ordförande, Johan Gus tafsson, som med hjälp av en fältässja visade de olika momenten hur ett laminerat kolstålsblad blir till. Intresset kringjohans ässja var stort och frågorna många.

Proffsiga gäster förgyllde tillställningen För att ge lite extra krydda åt knivborden hade föreningen i år bjudit in Jan-Erik Skoog, Pentti Turunen, Lars-Göran Fröjdhammar, Viveca Sahlin och Anders Johansson. Vivecas torrnålsgravering på knivar och valtänder rönte stort intresse bland besökarna. Man fick på plats se hur Viveca med sin nål och sitt förstoringsglas skapade otroligt vackra bilder/gravyrer. Tålamod, noggrannhet och skicklighet är några nyckelord i knivmakarens vardag. Deras innebörd kan nog inte demonstreras mera tydligt än med Vivecas graveringskonst. Nu är det inte bara Viveca som har hantverkstalang i familjen utan även sambon Anders var med och visade upp knivar ur sin stora samling. Liksom Jan-Erik visade Pentti ett antal vackra knivar. Pentti fungerade dessutom också, tillsammans med Lars-Göran från Upplands Knivklubb, som domare i årets knivtävling.

Knivmakaren Nr 4 1995

H ur ett laminerat kolstålsblad blir till? “- Ja... det gäller förstås att ligga på ordentligt, ”påpekar Johan, samtidigt som han drämmer till.

Knivtävlingens suveräne dominant, Otto Johansson, Linköping, flankeras här av domare och segraren i Jakt/bruksknivklassen. Från vänster: Lars-Göran Fröjdhammar, Otto Johansson, Pentti Turunen och Slavoljub Radojcic.

Tävlingsklasser Tävlingen som var indelad i två klasser, jakt/bruksklass och en öppen klass, samlade 54 tävlingsbidrag. Bidragen vittnade med önskvärd tydlighet att föreningens medlemmar fått ytterligare ett års erfarenhet och kunnande. Under båda dagarna hade besökarna möjlighet att se tävlingsbidragen utställda i två glasmontrar och rösta fram publikens pris. Denna fina utmärkelse gick i år till Johan Gustafsson/ Norrköping. Svårt jobb för domarna På kvällen samlades “knivutställarna” hos Johan för att ha trevligt i största allmänhet men också för att i synnerhet domarna i lugn och ro skulle kunna bedöma de båda tävlingsklasserna. I år hade domarna möjligheten att byta klass på de knivar som de ansåg placerats i fel klass. Efter ett par timmars funderande hade Pentti och Lars-Göran gjort sina val och anslöt sig till oss andra. På söndagen, efter en minst lika stor tillströmning av besökare, tillkännagavs högtidligt resultatet i knivtävlingen. Resultat knivtävlingen Jakt/bruksklass: 1. Slavoljub Radojcic , Rejmyre. 2. Johan Gustafsson, Norrköping 3. Otto Johansson, Linköping. Till vänster: Vinnnarkniven, öppen klass, av Otto Johansson. Till höger: Vinnarkniven, jakt/bruksklassen, av Slavoljub Radojcic

Öppen klass: 1. Otto Johansson, Linköping 2. Johan Gustafsson, Norrköping 3. Otto Johansson, Linköping. Sammanfattning Med facit i hand efter de två hantverksdagarna ser vi fram emot ett par lika framgångsrika dagar nästa år. Vi vill också passa på att tacka alla de som deltog med knivar i den väldigt uppskattade knivtävlingen och som på detta sätt visade besö karna hur vackra, olika och annorlunda knivar kan vara. Förhoppningsvis har Ni inspirerat många att själva prova på detta hantverk.

Tack så mycket Sist men inte minst ett stort tack till våra ”gäster” JanErik, Lars-Göran, Pentti, Viveca och Anders som verkligen gav ”färg” åt Linköpings Hantversdagar. Samt icke att förglömma. Många tack till föreningens alla ”damrespektive”. Som med sprudlande entusiasm och engagemang gjorde ”våra” hantverks dagar till en verklig dundersuccé.

- “Pilligt men skojigt”, säger Viveca Sahlin och visar sitt pågående arbete. Hennes enastående torrnålsgraveringarfick mycket beröm både av “kollegorna”och besökarna.

Hälsningar Magnus Järnvall, Östergötlands Knivförening.

Knivmakaren Nr 4 1995

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT IOR KNIVSLÖJDAKl

TIDNINGAR

BÖCKER Gör dina egna knivar.

