Husbyggaren 2008 Nr 5 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

5 08 Nedanstående är en annons från ÅF Infrastruktur

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 · 2008 | Årgång 50 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

Sidan 34

Att energi och miljö hänger ihop handlar flera artiklar i det här numret av Husbyggaren om. För att kunna få jämförbara mätetal på energiåtgång och på energins ”miljövänlighet” måste man väga in hela kedjan från hur energin – som el eller värme – produceras och transporteras. Husbyggaren har också besökt ett grundläggningsarbete där GPS visar sig fungera utmärkt vid pålsättning i vatten. Foto: Bengt Drakenberg

PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2008

Nr 1 v 8 Nr 2 v 13 Nr 3 v 22

Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 50

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 500 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

INNEHÅLL 6 10 16 20 26 30 34 36 40 44 48 54 58 60 62 66 69 76 88

GPS ger ökad precision vid pålning under vatten 135 år gammal trägrund bevaras med injektering Lägre kostnad skäl att satsa på egenproducerad el Producenter av elprylar behöver tänka om Räkna in transportförluster när energiåtgång mäts Miljökrav måste ställas när energikällor väljs Malmö satsar stort på el och värme från solen Trögt för solvärme att ta marknad Besiktningsmän missar fel i gröna anläggningar Omtvistad enstegstätning fasas ut – utom hos JM Byggbranschen bör ändra sin syn på ”manlighet” Juridik: Hovrätt ställer långtgående krav på kontroll IT: Kanske det är bara bra att vara långsam Form & Teknik: Med två megapixel och ett vaket öga genom stan Debatt: Projektörerna slarvar med att upprätta bygghandling Debatt: Billig miljövänlig spillvärme kan halvera energiåtgång Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

I nästa nummer: Byggmetoder & Innemiljö

Tidningen utkommer i vecka 50 nr 5 B 2008 husbyggaren

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Det går snabbare, det är smidigare och det är roligare. Skanska är först i landet med att använda GPS vid grundläggningsarbeten. Vid bygget av Hammarby sjöstads tredje etapp underlättas arbetet med pålning under vattnet.

GPS ger en ökad precision vid pålning under vatten Av marie wallin frilansbyrån Rakt på sak

et är nu två år sedan Skanska gjorde det första försöket med Global Positioning System (GPS) vid grundläggningsarbeten. En GPS installerades då i en kalk- och cementmaskin (KC-maskin). Försöket gick så bra att man så gott som genast försedde övriga KC-maskiner med GPS. I februari i år gick man vidare och monterade in den första GPS:en i en pålkran och i slutet av sommaren fick även en borrvagn GPS. – Tekniken fungerar utmärkt och man kan med säkerhet säga att vi är först på plan med detta, säger Fredrik Beyer, som är projektchef vid Skanska Region Grundläggning.

Perfekt vid sjöjobb GPS underlättar särskilt vid sjöarbeten och på ställen där jorden är lös och kladdig. Grundläggning under vatten är ett typexempel där GPS-systemet gör stor nytta. Fredrik Beyer leder nu grundläggningsarbetet i Henriksdal, i Nacka, strax sydöst om Stockholms innerstad, där Hammarby Sjöstads tredje och sista del håller på att byggas. Här ska det bli lägenheter i sjönära bostadshus, en lång kaj, två långa pirar och en strandpromenad. Det kräver en pålbank med sammanlagt cirka 4 000 utsättningspunkter. – Ju fler punkter desto större nytta har man av en GPS. Det är speciellt bra vid krångliga sjöjobb som detta, där bostäderna ska sträcka sig en bra bit ut i vattnet. Det underlättar jättemycket för oss. Det är svårt att påla i vattnet när man inte har några fasta referenspunkter, förklarar Fredrik Beyer. Första borrvagnen med GPS Solen lyser över de vackra husen med de generösa balkongerna, bredvid den om6

byggda Lumafabriken på andra sidan vattnet. Det skvallrar om hur fint det är på väg att bli här i Henriksdal. Än så länge syns bara en mängd av de pålar som hela härligheten ska vila på. Pålkranens flitiga, regelbundna bankande hörs i bakgrunden. Fredrik Beyer nickar mot en borrvagn som står på en ponton ute i vattnet. Den arbetar flitigt. Den ska bland annat borra fast pålar med stag i, som ska ta upp stöten om kajen blir påkörd av en båt. Fredrik pekar mot borrvagnens högsta punkt och förklarar: – Längst till höger däruppe är en GPSantenn. Den anger positionen. De andra två små, vita puckarna till vänster anger riktningen. De talar alltså om för maskinisten åt vilket håll han ska förflytta maskinen. Då får du tre punkter som har koordinater. I de blå arbetsbodarna bakom oss på land finns en basstation som GPS:en ”pratar” med hela tiden. På så sätt får du noggrannheten i systemet. På avstånd ser vi hur maskinisten riktar in borröret. Det finns inte en utsättare i sikte. GPS:en gör att maskinisten klarar sig själv.

Lätt att använda En liten båt med det förpliktigande namnet Hugin kommer tuffande över vattnet för att föra oss ut till Erik Österberg, som manövrerar borrvagnen. Han visar oss datorskärmen och tangentbordet i förarhytten. Han ler lite när han förklarar: – Det är som att lära sig spela tv-spel: Man måste känna sig för åt vilket håll man rör sig och förstå vad som då händer på skärmen. Om man har lite datorvana går det väldigt snabbt att lära sig. Det tog väl en halvtimme att vänja sig… För att komma igång med GPS:en fick maskinförarna en introduktion av Skanskas maskinutvecklare Roland LinnanheiFortsättning s. 8 P

Toleransen är tio centimeter och det klarar man med

husbyggaren nr 5 B 2008

Projektchefen Fredrik Beyer visar den senaste maskinen som fått GPS – en borrvagn. Foto: Marie Wallin

På toppen av borrvagnens högsta punkt sitter en GPS-antenn (t h) som anger borrvagnens position och två mottagare som anger borrmaskinens riktning. Foto: Marie Wallin

Borrens position syns på skärmen som en blå ring. När riktningen – de gula och röda fälten – bildar en ring runt den blå fläcken är det dags att borra. Foto: Marie Wallin

marginal tack vare GPS:en. Foto: Marie Wallin

nr 5 B 2008 husbyggaren

Somliga pålar svetsas ihop på land och... Foto: Marie Wallin

…andra till sjöss. Den här pålen sätts på plats av en borrvagn försedd med GPS. Foto: Marie Wallin

P mo. Det är han som har skrivit programvarorna för att anpassa systemet till svenska förhållanden. Han är ingenjör i botten och har erfarenhet som lantmätare och har även arbetat som utsättare.

”Vanlig” dator GPS:en består av ett Windows-baserat program i en vanlig maskindator, en sådan som brukar användas till skogsmaskiner och liknande. – Roland Linnanheimo har justerat den efter våra förhållanden förstås. Man måste räkna ut olika avstånd och mäta in maskinen på ett annorlunda sätt, men det är i grund och botten en vanlig standarddator, säger Fredrik Beyer. De lärdomar som maskinisterna förvärvar vid det praktiska arbetet noteras

Erik Österberg manövrerar landets första borrvagn med GPS. Foto: Marie Wallin

sedan av projektchefen Fredrik Beyer för att tas upp på särskilda erfarenhetsmöten. På så sätt utvecklas och justeras programvaran allt eftersom. Försök har utförts även på andra maskintyper, men det har inte lyckats på grund av maskinernas konstruktion.

Lyft för maskinförarna Erik Österberg pekar på de olikfärgade ”pusselbitarna” på skärmen. Hans borrvagn syns som en blå punkt. På skärmen syns också några röda och gula bitar. Erik för in dem i den blå punkten. När pusselbitarna bildar en röd-gul cirkel kan han vara säker på att han är inom toleransen. Då kan han börja borra. Han startar sin maskin och borren sjunker snabbt nedåt med stor precision.

Vi hoppar ombord på den lilla båten igen. Den lämpar av oss på en annan ponton, där maskinisten Leif Lindkvist sköter en av de gigantiska pålkranarna. Han pekar på skärmen och visar: – Nu ligger röret bara fyra centimeter fel och det är inom toleransen. Toleransen är tio, förklarar han. Han har haft en GPS i styrhytten i fyra, fem månader nu. Han tycker att det har gett honom en nytändning. GPS:en ökar både effektiviteten och arbetsglädjen. – Absolut. Helt klart! Det är skitkul helt enkelt, säger han utan omsvep. – Du vet, har man suttit här i drygt 40 år är det liksom ingen utmaning längre. Nu har man en ny grej att jobba med. Det är kul. Nu är det bara att hoppas på att Skanska satsar vidare på det här, så att

Husen i Henriksdalshamnen ska ansluta direkt till kajen. Området ligger mitt emot de två första etapperna av Hammarby sjöstad. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 5 B 2008

Två pirar ska gå rakt ut i vattnet från kajen i Henriksdalshamnen och hägna in ett utrymme för båtplatser. Foto: Marie Wallin

GPS:en leder borröret med stor precision.

man kommer att kunna skriva pålprotokoll och skicka direkt via nätet i framtiden.

– Vi i lärde känna Skanska Norge genom ett samarbetsprojekt. Det visade det sig att de använde GPS, bland annat till sina muddringssystem. De gav oss tips och råd om hur vi skulle gå till väga för att skaffa oss det här systemet. Det hjälpte oss att komma igång. Han vill inte gå in på kostnaderna för systemen, det handlar om ”företagshemligheter”, men det är inte gratis att installera, säger han menande. – Kostnaden beror på hur systemen håller och hur pass effektivt det blir. Strular något är det vanligtvis maskindatorn som går sönder, främst bildskärmen, men de tål faktiskt skapligt tuffa förhållanden. Vinsterna ligger snarare i ökad smidighet och precision och att det underlättar arbetet, säger Fredrik Beyer. D

Effektiviserar arbetet Den största fördelen med GPS:en tycker Leif Lindkvist är att arbetet går fortare och att han blir mer självständig. – Det blir mer flyt i jobbet. Nu slipper jag alla dödmoment i och med att jag inte behöver vänta på utsättaren som ska stå och peka och vifta åt olika håll. En annan sak som blir lättare och går fortare är att flytta pontonerna som maskinerna står på, för att nå nya utsättningspunkter. – Det är tidskrävande att stå på en gungande ponton och få in den i rätt position. Nu är det lättare att flytta den dit den ska. Nu ställer vi bara ut läget på

GPS:en genom att mata in koordinaterna och flytta pontonen med maskinen dit GPS:en visar. Då kommer jag in rätt på en gång, förklarar Leif Lindkvist. Även om det minskade behovet av utsättare inte är den främsta fördelen med GPS i arbetet påverkar det kostnaderna positivt, framhåller projektchefen Fredrik Beyer. – Nu kan vi hjälpa till med utsättningen. Det är annars beställaren som får stå för kostnaden för en utsättare. Även om det inte är en jätteutgift så blir det lite billigare.

Hjälp från Norge Fredrik Beyer berättar att idén med GPS i grundläggningsarbetet ursprungligen kommer från Skanska i Norge.

Skanska gör grundläggningsarbetena för Hammarby sjöstads tredje och sista etapp i Henriksdal. Här ska sammanlagt 850 bostäder byggas. Foto: Marie Wallin

nr 5 B 2008 husbyggaren

Foto: Marie Wallin

Tredje etappen av Hammarby sjöstad kräver 4 000 pålar i vattnet. Foto: Marie Wallin

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Grundläggningen av ett gymnasium skulle bevaras under ett sommarlov. Rustbäddarna var i gott skick men begynnande rötskador i splintveden var ett hot. Totalt borrades 600 injekteringshål som sedan injekterades med Eurobor.

En 135 år gammal trägrund bevaras med injektering Av kalle bandh , avdelningschef, WSP Byggprojektering

Figur 1. Grundmurar inom samma byggnad delvis på rustbädd samt pålar, och delvis enbart på rustbädd.

grundbevarande Euroborbehandling blev lösningen.

Sprickor visar på sättningar En stor del av alla byggnader med denna typ av grundläggning har problem med nedbrytning av påltoppar och rustbädd vilket resulterar i sättningar. Låter man denna process fortgå får man med tiden så stora differentialsättningar att skador på byggnaden uppstår. Vanliga tecken på sättningsskador är 45-gradiga sprickor i fasader, lutande golv samt kärvande fönster och dörrar. Likt övriga byggnader i Vasastaden i Göteborg har problemen varit kända i många år och de nu åtgärdade byggnaderna har övervakats kontinuerligt i cirka 30 år. Kontrollerna har bland annat bestått av regelbundna sättningsavvägningar, grundvattenobservationer samt grundundersökningar. Ställvis lågt grundvatten Grundläggningssituationen för byggnaderna i kvarteret Boken på Bellmansgatan 4–10 är komplex med lerdjup varierande mellan 5 till 30 m, olika grundläggningssätt mellan byggnaderna men också olika grundläggningssätt inom nu åtgärdade byggnader, se figur 1. Dessa varierande förutsättningar samt olika grundläggnings- och grundvattennivåer har genom åren medfört varierande sättningsförlopp inom kvarteret och inom berörda byggnader. I byggnaderna på Bellmansgatan 4–10 har sättningstakten legat mellan 1,5 och 2,5 mm/år vilket på 30 år ger sättningar mellan 45–75 mm totalt. Utförda laboratorieanalyser av träprov från rustbäddar visar möjlig komprimering i splintveden på mellan 2–6 mm vilket för en dubbel rustbädd innebär en totalkomprimering i storleksordningen

FÖRFATTAREN

yggnaderna på Bellmansgatan 4 till 10 i Göteborg, som rymmer Sigrid Rudebecks gymnasium, uppfördes under 1870-talet. De grundlades på lös lera som förstärktes med rustbäddar och partiella träpålningar. Omkring 700 löpmeter bärande grundmur som låg på just dessa rustbäddar och partiella träpålningar skulle åtgärdas under sommarlovet 2008. Fastighetsägaren AB Fulcrum stod inför utmaningen att genomföra de omfattande åtgärderna på grundläggningen utan att orsaka några större störningar för hyresgästerna. En

Kalle Bandh är avdelningschef för WSP Terrasond och WSP Jerbol och har mångårig erfarenhet som entreprenör och konsult i grundläggningsfrågor. Han har specialiserat sig på trägrundläggningar.

8–24 mm. Den största andelen av sättningarna hittills kan alltså härledas till komprimering i underliggande lerlager. Utförda laboratorieanalyser visar totalt sett en god status på den 135 år gamla trägrundläggningen med begynnande angrepp i splintved som främst är bakteriella. Inga utvecklade svamphyfer har noterats i analyserade prover men förekomst av mikrohyfer kan tyda på att svampen finns närvarande. Den avgörande faktorn för att grundläggningen nu skulle åtgärdas, efter år av noggranna kontroller, är att grundvattenytan ställvis ligger något under överkant rustbädd. En ökad tillgång på syre ökar risken betydligt för svampen att bryta ned veden vilket i sig skulle innebära en helt annan sättningstakt än tidigare.

Vanligt med rötskador I många fall där man låter utföra en grundundersökning konstateras rötskador längst ut i splintveden på påltoppar och rustbäddar men i övrigt har veden god status. Detta kan precis som på Bellmansgatan medföra en viss mindre komprimering av veden men totalt sett har träFortsättning s. 12 P

husbyggaren nr 5 B 2008

TYPGODKÄNDA STÅLRÖRSPÅLAR STÖDVÄGGAR FÖR HAMNAR STÅLBROAR BULLERSKYDD

P grundläggningen goda förutsättningar att fylla sin funktion i många år framöver. Att då grundförstärka med nya pålar och ersätta befintlig grundläggning är onödigt dyrt och besvärligt. Grundförstärkning kan självklart vara motiverat av andra orsaker än nedbrytningen av ved. Grundundersökning och statusbedömning av en trägrundläggning måste ta hänsyn till hela omgivningen, eftersom det är i omgivningen som indikationer på framtida nedbrytningstakt och risker främst finns att bedöma. Att med någon exakthet prognostisera nedbrytningstakten över tid är dock i praktiken omöjligt. De enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till i bedömning av omgivningen är dels om grundvattenytan konstant ligger på en nivå väl över överdel trägrundläggning, dels att inga avloppsledningar läcker under byggnaden. En för låg grundvattenyta medför en syrerik miljö som gynnar tränedbrytande svampar, vilket kan medföra en kraftigt accelererande nedbrytning.

Läcka tillför bakterier Läckande avloppsledningar är vanligt under äldre byggnader och inverkar menligt på trägrundläggningar genom tillförsel av bakterier och näring. Därför bör dessa alltid åtgärdas snarast möjligt. Om risker föreligger kan man ändra nedbrytande mikrobers miljö så att nedbrytningsprocessen hejdas betydligt och i dagsläget är bästa sättet att göra detta en Euroborbehandling. En Euroborbehandling är en underhållsåtgärd av en befintlig konstruktion med långtidseffekt. Metoden har sitt ursprung i Jerbormetoden som togs fram i början av 1980-talet och det har visat sig att en korrekt utförd behandling med rätt förutsättningar från denna tid håller än i dag och troligen längre. Utvecklingen av Eurobor påbörjades på tidigt 1990-tal och en korrekt utförd Euroborbehandling håller med största sannolikhet långt längre än de tidiga Jerborbehandlingarna. Bentoniten som tillsätts i Jerbor för att bilda Eurobor håller boraterna på plats över tid vilket ger en bättre depåeffekt. När man förr i tiden grundlade på lösa leror visste man att träpålar och rustbäddar under grundvattenytan hade betydande livslängd och därför försänktes 12

Figur 2. Rätt förutsättningar för en grundbevarande åtgärd med Eurobor.

trägrundläggningen ner i leran. Eftersom schaktarbete på den tiden var något helt annat än idag schaktade man inte mer än nödvändigt vilket leder till täta diken i leran vilket ger gynnsamma förutsättningar för Euroborinjekteringen, se figur 2. Det är just i den övre delen av trägrundläggningen som nedbrytningen sker och det är följaktligen också den delen som ska behandlas. Eurobor består av oorganiska borföreningar (borater), vatten och svällande lera (bentonit). Vid injekteringstillfället är blandningen en lös slurry som efter cirka 10 timmar i jorden förtjockas och sväller upp till 20 procent i volym. När rust- och pålved kommer i kontakt med Eurobor påbörjas en utjämning av borhalt mellan Eurobor och ved, se figur 3. Nedbrytningen av veden stoppas och depån av Eurobor kring veden utgör ett skydd för många år framåt i tiden. Injekteringshålen har normalt en diameter på 40–50 mm och dessa borras vanligen med 1,2 m mellanrum. Denna typ av punktinjektering vid rustbädd och pålar gör att spridningen från hål till hål kontinuerligt kan kontrolleras och säkerställer att veden blir behandlad. Garantitiden är normalt fem år för en Euroborbehandling men om önskemål finns kan tio års garanti lämnas vilket oftast följs av ett något utökat kontrollprogram under garantitiden.

Varför välja bor Av följande anledningar används bor och inte andra ämnen: • Bor är ett grundämne och är naturligt förekommande i vår omgivning och klassas inte som skadligt för miljön. Många andra fungerande ämnen är sämre miljöval och accepteras därför inte.

Figur 3. Det räcker att Eurobor kommer i kontakt med en påle för att önskat skydd ska uppnås.

• Boraters effektivitet mot rötsvamp är nationellt och internationellt dokumenterad. • Borater har antiseptisk verkan och är effektiva mot en stor andel av förekommande bakterier. • Borater är skonsamma mot förekommande byggnadsmaterial, det vill säga inte korrosiva mot vare sig betong eller stål. • Borater har en mycket god inträngningsförmåga i träpålar och rustbäddar. • Borjoner i mark binder till lerpartiklar och organiskt material (till exempel träpålar) och ju högre pH-värde desto hårdare blir bindningen.

Klart till skolstart Tidplanen för att säkra grundläggningen av Sigrid Rudebecks gymnasium var snäv. Allt arbete skulle vara klart och återställt till skolstarten i mitten av augusti. Fastighetsägaren AB Fulcrum hade anlitat Thorpö Byggkonsult AB som projektledare för projektet, och WSP Terrasond som totalentreprenör för Euroborbehandlingen. Trots att både Thorpö Byggkonsult AB och WSP Terrasond hade kontrollerat grundvatten, sättningar och undersökt grundläggningen i flera år fanns utrymmen i byggnaderna där grundmurarnas sträckning var okänd. Ombyggnationer Fortsättning s. 14 P

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

mätningar i kringliggande borrhål i syfte att följa och styra behandlingen. Efter avslutad behandling återställdes borrhålen och grundläggningen är bevarad för framtiden.

Figur 4. Borrning på Bellmansgatan 6. Ibland fick borrningen ske från entréplan. Foto: Kalle Bandh

P genom åren hade inneburit slopade och igenfyllda källare på vissa delar och befintligt ritningsunderlag var bristfälligt. Av denna anledning påbörjades projektet med en undersökande del inför projekteringen i mitten av maj månad. Ett antal sonderingshål utfördes i syfte att fastställa grundmurars och rustbäddars utbredning. WSP Terrasond färdigställde därefter bygghandlingarna för behandlingen och redan i slutet av maj påbörjades borrningsarbetet med injekteringshålen. Totalt borrades 600 injekteringshål med varierande djup mellan 0,5–2,75 m. Borrningen utfördes med så kallad diamantborrning och anlitade håltagningsentreprenörer har stor erfarenhet av denna typ av grundläggningsborrning igenom kallmurar, se figur 4. Innan borrningen påbörjades gjordes en noggrann utsättning av varje borrhål från en upprättad borrplan där varje hål har ett eget identitetsnummer. Borrningen utfördes mest från källare men också från utsidan av byggnaderna och i vissa utrymmen på gymnasieskolan där man fyllt igen källaren fick borrningen ske från entréplan. 14

Innan Euroborinjekteringen påbörjades utfördes en mängd mätningar och provtagningar för att senare kunna följa och styra behandlingen. Bland annat uppmättes vattennivå samt vattnets elektriska konduktivitet i varje enskilt borrhål och i flera hål även pH-värde. Vattenprov togs i grundvattenrör omkring byggnaderna före, under och efter behandlingen och dessa analyserades på laboratorium med avseende på koncentration av bor.

Fick god spridning I slutet av juni månad påbörjades injekteringsarbetet och precis som förväntat fick man en god horisontell spridning under grundmuren i fyllnadsjorden kring rustbädden. Eftersom god avgränsning åt sidor och nedåt finns naturligt genom grundläggningens försänkning i den täta leran stämde också injekterade mängder med de gjorda beräkningarna. Totalt injekterades strax över 20 000 liter Eurobor i hela projektet. Injekteringen utfördes som alltid med lågt tryck, oftast under 1 bar och aldrig över 3 bar. Under injektering skedde kontinuerligt

Sättningen avtar Garantitiden för behandlingen av Sigrid Rudebecks gymnasium är fem år och innan garantitidens utgång tas träprover från rustbädden och analyseras med avseende på borsyreinnehåll för att verifiera att hämmande koncentration kvarstår i veden. Uppföljande sättningsavvägningar bör utföras men med lite längre intervall än tidigare. Behandlingen garanterar inte minskade sättningar då sättningar till stor del uppstår av andra geotekniska orsaker men vanligt är att sättningstakten avtar efter en behandling. Viss mindre efterkomprimering av rustbäddarna orsakat av äldre rötskador kan i vissa undantagsfall ske initialt. Det viktiga är att nedbrytningen av trägrundläggningen nu har hejdats betydligt till en försumbar takt och en ökad nedbrytning lär inte ske. Små störningar De fördelar som finns med Euroborbehandling, jämfört med en traditionell grundförstärkning, är: • Entreprenadkostnaden för en Euroborbehandling är i storleksordningen 10– 20 procent av entreprenadkostnaden för en traditionell grundförstärkning. Bara på några år är räntekostnaden för en grundförstärkning intjänad. • Projektering och projektledning är av betydligt mindre omfattning. • Ersättningslokaler behövs inte då hyresgäster kan vara kvar under pågående arbete. • Utförandetiden är betydligt kortare, vanligen mellan tre till åtta veckor. • Störningar i form av buller, damm, och framkomlighet är obetydliga. • Inga risker föreligger för närliggande fastigheter med till exempel gemensamma brandmurar, sprickor och sättningar. • Den totala miljöbelastningen är mindre än vad den blir med en grundförstärkning, framförallt ur ett klimatperspektiv med avsevärt mindre insatsvaror och transportarbete. D husbyggaren nr 5 B 2008

速

nr 5 B 2008 husbyggaren

ENERGI & MILJÖ Idag är det möjligt att producera egen el med hjälp av vindsnurror eller solpaneler på taket. De hushåll som hittills har investerat uppger både ideologiska och ekonomiska skäl. Nu satsar även Ikea på att sälja solpaneler.

Lägre kostnad skäl att satsa på egenproducerad el ”Inget elbolag har velat säga det till dig men… Du kan göra din egen el och koppla in den direkt i din vanliga elkontakt. Då gör du själv garanterat miljövänlig el. Utan krångel. Utan elinstallationer eller nya nät. Använd egen el. Vi gör det lätt för dig att göra en insats mot klimathotet och höjda elpriser.” Källa: www.egenel.etc.se å lanseras konceptet Egen El på bland annat tidningen ETCs hemsida. Upphovsmannen Johan Ehrenberg vill på detta sätt få den vanliga medborgaren intresserad av att själv börja producera sin egna hushållsel. Förevändningen för denna så kallade egen el är att skapa ett mer hållbart energisystem och att få människor att mer aktivt agera kring sin el- och värmeanvändning. Konceptet som lanseras innebär att man köper eller hyr en produktionsanläggning av något slag som ”enkelt” kan monteras och kopplas in i det egna hemmet. Anläggningarna har olika storlekar och är anpassade till olika boendeformer. De lösningar som säljs är balkongel som är solceller som monteras på balkonräcket (300W, 27 000 kronor); takel som är solpaneler som monteras på taket (540W, 44 000 kronor); fristående solföljare (540W, 25 000 kronor); och vindel som är en vindsnurra som monteras på taket (1 000W, 50 000 kronor). En förutsättning för tekniken är att den genererade strömmen omvandlas till rätt spänning med hjälp av en speciell växelriktare vilket gör det möjligt att tillföra elen direkt genom ett vanligt eluttag.

Kräver inte bygglov De lösningar som hittills sålts är sol- och vindel som ska monteras på taket. Balkongelen har sålts till fem hushåll, där samtliga dock fått återtas, eftersom hy16

resvärdarna likställer balkongelen med parabolantenner och inte tillåtit en uppsättning. Småskalig sol- och vindkraft liknande den som lanseras av Egen El är inte något nytt i sig. Det nya med detta koncept är att sol- och vindproduktion lanseras som något enkelt och något som alla kan göra. Anläggningarna är ”enkla” så till vida att de inte kräver bygglov och att det inte behövs fackman för montering och installering. Även om mängden el som kan komma att produceras med hjälp av sådana anläggningar inte inom överskådlig framtid kommer att vara mer än marginell så ser framtiden ljus ut för denna typ av småskalig produktion. Ikea gick nyligen ut i ett pressmeddelande och berättade att de startar ett dotterbolag som satsar en halv miljard kronor för att om 3–4 år kunna sälja bland annat solpaneler i sina varuhus. Därmed ser framtiden för småskalig elproduktion ut att vara säkrad.

Börjar tänka om Småskalig elproduktion påverkar inte

En vindsnurra genererar el från vinden. Foto: Jenny Palm

FÖRFATTAREN

Av jenny palm , docent, Linköpings universitet

Jenny Palm är docent vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon forskar om energi utifrån samhällsvetenskapliga perspektiv. Hon är projektledare för projektet ”Egen El för en hållbar utveckling”.

bara marknaden utan även hushållen som investerar i anläggningen. Småskalig elproduktion kan antas förändra hur hushållen uppfattar, förstår och tänker kring sin elanvändning. Om ett hushåll har installerat en solpanel på taket och det är en vacker solig dag kanske hushållens medlemmar börjar reflektera kring hur de använder sin energi. Om hushållsmedlemmarna brukar sätta på tvättmaskinen samtidigt som de lagar mat på sin elspis, kanske de för att optimalt utnyttja den egenproducerade elen väljer att först laga mat och sen sätta på tvättmaskinen. Därmed blir de båda elkrävande sysslorna genomförda efter varandra istället för parallellt och hushållet behöver köpa in mindre el utifrån, från sitt elbolag.

Hög medelålder Bland annat detta är projektet ”Egen El för en hållbar utveckling”, som pågår vid Linköpings universitet, intresserat av. Vi har därför frågat hushåll som visat intresse för dessa lösningar om varför de valt att göra denna investering. Vi har också fråFortsättning s. 18 P

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

Konceptet Egen El vill få den vanliga medborgaren att själv börja producera sin egna hushållsel. Takel tas från solpaneler som monteras på taket. Foto: Jenny Palm

P gat hushåll som åtminstone tillsvidare avstått från ett inköp vad som får dem att tveka. Hittills har vi intervjuat ett tjugotal hushåll och vissa gemensamma drag finns hos hushållen som intresserar sig för denna typ av lösning. De flesta hushåll har en inkomst som ligger över medelinkomsten i Sverige. Medelåldern på de vuxna i hushållet är också relativt hög och ligger på 55 år. Det är en jämn fördelning mellan kvinnor och män bland dem som visat intresse för dessa lösningar. Hushållen har kommit i kontakt med Egen Ellösningarna på lite olika sätt och svaren fördelar sig relativt jämnt mellan sökning på Internet, artikel i SJs kupétidning, annons i tidningen ETC och tips från släkt och vänner.

Visar handlingskraft Motiven som hushållen ger till att vilja ha småskalig elproduktion varierar. Vi kan konstatera att det finns starka ideologiska motiv för hushållen att investera i småskalig elproduktion. Här har vi några hushåll som strävar mot ett kretsloppstänkande där egenproducerade produkter av olika slag prioriteras. Andra hushåll framhäver att sol och vind är ekologiskt uthålliga energiformer och vill bidra till att dessa lösningar ökar på marknaden. En solpanel eller vindsnurra på taket framhävs också som en viktig symbol för 18

handlingskraft, som ett sätt att visa upp ett gott exempel på hur man kan agera miljövänligt och att även den lilla individen kan påverka. Några hushåll ser investeringen som en protest mot elsystemet som de menar styrs och domineras av ett fåtal stora multinationella elbolag som bara har egen vinstmaximering för ögonen. Vissa uttrycker det som att de vill ”knäppa storbolagen på näsan”. Andra vill bli självförsörjande för att de därigenom skulle bli oberoende av elavbrott. (I praktiken blir man dock inte det med dessa lösningar eftersom växelriktaren som är kopplad till Egen El produkten slår av strömtillförseln vid elavbrott, när spänningen försvinner i elnätet.)

