Knivmakaren 1999 nr 4 by Södra Lid

KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE Nr 4 1999 Årgång 9

Nyhammar 99 11 22

KNIVMAKAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE N um m er 4 1999

Utgivare Svensk Knivförening

t t

i u

Knivintresset har under 1999-2000 haft en enorm ut veckling. Så det kom m er att bli intressant att se hur knivtillverkningen utvecklas. Positivt är att så m ånga knivklubbar har bildats. Hoppas att fler knivklubbar kom m er till.

Styrelse ordf. Anders Höök, Nyhammar. V. Ordf. Jan Erik Skoog, Deje. Sekrt. R olf Eklund, Rosenberg. Kassör. Håkan Rosén, Ludvika. Ledamot. Jan Olsson, Njurunda. Suppleanter. Ingem ar Nordell, Fjärllla. Nils Grantangen, N-4980 Gjerstad. Tel. 37 15 71 47. H. J Henriksen, Birkegårdsvej 24, DK-3200 Helsinge. Tel. 45 48 79 54 46. Jonny Nilsson, Arvidsjaur. Valberedning. Owe Wallin, Hudiksvall Tel. 0650-131 93. Tage Hörkeby Revisorer. Kenneth Matsols, Leksand. Jan Martinsson

Vid betalning över internet m åste fullständigt namn och adress uppges, det finns ofta fler m ed sam m a namn inom föreningen och det skapar onödigt arbete för oss att leta reda på rätt person. Som arrangör bör m an tänka sig för innan man gör sådana uttalanden som var med i Sundsvall tidning. Citat: ” Första året var hela 113 k n iva rm ed i tävlingen, men av dom skall 50 ha varit rent ut sagt - skit. Nu är det hugget som stucket hinner A gnetha Tjernlund undslippa sig, tidigare när vi började var norrmännen i en klass f ö r s ig ”. D en knivm akare som läm nar in en dålig kniv (ill en tävling finns inte. Vad som är fint, fult eller dåligi. det avgör knivm akaren själv, eller hur!

Ansvarig utgivare och Chefredaktör Anders Höök Folkets Hus Väg 10 770 14 Ny ham m ar Tel. 0240-64 00 39 Fax. 0240-64 04 73 Mbl. 070-676 17 72 Redaktör och Layout Claes Svensson claes. knivm akaren @telia.com Fotograf Ragnvald Torstensson

R e d a k tio n e n

Annonser M aterial och annonser till tidningen senast 1 m ånad före utgivningsdatum. Hel sida 2000 kr, i färg 3000 kr, halv sida 1000 kr, kvarts sida 500 kr.

( jo d fju fo c fi Q o ttO d y ttÅ r Ö nskar vi alla m edlem m ar i Svensk K nivförening, annonsörer, sponsorer och m edarbetare!

Prenumeration 1 å r inkl. medlem sskap i Svensk Knivförening, 125 Kronor Postgiro 464 40 95 - 4.

Ett stort tack till er alla för det fram gångsrika året 1999.

Adress Knivmakaren Sligvägen 2 771 65 Ludvika Tel. 0240-374 43

Vi hoppas på ett fortsatt goll sam m arbete m ed er och att vi ses snart igen! R

e d a k t io n e n

Tryck Strands Tryckeri AB, Ludvika ISSN 1102-5085 V

Knivmakaren Nr 4 1999

Färgbild sid i n< ihomsknh a\ Olle Lundmark, Malå. I .agbtld tid 12 Hi "i \ llihli n, Specialklass, l : a pris Kniv-SM i <>u,i

K nivklubbar i S verige 99-08-22 Arjeplogs Knivsmidesförening Odd-Björn Westerberg 0961 -105 85 Gäddvägen 18, 930 90 Arjeplog Bergslagens knivgille Raimo Westerling 019-23 63 96 Ekeby Frommesta 5, 692 91 Kumla HTTP://hem1 .passagen.se/rawe95/ Dalarnas Knivförening Aldor Jansson 023-71 12 15 Nämdemansv. 17, 791 61 Falun Föreningen Jössekniven Björn Guttormsen 0570-150 68 Bryntes väg 3, 671 33 Arvika Föreningen Smålandsknivmakare Roland Strömberg 0495-238 34 Släntstigen 1, 570 84 Mörlunda Grundsunda Knivgille Bengt-Olof Tallroth 0663-103 76 Bastuvägen 7, 890 35 Flusum olof. tallroth @interact.se Hälsinge knivförening Reimond Dempwolf 0653-150 82 Klockare vägen 9, 820 62 Bjuråker dem pwolf @itelia.com Knivmakare i väst Stig Dahlberg 031-99 13 29 Fågelstensvägen 218, 437 40 Lindome Nordmarkens knivförening Conny Haglund 0573-600 77 Rommenäs 4, 670 10 Töcksfors Norrländsk knivförening Dhan Lundmark 0912-102 69 Forsgatan 9, 930 47 Byske Orsa Knivförening Hans-Göran Thuren 0250-59 41 03 Lindänget 2322, 794 33 Orsa Skånska knivklubben Jan Martinsson 0435-241 47 Hyllstofta Pl 6698, 264 90 Klippan martinsson @klippan.mail. telia. com Smålands knivklubb Ronny Linusson 0491-505 03 Nygatan 7, 579 40 Berga

Stockholms knivförening Anders Holmertz 08-83 53 23 Högbyvägen 168, 175 54 Järfälla an ders @holmertz. se Sundsvalls knivgille Håkan Näslund 060-15 18 57 Vikingav. 36, 857 41 Sundsvall E-mail:hakan.naslund. @hem/pc.bip.net Svensk knivförening Anders Höök 0240-64 00 39 Folkets hus väg 10, 770 14 Nyhammar home. interact. se/svenskkniv Söderhamns knivgille Stig Åkerblom 0270-167 60 Bruksvägen 6, 826 62 Norrala knivstig @telia.com Södertälje knivgille Maria Sällström 08-550 610 05 Fornbacken 5 SV, 152 56 Södertälje Södra Vätterbygdens Knivklubb UlfW inroth 036-13 62 97 L. Hällestorp, 561 38 Huskvarna Upplands knivklubb Lars-Göran Fröjdhammar 070-229 81 13 Björkallén 15, 795 96 Boda Kyrby syncom.se/ukk E-mail: lennart.kellmam@ c.Irf.se Värmlands knivklubb Lars Forsman 054-83 01 01 Svampstigen 16, 654 68 Karlstad Västerdala Knivgille Jonny Skogmo 0280-801 34 Rörbäcksnäs 55, 780 64 Lima Östergötlands knivförening Peter Ahnell 011-18 86 68 Bråddgatan 57 A, 602 20 Norrköping peter. ahnell @team. i cl. se

Scrimshaw Maihkel Eklund 0651-241 92 Föne 1155, 820 42 Färila Ove ”Pepps” Jansson 0220-400 34 Hallstavägen 15 A, 730 40 Kolbäck www.pepps_42 @hot mail. com Viveca Sahlin 021-35 87 78 Lövhagsgatan 39, 724 71 Västerås www. scrimart. u. se

Annonsörer i detta nummer: a,k.s. jakt & fritid Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel. 0693-66 20 50 Faxl. 0693-66 20 51 Anders Holmertz Film & Video Råstavägen 2 B 169 54 Solna Tel. 08-83 53 23 Fax. 08-83 53 27 JANO fritid Näsmark 3 916 93 Bjurholm Tel. 0932-270 27 Fax. 0932-270 62 Biltel. 010-224 88 89 Johans Kniv &.BIadsmide Enbacken Högstad 610 20 Kimstad Tel. 011-571 06 Mobil. 0703-16 71 20 johan-knives @mail. bip. net Jorn Jensen Nittendalsgt. 33 N-2000 Lilleström Tel. 00947-63 81 09 39 Fax. 00947-63 81 39 10 Lapponia Knives jetnet.se/lapponiaknives Nordell Knives Box 207 827 24 Ljusdal Tel. 0651-163 80 Fax. 0651-163 88 Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 532 24 Skara, Box 373 Tel. 0511-267 67 Faxl. 0511-186 20 order @Slojd-Detaljer. com Steen Nielsen Hannevik Terasse 11 N-4613 Kristiansand Tel. 00947-380 31 099 Mobil.901 59 276 Tjäder Läder AB 816 91 Jädraås Tel. 0297-452 20 Fax. 0297-453 10 tjaderlader @swipnet. se

Knivmakaren Nr 4 1999

j f c s K N IV M A K A R E N

S =~p

Christer Henriksson, Fulltån ge klass, K a p ris

■/

TIDSKRIFT FÖR k n iv si.öjd arf:

Mats Strömgren, Ungdomsklass, I :a pris

Prisknivar från Östamässan 1999 (Sidan 28)

Ann Katrin Johansson, Dam klass, l:a pris

Knivmakaren Nr 4 1999

Annika Åkerlind, Ungdomsklass, 2:a p n \

NY BOK! Den stora boken om samernas slöjd

Giehta Dåidu Trots att den samiska kulturen är flera tusen år gam mal har det aldrig tillverkats så mycket och så bra sameslöjd som under de senaste årtiondena. Förklaringen till den snabba utvecklingen är att slöj den efter hand uppnått en högre status - utvecklats till ett modernt konsthantverk. I boken Giehta Dåidu presenterar Kurt Kihlberg de stora mästarna i sa misk slöjd och konst - de bästa i hantverket och de sista i formgivningen av samernas främ sta virtuo ser och legender. Boken avslutas med en unik för teckning över initialerna till de skickligaste slöjdarna genom tiderna. Bokomslag från K urt Kihlbergs nya bok om samernas slöjd.

iX W V r-i

Helhornskniv av Isak-M Juuso, Karesuando.

Kniv av Jon Pålsson-Fankki, Kaitum

Knivmakaren Nr 4 1999

BETSNING AVTRA. D å jag som re la tiv t ny i k n iv m a k a rk re ts a r vill försöka skriva några ra d e r om betsning av t r ä ä r d e t in te fö r a t t utge m ig a tt vara någon e x p e r t i ä m n e t u ta n f ö r a t t s p r id a de kunskaper jag snappat upp h är och d ä r sam t några egna ideer. En annan orsak ä r a t t enligt m in m ening innehåller tidningen Knivm akaren fö r få a r tik la r skrivn a av m e d le m m a r som s ä k e rlig e n h a r m y c k e t s to r a k u n s k a p e r i kn ivm akeriets olika o m råd en .

A lla träslag har ju ett n a tu rlig t m ö n ste r och färg som fram träd er m er eller m in dre när p utsarbetet och in o ljn in g är klar. M en om man b e tsa r träet e n lig t den m e to d ja g k o m m e r att fö r k la r a så fra m trä d e r m ö n s tre t m y c k et ty d lig are, fler K on tra s te r m ellan m örk a och ljusa partier och det får m era liv. Innan vi går in på själva betsn in g en kan det vara bra att titta på vilka träslag man kan an vän da sig av. S v en sk a träslag som B jörk, Al, L önn, R önn, Lind, A sk och Sälg är utm ärkta, men naturligtv is finns det andra träslag som man kan an v än da sig av, även utländska. E n lig t m itt tyck e så är B jörk i o lik a fo rm er ex. F la m m b jö rk , M a s u rb jö rk , m ed det k a r a k te r is tisk a u ts e e n d e t med ett slags P ärlem o sk im m er, u tv ä x te r av o lik a slag som ofta är tä tv u x n a och hård a och som o fta är fu lla m ed s trålar i o lik a fomer. D et allra fin aste att tv å -steg s betsa. M en v ilk et träslag man fö re d ra r är ju upp till var och en. D et v an lig aste sättet att färga trä på är med n a rv sv ä rta och vattenb ets. D en bets ja g a n v ä n d er är en v atte n lö slig p u lv e r-B e ts som finns i m å n g a kulörer, går att b la n d a till egna kulörer, inte särskilt d y r och kan även b la n d as m ed r ö d sprit. Den p assar med an dra ord perfekt till detta. T V Å - S T E G S B E T S N IN G

D en in n e b är att man färg ar träet i 2 o lik a k u lö rer en m ö rk och en ljus vid o lik a tillfä llen u n d er s lip a n d et av skaftet och på så sätt får m an fram en naturlig ko ntrast i träet som annars inte skulle fram träd a. M an går tillv äga på fö ljan d e sätt. N är man slipat klart med ex. 4 00 p ap p er färg ar man skaftet m ed ex. k a s ta n je b ru n bets. Det bästa sättet är att använda avlånga glasburkar ( s å d a n a det varit oliv er i är p erfek ta) D o p p a

Knivmakaren Nr 4 1999

sk a fte t i b etsen u n d e r 3-5 m in sedan tar ja g upp d et sp o lar av u nd er vatten är det för b lekt u p p r e p a r ja g p r o c e d u re n . Nu m åste s k a fte t to rk a m in st 12 tim innan du fortsätter. Har du tan k ar på att to rk a sk aftet i ugn ex, 50 -100 g ra d e r så vill ja g a v råd a från det. Vatten ger alltid mer eller mindre en fiberresning och finns det sprickor i träet kan dessa fläkas upp till stora sår och blir omöjliga att åtgärda. När man börjar att putsa skaftet igen så tar ett 280 eller 320 papper. Nu kommer vissa partier att bli ljusare och andra förbli mörka, det beror på att träet sugit åt sig olika. Nu fortsätter vi med 400, 600, 800 och 1200 papper. Nu gör vi betsning nr 2 i detta fall använder vi Brunocker och vi låter det även denna gång torka över natten. Sedan brukar jag oljeslipa med 1200 och 2000 papper och då använder jag linolja. När vi avslutat slipningen torkar vi bort överflödig olja och låter torka ordentligt. Sedan är det dags att polera med fin slipduk och den poleringen ger ett fint djup i skaftet och är betydande för slutresultatet. Nu ska skaftet impregneras i olja och även nu använder jag en långsmal glasburk fylld med rå linolja och ter pentin med blandning 40 - 60 %. Jag låter skaftet stå i oljan i c:a 24 tim tar upp det torkar av överflödig olja och låter det torka. Sedan polerar jag åter med fin slipduk tills jag når önskat resultat. Efter det tar jag och stryker ett lager kokt linolja på skaftet och låter det torka, polerar för att till slut avsluta med ett wax som jag polerar med filt eller fleecetyg. Är vi nu nöjda med resultatet så har vi ett skaft som har ett djup i tred im esio n e llt m ön ster och en yta som ett n y la ck at trägolv. M an kan även gö ra en 3-stegs b etsn in g . Den gårtill på sam m a sätt som 2-stegs fast lägg in den 3:e b e tsn in g en vid 1200 p ap p ret och fly tta fram den 2:a betsningen till 600 eller 800 pappret. Färger som lämpar sig för 3-steg är i ordning: 1. Kastanjebrun, 2. Brunocker och 3. Carl-johanbrun. De här 3 färgerna ger en naturlig kontrast mellan mörkt och ljusa partier. Vidare är färger som svart, valnöt, ma hogny, teak och antik ek lämpliga att använda, det är i alla t a l l de ja g an v än t mest. S P R IT B E T S

Man kan även blanda pulvret med rödsprit, del är lite svårare men det går. Först löser du pulvrot i lite vat ten, värm upp det hela i en rostfri kastrull och häll sedan i spriten värm upp på nytt. Var lörsiktig sa

att det inte tar eld. Varm sprit är lättantändlig. För delen med spritbets är att den tränger djupare in i träet och enligt min mening ger skarpare kontaster i träet särskilt då det finns mycket mönster och strålar i det. M en eftersom sprit löser upp lim av alla de slag är det inte lämpligt att doppa skaftet i spriten. Man tar istället en pensel eller trasa och stryker på med och detta upprepas 2-3 ggr bero ende på hur stark nyans man vill ha. F Ä R G A L IN O L J A N

M an kan också färga linoljan med betspulvret. Men det är lite svårare då pulvret är svårlöst i olja och ja g vill inte ha vatten i oljan. Jag brukar då lösa pulvret i lite terpentin värm er upp försiktigt i en kastrull tillsätter oljan vispar om med visp. B land ningen förvara jag på glasflaska och den måste all tid ruskas om ett par ggr vid användning. Den här b lan dning en använder ja g vid oljeslip nin g med 1200 och 2000 papper och den ger en annorlunda färgton på skaftet. Slutligen kan sägas att detta är ett spännande sätt att färga trä på för man vet ald rig hur mönstret kom m er att se ut. Men det kan ju sägas att ju finare trä desto bättre resultat men även ett trääm ne av m edelmåttlig kvalité kan bli mycket vackert. De m etoder jag beskrivit är några få av hundratals m öjligheter så det finns utrym m e att experim en tera sig fram.

