Knivmakaren nr. 4 - 2002
Knivklubbar i Sverige
Innehåll Ledare O r d fö r a n d e n h a r o r d e t
sid.3
Inrikes reportage Kniv-SM i D e l s b o .......................... sid.4
Inrikes reportage M e d le m s tr ä ff i V å r g å r d a
sid.8
Föreningshandlingar Extra å r s m ö te s p ro to k o lle t
sid.9
Knivmakarporträttet J a n " K n iv J o c k e ” O lsso n
sid. 12
Historik Infe skära, b a r a risp a
sid. 15
Medlemsinformation K allelse till å rs m ö te ................. sid. 18
Inrikes reportage H ä ls in g e K n iv fö re n in g s tävl. .sid.20
Knivmakarskolan .....................sid.22
H o rn k n iv e n d e l 4
Tips & tricks D e k o re r a s lid a n
....................... sid.25
Insändare In sä n d a re från m e d l e m ........ sid.26
Inrikes reportage
A rje p lo g s k n iv s m id e s fö re n in g
K n iv m a k a re i v ä st
S u n d s v a lls K n ivg ille
Odd-Björn Westerberg Gäddvägen 18 930 90 Arjeplog Tel: 0961 - 105 85
Stig Dahlberg Fågelstensvägen 218 437 40 Lindome Tel: 031 - 99 13 29
Håkan Näslund Viklngavägen 36 857 41 Sundsvall Tel: 060 - 15 18 57
B e rg s la g e n s k n iv g ille
N o rd m a rk e n s k n iv fö re n in g
S ö d e rh a m n s k n iv g ille
Raimo Westerling Ekeby Frommesta 5 692 91 Kumla Tel: 019 - 23 63 96
Olle Eriksson Kärrstigen 2 672 31 Årjäng Tel: 0573 - 106 21
Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55
D a la rn a s k n iv fö re n in g
N o rrlä n d s k k n iv fö re n in g
S ö d ra V ä tte rb y g d e n s k n iv k lu b b
Aldor Jansson Nämndemansvägen 17 791 61 Falun Tel: 023 - 71 12 15
Jan Lindfors Tolvmansvägen 7 975 96 Luleå Tel: 0920 - 256 222
Ulf Winroth L.Hällestorp 561 38 Huskvarna Tel: 036 - 13 62 97
F ö re n in g e n Jö s s e k n iv e n
O rsa k n iv fö re n in g
T e lg e kn ifg ille
Roy Johansson Fryksdalsvägen 48 671 42 Arvika Tel: 0570 - 134 26
Hans-Göran Thuren Lindänget 2322 794 33 Orsa Tel: 0250 - 59 41 03
Maria Sällström Fornbacken 5 152 56 Södertälje Tel: 08 - 550 610 05
F ö re n in g e n S m å la n d s k n iv m a k a re
S c a n d in a v ia n k n ife m a k e rs guild
U p p la n d s k n ivk lu b b
Anders Karlsson Hagagatan 16 571 38 Nässjö Tel: 0380 - 746 18
Anders Johansson Konstvaktarevägen 9 772 40 Grängesberg Tel: 0240 - 232 04
Britt-Marie Fröjdhammar Delbo, 744 92 Huddunge by Tel: 0224 - 960 55
G ru n d s u n d a K n iv g ille
S ilja n s b y g d e n s k n iv k lu b b
V ä r m la n d s k n iv k lu b b
Bengt-Olof Tallroth Bastuvägen 7 890 35 Husum Tel: 0663 - 103 76
Lars-Göran Fröjd hammar Ingels bodaväg 2A 795 92 Rättvik Tel: 070 - 229 81 13
Lars Forsman Svamstlgen 16 654 68 Karlstad Tel: 054 - 83 01 01
G r ä n s b y g d e n s k n iv fö re n in g
S k å n s k a k n iv k lu b b e n
V ä s te rd a la k n ivg ille
Anders Kristensson Svedjarevägen 5 286 72 Åsljunga Tel: 0435 - 46 05 65
Jan Martinsson Hyllstofta Pl 6698 264 90 Klippan Tel: 0435 - 241 47
Jonny Skogmo Rörbäcksnäs 55 780 64 Lima 0280 - 801 34
H ä lsin g e k n iv fö re n in g
S to c k h o lm s k n iv fö re n in g
Ö s te rg ö tla n d s k n iv fö re n in g
Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 070 - 366 33 95
Anders Holmertz Drottninggatan 34C 745 30 Enköping Tel: 0171 - 44 26 40
Peter Ahnell Norralundsgatan 35 602 14 Norrköping Tel: 011 - 18 86 68
R a lla rfe s te n i K iru na ................ sid.27
Radannonser K ö p e s, säljes o c h utföres
....sid.30
Kåseri M ic h a e l A lm q v is t k å s e r a r ..... s id .3 1
FRAMSIDA:
Ulf B rand ts fö r fin a d e
brukskniv, vilken fic k p u b lik e n s pris v id Kniv-SM. F o to o c h m o n ta g e : R e im o n d D.
BAKSIDA:
Kniv a v In g v a r Svonni.
I ö v e r k a n t s lid a n ses tro lltrum m an m e d j ä g a r e n o c h fiskaren. Foto: K e n t Tunlind. M o n t a g e : R e im o n d D e m p w o lf.
ANNONSKOSTNADER: T a g k o n ta k t m e d H a n s W ikström för a tt h ö ra o m a n n o n s k o s tn a d e r. T e lefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h .w ik s tro m @ te lia .c o m
Som medlem i Norge kan man betala in sin medlemsavgift till bankgiro, konto nummer 501 005 . 14653 (Den Norske bank). På detta vis slipper både föreningen och medlemmar i Norge extra omkostnader. Bor du i Finland kan du betala in medlemsavgiften på konto nummer 557 000 - 24262 (Andelsbanken, Osuuspankki). Danska medlemmar kan betala avgiften till Dansk kniv förening. Kom bara ihåg att skriva att avgiften gäller för medlemskap i Svensk kniv förening. Medlemsavgiften är för är 2003 2 0 0 :-Skr.
o
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Medlemmar! Vi kan nu återigen blicka tillbaka på ett intensivt verksamhetsår. Vid årsm ötet i Falun togs ett första viktigt beslut om att inrätta nya stadgar. M ed några redaktionella ändringar fastställdes dessa stadgar vid extra årsm ötet i Vårgårda. Som bilaga till detta num m er av K nivm akaren finner du dem. I sam band med extra årsm ötet hade styrelsen kontaktat några av våra duktiga knivm akare och smeder. Deras förm åga att förm edla sina kunskaper uppskattades verkligen av våra m edlem m ar i den västra regionen . Å rsm ötet gav även styrelsen i uppdrag att ta ' fram bestäm m elser för en stipendiefond samt detsam m a för Årets knivm an/kvinna. D etta arbete har påbörjats och kom m er att nästa år presenteras som ett slutligt förslag ,vilket årsm ötet senare får besluta om. Den tillsatta regelkom m ittén har haft sin första sammankomst. Vad jag erfarit fram kom där många goda förslag om revidering av gällande regler. Kommittén fortsätter sitt arbete och kom m er i början av nästa år att återigen träffas för att fram lägga ett förslag till styrelsen. D ärefter kom m er detta förslag att få rem issbchandlas av knivföreningam a. Hälsinge knivförening genom förde årets K niv-SM på ett utom ordentligt sätt. Tyvärr fylldes inte kvoten 10 knivar i varje klass för att få räknas som SM merit. Dock var klassen på inlämnade bidrag m ycket hög. Regelkom m ittén bör ta' detta faktum i beaktande om att kanske sänka kravet på antal anm älda knivar i vissa klasser. K nivskolan m ed Jörgen Sundström har rönt ett m ycket stort intresse. I detta num m er finner du det sista avsnittet och nu gäller att omsätta hans instruktioner i praktiskt arbete! Vi får hoppas att det vid komm ande års tävlingar finns m ånga nya ”halvhom sslöjdare” med! Ett stort tack till Jörgen för hans att välvilja att dela med sig av sina kunskaper i hornslöjd. Nästa år har du m öjlighet att vinna hans kniv, då föreningen beslutat att inköpa den och sedan anordna ett lotteri.
O rdförande, S tig Å kerblom , g e r h ärin till en rapport över läget idag.
Knivn)alsaren MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING KLOCKARVÄGEN 9, 820 62 BJURÅKER TEL: 070 - 366 33 95 PR EN U M E R A T IO N SFR Å G O R
SLUPEN 515, 444 30 STENUNGSUND TEL: 070 - 778 33 70 UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: Stig Åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: L eif G lent, Stenungsund SEKRETERARE: Reimond Dempwolf, Bjuråker LEDAMOT: Staffan Pantzar, Jönköping SUPPLEANTER: Bengt-OlofTallroth, Husum Kim Rosén, Orsa André Andersson, Bult mark Anders Holmertz, Enköping REVISORER: Gert Remholt, Hässelby Göran Blänning, Hässelby SUPPLEANT: Folke Norling, Enköping VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Claes Löfgren, Eksjö Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Stig Gärtner, Malung ANSVARIG UTGIVARE: Stig Åkerblom Bruksvägen 6 826 62 Norrala Tel: 070 - 672 77 55 E-post: knivstig@telia.com REDAKTION:
Enligt de nya stadgarna skall årsmötet avhållas senast under mars månad. Styrelsen har därför beslutat att årsm ötet skall avhållas i A rboga lördagen den 22 mars 2003 klockan 13.00. K allelsen återfinner du på annan plats. Vi kom m er att även vid detta möte engagera några intressanta föreläsare. Så väl m ött till årsmötet! Till sist vill jag tillönska alla m edlem m ar en God jul samt ett Gott Nytt Knivår!
Reimond Dempwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker Tel: 070 - 366 33 95 E-post: knivmakaren@svenskkniv. nu
Michael Almqvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se
Jan Hedenberg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@hotmail. com PRENUMERATION: / år inklusive medlemsskap i Svensk Knivförening kostar under 2003 200:- Skr. Avgiften sättes in p å postgiro 162 14 46 - 2.
H g ' 4e t st i cl<gn
TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg. © 2001
ISSN 1102-5085
o
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
m
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4- 2002
PRISLISTA KNIV-SIV I DELSBO
C urt Ivan W iklunds kniv som fic k 1:a p ris i bruksknivsklassen. Skaft: Björkklyka. Slida: Rårcindsläder. B lad: Pär Björkman, Sandvik 12C27.