Ser framtida vinst Ekonomiska motiv framhävs av både hushåll som valt och de som valt att inte investera i en anläggning. Även om Egen El lösningarna är relativt dyra och inte marknadsförs som något du gör vinst på, ser flera hushåll en framtida ekonomisk vinst i detta. Flera konstaterar att elpriset är på väg upp och att en investering idag därför kan löna sig på sikt om man tänker att dessa lösningar håller i 20–30 år. Flera nämner att de ser denna investering som en god pensionsförsäkring. Andra ser en framtida möjlighet i att kunna få sälja överskottsel från den egna

elproduktionen till sitt elnätbolag. Idag gör regelverket att detta inte är möjligt, men många hushåll hoppas och förväntar sig en förändring i lagstiftningen. De hushåll som tvekar inför investeringen eller som valt att inte investera uppger först och främst ekonomiska skäl till det. Det är mycket pengar för den lilla mängd el som hushållen kan få ut av en anläggning. Många tvekar också inför själva installationen, dels för att den tar tid och dels för att de känner sig osäkra på om de klarar av det. Det kan också krävas tid för att sköta anläggningen och få den att fungera optimalt. För att få köpa Egen El lösningen måste hushållet också förbinda sig att köpa miljövänlig vindel från ETC-el. Detta har gjort att åtminstone ett hushåll väljer att avstå från investeringen. De andra hushållen som valt bort Egen El-konceptet har istället valt att köpa vindkraftsandelar. Ett hushåll fick inte bygglov för att installera vindkraftverket där man önskade. Ett annat hushåll avstod från ett eget vindkraftverk med hänsyn till grannarna.

Medvetna från start När det gäller hushållens beteende och energianvändning har vi hittills inte hittat något som tyder på att hushållen förändrat sitt beteende i samband med installationen av produkten. Hushållen som ingår i studien verkar från början ha varit medvetna om sin energianvändning och ha genomfört olika energieffektiviserande åtgärder. Det är dock ingen som börjat ändra sina vanor och till exempel undviker parallell användning av elförbrukande apparater genom att som ovan nämndes inte tvätta samtidigt som man lagar mat. En förklaring till det är nog att det rör sig om så små produktionsanläggningar att hushållen ändå måste köpa el och att moroten för att ändra beteende är för liten. Vi har inte heller mött på den motsatta effekten att hushållen börjar använda mer el till exempel en solig dag för att elen då är ”gratis” så att säga. Studien kommer dock att fortgå så eventuellt kommer ytterligare material att ge nya slutsatser kring detta. Fotnot: Projektet ”Egen El för en hållbar utveckling” finansieras av ELAN och Göteborgs Energi AB. Projektet pågår från april 2008 till juni 2009. D husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

ENERGI & MILJÖ Hushållens elanvändning har mer än fördubblats sedan 1970-talet. En stor del står små prylar som batteriladdare, modem och trådlösa telefoner för. Samtidigt råder det en övertro på att information ska få folk att spara. Ett större, internationellt, grepp behöver tas.

Producenter av elprylar behöver tänka om Av anna-lisa lindén, professor, Lunds universitet

Allt mer el används Användningen av hushållsel ökar i landet. Sedan år 1970 har användningen av hushållsel ökat från 9,2 till cirka 20 TWh år 2006. Förbrukningen av hushållsel ökade mest under 1970- och 1980-talet. Ökningen förklaras bland annat av att antalet hushåll har ökat, men även av att innehavet av apparater ökat i hushållen. I småhus är förbrukningen per hus under ett år i genomsnitt 6 200 kWh, medan genomsnittet för lägenheter i flerbostadshus är 2 800 kWh för en normalstor lägenhet (70 kvadratmeter). I en beräkning av användningen av hushållsel för olika funktionsområden kan man konstatera att funktionsområdet Mätt och belåten, det vill säga el för matlagning, kyl, frys, sval och disk svarar för 43 procent av den totala användningen av hushållsel i ett genomsnittligt hushåll. 20

Funktionsområdet Hel och ren, det vill säga tvätt och tork, svarar för 20 procent och Underhållning och information, det vill säga huvudsakligen elektriska apparater svarar för 17 procent, samt belysning för 20 procent.

Antal apparater avgör Hushållens energianvändning kan beskrivas som resultat av flera faktorer, vilka i sin tur kan delas upp på huvudgrupperna beteende och teknik. Tekniken representeras av mängden apparater man har och apparaternas energieffektivitet, medan beteenden och vanor omfattar åtgärder som exempelvis tidsåtgång för disk, tvätt, torkning, matlagning, lagring av livsmedel i hemmet, eller om man använder lock på kastrullen. Hushållens elanvändning och elsparåtgärder är således en funktion av tre övergripande faktorer: 1) förekomsten av apparater i hushållet, 2) hur mycket energi som går åt vid varje användningstillfälle eller per tidsenhet, och 3) hur apparaterna används. De två första faktorerna hör hemma under ”teknikpaketet”, medan den tredje faktorn handlar om kunskap och attityder bakom hushållsmedlemmarnas beteende. Ofta hör dessutom teknik och beteende samman i användning av el och de apparater man skaffar till hushållet. De skillnader i elanvändning som finns mellan hushåll som bor i småhus respektive lägenheter i flerbostadshus hänger samman med hur stora hushållen är, hushållens inkomster och livsstil samt vilka eldrivna funktioner hushållet har betalningsansvar för. Hushåll i småhus har betalningsansvar för hela sin förbrukning av hushållsel, medan exempelvis elanvändning för tvätt och tork ingår i kollek-

FÖRFATTAREN

ett ur hushållens perspektiv är konsumtionen av hushållsel mycket nära förknippad med de produkter vars funktioner gör vardagslivet bekvämt och attraktivt. Bakom de apparater som är nödvändiga för att uppfylla funktionella bekvämlighetsideal döljer sig konsumtion av el för att kunna se på TV, använda datorn, äta varm mat, dricka kall öl eller ha rena och fräscha kläder samt att ha det varmt och skönt i bostaden. Inköp och användning av apparater görs mot bakgrund av deras funktion och hur de passar in i bostaden, medan det inte är självklart att tanken på att man kommer att behöva köpa mera el till hushållet finns med i inköpsbeslutet. Produkten el är mer eller mindre osynlig för konsumenten vid användning av apparater i hemmet. Kostnaden för el blir synlig först i efterhand när elräkningen ska betalas.

Anna-Lisa Lindén är professor i sociologi vid Lunds universitet. Hon forskar kring människors miljöpåverkan och politiska styrmedel, urban sociologi, energi, transporter, mat och måltider, samt konsumtion och livsstilar. Anna-Lisa Lindén är styrelse- eller kommittémedlem vid flera forskningsråd och myndigheter.

tivel för hushållen som bor i flerbostadshus.

Inga klara samband En vanlig uppfattning är att om människor får mera kunskap kring en fråga så kommer de att skaffa sig attityder till den. Med mera kunskap kan attityder förstärkas eller ändras. Attityder förväntas påverka individens beteende så att överensstämmelse mellan attityder och beteende gynnas. Människor som har positiva attityder till att skydda miljön borde, enligt detta resonemang, även ha positiva attityder till att minska energianvändningen och ha ett energieffektivt beteende. Sambanden mellan attityd och beteende är emellertid sällan så entydiga. Information har inte heller alltid den kunskapsförstärkande roll som man förväntar sig. Den förkunskap en individ har kring en fråga leder till att man lättare uppmärksammar information som kan förtydliga och fördjupa det man redan vet. Brist på kunskap kan leda till att man inte förstår Fortsättning s. 22 P

husbyggaren nr 5 B 2008

eller inte alls uppmärksammar information, vilket varken leder till attitydförändringar eller beteendeförändringar. Mellan attityder och beteende kan även råda ett omvänt förhållande, det vill säga beteendet inträffar först och attityderna förändras senare. En oreflekterad vana eller ett beteende av ren tillfällighet kan vara energieffektivt, exempelvis att släcka lampor som inte i stunden tjänar någon direkt nytta. Ett beteende kan även leda till att man funderar över andra beteendemässiga åtgärder för att spara energi inom andra funktionsområden i hushållet. I en undersökning som genomfördes i Göteborg år 2003 bedömde 600 hushåll hur viktiga olika vardagliga handlingar är för att minska växthuseffekten. Frågorna ställdes kring beteenden som att lämna hushållsavfall för återvinning, släcka lampor i tomma rum, köpa miljömärkta produkter, minska personbilsåkandet, spara energi samt äta mindre kött. Resultaten visade att det man anser viktigast är att lämna hushållsavfall för återvinning samt att spara energi (tabell 1). När det gäller inköp av miljömärkta varor så preciserades frågan även till hur viktigt det var för hushållet att vitvaran var energisnål när man sist köpte en sådan. De som hade köpt vitvaror graderade sitt beslut om energisnålhet till i medeltal 3,8, alltså något lägre än det är att spara energi, men högre än för inköp av miljömärkta produkter i allmänhet (tabell 1). Unga tyckte det var mindre viktigt att köpa energisnåla vitvaror jämfört med äldre. Hushåll i lägenhet tyckte det var viktigare än hushållen i småhus. Det är alltid lättare att ha en generell attityd till energisparande, men i konkreta

I genomsnitt har ett hushåll 18 eldrivna apparater.

situationer finns andra kvaliteter som blir viktiga, vilket, som i detta fall, kan leda till att köpa en billig eller moderiktig vitvara blir viktigare än en energisnål. Svaren kring miljöhandlingar, varav en om attityder och en om beteende, visar att sambandet mellan attityd och beteende inte alltid gäller.

Vill se apparaters elförbrukning Beteenden kring sophantering, energisparande och resande kom i flera sammanhang upp spontant. På en direkt fråga om man anser att spara energi är viktigt och om man kan knyta samman det med egna beteenden såsom att släcka lampor, att diska när maskinen är full, att hålla dörrar till kyl och frys stängda eller köpa energiklassade vitvaror, visade det sig att beteende och attityder hindras av andra värderingar. Många anser att energisparbeteende kommit med ålder och skiljer sig mellan generationer. Äldre generationer är som barn fostrade till att hushålla med resurser. Även sambandet mellan den egna ekonomin och energi är viktigt. Många hushåll nämner spontant kostnadsminskningar som ett skäl att bete sig energisnålt. Man är emellertid osäker på vilka beteenden och vilka apparater som leder till hög energikonsumtion, vilket tyder på att man har behov av information om apparaters energiförbrukning i relation till det egna användningsmönstret. Sådana informationsbehov kan fyllas genom apparatrelaterad elmätning. Flera svenska undersökningar visar att ålder och generationstillhörighet är viktiga förklaringar till beteendeskillnader när det gäller energianvändning och apparatinnehav i hushållet. Inkomstskillnader och hushållsstorlek gör att kon-

Aktivitet

Medelpoäng, 1-5

Andel som ej kunde svara, %

Lämna hushållsavfall till återvinning Spara energi Minska personbilsåkandet Släcka lampor i rum som inte används Köpa miljömärkta produkter Äta mindre kött

4,0 4,0 3,8 3,6 3,4 2,1

1,5 2,5 2,5 2,5 2,7 6,4

Tabell 1. Rankning av hur viktiga olika aktiviteter är för att minska växthuseffekten. Skala 1–5 där 5 är mycket viktigt och 1 är oviktigt.

husbyggaren nr 5 B 2008

sumtionsförmågan för både energikrävande utrustning och energianvändning skiljer sig åt. Boendeform, det vill säga småhus- eller lägenhetsboende i flerbostadshus är ytterligare en viktig faktor att ta hänsyn till när man undersöker elanvändning i hushåll.

Tekniska innovationer påverkar Är det då så att tekniska innovationer ökar antalet apparater i hushållet? Under en femtioårsperiod har antalet apparater för olika hushållsgöromål ökat betydligt, men varierar kraftigt för olika funktionsområden. Man påverkas av tekniska innovationer, men i synnerhet av de trender och moden som gör köket till familjens vardagsrum. I ett modernt kök vill man ha utrustning som ligger i tiden. I tabell 2 presenteras apparatinnehavet för tre funktionsområden Hel och ren, Mätt och belåten samt Underhållning och information. I genomsnitt har svenska hushåll tre apparater för att hålla sina kläder och textilier rena och fräscha; man har ett strykjärn som alltmera sällan används, torkskåp/torktumlare och en tvättmaskin. Vitvaror för tvätt har uppnått ett moget tekniskt stadium. Nya maskiner är både energi- och vattensnåla. 19 år i snitt Dessutom vet nästan alla hushåll att man bör diska och tvätta med fulla maskiner för att spara energi. Det är små hushåll, både unga och äldre, som inte kan göra så. Man har för lite tvätt för att kunna fylla stora maskiner. Ett större utbud och större förekomst av mindre maskiner i exempelvis flerbostadshusens tvättstugor skulle kunna vara ett effektivt sätt att spara energi för de små hushållen. Funktionsområde

Hel och ren (tvätt, tork, strykjärn) Mätt och belåten (spis, kyl, frys, mikrougn, matberedare, småapparater) Underhållning och information (radio, TV, DVD, dator, skrivare, modem, CD-spelare, mobiltelefon, telefonsvarare, trådlös telefon, batteriladdare etcetera)

De vitvaror för tvätt och torkning man har i den egna bostaden varierar kraftigt i ålder. Torktumlarens och tvättmaskinens medelålder är i genomsnitt sju år och torkskåpets medelålder 19 år. De äldsta maskinerna finns i äldre hushåll som bor i småhus. En betydande energisparpotential finns om de allra äldsta apparaterna byts ut mot ny A-klassad utrustning. Äldre hushåll behåller gärna sin gamla utrustning så länge den fungerar, ofta med hänvisning till att man kanske kommer att byta bostad inom en nära framtid. Generationsskiften i småhus är intressanta att fokusera närmare ur energisparsynpunkt. Många småhus renoveras och byggs om när ett ungt hushåll skaffar en äldre villa. Styrmedel som stimulerar till energieffektivisering genom att stärka både klimatskal och byte till energieffektiva vitvaror kan vara ett sätt att påverka hushåll till en helhetssyn på förutsättningarna att energieffektivisera sin bostad. Det genomsnittliga antalet apparater för att förvara och laga mat i ett hushåll är drygt tio (tabell 2). På samma sätt som när det gäller tvättutrustning är moderna spisar, kyl- och frysutrustning samt diskmaskiner i dag vanligen energieffektiva. I genomsnitt är kylskåpets ålder åtta år och frysens ålder nio år. Spisar är i allmänhet några år äldre i genomsnitt. Till kökets utrustning av apparater har under en lång följd av år tillkommit nya apparater. För flera decennier sedan kom brödrosten, våffeljärnet, elvispen, kaffebryggaren och matberedaren. Alltsedan dess tillkommer nyheter i en ständig ström, exempelvis espressomaskin, äggkokare, riskokare, brödmaskin, stavmixer, smörgåsgrill, juicepress, glassmaskin Fortsättning s. 24 P

1950-talet

2000-talet

3,0

10,3

18,0

Tabell 2. Medelantalet apparater för några funktionsområden i svenska hushåll på 1950-talet och i dag.

nr 5 B 2008 husbyggaren

En snabb teknikutveckling ger en ständig ström av nya tekniska prylar.

Samhällelig åtgärd

Informativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Administrativa styrmedel Designåtgärder

Förändringsintention

Ändringspotential

frivillighet påskyndande tvingande påminna/upprepa

långsam katalyserande omedelbar tillvänjning

Figur 1. Samhälleliga styrmedel. Intentioner och ändringspotential.

P och drinkmixer. Dessa apparater används mer eller mindre ofta och har därför ofta lång livslängd. Flera av apparaterna ingår kökets modetrender och tillhör den livsstilsrelaterade utrustning som finns i många unga och medelålders hushåll med goda inkomster. De allra äldsta hushållen i både småhus och lägenheter har det minsta antalet apparater, men också de allra äldsta apparaterna. Man byter utrustning när den gamla går sönder och inte när modet ändras. Även när det gäller matlagning vet man i de allra flesta hushåll att man spar energi genom att exempelvis ha full frys, laga mat med lock på kastrullerna eller diska med full maskin. Trots den kunskapen gör man inte alltid så. Överensstämmelsen mellan attityd och beteende påverkas av att man upplever stor tidspress i framför allt yngre hushåll. Man lägger mindre tid på matlagning för hela hushållet samtidigt som varje hushållsmedlem oftare lagar till eller värmer sin mat. I äldre hushåll domineras matlagningen fortfarande i större utsträckning av att man lägger mera tid under alla veckans dagar på att laga mat för hela hushållet. Trots den höga innovationstakten på nya apparater för köket finns en stor energieffektiviseringspotential i att äldre vitvaror, spis, frys och kyl ersätts med nyare A-klassade maskiner.

Många sidoapparater Det funktionsområde där innovationstakten är högst och teknikutvecklingen snabbast gäller utrustning för underhållning och information. Det genomsnittliga antalet eldrivna apparater i hushåll är 18 (tabell 2). Många av dessa apparater är små sidoapparater som sällan uppmärksammas som energislukare av hushållsmedlemmarna, exempelvis batteriladdare, klockradio, modem, trådlös mus, trådlös telefon etcetera. Så är även fallet med de stand-by funktioner som finns på datorer, TV- och radioapparater. Utrustning för underhållning och information håller hög innovationstakt där energiaspekterna på apparaterna får stå tillbaka för att i stället erbjuda nya möjligheter till upplevelser för användaren. Un24

der enbart ett decennium har elanvändningen inom detta funktionsområde ökat från några procent till cirka en femtedel av hushållens konsumtion av hushållsel. De tekniska innovationerna har påverkat hushållens samvaro och livsstil i betydande utsträckning och i synnerhet yngre och medelålders hushåll. I dessa hushåll har man flera TV-apparater, datorer, musikapparater etcetera. De enskilda hushållsmedlemmarnas valfrihet när det gäller underhållning och information i hemmet har ökat samtidigt som tiden för gemensam samvaro minskat. Hemmets utrustning har utvecklats parallellt med utrustning på arbetsplatser, offentliga lokaler och i skolor. Nödvändigheten av att vara välinformerad, uppdaterad och kunnig i att söka information sätter press på hushållen att skaffa utrustning till hemmet. De apparater som faller inom detta funktionsområde kommer att förändras även i framtiden. Om energieffektiviseringsperspektiv på teknikutvecklingen kommer i förgrunden ligger en mycket stor sparpotential i att lösa den omfattande förekomsten av stand-by funktioner på apparater inom området.

Hinder, incitament och styrmedel Avsikten med att granska apparatinnehav, användningsmönster och energieffektivisering i hushåll inom tre funktionsområden är att visa på de faktorer som gör energisparande till ett komplext problem. Utformningen av energisparåtgärder visar ofta en övertro på betydelsen av information för att få människor att ändra beteende. Kunskap genom information är viktig, men hur teknisk utrustning i och för hemmet utformas är också viktig, liksom ekonomiska effekter för hushållet att spara energi. Målgrupper för effektivisering av energianvändning i bostaden är såväl hushåll som producenter av apparater och maskiner, samt designers, arkitekter, ingenjörer och husbyggare. Incitament för energieffektivisering behöver ofta förstärkas genom olika typer av styrmedel riktade till alla dessa grupper. Styrmedel har funktionen att motivera människor till att ändra beteende och

energianpassa handlingsmönster eller teknik så att detta sammantaget leder till energieffektivisering. Man kan ha målsättningen att öka kunskap kring energi eller peka på sambanden mellan beteende och energianvändning genom informativa styrmedel. Genom skatter, avgifter, prispolitik, subventioner, rabatter eller bonus – ekonomiska styrmedel – påverkas människor att överväga alternativ konsumtion av varor och tjänster. Genom lagar, normer eller regler – administrativa styrmedel – vill man åstadkomma omedelbar och tvingande övergång till nya normer eller rutiner. Genom fysiska åtgärder, som design av en produkt eller tjänst, kan man underlätta eller försvåra förändringar av handlingar. Alla enskilda styrmedel kan placeras i endera av fyra kategorier, nämligen informativa, ekonomiska eller administrativa styrmedel samt designåtgärder (figur 1). Potentialen att påverka mottagaren varierar hos enskilda styrmedel från att upplysa om ett problem, åstadkomma beteendeförändringar, katalysera och inspirera till eftertanke i kombination med handling eller att reglera beteenden, alltifrån sådana som innebär gradvis tillvänjning eller tvång (figur 1). Ändringspotentialen hos olika styrmedel varierar både i styrka och den tid det tar att påverka och förändra en mottagares handlingsmönster. Alla fyra styrmedlen är bärare av information till mottagaren, men verkar genom olika medel. Medier när det gäller informativa styrmedel, ekonomiska insatser när det gäller ekonomiska styrmedel, tid och definition av åtgärd och målgrupp för administrativa styrmedel samt utformning av produkter och service när det gäller fysiska åtgärder. Även om varje styrmedel för sig visar sig ha effekter är kombinationer av styrmedel ett sätt att växla upp enskilda styrmedels effektivitet.

Behöver gå över gränser Sådan uppväxling kan man notera exempelvis för ROT-avdrag som kombinerar ett administrativt och ett ekonomiskt styrmedel. Ett annat exempel är information om energimärkning av vitvaror i kombination med hemtransport och omhändertagande av den gamla maskinen utan kostnad för hushållet. Här kombineras två styrmedel, information och ekohusbyggaren nr 5 B 2008

nomiska styrmedel, för att få konsumenten att fatta inköpsbeslut med energispareffekt. En helhetssyn på energieffektiviseringsmöjligheter för hushåll i olika bostäder leder till att styrmedelsstrategier kan rikta sig till tre grupper av aktörer: • aktörer som ritar, konstruerar, bygger, utrustar och underhåller bostäder med fasta installationer, • aktörer som producerar och säljer vitvaror, hemelektronik och belysning etcetera, och • hushåll som aktörer för inköp och användning av energidriven utrustning för vardagligt bruk. Många styrmedel finns eller har prövats med större eller mindre framgång. De allra flesta styrmedel kring energieffektivisering inom bostadssektorn är formulerade utifrån nationella förutsättningar och förhållanden. Man kan emellertid konstatera att många produkter som används i konstruktioner eller hus-

nr 5 B 2008 husbyggaren

hållsmaskiner produceras utomlands, vilket gör att styrmedel som uppmärksammar producenter på internationell samverkan är särskilt viktiga att ha i åtanke. D

Fotnot:

Artikeln bygger på resultat från min egen publicerade forskning kring energianvändning, teknik och styrmedel. Det finns mera kunskap att hämta i både min egen och andras forskning.

Litteratur:

Carlsson-Kanyama A, A-L Lindén & B Eriksson. 2003. Hushållskunder på energimarknaden. Beteenden och värderingar. Fms/FOI Sociologiska institutionen, Stockholm & Lund.

Carlsson-Kanyama A, A-L Lindén & P Wullf. 2005. Energieffektivisering i bostaden. För-

ändringar i hushållsarbete för kvinnor och män. FOI-R--1900--SE, Stockholm.

Lindén A-L. 2001. Allmänhetens miljöpåverkan – energi, mat, resor och socialt liv. Carlssons, Stockholm. Lindén A-L. 2004. Miljömedvetna medborgare och grön politik. T7:2004, Formas, Stockholm. Lindén A-L. 2006. Styrande faktorer och energirelaterade köpbeslut. Kunskapsöversikt. Elforsk, Stockholm. Lindén A-L. 2007. Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier. ER 2007:41, Energimyndigheten, Eskilstuna. Se www.energimyndigheten.se. Lindén A-L. 2007. Värme i bostäder. En kvantitativ analys. Elforsk Rapport 07:61, Stockholm. Se www.elforsk.se. Lindén A-L. (Under utgivning). Hushållsel – Energieffektivisering i vardagen. Sociologiska institutionen, Lunds universitet, Lund.

ENERGI & MILJÖ Energieffektivisering måste avse åtgången av primär energi och inte bara slutanvänd energi. Analyser av kundernas förändrade energivanor bör ta hänsyn till vad som händer före mätaren. Annars kan de verkliga effekterna inte bedömas!

Räkna in transportförluster när energiåtgång mäts U och dess 27 medlemsländer har tydligt uttryckt långt gående ambitioner att göra det europeiska energisystemet mer effektivt. Regeringscheferna har betonat behovet av att en effektivisering om 20 procent uppnås till år 2020. Ett steg mot det målet, som det formulerats i energitjänstedirektivet, är att uppnå minst nio procents effektivisering till år 2016. Viktiga motiv för detta är att de flesta idag använda energiresurserna är ändliga och att all användning av energi i någon form påverkar miljön och ofta bidrar till den globala uppvärmningen. För att lyckas med detta måste fokus vara på att spara primär energi – det är vad som ytterst räknas!

Förluster bör inkluderas I stället för att fokusera på primär energi diskuteras i den allmänna debatten oftast bara den så kallade slutanvändningen av energi, det vill säga den energimängd som står på slutkundernas mätare och räkningar. Men det ger inte hela bilden. Mängden slutanvänd energi innehåller omvandlingsförluster i kundernas egna anläggningar, men omfattar inte förlusterna på energins väg fram till kunderna. Det är först när samtliga förluster inkluderas som vi kan bedöma hur stor efterfrågan på energi egentligen är, det vill säga hur mycket primär energi (till exempel olja kol, gas, biobränslen, uran, vatten, vind etcetera) som åtgår för att tillgodose ett aktuellt kundbehov. Vad sker före leveransen Den största skillnaden mellan mängden primär energi och slutanvänd energi återfinns hos de energiformer som har höga förluster före leveranspunkten till kunden. 26

El är det mest uppenbara exemplet. En förändring i elkonsumtionen möts oftast av en förändring i fossil kondenskraftproduktion med omkring 40 procents verkningsgrad – så är fallet även i det väl integrerade nordiska kraftsystemet (även om de aktuella anläggningarna inte fysiskt är placerade i Sverige). Hos kunden leder emellertid elens höga kvalitet till att förlusterna ofta är mycket små – nästan all el omvandlas till nyttigt arbete och/eller värme. I fallet med en lokal bränslepanna är förlusterna i kundanläggningen större och därför blir mängden köpt energi större. Men att förse en kund med bränsle sker med mindre totala förluster än att förse samma kund med motsvarande mängd marginellt producerad el. Om en kund byter från olja till el för uppvärmning sparar kunden skenbart energi. Kunden köper ju färre kWh el än den energimängd i kWh som oljan innehöll. Men i verkligheten, beroende på den ineffektiva produktionen av den nödvändiga extra elkvantiteten, kommer behovet av primär energi (bränsle till kraftverket) i själva verket att bli omkring dubbelt så stort. Och givetvis blir även utsläppen till omgivningen betydligt högre. Det är alltså uppenbart att analysen av en kunds förändrade energianvändning måste ta hänsyn till vad som händer före mätaren. Annars kan de verkliga effekterna inte bedömas!

Fri energi kan finnas i överflöd Figur 1 illustrerar de olika punkterna för mätning av energi från den primära energin (efterfrågan på naturresurser) över kundens köp till den nettoenergi som behövs för att tillgodose det egentliga behovet. Figuren visar att det är nödvändigt att omsorgsfullt överväga hur beräkningen av energieffektiviseringen ska gå till.

FÖRFATTAREN

Av tomas bruce , regeringens särskilde utredare av energieffektivisering

Tomas Bruce är regeringens särskilde utredare av energieffektivisering. Han är styrelseledamot i Svenska kraftnät och VD för Svenska kolinstitutet. Tomas Bruce har tidigare varit VD för Stockholm energi/Birka energi och president i den europeiska fjärrvärmeorganisationen Euroheat & Power.

Som figuren visar kan primär energi i vissa sammanhang också vara så kallad fri energi. Det betyder att det inte finns några begränsningar i tillgången på energin ifråga. Låt mig ge ett exempel. Solenergi och vindenergi finns i överflöd. Det är enbart en ekonomisk fråga hur mycket som kan tas tillvara, själva resursen är ur ett mänskligt perspektiv närmast oändlig. De kan definitionsmässigt tilldelas en primärenergifaktor lika med 0 (noll). Det vill säga en ytterligare användning kan ske utan konsekvenser för den framtida tillgången. Olja, kol och gas är exempel på energiråvaror som har fysiska begränsningar, och som också vid förbränning ger ifrån sig koldioxid. Där de finns i jorden ges de primärenergifaktorn 1. Också biobränslen (före avverkning) tilldelas primärenergifaktorn 1 eftersom tillgången är begränsad till den årliga tillväxten. Det faktum att biobränslen är koldioxidneutrala gör det än mer nödFortsättning s. 28 P

husbyggaren nr 5 B 2008

Trycksaker? Hur vill du ha det? Kontakt med olika leverantörer som levererar tryck, distribution, original, mässmaterial och annat som du behöver eller ha en kontakt som på ett effektivt och smidigt sätt hjälper dig med allt inom informationsområdet. Vi på Prinfo har som motto att göra kundernas vardag enklare. Genom vårt nätverk som är Skandinaviens största hjälper vi dig med det mesta du kan behöva för att kommunicera med dina kunder. Du har en kontakt som förstår dina behov och ser till att din grafiska profil följer med på allt material. Ring så berättar vi mer vad vi kan göra för dig.

Box 82, 271 22 YSTAD Telefon 0411-736 10 • Fax 0411-173 53 cty@cty.se • www.cty.se

nr 5 B 2008 husbyggaren

P vändigt att använda dem effektivt. Vattenkraft har i detta avseende samma karaktär som biobränslen.

Mät besparing Alla besparingar och ökningar – det vill säga marginella förändringar – av elanvändningen måste, för att återspegla vad som faktiskt inträffar, mätas efter hur kraftsystemet reagerar på förändringen. Som framgått ovan sker detta oftast i fossileldade kraftverk, som i dagsläget ofta har en genomsnittlig verkningsgrad om cirka 40 procent. Det betyder att en enhet inbesparad el hos en kund måste multipliceras med faktorn 2,5 för att återspegla den faktiska effektivitetsförbättringen. El uppmätt vid kundernas mätare tilldelas därför primärenergifaktorn 2,51. Om en energikund kan få tag i ”fri energi” kan primärenergifaktorn komma ner betydligt under 1,0. Ett exempel är frikyla från djupt sjövatten där vattnet är kallt nog att direkt kunna utnyttjas för kundens kylbehov. Den enda energi som då krävs är elenergi för pumpningen från källan till kunden. Primärenergifaktorer mellan 0,1 och 0,4 kan lätt uppnås i väl konstruerade kylsystem (oftast är fjärrkyla det mest effektiva sättet att ta tillvara denna potential). Andra källor till fri energi är till exempel spillvärme (restvärme som annars skulle förlorats till omgivningen) från industrier, kraftverk och avfallsförbränning (där det inte finns någon alternativ användning av avfallet). För att distribuera dessa värmemängder krävs i allmänhet fjärrvärmesystem. Fjärrvärme levererad hos kund uppvisar därför ofta primärenergifaktorer betydligt under 1,0, många gånger i storleksordningen 0,5. I exemplet ovan med övergång från oljeeldning till elvärme visades att övergången leder till att åtgången av primärenergi ungefär fördubblas. Antar vi i stället en övergång från oljevärme till fjärrvärme med ett stort inslag av spillvärme så kan primärenergibehovet i stället komma att halveras! Vad ger bäst nytta Genom att utnyttja primärenergifaktorer i analysen kan vi alltså snabbt få en uppfattning om vilka åtgärder som gör bäst nytta. Det är uppenbart att ren elvärme, där det finns alternativa möjligheter, inte 28

Figur 1. Källa: Ett energieffektivare Sverige, SOU 2008:25.