Brev från Jonas Pettersson Jag har ett ön skem ål och det är att ni un d er varje kn iv b ild i tid n in g en , sk river vad tex sk aftet är gjo rt i fö r m aterial och fö rstås sliran, det är ju fa k tis k t så att man får in sp ira tio n av att se k n i var och man kan gå länge och fu n d e ra om det d är sk a fte t var g jo rt i svart plast e lle r v a tte n b u f fel eller m ö jlig tv is afrik a n sk b lackw o od. Ni h ad e sådan text u n d e r varje bild förr i tid n in g e n , g år ni tillb a k a till d etta så sk ulle tid nin gen bli m å n g a snäp p bättre. M ed v ä n l ig h ä l s n in g J o n äs P ettersso n

S var från re d a k tio n en : N a t u r l i g t v i s k a n vi f ö r s e b i l d e r n a m e d en m ateria lfö rtec k n in g . D essa u p p g ifter k o m m er då att p re s e n te ra s på en sep arat sida i tid n in g en . M en då g äller d et att alla som s k ic k a r in b ild e r till re d a k tio n e n o ck så ser till att d essa u p p g ifte r finns med. D et kan n a tu rlig tv is vara ett bra sätt att se hu r k n iv m a k a re a n v än d e r olik a m aterial i sina knivm odeller. Vi får avvakta och se om kniv m a k a rn a som p u b lic e ra sina k n iv a r i tid n in g en vill lä m n a u p p g ifte r om m aterial m.m. M e d v ä n l ig h ä l s n in g

P e d e r L a r s s o n i E s k il s t u n a .

Beställ gamla nummer av Knivmakaren!

K N IVM AKAR EN TIDSKKI1T FÖR KNIVSLÖJDARE

k n i v m

R e d a k t io n e n

a k a r e n

'fg.

Saknar du något num m er av Knivmakaren? I så fall kan du m ycket enkelt kom plettera din sam ling genom en beställning till oss. V i har sam tliga äldre utgåvor, från 1991 till 1998 i lager. D et enda du behöver göra är att sända oss en postgiroinbetalning till ”K niw eck an”, pg 4 6 4 4 0 9 5-4 m ed aktuellt belopp och ange vilka utgåvor som önskas. Priset är 25 kr per styck eller 100 kr kom plett årgång (inkl porto) V älkom m en m ed din beställning!

Knivmakaren Nr 4 1999

IISAKKIJARVENPAA OCH KAUHAVA KNIVEN KAUHAVA K N IV E N OCH IIS A K K I JÄ R VEN PÄ Ä Ä R SÅ S A M M A N K O P P L A D E M E D V A R A N D R A A T T M A N K A N IN T E TALA OM DEN ENA U TAN ATT N Ä M N A D E N A N D R A , STO R DEL A V Ä R A N FÖ R A T T D E N N A K N IV T Y P K O M T IL L O C H B L E V EN V Ä L K Ä N T BEGREPP H O S DEM SOM A N V Ä N D E R K N IV A R D A G L IG E N , L IK A V Ä L SO M H O S S A M L A R N A , FÅR VI N O G A N S E V A R A IIS A K K I J Ä R V E N P Ä Ä S F Ö R T J Ä N S T

IISAKKI JÄRVENPÄÄ

I D E N H Ä R A R T IK E L N S K A L L JAG F Ö R S Ö K A BERÄ TTA N Å G O T O M H O N O M O C H H A N S G Ä R N IN G , IN T E SÅ M Y C K E T VAD H A N VAR F Ö R M Ä N N IS K A U TAN M ER OM VAD OCH HU R H A N G JO R D E U N D E R D E FÖ R ST A Å RT IO N D E N . V IL L K O R E N O C H S V Å R IG H E T E R N A PÅ H A N S BAN A SO M K N IV SL Ö JD A R E , FÖ R D E T VAR H A N JU I BÖRJAN (FÖ R ÖV R IG T V E T JA G IN T E R IK T IG T VAR O C H HU R S K A L L G R Ä N SEN DRA S M E L LA N SL Ö JD A R E O C H T ILLV ER K A R E) HU R SOM H E L ST I B Ö R JA N ST O D H A N PR E C IS DÄ R SO M M Å N G A AV O SS VAR O C H K A N S K E Ä R I DAG - I BÖ RJA N M ED E TT PAR H Ä N D E R O C H V ILJA N ATT G Ö R A N Å G O T IN T R E SSA N T , RO L IG T E L L E R N Ö D V Ä N D IG T F Ö R B R Ö D FÖ D A N M ED DEM . K N IV L E G E N D E N IISA K K I JÄ R V E N PÄ Ä (PIK K U L U H T A ) F Ö D D ES Å R 1859 I KAUHAVA SO C K E N I D EN FIN SK A Ö STE R B O T T EN . FA D ERN JU H A H E IK K I VAR STEN A R B ETA R E O C H SK OGS H U G G A R E PÅ S ID A N O M D E N L IL L A JO R D B R U K E T SO M H Ö R D E T IL L T O R P E T PIK K U L U H T A V IL K E T FA M IL JE N H A D E FLYTTAT T IL L Å R 1870. N Ö D Å R E N T V IN G A D E FA D E R N ATT SÖ K A A R B E T E U T A N FÖ R H E M M E T O SO C K E N , O C H SO M 9Å R IN G FIC K IISA K K I FÖ LJA M E D H O N O M Ä N D Å T IL L V IB O R G I K A R E L E N O C H T IL L D E T P Å G Å E N D E JÄ R N V Ä G SB Y G G E T . D E N L Å N G A F O T V A N D R IN G E N D IT O C H J O B B E T S O M ” S P R IN G -P O JK ” Å T F A D E R N L A D E N O G G R U N D E N T IL L S E G H E T O C H ST Y R K A H O S H O N O M , D E S S A E G E N S K A P E R KO M H A N ATT BEHÖVA M Y C K E T AV SE N A R E I LIVET. JAG V E T IN TE SÅ M Y C K E T O M H A N S U P P V Ä X T I A L L M Ä N H E T M E N BORT S E T T VAD T O R PA R U N G A R D Å FIC K L Ä R A SIG , VARA M E D O C H A R B E T A PÅ D E L IL L A JO R D B R U K E T , SÅ T IL L S A M M A N S M E D B R O D E R N E L IA S L Ä R D E H A N SIG Ä V E N S N IC K A R - O C H M Å L A R Y RK ET, FÖ R ATT FÅ L IT E T IL L SK O T T I K A SSA N . F Ö R M O D L IG E N VAR D O M D U K T IG A PÅ DET, E FT ER SO M D E OFTA B L E V A N L IT A D E F Ö R D Y L IK T A R B E T E L Å N G T U T A N FÖ R S O C K E N G R Ä N S E N . M EN Å R E N 1879, N O G A RÄ K N A T D EN 20 S E P T E M B E R , B E R Ä T T A D E IIS A K K I F Ö R SIN F Ä S T M Ö O C H BLIVANDE FRU L IISA , ATT N U H A D E H A N B E ST Ä M T SIG - H A N S K A L L B L I K N IV S M E D O C H Ä V E N FÖ D A SIN B L IV A N D E FA M IL J M E D D ETTA , O C H D Ä R M E D BA STA .. T R O T S H E N N E S V Ä LG R U N D A D E FA R H Å G O R , H A N Ä G D E JU IN T E ENS BEH Ö V L IG A V E R K T Y G E N G Å N G , Ä N N U M IN D R E N Å G O N SO M H E L S T K U N SK A P O M VAD S M E D S Y R K E T IN N E B A R , SATTE H A N IG Å N G , F Ö R S O M H A N S A , ” G R A N N E N K U S T T A T U U R IM Ä K I H A D E JU L Ä R T S IG ATT G Ö R A V A CK RA O C H SM ID IG A KN IVAR, SÅ V A R FÖ R IN T E H A N D Å ” . SA G T O C H GJORT, M E N B Ö R JA N VAR ALLT A N NAT A N L Ä T T (D E T V E T A L L A SO M H A R B Ö RJA T M E D N Å G O N T IN G N Y T T

Knivmakaren Nr 4 1999

UTAN ATT HA N Å G O N SO M H E L ST U T B IL D N IN G E L L E R K U N SK A PE R I DET). DEN ENDA T IL L G Å N G E N IISA K K I H A D E VAR E N V ISH E TE N O C H VILJA N ATT Å STA D K O M M A N Å G O T VACK ERT O C H A N V Ä N D B A R T M E D SIN A E G N A H Ä N D E R . FÖ R ATT Ö V E R H U V U D T A G E T V Ä LJA E T T SÅ PASS O V A N LIG T Y R K E K A N T E SIG B Å D E V Å G A T O C H K O N ST IG T M E N D E T FA N N S SÄ K E R T FL E R A ÄN K U STTA I G R A N N S K A P E T SO M H Ö L L PÅ M E D SÅ D A N A T O K IG H E T E R O C H Ä V E N L Y CK A D ES M E D D ETTA . RED A N FR Å N B Ö RJA N T O G IISA K K I Y R K ESV A L E T PÅ ALLVAR, H A N K U N D E SITTA N Ä T T E R N A I G E N O M , F U N D E R A O C H PROVA O L IK A D E T A L JL Ö S N IN G A R , T Ä L JA K N IV M O D E L L E R I T R Ä O M O C H O M IGEN. H A N H A D E B E S T Ä M T A TT A N V Ä N D A B JÖ R K N Ä V E R SO M S K A FT M A T E R IA L R E D A N IN N A N N Å G O N F Ä R D IG K N IV VAR T ILL V E R K A D , ID E N T IL L D ETTA FIC K H A N N O G FR Å N T O R N E D A L IN G A R N A S P E K A N P Ä Ä K N IV E N , D E N VAR JU R E D A N K Ä N D R U N T O M I L A N D E T O C H N Ä V E R Ä R JU EN B IL LIG , L Ä T T FO R M B A R O C H H A N D V Ä N L IG T M A TERIA L E FT E R SOM HA N IN T E SJÄLV K U N D E SM ID A , KOM K N IV B L A D E N I B Ö R JA N FR Å N H A N S U N G D O M S V Ä N A L FR E D PIK K U M Ä K I SOM S M ID D E D E M E FT E R IISA K K IS T Ä L JD A T R Ä M O D E L L E R OCH A N V IS N IN G A R , M E N R E D A N 1881 ST O D H A N I SIN PR IM ITI VA SM IA O C H G R U N N A D E Ö V E R ST Å L E T S OCH H Ä R D N IN G E N S H E M L IG H E T E R M E D E N V IS H E T O C H V ILJA , V IA E T T ANTAI M IS SL Y C K A N D E N , O C H M O T G Å N G A R , VANN HA N ÖV I K S I \ I .F T O C H SM ID N IN G AV EG N A B L A D KOM I G Å N II, SMI1 'I S \ R B F I FN F Ö R H A N S D E L S K U L L E STRÄCKA SIO N tS I W I JO Ä R , D O C K I SL U T Ä N D A N M E D H JÄ L P AV N Ä< .k \ \N S I A I.I.D A SM E D E R P Å G R U N D AV Ö K A D PRODUKTION MEN HBI K SIN Y R K E S V E R K S A M M A LIV V A k HA N N O G A A T I' "A V SY N A " Ä V E N

