Husbyggaren 2009 Nr 3 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

3 09 Nedanstående är en annons från Abetong

husbyggaren nr 3 B 2009

nr 3 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer

250:–

5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro:

Bankgiro:

55 34 25-0

241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 v 11 v 17 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Sidan 28 I februari i år brann en nyligen ombyggd matvaruaffär ner i Södertälje. Branden spred sig till flera andra butiker i närheten. Hur bränder sprids handlar flera artiklar om i det här numret av Husbyggaren. Det kan vara mellan industribyggnader genom portar och tak, eller via glipor i storkökens imkanaler, som dessutom är indränkta med fett och oljor. Dessutom tar vi upp utvecklingen av träbyggsystem och en gammal, men i Sverige ny, metod att täta betongläckor. Foto: AnnaCarin Carlén

INNEHÅLL 6 8 12 18 24 28 34 36 38 42 44 46 48 50 56 68

Samarbete och prefab bakom lyxhotell i trä Trästomme allt vanligare i hallar och kontorshus Utvecklar ett byggsystem för flerbostadshus i trä Öppningar i vägg och tak styr hur brand sprids Klarar fettindränkta kanaler att stå emot brand Bra samarbete optimerar byggnadens brandskydd Vindsnurrornas fundament ska klara vibrationer Ny metod täta betongläcka börjar vinna mark Helhetssyn ger bostäder som står sig över tid Juridik: Nya standardavtal införs för byggtjänster IT: Nackdelen med att bo i container av metall Form & Teknik: När naturen rasar – kan hus rasa Debatt: Ekonomi och miljö förlorar med bytänkande Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Tak & Fasader & Glas Tidningen utkommer i vecka 23 nr 3 B 2009 husbyggaren

PREFAB Det nya lyxhotellet Copperhill Mountain Lodge i Åre är ett av norra Europas största trähus. Det 18 000 kvm stora hotellet ligger på en fjälltopp 730 meter över havet. Det är byggt i betong och trä och nästan allt är prefabricerat.

Samarbete och prefab bakom lyxhotell i trä Av marie wallin , frilansbyrån Rakt på sak

yxhotellet Copperhill Mountain Lodge ligger på toppen av Förberget i Åre Björnen. Hotellet har 112 sviter och rum med totalt 420 bäddar och är till största delen byggt i trä. Liften Copperhill Express tar gästerna den sista biten uppför berget ända fram till entrén. På terrassen finns en helikopterplatta och längst ned ett garage med plats för 70 bilar. Det femstjärniga hotellet invigdes i december 2008. Ägare är två holländska investerare som har lagt ner 620 miljoner kronor i bygget. Uppsalaföretaget Bjerking var teknikkonsult för Copperhillprojektet. Kristofer Angerstig på Bjerking är civilingenjör, väg och vatten med inriktning byggteknik. Han var projekteringsledare för Copperhillbygget. – Vi gjorde all teknik, allt som har med konstruktion och installation att göra. Vi har fungerat som projekteringsledare och installationssamordnare och så har vi biträtt projektledaren, berättar han. Projektet har förstås ställt höga krav eftersom det stora hotellet är byggt på en fjälltopp där hård vind ofta skapar tuffa arbetsförhållanden.

Komplexiteten en utmaning – Men det som är avancerat i det här projektet är inte att hotellet ligger 730 meter över havet utan att det är en så pass stor byggnad och avancerade installationer. Det är komplexiteten i form av storlek som är den stora utmaningen, säger Kristofer Angerstig. Lyxhotellets totala yta är 18 000 kvm. Trästommen är en kombination av limträ och massivträ. Rummen består av prefabricerade trämoduler. Det handlar om en byggnad med två våningar i betong och sex våningar i trä. Det är ett av norra Europas största trähus. – I ett sådant här projekt gäller det att 6

lösa ett antal stora frågor och det är vi ingenjörer vana vid att göra. Hur bra det går hänger på samarbetet mellan personalgrupperna, konstaterar projekteringsledaren.

