Knivmakaren 2003 nr 4 by Södra Lid

Innehåll

Knivklubbar i Sverige

Ledare

M ed lem m ar i Svensk Knivförening

Ordföranden har ordet...................sid.3

D a la r n a s K n iv f ö re n in g c/o A ldor Jansson N äm ndem ansvägen 17 791 61 Falun Tel: 0 2 3 - 7 1 12 15

M e lla n b y g d e n s k n iv g ille c/o M ichucl A lm qvist Kungsvägen 54 9 3 0 10 lö v ån g e r T d : 0 9 1 3 - 100 72

G r u n d s u n d a K n iv g ille c/o B engt-O lo fT allro th B astuvägen 7 8 9 0 3 5 H usum Tel: 0 6 6 3 - 103 7 6

S ilja n s b y g d u n s K n iv k lu b b c/o L irs-G öran Fröjtlham m ar Ingel.s botin väg 2 A 7 9 5 9 2 R ättvik Tel: 0 7 0 - 2 2 9 81 13

H ä ls in g e K n iv f ö re n in g c/o R eim o n d D em p w o lf K lockarvägen 9 8 2 0 6 2 B juråker Tel: 0 7 3 - 18 17 6 1 4

S k å n s k a K n iv k lu b b c n c/o Ja n M artinsson H yllstofta Pl 6 6 9 8 2 6 4 9 0 Klippan Tel: 0 4 3 5 - 241 4 7

K n iv m a k a r e i v ä s t c/o S tig D ahlberg Fågelstensvägen 2 1 8 4 3 7 4 0 Lindom e Tel: 031 - 9 9 13 2 9

S t o c k h o lm s K n iv f ö re n in g c/o A nders H olm ertz D rottninggatan 3 4 C 7 4 5 3 0 E nköping Tel: 017 1 - 4 4 2 6 4 0

N yh eter i korthet Smått och gott om föreningen och dess medlemmar....................................sid.4-5

N orska tävlingsklasser Vi reder ut begreppen..................... sid.7

Korsord Knivigt kors och tvärs..................... sid.8

Mer om material och deras användningsområden...sid.9

U trikes reportage En personlig betraktelse från Paris...sid. 10

K nivm akar p o rträttet Samtal med Ingemar Nordell....sid. 14

Knivveckan i Ludvika Snygga knivar och resultat......... sid. 16

Knivkul i Gysinge Mer fina knivar och resultat......sid.20

M er om m aterial och deras användningsområde...sid.20

Förslag till klassindelning Nya regler för tävlingsknivar..... sid.24

T ip s och tricks Lär dig göra en rostfri holk........sid.25

Knivskolan del 4 Sista steget i knivskolan.............. sid.27

R ad anno nser ................ sid.29 Kåseri

S ö d e r k ö p in g s K n iv g illc c/o Bengt E klöf Folkskolegatan 1 6 1 4 54 S öderköping S ö d e r h a m n s K n iv g ille c/o S tig Å kerblom Bruksvägen 6 8 2 6 6 2 N orrala Tel: 0 7 0 - 6 7 2 7 7 55 T e lg e K n if g ille c/o Bror Lefdén Björknäsvägen 3 4 II 151 3 7 Södertälje T d : 0 8 - 5 5 0 651 0 8

Ö v rig a S ö d r a V ä t t c r b y g d e n s K n iv k lu b b

A r je p lo g s K n iv s m id e s f ö r e n in g c/o O dd-B jö rn W esterberg G äddvägen 18 9 3 0 9 0 A rjeplog Tel: 0 961 - 105 85

N o r d m a r k e n s K n iv f ö re n in g c/o O lle Eriksson Kärrstigen 2 6 7 2 3 1 Å rjäng Tel: 0 5 7 3 - 1 0 6 2 1

c/o U lf W in rot h L H ä llesto rp 561 3 8 H uskvarna Tel: 0 3 6 - 1 3 6 2 9 7

B e rg s la g e n s K n iv g ille c/o R aim o W esterling E keby From m esta 5 6 9 2 91 K um la T e l: 0 1 9 - 2 3 6 3 9 6

N o r r lä n d s k K n iv f ö re n in g c/o Jan Lindfors Tolvm ansvägen 7 9 7 5 9 6 Luleå Tel: 0 9 2 0 - 2 5 6 222

U p p la n d s K n iv k lu b b c/o B ritt-M aric F röjdham m ar 1V lbo. 7 4 4 9 2 H uddungc by Tel: 0 2 2 4 - 9 6 0 55

F ö re n in g e n J ö s s e k n iv e n c/o R oy Johansson Fryksdalsvägen 4 8 671 4 2 A rvika T el: 0 5 7 0 - 134 2 6

O r s a K n iv f ö re n in g c/o H ans-G öran T h uren L in d än g et 2 3 2 2 7 9 4 3 3 Orsa Tel: 0 2 5 0 - 59 41 03

V ä r m la n d s K n iv k lu b b c/o Lars Forsman Svam stigcn 16 6 5 4 6 8 Karlstad T el: 0 5 4 - 8 3 01 01

F ö re n in g e n S m å la n d s k n iv m a k a r e c/o A nders Karlsson H agagatan 16 571 3 8 N ässjö Tel: 0 3 8 0 - 7 4 6 18

S c a n d in a v ia n k n if e m a k e r s g u ild c/o A nders Johansson K onstvaktarevägen 9 7 7 2 4 0 G rängesberg Tel: 0 2 4 0 - 2 3 2 04

V ä s t e r d a la K n iv g ille c/o Jo n n y Skogm o Rörbäcksnäs 55 7 8 0 6 4 Lim a 0 2 8 0 - 8 0 1 34

G r ä n s b y g d e n s K n iv f ö re n in g c/o A nders Kristensson Svedjarevägen 5 2 8 6 7 2 Å sljunga T el: 0 4 3 5 - 4 6 0 5 65

S u n d s v a lls K n iv g ille c/o H åk an N äslund V ik ingav ägen 3 6 8 5 7 41 Sundsvall T el: 0 6 0 - 15 18 57

Ö s t e r g ö t la n d s K n iv f ö re n in g c/o Peter A hncll N orralundsgatan 35 6 0 2 14 N orrköping Tel: 011 - 18 8 6 68

Olika knivtyper.............................sid.27

FRAM SIDA:

K n iv av Jan ”Kniv-Jocke” Olsson. Foto: Samuel Karlsson.

BA KSID A : Kniv av E rik Fankki. Foto: K en tT u n lin d

Våra konton i Norge och Finland har tyvärr bara ställt till problem, både för medlemmar och kassören. På grund av detta kommer dessa konton att avslutas och inbetalning far ske till vårt svenska postgirokonto 162 14 46 - 2.

Medlemsavgiften är för är 2004 250:Medlem bosatt utomlands är 2004 300:-

AN N O N SKO STN ADER: Tag kontakt med Hans W ikström för att höra om annonskostnader. Telefon: 0660 - 37 27 28 E-post: h.wikstrom@ telia.com

Kjiivma^aren nr. 3 - 2003

Medlemmar!

i kan nu återigen sammanställa bokslutet för ännu ett verksam hetsår inom vår förening.

Den mest aktuella frågan är att fastställa det nya regelförslaget. Styrelsen sammanställde vid senaste sammanträdet det förslag som skall skickas på remiss till samtliga landets knivföreningar. De har sedan att inkomma med synpunkter på detta, varefter styrelsen sammanställer dessa och pre senterar ett dokument som skall fastställas av årsmötet 2004. Reglerna kan sedan börja att gälla fom 2005. Årsmötet 2004 kommer att avhållas i Söderhamn den 20 mars och jag hoppas att vi då kommer att få se ett stort antal medlemmar som sluter upp! Styrelsen har även beslutat att vi skall medverka på Vildmarksmässan nästa år. Den kommer nu att förläggas till Älvsjö och då även vid samma tillfälle som Trädgårdsmässan, vilket borgar för att det blir en stor publik tillströmning. Anmäl dej snarast till detta arrangemang. Vår nye redaktör har fått många lovord för sitt första nummer av Knivmakaren. När Samuel väl blivit ”varm i kläderna” så kommer säkerligen kvaliteten på tidningen att höjas ytterligare. Nästkommande år kommer vi att utöka färgsidorna i varje nummer, detta blir möjligt genom höjningen av medlemsavgiften till 250 kronor som beslutades av årsmötet. Ginos knivskola avslutas i detta nummer. Nu har medlemmarna fått lära sig hur en fulltångekniv blir till. Vi far se om det avspeglas på tävlingarna kommande säsong! Tack Gino för ett väl utfört arbete. Under februari månad 2004 kommer alla knivföreningar att kallas till ett möte i Söderhamn för att diskutera Svensk Knivförenings framtida status. Särskild kallelse kommer att utskickas. Tänk till om vad ni vill ta upp på mötets agenda. Som ni ser på annat ställe finns ett korsord med i detta nummer. Gnugga nu geniknölarna, många fina priser står på spel som välvilliga sponsorer skänkt.

K jiiv m a ^ a r e n MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSK KNIVFÖRENING PRENUMERATIONSFRÄGOR SLUPEN 515, 444 30 STENUNGSUND TEL: 070 -77 8 33 70 * UTGIVARE: SVENSK KNIVFÖRENING STYRELSE ORDFÖRANDE: stig åkerblom, Norrala VICE ORDFÖRANDE: Hugo Berg, Ludvika KASSÖR: LeifGlent, Stenungsund LEDAMOT: Staffan Pantzar, Jönköping SUPPLEANTER: Bengt-O bfTallroth, Husum Kim Rosén, Orsa M ichael Almqvist, Lövånger Anders Holmertz, Enköping REVISORER: Gert Remholt, Hässelby Göran Blänning, Hässelby SUPPLEANT: Folke Norling, Enköping VALBEREDNING: Jan Bergstrand, Ekerö Claes Löjgren, Eksjö Ingemar Nodell, Färila SUPPLEANT: Stig Gärtner, M alung ANSVARIG UTGIVARE: stig åkerblom Bruksvägen 6 82662 Norrala Tel: 070 - 672 7755 E-post: knivstig@telia.com REDAKTION: M ich a el A lm qvist Tel: 0913 - 100 72 E-post: carlmichael@swipnet.se J a n H ed en b erg Tel: 0650 - 942 03 E-post: jan_hedenberg@ hotmail. com S a m u el K arlsson Tel: 08-309912 E-post: samuel.karlsson@swipnet.se PRENUMERATION: 1 år inklusive medlemsskap i Svensk K nivförening kostar under 2003 200:- Skr Avgiften sättes in p å postgiro 162 14 4 6 -2 .

Till sist tillönskar jag alla medlemmar en God Jul samt ett Gott Nytt Knivår! H a' det

stickan

TRYCK: Strands tryckeri AB, Idrottsvägen 1, 711 34 Lindesberg.

