Knivmakaren 2001 nr 4 by Södra Lid

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Knivklubbar i Sverige

Innehåll Ledare Ordföranden har ordet

sid. 3

Reportage inrikes Lapplandskniven 2001 ........

sid. 4

Kåseri M ichael Almqvist kåserar

sid. 7

M edlem 1 I ■Istankar W ■ ■■IXX^I I

f V1

Håll fattningen ......................

sid. 8

Reportage inrikes Tävling i Lugnet, F a lu n ........ sid. 10

Information Allmän inform ation .............. sid. 11 ■

Historik Forntid och medeltid, del 2 ..sid. 12

Utlandsbrev Tomas Ostermann ............... sid. 13

Tips & tricks Innerholk till slida i trä .......... sid. 14

Knivbilder Knivar från årets tävlingar

.sid. 16

Reportage inrikes Hälsinge knivtävling ............. sid. 18

Knivmakarskolan Del 4 i knivmakarskolan

sid. 22

Reportage Knivauktioner p å internet ....sid.25

M edlem stankar

A rjep lo g s knivsm idesförening Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85

K n ivm akare i väs t Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29

Su n d sva lls Knivgille Håkan Näslund Vikingavägen 36 857 41 Sundsvall Tel: 060 - 15 18 57

Berg slag ens knivgille Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96

N ordm arkens knivförening Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21

S öd erham ns knivgille Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60

D alarn as knivförening Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15

N orrländsk knivförening Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222

Söd ra V ätterb ygd ens knivklubb Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97

Föreningen Jö sse k n iven Björn Guttormsen Bryntes väg 3 671 33 Arvika Tel: 0570 - 150 68

Orsa knivförening Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03

Telge knifgille Maria Sällström Fornbacken 5 152 56 Södertälje Tel: 08 - 550 610 05

Föreningen Sm åland s kn ivm akare Anders Karlsson Hagagatan 16 571 38 Nässjö Tel: 0380 - 746 18

Scan d in avian knifem akers guild Anders Johansson Lörhagsgatan 39 724 71 Västerås Tel: 021-35 87 78

Upplands knivklubb Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55

Grundsunda Knivgille Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76

Siljan sb yg d e n s knivklubb Lars-Göran Fröjdhammar Bygatan 13 795 35 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13

Värm land s knivklubb Lars Forsman Svamstigen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01

G ränsbygdens knivförening Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65

Sk ån ska knivklubben Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47

V ästerd ala knivgille Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34

H älsinge knivförening Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: o70 - 366 33 95

Stockho lm s knivförening Anders Holmertz Högbyvägen 168 175 54 Järfälla Tel: 08 - 83 53 23

Ö stergötlands knivförening Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68

En vecka i M e c k a ................ sid. 26

Reportage utrikes Efferlysning, flintknivar.......... sid. 28

Radannonser Köpes och säljes ................... sid. 30

Information Brev från valberedningen ....sid.30

FRAMSIDA:

Lapplandskniven 2001

BAKSIDA:

Kniv a v Per-Anders Hurri, Kiruna, foto Foto-Kent tunlind, montageReimond Demowolf. aäller båd e fram och baksida

ANNONSKOSTNADER 3:- per spaltmillimeter (spaltens bredd 6,3 cm ], du kan även köpa

2- eller 3-spaltare. Halvsida: 1 100:Helsida: 2 200:Vid färgsida tillkommer 50% Föreningar har 50% rabatt Annonsm aterial skall vara redaktionen tillhanda senast 6 veckor före tidningens utgivningsdatum. Finns ej färdigt annonsm aterial kan redaktionen tillverka detta, då tillkommer en kostnad på 300:-/timme.

Som medlem i Norge kan man betala in sin medlems avgift till bankgiro, konto nummer 501 005 . 14653 (Den Norske bank). På detta vis slipper både föreningen och medlemmar i Norge extra omkostnader. Bor du i Finland kan du betala in medlemsavgiften på konto nummer 557 000 - 24262 (Andelsbanken, Osuuspankki). Kom ihåg att skriva ditt namn och adress på inbe talningskortet, annars är risken stor att det inte kommer någon tidning. Medlemsavgiften är för år 2002 200:-Skr.

Vad händer 19 - 21 april 2002 Mässa i Sollentuna, Vildmark och äventyr 10 - 12 maj 2002 Knivdagar i Söderhamn Information: Stig Åkerblom, tel. 0270 - 167 60 20 maj 2002 Kniven i blickpunkten, Norrköping Information: Peter Ahnell, tel. 011 - 18 86 68 8 -1 4 juli 2002 Knivveckan i Ludvika Information: Anders Höök, tel. 0240 - 64 00 39 2 7 -2 8 juli 2002 Knivkul i Gysinge Information: Marie Fröjdhammar, tel. 0224 - 960 55 17 * 18 augusti 2002 Hälsinge knivförening håller Kniv-SM 2002. Information: Reimond Dempwolf tel. 070 - 366 33 95 Se även hem.passagen.se/dempwolf/helsing

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Medlemmar Snart kan vi lägga ett ytterligare ett verksam hetsår till handlingarna. Ett år som präglats av m ycket turbulens inom vår förening, men jag hoppas nu att vi alla kan blicka framåt i samförstånd. U nder hösten har m ycket stora tråkiga händelser inträffat där knivar varit inblandade. Datum et 11 septem ber kom m er säkerligen alla att minnas med förskräckelse. Det som inte skulle kunna inträffa har inträffat. Återigen har knivar varit inblandade i brottslig verksamhet. M en det är inte kniven i sig själv som är farlig, utan de som använder den. Att helt skydda sig m ot “vildhjärnor” är omöjligt. I dagarna fanns ett inslag i lokalradion om Kaj Em bretsén som skulle åka till en m ässa i San Diego. Han ämnade skicka sina knivar med flyget ett par dagar i förväg, men fraktbolaget vägrade att ta ' m ed försändelsen då de ansåg att det var vapen. N u löste det sig ändock till sist genom att han fick med knivarna på det plan han själv åkte. Ä ven vid m ordet på en flicka i Sundsvall samt hennes svårt skadade pojkvän fanns kniv inblandad. Den knivlag som redan finns är fullt tillräcklig anser jag, så vi får hoppas att denna lag inte kom m er att skärpas ytterligare. I detta num m er av Knivm akaren hittar du det fjärde och sista inslaget i Anders Fällås och Lazlo Ballatonis Knivskolan. Denna serie har varit mycket uppskattad av m edlem m arna och ett stort tack riktas till initiativtagarna. M ånga har även velat h a' en uppföljning och till vår lycka har Jörgen Sundström, Luleå, lovat att komm ande år lära oss hur det går till att tillverka en halvhornskniv. K nivsm eden M attias Styrefors, Boden, kom m er att smida fram knivbladet. Dessa båda killar är unga och vetgiriga varför det skall bli intressant att följa detta inslag. M ed detta num m er av Knivmakaren följer en bilaga. Där du som medlem kan bidra m ed att ytterligare förstärka vår förening genom att värva nya medlemmar. Du kom m er inte att själv bli lottlös, då flera fina priser väntar. Reglerna presenteras på annan plats.

K N IV M A K AR EN T ID S K R I F T F Ö R K N IV S L Ö J D A R E

KNIVMAKAREN KLOCKARVÄGEN 9, 820 62 BJURÅKER TEL: 070 - 366 33 95 PRENUMERATION SFRÄGOR TEL: 023 -71 12 15 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: Aldur Jansson, Falun SEKRETERARE: Reimond Dempwolf, Bjuråker LEDAMOT: Anders Holmertz, Järfälla SUPPLEANTER: Bengt-OlofTallroth, Husum Johan Stenevad, Kangos Henry Hildén, Hallstahammar R o lf Fribog, Uppsala REVISORER: Gert Remholt, Hässelby Folke Nor/ing, Enköping REVISORSUPPLEANT: Göran Blänning VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Stig Gärtner, Malung Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Pentti Turunen, Huddunge By ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia. com

Tyvärr så har vår kassör A ldor Jansson deklarerat att han inte har tid att fortsätta m ed sitt arbete efter nyår. H an har gjort ett bra arbete som kassör och lyckats få ordning på ekonom in under året. Styrelsen måste naturligtvis h a' en fungerande kassör knuten till sig och ingen inom den kretsen var beredd att ikläda sig den rollen. Därför var vi tvungen att söka på annat håll. Från årsskiftet har därför L eif Glent, Stenungsund, adjungerats som kassör fram till ordinarie årsmöte. L eif är ganska ny som m edlem men desto m er erfaren som arbetande kassör inom föreningslivet. Redaktionskom m ittén har även åsamkats åderlåtning, då både Anders Fällås och R olf Friberg pga. tidsbrist inte kan fortsätta vilket vi beklagar då de verkligen gjort ett fint arbete i kommittén. Detta gör att Reim ond får ytterligare press på sig att fram ställa vår klubbtidning. H an vädjar nu verkligen till de m edlem m ar som “känner” för att m edverka att höra av sig och erbjuda sina tjänster.

PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2001 125:-. Avgiften sättes in p å postgiro 162 14 46 - 2.

Till sist vill jag önska Er alla en riktig God Jul och Ett Gott N ytt Knivår!

TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg.

H a' det!

REDAKTION: Reim ond D em pw olf Klockan>ägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 070 - 366 33 95 E-post: knivmakaren@svenskkniv. nu Anders Fällås Tel: 018 - 31 42 08 E-post: fallas@ algonet.se R o lf Friberg Tel: 018 - 36 01 36 E-post: rolffriberg@prisma-marketing.se M ichael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@hotmail. com

ISSN 1102-5085

FOTO: Kent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

REPORTAGE INRIKES

Lapplandskniven 2001 “För en mycket fin slöjd, med så smakfull, mjuk och topp gravyr, som ändå inte dominerar över hornet, premieras slöjdaren för sitt nytänkande när det gäller form i både kniv och blad. Att slöjdaren själv gjort bladet förhöjer också arbetet” Detta var juryns motivering till vinnarkniven, årets Lapplandskniv 2001. Slöjdare är Roger Saitton från Kaitum mellan Kiruna och Gällivaare. En 35 årig renskötande sameslöjdare. Temat för årets knivtävling arrangerad av Rallarfesten i Kiruna var halvhom. Samtidigt visades en utställning med knivar där många av våra duktigaste slöjdare visade sina alster, både helhoms och halvhomsknivar. Många Kirunabor menade att detta var den kanske finaste knivutställning som visats i staden.