Vinnarkniven i ungdom sklassen, till verkad av E rik Lundqvist. Skaft: Björkvril, buffelhorn, tenn, vulkanfiber. Slida: RåraiulsLider, nysilver. Blad: Paul Strande, m önstervällt.
BRLKSKNIVSKLAS 1:A PRIS: Curt Ivan Wi 2: A PRIS: Peter Swing. 2:A PRIS: Anders Hedt 3:E PRIS: Åke Erikssoi 3:E PRIS: Jörgen Hi/Ig
(Max lOOp) lund, Fredrika, 97p Delsbo, 94p >d, Lysekil, 94p Husitm. 91p n, Bergby, 91p
FÖRFINAD BRUKSI 1:A PRIS: Anders Hed, 2:A PRIS: Jörgen II iIb. 3:E PRIS: Åke Erikssoi 3:E PRIS: Curt Ivan B
MVSKLASS (Max 130p) td, Lysekil. 123p n, Bergby, 122p Husum, 121p und, Fredrika, 121p
ÖPPEN KLASS (M a\ 1:A PRIS: Anders Hedi 2:A PRIS: Jan Jonsson 3:E PRIS: Anders Regn
40p) nd, Lysekil, 121p ''agnhärad. I15p ndei; Norrala, H3p
D enna kniv vann den öppna klassen. Tillverkad a v A nders H. Skaft: Snakewood, mam mut, mässing. Slida: R årandsläder m ed karvsnitt Blad: Eget, D am asteel.
P eter Sw ings brukskniv som fick ett 2:a pris. Skaft: Björkvril. Slida: Rårandsläder. Blad: Ivan Lim lerborg.
SMYCKEKNIV EJ B LTE (Max 130p) 1:A PRIS: Jan Olsson, {jurunda, 117p 2:A PRIS: Anders Regn tider, Norrala, II3p 3:E PRIS: Sven ThunbeiVjNjutånger, 112p 3:E PRIS: Stefan Grolh.Xalbo, U 2p
nnarkmv
Vinnarkniven i sm yckekniv ej bälte av Jan “K n ivJo cke” Olsson. Skaft: M amm ut, g u ld ISk. Slida: Rårandsläder, g u ld IRk. Blad: Kent Andersson, mönstervällt.
UNO DOMS KLASS (1\ ax 130p) I :A PRIS: Erik Lundqvi 1 Husum, l lö p 2:A PRIS: Johan Kihlbi å, Näsviken, llöp 3:E PRIS: Johan Morin Båtskärsnäs, 103p
'.IV.
brons, d karvsnitt.
PUBLIKENS PRIS U lf Brandt, Husum
Johan K ihlberg fic k ett 2:a p ris i ungdom sklassen m ed denna kniv. Skaft: D esert iromvood, mässing. Slida: Vegetabiliskt g arvat Lider. Blad: Ingem ar Nordell.
2:a p ris i öppna klassen blev det f ö r Jan Jonsson m ed kniven ovan. Skaft: Renhorn. » Slida: Renhorn, älgskinn. Blad: J O, m önstervällt.
*
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
A
Af j
Vi hade många möten och diskussioner innan årets upplaga av Kniv-SM. Arbetet påbörjades redan år 2001, men märkligt nog innebar ett SM inte mycket mer arbete än vad våra tidigare tävlingar gjort. Att få till en kunnig jury var nog det svåraste, då en SM-jury skall bestå av fem personer. Efter mycket rundringning blev den dock tillsatt av Pentti Turunen, Ingemar Nordell, Peter Ahnell, Ingvar Lodin samt Jonny Nilsson. Är det någonting ni knivmakare som deltog funderar över skall ni kontakta Pentti, det är han som fungerar som talesman för juryn till denna tävling. I fjol inledde vi ett samarbete med Delsbo hembygdsförening, vilket i år gjorde arran gemanget lite större och troligen mer till dragande. Hembygdsföreningen höll bland annat muséet och serveringen öppen, vilket jag hoppas samtliga besökare uppmärksammade. Ett SM innebär tävling i 11 klasser. På grund av detta valde vi att hantverkarna skulle vistas utomhus, så att vi på logen kunde presentera de deltagande knivarna på ett bra sätt. Tyvärr blev det endast SM-status på fem klasser, brukskniv, förfinad brukskniv, öppen klass, smyckekniv ej bälte samt ungdomsklass. Resterande klasser bestämdes gå un der benämningen Hälsinge Knivförenings kniv tävlan 2002 och pristagarna i den tävlan fick helt annorlunda diplom gentemot pristagarna i SM, detta för att det inte skulle bli några frågetecken. Jag hoppas fler vågar ställa upp på SM samt att gränserna för hur många knivar som deltar kanske minskas vad gäller vissa klasser. Det var lite tråkigt att se de sju fina halvhornsknivarna som var inlämnade och inte kunna ge den klassen SM-status. Utifall det skulle bli regn behövde utställarna tak över huvudet och vi fick som tur var låna stånd med tak av mineralföreningen. Det var
/
inget regn som ställde till det, utan solen. Typiskt nog var Delsbo varmast i hela Sverige denna helg, det var nästan lite för varmt. Trots det besöktes arrangemanget av många. Lördagskvällen var mycket trevlig. Vi var ett 50-tal personer som till det grillade köttet fick lyssna till Erik Broden, en lokal trubadur. Senare på kvällen var det sång och knivsnack lite här och var. Söndagen var lika välbesökt och skojigt nog var det många "knivgubbar" som dök upp, vilket gjorde prisutdelningen trevligare än tidigare år. Förr om åren har vi kunnat ge pristagare fina priser, såsom knivblad och träbitar, men då ett SM som sagt var normalt innebär 11 klasser bestämdes att priserna i stället skulle bestå av lämpliga varor från lokala företag, företag som kunde tänka sig att ställa upp som sponsorer. Vad jag hört, så uppskattades ljusen från Duni och korven från Delsbo chark. Lite kontenta från utställarna var att det är svårare i dag att sälja knivar. Knivmaterial däremot går som smör i solsken.
Ett stort tack till alla sponsorer, däribland Nordell Knives, Gits knivmaterial, Jano knives samt Tjäder Läder. Ett tack också till medlemmarna i juryn som ställde upp. Jag hoppas bedömningen även gav er någonting. Jag själv vill passa på att tacka samtliga i föreningen som ställde upp och gjorde det möjligt att hålla det fina arrangemang som var.
Reimond Dempwolf
PS. Knivar från Hälsinge Knivförenings kniv tävling hittar du längre fram i tidningen.
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
TILL VÄNSTER: Förfinad brukskniv tillverkad av M ichael Alm qvist, L öv ånger. Skaft: M asurbjörk, svartek, tenn, spacer. Slida: Rårandsläder. B lad: Ivan Linderborg.
NED AN: K niv i öppna klassen av M ats Bjurm an, Bromma. Skaft: M am m ut, tenn, ek, palm . Slida: Rårandsläder, ek. B lad: R oger Bergh, m önster vällt
Juryn sitter och funderar. Från vänster: Ingem ar Nordell, Pentti Turunen, In g va r Lodin, Peter A h n ell sam t Jonny Nilsson.
Foto: Reimond D e m p w o lf
TILL H Ö G ER : Förfinad brukskniv av G öran Reimnér, Forsa. Skaft: Svartek, tenn, vulkan fiber, älghorn. S lid a : Rårandsläder. Blad: E je Brodin, m önster vällt. N ED AN : K niv i öppna klassen av M ats Holmberg, Söderham n. Skaft: M asurbjörk, näver, kronhjort. Slida: M asurbjörk, björkrot, näver, kronhjort, läder. Blad: Pär Björkm an. Sandvik 13C26
K niv av Eino Jalakas till klassen sm yckekniv ej bälte. Skaft: Pärlemor, silver, buffelhorn. Slida: Pärlemor, silver, guld. Blad: Eget, m önstervällt.
TILL VÄNSTER: K niv i öppna klassen av E Jenning Jacobsen, Farsta. Skaft: Svartek, ek, alum inium , mässing. Slida: Svartek, alum inium , m ässing. Blad: Poul Strande, m önstervällt.