A N D R A S A R B E T E IN N A N D O M F IC K L Ä M N A ” F A B R IK E N ” . H Ä R K A N IN F L IK A S EN L IT E N D ETA LJ O M F IN S K A K N IV B L A D E N , D E T SÄ G S OFTA O M FIN N K N IV A R ATT D E Ä R D E SO M H A R B L O D S K Å R A I B L A D E N , M E N D E T Ä R SA N N IN G M E D M O D IFIK A T IO N E R , D EN E N D A K N IV M O D E L L E N I FIN L A N D SO M H A R B L O D S K Å R A N H Ö R T IL L O C H H A R F Ö R E K O M M IT M E R A L L M Ä N T Ä R F A K T ISK T KAUHAVA K N I VARNA T IL L K O M S T E N T IL L D E T V E T M A N SÄ K E R T FÖ R 1905 FIC K IISA K K I B E S T Ä L L N IN G PÅ E N K N IV M E D B L O D S K Å R A . D E TALJ SO M KOM FRÅ N M E R K R IG ISK A V E R K T Y G , SA B LA R O CH B A JO N E T T E R D EN H A R IN G E N PR A K T IS K B E T Y D E L S E M EN K A N G E E T T SM ID IG A R E IN TRY CK . D E T VAR FÖ R ST Å S B E K Y M M E R S A M T FÖ R H A N , IN G A V E R K T Y G ATT Å STA D K O M M A DETTA, SÅ T IL L S L U T L Ö ST E H A N P R O B L E M E T M ED EN P Å L Ö D D M Ä S S IN G S -S K E N A PÅ B L A D R Y G G E N . M Ä S S IN G E N VAR JU M JU K A R E ATT B E A R B E TA O C H D E T K L A R A D E H A N AV M E D SIN A PRIM ITIV A V E R K T Y G . M E T O D E N A N V Ä N D E S I CA 10 Å RS T ID , A L L TSÅ T IL L 1915. M E N U N D E R T E C K N A D H A R IN T E SE T T E N SÅ D A N K N IV N Å G O N SIN , I V E R K L IG H E T , SÅ JAG V E T IN T E O M D E SS A Ä R SÄ LL SY N T A P.G.A. ATT D E T G JO R D E S I E T T SÅ L IT E T A N TA L, E L L E R OM JAG H A R BA RA H A FT O TU R B E SL A G E N I K N IV SK A FT E N VAR G A N SK A PR IM ITIV A I B Ö R JA N, T V Å T U N N A M Ä SS IN G S PL Å T A R B A N K A D E S T IL L KUPIG FO R M M E D H JÄ L P AV EN D O RN (SK A FT T IL L E N U T R A N G E R A D STEK PA N N A ) O C H M O T FÖ R D JU PN IN G E N I D EN Ö PPN A E L D ST A D E N S N A T U R ST E N SM U R I TO RPET. D Ä R K A N M A N V E R K L IG E N TALA O M AV A N CERA D E V E R K T Y G , M E N D E T F U N G E R A D E . ST E G E T ÄR L Å N G T M E L L A N D E FÖ RSTA E N K L A B E SL A G E N O CH H O L K N IN G E N SO M FLESTA AV OSS K Ä N N E R T IL L , I D A G ,T IL L D EN SE N A R E Ä R H O L K E N N Ä R M A ST B L A D E T O V A N LIG T L Å N G , D R Y G T EN T R E D JE D E L AV S K A F T E T S TO TA LA L Ä N G D (D ETTA G Ä L L E R D E T ID IG A R E K N IV A RN A , SE N T ID A H A R N Å G O T KO RTA RE D ITO ). L IK A SÅ

Från Vänster: Kniv till J. K. Paasikiri sedemera finlands president, av lisakki Kuivinen. Kniv 2, av lisaki ca 1890. Kniv 3, Intarsia arbete före 1900 förmodligen av I. Järvenpää.

SK A F T E N S T O P P H O L K Ä R T Y D L IG T A N N O R L U N D A Ä N A N D R A K N IV T Y PE R S T O PP H O L K A R , D E FIN N S V Ä LD IG M Å N G A O L IK A V A R IA N TER M E D E L L E R UTA N ÅS PÅ M IT T E N , M E D F IL A D O C H /E L L E R T R E M B L E R A T G R A V Y R , R U N D H Ö G K N O P P I T O P P E N , R U N D A D T O P P M E D Å S, O.S.V. E N D A ST H O L K N IN G E N SK U L L E VARA V Ä R T EN S T U D IU M I SIG , FÅ R HO PPA S ATT M A N N Å G O N G Å N G FÅ R SÅ M Y C K E T S T U D IE M A TE R IA L O C H T ID ATT K U N N A G E N O M F Ö R A D ETTA R IK T IG T G R U N D L IG T IISA K K I IN SÅ G T ID IG T B E H O V E T AV N Å G O N T Y P U T S M Y C K N IN G PÅ D E I SIG E N K L A K N IV E N , M E D N Ä V E R S K A F T O C H M Ö N S T R IN G E N , IN T A R SIA N , M Å S T E H A K O M M IT T IL L O M K R IN G 1885, FÖ R RE D A N D Å K U N D E M A N B E ST Ä L L A K N I VAR M E D S IT T E G E T N A M N IN P R Ä G L A T I S K A FT E T . U R SPRU N G ET, V EM SO M FÖ R ST A N V Ä N D E D E N H Ä R T E K N IK E N Ä R N Å G O T O SÄ K E R T , B Å D E IIS A K K I O C H JU H O K U ST A A L A M M I H A R G JO R T A N S P R Å K PÅ D ETTA , D E T M Å VARA H U R SO M H E L S T M E D D EN F R Å G A N , M E N SÄ K E R T Ä R ATT DETTA Ä R N Ä R M A S T U N IK T I K N IV S A M M A N H A N G , E N D A ST K N I VARNA FR Å N RA U TA LA M M I H A R S A M M A T Y P AV A R B E T E N M E N Ä R T Y D L IG T A N N O R L U N D A I SJÄLVA M Ö N ST R E N N O T E R A K A N M A N ATT IISA K K I O C H JU H O K U STA A L A M M I T RO TS ATT D E VAR K O N K U R E N T E R A R B E T A D E T ID V IS T IL L SA M M A N S O C H H JÄ L PT E VA RA N D RA M E D B E ST Ä L L N IN G A R N Ä R D E H O PA D E SIG H O S N Å G O N . D E SA K N A S SÄ K R A U P P G IF T E R H U R OM FA TTA N D E SA M A R B E T E T VAR M E N K R IN G Å R E N 1893-1894 Ä R D E T M E R B E S T Ä M T N Ä M T. IN T A R SIA N Ä R IN T E R IK T IG T R Ä T T N A M N FÖ R D EN H Ä R T EK N IK E N M EN B R IS T PÅ B Ä T T R E FÅ R D E T G Å , Ä V E N D E T F IN S K A N A M N E T FÖ R D ETTA (SO R K O U P O T U S) ÄR L IT E T E G E T O C H K O M M E R F Ö R M O D L IG E N FR Å N D E N D IA L E K T E N SO M PRATAS I Ö ST ERBOTTEN. A RBETSSÄ TTET ÄR GA N SK A EN KEL M EN SA M T ID IG T FO R D R A R D E T N O G G R A N N H E T , K O N S T N Ä R L IG H E T O C H L Å N G VANA FÖ R ATT BLI ” F E L F R I” O C H EN FR Ö JD FÖ R ÖGAT, SJÄLVA M Ö N ST R E T G Ö RS AV EN T U N N M E TA LLA M ELL SO M K N A C K A S IN I S K A F T E T PÅ H Ö G K A N T C A 2 M M D JU PT O C H SLIPA S SE D A N JÄ M N S M E D SK A F T YTAN. M Ö N ST R E N H A R V ARIT O CH ÄR M Å N G A , K U N D E R N A K U N D E B E ST Ä L L A E FT E R SIN A EG N A ID E E R O FÖ R L A G O R , M E N O FTA ST VAR D E N EN J U G E N D IN S P IR E R A T S L IN G M Ö N S T E R I O L IK A T A PP N IN G A R Ä V EN A N D R A T.EX. RIK SV A PN E N (ST Å E N D E L E J O N ) O C H A N D R A H E R A L D IS K A V A P N E N F Ö R E K O M , B L O M M O R O C H HJÄ RTA N VAR IN T E H E L L E R E O B EK A N TA D E N Ä M N S FL E R A SA M T ID A SO M VAR D U K T IG A PÅ DETTA S Å SO M J. K. L A M M I, SE N A R E SO N E N K U ST A A L A M M I SA M T H E IK K I A H L O C H A U G U S T L A H T IN E N O C H F L E R A AV JÄ R V E N PÄ Ä S L Ä K T E N B L A N D A N D R A . H O S JÄ R V E N P Ä Ä VA R D E T O F T A S T IIS A K K I SJÄ L V SO M G JO R D E D E M E S T K R Ä V A N D E A R B E T E N , Å T M IN S T O N E I B Ö R JA N M E N M E D T ID E N B L EV D E F L E R A SO M VAR T IL L O C H M E D D U K T IG A R E Ä N H A N (M IN E G E N Å S IK T ). D E VAR L IK A D A N T D Å SO M D E T Ä R I DAG, D E T Ä R SV Å R T ATT FÅ BETALT FÖ R H A N T V E R K E T SÄ R SK IL T O M D E T Ä R IN T E HELT N Y T T Å BEPRÖVAT, JAG M E N A R ATT SM Y C K ESK N IV A R O LIK N A N D E PÅ K O STA D E SA K E R Ä R M E R SV Å R S Å L D A T IL L RÄ TT PR IS, Ä N RENA B R U K SF Ö R E M Å L E N , SÅ FA ST ATT H A N H A D E E N T R O G E N K U N D K R E T S R E D A N 1885 K U N D E H A N IN T E HELT L IV N Ä R A SIG PÅ K N IV T ILL V E R K N IN G E N OCH D Ä R FÖ R T O G H A N A N S T Ä L L N IN G SO M R A L L A R E V ID JÄ R N V Ä G S B Y G G E T M E L L A N S E IN Ä JO K I-O L E Å B O R G 1885-86. T R O T S A L L A S V Å R IG H E T E R FO RTSA TTE H A N ATT U T V E C K L A SIN A K N IV M O D E L L E R , D E S T Ö R S T A P R O B L E M E N S O M H A N S T Ö T T E PÅ VAR N O G PÅ V E R K T Y G S S ID A N , D E T FA NNS JU

Knivmakaren Nr 4 1999

IN G ET FÄ R D IG T ATT KÖPA, SÅ VAD G Ö R M A N , HA N FICK M ER E L L E R M IN D R E SJÄLV U P PF IN N A D E B E H Ö V L IG A H JÄ L P M E D L E N . E N SÅ N E N K E L SA K , T Y C K E R V I I DAG, SO M PO LER IN G AV K N IV B L A D E N H A D E H A N ST O R A SV Å R IG H E T E R M E D I B Ö R JA N , DÅ VAR D E T V A N L IG T ATT M A N FIN SL IPA D E B L A D E N M E D N Å G O T H E M M A G JO R T JO X PÅ LA G D PÅ EN B R Ä D A , D Ä R K N IV B L A D E N F Ö R D E S FR A M O T IL L B A K A FÖR H A N D , M Y C K E T TID SK R Ä V A N D E M E T O D SÅ LED ES O C H INTE SÅ IN T R E S S A N T H E L L E R . IISA K K I L Ä S T E N Å G O N ST A N S OM PO L E R IN G S -M E T O D E R M E D E T T H JU L , IH O PSP IK A T AV T R Ä BITA R O C H SK IN N B E L A G D D Ä R M A N A N B R IN G A D E S L IP M E D L E N PÅ SJÄLVA H JU L E T S YTA, O C H H E L A H Ä R L IG H E T E N D R E V S M E D E N FO TPED A L , T Y P SP IN N R O C K , F Ö R R E S T E N H U R M Å N G A AV D E Y N G R E L Ä S A R E V E T HU R EN SÅ D A N M O JÄ N G SE R U T ? L IK A D A N A S V Å R IG H E T E R M Ö T T E H A N V ID M Ö N S T E R G R A V E R IN G AV B L A D E N O C H IN N A N E T S N IN G S M E T O D E R N A M E D S Y R A B L E V T IL L G Ä N G L IG A M E JS L A D E H A N IN M Ö N S T R E N F Ö R H A N D . M Å N G A AV D E T A L JL Ö SN IN G A R PÅ H A N S KN IVAR KOM FÖ R ST Å S U T I FR Å N , SO M R E D A N N Ä M N T S N Ä V E R S K A F T (T O R N E D A L E N ) IN T A R S IA F R Å N G R A N N S O C K E N A L A H A R M A O C H SÅ V I D A R E , M E N D E T TA FA K T U M M IN S K A R IN T E V Ä R D E T PÅ H A N S A R B E T E N , FÖ R M A N SK A H A Ö G A O C H K Ä N SL A FÖR VAD O C H FR A M F Ö R ALLT H U R D E O L IK IA D ETA LJER SK A A N V Ä N D A S FÖ R ATT SLUTRESU LTA T SK A BLI LYCKAT. F L E R A AV D E N Y M O D IG H E T E R KOM M E D EN M A N M ED N A M N E T JU H A V IH A L A IN E N , EN K R IN G FL A C K A N D E T U SE N K O N S T N Ä R I O L IK A Y R K E N A LLT E FT E R BEHOV, SÅ SO M SK R Ä D D A R E, SK O M A K A R E , SN IC K A R E , SM ED . M U R A R E OCH Ä V E N SO M M E T A L LG JU T A R E . T Y D L IG E N M E D G O D A K U N S K A P E R IN O M D E FLESTA Y R K E N SO M B E H Ö V D E S. I ETT D Å T ID E N S B O N D E -S A M H Ä L L E O C H AV H O N O M F IC K JÄ R V E N PÄ Ä T IPS O C H RÅ D BL.A . FÖ R S L ID A R B E T E N , SM ID E O C H B E S L A G S G JU T N IN G B L A N D ANNAT. FR A M T IL L Å R E N 1888 G JO R D E IIS A K K I KNIVAR T IL L DEN G A N S K A SN ÄVA K U N D K R E T S E N H E M M A V ID M EN D E T HÄ R Å R E T G JO R D E H A N N Å G O T SO M GAV V ID A B E R Ö M M E L SE FÖ R H O N O M O C H H A N S KN IVAR. H A N SK U L L E G Ö R A EN PR A K T K N IV T IL L SJÄ LV A STE A R V FU R S T E N AV R Y SSL A N D , S E D E R M E R A T S A R E N N IK O L A I D E N A N D R E , K N IV E N , EN D U B B E L K N IV M E D G RA V E R A D E B L A D , ÅRTALEN IN SLA G E N I S K A F T JÄ M T E M E D T SA R K R O N A N O C H D IV E R S E A N D R A D ETA LJER , V Ä C K T E T Y D L IG E N E N V ISS U P P M Ä R K S A M H E T V ID HOVET, E FT E R S O M E N T ID SE N A R E KO M A R V FU R ST EN S TACK B R E V T IL L JÄ R V E N PÄ Ä . IISA K K I VAR IN T E SE N ATT U T N Y T T JA D E T T A , Ä V E N H E L S IN G F O R S T ID N IN G A R N A H A D E E N N O T IS O M D E T O C H K U N D K R E T S E N B L E V V Ä L IN T E M IN D R E E FT E R D EN BRAV ADEN, FÖ R M O D A R JAG. PR P Å D ETTA V IS Ä R IN T E B O R T G L Ö M T, T Ä N K A L L A A M E R I K A N SK A P R E S ID E N T E R , N O R S K A K U N G A H U S E T O C H Ä V E N V Å R E G E N K U N G , K A N SITTA I S IN ” K O JA” IDA G O C H F R Ö J DA S M E D D IT SÄ N D A K N IV K L E N O D E R , S E N A ST I SO M M R A S FIC K N O R SK A K R O N PR IN SEN EN FIN K N IV AV R E IER SEN SO M G ÅVA I ELVERUM . T RO TS A L L A F R A M G Å N G A R G IC K U T V E C K L IN G E N L Å N G SA M T, H A N F IC K JU L Ä R A SIG A L L TIN G FR Å N B Ö R JA N M EN M E D E N V IS H E T O C H V ILJA , IB L A N D R E N A T U R E N H JÄ L PT E T IL L ATT L Ö S A D E O L IK A P R O B L E M E N SO M F R A M K O M , K V A L ITE TE N H Ö JD E S O C H NYA D E T A L JE R AV E G E N T IL L V E R K N IN G IN F Ö R D E S. SO M T ID IG A R E N Ä M N T KOM JU FL E R A D E T A L JE R U T IFR Å N SÅ Ä V E N K N IV SL ID O R N A S L Ä K T E N R A M A K K Ö VAR EN AV T ILL V E R K A R N A SO M ÄR N Ä M N D A . LIK A SÅ B E SL A G E N M ED