1:a plats Roger Saitton, Kaitum (Årets lapplandskniv) l:a plats Eskil Andersson, Kåge 2:a plats Göte Nilsson, Luleå 2:a plats A ndreas Lundström , K iruna 3:e plats Ingvar Svonni, Kiruna Publikens pris: Andreas Lundström , Kiruna

Knivtorget hade öppet hela veckan, där det fanns guider hela dagarna som kunde berätta om, och förklara varför kniven såg ut som de gjorde, vad mönstren betyder, många fick för första gången veta att samema bytte till sig mönster av vikingarna, exempelvis treflätan och rosenknuten. Det visades exempel på typisk nordsamisk form och gravyr, kontra sydsamisk. Många av våra nya slöjdare, förändrar också slöjden både vad gäller form och gravyr, slöjdare som Erik Fankki och Roger Saitton. Knivutställningen var från början tänkt för att locka till sig fler män till Rallarfesten, som är en kulturfestival som pågår hela vecka 44 varje år, med avsikt att stärka samverkan mellan våra tre kulturer i regionen - den svenska, samiska och den tomedalsfinska, men det var lika mycket kvinnor som besökte och fachinerades av utställningen, Som en kvinna sa: “nu är en kniv inte längre bara en kniv, efter att hon fått förklarat hur mycket tanke och jobb som ligger bakom slöjden. Det var också flera kvinnor som ville göra en egen kniv, och frågade vart man kunde anmäla sig för att gå på kurs Fjolårets vinnare, Göte Nilsson från Luleå, fick en egen utställningsmonter där han visade sin homslöjd.

att fa fingra på all slöjd, och Andreas kniv finns det inget att anmärka på, kanske att den var för fin?

Kirunaborrna var också mycket förtjusta i “svenskknivama” där bl.a. Laszlo Balatoni och vår bästa slöjdare av den typen, Johan Stenevad från Kangos, visade några av sina finaste alster. 1 Kiruna är kniv förknippat med lappkniv, så dessa knivar utmärkte sig. En utställning med 30 talet olika blad från de duktigaste smederna från Sverige och Norge, var också mycket uppskattat. Samtidigt visades alla möjliga träsorter som Cocobolo, Kungsträd och ormträd.

Vinnaren Roger Saitton fick som pris ett specialdesignat, för Lapplandskniven 2001, glasfat av glashantverkare Eva Björnström från Kiruna.

Publiken kunde rösta bland alla utställda knivar, men den kniv som fick överlägset mest röster var en av tävlingsknivama, tillverkad av Andreas Lundström från Kiruna, en ung mycket duktig knivmakare. Jag hade nöjet

Det kanske trevligaste med en sådan här knivvecka är ändå alla knivar som halas fram ur innerfickorna av besökarna, där vi får se den “vanliga” bruksslöjden, knivar som är gjorda för att användas. Det är ju så med dessa utställningsknivar att de mesta av dom hänger i ett renhorn, och får aldrig vara med på fisketur, däremot kan man ju aldrig sluta att förundras över att det går att fa ut något så fint ur fingrarna. K ent Tunlind

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

KN IVPAG AR I SÖDERHAMN. Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår tävling helgen 10 - 12 maj 2002 på Kulturhuset Kvarnen, Söderhamn. Tävlingsregler enligt Svensk Knivförenings normer, 1/pplysningar om dessa finns på deras hemsida eller kan erhållas via kontaktpersonerna. Följande klassindelning gäller: ö Bruksknivsklass A -alla som tidigare erhållit 1-3 pris i Söderhamn. ö Bruksknivsklass B - övriga. -alla som tidigare erhållit 1-3 pris i jakt/förfinad bruks a Förfinad bruks A i Söderhamn. - övriga. n Förfinad bruks B n Öppen klass. ö Special klass. ö Helbornsklass. ö Halvhornsklass. ö Smyckesklass bälte. ö Smycke - ej bälte. ö Fulltångeklass G Damklass. a Ungdomsklass - upp till 18 år. Diplom utdelas till varje deltagare. Flederspriser till de främsta i varje klass. Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅKETS K N IV med inteckning i vårt vandringspris. Publiken utser sin favorit. Tävlingsbidragen skall SEN A ST 26 april 2002 skickas till stig åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. l/pplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/13133 (Mats). Finnes även på kniv gillets hemsida www.knivgillets.hem.5ida.nu Öppettiderna är: fredag 15-20, lördag 10-17 och söndag 10-16. Prisutdelning söndag klockan 15.00. Tävlingsbidragen kan hämtas efter klockan 16.00. Knivar som ej avhämtats kommer att återsändas mot postens avgifter. KEPSKÄKN IN G STÄVLIN G anordnas på lördag. Anmäl snarast då deltagar antalet är begränsat. Regler för tävlingen finns på knivgillets hemsida. Förutom knivmakaren och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten. Förevisning av knivsm ide m.m. BOKA REDAN NO IN D EN N A HELG!!! V Ä LK O M N A TILL SÖ DERH AM N!! Arr: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet o Kultur&fritid.

KÅSERI

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

själva för fem tionio år sedan. Tanterna kan ibland förirra sig in till ståndet, frågandes - ”vad har vi här då?” Innan de inser sitt misstag och snabbt retirerar, skakandes på huvudet och piper fram ett - Huuva så farlig! KNIVTANKAR M arknadsfolket Idag tänkte jag att få göra mig lustig över din bror, mamma, svåger, granne eller någon kom pis till Dig, Jag har näm ligen mött dem alla i sommar. D et hela börjar redan kvällen före den stora m ark nadsdagen, då jag ska sitta och förhoppningsvis sälja slut på hela lagret av m ina knivar. Och diverse andra attiraljer som jag ska duka upp på m itt maknadstånd. V äderleksrapporten måste bara ses i ALLA dess olika versioner. Först A ktuellt (verkade bli bra väder!). Sedan hinner jag ju se Fyrans väderutsikter också ( kom m er det ändå inte lite moln där?). Snabbt över till Trean, m issar precis (men var det inte en blixtsym bol som blixtrade förbi?). HJÄLP!!! Bara att vänta in Rapports nyheter (nej inget åskvä der men kanske någon sk u r...). Bäst att packa ner plastskydd och regnkläder. Tankarna kom m er och går. Vid regn, då kom m er barnfam iljerna, inte helt bra. Deras semesterkassa räcker oftast inte till shopping. M en godis har de råd med och ungarnas kletiga fingrar kom m er att förstöra all lyster på m ina fina knivar. Pappan är visserligen genuint intresserad, men m ed frugan som vill vidare, så det blir nog inget. Fam iljen skyndar vidare men mannen säger snabbt - ”ska bara titta på allt annat fö rst...” ”kom m er tillbaka sen” . Jo, pyttsan! M en kanske kom m er då norrm ännen. De är ju vana vid ruskväder, ”det finns inte något dåligt väder, bara dåliga kläder” . Dom har ju dessutom oljepengarna, det är ju bra.

M en ibland så dyker det faktiskt upp en och annan presum tiv kund, men då kan du ge dig på att de är prutare. Och av dem finns det tre sorter. D en första, en försiktigt vädjande beröm m are som aldrig sett så fina alster förut m en som nästan harslutpengaribörsenochfaktiskttänktköpaenknivåten avlägsensläktingi 5Oårspresent. Den andra är ofta en stilig herre i slips och kavaj m ed stor mage som i ett huj har börsen uppe, tar fram en tusenlapp (fast kniven kostar 1400:-) trycker den ner i näven på mig och utbrister -”D et är jäm nt!” eller -”Snabb affär, snabba pengar” eller någor annat ”roligt” och faktiskt tror att det är han som bestäm m er priset. D en tredje sorten är den där envetna snåla typen som på vanligt vis vill pruta några hundringar, jag m öter m ed en ”lapp” . Han går iväg, kom m er tillbaka och höjer budet femti spänn, jag m öter med en femtilapp till. Han försvinner igen. För att lite senare återkom m a och i farten utan att stanna till, upprepa det förra budet med en min som säger, att så intres serad är han egentligen inte. Tyskarna som lär vara såå intresserade av knivar gjorda av älg eller renhorn, kom m er ofta marscherandes i grupp längs mittgången m ellan m arknads stånden, snabbt nickandes m ed ett ”sehr schön”, med dam m et rykandes efter dem. M en tack och lov så finns ju faktiskt kunden som inser värdet av och uppskattar vårt hantverk, frågar efter priset och sedan säg er... - ”Jag tar två” !

Blir det solsken så slipper jag frysa och så kan jag ju passa på att fixa solbrännan mellan kunderna (hinner nog bli riktigt brun).

D et ger inspiration för en hel vinters hårt knivjobb och jag börjar redan längta till nästa års sommar marknader.

Pensionärerna kommer, helt klart, i sol som i regn. M en allt som oftast står gubbarna m est i vägen och skym m er sikten för de m er intresserade kunderna. Pratar om svunna tider, om kniven de faktisk gjort

Jobba på ! M ichael A lm qvist Lövånger

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Håll fattningen I mångt och m ycket av det som skrivs och talas om knivar fram hålls det estetiska, synintryck, linjespel, övergångar m.m. Och diskussionen behövs men jag får många gånger känslan av att det ibland glöms bort att kniven också skall vara ett bruksförem ål, oavsett om det endast har ett träskaft eller om det består av silver och mammut, och inte bara ett utställningsförem ål. Som en liten tankeväckare tänkte jag kom m a med lite tankar om skaftutform ningen. En del uppgifter kom m er från Wille Sundqvists bok “ A tt tälja med kniv och yxa” samt Knut D ahls “Från kniv till slida med pautat m otiv” . Varför ser knivskaft ut som dom gör och vilka fördelar/nackdelar finns med olika skafttyper?

A tt göra en krage av “svam phattsm odell” är ett sätt att lättare kunna dra kniven ur slidan. Kragen gör dessutom att handen har ett glidstopp bakåt, från bladet. K ragen kan göras relativt plan, typ samekniv, eller något nedåtvinklad. (se spolform med nedåtböj). I vissa lägen kan dock en krage i bakändan kännas besvärande om skaftet är för kort och man täljer eller använder kniven mot sig.

