Knivmakaren 2001 nr 3

NR 3 2001 ARGANG 11

TIDSKRIFT FOR KNIVINTRESSERADE

KNIVMAKAREN NR 3-2001

K n ivklu b b a r i S v e rig e

In n eh åll Ledare Ordföranden har ordet

sid.3

Reportage inrikes Knivkul i G ysing e ................. sid.4

Insändare M edlem m ar tycker till.......... sid.6

Föreningshandlingar Protokoll från årsm ö tet ........ sid.8

Klubbinfo Knivmakare i Väst ............. sid.lO

Information Sten Skoglund .................. sid. 11

Reportage inrikes Knivmässan i Skokloster...... sid. 12

Kåseri M ich a e l Almqvist kåserar

sid. 15

Knivbilder Knivar från årets tävlingar ...sid. 16

Medlemstankar Bland linolja o ch terpentin ...sid. 18

Knivmakarskolan Del 3 i knivmakarskolan

sid.20

Historik

A rje p lo g s k n iv s m id e s fö re n in g

K n iv m a k a re i v ä st

S u n d s v a lls K n iv g ille

Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

Stig Dahlberg Fagelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Håkan Näslund Vikingavägen 36 857 41 Sundsvall Tel: 060 - 15 18 57

B e rg s la g e n s k n iv g ille

N o rd m a rk e n s k n iv fö re n in g

S ö d e r h a m n s kn iv g ille

Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21

Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60

D a la rn a s k n iv fö re n in g

N o r r lä n d s k k n iv fö re n in g

S ö d ra V ä tte rb y g d e n s k n iv k lu b b

Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222

Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

F ö re n in g e n J ö s s e k n iv e n

O rsa k n iv fö re n in g

T e lg e kn ifg ille

Björn Guttormsen Bryntes väg 3 671 33 Arvika Tel: 0570 - 150 68

Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03

Maria Sällström Fornbacken 5 152 56 Södertälje Tel: 08 - 550 610 05

F ö re n in g e n S m å la n d s k n iv m a k a re

S c a n d in a v ia n k n ife m a k e rs g uild

U p p la n d s k n iv k lu b b

Anders Karlsson Hagagatan 16 571 38 Nässjö Tel: 0380 - 746 18

Anders Johansson Lörhagsgatan 39 724 71 Västerås Tel: 021-35 87 78

Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

G ru n d s u n d a K n iv g ille

S ilja n s b y g d e n s

V ä r m la n d s k n iv k lu b b

Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Lars-Göran Fröjdhammar Bygatan 13 795 35 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01

G rä n s b y g d e n s k n iv fö re n in g

S k å n s k a k n iv k lu b b e n

V ä s te rd a la k n iv g ille

Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65

Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34

H ä ls in g e k n iv fö re n in g

S to c k h o lm s k n iv fö re n in g

Ö s te rg ö tla n d s k n iv fö re n in g

Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: o70 - 366 33 95

Joakim Hanning Luftvärnsgatan 50 Linköping Tel: 013 - 13 55 31

Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

k n iv k lu b b

Forntid o ch m e d e ltid ......... sid.23

Reportage inrikes Knivveckan i Lu d v ik a ......... sid.24

Reportage utrikes It never rains in Southern C ..sid.26

Smedporträttet Per Alnaeus ..................... sid.28

Radannonser Köpes och säljes ................ sid.30

Tips & tricks Präglingspunsar .................sid.31

FRAMSIDA:

Kniv tillverkad av

M ich ae l Almqwist

BAKSIDA:

Afrikansk kniv

ANNONSKOSTNADER: 3:- per spaltmillimeter (spaltens b redd 6,3 cm), du kan även köpa 2- eller 3-spaltare.

Halvsida: I 100:Helsida: 2 200:Vid färgsida tillkommer 50% Föreningar har 50% rabatt Annonsmaterial skall vara redaktio­ nen tillhanda senast 6 veckor före tidningens utgivningsdatum.

Finns ej färdigt annonsmaterial kan redaktionen tillverka detta, d å tillkommer en kostnad p å 300:-/timme.

UTGIVNINGSDATUM 2001 Nr. 3-25 septem ber Nr. 4 - 2 0 d ece m b e r

2

Som medlem i Norge kan man betala in sin medlems­ avgift till bankgiro, konto nummer 501 005 . 14653 (Den Norske bank).

På detta vis slipper både föreningen och medlemmar i Norge extra omkostnader.

Bor du i Finland kan du betala in medlemsavgiften på konto nummer 557 000 - 24262 (Andelsbanken, Osuuspankki).

Kom ihåg att skriva ditt namn och adress på inbe­ talningskortet, annars är risken stor att det inte kommer någon tidning.

Medlemsavgiften är detta år 125:- Skr, men nästa år får du som medlem betala 200:Skr.

Vad händer 29 oktober - 4 november Rallarfesten i Kiruna Information: Thomas Olofsson, tel. 0980 - SOI 41 Se även www.rallarfesten.org 29 oktober - 3 november European forge symposium, Frankrike Information: Elementa, tel. +33 (0)2 35 13 13 35 11- 12 maj 2002 Knivdagar i Söderhamn Information: Stig Åkerblom, tel. 0270 - 16 7 60 20 maj 2002 Kniven i blickpunkten, Norrköping Information: Peter Ahnell, tel. 011 - 18 86 68 8 14 juli 2002 Knivveckan i Ludvika Information: Anders Höök, tel. 0240 - 64 00 30 27 - 28 juli 2002 Knivkul i Gysinge Information: Marie Fröjdhammar, tel. 0224 - 060 17 - 18 augusti 2002 Flälsinge knivförening håller Kniv-SM 2002.

Information: Reimond Dempwolf, tel. 070 - 366 3 >’95 Se även hem.passagen.se/deinpwolf/helsing

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001 Medlemmar

N är detta skrives så har dagarna blivit mycket kortare och hösten är i antågande. M ed detta följer att de flesta knivarrangem angen nu har genomförts.

U nder som m aren har vår förening varit representerad i Norrköping, Skokloster, Ludvika, Gysinge, Elverum och Delsbo. Intresset har varit mycket stort för vår verksam het och m ånga m edlem m ar har tillförts föreningen.

Tävlingsintresset är fortfarande m ycket stort, med då Ludvikautställningen som den största. Den är ju även den m est etablerade.

Stockholms Knivförening har hittat ett verkligt fint ställe för sin knivutställning.

Vi blev inbjudna till Skoklosters slott, som med sin fina miljö fick oss att trivas. Jag hoppas fa återkom m a till samm a plats komm ande år! Å rsm ötet avhölls detta år i Falun, på en dag som styrelsen ansåg passa de flesta eftersom Knivveckan i Ludvika började dagen därefter. Tyvärr hade endast ett 25-tal m edlem m ar infunnit sig till förhandlingarna. Dessa leddes på ett m ycket förtjänstfullt sätt av Mats Dahlström , Falun. Även denna gång hade revisorerna anm ärkningar på det sätt som den gamla styrelsen skött sin förvaltning av föreningen. Detta slutade med att årsmötet ännu en gång icke beviljade ansvarsfrihet för tiden 2000-01-01 - 10-15.

M ot interim sstyrelsens bokslut och kassarapport fanns ingen anmärkning, varför den erhöll full ansvars-frihet för perioden 2000-10-16 - 12-31.

M ed anledning av revisorernas rapport hade den nya styrelsen kallat till ett sam m anträde m ed Anders Höök och H åkan Rosén. Detta slutade med att styrelsen skulle fram lägga förslag till årsm ötet om att Knivveckan i Ludvika betalar 25.000 kronor till Svensk Knivförening. I gengäld erhåller Knivveckan den slöjdhall och glasm ontrar som äges av föreningen. Å rsm ötet beslutade enligt styrelsens förslag och ett förlikningsavtal har nu upprättats.

M otionen om att våra nordiska vänner inte skulle få vara fullvärdiga m edlem m ar avslogs på årsmötet.

Jag hoppas nu att alla rykten om detta slutar att florera. Däremot komm er m edlem savgiften att höjas till 200 kronor nästkom m ande år.

Fullständigt protokoll från årsm ötesförhandlingam a återfinns på annan plats i denna tidning.

Knivskolan fortsätter m ed sin tredje del i detta nummer. M ånga m edlem m ar har ringt och om talat sin uppskattning om just detta inslag i Knivmakaren.

Ett stort tack riktas till Anders och Lazlo. Vi far se hur m ycket pengar som inbringas till föreningen när kniven blivit såld.

Första helgen i augusti träffades styrelsen och suppleanter till ett tvådagars sam m anträde. Årsm ötet hade förelagt styrelsen en hel del uppdrag, vilka nu diskuterades ingående. Bl.a. tillsattes en arbetsgrupp som skall se över reglerna för våra knivutställningar, dessutom kom pletterades stadge-kom mittéen.

Till sist vill jag uppm ana Er m edlem m ar att läm na uppslag till referat eller liknande till redaktionen. Vår m edlem stidning blir inte bättre än det du själv gör den till!!

Ha 'det!

KN IV MA K AR EN T ID S K R IF T F Ö R K N IV S L Ö J D A R E

KNIVMAKAREN KLOCKARVÄGEN 9, 820 62 BJURÅKER TEL: 070 - 366 33 95 PRENUMERATIONSF^ÄGOR TEL: 023 -71 12 15 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: Aldor Jansson, Falun SEKRETERARE: Reimond D empwolf Bjuråker LEDAMOT: Anders Holmertz, Järfälla SUPPLEANTER: Bengt-OlofTallmth, Husum Johan Stenevad, Kangos Henry Hildén, Hallstahammar R o lf Friberg, Uppsala REVISORER: Gert Rem ho It, Hässelby Folke Norling, Enköping REVISORSUPPLEANT: Göran Blänning VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Stig Gärtner, Malung Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Pentti Turunen, Huddunge By ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com REDAKTION: Reim ond D empwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 070 - 366 33 95 E-post: b ii vmakaren@svenskkn iv.nu Anders Fällås Tel: 018 - 31 42 08 E-post: fallas@ algonet.se R o lf Friberg Tel: 018 - 36 01 36 E-post: rolffriberg@prisma-marketing. se M ichael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@hotmail. com PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2001 125:-.

Avgiften sättes in på postgiro 162 14 46 - 2.

TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg.

Stickan.

5 2001

ISSN 1102-5085

3

REPORTAGE INRIKES Knivmakare: Christoffer Johansson Bladtillverkare: K J Ericsson Bäst i ungdomsklass

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

‘

Knivmakare: Jörgen Sundström Bladtillverkare: Mattias Styrefors Bäst i klassen hornkniv

Knivmakare: Bengt-Olof Tallroth Bladtillverkare: Pär Björkman Bäst i klassen brukskniv

Knivmakare: Jan Bergstrand Bladtillverkare: Pär Björkman Publikens pris och 2:a premie i klassen brukskniv

4

Knivmakare: Bertil Lundberg Bladtillverkare: Ivan Lindeborg Bäst i öppen klass

Knivmakare: Mikael Åberg, Heby Bladtillverkare: Ivan Lindeborg

Knivmakare: Anette Bertilsson Bladtillverkare: Eje Brodin Bäst i damklass

Tillverkare: Se prislistan Bäst i klassen teamwork

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Knivkul 2001 Upplands knivklubb arrangerade sin årliga knivmässa i Gysinge den 28-29 juli, mässan drog till sig ca. 3000 besökare, vilka hade möjlighet att utöver fina knivar även se smide - smidesutställning - flugbindning av mycket hög klass samt att köpa material till den kommande knivslöjden.