Nära samarbete Framgångsfaktorn är, enligt Kristofer Angerstig, att Bjerking har alla teknikkonsulter under samma tak och att de arbetar gränsöverskridande över teknikområdena. Det blir ett tätt samarbete. – Vi har konsulter för alla teknikområden, till exempel ljud, brand, tillgänglighetskonsulter och så vidare. Eftersom vi känner varandra och finns under samma tak kan vi snabbt dra ihop korta, små möten och lösa frågor som uppstår. Vi är unika på det viset, säger Kristofer Angerstig. I Copperhillprojektet var totalt mer än 40 personer från företagets olika teknikområden involverade samtidigt. Inga onödiga fördröjningar – Korta beslutsvägar, tillgång till en stor kunskapsbank och bra kommunikation med byggplatsen har gjort att rätt personer hela tiden har haft kontakt med varandra, berättar projekteringsledaren. När en konsult får ett problem inom till exempel VVS kommer han till Kristofer

Hotellet är byggt i betong och trä och nästan allt är prefabricerat. Foto: Kristofer Angerstig

Angerstig som är projekteringsledare. De går direkt till exempelvis elkonsulten och löser problemet. – Vi låter inte VVS-konsulten vänta två veckor för att få till ett möte där han kan ta upp sin fråga som en punkt bland alla andra, utan vi löser det direkt. Då slipper vi risken att VVS-konsultens problem sinkar något annat.

Nästan helt i prefab Lyxhotellet är i princip byggt helt med prefab. Plattan är platsgjuten, men väggar och bjälklag på de två nedersta våningarna är betongprefab. Rummen i de fyra övre hotellvåningarna består av tredimensionella moduler i trä som är helt i prefab. De invändiga kommunikationsytorna består av limträ och massivträ som kom tillskuret och färdigt, ett enda stort pussel att montera ihop. – Passning, installation och dockning har funkat otroligt bra. Sedan uppstår det alltid något problem, men det är det vi ingenjörer är till för att fixa. Orgie i trä Kristofer Angerstig beskriver hotellet som en orgie i massiv trä och limträ. En stor del av stommen har inte bara en bärande funktion utan den ger också byggnaden sitt speciella utseende både utomhus och inomhus. Stommen är synlig invändigt. I vissa delar har arkitekten valt en större dimension än vad som behövs för bärigheten av rent estetiska skäl. – Det är en enorm känsla att komma in där, med de stora öppna ytorna och allt trä, säger Kristofer Angerstig. Bra ljudisolering Det var många som höjde på ögonbrynen inför tanken på ett stort lyxhotell i trä. Kristofer Angerstig menar att det finns en husbyggaren nr 3 B 2009

Copperhill Mountain Lodge är ett överdådigt fjällhotell i Åre. Foto: Kristofer Angerstig

Den synliga trästommen ger byggnaden ett speciellt utseende inomhus. Foto: Kristofer Angerstig

del fördomar om att bygga i trä. En myt är att det inte går att ljudisolera och få bra akustik i en träbyggnad. – Men vi är ett företag som kan trä och vet att det går. Han framhåller att moduler i prefab faktiskt är väldigt bra i just det sammanhanget.

Ny order i fjällvärlden – Väggarna för varje rum monteras ihop till en rektangulär kub som blir en egen enhet, en modul. Sedan kommer nästa modul som sitter ihop med den andra endast med några stålbeslag. Eftersom de i övrigt inte är ihopmonterade utan står nr 3 B 2009 husbyggaren

ovanpå varandra bryts ljudöverföringen av luftspalten dem emellan och man får på så sätt en ”automatisk” ljudisolering, förklarar Kristofer Angerstig. Copperhill ställer Bjerking i strålkastarljuset. Företaget har redan fått ett nytt uppdrag i fjällvärlden: Projekteringen av ett hotell med en stor spa-anläggning i Idre, åretruntanläggningen Golf Ski Spa, har just inletts. Lågkonjunkturen har uppenbarligen inte visat sig än. – Copperhillbygget påbörjades år 2006, under en fantastisk högkonjunktur, men stora beställare ryggar inte för att bygga nu i lågkonjunkturen. Det är 30 procents rea på byggentreprenad om man beställer nu, säger projekteringsledaren Kristofer Angerstig.

Bjerking är personalägt och arbetssättet har efterhand utvecklats efter kundernas efterfrågan.