är någon särskilt effektiv lösning. Det finns många energiformer som är effektivare. Två områden där elen har en viktig funktion för energieffektivisering är dock värda att lyftas fram. För det första: För värmepumpslösningar. En värmepump som arbetar på ett fritt tillgängligt medium (grundvatten, uteluft med mera) med en värmefaktor som överstiger 2,5 kompenserar fullt ut elens primärenergifaktor. 2,5 delat med 2,5 blir 1,0. Det betyder också att värmepumpar som kan uppnå årsvärmefaktorer på 3 till 4 från energieffektivitetssynpunkt är effektivare än eldning av till exempel olja eller träpellets (dock orsakar biobränslen normalt mindre nettoutsläpp av koldioxid). Dock bidrar många värmepumpar bara till en mindre del till minskat eleffektbehov under den kalla delen av året. Men framför allt måste observeras att värmepumpar ur ett energieffektivitetsperspektiv normalt inte är konkurrenskraftiga mot fjärrvärme baserad på spillvärme från exempelvis elproduktion. För det andra: För fordonsdrift. Verkningsgraden i konventionella fordonsmotorer är väsentligt lägre än i moderna bränsledrivna kraftverk, medan en elmotor har mycket hög verkningsgrad. Eldrivna tåg är därför mer energieffektiva än bränsledrivna. Detta gäller också för bilar, men här kommer utvecklingen av kommersiellt tillgängliga och lättladdade batterier att bestämma utvecklingstakten. Potentialen för att energieffektivisera fordonsflottan genom konvertering från bränslen till el är dock stor. Dessutom: Det finns många tillämp-

ningar där el är den enda energiform som kan utnyttjas. Det beror på elens höga kvalitet. Men det framstår med all önskvärd tydlighet att den värdefulla elen ska utnyttjas just där den ger bästa möjliga effektivitet och därmed gör största möjliga nytta. Och en elbesparing ger alltid god utdelning i form av inbesparad primär energi.

Satsa rätt Användning av primärenergifaktorer i energianalysen är en av de viktigaste nycklarna till att hitta den långsiktigt mest hållbara lösningen. Potentialen för ytterligare effektivisering är fortfarande stor i Sverige, även om vi i ett europeiskt perspektiv redan är förhållandevis framgångsrika. Men ingenting är givetvis inte så bra att det inte kan bli bättre. Och när vi bygger nytt gäller det att redan från början satsa på den vinnande lösningen. D 1

Också förluster vid utvinning, transport av bränslen, förädling och distribution av el måste beaktas. Det innebär att primärenergifaktorn kan bli så stor som 2,8. Samtidigt bedöms verkningsgraden i framtida anläggningar komma att öka, varför primärenergifaktorn 2,5 kan antas vara ett väl avvägt värde för hela kedjan vid bedömningar på längre sikt.

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

ENERGI & MILJÖ Är passivhus miljövänligare än konventionella hus? En jämförelse visar att miljökrav måste ställas på energikällor för husets hela livscykel. En byggherre kan till exempel kräva att underleverantörer använder ”grön el” vid produktion och transporter.

Miljökrav måste ställas när energikällor väljs

Energi för uppvärmning Passivhus är inga noll-energihus men de kräver mycket lite köpt energi för sin uppvärmning. Grundtanken med passivhus är att med god isolering och effektiv vär30

Miljöjämförelse och analys Trots att det oftast är just miljöskäl som anförs för att bygga passivhus, finns mycket få studier som jämför konventionella hus och lågenergihus med avseende på miljöbelastningen. Vi tog därför initiativ till en sådan jämförelse av svenska hus i ett livscykelperspektiv. Förutom att jämföra husen så som de byggdes, ville vi även studera i vilken mån olika aktörer kan påverka byggnadens miljöbelastning. Hur mycket kan till exempel byggherre och byggare påverka genom att ställa krav på materialtillverkare och på transporter? Vilken betydelse har kommunens krav på energikälla för uppvärmning? Vilken betydelse har hushållens val av ”grön el”? 2) Tre passivhus (Lindås, Karlstad, Värnamo) jämfördes med fyra konventionella flerbostadshus. De konventionella husen har tidigare studerats av Karin Adalberth och mycket data för de husen hämtades från Adalberths studier3). Byggnadernas energibehov framgår av tabell 1.

Birgit Brunklaus är tekn lic i miljösystemanalys. Hon forskar om aktörers inflytande på miljöpåverkan från bostadsfastigheter.

FÖRFATTAREN

meväxling på frånluften så ska den värme som alstras av hushållsapparater och människorna som vistas i byggnaden i princip räcka för att hålla huset varmt. Viss extra energi behöver dock tillföras under kalla dagar och det extra värmebehovet kan tillgodoses med exempelvis elpatron eller fjärrvärme. Under de första åren som passivhus byggdes i Sverige utgjordes all köpt energi för uppvärmning av el. Idag används el eller fjärrvärme men det råder stor oenighet i kommunerna om vilket som är bäst. Många kommuner har inte några synpunkter på eller restriktioner om vilken energikälla som ska användas utan menar att det viktigaste är att man bygger passivhus.

Henrikke Baumann är docent i miljösystemanalys på Chalmers. Hon har forskat och undervisat om industrins miljöarbete sedan år 1990, samt är författare till ”Hitch hiker's guide to LCA” som är en lärobok om livscykelanalys.

FÖRFATTAREN

llt fler kommuner runt om i landet bygger passivhus. Det är då av stor betydelse att ställa frågan om hur passivhusen skiljer sig från konventionella hus. I en studie på LTH och Chalmers jämfördes miljöbelastningen från passivhus och konventionella hus. I studien undersöktes också hur olika aktörers val påverkar miljöbelastningen. Resultaten förvånar och manar till eftertanke. Intresset för att bygga passivhus är idag mycket stort. Det första passivhuset byggdes i Tyskland år 1991. I Sverige byggdes det första passivhuset år 2001; radhusen i Lindås. Sedan Lindåshusen har passivhusbyggandet ökat mycket kraftigt i Sverige och i år beräknas cirka 400 nya lägenheter byggas i passivhus. Intresset ökar hela tiden bland både privata byggherrar och kommuner och förutom radhus byggs även villor, flerbostadshus och skolor som passivhus. Många kommuner uppmuntrar byggandet av passivhus och flera har sökt pengar från Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) för att ytterligare stimulera byggandet av passivhus. Kunskap och erfarenheter växer med varje passivhus som byggs. Vissa problem som uppstod i början, till exempel tekniska fel i utrustningen, kan betraktas som barnsjukdomar. Idag finns bra metoder för energiberäkning. Byggtekniken och byggprocessen har förbättrats och merkostnaderna bedöms vara endast ett par procent1). De undersökningar som hittills har gjorts visar att de boende är nöjda med sina bostäder och med inomhusklimatet.

FÖRFATTAREN

Av birgit brunklaus , doktorand, Chalmers, henrikke baumann , docent, Chalmers och catarina thormark , tekn dr, Lunds tekniska högskola

Catarina Thormark är tekn dr vid byggproduktion vid Lunds tekniska högskola. Hon forskar och undervisar om energi- och resursanvändning i byggnader sedan år 1993.

Fortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 5 B 2008

Figur 1. Processer i byggnadens livscykel. De brunmarkerade processerna har betecknats som ”Produktion”, medan de blåmarkerade processerna har betecknats som ”Drift”.

För de konventionella husen hade vi bara tillgång till beräknade värden, inte uppmätta, för energibehovet för driften. Baserat på resultat från flera studier som visat att det verkliga behovet ofta ligger högre än det beräknade, ökade vi det beräknade värdet för rumsuppvärmning med 20 procent. I livscykeln ingick alla processer från råvarubrytning och produktion av material, transporter, underhåll och drift under 50 år och 75 år.

Energikälla styr resultatet Resultaten visar att man inte kan säga att passivhusen generellt ger mindre miljöpåverkan än de konventionella husen. Skillnaden mellan de två grupperna beror

helt på vilken energikälla som används för uppvärmning och vilken miljöeffekt man tittar på. Om man värmer passivhusen med el och använder ”vanlig el”4), det vill säga inte köper ”grön el”2), så är passivhusen bättre än de konventionella husen när det gäller klimatpåverkan, men är lika bra eller till och med sämre när det gäller övergödning och försurning. Om däremot de boende i både passivhusen och de konventionella husen väljer ”grön el”, så blir passivhusen avsevärt bättre än konventionella hus. Förbättringen blir olika för klimatpåverkan, försurning etcetera, och varierar mellan cirka 50–80 procent. Hur mycket kan byggherre och bygga-

re påverka miljöpåverkan genom att ställa krav på sina leverantörer? Det visade sig att miljöbelastningen för produktionen (se figur 1) skulle minska uppåt 10–20 procent om till exempel tillverkningen av de större materialgrupperna (betong, virke, stål och gips) hade skett med ”grön el” och transporterna skett med minst miljöklass 2000. Dessa resultat gäller för 50 år. Om man istället sträcker ut livslängden till 75 år, blir passivhusen ytterligare något bättre än de konventionella husen när det gäller klimatpåverkan, däremot blir det inga större skillnader när det gäller övergödning och försurning. Vi vill framhålla att man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående miljöslutsatser av renodlade energistudier, det vill säga av studier som bara ser till kWh utan att inkludera miljöbelastningen av energianvändningen. Trots att passivhusen har ett energibehov som är avsevärt lägre än det i konventionella hus, så är miljöbelastningen inte automatiskt lägre. Dessutom är livscykeln föränderlig. Alla aktörer i livscykeln, som byggher-

Kv Seglet 1, Karlstad, är Sveriges första höghus som passivhus. Det blev klart år 2007. Foto: Catarina Thormark.

husbyggaren nr 5 B 2008

Radhus i Lindås. Sveriges första passivhus byggdes år 2001. Foto: Maria Wall.

re, kommun och hushåll, kan ändra husens miljöpåverkan.

Ställ miljökrav på energikällor För att verkligen minska miljöbelastningen räcker det alltså inte med att ställa energikrav, det vill säga att bygga ”energisnålt” med hjälp av passivhus. Man måste också ställa miljökrav på energikällorna i hela livscykeln: för materialtillverkning, uppvärmning och hushållsel.

Byggherren måste samarbeta med materialtillverkare, kommuner och hushåll för att uppnå en byggnad med låg miljöbelastning. Passivhus med el bör kopplas till hushållens gröna elval för att inte bli sämre än konventionella hus. Kommunen bör fundera över sin framtida energitillförsel. D

mark, Baumann (2008). ”Beyond pure energy accounting of buildings – introducing environmental and actor perspectives in comparisons of passive and conventional buildings.” Artikel till Journal of Building and Environment, The International Journal of Building Science and its Applications. Referenser:

Fotnot:

Hela studien är redovisad i Brunklaus, Thor-

Studerade hus

kWh/m2 BRA, år

Konventionella hus (byggda enligt BBR 1994)

Beräknat energibehov: 1996 100-150

Passivhus

Uppmätt energibehov: 2001-2007 enbart el eller el+fjärrvärme 67-83

Byggår

Energikälla för uppvärmning

fjärrvärme

Tabell 1. Byggnadernas beräknade energibehov för drift (uppvärmning, varmvatten, hushållsel, fastighetsel).

nr 5 B 2008 husbyggaren

Forum för energieffektiva byggnader. El enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval-el. Adalberth, K. (1999) Energy Use in Multifamily Dwellings during their Life Cycle. Doctoral thesis. TVBH-3034. Lund: LTH, Byggnadsfysik. Adalberth, Almgren, Pedersen. (2001). Life Cycle Assessment of four Multi-Family Buildings. International Journal of Low Energy and Sustainable Buildings, Vol. 2, 2001. Nordisk el-mix.

ENERGI & MILJÖ Solceller på tak och fasader och solceller för att driva gatubelysning och parkeringsautomater ingår i Malmös stora satsning på solenergi. Solvärmen lönar sig redan och på sikt ska även solelen bli lönsam för stadens boende.

Malmö satsar stort på el och värme från solen olen har potential att kunna försörja hela jordens befolkning med energi. Även i Sverige har vi goda förutsättningar för att utnyttja solenergin, mycket tack vare våra långa sommardagar. Malmö är den stad i Sverige som satsat mest på att utnyttja solenergin. Serviceförvaltningen står bakom de flesta anläggningarna men det finns även andra exempel såsom EON:s solenergianläggningar i Västra hamnen och Svenska Kyrkans solcellsanläggningar på församlingshem runt om i Malmö.

Vävs in i stadsmiljön I Malmö finns idag ett 10-tal större solfångaranläggningar med en sammanlagd yta på cirka 4 000 kvm och ett 15-tal solcellsanläggningar med en total yta på cirka 3 000 kvm. Solenergianläggningarna finns på bland annat skolor, sjukhus, äldreboenden, utomhusbad, museum och industribyggnader. Serviceförvaltningen har fokuserat på att bygga välfungerande anläggningar som är snyggt integrerade i stadsmiljön samtidigt som de är synliga för allmänheten. Detta stärker miljöprofilen och hjälper till att ytterligare marknadsföra Malmö som en ekologiskt hållbar stad. Malmö ligger långt fram inom hållbarhet och är en förebild internationellt. Solenergisatsningarna är också ett led i arbetet med att Malmö ska bli mer självförsörjande på energi och med att reducera stadens energikostnader. Solvärme är redan idag lönsamt medan solel kan bli lönsam på längre sikt i takt med att elpriserna stiger. Centrum för lärande I Sege Park i Malmö finns Skandinaviens största och mest spektakulära solcellsanläggning. Anläggningen omfattar 1 250 34

kvm solceller med en toppeffekt på 166 kW. Sege Park är ett område inom utveckling som kommer att utformas till en ekologiskt hållbar stadsdel som försörjs med lokalt producerad förnyelsebar energi. Värme ska produceras med solfångare och bioenergi medan elektricitet ska produceras med vindkraft och solceller. Inom Sege Park står en pedagogisk energicentral klar inom kort, dit skolklasser och andra besökare kan komma och lära sig om olika typer av energiförsörjningssystem.

Prisade anläggningar Solcellsanläggningarna på Tekniska museet och på Mellanhedsskolan i Malmö är prisbelönta för sina arkitektoniska och pedagogiska lösningar. Tekniska museet har solceller både på tak och på fasad och inne i utställningen finns en demonstrationsanläggning som visar hur solceller fungerar. Anläggningen är tillgänglig för allmänheten och synliggör solcellerna på ett positivt sätt. På Mellanhedsskolan sitter solcellerna som solavskärmning framför fönstren

Solceller på Mellanhedsskolans fasader används för att skärma av solen. Foto: Martin Norlund

FÖRFATTAREN

Av anna cornander, projektledare, Solar City Malmö

Anna Cornander jobbar på Energikontoret Skåne som projektledare för Solar City Malmö. Hon har examen som civilingenjör i ekosystemteknik från LTH. Anna Cornander har tidigare arbetat som miljöinspektör med tillsyn över bland annat miljöfarliga verksamheter, samt med samhällsplanering. och bidrar därmed till ett bättre inneklimat i klassrummen samtidigt som de producerar el. Tack vare denna dubbla funktion är det ekonomiskt mer fördelaktigt att använda solceller som solavskärmning jämfört med att montera dem på tak. Solcellsanläggningar finns också bland annat på Kårhuset, Augustenborg, Helix, Musikhögskolan, Gullviksborg, fyra församlingshem och i Västra hamnen. På ett par ställen i Malmö finns också solcellsdrivna parkeringsautomater och gatubelysning.

Fick 25 års garanti De stora satsningarna på solceller har varit möjliga tack vare det svenska energiomställningsprogrammet som sträcker sig mellan åren 2005–2008. För solcellsanläggningarna på offentliga byggnader har man erhållit ett bidrag på 70 procent av investeringskostnaden. Under avskrivningstiden på 25 år ger detta ett elpris på cirka 1,20 kronor per kWh från solcellerna, att jämföra med över 4 kronor per kWh utan bidrag. Solcellsanläggningar har visat sig vara mycket driftsäkra och hållbara. Leverantöhusbyggaren nr 5 B 2008

Kårhuset har försetts med solceller. Foto: Martin Norlund

Solceller på Tekniska museets fasad... Foto: Martin Norlund

Solceller i Västra hamnen. Foto: Bengt Drakenberg

I Västra hamnen står en solcellsdriven P-automat. Foto: Bengt Drakenberg

… och museets tak. Tekniska museet har en utställning som visar hur solceller fungerar.

rerna lämnar 25 års garanti på solcellerna, men det finns goda möjligheter att anläggningarna ska kunna leverera el i uppemot 50 år efter installationen. De låga driftskostnaderna gör att elen kommer att produceras näst intill gratis efter att investeringen är avskriven.

genom små höjningar av elpriset. Inmatningslagarna i Europa har lett till en explosionsartad tillväxt inom solcellsområdet. Detta, tillsammans med fortsatt forskning och utveckling, leder till sjunkande priser och förbättrad prestanda hos solcellerna.

Lyckad lag för inmatning Det är viktigt att någon form av bidragssystem för solceller kommer efter år 2008, när det nuvarande stödsystemet upphör. Det bästa hade varit om Sverige kunde anta en inmatningslag liknande den som införts i större delen av Europa. Denna lag omfattar inte bara offentliga byggnader utan gäller alla som är intresserade av att installera solceller. Den som sätter upp solceller på sin fastighet garanteras enligt lag att få sälja elen till ett högt pris under långa avtalsperioder. Staten behöver alltså inte betala ut några investeringsstöd, utan systemet finansieras

Sprider kunskap För att få igång en regional utveckling inom solenergiområdet har Malmö Stad, i samarbete med Energikontoret Skåne och Lunds tekniska högskola, startat upp den ideella föreningen Solar City Malmö. Föreningen verkar för kunskapsspridning och ökad användning av solenergi. Solar City Malmö anordnar bland annat utbildningar, seminarier och studiebesök samt lobbar för fortsatta stöd och en fungerande marknad för solenergi i Sverige. Målet är att solenergin ska ha en naturlig plats i den svenska stadsbilden. Solceller ska finnas på tak, fasader och som sol-

nr 5 B 2008 husbyggaren

Foto: Martin Norlund

avskärmning där de levererar el till byggnaden. De ska också användas för att driva gatubelysning, parkeringsautomater och för att ladda eldrivna bilar, mopeder och cyklar. Solvärme ska finnas som ett komplement till andra energikällor för uppvärmning av bostäder och tappvarmvatten, samt i större anläggningar som levererar värme till fjärrvärmenätet. Solvärme ska också vara det självklara alternativet för uppvärmning av utomhusbad i såväl stor som liten skala samt av tappvarmvatten på campinganläggningar. För Malmö är det viktigt att få erfarenhet av hur de olika solenergiteknikerna fungerar i svenskt klimat, och att dela med sig av dessa erfarenheter till andra. Förhoppningen är att de anläggningar som uppförs i Malmö ska inspirera andra till att satsa på solenergi. D Fotnot: Se mer på www.solarcity.se.

ENERGI & MILJÖ Intresset för alternativa energilösningar är stort. För värmeföretagen är det ett Klondyke nu när husägare vill byta ut sina oljepannor eller direktverkande el-element till mer energieffektiva lösningar. Men det går trögt för solvärme.

Trögt för solvärme att ta marknad olvärme, solel, vindkraft och bioenergi är snabbt växande energibranscher. Intresset för alternativ energi är ständigt ökande. Tekniken är långt utvecklad. Vindkraften byggs ut med rasande fart. För solvärmen går det inte lika fort. – Solen är den energi som driver allt. Solen är början. Alla andra energiformer som till exempel vindkraft eller vågkraft är i grund och botten initierade av solens energi. Det är ju början, säger Klaus Lorenz VD på ett solvärmeföretag i Mellansverige. Trots det är solvärmemarknaden fortfarande i sin linda. Solvärmebranschen knorrar över att marknadsutvecklingen är så långsam. Efter stora satsningar inom teknikutveckling och forskning på 1970talet avstannade utvecklingen av solvärmemarknaden helt när oljepriset sjönk mot slutet av 1980-talet. Några misslyckade storskaliga satsningar bidrog också till att tekniken inte ansågs vara ett tillförlitligt alternativ.

Även om det fanns ett intresse från konsumenterna fick kortsiktiga bidragssystem marknadskurvorna att likna en puckelpist. Företagen hade svårt att växa. Till detta bidrog också lågkonjunktur och ett energiöverskott till följd av kärnkraftsutvecklingen. Trots det stod Sverige i framkant av tekniskt kunnande när det gäller solvärme. Kraftiga investeringar i forskning och utveckling låg bakom detta. Tyvärr följde inte marknadsutvecklingen samma trend. Där saknades investeringar för att industrialisera branschen. En liten inhemsk marknad gjorde att branschaktörerna förblev små. I samband med avregleringen av energimarknaden tog andra förnyelsebara energikällor som vindkraft stora marknadsandelar samtidigt som solvärmen sackade efter.

Ökat intresse för solvärme Idag ser situationen annorlunda ut. Solvärmen är på stark frammarsch. Allt

I en svensk villa är behovet av värme större än behovet av el. Foto: Svesol

FÖRFATTAREN

Av johan leide , Solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna

Johan Leidi är doktorand i socialantropologi på sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han är anställd av centrum för solenergiforskning, SERC, vid Högskolan Dalarna för att genomföra ett forskningsprojekt om solvärmens genomslag på marknaden.

fler börjar intressera sig för att installera tekniken. Oron för den globala uppvärmningen är en starkt bidragande orsak liksom osäkerheten kring stigande energipriser. – I de nordiska länderna är problemet att producera värme, inte el. I Sverige använder man mycket el, som jag tycker ibland i onödan. Solvärme kan bidra väldigt mycket till det värmebehov vi har och på det sättet frigöra elektricitet som idag används till uppvärmning, säger Klaus Lorenz. Flera nya aktörer har börjat marknadsföra tekniken, bland annat värmepumpsproducenter och företag som importerar vakuumsolfångare från Kina. En viktig faktor är också teknikutvecklingen mot flexibla värmesystem. Nu är det inte nödvändigt att låsa fast sig vid ett värmesystem. Med ett vattenburet system och en ackumulatortank som bas går det att koppla på den värmekälla som för tillfället är mest lönsam. Genom att sprida värmekällan över större utrymme, till exempel i form av golvvärme, krävs dessutom Fortsättning s. 38 P

husbyggaren nr 5 B 2008

Liknande kritik har framförts från VVS-installatörer som menar att andra system är enklare eftersom regleringsenheter är inkorporerade i själva värmepumpen. Men det finns ingen anledning att marginalisera problemen till att handla om installatörernas bristande intresse å ena sidan eller bristande design å andra sidan, menar Lars Andrén. Branschen måste ta ett helhetsgrepp för att se hur marknaden kan utvecklas. – Det som krävs för att solvärmebranschen ska kunna utvecklas är en industriell utveckling, att det finns stora aktörer som kan gå in med riskkapital. Även om solvärmebranschen har vuxit de senaste åren består branschen fortfarande av många små aktörer.

En intensiv utveckling pågår för att integrera solvärme i husets design. Foto: Svesol

P lägre ursprungstemperaturer för att uppnå ett behagligt inomhusklimat. – Behovet i en villa är ju till stor del värme, vi har ju 8–9 månaders värmebehov i det här landet. Det egentliga el-specifika behovet är ganska litet. Det har vi gott råd med, med alla vattenkraftverk vi har i Sverige, förklarar Klaus Lorenz. En annan stark utveckling är också att integrera solvärmen i husets design. Dels görs det genom passivhus men också i form av paneler som inte skiljer sig från takets övriga utformning. Att bygga hus för att utnyttja värmen från solen är en gammal tradition i Sverige. I de kringbyggda Skånegårdarna lagrades värmen i de kullerstensbelagda innergårdarna under dagen för att sedan utstråla värmen till de kringliggande byggnaderna på natten. Denna tekniktradition börjar utnyttjas igen i moderna energisnåla hus.

Liten marknad Men trots det ökande intresset för alternativa energilösningar är solvärmemarknaden fortfarande relativt liten. – Marknaden är närmast försumbar. Ännu finns det inga stora ekonomiska intressen i solvärmetekniken, säger Klaus Lorenz. Olika försök att lokalisera orsaken till den långsamma marknadsutvecklingen görs. Ett problem som framhållits i olika sammanhang är bristen på installatörer. 38

Men detta är inget unikt för solvärmebranschen. Hela byggbranschen lider av bristen på VVS-installatörer. Solvärmebranschen försöker avhjälpa denna brist genom att liksom i Österrike skapa en yrkeskår av solvärmeinstallatörer. En ny installatörsutbildning för solvärmeinstallatörer har startats i Härnösand. Förutom att utbildningen leder till fler installatörer, kan specialiseringen på solvärmeinstallation kanske leda till att fler VVS-installatörer ser möjligheten att installera solvärme, om de slipper utföra vissa moment. Flera av de befintliga VVS-installatörer som installerar solvärme idag efterfrågar en specifik yrkesgrupp som installerar panelerna på taket, liksom det är en specifik yrkeskår som borrar hålen till värmepumparna. På så sätt skulle VVS-installatörerna slippa klättra på taket och istället fokusera på rörarbetena i källaren. Andra sätt att underlätta för installatörerna, menar Lars Andrén, ordförande i Svenska solenergiföreningen SEAS, är att i större utsträckning standardisera tekniken: – Solvärmebranschen borde också lära från värmepumpbranschen genom att i större utsträckning montera komponenterna redan i fabriken, så det bara är för installatörerna att koppla upp solvärmen till systemet.

Växande marknad Problemet är att Sverige har en liten inhemsk marknad. Även om det år 2001 installerades betydligt fler kvadratmeter glasade solfångare i Sverige än i till exempel Frankrike eller Storbritannien är den totala energiproduktionen från glasade solfångare per år större i dessa länder. Tyskland är det land i Europa som producerar mest energi från glasade solfångare. I Tyskland liksom i Sverige har alternativrörelsen varit en stark kraft för solvärmens utveckling. Även om marknaden i Tyskland enbart skulle bestå av människor inom alternativrörelsen räcker det för att skapa en tillräckligt stor marknad med aktörer som har resurser att sprida tekniken utanför den egna gruppen. I Sverige har solvärmemarknaden traditionellt framförallt bestått av idealister och gör-det-själv-fixare. Till skillnad från Tyskland räcker inte det för att skapa ett stort kundunderlag. Eftersom marknaden är liten har aktörerna varit små, vilket begränsat deras möjligheter att sprida solvärmen till en bredare kundgrupp. Ett sätt att kompensera solvärmeaktörernas knappa resurser skulle kunna vara statliga bidrag till marknadsutveckling. Lars Andrén är delat positiv till statliga bidrag. Nya aktörer – Bidrag är viktigt för att politiskt markera att solvärme är viktigt, men för branschen som helhet är det en industrialisering som krävs för att marknaden ska växa, säger Lars Andrén. husbyggaren nr 5 B 2008

En marknads förmåga att växa definieras av vilka aktörer som ingår snarare än ett förutbestämt tidsschema. I Danmark växte vindkraften från en alternativföreteelse till en industri med nationellt intresse därför att olika aktörer insåg värdet i att upprätthålla och utveckla marknaden. I Sverige har intresset för solvärme främst varit tekniskt och ideologiskt. – Solvärmebranschen har varit väldigt teknikorienterad, säger Lars Andrén. Vad vi behöver nu är att kommunicera tekniken. För att kommunicera tekniken krävs det marknadsföringsresurser. Lika viktigt är ett fungerande aktörsled, det vill säga de aktörer som är involverade i kedjan från produktion till konsumtion. De tidigare solvärmeföretagen skötte hela processen själva, producerade panelerna, sålde och installerade dem. – Privatkunderna ringer oftast till oss, istället för våra återleverantörer. Men vår affärsidé är inte att sälja via internet eller skicka ut till kunder runt om i Sverige. Vi

nr 5 B 2008 husbyggaren

måste ha representanter överallt som sköter installationen. Och där börjar problematiken, säger Klaus Lorenz. På senare år har fler och fler solvärmeföretag strävat efter att bli ett led i värmemarknadens aktörskedja istället för att själva utgöra hela kedjan från producent till installatör. – Än så länge har vi en försäljning till privatkunder. Detta är något vi i många år försökt minska, även om det är en djupt rotad tradition i företaget. Men helst vill jag avveckla det mer och mer. Jag vill att det här företaget ska vara en kompetent leverantör till en ordinarie installatör på orten. Jag behöver ett 100-tal välfungerande installatörsföretag som har två tre mil till sina kunder. Att bygga upp dessa företag är jättesvårt, där har vi stora problem. På grund av att vi inte lyckas med det så säljer vi fortfarande till privatpersoner, sammanfattar Klaus Lorenz. Med nya stora aktörer såsom värmepumpsföretag, har solvärmetekniken andra möjligheter att hamna på fler hus-

tak, eftersom dessa företag redan har etablerade aktörsled från producent till konsument. Samtidigt är risken stor att de befintliga små solvärmeaktörerna inte kan hänga med i den nya utvecklingen. När det kommer in nya aktörer med andra resurser riskerar de mindre att slås ut. D

MILJÖ Tallar drunknar, gräsmattor dör. Men ingen vill ta på sig ansvaret. Varför är det så att alla menar sig kunna allt – trots att man saknar kunskap? Idag är besiktningsmän som tar den gröna biten av anläggningar för okunniga. En bättre egenkontroll krävs.

Besiktningsmän missar fel i gröna anläggningar

ag funderar ofta på varför ingen nu för tiden verkar göra fel. Ändå blir det fel. Alla menar sig kunna allt. Är man vägbyggare kan man göra ”trädgård”. Är man husbyggare kan man sätta gatsten. Varför har det blivit så att ingen vidgår att man har gjort fel, har missat, har kunskapsbrister? Jag började min bana som besiktningsman för gott och väl 30 år sen och jag har ännu inte upphört att förvåna mig. Visserligen har förekomsten av fel i en anläggning under dessa år varierat, i synnerhet i goda tider. Under konjunkturer med lägre byggverksamhet blir det anläggningar med lägre andel fel. Då har inte de oseriösa och okunniga så stor chans mot dem som står för motsatsen.

