F Ö R E TAG A R N A H A R O R D E T
Satsa på el för att minska utsläppen Sommaren 2021 har varit kantad av extrema väderhändelser runt om i världen. Värmerekord som avlöst varandra, översvämningar och skogsbränder. Det extrema väder som vi ser är konsekvenser av klimatförändringarna. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC konstaterar återigen, denna gång bortom allt tvivel, att förändringarna är ett resultat av människans aktiviteter. Slutsatserna kommer sannolikt inte som en överraskning, men de är viktiga inte minst för hur våra politiska beslutsfattare agerar på det samlade underlag som tas fram. Det kommande årtiondet kommer vara avgörande för möjligheterna att nå de klimatmål som satts upp för att vända den negativa utvecklingen. I EU är planen tydlig: till år 2050 ska unionen vara klimatneutral. För att nå dit har kommissionen satt ihop klimatpaketet ”Fit for 55” som presenterades tidigare i sommar. Det omfattar lagförslag som ska minska utsläppen med 55 procent till år 2030. Vad behöver då Sverige göra för att bidra till omställningen till ett klimatneutralt samhälle? Näringslivet är utan tvekan helt
Daniel Wiberg. Foto: Företagarna
avgörande för omställningen. Utvecklingen till fossilfria processer i våra stora industrier går i rasande takt. Fossilfri stålproduktion är ett exempel. Men omställningen sker inte bara genom våra stora industrijättar. I rapporten ”Hållbarhet som konkurrensfördel” som togs fram av Företagarna 2019 ser vi att många småföretag redan i dag tar ett betydande ansvar för att skapa ett hållbart samhälle. Som underleverantörer till de större bolagen har många varit snabba med att erbjuda produkter och tjänster anpassade till höga hållbarhetskrav och omkring hälften har redan vidtagit utsläppsminskande åtgärder.
en lyckad omställning är att ge rätt förutsättningar för energieffektiviseringar i företagen och elektrifiering av industri och transportsektorn – då har vi kommit åt stora delar av utsläppen. För att detta ska vara möjligt krävs ett system där all fossilfri elproduktion får finnas på lika villkor, kärnkraft inkluderat. För att undvika en avveckling av kärnkraften och en annalkande elkris måste regeringen därför skyndsamt ta beslut kring slutförvaringen av uttjänt kärnbränsle. Dessutom krävs en kraftigt utbyggd kapacitet i elnäten som kan tillgodose det ökade elbehov som elektrifieringen innebär.
För att öka andelen småföretag som arbetar aktivt med att minska sina utsläpp krävs politisk förutsägbarhet och åtgärder som gör det lönsamt att satsa på hållbarhet. För Sveriges företag vill och kan bidra. Det är relativt enkelt att presentera stora politiska visioner kring omställningen, men visionerna måste också kunna realiseras. Regeringen måste därför lägga politiska käpphästar åt sidan och se till de lösningar som är mest effektiva för att på riktigt lösa den klimatkris som Sverige och resten av världen nu är i. Ett första steg i att öka möjligheterna för
För att Sveriges företag ska kunna axla den roll som krävs i klimatomställningen krävs ett politiskt ledarskap som framsynt kan se vilka åtgärder som krävs i stället för att hantera kriser med nödlösningar när de uppstår. Om inte sommarens rapportering och FN:s klimatrapport kan mana till handlingskraft hos regeringen så vet jag inte vad som kommer att göra det. PHILIP THUNBORG Företagarnas expert på hållbarhet och infrastruktur
Alltför många misslyckanden Nyligen meddelade statsminister Stefan Löfven att han kommer avgå som partiordförande och statsminister i samband med Socialdemokraternas kongress i november. Därmed väntar ytterligare politisk turbulens och kanske extraval eftersom regeringen inte har majoritet i riksdagen och därmed inte har stöd för sin politik och budget. Men vad betyder detta för ekonomin och landets företag? Ganska lite faktiskt. Återhämtningen i den svenska ekonomin fortsatte som väntat det andra kvartalet och enligt SCB:s BNP-indikator ökade BNP med 0,9 procent samtidigt som sysselsättningen steg med 1,2 procent. Lättade restriktioner bidrar till att hushållen ökar konsumtionen och återhämtningen förväntas nu tuffa på om än i ett något lugnare tempo. Många företag vittnar till exempel återigen om svårigheterna att hitta rätt kompetens. När ekonomin återhämtar sig förstärks också de offentliga finanserna. Den politiska turbulensen runt statens budget och Löfvens avgång kommer troligen inte påverka återhämtningen nämnvärt. Faktum är att regeringens näringsoch arbetsmarknadspolitik snarast kan betraktas som försvårande för mindre och växande företag. När regeringen Löfven tillträdde var Socialdemokraternas tre viktigaste löften: (1) lägst arbetslöshet i EU år 2020; (2) bekämpa brottsligheten; (3) korta vårdköerna. Inte i något avseende kan dessa löften sägas ha införlivats, tvärtom har utvecklingen gått åt fel håll.