TILL H Ö G ER : K niv i ungdom sklassen av Sofia Reuterving, Erikslund. Skaft: M asurbjörk, älghorn, jakaranda, nickel. Slida: M asurbjörk, lappläder. Blad: H elle
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
FOREN ING5H AN DUNGAR
Knivmakaren nr. 4 - 2002
MEDLEMSTRÄFFEN IVÅRGÅRDA När fredagen led mot eftermiddag ångrade jag bittert att jag lovat följa med till medlemsmötet i Vårgårda. Jag hade precis klarat av min första vecka på högskolan i Gävle och alla nya intryck därifrån hade tröttat ut mig totalt. Helst hade jag bara åkt hem, satt mig i TV-soffan med en pilsner och en skål med jordnötter, flera timmars bilresa var inte precis vad jag längtade efter. När Reimond dök upp gick jag med tunga steg ut till bilen och hoppade in. "Hur långt tror du att det är till Vårgårda ?" frågade jag. " Jag gissar på nånstans kring 70 mil" fick jag till svar. " Suck" Nu är det bara så att det är omöjligt att sitta och deppa i samma bil som Reimond Dempwolf, så snart började jag trivas med tillvaron igen. Att det skulle bli kul när vi kom fram var det ingen tvekan om och vi hade mycket att dryfta, jag och Reimond. Milen rullade undan riktigt bra och förr än jag anade närmade vi oss målet, det var bara det att Vårgårda verkade inte finnas. Inte en skylt som det stod Vårgårda på hade vi sett till, inte förrän vi var inne i samhället visste vi att vi var framme. Vi hittade snart vårt mål och möttes av Leif Glent, det blev ju inte kvällen sämre av. Trötta som vi var somnade vi ganska snart i var sitt rum på vandrarhemmet. Morgonen efter var det dags för arbete, jag visste sen tidigare att det innebar vissa problem att få liv i vår vän från Delsbo så jag blev inte speciellt förvånad när jag inte hörde ett ljud från rum 1. Jag dunkade på dörren, skrek och visslade men inte ett liv hördes. Det började bli bråttom, vi hade stora delar av Gits Knivmaterials sortiment med oss, detta skulle bäras in och ställas i ordning innan medlemmarna ramlade in. Då fick jag en briljant idé. Leif Glent hade säkert Reimonds mobilnummer inprogrammerat, så smart hade nämligen inte jag varit. Jag fick snart tag i Leif och förklarade problemet. "Jag har dunkat på dörren till rum 1 och skrikit mig hes i korridoren, du måste hjälpa mig" " Sa du rum 1, Reimond sover i rum 4" svarade Leif. Nu blev allt plötsligt mycket lättare, när jag dunkade på rätt dörr fick jag nästan omgående svar från andra sidan, ett dovt muttrande som jag lärt mig känna igen från söndagsmornarna på forngården i Delsbo. Tur förresten att ingen bodde i rum 1. Nåväl, frukost blev det inte tal om för norrhälsingen, nu gällde det att få in alla pryttlar i möteslokalen fortast möjligt. Det var redan ett antal människor på plats så när jag plockade fram mina knivar fick Reimond klara sig själv med alla lådor och pytsar som skulle in. När nån visar intresse för mina knivar förstår ju vem som helst att jag måste förklara alla intrikata detaljer och berätta om alla episoder under tillverkningens gång. Förlåt mig Reimond, du hann visst bli färdig innan jag kom till sans igen. Nu började fler och fler intresserade knivmakare ramla in vilket medförde att både Reimond och undertecknad missade
både Peter Jonssons föredrag om sina svärd och Anders Hedlunds beskrivning av karvsnitt i läder. Det grämer mig mest att jag missade Anders föreläsning, Peter Jonsson hade jag lyssnat på vid ett tidigare tillfälle. Trots detta hade jag gärna suttit med ännu en gång, den grabben vet vad han snackar om, det är en sak som är säker. Själv skulle jag hålla mig undan tills framåt söndan när de flesta hade åkt hem, men jag lurade dom minsann. Jag lyckades ragga ihop ett gäng redan på lördag eftermiddag som jag tvingade att lyssna till mitt pladdrande om hur enkelt och trevligt det är med scrimshaw och hur snabbt man kan skära sönder ett bra knivskaft om man verkligen försöker. Döm om min förvåning när de fortfarande satt kvar efter mer än en timme, de visade till och med ett tydligt intresse för det som jag babblade om. Mot kvällningen blev det dags för det extra årsmöte som det kallats till för att fastslå de nya stadgar som blev presenterade vid det ordinarie årsmötet. Ett 20-tal medlemmar var närvarande, det hade kanske varit önskvärt med fler men vi vet alla hur det är med det formella föreningsarbetet, det är inte alla som tycker att det är så kul. Meningen var, om jag förstått saken rätt, att verifiera att de ändringar som klubbats på det ordinarie årsmötet blivit genomförda för att sen fastslå de nya stadgarna. Så blev nu inte riktigt fallet, en hel del förslag till nya ändringar framfördes vilket skulle ha medfört att föreningen skulle ha stått utan stadgar tills ännu ett årsmöte hade genomförts. Rätta mig om jag har fel, jag tar inte upp några åsikter om sakfrågorna, men tycker att fel tidpunkt valdes. Nu har föreningen godkända stadgar, så nu är det bara att skriva motioner med förslag på ändringar till nästa årsmöte. Många positiva röster höjdes som uppskattade att Svensk Knivförening gjorde någonting i södra Sverige. Medlemmarna i södern (likväl som de längst i norr) har i alla tider fått finna sig i att resa till mellansverige för att ta del av de arrangemang som finns. Att hålla medlems-möten här och var i vårt avlånga land tror jag personligen stärker samhörigheten bland våra knivmakare. På kvällen förflyttade vi oss till en kinarestaurang som måste ha världens långsammaste servering. Vi fick vänta i två timmar på maten, kanske beroende på att vi hade så mycket att diskutera, vad vet jag. Lika bra var det förresten, när maten var uppäten var det bara att åka "hem" och lägga sig. Lite mer knivprat blev det allt när vi kom hem, om man ska vara ärlig, men bara ett par timmar så det räknas knappt. Söndagen mötte oss med biåsväder och så småningom regn. Lite mindre folk än på lördagen tycker jag mig minnas, men de som kom var desto trevligare. Kanske räcker det med en dag nästa gång. Klockan 10.00 var det dags för mitt framträdande, lördagens tillställning var ju oplanerad och får väl framstå som ett genrep. Jag
gick ut för fullt för att sen bara öka, när jag hämtade andan och tittade på klockan var den en bra bit över tolv, vi hade suttit i över två timmar. Responsen var fantastisk från åhörarna, kluriga frågor blandades med förundran över det egna resultatet. Det kändes faktiskt som att jag lyckades förmedla mitt buskap att scrimshaw är någonting som man bör prova på. Det är inte så omöjligt som det verkar vid första kontakten. Ett råd bara i all välmening till de som tänker försöka lära sig. Jämför er inte med Viveka, hon spelar i en egen division. Till arrangörerna kan jag bara säga, skyll er själva ! När Regnander väl fått fart på språklådan är han näst intill omöjlig att få stopp på.
Sen återstod slutsummering, hopplockning och hemresa. Väl hemma igen somnade jag ovaggad efter en jobbig men väldigt givande helg i knivslöjdandets tecken, många nya kontakter blev det och många spännade knivar fick jag se. Än en gång förundras jag över hur trevligt vi har det när vi träffas, kanske beror det på att vi alla drabbats av samma obotliga virus. Ett stort tack till er alla, låt mig dessutom önska er lycka till med ert fortsatta slöjdande. Det skulle vara roligt om det dök upp några egenhändigt scrimmade knivar från södra Sverige till vår tävling i Söderhamn i Maj 2003.
När jag väl fick stopp på munlädret droppade de uttröttade knivmakarna av så småningom.
P å återseende A nders Regnander
EXTRA ÅRSMÖTESPROTOKOLL
Extra årsmöte för Svensk knivförening i Vårgårda, 02-08-31. 1)
Då varken ordförande eller vice ordförande kunde närvara, öppnade Reimond D em pw olf m ötet och förklarade deras frånvaro.
2)
Röstlängden fastställdes till 19 närvarande med rösträtt.
3)
Som ordförande för m ötet valdes Folke Hildebrand och som sekreterare Reimond Dempwolf.
4)
Bengt W ettesten och Staffan Pantzar valdes som protokolljusterare tillika rösträknare.
5)
M ötet ansågs behörigt utlyst (via m edlem stidningen Knivmakaren samt utskickad lapp).
6)
Stadgeförslaget gicks igenom punkt för punkt (andra läsningen). § 1 - Inga komm entarer, godkändes. §2 - Inga komm entarer, godkändes. §3 - Godkändes efter diskussioner om stipendier. §4 - Inga komm entarer, godkändes. §5 - Godkändes efter diskussioner om datum och plats för årsmötet. §6 - Inga komm entarer, godkändes. §7 - Inga komm entarer, godkändes. §8 - Inga komm entarer, godkändes. §9 - D iskussioner uppkom om att styrelse och suppleanter skall vara bosatta i Sverige, men godkändes efter diskussionen. §10 - Inga kommentarer, godkändes. § 11 - Inga kommentarer, godkändes. §12 Inga komm entarer, godkändes. §13 - Inga kommentarer, godkändes §14 - Inga komm entarer, godkändes. § 15 - Inga komm entarer, godkändes Stadgeförslaget godkändes i sin helhet.
M ötesklubban lämnades över till Reimond, vilken tackade de m edlem m ar som närvarat och avslutade mötet. o
Knivmakaren nr. 4 - 2002
KNIVDAGAR I SÖDERHAMN. Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår tävling helgen 2 - 4 maj 2003 på Kulturhuset Kvarnen, Söderhamn. Tävlingsregler enligt Svensk Knivförenings normer. Upplysningar om dessa finns på deras hemsida eller kan erhållas via kontaktpersonerna. Följande klassindelning gäller: » Bruksknivsklass A - alla som tidigare erhållit 1-3 prisi Söderhamn. » Bruksknivsklass B - övriga. « Förfinad bruks A - alla som tidigare erhållit 1-3 pris i jakt/förfinad bruks i Söderhamn, w Förfinad bruks B - övriga. « Öppen klass. » Specialklass. » Helhornsklass. » Halvhornsklass. « Smyckesklass bälte. « Smycke - ej bälte. « Fulltångeklass w Damklass, w Ungdomsklass - upp till 18 år. Diplom utdelas till varje deltagare. Hederspriser till de främsta i varje klass. Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅRETS KNIV med inteckning i vårt vandringspris. Publiken utser sin favorit. Tävlingsbidragen skall SENAST 25 april 2003 skickas till stig åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. Upplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/13133 (Mats). Finnes även på knivgillets hemsida www, knivgillets .hem.sida, nu Öppettiderna är: fredag 15-20, lördag 10-17 och söndag 10-16. Prisutdelning söndag klockan 15.00. Tävlingsbidragen kan hämtas efter klockan 16.00. Knivar som ej avhämtats kommer att återsändas mot postens avgifter. Förutom knivmakaren och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten. Förevisning av knivsmide m.m. Äv
BOKA REDAN NU IN DENNA HELG!!! VÄLKOMNA TILL SÖDERHAMN!! Arr: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet och Kultur&fritid.
i
KNIVSLOJDARE LÄDERHANTVERKARE Vi har Sveriges bredaste sortiment av
skinn och läder samt verktyg och tillbehör för tillverkning av knivar, tenntråds arbeten, ryggsäckar och läderarbeten med plastik mm. Stort sortiment av litteratur om olika läderhantverk. Vi är även återförsäljare för Tandy ,s produkter
B O K R E A !!
K
Cnivmakarens ABC
30099
Av den danske knivmakaren Mikael Hansen, som leder dig steg för steg gen om de olika m om enten.
Boken är rikt illustrerad m ed färgbilder.
Pris._____________________ 3 9 :~
TJADER LADER AB
816 91 Jädraås • Tel 0297-452 20 • Fax 0297-45 310 E-post: tjaderlader@swipnet.se • www.tjaderlader.se
Beställ vår katalog. Katalogen innehåller ca 170 sidor intressant läsning
KNIVMAKARPORTRATTET
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Jan ”Kniv-Jocke” Olsson Jag blev bjuden att komma upp och besöka honom vid tillfälle. Det dröjde dock säkert över ett år innan jag tog denna inbjudan "ad notam" Det har senare blivit flera besök hos Karin och Janne i Sörböle. Jag har även anlitat Janne som instruktör vid en del kurser i läderteknik som jag anordnat.
Foto: Reimond D em p w o lf
Första kniven
En av de verkliga profilerna inom Nordiskt knivmakeri fyller den 29 december 70 år. Alla som någon gång besökt Knivveckan i Ludvika har nog träffat på Kniv-Jocke i något sammanhang. Troligen har han försökt prångla ut några lotter till de besökande. Det här med att sälja lotter är han en mästare på. Vid ett tillfälle i Ludvika fanns en kniv från Leif Reiersen som pris. Detta lotteri tog slut under halvminuten, säger Janne. Men det var naturligtvis inte vilken kniv som helst som stod på spel.