%)iwmaf{aren nr. 3 - 2003

Kort och gott om klubbar och medlemmar Vi inför en ny avdelning i tidningen Knivmakaren. Ambitionen är att på sidorna 4 - 6 erbjuda korta nyheter om vad som händer ute i klubbarna. Här kommer det också finnas plats för notiser och kortare artiklar om allt som rör knivmakeri. I mån av utrymme kommer vi också att publicera texter om medlemmar som fyller jämt. Du är välkommen att skicka in texter och bilder till ”Kort och gott”. Till nästa nummer efterlyser vi datum till det kommade årets mässor och tävlingar. Adressen till redaktören hittar du på sidan 30 vid radannon serna.

Vildmarksmässan 2004... ..har kommande år flyttats till Älvsjö mässan och kommer att gå av stapeln sista helgen i april, torsdagen den 23:e till och med söndagen den 24:e. Föreningen har naturligtvis även denna gång för avsikt att deltaga. För att inte komma fel när det gäller golvytan tar vi denna gång förhandsanmälningar som skall vara föreningen tillhanda senast den 25 augusti 2003. För alla medlemmar gäller följande; varje bord är 1,80 x 0,80 kostnad per bord är ännu inte klart.

Höjd medlemsavgift för 2004 Från och med år 2004 höjer Svensk knivförening medlemsavgiften till 250 kronor.

Efter ett beslut avårsmötet höjs avgiften för medlemskap i Svensk Knivförening för nästa år. Höjningen syftar till att stärka föreningens ekonomi och skapa bättre möjligheter till att utveckla veksamheten. För medlemmar i Sverige blir avgiften 250 Skr och för medlemmar bosatta utomlands blir den 300 Skr. Ett inbetalningskort bifogas med denna tidning. Våra konton i Norge och Finland har tyvärr bara ställt till

problem, både för medlemmar och kas sören. På grund av detta kommer dessa konton att avslutas och inbetalning får i fortsättningen ske till vårt svenska post girokonto 162 14 46 - 2. När du väl bestämt dig för att vara med nästa år kan du också passa på och stoltsera med ditt medlemskap genom att införskaffa Svensk Knivförenings nya pins. Betala 50 kr/styck ink. porto med förskottsbetalning på samma postgiro nummer som ovan. Du kan också köpa dekaler för 5 kr/ styck plus porto 5 kr.

Lösenord till hemsidan För att fa tillgånt till medlemssidorna på Svensk Knivförenings hemsida, svenskkniv.nu, krävs att man har ett lösenord. Det lösenordet är: heJ2hoP2

Jonny Nilsson i Blade Den ansedda knivtidningen Blade har i sitt januarinummer 2004 en bild på en av Jonny W. Nilssons fantastiska knivar. Skaft och slida är av masurbjörk och ren- och älghorn. Bladet är ett av Conny Perssons vackra skapelser i mosaicdamask Bara det är väl värt en vända till tidningskiosken.

Telefontider Då flera av oss i styrelsen har annat fö r sig på dagarna så har vi bestämt oss fö r a tt införa telefontider. Vi har då större m öjlighet a tt ge svar till frågor som ställs. Telefontide rna som gäller är:

M åndag och tisdag m ellan 18.00 - 2 1 .0 0 . Du kan då kontakta: Leif G lent 070-778 33 70 Stig Å kerblom 070-672 77 55 Staffan Pantzar 0 3 6 -17 62 3 I

Svensk Knivförening kallar till årsmöte 2004 T id: lördagen den 20 mars klockan 13.00 . Plats; Söderham n Sedvanliga årsmöteshandlingar kan beställas av styrel sen 14 dagar innan. Varmt välkom na ! Styrelsen

'Knivmakaren nr. 3 - 2003

sedan slussat ut till olika köpare. Leif har fortfarande ett intresse för rasen men han har ingen schäferhund idag. - Det händer att jag åker på utställ ningar och jag följer med i vad som händer men det är inte mer. Att föda upp hundar kräver oerhört mycket tid och engagemang men det är fantastiskt lärorikt, säger han.

Lastbilar, hundar och knivmakeri Han har fo tterna i historien och huvu det i fram tiden. Leif G lent är en enga gerad kassör som brinner fö r Svensk Knivförening. I vår fyller han 60 år och det fira r vi med en presenation av mannen bakom kassaböckerna. te x t: S am uel Karlsson

Den sjätte mars 1944 såg Leif Glent dagens ljus för första gången. Han föddes på Hisingen i Göteborg och man kan nog säga att han fortfarande är göteborgare i själ och hjärta trots att det är mer än 20 år sedan han flyt tade från staden. Idag är han bosatt i Stenungsund. Den som träffat Leif vet att han är en man som för det mesta har ett leende på läpparna. Han tycker om ett givande samtal och är inte rädd för att ställa upp och hjälpa till när det behövs. Han är mån både om förening ens historia och framtid - Vi får inte glömma bort var vi kommer ifrån. Vill vi att föreningen ska överleva måste vi se till historien och lyfta fram det som varit bra. När det gäller framtiden vill jag att vi ska få en stabil ekonomisk grund att stå på. Det har vi inte idag men det är inte omöjligt att uppnå, säger han. Att jobba ideellt i en förening kräver både intresse och engagemang och kanske har Leif en speciell fallenhet för föreningsliv. Han har genom sitt tidigare

Semesterjakten M itt namn är CH Marcus. Jag blev fö r knappt e tt år sedan ” knivbiten” . Inför min och flickvännens semester, vilket tillbringades på Korsika, gjorde vi lite efterforskningar på Internet.

Av en ren händelse visade det sig att den årliga knivmässan skulle hållas just under den perioden vi skulle vara där och glad blev jag. Jag brydde mig därför inte om att ta reda på fler upplysningar då jag kallt räknade med att ”alla” knivmakare på ön skulle infinna sig till mässan. Emellertid är det inte alltid som Knivmakaren nr. 3 - 2003

Svensk K n ivfören in gs kassör fy lle r 60 å r i vår. Vi lyfter p å hatten och h u rra r f ö r ju b ila ren yrke lärt sig vikten av att göra det där lilla extra. Större delen av sitt liv har han arbetat som speditör. - Service är a och o när du jobbar som speditör. Det sitter fortfarande i ryggmärgen på mig trots att det är några år sedan jag slutade i yrket. Jag kan inte släppa en sak som jag ser är på väg att gå på tok, säger han. H u n d a r i rader Vid sidan av arbetet har han haft ett stort intresse för schäferhundar. Den första hunden skaffade han 1965 och därefter har det blivit många fler. Intresset växte med åren och under en period sysslade han också med avel. Totalt har han tagit hand om 13 kullar med valpar som han

informationen på internet är korrekt. Således hade knivmässan avhållits redan någon månad tidigare. Genom de lokala turiskontoren gjorde jag omfattande men fruktlösa försök att finna någon knivmakare på ön. Dock fick jag av en tillfällighet med mig en ledtråd hem - en e-postadress till en av öns knivmakare. Genom kontakt med denne - och efter ytterligare efterforskningar - har jag nu spårat och dessutom kommit i kontakt med en knivmakare som till verkar just den knivtyp som jag var på jakt efter. Just nu pågår ”email förhandlingar”,

Invald via telefon Leif Glent kom in i styrelsen på ett lite annorlunda sätt under hösten 2001. Han hade varit medlem i föreningen i några års tid men var inte speciellt aktiv. Han hade inte gjort några knivar själv. Det var främst tack vare Stig Åkerbloms böner som han tog på sig uppdraget att vara kassör. - Det var Stig som ringde och frå gade om jag kunde ställa upp. Jag för sökte streta mot men gav en liten s^ag öppning. En timme senare ringde han igen och meddelade att jag hade blivit vald och på den vägen är det, säger Leif. Nu är det Svensk Knivförening som gäller för honom och han har en vision för framtiden. - Jag hoppas att Svensk Knivförening kan bli en paraplyorganisation för alla klubbar i landet. Jag tror att det skulle stärka hela knivmakarrörelsen, säger han. Idag har han kommit lite längre med sitt knivmakeri. Han har sin- första kniv klar men har inte hunnit göra någon slida än. Om han bara får chansen att lyfta näsan ur kassaböckerna och föreningshandlingarna kanske det blir tid för det också vad det lider. Vi säger hipp hurra för jubilaren!

vilka ser ut att resultera i ett byte av en av mina färdiga knivar mot en av hans färdiga knivar plus ett löst blad. Med denna historia vill jag påminna alla knivintresserade personer om att passa på att försöka kontakta någon lokal knivmakare då ni befinner er på resande fot. Det är i m itt tycke betydligt trevligare att få med sig en annorlunda kniv eller blad hem än mer gängse sou venirer. Jag vill också rekommendera att man försöker inhämta namn och adress redan hemifrån. Det finns en hel del information att finna på nätet, men lita inte blint på uppgifterna... C H Marcus

Norska tävlingsklasser D et har tydligen blivit diskussioner angående de klassbe nämningar som grannlandets arrangörer använder i sina knivtävlingar. Somliga går inte a tt översätta på e tt enkelt vis men jag kan försöka förklara i k o rth e t vad de olika klas serna innebär. te x t: Pentti T urun en , foto: Stig Å k e rb lo m

Det följande gäller närmast tävlingen i Skogsmuseet i Elverum och som arrangeras av den Norska knivföreningen. Fören ingen nyttjar ett premieringssystem i sin tävling, detta innebär att flera tävlande kan få t.ex. första premie (pris), beroende naturligtvis på bidragens inbördes kvalitet, genom poängsätt ning. För det första är de tävlande fördelade i tre grupper, som följer: Grupp A, för deltagare som har tidgare minst en första premie (pris) i Elverums tävling. Grupp B, för deltagare som inte har fatt första premie tidigare. Grupp C, för deltagare som inte tidigare premierats i Elverum och de som tävlar där första gången.

Pä ta l om norrm än. I fö rra n u m ret a v K nim ak aren h a d e v i en b ild fr å n E lverum d ä r bildtex ten h ä vd a d e a tt d e t va r ord föran d en i Norsk K n iv fören in g p å bilden. D et va r fel. H är ä r rä tt b ild m ed ord föran den Hakon K ie r u lf o ch redaktören f ö r K n ivb la d et Ö ystein K öhn.

våra “praktknivar“. Dessutom ska knivarna i ldass 1 vara präg lade av tradition. De som vill fördjupa sig i ämnet ytterligare, kanske till nästa års tävling, rekommenderar jag att Ni köper Norska kniv föreningens tidskrift, Knivbladet, för föregående åren, och studerar bildmaterialet från tidigare tävlingar i dem.