Knivmakaren Nr 4 1999

Interiör från sliperiet hos Järvenpää AB, tiden ca 1920-30. G RA V Y R VAR O C K SÅ N Å G O N A N N A S IDE, D Ä R E M O T SLU T K O M P O S IT IO N E N , D E N S O M V I ID A G K A L L A R KAUHAVA K N IV E N , VAR H A N S E G E N T Y A L L TIN G VAR JU SÅ FA N TA S T IS K T A N PA S SA T T IL L K N IV E N S L Å N G A O C H S M Ä C K R A F O R M . D E T S A K N A S S Ä K R A U P P G IF T E R O M F Ä R G S Ä T T N IN G E N I SL ID O R N A , O M D E T VAR H A N S E G E N E L L E R OM H A N T O G Ö V E R N Å G O T SO M RE D A N VAR T R A D IT IO N EL LT , F Ä R G E R N A R Ö D /S V A R T -N A T U R F Ä R G A T O C H V IT T ? Ä R N Ä M N T T R O L IG E N H A D E SM Y C K E S K N IVARN A DEN R Ö D / SVARTA V A R IA N T E N O C H BRU K S K N IVARN A VAR ” NA TU RF Ä R G A D E ” SO M OFTAST. FÖ R Ö V R IG T Ä R F Ä R G E R N A RÖ D O C H SV A R T AV H Ä V D N Å G O T F Ö R M E R , D E S S A Ä R JU H E R A L D IS K A , O C H D Ä R M E D H ELT N A TU R LIG A PÅ FIN A R E F Ö R EM Å L . G R A V Y R E N I H O L K A R N A O C H B E SL A G E N Ä R AV B L A N D T E K N IK , T R E M B L E R IN G (E N E N K L A R E FO R M AV GRA V Y R) Ä R IB L A N D K O M P L E T T E R A T M E D F IL A D E L IN JE R V IL K A KA N SES BL.A . I H Ä ST E N S M A N O C H Ä V E N I D E K U L L R IG A T O PP H O L K A R N A S M Ö N ST R IN G . Å R 1894 VAR D E T DAGS IG E N , A R V FU R ST E N SK U L L E K R Ö N A S T IL L T S A R O C H D E T VAR L Ä G E FÖ R NYA KN IV A R T IL L HOVET, N U VAR Ä V EN JU H O K U STA A L A M M I M E D SÅ ATT T S A R E N N IK O L A I D E N A N D R E O C H T S A R IN N A N A L E K S A N D R A FIC K VAR SIN D U BBELK N IV . TILLTA G ET M E D F Ö R D E ATT BÅD A ” K N IV K U N G A R N A ” FIC K H E D E R S T IT E L N K E J S A R E N S K N IV S M E D , D E T T A S K R E V S Ä V E N I K Y R K B O K E N , O C H IISA K K I O JU H O KU STA A U T N Y T T JA D E FÖ R ST Å S D ETTA H E D E R S T IT T E L I SINA A N N O N SE R . IISA K K IS KN IV A R VAR L IK A D E FÖ R R A M E N M E D F IN L A N D S STATSV A PEN, ST Å E N D E L E IJO N , IN L E M M A T I D EN FÖ R Ö V R IG T R IK L IG T M Ö N S T R A D E N Ä V E R S K A F T E T , M Å N T R O , K A N D ETTA H A V A RIT EN L IT E N D E M O N ST R A T IO N AV F IN L A N D S E G E N A R T I D E N V Ä L D IG A R Y SK A R IK E T ? U N D E R 1800 T A L ET S S L U T S K E D E K U N D E IISA K K I U T V ID G A SIN R Ö R E L S E TACK VARE K N IV A RN A S FIN A K V A L ITE T OCH D E S S U T O M IN T E ATT G L Ö M M A A L L PR SO M H A N FIC K FÖ R T S A R K N IVARN A. M Å N G A , SE N A R E N A M N K U N N IG A K N IV SM E D E R B Ö RJA D E SIN B A N A H O S IISA K K I, Ä V E N FR Å N JÄ R V E N PÄ Ä SL Ä K T E N KO M B L .A . T V Å SA M U L I, FA R O C H SO N , SO N E N VAR SP E C I ELLT D U K T IG ATT M Ö N ST R A T SA R KNIVARNA, I RÅ N A N D R A G R E N E N JÄ R V E N PÄ Ä KO M N IK O L A I O CH E R N E S T V IL K A A R B E T A D E H O S IIS A K K I VED SE K E L SK IF T E T . V ID A R E A N TT I R A M O O C H H A N S BROR A U G U S T I.A H T IN E N , DEN SE N A R E H A D E OFTA B L O M M O R O C H EAGI AR SOM M O TIV I SIN IN TA RSIA . Ä V E N H E IK K I A H L. S E N A R E K A U K O RA N TA , Ä R

N Ä M N T FR Å N D EN T ID E N , L Ä N G R E FR A M F U N G E R A D E H A N SO M V E R K M Ä ST A R E B Å D E H O S KAUHAVA K N IV FA BRIK O CH H A N N U K SE L A S DITO. N Ä R D Å L Ä R U N G A R N A FIC K G E SÄ L L EN S F Ä R D IG H E T E R O C H M Å N G A FA LL STARTADE E G E N R Ö R E L S E SÅ A N S T Ä L L D E IISA K K I NYA L Ä R L IN G A R O C H D Ä R M E D H A D E M Å N G A FL E R SIN Y R K E S B A N A UTSTAKAT, L U S T IG T N O G K A N M A N N O T E R A L IK H E T E N M E D S A M T ID A V E R K S A M H E T E N I E S K IL S T U N A , M Ö N S T R E N Ä R D E N SA M M A . V ID 1890 TA LETS S L U T H A D E A N T A L E T FA ST A N STÄ LL D A ST IG IT T IL L 6-7 M A N M EN E F T E R F R Å G A N VAR ST Ö R R E SÅ IISA K K I K Ö PT E Ä V EN KNIVAR U T IFR Å N M Å N G A H A D E JU G Å T T I L Ä R A HO S H O N O M M E N SO M SA G T STARTAT EGET, O C H KN IV A RN A VAR FÖ R ST Å S T Y P JÄ R V E N P Ä Ä M E D HÖ G KV A L ITE T O C H D E T VAR H A N V Ä L D IG T N O G A M E D , ALLT SK U L L E V ARA L IK A B R A SO M I H A N S FIR M A FÖ R ST Å S. ALLT D ETTA G JO R D E H A N F Ö R ATT ST IL L A E FT E R F R Å G A N F Ö R K V A L IT E T S KN IV A R F R Å N KAUHAVA, E T T B E G R E P P O C H IG E N K Ä N T N A M N L Å N G T U T A N FÖ R F IN L A N D S G R Ä N SER O C H SA M T ID IG T G JO R D E H A N EN V Ä L B E H Ö V L IG T S O C IA L G Ä R N IN G , D E T ÄR IN T E K L A R L A G T H U R M Å N G A P E R S O N E R S O M M E R E L L E R M IN D R E VA R B E R O E N D E AV JÄ R V E N PÄ Ä S , SO M VAR D IR E K T A N ST Ä L L D A HO S H O N O M . ÅR 1899 G JO R D E IISA K K I N Å G O N T IN G SO M Ä R V Ä L D IG T SV Å R T ATT FÖ R K L A R A SÅ H Ä R L Å N G T E F T E R Å T U TAN ATT HA M E R IN G Å E N D E K U N SK A PE R OM F Ö R H Å L L A N D E N DÅ T R O T S F R A M G Å N G A R SO M FRI K N IV T IL L V E R K A R E M E D E T T A N TA L A N S T Ä L L D A - LOVA DE HA N ATT BLI V E R K M Ä S T A RE H O S D E T N Y B IL D A D E KAUHAVAN P U U K K O T E H D A S (KAUHAVA K N IV FA B R IK ). H A N SÅ L D E A L L TIN G , M A SK IN E R ,V E R K T Y G , T IL L O C H M ED H A L V FÄ R D IG A KN IV A RN A T IL L KN IV FA BRIK EN FÖR EN BILLIG PE N N IN G O CH B Ö RJA D E DÄ R SO M A N S T Ä L L D V E R K M Ä ST A R E ??? V A RFÖ R G JO R D E H A N SÅ ??? D E SO M VAR A N STÄ LLD A HO S H O N N O M , FÖ LJD E M ED, DE H A D E B L IV IT T IL L F R Å G A D E UTAN IISA K K IS V E T S K A P SÅ STA RTEN FÖ R D EN N Y B IL D A D E K N IV FA B R IK E N VAR D Å V E R K L IG E N I G O D A H Ä N D E R . KOM ATT STAN NA D Ä R H E L A FEM Å R O C H K N IV A RN A FR Å N KAUHAVA PU U K K O T E H D A S F IC K F O R S T Å S G O T T M O T A G A N D E H O S K U N D E R N A , D E VAR JU JÄ R V E N P Ä Ä KVALITET. Ä V E N U N D E R D E SS A Å R G IC K U T V E K L IN G E N V ID A R E F Ö R STÅ S O C H H Ä R K A N N O TE R A S E T T PAR SA K E R SO M IISA K K I SJÄLV H A D E SÄ K E R T M E D ATT G Ö R A F A B R IK E N FIC K F Ö R STA PR IS I IN T E R N A T IO N E L L A U T S T Ä L L N IN G E N I PARIS ÅR 1900. 1902 B E ST Ä L L D E EN G R U PP A M E R IK A FIN N A R EN S P E C IE L L K N IV Å T U .S.A .S P R E S ID E N T RO SEW ELT, K N IV E N , EN S T O R JA K T K N IV . M E D B Ä L T E O C H S P E C IE L L A S Ö L JO R V Ä C K T E ST O R U P P M Ä R K S A M H E T B L A N D A M E R IK A S F IN N A R, SÅ SO M K E ISA R K N IV A RN A H A D E G JO R T I FIN L A N D O C H D ETTA M E D F Ö L JD E M Å N G A NYA B E S T Ä L L IN G A R U N DER D E K O M M A N D E 20 Å R E N . Ä V E N A N D R A S T O R H E T E R FIC K E L L E R K Ö P T E KN IV A R F R Å N JÄ R V E N P Ä Ä IT A E L ISK A K R O N P R IN S E N , H O V E T I JA PAN VAR B L A N D K U N D E R N A , 1921 F IC K D E N V ITA G E N E R A L E N D .V .S. C A R L G U S T A F M A N N E R H E IM M O TTA G A K E JS A R K N IV E N SO M H E D E R S T E C K E N FR Å N SÖ D R A Ö S T E R B O T T E N S F R IH E T S K R IG S V E TERA NER. V ID S E K E L S K IF T E T VAR U T V A N D R IN G E N F R Å N FIN L A N D ST O R S Ä R S K IL T FR Å N Ö S T E R B O T T E N , D E F L E S T A FLYT T A D E T IL L A M E R IK A I H O P P O M B Ä T T R E L IV O C H U T K O M ST D Ä R , M Å N G A AV IISA K K IS S L Ä K T IN G A R R E ST E SÅ Ä V E N S O N E N JU H O N IK O L A I O C H D E SÄ G S ATT IIS A K K I