Raka skaft

Koniska skaft

Ett rakt skaft ger ingen “brom s” vare sig inåt eller utåt från eggen. Handen kan glida både framåt eller bakåt med skador som följd. G er m an skaftet kanter blir det obekväm t att använda längre stunder. Spolform ade skaft

Ä r ett enkelt skaft med m ånga fördelar (moraknivar). D et ligger bra i handen genom att den tjockare delen faller in i handen på ett naturligt sätt samt att avsm alningen m ot den bakre delen gör att lillfingret greppar bra runt skaftet. Jäm för fingrarnas längd i förhållande till ett sådant skaft. Handen far ett bra grepp och halkrisken m inskar sam tidigt som den smalare delen mot bladet gör att man kan kom m a nära arbetsstycken vid t.ex. täljning. K niven kan hållas i m ånga positioner utan svårighet. K nut Dahl jäm för skaftformen med en örings kroppsform , en m ycket bra liknelse tycker jag. N ackdelen är att kniven är svår att dra ur en slida av rårandstyp då det inte finns något på knivens ände att greppa kring.

Skaft med krage

Ett skaft som är sm alast m ot bladet och tjockt i bakändan ger ett bra stopp för glidning bakåt från bladet men fungerar precis tvärtom m ed glidning mot bladet. Det finns inget som hindrar handen från att glida in över eggen, snarast kan en hal hand utan någon som helst svårighet glida in m ot bladet om inget stopp, typ parerstång, finns. Bland de norska knivtypem a finns en m odell från Trysil som har en m arkerad konisk form, dock med ett litet uttag för lillfingret som kan förhindra glidning. Spolform med nedåtböj

Form en kom binerar spolform en m ed en nedåtböj som dels hindrar handen att glida bakåt samt ger stöd åt lillfingret. Nedåtböjen gör det möjligt att dra kniven ur en rårandsslida och kan roteras i alla positioner i handen. G er man dessutom bakändan en krage får m an ett ändå bättre glidskydd bakåt samt ytterligare hjälp att dra kniven ur slidan. Formen är lugn men har ändå en spänning mellan den övre och undre linjen. Ser man på de allra flesta handgjorda knivar så är det den här formen som är den m est frekventa.

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Parerstång

handen kom m er man att se att handen gör en form som är den rakt m otsatta till vad vi är vana att se hos ett knivskaft. N ågra tillverkare har faktiskt använt sig av denna modell i sina knivskaft. M est känd är nog EKA:s fällkniv Swede 110. K anske en form för oss knivtillverkare att experim entera vidare på?

För att förhindra att fingrarna glider in m ot knivbladet kan man givetvis sätta dit någon form av fingerskydd. Parerstången är en sådan. Fördelen är given, Det är näst intill om öjligt att fingrarna kom m er i kontakt med eggen. (Fast inget är ju om öjligt för den händige). N ackdelen är att det är svårt att tälja i de positioner där den inre delen på knivbladet används på t.ex. en konkav yta. Parerstången är då rentutav hindrande. Likaså gör det att slidtypen måste göras med någon form av rem som fäster kniven i slidan, eller med en öppning för parerstången.

Den ultim ata kniven?

M ed utgångspunkt av funderingarna om skaft kan m an roa sig med att göra en modell av hur en kniv borde vara för att vara fullkomlig. Vad tycker Ni?

Skaft med ringskydd

Ett alternativ till parerstången är ett mindre fingerskydd alt. en ring runt den främre delen på knivskaftet. Både norska Helle och Frosts knivfabrik gör skaft på detta sätt. Helle i “N ying-kniven” och Frost i en täljkniv. Båda har ganska stora, m arkerade ringar vilket gör att m odellerna kan kännas klum piga i vissa lägen. D ärem ot ger båda ett bra skydd för risken att glida in över bladet. Ringen kan givetvis göras liten och nätt. D en ger då inte samm a “stoppeffekt” men gör användaren uppm ärksam på var skaftet slutar/börjar. K nivar med ett litet fingerskydd eller mindre ring går dessutom att sy en hel slida till. “Upp- och nervända” skaft

Vad jag minns från dom första knivar jag gjorde var att jag gjorde skaften relativt kraftiga för att jag kände att dom fyllde handen och på så sätt hade jag kontroll på kniven. Efter några knivar och kikande på andras blev skaften allt tunnare och i och för sig väldigt “rörliga” , jag kunde vrida och vända kniven i många positioner utan besvär, men det krävdes ett hårdare handgrepp om jag t.ex. skulle tälja. Då jag arbetar som slöjdlärare ser jag att dom elever som gör knivar gör på samm a sätt som jag gjorde de första knivarna, alltså med kraftiga skaft. Och deras tanke är den samma, näm ligen att dom känner att dom har kontroll över kniven. Jag tror att vi ibland måste ta oss en funderare på om vi bara skall se till de slanka, linjesköna knivarna. Alla m änniskor har olika storlek på sina händer så varför måste alla ha ungefär samma knivstorlek i sin hand? Jag hoppas att de här tankarna kan vara till hjälp eller inspiration för någon. Vill Du ha m er kött på benen så läs gärna böckerna jag refererat till och framför allt prova själv dom knivar Du gör på alla möjliga sätt. Först då tror jag att D u hittar det som i dina ögon är det perfekta skaftet.

Mats Holmberg Om man tar en bit m odell-lera och kram ar i

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Knivtävling på Lugnet, Falun En mässa för Energi Hus och Hem anordnades på Lugnet i Falun sista helgen i september. Dalarnas Knivförening blev tillfrågade om vi vill vara med och i samband med deltagande anordna en knivtävling. Styrelsen bestämde att vi skulle delta i mässan och även ordna en tävling, men att vi skulle begränsa den till att vara öppen enbart för föreningsmedlemmar och endast i två klasser, öppen klass och förfinad brukskniv. Maximalt två knivar i vardera klass fick deltagare sända in. Orsaken till att vi begränsade oss till två klasser var den tidigare tävlingen vi hade i år, antalet knivar vid den blev hela 76 st och trots att vi nu enbart hade 2 klasser kom det in 40 tävlingsbidrag. Detta tycker jag visar att intresset för knivmakeri är stort i Dalama. Mässan pågick i tre dagar med ca 12 000 besökande. Till en sådan här mässa kommer besökare med många olika intressen och trots att det inte var en utpräglad hantverksmässa hade vi mycket besökare i vår monter. Ur föreningssynpunkt är det bra att delta i en sådan här mässa, dels för att göra föreningen känd utanför knivoch hantverkskretsar och dels för medlemsrekrytering. Föreningen är mycket nöjd över alla fina tävlingsbidrag som deltog i tävlingen.

FÖRFINAD BRUKSKNIV 1:A PRIS: Anders Bäckman UAPRIS: Per Bäckman 2:A PR1S: Stig Gärtner 2:A PRIS: Hugo Berg 3:E PRIS: Sören Holmqvist 3:E PRIS: Göte Olsson 3:E PRIS: Anders Bäckman 3:E PRIS: Per Bäckman ÖPPEN KLASS 1:A PRIS: Stig Gärtner 2: A PRIS: Per Bäckman 3:E PRIS: Lennart Frank 3:E PRIS: Lennart Mattsson HEDERSOMNÄMNANDE FÖR NYTÄNKANDE Jan Johansson, Borlänge PUBLIKENS PRIS Sören Holmqvist

fö r Dalarnas knivförening Aldor Jansson

å r rs p tp rr Är Du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren? På inbetalningsblanketten till föreningens postgiro kan

k n iv m a k a r e n t i d s k r i f t f ö r k n iv s lö jd a r e

Du skriva vilka årgångar som niymakaren finns a ML-

. iÉÉih

iiiifj

en vissa tidiga åi

önskas. Betalning sker i fö r skott.

la r t slut 1 årgång = 125:- Skr mg 9 1 -9 8 = 65 0:- Skr

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

ALLMÄN INFORMATION

Bilder från Knivveckan

Logotyptävlingen

Bilder från Knivveckan i Ludvika kan inte föras in i tidningen som tidigare utlovats, detta tycker vi är tråkigt, men inget vi kan göra någonting åt. Önskas mer information kring detta, kontakta Reimond Dempwolf.

Vill passa på att påminna om logotyptävlingen som utannonserades i förra numret av Knivmakaren. För de som inte känner till, så kan det nämnas att logotyp kan vara en ren text utan någon symbol. Vi ser fram emot tävlingsbidrag.

Sollentunamässan 2002

Rättelser

Du som är medlem har möjlighet att fa delta på Sollen tunamässan 19-21 april 2002 för enbart 550:- Skr inkl. moms per meter, priset gäller för alla tre dagarna. Mässan har namnet Vildmark och äventyr och vad gäller jakt och fiske flyttas detta till hall 2, vilket enligt mässarrangören skall vara bättre. Du ges denna möjlighet, då det beslutats att Svensk knivförening skall medverka och föreningen står för anmälningsavgiften. Observera: Du får endast sälja egna produkter, så du kan inte sälja knivar som andra knivmakare tillverkat.

I Stockholms knivförenings tävlan vid Skokloster kom inte Jan Bergstrand på andra plats i klassen fulltångekniv. Både andra och tredje plats togs av Gino Quesada från Ekerö. Även Jan Jonsson, Vagnhärad, fick ett tredje pris i klassen halvhornskniv klass B i Ludvika

Vid intresse, kontakta Stig Åkerblom 0270- 167 60

Höjd medlemsavgift Vill bara påminna alla er medlemmar om att medlemsavgiften för år 2002 uppgår till 200:- Skr. Betalar man in för lite kommer inga tidningar att skickas ut förrän det erlagts full betalning. Vi har i dagsläget ej heller möjlighet att skicka ut på minnelse om för liten betalning skulle erlagts, utan vi väntar tills ni hör av er.