Ett femtontal slöjdare och materialförsäljare ställde ut med sitt utbud, nämnas kan Damasteel Steels Per Billgren, vilken med sin utställning demonstrerade de många olika variationerna av damascerat stål från egen tillverkning och hur dessa kan brukas till annat smide förutom knivblad.

Huvudattraktionen var förstås den öppna knivtävlingen och inte mindre än 66 fina knivar presenterades i de sju tävlingsklasserna. Kvalitén på knivarna var hög och juryn, bestående av Stig Åkerblom, Henry Hildén och Anders Fällås, hade ijorton timmars svettigt arbete innan de olika premiema var fördelade. Premieringen ja, den var en nyhet i årets tävling och eftersom många säkert funderar vad det innebär, så ska vi försöka förklara det: I alla tidigare tävlingar i Sverige har det delats ut ett förstaandra- och tredjepris (i vissa fall även hedersomnämnanden), d.v.s att högst tre slöjdare fatt pris oavsett de andra knivarnas kvalitét, men i den nya premiebedömningen kan flera slöjdare fa samma premie (läs pris) om knivarna hamnar inom ett visst poängintervall och detta medför att samtliga knivar far en kvalitétsbedömning som är rättvisare för alla deltagare än i det tidigare systemet.

En annan nyhet för året var klassen Teamwork. Tyvärr fick vi bara in fyra bidrag, men det är väl så att allt nytt behöver en viss tid för att bli accepterat. För er som inte känner till det, så skall man vara minst tre personer som deltagit i arbetet med kniven. Klassen kom i första hand till för att smeden/bladtillverkaren och scrimmaren/gravören etc. skall fa något synligt beröm för sina insatser.

Det ser ganska mörkt ut för den enkla bruksknivsklassen, för i årets tävlingar har det varit ganska klent med deltagande i den klassen, Söderhamn hade dock 17 stycken och det är kanske normalt, men sedan dess: Stockholmarna i Skokloster hade bara sju, Norrköpingarnas Kniven i blick­ punkten fick inte in en enda och i vårat Knivkul kunde vi bara räkna till sex knivar i klassen. Frågan är vart vi är på väg med den klassen, skulle vi eventuellt behöva nya regler för den klassens överlevnad?

För övrigt verkar det som att både utställare och besökare var mycket nöjda med mässan och vi i Upplands knivklubb lovar att göra ännu bättre ifrån oss nästa år, så på återseende!

Pentti Turunen och M arie Fröjdhammar PS. Best in show blev Jörgen Sundtröm med sin kniv som även blev bäst i klassen, homknivar

BRUKSKNIV (130 poäng max) 1:A PREMIE: Bengt-OlofTallroth, Husum, 109p* 2:A PREMIE: Jan Bergstrand, Ekerö, 104p 2:A PREMIE: Tony Rick, Östervåla, 102p 3:E PREMIE: ReimondDempwolf Bjuråker, 98p FÖRFINAD BRUKSKNIV (160 poäng max) 1:A PREMIE: Bo Pettersson, Obbola, 145p* 2:A PREMIE: Åke Eriksson, Husum, 136p 3:E PREMIE: U lf Jansson, Täby, 127p 3:E PREMIE: Anders Regnander, Norrala, 126p 3:E PREMIE: Tony Rick, Östervåla, 127p 3:E PREMIE: Reimond Dempwolf, Bjuråker, 126p 3:E PREMIE: Johan Stenevad, Kangos, 129p ÖPPEN KLASS (170 poäng max) 1:A PREMIE: Bertil Lundberg, Piteå, 166p* 2:A PREMIE: Laszlo Balatoni, Uppsala, 152 2:A PREMIE: Arto Liukko, Hämeenlinna, 145p 3:E PREMIE: Eimer Boman, Grillby, 121p 3:E PREMIE: Gino Quesada, Ekerö, 12-7p 3:E PREMIE: Jan Bergstrand, Ekerö, 123p HORNKNIVAR (150 poäng max) 1:A PREMIE: Jörgen Sundström, Luleå, 129p* 1: A PREMIE: Bertil Lundberg, Piteå, 128p 2:A PREMIE: Jan Jonsson, Vagnshärad, 115p 2: A PREMIE: R olf Backlund, Piteå, 118p 3:E PREMIE: Eskil Andersson, Kåge, l l l p TEAMWORK (100 poäng max) 1:A PREMIE: Jan Bergstrand, Ekerö, 73p* Conny Persson, Los Isak Berg, Stockholm 2:A PREMIE: Lars Vikman, Rättvik, 60p Ivan Lindeborg, Skellefteå Hasse Svensk, Söderhamn L-G Fröjdhammar, Rättvik 2:A PREMIE: L-G Fröjdhammar, Rättvik, 60p Anders Regnander, Norrala Johan Gustafsson,Norrköping 3:E PREMIE: Lars Vikman, Rättvik, 53p Maihkel Eklund, Färila L-G Fröjdhammar,Rättvik DAMKLASS (140 poäng max) 1: A PREMIE: Anette Bertilsson, Runhällen, 99p * 2:A PREMIE: Elisabet Bjurling, Grillby, 93p, 2st 3:E PREMIE: Christine Henriks, Vikarbyn, 76p, 2 3:E PREMIE: Ingrid Kronsell, Rättvik, 74p UNGDOMSKLASS (140 poäng max) 1:A PREMIE: Christoffer Johansson, Hebv, 91p * 2:A PREMIE: Emil Pers, Rättvik, 76p * = Bäst i klassen

5

INSÄNDARE Knivtävlingar borde syfta till att få fram bra knivar och knivmakare. Ger reglerna rätt förutsättningar för detta?

Vad händer m ed m ångfalden? Kan reglerna rent av utgöra hinder för variation? Ä r det bra balans i bedöm ningen mellan konstnärliga aspekter som form och proportioner, funktionella aspekter och det tekniska utförandet ?

Jag har tillverkat knivar i snart 25 år. Det har blivit någon då och då genom åren. D rygt 70 stycken har det blivit till dags dato. I huvudsak har jag gjort knivar tänkta att användas av jägare och andra som vistas i skog och mark.

De flesta har jag givit bort som presenter och ofta har tankar kring mottagarens bruk av kniven styrt val av knivblad som i sin tur styr mycket av hur kniven kom m er att se ut. M in utveckling som knivm akare har alltså inte styrts av tävlingsregler.

Däremot har jag ivrigt studerat andras knivar och lånat lite här och där av det som passat min stil.

Ett ständigt tecknande, allt ifrån bara konturen av en kniv till m era detaljerade studier, tror ja g är det som varit m est utvecklande för m ig samtidigt som jag tränat sinnet för form. N är man tecknar ökar också friheten, man vågar vara djärvare. Bra idéer sparas. Kanske för att senare samm anföras till en färdig kniv.

Funktion och god form har alltid varit mina ledstjärnor och inga tävlingsregler har påverkat utvecklingen.

Jag föredrar rosthärdigt stål till bladet. Kniven bör tåla en fisketur i bräckvatten utan att bladet blir fult. Vanligtvis förser jag m ina knivar m ed en rostfri holk (kallsm idd av ett syrafast rör) i stället för en bit hom som inte sällan spricker efter en tids användning.

Favoritupphängaren består av ett öra liknande den på sameknivar med en rem fäst till slidan m ed en trekantig ögla tillverkad av en 2,5 mm rostfri svetselektrod. En sådan upphängare gör det m öjligt att enkelt ta upp kniven ur slidan med en hand då slidan skjuts nedåt på ett kontrollerat sätt m ed tum m en stödjande på “örat” .

Att m ed två händer dra kniven ur slidan kräver försiktighet om man inte ska skära ett Ii tet sär i slidans kant.

Då slidan görs av läder som påverkas av fukt sä

6

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

tycker jag att funktionen inte ska störas nämnvärt av att slidan krym per något. M ed denna upphängare kan kniven sitta rätt hårt i slidan men går ändå att ta upp med en hand.

För hårt för att ge höga poäng på tävling men kniven sitter säkert även efter några års användning.

Kravet på god form har inneburit att jag undvikit att dela upp skaftet med bitar av olika m aterial då det blir svårare att få form färg och proportioner att harm oniera med varandra. Dessutom så fram träder ett vackert trä bättre om det inte styckas upp i mindre bitar.

För att hel läderslidan ska fa en vacker form så form ar jag den på läst. Slidan får vackrare linjer samtidigt som den blir nättare och proportionerna blir bättre. Kravet på funktion har dock gjort att jag gjort knivar m ed innerslida. Sven-Eric Loodh belyser detta i K nivm akaren 2/2001 och jag instäm m er helt i hans resonemang.

En m indre svaghet m ed varianten med innerslida tycker ja g dock finns. D et händer rätt ofta, för mig i alla fall som inte är van knivar med innerslida, att kniven fastnar med spetsen i övre kanten på innerslidan när kniven ska sättas i slidan.

Som försvar för bruket av läst ser jag möjligheten att lästa om en slida som börjat tappa formen. Har m an lästen till hands kan man också låta slidan torka på lästen efter t ex en regnig jaktdag.

Jag kom m er sannolikt att använda mig av båda varianterna i fortsättningen. Vilken beror på om jag låter form eller funktion styra.

N är ja g på senare tid skickat in bidrag till några knivtävlingar för att se om mina knivar duger i sådana samm anhang så har jag gjort några iakttagelser.

Den första var att jag helt kunde missa att peka ut vinnaren i en klass även om jag garderade med alla som jag tyckte borde vara med i en final. Att bedöm a tekniska kvalitéer på knivar som ligger i en m onter gäi ju inte men jag upplever det ändå märkligt. I lar jag da Iig smak eller har den tekniska kvalitén för stor tyngd i bedöm ningen?

Med andra ord verkar det vara lättare för dom arna att enas kring direkt mätbara kvalitéer.

Den andra är att tävlingsbidragen måste anpassas till reglerna. M ina bruksknivar passade inte in. M etallholken på skaftet diskvalificerar från

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

deltagande i brukskniv. Även upphängaren dvs den lilla bockade svetstråden diskvalificerar från deltagande, dock inte i Ludvika där man hade en friare tolkning av regeln “slida helt i läder” . Jag betraktar inte m ina vanliga knivar som “förfinade” bruksknivar m en måste nu avstå från holken och upphängarögla eller försöka att lägga till lite lulllull för att ha förutsättningar att konkurrera i klassen förfinad brukskniv.