H A D E L IK A D A N A T A N K A R S JÄ L V -M E N F IN S K K N IV T IL L V E R K N IN G H A D E T U R D E N G Å N G E N , T A N K A R N A B L E V A L D R IG FÖ R V E R K L IG A D E . M E D JU H O S M O R A L IS K A O C H E K O N O M IS K A S T Ö D SA H A N U P P SIN A N S T Ä L L N IN G 1904 O C H STA RTA D E PÅ N Y T T SO M FRI K N IV T IL L V E R K A R E O C H K U N D E I B Ö R JA N Ä V E N H A E T T PAR A N S T Ä L L D A , RE D A N IN N A N H A N S L U T A D E H O S H A N N U K S E L A , F IC K H A N E T T PA R S T O R A B E S T Ä L L N IN G A R F Ö R E G E N R Ä K N IN G G Ä L L A N D E 2-3 0 0 K N IV A R O C H A N N O N S E R IN G F Ö R N Y ST A R T G A V Y T T E R L IG A R E R E JÄ L T T IL L S K O T T T IL L Å R D E R S T O C K E N , SÅ H A N B E H Ö V D E IN T E STARTA H E L T FR Å N IN G E N T IN G . G L Ä D JA N D E N O G FÖ R S A M L A R E I DAG G Ä L L D E M Å N G A AV B E S T Ä L L N IN G A R M E R EX SL U SIV A KNIVAR M E D G R A V Y R E L L E R IN T A R S IA I SK A F T E N . P E R IO D E N M E L L A N 1 9 0 4 -1 9 1 9 K A N M Ö JL IG E N B E T E C K N A S S O M E T T SL A G S Ö V E R G Å N G M E L L A N R E N T H A N T V E R K O C H M E R M A S K I N E L L (IN D U S T R IE L L ) T IL L V E R K N IN G I S M Å T T N Ä R D E T G Ä L L E R K N IV T IL L V E R K N IN G I Ö S T E R B O T T E N . I B Ö R JA N PÅ 1900 T A L E T T O G S D E T F R A M E N K L A P R E S S V E R K T Y G O C H M A S K IN E R V IL K A G IC K A TT A N V Ä N D A I B E S L A G S O H O L K T IL L V E R K N IN G E N , M E D R E SU L T A T E T A TT S N A B B A R E O C H B IL L IG A R E T IL L V E R K A D E S S A , M E N F O R T V A R A N D E G JO R D E S T .E .X . H O L K A R N A AV T V Å S E P A R A T A D E L A R , D E L S SJÄ L V A H Y L S A N Q E L S A V S L U T N IN G E N P R E C IS SÅ S O M M Å N G A AV O S S G Ö R I DA G. D E Ä R T V Å S A K E R SO M M A N K A N K Ä N N A IG E N S O M L IG A K N IV M O D E L L E R F R Å N O V A N -N Ä M D A P E R IO D , K U L A N I D R O P P S K O N VAR F O R M A D SO M EN D R O P P E , IN T E H E L T R U N D S O M F Ö R E 1904 O C H E F T E R 1920, B L O D S K Å R A N I B L A D E T K O M T IL L 1905 O C H P.G.A. B R IS T E N PÅ L Ä M P L IG A S L IP V E R K T Y G M E J S L A D E S D E N F Ö R H A N D P Å B L A D R Y G G E N , P A L O T T M E S S IN G S -S K E N A ? ? ? (F Ö R N Å G R A Å R S E D A N K O M L IK A R T A T K O N S T R U K T IO N S O M E N H E T N Y H E T F R Å N G R A N N L A N D E T N O R G E ) = ” H IS T O R IE N U P P R E PA R S IG ” 1919 F Y L L D E IIS A K K I 6 0 Å R O C H E F T E R 4 0 Å R SO M A K T IV A R B E T A R E T Y C K T E H A N A TT D E T F Å R V A R A N O G F Ö R H A N S D E L , D E VA R IN T E SÅ M Y C K E T AV Å L D E R N U T A N HAN T Y C K T E A T T A L L T IN G HADE B L IV IT SÅ M A S K IN E L L T K O M M E R S IE L T O C H ATT P E N G A R N A S T Y R D E A LLT. SJÄ LV A S L ö JD E N F IC K M IN D R E O C H M IN D R E B E T Y D E L S E O C H D Ä R M E D VAR N O G EN H E L D E L AV D E R O L IG A B O R T A F Ö R H A N S D E L . 1919 S Å L D E H A N F IR M A N IN K L U S IV E A L L T IN G T IL L SIN A S Ö N E R , A L L T IN G IN N E B A R Ä V E N A T T S Ö N E R N A F IC K A N V Ä N D A H A N S N A M N S O M F IR M A N A M N F Ö R A L L T ID FRAM ÖVER. I Å R (1 9 9 9 ) F IR A R IIS A K K I JÄ R V E N P Ä Ä S K N IV F A B R IK 120 Å R S JU B IL E U M , D E H A R V A R IT M Å N G A T U R E R U N D E R ÅREN, BÅDE U P P Å T -S O M NEDÅT GÅENDE, K O N K U R A N S E N H A R V A R IT M Y C K E T S V Å R O C H H Å R D , M E N J Ä R V E N P Ä Ä H A R Ö V E R L E V T K A N S K E D E L V IS T T A C K V A R E G R U N D A R E N S IIS A K K IS S Y N P Å S A K E N V A D D U Ä N G Ö R , S Å G Ö R D E T V Ä L !!! B I L D E R N A K O M M E R F R Å N : I I S A K K I J Ä R V E N P Ä Ä OY. T I M O H Y Y T IN E N -S U U R I PUUKKO KIRJA, P U U K O T AV JUKKA KEM PPINEN OCH FRÅN EGNA SAMLINGAR. S A M M A N S T Ä L LN IN G AV B ILDM A TE R IAL HA R J O H A N PALM UP P SAL A VARI T B E H J Ä L P L I G MED. E T T S T O R T TACK TILL SAM TLIGA

PENTTI TURUNEN Knivmakaren Nr 4 1999

, K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

TIDNINGAR KNIVM AKAREN

Dåiddaduodji. En b o k om sa m iskt konsthantverk. , KNIVMA KAREN TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARfi

K o m p le tt å rg å n g av K n ivm a ka re n 1991, 4 num m er. Pris: 100 kro n o r

K o m p le tt å rg ån g av K n ivm a ka re n 1992, 4 num m er. Pris: 100 kron or

K o m p le tt årg å n g av K n ivm a ka re n 1993, 4 num m er. Pris: 100 kro n o r

K o m p le tt å rg ån g av K n ivm a ka re n 1994, 4 num m er. Pris: 100 kron or

KN IV M A K A R E N

rmtktlrt

K o m p le tt å rg å n g av K n ivm a ka re n 1995, 4 num m er. Pris: 100 kron or

K o m p le tt å rg ån g av K n ivm a ka re n 1996, 4 num m er. Pris: 100 kron or

K o m p le tt å rg å n g av K n ivm a ka re n 1997, 4 num m er. Pris: 100 kro n o r

K o m p le tt å rg ån g av K n ivm a ka re n 1998, 4 num m er. Pris: 100 kron or

Knivmakaren Nr 4 1999

BÖCKER av Kurt Kihlberg. Pris 350 kr Fattigjägare i Finnmarken. av Nils Karlsson. Pris 170 kr Från kniv till slida med pautat motiv. av Knut Dahl. ”Pauting” med svenk text. Pris 240 kr Giehta Dåidu. Den stora boken om samernas slöjd av Kurt Kihlberg. Pris Ej klart! NYHET! Gör din egen brukskniv för jakt, fiske och fritid. av Jan Martinsson. Pris 200 kr Gör dina egna knivar, av Per Thoresen. Svensk text. Pris 150 kr Hornkniven. av Ulf Avander. Svensk text. Pris 250 kr I Knivmakerens verksted. av Olav H Whåle. Pris 325 kr Knivar, Så tillverkar du skaft och slida. av Bo Bergman. Pris 160 kr Knivar från Eskilstuna (Boken tryckt helt i färg) av Arne Marmér. Pris 500 kr Knivar på mitt sätt. av Bo Bergman. Pris 220 kr Kniven. av Olav H Whåle. Pris 215 kr Kniven - en personlig betraktelse. av Anders L Dahlman. Pris 265 kr Kniver og Knivmakare. D el 1 och 2, reviderad. av Per Thoresen. Pris 270 kr Knivmagerens bog. av Leif Andersen og J0rgen Hangh0i. Pris 325 kr Knivslidor. av Bo Bergman. Pris 250 kr Knivsmeden. av Håvard Bergland. Pris 370 kr Lite av hvert om KNIVER. av Per Thoresen. Norsk text. Pris 325 kr Lusten att tälja. av Clas Thor. Pris 252 kr Min Brukskniv. av Roy Andréasson. Häfte. Pris 40 kr Norske kniver. av Knut Moland. og Oystein K0I111. Pris 370 kr V ildm arksliv i Laponia. av Kurt Kihlberg. Pris 295 kr Tidnings och bokbestallningar kan göras med det bifogade inbetalningskortet eller pä tel 0240-374 43 (Claes Svensson). OBS! Vid telefonbeställning tillkom mer en postfbrskottsavgift på 50 kronor.

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT IÖR KNIVSLÖJDARE

NYHET! u n iiv r

fritid

Gasolässja med keramik. Testad av kända smeder!

Ny Katalog! NR 2 1999 Sänd oss 8 st brevmärken, så får ni vår katalog med prislista omgående.

JANO fritid Näsmark 3 916 93 BJURHOLM

c /tw

Tel 0932-270 27 Fax 0932-270 62 Biltel 010-224 88 89

A ttu ö /u d

~ f ö t p iq ffZ

e w u x tö te & f

P R ISE R

lam inerade blad ( * Ej lam inerade)

1. R å y ta

fr.250

2. Slipad y t a

fr.250

3. S vart/nickel

fr.300

4. M otorsågskedja................fr. 500 5. H elstålsdam ask*

fr. 500

6. M osaikdam ask*................fr. 800 7. N ickeldam ask

fr.600

8. Egen kniv på fulltångeblad F u lltån g e bla d...................fr. 750:Begär pris på olika fulltångeblad

Blad efter egen ritning utan extra kostnad!

Mina tre huvudmodeller

Johans Kniv & Bladsmide, Enbacken Högstad, 610 20 Kimstad, Tel: 011-57106, Mobil: 0703-167120 E-mail: johan-knives@ mail.bip.net, http://home.bip.net/johan-knives ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------—

Knivmakaren Nr 4 1999

KNIV MAKAREN

'IIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Den h ä r sidan innehåller kom p le tt utdrag u r boken ” Knivar från Eskilstuna”

J. A. Eilitz Etablerad: 1876 Upphörde: 1895 Stämpel: J. Eilitz Eskilstuna

J. A. Eilitz Eskilstuna

Företaget är registrerat på gård nr 214, Smedje gatan 12, år 1876. Ägare var John August Eilitz, född den 21 januari 1854. Församlingsboken i Eskilstuna no terar att Eilitz varit lärling hos J. W. Lennberg 187072 och vistats i Nord Amerika åren 1872-74. Man kan förmoda att han där, 18 år gammal, arbetade och studerade vid företag och kanske lärde sig om ameri kansk knivtillverkning. När han kommit tillbaka till Eskilstuna fortsatte han att praktisera hos knivsmeden Johan Wilhelm Lennberg ytterligare något år. Tio år efter att han kommit tillbaka till Sverige, år 1884, är 16 arb etare an ställa vid företaget och tillverkningsvärdet anges till 18.000 kronor. För år 1890 och 1896 anges samma adress och att företaga ren bor vid fabriken.

Eskilstunakniven N r 3. Nästan alla tillverkare i Eskilstuna gjorde någon liknande kniv som denna i ben.

2 blad, p o rte rkrok och korkskruv. Lilla bladet ä r stäm plat ” 78” . Kniven ä r m ycket välgjord och synnerligen elegant.

I en redogörelse från 1890 över Eskilstunas fabriker sägs att under de senaste åren har de gamla och i sanitärt hänseende olämpliga små fabriksbyggnade rna fått lämna plats för tidsenliga verkstadspalats, ”egnade att gifva Eskilstuna utseende af en industri stad af rang” . Bland de uppräknade företagen finns också J. A. Eilitz, som alltså i slutet av 80-talet hade byggt ny stor verkstadsbyggnad på Nybrogatan. Enligt 1891 års förteckning över smides fabrikanter redovisas Eilitz med 53 anställda lärlingar, gesäller och arbetare. Flera av dessa blir senare välkända knivs meder. Produktionen hade detta år ett tillverknings värde av 45.500 kronor. Det är således en ganska stor fabrik, som året därpå ödelädes genom en svår brand. Påfrestningarna i samband med branden gjorde att Eilitz på hösten 1892 drabbades av konkurs.

Enligt annons från 1890 tillverkar man ”finare Penn& Fickknifvar, med såväl handsmidda som hejade blad af Sandvikens 1:ma utsynta stål samt Korkskrufvar. Försäljer Knifskollor till skaft, Horn, Elfenben, Cel luloid, Sköldpadd och Perle mor, allt till lägsta pri ser” . Eilitz tillverkade också jaktdolkar.

Elegant fickkniv i byffelhorn

Ståletsad pennkniv m ed 2 blad

Enligt församlingsboken i Eskilstuna flyttade Eilitz, 41 år gammal, till Nord Amerika under hösten 1895. Enligt annan uppgift försattes Eilitz i personlig kon kurs år 1896. Därefter har inga anteckningar om Eilitz eller företaget påträffats.

Knivmakaren Nr 4 1999

Den här sidan innehåller kom p le tt utdrag u r boken ” Knivar från Eskilstuna”

S. R. Zilander Etablerad: Upphörde:

1883 1891

Stämplar:

S. R. Zilander Eskilstuna

Seth Reinold Zilander föddes i Eskilstuna 1856. Fa dern var låssmeden Seth Zilander i gård 212, som ti digt gav sonen en tekniskt praktisk utbildning. Ynglingen Reinold, som var skriven hos fadern un der hela sin lärlings- och gesälltid, kom inte att välja faderns yrke utan knivsmedens. Färdig mästare blev han 1883. Under perioden 1884-88 hade Zilander 2 lärlingar och 5 arbetare i sin bänst och i slutet av 1880 talet ytterli gare flera lärlingar och gesäller, som alla fick sin ut b ild n in g o ch b o d d e på g å r d e n 198, i h ö r n e t Kriebsensgatan och Nygatan 21. Gården som vid denna tid hade 8 byggnader, både boningshus och verkstäder, kunde hysa m ånga anställda. Bland lärlingarna märks bland andra Claes Andersson, A n ders Carlsson och Frans Pettersson vilka senare blev skickliga egna företagare. Zilander hade varit aktiv knivsmed fem år när han år 1888 anmäler till handelsregistret att han önskar i , o firma idka knivsmedsyrket. Ar 1890 kunde man läsa en annons som omtalar att ”S. R. Zilander, Eskilstuna tillverkar alla sorters finare penn-och fickknivar även som instrumentknivar” . Någon adress i Eskilstuna finns inte angiven men enligt husförhörslängden bodde Zilander vid denna tid i gård 251, Västermarksgatan 16. Zilander är 1890 upptagen i förteckningen över smidesfabrikanter i Eskilstuna och det angavs ett tillverknings värde på 1.500 kr per år. Ett år senare redovisas han för ett tillverkningsvärde på 15.000 kr och han sysselsatte 14 arbetare. Troligen har expansionen skett något väl snabbt för handelsregistret anmälde samma år att Zilander var försatt i konkurs. Verksamheten i Eskilstuna upphörde i samband med detta och Zilander flyttade med sin familj den 3 oktober 1891 till Köpenhamn enligt kyrkoboken i Eskilstuna.

Kniv m ed 7 funktioner, längd 7,4 cm

När man studerar patent från 1880-talet inom områ det fickknivar finner man patent No. 624 beviljat från den 19 juni 1886. Uppfinningen, som är gjord av knivsmeden Setz Reinhold Zilander, ”afser en anord ning vid fickknifvar för korkskrufvens uppfällning samt för densammas skyddande, då den är nedfäld i knifven” . Korkskruvsarrangemanget enligt patentet är mycket intressant och har inspirerat till liknande an ordningar hos flera tillverkare i Eskilstuna, bl. a. har Hedengran & Son, C. O. Ryd och C. V. Österberg gjort fickknivar med snarlika konstruktioner.

Samma knivm odell men m ed längden 9,5 cm.

De två knivar, avbildade ovan,jag funnit till min sam ling är av samma typ, exklusiva fickknivar i pärlemor med 7 funktioner: 2 knivblad, sax, nagelfil, korkskruv, porteröppnare och handskknäppare. Knivarna, som har nysilver backar, är synnerligen välgjorda, den större är i skick som ny och vittnar om tillverkarens anmärkningsvärt goda yrkesskicklighet. E skilstun a M useum har en kniv stäm plad S. R. Zilander (EM 4937).