N17 SKALL VI BLI FLERA M ED LEM M AR!!! Du som sR medlem och hdr betdldt medlemsdvgiften föf år 2001 hdr nu tillfälle dtt vinnd find priser om du medverkdr i vår värvningskdmpdnj! Flerd mdteridl leverd ntörer hdr skänkt bl.d. presentkort, böcker och verktyg som priser i vår kdmpdnj. Prisernd delds ut till de tio mefilemmdf som lyckdts värvd flest nyd medlemmdr. Priser kommer också dtt lottds ut bldnd de nyd mefilemmdimd som värvdts i kdmpdnjen. Det skdll vdrd nyd medlemmdr, 4vs fierds ndmn skdll inte finnds i föreningens medlemsregister. Du som värvdr nyd medlemmdr tdr emot medlemsdvgifternd från dem och redovisdr dvgifternd genom dtt sättd in beloppet på föreningens postgirokonto. Medlemsdvgiften för år 2002 är 200 kr. Använd den bldnkett som följer med dettd nummer dv Knivmdkdren för redovisningen dv Ditt värvningsresultdt! Du kdn kopierd bldnketten om Du behöver flerd exempldr. Värvningskdmpdnjen pågår t.o.m. den 10 dpril 2002. Enddst nyd medlemmdr som redovisdts och medlemsdvgifter som kommit föreningen tillhdndd sendst den ddgen räknds in i Ditt värvningsresultdt. Skulle flerd personer hd sdmmd resultdt lottds vinsternd bldnd dem. Eventuell vinstskdtt betdlds dv vinndren själv. Vinndrnd presenterds i Knivmdkdren nr 2 / 2002. Personer som hdr något förtroendeuppdrdg i Svensk knivförening får inte deltd i kdmpdnjen. Den 10 dpril 2002 är "stupstock"! Sätt igång och värvd! Lyckd till !

HISTORIK

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Forntid och medeltid, del 2. H är kom m er fortsättningen på det jag skrev om forn- och medeltida knivar till förra num ret av Knivm akaren. Flyttar vi oss lite framåt i historien så började det i N orden bildas flera knivcentra, till exempel Agder, Telemark och Toten i N orge och M ora samt Eskilstuna i Sverige. Orsaken till detta var den ökade efterfrågan på handgjorda knivar. K nivar spreds över stora om råden via försäljare, m arknader och postorderfirmor, med flera. U nder det att lie- och yxsm ederna slogs ut av fabriker, lyckades flera knivsm eder överleva och idag är som bekant intresset för deras produkter m ycket stort. KNIVBLAD En god brukskniv skall vara stark och skarp. Bladet är dess viktigaste del och dess form och härdning avgör hållbarhet och brukbarhet. Ett knivblad kan smidas av järn eller stål eller av bådadera. Skillnaden m ellan järn och stål består i kolhalten i metallen. Om inblandningen av kol understiger 0,4 procent, talar m an om järn. Ä r därem ot siffran högre har man ett stål. Stål kan till skillnad från järn härdas. Ett gott knivstål innehåller vanligen mellan 0,8 och 1,1 procent kol. Järn ger ett m jukt och böjligt blad och går bra att tälja med, men det slits snabbt ner. Stål ger ett hårt blad m ed bra bett, men bryts lättare. Om man använder gam m alt stål som legat och rostat en tid får man ett mindre hårt resultat. En kom bination av järnet och stålets goda egenskaper fås om man smider ett blad m ed hårt eggstål i mitten och järn på båda sidorna. Det ger ett blad som kan slipas skarpt, samtidigt som det blir segt nog att tåla belastningar och bryts därför inte så lätt. Den senare tekniken har använts i norska och svenska knivar i flera hundra år, m edan det i Finland m est brukats blad av helstål.

Konstigt beteende? Är det någon som kan ge svar på följande problem? Det ni ser här bredvid är ett f.d laminerat knivblad. Vid anlöpningen sprack det mitt i eggstålet. Flera blad råkade ut för samma sak. Har du svaret på problemet, så hör av dig till redaktionen.

Kombinationen av järn och stål kan göras på två olika sätt. Antingen “svejsas ” två järnstycken samman med ett stycke stål i mitten, eller också kan man hugga en skåra ijärnet och lägga in stålet där. Den senare metoden kallas klovläggning.

Det var framförallt i skogom rådena - där en god kniv var särskilt viktig - man sm idde blad av jä rn och stål. I delar av Götaland och nordöstra Norrland har enklare tekniker förekommit. Blad av enbart järn eller stål var där vanligast. För att smida samman järn och stål används ett ämne som rensar ytorna. Förr tillbaks brukades ren sjösand eller krossat glas. Borax är num er det vanligaste. Ofta görs två blad samtidigt. N är järn och stål svejsats samman, delas stycken på mitten. En fördel är att det som skall bli tånge, delen som göms i skaftet, består av enbart järn. Det är då lättare att fila, forma gänga osv. Vid härdning användes vanligen, då som nu, ljum m et vatten eller olja, men sm eder hade lika ofta sin egen “kylvätska” som kunde bestå av saltlake, urin eller tran. I olika delar av landet har man haft skiftande traditioner angående bladets form, dess bredd och spetsens utform ning. Eftrehand som goda maskintillverkade blad börjat saluföras m inskade intresset för detta, men idag m ärks dock åter ett växande intresse. Jan H edenberg Text och bilder är lånade från museihäftet “KNIVAR historia & hantverk” av Karin Månsson, Ystads museum.

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

UTLANDSBREV

Hej! Sedan 24 år lever jag I Tyskland, född och uppväxt däremot I Dalsland. Efter skolavslutning, studium i konsthistoria, valde jag ett hantverk som yrke, nämligen guldsmed. Nu frågar ni er säkert vad detta har med knivar att göra. Jo, det var så att jag, under ett besök 1992 lärde känna Ja-Erik Skoog på grund av ett gemensamt intresse av klockor. Jan-Erik visade mig inte bara klockor utan också en stor samling knivar. Mycket imponerad blev jag av de vackra lappknivama och framför allt av några enastående scrimshawarbeten av Viveca Sahlin. Jag nästan glömde klockorna. Ett år senare visade Jan-Erik mig hur man gör en svensk brukskniv. Hemma i Tyskland satte jag genast igång att göra en liknande kniv och jag kommer ihåg att jag nästan “förtvivlade” på läderslidan och limmandet (varför limmas det så mycket på en svensk brukskniv? Gjorde man de förr också?) De följande åren blev det också ett och annat knivköp fram till 1998. I Tyskland måste man, för att bli egen företagare, avsluta med ett mästareprov och jag beslöt att det skulle bli en kniv som mästararbete. Det var inte enkelt att övertyga kammaren att en kniv också kan vara ett smycke, men det lyckades och jag tog t.o.m. kammarepriset.

Bilden här nedan visar mästarprovet: En typ av liner-lock. Ramen är av sterling silver, delvis drivet och svetsat. Inläggningen är 24 karats guld medans alla andra delar är i 18 karats guld. Knappen man fäller ut kniven med är dekorerad med mörkblå emalj. Knappen för att “arretera” bladet är dekorerad med en i guld infattad ljusblå apatit. De mörka partierna i greppet består av ebenholts. Min kollega, Armin Bayer (urmakarmästare), tände genast när han såg arbetet och menade att han också måste göra en kniv. Det dröjde inte länge innan han presenterade en mycket fin kniv för mig i sterling silver och ebenholts. Bladet, av Conny Persson, ordnade förståss Jan-Erik. Intressant är att höljan låser sig med 4 mycket effektiva magneter som dolts under ebenholtsen. Jag måste lägga till att erkännandet av mästararbetet kanske kan ses som vägledning för andra mästarelever i Tyskland. I vilket fall som helst har nu fyra mästarelever, sedan 1998, lämnat en kniv som mästarprov och intresset är, som jag hört, stort. Hittills tillät stadgan av beyerska hantverkskammaren bara ett smycke eller en boett till en klocka som prov. Från och med 2001 är även jag medlem och hoppas att jag inte bara kan samla idéer utan även kan sprida knivviruset. Med vänliga hälsningar Tomas Ostermann

TIPS & TRICKS

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Tips & Tricks Till detta num m er har vi fått in ett välkom m et bidrag som bygger vidare på Sven-Eric Loodh:s tankar fån N r 2 i år om varför man ska ha en innerholk i sliran. Så här gör jag innerholken till m ina sliror. Jag använder helst vanlig kvistren björk, en bit som är ca. 40 mm tjock, 45-50 mm bred och ca. 20 mm längre än bladet p å kniven. Gör helst biten vinkelrät åt alla håll, det blir m ycket lättare så.

M ät sedan från ryggsidan och gör m arkeringar p å den andra delen och lägg p å bladet och rita runt bladet så att det blir som p å bild 3.

B ild 1. K lyv träbiten p å mitten av tjockleken och plana ytorna. B ild 5. Ö verför bladkonturen p å fram sidan av den del som blir fram sidan av innersliran, plus att det görs en linje utanför bladkonturen ca. 3-4 mm, en hjälplinje att såga efter sedan.

B ild 2. Vänd de delade bitarna så att du jo b b a r m ed fiberriktningen , det blir lättare så.

B ild 6. Skär m ed en skarp kniv efter bladkonturen, sedan ett skär snett m ot den första. Inte djupare än lite drygt halva bladtjockleken! 4

B ild 3. L ägg knivbladet m itt p å den ena träbiten, lämpligen den del som blir fram sidan p å sliran. Rita m ed blyerts efter bladet.

TIPS & TRICKS

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

B ild 7. Ta ur m ed ett halvrunt stäm järn och kniv.

B ild 11-12. Så här blev min holk den här gången. B ild 8. Lägg knivbladet i den färdiga urtagningen och gör en linje 1 mm utanför knivskaftet p å båda halvorna.

B ild 13. D et här är verktygen ja g an vänder + bandsåg. B ild 9. Fasa ur m ed en kniv men inte ända mot linjen. Spara 1,5 mm.

Sven-Eric Loodh

D et var allt för denna gången. Tack Sven-Eric för detta bidrag. Önskem ål om att få tips om hur m an b la gör filework har inkom m it och jag hoppas kunna möta det behovet i nästa nr. B ild 10. D e båda halvorna är klara. Lim m a m ed Casco vitlim fö r utebruk.

Fortsätt m ed att skicka in bidrag av alla de sorter och önskem ål om vad ni vill se på dessa sidor.

Sedan lim m et torkat, såga efter den yttre linjen på holken ( bild 5 ). Form a sedan det hela efter tycke och smak.

Hälsningar M ichael A lm qvist

KNIVAR FRAN ARETS TAVLINGAR

FOTO: Reimond Dempwolf

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Knivmakare: Anders Regnander, Norrala Blad: Bo Helgesson Mtrl i skaft: Järnek, silver 925

Knivmakare: Håkan Enoksson, Rautas

Knivmakare: Gunnar Larsson, Idkerberget Blad: Ivan Lindeborg Mtrl i skaft: Ebenholtz, silver

FOTO \ Kent Tunlind

Knivmakare: Torsten Häller, Lysekil Blad: Paul Strande Mtrl i skaft: Thuja

Beställ ■

Ovanifrån till vänster: Knivmakare: Sven Thunberg, Njutånger Blad: Petter Yttrebö Mtrl i skaft: Masurbjörk, mammut, tenn

K atalog 2001/2002

GRATIS

rör H obby, H a n tv e rk och U ndervisning!

postorderkatalog

Ny 256-sidig katalog i 4-färg från Slöjd-Detaljer med brett sortiment av produkter för kreativa.