Jag kan nu inte begära att reglerna ska anpassas till hur ja g gör m ina knivar. Jag inser också att det är lättare att dra gränsen vid “skaft helt i trä” och “slida helt i läder” än exempelvis att godkänna en platta eller en holk vid skaftänden. M aterialval och utform ning av dessa påverkar intrycket och när övergår funktion till förfining?

Problem atiken liknar gränsdragningen mellan förfinad brukskniv och smyckeskniv.

Som exempel på den gränsdragningsproblem atiken skulle jag förstå om dom arna i Ludvika år 2000 valde att placera Lazlo Balatonis fantastiskt vackra förfinade bruksniv som num m er två därför att den var för utsmyckad. Gjorde man det, vilket några spekulerade i, blir frågan genast om den tävlade i rätt klass.

Den tredje iakttagelsen är att sådant som är svårt att göra bra måste göras lika tekniskt perfekt som det som är betydligt enklare att utföra. Det gäller kanske inte utsm yckning på hom knivar och smyckesknivar, där är svårighetsgrad är sådant man im ponerar på dom arna med, men i huvudsak är mitt intryck att en svårare variant lättare ger avdrag hos dom arna på grund av m indre kvalitetsskillnad.

Som exempel kan ja g jäm föra den slida som jag oftast tillverkat med den vanligaste varianten, den med övre kanten avfasad på insidan och med instucken läderstropp. M ina slidor har en dubbelvikt kant och upphängare m ed “öra” på slidan. A tt sy en sådan så att söm m en blir helt perfekt är betydligt svårare. En rak söm är lättare att få tät än sömmen runt kanten på örat. Vill jag ha sömmen m itt bak och skär lädret asym m etriskt för att kom pensera för mindre läder vid knivbladets ryggsida jäm fört med eggsidan så m åste jag också ha längre stygn på eggsidan vilket gör det om öjligt att få en söm som är lika den som är på den raka sym m etriska delen.

Den som vill ha höga poäng ska således satsa

INSÄNDARE på en slida som är symmetrisk eller spetsig och m ed söm m en så placerad att lädret kan skäras symmetriskt.

För tillverkare av knivblad finns en liknade problem atik. Diskuterade detta m ed Pär Björkman härförleden. Pär ansåg det enklare att slipa och polera ett mjukare knivstål så att det höll “tävlingsklass” . Skillnaden i svårighetsgrad då det gäller gravyr är naturligtvis än större. D et lönar sig även här att göra det lättare för sig.

M in erfarenhet av knivtävlingar är begränsad men om m ina iakttagelser är riktiga så m åste resultatet bli likriktning när den som tävlar sneglar på vad som belönas och inte. En sådan utveckling kan väl inte vara önskvärd. D et är poänglöst om alla som tävlar i brukskniv gör tekniskt perfekta knivar som alla liknar varandra.

Att tävla är trots allt både roligt och lärorikt. Att reglerna inte passar min stil och m ina idéer om den bästa brukskniven kom m er dock inte att hindra mig från att lämna in fler bidrag. Bruksknivar, förfinade bruksknivar och kanske även andra knivar.

Det roligaste är trots allt att det görs så m ånga fina knivar ute i stugorna. Jag älskar att titta på dom, jäm föra och prata kniv med andra intresserade.

A tt gå på knivutställning är som att gå in i en godisbutik.

Slutligen så skulle jag vara glad om jag fick reaktioner på m ina synpunkter, på hur jag uppfattar knivtävlandet och begreppet brukskniv. Ä r jag ensam eller omfattas fler av m ina tankegångar.

Leder tävlandet mot rätt mål? Ä r också den vackraste och m est välgjorda tävlingskniven i bruksknivsklassen den kniv som hänger m ed i jakten eller på fisketuren år efter år ?

Bo Petersson, Obbola bo.petersson@ telia. com

7

FÖRENINGSH A N D U N G A R

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Motioner som tillkom årsmötet i Falun 010711 8)

9)

10)

11)

Att årsmötet ger föreningens styrelse eller av den utvald arbetsgrupp uppdrag att undersöka och föreslå/besluta utlandsmedlemmamas medlemsavgift för kommande året.

Motivering: I den nuvarande formen med lika medlemsavgift är utlandsmedlemmar en ekonomisk förlust på grund av portokostnader för försändelser Att årsmötet antar en regel att en utlandsmedlem ej kan vara valbar till förtroendeposter i Svensk Knivförening.

Motivering: Avstånden, rese-, telefon- och portokostnader hindrar en utlandsmedlem att fullfölja sina åligganden till fullo.

Motionen innebär att Svensk Knivförenings årsmöte skall ta ställning till att ombilda föreningen till riksorganisation eller behålla den nuvarande formen. Om mötet antar positiv ställning till riksorganisation skall följande frågor beaktas: ==> Att den nuvarande arbetsgruppen för omarbete av föreningens stadgar får nya direktiv och riktlinjer av föreningens styrelse för sitt framtida arbete. ==> I de direktiv skall relationsfrågoma mellan Svensk Knivförening och de lokala knivklubbar och föreningar som önskar sig medlemskap i Svensk knivförening som riksorganisation ingå, det vill säga att i stadgarna eller i separat regelverk reglera sättet för förhandlingar och formen för förhandlingsparterna. ==> Förslag till förhandlingsparter: För Svensk Knivförening, föreningens styrelse och för de lokala klubbar/föreningar en delegation, förslagsvis 5 personer vilka väljs bland medlemmar från de lokala klubbar/föreningar. Valet är de lokala klubbamas/föreningarnas inre angelägenhet, personer som har förtroendeposter i Svensk Knivförening kan inte komma i fråga vid valet. ==> Om så erfordras skall stadgearbetsgruppen utvidgas med ett antal personer, förslagsvis 2 eller 4 personer. ==> Arbetsgruppens förslag skall gå till remiss till samtliga lokala kniv-klubbar/föreningar i Sverige i god tid före det beslutande årsmötet i Svensk Knivförening.

Motionen innebär att årsmötet för Svensk Knivförening beslutar bildandet av en arbetsgrupp för att se över de nuvarande regler för tävlingsverksamhet för SM och öppna knivtävlingar i Sverige.

Arbetsgruppens uppgift skall innebära följande deluppgifter: ==> Klassindelning och regler för samtliga tävlingsklasser. => Framtagning av lämpliga tävlingsprotokoll till dessa. ==> Regler för juryarbeten. => Arrangörsregler vid knivtävling. ==> Domarutbildning.

Efter avslutat grupparbete skall resultatet gå till remiss till samtliga knivklubbar och föreningar i Sverige.

Efter remissomgången och eventuella revideringar skall slutresultatet presenteras i nästkommande årsmöte för Svensk Knivförening för beslut.

Förslag till arbetsgruppens utformning: Alla knivklubbar/föreningar i Sverige (de som så önskar) har rätt att delta i arbetsgruppen med en representant, vilken klubben/fören ingen utser.

Motionen avser att årsmötet ger föreningens styrelse eller av den tillsatt arbetsgrupp uppdrag att undersöka och föreslå former för djupare samarbete mellan de nordiska ländernas riks/rikstäckande knivföreningar.

Detta arbete skall naturligtvis ske i samråd med de övriga nordiska ländernas organisationer.

Motivering: I knivslöjdens område har vi mycket gemensamt och när samarbetsfrågan tas upp på riksnivå har vi större möjligheter till en positiv utveckling i fråga.

Protokoll från årsmötet i Falun 010711

8

1)

Styrelsens ordförande hälsade den tappra skaran välkommen.

Tilläde 9a) Revisorernas berättelse, 9b) Ansvarsfrihetsfrågan samt 15b) SM 2002 till dagordningen som samtliga fått.

2)

Röstlängden fastställdes till 20 närvarande med rösträtt.

3)

Som ordförande för mötet valdes Mats Dahlström och som sekreterare Reimond Dempwolf.

4)

Tage Hörkeby och Hugo Berg valdes som protokolljusterare tillika rösträknare.

5)

Mötet ansågs behörigt utlyst (via Knivmakaren samt genom blad till medlemmar som inte betalat in årets avgift).

6)

Stig Åkerblom föredrog styrelsens verksamhet under tiden 000101 - 001015.

Verksamhetsberättelsen lades till handlingarna.

7)

Reimond föredrog styrelsens verksamhet under tiden 001015 -001231.

Verksamhetsberättelsen lades till handlingarna

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

FÖRENINGSHANDLINGAR

8)

Det fanns ingen bokföring för tiden 000101 - 001015, men ordföranden tyckte att revisionen var så klargörande att mötet kunde utgå från denna. Årsmötet godkände den muntliga fördragningen av ekonomin.

9)

Aldor Jansson föredrog ekonomin för tiden 001016 - 001231. Vid årsslutet fanns 93 481:- i kassan. Fördragningen godkändes.

a) 1)

Samtliga hade fatt en revisionsberättelse för tiden 000101 - 001015, så denna lästes ej upp.

Revisionsberättelsen godkändes efter omröstning.

2)

Revisionsberättelsen för tiden 000116 - 001231 lästes upp av Stig Åkerblom och godkändes.

Mötet ajournerades så alla skulle få fundera. b >

1)

För tiden 000101 - 001015 avstyrkte enhälligt mötet ansvarsfrihet för styrelsen.

2)

För tiden 001016-001231 beviljades enhälligt ansvarsfrihet för styrelsen.

10)

Ordföranden konstaterade att vi ej kan ta beslut om användandet av överskott eller täckning av underskott då ej grepp finns om räkenskaperna. Ett förslag lades fram att styrelsen får göra färdigt uppgörelsen med den tidigare styrelsen, detta innebär att Svensk knivförening skall erhålla 25 000 av Knivveckan i Ludvika företrädda av Anders Höök och Håkan Rosén. Årsmötet beslutade att detta var ok. Pentti Turunen reserverade sig.

11)

Som förslag till revisor hade valberedningen Gert Remholt, Hässelby.

Gert Remholt valdes till revisor för perioden 2001-2002.

12)

Valberedningen hade Göran Blänning, Hässelby, som förslag till revisorsuppleant. Årsmötet valde Göran Blänning som revisorsuppleant för året 2001.

13)

Till valberedning valdes den sittande valberedning för året 2001, dvs. följande personer: Jan Bergstrand (sammankallande) Stig Gärtner Ingemar Nordell Pentti Turunen - suppleant.

14)

Innan beslut om medlemsavgiften för kommande år togs läste Reimond upp sin motion där han tagit upp denna fråga.

Medlemsavgiften för år 2002 beslutades bli 200:-.

15)

Motioner Motion 1, 2 och 8 slogs ihop och behandlades gemensamt.

Mötet beslutade att avslå dessa motioner.

Motion nr 4 behandlades och den avslogs.

Mötet tog ett beslut att det för medlemmar i Norden inte skall kosta något extra nösta år, däremot skall föreningen ta ut en kostnad på 75:- extra utöver medlemsavgiften för medlemmar i övriga Europa samt 125:- extra för medlemmar i övriga länder.