Han med långt hår och hatt När jag som ganska nybliven knivmakare besökte Sollentunamässan såg jag en något "udda" figur med långt hår och skägg samt en sliten läderhatt på knoppen. Eftersom jag hade min kamera med mej så bad jag om att få fotografera denna figur, vilket han naturligtvis gärna ställde upp på! Kan ni tänka er att Janne en gång i slutet av 60-talet var frisör i Timrå? Det långa håret och skägget har han lagt sig till med sedan han blev knivmakare. Tidigare var det enbart några "fjun" på överläppen! Det var på Jan Olsson Det visade som gärna
detta sätt jag först fick lära känna som han heter. sig att han var en pratglad kille, delade med sig av sina kunskaper.
När nu Janne och Karin får besök för denna intervju, kommer naturligtvis frågan om hur det kom sig att han började göra knivar. Han hade sett en artikel i lokaltidningen om en äldre man som gjorde både blad och knivar. Det var Ernst Bergström i Ramsele. Janne tyckte det verkade intressant och åkte därför till Ernst. Året var 1987. När Janne ringde på öppnade fru Bergström dörren. Han frågade efter Ernst och frun frågade om det var Kniv-Jocke som kom på besök! På detta sätt fick han sitt öknamn. Bladen som Ernst gjorde var av uttjänta sågklingor. Han satt i källaren och slipade dem. Janne köpte ett flertal blad och började tillverka knivar. Den första kniven han gjorde använde han lädret från ett stövelskaft som slida.
Första tävlingen Året därpå tyckte Janne att det var dags att börja tävla. Han skickade därför in några bidrag till Ludvika. Något pris fick han inte. Däremot hade Kent Bergkvist frågat " är det kniv eller fågelholk som du skickat in?" Janne tog denna kritik på rätt sätt och tänkte, " att till nästa år skall ni få se!" Han studerade vad andra gjort och det var främst Knut Dahls knivar han kikat på. Några fågelholkar skulle det inte bli framöver. När han så 1989 åkte ned till Ludvika för att d elta ' på tävlingen, hade han förhoppningar om att det skulle gå bättre denna gång. Väl på plats kom Anders Höök och pratade med Janne. Han s a ' att "du får inte vara med på cfenna tävling". Med Jannes heta humör så brusade han upp direkt. "Lugn, lugn, du skall ingå i årets jury i stället" sa Höök.' Så blev det även kommande år. Harald Sellevold fanns även med och av honom lärde sig Janne mycket vid detta juryarbete.
Besök i Norge Något år senare träffade Janne på Leif Reiersen i Ludvika. Janne hade lämnat in något
KNIVMAKARPORTRATTET
Knivmakaren nr. 4 - 2002
KHIVUTSTÄl'
Sm yckeskniv m ed m ånga silverholkar och gravyr. D en vanligaste kniv m an ä r van att se frå n Jockes tillverkning i dag.
Jocke på Kniv veckan i Ludvika för första gång en. Förevisar sina “fågelholkar".
tävlingsbidrag där han gjort en del silverbeslag på både kniv och slida. Leif hade sagt till honom om att det var bra arbeten men att det "sista" saknades. Därför fick han gärna komma hem till Leif och se hur denne arbetade. Det tog en tid innan detta besök blev av, men under 1992 tog Janne mod till sig och kontaktade Leif. Sedan blev det en veckas
besök i Norge. Detta var en höjdare tyckte Janne. Han fick lära sig mycket av Leif både vad som gällde silverarbeten och gravyr. Mäkta stolt blev han då Leif höll fram båda de knivar de gjort och han sade sig inte veta vem av dessa knivar som han själv åstadkommit. Det var med stor glädje han åkte från Norge denna gång.
Material, maskiner & verktyg fö r knivmakare
ano knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com Näsmark 3, 916 93 BJURHOLM Tel: + 46(0)932-270 27. Fax: + 46(0)932-270 62, Mobil: 070-582 09 32 Email: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com
Pris 20:' + p o rto
KNIVAAAKARPORTRATTET
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Föregångare med rårandsläder En annan norrman - Harald Kolstad - lärde Janne rårandslädrets fördelar. Genom honom blev han en föregångare i Sverige till den nya metoden att sy i just rårandslädret. Denna metod har han vid ett flertal tillfällen lärt ut på kurser.
s
Sedan början av nittiotalet har Janne ställt ut -2 O O ^ sina alster pa manga knivtävlingar. Det gäller js både såväl i Sverige som Norge. Han var för övrigt den förste svensk som erhöll ett pris i sj Elverum. o I Ludvika har Janne tävlat sedan starten, £ förutom de år han var med i juryn. Han har fått flera publikens pris, vilket han uppskattat mycket. Det är även minst ett 50-tal förstapris Jan visar upp en av de fö rs ta knivarna han g jo rt m ed hel läderslida. N edanför honom ligger en liten smyckeskniv, den som han erhållit under åren typ han brukar vinna d e fle sta tävlingar med. Han har även varit med i jurygruppen på ett flertal utställningar runt om i landet. Vid årets SM vann Janne två klasser varav en räknades som Svenskt Mästerskap.
Verkstaden
Dj urvän
När Janne går ut till sin verkstad som han har inrymt i en del av sitt garage, så blir man stående innanför dörren. "Hur klarar karln av att få till sina fina knivar i detta gytter??" Snacka om att h a ' det rörigt omkring sig! Tydligen vet han själv vart alla prylar finns (tror jag?). " Det mesta som finns här i verktygsväg har jag köpt på loppmarknader" förklarar Janne.
Innan jag återvänder går Janne ut på trappen och ropar på "Mickel". Någon räv uppenbarar sig inte vid mitt besök, men han berättar att under hela våren och sommaren har en rävhona dykt upp och tiggt mat av familjen Olsson. Hon hade en lya med ungar en bit upp i skogen. Som de djurvänner de är, så har Karin och Janne naturligtvis skaffat mat till räven. Det har blivit dagliga ransoner av slaktavfall. Räven har efterhand blivit så tam, att den följt Janne efter vägen som en hund. Synd bara att jag inte fick tillfälle att fotografera denne " Mickel".
Den stora smällen Han berättar att det höll på att gå riktigt illa för ett par år sedan. Han hade just påbörjat att löda en silverholk, då det bara "small till". Det var en kvarglömd cigarettändare av plast som exploderade. En eldslåga slog ut och svedde både hår och skägg på Janne. Lyckligtvis så blev det inte några ytterligare skador på varken verkstad eller Janne. Dock blev det att klippa bort en del av det yviga hårsvallet.
Födelsedagen Årsdagen firar Janne hemma bland familjen, så vill ni hedra Kniv-Jocke så är det bara att slå en signal!
S tickan
Använder handsmidda knivblad Bladen till knivarna köper han av både svenska som norska smeder. Damaskbladen kommer mestadels från Kent Andersson, Robert Mattsson och Mattias Styrefors. Bruksbladen blir det mest Nils Grantangen som får leverera. Passar inte formen på bladen från början, så slipar Janne till den form han önskar. Detta gäller förstås bruksbladen.
HISTORIK
Knivmakaren nr. 4 - 2002
INTE SKÄRA, BARA RISPA.... Långt före den s.k. knivlagens tillkom st var det sed och bruk att bära kniv. Fällkniv med kork skruv var ju en nödvändighet på den tiden, då både brännvins- och ölflaskor hade vanlig naturkork. Om någon bar slidkniv väckte det heller inget större uppseende. Försom liga var det kanske ett sätt att hävda sig. I M adesjö i Sm åland sm idde man stora, hem ska knivar, som kallades "Masjödängare". Naturligtvis ingav dessa respekt på dansbanan eller m arknaden. Dåtidens Crocodile Dundee? Redan de gam la grekerna hade sin Hefaistos, eldens och sm ideskonstens gud. FHär i Norden har också sm eden varit aktad. M ästersm eden Völund om näm nes i äldre Eddan, och i det finska nationaleposet Kalevala är sm eden Ilm arinen en centralgestalt. Sm eden stod i förbindelse med m ystiska krafter och om gavs av en viss övertro. Det var hans förm åga att med eldens hjälp skapa både verktyg och vapen av m yrm alm en. Att stålet har en m agisk verkan i folktron finns åtskilliga exem pel på. Jag känner till ett fall från 1917(!) där en gam m al kvinna lade stål i vaggan hos ett nyfött barn. Stålet skulle skydda m ot trolldom fram till dopdagen. Uttrycket "att sätta kors i taket" känns nog igen. Möjligen härrör det från en m edeltida ritual. Då prästerskapet invigde eller välsignade en sakral byggnad m ålade man med tjära ett s.k. konsekrationskors på väggen. I Marks härad i Västergötland finns ett gam m alt soldattorp med kors i taket. Bräderna i kökstaket bär spår av knektarnas vilda leverne. När det blev riktigt festligt, drog de sina knivar och ristade stora kryss i taket. En av de äldre legendariska knektarna hade deltagit i tredagarsslaget vid Leipzig 1813. Kanske var det traum atiska m innen, som gjorde att han ibland kunde bli vildsint efter att ha tagit för m ånga glas. Då ville han se blod. Hans finska, trollkunniga kvinna visste på råd. Hon skyndade sig då att hugga huvudet av en höna. Vid anblicken av detta lugnade han sig. Så hon vågade aldrig vara utan höns.
Kniven, som verktyg och nyttoförem ål, kunde givetvis även användas på fel sätt. Förr i världen ansågs hallänningen vara "lätt på kniven". Det berättas från södra gränsbygden om en skåning, som råkat komm a för långt in på farligt om råde. Vid m öte med en hallänning insåg han stundens allvar och försökte blidka denne genom att bjuda på snus. Hallänningen tog en ordentlig pris, men efter en stunds funderande sade han: "du var en jäkla snäll skåning, men jag får nog skära dig lite i alla fall"!
A lf Sturesson Knivmakare i V ä st Material för knivslöjd, knivblad, trä, holkar, slidor, vax, Knife Handle Oil mm....
W W W .BRISA. f i - online shop Damascusstänger i kolstål, härda själv. Informativ website, specialerbjudanden.
Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning Knivblad från Finland, Sverige, Norge______ Mora, Frost, Eka, RB, Broström, Baudi n, Björkman, Brusletto, Helle, Lauri,__________ Kankaanpää, Roselli, Järvenpää,____________ Pr Kor !5:—
Skaftämnen i trä, renhorn, älghom, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhom, mässing- och nysilverbrickor, nitar, nitknoppar, holkar,____ topplattor, parerskydd, byggsatser, näver, bonar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor,_____ remmar, färg, läderglans, lim, nålar, syl ar, verktyg, böcker, mm.______________________ Beställ katalog omgående. Skickas gratis.
Jakt & fritid i Rundvik R evsu n d svägen 24 840 50 G ällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 _______ Mobil tel 070 - 550 67 16 E-mail: aksjakt.fritid(ä>telia.com
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Tävlingsinformation Tävlingsklasser:
Bruksknivar, Förfinad brukskniv, H om knivar (två klasser) hel- och halvhom , Sm yckesknivar (två klasser) icke bälte- sam t bälteskniv, Fulltångknivar, Öppen klass, Fällknivar, H antverksknivar samt Specialklass (för slöjdare som själv gör allt på kniven dvs blad, skaft samt slida.
Klass A och B:
K nivslöjdare som tidigare erhållit 1:a pris i Ludvika tävlar i klass A, övriga i klass B.
T ävlingsbidragen:
Skall vara handtillverkade och m ed slida där sådan behövs. Om knivtillverkaren önskar får fabrikstillverkade blad användas, gäller naturligtvis inte i Specialklassen. K niven skall vara speciellt tillverkad för tävlingen samt m aterial beskrivning skall bifogas respektive tävlingsbidrag. N am n, adress och telefonnum m er samt uppgift om i vilken klass bidraget skall tävla i skall anges.
F örsäkringsvärde:
Vid inläm nande av tävlingsbidrag skall försäkringsvärde anges.
M ottagaradress:
Ludvika-Sm edjebacken Turism, 771 82 Ludvika.
Å terläm ning av knivar:
Tävlingsbidragen kan häm tas ut efter Kniv Veckan slut den 13 ju li kl. 16.00-17.00. Ej häm tade bidrag retum eras av arrangören m ot postförskott.
A nm älan senast:
Tävlingsbidragen skall vara oss tillhända senast den 6 ju li 2003.
Logi:
Förm edlas genom Ludvika-Sm edjebacken Turism, tel 0240/860 50 e-post: turistinfo@ludvika.se
Anm äl dig du också!
c
Fasta programpunkter under hela veckan. Se kommande annons.
Välkommen till Ludvik
I t I
fรถr den ideella fรถreningen
§ 1 Föreningens namn
Föreningens namn är SVENSK KNIVFÖRENING med säte i ordförandes hemort. § 2 Föreningens ändamål
Föreningens syfte är att som m edlem m ar samla landets knivföreningar och knivmakare. att att att att
verka för att knivm akeriet utvecklas samt gam la traditioner och det kulturella arven på detta område bevaras. bedriva forskning om knivm akeriet och dess historia. verka för en tävlingsverksam het till gagn för landets knivmakare.
§ 3 Föreningens verksamhet Till främ jande av föreningens ändam ål skall föreningen: - ordna utställningar och aktiviteter inom knivmakeriet. - uppm untra studier av knivm akeriet och dess historia. - läm na råd till föreningens m edlem m ar i tekniska och kulturella frågor rörande knivmakeri. - ordna kurser och sem inarier som är av intresse för medlemm arna. - verka för stipendier till knivm akare inom föreningen. - sträva efter att samla knivm akare, knivsm eder och andra m ed knivintresse inom föreningen. - sanktionera öppna nationella tävlingar och svenska m ästerskap i knivmakeri. - verka för att klara regler för klassindelning utform as liksom att klara bedöm ningspunkter och anvisn ingar för dom arna fastställs samt att dom are utbildas, allt i syfte att skapa en enhetlig bedöm ning vid landets tävlingar. - verka för internationellt samarbete. - ansvara för utgivning av tidningen Knivmakaren. - tillhandahålla inform ation om föreningens verksam het och knivmakeri via hem sida IT-teknik. § 4 Medlemskap
Föreningen står öppen för fysiska och juridiska personer samt svenska knivföreningar på lokal nivå som vill främ ja föreningens ändam ål och har betalat sin m edlem savgift för innevarande år. Enskild person beviljas individuellt m edlem skap och föreningar, föreningsm edlem skap. Enskild person som är m edlem i en lokal förening är m edlem i Svensk Knivförening endast om han har individuellt m edlem skap i Svensk knivförening. Intresserad person kan erhålla fam iljem edlem skap till reducerad avgift som årsm ötet bestämmer, om någon annan inom familjen erlägger fullt m edlemskap. Fam iljem edlem skall icke erhålla m edlem stidningen Knivmakaren. M edlem som m otverkat föreningens verksam het eller ändam ål eller på annat sätt uppenbarligen skadat föreningen, kan uteslutas ur föreningen. M edlem får ej uteslutas utan att ha haft m öjlighet att yttra sig inom av styrelsen angiven tid. Slutgiltigt beslut tas av årsm ötet efter förslag från styrelse. § 5 Årsmötet Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. o Å rsm ötet beslutar i alla angelägenheter som är av större betydelse för föreningens verksamhet. Å rsm öte hålls årligen senast den 3 1 mars. < Kallelse till årsm ötet sker genom m eddelande i tidningen Knivmakaren i sista num ret året innan årsm ötet samt på föreningens hemsida.
§ 6 Årsmötets obligatoriska ärenden
Vid årsm ötet skall följande ärenden behandlas: 1. Fastställande av röstlängd. 2. Val av ordförande för årsm ötet och av styrelsen utsedd sekreterare. 3. Godkännande av dagordning för årsmötet. 4. Val av två justeringsm än, tillika rösträknare. 5. Fråga huruvida årsm ötet behörigen utlysts. 6. Val av förberedande valberedning. 7. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse. 8. Föredragning av revisorernas berättelse. 9. Fastställande av årsavgift för kom m ande verksamhetsår. (Styrelsens förslag) 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. (Styrelsen äger ej rätt att rösta) 11. Fråga om användning av årets överskott eller täckande av underskott. 12. Fastställande av verksam hetsplan sam t styrelsens presentation av rambudget. 13. Val av föreningens ordförande. 14. Val av sekreterare, kassör samt två styrelseledam öter och m inst tre suppleanter. 15. Val av två revisorer samt en revisorsuppleant. 16. Val av valberedning. 17. Ö vriga val. 18. O m edelbar justering av §13 - §17. 19. Behandling av förslag som styrelsen hänskjutit till årsm ötet eller som väckts av medlem eller medlems förening. 20. Fråga om sanktion för m edlem sförening att arrangera svenskt mästerskap eller öppen nationell tävling nästkom m ande år. 21. Inform ation från styrelsens kom m ittéer - Ej beslutsärenden. 22. Avslutning. § 7 Extra årsmöte
Extra årsm öte skall hållas när två tredjedelar av styrelsens ledamöter, eller så m ånga enskilda m edlem m ar som motsvarar en tiondel av föreningens enskilda m edlem m ar påkallar det. K allelse till extra föreningsm öte sker genom kallelse i Knivmakaren eller genom brev senast två veckor före mötet. Vid extra föreningsm öte får endast behandlas de frågor som angivits i kallelsen till mötet. § 8 Rösträtt
Rösträtt på årsm ötet eller extra årsmöte har enskild medlem, fam iljem edlem och m edlem sförening som betalat för året beslutad m edlemsavgift. Vid val tilläm pas enkel m ajoritet om inte stadgarna annat föreskriver. Enskild m edlem och m edlem sförening har lika röstetal. Enskild medlem får som ombud, med fullmakt, rösta för högst en annan m edlem eller medlemsförening. § 9 Styrelsen
Styrelsen är, då årsm öte och extra årsm öte inte är samlat, föreningens beslutande organ och är inför årsmötet ansvarig för föreningens förvaltning. Styrelsen består av ordförande, sekreterare, kassör samt två ledamöter. För styrelseledam öterna skall finnas minst 3 suppleanter. Styrelseledam öter och suppleanter ska vara bosatta i Sverige. Styrelsens ledam öter väljs för en tid av två år med växelvis avgång vartannat år. O rdförande och kassör får ej avgå samtidigt. O rdförande väljs för en tid av två år. Styrelsen sam m anträder en gång före årsm ötet och i övrigt när minst en styrelseledam ot så påkallar. Styrelsen är beslutsför då kallelse utgått i den ordning som föreskrivs och m er än hälften av ledam öterna är närvarande.
§10 Styrelsens åligganden
Styrelsen skall: - leda och ansvara för föreningens verksam het i enlighet med dess stadgar. - föra förteckning över föreningens enskilda m edlem m ar och medlemsföreningar. - ansvara för och förvalta föreningens medel och inventarier. - utfärda kallelse till årsmöte och extra årsmöte. - om besörja att protokoll förs vid varje förenings- och styrelsemöte. - vid årsm ötet redovisa verksam hetsberättelse och revisionsberättelse. - presentera förslag till verksamhetsplan. - presentera en rambudget. - ansvara för att tidningen K nivm akaren utkom m er på särskild utgivningstid. Styrelsen beslutar hur föreningens firma tecknas. §11 Räkenskapsår
Föreningens räkenskapsår om fattar kalenderår. §12 Motioner och förslag
M otioner och förslag som skall behandlas på årsm ötet skall vara styrelsen tillhanda senast den 1 novem ber året före årsmötet. §13 Revision
För granskning av styrelsens förvaltning väljer årsm ötet för en tid av ett år två revisorer och en revisorsuppleant. Revisorerna skall upprätta och senast den 1 mars till ordföranden överläm na en berättelse över verkställd granskning av föreningens räkenskaper och förvaltning. Av berättelsen skall fram gå huruvida revisorerna tillstyrker eller avstyrker ansvarsfrihet för styrelsen. § 14 Nationell tävlingsverksamhet
I landet verksam lokal knivförening, som vill arrangera svenskt m ästerskap i knivmakeri, skall senast i januari månad före tävlingsåret hos Svensk knivförening ansöka om sanktion för tävlingen. Sanktion för svenskt m ästerskap eller öppen nationell tävling kan endast lämnas till i Sverige verksam lokal knivförening som är medlem i Svensk knivförening. M edlem sförening har genom m edlem skap i Svensk knivförening förbundit sig att följa dess regler för tävlingsverksam heten på nationell nivå §15 Ändring av stadgar och föreningens upplösning
Beslut om ändring av dessa stadgar eller beslut om föreningens upplösning skall fattas av två på varandra följande föreningsm öten, varav ett årsmöte, med minst % röstövervikt. Vid föreningens upplösning skall dess tillgångar överföras till en organisation eller institution som bedriver verksam het överensstäm m ande med föreningens syfte och ändamål.