Knivmakaren Nr 4 1999

Den h ä r sidan innehåller kom p le tt utdrag u r boken ” Knivar från Eskilstuna”

Alfr. Halling Etablerad: Omkring 1870 Upphörde: 1921 Stämplar: 1. A. Halling Eskilstuna Alfred Konrad Halling (1840-1921) föddes i S to c k h o lm o ch kom till E s k ils tu n a 1859. H an var fö rst lärling hos Frans Bovin d. y. ett par år och sedan hos Carl A dolf Norrströms änka. Han blev kniv smed 1866 och bosatte s ig p å a d r e s s 166, Bruksgatan 6. De för s ta å re n v a r han ensamarbetande. 1875 flyttade han till g å r d 2 5 , K r i e b s e n s g a t a n 14, och k u n d e då syssel sätta 8 anställda arbe Silverbeslaget ebenholtsskaft Etsad tare. H allin gs knivar drakmönstrad slida av etsat stål började röna så stor uppskattning atttillverkningsvolymen kunde ökas. Därför kunde han 1884 skaffa sig en större verkstad på gå rd 1 8 8 , D rottn ing gatan 1 2, och anställa ytterligare ett antal arbetare. Produktionsvärdet låg det året på 12.000 kronor.

2. Halling & Son Eskilstuna (EM 4908) På 1890-talet, då företa get hade adress D rott ninggatan 12, gård 188, hade före taget expande rat så att det sysselsatte ett fem tiotal arbetare, vilket betydde en stor in d u s tri i sitt slag. Tillverkningsvärdet var år 1895 uppe i 76.000 kr. Företagets storlek var oförändrad in på 1900talet. A lfred H allin g tillv er k a d e ja k t- , slid-, tälj o c h m e k a n i s k a s. k. konstknivar. De finare k n iv a rn a är av u to m Silverbeslaget ebenholtso r d e n tl ig t h ö g k v a l i skaft. Etsad drakm önstrad te t, k o n s t n ä r l i g t u t slida av etsat stål fö rd a m ed s ilv e r inlägg på skaft av ädeltra. S lid o rn a är av silv er eller stål och v ack e rt etsade. Halling gifte sig 1877, men blev redan 1878 änkling. Han gifte sig en andra gång 1881 med Eva S Lundqvist, född 1858. Alfred K. Halling avled 1921.

Exempel på Hallings enklare

1924 var sonen S. Halling prokurator för firma A. Hal ling. Verkstaden avvecklades samma år genom att den uppgick i Heljestrands bolag.

knivar

Konsttäljkniv. Hylsans längd 12,2 cm

Knivmakaren Nr 4 1999

Den hä r sidan innehåller kom p le tt utdrag u r boken ” Knivar från Eskilstuna”

A. J. Jonsson Etablerad: 1889 Upphörde: 1904

Tvåbladig fickkniv

Stämpel: 1. A. J. Jonsson (+ ett p a r

glasögon)

Eskilstuna

A. J. Jonsson Eskilstuna

Knivsmeden Anders Johan Jonsson (1850-1932) var 1876 anställd hos J. W. Lennberg och grundade 1889 ett företag, som tillverkade finare penn och fickknivar med etsade och förgyllda skaft eller med skaft av pärlemor, sköldpadd eller elfenben. Sex år senare hade verksam heten vuxit så att fabriken sysselsatte 10 arbetare och 2 blad, porterbrytare och korkskruv omsatte 10.000 kronor. Verkstaden låg på Kriebsensgatan 11. År 1902 hade fabriken flyttat till Smedjegatan 35 Enligt en annons år 1990 om A. J. Jonssons knivfabrik och 1909 låg den på Smedjegatan 41. sägs att order emottogs och expedierades till fabrikspris av fabrikör Erik Anton Berg, som sedan 1879 hade egen knivfabrik. Var det så att Jonsson varit ge säll hos Berg och att Berg på detta sätt ville hjälpte sin lärjunge i starten?

J f

) . jo n s s fo it E s f t i l s f u n a

cFa-G-t/i k

|ox- 1/ifC o^bfm incj- a | ctCfa oordc-to

o f ic f tö id e A ,

Q & v v n f v w ijv a v .

uKiottcigeo ocfv eocpc9tcroi tii'£ faG ti/fioptb a f

{FaGtUt ä t Sei-fi ötntovv cBm ij . 2 blad och korkskruv. Präglade stålskollor. Längd 9,0 cm Annons från 18 9 0

I annons 1896 omtalas att företagets alla kniv blad är handsmidda av Fagersta bruks Martinstål och stämp lade med inregistrerat fabriksmärke, ett par glasögon, samt att företagets produkter prisbelönts vid Chicagoutställningen 1893. Handelsregistret rapporterar att företaget försattes i konkurs 1897 och att det upphörde 1904.

A. J. JONSSON, lD 8 K r ie b s e n s g a ta n l9 8 , lohrlkstalrk».

E s k ils t u n a .

Cillvärknmg af finare pick-, penn- och änslrument-Kni/yar. Alln knlfblnit nro liniiilsnildila af Fagersta bruks Martin* Stil och sUiinjilndo mod fabrlksmlirke, clt pnr glasögon. P r l s b e l ö n t & C h l c a g o - U t 3 tä lln ln g e n 1893.

4 blad, nagelfil och handsknäppare. Eskilstuna M useum (EM 10250)

Annons från 1896

Knivmakaren Nr 4 1999

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSI.ÖJDARF.

Lapponia Knives Välkommen till min hemsida! Börje Thelberg

Scrimshaw E n tek n ik att m ed nål eller kniv g rav era m otiv och m önster på horn, m am m u tb etar etc. S crim shaw kom m ed de gam la v alfångstfartygen, där sjöm än tekniken på valtän d er o ch valrossbetar. P å 60-talet b örjade k nivm akare an v än d a tek n ik en till att dekorera kniv sk aft m ed.

F in n s ej i v å r h u v u d k a ta lo g , rin g g ä rn a fö r y tte rlig a re in fo rm a tio n .

r Scrimshaw-set Nyhet!

Bassortim ent för scrimshaw hestående av: 1 st skaftäm ne av renhorn (14 02 02) 1 st pinnchuck (16 05 52) 1 st svart oljefärg (27 37 10) 1 st syntetpensel nr. 2 (25 05 02) 1 st handledning (14 02 00)

14 02 1 0 ...............................................värde 243,50/set

MHWHmbwm

Introduktionspris! 219,00 Beställ katalog på tel 0511/267 67 eller fax 0511/186 20

l ö

h ttp ://www.j etnet.se/lapponiaknives

j d

S D

t &

i j a r

Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara w w w .Slojd-D ctaljer.com order@ Slojd-D etaljer.com

Material och verktyg för knivm akare H A L V A P R IS E T P A PAKKAW O O D BLOCK 118x28x38mm 45kr/st SKALOR 118x8x38mm 30kr/par Block 118x320x28mm vilket ger ca 8 st skaftämnen: 290 kr Skalor 118x320x8mm vilket ger 4 par skalor till fulltångeknivar; 90 kr Vi har ca 15 färgkombinationer i lager. Ring för information.

N o r d c l l K lliv C S

Box 207 • 827 24 Ljusdal • tel. 0651-163 80 • Fax. 0651-163 88

Knivmakaren Nr 4 1999

Ingemar Nordell angånde kniv-SM Jag lämnade in en dolk till öppen klass i ” kniv-SM” som hölls i Östa av Upplands Knivklubb i augusti. N ä r jag får protokollet där kniven bedömts på 11 punkter, 0-10 poäng vardera, ser jag till m in förvåning att man satt 0 poäng på en punkt benämd ” upphängare”.

Jag hade löst upphängaranordningen på ett traditionellt sätt som varit vanligt i minst 200 år på Bowies, dolkar och jaktknivar, nämligen en liten silverknapp på fram sidan av slidan. Man brukade ha ett bälte utanpå rocken där man stack kniv med slida innanför bältet, sedan tryckte man ut knappen genom ett hål i bältet. På så vis var slidan fixerad i bältet. Det finns sedan ett otal varianter på detta som jag inte tänker gå in på. Denna typ av upphängare används för modligen inte ofta idag, men bland samlare internatio nellt är den helt accepterad, ibland önskvärd.

Då öppen klass ju beskrivs som en klass där alla typer av knivar som inte platsar i övriga klasser kan ingå, tycker man ju att bedömningen var märklig. Jag tycker man hade kunnat göra på två sätt: 1. Poängbedömt knoppen (att tillverka och fästa in silverknoppen i läder och silverholk tar längre tid än att göra än läderupphängare för brukskniv) 2. Tagit bort punkten ”upphängare”. Man hade ju 10 punkter att grunda resultatet på i alla fall. Jag menar det hade ju kunnat varit en Tantokniv med också, som oftast saknar upphängare helt. Med det här bedömningsförfarandet så blir en skickligt tillverkad brukskniv svårslagen i öppen klass därför att den får höga poäng på samtliga punkter, medan bowies, tantos och daggers automatiskt tappar nära 10% av poängsumman. Något att fundera på till nästa år. I n g e m a r N o rd ell

KNIVBLAD ca 135 olika modeller & storlekar av knivblad från NORGE, FINLAND & SVERIGE, bl.a. från LAURIN METALLI, HELLE, BRUSLETTO, FROST MORA, JÖNSSON MORA, PÄR BJÖRKMAN, STEFAN BROSTRÖM, MATTIAS BAUDIN, HEIMO ROSELLI, RB-KNIVBLAD, Färdiga knivar från HELLE och BRUSLETTO ”Geilo”, MARTTIINI, FROST och H. ROSELLI. Samt Leatherman fickknivar med upp till 16 olika verktyg i skaftet, GERBER Multi-Plier Tool, SOG Multiplier, POWER PLIER compound leverage ”Fickknivarnas Rolls Royce”, EKA Folding Knife. Flera olika knivbyggsatser, Sliprullar, Holkar, Fingerskyddsbrickor, Nitar, Topplatta, Mellanläggsbricka, Lädersporrar, Beck o Lintråd, Vax o Narvsvärta, Bivax, Läder för knivslidor, Barkgarvat Rårandsläder, Ortopediskt läder, Valkläder, Remmar av Renskinn, Nöt och Råläder, Renhorn, Masur, Sadelmakarnålar, Lädernålar, Kroknålar, Flera modeller av Sylar, Långborrar, Raspar, Hålsåg, Sax som klipper allt, Yxor från GRÄNSFORS BRUK, Kåsor, Ficklampor, Kikare.

a.k.s. jakt & fritid ab

Du hittar allt detta och mycket mera i vår katalog som du får helt gratis. Vi levererar mot postförskott. Full bytes- och returrätt för icke använd vara inom 14 dagar.

Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ Tel 0693-66 20 50 Fax 0693-66 20 51

Ring, skriv eller faxa och Begär KATALOG

Måndag-Fredag 900-1800 Lördagar stängt

Knivmakaren Nr 4 1999

I f e s K N IV M A K A R E N y

Laszlo Balatoni, Brukskniv, l:a pris

TIDSKRIFT FÖR KNIVSI.ÖjDARE

Laszlo Balatoni, Förfinad Brukskniva, l:a pris

P ris k n iv a r frå n Ö s ta m ä s s a n K n iv-S M 1999 (Sidan 21)

Laszlo Balatoni, Öppen klass, l:a pris

Knivmakaren Nr 4 1999 ----------------------------------------

Jan ”Kniv-Jocke” Olsson, Smyckeknivar, Ej bälte, l:a Pris

Resultat frå n •• Ostamässan -99 K n iv-S M Brukskniv (25 st) 1 Laszlo Balatoni, Ukk 2 Pentti Turunen, Ukk 3 Sören Norberg

Förfinad Brukskniv (32 st) 1 Laszlo Balatoni, Ukk 2 Stefan Heldt 3 Jan ” Knivjocke” Olsson

Öppen klass (11 st) 1 Laszlo Balatoni, Ukk 2 Jan Bergstrand, Ukk 3 Ingemar Nordell

Smycke ej bälte (10 st) 1 Jan ” Knivjocke” Olsson 2 Stefan Heldt 3 Anders Regnander, Söderhamn

Special (10 st) 1 Henry Hilden

Personliga tankar om knivåret 1 999 Jag satt häromdagen och funderade på vad som hänt inom knivtillverkning de senaste åren. Det är helt fan tastiskt vad knivarna har blivit fina, både hantverksmäs sigt och tekniskt. Bladen, inlägg, silver, guld, ja listan kan göras hur lång som helst. Men samtidigt blir det mycket svårare för knivmakare, arrangörer, domare och klubbarna, varför ? Vissa knivklubbar klagar på att de får in för lite knivar på sina tävlingar, varför? ” Kanske det är for många knivtävlingar under ett år n säger nå gon då. Knivmakarna hinner inte eller bryr sig inte om att skicka knivar på alla tävlingar som finns under ett år. Eller vågar inte nybörjarna mellan- skiktet skicka iväg sina knivar på tävlingar. Kanske har vi en för stor elit idag inom knivmakeriet, det är nästan samma namn som dyker upp i resultatlistorna och skulle där vara något nytt namn så får man verkligen säga grattis till honom. Har vi för många knivklasser redan idag? Ib land ringer folk till mig och frågar vilken klass deras knivar skall vara i, för de är inte säkra på den saken alls. Eller skall vi göra ännu fler klasser och kanske byta namn på dom för att göra det ännu svårare för våra knivmakare? Faran är kanske då att där inte kommer in tillräckligt med knivar i klasserna och då blir där inga pristagare alls. Det bästa i det långa loppet hade kan ske varit 2-4 klasser. Jag har suttit i domar juryn några gånger i år och dömt knivar. Men vad får man se, i förfinad bruksknivs klass smyger man in knivar med silver holkar både fram och bak på skaftet, plus holkar på slidan. Är det rätt eller fel? På tal om domare, skall vi behöva utbilda domare som bedömer knivtävlingar och i så fall vilka har en sådan kompetens att göra det. En annan sak som slog mig, det är kanske redan för komplicerat för oss alla som håller på med knivar, tävlingar, mässor och dylikt att man struntar i det. Ungdoms klassen i Ludvika i år där var det ca 20 knivar varav 10st kom från en skol klass, de andra kom från olika delar av landet och detta räknat klass A-B. Hade nu inte skolans knivar kommit in så hade det kanske inte känts så skönt för pristagarna i och med att ungdomsklassen hade litet knivar. Vi äldre får kanske hjälpas åt ännu mer att intressera ungdo marna åt knivmakeriet i framtiden för det är de som skall fortsätta efter oss. Sammanfattnings vis så tror jag att vi får sätt oss ned och fundera, hur vi skall ha det på 2000 talet. Vi får inte göra det svårare än det är idag. Har jag rätt eller fel i detta ämne? En debatt i kniv makaren hade varit intressant.