Styrelsen fick i uppdrag att titta över detta till kommande år.

Motion 5 och 6 bifölls, Styrelsen fick i uppdrag att jobba vidare med detta.

Mötet ajournerades för en kortare paus M otion 7 behandlades tillsam m ans m ed motion 9 och 10. Det var m ycket diskussioner vilka m ynnade i ett beslut att utöka stadgegruppen samt tillsätta andra grupper. Detta hänsköts till styrelsen som fick i uppdrag att besluta om detta.

M otion 11 bifölls. Styrelsen fick i uppdrag att arbeta efter m otionärens intentioner, b)

16)

Kniv-SM 2002 Då Hälsinge knivförening var den enda förening som lämnat in ansökan om att få hålla Kniv-SM togs ett beslut att så skall ske. Reim ond D em pw olf meddelade att Kniv-SM 2002 kom m er att hållas 17-18 augusti i Delsbo.

M ötets ordförande, M ats Dahlström , förärades en fin brukskniv varefter han avslutade mötet.

9

KLUBBINFO

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Knivmakare i Väst För ett antal år sedan ringde vår ordförande, Stig Dahlberg, till en bekant och frågade: -“Vill du bli m ed i vår knivklubb?”

-”H ur m ånga m edlem m ar är ni?”

-”Ja, om du kom m er med, så är vi fyra!”

Detta var en försiktig början till en klubb som idag har ca 130 medlemmar.

Knivmakare Gillis D jerf var initiativtagare. H em m a hos Stig bildades klubben i januari 1997. En interim sstyrelse utsågs och de första åtgärderna vidtogs.

En av pionjärerna, Tommy H ansson fick i uppdrag att ta fram förslag till stadgar. Utan att förringa andras insatser kan man säga att de båda parhästarna Stig och Tommy väsentligt har bidragit till klubbens utveckling. Bland annat etablerades goda kontakter m ed norskt knivfolk och sm eder vid deras årliga besök på “Pinsetreffen i Eidsfoss” .

Redan sam m a år som klubben bildades arrangerades en m ässa på f.d. Kvibergs regemente. M ässorna har blivit tradition och i år var det femårjubileum.

Vi har även börjat synas i tävlingssam m anhang, vid knivveckan i Ludvika förra året var inte mindre än sju knivar från våra m edlem m ar på prisplats. M en vi är inte bara en klubb för inbördes beundran. D et bedrivs en omfattande kursverksamhet, där glädjande nog även den yngre generationen deltar. Knivskapandet bör ju inte bli enbart ett “gubbagöra” .

m ängder kol och stål. En skicklig smed kunde komma upp till en årsproduktion av 3000 liar.

M an köpte “Lankaskejäm ” av en im portör i Göteborg.

Av stål förekom endast två fabrikat, vilka en nogrann smed kunde godkänna. Det ena var svenskt, Gravendalstål, och det andra tyskt. Båda slagen var dyra. Gravendal stod år 1839 i ett pris av 18 skilling per skålpund = 90 öre per kilo. En tunna smideskol (160 liter) kostade 1837 kronor 2,50.

Till härdning använde man träkol från närliggande skogsbyggd. Verksamheten var störst under 1700- och 1800-talet och produkterna såldes på m arknader samt till uppköpare och fick sin spridning i hela västra delen av landet. M an har funnit signerade liar av kända Lindom esm eder ända uppe i södra Norge.

Sm idesepoken upphörde i slutet av 1800-talet.

Industrialism en hade fatt sitt genom brott och flera bruk försökte med fula m etoder ta död på hantverket.

Bland annat stal järnbruken de m est kända smedernas stäm pelsignaturer genom att ta patent på dessa, därigenom förbjöds sm ederna att använda sina egna urgam la stämplar.

A tt göra kniv är en fortsättning på traditionen att arbeta m ed både stål och trä, kanske bidrar vårt knivmakeri i viss mån till att bevara hantverkstraditionen och att m ed en något annorlunda inriktning föra bygdens kulturarv vidare.

A lf Sturesson

Klubben har sitt säte i Lindome, som ligger i norra delen av landskapet H alland men num era tillhör Västra Götalands län. Bygden har en gammal hantverkstradition och har blivit känd för sina duktiga m öbelsnickare. Det var ingen industri, utan tillverkningen skedde hantverksm ässigt som en bisyssla på ett flertal sm å gårdar. Redan på 1600-talet klagade snickarskrået i Göteborg över konkurrensen från Lindome. Gamla Lindom em öbler betingar idag höga pris på kvalitetsauktioner.

Parallellt med m öbeltillverkningen bedrevs också ett omfattande smide. Ett antal gårdssm edjor producerade lås och beslag åt snickarna, men fram för allt eggverktyg, “skärknifvar” och liar.

Verksamheten är ganska väl dokum enterad av hem bygdsrörelsen. Bland annat beskrivs härdm etoder där man bakade in liespetsar i blålera. Gam la räkenskapsböcker visar att det förbrukades stora

10

Gamla Lindomeknivar använda till fancrskärning. Smeden hetteförmodligen Bernhard Tolinsson.

En skaftad kniv är anonym, enär smederna hade egenheten att stämpla sin signatur på tången

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

ALLM ÄN INFORMATION

Utländsk framgång för känd svensk knivmakare Jonny Nilsson är nog ett namn som de flesta av oss känner till. Det är mannen som gör så härliga hornknivar och som tar hem förstapriser på tävlingar landet över.

Nu har han även uppmärksammats i USA genom att bli omskriven i tidsskriften Blade. På 5 sidor beskrivs Jonny ”Walker” Nilsson och hans knivar på ett sätt som jag tror kommer att innebära ökad köbildning för att köpa knivar av honom. Som grädde på moset fick han även med en kniv på hela förstasidan.

När jag pratade med Jonny på telefon fick jag tyvärr veta att hans dubbelvinst i homknivsklassen i Ludvika troligen var slutet vad gäller tävlingar för honom. Han är nöjd och anser att det är dags för nya knivmakare i hans genre att kliva fram. Jag hoppas trots detta att vi även i fortsättningen får möjlighet att se knivar från Jonnys händer.

Ni medlemmar kommer i varje fall fa se bilder på någon/ några av hans knivar i framtida nummer.

Montaget till höger visar en detalj från ska.ftetpå en av Jonnys knivar, Jonny Nilsson själv samt förstasidan från Blade.

Logotyptävling Många medlemmar verkar osäkra på vad som är Svensk knivförenings logotyp. De flesta tror att det är den stiliserade smeden som är logotypen, men det är bara en symbol som tillkom i samma veva som logotypen kom till. Hur Svensk knivförenings logotyp ser ut kan du se till vänster.

För att få till en enhetlig logotyp med eventuellt tillhörande symbol för föreningen utlyser vi härmed en tävlan bland er medlemmar.

Vi tar emot bidrag fram till 15:e januari och dessa skickas till: Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Svensk knivförenings logo­ typ samt symbolen av smeden.

För att få en enhetlig logotyp ber vi dig medlem att sända in förslag på ny sadan.

Samtliga bidrag kommer att publiceras i Knivmakaren och det blir därefter ni medlemmar som får rösta fram den logotyp ni vill ha.

Personen som skapat den vinnande logotypen kommer att belönas med ett knivblad skänkt av Pär Björkman samt ett stycke stabiliserad amboina skänkt av Stig Åkerblom.

11

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Succé fö r Knivmässan i Skokloster Efter ett par månaders planering och praktiskt förberedelsearbete var förväntningarna höga på fredagsmorgonen den 29 juni, då mässan skulle invigas.

Närmare 60 knivar deltog i knivtävlingen. Många av landets skickligaste knivmakare fanns på plats och alla de stora materialleverantörema höll på att packa upp sitt sortiment. Den historiska miljön gav mässan en pampig inramning.

Förutsättningarna för en fin mässa fanns alltså. Till och med vädergudarna var på sitt bästa humör. Det var dags att dra igång tillställningen!

Invigningen förrättades kl. 11.00 på slottstrappan. Under trumpetfanfarernas ljudliga piruetter skars det blågula sidenbandet av med en för ändamålet inlånad kniv.

Den som skar bandet efter Rolf Fribergs invigningstal var en tidsenligt klädd slottsguide. Hon hanterade kniven med bravur. Alltihop förevigades av Tv4 Uppland, som senare på kvällen sände ett välkomponerat inslag om mässan i lokalnyhetema.

Fredagen avlöpte mycket bra och publiktillströmningen kunde vi inte klaga på. Några regnstänk förmådde inte att dra ned den goda stämningen.

Lördagsmorgonen inleddes med ett strålande solsken, som målade Skoklosters slott i gyllengula toner. Detta gjorde att man riktigt kände historiens vingslag när man trädde in i slottets pelargång, där knivmakarna bjöd ut sina alster vid trevligt arrangerade bord. Den här dagen hade vi en långväga gäst, nämligen den skicklige Jukka Hankala. En för oss ny materialleverantör kom också på lördagen och dukade upp sina varor. Det var AB Konrad Wahlström, som säljer material och verktyg för guld- och silversmeder.

Det är ingen tvekan om att Konrad har en plats i knivmakarvärlden.

Lördagens höjdpunkt var repskämingstävlingen. Det var oss veterligt första gången som något sådant ordnades i Sverige. Hur tävlingen går till kan man läsa på Stockholms knivförenings hemsida. Jag belastar därför inte denna framställning med en redogörelse för reglerna. Publiken satt som förtrollade i mer än en timme och applåderade de tävlande vilt. Vinnaren, Anders Fällås, högg av sex entums sisalrep med ett enda hugg! Imponerande!

Repskämingstävlingen blev en större framgång än vi kunnat ana. Det kommer säkert efterföljare vid andra mässor ute i landet.

Under hela lördagen vimlade mängder av besökare på mässområdet. Flera knivar bytte ägare och ett och annat skaftämne fick lämna leverantörernas lager. Både materialförsäljare och knivmakare var nöjda med lördagens försäljningssiffror. Publiken fann mycket nöje i att betrakta tävlingsknivarna och specialutställningen med knivar av

12

bl.a. Kay Embretsen, Conny Persson, Roger Bergh, Laszlo Balatoni och Anders Fällås. Svärdsmeden Peter Johnsson, som också deltog i repskämingstävlingen med högerarmen i mitella och blev tvåa med fem rep, ställde ut två fantastiska svärd med rötter i historien. Lottsedlarna för röstningen om publikens pris hade en strykande åtgång. Många besökare som kommit i första hand för att se slottet och dess samlingar sökte och fick information om knivmakeriet som konsthantverk. Även tältet där utbildningsverksamhet bedrevs var välbesökt. När kvällen kom somnade jag mycket trött och lycklig över att allt fungerat så bra.

För att undvika att utställningstälten blåste bort hade vi på lördagen placerat ut så gott som samtliga utställare under tak i slottets pelargång. Därmed gick publiken visserligen miste om de förvånade minerna hos utställarna när tälten som de gjorde under fredagen - lade sig på taket, men vi tänkte på deras och utställamas säkerhet i första hand.