4*
P e ssa stadgar fiar antagits vid ordinarie årsmöte 6 juli 2002 samt extra årsmöte 51 augusti 2002.
Knivmakaren nr. 4 - 2002
KnivVeckan ' och årets upplaga av KnivVeckan. . Folkfesten och känslan av gemenskap som vanligt att finnas under veckan.
Utdelning av
i, en resa du inte ångrar!
MEDLEMSINFORMATION
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Rättelser
Angående Svensk Knivförening
Kniven i Knivmakaren 3-2002 på sid 4 längst ner till vänster är inte gjord av Harald Sellevold utan av Roland Strömberg. Kniven längst upp till höger på sid 17 är gjord av Urban Gustafsson.
Tiden går fort när man sitter i slöjdboden och försöker få till en fin kniv. Det är ju snart jul och sedan återstår bara tre månader till föreningens årsmöte. Vi i valberedningen ber alla medlemmar att höra av sig med synpunkter på hur arbetet i föreningen bör bedrivas och av vilka. Kom ihåg att en förening blir inte bättre än det som medlemmarna gör den till! Du kan maila dina synpunkter på jan.brita@zytrox.se eller skriva till mig, Jan Bergstrand, Gurkvägen 6, 178 90 Ekerö före den 1 januari 2003!
Telefontider Då flera av oss i styrelsen även har annat för oss på dagarna så har vi bestämt oss för att införa telefontider. Vi har då större möjlighet att ge svar till frågor som ställs. Telefontiderna som gäller är:
Måndag och tisdag mellan 18.00 - 21.00. Du kan då kontakta: Leif Glent - 070 - 778 33 70 Stig Åkerblom - 070 - 672 77 55 Reimond Dempwolf - 070 - 366 33 95 Staffan Pantzar - 036 - 17 62 31
Kallelse till årsmöte Härm ed kallas du, som m edlem i S vensk K nivförening, till årsm ö te den 22 m ars kl. 13.00. Mötet kommer att äga rum i Arboga på Herrfallets fritids- och konferens-anläggn ing. Anläggningen är beläget i ett naturreservat ca 13 km söder om Arboga vid Hjälmarens strand. Hela helgen är tänkt som en medlemsträff och det kommer under lördagen och söndagen fin nas personer som kommer att förevisa i olika teman. Förhoppningsvis finns även någon ma terialförsäljare närvarande. Vill du kontakta Herrfallets fritids- och konfe rensanläggning för att diskutera logi, ring 0589 - 401 10, referera till SvKnfs offert. Stughyran (6 bäddar) är 558:-/stuga + moms (25%) och dygn. Du finner en utförligare pris bild på vår hemsida.
bli inspirerad?
SOLLENTUNA-MASSAN 2003 Svensk Knivförening har för avsikt att till Vildmark/Äventyrsmässan den 28-30 mars, presentera föreningen och framförallt dess knivmakare på ett kraftfullare sätt än under tidigare år. Vi kommer att har en större monter/ paviljong i vilken vi även skall ge plats åt alla lokala knivföreningar som är medlemmar i SvKnf att presentera sig. I skrivande stund ligger inte alla bitar på plats men så snart en uppgörelse är gjord kan Du läsa mer om hela arrangemanget på föreningens hemsida. Vi kommer även att tillskriva samtliga lokalföreningar som finns upptagna på sidan två här i vår tidning, så Du kan även få information därifrån. Så håll utkik på vår hemsida. V äl mött!
En cd-skiva med bilder och material förteckningar på samtliga 125 knivar som deltog i Kniv-sm i Delsbo 2002. Enkel a tt använda! Beställ d itt e g e t exemplar genom a tt betala in 1 5 0 :- på postgiro 619 58 35 - 1. Glöm ej namn och adr.
REIMIf Tel: 0653 - 150 82, Mobil: 070 - 366 33 95
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Vasst tjan ■ las o h i s o n Svensk tillv e rk n in g
S HELLE Norska HELLE-knivblad
S»
i laminerat rostfritt stål.
Skärpverktyg UNISHARP med 3 hårdmetall stål. Skärper de flesta redskap såsom knivar, saxar, osthyvlar, sekatörer, spadar, liar, gräsklippare mm. Klarar även skridskor, stålkanter på skidor/snowboards samt gradning vid metall arbeten.
20-5012 20-5013 20-5014 20-5015 20-5016
Ola-kniven Helle Nying Helle Turmann Helle Veidemann Helle Skarping
58 mm 70 mm 80 mm 90 mm 92 mm
30-7232 Pris 198:-
Svensk tillv e rk n in g
l" HELLE Knivbyggsats till Helle Harding, bladlängd 100 mm. Innehåller Knivblad i laminerat rostfritt stål, ämne av masurbjörk till handtag, beslag, utstansat läder, nitar och sytråd till slida. 30-7133
Pris 329:-
Diamantbryne DIANOVA LAPSTONE SS i dubbelsidigt utförande med fördelar som låg vikt, stomme av tunnt rost fritt fjäderstål, kan användas torra, bibehåller sin planhet samt reducerar bryntiden avsevärt. För bryning av alla typer av stål, sten, glas, keramik och andra hårda material. Dubbelsidigt med en fin (30 mikrons) yta för normal bryning och en grov (60 mikrons) yta för snabb slipning/bryning. 20-5923 levereras utan läderfodral, övriga med. Brynets tjocklek 3 mm. 20-5923 20-5925 20-5929
CLASSIC LSC Guld 170 mm/20x75 mm CLASSIC LSC Guld 125 mm/20x75 mm p r o f e s s i o n a l LSP C uld 205 mm/40xl 50 mm
CLAS OHLSON 793 85 INSJON Ordertel 0247-444 44 7.30 -16.30 * Orderfax 0247-445 55 dygnet runt! Kundtjänstärenden öppet 7.00-16.00 • 74:- i expeditonsavgift tillkommer.
www.dasohlson.se FARSTA ■ESKILSTUNA • GÖTEBORG • HALMSTAD ■INSJÖN ■LULEÅ • MALMÖ • NORRKÖPING • SKÄRHOLMEN • STOCKHOLM SUNDSVALL ■TÄBY • UMEÅ • UPPSALA • VÄSTERÅS ■ÖREBRO ■BORÅS 3 s >' A/y
k 5s t a
dec 2002
159:198:549:-
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Foto: Reimond D e m p w o lf
A n ders H edlunds fä llk n iv, vilken fic k en l: a placering. Skaft: D am asteel, p ä rle m o r (svart, vit annodizerad), titan, silver 925. Blad: Eget, D am asteel.
Sundström ett l: a pris. Skaft: Renhorn, m asurbjörk. Slida: Renhorn, lappläder. Blad: M attias Styrefors, m önstervällt.
Jan O lssons vinnarkniv i klassen sm yckekniv bälte. Skaft: Stabiliserad m asurbjörk, silver 925, g u ld 18k. Slida: Rårandsläder, silver 925, g uld
18k. Blad: Kent A ndersson, m önstervällt.
______ :n vann specialklassen. Skaftsidor: Stabiliserad sälgrot. Slida: Shaftläder. B lad: Eget, m önstervällt. N Ä R M A S T TILL H Ö G E R : Fulltångekniven, av G ino Quesada, som fic k l: a pris. Skaftsidor: Buffelhorn m ed egen scrimshaw. Slida: Shaftläder. Blad: Eget, AEB-L. L Ä N G S T TILL H Ö G E R : andrapriskniven i special klass gjord a v A nders Regnander. Skaft: Snidad buxbom, cocobolo, silver. Slida: Rårandsläder, silver. Blad: Eget, D am asteel. . \—
— —
.
—
1
'
____ HnHHU
Tråkigt nog enda helhornskniven som deltog i tävlan. Av Stefan Groth. Skaft: Renhorn, silver 925. Slida: Renhorn. Blad: H enry H illdén, m önstervällt.
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
TILL VÄNSTER: Jan Jonsson deltog m ed denna kniv i specialklass. TILL H Ö G ER : Eino Jalakas, B ra stad, hade denna kniv m ed i special klass.
H alvhornskniv av E skil Andersson, Kåge. Skaft: Renhorn, am boina. Slida: Renhorn, läder. Blad: Ivan Linderborg.
PRISLISTA HALSINGE KNIVFORENINGS KNIVTÄVLING 2002 SPECIALKLASS (Max 120p) EAPRIS: Gino Quesada, Ekerö, 104p 2:APRIS: Anders Regnander, Norrala, lOlp 3:E PRIS: Gino Quesada, Ekerö, lOOp
K niv a v Petter Atterstig, Svartå. Specialklass. Skaft: E ucalyptus, nysilver, vulkanfiber. Slida: Rårandsläder, nysilv. Blad: Eget, AEB-L.
SMYCKEKNIV BÄLTE (Max 130p) 1:APRIS: Jan Olsson, Njurunda, 112p 2:A PRIS: Jan Jonsson, Vagnhärad, 106p 3:E PRIS: Maihkel Eklund, Färila, 105p FULLTÅNGEKNIV (Max 120p) 1:APRIS: Gino Quesada, Ekerö, 106p 2:A PRIS: Kjell Bergman, Härnösand, 105p 2:APRIS: Gino Quesada, Ekerö, 105p 3:E PRIS: Jan Bergstrand, Ekerö, 103p HELHORNSKNIV (Max 120p) EAPRIS: Stefan Groth, Valbo, 105p Jan Jonssons andrapriskniv i sm yckekniv bälte. Skaft: Kohorn, renhorn, tenn. Slida: Kohorn, älgskinn. Blad: R obert M attsson.
HALVHORNSKNIV (Max 130p) 1:A PRIS: Jörgen Sundström, Luleå, 122p 2:A PRIS \ Jan Jonsson, Vagnhärad, 118p 3:E PRIS: Stefan Groth, Valbo, l l l p
F ulltångeniven av K jell B ergm an som fic k 2:a pris. Skaft: D esert iromvood. Slida: Rårandsläder. Blad: Eget, Dam asteel.