Arbetsmarknadspolitiken är kanske regeringens största misslyckande. Trots löften om reformerad arbetsrätt och en Arbetsförmedling som tar företagens intresse i beräkning består arbetsmarknadens tudelning. Företagen skriker efter kompetens samtidigt som stora grupper fortfarande står utanför arbetsmarknaden. En följd av corona-krisen var att arbetslösheten steg till rekordnivåer och även om den nu faller tillbaka något, så kvarstår den för Sverige unika utmaningen med rekordhög långtidsarbetslöshet och ett växande utanförskap. Sverige har sedan 2014 rasat från plats 10 till plats 22 av EU:s 28 medlemsländer när det gäller arbetslöshet. Vi är nu längre ifrån Löfvens löfte om lägst arbetslöshet i EU år 2020 än när regeringen Löfven tillträdde. Att otryggheten ökar och att brottsligheten inte bekämpats tillräckligt effektivt vittnar veckovisa skjutningar och våldsattacker om. Regeringen tycks i det närmaste handfallen inför problemet och det är inte begränsat till gängbrottslighet och stora rubriker. Andelen företagare som upplever otrygghet på grund av bristande polisnärvaro har ökat från 41 till 51 procent på bara tre år visar Företagarnas egna undersökningar. Andelen företagare som övervägt att lägga ner sin verksamhet på grund av kriminaliteten har ökat från 13 till 19 procent och allt fler företagare uppger att de avstår från att anmäla brotten till polisen eftersom det oftast inte leder till mycket mer än en nedlagd utredning. Vårdköerna har inte kortats utan fortsätter i stället att växa, delvis en följd av pandemin som lett till att operationer flyttats fram.
Den höga belastningen på sjukvården har lett till att 18 000 färre operationer genomförts under det första kvartalet i år jämfört med före pandemin. Men det är också ett organisationsproblem. Det är väl belagt både teoretiskt och empiriskt att privat företagsamhet inom vården kan leda till effektivitets- och produktivitetsvinster med bibehållen eller ökad kvalitet. Det bygger dock på tydliga kriterier för att utvärdera såväl privat som offentlig verksamhet, kombinerat med kontroller och kännbara sanktioner om företag och verksamheter inte levererar avtalad kvalitet. Privat vård genom sjukvårdsförsäkringar har visat sig vara ett synnerligen effektivt verktyg för att hantera sjuktillfällen av det enklare slaget och snabbt få tillbaka arbetskraft på jobbet. Regeringen Löfven har dock infört en straffbeskattning för arbetsgivare som tar ansvar för sina anställda genom sjukvårdsförsäkringar och dessutom tillsatt en utredning med syfte att ytterligare försvåra för privat utförd vård. Stefan Löfven hade en sällan skådad chans att visa politiskt ledarskap och skrota den hårt politiserade utredningen om vinster i välfärden och därmed minska otryggheten för alla de människor som arbetar och verkar i vård, skola och omsorgen. I stället blev det Liberalerna och Centerpartiet som genom januariavtalet – tillfälligt – lyckades begrava Socialdemokraternas populistiska retorik. Inom vården är det nu tuffare än någonsin och även här har alla större reformer och åtgärdspaket uteblivit. Ett annat område där regeringen gjort alldeles för lite är bostadsmarknaden. Tvingande amorteringskrav och skuld-
Philip Thunborg. Foto: Oskar Omne
kvotstak förvärrar problemen genom att ytterligare försvåra för unga att skaffa egen bostad. I storstäderna är detta ett enormt problem som också får stora följdproblem för företagens rekrytering. Ingenting har i princip gjorts för att reformera hyresregleringarna och frigöra mer bostäder i det befintliga beståndet. Att Vänsterpartiet lyckades fälla regeringen för ett förslag som inte ens presenterats, visar tydligt hur svag regeringen Löfven är och att det saknas stöd i riksdagen för regeringens politik. Det finns gott om investeringsbehov och möjligheter för Sverige, men det behövs nytänkande. Att det går bra för svenska företag, trots att vi gått igenom en omfattande ekonomisk kris till följd av en global pandemi, är det främsta beviset på denna innovations- och tillväxtkraft. Men även om möjligheterna är goda och tillväxtkraften stark i Sverige finns ett stort hinder
på vägen. Nästa stora kris som kommer landa i Stefan Löfvens efterträdares knä är den om elen. Kärnkraften håller på att avvecklas samtidigt som elbehovet kommer öka kraftigt de kommande åren. Hur näringsliv, industri och transportsektor ska lyckas ställa om till fossilfrihet utan en tillräcklig elproduktion kommer bli en stor källa till konflikt, inte minst mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Nu väntar ytterligare politisk turbulens men vår demokrati och den svenska ekonomin klarar det. Svenska företag påverkas endast marginellt av den politiska lekstugan. På sikt behövs dock en seriös reformvilja och en mer företagsvänlig närings- och arbetsmarknadspolitik. Då bygger vi Sverige starkare och kan möta de utmaningar som kvarstår efter två förlorade mandatperioder. DANIEL WIBERG Företagarnas chefsekonom
3