K lassindelning 6. Åpen klass = Öppen klass, där tävlar knivar som inte passar i de överiga klasserna t.ex. Fällknivar, experiment, m iniatyrkni var och knivar med internationell förebild. 5. Turkniv. Kan jämföras med vår enkla brukskniv. Det skall vara en allsidig brukskniv, där bruksegenskaperna värderas högst, priset under 1000 kronor. 4. Påkostet brukskniv. Som namnet säger, påkostad, förfinad brukskniv. U pplands knivklubb arrangerar den ll: e 3. Möderne kniv. Staskniv utan tradition (se stasknivar). traditionella knivm ässan med öppen tävling 2. Tradisjonell brukskniv. Där tävlar de tradiotionsbundna den 24-25 juli 2004 i GYSINGE bruksknivarna, här i Sverige saknar vi dem nästan helt, i vart sedvanlig tävling i 7 klasser: brukskniv, förfinad fall i den meningen som de menas i Norge. -bruks, öppen klass, hornklass, team work, 1. Tradisjonell staskniv. Uttrycket “stas“ är nästan omöjligt att jaktknivar och ungdom s klass. översätta rättvist, närmast kommer vi om man blandar ihop D essutom utlyser vi, som nyhet i år: folkdräkt och sockendräkt samt finare klädedräkt av gammal stil. När det är fråga om staskniv, så menar man en kniv av tävling för knivblad i två klasser: yppersta klass av hantverk. M öjligen kan den jämföras med

KNIVKUL 2004!

Stålblad och Damask. Och

"FINNKAMPEN"! Landskamp i knivmakeri m ellan Sverige och Finland. I alla de klasser där det finns tävlande från båda länderna. Närmare info pä vår hemsida: http://medlem. spray.se/groldar eller tel. 0224-96055 (Pentti) En kniv a v H arald S ellevold som kanske p la tsa r i Åpen klass. D är tä vla r k nivar som in te p a ssar i d e överiga klasserna t.ex. Fällkni var, experim ent, m iniatyrk nivar och k n ivar m ed in tern a tion ell fö reb ild .

Väl mött:

UPPLANDS KNIVKLUBB Styrelsen

Knivmakaren nr. 3 - 2003

B V i

III 29 32

Lite klurigheter inför julhelgen lycka till:

Skicka lösningen till:

l:a pris: Janorulle - Jano knives. 2:a pris: Knives 2004 ( bok )- Nordell knives 3:e pris: presentkort 200:- Tjäder-Läder. 4:e pris knivblad - Gits knivmaterial. 5-10:e pris: Pins från Svensk Knivförenings

Reportagebyrån C & K Samuel Karlsson Tomtebogata 31 113 38 Stockholm

Vågrätt

Lodrätt

2. 4. 9. 10. 1 1. 15. 17. 19. 21. 24. 25. 26. 27. 31. 32. 33. 35. 36. 38. 39.

S lår m ö n s te r V a k ta r handen Ej g en o m g a rv at Y tte r s t på huden L ite t städ F örst på kniven Fås från blå b lo m m a O fta ren U tv ä x t U tfy lld avgränsning H å rd a s t i Sverige D e k o r på rygg B ö r va ra skarp A vsm alna V ä r m e r in te b ara sm eden A rg e n tu m p ip trä S to r släkt bland kn ivm aka re Ryggdel av hud S m yckar blad och slida

%nivmakaren nr. 3 - 2003

1. 3. 5. 6. 7. 8. 12. 13. 14. 16. 18. 19. 20. 22. 23. 28. 29. 30. 34. 37.

F in t m ö n s te r C e n tra lt i sm edjan G e m e n s a m t intresse U p p try c k t d eko r Tångens bredaste del M å tt på h ård h et T id ig a re o m s trid släkt A v v e rk a r grovt M ö n s te r m ed ursprunglig funktion F ö rb e re d e r söm F o rm g e r S kap ar to m ru m A r v från m atro s S kä rp er eggen P opulär em ellan A 4 ä r re su lta t av d e tta sn itte t Bidrag från björken F ö r k o m p rim e rin g Ä ven i d ato rn Silver

* 5 P£(iCi,. p d ö ROSTFRITT

K nivm ak aren h a r en uppsjö a v olika b la d a tt välja bland. Ja n H eden berg h a r titta t närm are p å d e olika alternativen .

Våra knivmaterial

och deras användningsområden del 3

Här fo rts ä tte r artikelserien om knivmakarens Knivmakaren har en uppsjö av olika blad att välja bland. Det material. Nu h a rtu re n kom m it till knivens blad. finns nästan hur många modeller som helst att tillgå med avseende på längd, konturer samt specialblad för specifika Valmöjligheterna är många och det kan vara användningsområden, till exempel buköppnare, flåblad och svårt att hitta det bästa alternativet. filéblad. Knivblad tillverkas fortfarande huvudsakligen av Vi gör en djupdykning i ämnet och hjälper icke rostbeständigt kolstål, ett stål som länge dominerat utbu dig att reda ut begreppen i knivbladens under det. Bladtypen förekommer både som helstålsblad, framtaget ur ett enda stycke stål och där eggstålet - det skärande stålet bara värld. - utgör hela konstruktionen. te x t: Jan H ed e n b erg , illustration: Fia H o lm s trö m

I del 2 skrev jag lite grann om alla de nya material för skaft tillverkning som under senare år dykt upp på marknaden. Jag behandlade då huvudsakligen de industriellt framtagna och syntetiska skaftämnen som idag i allt större omfattning ersät ter de naturliga. Om deras för- och nackdelar berättade jag också lite grann. Även de naturliga förlagorna fick en liten genomgång, liksom några tips om hur man behandlar respektive material för att få ett gott resultat. I den här delen lämnar vi den avdel ningen av materialsidan och turen har nu kommit till det helt nödvändiga stålet, bladet, vilket har en avgörande betydelse för hur en kniv arbetar i handen på användaren. 8

Dessa blad är vanligen lite billigare än den andra grup pen kolstålsblad som kallas laminerade blad. Det senare har ett centralt placerat eggstål som på båda sidor är omslutet av någon typ av ”blötjärn”. Tillverkningsmetoden är något omständigare än för det enkla helstålsbladet då de båda stålsorterna måste smidas ihop. Fördelarna med att bruka ett icke härdbart material utanpå eggstålet är uppenbara, det ger ett segare och hållbarare blad eftersom blötjärnet just har den ”blöta” egenskapen, alltså är mindre hårt än den härdade kärnan av eggstål. Det skyddande ”höljet” torde också förlänga bladets livs längd eftersom mekanisk påverkan på bladet både vid slipning och normal användning samt rostangrepp i första hand tas om hand av de yttersta lagren. Dessa blad finns som sagt i en mängd olika modeller. Till de absolut största fördelarna

K nivm ak aren nr. 3 2003 -

med kolstålet är att det är tämligen enkelt att underhålla skär pan med ett bryne och även om skärpan helt skulle vara borta är det inte särskilt komplicerat att slipa om ett sånt blad. Fabrikstillverkade blad som ofta kan fås för en rim lig pen ning ser kanske inte alltid så roliga ut. De är inte sällan onö digt långa och på grund av att de rätt ofta även saknar den lilla klacken mot början av eggen är de aningen svåra att fälla in i skaftet. Det är väl bland annat därför man numer mindre ofta ser fabrikstillverkade blad i tävlingssammanhang, men nog också till en del på grund av de lite ensidiga modellerna. Men - och det skall påtalas - det är definitivt inget fel på flertalet maskintillverkade blad, de gör sitt jobb alldeles utmärkt när de väl monterats i ett passande skaft. Dessutom är ju tävlingar inte allt, skaparglädjen är väl förhoppningsvis för de flesta det helt avgörande. Ett tips till alla nybörjare som väljer att köpa ett billigare blad i startskedet är att i första hand hålla sig till välrenom merade tillverkare. Det förekommer tyvärr en hel del konstig heter av anonymt ursprung på marknader och liknande och som ofta är att betrakta som rent järnskrot. Rostfritt till högre pris Rostfritt har funnits under rätt lång tid, men har på senare tid skickligt utvecklats av duktiga smeder/bladslipare. Nyda nande och innovativa härdningsmetoder har utvecklats av bl.a. svenska smeder och stålkvalitén är just nu flitigt använd. Fördelar som just rostbeständighet och rakbladsvassa eggar är givetvis odiskutabla och värdefulla egenskaper. M en priset på ett hantverksmässigt tillverkat rostfritt blad är i många fall betydligt högre än för standarblad av kolstål. Ett förhållande som väl ändå kan sägas uppvägas av de nämnda fördelarna. Jag känner många jägare och fiskare som lovprisar rostfria blad, men även de som tvekar, mest beroende på att de är mindre lätta att slipa om från grunden när de väl tappat sin forna överlägsna skärpa. För min egen del ”känner” jag lite extra för rejäla gammaldags kolstålsblad, men det får nog ses som en konservativ och ganska orationell inställning. Ett solklart plus för det rostfria är att man inte behöver tänka på att skydda det mot fukt när man placerar det i en nysydd och våt slida för ett par dygn, eller då man blött ner det vid praktiskt bruk. Till alla er som ändå framhärdar i användningen av kol stålsblad rekommenderas då och då ett par drag genom det rökta fläsk ni självfallet alltid har med er på jakt eller fiske turen, det skyddar effektivt mot rost. Olja fungerar lika bra, men smakar sämre. O lik a yto r Blad med den råa smidesytan kvar eller spegelpolerade blad debatteras ofta. M an far här skilja på tävlingssammanhanget och den praktiska brukbarheten. Det finns även en estetisk aspekt där meningarna går isär om vilket som är att föredra. Till fördelarna med en rå eller frostad yta hör dess okänslighet mot repor, ett blad med sådan yta håller sig snyggt längre än det högglanspolerade och många menar att det också ser mer ”levande” ut. Den främsta nackdelen med en skrovlig yta kanske är att den utgör en perfekt grogrund för bakterier om man inte håller det rent. Flera jägare och fiskare jag talat med hyllar

'Knivmakaren nr. 3 - 2003

En d eta lj fr å n ett b la d i M osaic dam ascus tillverk at a v sm eden Joh a n Gustafsson. H är suddas grä n sen u t m ellan konst- och bruksförem ål. därför det rostfria alternativet då det bara är att skölja av det efter användning och så är bakterierisken i stort eliminerad. Detsamma gäller givetvis det polerade kolstålet. I tävlings sammanhanget har det väl varit så, att även om ett frostat blad på brukskniv kanske vore att föredra, har det ändå gärna setts och bedömts som lite underlägset det polerade. Dessbättre finns idag väldigt snygga såna blad där smeder bespetsat sig på att verkligen åstadkomma en yta som ibland ger ett nästan silverglittrande och därför förskönande intryck. Att polera ett blad till en lyster blankare än en spegel kräver naturligtvis extra arbete för smeden och resultatet kan därför bli ett högre pris för slöjdaren. D am asce ra d e konstförem ål Ytterligare en grupp blad som står oss till buds är det dama scerade. Det ett möntervällt blad som idag förekommer i de mest uppseendeväckande varianter och som självklart kostar en smärre förmögenhet att köpa. Jag har full respekt för att våra duktiga smeder måste ta rejält betalt för dessa blad eftersom det kräver en hel del kostbar utrustning för tillverkningen och ett utbud av olika metaller för att åstad komma dessa konstverk som det faktiskt handlar om. Blad av den kvalitén är definitivt inga bruksblad utan bör endast ses som konstföremål avsedda att förhöja intrycket på framförallt tävlingsbidrag och presentknivar. Men vilka blad ni än köper så är jag helt förvissad om att glädjen över att ha tillverkat en egen och fungerande kniv är lika stor.