FÄLLKNIV (Max 90p) 1:A PRIS: Anders Hedlund, Lysekil, 89p 2:APRIS: Tommy Hansson, Haninge, 75p
OVAN: Tommy H anssons fällkniv. Skaftsidor: Stabiliserad C alifornia buckeye. Chassi: Florinox. TILL H Ö G E R : Jan Jonssons halvhornskniv Skaft: Renhorn. Slida: Renhorn, älgskinn. Blad: Petter Yttrebö.
TILL H Ö G E R F u lltå n g e k n iv av Jan B ergstrand Skaft: Fossil valtand, rost fritt, mam mut. Slida: R årands läder Blad: Ingem ar Nordell, D am a steel.
U lf A v ander, Skellefteå, d el tog i halvhornsklass m ed kniven ovan.. Skaft: Sälgmasur, renhorn, tenn. Slida: Renhorn, läder. Blad: M attias Baudin.
KNIVMAKARSKOLAN 2, DEL 3
Knivmakaren nr. 4 - 2002
1. Gravyrstålet skall vara så hårt som möjligt för att hålla skärpan länge. Rostfritt eller snabbstål går bra. Vissa utav knivsmederna gör gravyrstål på beställning, vilka du sedan kan sätta eget skaft på.
Så h ä r se r m itt gravyrstål ut, m en du m åste prova dig fra m f ö r a tt se vad som p a ssa r ju s t dig.
2. En stark lampa, typ lysrörslampa, fungerar bra. Jörgen S un dström fr å n L uleå vägleder d ig i tillverkningen av en hornkniv
I förra kapitlet gick vi igenom hur jag tillverkar knivslidan och hur jag laskar mina knivar. I detta avsnitt skall vi avsluta med det som jag anser tar längst tid att bli duktig på, nämligen gravyren. För att bli en duktig gravör finns det bara ett sätt, träna, träna, träna.
3. Vissa lampor har inbyggt försto ringsglas som fungerar bra. Självanvänderjag mig av läsglasögon som jag köpt på OK-macken. 4. Vissa mönster kan vara kluriga att rita upp, men här gäller det att du får börja med dom enkla, för att sedan bygga på med svårare. Exempel på gravyrmönster
Flätmönster Gravyren För att bli duktig på att gravera krävs det år av träning och i början ser det kanske inte alltid så bra ut, men ge inte upp, det kommer så småningom.
/,
Rita upp grunden, dvs stödlinjerna
Gravyren består utav: M ärk u t vilka 3 ru tor som h ö r ihop. D u kan även sudda bort de linjer som inte skall graveras. Speciellt i början n ä r du ä r ovan ä r d et bra om d et inte ä r f ö r m ånga streck a tt hålla reda på.
1 - val av gravyrstål 2 - lämplig belysning 3 - lämplig förstoring 4 - rita mönster 5 - skära 6 - färga in 7 - polera
O A
3,
i
i i i i
S kä r u t dom 3 sam m a n h ä n g a n d e rutorna i hela m ön-stret och gör udd-stick mellan alla stolparna som bildas.
KNIVMAKARSKOLAN 2, DEL 3
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Sidobård
2.
3. > \j
N
> \ > \
% ■ s.
> \
O m du ä r högerhänt, styr m ed högerhanden och skjut p å m ed vänster tumme.
F 1. Rita upp 2 paralella linjer m ed sneda fy rk a n te r inuti. 2. M ärk ut va r uddsticken skall vara och tryck ut dom m ed spetsen p å gravyrstålet. 3. S kär ut skugglinjerna. Tänk p å a tt det svåra i gravyrtekniken ä r a tt skära 2 linjer bredvid varandra, eftersom m an p å en gång ser om något är snett.
B örja alltid m ed a tt rita upp mönstret.
5. När du skall gravera trycker du gravyrstålet framför dig i det ritade strecket, vilket du skall följa. Du bryter gravyrstålet framåt med vänster tumme och styr med högerhanden (tvärtom ifall du är vänsterhänt).
När du skurit hela strecket vänder du på hornbiten och skär i samma streck tillbaks, men den här gången lutar du kniven ca. 45 grader, så att du skär en v-fog. Gör du rätt skall ett hornspån lösgöra sig från strecket och virvla sig längre och längre till dess att det går av.
N ä r du skä r andra vägen, se till a tt d et b lir en hornspåna som lösgör sig fr å n hornet.
6. När du skurit bägge vägarna färgar du in mönstret genom att tillsätta pulver av albark med tummen, pulvret blandar du med lite vatten. Du kan även använda dig av sot, blyerts, kakao mm.
KNIVMAKARSKOLAN
2,
DEL 3
Knivmakaren nr. 4 - 2002 t
>
M önstret ä r utskuret.
7. När gravyren fått torka några dagar kan du polera upp hornet igen och glädjas åt att kniven är färdig samt börja fundera på hur nästa skall se ut och vad den skall användas till.
D etaljerna ä r fä rd ig a och kom pletterar mönstret.
( t ti
Tips. Om du upplever att det går tungt att skära i hornet kan du lägga en blöt handduk över ämnet i en halvtimme innan du skall skära. På så sätt mjukar du upp hornet och det går lättare. När du ritat upp mönstret med stiftpenna är det lätt att du med handen stryker bort allt eftersom du skär. Du kan då försegla mönstret med hårspray eller genomskinligt nagellack, så gnuggas mönstret inte bort i första taget. När jag ritar upp mönstret använder jag en sån där fickalmanacka man brukar få på olika bankkontor, den är graderad och böjer sig lätt om jag skall rita där det inte är plant underlag.
H är ä r d et fä rd ig a resultatet a v årets knivm akarskola, en halvhornskniv.
Tack så mycket för mig och vi ses ute i knivsvängen F undera ut vilket bankkontor som har den bästa alm anackan!
Jörgen Sundström
Knivmakaren nr. 4 - 2002
TIPS & TRICKS
Tips & tricks Då var det dags för årets sista tips & tricks-sida. Än en gång får Ni hålla tillgodo med ett av mina egna bidrag, då inte de inskickade direkt strömmar in.
Kalkera av bilden till ett vanligt vitt A4papper. Klipp ut bilden som en remsa som ska räcka runt hela slidan, så att man kan nypa åt på baksidan.
Att dekorera sin egentillverkade kniv på ett smakfullt sätt, är kanske inte alltid det lättaste. Det gäller ju att hitta en lagom balans så att dekoren inte "tar över" men inte heller "försvinner".
Lädret ska vara så där lagom fuktigt och inte för blött. Placera nu bilden på den utklippta remsan där Du vill ha den. Runda av spetsen på en blyertspenna (så att papperet inte går sönder). Nyp nu åt på baksidan så att bilden/papperet stramar på framsidan. Med ett lätt tryck så fyller Du i konturerna på bilden igen.
Själv har jag med åren allt mer blivit måttfullare med utsmyckningen av mina knivar och låter materialen "tala för sig själva". Men här kommer ändå en beskrivning hur jag gör när jag på ett enkelt sätt ändå vill prägla in en passande bild på min knivslida.
Nu finns bilden plötsligt på slidan. Om Du vill kan Du nu försiktigt förstärka präglingen med något lämpligt verktyg.
Först och främst håller jag alltid utkik efter enkla stiliserade bilder, i dagstidningar, fri märken, reklamblad och som i fallet härtill höger, på en bit dasspapper.
I exemplet ovan har jag färgat in kaninen med färgen tan och sedan resten i svart. För att lyfta fram präglingen färgade jag inte bara in själva bilden utan också närområdet kring den. Vill Du se kniven i färg så finns den på min hemsida http://home.swipnet.se/ carlmichael
God jul och Gott Nytt År på er allihopa!
M ichael A lm qvist Lövånger
INSANDARE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Domarfadäs vid SM-2002 Vid kniv-SM 2002 i Delsbo förekom oklarheter vad gäller regler för bedömning av inlämnade knivar. Det jag i första hand tänker på var CurtIvan Wiklunds vinnarkniv i klassen bruksknivar. Vi var flera som ansåg att domarna tillåtit sig att "glida" lite då det gäller regeltillämpningen för slidans utformning. Som bekant heter det sedan de nya reglerna infördes, att: Slidan skall vara en ren läderslida och sömmen skall vara lämpligt placerad. Ej som dekoration. Enklare prägling tillåts, men poängbedöms ej. Fri färgning, men inga motivmålningar. Särskilt tillämpningen av den näst sista pas susen, enklare prägling, var vi flera som rea gerade mot. Ifrågavarande slida hade, vilket jag definitivt inte var ensam om att mena, lite väl mycket mönster. Bruksknivar vid andra tävlingar, sen de nya reglerna infördes och de flesta vid nämnd tävling, har haft avsevärt sparsammare mönsterprägling. De flesta knivmakare jag talat med har aktivt försökt undvika någon som helst prägling, eller också stannat vid en enkel rand på holken. Vi är många som tolkat reglerna så och det var säkert så man tänkte vid arbetet med de nya kriterierna. Det man kan hoppas på är att domarna i det här och andra tveksamma fall ändå känt en viss vånda när de poängbedömt knivar som kanske
egentligen borde inrangeras i förfinad bruksklass. För nog borde det vara svårt att inte blän das och omedvetet ta med en smakfull dekor i sitt personliga intryck av en kniv. Dessa glidningar över gränser gör det svårt för knivmakare att egentligen förstå vad som kan tänkas vara tillåtet eller inte i sammanhanget. Följden skulle kunna bli att allt fler utställare chansar medvetet och ibland har framgång, men även löper risken att diskas. En bättre modell vore att helt - särskilt på ett SM - förbjuda all form av mönsterprägling på bruksknivslidor, då kan det aldrig bli någon diskussion huruvida allt gått rätt till. Trots denna min kritik av domarnas arbete vill jag absolut framhålla att Curt-Ivans kniv var en solklar vinnarkandidat i klassen, men att den även så hade varit utan dessa tveksamma de korationer. Ingen skugga skall alltså falla över denne duktige knivmakare, det är jag den förste att skriva under på.
Kommentarer tack!
Jan H e d e n berg, H u d ik sv all.
SM 2003 Skokloster slott 27-29 juni 2003 Stockholms knivförening inbjuder Dig till knivmässan i Skokloster 2003 vi arrangerar Kniv-SM! Bord finns att hyra för den som vill visa/sälja sina alster. Slottet är öppet fredag-söndag kl 10-16 På kvällarna har vi puben öppen. Det finns bastu i anknytning till puben. Det blir specialvisning av slottets stora samlingar av bl.a. vapen
Rephuggartävling. Vem slår rekord med 7 entumsrep???