S l ö j d ^ D e t a lje r

www.Slojd-Detaljer.com

I& a t Knivmakare: Bengt-Olov Unga, Kiruna

S lö j d

^ D e t a lj

Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Tel. 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@Slojd-Detaljer.com

KNIVAR FRAN ARETS TAVLINGAR

KNIVMAKAREN NR 4 -2001

■

.AMiix % Wmt

Ovan från vänster: Knivmakare: Kjell-Anton Hällgren, Boliden Blad: Ivan Lindeborg Mtrl i skaft: Buffelhorn, masurbjörk

Knivmakare: Peter Örjeheim, Bredbyn Blad: Conny Persson Mtrl i skaft: Renhorn, björkmasur, mässing

u n n v

Längst till höger: Knivmakare: Torsten Häller, Lysekil Blad: Pär Björkman Mtrl i skaft: Stabiliserad björk, rek. ädelsten

k n iv e s

Materiaf, maskiner & verktyg för Knivmakare

Har fått in ytterligare parti väldigt fint stabiliserat material. Priser från 100 till 250 Skr.

Jano knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com

iP X 1 1 1 V knives

REPORTAGE INRIKES Hälsinge knivoch hantverks dagar 2001 Det blir bara roligare och roligare att arrangera knivoch hantverksdagarna. Många knivmakare sände in alster till bedömning i den tävling vi håller under dessa dagar, hela 74 knivar i de 4 klasser som bjöds. Pentti Turunens mörka funderingar om bruksknivsklassen märkte vi inte något av, hela 20 st bruksknivar skickades in. Årets jury, bestående av Lars Göran Fröjdhammar, Henry Hildén samt Jörgen Sundström fick det inte lätt. Alla knivmakare fick dock ett bedömningsprotokoll, vilket kan ge dem en fingervisning på vad dom gjort bra och vad dom kan förbättra, vilket jag ser som huvudmålet i vår tävlan. Hela fredagen satt juryn och bedömde knivar medan föreningens medlemmar ställde i ordning belysning, bord, montrar med mera. Jag själv hade fullt upp med fotografering, då tidigare gjorda foton inte blivit fullgoda. Kan nämnas att samtliga knivar under vår tävling fotograferas för arkivering.

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

BRUKSKNIV (90 poäng max) 1:A PRIS: Jörgen Hillgren, Bergby, 79p 2:A PRIS: Åke Eriksson, Husum, 76p 2:A PRIS: Anders Hedlund, Lysekil, 76p 3:E PRIS: Anders Elverstig, Enånger, 73p FÖRFINAD BRUKSKNIV (100 poäng max) 1:A PRIS: Anders Hedlund, Lysekil, 93p 2:A PRIS: Anders Hedlund, Lysekil, 93p 3:E PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn, 86p 3:E PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala, 86p ÖPPEN KLASS (110 poäng max) 1:A PRIS: Anders Hedlund, Lysekil, 102p 2:A PRIS: Laszlo Balatoni, Uppsala, 97p 3:E PRIS: Mats Bjurman, Bromma, 90p SMYCKEKLASS (110 poäng max) 1:A PRIS: Anders Regnander, Norrala, 93p 2:A PRIS: Stefan Heldt, Söderhamn, 93p 3:E PRIS: Sven Thunberg, Njutånger, 90p

På fredagskvällen, efter att juryn fullgjort sitt arbete var vi några som tog ett bastubad vid Morasjön. Tänk er en vedeldad bastu, några kalla öl och knivprat. Lördagens upplockning av knivar underlättades av att vi fått låna fodral till dessa av Söderhamns knivgille, vi tackar och bugar. Solen lyste, men trots detta lockades inte publiken fram i samma utsträckning som tidigare år, något jag tror märkts på alla knivmässor och utställningar. På lördagskvällen satte vi oss, som vanligt, gemensamt ner och åt mat till gitarrmusik av Torkel Nilsson och sång av Stig Almström, en mycket trevlig tillställning. Söndagen gav även den fint väder och det verkar som om de försäljare som höll sig ute sålde mest. Vid prisutdelningen saknade jag många av de som placerat sig, det hade varit roligare att fa dela ut priserna direkt till personerna i fråga. Vi sänder ett stort tack till alla knivmakare som ställde upp samt de sponsorer som hjälpt oss med priser, däribland Nordell knives, Särna-Ove, Bröderna Holm, Jano knives, Tjäder Läder och Eje Brodin. Jag själv vill passa på att tacka alla i föreningen som ställde upp för att än en gång få till ett bra arrangemang.

Michael Almqvist 's kniv som figurerade på första sidan till Knivmakaren 3 detta år. 17-18 augusti 2002 blir det inte enbart knivoch hantverksdagar, då kommer det även att hållas kniv-SM på Delsbo forngård. Mer information om detta kommer i annons i senare nummer. fö r Hälsinge knivförening Reimond Dempwolf

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 2 - 2001

Till vänster

2:cpriimikskniv

Knivmakare: Åke Eriksson, Husnm Blad: Pär Björkman Till höger

Knivmakare: Conny Kihlberg, Näsviken Blad: Lennart Pettersson N ertill

Knivmakare: Niklas Andersson, Hallstahammar Blad: Henry Hildén

Till höger

Knivmakare: t Pelle Wallner, Delsbo

Ovan

Knivmakare: GunolfPålsson Kungshamn Blad: Bo Helgesson Till höger

Knivmakare: Sigurd Larsson, Åmotsbruk Blad: Ivan Lindeborg L ängst till höger

Knivmakare: Jan Hedenberg, Hudiksvall Blad: Ivan Lindeborg

REPORTAGE INRIKES

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

1:aprisöppenkl^ss Knivmakare: Sven Thunberg, Enånger Blad: Stefan Heldt Mtrl i skaft: Pockenholtz, mässing ':-AS'MM Knivmakare: Anders Hedlund, Lysekil Blad: Paul Strande Mtrl i skaft: Snakewood, valtand

Knivmakare: Mats Bjurman, Bromma Blad: Robert Mattsson Mtrl i skaft: Amboina, jakaranda, buffelhorn, mässing Knivmakare: Stefan Heldt, Söderhamn Blad: Stefan Heldt Mtrl i skaft: Björk, mässing Knivmakare: Jörgen Hillgren, Bergby Blad: Conny Persson Mtrl i skaft: Masurbjörk

1apriibrukskniv

Knivmakare: Laszlo Balatoni, Uppsala Blad: Roger Bergh Mtrl i skaft: Rosenwood, Coco-bolo, Ni-silver, tenn, buffelhorn

2:aprisöppenklass

Knivmakare: Anders Regnander, Norrala Blad: Anders Regnander Mtrl i skaft: Järnek, silver 925 Knivmakare: Anders Hedlund, Lysekil Blad: Anders Hedlund Mtrl i skaft: Stab. sälg, valtand

••

KNIVSLOJDARE LÄDERHANTVERKARE Vi har Sveriges bredaste sortiment av

skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk. Vi är även återförsäljare för Tandy,s produkter

NYHET!! Knivmakarens ABC

30099

Av den danske knivmakaren Mikael Hansen, som leder dig steg för steg gen om d e olika m om enten. Rikt illustrerad bok m ed både färgbilder och illustrationer.

TJÄDER LÄDER AB 816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post: tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se

Beställ den nya Katalogen innehåller ca 170 sidor intressant läsnin när vinterm örkret smyger sig på.

KNIVMAKARSKOLAN DEL 4

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Knivmakarskolan av Anders Fällås Foto Karl-Erik Alnavik, Uppsala

I det här num ret var det m eningen att kniven skulle ha auktionerats ut. Det uppstod dock ett fel vid upplägget av tidningen. I det uppgivna m inim ipriset hade det fallit bort en ”0” . Priset skulle vara 10000 kr. Vi beklagar det inträffade, m en som de flesta förstår så täcker inte 1000 kr på långt när m aterialkostnaden för kniven. Inga av de anbud som kom in uppfyllde kraven varför kniven kommer att säljas på annat sätt där föreningen får överskottet. Ä r du intresserad av kniven kan du höra av dig till Laszlo Balatoni på tfn. 018-24 48 47.___________________

Vi har nu kom m it till sista delen av serien hur man tillverkar en exklusiv småviltskniv. Laszlo kom m er här att beskriva tillverkningen av knivslidan som görs i läder.____________________ Val av läder Det finns olika sorters läder som lämpar sig till knivslidor. M itt val föll på ett vegetabiliskt bindsuleläder som är ett genom garvat läder med tjocklek av 2,5 mm. Lädret har olika nam n beroende på tillverkare. Vanligt är dock M asur- eller Shaftläder som blir hårt när det torkar. D et är valsningen av lädret som gör det tätt och fast. Först lokaliserar ja g lädrets riktning på djurkroppen. D et syns på hudens rynkor som löper runt kroppen. Ett m indre säkert sätt är att dra i lädret i olika riktningar.