Söndagen kom och mässan skulle avslutas med prisutdelning kl. 14.00. Det var spännande eftersom tävlingsledaren Laszlo Balatoni markerat vilka knivar som gått till final. Publiken var inte så månghövdad som under lördagen men pelargången var välfylld när klockan närmade sig tvåslaget. Det var roligt att flera medlemmar i Grundsunda knivgille hade tagit sig den långa vägen till Skokloster för att övervara prisutdelningen. Så tog de också vartenda pris i klassen förfinad bmkskniv! Vi tyckte själva att vi fått ihop ett vackert prisbord med kristallföremål från Prisma Marketing, plaketter från Damasteel, verktyg från Jano knives, presentkort från Nordell Knives, Slöjd-Detaljer och Konrad Wahlström samt böcker från Stockholms läns hemslöjdsförening och Stefan Örtenblad.

Det roligaste var dock att också pristagarna uppskattade priserna.

Helt plötsligt var vår knivmässa över! Abstinensbesvären kom krypande när vi demonterade all den utrustning som kommit till användning. Alla intrycken från mässan var överväldigande. De gav upphov till frågor såsom “Kan vi göra det eller det bättre nästa år? Bör vi i stället göra på det sättet med det eller det?”. Svaren på dessa frågor far komma när vi utvärderar mässan under styrelse- och föreningsmöten under hösten. Ett svar kan vi dock ge redan nu. Det blir en ny mässa nästa år!

Efter mässan har vi fått flera bevis på att vår knivmässa A, uppskattades, bl.a. i form av e-mail från tävlingsdeltagare och andra. Det är på sin plats att Stockholms knivförening tackar de medlemmar, som genom sina arbetsinsatser bidrog till framgången, och de sponsorer som inte nämnts tidigare, H&M, com.hem, Vuxenskolan, Fredells, LGB Reparations-teknik, Kilgrens och Älvsjö scoutkår. Utan sponsorerna hade mässan inte blivit den framgång som den faktiskt blev.

Lars Kock Jalvemyr

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

N öjd knivmakare. Lars Kock Jalvem yr kom m ed 7 knivar och sålde alla.

Invigning m ed bandklippning och trum peter

H elge Sunna hade en trivsam mässa trots förkylning.

Stor p u b lik var engagerad under hela repskäm ingstävlingen

R o lf Friberg och Berth Öberg intervjuas av TV4

Anders Fällås lyckas p erfekt p å tre rep.

13

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Repskämingstävlingen var ett populärt inslag.

Här har vi lite olika stilstudier på de tävlande.

Till höger ser du Peter Jonsson, som trots mitella lyckades med en andraplacering. Nere till vänster ses Mats Bjurman, som kom på tredje plats och slutligen nere till höger Anders Fällås, som med en lite ovanlig form på knivbladet lyckades med att hugga av sex entumsrep och därmed vinna tävlingen.

Knivmakare: Curt Ivan Wiklund Bladtillverkare: Pär Björkman

ENKEL BRUKSKNIV (Max 110 poäng) 1:APRIS: UlfBrandt, Husum, 94p 2:A PRIS: Curt Ivan Wiklund, Fredrika, 90p 3:E PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö, 87p

FULLTÅNGEKNIV (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Anders Regnander, Norrala, 92p 2:A PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö, 88p 3:E PRIS: Gino Quesada, Ekerö, 87p

FÖRFINAD BRUKSKNIV (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Åke Eriksson, Husum, 107p 2:APRIS: UlfBrandt, Husum, 97p 3:E PRIS: Mats Rödin, Husum, 96p

ÖPPEN KLASS (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Anders Regnander, Norrala, 96p 2:A PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö, 95p 3:E PRIS: Lars Kock Jalvemyr, Stockholm, 87p

HELHORNSKNIV (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Stefan Groth, Valbo, 87p

SPECIALKLASS (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn, 105p 2:A PRIS: Anders Regnander, Norrala, 99p 3:E-PRIS: Mats Bjurman, Stockholm, 81p

HALVHORNSKNIV (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnhärad, 97p 2:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnhärad, 96p 3:E PRIS: Eskil Andersson, Kåge, 90p SMYCKESKNIV BÄLTE (Max 120 poäng) 1:A PRIS: Jukka Hankala, Finland, I09p 2:A PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö, 92p 3:E PRIS: Stig Åkerblom, Norrala, 91p

14

SMYCKESKNIV MINIATYRER (Max 120 p) 1:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn, 105p 2:A PRIS: Stefan Groth, Valbo, 98p 3:E PRIS: Mats Rödin, Husum, 98p

FÄLLKNIV (Max 80 poäng) I :A PRIS: Berth Öberg, Veberöd, 74p 2:A PRIS: Roger Berg, Stockholm, 7()p 3:E PRIS: Magnus Björklund, Stockholm, 60p PUBLIKENS PRIS Jan Bergstrand, Ekerö

KÅSERI

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

K N IV T A N K A R Den stora kärleken.

Hur har Du det med kärleken ? Själv har jag det bara bra, m ed både den ena och dom andra !

Så ofta jag kan vill jag smeka deras lena och välform ade kurvor m ed mina händer och öm t m assera in väldoftande oljor in i deras skimrande hud.

M en så bakom allt det där lena och fina finns det plötsligt något lite löm skt och farligt, ett m isstag och man får dra sig tillbaka, sårad och slicka sina sår.

Och ändå, hur man än försöker så kan man inte sluta att tänka på dem, i dröm m arna liksom i vaket tillstånd.

Vissa är korta och knubbiga, andra långa och slanka.

De kan vara ljusa, de kan vara m örka, utsmyckade eller ganska enkla.

M en precis som varje kvinna är de helt unika och värda att älska och vårda.

M ichael Alm qvist

N u är jag inte riktigt den kvinnokar som en del av er kanske tror efter att ha läst raderna ovan. Det finns bara en kvinna i m itt liv och till henne har jag lovat evig kärlek.

M en m ed m ina knivar är det annorlunda, de komm er och de går.

En del är svårare att skiljas ifrån än andra. Vissa stannar lite längre andra går direkt. En del är ”dyra i drift” andra ganska billiga.

15

KNIVAR FRAN ARETS TAVLINGAR

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Till vänster: Knivmakare: Johan Stenevad, Kangos Blad: Mattias Styrefors Till höger: Knivmakare: Stefan Groth, Valbo Blad: Pär Björkman Knivmakare: Anders Åkered, Söderhamn Blad: Håkan Grims

Beställ

GRATIS

Katalog 2001/2002 for H obby, H a n tv e rk och U ndervisning!

postorderkatalog

Ny 256-sidig katalog i 4-färg från Slöjd-Detaljer med brett sortiment av produkter för kreativa.

Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Tel. 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@ Slojd-Detaljer.com

16

KNIVAR FRÅN ÅRETS TÄVLINGAR

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Knivmakare: Stefan Groth, Valbo lEUadtillverkare: Robert Mattsson

Knivmakare: Stig Åkerblom, Norrala Bladtillverkare: Gunnar Bergström

Till vänster: Knivmakare: Eva Lucchesi, Kilafors Blad: Kent Andersson

j

Stig Åkerblom

Till höger: Knivmakare: Owe Wallin, Hudiksvall Blad: Jonny Axling Knivmakare: Johan Morin, Båtskärsnäs Blad: Stefan Broström

Tära.

knives

Material, maskiner & verktyg för Knivmakare

KkafumU

i.inoljim

KiuvfoAal

SkyddsgltBAgaa.:

.

KiuvnukuUdi

H ar fått in ytterligare parti väldigt fint stabiliserat m aterial.

P riser från 100 till 250 Skr.

Jano knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com

U n U lV

k n iv es 17

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

...hittar vi dem, knivmakarna filandes i snickarbodens varma sken medans mörkret sakta sänker sig utanför.

Vintern är tillverkningstider i väntan på sommaren som erbjuder träffar och mässor för inköp av material till nästa vinter.

En av de större mässorna hålls utomhus i Ludvika Knivveckan - ett eldorado för den knivintresserade där folk kommer från hela Norden.

Bland linolja & terpentin..

TEXT & BILD JA H N SILVERSTAM

En bild, tagen ur häftet, på Lennart Mattsson sittande i sin verkstad. Man riktigt ser hur koncentrationen råder. Även bilden här nedan är från häftet. En bild på en arbets­ bänk där mycket av verktygen Lennart använder har lagts upp.

18

Min pappa har en passion som han delar med många i vårt avlånga land, de tillverkar knivar. Han och ett gäng herrar i övre medelåldern, eller vad man i folkmun kallar gubbar, träffas varje onsdag och fabulerar så gott de kan samt filar på både knivar och skämt.

Intresset för knivmakeriet hos min pappa kom med den extra tid som pensionen gav även om en del knivar har tillverkats tidigare under åren. Svarvning och snide var ett hett ämne ett tag, men fick mer eller mindre ge vika för knivmakriet. Knivarna är mer komplexa genom sitt mångsidiga materialval samt att det inte finns några direkta regler för hur knivar ser ut formmässigt.

Ute i snickarboden, där de flesta timmarna går åt i tillverkningen, ligger massor av små träbitar av exotiska träslag, knotiga rötter från svenska träd och verktyg i en salig blandning.

Till favoriterna hör den svenska masurbjörken vilket egentligen är vanlig björk som är angripen av sjukdom.

Trädet växer nästan runt sig själv och skapar mystiska ådringar. Masurbjörken är så gott som omöjlig att tälja i, så formerna på skaftet får filas och slipas fram.

Sett ur min synvinkel är det jättespännande att se utvecklingen i hantering av materialen, formen och själva utförandet. För varje kniv som tillverkas höjs kvalitén ytterligare samt att experimenterandet ständigt ökar i sann konstnärsanda.. Snart har jag även bestämt hur min egen kniv skall se ut....

Detta är ett utdrag ur ett häfte som Jahn Silverstam förärade sin far, Lennart Mattsson, Borlänge, på hans 70-årsdag.

<mi KNIVSLOJDARE

LÄDERHANTVERKARE Vi har Sveriges bredaste sortiment av

skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk.

Vi är även återförsäljare för Tandy ,s produkter

Kepsar i mjukt skinn Broderade motiv av älg, häst bil- och motorcykelmärken.

I brun och svart.

Finns även utan brodyr.

TJADERLADERAB 816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se

KNIVM AKARSKOLAN DEL 3

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Knivmakarskolan av Anders Fällås

Del 1

Valet av knivmodell Knivbladet Skaftmaterial skiss mallar åtgärda knivblad kapa till skaftämne Del 2 börja bygga skaftet märka borra fila limma ta ner tjockleken ta ut fromen - ”pynta” Del 3 kanta runda forma slipa ytbehandla polera läst till slida upphänge tejpa kniven Del 4 välja läder kontrollrem sa

I num m er 3 av knivm akarskolan ska Laszlo Balatoni färdigställa skaftet på den exklusiva småviltskniven och förbereda nästa del, att tillverka knivslidan.