Knivauktion Läm na in knivar Du vill auktionera ut
Stor utställning av knivar från Norden Europa Bidrag till knivtävlingen skall vara oss tillhanda senast den 2 juni 2003 då också anm älningsavgiften 100:- skall vara bokförd på.föreningens postgiro 8391406-9 Tävlingsknivar skickar Du till Lars Kock Jalvemyr Västerlånggatan 47 111 29 Stockholm Mässans kontaktperson är Lars Blänning tfn 08-281451 Bil 0702-265901 E-post lars.blanning@,telia.com Annan information om hyra av bord, auktionen, inkvartering, öppettider, kommunikationer, mm kommer snart på vår hemsida www.stockholmskniv.nu
Välkomna till Knivmässan Skokloster 27-29 juni 2003
Knivmakaren nr. 4 - 2002
INRIKES REPORTAGE
RALLARFESTEN 2002 Att göra en lika fin utställning som förra året var vad som gällde. Vi lyckades ännu bättre - "det här är det bästa vi sett i Kiruna" Årets tema var "intarsia" och i samband med tävlingen ställde vi ut knivar av de bästa slöjdarna i Kiruna, Lappland och hela Sverige. Erik Fankki och Roger Saitton visade sin knivslöjd. 2000 års vinnare Göte Nilsson visade det bästa av sin hornslöjd. Johan Stenevad visade knivar som Kirunaborna aldrig sett maken till, med mammutbete i skaftet och scrim av Viveka. Han visade även sin "Drakkniv" med blad av Mattias Styrefors, skaft i mammut - det otroliga är att det är den första scrim som Anders Skoglund från Saittarova gjort! En riktigt otrolig intarsia visade Bror Asplen, född i Kiruna men nu bosatt i Trollhättan, den måste ses. Han visade även sina fällknivar i samma teknik. Pentti Turunens knivar är en fröjd för en knivguide att få visa. Stig Åkerblom visade sin premiekniv i röd näver och intarsia. Laszlo Balatoni visade också några av sina knivar. Besökarna kunde även se en riktig "Tornedalskniv" gjord av Rolf Mettävainio, den kniven har gjorts likadan sedan 1700talet. Det är inte alla utställningar som får en timme direktsändning i riksradion. Reportern som skulle sända från Rallarfesten, som är en stor kulturfestival som pågår i en hel vecka, blev så fascinerad av knivutställningen, så han valde att sända hela timmen från våra knivmontrar. Jag var guide hela veckan och visade och berättade om knivar, slöjd, blad m.m. Under helgen fick jag hjälp av Johan Stenevad. Vi sydde, mönstrade och färgade läder och visade olika tekniker och knep man kan göra för att förbättra sin slöjd, mycket uppskattat.
Tävlingen då? Sju knivar togs ut till final. Redan tidigs såg vi att en av Andreas Lundströms knivar skulle bli publikens favorit, och det visade sig att juryn tyckte likadant. Just den kniven utsågs till Årets Lapplandskniv, en poäng före Pentti Turunen, som fick dela andraplatsen med Andreas kniv nummer två. Tomas Oja från Tärendö tävlade för första gången och tog delad tredje plats med sin kniv. Han delade tredjeplatsen med Bror Asplens kniv. Eskil Andersson från kåge delade första platsen förra året, men nådde inte lika långt i år. Redan nu vill vi inbjuda till nästa års tävling och utställning, Temat är Smyckeskniv. Två klasser, bälte och ej bälte, och av klassegrarna utser vi Lapplandskniven. Vill du inte tävla, är du välkommen att visa din slöjd på utställningen, tag kontakt med mig. Året därpå, 2004, är temat Helhornskniv. Välkomna. Tack till er alla som var med och gjorde årets utställning.
K e n t T u n lin d
PRISLISTA RALLARFESTEN 2002 1:A PRIS: Andreas Lundström, Kiruna 2:A PRIS: Pentti Turunen, Huddunge by 2:A PRIS: Andreas Lundström, Kiruna 3:E PRIS: Tomas Oja, Tärendö 3:E PRIS: Bror Asplen, Trollhättan 4:E PRIS: Eskil Andersson, Kåge 5:E PRIS: Eskil Andersson, Kåge
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4 - 2002
RALLARFESTEN 2002 UTSTÄLLNINGSKNIVAR Knivar på denna sida var ej med i tävlingen.
Foto: Kent Tunlind
OVAN K niv av E rik Fankki, Kiruna. E g et blad. TILL VÄNSTER K niv av Johan Stenevad, Kangos. B la d av M attias Styrefors Scrim en längst fr a m p å skaftet av Viveca Sahlin
TILL HOGER E n Tornedalskniv tillverkad av R o lf M ettävainio. Båtskärsnäs. E get blad. K niven har sett ut exakt p å detta vis sedan 1700-talet.
TILL VÄNSTER E n helhornskniv av G öte N ilsson, Luleå.
TILL HÖGER K niv av R oger Saitton, Kaitum . R oger var fjo lå rets vinnare av tävlingen.
TILL VÄNSTER E n kniv i N ordsam isk K aresuando-typ. K nivm akaren heter K jell Fjällborg och bor i Kiruna
INRIKES REPORTAGE
Knivmakaren nr. 4- 2002
RALLARFESTEN 2002 ^
T Ä V L IN G S - r ™ ™ ^ ^ ^ KNIVAR
Arets-
Lapplands Kniv 2002
Pentti Turunens tävlingskniv, vilken fic k delad andraplats i tävlingen.
D en kniv, m ed vilken A n dreas Lundström vann titeln Å rets lapplandskniv. Skaft: R enhorn, Sälgmasur. Slida: Renhorn, sälgm asur, tenn. Blad: Stefan Broström .
TILL VÄNSTER B ro r A splen h ar en lielt egen teknik f ö r a tt gö ra intarsia på knivar. K niven tog d ela t tredjepris. TILL HOGER En av E skil A nders sons knivar.
Beställ TILL VÄNSTER Tomas O jas kniv, vilken fic k dela på tredjeplatsen.
KATALOG 256-sidor med produkter för kreativa...
Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 532 24 Skara Tel 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@ Slojd-Detaljer.com
,.som fä rg ,la c k polerm edel verktyg slipm aterial beslag, m etaller spik, skruv skinn och läder knivtillverkning horn, näver handböcker Iå k halvfabrikat
RADANNONSER
Knivmakaren nr. 4 - 2002
Borax
Knivmakare
Borax säljes i kilosförpackning. 40:-/kg. Tel: 070 - 307 04 35
Vi kan erbjuda Dig en hel del material för knivtillverkning. Laminerade-, rostfria-, helståls- eller damaskblad från svenska, norska och danska knivsmeder. Även en del från Helles och Bruslettos sortiment. Mycket fint rårandsläder i olika tjocklekar, även spansk rårand samt shaftläder. Många olika färger av narvsvärta. Tenn, mässing, nysilver, spacer mm. Dessutom ett 40-tal olika träslag, varav den mycket fina masurbjörken rekommenderas. Rekvirera vår katalog gratis! Gits knivmaterial Tel: 0270 - 167 60 E-post: knivstig@telia.com
Säljes Verktyg: Amerikanska superverktyg för kniv tillverkare. Utbildning: Lär dig tälja trägubbar utan att skada dig. September - maj. Video: Från planka till färdig trägubbe. Här får du grunderna. Information. Göte Eriksson Tel o fax. 0565 - 920 44
Köpes Boken "Knivmagerens bog" av Leif Anderssen/ Jörgen Hanghöi. Tidningen "Knivbladet" årgång -96, -97, -98, 2000 . Bertil Söderström Tel: 0915 - 240 33
Radannons har du som medlem rätt att införa gratis i tidningen. Sänd det du vill ha infört till: Reim ond Dem pwolf Klockarvägen 9 820 62 Bjuråker E-post: knivm akaren@svenskkniv.nu
Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare
Knivblad Både handgjorda och fabrikstillverkade.
Etsutrustning För m ärkning av knivblad.
Material N ickelsilver, nitar och bolsterämnen. Rårandsläder, vikslidsläder och m ycket annat.
B o x 2 0 7 * 827 24 L ju sd a l * T e l : 065 1 - 1 63 80 * Fax: 065 1 - 76 73 70 E -p o st: n o r d e ll. k n iv e s @ te lia .c o m * H e m s id a : w w w . n o r d e llk n iv e s .c o m
Knivmakaren nr. 4 - 2002
KÄSERI
Jag tycker att vi ska göra som inom rallysporten. Ja Ni vet, vinnaren får dra med sig ett antal extra kilon i bilen på nästa tävling. Alltså, när domarna sätter sig ner och granskar så placerar de ut rejäla repor med en fil på lämpliga ställen på de knivar som har tidigare vinnare som tillverkare.
ORÄTTVIST Jag, en dålig förlorare... Nu har jag råkat ut för det igen! Ja "att få bita i det sura äpplet" eller snarare som i mitt fall, tuggat mig igenom ett helt äppelträd fullt med surkartar. Jag har nu under en lång tid gjort mitt allra bästa, lyssnat och tagit till mig kritiken. Förbättrat och gjort nya försök. Till slut har jag nöjd och glad och full av självförtroende vänt mig till expertisen för bedömning. Det vill säga skickat in mina knivar till diverse olika tävlingar och nu senast till SM i Delsbo. "Jag vill tacka min pappa som sitter där i sin himmel..." Så skulle mitt tacktal börja, sedan skulle jag fortsätta med att på filmstjärnevis tacka min mor, min fru, mina materialleverantörer, samt övriga släktingar och vänner. En och annan tår skulle jag också klämma fram. Jag skulle stå där med den stora vackra bucklan i min hand... Men icke! Bortdömd som vanligt. Jag var där och såg med egna ögon att mina knivar var helt "outstanding", jag var helt enkelt bäst egentligen. Varför kan ingen se min GENIALITET ?! Kan det kanske bero på att jag är så många år före min tid? JAG VILL VINNA!!! Spelar ingen roll hur. Kom inte med snacket om att "deltaga är nog, se och lära, ha tålamod, kom igen till nästa gång" mm. Allt det har jag redan gått igenom.
Det blir ju lite mer så där svenskt, lagom rättvist och jämställt då, eller hur? Ja, så där "vi kan väl vinna varannan gång..." Då skulle jag få vinna och äntligen bli en storfräsare och få kalla mig saker som "KnivMicke" eller något liknande. Jag skulle också få börja ta rejält betalt för mina knivar, tio eller femtontusen per styck skulle vara lagom. Nää, inte är jag en dålig förlorare...Jag skojar bara!? Vi ses i Skokloster och då ska Ni få se...
M ic h a e l