F Ö R E TAG A R N A H A R O R D E T
En prishöjning kommer sällan ensam Som ordspråket säger: En olycka kommer sällan ensam. Den snabba återhämtningen från pandemin har följts av växande utbudsproblem och störningar i företagens leveranskedjor, vilket har lett till en ökad brist på rå- och insatsvaror men även på arbetskraft. Rysslands krig i Ukraina driver upp råvarupriserna ytterligare med risk för nya störningar i företagens leveranskedjor och högre inflation. Vad vet vi egentligen? Tidigare i veckan presenterade Företagarna, tillsammans med Swedbank och Sparbankerna, Kostnadsrapporten som redogör för hur svenska småföretag påverkas av de stigande kostnaderna och hur det påverkar deras verksamheter och lönsamheten. Vi får alltså här en inblick i den vardag som i dag är de svenska småföretagens. Undersökningen visar att nästan åtta av tio företag uppger att kostnadsökningarna har haft en negativ inverkan på verksamheten under det senaste året. Störst påverkan har drivmedelskostnader haft, vilket drygt vart tredje företag uppgav, följt av materialkostnader, kostnader för el samt för leveranser. De stigande kostnaderna har i sin tur inne-
burit att företagens lönsamhet varit pressad det senaste året. Delarna av systemet hänger ihop, även om effekterna ibland kan vara fördröjda. Problemen med lönsamhet gäller särskilt inom byggnadssektorn där det är en övervikt av företag som uppger att den har försämrats, men även inom tillverkningsindustrin och handeln har företagen haft det tufft. Endast i tjänsteföretagen har lönsamheten haft en positiv tillväxttakt, och det är också är den sektor som drabbats minst av stigande kostnader. Även om småföretagen förutser en förbättring i lönsamheten för det kommande året är förväntningarna försiktiga. Tjänsteföretagen är mest optimistiska om den närmsta framtiden, men även i tillverkningsindustrin och handelssektorn tror man på en positiv lönsamhetsutveckling. Mest pessimistiska om den framtida lönsamheten är byggföretagen. Det finns också anledning att tro att företagen kontinuerligt får revidera sin prognos utifrån världsläget och den bedömning andra viktiga aktörer gör. Det framgår tydligt att företagen behöver kompensera för de stigande kostnaderna.
Höjda priser mot kund är den vanligaste åtgärden för att bibehålla verksamhetens lönsamhet, men detta innebär samtidigt en balansgång där en alltför stor prisökning kan innebära en helt tappad affär. Den bransch där flest justerar priset är tillverkningsindustrin där 40 procent av företagen höjer priset mot kund. Vi har i Sverige vant oss vid låg inflation och stabila priser under lång tid. Nu är verkligheten en annan och vi ser att en rekordhög andel, hela 70 procent, av landets företag räknar med att höja sina försäljningspriser under det kommande året. Inflationen drivs upp av stigande eloch drivmedelspriser, men omfattar nu allt fler varugrupper och är högre än vad den varit på flera decennier. Rysslands krig i Ukraina har drivit på utvecklingen och ser i dagsläget ut att leda till än högre inflation. Kostnadsrapporten visar att höga energipriser har slagit hårt mot företagen och att kostnaderna för el och drivmedel förväntas fortsätta öka. En bra utgångspunkt för att kunna ge rätt förutsättningar för företagens tillväxt är att åtgärda det som vi kan
Staten vill kontrollera din gräsmatta (satir) Som regionchef för Företagarna vet jag att det ofta är svårt att hänga med i alla turer kring vilka regler som gäller för den som vill göra rätt. Oavsett om det gäller deklarationen eller din trädgård. Därför har jag här några tips till den som ska klippa sin gräsmatta i år. Du känner väl till att när en villaägare ska klippa sin gräsmatta ska det anmälas till "Trädgårdsstyrelsen"? Klippningen får påbörjas tidigast sex veckor efter att anmälan har skickats in, om inte Trädgårdsstyrelsen finner anledning att stoppa avverkningen. Enligt rättspraxis är gräsklippning att betrakta