Lädret fjädrar då tydligare i kroppens längdriktning. Knivslidans läderbit skärs ut i denna riktning. Efter det skär jag ut en kontrollrem sa på 4-5 mm bredd och 15-20 cm längd från samm a läderbit. Mallen Till mall används ett papper som viks på mitten, i vikningen lägger jag kniven. Ryggsidan, dvs. ovansidan av kniven trycks in mot vikningen och jag håller kniven inne i pappret under tiden som jag m ed fingrar och naglar m arkerar knivens form på pappret. Det är viktigt att kniven hålls fixerad i pappret så den inte glider och m arkeringarna blir diffusa. Håll även knivens mittlinje mitt i vikningen. Ett tips är att återanvända gam la kuvert som har färdiga veck. K lipp då upp en sida och snedda ner mot botten på andra sidan, botten på kuvertet blir då vikningen. M arkera med fingrarna från skaftets övre del ner längs hela eggen sam tidigt som kniven tycks in i vikningen på kuvertpappret. Glöm inte att m ed fingrarna markera övergången m ellan blad och skaft. Jag byter nu till lästen eftersom jag vill ha m er utrymme för den delen av knivslidan där v knivbladet ska vara. Spetsen på lästen ska gå djupare ner i knivslidan än knivbladet, av den anledningen är lästen längre än kniven i bladdelen. Lästens spets läggs 1 cm längre ner på mallen än knivspetsen markering. A llt det här görs för att knivslidan ska få

en fin form och så pass m ycket utrym m e att den inte skär in i lädret på den färdiga knivslidan. N är jag har m arkerat lästens fonn på sam m a sätt som jag gjorde m ed kniven, tar jag och lägger ner det hopvikta pappret/m allen på bordet och ritar m ed en penna i m arkeringen som gjorts m ed fingrarna. D ärefter lägger jag till utrym m e för lädrets tjock lek eftersom pappret är m ycket tunnare. En regel är att ta lädrets tjocklek x 2. I det här fallet blir då tillägget 5 mm (när mallen sedan blir uppvikt är tillägget 10 mm). Jag ritar i den i den nya ytterlinjen utanför kniven/ lästens markering. Tänk på att från övergången mellan skaft och blad ska den nya ytterlinjen minskas ner hela vägen m ot spetsen eftersom jag senare kom m er att hyvla ner lädrets tjocklek från den linjen ner mot spetsen. Där kom m er lädrets tjocklek att bli hälften m ot ursprunget. För att kontrollera att det blivit rätt tar jag kontrollrem san som skars till i läder. Den virar jag runt knivskaftet på dess tjockaste del och får då måttet för slidans största bredd. Jag tar kontrollrem san och jäm för med den ritade m allen på dess största bredd. G ör en linje tvärs över mallen där den är som

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

bredast. D en prelim inära höjden på knivslidan kom m er att ham na ungefår 1 5 - 2 0 mm över den

■ /^c> oV /Å ^U ------

•i/Xfra.

J2.X Aä D&cTS

' 7 ? > C -M L £ i^

________________

BZA& W

/ '7j r/ - / A

£ € ilfN

________

N är jag fått till alla mått på mallen klipper jag ut den i vikt form. Ett litet hack klipps i m allkanten vid mittm arkeringen dvs. vid övergången mellan blad och skaft. N är jag sedan viker upp mallen är den helt liksidig. Den färdiga m allen tejpar jag på lädrets narvsida (utsida) i djurkroppens längd. Jag ritar över på lädret och skär till längs m arkeringen med en brytbladskniv. Kniven vinklas inåt från 1 5 - 3 0 grader vinkel på vägen m ot spetsen av slidan för att få en tät och fin söm. En liten m arkering görs för m ittlinjen på bägge slidkanter utifrån de hack som gjordes.

KNIVMAKARSKOLAN DEL 4 Söm m en D är sömmen ska gå drar jag en m arkering med en passare som är inställd på knappa 2 mm. Stygnen m arkerar jag sedan längs sömlinjen med en 3mm trissa. Jag börjar rulla trissan från mittm arkeringen och uppåt. D ärefter börjar från samma punkt och rullar neråt. Likadant görs på andra

N u kan jag börja räkna stygn från m ittm arkeringen neråt till tre stygn från spetsen. Vid den markeringen kom m er jag senare att börja sy. D ärefter räknar jag uppåt från mittlinjen till markeringen för det bredaste stället. Jag lägger till tre stygn ovanför den. Det är där jag kom m er att sluta med sömmen.

N u är det m öjligt att rita linjen för slidöppningen och samtidigt få den rätta slidhöjden. Det är bara att skära till den och därefter kanta på köttsidan (insidan) med ett kantjäm . Genom den åtgärden får slidöppningen en diskret rundning sett från utsidan. Syla och hyvla Jag fuktar lätt kanterna där sömmen ska vara, detta för att underlätta sylningen. M ed en flat och dryga 2 mm bred sylspets börjar jag nu göra hålen för sömmen. Sylen vinklas ut mot läderkantens m itt så att sylen sticker ut m itt på tjockleken av lädret. En kraftig och bred syl underlättar för den senare sömnaden. Sömmen blir då rakare och tydligare. Först nu blöter jag hela lädret genom att spola det under ljummet vatten till det slutar bubbla från lädret. Sedan hyvlas köttsidan stegvis från skaftövergången/ m ittlinjen till halva tjockleken ner m ot spetsen. Sy och söm Jag ska nu böra sy ihop kniv slidan. Jag använder en förvaxad tandtråd och trubbiga nålar av läm nlie storlek. Sömmen böriar

KNIVMAKARSKOLAN DEL 4 jag sy från knivslidans spets och uppåt. Sömmen som jag använder är en sadelm akarsöm, vilket innebär att tråden har en nål i var ända och att jag syr med en halvknut i varje stygn. N är jag sytt alla stygn till slidöppningen vänder jag och syr tillbaka två stygn för att sedan dra in trådarna på insidan och där klippa av dem. Tips om söm men För att få en bra, stark och snygg söm är förarbetet A och O. Jag jobbar m ed torrt läder ända fram tills det är dags att hyvla köttsidan och börja sy. Det är viktigt att sylen ligger med flatsidan ner och håls i denna vinkel under hela arbetet samt att sylningen sker strikt efter m arkeringarna. Lädret ska bötas lagom, det innebär att det inte får blötas upp så det blir sladdrigt och får ”apelsinhud” . Sy i ett svep m ed bestäm da jäm na drag och blöt aldrig om lädret under sömnaden. N arvkantem a ska mötas i sömmen. Jag bearbetar aldrig sömmen. N arven ihop m ed narvsvärtan gör det jobbet. En nysydd knivslida ser ut som en banan i formen. N är den senare placeras på lästen och kniven sträcks den ut. Det gör att söm m en dras åt ytterligare. D et är då pärlorna bildas och får den slutgiltiga karaktären och utseendet. Vid behov kan den glattas upp m ed en mjuk trasa.

Lästa D irekt efter att jag sytt knivslidan, arbetar jag ner lästen i den. Jag använder falsben och hammare, omväxlande. Sömmen ska stramas ut och läggas på rätt ställe. U nder tiden som lästen håller lädret i rätt läge, tejpar jag knivbladet m ed el-tejp och hela kniven med plastfolie. D ärefter tar jag bort lästen och sätter försiktigt i kniven utan att dem olera form en på knivslidan. Jag kom prim erar nu lädret runt skaftet.

N ästa m om ent blir att m ontera stoppen och en D-ring. M ed revolvertångens m insta pipa hugger jag upp tre par hål på slidans baksida. Lädret mellan hålparen skär ja g bort m ed ett stämjärn. D ärefter viker jag en tunn läderrem genom D-ringen och flätar den på plats genom att trä den in genom översta hålet och därefter ut genom nästa för att till slut trä in den på insidan av slidan. D ärefter bearbetar ja g den m ot knivskaftet. 4 N är sömmen, upphänget och stroppen är på plats samt lädret är kom prim erat och glattat, är det dags att m önstra knivslidan. I det här fallet präglar (trycker) jag ett m önster m ed enbart falsbenet (se foto). U nder tiden som knivslidan torkar, vilket tar m inst ett dygn,

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

bearbetar ja g lädret med falsbenet både i m önstret och på ytan. Färgning och behandling Efter torkningen lägger jag en grundfärg m ed jordbrun narvsvärta. Jag applicerar den med en bit svamp och då över hela ytan. En stund senare m örknar jag ner slidöppningen, söm m en och spetsen m ed svart narvsvärta. Den fårgen gnider jag på plats m ed en hårdare tygbit. D et gäller att vara ”snål” m ed narvsvärta och att gå på flera gånger för att få ett bra resultat. På insidan av knivslidan och runt bladet penslar jag på läderhärdare (schellack). U tsidan sprayar jag med Fixativ. ”G ångjärnet”, stroppens ingång i knivslidan får några droppar m ed läderolja. Ä r jag nöjd med knivslidan stäm plar jag den med namn. Annars får man göra om de m om ent som erfordras för ett gott resultat. H ar m an följt schemat, varit exakt och noggrann så har man fått en bra passform med tydlig låsning och ett hörbart ”klick” . Avslutning K nivm akarskolan är riktad till dig som tillverkat några knivar. Av den anledningen har jag inte gått in på detaljer. Om det finns frågor kring tillverkningen kan jag besvara dem under rubriken Tips & Tricks. Vi hörs då! Laszlo

REPORTAGE

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Intressant sälj- och köpkanal för knivintresserade De flesta knivm akare har säkert sökt efter en m öjlig het att få sälja sina alster och ställer ut på de mässor som är lämpliga i tid och rum. Jag har funderat på m öjligheterna för knivm akare att få sälja sina knivar året om och till en bredare publik. N yligen startade det en hem sida som enbart ägnar sig åt att sälja knivar och näraliggande saker. Det görs genom auk tion. Auktionsfirm an äger inga knivar utan tillhanda håller bara auktionsverktyget för att erbjuda vem som helst att visa upp sin kniv och att sälja den. Fram gent kom m er den också att erbjuda att knivar säljs till fast pris. Auktionsplatsen erbjuder en m ark nadsplats. I princip så skulle en knivm akare kunna sätta upp sin kniv till auktion, texten skulle kunna

American Bladesmiths Society knives

Case pocket knives

Handmade/custom folding knives

Knifemakers Guild Members knives

Other handmade/custom knives

Randall knives

Vintage knives (folders and fixed bl Knife supplies and machines Knives at fixed prices (no auction)

6 4

Knives located in Scandinavia Click here to sell M ERA INFORMATION: N är man öveväger att bjuda på en kniv ser man en signatur för säljaren och efter denna visas en siffra som säger hur m ånga om döm en som avgivits om denna säljare. K lickar man på siffran kan man läsa omdömena. Det skall m inska intresset för oär liga personer att använda sig av auktionen. N är man vunnit en auktion får man möjligheten att avge ett omdöme. Det finns m öjlighet att se även de olika buden som hittills avgivits. M ånga är stam kunder och köper och säljer regelbundet. Flittills är cirka 1500 knivar sålda.

vara på svenska om man bara vill sälja till Skandi navien. N är någon vinner budgivningen så blir han kontaktad av säljaren och betalning och leverans sker helt utanför auktionsföretagets inblandning. Det som idag inte är anpassast för annat land än USA är att m an kan inte uppge ett pris i svenska kronor. Det kanske blir så att man måste sälja kniven i dollar, men i sin text anger man att man är villig att ta betalt i svenska kronor. Jag har erfarit att det finns intresse för detta och jag är beredd att be att det läggs till en kategori som heter ”Knives located in Scandinavia” K nivar belägna i Skandinavien. Låt mig förklara lite hur ett auktionsförfarande går till. R o lf Friberg