Kan för lite I byggruschperioder tenderar antalet fel att öka. Det är säkert inte bara tajta tidplaner, det kan lika mycket tillskrivas bristen på yrkeskunniga människor som ska bygga husen, marken eller vad det nu är för beståndsdel i ett byggprojekt. Jag möter nuförtiden många unga i branschen. Många är duktiga, välutbildade, ambitiösa och faktiskt också ödmjuka inför gamla kunskaper. Men… många, alltför många, tillhör en kategori som inte har skaffat sig några kunskaper om det man håller på med. Detta kan genomsyra hela företagsorganisationen från företagsledning, arbetschef och platschef till ”gubbarna” på marken. Nästan alla tallar dog Här följer några exempel från min verksamhet under år 2007 och hittills under 2008. Jag får ett utredningsuppdrag som gäller tallar planterade utmed en väg. Alla så när som på en har dött! Beställaren – en stor statlig sådan, en entreprenör – och en 40

av de större i Sverige, har gett sig in på ett område där man inte har kunskaper. Övriga inblandade är en kommun, vars parkmänniskor, som har de bästa kunskaperna om marken och om trädplanteringar, blev inblandade först mot slutet, samt en projektör som säger sig inte veta något om trädplanteringar. Denna kombination gör ju att det blir fel. Och vems är felet? Ingen vill ta på sig något ansvar, i alla fall inte någon stor del av ansvaret för felet. Jag vet inte om man tvistar om detta fortfarande. Parten som ska ta över ansvar och drift av gatuplanteringen kanske får ta hand om ”resterna”. De som bor utmed eller trafikerar gatan fick inte det de önskade – en ersättning för den avverkade tallskogen.

Packade lerjordar och vatten Ett annat utredningsuppdrag handlade om fel på en utlagd matjord i samband med en villabebyggelse. Inblandade var en, i de här fallen, alltid okunnig part:

Tallarna planterades i maj 2007. De började dö mitt i sommaren. Varför? Fel växtslag, fel jord som de planterades i och/eller för högt vattenstånd? Foto: R Hugosson

FÖRFATTAREN

Av kerstin nilsson , grön besiktningsman, Taggen Markkonsult

Kerstin Nilsson är verksam som grön besiktningsman på Taggen Markkonsult. Hon har arbetat som grön besiktningsman sedan 1970-talet och även medverkat i en olika råd kring markbesiktningsfrågor i 30 år.

Husköparen som har konsumenttjänstlagen/ABS 05 som juridisk stöttepelare, och som motpart stod ett av de större byggföretagen i Sverige. Jorden på tomten ska vara ”harpad matjord”. Vid min fältundersökning kunde jag konstatera att det inte var ”matjorden” det var mest fel på. ”Matjorden” som ingick i priset är avbanad åkerjord från den åker som exploaterats. ”Matjorden” är återförd. Problemet är en åkerjord från platsen före byggnationen. Den är lerig. Entreprenören, byggföretaget, lägger ut jorden oharpad. Detta är kanske inte så allvarligt i sig, men behandlingen av den leriga jorden har troligen skett i fel fuktighetstillstånd. Man hanterar den i blött tillstånd, man fräser den i blött/fuktigt tillstånd. Och vad händer då med en lerig jord. Jo den havererar totalt. Den leriga jorden sprack med breda och djupa sprickor, när den torkade upp någon gång under år 2007. Den blev som betonggolv när den blev torr. Den går inte att gå på när den blir vattenmättad. Så klart att husköparna reagerar och tror att Fortsättning s. 42 P

husbyggaren nr 5 B 2008

Normalsektion över tall- och björkplanteringen utmed gatan. Upprättad av en projektör som säger sig inte kunna något om trädplanteringar. Under den blöta sommaren 2007 nådde grundvattnet över rotsystemets nivå. Tallarna drunknade. Foto: R Hugosson

P de inte fått det de betalt för, det vill säga harpad ”matjord” från en lerig åker. Men vid min fältundersökning konstaterar jag att det som ligger under den återförda åkerjorden är dels blålera, dels sådan lera som man gör gult tegel av, samt en annan lera – alven – som är hanterad med högsta grad av oförsiktighet. Vid avbaning har man blandat alla leriga massor som legat under den odlingsbara delen av jorden. Det är massor från ledningsschakten – blåleran ligger ju som regel lite djupare än alven. Tegelleran ligger ännu djupare. Till yttermera visso är området vattenmättat. Vattennivån ligger på vissa tomter på cirka 50 cm. Man har inte från början avlett vatten från högre liggande omgivningar. Dräneringar finns men betjänar byggnadernas grundplattor. Någon

En entreprenad med villor där villaägarna får en tomt med utlagd åkerjord. Under åkerjorden – ”matjorden” – finns rejält med leriga ältade massor. I dessa leriga massor kommer grundvattnet fram på 40-60 cm djup. Terrassen är packad. Vattnet kan inte ta vägen någonstans, i alla fall inte neråt. Foto: Kerstin Nilsson

dränering av tomtmarken med lermassorna som hanterats felaktigt finns inte. Under det skikt som får räknas som växtbädd är terrassen packad. Det går inte med sticksond att komma genom denna. Det står ganska klart att alla transporter i samband med byggnation har skett på terrassen. Eftersom terrassen också består av leriga massor sker det ju också här en avsevärd packning. Att arbeta med leriga jordar kräver kunskaper, i synnerhet när väderleken är regnig. Alla bönder från Skånes lerslätter till de odlingsområden som finns i Umedalen vet att lerhaltiga jordar kan man inte bearbeta om de inte är tillräckligt upptorkade.

Gräs är inte bara gräs Ytterligare ett besiktningsuppdrag rörde ett allmännyttigt bostadsföretag som

byggt nya spännande lägenheter i varierade hus, från ”höghus” till radhus. Området har många gräsytor, som dels de boende dels bostadsföretaget ska sköta. En gräsfröblandning har angivits. Sammansättningen i det färdiga gräset motsvaras av det i handlingen angivna. Det sådda gräset – på stora ytor – har såtts med en helt annan blandning än det som föreskrivits. Till och med på en yta som ska vara naturmark har blandningen såtts – en villablandning. En stor andel frö är rajgräs. Rajgräs är ett billigt storfröigt gräs. Det är inte säkert att allt rajgräs överlever barmarksvinter som det mestadels är i den del av landet där anläggningen finns. Om en stor del av gräsplantorna dör under vintern så kommer ogräs istället att invadera de glesa gräsytorna. Vems är felet? Jo naturligtvis har entreprenören inte förstått att det är skillnader på olika gräsfröblandningar. Entreprenören köper det som är billigast!? Att det finns angivelse i handlingarna om gräsfröblandningen har han inte noterat.

Köper i närmsta byggvaruhus Ett annat besiktningsuppdrag omfattar en anläggning byggd på ett däck. Växterna ska klara extrema förhållanden som torr och solig växtplats. Här är föreskri-

Villornas växtbäddslager, som ska bära både gräs, träd, buskar och kanske grönsaker och sommarblommor, är vattenmättade. En del tomter svämmas dessutom över med ytvatten från högre liggande områden. Det är inte kul att vara trädgårdsmakare här inte. Foto: H Mosén

husbyggaren nr 5 B 2008

Försök till hassellund i en sönderkörd och ”välpackad” siltig/mjälig jord. Vattnet tar god tid på sig att dränera bort. Här drunknade flertalet hasselplantor våren 2008.

Kopia av växtetikett för Clematis ”Georg”, som enligt handling ska vara E-planta. Växten är inköpt i Danmark.

Foto: Kerstin Nilsson

vet ett gräsfrö som tål detta och som inte är avsett att klippas. Vad gör entreprenören? Jo han handlar en påse gräsfrö – lagom stor – i närmsta byggvaruhus. En blandning avsedd för villagräsmatta sås istället för det föreskrivna fröet. Om det inte hade upptäckts hade beställaren fått dras med en skötselinsats med gräsklippning som inte alls var meningen.

Växter är inte simkunniga En annan på nära håll upplevd ”entreprenad” rör en kommun, en entreprenör på ramavtal och ett exploateringsområde, som är en gammal betesmark, en ganska så sank sådan, även då de öppna dikena fungerade. Dikena finns inte kvar. Marken, ängen, har körts sönder av ”forskellige” maskiner. Ängen fylls ut för att undvika det ”innanhav” som fanns vintern före. Det plockas sten, det körs till förbannelse på denna yta, som inte är helt upptorkad när det görs. Jorden är siltig, mjälig. Sommaren och hösten 2007 försvinner i blötans tecken. Det blir ingen sådd av ängen – det går helt enkelt inte. I oktober-november planteras hasselbuskar i en mulligare jord som det schaktats ur för i det siltiga/mjäliga underlaget. Våren 2008 är inte heller torr och buskarna står i vatten. När sommaren kommer har de flesta plantorna ”drunknat”. Jag tror nu inte att det artar sig till en hassellund i ytor som har hanterats på detta sätt. Hassel är ju dessutom en växt som inte är särskilt glad i blöta växtplatser. I ett nyligen genomfört besiktningsnr 5 B 2008 husbyggaren

uppdrag kollade jag av en händelse en växtetikett på en klängväxt. Den ska ju egentligen vara borttagen vid slutbesiktningen. Enligt handlingen ska det vara en E-planta, Clematis ”Georg”. En sådan ska vara svenskodlad.

Falsarium med växtursprung Den här kommer från Danmark. Den är med all säkerhet inte svenskodlad. Det kan mycket väl vara en ”Georg” E-planta i botten. Men för plantskolorna i Sverige är det illojal konkurrens. Varje E-planta kostar en slant extra att köpa. Slantar som går till ”upphovsmannen” för nedlagda kostnader och kommande utvecklingsprojekt. Det är en petitess i denna entreprenad, men det kunde också ha varit stora skogslönnar med krav på E-plantkvalitet, kanske med stamomfång 20–25 cm som kan kosta 5–6 000 kronor per styck där det också är viktigt att det är just frökälla Ultuna för härdighetens skull. Entreprenören handlar upp av plantskolor i Danmark, Holland och numera också Polen inom ramen för EU. Men Eplantor blir det ju inte om de inte har odlats i Sverige. Leverantörer i andra länder kan ju rimligen inte presentera ett E-certifikat för ”sina” E-plantor. Kollar entreprenörer detta idag? Nu börjar frågan mala i en besiktningsmans huvud: Är det någon som tror att vi inte behöver gröna markbesiktningsmän? Bättre kontroll krävs Vad gör man åt att det blir alla dessa fel i entreprenader? Som vanligt, när det blir

fel, är det kunskapen som brister. Det är alldeles för lätt att vara okunnig och få godkänt för jobb som man inte klarat av att göra rätt. Beställaren är alldeles för okunnig och kan inte ställa de rätta kraven. Och beställaren följer sällan upp entreprenaden. Alltför vanligt är tyvärr också att den som gör besiktningen inte är branschkunnig. Besiktningsmannen är ofta byggbesiktningsman som tar den gröna biten också – av någon anledning. De som gör de gröna delarna av anläggningen har nästan aldrig någon egenkontroll på dessa i entreprenaden ingående arbeten. Varför? Beställaren är otydlig i sina krav och i sin uppföljning av att egenkontrollen fungerar. Entreprenören struntar i att verka för att den gröna delens moment får samma status som ledningsarbeten, väganläggningar med mera i egenkontrollhänseende. Men alla som är inblandade i byggprocessen måste verka för en bättre kvalitetskontroll! Annars fortsätter andelen fel att vara mycket hög även i framtida entreprenader. D

Fotnot:

Artikeln är en utbyggd text utifrån ett seminarium i Alnarp i januari 2008 kring utbildning av besiktningsmän inom mark/ landskap/trädgård. Där belyste jag behovet av gröna besiktningsmän i ett inlägg som jag kallade ”I huvudet på en besiktningsman”.

FUKT & FÖRSÄKRING Den enstegstätade fasaden är på väg ut. De flesta stora svenska byggbolag har slutat använda den, och försäkringsbolagen vill inte försäkra den. Men JM fortsätter med sin variant av enstegsfasad, utan cellplast och med tjockare puts än vanligt.

Omtvistad enstegstätning fasas ut – utom hos JM Av kerstin lundell , frilansjournalist

i anser att konstruktionen är felaktig. Skador som beror på fel i konstruktionen försäkrar vi inte, säger Lars Johnson från försäkringsbolaget Länsförsäkringar, på frågan om hur försäkringsbolaget ser på byggfelsförsäkring av enstegsfasader. Länsförsäkringars försäkring för entreprenörer ersätter bara följdfelen. Försäkringsbolaget If ger samma budskap vad gäller enstegstätade fasader, alltså fasader med puts, men utan en extra luftspalt som kan föra bort eventuell fukt.

-V

uppge någon procentsats, säger Ingemar Samuelson. Alla mätningar är gjorda på hus som är högst tio år gamla. Efter det gäller inte försäkringen nämligen och därför är intresset litet för att upptäcka fel i äldre hus. Skadorna som upptäcks för äldre hus, måste villaägaren själv betala för. Därför vill många inte veta vilka problem huset har. Problemen syns inte, varken på utsidan eller på insidan. – Man lever på förhoppningen att det inte är något problem, konstaterar Ingemar Samuelson.

Mögel efter regn Det handlar om den sorts fasad som bland annat lett till problem i bostadsområdet Annehem i Lund. Där ska 175 hus åtgärdas till okänd kostnad. De som bor i husen måste flytta ut medan fasaden byts ut. Orsaken är att problem med mögel upptäckts i några av de alldeles nybyggda husen, efter en period av regn. Här som på annat håll blir det problem när enstegsfasader innehåller organiskt material, i form av träreglar till exempel, och råkar släppa igenom vatten. Träet möglar sedan på grund av fukten som fastnar inne bakom fasadens alltför täta ytskikt. – Det är väl inte så att husen faller ihop på grund av fuktskador, men den skapar bekymmer i alla fall, konstaterar Lars Johnson.

Gäller 100 000 bostäder Tomas Gustavsson, som arbetar på tekniska högskolan i Lund, har varnat för metoden en längre tid. Han menar att problemet kan vara väldigt omfattande. Det kan handla om så mycket som

Provningsanstalten i centrum Den stora omsvängningen vad gäller enstegsfasaderna kom under en konferens anordnad av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås förra våren. Då togs byggmetoden upp till diskussion. Just nu utreder SP metoden och mäter fukt hos ett stort antal hus som byggts med den aktuella metoden. – Vi har sett skador, men jag kan inte 44

100 000 bostäder. En villa kan kosta en halv miljon kronor att åtgärda och en lägenhet några hundra tusen kronor. – Det är ett gigantiskt problem. Folk har inte klart för sig hur stort det är, säger Tomas Gustavsson. Han menar att de drabbade ofta tiger. De kommer överens med byggbolaget om att åtgärda, mot att de inget berättar. Eller så säger de inget eftersom de oroar sig för att värdet på bostaden ska falla. Peter Vilén, civilingenjör med inriktning på byggteknik har ägnat sin yrkeskarriär åt industribyggen. Han har bland annat byggt kärnkraftverk, i Barsebäck och i finländska Olkiluoto. Men nu på äldre dar har han engagerat sig privat i problemet, som först och främst berör bostadshus. Han bedriver en egen kampanj mot byggmetoden, så dålig tycker han att den är. Fortsättning s. 46 P

En del av en fasad på ett hus i Västra hamnen i Malmö med pappersbelagd gips, möglig, fuktig mineralullsisolering och träreglar. Foto: Peter Vilén

husbyggaren nr 5 B 2008

Tomas Gustavsson på tekniska högskolan i Lund har länge varnat för den enstegstätade fasaden. – Det är ett gigantiskt problem.

– Jag har vänner som har drabbats. Som skattebetalare ser jag att det blir stora kostnader. Och som gammal byggare skäms jag å skråets vägnar, förklarar Peter Vilén. Han räknar med att om alla 50 000 hus som byggts med metoden måste åtgärdas kan det handla om hela 100 miljarder kronor, och att det i vilket fall som helst handlar om miljardbelopp. Några av husen med enstegstätade fasader har han sett under sina promenader längs Malmös stränder. Där har han gått förbi hus vars fasader med enstegstätning höll på att åtgärdas. Någon kilometer längre bort såg han nybyggen, som fick just precis den sorts fasad som höll på att bytas ut på de hus han sett tidigare. Han tyckte att det var helt fel, och så började han engagera sig i saken. Hur det än är med omfattningen av problemet, så har i alla fall flera av de stora byggbolagen beslutat att inte använda metoden längre. NCC som byggt husen i Annehem har till exempel beslutat att inte bygga fler liknande hus.

Liknar Goretexfunktion Ett undantag är JM, men med sin egen variant av metoden. Den utnyttjar inte cellplast, utan en mineralull som släpper igenom fukt från insidan. Och putsen läggs på i ett betydligt tjockare lager än vad som var fallet för de omskrivna husen i Annehem, där fasaden måste bytas ut på grund av fuktskador. Putsen är också oorganisk, och släpper alltså igenom fukt den också. – Jag tror att vi pratar förbi varandra. Enstegstätning kan göras på flera sätt. Vi tycker att den enstegstätningsmetod som vi använder är en bra metod, förklarar Lennart Henriz, kvalitets- och miljödirektör hos JM. Han tror att SP Sveriges tekniska provningsinstitut behöver titta närmare på 46

problematiken, och se fler nyanser. Det gäller bland annat att göra skillnad på tjockputs, som alltså JM använder, och tunnputs som används för fasaderna i Annehem till exempel. Med JMs metod får fasaden en funktion som liknar tyget Goretex, som stänger ute vattendroppar i regn, men som släpper igenom fukt som kommer inifrån. – I det jag läst hitintills från SP finns inte den här uppdelningen mellan enstegstätning av olika slag, säger Lennart Henriz. Han berättar att JM byggt 25 000 bostäder med enstegstätning under 15 års tid, och inte haft ett enda riktigt besvärligt fall. De omtalade fallen med fuktskadade hus i Hammarby Sjöstad – och som inte byggts av JM för övrigt – handlade inte om problem med enstegsfasader, utan om att byggmaterial fått stå ute i hällregn och blivit blött. Att Länsförsäkringar och If inte godkänner metoden är ett hanterbart problem, eftersom andra försäkringsbolag gör det. – Skulle däremot byggfelsförsäkringen mot förmodan inte betala för en skada till följd av fel i fasadkonstruktionen och/ eller fasadarbetets utförande, kommer JM under tio år efter slutbesiktning svara för att skadan åtgärdas, säger Lennart Henriz.

Kräver noggrannhet Tomas Gustavsson håller med om att den fasadtyp som Lennart Henriz talar om är bättre, och inte gett lika stora problem som fasader med tunn puts och cellplast. Men han tror ändå inte att den duger. Den kräver väldigt stor noggrannhet vid byggandet. Och det var faktiskt väggar byggda med den här metoden som ställde till med problem i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Putsen släppte inte igenom tillräckligt mycket fukt för att de träelement som fuktats av ett ihållande ösregn skulle klara sig utan stora mögelskador. – Det var visserligen extremt väder, men det blir det ju ibland när man bygger hus, konstaterar Tomas Gustavsson. JM å sin sida säger sig vara mycket mer noggrann med byggmaterial under regn nuförtiden, vis av lärdomarna från Hammarbyhamnen. Men Tomas Gustavsson är ändå inte övertygad. – Min uppfattning är att den bryter mot grundläggande byggnadstekniska

– Vi tycker att den enstegstätningsmetod som vi använder är en bra metod, förklarar Lennart Henriz, kvalitets- och miljödirektör hos JM.

regler, för det finns ingen ventilerad luftspalt, säger Tomas Gustavsson. Och sedan lägger han till: – De gör allt de kan för att slippa bygga rejäla väggar.

Alternativet inte dyrare På lång sikt handlar det om pengar. De stora byggbolagen föredrar metoder som passar för storskaligt byggande och industriella metoder med färdiga byggelement som monteras ihop på byggplatsen, tror Tomas Gustavsson. Den metod med putsad fasad som verkligen fungerar, puts på murblock, kräver mer hantverkskunnande av byggarna och passar bättre för små byggbolag där byggarna bygger snarare än att montera. Den går inte att anpassa till ett industriellt tankesätt. – Men att bygga med murblock blir inte dyrare, säger Tomas Gustavsson. Snart kommer förhoppningsvis ett avgörande i tvisten. JM och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut ska noggrant undersöka den metod som JM använder. Sista ordet är inte sagt i striden om putsfasaden, som enligt mycket pessimistiska bedömningar kan komma att kosta samhället miljardbelopp. Det började i Tyskland Enstegsmetoden började användas i Tyskland, men då på stenhus. Där var erfarenheterna av metoden goda. För omkring 20 år sedan importerades metoden till Sverige. Men här bygger vi oftare med trä, och efter några år började problemen att dyka upp i svenska hus. Problemen blir större ju mer det regnar, och framförallt hur det regnar. I utsatta lägen med stark blåst så faller inte regnet på fönster och fönsterbleck, utan det kan fall in snett mot fasaden som då måste vara extra motståndskraftig. Det gäller till exempel i Annehem. D

husbyggaren nr 5 B 2008

GENUS Byggbranschen fortsätter att vara oattraktiv för kvinnor. Idag lämnar kompetenta kvinnor bygg för andra, mer välkomnande, branscher. För att bli mer inbjudande måste byggbranschen se över sina strukturer och sin bild av manlighet.

Byggbranschen bör ändra sin syn på ”manlighet” yggbranschen behöver förändras så att både kvinnor och män är självklara i civilingenjörsyrket. Det visar min licentiatuppsats Kvinna i byggbranschen – civilingenjörers erfarenheter ur genusperspektiv (Cettner 2008). Jag har själv arbetat som landskapsarkitekt i byggbranschen och är sedan tre år tillbaka doktorand vid Luleå tekniska universitet. Efter elva djupintervjuer med kvinnor som är civilingenjörer Väg och vatten med erfarenheter från konsult- och entreprenadsektorn är resultatet tröttsamt välbekant. Kön ger skillnader när det gäller antal kvinnor och män i byggbranschen. Kön verkar ge skillnader i lön, arbetsvillkor, status, karriärmöjligheter och när det handlar om gemenskap och relationer. Trots det finns det en öppning för förändring i byggbranschen. Organisationer är dynamiska och måste förändras då omvärlden förändras. En väg kan vara via den öppnare manliga kulturen i byggbranschens konsultsektor.

Rötter i det militära På slutet av 1800-talet var det viktigt att skapa en viss sorts ingenjör som skulle bygga det moderna Sverige. Denna ingenjör var en man med rötterna i det militära. En ingenjörselit skapades, en teknisk expert som förväntades kunna allt. Mannen blev en produkt av den tidens krav på kompetens där disciplin och beslutsamhet värderades högt. Ingenjören byggde gruvor, verkstäder, kanaler och järnvägar och yrket var en given väg till olika maktpositioner i samhället. Tanken på att kvinnor skulle kunna verka som ingenjörer var i stort sett orimlig på den tiden. Idag ser det annorlunda ut. Ingen nekas plats på ingenjörsutbildningen beroende på kön. Kvinnorna är 48

inne i själva byggproduktionen som civilingenjörer men det betyder inte att de automatiskt har tillgång till makt och inflytande. Min studie visar att bilden av ingenjören, normen, sätter ramarna och bestämmer vem som är en ”riktig” civilingenjör eller inte. Bilden av ingenjören avspeglas i arbetsvillkoren. Det är något som både kvinnor och män måste förhålla sig till för att kunna arbeta i byggbranschen men för kvinnor innebär det problem då de är kvinnor. För män är sambandet mellan yrkesidentitet och könsidentitet tydligt.

FÖRFATTAREN

Av annicka cettner , doktorand, Luleå tekniska universitet

Annicka Cettner är landskapsarkitekt och sedan tre år tillbaka doktorand vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskningsområde är hållbar samhällsplanering ur genusperspektiv.

Var fjärde lämnar Att många kvinnor lämnar byggbranschen upplevs av branschen själv som ett problem. Det upplevs även som ett allmänt problem. Av den anledningen gjordes en undersökning vid Luleå tekniska universitet av 50 (cirka sex procent av totalen) kvinnor som utbildat sig till civilingenjörer under perioden 1989–1999. Undersökningen visar att 27 procent av de kvinnor som examinerats som civilingenjör Väg och vatten på universitet i

Sverige under den aktuella perioden arbetar utanför byggbranschen, se figur 1. Även många män som är civilingenjörer väljer att lämna byggbranschen. En liknande undersökning har gjorts för män, se figur 2. Av 190 män (åtta procent av totalen) hade 30 procent valt att arbeta utanför byggbranschen. Med ett genusperspektiv borde det finnas gemensamma beröringspunkter mellan kvinnor och mäns upplevelser och er-

Figur 1. Kvinnor som är civilingenjörer Väg och vatten i byggbranschen, indelade efter arbetsgivare. (Berggren & Hedman-Pétursson 2005)

Figur 2. Män som är civilingenjörer Väg och vatten i byggbranschen, indelade efter arbetsgivare. (Cettner &Johnsson 2008)

husbyggaren nr 5 B 2008

farenheter som civilingenjörer i byggbranschen. Orsakerna till avhoppen är kanske desamma men mäns avhopp skulle egentligen behöva belysas i ytterligare studier.

Män i karriären mest emot Min studie om kvinnors erfarenheter och upplevelser som civilingenjörer i byggbranschen är viktig ur flera perspektiv. Den manliga dominansen ses som negativ för byggbranschens framtid. Det är väl känt att byggbranschen främst sysselsätter män, 97 procent av högre chefer och 80 procent av civilingenjörer och arkitekter är män, knappt en (1) procent av byggnads- och anläggningsarbetare är kvinnor. Idag är rekryteringsbehovet stort och fokus riktas på kvinnor som medarbetare, byggbranschen vill öka antalet kvinnor som är civilingenjörer. Argumentet är att kvinnor behövs för byggbranschens utveckling och konkurrenskraft. Med det menas att miljö- och arbetsmiljöfrågor kommer att få ökad betydelse med fler kvinnor i ledande ställning. Branschens företrädare anser själva att företag med kvinnor i ledande positioner är mer lönsamma än andra företag. Trots den goda viljan verkar byggbranschen fortfarande ha svårt att öka antalet kvinnor och dessutom ha svårt att behålla de få kvinnor som arbetar där. En förklaring kan vara att byggbranschens företrädare genom jämställdhetsåtgärder vill öka antalet kvinnor men inte förändra arbetsvillkoren. En annan förklaring kan ses i de attitydundersökningar (Byggchefsbarometern 2003) som visar att medelålders män har störst motstånd till kvinnliga medarbetare. En slutsats i undersökningen är att motståndet mot kvinnor i branschen förstärks när dessa män når högre positioner. Det är här någonstans min forskning tar vid, men med fokus på arbetsvillkor och genus. Problemet spänner över, som jag ser det, flera samverkande faktorer och kan enklast förstås utifrån att det är något som inte riktigt stämmer. Byggbranschen sysselsätter mest män samtidigt som efterfrågan på kvinnor är stor. Frågan om varför kvinnor väljer bort byggbranschen är viktig och den är ett jämställdhetsproblem. Syftet med forskningsprojektet är att belysa de intervjuanr 5 B 2008 husbyggaren

Under andra världskriget gick kvinnorna ut i yrkeslivet. J. Howard Miller's "We Can Do It!" blev en symbol för generationen av arbetande kvinnor.

de kvinnornas upplevelser av bilden av civilingenjören och deras karriärmöjligheter och karriärval.

Väljer bort från början Det har skett en långsam ökning av totala andelen kvinnor som utexamineras till civilingenjörer i olika inriktningar, från 8 procent till 30 procent på 30 år (SCB 2005). Av Sveriges Ingenjörers dryga 32 000 medlemmar utgör kvinnorna närmare 7 000, omkring 21 procent. Statistiken nedan visar att examinerade kvinnor Väg och vatten är i genomsnitt cirka 28 procent under 17 år. De små förändringarna i kurvan kan förklaras av trender i utbildningsval och av byggbranschens konjunktursvängningar men den säger inte mycket ner. Med ett genusperspektiv på kurvan för kvinnor ser mansdominansen i byggbranschen ut att vara en stadig vinnare.

En tolkning kan vara att kvinnor inte upplever sig välkomna och väljer bort alternativet redan i utbildningsvalet. De intervjuade kvinnornas olika berättelser synliggör andra förklaringar till ovanstående statistik. Berättelserna är mångfacetterade och kontrastrika och talar om att verkligheten inte bara är svart eller vit. Samtidigt som många kvinnor upplevde problem berättade de om hur bra de trivdes i sitt arbete. Det verkar vara i strukturen och kulturen, i sociala relationer och i karriärmöjligheter problemen finns. Ett genomgående tema i alla berättelser var bilden av ingenjören där ingenjören definierades som en effektiv problemlösande ensamvarg med is i magen. Att vara en duktig ingenjör förknippades med handlingskraft och att kunna ta beslut trots osäkerheter. Det är en gammaldags bild som dåligt Fortsättning s. 50 P

P passar in i dagens samhälle då ingenjörsarbetet normalt är ett samarbetsjobb. Förväntningarna är att det ska vara en man. Många intervjuade kvinnor upplevde att det var svårt att motsvara kraven och fick arbeta hårt för att bli bekräftade som ”riktiga” ingenjörer. Trots framgångar upplevdes problem. De beskrev hur svårt det var att ”komma in i” byggbranschen. En kvinna menade att hon fortfarande var pionjär efter många år i byggbranschen.