Artikelserien fortsätter i nästa nummer. 9

Far och son L öfgren f o r till Paris och n jö t a v sevä rd h eter och knivmässa. Claes Löfgren pa ssad e p å a tt sälja d en n a spektakulära k niv till en köpare fr å n Andorra. Foto stora bild en : S am u el Karlsson.

Dakapo i Paris o

Återbesök! Efter 36 år var det så dags fö r återbesök på resmålet Paris. D e t fö rra besöket gjordes med två liftande kam rater och återbe söket tillsammans med hustrun och sonen. D e t kostnadsfria liftandet som tra n sp o rt form hade dock ersatts av lågprisflygbolaget Ryanair.Vad gör inte en smålänning fö r att få pengar över till inköp av knivmaterial! te x t och fo to :T h o m a s Löfgren

Paris ä r f u l l t a v sevä rd h eter och j a g tror in te a tt vi m issade någon a v dem . 10

Att flyga med Ryanair var dock en positiv upplevelse. Inga komplikationer och dessutom trevlig personal. Tur och retur för 780 kronor gör ju inte saken sämre. Vi hade stämt möte med min syster och svåger från Schweiz vilka blev våra guider och tolkar under veckan. Paris är fyllt av sevärdheter och jag tror inte att vi missade någon av dom. Metron var vårt transportmedel. Trots detta så fick benen mer än väl av den för kroppen så nyttiga motionen. I Louvren får man gå 13 kilometer om man vill titta på alla 400 000

K nivm ak aren nr. 3 - 2003

konstverk som finns där. Under Louvren fanns dock, om Mona Lisa och Leonardo Da Vinci ursäktar, det mest sevärda —en ädelstens- och mineralaffär! Blå topas, rubiner, turmaliner, peridoter, safirer o c h Utbudet var fantastiskt för två dreglande knivmakare som i sina hjärnor såg bilder på fram tida knivar med tjusiga ädelstensinfattningar. Någon timme senare och ett par tusen fattigare, vandrade vi vidare med var sin påse vars innehåll krävde brew åg för att viktbestämma. Under vårt besök på slottet i Versailles imponerades vi av det fantastiska konst- och hantverksarbete som präglar det luxuösa residenset. M an stånkar ibland över att behöva sitta och gno med små sandpappersbitar för att få till finishen på en enklare carving, här var alla tak täckta med detaljerade arbeten. Det pompösa som präglar de flesta inrättningar och bygg nader i Paris får en att förstå att otroligt mycket pengar och arbetskraft har krävts under århundraden av byggnationer. Inte undra på att det fattiga folkets tålamod tröt åtminstone vid ett tillfälle. K o ntrasternas stad Det som gör Paris spännande och speciell är de stora kontras terna. I tunnelbanan finns de som försöker att överleva genom att traktera någon form av instrument eller den traditionella tiggaren som med sin utsträckta hand vädjar till oss andra i den något mer välbärgade omgivningen. Några kvarter längre bort tittar vi i skyltfönstren och hittar skjortor för tio tusen och ett par byxor för tjugo. Välkända designernamn som Dior, med flera, klär skyltarna ovanför ingången till de exklu siva butikerna som samtliga är utrustade med egen bodyguard som naturligtvis besitter förmåga att sortera ut smålänningar och slikt folk. Apropå betalningsmedel och kontraster så hade jag faktiskt råd att denna gång ta hissen längst upp i Eifeltornet. För 36 år sedan så fick jag faktiskt stanna på backen. Pengarna vi då hade kvar köpte vi spenat för. Konserverad spenat! Ingen gast ronomisk orgie precis, inte minst som ingen berättat för oss att spenat skall redas. Loppis Kontrasten till de extremt exklusiva butikerna är Marché aux Puces i området Saint-Ouen. Det är en loppmarknad för fol ket och inte minst för samlare. M ed 50 år på nacken så är den veckovisa tillställningen en väletablerad sevärdhet. Här skulle fynden göras! Här fanns de etablerade antikaffärerna, tillfälliga mark nadsstånden och mini-butiken som bestod av en tygtrasa med tre uppställda föremål som var till försäljning. Jag insåg att det inte var lönt att fråga varken efter kvitto eller F-skattebevis. Nio nålfilar för en euro styck bytte snabbt ägare. Inne bland smågatorna med de otaliga småbutikerna fin ner vi plötsligt en butik med knivar! Gamla knivar, nya knivar och så ett par oosik med bra längd. Det visade sig att vi kom mit till en knivbutik ägd av Vilm a och Jean-M arc Laroche. Jean-M arc är en väletablerad fransk knivmakare som bland annat gör fantastiska fantasyknivar. Efter en traditionell, noggrann, general-inspektion så ville vårt resesällskap av någon outgrundlig anledning dra vidare. En bra dag avslutades med en fantastisk måltid på en

K jiivm a^aren nr. 3 2003 -

Ryska fö rsä lja re a v m a m m u tb eta r fresta d e m ed sina varor. vietnamesisk restaurang som till min glädje saknade spenat på matsedeln. Fredag kväll, nedräkningen hade börjat. Knivmässan, S.I.C.A.C. belägen 300 meter från Triumfbågen, skulle slå upp sina portar på lördagen klockan 1000. Kvällen före var det samling för utställarna samt medlemmarna i samlarklubben. Efter att vi skrivit in oss och fått våra papper och namnlappar så tog vin och sandwich vid. Apropå kontraster så fick vi då

pröva på att dricka rödvin ur plastmugg. För oss i Sverige är väl kombinationen endast möjlig i en katastrofsituation. Efter hand så landade den ene svenske knivmakaren efter den andre in. André Andersson, Roger Bergh, Conny Persson, Johan Gustafsson, Kaj Embretsen med hustru Monica samt Anders Högström berikade den snabbt växande svenskkolonin. Ett faktum som var positivt eftersom jag fortfarande efter 33 år minns min franskalärarinnas sammanfattande bedömning om m itt kunnande under ett läxförhör; Löfgren, aaaavgrund av okunskap!!! A n d o rra , Italien och Ryssland Lördag, kvart över nio - 45 minuter kvar till öppnandet. Knivarna uppdukade och första anfallsvågen kunde sättas in. Att få botanisera bland mammutbark, betar eller andra fossila material är halva nöjet med att vara på mässa. Utbudet i år var fantastiskt. Spontanköpen var blixtsnabbt avklarade. Därefter infinner sig läge två där ytterligare köp görs efter förverkli gande av tanken; Om jag bara säljer en kniv eller två s å __ Efter någon timme så kommer det fram en äldre italiensk man som tillsammans med sin hustru inspekterar bordets innehåll. M annen halar fram ett stort gult kuvert vars inne håll, en stor utvikbar broschyr, var hans visitkort. Det var Edda Lorentzi som har en av Europas största knivbutiker be lägen i Milano. Glädjen över att få sälja två knivar till honom naggades väl något i kanten eftersom han valde ut två renod lade bruksknivar, ratande de andra med exklusivare material

Allt för knivmakaren Vi har allt du behöver för knivtillverkning

Knivblad från Finland, Sverige, Norge Mora, Frost, Eka, RB, Broström, Baudin, Björkman, Brusletto, Helle, Lauri,_______ Kankaanpää, R oselli, Järvenpää Priser 15:—1250:-/st Skaftämnen i trä, renhorn, älghorn, läder, tråd, spacer, vulcanfiber, buffelhorn, mässsing- och nysilverbrickor, nitar, nitknop par. holkar, topplattor, parerskvdd, b ygg satser, näver, borrar, raspar, filar, sliprullar, sliphylsor, remmar, färg, läderglans, lim, nalar. svlar. verktyg, böcker, mm. Beställ katalog omgående. Skickas gratis.

Jakt & fritid i Rundvik Revsundsvägen 24 840 50 Gällö Tel 0693 - 66 20 50 Fax 0693 - 66 20 51 Mobil tel 070 - 550 67 16 12

och med avsevärt fler timmar på tidredovisningskontot. Det kändes dock bättre när jag kom på att man kan vända på reso nemanget och påstå att till och med de enklare bruksknivarna dög. Ett av Claes senaste verk Orch Lord fick respass till An dorra när ägarparet till en knivbutik blev blixtförälskade i skapelsen, vilket var lätt till. När Claes sedan sålde min finaste kniv till en rysk samlare, medan jag själv var i väg och grävde i lådan med mammutspill, så kändes det bra. Jag tog ett helt kilo och utan dåligt samvete, vilket är sällsynt. Som vanligt så bytte ett och annat knivmakartips ägare. Mässans drygt hundra knivmakare hade många fantastiskt fina knivar att visa upp vilket gav en hel del influenser. Eu ropas knivmakare torde ligga väl till i jämförelse med övriga världen. Efter två dagar blir man lätt sugen på att få komma hem och sätta igång att göra knivar. M an blir verkligen inspirerad - inte till att kopiera någon annans knivar - men kanske att låta bli att kopiera sina egna skapelser.

Material för knlvslOjd:

www.brlsa.fi

Knivsmed

Pär Björkman dfar ni vägarna för6i Vmeå så är ni afftid väffipmna att 6esifa mig i min smedja. (Ring såfå r ni vägöesRrivning.

Skravelsjövägen 6 904 40 Röbäck

0 9 0 -2 2 5 80 X nivm afaren nr. 3 - 2003

Smidesfestival och Kniv-SM Olofsfors Bruk, Nordmaling, 11-13 juni 2004

Välkom m en till en helg på e tt av Sveriges bäst bevarade jä rn bruk med smide, knivar och smeder i fokus! U nder dagarna tre anordnas bl a w orkshops med nordiska m ästersm eder, u tstä lln in ga r, fö rsä ljn in g , visningar, prova-på-verksamhet, pub och happenings. Mer info och anm älningar till workshops: Nordmalings Turistbyrå tel 0930-140 52 eller w w w .olofsforsbruk.nu.

Grundsunda Knivgille anordnar SM i knivmakeri med knivklasser e nligt Svensk Knivförenings stadgar. M er info och anm älningsblanketter finns på vår hemsida inom kort. Boka bord fö r försäljning av knivar och knivtillbehör hos Håkan W allin 0663-108 44. Övrig inform ation: Ulf Brandt tel 0663,100 07, 070-30 64 907 eller e-post ulf.brandt@ telia.com . M er inform ation kom m er senare i Knivmakaren.