K N IV M A K A R E N imSKRin I ÖU KKIVSlAjDARI;

av PerThoresen. Svensk text. pris 150 kr Komplett årgång av Knivmakaren 1991, 4 nummer med samlarmapp. 100 kronor

I Knivmakerens verksted. av Olov H Whåle. pris 325 kr

Knivar, Så tillverkar du skaft och slida. av Bo Bergman, pris 160 kr

Knivar på mitt sätt. av Bo Bergman, pris 220 kr

Knivbok, Gjerstad og vergårshei. av P K. Eriksen og K. Moland. pris 250 kr

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNTVSLÖ|DARE

Kniven. Komplett årgång av Knivmakaren 1992, 4 nummer med samlarmapp. 100 kronor

av Olov H Whåle. pris 215 kr

Kniven - en personlig betraktelse, av Anders L. Dahlman, pris 265 kr

Kniver og Knivmakare - 1. av PerThoresen. pris 270 kr

Kniver og Knivmakare - 2. av PerThoresen. pris 270 kr

Knivmagerens bog. av Leif Andersen ogjorgen Hanghoi. pris 325 kr Komplett årgång av Knivmakaren 1993, 4 nummer med samlarmapp. 100 kronor

Kniv og Slire. 'av Öjvind Berg. pris 270 kr

Knivslidor. t av Bo Bergman, pris 250 kr Knivsmeden. av Håvard Bergland, pris 370 kr

Lag kniver selv. av Inger Tragethon. pris 270 kr

Min Brukskniv. Komplett årgång av Knivmakaren 1994, 4 nummer med samlarmapp. 100 kronor

av Roy Andréasson. studiehäfte, pris 40 kr

Norsk Knivbok. av Oysten Kostveit. pris 250 kr

Pauting. ktv Knut Dahl. pris 290 kr

Samemas Slöjd. Virtuoserna och legenderna, Tidningsbeställningar kan göras med det bifogade inbetalningskortet eller på telefon 0240-374 43 (Claes Svensson). OBS! Vid telefonbeställning tillkommer en poslförskottsavgiftp å 2 5 kronor.

Knivmakaren Nr 4 1995

av Kurt Kihlberg. pris 350 kr

Stora Knivboken, av Thomas Bredvik. pris 340 kr

Suuri Puukkokirja. avTimo Hyytinen. Finsk text. pris 550 kr

K N IV M A K A R E M A T E R IA L

från Sveriges största produsent och leverantör

NYA OCH SPANNANDE KNIVBLAD Sänksmidd, rostfritt Sheflleldstål av topp kvalitet. R.C.56. Sabeltand nr. 1) 6,5 cm långt; Sabeltand nr. 2) 7,5 cm långt; Sabcltand nr. 3) 8,5 cin långt; Ilålrasp 87 x 3,5 mm;

kr 120: kr 120: kr 120: kr 95:-

Norwegian Knives HB Box 64 - 670 10 TÖCKSFORS

,',T-

Gratis KATALOG till alla som beställer ett eller flera av våra knivblad eller hålrasp! \

JA TACK: Sänd följ ande varor mot postförskott □ □ □ □ □

st. Sabeltand nr. 1: Kr 120 Namn: .... st. Sabeltand nr. 2: Kr 120 A dress:.... st. Sabeltand nr. 3: Kr 120 st. Hålrasp: Kr 95:Katalog med prislista 1993/94 Postnr/Ort:

\ NORWEGIAN KN1VES HB 64 - 670 10 TÖCKSFO RS

ICA bokförlag

Gör din egen knivslida! -Bo Bergman ger dig tips i en ny bok-

ntresset för att skapa sin egen personliga kniv har ökat lavinartat de senaste åren. En del av förklaringen kan vara att människor har upptäckt att det faktiskt inte är så omöjligt svårt att åstadkomma en egen ögonsten. Men det räcker inte med kniven. M an måste ha någonting att förvara den i också... Boken Knivslidor innehåller 19 olika modeller på knivslidor som man kan göra själv. Någon passar säkert favoritkniven! D et är bara att välja en modell och noggrant följa beskrivningen. Innan man sätter igång måste man förstås skaffa det material som behövs. I boken finns råd och tips samt adresser till inköpsställen för läder, trä, horn och becktråd. Det blir faktiskt inte alls så dyrt. De få verktyg man behöver är inte heller oöverkomliga i pris; en hobbykniv, nålar och några sylar. Bo Bergman är vid det här laget en erfaren knivslöjdare. Det som först var nyfikenhet på knivar, har med tiden lett till en djupare kun skapstörst och upptäckar glädje. Ett alltmer inträngande intresse för alla sidor av kniv ska pandet. I två upp skattade böcker, Knivar och Knivar på mitt sätt ( ICA bokförlag), har han förut berättat om hur det går till att göra sin egen kniv.