Placeras i stereotyp roll Kvinnorna berättade om minoritetsproblem, de upplevde att de blev sedda som annorlunda. Många hamnade i stereotypa roller med särskilda arbetsuppgifter såsom administration, kvalitets- och miljöarbete, personalfrågor och utbildning. Arbetsuppgifter som ger begränsade möjligheter till inflytande och karriär i byggbranschen. Lönen var lägre jämfört med männen trots likvärdig kompetens. Byggbranschen uppvisar en löneskillnad mellan kvinnor och män som envist hänger kvar. Lönestatistik från Sveriges Ingenjörer (2006) visar att medellönen för kvinnor som arbetar som civilingenjörer, som konsult och projektledare, är omkring 1 000 kronor (cirka fyra procent) lägre än för männen. Löneskillnaden ökar med en befattning som specialist med drygt 2 000 kronor (åtta procent). Med minoritetspositionen följer en ökad synlighet vilket många kvinnor gav uttryck för. Synligheten ger möjlighet att ta plats men misslyckanden blir tydliga och kvinnor riskerar att bli symboler för sin grupp, ett bevis för att inga kvinnor kan. Ett centralt problem var att kvinnornas kompetens ständigt kontrollerades, de upplevde sig vara mindre trovärdiga. Det var därför extra viktigt att skaffa sig en gedigen yrkeserfarenhet för att slippa bli ifrågasatt. Maskulint mönster De intervjuade kvinnorna menade att deras karriärmöjligheter var oklara, några berättade om hur de sågs som ”ett positivt inslag” på arbetsplatsen. Möjligheterna till att kunna göra karriär i byggbranschen verkar vara formad efter ett visst maskulint mönster, där det inte tas någon större hänsyn till andra sociala förpliktel50

Figur 4. Totalt i Sverige utexaminerade civilingenjörer Väg och vatten, kvinnor och män. (Cettner & Johnsson 2008)

ser. Det handlar om att följa normer, vedertagna förhållningssätt och beteenden för att kunna arbeta i byggbranschen, inordna sig och snyggt hantera vad som är tillåtet eller inte. Att avvika från kulturen kan innebära en risk att ses som en mindre ambitiös civilingenjör. Arbetstider och regler sätter arbetet i första rummet och påverkar kvinnor på ett annat sätt än män. Exempelvis beskrevs ingenjörsarbetet som ett heltidsengagemang. Man ska arbeta mycket och jämt vara tillgänglig och inte säga nej till uppdrag. Det gör att balansen mellan arbetsliv och övrigt liv blir svår att förena. Många intervjuade kvinnor brottades med frågor om tillgänglig tid för arbete och tid för ansvar om minderåriga barn. Deltidsarbete verkar bara vara formellt accepterat och ett sätt att skydda sig mot för mycket övertidsarbete fast ändå fortsätta att vara tillgänglig med övertidsarbete som följd. Även om kvinnor och män arbetar inom samma positioner så riskerar den som väljer att avvika från tidsnormen att få en lägre status. De intervjuade konsulterna pratade om arbetets fördelar med ”frihet under ansvar” och att själva kunna bestämma över sin arbetstidsfördelning. Baksidan till flexibiliteten är ofta organisationens behov av stabilitet och krav på ständig tillgänglighet. Individen förutsätts vara tillgänglig, på kvällar, helger, på semestern och så vidare. Förutsättningar till att välja flexibilitet ser olika ut och ger ojämlika villkor för kvinnor och män. Även synen på resor i samband med arbetet kan påverka kvinnor och män på olika sätt och sågs av många intervjuade kvinnor som ett hinder för karriären.

Att nå högre positioner i byggbranschen bygger ofta på individens inställning till rörlighet när det gäller tjänsteresor, byten av arbetsplats, av arbetsuppgifter och kompetens. Ett annat exempel på den mansdominerade kulturen i byggbranschen är att det ”normala” umgängesmönstret och aktiviteter ofta bygger på mäns villkor. Det gör att kvinnor kan ha svårt att känna sig delaktiga och välkomna, exempelvis då affärer görs upp i samband med jaktturer eller bastubesök.

Manliga nätverk stänger ute Ett återkommande tema och ett betydande resultat var den inre manliga gemenskapen i byggbranschens olika allianser och nätverk. Att män identifierar sig och orienterar sig mot andra män är centralt för att förstå de intervjuade kvinnornas upplevelser av att vara ensamma och utsatta. Det kan förklara att kvinnorna upplevde motstridiga krav och förväntningar. De menade att de hade stöd och uppbackning på ett plan medan de på andra plan berättade om ett motstånd som talade om att de inte riktigt passade in trots allt. Trots att många såg sig som jämställda med männen berättade de samtidigt om diskriminering och särbehandling. De såg hur manliga kollegor togs om hand och vägleddes in i kulturen. Män ersatte kvinnor som bollplank, män fick de intressantare arbetsuppgifterna trots likvärdig kompetens. Bygga relationer En viktig del av ingenjörsarbetet är att kunna få ta del av osynlig kunskap med erfarna personers stöd. Då byggbranschen Fortsättning s. 52 P

husbyggaren nr 5 B 2008

kvinnor vilken även framkom i mina intervjuer. Kontrasten mellan konsult- och entreprenadsektorn var stor. Inom entreprenad är antalet kvinnor lägre och motståndet mot kvinnor framstår tydligare. Kvinnorna från entreprenad beskrev en öppen diskriminering och menade att det var svårt att forcera den inre manliga gemenskapen. De intervjuade konsulterna däremot framställde arbetet som relativt problemfritt och var positiva till sitt arbete. De menade att de hade samma möjligheter och förutsättningar till karriär som män om de själva ville. Vid närmare analys visade det sig dock att normen att vara man verkar ställa till problem för kvinnor oavsett sektor. Motståndet konsulterna upplevde i sociala relationer var bara mera osynligt och svårare att få tag i jämfört med kvinnornas upplevelser från entreprenadsektorn. De manliga nätverken var fortfarande den viktigaste barriären att passera.

"Att bli karl" heter en film som Arbetarskyddsnämnden har tagit fram om den viktiga och angelägna frågan hur man minskar arbetsplatsolyckor. Samtidigt kan man fråga sig vem den bjuder in, och vilka alla den uttryckligen utestänger?

P är mansdominerad betyder det för kvinnor att försöka bygga relationer med män. Det är framförallt genom män och mäns kontakter som en kvinna kan skapa sig en framtid i byggbranschen. Det innebar för många intervjuade kvinnor att välja olika strategier för att hitta vägar framåt. För några kvinnor var strategin att skaffa sig ”privata kontrakt”, det vill säga att hitta positivt inställda män för att komma in i nätverken. En annan strategi var att se sig som en speciell sorts kvinna och ingenjör. Strategier gör kanske att kvinnan upp52

lever sig delaktig och accepterad men i själva verket förstärks ofta deras utanförskap och de verkar fortfarande vara utestängda.

Motstånd i entreprenadsektor Konsultsektorn är intressant ur flera aspekter. Dels verkar det finnas en ”öppnare” manlig kultur där kvinnor utåt sett är väl integrerade. Dels lockar konsultsektorn flest antal kvinnor som är civilingenjörer. Det finns också en allmän inställning att konsult ”passar” bättre för

Föråldrat ideal Min studie visar att det är många faktorer som spelar roll för kvinnors beslut att lämna byggbranschen. Det finns inget enkelt svar på den frågan. Det inte är konstigt att många kvinnor helt enkelt bestämmer sig för att de har fått nog och väljer att sluta. Att ”komma in i” byggbranschen är ingen lätt uppgift då många intervjuade kvinnor verkar uppleva att byggbranschen är konstruerad för män av män. Kärnan i problemet är det föråldrade ingenjörsidealet som en symbol för en viss sorts manlighet. Förväntningarna och synen på civilingenjören kan förklara att några bestämmer sig för att de inte passar in då de inte anser sig vara tillräckligt tekniskt skickliga. Problemen ses inte som beroende på strukturen och kulturen i byggbranschen utan som beroende på den egna individens begränsningar. Byggbranschen sorterar även bort kvinnor genom olika utestängande mekanismer och genom att se kvinnor som annorlunda. En avgörande fråga är att många tvingas vänja sig vid ojämställda arbetsvillkor. Det kan handla om att kvinnan tvingas göra val i arbetssituationen genom att kompromissa och underordna sig. Rent arbetsmässigt ifråga om tjänster husbyggaren nr 5 B 2008

och när det handlar om gemenskapen blir det så att kvinnan träder tillbaka och lägger förklaringen hos sig själv. Det flesta intervjuade kvinnor var medvetna om detta då de samtidigt kritiserade organisationens strävan efter att framstå som jämställd. De menade att jämställdheten endast var ett spel för galleriet. Kanske det är ett förhållningssätt som hjälper kvinnorna att behålla sin integritet och självkänsla. För de har valt att arbeta i byggbranschen och ser sig som seriösa civilingenjörer.

Bättre utanför byggbranschen Föreställningar om ingenjören är skapade av människor och här för att stanna – men de kan förändras. I mötet med andra människor finns det möjligheter till att göra annorlunda. Det intressanta var att de intervjuade kvinnorna menade att det mest positiva med att vara civilingenjör och kvinna i byggbranschen var just mötet med andra utanför den egna organisationen. Där kan

nr 5 B 2008 husbyggaren

den maskulina kulturen luckras upp och tillåta olika sätt att vara civilingenjör på än det stereotypa traditionella idealet. Ett exempel på det är en kvinna som menade hur hon genom att vara kvinna upplevde en frihet till att kunna medverka till en förändrad syn på ingenjören. Hennes framgångar i kundrelationer gav effekt i organisationen. Hon fick bekräftelse och en högre status som civilingenjör men det gav inte självklart ökade karriärmöjligheter, högre lön och inflytande i byggbranschen. Hon valde att sluta och gick till en hög position i en annan bransch.

Förändra strukturer Byggbranschens rekryteringsbehov är ett stort problem då man inte är attraktiv för kvinnor. De mest kompetenta kvinnorna tenderar att välja andra branscher. Utan ansträngningar att förändra bilden av civilingenjören riskerar ”pionjärfasen” att bli permanent för kvinnor som är civilingenjörer i byggbranschen. My-

ten om att ingen kvinna är kapabel och skicklig nog tenderar att ersättas med myten om den enda exceptionella kvinnan. Förhoppningsvis kan min studie utveckla diskussionen om behovet av förändring för att byggbranschen ska kunna anställa och behålla fler kvinnor. Argumenten som kan tilltala branschen bygger till stor del på att vi lever i annan tid och kvinnor är självklara utförare och brukare. De borde öka i dessa positioner. Medvetenheten om mansdominansens negativa inverkan i byggbranschen finns och det handlar om att våga gå några steg djupare inom organisationen för att skapa något nytt. Byggbranschen måste förändras då omvärlden förändras och skulle tjäna på att närmare studera möjligheter till att förändra strukturen och kulturen. Jag tror att en uppdaterad ingenjörsbild kan göra att fler kvinnor kan känna sig välkomna till byggbranschen och välja att stanna kvar. D

JURIDIK En montör från en vvs-firma fick i uppdrag att byta ut en wc-stol hos en privatperson. Montören skruvade bort den befintliga wc-stolen och satte dit en ny. Kort därefter inträffade en vattenskada. Privatpersonen krävde skadestånd och tvisten avgjordes av domstol. Av anders sarpakari , advokat och josefina sperber , jur kand, Foyen Advokatfirma AB

Hovrätt ställer långtgående krav på kontroll ovrätten för nedre Norrland har i en dom från februari i år (dom 2008-02-29, T 13007) prövat omfattningen av näringsidkarens kontrollansvar enligt konsumenttjänstlagen. Hovrätten anser att karaktäristiska och närliggande frågor vid utförandet av arbetet faller inom näringsidkarens kontrollsfär. Hovrätten ansåg i målet att montören borde ha kontrollerat om det fanns vattenledningar under golvet i badrummet. Montören avlägsnade en gammal wcstol som var fäst med skruvar i golvet och fäste på samma sätt, med skruvar i nya hål som borrades i golvet, en ny wc-stol. Vattenledningar under golvet skadades och omfattande vattenskador uppkom. Det fanns inga ritningar som visade hur ledningarna i badrummet var placerade och det fanns heller ingenting som okulärt sett tydde på att ledningarna var dragna i golvet. Hovrätten menade att det inte var gängse eller tillrådligt att dra vattenledningar under golv. Hovrätten ansåg dock att montören trots detta borde ha kontrollerat saken innan arbetet påbörjades och förpliktade vvs-firman att utge ersättning för skadorna. Enligt 4 kap 3 § 1 punkten i AB 04 har Entreprenören rätt till tidsförlängning om ett hinder uppkommer på grund av omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida. Ledning för tolkningen av bestämmelsen kan enligt kommentaren hämtas från köprättslig praxis avseende det så kallade kontrollansvaret. Praxis som det ovan anförda rättsfallet har alltså betydelse för tillämpningen också av AB 04.

Utöver skyldigheten att avhjälpa fel eller medge prisavdrag kan säljaren/ tjänsteutföraren också vara skyldig att ersätta skador som motparten orsakas genom felet eller dröjsmålet. I regel har säljaren/tjänsteutföraren sådant skadeståndsansvar men inte om felet eller dröjsmålet beror på omständigheter utom dennes kontroll. Det är detta som kallas för kontrollansvar. I köplagen, konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och CISG (den internationella köplagen) grundas skadeståndsansvaret på detta så kallade kontrollansvar. För att undgå ansvar hjälper det inte att omständigheten är utom säljaren/tjänsteutförarens kontroll. Det krävs också att omständigheten inte skäligen kunnat förutses, undvikas eller övervinnas.

Det köprättsliga kontrollansvaret Enligt lydelsen i Köplagen (KöpL) och Konsumentköplagen (KKöpL) utgörs

Gråzon finns 31 § KtjL stadgar om näringsidkarens kontrollansvar vid utförande av konsu-

parterna av säljaren och köparen. I Konsumenttjänstlagen (KtjL) är parterna den näringsidkare som utför tjänsten och konsumentensombeställttjänsten.Tjänsteutförararen, näringsidkaren, i KtjL kan i flera avseenden jämställas med säljaren i KöpL och KKöpL. I ovan nämnda lagar gäller att säljaren/tjänsteutföraren svarar för fel i varan respektive tjänsten. Han ansvarar också för dröjsmål med leverans av varan/ utförande av tjänsten. Påföljderna för fel och dröjsmål är i första hand avhjälpande eller prisavdrag.

§§§

menttjänster. En näringsidkare är enligt paragrafen skyldig att ersätta konsumenten skada som denne tillfogats på grund av dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid avtalets ingående och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Det har i doktrinen framförts att det inte närmare går att precisera kontrollsfärens gräns. Force majeure-händelser (såsom till exempel krig och hungersnöd) klassificeras som händelser utom kontrollsfären eftersom dessa generellt sett inte kan påverkas av parterna och dessutom har allmänt omfattande verkan. Vissa händelser är svårare att klassificera och kan därför hamna i ”gråzonen”, exempelvis sådana händelser som inträffar hos en enskild arbetsgivare, till exempel vilda strejker och sjukdom hos personalen.

Stora vattenskador Domen i hovrätten för nedre Norrland handlar om ett par som anlitade ett bolag för att renovera bland annat badrum i deras fastighet. En anställd hos bolaget installerade enligt uppdraget bland annat en ny toalettstol. Han avlägsnade den gamla toalettstolen som var fäst med skruvar i golvet och fäste på samma sätt, med skruvar i nya hål som borrades i golvet, den nya toalettstolen. Vid installationen uppkom en skada på en under badrumsgolvet belägen varmvattenledning, med omfattande vattenskador som följd i badrummet, hall och ett badrum i källarvåningen. Såväl tingsrätt som hovrätt fann att utförandet av tjänsten var felaktigt eftersom resultatet av tjänsten avvek från vad Fortsättning s. 56 P

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

P beställaren kunnat fordra. Kort sagt; eftersom montaget ledde till vattenskador var tjänsten felaktig.

Bedömde olika Tingsrätten och hovrätten gjorde dock skilda bedömningar om huruvida näringsidkaren var skyldig att ersätta de vattenskador som den felaktiga tjänsten orsakade. Tingsrätten menade att svarandebolaget med hänsyn till den dolda ledningsdragningen och det förhållandet att vattendragningar inte, enligt vad som är vedertaget i branschen, ska vara dragna i golv på aktuell plats visade att svarandebolaget inte skäligen kunde ha förväntats ha räknat med den ledningsdragning som faktiskt var gjord i golvet under toalettstolen och inte heller kunde ha undvikit eller övervunnit det fel som uppkom. Det ansågs inte heller ha förelegat skäl att överväga montering av en toalettstol genom limning. En sådan tjänst kunde dessutom inte anses vara fullgod. Sammanfattningsvis fann tingsrätten det visat att det låg utom svarandebolagets kontroll att upptäcka ledningsdragningens konstruktion. Blev skadeståndsskyldigt Hovrätten ändrade tingsrättens domslut på så sätt att bolaget blev skadeståndsskyldigt gentemot försäkringsbolaget. Hovrätten konstaterade att begreppet ”utom kontroll” inte syftar på vad som i det enskilda fallet legat utom kontroll för den avtalsbrytande parten utan att det i stället är fråga om hinder av sådant slag som typiskt sett ligger utanför vederbörande parts kontrollsfär. Omständigheter som ska anses ligga inom näringsidkarens kontroll är exempelvis sådana som hänför sig till säljarens anställda, säljarens planering, organisation, styrning och övervakning av verksamheten, tekniska störningar i produktionen, råvarubrist och säljarens ekonomiska förhållanden. Även om montören, som var anställd av

svarandebolaget, inte haft något med den ursprungliga dragningen av ledningarna att göra så disponerades området vid tillfället av honom och frågan huruvida den nya toalettstolen kunde skruvas fast i golvet eller inte fick anses vara en karaktäristisk och närliggande fråga vid utförandet av arbetet. Hovrätten tillmätte också viss betydelse till omständigheten att det var fråga om ett äldre hus vilket torde ha påkallat försiktighet vid aktuellt slag av installationer. Dessutom menade hovrätten att då det inte fanns några uppgifter om hur vattenledningarna dragits så borde montören på grund denna osäkerhet, ha övervägt att limma fast toalettstolen. Bolaget måste enligt hovrättens bedömning praktiskt sett anses ha haft möjlighet att utföra tjänsten felfritt. Sammanfattningsvis fann hovrätten att omständigheterna var sådana att byggbolaget inte visat att det förelegat ett hinder utom dess kontroll för en felfri tjänst. Hovrätten ansåg att bolaget hade haft möjlighet att upptäcka att vattenledningar var dragna under golvet och att det var bolagets ansvar att kontrollera detta. Det enda som egentligen talade för att vattenledningarna kunde vara dragna under golvet var att det var ett äldre hus. Det kontrollansvar som hovrätten ålägger säljaren/tjänsteutföraren är således långtgående.

Kontrollansvar enligt AB 04 AB 04 4 kap 3 § p. 1 stadgar att entreprenören har rätt till erforderlig förlängning av kontraktstiden om han hindras att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden på grund av omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida. I kommentaren till bestämmelsen står att vid tolkning av p. 1 kan vägledning hämtas från den praxis som utvecklats inom köprätten beträffande kontrollansvar. Vad innebär denna hänvisning i AB 04? Inledningsvis kan konstateras att AB 04

4kap 3 § p 1 reglerar beställarens kontrollansvar. Beställaren i ett entreprenadförhållande är att jämställa med köparen/konsumenten i köprätten medan entreprenören är att jämställa med säljaren/tjänsteutföraren. Betyder hänvisningen till köprätten att det som enligt köprättslig praxis anses ligga inom säljaren/tjänsteutförarens kontrollsfär också ligger inom entreprenörens kontrollsfär enligt AB 04? Eller ska hänvisningen till kontrollansvaret förstås så att beställarens ansvar enligt aktuell bestämmelse i AB 04 är lika långtgående som det kontrollansvar som säljaren/tjänsteutövaren åläggs i köprättslig praxis?

Oklart vad som gäller Av AB 04 kan inte utläsas vad som avses. Osäkerhet råder alltså om omfattningen av beställarens ansvar för hinder enligt AB 04 4 kap 3 § p 1. Antingen så ansvarar beställaren för nästan alla omständigheter, det vill säga för allt som ligger inom dennes kontrollsfär såsom kontrollsfären bedöms enligt köprätten, eller så ansvarar beställaren nästan inte för några omständigheter, eftersom köprätten lägger nästan allt ansvar inom säljaren/tjänsteutföraren/entreprenörens kontrollsfär. Mycket talar dock för att hänvisningen till det köprättsliga kontrollansvaret innebär att beställarens ansvar enligt AB 04 4 kap 3 p 1 är lika långtgående som säljaren/tjänsteutövarens ansvar inom köprätten. En annan sak av intresse är att det enligt AB 92 4 kap 3 § p 1 krävdes vårdslöshet eller försummelse från beställarens sida för att entreprenören skulle ha rätt till tidsförlängning. Kravet på vårdslöshet eller försummelse är borttaget ur motsvarande bestämmelse i AB 04. Beställaren ansvarar således enligt AB 04 för hinder oaktat att han ej varit vårdslös eller försumlig. Denna ändring innebär ett mer långtgående ansvar för beställaren än i AB 92. D

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

IT Kan fuktskador bero på att de ansvariga är informationsskadade? När jag samlar information och åsikter inför artikeln om enstegstätade fasader blir jag förvånad. Till och med jag vet att man ska vara försiktig med fukt och att möglet växer till där fukten stannar kvar. Av kerstin lundell , frilansjournalist, kerstin@nostra.se

Kanske det är bara bra att vara långsam ör att förstå att fukt kan ge mögeltillväxt behöver man ju egentligen bara ta en dusch. Förr i tiden var man inte så bra på att bygga badrum. Det ihärdiga duschandet som många fler än jag ägnar sig åt i dag fanns inte med i byggbolagens beräkningar inför badrumsbygget. Jag har ställt till skador på badrum genom att duscha för mycket kan jag erkänna. Men på senare år är badrummen anpassade till sådana som jag, som duschar länge, alltför länge faktiskt i dessa klimatanpassningens dagar.

Fel med följder Men när badrummen väl anpassats för ett modernt liv, dyker nya problem upp som gäller hela hus! Hur kan byggbolagen överföra en metod som är anpassad för tyska stenhus, till de svenska husen där trä är ett vanligt byggmaterial? Det är inte första gången jag blir förvånad när jag skriver om metoder i byggbranschen, metoder som visat sig ge problem som verkade vara förutsägbara och som många varnat för under lång tid. Alla gör fel i jobbet, men det är sällan felen får sådana enorma konsekvenser. För när byggaren tänker fel, då händer det saker minsann! I andra branscher blir effekterna oftast inte så uppenbara. De misstag vi journalister gör upptäcks inte

ens alltid, och i vilket fall som helst får de sällan så konkreta effekter som en fallande fasad, eller krav på att fasaden ska rivas för att felen ska rättas till.

Behöver ältas Jag tänker mig att de myckna problemen med byggen, kan beror på att byggbranschen jagats med i kunskaps- och informationssamhällets uppdrivna tempo. Kunskap är honnörsordet för dagen, men kunskapen har ofta inte mycket att göra med omdöme och insikter. Stor tilltro till snabbt hopsamlad faktakunskap leder ofta fel, har jag märkt i dagliga livet och som journalist. För det finns alltid en liten kunskapsbit som saknas. Det är först när kunskapen ältats ett tag, varit föremål för diskussioner, debatt och omprövning som den börjar bli pålitlig nog för att utgöra grund för husbygge. Det där har förstås fler än jag tänkt. I mediabranschen klagar man på att snabbheten i det nya mediet leder till ytlighet. Ingen har tid att läsa komplicerade texter, för alla klickar sig fram genom utbudet. De komplicerade texterna kan hantera komplexa samband, vilket de korta texter som dominerar på internet inte kan. Blondinbella fångar snabbt sin publik, med nyheten om en nya häftig klänning. Katarina Frostenson, poet och medlem av Svenska Akademien, skriver

kryptiska texter som handlar om själens bråddjup och kräver tid och tålamod för att ta till sig. Se dikten nedan. Inga punkter skrivs ut i dikten, radbrytningen är förvirrande, och mellanslagen många. Dikten heter Röst. Och vad ska det då betyda? Tja, det får var och en känna sig fram till. Men att draget kommer, det är ju något som även händer när man vädrar ut fukt.

Träna i tålamod Att bygga bostäder kräver också tid och tålamod, och nog borde en husbyggares sätt att hantera information ligga nära det Frostenson gör. Byggelement som ska fästas på sjuttonde våningen på ett hus i ett läge utsatt för starka vindar och slagregn, kräver tankar som är nog så komplexa som det som krävs för att beskriva själens bråddjup. Kanske borde byggbranschen bekanta sig med Katarina Frostenson. Att läsa det som är obegripligt till att börja med, men alltmer fyllt av begriplighet och insikt allteftersom läsningen framskrider, är att träna sig i tålamod inför information. Den som lär sig läsa Frostenson lär sig att inte ha för bråttom. Så de byggare som fick nys om att fasader kunde byggas utan luftspalt borde ha läst några riktigt svåra dikter innan de började applicera metoden. Då hade de

”Ett strå sticks in, en smak av mineraler, sälta Foten vandrar upp den trånga gången, vit och okänd i mig, draget kommer Och luften är stark, och kall, och svart och hög” 58

husbyggaren nr 5 B 2008

kanske problematiserat saken lite mer, och ägnat sig åt en tids ältande och tveksamhet. Nu lockades de istället för att med olidlig lätthet kasta sig in i något nytt. De visste inte då, att den förföriska lättheten som den nya metoden erbjöd, skulle leda till ett finansiellt bråddjup om något decennium. Hade de varit mer långsamma, efter att ha tränat på Frostenson eller någon annan svår poet, hade de kanske insett att det där med enstegstätning inte var så bra. Jag vet inte, jag var inte med, och ingen har heller kunnat berätta för mig i detalj hur det gick till när metoden överfördes från Tyskland till Sverige. Jag står här själv för lättheten som kan bli olidlig. Men ingen bygger ett hus utifrån vad som står i en krönika för alla vet att krönikan är en snabb skiss över något som kanske kunde vara eller något som kanske kan ske. Den finns till för att kanske väcka tankar i någon som förädlar det hela på ett intressant sätt. Det kan ske antingen läsaren håller med eller inte. Förmodligen blir det ännu bättre om lä-

nr 5 B 2008 husbyggaren

saren inte håller med. Motstånd ger tankarna en speciell energi som behövs för att något riktigt intressant ska uppstå. Den här sortens lättvindiga sätt att skriva har sin givna plats. Blondinbella passar också bra där hon är. Men det är riskabelt att blanda ihop de tunga tankarna som kan utgöra grund för ett husbygge eller leda oss in i själens skrymslen, med mer lättsinniga skisser och krönikor.

Smartare i grupp Det är som om mänskligheten ännu inte lärt sig hantera sin egen snabbhet, den som skapas av snabba medier, snabba transporter och snabbt skiftande trender. Det moderna informationsflödet utpekades av tunga forskare som Gunnar Aronsson på Arbetslivsinstitutet till exempel, som en av orsakerna till den epidemi av utbrändhet som drabbade Sverige på 1990talet. Är nu fuktskadorna en andra våg av problem som följer av att vi inte hunnit lära oss att hantera den växande snabbheten i informationsflödet på 1990-talet?

Fast man ska inte vara pessimist. För med de snabba kontakter med många människor som internet erbjuder borde det uppstå nya och intressanta varianter av massans vishet, den som James Surowiecki skriver om i sin bok med samma namn. Hans tes är att en grupp korkade människor är smartare än en ensam mycket intelligent människa. Det visar han genom att hänvisa till en mängd experiment. Att Einstein var ett ensamt geni lär för övrigt vara en myt. Han arbetade i en grupp, men fick ensam äran för gruppens bedrifter. Så nog må vi människor vara dumma, och vi blir väl knappast smartare av allt vårt bloggande och surfande. Men vi blir kanske smartare och visare sammanlagt ändå, än de intelligentare men mer isolerade människor som levt tidigare. Och det vore ju bra. För inför de problem världen står inför, och som vi själva skapat, behöver vi verkligen bli visare än vad vi varit någonsin förut. D

FORM & TEKNIK Ett grundläggande drag hos människan är viljan till kommunikation. En yttring av den viljan är floran av bifunktioner i mobiltelefonerna. En gång var mobilen till för att blott och bart prata i. Numera får essentiella funktioner ideligen stryka på foten. Av arkitekt andreas falk , andreas.falk@ltu.se

Med två megapixel och ett vaket öga genom stan in senaste mobiltelefon väckte först min fulla irritation med dålig batteritid och usel ergonomi. Att det var av sparsamhetsskäl jag köpte just den, på ett erbjudande, bör kanske tilläggas. Men kameran i denna eländiga mobiltelefon har givit mig ett smidigt om än trubbigt verktyg för att spontant ge mig på en mängd detaljer och vinklar i den förbipasserande omgivningen som egentligen är värda att gå nära och notera. Ett grundläggande drag i förmågan till form är detta att se, att iaktta. Som konstruktionsintresserad arkitekt har jag under många år intresserat mig för och lärt mig vara uppmärksam på detaljer av både teknisk och arkitektonisk art. Med min systemkamera i hand har jag sedan sent 1980-tal ofta gått och omsorgsfullt valt allsköns vinklar på stort och smått. Även sedan jag blev digital för två år sedan knäpper jag aldrig vilt, utan ägnar mycken tid åt komposition. Det tar

tid. Det förnöjer. Och det är stimulerande att arbeta med bildsinnet liksom med detta att verkligen se och iaktta.

Trappan upp från Kungsgatan till Malmskillnadsgatan i Stockholm, med Centrumhusets tegelfasad till vänster.

Längs trapploppet uppåt sitter en serie relieffigurer inmurade, alltifrån arkitekten med attribut, till städare och Gustav V.

Att lyfta blicken Jag minns ett samtal med min optiker för flera år sedan i väntan på några testresultat, när vi utbytte reflektioner kring vad vi ser när vi går i stan och hur sällan som många lyfter blicken över ögonhöjden. Han blev förundrad över hur mycket han missade, varje dag. Jag å min sida tänkte till och började till fots längs gator och över torg än oftare än tidigare medvetet höja och dröja med blicken. Vardagens tunnelseende blir lätt en vana som är svår att bryta, men att utmana sig själv att knäppa vyer, ljus, platser, detaljer, ja vad det än må vara som vi snubblar över och kittlar i ögonvrån, det har sin diskreta charm. Det går att knäppa rätt många bilder under en dag, även med omsorg – till och från jobbet, på lunchen, på platsbesöket,

på väg till dagis. En liten intressant förströelse blir det sedan att innan sänggåendet bläddra igenom dagens skörd – spara eller radera, ladda över på datorn eller till morgonen därpå stillsamt glömma… det spelar ingen roll! Se, glöm bort att du sett, dra dig sedan till minnes i efterhand med bildernas hjälp, och glöm så igen, om du vill.

Är alltid med Med den lilla fåniga tvåmegapixelkameran i min senaste mobiltelefon – som jag inte alls var intresserad av att få med på köpet – känns det i förstone idiotiskt att bemöda sig om en exponering. Fokuseringen är slö, slutaren långsam och ergonomin hopplöst dålig. Men trots allt så är den snabbare upp ur fickan än systemkameran ur väskan – och dessutom alltid med vilket systemkameran inte är. Det gör att jag fått upp ögon och intresse för vilka möjligheter den medför. Omsorgen om bildvinklar och kompo-

Perspektivet längs Kungstornens fasader i Malmskillnadsgatans riktning över bron.

husbyggaren nr 5 B 2008

I backen ner från Malmskillnadsgatan mot Sveavägen återkommer relieffigurerna.