OLOFSFOR5 äftUK

Är Du intresserad av att köpa tidigare årgångar av Knivmakaren? På inbetalningsblanketten k n iv m a k a r e n

till föreningens postgiro kan

TIDSKRIFT FÖR KNIVSUÖJDARE

Du skriva vilka årgångar som önskas. Betalning sker i fö r skott.

1 årgång = 125:- Skr Årgång 91 - 00 = 9 0 0 :- Skr Årgång 2002 = 200:- Skr

%nivmaf{aren nr. 3 2003 -

Samtal med en knivmakarräv Visste ni att Ingemar N ordell målat tavlor? Han avslöjade det fö r mig när jag fö r Knivmakarens räkning trängde mig på honom under mässan i Skokloster. A tt han har en utvecklad konstnärlig ådra förstår man ju när man ser hans knivar. Jag ville höra hur han ser på knivmakeriet, dess förgångna och dess fram tid. Ingemar berättar öppet och mycket om det som han kan så väl.

B uköppnare och k niv m ed skaft a v d esert iro n w o o d som ä r ett a v in gem ars fa v o ritm a ter ia l

te x t: Lars Koch Jalvem yr foto: S am uel Karlsson

Det började på 1970-talet, då han bodde i Hässelby. Hans norrländska hustru tog honom med på fjällvandringar och det blev så att han köpte sig en ny kniv varje gång han for norrö ver. Han var redan då intresserad av knivar på det sätt som väl alla män är. Det var främst hornknivar som tilldrog sig hans intresse vid den tiden. Han köpte sig en kniv även 1979 när han var i Jokkmokk. I butiken sålde de även knivblad och an nat som behövs om man skall göra sig en egen kniv. Ingemar hade tidigare gjort kåsor så han kände sig inte helt främmande för slöjduppgiften. Han började göra ”hornknivar” fast med träslidor. Ingemar är utbildad maskintekniker och det dröjde inte länge förrän han började experimentera med att slipa fram egna blad ur kasserade sågklingor m.m. Trots att han bodde i storstadens utkant kände han inte till någon annan som gjorde knivar. Han fick alltså experimentera helt på egen hand. När han flyttade till Hälsingland 1984 kom han i kontakt med Sven-Erik Loodh och Kaj Embretsen. Lycklig över att få prata kniv med likasinnade gick han på smideskurs och läderkurs hos Kaj. Antalet egenhändigt gjorda knivar ökade stadigt eftersom Ingemar så långt inte sålt en

D en vackra gra vyren p å d en h ä r k niven ä r g jo r d a v M aihkel Eklund.

In gem a r N ordell ä r en m å n gfa s etter a d knivmakare. H an tilltalas a v Ju ltå n gek n iva r m en g ö r ä ven till fä llk n iv a r i m initayr. enda av de knivar som han förfärdigat. När han nu försökte sig på att sälja sina alster visade det sig att det gick hur lätt som helst. B lodad tand Den första mässan som Ingemar deltog i var Kniweckan i Ludvika 1988 och han erövrade ett tredjepris i tävlingen! Med blodad tand deltog han två år i rad i en mässa i Delsbo tillsam mans med Kaj och Loodh. Ingemar började bli intresserad av amerikanska knivar och Kaj uppmuntrade honom genom att ge honom amerikanska knivtidningar. Ingemar träffade också Bert Öberg från Skåne, vilket bara spädde på knivintresset. Han började köpa material från USA till sina egna knivar. An dra knivmakare som kom besök frågade om han inte kunde köpa åt dem också och någon av dem föreslog att han skulle börja sälja. Tanken tilltalade honom men han hade ju sitt jobb på värmeverket i Ljusdal att tänka på också. 1993 besökte han en knivmässa i Atlanta och han fick sälja oväntat bra. Tänka sig, både resa och uppehälle betalt! Ingemar knöt också kon takter med materialleverantörer under mässan. Saker och ting utvecklade sig alltså på ett sätt som gjorde att han startade fö retaget Nordell Knives 1994. Ingemar var ”först på plan” som materialleverantör i Sverige. Det gick några år och företaget utvecklades. Ingemar hamnade i en omöjlig situation där han slets mellan jobbet på verket, företaget och en intensiv önskan att kunna ägna sig mera åt jakt. Han stod inför ett val. Valet utföll så, att han slutade på verket. 2{nivmakpren nr. 3 - 2003

Ingemar säger att knivmakeriet utvecklats enormt sedan han startade företaget. Jag säger inte emot när han påstår att Kniweckan i Ludvika haft en avgörande betydelse. Jag tycker nog att Ingemar underskattar sin egen betydelse. Det är ju i första hand han som gjort det exklusiva materialet tillgängligt för oss här hemma i Svedala. Ett otroligt lyft har inträffat i fråga om kvaliteten på knivmakarnas alster. Ingemar vet vad han talar om när han fäller detta uttalande. Han sitter ju ofta med som domare i knivtävlingar runt om i landet. Han säger att den utveckling som skett här under 1990-talet ägde rum på 1970-talet i USA och där går utvecklingen fortfarande framåt med stormsteg. Vad kan vi då inte vänta oss här hemma de närmaste decennierna? B esök i U S A Ingemar brukar göra två besök per år i USA. Han är medlem i American Knifemakers Guild och brukar besöka guildens mässa i Orlando varje år. Vid besöken i USA gäller det att snappa upp nyheter för den svenska marknaden. Ingemar skulle gärna besöka knivmässan i Paris i oktober också, men den kolliderar dessvärre med premiären för jakt med drivande hund. Han försöker dock ta sig till någon mässa i Tyskland varje år. När Ingemar pratar om sina favoritmaterial kommer något kärleksfullt fram i hans ögon. Han pratar om stabiliserat trä, desert ironwood och mammutbark som vore det fråga om de sinnligaste njutningar att hantera materialen. Jag förstår att han verkligen gillar fulltångeknivar, men även fällknivar

Kjiivmakaren nr. 3 - 2003

K onstnären In gem a r N ordell k om m er fr a m i k nivarna han gör. tilltalar honom. På bordet ligger några av hans knivar och jag försjunker i beundran över form, materialval och färg. Som sagt, konstnären Ingemar Nordell kommer tydligt fram i dessa skönheter. Den som vill se vad Ingemar och Nordell Knives kan erbju da kan lämpligen besöka hemsidan www.nordellknives.com eller ringa på telefonnummer 0651-163 80.

H an startade fö r e ta g e t N ordell K nives 1994. In gem a r va r ”fö r s t p å p la n ” som m a teria llevera n tör i Sverige. 15

K ent Tunlindfick andra pris f ö r sin kniv i klassen Bruksknivar B. Foto: Kent Tunlind.

Rapport från en soldränkt Kniweckan i Ludvika Under den andra veckan i juli hölls kniweckan fö r 18-de året i följd. Som vanligt var utställningsområdet till bristningsgränsen fyllt med materialförsäljare, knivmakare och smeder från Norge, Danmark och Sverige. te x t: H ugo Berg

Arrangörerna hade iordningställt ett 60-tal platser för utstäl lare och dessa var fyllda till sista plats. Stämningen bland utställarna var som vanligt god, lite rå men hjärtlig. Årets kniw ecka blev ur väderlekssynpunkt väldigt lyckad med uppehåll och solsken i det närmaste varje dag. Besökfrek vensen var i antal ungefär som tidigare år, mycket god. Som vanligt kommer under de första dagarna knivmakare från lan dets alla hörn för att inhandla material och titta på knivar för att hitta uppslag och idéer för framtida tillverkning. Nytt för i år var förek om sten av tre aktiviteter där man kunde lära sig hur man tillverkar en enkel fällkniv, demon stration av slipning och flugbindning, vilket var mycket uppskattat. Till tävlingen hade inlämnats c:a 160 alster (avsevärt mera än de senaste åren). Och som tidigare konstaterar man att kvaliteten på knivarna blir bättre för varje år. De flesta ser säkert fram emot nästa års kniw ecka då tävlingen lanseras som Nordiskt mästerskap.

Jan ”Kniv-Jocke” Ols son fick ta em ot utmär kelsen Årets vackraste kniv eller Jonny W. Nilssons Hederspris som det också kallas fö r denna kniv. Foto: Samuel Karlsson.

Stora bilden: ClaesLöfgrens bidrag som tog första pris i klassen Fulltångekniv A. Bilden till vänster: Anders Hedlunds Fällkniv som vann sin klass. Lilla bilden: Thomas Löfgren kammade hem första platsen m ed sitt bidrag i klassen Brukskniv A. Bilden till höger: B ertil Fällmans vinnarkniv i klassen Helhorn A. (Det har det varit problem att Ja fram bilder p å knivar frå n tävlingen i Lud vika) Foto:Thomas Löfgren, Lennart Pettersson och Samuel Karlsson

K nivm ak aren Eino Jalakas visade upp sina alster. Stefan Groth fila r p å n å got fra m tid a alster och Sten H åkansson visar upp sin slip. Foto: Lefi G lent och T hom as Löfgren.

Resultat från Kniweckan 2003

Läs resultatlistan som löpande text uppifrån och ner: U ngdom sklassen 1. Jim Lööv 2. Mattias Decher Erik Nyhlén Henrik Granskog D a m klass 1. Ingrid Åhman 2 .Gabriella Brandt 3 .Linda Thorsen Fulltångekniv A

3.Eskil Andersson Stefan Groth Rolf Backlund H alvho rn A 1. Andreas Lundström. 2. Stefan Ahlroos 3. Per-Olov Eklund H elh o rn A 1.Bertil Fällman 2 .Uno Renfors

1 .Thomas Löfgren Fulltångeknivar B 1. Lasse Kenttä 2. Gino Quesada Special klass A 1. Per Arne Berg 2 .Leif Bentzen Anders Hedlund 3. Leif Reiersen Bertil Schmidt Specialklass B 1. Petter Yttrebö 2Gino Quesad 3 Eino Jalakas H alvho rn A 1.Jörgen Sundström 2.Jan Jonsson 18

H elh o rn B 1. Per-Olov Eklund Fällkn ivar A 1.Anders Hedlund 2.Jan Martinsson B rukskn ivar A 1.Thomas Löfgren 2, Owe W allin Anders Hedlund 3. Jonny Skogmo Lennart Johansson B rukskn ivar B l.Per Bäckman 2. Petter Yttrebö Kent Tunlind 3.Gunolf Pålsson Torsten Häller

Hugo Berg Fö rf.brukskniv A 1.Jonny Skogmo 2 .Clas Löfgren Lars Svensson 3.Morgan Axelsson Thomas Löfgren F örf.bruksniv B

1 .Anders Bäckman 2 .Olle Gillén Curt Ivan Viklund Per Bäckman 3.G unolf Pålsson Johan Stenevad S m yckekn iv bälte A 1.Jan Olsson 2 .Leif Reiersen Jan Vennmark 3 .Harald Sellevold S m yckekn.b älte B l.O le Jan Engh 2.Folmer Schmidt 3.Eino Jalakas

Sm yckekniv ej bälte B 1. Rolf A. Carlsén H an tve rkskn ivar A 1.Yngve Edell H an tve rkskn ivar B 1 .Jan Bergstrand Ö p p en klass A 1. Claes Lövgren 2.Anders Hedlund Thomas Löfgren 3 .Harald Sellevold Morgan Axelsson Ö ppen klass B l.R o lf A Carlsen 2 .Johan Stenevadm 3 .Gösta Schutzer Ingemar Fällman Publikens pris Jan Jonsson A re ts vackraste kniv Jonny W Nilssons hederspris; Jan ”Kniv Jocke” Olsson

S m yckekn iv ej bälte A l.Jan Jonsson 2. Jan Olsson 3. Stefan Groth Jan Engberg

%nvmiaf{aren nr. 3 - 2003

KNIVDAGAR t SÖDERHAMN.