Utgiven p å IC A bokförlag 144 sidor Pris: 250 kronor

Knivmakaren Nr 4 1995

Bo Bergman har gjort ” Knivar” och ” Knivar på mitt sätt” . Nu komm er boken ” Knivslidor” . Bo Bergm an har lyckats mycket bra med sin nya bok. Den är i mitt tycke den bästa av böckerna. Fina illustra tioner, bra bilder och bra förklarande text. Bergman’s böcker har rönt stor uppm ärk samhet och så komm er även denna bok att göra. En bra och underhållande bok för de kalla vinter kvällarna. /Claes Svensson/ Boken innehåller: Material och konstruktion Knivslida av grundmodell Slida med kniv av läst T vå knivslidor med läderplastik Näverslida till koltkniv Helnäverslida T vå slidor med formad mittrygg Knivslida av amerikansk typ Hattslida typ A Hattslida typ B Knivslida med inlagt näverfönster 'Knivslida med många vinkelytor Knivslidor med skuren dekor Knivslida med träinläggning Knivslida av medeltida typ Läderslida av två hopvikta sidor Helträslida Knivslida med läderholk och tränederdel v________________________________________ )

Boken innehåller: Knivmakeren Knivsmiing Knivskaft Slirer av laer Andre knivtyper Metallarbeider Dekor på kniv og slireholker I Knivmakerens verksted Reparasjon av gamle kniver Avslutning

I Knivmakerens verksted -Olav H. Wåle-

lav H. Wåle från Telemark är en av Norges allra främsta knivmakare. Han har vunnit ett tjugotal första priser på de utställ ningar och knivtävlingar han har deltagit i, och 1995 blev han tilldelad hederspriset ”Den sorte hånd” av Norsk Knivförening.

Olav H. W håle från Telemark slår till igen. En mycket trevlig bok för den knivintresserade. En värdig uppföljare till ” Kniven- En knivmakers hemmeligheter” . I sin andra bok beskriver Olav hur man inreder sin egen sm edja på ett bra sätt. O lika arbetsmetoder vid sm idning, härdning och anlöpning, slipning, bryning och putsning av knivblad. Knivskaft och slidor med olika form och material. Metallarbeten så som dekor och utsmyckning m.m. Olav har en fantastisk förm åga att beskriva kniv tillverkning med enkel och rak text. /Claes Svensson/

Med sin första bok ”Kniven - En knivmakers hemmeligheter” gav Wåle oss en enkel inblick i knivmakarkonsten. I denna bok visar han oss hur man kommer vidare för att bemästra betydligt svårare arbetsmoment. Speciellt gäller det smidning av knivblad, metallarbe ten och dekor. Det är också omfat tande beskrivningar av de material, verktyg och hjälpmedel som måste till för att tillfredsställa de kvali tetskrav marknaden kräver.

Landbruksförlaget 1995 164 sidor Pris: 325 kronor

Knivmakaren Nr 4 1995

Kära kniwänner! Ett brev från G. Bartsch, Tyskland Hjärtligt tack för tillsändningen av tidskriften ”Knivmakaren”. Jag själv samlar sedan 25 år på knivar och min allra bästa vän ”Jan Eriksen” började då också att samla och senare med att själv göra knivar. Tyvärr har ödet inte varit på Jans sida och jag har förlorat min bästa vän. Den vackra tidsskriften väckte många minnen hos mig och jag gläder mig redan över de kommande åren då jag kan få tidskriften. I detta sinne än en gång hjärtligt tack. Översättning: Monica Hinz, Ludvika. G. Bartsch, Uhren- und Scmuckwarenvertrieb, SalvatorstraBe 8, 94447 Platting.

Starten på G. Bartsch knivsamling fo r 2 5 år sedan.