Utveckling mot totalansvar – Vi går mer och mer mot att ta CM-ansvar, construction management, i entreprenadbranschen. Det innebär att vi även tar ekonomiskt ansvar för hela projekt. Kristofer Angerstig menar att det är en naturlig utveckling att konsulten som har en sådan stor påverkan på bygget också får ta delar av det ekonomiska ansvaret. – Då får man möjlighet att genom ett större ansvarstagande bli delaktig vid en projektframgång, samtidigt som det förstås innebär en större risk, konstaterar han. D

Fakta: Copperhill Mountain Lodge Byggmaterial: betong och

Antal rum: 112 sviter, totalt

Byggherre: Peter Kats och

trä Interiört: koppar, glas,

430 bäddar Övrigt: spa, restauranger, ba-

Frans Scholtes, Holland Projekteringskonsulter:

oregon pine (rödaktigt trä), kopparskimrande kakelplat-

rer, personalboende, parkeringsplats, helikopterplatta

Bjerking, Uppsala Byggkostnad: 620 miljoner

tor Yta: 18 000 kvm Byggtid: 2,5 år

Arkitekt: Peter Bohlin,

kronor Projektkostnad: 730 miljoner kronor

svenskättad amerikan, har bland annat ritat Bill Gates hem

PREFAB Utvecklingen av träbyggsystem har gått snabbt sedan trästommar på mer än två våningar tilläts. Trästommar i hallar har blivit vanligare. Även i kontorshus kan trästommar användas. Separat bärande bjälklag och ett nedpendlat undertak löser ljudproblematiken.

Trästomme allt vanligare i hallar och kontorshus

Nyutvecklat byggsystem Moelven Töreboda har utvecklat ett byggsystem kallat trä8 som är ett pelar-balksystem i limträ. Kontorshus har ofta större spännvidder än bostadshus vilket kräver andra sätt att föra ner laster än träregelväggar. Spännvidden i trä8 är maximalt åtta meter. Vidare är kraven på ljud något lägre i kontorsbyggnader, viktigt är dock att klara de vibrationer som skapas av intensiv persontrafik på bjälklag med öppna ytor. För att lösa problemet har man förenat teknik från hallbyggande och bostadsbyggande. Bärverket utgörs av pelare och balkar som kompletteras med bjälklagselement och utfackningsväggar. Stabiliseringen löses med särskilda stabiliseringselement. Bärverket görs i limträ De bärande pelarna görs av limträ och tillverkas kontinuerligt vilket medför att pelarna blir lika höga som byggnaden. Ett typiskt tvärsnittsmått på pelarna är 215 x 360 mm2. För närvarande siktar Moelven Töreboda på byggnader upp till fyra vå8

ningar höga. Pelarna förses med balkskor där balkarna vilar. Balkarna av limträ monteras som bärlinor för bjälklagen. Balkarna har typiska tvärsnittsmått på 215 x 630 mm2. Bjälklagen är förtillverkade bjälklag från Finnforest, så kallade Ripa-bjälklag. Dessa klarar en spännvidd på upp till åtta meter, med mersmak på större spännvidder i ett senare skede. Bjälklagen har stor styvhet på grund av god samverkan mellan den Kerto-skiva som utgör skiva och de Kerto-balkar som limmats undertill. Även takelementen görs prefabricerade.

Bygger torrt Montaget för Trä8 genomförs med målet att få torr byggnad så fort som möjligt. Byggsystemet är utvecklat för att skapa ett snabbt montage med enkla medel. Den låga vikten bidrar till det enkla montaget. Byggnaden sektioneras om möjligt i moduler om 8 x 8 kvm i plan. Dessa är modul för montaget och innehåller två stabiliseringselement i varje hörn och två pelare i de andra. Först förmonteras de stabiliserande elementen till en T-form (även L-form är möjlig) liggande på marken. Konsekvensen av förmontaget blir att stabilise-

Den bärande stommen i en byggnad om 2 x 3 moduler, det vill säga 16 x 24 m.

Helena Johnsson är lektor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Hon forskar om träkonstruktioner inom industriellt byggande där man förutom krav på bärighet också ska klara brand-, ljud- och inte minst produktionskrav.

FÖRFATTAREN

tvecklingen av träbyggsystem har gått framåt med stormsteg sedan år 1994 då det blev tillåtet att bygga högre än två våningar med trästomme i Sverige. Överföringen av tidigare erfarenheter från småhusbyggandet har gått smidigt och idag är flerbostadshus i trä på fem våningar ingen ovanlig syn. Hallbyggnader i trä är också vanliga och med stigande stålpriser väljer lokala idrottsföreningar ofta en trästomme då en ny hall ska byggas. Det finns dock fler marknadssegment där trästommar kommer till sin rätt och ett av dem är kontorshus.