10- års jubileum. Söderhamns Knivgille inbjuder alla knivmakare att deltaga i vår tävling 30 april och - 2 maj 2004 på kv. Björnen, Kyrkogatan 16, Söderhamn. Tävlingsregler enligt Svensk Knivförenings normer. Upplysningar om dessa finns på deras hemsida eller kan erhållas via kontaktpersonerna. Följande klassindelning gäller: w w «

Bruksknivsklass A - alla som tidigare erhållit 1-3 pris i Söderhamn, Bruksknivsklass B - övriga. Förfinad bruks A - alla som tidigare erhållit 1-3 pris i jakt/förfinad bruks i Söderhamn, w Förfinad bruks B - övriga. « Öppen klass. « Specialklass, w Helhornsklass. « Halvhornsklass. w Smyckesklass bälte. « Smycke - ej bälte. k Fulltångeklass « Damklass. « Ungdomsklass - upp till 18 år. Diplom utdelas till varje deltagare. Hederspriser till de främsta i varje klass. Skriftlig kritik erhålles på varje inlämnat bidrag. ÅRETS KNIV med inteckning i vårt vandringspris. Publiken utser även sin favorit. Tävlingsbidragen skall SENAST 20 april 2004 vara arrangören tillhanda.Skickas till stig åkerblom, Bruksvägen 6, 826 62 Norrala. Upplysningar om arrangemanget lämnas på telefon 0270/16760 (stig) eller 0270/30240 (Ola). Finnes även på knivgillets hemsida www.knivgillets.hem.sida.nu Öppettiderna är: fredag 15-20, lördag 10-17 och söndag 10-16. Prisutdelning söndag klockan 15.00. Tävlingsbidragen kan hämtas efter klockan 16.00. Knivar som ej avhämtats kommer att återsändas mot postens avgifter. En knivkastningstävling kommer att ske under helgen. Knivar finns på tävlingsplatsen. Ingen föranmälan. Förutom knivmakare och materialförsäljare kommer Ni att träffa ett flertal hantverkare från trakten. Förevisning av knivsmide m.m. BOKA REDAN NU IN DENNA HELG!!! VÄLKOMNA TILL SÖDERHAMN!! Arr: Söderhamns Knivgille i samarbete med Studiefrämjandet och Kultur & Fritidsförvaltningen.

X nivm afiaren nr. 3 - 2003

Hornklass I: P rem ie k niv J a n Jonsson, B est in show.

F örfin ad bruksklass I: P rem ie k niv M auri H eikkinen, B äst i klassen.

Jaktknivsklass I: P rem ie kniv S igu rd Larsson, B äst i klassen,

Team work I: P rem ie k niv Eskil Andersson, M attias Styrefors, H ans Lundmark, B äst i klassen.

U ngdomsklass I: P rem ie k niv M atthias Eriksson, B äst i klassen.

Ö ppen klass I: P rem ie k niv Tony Rick, B äst i klassen.

% m vm af,aren nr. 3 - 2003

Tionde upplagan av ”Knivkur i Gysinge Till och med vädergudarna var med oss, när Upplands knivklubb hade sin tionde knivmässa i Gysinge, den 26-27 juli. För i år hade vi fått en våning till i använd ning i ” magasinet” . Så de tjugutalet utställare behövde inte trängas med varandra. B ruksknivar I: P rem ie kniv C urt Ivan W iklund, B äst i klassen. Utbudet var det sedvanliga, materialförsäljare, knivslöjdare, gamla knivar för samlare, och även annat hantverk än knivar bjöds ut vid mässan. Fritz O lof visade delar av sin knivsamling för intresserade och Johnny Axling smidde för brinnande livet i solhettan. Tack vare gediget förarbete av mässkommittén flöt allting som de ska och såväl försäljare som publiken var nöjda med mässan. På lördagskväll hade vi arrangerat samkväm, och en förtiotal, såväl utställare som våra medlemmar samlades där vid en bit god mat och efterföljande knivsnack förstås, för somliga blev det ganska sent innan alla spörsmålen var färdigt ventilerade och de kunde gå i vila för natten. Till knivtävlingen, ( resultatet på annat håll i tidningen) hade sammanlagd 56 bidrag inlämnats, vilket var femtontal mindre än vad det brukar vara. (för övrigt genomgående trend i årets tävlingar). Årets jury, Mats Holmberg, M aihkel Eklund och Peter Sving hade efter femton timmars svettig arbete bedömt alla och dessutom skrivit kommentarer i protokollen

för samtliga bidragen. Vi måste säga att jag har aldrig sett en mer samstämmig och minutiös arbete av en knivjury förut, för det skall ni ha all ära och stor tack från oss. Tävlingen hade uppmärksammat även i Finland, och det kom några fina bidrag där ifrån också, uppmuntrad av detta beslöt klubbens styrelse att utlysa tävling i tävlingen kallad ”Finnkamp” i nästa års (2004) evenemang. Se vår annons i tidningen!. För övrigt visade många slöjdare tydliga, för oss mycket glädjande, särdrag i sina bidrag, och jag tror att även publiken uppskattade mycket detta mångfald, för vem vill se samma knivtyp i femton repriser, där det är bara små små detaljer som skiljer dessa åt. Vi i Upplands knivklubb tackar alla, tävlande, utställare, publiken, den eminenta juryn och mässkommittén för en lyckad mässa. Vi ses omigen nästa år vid en ny och spännande knivmässa i Gysinge.

Bruksknivar: I:a Premiekniv Curt Ivan W iklund, bäst i klassen. II:a Premiekniv Tony Rick. II:a Premiekniv Jan Bergstrand. II:a Premiekniv Leif Eriksson. III:e Premiekniv Lars Vikman.

H o rn klass I:a Premiekniv Jan Jonsson, bäst i klassen. I:a Premiekniv Bertil Fällman. II:a Premiekniv Pär-Olof Eklund. III:e Premiekniv Mats Burman. III:e Premiekniv Stefan Groth.

Förfinad bruksklass I:a Premiekniv M auri Heikkinen, bäst i klassen. La Premiekniv Olle Gelinder. II:a Premiekniv Jan Bergstrand. III:e Premiekniv Thomas Johnsson. III:e Premiekniv Ingvar Lodin.

Jaktknivsklass I:a Premiekniv Sigurd Larsson, bäst i klassen. La Premiekniv Sigurd Larsson. ILa Premiekniv Elisabet Bjurling. IILe Premiekniv M ats-Ola Eriksson.

U ngdom sklass I:a Premiekniv M atthias Eriksson, bäst i klassen Team W o rk I:a Premiekniv av team: Eskil Andersson, M attias Styrefors och Hans Lundmark, bäst i klassen. II:a Premiekniv av team. Eskil Andersson, Gunnar Bergström och Hans Lundmark. III:e Premiekniv av team: L G Fröjdhammar, Robert Mattsson och Björn Andersson.

T jiivm ak aren nr. 3 2003 -

F ö r Upplands knivklubb:

Pentti och M a rie .

Ö ppen Klass La Premiekniv Tony Rick, bäst i klassen. ILa Premiekniv M auri Heikkinen. ILa Premiekniv Tommy Hansson. IILe Premiekniv Bertil Jonsson. IILe Premiekniv Jan Jonsson. IILe Premiekniv Jan Bergstrand. IILe Premiekniv M arkku Vilppola. B est in Show : Jan Jonsson.

Tävlingsklasser Bruksknivar, Förfinad brukskniv, Hornknivar 2 klasser HelhornHalvhorn, Smyckesknivar 2 klasser, icke bälte-bälte, Fulltångsknivar. Öppen klass, fällknivar, Specialklass, för slöjdare som gör allt arbete på kniven själv, dvs. tillverkar blad, skaft och slida. Hantverksknivar, Ungdomsklass, Damklass. Deltagare under 18 år anger födelsedatum. Knivslöjdare som tidigare erhållit l:a pris i Ludvika tävlar i klass A övriga i klass B

t Logi

http^// turist.ludvika.se

Tävlingsbidragen skall vara handtillverkade och med slida där sådana behövs. Om knivtillverkaren önskar, får fabrikstillverkade blad användas, gäller ej specialklassen. Kniven skall vara specialtillverkad för tävlingen. Materialbeskrivning bifogas varje tävlingsbidrag Tävlingsbidragen kompletteras med namn, adress och telefonnummer samt uppgifter om i vilken klass kniven skall deltaga. Ange försäkringsvärde.

Tävlingsbidragen skickas per post eller lämnas in till Ludvika Turistbyrå, 771 82 Ludvika, senast 5 juli alternativ lämnas vid utställningslokalen Sädesmagasinet måndag 5 eller tisdag 6 juli. Prisutdelning söndagen den 11 juli kl 14.00 Tävlingsbidragen utlämnas kl 16.00

—

% mvmakaren nr. 3 - 2003

KnivVeckan

Nordiskt MĂ¤sterskap i Knivhantverk 5 - 1 1 juli 2004 i Ludvika

s %mvmak,aren nr. 3 - 2003

Förslag till ny klassindelning Här är regelkommittén och styrelsens förslag till ny indelning av tävlingsknivar. Det är nu ute på remiss hos klubbarna och synpunkter kan lämnas fram till den 15 januari.

tillåten). Dekoration av läderdelar tillåten. Både holkar och doppsko är tillåtet under förutsättning att de är helt släta. Fri färgning men inga målade motiv.

1.3 P R A K T K N IV A R / S M Y C K E S K N IV A R , B Ä L T E Klasskriterier: Materialval i alla detaljer fritt, blad från andra tillver kare får användas, allt annat av eget arbete. Förutom de egenskaper som fordras av en kniv, bör detaljarbete, konstnärligt utförande, tradition, och / eller nytänkande premieras. Blad: Fritt utförande. Skaft: Fritt utförande. Slida: Fritt utförande.

Klassindelning 1.4 H A L V H O R N S K N IV A R l.l. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. 1.6. 1.7. 1.8. 1.9. 1.10. l . l 1. 1 . 1 2. 1 . 1 3. 1.14. 1 . 1 5.