KNIVBLAD, ca 135 olika modeller & storlekar av knivblad från NORGE, FINLAND & SVERIGE

RENHORN, MASUR, LÄDER, NITAR, HOLKAR, TRÅD, NÅLAR, M .M . Begär KATALOG

KNIVSMED Conny Persson PL. 605 820 50 Los Tel. 0657-103 05

a .k .s jakt & fritid Box 1, avd. knm 914 29 RUNDVIK Tel 0930-303 49. Fax 0930-30279 V

Knivmakaren Nr 4 1995

M aterial och ve rk tyg för knivm akare som fö r nybörjare

såvälfö r proffs

M icarta • Exotiska träslag • Vulkanfiber

Knivblad - både handgjorda och fabrikstillverkade. Etch -o-matic - för märkning av knivblad. Nickelsilver, nitar och bolsterämnen. Rårandsläder, vikslidsläder och mycket annat.

Ring eller skriv för katalog!

Pakka Wood Nordell Knives

Box 8 • 820 44 Tallåsen • T el: 0651-331 53 • Fax: 0651-331 84

tid ett enkelt och inte alltför instruk tiv häfte. Så det var bara att pröva sig fram och lära sig av misstagen. Efter ett par månader lossnade det och det gick lättare. Jag kontaktade Rick B. Fieldsen en av USA's främsta scrimshanders. Han sände ett brev där han redogjorde lite om den grundläggande tekniken. Då visste jag att jag var på rätt väg, så det gällde

E tt Lejonhuvud skapat av Viveca Sahlin.

bara att förfina tekniken.

Namn: Viveca Sahlin Ålder: Sånt frågar man inte en dam Född: Sala Bor: Västerås med sambon Anders Foton: Anders Johansson

Så började det!

Första gången som jag visade upp

I Sverige träffade jag, Jan-Erik skoog

mina arbeten, förutom för vänner och

från Deje, som ville att jag skulle

bekanta, var när ordförande i

komma med till Ludvika och vara

Bergslagens knivgille, ville att jag och

med under Kniweckan. Det var en

Anders skulle följa med till Wolf

höjdare! Så mycket gemytliga och

Borgers Messermachetreffe i Syd-

trevliga människor från hela Norden!

Tyskland. Responsen blev mycket

Det var många kontakter som knöts

positiv, bl. a. därför att jag hade gjort

den veckan.

scrimshaw i färg, vilket är ovanligt i

Efter Luidvika blev det många trevliga

Europa.

mässor och nästa år kommer det att

sånt ger mersmak.

bli ännu flera. Jag ser fram emot att åter träffa ”knivfolket”.

Scrimshander,Viveca Sahin (En peson som sysslar med scrimshaw kallas scrimshander. Ett svenskt namn skulle kunna vara hornbildsgravör .) Jag har alltid varit intresserad av teckning och målning, men det har till och från, bara varit en hobby verksamhet. När Anders J(min sambo), började göra knivar, frågade han mig om jag ville pröva att göra scrimshaw på hans knivar. Det här var omkring årskiftet 94/95, alltså mindre än ett år sedan. Jag började leta efter litteratur och verktyg, Det var inte det lättaste. Jag fann emeller En fin kniv, utsmyckad m ed två Tigrar i Scrimshaw teknik.

Knivmakaren Nr 4 1995

Framtiden!

Vad det gäller framtiden så kommer jag att försöka satsa på att scrimshaw blir mer accepterat. Förr i tiden så fanns det faktiskt hornbildsgravyr i

SCRIMSHAW

Norden, så hon vill därför att dep gamla konsten åter skall komma

På Knivskaft, Halssmycken och Bältesspännen

tillbaka. Det är faktiskt ingen amerikansk uppfinning! Jag gör också scrimshaw på hals

Av Mammut, Valtand, Buffel, Ren och Älg

smycken av älg och renhorn, ibland på valtandsbitar och fossil mammut, men jag tycker bäst om att arbeta på

Med Djurmotiv, Fantasimotiv eller egna förslag

knivar, för att få en snygg helhet. Jag arbetar både i svart-vitt och i färg,

Svart-vitt eller i färg

men man får räkna med att färgar betet tar mer än dubbelt så lång tid som det svart-vita.

Välkommen med din beställning

Hälsningar!

Viveca Sahlin Lövhagsgatan 39 724 71 VÄSTERÅS Tel. 0 2 1-3 5 87 78

Viveca Sahliri

Så bär vacker kan en kniv bli när Viveca graverar in sina motiv i knivskaftet.

Knivmakaren Nr 4 1995

KN IVM AKAREN

IIDSKKIIT I OK KNIVSI.ÖJOARL

Kan någon tala om vem som gjort kniven och när. Vem som smitt bladet. D et står W B på stämpeln + graverat namn på den som ägde kniven. Jag har själv gjort slidan. O m du vet något skicka ett vykort eller brev med dina synpunkter. Hälsningar: Jan Östberg, Aspvägen 24, 790 23 Svärdsjö.