som "pågående markanvändning" och därför har villaägaren inte behövt söka tillstånd för avverkning, utan bara anmäla. Tills nu vill säga. Nyligen meddelade Trädgårdsstyrelsen att de tänker vända på processen - myndigheten ska inte längre motivera varför de stoppar en gräsklippning, utan nu ska villaägaren bevisa att trädgårdsåtgärden inte hotar någon enskild individ av en skyddad art (vilket bland annat omfattar alla fåglar – 250 fågelarter med totalt 140 miljoner individer i Sverige). Tro heller inte att Trädgårdsstyrelsen inte avser att följa upp detta. Myndigheten meddelade nyligen en villaägare som ansökt om att få klippa gräset följande:
"Trädgårdsstyrelsen kan med nuvarande underlag inte avgöra ärendet. Klargör om din trädgård används som fortplantningsområde eller viloplats för arterna." Som du säkert redan har förstått så kan du som är villaägare andas ut. Ovanstående är en satirisk jämförelse med de regler som gäller för de som äger skog. För skogsägare, är situationen nu högst verklig och nedanstående frågor skall bevaras till myndigheten Skogsstyrelsen, innan markägaren får lov att ta ner träd på sin egen mark. - Hur många träd och fågelarter finns i avverkningsområdet? - Hur många fågelbon finns? Är de placerade nära marken eller högre upp i träden? - Hur många döda träd med avskalad bark finns i området? - Hur många spår av fåglar finns? Vilka typer av spår finns efter fåglar? - Används området av arterna under häckningsperioden? Hur många noteringar av arterna har gjorts under häckningstid? - Noteras förekomst av arterna endast utanför häckningstid eller även vid häckningstid? - Finns det fler eller mer av ovanstående spår eller element i någon del av området? - När har inventering av ovanstående faktorer utförts? - Hur mycket tid har lagts ned på inventeringen? - Vem har utfört inventeringen? Vilken kompetens har den/de? Skogsstyrelsen behöver också veta om det påträffats arter som berörs av artskyddsförordningen. Visst skall vi vara rädda om fåglarna. Men katter dödar också fåglar. Och vi vill kunna bygga i trä, och vi behöver trä till drivmedel, till att värma våra hus med, till papper, påsar, och till engångsartiklar som ska ersätta plasten vi förbjudit användning av. Ju mer regelbördan och dokumentationstvånget ökar för skogsägaren, ju närmare kommer myndigheterna din gräsmatta. Det är hög tid att vi säger stopp till Skogsstyrelsens orimliga tillämpning av såväl EU:s regelverk som det svenska regelverket som förstör för både individer, företagare och samhälle! MARIE AXTELIUS Regionchef Halland
Marie Axtelius. Foto: Lars Clason.
råda över. De svenska drivmedelspriserna är bland de högsta i världen och innebär att de svenska företagens konkurrenskraft försämras relativt konkurrenterna. Förutom våra nationella energiskatter på bensin och diesel har reduktionsplikten drivit upp de svenska drivmedelspriserna kraftigt. Även om regeringen föreslagit åtgärder i vårändringsbudgeten i form av lägre skatt kommer de svenska drivmedelspriserna vara fortsatt höga. Fler åtgärder för att möta de ökade drivmedelspriserna kommer därför behövas. Utöver det behövs också en ökad förutsägbarhet om elpriset och mindre regionala skillnader, vilket kräver omfattande investeringar i svensk energiproduktion och en ökad kapacitetsöverföring av el från norra till södra Sverige. Helt enkelt en satsning på den långsiktigt hållbara infrastruktur som Sverige borde gjort får länge sedan. Det närmaste året kommer många företag ha ett tufft kostnadsläge och det är en balansakt hur det ska hanteras för att både bibehålla lönsamheten och kunderna. Att Sveriges mindre företag har en stabil till-
växt är avgörande för hur Sveriges ekonomi som helhet kommer att utvecklas. För att Sverige ska klara den svåra tid vi nu har framför oss kommer varje nytt jobb att räknas. PHILIP THUNBORG Företagarnas expert på hållbarhet och infrastruktur
Philip Thunborg. Foto: Oskar Omne.