Enkel brukskniv Förfinad brukskniv P raktkn iv ar / sm yckesknivar - bälte H alvho rnskniv H elh o rn skn iv Special klass Ö ppen klass M iniatyrer Fällkniv Fiskekniv D a m klass U ngdom sklass Team W o rk K onstknivar U to m n o rd isk a knivar

1.1 E N K E L B R U K S K N IV Klasskriterier: Som namnet säger är det fråga om ett bruksföremål (verktyg) så därför bör ergonomiska aspekten ”handvänlighet” samt för alla knivställets delar gediget utförande premieras. I slidan ingår upphänget. Finalknivarna skall genomgå täljprov vilket sedan avgör knivens individuella placering. Blad: Av valfritt stål, ej damask.Tillverkarens stämpel tillåten i övrigt inga som helst dekorationer. Enkel slipfas. Skaft: Av nordiskt träslag, stabiliserat trä ej tillåtet. Förstärkning av annat material eller holk av metal tillåten med en maxlängd av 20 mm. Adla metaller ej tillåtna. Fri färgning är tillåten - men ej motiv eller andra ytdekorationer. Slida:Helt av läder eller läder/trä (typ halvhorn) . Fri utformning. Upphänge av läder (typ D-ring tillåten). Sömmen far ej placeras synlig på slidans framsida. Fri färgning men inga motiv eller andra ytdekorationer.

1.2 F Ö R F IN A D B R U K S K N IV Klasskriterier: Även i denna klass är det fråga om ett bruksföremål därför gäller samma krav på utformning som på enkel brukskniv. Knivens bruksegenskaper bör därför premieras. Av den anledningen är det inte tillåtet med ytdekorationer, typ gravyr, scrimshaw, sniderier, etsningar, blåneringar och dylikt. I slidan ingår upphänget. Finalknivarna skall genomgå täljprov vilket sedan avgör knivens individuella placering. Blad: Av valfritt stål, ej damask. Ryggdekorationer i form av hlning eller annat material tillåtet. Tillverkarens stämpel tillåten. Enkel slipfas. Skaft: Av valfritt material eller kombination därav. Beslag, holkar samt mellanlägg tillåtet - dock skall holkarna vara helt släta. Färg ning är tillåten —men ej motiv eller andra ytdekorationer. Slida: Av valfritt material. Fri utformning på upphänge (typ D-ring

Klasskriterier: Klassen bör jämställas med förfinad bruksknivsklass. Materialval skall vara av det traditionella valet - horn, ben samt trä. Konstmaterial bör ge avdrag. Genombruten dekor i slidan tillåtet. Finalknivarna skall genomgå täljprov vilket sedan avgör knivens individuella placering. Blad: Av valfritt stål - damask tillåten. Ryggdekorationer i form av filning eller annat material tillåtet. Tillverkarens stämpel tillåten. Enkel slipfas. Skaft: Av valfritt material eller kombination därav. Av horn/ben eller kombination horn/trä. Släta mellanlägg tillåtet. Fri gravyr, egenhän digt tillverkad. Slida: Av horn/ben eller kombination horn/trä med överdel av läder. Fri utformning på upphänge. Dekoration av läderdelar tillåten. Fri gravyr, egenhändigt tillverkad.

1.5 H E L H O R N S K L A S S Klasskriterier: Skaft helt eller delvis av horn, slida helt i horn eller ben med materialval enligt nordisk tradition. Blad: Fritt val. Skaft: Helt eller delvis av horn mellanlägg tillåtet. Fri gravyr, egen händigt tillverkad. Slida: Helt i horn. Fri gravyr, egenhändigt tillverkad.

1.6 S P E C IA L K L A S S Klasskriterier: Allting i knivstället skall vara av egen tillverkning. Blad: Fri utformning och materialval. Skaft: Fri utformning och materialval. Slida: Fri utformning och materialval.

1.7 Ö P P E N K L A S S Klasskriterier: Endast knivar som inte kan härledas till andra klas ser. Kniv, och i förekommande fall slida/etui ska vara av egen till verkning. Ytdekoration (typ scrimshaw gravyr, skuret mönster eller dylikt) av andra slöjdare tillåtet. Partner skall namnges. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val. Slida: Fritt val.

1.8 M IN IA T Y R E R Klasskriterier: Kniven får vara högst 100 mm lång. Om kniven är ämnad som smycke är inte bladets skärpa nödvändigt. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val. Slida: Fritt val. Även annan typ av förvaring; schatull, etui eller dylikt bedöms.

1.9 F Ä L L K N IV A R Klasskriterier: Chassiet (stommen), får vara av annans tillverkning. Även de s.k. emigrantknivarna skall ingå i denna klass.

%nivmaf{aren nr. 3 - 2003

Blad: Fritt val Skaft: Fritt val.

1.10

F IS K E K N IV A R

Klasskriterier: Fiskekniven är en ren brukskniv och därför skall ergonomiskt utförande och stark konstruktion samt materialval premieras. Hygieniska aspekter (möjlighet till rengöring) för såväl kniven som slidan skall beaktas. Blad: Fritt val av rostavvisande kvalité. Skaft: Fritt val. Materialval premieras. Slida: Fritt val. Materialval premieras. Ventilation obligatorisk.

l.l

I D A M KLA SS

Klasskriterier: Förutom bladet skall allt annat vara egentillverkning. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val Slida: Fritt val.

1.12 U N G D O M S K L A S S Klasskriterier: Förutom bladet skall allt annat vara egentillverk ning. Åldersgräns högst 18 år. Födelsedatum anges på anmäl ningsblankett. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val. Slida: Fritt val.

l.l

3 TEAM W O R K

Klasskriterier: Det skall vara minst tre personer om kniven/ knivstället. Alla medarbetarna skall namnges vid tävling. Designer kan vara delaktig om ritning kan uppvisas. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val. Slida/etui: Fritt val.

1 . 1 4 K O N S T K N IV A R Klasskriterier: Det fria skapandet skall premieras. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val. Eventuell slida/etui: Fritt val.

1 . 1 5 U T O M N O R D IS K A K N IV A R A V F U L L T Å N G E TYP Klasskriterier: I den här klassen skall endast knivar med klart utomnordisk förebild, vara med. Typursprunget skall anges vid tävling. Blad: Fritt val. Skaft: Fritt val. Slida: Fritt val.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -

V i har Sveriges bredaste sortiment av läder, verktyg, tillbehör samt litteratur för allt läderhantverk. V i har även kurser i: Läderhantverk med mönstring Sadelmakeri T enntrådsbroderi Knivtillverkning

B E S T Ä L L V Å R KATALOG! Tjäder Läder AB, Jädraåsvägen 42, 816 91 Jädraås Tel: 0297-45220 Fax:0297-45310 e-post: tjaderlader@swipnet.se www.tjaderlader.se

‘K nivm akaren nr. 3 - 2003

E fter d en sista p o le r in g p r y d e r d en rostfria holken kniven. M en se till a tt d u in te p o lera r i ö p p n in gen så a tt kanterna rundas a v och d en fö rh o p p n in gsvis v ä l g orda inpassningen saboteras.

Tips & tricks o

Återigen ska vi få ta del av e tt bidrag från Bo Pettersson, Obbola. Här visar han hur man som glad amatörsmed kan tillverkar en rostfri holk. M ina första knivar tillverkade jag med en bit horn nere vid skaftänden. Det var snyggt och eftersom flertalet av de hemtillverkade knivar jag fascinerats av hade just horn och trä i kombination var det naturligtvis dessa jag ville efterlikna. Det tråkiga var bara att de knivar som jag lagt ner så mycket tid på och var så stolta över förlorade så mycket av sin glans sedan de varit i bruk en tid. Hornet började i flertalet fall spricka nere vid bladet! Tanken gick då till de knivar en bekant hade tillverkat med en rostfri öppen holk (oval ring) i skaftänden för att förstärka skaftet med på samma sätt som på träskaftade stämjärn. Funktionen var i mina ögon odiskutabel men det var inte snyggt nog. Hade knivtillverkning enbart handlat om funk tion så hade jag nog inte tillverkat utan köpt min kniv i stäl let. M itt mål var alltså att tillverka en rostfri holk som var inte var öppen. Tanken var redan från början att den skulle kall smidas av ett syrafast rör. Jag räknade med att det skulle bli en stark holk och att den skulle harmoniera bra mot de rostfria blad jag oftast använde till mina knivar. Som de flesta känner till så är syrafast stål ett ganska hårt och sprött material som inte anses smidbart. M in bekant trodde inte på idén, men eftersom jag tyckte att steget till att löda en holk av exempelvis nickelsilver var större så beslöt jag mig för att prova.

M aterial har jag ingen brist på då jag arbetar på ett pap persbruk. Instrumentavdelningen använder syrafasta rör i dimensionen 18.00 x 1,50 (yttre diameter x godstjocklek) till skydd vid ledningsdragning. Dessa passar bra till de flesta nor malstora knivar. Till en del större knivar har jag använt något grövre rör. Dessa har då 2,00 mm godstjocklek vilket gör att det blir mycket tyngre att smida. Tillvägagångssätt Kapa till en rörstump ca 30 mm lång Kona röret till drygt halva dess längd genom att omväxlande driva in en kona och att genom att smida på den från alla sidor sträcka materialet.

Platta till den vidgade änden och driv det konade röret på en dorn som är ”ett nummer mindre” än det tänkta knivskaftet. Driv in konan till du har ordentliga ”byxknän” på över- res pektive undersidan. Dornen har jag slipat till på en smärgel och dessa är inte härdade. De tappar naturligtvis formen efterhand men då kan man slipa till dom lite.

K nivm ak aren nr. 3 - 2003

Kapa nu bort överskjutande material strax ovanför ”byxknäna”. Att ta bort lagom mycket kan vara rätt knepigt och är svårt att beskriva men generellt så är rådet att inte lämna kvar för mycket. Lämnar man för mycket blir det svårt att stuka in materialet över änden på donet utan att materialet viker sig fram och åter vilket resulterar i att sprickor bildas. Sprickor bildas också om man, för att kunna spara mera material att vika in från sidorna, sågar ett ”V ” vid ”byxknäna”. Lämnar man mera material på sidorna är det viktigt att se till att kanten har en m juk kurvatur.

Kapar man rakt av blir hålet i skaftänden stort sedan kanten stukats in men det är förhållandevis enkelt att med en kul hammare driva in material från sidorna till dess att bara en smal springa, där knivbladet ska passas in, återstår. En fördel med den senare metoden är också att materialet blir tunnare och därmed lättare att fila upp. När kanten stukas in och när jag driver in materialet från sidorna fäster jag donet i ett skruvstycke och håller en lite tyngre slägghammare som mothåll.

Holkens form och finish kan göras med ämnet på donet men bästa sättet är att kapa till en trälist, passa in holken i änden och spika fast den genom springan. Då sitter den stadigt under arbetet. Först brukar jag forma den grovt från alla håll med en smärgel. Sedan finjusteras formen med en fingradig fil varefter putsning och polering vidtar.