Knivämnen i kolstål och rostfritt Du som letar efter knivämnen till samlarknivar * Härdat eller ohärdat * Stål för utsmidning * Stålsorter: UHB AEB-L (rostfritt). UHB MARSS 500 (rostfritt) UHB ELM AX (rostfritt). UHB 20C15 (1% C, med CR) * Tång: Standardtång, fulltång och tång för skruvfattning. * Olika ytutförande: Obearbetat, slipat, polerat, specialbehandlat.

Ring eller skriv till oss och begär pris Vi åtar oss också att leverera modeller efter Din egen ritning Vi levererar enstaka ämnen, korta provserier och långa serier

X-valsverket, Box 13, 684 21 MUNKFORS Telefon 0563- 500 96. Telefax 0563-509 01

Knivmakaren Nr 4 1995

Smidesjärn Tel. 0240-400 39 Anders H öök

M edlem savgiften 1996 till Svensk Knivförening kan betalas in i Norge till Postgi rokonto 0 8 2 6 0 167074 pris 125 Nkr. Knivm akare Anders H öök. c/o O jvind K onstad, M obacken, 7085 Korsvegen. V____________________________________ )

Till Salu

Köpes

K n ivb lad

Riv. Ja c aran d a - 25 år gam m al!

Äldre Sam eknivar köpes

Från bl.a

Finns i m ån ga olika dim ensioner.

Telefon 0 8 -7 1 5 7 0 02

Jo h n n y A xlin g, G ören E n ok sson , G u n n ar

Kan sågas i önskade äm nen.

B ergström m .fl. B ra sk aftäm nen av m asur,

Torrlek: m ax 15%

Fjäderham m are

sälgrot sam t en hel del utlänska träslag.

Färger: G u l/rö d ; röd o m örk.

K öp es om gående.

Även tillbeh ör fér egen knivtillverkning.

F ö rekom m er m ed och utan ådring.

H enry H ildén,

S tig Å k erb lom , Söd erh am n

U n ik kvalitet

H allstaham m ar,

Tel. 0 2 7 0 - 1 6 7 6 0 eller

S O G R E F A , G . Ö vägen 6 B,

Tel. 0 2 2 0 -1 5 6 09

0 1 0 -6 7 4 0 6 17

6 0 3 53 N orrk öp in g Tel. 0 1 1 -1 6 30 90.

H eden b erg kniv

Å terförsäljare sökes!

I bra skick, till vettigt pris.

G ö ran Lin d h ,

B riar och Sjöskum

6 6 3 3 4 Skoghall

Brunnebyvägen 6 , 591 95 M o tala

M ikael Escriche, Skarpövägen 3 9 III,

K n ivb lad av sn ab b stål E gen tillverkning.

Tel. 0 1 4 1 -7 1 0 21

R o lf Larsson , Sk olvägen 19

132 32 Saltsjö-B oo Tel. 0 8 -7 1 5 7 0 02

H an d sm id d a knivblad , lam inerade och m ön sterställd a (dam ascus)

Sk aftäm n en :

Ja n Å ke L u n d strö m , M astm o st 8,

M asu rb jö rk , sälg, björkrot, valnöt,

6 6 0 10 D als L ånged

spec granm asur, knivblad, tenn,

Tel. 0 5 3 1 - 4 1 2 59

vulkanfiber, buffelhorn m .m .

I i Norsk g | Knivforening

J . O . K arlsson

H an d sm id d a kn ivb lad av m otorsågsk ed ja och st&lvajer, m ed invält eggstål

K varnbäcksvägen 12, 7 9 0 9 0 Särn a Tel. 0 2 5 3 -1 0 1 54

A n n o rlu n d a och m ycket vackert m önster Jo h a n G u stavsson Tel. 0 1 1 -3 1 8 9 4 9 eller 0 7 0 -5 4 0 10 45

Köpes - Bytes

K n ivb lad säljes Stefan B roström , Jön svägen 12,

G am la knivar köpes-bytes

9 55 0 0 Råneå Tel. 0 9 2 4 -1 0 2 7 9

Jän -E rik Sk oog, Björkvägen 7, 6 6 9 0 0 D e je Tel. 0 5 5 2 -1 0 6 40

M edlem savgiften -96 till N orsk Knivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 77-1 pris 125 K r

Knivmakaren Nr 4 1995

Upplands Knivklubb Da ma steel En kväll i slutet av oktober, besökte vi i Upplands knivklubb, Söderfors och det nystartade företaget Damasteel. Per Billgren som håller på och bygger upp företaget samtidigt som han arbetar med produktutveckling på stålföretaget i Söderfors tog hand om oss för en informationskväll. Han hade först en genomgång hur företagen är uppbyggda och vilka produkter som tillverkades. Därefter fick vi besöka fabrikslokale rna. Det var imponerande att se hur tillverkningen går till. Lokalerna var enorma och arbetet var mycket mer komplicerat än vad jag hade föreställt mig.