FÖRFATTAREN

Av helena johnsson , lektor, Luleå tekniska universitet och johan åhlén , utvecklingschef, Moelven

Johan Åhlén är utvecklingschef på Moelven i Töreboda. Han kommer från vitvarubranschen och inför industriellt kvalitetstänkande i träbyggnadsbranschen.

ringselementen är formstabila från början och därmed behövs mycket lite extra stagning under montaget. När stabiliseringselementen är på plats monteras pelarna och sedan passas balkarna in mellan pelare och stabiliseringselement. Bjälklagen på översta våningen monteras först och sedan läggs takkassetterna på. I detta läge är byggnaden/modulen under tak. Nu monteras presenningar i form av rullgardiner på alla sidor. Dessa kan rullas ner för att täcka sidorna och husbyggaren nr 3 B 2009

Montage av bjälklag. Stabiliseringselementen till vänster i bild. Foto: Moelven

skydda mot regn från sidan. Om montaget gått planenligt kan de nedre bjälklagen monteras genom att de sticks in från sidan. Montage av utfackningsväggar avslutar montaget av stommen och sedan vidtar stomkomplettering, installationer och beklädnad. Det genomtänkta montaget bidrar till en kort projekttid från början till slut –

nr 3 B 2009 husbyggaren

Utrymme för installationer kan göras i bjälklagen. En annan lösning är ett nedpendlat undertak. Foto: Moelven

alla komponenter är standardiserade både när det gäller projektering och montage.

Brand, ljud och svikt Massiva trästommar har ett förutsägbart och säkert beteende i brand då de brinner långsamt och kontrollerat. Stommens säkerhet i brandlastfallet är inte ett prob-

lem. Det är om det finns en önskan att använda synligt trä som kraven på ytor kan bli en begränsning. Lösningar finns dock framtagna som tekniskt fördröjer antändningstiden. I en lätt stomme är ljudproblematiken alltid en aktuell fråga. För Trä8 är ljudisolering av luftljud inget problem. PoFortsättning s. 10 P

Stabiliseringselementen fästs till grunden via utrymmessnåla beslag. Foto: Moelven

P tentiellt är dock stegljud ett bekymmer. Den tänkta konstruktionen med separat bärande bjälklag och ett nedpendlat undertak är en etablerad lösning även för andra byggmaterial och fungerar väl.

Integreras i vägg Särskild omsorg måste läggas vid upplaget av bjälklaget där en särskild avvibrerande list bör monteras (till exempel Sylomer, Stepisol). Stabiliseringselementen utgörs av skivor som är lika höga som byggnaden. Skivorna tillverkas av tre limträpelare som limmas till full samverkan med Kertoskivor på var sida. Stabilisering sker genom skivverkan i dessa element som fästs in till grunden med skruvar. Stabilise-

T-formen gör stabiliseringselementet stabilt i sig självt och därför behövs mindre stagning vid montaget. Stabiliseringselementen utnyttjas som stagning för pelare och balkar som monteras mot dessa. Foto: Moelven

ringselementen är helt integrerade i väggen och är fullt isolerade.

Olika lösningar Limträstommen är ett lätt bärverk vilket återverkar positivt på kostnaderna för grundläggning. Stommen är därmed ett utmärkt alternativ där markförhållandena är dåliga. Viktigt att komma ihåg är dock att grunden ska dimensioneras för koncentrerade lyftkrafter som orsakas av det stabiliserande systemet. Byggsystemet är modulariserat i kvadratiska moduler, företrädesvis 8 x 8 m2. Dessa kan placeras i olika planlösningar. Det är också möjligt att ge modulerna olika höjd för att skapa olika byggnader.