Som vi skrivit tidigare kom m er kniven att auktioneras bort genom att den ska säljas till högstbjudande. Förutom en mindre del av beloppet som ska täcka kostnader i samband med tillverkningen, kom m er m erparten att tillfalla Svensk Knivförening. Köparen kom m er därför att främja svensk knivslöjd och dessutom få en unik och

20

Minimipriset är 1000 Skr. Du som är intresserad av att lägga ett bud på kniven ska sända ett vykort m ärkt ”sm åviltskniven” till: Knivmakaren C/o Anders Fällås Jan-Eriks tvärväg 2 S-743 30 Storvreta (Sweden) 018-31 42 08 (kvällstid)

välgjord kniv tillverkad av en av Sveriges främsta knivmakare. Passa på och ge ett bra bud så du är säker på att få kniven. Inga upplysningar kom m er att lämnas om andras bud.

Kniven kom m er att ha en avancerad och vacker knivslida. D en kom m er att levereras i ett schatull tillverkad i ekträ med en graverad plåt m onterad i locket.

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

KNIVM AKARSKOLAN DEL 3

Börja forma skaftet I förra num ret avslutade ja g artikeln m ed att knivens form hade ritats ut på skaftpaketet m ed hjälp av den positiva mallen för att sedan slipa bort överflödigt material. Dessutom hade ja g dekorerat skaftet med en ändknopp i nickelsilver.

Första steget blir nu att fasa av det fyrkantiga skaftet Mr/rL/NJSH på sidorna framtill. Börja ungefär från mitten på halva skaftlängden ut m ot bladet SkA F T så fram ändan blir 15 mm (se P A k ^T ritning 1). m

E o /k f UNi\/feLM>

\Z \

Sedan överför jag ”form m allen” till skaftändan (se ritning i del 1 av knivm akarskolan). Det är den form som skaftet har i genom skärning i den bakre delen och ger skaftets rundning. N u slipar jag fram rundningen i bakändan på skaftet.

I nästa m om ent slipar jag även fram rundningen på skaftets främre del (Dessa m om ent ser du på ritning 2 och 3).

N u kan jag kanta skaftet mellan rundningam a i fram och bakändan. Alla de här m om enten gör JX/>A jag på en fast feo /z-T ' planslipm askin med en diam eter av 300 mm. Det går även bra att göra det på en S tfp A bandslipmaskin. m \ N u går ja g över till en borrm askin som är fast m onterad i en hållare och har en 120 m m sliptallrik med kardborrefäste för slippapper (en s.k.

Rotoflex). Det är viktigt att låsm uttem är borttagen så att slipskivan fjädrar. N u är det bara att rundslipa skaftet med ett slippapper som har korn

F-UHDN?hJ(y PÅ

/MÅTSVMQ- P T

60. Efter det slipar jag fram inåtsvängen vid lillfingergreppet.

Den slipningen görs på en sliprulle (typ slipnav eller Janorulle) som monteras på slipm askinen( se ritning nr 4).

N u kan jag finputsa nästan hela skaftet på Rotoflexen, först med 100 koms slippapper för att därefter hoppa över till 180 kom. D en lilla svängen m ot skaftändan klarar inte Rotoflexen, varför jag slipar detta för hand

Handslipning G m ndprincipen för handslipning är att man dubblerar kom storleken mellan slipom gångam a. Jag börjar m ed 120 kom i inåtsvängen för att sedan övergå till 240 kom som jag slipar hela skaftet m ed för hand.

Efter det blir det 400 och sist 1200 kom över hela skaftet.

Slippapper köper jag i ark och klipper i kilform ade/ avsmalnande rem sor som gör att skaftets olika svängar lätt kan slipas under principen, liten svängning - brett papper, kraftig sväng - smalt papper. D et är viktigt att slippappret är sträckt och dras i svepande rörelser, alltså både dras och förflyttas samtidigt. Genom att utföra slipningen på det här viset får jag bättre avverkning och undviker att slipa ”gropar” på ytan.

Avhjälpa problem Ett problem som kan uppstå är att slipa ihop ytor m ellan hårt och m jukt material. B ästa tipset är att slipa så långt som m öjligt med Rotoflexen, upp till så högt kom tal som möjligt.

Finslipningen kan man ta bitvis. I knivskolans småviltskniv har jag lagt en tennplatta mellan det hårda nickelsilvret och den mjukare A m boinan i övriga skaftet. Tennplattan som endast syns som ett 1 mm skikt i skaftet har ja g filat ner som en ränna med en nålfil före finslipningen med de högre komtalen.

Samm a m etod är att föredra om det är blandade skaftm aterial som kom m er att röra sig olika i framti

21

KNIVM AKARSKOLAN DEL 3

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

den. På det här sättet trollar man bort eventuellt komm ande nivåskillnader. Som ett sista mom ent innan poleringen går jag över skaftet m ed stålull (0000) och är sliparbetet riktigt gjort ska alla sliprepor vara borta.

Polera/ytbehandla För att inte drunkna i en uppsjö av polermaterial ska jag försöka förenkla det hela. Först måste man ha en maskin som snurrar, det räcker m ed upp till 3000 varv/minut. Sedan måste man ha en ”bärare” i form av en polertrissa (lumpskiva) och själva poleringen görs med polervax. Eftersom skaftet består av stabiliserat trä och metall slipper jag ytbehandling i form av betsning och inoljning..

Polervax Till all form av grundpolering använder jag ett hårt vitt polervax (typ Dialux). Vid polering på hårdare m etaller använder jag en större polertrissa och till mjukare m etaller en mindre trissa. I och med att m etaller m issfärgar polerskivan har jag en separat ren polertrissa till trä, horn, ben och stabiliserade material.

Ytbehandling Som avslutning gör jag en glanspolering på trä, horn, ben och stabiliserat med pipvax eller C aem uba vax.

Knivblad och m etalldelar putsar jag med Renaissance vax och detta gör jag för hand. Det vaxet löser upp sot efter poleringen och ger m etallen en skyddande yta.

Fortsättning följer i nästa nummer.

Förberedelse N u när jag har den färdiga kniven är det läge att förbereda arbetet med knivslidan. Jag gör i ordning upphängaren som består av en stropp som är fäst på knivslidans baksida och som länkar ihop själva upphänget med en D-ring. Som material använder jag ett tunnare bindsuleläder som även kallas ”upphängarläder” (se bild).

Dessutom måste jag ha en knivläst som mothåll när jag form ar knivslidan runt om bladet. Övre delen av slidan form ar jag runt själva skaftet. Knivlästen slipar jag fram av en bit björkved som ska vara en aning bredare, tjockare och längre än knivbladet (se bild).

D en ska dock vara magrare än knivens skaft är. Jag gör knivlästen spetsig och vass för att fa en smäcker form på knivslidan.

22

Kniv tillverkad av Laszlo med blad tillverkat av Pär Björkman

HISTORIK

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Forntid och medeltid Den forntida kniven Sen äldsta tider har kniven varit m änniskans viktigaste redskap. Den användes av män och kvinnor, ute och inne, till jakt och fiske, olika hantverk, i hushållsarbetet och vid m åltiderna, samt till personligt försvar.

Kniven ansågs så nödvändig att till och m ed trålar fick bära den. Verktyget var oum bärligt såväl i livet som i döden. Fynd har gjorts av fint arbetade knivar och dolkar av flinta och skiffer i gravar från stenåldern.

Kniven var universalredskapet fram for andra under flera tusen år och tillverkades allt efter kunskap och tillgång på material av flinta, sten, brons och järn.

Den äldsta täljkniven tillverkades troligen av ett enkelt flintaspån och fungerade bra. Bronskniven var ganska oanvändbar då den var på tok for mjuk i materialet. Då man småningom lärt sig tekniken att bearbeta järn, kunde dugliga m etallknivar tillverkas.

Specialiseringen gick snabbt, en snickarbod från yngre järnåldern kunde vara utrustad med en - även ur vår synpunkt - ganska god uppsättning av bandoch täljknivar.

gem ensam t med den traditionella kniven. De flesta bevarade m edeltidsknivam a är ganska små med tunna och spetsiga blad och med skaft av enkla trä- ben- eller hom kavlar (kavle, kavel; cylindriskt m aterialstycke). Ofta är bladen starkt nerslipade vilket tyder på att de alltså är väl använda.

I M agnus Erikssons landslag från 1350 nämns olika knivar vid namn, bland annat stekemets, ryting och vedemets. Stekemets var egentligen ett tvåeggat stickvapen, det vill säga en dolk. Ryting var troligen en kraftig huggkniv och en vedem ets var besläktad m ed förskärare och trancherknivar.

Eftersom förskärandet var en viktig ceremoniell procedur hos den m edeltida överklassen, var trancherknivar ofta dyrbart utförda. I förnäm a gravar har m an funnit små knivar med lika rik utformning.

Det rör sig troligen om bordsknivar. Såna skulle m edföras till gästabud. M ot slutet av medeltiden förekom eleganta bordsknivar m ed tunna blad att använda för såna ändamål. ca stekemets, ryting och vedemets, så som de avbildas i en 1400-talsavskrift av Magnus Erikssons landslag.

Från vänster: flintkniv, yngre stenåldern, djurhuvudskniv av skiffer, stenåldern och kniv från yngre järnåldern.

Den medeltida kniven I kulturhistoriskt lexikon för nordisk M edeltid kan man läsa: “ Kniv är i sin enklaste utform ning ett kort, mycket användbart redskap och förekom m er med eller utan slida med små variationer i form och storlek under förhistorisk tid och m edeltid”.

Vi vet dock, att det redan under järnåldern fanns flera olika knivtyper. Vi känner till, att många yrkesgrupper allt sen förhistorisk tid haft specialiserade eggredskap. M ånga av dem går under nam net kniv, även om de bara har nam net

Bardskärare var ett vanligt stadsyrke under m edeltidens senare del och bardskäram a fungerade dessutom ofta som fältskärer. Trots att de var relativt talrika är få rakknivar bevarade och om deras redskap i övrigt vet vi väldigt lite.

Jan Hedenberg Text och bilder är lånade från museihäftet “KNIVAR - historia & hantverk” av Karin Månsson, Ystads museum.

23

REPORTAGE INRIKES

Knivveckan i Ludvika 2001 Knivveckan i Ludvika blev liksom tidigare år m ycket lyckad. Trots att vädret växlade från strålande solsken och varmt till störtregn och kyla så kom besökanden i tusental for att handla material, men även for att bese utställningen. Tyvärr var besöksantalet inte lika stort som det varit de senaste åren, men detta kan berott på utebliven annonsering och att skyltningen till Akvariet inte var lika bra som tidigare år.

A ntalet materialförsäljare visar sig öka från år till år och glädjande nog dyker det upp nya knivm akare med sina alster.