Morgan Johansson har fel om antalet poliser 2022 ser ut att bli ännu ett mörkt år när det kommer till gängens våldsamma uppgörelser. Under årets första drygt 150 dagar har det skett till antalet lika många skjutningar, med över 30 döda som följd. Kriminaliteten är på god väg att skapa en situation som omöjliggör möjligheten att både leva och driva företag på flera håll i landet. I en intervju med Sveriges Television den 30 maj fick justitieminister Morgan Johansson (S) svara på hur den senaste vågen av våldsbrott och skjutningar ska minska. Svaret från Morgan Johansson var att ingen regering har satsat mer på rättsväsendet, att antalet poliser i Sverige är fler än någonsin och att kommunerna nu behöver svara upp på de stora satsningarna som staten har gjort, i form av ökat brottsförebyggande arbete. Oppositionen var snabbt ute med att kritisera uttalandet där man menade att justitieministern skyller ifrån sig ansvaret. Påståendet att Sverige har fler poliser är någonsin går också att starkt ifrågasätta. I absoluta tal har Morgan Johansson rätt − men då bortser han från den befolkningsökning som skett under de senaste åren. I Företagarnas rapport Brott mot företagare 2022 framgår att antalet poliser som andel av befolkningen sjönk stadigt i Sverige under första halvan av 2010-talet, med bottennoteringen 195 poliser per 100 000 invånare år 2017. Därefter har det skett en viss ökning, men andelen poliser i dag är fortfarande lägre än motsvarande siffra för tio år sedan. Antalet poliser är långt ifrån regeringens mål om totalt cirka 26 000 år 2024 och i en internationell jämförelse hade Sverige 2019 tredje lägst polistäthet av samtliga länder i EU. Även om fler poliser inte är någon universallösning för att minska all brottslighet – och det finns mycket att göra när det kommer till polisens befintliga arbetssätt – är det just fler poliser som företagare rankar högst på frågan om vad som är viktigast för att öka tryggheten. 2017 svarade 32 procent av företagen att polisens närvaro är tillräcklig för att man som företagare ska känna sig trygg. I den senaste mätningen från Företagarna i början av året var motsvarande siffra endast 25 procent. På en punkt har dock Morgan Johansson rätt: kommunerna kan och kommer behöva göra mer när det kommer till det brottsförebyggande arbetet. Från och med årsskiftet kommer samtliga av Sveriges 290 kommuner få ett lagstadgat ansvar att jobba brottsfö-
rebyggande. Den nya lagen innebär bland annat att kommuner ska kartlägga och analysera brottsligheten inom sina geografiska områden och ta ställning till behovet av brottsförebyggande åtgärder. När den nya lagen är på plats är det enligt Företagarna helt avgörande att kommunerna systematiskt involverar de lokala företagen, och att näringslivets utsatthet för brott ska vara en del av den kartläggning, lägesbild och åtgärdsplan som kommunerna är ålagda att ta fram. Men oaktat detta kvarstår faktum: andelen företagare som blir utsatta för brott ökar, tilltron till polisens förmåga att tillhandahålla trygghet är lägre än någonsin, och rekordfå företagare anmäler brotten eftersom de inte ser någon poäng med det. I det läget duger det inte att Morgan Johansson lyfter fram just antalet poliser som en framgångsfaktor när det kommer till brottsbekämpningen i Sverige. I sitt förstamajtal talade statsminister Magdalena Andersson under parollen att ”Sverige kan bättre”. Det kan sannerligen också sägas om Sveriges justitieminister. PONTUS LINDSTRÖM Företagarnas expert på lokalt företagsklimat och brott mot företag
Pontus Lindström. Foto: Oskar Omne.
3