Inom en modul är ytan 8 x 8 m fri att använda för att placera innerväggar och skapa de rum som behövs. Innerväggarna tillverkas av Moelven EuroWand och kan enkelt anpassas till olika hyresgäster. Byggsystemet trä8 lämpar sig bäst för kontorshus eller köpcenter. För bostadshus är systemet inte optimalt idag. Det finns också en möjlighet att kombinera pelar-balk-system med volymbyggnation till exempel genom att ha de två nedersta våningarna för affärslokaler i pelar-balkstomme och komplettera med volymer för bostäder eller hotell högre upp. D Fotnot:

Läs mer på www.moelventoreboda.se eller på www.ltu.se/lwe/fo/proj/pelar-balk

Byggsystemet är modulariserat i kvadratiska moduler som kan placeras i olika planlösningar.

husbyggaren nr 3 B 2009

PREFAB Ett helhetsgrepp behövs för att skapa ett effektivt byggsystem för ett industriellt träbyggande: Standardisera processen och tekniken, och beskriv arbetsmetoderna. Lägg sedan till en IT-plattform med verktyg som knyter ihop alltsammans!

Utvecklar ett byggsystem för flerbostadshus i trä

Industriellt byggande Ett industriellt byggande är ett övergripande synsätt som är uppbyggt av både processoch teknikfrågor, där IT kan ses som ett stöd för att knyta ihop processoch teknikplattformen. Arbetet med plattformarna ska ske kontinuerligt i företaget och sedan användas för att på ett effektivt sätt styra byggprojekt. Det handlar om att skapa en standardisering och stabilitet för både process och teknik. I teknikplattformen finns vårt byggsystem beskrivet, i processplattformen finns våra arbetsmetoder beskrivna och i IT-plattformen finns de verktyg vi har för att knyta ihop teknik- och processplattformen. Byggbranschen anses ofta ha låg produktivitet och utvecklingsgrad i jämförelse med annan industri, till exempel i jämförelse med tillverkningsindustrin. För att angripa problemen är det viktigt

Emile Hamon är civilingenjör och jobbar som affärsutvecklare inom industriellt byggande på konsultföretaget Tyréns AB. Han ingår i ett team som hjälper företag att utveckla byggsystem, processer och ITstöd för industriellt byggande.

FÖRFATTAREN

Kostnader har ökat Byggbranschens förändras och utvecklingen går mot ett mer industriellt byggande, som ett led i att uppnå effektivare processer, högre kvalitet och lägre kostnader. Trots att vi bygger ett unikt hus varje gång, så finns det ändå en hel del i byggnaden som är samma från projekt till projekt. Ny metod, ny process och en ny organisation för varje projekt gör det väldigt svårt att utvärdera hur verksamheten ser ut och hur den kan förbättras. Det är viktigt att skapa processer och system som är robusta nog att klara den variation som krävs för att skapa ett kundanpassat byggande. I Boverkets rapport ”Fel och brister i nya bostäder – Vad kostar det egentligen?” anges följande faktorer vara de vanligaste orsakerna till fel och brister i byggprojekt: • Bristande instruktioner om arbetsmomentens utförande • Bristande motivation • Okunskap hos dem som utfört arbetet

• Bristande samordning • Bristande ledarskap i byggprojekt • Stress Kvalitetsbrister hos material, brister i upphandling och fel i handlingar listas också som bidragande orsaker till fel och brister i byggprojekt. Om man samtidigt tittar på prisutvecklingen i branschen och jämför den med prisutvecklingen inom andra områden bör man kunna dra slutsatsen att det är en låg produktivitetsutveckling i branschen som i stor utsträckning bidrar till den kraftiga prisutvecklingen. Ett industriellt byggande innebär, bland annat, att företag måste ha ett standardiserat sätt att arbeta på, som de kontinuerligt utvecklar och förbättrar. Det är viktigt att trycka på att det är arbetssätt, tekniska system och metoder som ska standardiseras – inte den slutliga produkten!

Patrik Jensen är civilingenjör, och doktorand knuten till LTU produktionsteknik. Han arbetar på konsultföretaget Tyréns AB och ingår i ett team som hjälper företag att utveckla byggsystem, processer och IT-stöd för industriellt byggande.

FÖRFATTAREN

erome mark och bostad och Tyréns utvecklar ett byggsystem för industriellt träbyggande. Målet med utvecklingsprojektet är att utveckla ett byggsystem med arkitektonisk flexibilitet för flerbostadshus med trästomme. Utvecklingsprojektet har tilldelats stöd av Centrum för byggande och boende med trä (CBBT). Ett branschgemensamt synsätt för industriellt byggande ligger till grund för utvecklingen av byggsystemet för flerbostadshus. Konceptet är generellt, baserat på ledande koncept och principer inom tillverkningsindustrin, och kan därför appliceras på alla typer av industrialiseringsprocesser inom byggproduktion.