Nästa steg blir att öppna upp springan och att passa in kniv bladet i holken. Ett litet urtag, hack, upptill och nertill på bladet gör att holken intar rätt läge vid inpassning och lim ning till skaftet. Holkens bredd (djup) och bakkantens form slipar jag på smärgeln. Jag trär då ett par spikar eller skruvar genom öppningen så jag har något att hålla i. En sista polering kan behövas men se då till att du inte polerar i öppningen så att kanterna rundas av och den förhoppningsvis välgjorda inpassningen saboteras. Tack Bo! Det var allt för denna gång. Hör gärna av er med frågor om detta tips eller önskemål om andra tricks. Egna bidrag emottages med tacksamhet. Slöjda lugnt:

K jiivm akaren nr. 3 2003 -

M ichael A lm q v is t

Om d u v ill ha lite m ön ster p å knivslidan så ta en liten b it svam p och klipp d en lite ojäm n sen d op p a r du svam p en i fä rg en , du tta litegran n p å en tid n in g och sedan p å slidan d ä r d u v ill lasera.

Så färgar du knivslidan Hej alla glada knivmakare! Hoppas ni har haft knivskaftet och ser om det finns något speciellt mönster som jag vill få fram eller en färg som kan passa med slidan. Det jag det bra i sommar. behöver för färgningen är en bit läder, narvsvärta gul, grön, Nu är vi här igen fö r att göra vå rt sista mörkbrun och tan. Jag börjar med att grunda hela biten gul m om ent i knivskolan, nämligen a tt färga slidan. eller grön, vänta i tio minuter, resultatet blir att den gröna Troligen har ni g jo rt kla rt slidan som jag skrev färgen blir stark. Ta en bit trasa eller svamp och gnid lite, på det viset blir om sist så vi hoppar dire kt till färgningen. te x t och bild: G in o Q uesada

Som ni vet finns det oerhört mycket olika fäger och nyanser att välja på. Det är helt klart en smaksak. Jag gör så att innan jag börjar färga slidan tar jag fram en bit läder av samma material som slidan. Sen tittar jag på

färgen lite mattare, om du vill ha mönster så ta en bit av en svamp och klipp den lite ojämn. Därefter doppar du svampen i färgen, dutta lite grann på en tidning och sedan duttar du med svampen på slidan där du vill lasera. Använd gärna mörk brun eller tan på den gröna färgen för att få en snygg nyans. Om ni inte tycker att resultatet blev bra på läderbiten är det bara att ta en ny och testa andra färger som du tycker passar. Om det är något ni undrar över så är det bara att ringa.

Tack! Det har varit jätte roligt att kunna dela med mig mina små kunskaper om detta till er. Så nu tackar jag för mig. G ino

% nivmakaren nr. 3 - 2003

U^alflå A Skapar«lädje på postorder!

Du har väl inte missat höstens

KATALOG! Nu med över 8000 artiklar. Beställ den kostnadsfritt redan idag!

Slöjd Sb&taljer® Slöjd-Detaljer AB Axvallagatan 10 Box 373 532 24 Skara Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@Slojd-Detaljer.com

\a«ra av årets nybeter!

Drop-point. Hantverksmässig tillverkning - varje blad är unikt. Skålslipade vilket ger en extra bra skärpa. Bladlängd 75 mm. Artikelnr. 141283

Helle. Av rostfritt stål. Bladlängd 88 mm. Artikelnr. 141303

Spänne

Tass. Passar till 45 mm bältesrem. Artikelnr. 100683

Örn. Passar till 40 mm bältesrem. Artikelnr. 100632

Av antikmässing och strass. Passar till 40 mm bältesrem. Artikelnr. 100649

Beställ snabbt oeb enkelt på vv>nv.SIoj d l) eta1jer.co 111

Material, maskiner & verktyg för knivmakare

Jano knives, Näsmark 3, 916 93 Bjurholm Telefon: 0932 - 270 27 Fax: 0932 - 270 62 Mobil: 070 - 582 09 32 E-post: info@jano-knives.com Hemsida: www.jano-knives.com N äsm ark 3 , 916 93 BJU RH O LM Tel: + 4 6 (0 )9 3 2 -2 7 0 27, Fax: + 46 (0 )9 3 2 -2 7 0 6 2, M obil: 07 0 -5 8 2 09 32 E m ail: info@ jano-knives.com H em sida: w w w .jano-knives.com

‘K jiivm a^aren nr. 3 - 2003

. -n . +porto

UiTlUl VT knives 29

Radannonser Radannonser har du som medlem rätt att införa gratis i tidningen. Sänd annonsen till: Reportagebyrån C & K Samuel Karlsson Tomtebogata 3 1 113 38 Stockholm e-post: samuel.karlsson@swipnet.se

G ra v y r utföres Vill du ha gravyr på din kniv? Jag graverar alla m etalldetaljer på kniven som blad, holkar, nitar. All slags gravyr utföres: monogram, scroll, m o tiv, släktvapen samt guldinläggningar, tel: 0 2 2 2 - 10107 mobil: 070 - 36861 16 e-post: gravyr@ stenbom .net hemsida: www.stenbom.net/gravyr

D å inga nya radannonser in k o m m it p ublicerar vi några från fö rra nu m ret av K n ivm akare n som fort farande är aktuella.

Knivsam ling säljes el. bytes Tore Sunna, Helge Sunna, Roland Lundmark, Noddeland Os, Ragnar Johansen, E. Fanki, Ä d e lträ Jocke, P-l Juuso, S. Sunden m.fl. säljes eller bytes Jakaranda, valnöt, teak, mahogny, okända trä m o t knivar el. gamla jakttillbehör, björnsaxar, slag. D et mesta i mycket god kvalitet. U tm ä rkt björnspjut, mynningsladdare, keram ikbjörnar Tilgman. till knivämnen. o Ring fö r m er info:Andreas Ring fö r m er info: Ake Utbys K o rt skickas på begäran, tel: 0 4 8 0 - 20323 tel: 0248 - 14357 mobil: 070 - 4275645 mobil: 070 - 6467548 hemsida: http//:hom e. swipnet.se/knivmaterial

Material och verktyg för knivmakare Såväl för proffs som för nybörjare Knivblad Både hadgjorda och fabrikstillverkade.

Etsutmstning För märkning av knivblad.

Material

N ickelsilver, nitar och bolsterämnen. Rårandsläder, vikslidsläder och m ycket annat.

Öppettider: Vardagar 13.00 -17.00 Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 11

B o x 2 0 7 * 8 2 7 2 4 L ju s d a l * T e l: 0 6 5 1 - 16 3 8 0 * F a x : 0 6 5 1 - 7 6 73 7 0 E - p o s t: n o r d e l l .k n i v e s @ t e l i a .c o m * H e m s i d a : w w w .n o r d e l l k n i v e s .c o m

'Knivmakaren nr. 3 - 2003

Inte är det så roligt jäm t K n i v t y p e r . .. T ag har nästan aldrig möts med annat än respekt för min inställning till livet och döden. Redan I som tonåring tog jag några avgörande beslut i m itt liv, som jag sedan inte har ångrat. Ett av besluten var att förbli nykter. I det beslutet ligger också en djup respekt för att andra inte har valt min linje. Kan jag inte respektera andras beslut far jag naturligtvis ingen respekt tillbaka. Varför väljer jag nu att ta upp den frågan i denna spalt? Jo, som sagt så har jag ytterst sällan i m itt nu 40-åriga liv fått skit eller bemöts negativt pga. den livshållningen. Ingen kan med gott samvete påstå att knivfolket i detta avlånga land direkt ”spottar i glaset”, men stämningen på de festkvällar som jag hitintills varit på har ändå varit mycket trevliga och gemyt liga. M ånga gånger har jag naturligtvis blivit erbjuden en hutt eller två men artigt tackat nej. Någon enstaka gång har jag fått frågan varför, men det utan något ifrågasättande. Då trivs jag. Undantaget som bekräftar denna regel, inträffade för ett tag sedan. M aten var god, stämningen så där lagom gemytlig, men då är det några personer som börjar spåra ut. Rejält berusad och på vingliga ben kommer han fram till mig och ska bjuda. Som vanligt så tackar jag nej och får direkt svaret ”kom igen var ingen fjolla, visa att du är en riktig karl”. Under kvällens lopp var vi flera som fick se vad en ”riktig karl” kan göra. Hota med stryk, uttala sig kvinnoförnedrande, nästan falla ner i grillen, knuffa omkull en ung tjej, krypa på alla fyra och sedan till sist, ledas bort av en kompis för att bli nattad innan klockan ens har slagit tio. Ar det att vara en riktig k arl... Ja, då är jag nog hellre en riktig fjolla. Vill ni veta fler av mina argument för att vara nykter, så får ni väl fråga mig vid nästa kniv träff... Jag har av en herre vid namn Thomas Löfvenmark fått en fyra sidor lång sammanställning av svenska knivtyper, och då menar jag inte den vassa sorten, utan den på två ben. Thomas kallar den Freaksen och Knivblottarna. Under den rubriken kommer jag framöver att redovisa hela materialet för Er. Alla typer är uppdiktade och finns inte i verkligheten —och naturligtvis, absolut inte just häromkring. Skulle du känna igen dig själv, eller någon annan —så är det naturligtvis en ren tillfällighet Rakbladsvasse Nisse ”M in kniv är rakbladsvass” säger han alltid överlägset och visar hur han kan raka av hår på armen med kniven. Ofta har han inget hår på armen, det har tagit slut efter alla uppvisningar av sin rakbladsvassa kniv, han saknar hår på andra delar av kroppen också, dom delar han kan visa upp alltså. Nisse är också ofta tunnhårig eftersom hans ”armborst” tagit slut och han rycker hårstrån från huvudet för att visa att han så enkelt kan skära av dem med sin rakbladsvassa kniv. Han är ganska efterhängsen, lånar gärna kniv av andra för hans kniv går ju bara att raka sig med, den duger inte till något annat ändamål. Vill du bli av med honom så tag med dig en engångshyvel, visa honom den och förklara att det är betydligt enklare och dessutom bättre att raka sig med en sådan och dessutom billigare i längden. Putte knivfreak Finns alltid närvarande, det är han som ofta viftar med den, alltid visar upp den, alltid pratar om den, berömmer den gång på gång, alltid bär den på sig, sover med den och slipar och bryner sönder den ganska snabbt. Putte är oftast ganska okunnig och har ofta ingenting att jämföra med. Han har aldrig haft någon annan kniv —eller så har han haft en dålig kniv och nu köpt sig en normal dito. Tack Thomas! Vi får väl se om knivfjollan finns med i din beskrivning längre fram. M ichael A lm q v is t Lövånger

%nivmaf{aren nr. 3 - 2003

God j u l och