2 Laszlo Balatoni, Ukk 3 Christer Henriksson

G o d ju l o c h g o t t n y t t å r p å e r a l l a J a n M a r t in s s o n

Knivmakaren Nr 4 1999

Rapport från Östamässan -99 KnivSM D e t bl ev full a k t i v i t e t på de m e d le m m a r som k o m m it t ill Ö s ta den 20 aug fö r an io rd n in g s tä lla m o n t r a r och t ä lt . S a m t a llt a n n a t r u n t o m k r in g m ässan . Jag m å s te ge de in b la n d a d e en s to r e lo g e fö r a llt a r b e te som de h a r la g t ner, in te b a ra nu u ta n f le r a h a r v a r it ig ån g h e la v e c k a n .

M en nu var det fred ag s kväll och det m e sta var på plats, d o m a rn a var igång m ed sin bed ö m n in g , d o ck v äg rad e d o m a rn a d ö m a an n at än de k la s ser som fått S M statu s, dvs de k la ss e r som fått m in st 10 knivar. D et var ju en m iss rä k n in g som kom som lite sm olk i bägaren och hos en del även fick den att rin n a ö v e r(in g a nam n). M en den b e d ö m n in g som d o m a rk o lle g ie t inte d ö m d e m åste ju n åg ra an d ra ta på sig. O ch a n dra, j a det blev A ldor Jansson, B ernt Farneby och u n d e rte c k n a d som fick ta lå n g a natten till hjälp, vi höll på till 1/2 fyra på m o rg o n en ... -A tt det inte är så en k e lt att d ö m a knivar hade vi j u k o m m i t u n d e r f u n d m e d p å v å r a b e d ö m n in g s trä ffa r i k lu b b e n , allt tar sin tid, det g ä lle r att inte slarva eller fö rh a s ta sig, m en det är ju alltid någ ra som b lir n ö jd a och an dra m in dre nöjda. M en man gör så gott m an kan och det är ju vars och ens eget o m d ö m e som gäller, har andra d öm t så k an sk e utg å n g en varit en annan för vi ser ju o lik a på saker och ting, men nog om det: -H ela tä v lin g e n och m ässan i ö v rig t ru llad e på bra, det kom v äld ig t m y c k et folk hela tiden så det var rik tig t roligt. -A ld o r J a n s so n sm id d e k n iv b lad i två d ag ar och hade m ånga intresserad e åskådare kring sitt städ, det var fö rm o d lig e n s v ettig t värre för det var ju inte d irek t k allt utan ässjans glöd heller, vi hade ju som det heter ” i alla fall tu r med v ä d re t” , men hela m ässan g ick ju bra.

- L a rs -G ö ra n F rö jd h a m m a r och u n d e r te c k nad hade en litet bry d eri m ed att io rd n in g stä lla p ris b o rd e t så att det sk u lle se sk ap lig t ut och här får ja g å klubb ens väg n ar tacka alla som sponsrat vår tä v lin g med m y c k et och fina priser. -S å blev det dags för p risu td e ln in g , och här får man väl säga att k lu b b e n g jo rd e bra ifrån sig, fra m fö r allt L aszlo B alato n i som m ed fy ra k n i var tog tre fö rs ta och ett an d ra pris. G rattis L aszlo B alatoni och alla p rista g arn a. H ela r e s u lta tlis ta n k o m m e r på annan plats. -Ja det var det hela och som sagt en stort och varm t tack till alla som g jo rd e m ässan så bra. Jag vill ju egentligen inte k o m m a med k ritik men nog k u n d e det ju vara fler m e d le m m a r som är m ed och h jä lp e r till m ed upp och n e d p lo c k n in g av tält och an n at som har m ed m ässan att göra, men nu b ö rja r ja g låta gnällig. En annan sak som fö rta r det hela lite, det var c a m p in g v ä r d a rn a som tar ut ” ö v e rtid ” av dom som var m ed på m ässan och inte hann b o k a av i tid och när ja g lite fö rs y n t p åp ek a d e d etta för p e r s o n a le n och m e n a d e att alla b e s ö k a r e till m ässan som ätit och fikat b orde gett c a m p in g e n in tä k te r så fick ja g veta att dom m in sa n n a hade haft u tläg g för vår m ässa, så nog sku lle vi ku n n a b etala för den extra tid som vi stått där. Så var det m ed det. N u k o m m e r vi fö rm o d lig e n att ha vår m ä ssa på a n n a t h å ll. R e s u lt a t f rå n d et f ö r s ta S v e n s k a M ä s te rs k a p e n i k n iv m ak eri som hölls vid U p p lands K nivklubbs årliga kn iv m ässa på Ö sta C a m pin g i T ärn sjö. T ä v lin g e n skulle hållas i 12 klasser, d o ck k r ä v des att det blev n in st 10 d elta g a re i k la ssen för att det sku lle delas ut S M te c k e n till v inn aren. L aszlo B alatoni gjorde storslam , 3 fö rstapris och ett an d rap ris på 4 in lä m n a d e knivar, det ni ! ! ! V id t a n g e n t b o r d e t L e n n a r t K ä l l m a n .

Knivmakaren Nr 4 1999

Sten spred kunskapens ljus - i mörkaste Småland En ku len o k to b e rm o rg o n , klockan rin ger. M e n G u d , den s tå r ju på 7 - en lö rd a g s m orgon!? E fte r den in le d an d e m e n ta la ra k s trä c k a n så g å r d e t upp fö r m ig a t t d e t v a r ju i dag som d e t v a r k n iv s lip n in g s k u rs i S ö d r a V ä t t e r byg dens K n iv k lu b b . U p p , på m e d k lä d e r, snabbfika, ra s k t p lo cka ihop g r e je r som vi skulle ha m ed; v in k e ljä rn sa E m il - äsch jag t a r e t t r ik tig t s tå lä m n e .

E fte r en sex m ila färd i S m ålan d s d ju p a sk o g ar a n lä n d e r ja g till ” K n iv - E m il” . U lf W in ro th är hans rätta nam n, fast E m il är bättre. S nick ebo har han och snabb är han, inte m in st i tank e och käft. Till s n ic k e b o a har red an an län t ett antal av k lu b bens m e d lem m ar. En sp än d väntan på vår lä ro m ä stare, o rak le t Sten H å k an sso n , inleds. E fter nån h alv tim m e a n lä n d e r han och ett tio tal k u n sk a p s tö rs ta n d e s m å lä n n in g a r b ö rja r suga åt sig. Sten g er oss b a sk u n sk ap er, v isar och instruerar. O rd so m ” s lip f a s ” , ” r i t s s p i k ” , ” r it s f ä r g ” och ”k la c k ” får en innebörd och läggs till o rd förrådet V år k u n s k a p och b a k g ru n d var n a tu rlig tv is av varie ran d e slag men de flesta av oss d isp o n erad e le d ig t u try m m e på h ård disken. S lu t på to rrsim m et! N u sku lle d et övas och p rö vas! M ed Stens g alan ta v isn in g sre su lta t fastetsat på n ä th in n a n satte den u p p le v else b a s e ra d e in lärn in g en igång. D et h ä n d e r m ycket om m an a n v än d e r sig av m a skin! ” Så d et var d ä rfö r vi skulle h a v in k e ljärn att b ö rja öva p å” ! D et var lätt att b e s tä m m a sig för att den korta slipfasen, som var p lanerad, fick utgå. M en v isst är d et snyg gt m ed ett s k ålslip at blad. E fte r k o m p le tte ra n d e h a n d le d n in g av Sten så kom vi alla fra m till ett re s u lta t d är k n iv bla d ets alla d elar k u nde k ä n n a s igen. F le ra av d e lta g a rn a s lip a d e till de k n iv ä m n e n so m de s jä lv a h a d e s m it t u n d e r s o m m a r e n s sm id e sk u rs med H arald L ifb o m från B oden. En

och annan fick en sen feed back på sm idesarbetet n ä r v ä l ls p r ic k o r k o m fra m u n d e r s lip n in g e n . M en vad gö r det, ” alla lå n g a v an d rin g a r b ö rja r m ed ett fö rs ta steg ” . V å r f ä r d i g h e t u t v e c k l a d e s u n d e r d a g e n o ch m å n g a bra re s u lta t k u nd e visas upp och g o d k ä n nas. F in slip n in g , fin p u tsn in g och p o lerin g. V ik tiga om råd e n som m an har stor ny tta av även om man inte tillv e rk a r sina eg n a blad. ” K ö p e b la d e n ” k rä v e r ofta en an s ik tsly ftn in g av en p e d a n t i s k s m å l ä n n i n g . S te n g av o s s en g u id n in g och h a n d le d n in g som räd d a d e oss upp ur ok u n sk ap en s träsk. S lipp inn ar och m askin ella h jä lp m e d e l, allt fick vi p rö v a på v ilk et re s u lte ran d e i s tän d ig a fö rb ättring ar. Vi k u n de alla k o n statera att Stens kniv slipnings m a s k in e r h å lle r hög klass och u tg ö r ett y p p e r ligt h jä lp m e d e l fö r den som vill slipa sina egna blad. En och annan m ask in bytte ägare utan att den trad itio n ella , sm ålän dsk a, p rutnings p ro c e s sen drog ut på tiden. V äl satsad e p en g ar trots det k v arståe n d e p ro b le met; ” H u r få in m a sk in en i g a ra g e t utan att h u s trun får se d e n ” ? H ur d et g ick fö rtä lje r inte h is to rien m en m e d le m s a n ta le t i k lu b b e n har inte m inskat. A v slu tn in g sv is ett stort tack till S ten och Em il fö r att ni m ö jlig g jo rd e att vi u n d er triv sa m m a fo rm e r k u nde ta y tte rlig a re ett steg i vår u tv e c k ling inom k n iv m a k e rie ts u n d e rb a ra värld. M ed h ä lsn in g från oss i S ö d ra V ä tte rb y g d e n s K n iv klubb. T h o m as L ö fg ren

Knivmakaren Nr 4 1999

Kniweckan Jättendal -99 V e c k a 29 ä r av t r a d it io n H ä ls in g e K n iv - och hantverksvecka i Jättendal, så även i år. Som vanligt hade många knivmakare och hantverkare infunnit sig. E tt 20tal sammanlagt. E tt särskilt om näm nande bör A lf och Gunvor Bechsen ha,dom har, i samtliga 9 år Kniweckan existerat, rest de dryga 100 milen, från sydnorge upp till Ä lvstagårdenA lfhar lovat a tt han och frun ko m m er även nästa år, till I O-årsjubileet - Strongt gjort. Säma-Ove! Var som vanligt också på plats med sitt absolut förstklas siga skaftmaterial. Man blir lätt stående vid hans bord och det är knappt någon som inte går därifrån med en påse masurbjörk eller annat trev ligt träslag i handen. För övrigt så var det en hel del av de ”gamla” vanliga knivmakaransiktena på plats. -Fröjdhammar, Berglund, Thunberg, Ekblom m.fl. Vid Hälsinge Knivförenings bord kunde man se hur en knivslira blir till, det var Sven-Eric Loodh, det ”gamla gråskägget” som höll i nå larna. Han hade alltid ett gäng intresserade som såg på. Antalet inlämnade knivar till tävlingen var ett drygt 30-tal, inte så många kanske, men kvalitén var mycket hög. Juryn måste haft det svårt att hitta segrama. Ettan, tvåan och trean i varje klass fick som priser varsin bit av Säma-Oves utsökta masuiplankor i pris samt ett knivblad i mycket hög kvalité.

Vacker förfinad brukskniv av Peter Swing, Delsbo.

Knivmakaren Nr 4 1999

Publikmässigt var det en jäm n tillströmning alla dagar, enligt A gneta, som håller i det hela, var det under hela veckan minst 8.000 människor som passerad logen och serveringen. Agneta lovar att till nästa år, då det är 10-årsjubileum, kommer det att bli något extra. Som vanligt ett stort tack till Agneta Tjämlund och Sven-Eric Nilsson på Alvstagården, som har stått ut med oss under de gångna 9 åren. Säkert är att detta evenemang kommer att fortsätta långt efter 10-årsjubileet nåsta år. V id p e n n a n S W a s s m y r

Resultat Kniweckan Jättendal -99 Brukskniv

1. Stefan Heldt, Söderhamn 2. Sven-Eric Loodh, Hassela 3. Sven-Eric Loodh, Hassela Förfinad Brukskniv

1. Peter Swing, Delsbo 2. Jan Bergstrand, Ekerö 3. Alf Bechsen, Norge H o rn k n iv a r

1. Jörgen Sundström, Luleå 2. Bertil Lundberg, Piteå 3. Uno Renfors, Skellefteå Publikens Pris Uno Renfors, Skellefteå

Jörgen Sundströms fina hornkniv som tog hem förstapriset.

N y illustrativ bok från knivm akare Jan Martinsson Art. nr 4 5 -606-000

195:-

T JÄ D E R LA D ER AB

816 91 Jädraås*Tel 0297-452 20*Fax 0297-45 310»E-post tjaderlader@swipnei Högsby, tel 0491-200 24

Knivmakaren Nr 4 1999

Gasol-ässjor Vi har tre typer •

1 brännare Stor frontlucka samt två små öppningar fram och bak Eldstad: 7,5 x 18 x 16,5 cm Vikt c:a 20 kg Pris: 3 .9 0 0 :-

• •

2 brännare Stor lucka på långsidan samt två små öppningar på kortsidorna Eldstad: 7,5 x 30 x 15 cm Vikt: c:a 20 kg Pris: 5.9 0 0 :-

• • •

Norska prenumeranter! Kan betala kontant på jakt o fiskedagarna i Elverum, för 1999 så slipper ni det dyra postgiro beloppet. Eller sätt in 125:- kro nor på norskt postgiro nr. 05350167074 och Bet.mottagare: Anders Höök, Korsvegen

| Norsk Knivforening ^

3 brännare Stor lucka på långsidan samt öppningar på kortsidorna Eldstad 7,5 x 30 x 23 cm Vikt: c:a 25 kg Pris: 6 .3 0 0 :-

Ässjorna levereras komplett med slang, ventil och regulator. Tryckknappständning. Snabbt uppe i välltemperatur. Ingen fläkt behövs. Rent och snyggt i smedjan!

Medlemsavgiften -99 till Norsk Knivförening kan betalas in till Svenskt Postgirokonto PG 440 50 77-1 pris 150 Kr

Material för knivtillverkning.