Variationen i betongplattornas yta, sedd i eftermiddagssolens släpljus.

Speglingarna i Lulsundskanalens vatten.

Stadshuset i Luleå, från Storgatan, med spiraltrappan upp i höjden.

En reminiscens från en gång, väl så patinerad tid mellan Comfort Hotels glaspartier.

nr 5 B 2008 husbyggaren

Sandstensfasad med variation i huggningen.

Stadshuset i Luleå, detalj av fasadstenens möte med undersidans betongplatta och dito pelare.

sition finns där än som en strävan, och besvikelsen likaså, över trögheten och fumligheten. Resultaten blir små kompromisser på flera plan. Men ändå med viss behållning. Att se. Att vilja förstå. Att betrakta och sedan tolka och förmedla. Det kan detta med arkitekturen och byggandet i bild till stor del handla om. Det gäller tolkningar av behov, av resultat, helheter, detaljer och sammanhang. Historia, stilideal, kulturyttringar och tidsandor. Vad ser vi? Vad reflekterar vi över och associerar till?

Förskjuten balans Den kommunikationsrelaterade kontentan då? Ingen av mobilens funktioner är mig till fyllest, men balansen har förskjutits: Numera fotograferar jag inte förstrött med mobiltelefonen; jag telefonerar motvilligt med mobilkameran. Ett par korta vandringar i två städer gav följande fragment på mobiltelefonens minneskort. D 61

DEBATT Hur är det med installationsprojektörernas ansvar i byggprocessen? Idag upplever både beställare och entreprenörer att de har problem med handlingar som berör installationer. Borde besiktningsfunktionen kopplas in redan vid projekteringen? Av roland holmgren , teknikansvarig, Vemcon AB

Projektörerna slarvar med att upprätta bygghandling ar projekteringsarbetet förändrats till följd av ny lagstiftning, datorisering av beräkningsarbeten och EUs produktdirektiv, samt sämre praktisk erfarenhet hos de yngre projektörerna? Genom kvalitetsansvariga enligt PBL och felaktiga tillämpning av EUs produktdirektiv för CE-märkningen har det kommit fram att det finns stora brister i rambeskrivningar och bygghandlingar, vilket delvis beror på att projektörerna i många fall inte uppfyller kraven som ställs i monteringsanvisningar, typgodkännande och lagar och författningar. För att skapa handlingar som fungerar i byggandet måste projektörerna vid projekteringen se till att kraven i gällande lagar och föreskrifter uppfylls. Både ABK 96, beställaren och kvalitetsansvariga förutsätter att en projektering enligt PBL, myndighetsföreskrifter och EUs produktdirektiv utförs enligt en projektanpassad kvalitetsplan som innehåller bland annat en egenkontroll. Idag fungerar detta inte hos många projektörer bland annat därför att ”krav” ofta saknas i de egenkontroller som upprättas.

Kan inte tas i bruk Installationer får inte användas för att skyla en dåligt utförd projektering. Ansvaret för dåligt utförd projektering ska inte flyttas över på entreprenören. Uppfyllande av maskindirektivet AFS 1994:48 för installationer och felaktig hänvisning till standarder som inte gäller är exempel på ansvar som projektörerna inte tar. Genom att inte uppfylla kraven vid projektering kan maskiner inte CEmärkas och installationen får inte tas i bruk, eftersom grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav inte uppfylls. Det går inte att skriva bort ”att utrymmet inte är tillräckligt” då det inte uppfyl62

ler arbetsmiljökrav och krav i fabrikantens monteringsanvisningar. Gäller konsultansvarighetsförsäkringarna i dessa fall?

Är det kunskap som saknas Det förefaller som projektörerna i många fall bortser från både EU-direktiven vid projekteringen, och författningen, till exempel AFS 2000:42, som ställer krav på ansvar från både byggherre och projektörer. Vad beror det på? Är orsaken i de flesta fall att kunskaperna saknas hos projektörerna eller dålig projekteringsledning och samordning? Krav på att projektörerna ska kunna gällande regelverk och använda egenkontroll borde vara en självklarhet, utan att beställaren ska ställa specifika krav om detta på projektörerna. Genom EU-lagstiftningen (som omformat PBL och BVL) med den öppna kontrollen läggs stort ansvar på egenkontrollen. Det gäller även projekteringsarbete. Det är förvisso en relativt ny situation med egenkontroll, då vi tidigare haft tillsynsmyndigheter som påtagit sig ansvaret genom granskning av handlingar och därvid påtalat avvikelser mot regelverk, samt för vissa lösningar gett dispenser från föreskrifter utan verkliga motiveringar. EU-direktiven ställer högre krav på att uppfyllaharmoniserandestandarder.Tolkningar av reglerna sker genom EU- och EES-avtalet, där för närvarande 30 länder är ansluta (med EFTA) och ska komma överens om både direktiven och utformningen av guidelines till direktiven. Genom denna ordning har vi krav på dels en offentligrättslig del genom lagar och föreskrifter och dels en civilrättslig del genom standardavtal som AB04, ABT06 och ABK96. Vi ställer idag stora krav på entrepre-

nörens kvalitetsplaner med egenkontroll, men vilka krav ställs på egenkontroll hos beställare och projektören? Om inte egenkontrollen fungerar genom hela byggprocessen, så uppfylls inte kvaliteten och resultatet blir inte det avtalade.

Bör känna till EUs krav Hur kan vi då förbättra denna situation? En viktig början är att projektörerna lär sig att tillämpa en projektanpassad kvalitetsplan med dokumenterad egenkontroll som innehåller de krav som ställs enligt kontrakt och att de förbättrar användningen av lagar och föreskrifter, samt sätter sig in i de krav som gäller enligt EUs produktdirektiv. Ett annat problem kan vara svårigheten för projektörerna att få tillräckligt arvode med overheadkostnaden för utbildning, fortbildning med mera. I viss mån bidrar konsulterna själva till denna situation genom att i konkurrenssituationen pressa priserna. Detta ger en spiral nedåt där alla är förlorare. Projektörerna bör i första hand erbjuda ett rätt utfört arbete. Olika ansvarsområden Hur ser då ansvaret för utförande av byggnads- och anläggningsarbeten ut?

Ansvar för byggherren/beställaren Enligt AFS 2000:42 åvilar ansvaret byggherren genom val av projektörer, utformning av deras uppdrag, samordning av deras arbete, samt övriga åtgärder som behövs för ändamålet. Byggherren ska se till att projekteringen utförs så att den uppfyller kraven i 4-7 §§ i AFS 2000:42. Ansvar för projektören, konsulten Var och en som medverkar vid projekteFortsättning s. 64 P

husbyggaren nr 5 B 2008

Personcertifiering Typgodkännande och CE-märkning SWEDCERT är ett ackrediterat organ för certifiering av personer och produkter samt kontrollorgan för Tillverkningskontroll SWEDCERT är ett dotterbolag till Teknologiskt Institut i Danmark SWEDCERT certifierar Energiexperter • Kvalitetsansvariga Funktionskontrollanter • Miljöinventerare Provtagare för mark, sediment och vatten m.fl. Typgodkännande av byggprodukter Anmält organ inom EU för CE-märkning av byggprodukter Kontakta oss för ytterligare information och för certifiering och CE-märkning www.swedcert.se

SWEDCERT SWEDCERT AB Tel +46 (0)455 30 56 00

nr 5 B 2008 husbyggaren

Campus Gräsvik 1

S-371 75 Karlskrona Fax +46 (0)455 104 36

P ringen ska inom ramen för sitt uppdrag och vid behov i samverkan med övriga projektörer vidta de åtgärder som behövs för att projekteringen ska uppfylla kraven i 4–7 §§ i AFS 2000:42. Det vill säga projekteringen ska utföras så att den möjliggör en bra arbetsmiljö vid de arbeten som kan förutses komma att bedrivas i eller i anslutning till byggnadsverket. Utrymmen och anordningar för fastighetsdrift och service, liksom för underhållsarbete, ska vid projekteringen ges en storlek och utformning som medger att sådana arbeten kan utföras utan inbyggda risker för ohälsa eller olycksfall. Detsamma gäller tillträdesvägar till sådana utrymmen. Installationer och övriga tekniska anordningar ska projekteras så att service och underhåll av dem kan ske med betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall samt att byggprodukter som normalt behöver förnyas under byggnadsverkets brukstid vid projekteringen ska placeras så att utbyte kan ske i tillräckliga arbetsutrymmen. Uppdragen ska alltid grundas på ABK kontrakt.

Krav på redovisning Enligt ABK 96 §2 ”ska uppdragets omfattning specificeras”. Kommentaren: ”Vid uppdrag bestämt i samråd…” lägger en större del av preciseringsskyldigheten på konsulten. Konsultens insikt i samband med upphandlingen har därför getts större betydelse i dessa fall. Risken för oklarheter ligger därför till övervägande del på konsulten. Som yttersta skydd mot orimliga avtal ur endera partens synvinkel finns dock möjlighet att avbryta uppdraget om parterna inte kan enas. Enligt ABK 96 §4, ”Genomförande av uppdraget”. Kommentaren till 4.1 och 4.4: Kravet på fackmässighet och omsorg

kan innefatta skyldighet för konsulten att, till följd av omständigheter som uppkommer under uppdragets genomförande, kontrollera uppgifter och komplettera utredningar som beställaren har lämnat. Konsulten ska i dessa fall upplysa om konsekvenserna samt begära precisering av uppdraget i berörd del. Ändras förutsättningarna för uppdraget kan 9.3 bli tillämpligt. Ett exempel på ABK §4 kan vara ett planerat rum som inte är tillräckligt stort fläktrum för installationerna enligt kraven i AFS 2000:42, 6§, AFS 1994:48 1.6. Om underhåll och service inte kan utföras kan inte maskinen CE-märkas enligt AFS 1994:48 på grund av att det inte överensstämmer med maskindirektivets krav. För att beställaren ska få ta fläktar i bruk måste det uppfylla kravet på CE-märkning enligt lagstiftningen.

Ansvar för entreprenören Ansvaret är i regel mycket väl beskrivet genom en AF-del, ritningar och tekniska beskrivningar. Det förutsätts enligt det civilrättsliga avtalet att entreprenören ska utföra entreprenaden enligt gällande lagar och föreskrifter, även om en projektör har lämnat ifrån sig färdiga bygghandlingar som inte uppfyller bestämmelserna. I undantagsfall meddelar entreprenören till beställaren att någon utformning strider mot gällande lagar eller föreskrifter. Brister i samordning vid projektering Projektering bör utföras med en projekteringsledare som ansvarar för tidplan, projekteringssamordning, cad-samordning, med mera. Kvalitetsplaner med egenkontroll och regelbundna kvalitetsrevisioner ska avtalas. Av tidplan ska den kritiska linjen framgå, det vill säga vad som måste genomföras utan tidsförskjutning för att andra delar i processen ska fungera. En motiverad fråga som ofta ställs från

entreprenörerna är ”Vi måste alltid hålla våra tider, vi har vitesklausuler med mera, men vad gäller för konsulten, som ofta är försenad med handlingarna?". Tidplanen bör även innehålla: • Granskningstider • Besiktning (kontroll) av handlingar • Protokollförda kvalitetsrevisioner Viktiga lagar och författningar, och offentligrättsliga krav, som glöms bort helt eller delvis är: • EUs produktdirektiv • AFS, bland annat arbetsmiljö • Naturvårdsverket • Kemikalieinspektionen • BVL, BVF Till de regler, föreskrifter och civilrättsliga krav som ligger ”närmare” projektören hör: • AMA • Kylnormen • Bygghandlingar 90 (om dessa föreskrivs) • RUS-reglerna (regelverket som avser installation, teknisk kvalitet, larmöverföring, med mera) Borde besiktningsorganisationen komma in tidigare med förbesiktning? Exempelvis redan i projekteringsskedet, och ta på sig ansvar för kvalitetsrevision och besiktning av projektörernas egenkontroll, samt att handlingar innan dessa färdigställs som förfrågningsunderlag, överensstämmer med krav i kontraktshandling. Erfarenhetsmässigt är detta ett sätt att samarbeta för att uppnå bättre handlingar som underlag för byggnationen. Det kan även ge beställaren synpunkter på krav som är mindre lämpliga för projektet ifråga. D

Medlemskap med mervärde Förmånliga konsultansvarsförsäkringar. Mer information på www.bygging.se 64

husbyggaren nr 5 B 2008

DEBATT Bättre styrning kan sänka CO2-utsläppen och primärenergi för uppvärmning med 50 procent! Det handlar om att inte göra av med mer energi än uppgiften kräver – och om att byta ut högvärd energi mot billig och miljövänlig spillvärme. Av matts lindgren, EEF Energieffektiviseringsföretagen och VD för NordIQ AB

Billig miljövänlig spillvärme kan halvera energiåtgång et finns en jättepotential att minska energianvändning och CO2-utsläpp för uppvärmning med bättre inneklimatstyrning, och det handlar ofta om relativt billiga alternativ. Men kan man verkligen minska energianvändningen med 50 procent utan klimatskalsförbättringar?! Ett lite provokativt uttalande men jag menar att det är möjligt. Det är säkert inte försvarbart att gå hela vägen, och man ska självklart välja bästa teknik inom alla områden. I den här artikeln vill jag belysa hur jag ser på styrteknikens möjligheter. Av de 50 procenten som kan sparas handlar 20 procent om energi-effektivisering, det vill säga att inte göra av med mer energi än vad uppgiften kräver. Resterande 30 procent handlar om exergi-effektivisering, det vill säga att flytta energianvändningen från högvärd energi till billig och miljövänlig spillvärme. Gör man det så minskar primärenergianvändningen – bränsleåtgången – lika mycket eftersom vi ”återanvänder” energin. Ett energi-effektivt värmesystem håller precis rätt inneklimat. Dålig styrning får man kompensera med extra energi.

Kan åtgärdas nu De tre främsta åtgärderna för energieffektivisering som kan göras redan nu är: • Bättre väderkompensering av värmen. Det handlar om styrningen av värmepådraget. • Bättre styrning av ventilationen. Ha lagom med luft vid all väderlek. • Bättre fördelning av värmen. Ha rätt värme i alla delar av huset. Exergi-effektivisering betyder att inte använda onödigt ”fin” energi. Här är några kvalitetsnivåer på olika energiformer: 1) El är den finaste energiformen vi har – den kan användas till vad som helst – 66

datorer, maskiner och värme. Det går åt motsvarande cirka 3 kWh olja eller kol för att tillverka 1 kWh el. Då måste det vara effektivare att elda med kol eller olja direkt i husen i stället för att värma med el! 2) Bränslen som olja kan man ha till maskiner och värme (och som råvara för olika material) men inte till datorer. Kol och biobränsle funkar till värme vid vilken temperatur man vill. Man kan smälta stål om man vill. 3) Spillvärme är den lägsta kvalitetsnivån. All spillvärme över rumstemperatur funkar för uppvärmning. Men inte till något annat. För varmvatten krävs lite mer – 56-gradig spillvärme. Spillvärmeanvändning bidrar inte till ökad primärenergianvändning. Alltså bör man använda spillvärme i första hand för att klara av uppvärmningen. Spar el och bränsle om det finns spillvärme tillgängligt. Och världen är full av spillvärme. 70 procent av världens energi blir till spillvärme i olika transportoch omvandlingsteg. ”Det finns ingen energibrist – bara effektivitetsbrist” lyder ett citat av professor Sven Werner. Att använda mer spillvärme betyder oftast att man måste flytta den, till exempel från en industri till den som behöver värme. Där är fjärrvärme en vanlig och effektiv metod.

Mäter användbar energi Sedan handlar det om att optimera värmesystemet hos konsumenten för låg temperatur, så att den lågvärda energin blir användbar. Exergi är nämligen ett mått på den del av energiinnehållet som kan nyttiggöras. Ett exempel: det totala värmeinnehållet i 45-gradigt vatten – i förhållande till absoluta nollpunkten – är 273 + 45 = 318 gånger värmekapacitiviteten hos vat-

ten (plus isbildningsvärmen om man ska vara exakt). Men ska du värma 40-gradigt radiatorvatten är bara 5 gånger värmekapacitiviteten användbar. Sänker du radiatortemperaturen till 30 grader blir 15 gånger värmekapacitiviteten tillgänglig.

Producera där behovet finns Den stora potentialen för exergi-effektivisering ligger i: 1. Använd fjärrvärme där den finns tillgänglig (viss alternativ uppvärmning måste vi acceptera för att konkurrensutsätta fjärrvärmebolagen). 2. Lågflödesinjustera radiatorsystemen. Dra ner på radiatorpumparna, vilket sänker returtemperaturen, som i sin tur möjliggör större spillvärmeutnyttjande. 3. Effektivisera fjärrvärmeproduktionen genom att koppla in mer spillvärme. 4. Producera el där det finns värmebehov. Då utnyttjas restvärmen vid elproduktionen och verkningsgraden för hela processen närmar sig 100 procent i stället för 30–40 procent om man bara gör ”kondens-el”. Kombinerad produktion betyder ”mottryckskraft” – att tillverka el där man har värmekrävande industri. Eller Combined Heat & Power (CHP) – kraftvärme, på svenska – det vill säga el-produktion där restvärmen går ut på fjärrvärmenätet. Punkterna 1 och 2 är något som byggindustrin och fastighetsbranschen kan göra, medan punkterna 3 och 4 är något för politiker, kraftproducenter och värmekrävande industri. Den enklaste åtgärden – lågflödesinjustering – existerar därför att merparten av alla radiatorer är kraftigt överdimensionerade, vilket betyder att de har en outnyttjad värmeavgivningsförmåga. Dra ner på alla radiatorpumpar så kommer returtemperaturen från radiatorerna att husbyggaren nr 5 B 2008

Figur 2.

Figur 1.

sjunka ner mot rumstemperaturen. Och då blir det möjligt att använda mer lågvärd spillvärme. I Sverige är vi extremt bra på att använda fjärrvärme – bäst i världen. Merparten av värmebehoven i större tätorter klaras med fjärrvärme. Användning av värmepumpar kommer bäst till sin rätt där man inte har tillgång till fjärrvärme. Problemet med värmepumpen är att den drar el. El som vid marginalproduktion tillverkas med kolkondens i Polen. Det betyder att 4 kWh från en värmepump, tillförs som 1 kWh el och 3kWh ”gratisenergi”. Men elen fick tillverkas av 4 kWh kol. Då har vi bara flyttat CO2-utsläppet från konsumenten i Sverige till producenten i Polen.

Finns ingen rätt inställning Hur kan valet av värmestyrsystem påverka energieffektiviteten? Allmänt om energieffektivisering kan man säga att jämn temperatur innebär energieffektivitet. Värmesystem ställs in så att variationer i innetemperatur sker ovanför en viss accepterad nivå. Skulle temperaturen sjunka under denna nivå får man klagomål vilket leder till att värmekurvan höjs. Det betyder att mindre variationer innebär mindre förhöjning av medeltemperaturen, se figur 1. Att ha jämn innetemperatur innebär per definition att man ska upprätthålla effektbalans. Lika mycket värme ska tillföras som förloras. En enkel modell för denna effektbalans beskrivs av figur 2. Radiatorerna ska alltså balansera ut övriga värmekällor och förluster. Klimatberoendet kan beskrivas med effektsignaturen. Figur 3 beskriver vilken effekt huset behöver vid en viss utetemperatur – om denna varit stabil under lång tid. Husets dynamik, tröghet, gör att man nr 5 B 2008 husbyggaren

dessutom måste beräkna det dynamiska förloppet. Eftersom väggarna lagrar värme tar det tid innan det statiska effektbehovet uppnås. Ett exempel: Får vi ett väderomslag från 15 grader Celsius till 0 grader så är väggarna varma under lång tid efter väderomslaget. Man behöver inte tillföra mer värme förrän långt senare. Omvänt vid väderomslag från –15 grader Celsius till 0 grader så är väggarna kalla och suger värme under lång tid. Man måste ligga kvar med värme under lång tid efter väderomslag för att innetemperaturen ska vara konstant. Det tar ofta över 30 timmar innan det statiska effektbehovet stabiliserat sig. Exemplet ovan utgör en alternativ förklaring till varför det är så vanligt med klagomål och problem att ställa in värmesystem runt 0 grader Celcius. Med exemplet kan man förstå att det inte finns något rätt svar på frågan vilken radiatortemperatur man ska ha vid 0 grader.

”Rätt” är beroende på hur vädret var tidigare. Bäst är då att välja ett tillräckligt högt värde så man klarar värsta fallet (från kallt till mindre kallt). Man får en ”puckel” på radiatorkurvan runt 0 grader.

Benchmark av olika styrtekniker Effektbalans är per definition metoden för att upprätthålla stabil temperatur. Modellering av förlusterna från ett rum till ytterväggen visar att de ändrar sig långsamt i förhållande till utetemperaturen, se tidigare exempel. Med denna grundsyn kan vi jämföra några olika styrprinciper: 1. Styrning av radiatortemperatur med utegivare. Detta är den konventionella styrmetoden. Systemet reagerar direkt på variationer i utetemperatur. Effektbalansmodellen visar att värmebehovet ändrar sig långsamt eftersom ytterväggen fördröjer effekten av utetemperaturändringar. Systemet reagerar för Fortsättning s. 68 P

Figur 3.

snabbt vilket ger temperatursänkning då vädret blir varmare (väggarna kalla en stund efter omslaget) och en temperaturökning då vädret blir kallare (väggarna varma en tid efter omslaget). 2. Reglering av inomhustemperatur med innegivare. Alla reglerande system bygger på principen att rätta ett fel. Man mäter ett är-värde och räknar ut skillnaden mot ett bör-värde. Det beräknade felet matas in i en PID-regulator (där P-faktorn är proportionell mot felet, I-faktorn mot det integrerade felet och så vidare). Denna metod innebär alltså per definition att effektbalansen frångås eftersom man inte får någon styrsignal förrän ett fel uppstått. Man kompenserar utetemperaturen för sent i förhållande till ”facit” = effektbalans. Ett vanligt argument för metoden är att ”eftersom det bara är innetemperaturen man är intresserad av så är det den man ska styra efter”. Men metoden kan inte ge optimalt resultat. 3. Styrning av radiatortemperatur med väderprognos. Effektbalansmodellen säger att ändringar i värmebehov kommer efter väderomslagen. Alltså ska man inte ändra värmepådraget förrän efter detta. Det vill säga man har ingen nytta av prognosen. Man vet visserligen om att det kommer att bli exempelvis varmare, men ska man upprätthålla inomhustemperaturen ska man inte göra någonting förrän senare. Om prognosen innehåller vind och solinformation är denna användbar eftersom faktorerna påverkar effektbalansen. Det är dock bättre att använda sol och vindgivare eftersom ingenting ska göras före väderomslaget. Det är inte värmesystemet som är trögt – utan huset. I ett fjärrvärmenät eller i ett golvvärmesystem är det annorlunda. Där är det värmesystemen som är tröga – det tar tid innan värmen kommer ut. Då är det en fördel med prognos – men det är en annan historia.

4. Effektbalansering med softcontrol. Modellering av verkligt effektbehov och styrning av verklig effekt (inte bara en radiatortemperatur). Begränsningen ligger inte i effektbalansmodellen utan hur korrekt och heltäckande modell man har. Exempelvis kanske det saknas modell för vind, sol, och närvaro. Då uppstår ett fel i effektbalansen i proportion till de okända effekterna. 5. Effektbalansering med softcontrol kombinerat med innetemperaturreglering. Eftersom reglering rättar fel kan man komplettera softcontrol som tar hänsyn till en delmängd av effektströmmarna med reglering som då rättar det återstående felet som uppstår på grund av okända faktorer. 6. Fördröjd styrning av radiatortemperatur med utegivare. En konventionell styrning med fördröjning. Med rätt fördröjning skulle denna metod potentiellt kunna göra åtgärderna vid rätt tidpunkt, men eftersom man endast påverkar radiatortemperatur så har man fortfarande samma problem att veta hur radiatortemperaturen ska ställas in. Avgiven effekt har inget enkelt samband med radiatortemperatur och den påverkas av en mängd faktorer. Det blir därför lika svårt att hitta rätt inställning av radiatorkurvan som för konventionell styrning. Dessutom påverkas värmen av radiatorflödet så man kan inte optimera avkylning genom att sänka flödet utan att behöva göra om den komplexa inställningen av radiatorkurvan.

Kloka beslut kräver fakta Att mäta är att veta. Utan fakta blir alla beslut baserade på gissningar och tyckande. Därför finns något man kanske ska göra först av allt: Installera fler mätpunkter eller smarta system som innehåller mätvärden. Då kan ägaren förvalta med bättre resultat och lägre driftkostnader. Det ökar

direktavkastningen och höjer värdet på byggnaden. Man behöver inte vara idealist för att vara miljövän – man kan göra det för pengarnas skull.

Behöver standardisering De största hindren för utveckling mot klimatsmartare värmesystem är: • Brist på standardisering – framförallt inom kommunikation för integrering/ sammankoppling av olika system i huset. • Dåligt spridd kunskap, för mycket pseudovetenskapliga metoder. Om man jämför med utvecklingen inom fordonsindustrin så ligger fastighetsbranschen kvar på 1800-talet i många avseenden. Under 1980-talet var jag med om att genomföra en revolution inom bilindustrin. Den då nya Saab 9000 innehöll 1,2 km kabel och det var svårt att få in mer. Datakommunikation trodde man var lösningen. Efter cirka åtta år infördes tekniken i premiumsegmentet och idag är det standard i alla bilar. Drivkraften är inte kablagereduktion, dagens bilar innehåller ännu mer kabel. Drivkraften är i stället bättre funktioner som ett resultat av systemintegration. Alla systemen i bilen hänger samman i ett datanätverk. Då blir mer information tillgänglig globalt i bilen och man kan bygga smarta funktioner. Ett exempel: med motor och låssystem sammankopplade blir bilen nästan omöjlig att stjäla eftersom motorn kräver rätt nyckel för att starta. Samma utveckling förväntar jag mig inom fastighetsbranschen – om man bara kan enas om en global standard. Då kan vi bygga klimatsmarta värmesystem som håller effektbalans med hänsyn till vind, sol, ventilation, elförbrukare, närvaro etcetera. D

husbyggaren nr 5 B 2008

Noterat Små byggföretag inspekterade Under några dagar i oktober inspekterade Arbetsmiljöverket cirka tusen mindre installationsföretag inom el och VVS, samt firmor som specialiserat sig på bland annat måleri, snickeri, golvläggning och glasarbete för att kontrollera att de gör återkommande riskbedömningar. Det handlar om företag som ofta anlitas som underentreprenörer i slutskedet av ett byggprojekt. Totalt sysselsätter de drygt 100 000 personer. – Alla inblandade på en byggarbetsplats måste ha ett högt säkerhetsmedvetande, framhåller Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. – Det räcker inte med att totalentreprenören säger sig ha det. Alla företag måste klara av att riskbedöma sin arbetsmiljö och veta hur man arbetar säkert. Det borde ingå som en del av yrkesstoltheten att tänka efter före, att inte ta några chanser och utsätta sig själv och andra för risker, säger Mikael Sjöberg. Utöver att Arbetsmiljöverket ställer krav på dem som slarvar med riskbedömningar informerar och ger verket råd om vad man vinner på att arbeta förebyggande. Brev har skickats till 15 000 företag med 3–50 anställda. Knappt var tionde av dessa har inspekterats. Övriga har påmints om vikten av ett bra arbetsmiljöarbete. Insatsen ingår i den Europeiska arbetsmiljöveckan, som årligen genomförs på initiativ av Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao. Det är arbetsgivaren som ytterst är ansvarig för arbetsmiljön och som tillsammans med sina anställda ska kartlägga riskerna i sin verksamhet inför varje nytt objekt. Större förändringar i organisationen, nr 5 B 2008 husbyggaren

Exempel på riskkällor: Ergonomiska olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser tung manuell hantering ensidigt upprepat arbete påfrestande synförhållanden starkt styrt och bundet arbete Fysikaliska buller vibrerande verktyg för varmt eller kallt klimat heta ytor heta vätskor – Tänk efter före, lyder uppmaningen från Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket. Foto: Urban Orzolek

nya arbetssätt, farliga maskiner, nya kemikalier med mera ska gås igenom och bedömas. Risker som innebär att någon kan fara illa eller skadas ska åtgärdas. Rutiner för detta ska finnas. I senaste arbetsmiljöundersökningen (SCB/AV 2008) uppger 37 procent av de sysselsatta på de små byggföretagen att ett systematiskt arbetsmiljöarbete pågår på arbetsplatsen. Det är väldigt lågt. För arbetslivet som helhet ligger siffran på 52 procent. Byggverksamhet tillhör branscherna med flest arbetsolyckor per 1 000 sysselsatta. Nästan hälften av dem som skadas i jobbet blir borta mer än 14 dagar, vilket är en hög andel. Bygg ligger också i topp, efter jord- och skogsbruk samt transport, bland branscher med högst antal omkomna i arbetet. 110 personer har under tioårsperioden 1998– 2007 omkommit i byggarbetsolyckor.

Kemiska eller mikrobiologiska slipdamm svetsrök lösningsmedel syrefattig miljö fuktskada

Psykologiska, sociala och organisatoriska oklara förväntningar på arbetsinsats ständiga snabba förändringar våld och hot stor arbetsmängd och högt tempo ensamarbete fjärrstyrning Tekniska trasig arbetsutrustning borttaget skydd snubbelrisker arbete på hög höjd hala golv produktionsstörningar eller tryck oordning Källa: www.av.se D

Tips om hur man isolerar Roxull har tagit fram ett onlineverktyg som ger en överblick över isoleringslösningar: konstruktionsuppbyggnad, isoleringsmetoder, relevanta produkter, materialegenskaper, monteringsanvisningar, m m. Guiden hjälper både föreskrivande och utförande led med att få överblick. – Vi har utvecklat den nya

guiden för det har blivit mycket komplext att projektera och bygga i överensstämmelse med BBR. Idag är det många upplysningar som ska användas, och därför har vi förenklat arbetet för våra kunder genom att samla all nödvändig kunskap i ett överskådligt verktyg, förklarar Magnus Kamstedt, teknisk produktchef hos Roxull AB. D

Noterat Svenskar sanerar asbest i USA Amerikanska fastigheter är fulla av farlig asbest. Nu måste den bort och svenskarna Adam Lindal och David Hård ska göra jobbet. – Ett stort amerikanskt fastighetsbolag vill skriva avtal med oss, berättar de. Adam Lindal, 37, och David Hård, 42, driver Botkyrkaföretaget AL Riv & Sanering. De har specialiserat sig på rivningsarbeten, särskilt asbestsanering. De har de tillstånd, certifieringar och den kunskap som krävs för att ta hand om asbest på ett säkert och miljövänligt sätt. När de fick veta att svenskamerikanska handelskammaren South Central, som har delstaterna Arkansas, Alabama, Mississippi, Louisiana och Tennessee som arbetsområde, var på jakt efter "gröna" svenska specialister var de inte sena att slå till. – Det är ju en dröm att någon gång i livet få vara med och slåss på den jättelika och dyna-

miska USA-marknaden, konstaterar Adam Lindal. När handelskammaren erbjöd dem att kommer över till staden Fayetteville i delstaten Arkansas åkte de. Under 10 dagar i den amerikanska södern fick de träffa entreprenörer, byggare, fastighetsägare, tjänstemän och politiker med ett gemensamt: en stark vilja att finna en ”grön” och miljövänlig lösning på USA:s omfattande asbestproblem. – Vi fick träffa höga tjänstemän vid Arkansas Department of Environmental Quality, som är regeringens miljödepartement, som lovade oss all upptänklig etableringshjälp, berättar Adam Lindal. Det svenska företaget introducerades i Arkansas av PerErik Persson vid svensk-amerikanska handelskammaren South Central och Steve Rust vid Fayetteville Economic Development Council, staden Fayettevilles näringslivsstiftelse.