Per berättade för oss att en enda stor behållare med smält stålmassa krävde lika mycket elektricitet som hela Gävle stad förbrukade. Stålmassan sprutades ut ur ett munstycke så att ett fint stålpulver uppstod. Detta pulver packades sedan i stora järn behållare som svetsades igen. Behållarna komprimerades under ett enormt tryck och värmdes sedan upp till cirka 1200 grader så att stålpulvret välvdes ihop till ett kompakt stål. Stålet bearbetades sedan till olika former med jättelika smidesmaskiner. Det damaskstål som Per tar fram i sitt företag, Damasteel, arbetas fram på samma sätt med det undantaget att han fyller järnbehållaren med två olika stålpulver i 120 skikt genom ett speciellt galler.

Lars-Göran Fröjdhammar inviger smidesverkstaden. Framför honom ligger en hög med rostfritt Damaskstål och väntar p å d a tt bli till knivblad.

Knivmakaren Nr 4 1995

Det är sedan möjligt att bearbeta stålet så att olika mönster uppstår, på samma sätt som vid traditionellt damasksmide. Tekniken har förbättrats sedan de första försöken, vilket gör att mönst ren i stålet blir tätare och mer smak fulla. Vid vårt besök fick vår ordförande Lars-Göran Lröjdhammar nöjet att inviga den smidesverkstad som Per Billgren ska arbeta i med att fram ställa sina färdiga produkter. Själv tycker jag att stålet som Dama steel framställer verkar mycket intres sant. Jag har innan vårt besök slipat till två knivblad av stålet och är på gång att tillverka flera knivblad. Anders Lällås

RESULTAT KNIVTAVLING Jakt- & Fritidsmässa Expo Norr 1995 Bruksknivar l:a Rikard Stängel 2:a Nils-Åke Israelsson 3:a Erling Månsson H: Nils-Åke Israelsson H: Sören Norberg H: Rikard Stängel H: Ingemar Olsson Hornknivar l:a Jonny Nilsson 2:a Roland Lundberg 3:a Ingvar Lodin Praktknivar l:a Roland Lundberg 2:a Ingvar Lodin 3:a Karl-Erik Weidelstam H: Wenfrid Löjdahl H: Wenfrid Löjdahl

Smideskurser under våren 1996 Brukssmide Grundläggande tekniker i smide. Verkstyg- och material kännedom. Man smider spiskrokar, spik, krok, hasp, mälor, ljusstake och eget valt arbete. Max 5 deltagare. Knivbladssmide Grundläggande tekniker förknivbladssmide. Härdning, anlöpning, slipning. verktyg- och materialkännedom. Man lär sig smida knivblad i helstål samt i laminatteknik. Max 3 deltgare. Tieismide Grundläggande teknik i smide. Verktyg- och materialkännedom. Man lär sig smida spiskrok, spik, krok. samt egna arbeten i form av t..ex smycken. Max 5 deltagare. Kurserna hålls på Olofsfors Bruk. med bruksanor från 1760-talet. Olofsfors Bruk är beläget i Nordmalings Kommun mellan Örnsköldsvik och Umeå

Ungdom, yngre l:a Mattias Torstemo 2:a Mattias i Torstemo Ungdom, äldre l:a Mattias Styrefors 2:a Torgny Oden 3:a Mikael Sjödin Domare: Anders Höök, Tage Lundquist, Eva Åkerberg

Kurserna genomförs som veckoslutskurser. fredag till söndag. Logi kan ordnas genom Olofsfors Bruksmuseum.

Frågor och anmälan: Studieförbundet Vuxenskolan, Nordmaling, Tel.: 0930 - 316 05 cm

c m studieförbundeta

y vuxenskolan •

Tack alla knivmakarvänner! D et är inte lätt när ens närm aste vän i livet plötsligt går vidare till nästa dim ension, m en det värm er när m an vet att det finns m ån ga som bryr sig.