EN BRUKSA N VISN ING M an hittar den här hem sidan under nam net www. K nifeauctions.net. M an kan titta runt på vad som är till salu som en vanlig besökare. Vill man sälja eller köpa måste man börja m ed att registrera sig. M an skapar sig då ett ID och ett lösenord. N är m an skall sälja en kniv behöver man ha en färgbild i sin dator på kniven. N är man registrerar ett säljuppdrag ”pekar” man på sin bild i sin dator och en kopia laddas upp till auktionssidan. M an kan antingen sätta ett pris där auktionen skall börja. Eller kan man låta auktionen börja lägre än det man m inst vill ha för kniven och istället lägger man ett reservationspris. En köpare kan inte vinna en auk tion förrän priset överstiger detta ”reserve price”. D et syns i auktionssidan om buden ännu överstigit m insta antagbara pris eller inte. M an anger också hur länge auktionen skall pågå t.ex 10 dagar. M an kan köpa till tjänster som att bilden visas överst i kategorin, att texten är fet o.s.v. M an betalar ett pro centtal och vissa fasta avgifter för att sälja. Summan rör sig i storleksordningen 40 - 70 kronor totalt. Avgiften kan man betala med kontokort. Säljer man inom Sverige är betalningen från köparen inget pro blem. Danskar säljer och köper redan på den här auktionen. Besök gärna auktionssidan och fundera om du inte skall vara med. Du kan registrera en kniv och ange ett dollarpris men i texten anger du att kniven säljs bara inom Skandinaien om du inte vill skicka den längre och att betalning kan ske i svenska kronor. Auktionssidan ägs till del av Knifemakers G uild och N ational Knife Collectors Association.

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

En vecka i knivmakarnas Mecka M örlunda City! Söndagar utan en liten sovmorgon är ingen hitt. D en här julim orgonen var det trots detta en fröjd att kasta sig upp i ottan. N u skulle det packas och speedw ayfantasten Roland skulle häm tas upp i världsm etropolen M örlunda. M örlunda ja, det får en att tänka på kom ikern Ronny Eriksson som berättade om sin norrländska hem by som var så liten så att när m an hade gått halvägs igenom byn så var den slut. Varmt som i ...... Efter häm tning bar det av norrut m ot vårt resmål “R n iw eck an ” i Ludvika. Äntligen! Jag hade själv varit där en gång tidigare men då bara över dagen. Boendet var inbokat i form av en lägenhet i ett hyreshus. Eftersom det var sommarens sista värm ebölja som rådde så saknades bara björkris, vattenhink och skopa för att bastuupplevelsen skulle bli total. Efter ett par timmars korsdrag, en och annan öl samt m ycket knivsnack så blev dock boendem iljön dräglig även för tre smålänningar. Tre sm ålänningar bestod, förutom av mig och Roland, av min 24-årige son Claes som hade 4 månaders erfarenhet av knivm akeri m ed sig i bagaget. I och för sig så prövade han för två år sedan, men efter 15 minuters praktik kom han ihop sig med bandsågen varför han snabbt la ner det projektet. Entré M åndag morgon; För andra dagen i rad inträffade det m ärkliga att det inte var svårt att gå upp tidigt. Frukost och så iväg till m ässom rådet i kanten på stan. Roland som är gammal i gården hade fullt sjå att kom m a in till vårt gem ensam m a långbord eftersom han känner Gud och alla människor, ja, åtminstone alla människor. Tydligt märktes att Smålands Knivmakare har en m edlem som verkligen är aktad i dessa kretsar. Så är han ju också en av de a bästa knivm akarna i Sverige. Till det kom m er naturligtvis människan vilket inte gör det sämre. U ppdukat och klart och fortfarande lika varmt. Folk börjar droppa in m en den stora, riktiga tillström ningen uteblir. Ni vet den där önskedröm m en när det kom m er många män m ed haltande gång. Orsaken till haltandet är naturligtvis att plånboken är så knökatjock så att de inte ens kan gå ordentligt. Som vanligt så görs det intelligenta analyser av den dåliga tillström ningen och huvuddelen av knivm akam a är överens om att det är värmen som är boven i dramat.

Vatten över huvudet Tisdag morgon så var värm en bortblåst och efter den så kom regnet in över oss. N u skulle det kom m a folk eftersom den häm m ande värm en var borta! Den uteblivna jättetillström ningen analyserades naturligtvis denna dag också men slutsatserna byggde på helt andra teorier. Försäljningen då? Ja Roland krängde en och annan av sina fina bruksknivar. Claes och jag fick väl i väg någon enstaka Victorynoxfällkniv, halsband och några masurträbitar. Rätt var det var så kom det fram en kille till Roland och frågade efter den inglasade knivlådan som han beställt för två år sedan. Snabbt fick han svaret; D et har inte jag lovat! K unden stod på sig och började hetsa upp sig. Den trygge sm ålänningen stod dock på sig sam tidigt som han fann lösningen på sortin ur det besvärliga kund - leverantörsförhållande som hade uppstått. “Han där borta har en låda som du kan köpa” ! “H an” det var jag som snabbt insåg att här är det läge för affär så att ja g kunde köpa några av de där fantastiska m am m utbitam a som Schmith sålde. “ 1000:-” var budet från den upphetsade mannen. Eftersom jag insåg att begreppen tillgång och efterfrågan hade fatt ett ansikte, om än högrött, så sa jag 1500:-! N ågra fatala försök till prutning byttes snabbt till en procedur där tre fem hundralappar bytte ägare. Snabb om gruppering till Schmiths marknadsstånd! Julafton A tt vara på knivveckan är rena julafton. U tbudet är rikligt. M amm ut, valtänder, rekonstruerad ädelsten i fantastiska färgkombinationer, amboina, säljrot, palm, ja, you name it. K nivsm ederna Johan, Christer Henriksson, Bengt Olsson, Robert M attson, Stefan Broström, Pär Björkm an, H enry Hildén m ed flera hade underbara blad som kan töm m a vilket sparkonto som helst. Efter hand som pengar kom in så var man på besök i stånden. Jag kan faktiskt avslöja att jag t o m sålde min arbetssax som låg framme till en tokig knivm akare. Då är det lätt att förstå att utbudet var tilltalande. M öte ined m änniskor och själsfränder Det är rätt fantastiskt att m öta m änniskorna bakom nam nen på knivm akare som man bara har hört talas om. M ikael Ekelund, M ats Ingvar Svensson, Owe Wall in, Ingm ar Olsson, Anders Hedlund, Anders Regnander, Jonny N ilsson, Tommy M arklund, L eif Reiersen är bara ett axplock ur deltagarna. Själv är jag dålig på nam n m en grabben höll koll på

MEDLEMSTANKAR

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

dom och insöp m ånga erfarenheter och tips. Så nu frågar jag honom. Visst är det underbart att få utbyta erfarenheter med andra m änniskor som är lika knäppa som vi själva. Vem vinner? K nivtävlingen hade samlat m er än 300 tävlingsbidrag. Efter en koll i lokalen så blev snabbt svaret på frågan; Inte jag. Så rätt jag hade. N är jag gick där och beundrade en hel del helt underbara knivar och slidor så förlorade jag lite av det lilla självförtroende som man byggt upp genom åren. N är det senare i veckan stod klart att två av tre knivar gått till final så kändes det bättre för “Thom as tvivlaren”. A tt sonens enda inlämnade bidrag dessutom hade tagit sig till final gjorde att glädjen stod högt i tak. Rolands knivar då? N aturligtvis final eftersom de i flera fall var outstanding. D et enda som var förvånande var att en m ycket speciell kniv i klassen “Öppen” inte gick till final. Grillafton i glada vänners lag Torsdag kväll var det grillafton på mässområdet. Efter att prövat på att grilla ham burgare m ed plastm ellanlägg på så blev det till slut m at i magen. Vid vårt bord satt Jonny N ilsson och Jörgen Sundström från Arvidsjaur. Tidigt framkom att det var grabbar som absolut inte skulle kunna tänka sig att dricka pepparmintslikör. Förm odligen för att det är långt till System bolaget i Lappland. Efter några glada sånger så var det dags att ladda för upploppet. Grand finale! Representanterna från Smålands K nivm akare var allt lite spända på söndagsförmiddagen. Vi var inte ensamm a, det låg spänning i luften. N är prisutdelningen väl kom i gång och jag själv fick häm ta ett 2:a och ett 3:e pris så kändes det skönt eftersom det är ett kvitto på att “m an är m ed” . Stor glädje visades från många när Roland fick häm ta l:a priset i förfinad brukskniv, klass A, l:a priset i den prestigefyllda öppna klassen, klass A samt sist men inte m inst “Publikens pris” som är varje knivm akares dröm att få. N är det sedan var dags för förfinad brukskniv, klass B så steg spänningen. Claes finalkniv överlevde utdelningen av fyra tredjepris. N är

så två andrapris delades ut utan att Claes namn näm ndes så stod det klart att l:a priset var i hamn. N är grabben stegar fram och häm tar priset så sprids värm en i kroppen, en klum p i halsen växer och en tår spritter i ögonvrån. Ä kta glädje blev pricken över ket efter en underbar vecka. Hem fick jag naturligtvis sitta i baksätet m ed de två uppkäftiga förstapristagam a där fram. Ett avslutande råd till alla är: Var med! Det är utvecklande och precis som Rom, “väl värt en m ässa” . Thomas Löfgren Eksjö

Knivsmed Pär Björkman

Nu kan du köpa det graverade bladet som används i Knivmakarskolan direkt av mig för 375:- Skr. Tillsammans med bladet följer också ett nyhetsbrev med det senaste från min smedja