David Hård (till vänster) och Adam Lindal framför några fallfärdiga militärbaracker i Arkansas som måste rivas. USA är fullt av sådana här gamla militärförläggningar. Alla ska bort och alla innehåller asbest.

– Jag gör bedömningen att svenskarna har en klar framtid här, kommenterar Steve Rust. Eftersom asbesthanteringen kan orsaka stor skada om den utförs på felaktigt sätt behöver vi sanerare som arbetar efter de strängaste miljöföreskrifterna och som sätter miljösäkerheten främst – och då vet vi att det är svensk kompetens vi

ska se till att få hit. Den svenska miljömedvetenheten är ju känd världen över. Enligt det amerikanska Naturvårdsverket, EPA, innehåller 107 000 skolor och 733 000 kommersiella byggnader i USA asbest. Till det kommer alla bostäder och offentliga byggnader. D

Försäkrar hantverksjobb

Rosa produkt stödjer kampanj

Hantverkssajten proffsjobb.se och försäkringsbolaget Nordic Guarantee samarbetar för att göra det tryggare för privatpersoner att anlita hantverkare via internet. Privatpersoner som söker hantverkare kan specificera att de vill ha ByggaSäkert, som är en byggsäkerhetsförsäkring framtagen för jobb som förmedlas via nätet. – När man bygger ett helt hus ser man till att bygget är försäkrat. För de riktigt små jobben spelar det inte lika stor roll. Men många stora renoveringsjobb som till exempel ett köksbyte eller ett nytt badrum är inte försäkrade, trots att de kan kosta flera hundratusen kronor. Därför har vi tagit fram en försäkring som gör det enkelt och kost-

Färgfackkedjan Colorama engagerar sig i Cancerfondens Rosa Bandet kampanj. Två produkter har tagits fram för kampanjen – ett rosa penselset, och i samverkan med Alcro, en rosa metallicfärg i halvlitersburk. – Cancerfondens Rosa Bandet kampanj är en viktig del i att bekämpa bröstcancer genom att bidra till ökad kunskap och insamling av pengar till forskning, säger Filip Månsson, marknadschef på Colorama.

nadseffektivt att försäkra medelstora projekt, säger Anders Torelm, styrelseordförande och en av grundarna till innovationsföretaget Firstrater AB, som utvecklar och driver proffsjobb.se, en webbplats som kopplar samman köpare och säljare av hantverkstjänster. Byggsäkerhetsförsäkringen innehåller färdigställandegaranti och en 2-årig bygg-garanti, som träder in om hantverkaren inte slutför sitt arbete eller om hantverkaren inte åtgärdar fel under den 2-åriga garantitiden. D

– Vi vill gärna ta en aktiv del i kampanjen och har därför tagit fram rosa produkter specifikt för kampanjen, förutom att vi deltar genom ett ekonomiskt bidrag som baserar sig på vår försäljning, förklarar Filip Månsson. D

husbyggaren nr 5 B 2008

nr 5 B 2008 husbyggaren

Noterat Kamera larmar vid stöld på bygge Olika fönster miljötestades Inbrott och stölder på byggarbetsplatser blir allt vanligare. Inte minst gäller det stölder av koppar, aluminium och elkablar. Göteborgsföretaget Mindmancer har tagit fram en ny teknik för att bevaka byggarbetsplatser. Tekniken provas nu av stora byggbolag. Produkten, som kallas Byggbevakaren, innebär att man kontinuerligt bevakar byggarbetsplatsen med kameror. Bilderna från kamerorna behandlas i en dator, som med hjälp av bland annat artificiell intelligens analyserar vad bilderna visar. Visar bilderna inkräktare på byggarbetsplatsen skickas ett larm och en videosekvens till en larmcentral där en operatör tittar på videon, kontrollerar vad som händer och vidtar åtgärder. Det kan röra sig om att starta en siren och ett blixtljus på byggarbetsplatsen, eller – om det inte räcker för att

skrämma bort inkräktaren – skicka ut en väktare. – Vi använder vanliga kameror, men tack vare bildbehandlingen kan vi ha kontinuerlig bevakning och ändå se till att larmet bara går när det verkligen händer något, säger Johnny Berlic, VD för Mindmancer. Att tekniken fungerar har flera inkräktare på byggarbetsplatser i Göteborgsområdet fått känna på. – På en av de stora byggarbetsplatserna på Hisingen tog det bara tre dagar från installationen av bevakningssystemet till att den första inkräktaren avslöjades, berättar Johnny Berlic. – Därefter har det varit flera larm där vi kunnat skrämma bort inkräktarna med att starta sirenen och blixtljuset. I något fall har det varit nödvändigt att skicka väktare till byggarbetsplatsen. D

Det är i första hand under bruksfasen det avgörs hur bra ett fönster är ur miljösynpunkt. Det konstaterar engelska The Building Research Establishment, som nyligen lanserade webbguide Green Guide to Specification. Webbguiden är ett on-line verktyg som gör det möjligt att jämföra olika konstruktioner och byggmaterial ur miljösynpunkt, som exempelvis fönster. Totalt har tretton miljöpåverkande egenskaper jämförs för 17 fönsterkonstruktioner, däribland ytbehandlade trä-

fönster, aluminiumklädda träfönster och PVC-fönster. Varje fönster får ett totalbetyg från A+ till E och de underliggande parametrarna betygssätts enligt samma system. Lång livslängd, underhållets miljöpåverkan och goda termiska egenskaper är avgörande för i vilken omfattning ett fönster påverkar miljön. Se mer på: www.thegreenguide.org.uk D

Modernt med tegel Den nyutkomna boken Moderna tegeldetaljer handlar om tegel och hur man på ett ändamålsenligt sätt kan utforma fina detaljlösningar med fasadtegel i kombination med bakmur av stenmaterial. Författare är tekn. lic. och konstruktören Tomas Gustavsson. Han visar att det är möjligt att göra materialet större rättvisa med genomtänkta detaljlösningar. Till sin hjälp har han arkitekterna Lars Berlin och Lotta Nordén. Boken inleds med ett

avsnitt om materialitet, det vill säga de egenskaper hos materialet som vi upplever med våra sinnen. Boken innehåller även en rad fotografier på goda exempel och detaljlösningar. Projektet har möjliggjorts genom anslag från Stiftelsen Arkus och forskningsstiftelsen ARQ. Boken ges ut av Arkus. D

Fönstrens miljöpåverkande egenskaper jämförs i en engelsk test.

Teknikonsultbolag i förlikning Sweco och Piteå hamn har förlikats i en tvist om ett konsultuppdrag i Piteå hamn. Sweco betalar en miljon kronor för felprojekteringar. Det var våren 2004 som kommunägda Piteå hamn anlitade Sweco som konsult för att bygga om järnvägen och upp-

föra ett nytt hamnmagasin i hamnen. Det största misstaget som gjordes var att svängutrymmet för en truck vid lastning mellan magasinet och järnvägsvagnar blev tre meter för litet, vilket innebar att lastning och lossning tog några timmar extra per dag. D

Mötesplats för byggare Se vad SBR Byggingenjörerna kan erbjuda dig som medlem på www.bygging.se 72

husbyggaren nr 5 B 2008

Noterat Energideklarationer av småhus Från den 1 januari 2009 ska alla småhus som säljs och som ägs av brukaren ha en energideklaration. Under år 2009 beräknar man att 70 000 småhus ska energideklareras. Det kommer branschen att ha svårt att genomföra. Efter samtal med Boverket är SBRs rekommendation för överlåtelsebesiktningsmän som också vill utfö-

Elpriset ökar kraftigt

ra energideklarationer att: 1. Certifiera dig och arbeta sedan som underkonsult åt ett ackrediterat företag, eller 2. certifiera dig och ackreditera ditt företag som kontrollorgan. SBR har utbildningar av energiexperter för småhus. För mer information se www.bygging.se D

Tillgänglighet ska öka Regeringen har i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) tagit fram en strategi för hur målen för tillgänglighet ska nås fram till år 2010. Det handlar om att avhjälpa hinder, skapa en tillgänglig kollektivtrafik och en tillgänglig statsförvaltning. Det var redan år 2000 som riksdagen beslutade om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Men nu har regeringen konstaterat att arbetet på flera områden gått för långsamt och därför ska arbetet påskyndas. Bland annat ska arbetet för ökad tillgänglighet stimuleras genom ökat informationsutbyte mellan kommuner och genom att frågan om tillgänglighet i samband med olika aktiviteter diskuteras.

SKL ska även i samarbete med Boverket erbjuda riktade fördjupningsutbildningar för politiker och tjänstemän som särskilt arbetar med tillgänglighetsarbetet i kommunerna. Våren 2009 överlämnas en proposition till riksdagen med förslag på enklare och tydligare regler kring den fysiska planeringen, tydligare bestämmelser om enkelt avhjälpta hinder samt tydligare regler om statens ansvar i plan- och bygglagstiftningen. Bland annat ska Boverket förenkla bestämmelserna i sina föreskrifter och allmänna råd som handlar om ljudmiljö, belysning, fast inredning, kontrast och varningsmarkering, samt skyltning. D

Prisades för träbygge Malmö-baserade Midroc Property Development uppför 134 bostadsrätter med massivträkonstruktion i Växjö. De fyra byggnaderna är med sina åtta våningar de högsta moderna bostadshusen med trästomme i Sverige. Nu har projektet Limnologen, som Husbyggaren tidigare skrivit om, erhållit utmärkelsen ”Utmärkt modernt träbyggande” av Nationella träbyggnadsstrategin och Sveriges träbyggnadskansli. – Det är många människors nr 5 B 2008 husbyggaren

ansträngningar under flera års tid som ligger bakom projektet Limnologens framgång, och som härigenom får ta del av det här erkännandet säger Magnus Skiöld, vd i Midroc Property Development. Det var i oktober 2006 som byggprojektet Limnologen påbörjades. Det ligger naturskönt vid sjön Trummen. Två flerbostadshus med 67 bostadsrätter är inflyttade, och byggandet av de två kvarvarande husen pågår. Nästa sommar kommer allt att vara klart. D

Årets Nils Holgersson rapport, som är en sammanställning av värme-, vatten-, VA-, el- och avfallskostnader för samtliga kommuner i Sverige, har publicerats. Rapporten visar på en fortsatt hög prisutveckling inom hela undersökningsområdet. Framförallt är det elpriset som sticker ut med en ökning under året på över tio procent. Undersökningsmetoden går ut på att ”förflytta” en bostadsfastighet genom landet och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. I rapporten redovisas bland annat de prisskillnader som finns mellan olika kommuner i syfte att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. Årets rapport visar på en fortsatt hög prisutveckling för samtliga undersökta nyttigheter. Den sammantagna ökningen är 5,5 procent att jämföras med 2,0 vid förra årets mätning. I år är det framförallt elhandeln som dragit iväg med ökning på 18,7 procent, även

elnätsavgiften har ökat mer än KPI (konsumentprisindex). Sammantaget har elkostnaderna ökat med över 10 procent. Ser man till utvecklingen under längre tid har priset för el ökat med i medeltal 56 procent sedan år 2000. Rapporten lyfter också särskilt fram siffrorna för de tio största städerna. Här kan man till exempel se att det fortfarande är Stockholm som har de högsta kostnaderna när det gäller fjärrvärmen även om Linköping ökat mest i pris (62 procent från år 2000 till 2008). Det är tre gånger så dyrt att få sitt avfall omhändertaget i Västerås jämfört med Stockholm. D Fotnot:

Nils Holgersson rapporten produceras av Avgiftsgruppen där HSBs Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige ingår. Rapporten ges ut sedan tretton år tillbaka. Se mer på www.nilsholgersson.nu

Dystert läge Stämningsläget i svensk ekonomi blev än dystrare i augusti, enligt Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet. Barometerindikatorn, som sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin, föll

från 88,5 i juli till 85,5 i augusti. Det är den lägsta nivån sen juli 2003. Byggindustrin visade dock, enligt augustimätningen, fortfarande på ett läge som är starkare än normalt. D

Noterat Kakelugn står sig i test

Design som gör skillnad

Kakelugnens snart 250 år gamla konstruktion står sig bra jämfört med dagens system för eldning med biobränslen. Detta enligt företaget Gabriel Keramik som i våras lät sina kakelugnar bli CE-testade av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås. Resultatet uppvisar en verkningsgrad på 93,4 procent samt låga utsläppsvärden, 0,083 procent utsläpp av CO. Gränsvärdet för

Design handlar om mycket mer än formgivning. För att klara dagens miljöproblem och leda samhället in i ett hållbart 2000-tal behöver designer och produktutvecklare tänka nytt. Boken Energi – hur design kan göra skillnad följer designens olika former; hur skapar vi hållbara produkter, hur kommunicerar vi budskapet och hur kan vi designa själva samhället med hållbarhet i fokus. Med energi och design i centrum visar författarna på innovativa lösningar, företag och entreprenörer som går sin egen väg samt forskare som undersöker framtidens produktions- och konsumtionsmönster. En omställning av samhällets energianvändning

Svanencertifiering är 0,2 procent CO. I snart 150 år har hantverkare varit verksamma på det småländska keramikbruket i Timmernabben vid kanten av Kalmarsund. Här hålls traditionen levande genom att kakelugnarna har den ursprungliga svenska femkanaliga konstruktionen. D

Standard underlättar e-handel Byggbranschen har sedan flera år arbetat med e-handel och det finns redan en teknisk standard för att koppla samman entreprenörer, handelsföretag och leverantörer. Man har nu kommit överens om en standardiserad affärsprocess som kommer att förenkla ehandeln, både i samband med införande och vid daglig användning. – Vi räknar med rejält reducerade ledtider för att ansluta leverantörer med e-handel, säger Göran Terning, logistikchef på Peab Sverige. Både vi och våra partners sparar in på resurser, samtidigt som vi snabbare kan hämta hem de vinster som vi vet att e-handel ger. – Det här betyder att vi kommer att spara mycket tid i verksamheten genom att vi kan arbeta på samma sätt mot alla kunder, säger Bo Eskilsson som är IT-chef på Beijer Bygg-

material. – För oss som levererar standardsystem till branschen innebär det att vi kan minimera mängden anpassningar vid varje kund-leverantörsintegration, säger Olof Hallgren på Freesourcing. Konkret innehåller standarden en beskrivning av hur verksamheten ska fungera inom varuförsörjningsprocessen. För varje delprocess innehåller standarden beskrivningar och regelverk för respektive parts arbetsmoment och rutiner, till exempel för hantering av kataloger, order, projekt, leveranser och fakturering. Projektet har drivits av BEAst som är branschens gemensamägda plattform för utveckling av e-affärer. Projektet har finansierats av SBUF, projektdeltagarna och BEAst. D

Skärpta regler för elvärme Den 1 april 2008 trädde en förordningsändring i kraft som innebar skärpta krav för nya byggnader som använder elenergi för uppvärmning. Redan tidigare har strängare krav gällt för direktverkande elvärme. Nu innefattas alla nya byggnader som använder el74

energi för uppvärmning och kylning oavsett typ av elvärme, elpanna, el-golvvärme eller värmepump. Beslut och ikraftträdande av föreskrifterna beräknas till årsskiftet 2008/09. Se mer på www.boverket.se. D

kommer att bli nödvändig och här har designer och produktutvecklare en viktig roll. Kerstin Sylwan är designer med bakgrund inom design med miljö- och samhällsfokus. Bland annat är hon med och driver projektet Saving the Planet in Style. Johanna Stål är chefredaktör och en av grundarna till Camino, ett magasin för hållbar livsstil. Boken är finansierad av Energimyndigheten. D

Slagna pålar Pålkommissionen gör gärna ett slag för sin rapport nr 103 om slagna friktionspålar. Syftet med rapporten är att den ska vara ett hjälpmedel vid projektering, dimensionering, utförande och kontroll av slagna friktionspålar. Målet är att rapporten även ska bidra med en kunskapshöjning och förståelse av vad som händer både vid neddrivning och belastning av friktionspålar. Rapporten ger en övergripande bild över dagens kunskapsnivå när det gäller slagna

friktionspålar. Stora delar av det som redovisas utgör relativt nya forskningsresultat kring verkningssätt hos friktionspålar. Nya beräkningsmetoder och förklaringsmodeller presenteras. Dessutom redogörs för den projekteringspraxis som gradvis utvecklats i Sverige i takt med att stötvågsmätning och datorbaserad slagningssimulering blivit allt vanligare. Författare är Gary Axelsson och Sadek Baker. Se mer på www.palkommissionen.org D

Mer går på järnväg Transporter av virkesråvara med järnväg har ökat med 75 procent sedan år 2001. De totala järnvägstransporterna motsvarar 180 000 lastbilslaster per år eller utsläpp motsvarande 44 000 ton CO2. Ett delmål för svensk skogsindustri som fram till år 2020 ska minska utsläppen av fossilt CO2 från

transporter med 20 procent. – Vi har mycket ambitiösa mål för vårt klimatarbete. Därför är det glädjande att vi kan se en fantastiskt stor ökning av mängden virke som transporteras på järnväg, säger Marie S Arwidson, VD Skogsindustrierna. D

husbyggaren nr 5 B 2008

Noterat Planera för tryggare stad Gångtunnlar, mörka gångvägar och öde parker – på många platser är det lätt att känna sig rädd, inte minst när det blir mörkt. Swedish Standards Institute (SIS) har varit med och utformat en europeisk standard som ska hjälpa till att göra stadsmiljön tryggare. Den nya standarden är en guide med många infallsvinklar, från skalskydd och förhindrande av flykt med stöldgods, till hur man bygger ett samhälle där människor vill och vågar röra sig. Mycket handlar om att göra stråken trafikerade och att bygga bort barriärer, prång och mörka partier. – Det finns barriärer av många slag. En stor motorväg med en lång gångtunnel under är en barriär. Bygger vi en upplyst viadukt över motorvägen blir det tryggare för människor att passera, säger Gerd Cruse Sondén, arkitekt vid Göteborgs stad och deltagare i SIS kommitté för brottsförebyggande stadsplanering. För att lyckas med brottsförebyggande stadsplanering måste många olika grupper delta i arbetet, alltifrån arkitekter och byggherrar till kommunala förvaltningar, företag och polis. Och det finns flera

lyckade exempel på byggande som förebygger brott: – Genom att bygga mindre parkeringsplatser med god insyn har man till exempel lyckats minska bilinbrotten. Man har också lyckats bygga entréer och källarförråd som gör det svårare för brottslingar att agera. Men den stora frågan är hur man ska utforma utemiljöerna så att vi får ett samhälle som människor vill och vågar röra sig i, säger Gerd Cruse Sondén. – Det handlar ofta om dålig belysning och skymmande växtlighet men också om brister i själva stadsplanestrukturen. Där staden är alltför gles och få människor möts är vi mer otrygga än inne i centrala staden där gatunätet uppmuntrar till mänskliga möten, säger Erik Geete på SIS. SIS ger nu ut en praktisk guide som riktar sig till alla som arbetar för att öka tryggheten i vår boendemiljö. Förutom standarden innehåller guiden texter av svenska experter och en terminologistandard som definierar alla uttryck som används. Se mer på www.sis.se. D

Små byggföretag inspekterade Under några dagar i oktober inspekterade Arbetsmiljöverket cirka tusen mindre installationsföretag inom el och VVS samt firmor som specialiserat sig på bland annat måleri, snickeri, golvläggning och glasarbete. Detta för att kontrollera att företagen gör återkommande riskbedömningar. – Alla inblandade på en byggarbetsplats måste ha ett högt säkerhetsmedvetande, framhåller Mikael Sjöberg, genr 5 B 2008 husbyggaren

neraldirektör vid Arbetsmiljöverket. – Det räcker inte med att totalentreprenören säger sig ha det. Alla företag måste klara av att riskbedöma sin arbetsmiljö och veta hur man arbetar säkert. Det borde ingå som en del av yrkesstoltheten att tänka efter före, att inte ta några chanser och utsätta sig själv och andra för risker, säger Mikael Sjöberg. D

Marknadsnytt Uppdaterad öronpropp

Litet miljövänligt lysrör

Engångsöronproppen Bilsom 303 har funnits på marknaden sedan år 1994. Bilsom 303 har nu utvecklats så att den blir behagligare att bära under lång tid. En ny typ av skum i nya Bilsom 303 gör det lättare att rulla ihop proppen. Den har en skyddande smutsavvisande yta för bättre hygien. Proppen finns i två storlekar så att användare kan välja den som känns bäst. En dispenser garanterar tillgänglighet av öronproppar på arbetsplatsen. Dispensern

Belysningsföretaget Aura lanserar ett energibesparande lysrör i Long Life-version. Lysröret Eco Saver har upp till 12 procent lägre energiförbrukning och tre gånger så lång livslängd som ett standardlysrör. Eco Saver minskar energiför-

Leight Source 400 rymmer 400 par Bilsom 303 engångsproppar. D Sperian Protection Nordic AB 042-88 228 svincze@sperianprotection.com

brukningen med över 250 kWh per lysrör. De nya lysrören kan användas i befintliga armaturer, vilket gör det enkelt att byta till energisparbelysning. D Aura Light International AB 08-564 883 40

Designade dörrar Den kända svenska formgivaren Mats Theselius har designat en helt ny kollektion dörrar till Bovalls Dörrbyggeri i bohuslänska Bovallstrand. Kollektionen omfattar tre stycken innerdörrar och en ytterdörr. Dörrarna kommer i originalutförande i vitlaserad

massiv ask, men kan anpassas efter kundens önskemål, i valfri kulör eller i freijo och mahogny eller oljad ek. Ytterdörren är utvändigt helt klädd i mässingplåt. D

paSan är pigmentet titandioxid, ett pigment som bland annat finns i tandkrämer och solskyddsprodukter. Caparol Amphisilan är en färg för utomhusbruk som hjälper till att hålla fasaden ren från ned-

smutsning. Färgen reagerar på UV-strålning och en kemisk process startar. D

Bovalls Dörrbyggeri AB 0523-517 00 inger@bovalls.com

Både skruvar och borrar AEG lanserar den kompakta borr/skruvdragaren BS 12 C IQ. Borr/skruvdragaren på

12 V har en chuck och samma funktioner som en stor maskin. AEG BS 12 C IQ har ett maximalt vridmoment på 18,5 Nm. Genom en 18-stegs momentinställning kan vridmomentet justeras så att det passar för materialet. Maskinens maximala borrkapacitet är 10 mm i metall och 20 mm i trä. Den varierbara hastigheten säkrar full kontroll under borr- och skruvarbetet. D AEG +46 705 43 95 71 magnus.karlsson@tti-emea.com

Färg bryter ner smuts Caparol CapaSan är en färg för inomhusbruk som bryter ned smuts, bakterier och lukter. Genom fotokatalys, en process som bygger på att solens strålar i samarbete med en katalysator sätter igång en kemisk 76

reaktion, bryter färgen ned smuts och lukt till vatten och koldioxid. Metoden fotokatalys används även i exempelvis mekaniska luftreningsanläggningar. Katalysatorn i Caparol Ca-

Caparol 031-750 52 30

husbyggaren nr 5 B 2008

Marknadsnytt Betong och cellplast i samma säck Svanenmärkt duschvägg Finja lanserar nu EPS-Betong, som är en pumpbar, isolerande och snabbtorkande lättviktsuppfyllnad. EPS-Betong kan användas på de flesta typer av underlag och ger en lätt och isolerande uppfyllnad. Materialet i säcken är färdigblandat. Endast vatten behöver tillsättas för att få en lättarbetad betongmassa. Blandningen kan ske manuellt med blandarvisp eller med maskinell blandare. D

Skyddar mot fall För att minska olycksrisken inom byggnadssektorn hjälper företaget Hünnebeck byggföretag att skapa en tillräcklig arbetssäkerhetsstandard genom att bland annat leverera säkerhetsanordningar som passar ihop med formsystemen Manto och Rasto. Gjutbryggor monteras direkt på formelementen och är säkra att gå på. Vid särskilt farliga kantpartier på takformar, där i regel H20-bärsystemet eller Topec-ramformar som monteras från marken används, kan man säkra med hjälp av fallskyddssystemet Protecto. Den viktigaste delen i fallskyddssystemet är en varmförzinkad stolpe som räckesledarna eller de egenutvecklade skyddsgallren fästs i. Genom olika hållare kan stolpen fästas överallt där det finns behov av sidoskydd. Systemet uppfyller säkerhetskraven enligt den europeiska standarden DIN EN 13374 och kan enkelt anpassas till olika byggarbetsplatser. D Hünnebeck Sverige AB 019-20 97 00 info@hunnebeck.se

nr 5 B 2008 husbyggaren

Duschväggen Josephine från svenska INR har blivit Svanen-

Finja Betong +46 (0) 451 666 00 info@finja.se

märkt. Josephine är en helt återvinningsbar duschvägg med minimala halter av miljöfarliga ämnen, till exempel så har en helt pvc-fri list tagits fram. Alla produkter från INR är framtagna i egen fabrik i Malmö. INR ger en garantitid på femton år på nästan hela sitt sortiment. D INR 040-670 15 36 tnn@inredningsglas.com

Enklare installera luftridå Frico lanserar Kontrollboxen, som enligt företaget gör det enklare att installera luftridåer. Alla tillbehör är samlade i en praktisk box, vilket gör att felkällor minskar. D Frico AB 031-336 86 12 peter.caban@frico.se

Skyddar mot fukt och radon Företaget T-Emballage lanserar Krypgrundsfoam, som är ett fukt- och radonskydd för uteluftsventilerade krypgrunder. Krypgrundsfoamens inbyggda kondens- och fuktskydd ska motverka mögel och röta i krypgrunder och produkten fungerar enligt företaget även som en broms för radongas. Krypgrundsfoamen är tillverkad av LD-polyeten. Det ger hög tryck- och rivhållfasthet och isolationsförmåga. Fo-

amen håller i minst 50 år, samt är alkaliebeständig. Foamen rullas ut och vid montering behövs butylband, spik och brickor. Krypgrundsfoamen är typgodkänd av Sitac. D T-Emballage 0383-599 39 nils.janbert@ t-emballage.se

Marknadsnytt Delar av rum

Isocynatfritt byggskum

Shoji heter Lundbergs nylanserade system med rumsavdelare och skjutdörrar. Systemet består av ramverk och fyllningar i färdiga mått som kan anpassas både i höjd och bredd. Shoji kan monteras mot befintlig garderob eller vägg, och som rumsavdelare utan stora ingrepp i tak eller golv. Som fyllning finns bland annat frostad akryl, oljad ekfanér och vitlackad hdf. D

I Sverige och Danmark finns det nu regler för användning av produkter som innehåller isocyanater. Relekta lanserar 101 Miljö-Byggskum som är helt fri från isocyanater. Byggskummet är baserad på Silane modifierad SMX polymer, har freonfri drivgas och påverkar inte ozonlagret negativt.