Ett stort tack! Nisses U lla i Värm land

Knivmakaren Nr 4 1995

Bergslagens Knivdagar, 26:e till 29:e Juli 1995 Slottsfestivalen i Örebro är ett årligen återkommande festival arrangemang, som främst satsar på artister, riddarspel, serveringstält, utställningar mm.

nder våren tog Bergslagens Knivgille kontakt med ar rangören Örebro Promotion, och framförde förslaget om att i sam band med festivalen ha en kniv utställning. Bemötandet på försla get var positivt, och när vi även fick Studiefrämjandets stöd så blev det hela en realitet. Vi fick tillgång till ett nyrenoverat tornrum, som verkligen gav en passande ram till hela utställ ningen. Som närmaste granne, fick vi Ulrika Hydman Valliens glas och textilutställning, så möjlighe terna till en lyckad utställning för vår del var goda. Till själva utställ ningen fick vi in 82 st. knivar, till sju olika klasser. Bidrag kom in från Sverige, Norge, Finland och Tyskland. Till utställningen hade vi även bjudit in Jan Erik Skoog, som i sin tur övertalade Sören Sundet från Norge att komma och demonstrera gravyr av knivblad. Slutresultatet av utställningen blev väldigt lyckat, och vi fick många, lovord av de ca: 4000 besökarna Vi i Gillet är också mycket nöjda, och vill avslutningsvis tacka de enskilda sponsorerna: Snickarn i Örebro- Leos Jakt & Fiske i Marieberg Örebro -Dalaknivar i Gävle- H oV Knivmaterial i Öre bro - Studiefrämjandet i Örebro och Damasteel AB i Söderfors, som alla skänkte prispengar till de olika klasserna Vi vill även tacka Sören Sundet och Jan Erik Skoog. Jan Erik du är en klippa att luta sig mot.

Knivmakaren Nr 4 1995

• Bruksklassen Prissum m a: 5 0 0 :- skän kt av

• Amerikanska Klassen P rissu m m a 5 0 0 :- skän kt av

Snickar’n i Ö rebro.

H o V Knivm aterial.

Vinnare: Nils Åke Israelsson. Premie: Olle Gilen.

Delade vinnare: Ingemar Nordell Tor Vistnes

• Damastklassen • Jaktklassen Prissum m a: 5 0 0 :- skän kt av Leos Ja k t & Fiske i M arieberg, Ö rebro.

P rissu m m a 5 0 0:- skän kt av Stu d iefräm jan d et i Ö rebro.

Vinnare: Patrik Klys

Vinnare: Nils Åke Israelsson. • Fällknivsklassen P rissu m m a 5 0 0 :- skän kt av

• Öppna Klassen Prissum m a: 5 0 0 :- skän kt av D alakn ivar i G ävle.

Bergslagens Knivgille

Vinnare: Noriaki Narushima

Vinnare: Anders Fällås • Publikens Pris P rissu m m a 1 0 00:- skän kt av

• Specialklassen P rissum m a 5 0 0 :- skän kt av Bergslagens K nivgille.

Delade vinnare: Leif Reiersen Sören Sundet Premie Christer Henriksson

H o V K nivm aterial.

Vinnare: Sören Sundet

• Best in Show P rissu m m a 2 0 0 0 :- skän kt av • D am asteel A B i Söderfors

Vinnare: Noriaki Narushima

/ L e if B jörkebäck/

Från vänster: Vinnaren i jaktklassen av Nils Å ke Israelsson, en av vinnarna i specialklassen av L e if Reiersen, Vinnaren i bruksklassen av Nils Åke Israelsson

I * ...Vt- . V ' .-i . . • ------- .. ~t • '

' —-

------------------

Vinnar knivarna i Amerikanska klassen gjorda av Ingemar Nordell och Tor Vistnes, samt vinnaren i fällknivsklassen samt "Best in Show"gjord av Noriaki Narushima, Tyskland.

Knivutställningen på Sofiero o

Arets höjdpunkt för Skanska knivmakare!

F ö r andra året i rad anordnade Hantverkstan på Sofiero och Skånska knivklubben en kniv utställning mitt i semesterhettan. Juli, på gam le kungens Sofiero, är normalt en välbesökt månad men årets rekordsiffror pekar på att allt fler kom m er för att se hantverksutställningarna och de aktiviteter som inte minst vi knivm akare bjuder på. Arets knivutställning besöktes av drygt 8.000 personer vilket är en dublering jäm fört med 1994. Att knivintresset växer det vet vi alla men att det växer så fort kan ibland vara svårt att förstå, in tressant är också att så m ånga fler kvinnor och yngre människor kommer för att titta, fråga och prata.