Till tävlingen hade cirka 100 knivm akare lämnat in cirka 200 knivar. Kvaliteten på knivarna blir för varje år bara högre så m an frågar sig när gränsen skall vara nådd.

Torsdag kväll anordnade Anders och Ingegerd knytkalas vid Akvariet, vilket som vanligt blev uppskattat. Där bjöds på sång och musik men ty vänsaknade vi vår norske vän Halvorsens skönsång.

Förra året meddelade våra skånska vänner Hans Hall och Bertil Sjunesson att de, efter att ha varit med från Knivveckans start, m ed ålderns rätt inte skulle återkomma, men se på torsdag dök de upp på området, dock utan ham mare och städ. D etta tycker jag är att talande bevis på vad den samvaro som under åren skapats av knivm akare och arrangör betyder för berörda parter.

Samm anfattningsvis var det en trevlig vecka och man hoppas på en fortsättning nästa år i samma stil med kanske något bättre väder.

Vid pennan Hugo Berg

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

BRUKSKNIV KLASS A 1:A PRIS: Owe Wallin, Hudiksvall 2:A PRIS: Thomas Löfgren 3:E PRIS: Ingemar Olsson, Edane 3:E PRIS: Anders Hedlund, Brastad BRUKSKNIV KLASS B 1:A PRIS: Lennart Johansson 2:A PRIS: Hans Svensson 2:A PRIS: Hugo Berg, Ludvika 3:EPRIS: Curt-Ivan Wiklund 3:E PRIS: Jonny Skogmo 3:E PRIS: Stig Gärtner 3:E PRIS: Ingvar Larsson HEDERSPRIS: Anneli Billsmon, Bollnäs FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS A 1:A PRIS: Roland Strömberg, Mörlunda 2:A PRIS: Owe Wallin, Hudiksvall 2:A PRIS: Hans Svensson 3:E PRIS: Per-Arne Berg, Norge 3:E PRIS: Anders Hedlund, Brastad 3:E PRIS: Anders Regnander, Norrala FÖRFINAD BRUKSKNIV KLASS B 1:A PRIS: Claes Löfgren 2:A PRIS: Olle Gilén 2:A PRIS: Bengt Olsson 3:E PRIS: Hugo Berg, Ludvika 3:E PRIS: Peter Ekman 3:E PRIS: Ove Gustavsson 3:E PRIS: Mats Svensson HEDERSPRIS: Anders Lundström HELHORNSKNIV, KLASS A 1:A PRIS: Bertil Lundberg, Piteå 2:A PRIS: Stefan Groth, Valbo HELHORNSKNIV, KLASS B 1:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnhärad 2:A PRIS: Uno Renfors 3:E PRIS: Pasi Jaakonaho HALVHORNSKNIV, KLASS A 1:A PRIS: Jonny Nilsson (2 knivar) 2:A PRIS: Jörgen Sundström 3:E PRIS: Bertil Lundberg

Bilder från Knivveckan kom m er i num m er 4 detta år.

HALVHORNSKNIV, KLASS B 1:A PRIS: Eskil Andersson 2: A PRIS: Lennart Oskarsson 3:EPRIS: Tommy Marklund 3:E PRIS: Jan Johansson

24

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

FALLKNIV, KLASS A 1:A PRIS: Jan Martinsson, Klippan 2: A PRIS: Anders Hedlund, Brastad 3:E PRIS: Johan Gustavsson, Kimstad 3:E PRIS: Bertil Lundberg FÄLLKNIV, KLASS B 1:A PRIS: Kenneth Bengtsson 2:A PRIS: Ingvar Larsson ÖPPEN KLASS, KLASS A 1:A PRIS: Roland Strömberg, Mörlunda 2:A PRIS: Jan ”Kniv-Jocke” Olsson, Njurunda 3:E PRIS: L eif Reiersen, Norge 3:E PRIS: Thomas Löfgren ÖPPEN KLASS, KLASS B I:A PRIS: Jan Engberg 2:A PRIS: Johan Stenevad, Kangos 3:E PRIS: Gunolf Pålsson

SPECIALKLASS, KLASSA 1:A PRIS: Henry Hildén, Hallstahammar 2:A PRIS: Ingvar Lodin, Sveg 3:E PRIS: Johan Gustavsson, Kimstad SPECIALKLASS, KLASS B 1:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnhärad 2:A PRIS: Anders Johansson 3:E PRIS: Stefan Pettersson HANTVERKSKNIV, KLASS A 1:A PRIS: Stefan Groth, Valbo 2:A PRIS: Yngve Edell HANTVERKSKNIV, KLASS B 1:A PRIS: Erling Sörensen PUBLIKENS PRIS Roland Strömberg, Mörlunda

SMYCKESKNIV BÄLTE, KLASS A 1:A PRIS: L eif Reiersen, Norge 2:A PRIS: Jan ”Kniv-Jocke” Olsson, Njurunda 3:E PRIS: Harald Sellevold, Norge SMYCKESKNIV BÄLTE, KLASS B 1:A PRIS: Åge Olstad, Norge 2:A PRIS: Örjan Södergren

■i

SMYCKESKNIV EJ BÄLTE, KLASS A 1:A PRIS: Jan ”Kniv-Jocke ” Olsson, Njurunda 2:A PRIS: Bertil Lundberg, Piteå 3:E PRIS: L eif Reiersen, Norge 3:E PRIS: Anders Regnander, Norrala SMYCKESKNIV EJ BÄLTE, KLASS B 1:A PRIS: Tommy Marklund 2:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnhärad 3:E PRIS: Jan Engberg FULLTÅNGEKNIV, KLASS A 1:A PRIS: Kjell Roth 2:A PRIS: Stefan Lindqvist FULLTÅNGEKNIV, KLASS B 1:A PRIS: Anders Johansson UNGDOMSKLASS 1:A PRIS: Petter At terstig 2:A PRIS: Johan Morin, Båtskärnäs 3:E PRIS: Andreas Katballe-Kristensen HEDERSPRIS: Övriga

l En kniv av Arto Liukko, Savonlinna, Finland

REPORTAGE UTRIKES

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

It never rams in Southern California Tjena, ska du åka med på mässa?” Frågan från Johan Gustafsson, ”smen”, var lätt att besvara; Javisst, vart? USA - Kalifornien svarade Johan!

Efter en onaturligt lång konstpaus fick jag ur mig ”Får jag fundera några dagar”? Det betydde naturligtvis; Jag skall kolla med hustrun om jag får åka.

Kontrollen gick bra. ”Visst åk du.” Chockad efter utebliven tvekamp ringde jag Johan och lämnade ett positivt besked.

välkommen. Efter uppdukning så startade mässan och spänningen steg. Hur skulle våra alster stå sig i konkurens med det inhemska? Ja när det gäller Johans fällknivar med mosaikblad i regnbågens alla färger så behöver man ju inte ställa frågan. De utrikiska superlativerna haglade över den Östgötska smeden som, med rätta, var stolt som en tupp. Även jag hade flera av Johans mångfärgade mosaikblad i mina knivar varför även jag kunde surfa på framgångens våg, naturligtvis lite i kölvattnet eftersom Johan hade gjort bladen. I USA är det mindre vanligt att någon annan gör bladen, även om det förekommer. Snabbt lärde jag mig på engelska förklara att den totala kvalitén i kniven, helt naturligt, blir bättre med den ”skandinaviska” lösningen.

Lyftet Efter många turer och kontakter med myndigheter i USA så kunde vi starta vår resa den 6 februari.

Arlanda - New York var det skrivet på biljetten. Snöoväder i New York gjorde att vi fick nya biljetter. ”Arlanda - Paris - Cincinnati - Los Angeles” var våra nya resmål enligt Air France.

När vi landat i Paris 45 minuter försenade och därefter, trots språngmarsch, missat US A-planet med 5 minuter kom man osökt att tänka på det gamla militära uttrycket; ”Det gick som vi planla - det gick åt helvete” One night in Paris var ingen höjdare men avlöstes av nästa dags direktflyg till Los Angeles.

Att sälja skor i Afrika Innan vi åkte så fick jag höra ”lägg inte ner så mycket arbete på läderslidoma - det är inte så viktigt där borta”.

Hur det nu är, så är man ju uppfostrad i den Lutheranska andan, varför läderarbetet utfördes enligt de kunskaper som oraklet Roland Strömberg förtjänstfullt har delat med sig av. Hellädersslidoma, färgade med ett spräckligt mönster, väckte stor uppmärksamhet. Många var framme, klämde och frågade om de var av trä. Ett flertal knivmakare öste självförtroendehöj ande omdömen över en.

Som situationen utvecklade sig är det lätt att se likheten med den sedeslärande historien om de två skoförsäljama som skickades ut från två olika skofabrikanter i Sverige.

Detta var på 50-talet och de skickades, ovetande om varandra, till Afrika för att ta reda på om det var någon marknad att satsa på. Efter att rekognoserat under en dag så faxade den ena försäljaren hem till sin chef och meddelade; ”Här är det ingen marknad, inte en jäkel använder skor”!

Den andre försäljaren faxade till sin chef; ”Skicka massor med skor omgående, ALLA saknar skor” !!

Don’t look so down man!

Dagen efter ankomsten gjorde vi studiebesök på atlantångaren Queen Mary samt ett besök på saltvattenakvariet i Long Beach. En rolig och lärorik episod fick jag med mig från detta tillfälle. Vi hade avtalat med en taxichaufför att han skulle hämta oss när vi var färdiga i Long Beach. Efter att ha väntat i mer än en timme efter utsatt tid började man bli rätt förbannad och trött på situationen. Johan var i väg och letade postlåda och jag hade vakten, då föraren på en av de rundtursbussar som regelbundet stannade framför vår mötesplats gick ur och skulle slänga skräp. Den mörkhyade föraren var på väg mot papperskorgen bredvid mig då han plötsligt säger; “Hey, don t look so down man” !

Jag kunde bara garva och insåg att det var läge för att lägga av ”tjänsteminen”. Nog är amerikanerna spontana om dock ibland lite ytliga.

Dagen D Äntligen freDag! Southern California B lades Knife Expo 2001. Expot gick av stapeln i en av Los Angeles utkanter i ett område som kallades Buena Park.

Sequoia Conference Center erbjöd en jättesal med cirka 100 utställare. Det var välordnat och man kände sig

26

”Människan är inte, hon blir i mötet med andra” Ett uttryck som är nog så sant. Jag upplevde att det var mycket utvecklande att få se och möta andra knivmakare.

Andra knivmakarkulturer, tekniker, materialval skapar nya idéer och en utvecklad skaparlust. Företaget Knife & Gun var med på mässan och sålde tillbehör och inte minst stabiliserat trä som fick oss att häpna och plånboken att tömmas.

Ekonomiskt? Ja för min del så gick resan med uppehälle ihop och dessutom med ett litet överskott. Att jag dessutom kunde byta in en kniv hos en redskapshandlare gjorde att resväskan kunde fyllas med spännande material såsom, stingrockaskinn, giraffben, tantoknivblad i damaskerat stål, rekonstruerad sten i spännande mönsterkombinationer, mm.