Nordell Knives Box 20 7 • 8 2 7 24 L j u s d a l T fn 0 6 5 1 -1 6 3 8 0 • F a x 0 6 5 1 -1 6 3 8 0

Studentlitteratur

Ett stort TACK! Till Studentlitteratur, som sponsrar oss med datorprogrammen ”OS 8” och ”Claris Works 4.0”

NYHET !! Handsmidda knivblad av smeden Pär Björkman, Umeå Kolstål, helstål, laminerade och damaskerade. 1. J Ä G A R E N , Helstålsblad med svarta sidor längd ca 85 mm, bredd ca 17 mm. PRIS: 165:J Ä G A R E N i laminerat kolstål PRIS: 199:-

2. T Ä L JA R E N , Helstålsblad med svarta sidor längd ca 75 mm, bredd ca 19 mm. PRIS: 165:T Ä L J A R E N i laminerat kolstål PRIS: 199:3. T Ä L JA R E N i damaskerat stål

PRIS: 645:-

4. G RAV Ö R, helstålsblad för gravyrarbeten i renhorn längd ca 40 mm, bredd ca 8 mm PRIS: 125:Kan levereras som färdig gravyrkniv med skaft i masurbjörk med inlägg av renhorn. PRIS: 250:Medföljer utan kostnad några nedskrivna råd & tips kring horngravyr.

FÖRSÄLJNING genom a.k.s. jakt & fritid ab Revsundsvägen 24 840 50 GÄLLÖ Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 26

Knivmakaren Nr 4 1999

KNIVDAGAR I SÖDERHAMN Söderham ns Knivgille inbjuder alla knivm akare till Svenskt Mästerskap helgen 5-7 m aj 2000. Platsen blir på K ulturhuset Kvarnen. Vid Svensk K nivförenings årsm öte i Ludvika beslutades om reglerna för SM -et. U pplysningar om dessa kan erhållas dels via vår kontaktm an eller på Svensk K nivförenings hem sida. Följande klassindelningar gäller: * Bruksknivklass. * Förfinad bruksknivklass. * Ö ppen klass. * Hel hornsklass. * H alvhornsklass. * Sm yckesklass bälte. * Sm yckesklass ej bälte. * Fulltångeklass. * Fällknivsklass. * U ngdom sklass upp till 18 år. * Specialklass. * D am klass. D enna klass är inte godkänd som officiell, varför SM -et i denna del kom m er att vara inofficiellt. A lla dam er är välkom na att även tävla i övriga klasser. D iplom utdelas till alla deltagare. M edalj och hederspris till de främ sta i varje klass. För att respektive klass skall få räknas som SM skall m inst 10 knivm akare deltaga i denna. M ax ett tävlingsbidrag per klass och deltagare. A nm älningsavgiften är 100 kronor per deltagare oavsett antal klasser. D enna skall vara betald sam tidigt m ed inskickat tävlingsbidrag. Söderham ns Knivgilles pg är 118 54 05-6. ^ T ävlingsbidragen skickas senast 20 april 2000 till Stig Å kerblom . Bruksvägen 6, 826 62 N O R R A LA . U pplysningar läm nas på tel: 0270/167 60 (stig) eller 0270/131 33 [Mats). T ävlingsbidragen kan avhäm tas efter klockan 16.00 på söndag. Knivar som inte avhäm tats kom m er att återsändas m ot postens avgifter. B oka redan nu in dessa dagar för vårt arrangem ang! Officiell invigning av utställningen sker fredag 5 maj klockan 18.00 av kom m unalrådet KenthPudas. Förutom knivm akare kom m er ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten. Förevisning av knivsm ide av våra skickliga sm eder sam t scrim shaw och tennbrodyr ingår i vårt program . R äkna även m ed en del överraskningar! °

Arr: Söderham ns Knivgille i sam arbete m ed Svensk Knivförening, Studiefräm jandet sam t Söderham ns Kommun.

Knivmakaren Nr 4 1999

d o m a r e j u r y m ö te sm ö s t a 990821

Resultat Knivtävling Östa -99

T yvärr så fick inte d e n n a s a m m a n s tä lln in g

Sm yckeskniv bälte (6 st)

plats i k n iv m a k a re n nr 3 m en h är är resu ltatet.

1 Jan Bergstrand 2 Jan ”Knivjocke” Olsson 3 Mats Holmberg

Innan själva b ed ö m n in g e n i Ö sta, satte d o m a r ju r y n (5) sig ned och re s o n e ra hu r vi sku lle gå

Fällkniv (1 st)

till väga m ed k la ss e rn a inn an vi b ö rja titta och

1 Sigurd Larsson, som ende deltagare.

b e d ö m a knivarna. Ä ven efte r tä v lin g en så sam lad es d o m a rn a för att s a m m a n s tä lla själva

Helhorn (4 st)

fram till fö lja n d e v ik tig a fö rslag .

1 Hans-Erik Forsen 2 Jörgen Sundström 3 Stefan Groth

1. D et skall finnas ett re g e lv e rk om klass

Halvhorn (4 st)

tä vling en . E fte r en del d is k u s s io n e r kom vi

in d e ln in g en hos varje klubb.

1 Göte Nilsson 2 Stefan Groth 3 Lars Jelvemyr

2. I in b ju d an till SM (i v an lig a k n iv täv lin g ar) tä v lin g a r skall det stå ty d lig t om hur do m a rn a dömer, tex om det saknas knivar i en klass så b ed ö m s inte d e n n a alls. 3. D et får a b s o lu t inte n äm n as hu r m ån ga knivar som är in s k ic k a d e till själva täv lingen innan sista dag av arran g ö ren .

Fulltånge (4 st)

1 Christer Henriksson 2 Anders Regnander 3 Jan Bergstrand, Ukk U ngdom sklass upp till 18 år (6 st)

1 Mats Strömgren 2 Annika Åkerlind 3 Emil Fröjdhammar, Ukk

Hederspris 4. K niv arna skall p ack a s upp av d o m a rn a eller en av dom. 5. D et bör finnas ty d lig are re g le r för v issa k la ss e r tex. F ö rfin a d b ru k s k n iv och öp pen klass. 6. D et skall finnas ett stan d ard p ro to k o ll för varje SM klass.

M agnus Tingnert, Kalle Ö berg, Sim on SkyttDempwolf (Sam t inofficiellt) Svenskt M ästerskap fö r dam er (10 st)

1 Ann katrin Johansson, Ukk 2 Britt-Marie Fröjdhamrnar, Ukk 3 Carina Jakobsson

Hederspris Terese Petters, Elisabet Bjurling, Ukk, Gunilla Ahlström , Monica Andersson, C arina Nilsson, Verna Lind, Ukk och Åsa Broden

7. A rra n g ö re n m åste ge d o m a rn a m er tid att U pplands Knivklubbs nyinstiftade vandringspris

d ö m a tä vlin gen.

äta och att m at finns lätt tillg ä n g lig t hela

en av Lasse Mattson smidd vas i damaskerat stål. Skänkt av Damasteel i Söderfors gick till Hans-Erik Forsen som tog den första inteckningen. Det krävs

tiden.

dock 5 st för att erövra priset.

8. A rran g ö ren skall ge d o m a rn a m er tid för att

Knivmakaren Nr 4 1999

J a n M a r t in s s o n

V id t a n g e n t b o r d e t

T a l e s m a n d o m a r ju r y n

L en n art K ällm a n

K N IV M A K A R E N TIDSKRIFT FÖR KNIVSLÖJDARE

Jan Bergstrand, Smyckekniv, bältes klass, l:a pris

Sigurd Larsson, Fällkniv, l:a pris

Prisknivar från Östamässan 1999 (Sidan 28)

Hans-Erik Forsen, Helhorn klass, l:a pris

Göte Nilsson, Halvhorn klass, l:a pris

Knivmakaren Nr 4 1999

R aH annnnQ Pr n a u a illlU lia e i

R a d a n n o n se rin g ä r g ra tis fö r m e d le m m a r i S ve n sk K n ivfö re n in g och ta s e m o t per brev e lle r vyko rt. A n g e a lltid nam n och tele fo n n u m m e r.

Köpes

Till Salu

Verktyg och material Jag önskar köpa beg. verktyg och m aterial för kniv och slidtillverkning Peter M ases Tel. 040-44 91 30 eller 046-211 46 72 Ä ldre Sam eknivar köpes Telefon 08-715 70 02 S m idesverktyg köpes Städ, Släggor, Tänger, Ässja m.m. Köpes om gående. Yvonne Carlzon Tel. 08-57 14 54 28

Till Salu

Knivm aterial Blad från bl.a Johnny Axling, G ören Enoksson, Petter Ytrebo, Arfinn Skaug, Roar G ranlund m.fl. Dam askblad från bl.a. Conny Persson. Fina skaftäm nen av ett 40-tal olika träslag, även stabilicerat. R årandsläder av högsta kvalitét sam t övriga tillb e h ö r fö r knivm akaren. Stig Åkerblom , Söderham n Tel. 0270-167 60 eller 070-672 77 55

Rio. Jacarand a - 25 år gam m al! Finns i m ånga olika dim ensioner. Kan sågas i önskade ämnen. Torrlek: m ax 15% Färger: G ul/röd, röd o mörk. F örekom m er med och utan ådring. Unik kvalitet, Återförsäljare sökes! SO GREFA Tel. 011-16 30 90

Knivblad av snabbstål Egen tillverkning. Göran Lindh Tel. 0141-710 21

Briar och Sjöskum Mikael Escriche Tel. 08-715 70 02 Knivblad säljes Stefan Broström Tel. 0924-102 79

Handsm idda knivblad, lam inerade och m önsterställda (dam ascus) Jan Åke Lundström Tel. 0531-412 59

Bytes G am la knivar köpes-bytes Jan-E rik Skoog, Tel. 0552-106 40

Till Salu Sällsynt & exklusivt trä säljes Skaftäm nen eller tillsågning efter önskem ål av m ycket fin alm rot. Svartek, Sälgvril, Bokvril, Björkvril, Jakaranda, Körsbär säljes. Fredrik Andersson, Tel. 044-740 31

M asurbjörk A-kvalitet Lars Forsm an Tel. 054-83 01 01 eller 070-644 36 43

Handsm idda knivblad av m otorsågskedja och stålvajer, med invält eggstål Annorlunda och m ycket vackert m önster Johan G ustavsson Tel. 011 -571 06 eller 070-540 10 45

Fin Finsk stam m asur Körsbär, Paddock (röd) i bit eller sågat till ämnen. Sam t e lt litet antal knivblad av kolstål, lite Renhorn och M ässingshylsor. Allan Santanen Tel. 026-14 25 13 eller 010-295 76 32

Skaftäm nen: M asurbjörk, sälg, björkrot, valnöt,spec granm asur, knivblad, tenn, vulkanfiber, buffelhorn m.m. J. O. Karlsson Tel. 0253-101 54

Fjäderhammare Klaferström NR 1 Till Plögstbjudande! C hrister Andersson Tel. 0451-521 05 eller 070-375 21 05

Mam mut Tel. 08-20 46 80

Im porterade knivblad Från hela världen, ring eller skriv fö r ytterligare inform ation. Renhorn för knivtillverkning 150kr/Kg. M ikael Ström berg Tel. 0708-90 48 71 e-m ail: jff@ sw ipnet.se 3 St SUURI PU UKKO KIRJA (Stor knivbok) om finska knivar 600 kr/st O .B.S. Förlagan är slut Pentti Turunen Tel. 0224-960 55

SMIDDE KNIVBLAD J a g s m ir och s ä lje r 3-lags k n iv b la d av m y ck e t hög k v alitet. A lla m o d e lle r leveras sk a r p a som b a r b e r a r b la d . B lad sm ides o ck så e f te r m all m ot e tt tillä g g p å k r 30:P riser:

F jäderham m are En verkligt rejäl fjäderham m are som är vä ldigt bra att sm ida med. Staffan Pantzar Tel. 036-17 62 31

0 -

7 cm, .: K r 1 50

7 - lO c if i : K r 17 0 1 0 - 12 c m : K r 2 0 0 1 2 - 15 c m : K r 2 6 0 :P ris p å lå n g a b la d o c h b la d m e d b re d d ö v er 2 7 c m e fte r ö v e re n s k o m m e ls e .

Mässor och Träffar 1999

G A R A N T I O C H FULL RETURRÄTT!

Knifemakers’ Show, Solingen

B lad e n sä n d e s m o t p fk -

6 och 7 Maj 2000 Deutsches Klingenmuseum Klosterhof 4 D-42653 Solingen-Gräfrath Info: Anders Höök, Tel. 0240-6400 39

e v e n tu e llt re tu r p o rto .

krav. K ö p a re n b eta la r

S u p re , p ra k tis k a o c h e x k lu siv a g åv o ask a r fö r k n iv stä ll o c h k n iv b la d , p ro d u c e ra t i o b e h a n d la t, n o rs k t, k v istfri fu r u . A s k a rn a h a r lo c k so m g lid e r i u tfrä s t spår. K n iv stä llsa sk : 2 3 0 x54 x 4 0 m m P ris k r 4 0 :- p e r ask V i g e r m ä n g d r a b a tt v id b e s t. a v fle ra a sk a r K n iv b la d sa sk : 25 0 x 34 x 8 m m

Tomten träffas 1999

under tiden kl 13:00 - 24:00 OBS! Endast 24 December God Jul och Gott Nytt År!

Knivmakaren Nr 4 1999

P ris k r 3 2 :- p e r ask V i g e r m ä n g d r a b a tt v id b e s t. av fle ra a sk a r

K nivsm ed S T E E N N IE L S E N H a n n e v ik T e r a s s e 11, N -4 6 1 3 K r is tia n s a n d T ele fo n 0 0 9 4 7 -3 8 0 31 0 9 9 M o b il 901 59 276

Traditionellt hantverk

Vi är specialister på utrustning för knivtillverkning och läderarbeten och har ett otroligt utbud av: • Knivtillverkningsutrustning • Knivblad, smidda och helstål • Skaftmaterial • Träskärsverktyg • Träoljor • Metaller, silver, guld och mässing • Lödningsutrustning • Läder för slidor, väskor, bälten m.m. • Bältesspännen • Och mycket, mycket annat spännande Ring, skriv, faxa eller besök Norges mest speciella hobby butik och vi skall hjälpa dig, antingen du är proffs eller amatör. Skomakare och läderhandel

Jorn Jensen Nittendalsgt 33. N-2Ö00 Lilleström. (15 km norr om oslo). Order telefon 00947-63 81 09 39. Fax 00947-63 81 39 10. Vi har öppet: Mån-Fre 1000-1700. Torsdagar 1000-1900. Lördagar 0900-1400.