Byggskummet härdar med hjälp av fuktigheten i luften. Den isolerar mot både ljud, värme och kyla och krymper eller expanderar inte efter härding. D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Lundbergs 0155-20 26 05 anki.hartmann@lundbergs.com

Breddat passagesortiment Malux breddar sitt utbud av produkter för säker inpassering och kommer med ett nytt sortiment portregister och svarsapparater för porttelefoni. Portregistren är moduluppbyggda och flera av dem är försedda med speciella robusta montageskruvar. Det finns möjlighet att välja portregister med färgkamera i samtliga modeller. I serien Targha finns ett digitalt siffersystem. Upp till 100 hyresgäster kan betjänas av ett portregister bestående av två moduler. Svarsapparaterna har en

modern och användarvänlig design. Valmöjligheterna mellan högtalarvarianter, svarslur, färgmonitor och pekskärmar är stor. Svarsapparaten Mitho har 4,3” pekskärm och kan fås i en modell där man även kan styra flera funktioner i så kallade smarta hem, bland annat kan man på distans reglera temperatur och belysning. Passagesystemen AX50, AX100 och AX200 är flexibla och kan byggas ut för upp till 512 dörrar och max 65 000 användare. D

Ihopfällbara dammsugare

Malux Sweden AB 0660-29 29 00

Nu lanserar Black & Decker skaftdammsugarna Pivot Plus. Efter städningen fälls dammsugaren ihop och tar minimalt med plats. Pivot Plus 12 Volt är en lättmanövrerad sladdlös och uppladdningsbar chiliröd skaftdammsugare med ett ställbart skaft, ett effektivt munstycke och en kapacitet på 13 Airwatts. Den är utrustad med ett tvåstegsfilter samt filterren78

görare och en transparent dammbehållare om 700 ml. Pivot Plus 18 Volt har en gångtid på cirka 20 minuter. D Black & Decker 031-68 60 74 micaela.adahl@blackdecker.com

husbyggaren nr 5 B 2008

Marknadsnytt Rent golv med rent samvete Vileda Professionals lanserar Svanenmärkta golvmoppar i mikrofiber som klarat Svanenkraven. Swep Classic Microtech och Swep Duo Microtech vänder sig till de professionella användarna. För att en mikrofibermopp ska bli Svanenmärkt måste den uppfylla miljö-, hälso- och kvalitetskrav. Till exempel testas moppen så att den rengör effektivt, är skonsam mot städ-

ytorna och tål över 300 tvättomgångar. Svanen ställer krav på vilka kemikalier som får användas vid tillverkningen. Till exempel får de färger som används inte ha allvarliga hälsoeffekter och PVC får inte användas i plastdelar. D Vileda Professional 070-311 34 24 elisabeth.arnberg@fhp-ww.com

Borrar genom trä och stål SFS Intec satsar på marknaden för träkonstruktioner och fokuserar bland annat på sina WT- och WS-system. Produkterna inom WT-systemet har en multifunktionalitet för golv-, tak-, och väggkonstruk-

Ny generation lutningslasrar

tioner i trä. WS-systemet består av dymlingar som enkelt borrar genom både trä och stål i ett enda moment. D SFS intec AB 0152-71 50 12 ekst@sfsintec.biz

Topcons nya generation lutningslasrar, RL-100 serien, inkluderar ett nytt kodningssystem som tillhandahåller högsta möjliga upprepningsbarhet av grader (5 bågsekunder). Modellerna är tillgängliga med 1-vägslutning (RL100S1) och 2-vägslutning (RL100S2). Båda modellerna har upp till 25 procent gradom-

fång och upp till 760 meters arbetsområde. En elektronisk drift gör inställningarna enkla och högkontrastdisplayer gör att det går lätt att mata in grad. Ett uppladdningsbart batteripaket ger upp till 50 timmars drift. D Topcon Europe Positioning BV +31 (0)10 458 50 77 dimitri.lambermont@topcon.eu

Sänker energibehovet Två av Sveriges husfabrikanter, Västkustvillan och Borohus, kommer med en gemensam helhetslösning för lågenergihus, som går att tillämpa på samtliga husmodeller från Borohus och Västkustvillan. Den nya lösningen för lågenergihus omfattar bland annat förbättrade ytterväggar

och bättre fönster. Lågenergihusen klarar enligt företagen de nya krav som Boverket förväntas ställa från år 2010 på energinivåer på 55 kWh per kvadratmeter. D Västkustvillan/Borohus 0325-186 21 jonas@borohus.se

Oorganiskt bränt tegel

Golvvärme med låg bygghöjd Thermotech lanserar marknadens lägsta vattenburna golvvärmesystem ”Minifloor 8”. Thermotechs nya rör har en diameter på åtta millimeter. Systemet är skonsamt för miljön. Minifloor 8 är speciellt utnr 5 B 2008 husbyggaren

vecklat för små utrymmen, till exempel badrum och hall. Systemet kan både gjutas in och läggas på befintligt golv. D Thermotech Scandinavia AB 070-647 88 18 andreas@thermotech.se

Porotherm tegelblock från Wienerberger introducerades på den svenska marknaden under år 2003, även om det var en svensk ingenjör, Sven Fernhof, som redan år 1958 var med och uppfann och tog patent på produkten. Rättigheterna såldes till tegelleverantören Wienerberger, som startade produktion av tegelblocken år 1969 i Tyskland. Porotherm är tillverkade i oorganiskt material av lertegel och blir bränt i 1000 grader, vilket innebär att putsade Porothermväggar inte kan drabbas av de mögelproblem

som är vanliga i väggar med till exempel puts på cellplast utanpå en trästomme. D Wienerberger AB 0771-42 43 50 lennart.bergh@wienerberger.com

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

Vi levererar: Värmeutrustning Kranar Bygghissar

tel 031-4130 70 www.bvm.se

husbyggaren nr 5 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

GEOFIX AB Mättillbehör för byggbranschen Välkommen till vår shop: www.geofix.se eller ring 019-467290 faxa 019-467213

Mättillbehör, markeringsmaterial, handhållna lasrar för avståndsmätning, linjelasrar, avvägare, prismor, stativ, mätband, märkfärg m m

GPS – Garmin, Silva Låga priser – kvalitetsprodukter

nr 5 B 2008 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

husbyggaren nr 5 B 2008

BYGGLEVERANTÖRER FÄRGSTARKAST PÅ YTBEHANDLING AV STENFASADER Tikkurila Fasad har kompletta system för renovering och avfärgning av stenfasader och balkonger. 10 års funktionsgaranti på material och utförande ger unik köptrygghet.

117 83 Stockholm Tel 08-775 64 50 www.tikkurila.se Tikkurila Fasad är en division inom Alcro-Beckers.

Våra kunder väljer Robust för att de vet att vi kan dörrar Vi passerar dem varje dag. Öppnar och stänger utan att reflektera över de detaljer som gör att allt fungerar.

www.robust.nu 0590-187 00

nr 5 B 2008 husbyggaren

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

Hantverk..!

N-O .Gudmundson Byggråd

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

KARLSKRONA

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

ESKILSTUNA NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

KARLSTAD

ÄC-KONSULT AB

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@ac-konsult.se www.ac-konsult.se

• ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Box 571 651 13 KARLSTAD Tel 054-15 68 50 Fax 054-18 89 52 Besöksadress: Herrgårdsgatan 6

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

http://www.granruds.se

BYGGKONSULT MED HÅLLFASTHET

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

Byggprojektering Byggledning Besiktningar Utredningar Kvalitetsansvariga

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

husbyggaren nr 5 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER PITEÅ

STOCKHOLM

STOCKHOLM MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

STOCKHOLM

Ingenjör SBR Tonie Ekholm Riksbehörig för obligatorisk ventilationskontroll Nybohovsgränd 38, 117 63 Stockholm e-post: info@elfab.se Tel: 08-794 09 80

ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR

Godkända av och anslutna till SBR. Certifierade av SITAC.

VÄRDERINGAR

Auktoriserade Fastighetsvärderare SFF

SKADEUTREDNINGAR

VVS Kontroll

Projektering Besiktningar

Ljud • Vibrationer Akustik • Buller PROJEKTERING • BERÄKNINGAR • MÄTNINGAR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

TÄBY • Polygonvägen 15 NORRTÄLJE • Grindvägen 32A Telefon 08-768 30 75 Telefon 0176-552 60 Fax 08-768 49 33 Fax 0176-552 70 VÄSTERÅS • Torggatan 4 Telefon 021-18 58 80 Fax 021-18 34 02

DINA SAKKUNNIGA FASTIGHETSKONSULTER I STOCKHOLMS, VÄSTMANLANDS, UPPSALA OCH SÖDERMANLANDS LÄN

Byggnadsakustik program, ljudisolering, ventilation

Rumsakustik strålgångsberäkningar, åtgärder

Byggplatsbuller bullerkartor, åtgärdsprogram

Trafikbuller bullerkartor, skärmar, fasadisolering

Hemsida: www.vardia.se E-post: info@vardia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 08-732 48 00 www.acoustic.se Tumstocksvägen 1, 187 66 Täby

• Projektering • Projektledning • Utredningar • Entreprenadbesiktning • Funktionskontroll, OVK • CE-märkning • Installationssamordning • Objektsdokumentation Livdjursgatan 4, 121 62 Johanneshov. Telefon 08-448 74 70 (vxl), Telefax 08-448 74 89 www.seveko.s

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening nr 5 B 2008 husbyggaren

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar

Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

UPPSALA

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

SUNDSVALL

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB Köpmang 1

852 31 Sundsvall

Telefon: E-mail: Hemsida:

060-12 34 90 gerhard@gery.se www.gery.se

Arkitekter, inredningsarkitekter Storköksprojektering, Projektledning Besiktningar

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

UMEÅ

BJ-Konsult AB Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

Storgatan 115, 903 33 Umeå Tel 090-71 70 41, Fax 090-71 70 49

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

E-post lennart.norberg@hifab.se Projektledning Byggledning Kalkylarbete

Entreprenadbesiktningar Kvalitetsansvarig PBL Utredningar

husbyggaren nr 5 B 2008

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖREBRO

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Byggteknik - Kontroll

- Inredning

- Byggledning

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Alcro Beckers . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

Pro-File Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1

bg Byggros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Pålplintar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Teknologiskt Institut Betongcentrum . . . . . 68

Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Roxull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51

Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Ruukki Construction . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Trelleborg Waterproofing . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Cementa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Tremco Illbruck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Sakab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Träullit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Finisterra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Sand & Grus Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Wassara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Frico . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Skanska Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Grace . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

SPEF Morneon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Statens Geotekniska Institut . . . . . . . . . . . . . 63

VVS auktorisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Isodrän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Stockholms Geomekaniska . . . . . . . . . . . . . . . 17

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4, 75

Lättklinkerbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

Swedcert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Moelven Töreboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55, 59

Swedoor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Paroc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

Svenska Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . 31

Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . 64, 72

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . 71

Plåtslageriernas Riksförbund . . . . . . . . . . . . 55

Svenska Mässan Scanbygg . . . . . . . . . . . . . . . 19

Prinfo Ystads Centraltryckeri . . . . . . . . . . . . 27

Sveriges Geologiska Undersökning . . . . . . . 27

nr 5 B 2008 husbyggaren

Nytt från SBR Nya medlemmar Maria Bergh, projektledare,

Hifab, Luleå Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Anders Brommesson, entreprenadansvarig, Hus & Villabyggarna i Helsingborg AB, Helsingborg Anders Eriksson, ingenjör, Fjärdhundra Elisabeth Hedberg, miljöingenjör, Laxforsen Konsult , Kiruna (tidigare ansluten) Anders Långström, ingenjör, Vendelsö Annika Nordstedt, konstruktör, Marklaget AB, Helsingborg

Hans Nyberg, ingenjör, OBM Fuktteknik AB, Arlandastad Alf Pettersson, uppdragsledare, WSP Management, Västerås Rolf Sörensson, ingenjör, Sörenssons VVS-konsult HB, Trelleborg Henrik Uddh, Teamledare, Picon Teknikkonsult AB, Skövde Stefan Åkerström, ingenjör, Stig Machine AB, Bålsta

Nya anslutna Olle Skog, Svedala Ebba Landin, Bromma

Kalender Förbundsstyrelsen

20 november 2008 5 december 2008

Försäkringsnämnden

Antagningsutskottet

22 oktober

29 oktober 2008 27 november 2008 17 december 2008

Konsultgruppen

Ordförandeträffen

28 november 2008

20–21 november 2008

Överlåtelsebesiktningsgruppen

5 november 2008

Stipendier har delats ut SBRs stipendiefond

Arash Afkari från Göteborg, som studerar vid högskolan i Halmstad, har fått 5 000 kronor ur SBRs stipendiefond för studier i Queensland, Australien. Lika mycket fick Viraya Chaimart från Malmö för vidareutbildning på magisterprogrammet i fastighetsvetenskap vid Malmö högskola.

Det är deras examensarbete ”En jämförelse mellan jämtländska timmerhus och gotländska bulhus” som belönas. SBRs Stockholmsavdelning

Maria Trygg, Uppsala och Maria Andersson, Bromma, som båda studerar på KTH Handen får 2 500 kronor var för examensarbete i USA om partnering.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

SBRs Konsultgrupp

Miljö (Tyréns)

Konsultgruppens stipendium på 10 000 kronor har tilldelats Madelene Jonsson och Hanna Zetterholm, som båda studerar vid Mittuniversitetet i Östersund, med 5 000 kronor var.

Lois Dierks i Göteborg som studerar på Chalmers erhåller Tyréns miljöstipendium på 5 000 kronor, för studier i Illinois, Chicago om hållbar utveckling och miljö. D

Beställ facklitteratur och andra handböcker via SBRs hemsida www.bygging.se/litteratur eller via kansliet, tfn 08-462 17 93. Medlemmar och anslutna har fem procents rabatt.

husbyggaren nr 5 B 2008

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1

10–11 november, Stockholm

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter – Provtillfälle (steg 1–2)

Skadeutredningar

MER Anläggning 07*

27 november, Uppsala 3 december, Stockholm

11 november, Östersund 12 november, Helsingborg 18 november, Luleå 19 november, Luleå 24 november, Göteborg 25 november, Malmö 25 november, Stockholm 26 november, Karlstad 27 november, Gävle 2 december, Umeå 9 december, Linköping 11 december, Sundsvall 11 december, Kalmar 11 december, Uppsala 12 december, Halmstad

28 november, Stockholm Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2

12–13 november, Stockholm

AMA Anläggning 07* Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 1

Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

4 november, Stockholm

14 november, Stockholm

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 2

Entreprenadbesiktning – Grundutbildning steg 1

5 november, Kristianstad 6 november, Borås 12 november, Norrköping 13 november, Stockholm LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

30 oktober, Visby

Självstudier Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Entreprenadbesiktning steg 2 – Praktik

28 oktober, Stockholm Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän (steg 1–2)

28 oktober, Stockholm Entreprenadbesiktning steg 3 – Kvalitetsansvarig enligt PBL nivå E

Energideklaration av småhus – Kurs inklusive självstudier, Delmoment 3

17–18 november, Malmö 19–20 november, Göteborg 2–3 december, Stockholm Putsade Fasader

5 november, Uppsala 19 november, Helsingborg Fuktmätning – fukt och mögelskador

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 1

12 november, Stockholm 9 december, Helsingborg

Plåt i teori och i verklighet

28–29 oktober, Stockholm Entreprenadjuridik med avtalsrätt

30 oktober, Stockholm

25-26 november, Stockholm

Energi, miljöinventering och energideklaration av fastigheter, steg 2

AMA AF 07 – Nyheter och förändringar

Halvdagsseminarium 13 november, em Luleå 20 november, em Karlskoga 27 november, em Halmstad 8 december, fm Göteborg

2–3 december, Linköping 9–10 december, Göteborg

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

Halvdagsseminarium 2 december, em Stockholm

Annonser ska ge nya kunder

nr 5 B 2008 husbyggaren

5 november, Malmö 6 november, Östersund

Projektledning*

Miljöinventering Prov – CMF

SBR har en stor pågående annonskampanj. Förbundet publicerar 32 annonser i tio tidningar med budskapet att man ska gå in på hemsidan www. bygging.se. Även Konsultgruppen driver en annonskampanj med budskapet att man ska hitta en konsult på hemsidan www.konsultgruppen.nu. Annonserna går i

Entreprenadjuridik, grundkurs*

Partnering*

3–4 november, Stockholm

25–27 november, Stockholm

Nivå N, 5, 6, 12 november, Göteborg Nivå K, 13 november, Göteborg

bland annat Arkitekten, BoFast, Husbyggaren, Fastighetstidningen och Byggindustrin. SBRs förbundsstyrelse har beslutat att man som medlem i SBR alltid ska följa Allmänna reklamationsnämndens rekommendationer fullt ut. D

Rättelse ”Gröna besiktningsmän” På grund av att vissa beslut inte gått att genomföra kommer auktorisationen av ”gröna besiktningsmän” inte att utformas som artikeln i Husbyggaren nummer 4 beskriver. SBR och Movium (gröna besiktningsmäns hemvist) håller på att förhandla om en ny lösning.

Vi räknar med att vara klara med detta under detta år. När allt är klart kommer SBR att presentera ett det hela på hemsidan www.bygging.se. Gunnar Edebrand, kanslichef

Nytt från SBR Rätade ut frågetecken om deklaration SBR Malmö hade ett välbesökt miniseminarium måndagen den 22 september, om ett aktuellt ämne: ”Energideklarationer med åtgärdsförslag”. Förutom SBR-ingenjörer deltog också studenter från högskolan i seminariet, som hade totalt 42 deltagare. Medlemsmötet började med en välsmakande buffé i högskolans restaurang. Kvällens föredragshållare var Bengt Linné från Svensk energideklarering. Vi fick ett koncentrerat och välformulerat föredrag, som både rätade ut flera frågetecken och fick åhörarna att förstå omfattningen av Boverkets krav. Det återstår mycket arbete med energideklarationer de närmaste tio åren. Till de två följande årsskiften ska 300 000 fastigheter, typ flerbostadshus, kontorshus, kom-

mersiella fastigheter, kommunernas och statens fastigheter, vara energideklarerade. Hittills är enbart 15 000 energideklarationer gjorda. Efter år 2009 ska villor energiOm alla fastighetsägare gör en energibesparande åtgärd blir vinsten stor för hela deklareras. Boverket tror samhället. att 60 000 energideklarationer per år kan ler flera energibesparingar blir Höstens program i Malmögöras under tio år. Dessutom vinsten stor för fastighetsäga- avdelningen fortsätter med ska de återstående fastigheter- ren och samhället. ”Konsultansvar med rättsfall” na e-deklareras, de som skulle Bengt Linné pratade också och studiebesök på Entré Malha varit utförda till 31 decem- om vilka åtgärder som är mest mö. ber 2009. lönsamma och i vilken ordning Av Lars Olderius, Det är viktigt att e-deklara- de bör göras. Se mer om åtBygging SBR tioner åtföljs av åtgärdsförslag gärdsförslag för energibespaför energibesparing. Om samt- ring på www.bygging.se, välj liga fastighetsägare gör en el- Lokalavdelningar, Malmö.

Föreslå åtgärd för att spara energi Energideklarationer var rubriken på höstens första månadsmöte i Stockholm. 47 förväntansfulla deltagare samlades i ABF-huset på Sveavägen efter en middag på restaurang Hatam strax intill. Anledningen till att vi byter lokaler är prishöjningar på vår tidigare träffpunkt på Södermalm. Kvällens föredragshållare Richard Lindwall från Energisparkonsult AB belyste övergripande vad som gäller och hur praktiken utformas. Det kan noteras att det är ett EUdirektiv som ligger som grund för deklarationen. Det gäller för samtliga länder inom unionen att rätta in sig i leden där Sverige tycks vara ett av de sista. Energideklarationer hör vi dagligen talas om som något som sakta närmar sig. Till datumen den 31 december 2008 90

och den 1 januari 2009 ska energideklarationer vara verklighet för ”allmänna byggnader” och ställs som krav för objekt som säljs eller hyrs ut. Vem, vad och vilka gör vad? Företaget ska vara ackrediterat och en besiktningsman gör besiktning för upprättande av energideklarationen. Här kanske man i framtiden kan tänka sig en grupp besiktningsmän med specialkompetens som samverkar i större objekt. Vad får man? • En deklaration upprättas för husets energistatus idag (besiktningstillfället). • Ett åtgärdsförslag upprättas för att minimera värmeförlusterna. Själva deklarationen är ett ifyllande av uppgifter med hjälp

av besiktningen och basuppgifter om energiförbrukning och status. Åtgärdsförslaget ger stora möjligheter till förslag på åtgärder för att förbättra byggnadens energiförbrukning. I förlängningen kan det betyda högre saluvärde. Ett flertal fall där åtgärder behövs presenterades med bilder på anläggningar som fungerade mindre bra. Besiktningen ska också ta hänsyn till eventuella OVK-protokoll och radonmätningar. Huvudregler Alla byggnader som byggs, säljes eller hyrs ut/upplåtes med bostadsrätt. Det är ägarens/säljarens skyldighet att se till att det finns en energideklaration som inte är äldre än 10 år.

Vilka byggnader ska energideklareras? • Småhus, till exempel villor och radhus (en gräns på 50 kvm). • Flerbostadshus, till exempel hyres- och bostadsrätter. • Specialbyggnader, till exempel biograf, skola, vårdbyggnader, simhallar. Övergångsbestämmelser • Småhus (villor och radhus) för försäljning efter 1 jan 2009. • Flerbostadshus (hyres- och bostadsrätter ) senast den 31 december 2008. • Lokalbyggnader från och med den 1 januari 2009. • Specialbyggnader senast den 31 december 2008. Av Uno Rydholm, Stockholmsavdelningen

husbyggaren nr 5 B 2008

Nytt från SBR Konstruktör blir överbryggare SBR har som sedvanligt är deltagit i det årligen återkommande Nordiskt Byggsymposium som i år hölls i Köpenhamn 12–14 september i Konstruktörsföreningens regi. Deltagare från de nordiska byggingenjörsföreningarna, Nito i Norge, Konstruktörsföreningen i Danmark, Svenska Byggmästare- och Ingenjörsförbundet och RKL i Finland samt SBR som representerades av förbundsordförande Lars Hedåker och kanslichef Gunnar Edebrand, diskuterade angelägna gemensamma frågor. Nedan följer ett kortfattat referat från de minnesanteckningar som fördes. KONSTRUKTÖRSFÖRENINGEN (KF) KF´s, ordförande Gert

Johansen hälsade välkommen till Köpenhamn. KF har det senaste året arbetat med ny lagstiftning för bygglov. Teknisk bygglovsbehandling ska inte längre företas av kommunen på mindre och okomplicerat byggeri. KF har initierat ett projekt där man försöker samla byggandets aktörer. Arkitekter och ingenjörer kan ha svårt att tala samma språk. Konstruktörerna* är de som bygger en bro mellan dem. Projektet kulminerar på årets konstruktörsdag i oktober. Hur påverkar globaliseringen kraven på framtidens byggnadskonstruktör? Konstruktörer kommer att rita mindre och styra mera. Bättre interkulturell förståelse behövs. Strategisk byggherrerådgivning blir centralt för konstruktörer.

Medlemstyp

Antal medlemmar Studenter 1 000 Under 50 år 1 900 50–64 år 3 400 65–101 år 2 300 Som kuriosum kan nämnas att RKL har en medlem som är 101 år. Pensionsåldern i Finland är 63–65 år. En del fortsätter i projektanställningar efter pensioneringen. Åldersfördelning inom SBR är i stort densamma. RKL mister cirka 100 medlemmar per år, netto. Om tre år är de första Byggmästare YH** färdiga i sin utbildning och då förväntas medlemsantalet öka. Tillgång till 3,5-årig Byggmästare YH utbildning finns både för studenter och sådana med arbetserfarenhet. RKL har avsatt folk till att ta sig an värvning av nya medlemmar. Man har även gjort en behovsanalys. Vad önskar medlemmarna av RKL? RKL ska försöka ändra sin image från att vara en pensionärsförening. Det finns cirka 2 000 personer i RKL´s medlemsföreningar som inte är medlemmar i RKL. De önskar inte att tvinga ickemedlemmar in i RKL. I så fall kommer flera medlemsföreningar att utträda ur RKL. SBR Av de studerande på

RKL RKL och byggindustrin

högskolan i Malmö är cirka 50 procent kvinnor. SBR håller på att revidera sina antagningsregler. Framöver kommer enbart utbildning/-examen att ge tillgång till medlemskap. Besiktningsmannaföreningen har gått upp i SBR och ”Gröna besiktningsmän” är på väg in. En annonskampanj har lanserats för de 90 procent av medlemmarna som är självständiga konsulter.

har gjort en undersökning av utländsk arbetskraft i Finland. Åldersfördelningen på medlemmar i RKL:

NITO NITO har 6 000 studentmedlemmar inom alla branscher.

nr 5 B 2008 husbyggaren

Aller-huset. Foto: Lars Hedåker

Sydhamnen med ännu inte borttagen spont till grävd kanal. Foto: Lars Hedåker

NITO TAKST Deltagare i en regelkommitté som ska reglera takst-verksamheten. Det är en ny plan- och bygglag på väg som bland annat kommer att innehålla krav på elektronisk bygglovbehandling. NITO Takst erbjuder medlemmarna facklig verksamhet. ENERGIDEKLARATION I Sveri-

ge ska alla hus vara deklarerade 1 januari 2009. SBR´s besiktningsmän ska också kunna göra energideklarationer. Det fordrar certifiering. SBR har kurser och certifieringen sköts av ett organ. Dessutom ska ackreditering till, och SBR har tagit fram en kvalitetsmanual för små verksamheter för ackreditering hos Swedac. SBR har framfört kritik till Boverket över kostnaden för förfarandet. I Finland råder stor brist på kvalificerade energikonsulter. Endast cirka 100 är certifierade intill nu. I Norge har det varit kamp mellan myndigheter om vem som ska svara för ackreditering. Till den 1 januari ska ägarna göra en egen energideklaration. Elen som används till uppvärmning är fortsatt billig, så de är inte våldsamt intresserade. I Danmark är i stort allt på plats och fungerar. Dock har staten skjutit fram tidpunkten för energideklaration av egna byggnader. I dag är energikonsulter personligt godkända, men från 1 januari kommer bo-

lag som har minst en ansvarig och som lever upp till dagens krav på godkännande, att kunna registreras som ackrediterad verksamhet, vilket ger mindre skärpta krav på den enskildes kompetens. ÖVRIGT I övrigt diskuterades

om krav på avloppsrening i glesbygd samt om problemen i Sverige med tunnputs på icke ventilerad trästomme. En dag viktes åt studiebesök. Först besöktes DR-Byen, Danmark Radio/TV´s nya anläggning i Örestaden. Ett nybygge på cirka fem miljarder danska kronor vilket är alldeles för dyrt och resulterade i ett antal lediga jobb bland ansvariga på DR. Även Aller-koncernens nya pågående bygge besöktes. En glasskapelse i sjuåtta våningar i avancerat utförande. En chartrad båt tog oss runt i inre hamnen och bland annat förevisades Sydhamnen med all sin nya bostadsbebyggelse. Nygrävda kanaler hade styckat upp området i 28 småöar. För ett väl genomfört symposium tackades danskarna och nästa år är det Finlands tur att ha arrangemanget. Av Lars Hedåker, förbundsordförande * En dansk konstruktör är en person som arbetar praktiskt på byggplats, som till exempel arbetsledare. ** Byggmästare arbetar praktiskt på byggplats. 91

Nytt från SBR Husbyggaren firar 50 år i år. Institutsingenjören Jan Ivarson gör en betraktelse över hur utbildningarna förändrats under åren som gått.

Institutsingenjörerna i Sverige – Antingen skaffar du dig en grips och börjar i hamnen eller så ser du till och läser och då hjälper jag dig ekonomiskt. Så sa en sjökapten till sin son efter realexamen, för drygt ett halvt sekel sedan. – Vet du vad du vill bli? – Jag vill bli maskiningenjör, sa jag till far och försökte verka övertygande. – Visst, sök då! Se till att du går igenom så ordnar det sig med betalningen. Jag började på GTI – Göteborgs tekniska institut, på en teknikerkurs i maskinteknik. GTI var en helt ny värld med föreläsningar utan böcker, från morgonen till kl 20 vissa dagar, bland annat för att vi skulle få yrkesaktiva lärare. Föreläsarna ritade och textade på tavlan och eleverna skrev av, gick hem och läste. Vi hade minst 13 ämnen, teoretiska som matte och flera fysikämnen och mer teknikinriktade som ångpannor, oljemotorer, flygteknik och pumpar. Senare blev det även VVS-teknik och det var tur, eftersom jag skulle komma att arbeta med det. Bäst betalt första jobb, 900 kronor per månad, efter militärtjänsten år 1962. Vi var cirka 70 elever i klassen och största delen var norrmän. GTI var Norges största tekniska skola, sas det. Vi svenskar kom direkt från skolan. Norrmännen var äldre, en del upp mot 40 år, mer erfarna och med yrkeskunnande. På GTI fick jag en första inblick i svensk politik präglad av socialistiska värderingar. GTI var en privatskola och sådana räknades inte i det officiella Sverige, trots att institutsingenjörer utgjorde stor del 92

av ingenjörskåren och var efterfrågade. Toppbetyg från en sådan skola var värdelösa om man ville söka till högskola. I Norge såg man annorlunda på saken. De norrmän som studerade vid GTI sågs som en resurs och fick goda bidrag av norska staten. De fick till och med ett litet bidrag av svenska staten, såsom utlandsstuderande i Sverige, men vi svenskar kunde inte ens få studielån! Det var en lycklig del av dem som börjat, som fick sin examen. På examensdagen höll rektorn ett tal, som jag haft i minnet hela livet. Han sa ungefär: – Nu är ni nyblivna ingenjörer. Det innebär inte att ni kan slå er till ro och tro att ni är färdigutbildade. Men ni har fått en bra grund för att vidareutbilda er inom den bransch ni kommer att arbeta, och det gäller för hela ert arbetsliv. Hur rätt hade han inte. Vill man arbeta som konstruktör, måste man hela tiden följa den tekniska utvecklingen och läsa in ständigt föränderliga regelverk och entreprenadjuridik. Är man dessutom företagare måste man kunna en del om ekonomi, marknadsföring, arbetsrätt och mycket annat, inte minst psykologi. Ibland kan det vara väldigt olämpligt att säga hur det är! Jag har arbetat hela tiden som konstruktör i VVS-branschen. Det har blivit både stora och små projekt. Institutsingenjörer har anförtrotts ledande uppdrag i flera av landets största projekt. Lite förvånande när man tänker på den låga status deras utbildning haft i statsmaktens ögon. Men inte överallt. Företrädare för

många stora företag har visat förtroende och uppskattat folk med praktisk och teoretisk kunskap, precis som GTI:s ingenjörsring vill förmedla med sina två metaller. En ädel metall för teoretiskt vetande och en oädel som symbol för praktiskt kunnande. När jag ser tillbaka på mitt arbetsliv, har jag förstått hur bra utbildning många institutsingenjörer fått. Vi har utgjort den breda basen, förmodligen flertalet av ingenjörskåren under ett halvt sekel, då svensk teknik och välstånd utvecklades. Vi har varit med om att bygga Sverige. Många maskinare började sin bana på stora verkstäder som varven, bilindustrin, SKF, Nohab eller Motala Verkstad. Där kunde man lära av de äldre som hade kunnande och yrkesstolthet. Jag är rädd att något av det har gått förlorat i dag. Förhoppningsvis har det ersatts av annan kunskap och ökad flexibilitet. Vi såg upp till våra högskoleutbildade kollegor och ansåg det självklart att de skulle bli höga chefer och utveckla nya idéer, som vi institutare kunde tillämpa. I VVS-branschen har det funnits få högskoleingenjörer. Jag tror det beror på att det inte funnits någon sådan utbildningslinje. Installationsteknik har varit tillvalsämne på andra linjer som väg och vatten och maskinteknik. Bristen på högskoleingenjörer i min bransch har möjligen underlättat karriären för institutsingenjörerna, men varit till nackdel för branschen. Den har lidit brist på företrädare som accepterats i akademiska

kretsar. Det har kanske bromsat utvecklingen och bidragit till att klimatinstallationer ibland blivit lite styvmoderligt behandlade i byggprocessen. Efter hand avskaffades de flesta tekniska instituten. De hade varit en nagel i ögat på politikerna. De menade nog att bra utbildning skall förmedlas i samhällets regi. Parallellt med instituten fanns det även statlig ingenjörsutbildning, till exempel tekniska gymnasiet i Göteborg. En utmärkt skola som producerat många bra ingenjörer, men som långt ifrån täckte behovet. Därför behövdes instituten och privata initiativ då liksom nu inom flera områden. Det mesta lades emellertid ner och den lägre ingenjörsutbildningen fördes in i gymnasieutbildningen. Senare lades även den ner och nu talar man om ett återinförande. Harmonisering av ingenjörsutbildningen med andra länder bör eftersträvas. Makthavarna börjar inse att vi inte kan tillgodose hela ingenjörsbehovet med enbart civilingenjörer. Tänk om all vård skulle utföras av läkare utan sköterskor! Jag är övertygad om att institutsingenjörerna behöver kvalificerade efterföljare, om vårt land skall behålla sin tekniska förmåga.

Jan Ivarson

husbyggaren nr 5 B 2008

thermisol.se

TĂ&#x201E;TA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w w.tata-tak.com

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0