Hur det gick för Johan? Eftersom det i skrivande stund är deklarationstider så pratar vi om något annat.

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

REPORTAGE UTRIKES

Pricken över i: et USA - naturligtvis tävling. Amateur and professional knifemaking contest så fint hette det. Att vara eller inte vara med, det var frågan. Efter någon dags tjat från knivmakama som var grannar föll jag själv till föga. Med ett flertal av knivarna kvar på bordet så bestämde jag mig för att delta med två knivar i klasserna Fixed Blade och Pattern Welded Damascus Knife. Ett Johan-blad och ett blad av Mattias Styrefors skulle tjusa domarna. Till detta kom skaft av stabiliserad sälgrot från Jano, tenn, spacer och pannben från myskoxe. Den andra var av tenn och Brazilian redwood.

Hur det gick? Ja, som svensk så pratar man ju inte om sådant, men eftersom Jantelagen saknar näring i USA så var det många knivmakare som tog i hand och gratulerade till två l :pris. Enligt den som höll i tävlingen så föll domarna för läderslidoma som blev pricken över ket i kombination med det extraordinära materialet i blad och skaft. Jag tackade ödmjukt Johan för hans medverkan eftersom han gjort det ena bladet och även för att han inte ställt upp i Damascusklassen, vilket garanterat förändrat ”prisbilden”.

Att detta var ett lyft för en knivmakare från Smålands djupa skogar, det förstår väl alla. Känslor av glädje och tacksamhet överstiger vida det emotionella efter en lyckad småländsk affär, bekräftad med ett handslag.

It never rains in Southern California Ja just, rubriken. Ni har väl alla hört låten? Tro inte på den! Utsagan är inte sann. Första dagen efter ankomst var solig och utan regn. Därefter var det regn varje dag.

Sista dagen, då vi hade ledig dag efter mässan, öste det ned. Dagen därpå, klockan 10.30, skulle vi flyga från Los Angeles till New York för vidare destination Stockholm. På eftermiddagen och kvällen fullkomligt vräkte det ner. Jag tror inte ens att sydväst, hink och gummiraka hade hjälpt.

I TV såg vi CBS's direktsändningar med bilder från Los Angeles på kaos med översvämningar, avstängda motor-vägar, etc. Ovädret skulle hålla på hela natten och förmiddagen med varning för orkanvindar och ”thunderstorms”.

Väderspåmannen på TV varnade folk för att över huvudtaget gå utomhus eftersom ovädret riskerade att utvecklas, i storlek och intensitet, till det värsta efter ”El Ninjo”.

Klockan 06.00 dagen där på blev vi hämtade av taxi.

Det hade mojnat, luckor i molnen och vi kunde glömma uttrycket ”Det gick som vi planla...”.

13-14 flygtimmar senare, med en tidsomställning som gjorde att man tappade ett halvt dygn, sa jag tack till Johan för möjligheten att fa ha varit med om en så utvecklande knivmakarupplevelse. Om du själv någon gång erbjuds möjligheten att ”gå över gränsen” tänk då på att; Chanser får man inte - man tar dom!

Vid pennan Thomas Löfgren

mW\m n m

TÄVLING Årets Lapplandskniv Årets tema H alvhornskniv Inlämning senast 15 oktober Föreningen Rallarfesten Adolf Hedinsvägen 58 981 33 Kiruna 0980 - 901 41 www.rallarfesten.org 29 oktober - 4 november

RALLARFESTfT

MUSIK TEATER DANS KONST KARNEVAL KURSER RALLARPUB

27

SMEDPORTRÄTTET Per Alnaeus av Anders Fällås f o t o ....................?

M önstervällning återfinns inte bara i vackra knivblad. En person, som visserligen tillverkar knivblad men främ st håller på m ed annat smide, är Per Alnaeus. Han har sin verkstad tillsam m ans med två andra konstsm eder i Forkarby, strax norr om Uppsala.

Per har en m ångårig utbildning på Stenebyskolan och har till det kom pletterat med olika smideskurser.

Pers hantverk har varit utställt på design- och m öbelmässor, N ordiska- och H istoriska museet, Liljevalchs, K arin och Carl Larsson-utställningen samt på m ånga andra ställen.

N är jag såg hans hantverk första gången så märktes det att formgivning och hantverket går hand i hand.

I Pers konsthantverk finns balans, harmoni och enkla rena linjer. Han arbetar också m ed kontraster, som grovt m ot blankt. Sam m anfogningar görs m ed nitar som ger ett dekorativt utseende. Ibland finns nitam a enbart som ren dekoration, som på skålarna med den svarta grova sm idesytan i kontrasten med de blanka m ässingsnitam a.

Per tillverkar en variant på skålar i rostfritt stål som är min favorit.

Skålarna har den smidda brända ytan som är ren och enkel. Den smala kanten på skålens öppning är blankpolerad till spegelyta och står i skarp kontrast till det smidda. Botten på skålen är smidd m ot en cirka fyra centimeters stor stålkula, vilket gör att skålen står stadigt samtidigt som det är dekorativt. Det är en konst att tillverka ett föremål som har denna enkelhet men ändå är så vackert.

28

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Per formger och tillverkar bruksförem ål som inredningsdetaljer och möbler. Han smider också rent skulpturala objekt. Vid m ina många besök i hans verkstad har jag också sett hans tillverkning av rekonstruktioner av historiska föremål. Inspirationen till sitt hantverk häm tar Per från arkitekturen.

N är det gäller m önstervällning har han Per kom m it långt. H an tillverkar skålar m ed alla upptänkliga variationer av material. Kanske det går att omsätta några av dessa till knivtillverkningen. För vackert är det så m an får ”ståpäls” och rysningar.

För den som vill se Per A lnaeus hantverk så finns de att beskåda på centralstationen i Uppsala där konsthantverksbutiken Kaleido är belägen i Godsm agasinet. Ä r m an kyrklig av sig finns möjlighet att andaktligt beskåda hantverket i form av ljusbärare i Dalby kyrka i U ppland eller ett besök i Trollhättan där Per har tillverkat ett kors.

För den som vill prova på smidet med Per som lärare finns en del kurser som han leder i krokiga smedjan i Gysinge bruk, en plats där även Upplands knivklubb har sina mässor.

Blankvapen av mönstersmide.

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

SMEDPORTRÄTTET

Fruktfat i järnsm ide ca 40x30 cm. (tv.)

Bord m ed benställning i smide.

M önstervälda skålar.

Skål i jä rn och stål. Uppbyggd av 3mm rundstavar m ed p åvälld järnbotten, (upptill vänster) Skål i jä rn och nickel, (upptill höger) Skål av sam m anväld cykelkedja m ed en påvälld botten av järn. (nedan)

29

RADANNONSER / VAD HANDER RADANNONSERING

Knivmakare!

Här får ni medlemmar annonsera gratis. Material skall skickas in till varje nummer. Samma annons införs maximalt 2 gånger per år.

Vi kan erbjuda Dej en hel del material för knivtillverkning.

Laminerade, rostfria, helståls eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del ur Helles och Bruslettos sortiment.

Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder.

Många olika färger av narvsvärta.

Tenn, mässing, nysilver , spacer

Trägubbar Vill du lära dig grunderna i att tälja träskulpturer?

Utbildning under september 2001. Även utbildningsvideo finnes, 248:-

För information: Göte Eriksson Tel: 0565 - 920 44

Trä Trä för mästare

Sär na-Ove Tel: 0253 - 101 54 Fax: 0253 - 101 50

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

m .m .

Dessutom ett 40-tal olika träslag varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas.

Rekvirera vår katalog gratis!

Gits Knivmaterial, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. tel. 0270/16760, 070/6727755.

E-post: knivstig@ telia.com Elemsida: www.knivstig.sida. nu

Material och verktyg

fbr knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare Knivblad Både handgjorda och fabrikstillverkade.

Etsutrustning För märkning av knivblad.

Material Nickelsilver, nitar och bolsterämnen.

Rårandsläder, vikslidsläder och. mycket annat.

Skicka in 20 kronor i ett kuvert så sänder vi dig den nya katalogen.

B o x 2 0 7 * 827 24 L ju sd a l * T e l: 065 1 - 163 80 * F ax: 065 1 - 76 73 70 E -p o s t: n o rd e l 1.k n iv e s @ te lia .c o m * H e m s id a : w w w .n o rd e llk n iv e s .c o m

30

TIPS & TRICKS

KNIVMAKAREN NR 3 - 2001

Tips & Tricks av M ichael Alm qvist Hej alla knivtokar! Hoppas att sommaren har varit god och att ni har varit på åtminstone en knivträff för att handla, titta på knivar, sitta på ljugarbänken och byta en del Tips & Tricks med varandra.

M en nu är vilan slut och det är dags att börja dra nytta av den inspirerande sommaren i höstens alla kniv projekt.

Präglingspunsar På de flesta torg och m arknadsplatser runt om i vårt avlånga land så står det ofta flera smyckesförsäljare.

Kolla in utbudet av stiftörhängen, de kan näm ligen bli fina punsar för prägling i läder. Se här nedan ett litet utbud av vad som kan finnas att köpa.

den fuktiga fårdigsydda slidan? Sällan har det blivit helt snyggt, eller hur? H är kom m er lösningen på det problem et.

Rita för hand eller m ed datorns hjälp på ett papper hur Du vill m ärka dina knivslidor. Skicka sedan lappen till: Leif Röraas Weissgata 13 3611 Kongsberg Norge För 500 Kr tillverkar han då en stämpel som egentligen är tänkt till att ha när D u sm ider Dina egna knivblad, m en den fungerar alldeles utm ärkt till att prägla i läder m ed också.

Tillverka sedan ett vackert handtag lagom stort att

# f N i * 4 *

i

Ha en trevlig knivhöst

H är kunde det ha fu n n its ett Tips & Tricks frå n Dig. Små som stora bidraga är mycket välkomna. Så var inte blyg, alla har vi något att bidraga med. Skicka till M ichaelAlm qvist carlm ichael@ swipnet.se eller Kungsvägen 54, 930 10 Lövånger.

det får plats inne i handen. Plana sedan ut nedersta delen så att hela stiftörhänget får plats innanför ytter kanterna. Borra ett hål i mitten, stoppa in ”örhänget” och m arkera med en penna runt kanterna, ta bort det igen och fila / forma fram den markerade profilen (det är viktigt att hela smycket har stöd. Annars kom m er det att ge efter för det tryck Du skapar när Du ska prägla in figuren). Lim m a och stoppa in punshuvudet igen.

Köper Du flera av samm a sort kan Du dessutom smycka ut både slidan och hällan med dem.

Själv har jag valt ut ett örhänge med ett lejon, som jag präglar in på baksidan av alla mina knivslidor som ett bomärke.

N am nm ärk kniven och slidan Har Ni som jag under m ånga år hållit på m ed en nål eller dylikt och försökt prägla in initialerna på

31