0 w

Skravelsjövägen 6 904 40 Röbäck par@bjorkman.net 090 - 462 25

REPORTAGE UTRIKES

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

EFTERLYSM1NG

Johnny Stout i N ew Braunfels, Texas hade en gammal eldriven sm idesham m are stående i sitt uthus. Den var rostig, lagren ner slitna, drivrem m ar av, det mesta glappade och ful var den. Fabrika tet var Little Giant. Ett fabrikat som en gång var stort i U SA och även exporterade många hammare till Europa både före och efter andra världskriget. N u visade det sig att trots att fabriken var ned lagd hade en man, Harlan ” Sid” Suedm eier köpt rättigheterna till nam net och hela reservdelslagret. Sedan m ånga år var hans stora intresse att renovera dessa gamla fina maskiner. N är det inte längre fanns reservdelar tillverkade han nya. Johnny kom överens med honom att totalrenovera m askinen under ett Hamm er-In som Johnny skulle ha i oktober. Harlan

behövde två dagar av intensivt arbete för att få m askinen som ny. Den blev till och med helt om m å lad. Jag var med båda dagarna och det var fantastiskt att se vad han kunde åstadkomma. Lika förvånad var jag över att hans nästan lika kunniga assistent, både med svets och svarv var hans dotter. Hon satte på sig den oljiga kepsen och skyddsklädem a på m orgonen och slet i Texasvärmen så svetten blan dade sig med oljan hon hade över hela armarna. N ästa vecka skulle hon hem till N ebraska igen för att gifta sig. Innan de gav sig av frå gade Harlan mig om jag kände till någon Little Giant i Sverige. Han hade haft någon enstaka kon takt med en svensk, m en hade inte kunnat utröna om fabriken exporterat till Sverige. K änner du till en Little G iant smi

Det som inspirerade mig att ta med mig repskäm ingstävlingen hem till Sverige var när jag besökte Oregon K nifecollectors Associations möte i Eugene. Det var

m ånga spännande stunder under tävlingen och en fantastisk stäm ning. Stundtals var det applåder och jubel, stundtals var det knäpp, tyst i lokalen. Alla tog själva tävlingsm om entet m ed allvar, men därem ellan var det skämt och glam. Jag var im ponerad av att man kunde skära av så k många rep på en gång Ä. och m ed ett enda slag. m Bara att göra en stilstudie på hur de olika deltagarna genom förde sitt slag var ett nöje. N är man skulle skära av sju stycken 1 tum tjocka sisalrep ihopbuntade till ett var det två tävlande kvar. Ett öronbedövande jubel bröt tystnaden när första man klarade

deshamm are skulle jag vara tack sam om du ville höra av dig till mig. Så här ser den minsta modellen av Little Giant ut. R o lf Friberg

uppgiften och repstum pen föll till golvet. Och vilken spänning det blev när även num m er två klarade sig. Det åttonde repet läggs till och fästes med silvertejpen. Ed Schemp går fram,, sam lar sig och med ett m äktigt slag slår han av alla åtta repen. Otroligt. A ndre man ser m ycket övertygande ut, tar sats och NEJ.... ett besvi ket rop går genom publi ken. Ed Schemps vinnande stil ser du på bilden till vän ster. Jag lyckades ta bilden i precis rätt ögonblick innan repstum pen ens hunnit ner till golvet. Efter ett lyckat genom förande på Skoklos ter har nu andra klubbar tänkt genom föra m otsva rande tävling nästa år. j Lycka till! $

REPORTAGE UTRIKES

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

FLINTKNIVAR

Man börjar m ed att rita modellen direkt p å stenen

Efter m ycket arbete närmar man sig slutresultatet

Tekniken att göra knivar med blad av sten där stenen gjorts vass genom att man form at stenen och slagit bort bitar från kanterna är gam mal som stenåldern. Ibland ser man en knivm akare som gett sig på den här konsten. Det borde vara m ånga fler som prövar och utvecklar den här idén tycker jag. På engelska kallar man det för ”flintknapping”. M an delar in sättet att bryta bort bitar ur stenen i tre metoder. De kallas percussion flaking, pressure flaking och indirect percussion. Det finns säkert motsvarande på svenska, men ja g känner inte till dessa. I USA finns det klubbar för detta och till och med utställningar. N orth Georgia Knap-In, Ooga Booga Knap-In i Texas, W atercreek Knap-In i Arkansas o.s.v. Vi har minst lika m ycket tradition från stenåldern som någon annan och skulle kunna utveckla den här hobbyn med bravur. M ellan hantverkarna i USA skiljer man m ellan dem som gör allt enligt gammal teknik och dem som går genvägar med m odernare hjälpmedel. Ä r det någon som har kunskap i detta äm ne är du välkom m en att höra av dig till mig. Email och adress finns under redaktionen i tidningens början. Verktygen som används är inte avancerade men ändamålsenliga.

En av de svårare teknikerna är att skapa en samm anhängande kanal längs stenen.

Ovan en flin tkn iv m ed m am m ut tand som skaft och också som stö d till kniven. Till höger en elegant presentation av ett blad som är så tunt i eggarna att det släpper igenom ljus. Båda gjorda av Webb H am m ond

RADANNONSER

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

RADANNONSERING

Knivmakare!

Här får ni medlemmar annonsera gratis. Material skall skickas in till varje nummer. Samma annons införs maximalt 2 gånger per år.

Vi kan erbjuda Dej en hel del material för knivtillverkning. Laminerade, rostfria, helståls eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del ur Helles och Bruslettos sortiment. Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder. Många olika färger av narvsvärta. Tenn, mässing, nysilver , spacer

Köpes Mammutbete. Jag önskar köpa en större bit som har nyanser av mörkbrunt, brunt eller gulaktigt till beige. Om den har lite sprickor gör inget, bara det går att ta ut bitar till knivskaft.

Peder Larsson Tel: 0 1 6 - 1 3 5 7 2 5 E-post: peder. larsson@ eskilstuna.se

m .m .

Dessutom ett 40-tal olika träslag varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas. Rekvirera vår katalog gratis!

Gits Knivmaterial, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. tel. 0270/16760, Känner någon till namnet G. Ulvtorp Namnet finns på knivbladet till en 070/6727755. buköppnare. E-post: knivstig@ telia.com H ör av er till redaktionen Hemsida: www.knivstig.sida.nu

Fråga

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare Knivblad Både hadgjorda och fabrikstillverkade.

Etsutrustning För m ärkning av knivblad.

Material Nickelsilver, nitar och bolsterämnen. Rårandsläder, vikslidsläder och < m ycket annat. Skicka in 20 kronor i ett kuvert så sänder vi dig den nya katalogen. B o x 2 0 7 * 827 2 4 L ju s d a l * Tel: 065 1 - 163 80 * F ax: 065 1 - 76 73 70 E -p o st: n o r d e ll.k n iv e s @ te lia .c o m * H e m s id a : w w w .n o rd e llk n iv e s .c o m

ALLMÄN INFORMATION

KNIVMAKAREN NR 4 - 2001

Angående Svensk knivförening Hösten har redan kommit och vintern står för dörren. När snön faller och vinden tjuter runt stugknuten kryper man gäma in i knivmakarhöman och sätter igång med slöjdandet. Tankarna far genom huvudet. Skall jag ta masurbjörken eller den stabiliserade träbiten? Varför inte ägna en tanke åt hur Du vill ha Knivsverige också? En väl fungerande organisation på riksplanet kan kanske hjälpa dig över trösklarna i slöjdandet och bidra till att knivmakeriet utvecklas till den konstform som det faktiskt kan vara? Om vi skall få något åt det hållet så gäller det att vi alla lämnar ett bidrag i en eller annan form. Vad Ni kan göra i Er förening är att engagera Er i saken och inventera Ert eget förråd av förmågor. Med det menar jag att det i er förening säkert finns flera personer som har ett brinnande intresse för knivmakeriet och dessutom har en känsla för konsthantverkets utveckling och tankar om hur detta skulle kunna åstadkommas. Någon eller några av dessa personer kanske är intresserade av att arbeta i Svensk knivförenings styrelse eller i något utskott? Valberedningen i Svensk knivförening söker personer med ett starkt engagemang för föreningen och som förstår att det är fråga om en ideell verksamhet. Föreningsangelägenheterna tar tid i anspråk och det är angeläget att vederbörande får saker ur händerna. Förutom goda insikter i knivmakeriet får vederbörande gäma ha särskilda kunskaper i ekonomi och organisatoriska frågor. En god förankring i de delar av samhället, där föreningen är verksam, är också egenskaper som vi söker. Att han eller hon skall vara vidsynt och se framåt behöver kanske inte påpekas särskilt. Vi vill att Sveriges alla knivklubbar lämnar oss förslag på en eller flera personer, som är villiga att arbeta för svensk knivförening. Ge oss dessa personers namn, adress och telefonnummer och lämna en kort motivering till att Ni i Er förening föreslår vederbörande. Har Du frågor eller funderingar kring detta så får Du gäma ringa mig på telefon 08-56023040 eller skicka ett mail på adressen anna@zytrox.se. Jag vore tacksam för Era förslag före den 15 februari 2002 så att vi i valberedningen i vår tur kan förbereda ett bra förslag till föreningens årsmöte, som ju brukar avhållas i juli månad. Med vänliga knivhälsningar Jan Bergstrand (sammankallande i valberedningen) P.S. Detta brev skickas till alla klubbar som finns förtecknade i Knivmakaren. D.S.

Knivmässan i Skokloster 2002 ett samarbete mellan Skoklosters Slott och Stockholms knivförening. En fantastisk knivmässa med allt du kan önska. Alla är välkomna! 28,29,30 Juni Knivm akartävling med m ånga tävlingsklasser och fina priser. Planera ditt deltagande nu. Försäljning: M aterialförsäljare är välkom na att anm äla sig. Tävlingsutställningen i slottet pågår i tre dagar. Sista dag då bidragen skall vara oss tillhanda är 24 juni. V årrepskärningstävling går vidare. Vandringspriset har bara en inteckning än. M inikurser, Smide, Separatutställning av knivm akare och knivsamlare. Alla faciliteter finns: Härlig cam ping för tält och husvagn, bad, duschar och pub. Skoklosters W ärdshus m ed hotell, restaurang och pub 150 m eter från slottet. Båtham n och hamncafé. Turbåt till Uppsala m ed M /S Carl Gustav. Sevärdheter: Ett av världens främ sta barockslott med en fantastisk vapensam ling, Von Essens M otorm useum och kyrkan m ed anor från 1200-talet. Allt inom gångavstånd. Prisutdelning: Söndag kl 14. Anmälan: 1 nästa numm er kom m er m öjlighet till anmälan. Boka datumen i din alm anacka nu. Du kan följa vår inform ation på vår hem sida:www.stockholm skniv.nu Du kan nå oss på email: kock.jalvem yr@ ebrevet.nu eller tel. 070-424 20 27