Utställningen i Hantverkstan m ed fin belysning och gott om plats fö r varje kniv.

U n der årets fem utställningsdagar var ett flertal aktiviteter och kurser i gång och besöka ren kunde utöver en hårresande bra utställning med dryga fem tiotalet knivar också se knivsm edernas arbeten utställda. Sam tidigt med årets utställning anordnades kur ser i knivskaftning, lädersöm nad, karvsnitt och knivbladssmidfe dessutom hade vi m edlem m ar m öjlighet att att ställa ut på ett litet knivtorg i centrum av alla aktiviteter.

Lennart Mårtensson, lärare i slidsömnad, visar hur man gör m allen till en slida. Några av utställarna, f r v stående: Lars Holmberg, Tommy Andersson, Bonny Svensson, Lennart Mårtensson, Hans Hall, Bertil Sjunnesson. Sittande f r v Otto Lundin, Jan Martinsson, Lars Pettersson.

Knivmakaren Nr 4 1995

Detta gjorde att besökarna hela tiden kunde se de olika stadierna kring vårt knivarbete och därmed förstå vad vi menar när vi säger att

knivmakeri är ett gediget hantverk. E n annan del av det gedigna hantverket var helgens uppvisning vid ässjorna där Hans Hall och Bertil Sjunnessons am bultsång spreds över hela Sofiero, en härlig upplevelse för alla sinnen med två verkliga virituoser. I utställningen anordnades o ck så en liten om röstning om publikens favorit, ett bra grepp för att få besökaren lite mer engagerad, totalt rös tade drygt 1800 personer och favoriten blev en kniv med inlägg och hom slida av Å ke Newton.

Knivbladssmeden Lasse Pettersson (tv) m ed sina sju sm edhal vor som alla lärde sig göra egna blad.

Sam m antaget tycker vi i Skånska knivklubben att sommarutställningen på Sofiero blev en succé både i k v alitet och som PR even em an g för svenskt knivmakeri. Deltagarna kunde dessutom räkna in en god försäljning efter sista dagen. Planerandet av nästa års knivutställning är re dan igång och den kom m er att förlängas något i tid men ligger som vanligt tredje veckan i juli. A vslutn in gsvis vill vi tacka alla som på ett el ler annat sätt bidragit till att denna Skånska kniv tradition kom m it till stånd och fått grund stark nog att fortsätta och fortsätta o c h ...... Jan M artinsson, Skånska Knivklubben Stefan Johansson, Hantverkstan på Sofiero i

i— 7 -------------------------7 --------------1

Vårens aktiviteter på Sofiero Seminarium för knivmakare 15-17 mars Å R ETS TEM A K o lstå l och D a m a stsm id e

Lars Pettersson S ö m n a d och P au tn in gs tekniker

Lennart Mårtensson S lip n in g och S k ä rp n in g s tek n iker

Åke Newton S k a ftn in g och V ertik alsam m an sättn in g

Sune Oskarsson

H ELG K U R SER K n iv och S lid a (nyb) |

24 -2 5 febru ari

K n iv b la d ssm id e (nyb) 2 4 -2 5 februari K n iv b la d ssm id e (nyb) 5 -6 april F ö r y tterligare in form ation och an m älan ring F o lk livsin stitu tet/H an tverk stan p å S o fie ro

1 Knivar av Åke Newton, överst “p u b liken sfa vo rit”i almvril ocli buffelhorn, eget blad, underst renhorn, blad av Lasse Pettersson.

Tel. 042-21 58 0 0

I---------------------------------------------------------- 1 Knivmakaren Nr 4 1995

• LADER • VERKTYG TILLBEHÖR

•BOCKER • KURSER BYGGSATSER

KNIVSLOJDARE ”ALLT PÅ ETT STÄLLE” Norskt Valkläder, Shaft, Råläder, Vikslidsläder, upphängsläder, samt allt övrigt läder Verktyg Tillbehör Knivblad samt kurser Dessutom Allt du behöver för övrigt.

SKINN & LÄDERHANTVERK är du redan kund hos oss får du katalogen * automatiskt i brevlådan Med många nyheter POSTORDER

TJÄDER LÄDER AB • 816 91 JÄDRAÅS • Tel. 0297 - 452 20