FÖRFATTAREN

Av emile hamon, affärsutvecklare, Tyréns AB, patrik jensen, doktorand, Tyréns AB och jerker lessing, tekn lic, Tyréns AB

Jerker Lessing är civilingenjör och tekn lic inom industriellt byggande och verksam på konsultföretaget Tyréns AB. Jerker Lessing leder en grupp av konsulter som hjälper företag att utveckla byggsystem, processer och IT-stöd för industriellt byggande.

husbyggaren nr 3 B 2009

att inse skillnaden mellan de olika industrigrupperna. Det som tydligt framträder vid en jämförelse är att det i byggbranschen ofta råder en stor projektfokusering och att det i varje projekt skapas en ny (helt eller delvis) organisation, vilket leder till låg kontinuitet i byggprocessen samt låg utveckling av produkten. I tillverkningsindustrin är det vanligt att separera produktutvecklingsprocessen från den specifikt konfigurerade produkten. Genom att applicera ovanstående resonemang på byggbranschen innebär detta att det tekniska systemet utvecklas separat, med byggnadens olika standardiserade komponenter och byggnadsdelar, för att sedan kunna användas i unika projekt. Byggsystemet utvecklas i en separat process där de tekniska lösningarna testas, justeras och vidareutvecklas. I takt med att systemen används i specifika projekt förfinas de baserat på erfarenheter från projekten.

Gränser behöver dras I en teknisk plattform måste det finnas tydliga gränsdragningar, vilket är centralt för att öka industrialiseringsgraden i företaget. I och med en teknisk plattform går företaget från en projektutveckling till en produktutveckling som är avskild från den traditionella byggprocessen. Produktutvecklingen blir således en kontinuerlig process och den fortgår därför också mellan projekten. Det handlar om att skapa mer funktionella och långsiktiga lösningar som systematiskt kan utvecklas och förbättras. En vinst med att arbeta med tekniska plattformar är att antalet komponentvarianter i byggprojekt kan minskas. Många byggföretag har specialiserat sig på en viss typ av konsumenter, då det är svårt att bygga system som tillgodoser kundkrav från alla typer av målgrupper (Björnfot och Stehn 2006). De begränsningar som sätts på byggsystemet måste således noga övervägas, så att krav från ett specifikt kundsegment kan mötas. Byggsystemet är således en bärande del för att skapa ett industriellt byggande. Genom att utveckla flexibla och avancerade tekniska system kan vi sänka kostnaderna, öka kvaliteten och korta byggtiderna samtidigt som vi tillgodoser kundens önskemål. Nyckeln till framgång är nr 3 B 2009 husbyggaren

Prisutveckling BPI (Byggprisindex), KPI (Konsumentprisindex) och PPI (Prisindex i producent- och importled). Illustration: Emile Hamon, källa SCB

Plattformar för industriellt byggande. Illustration: Jerker Lessing

Konfigureringssystem inom industriellt byggande. Illustration: Helena Jonsson, LTU

att utveckla standardiserade gränssnitt, tekniska lösningar och plattformar som skapar värde för kunden.

Modularisering och parametri Modularisering beskrivs som: ”Sättet att dela in en produkt i moduler med specifika gränssnitt drivet av företagets specifika anledningar” (Erixon 1994). Enkelt beskrivet kan en modul beskrivas som en begränsad del av en produkt, med en väl beskriven funktion där gränssnitten mot

Bjälklag från byggsystemet. Illustration: Patrik Jensen

Fortsättning s. 14 P

A-hus fabrik i Anneberg. Foto: Petra Abrahamsson

Konfigurering av byggsystem. Illustration: Patrik Jensen

P resterande delar av produkten är väldefinierade. En svårighet inom modulariseringsteknik är att finna rätt gränssnitt för modulerna, det vill säga att definiera gränssnitt som förblir oförändrade över produktens livscykel. Det finns många olika typer av modulariseringsvarianter, men vanligast inom byggindustrin är ”Cut-to-fit” moduler. Valet av modulariseringsvariant kan ses vara tätt sammankopplat med parametrin, där längden och bredden ses som varierbara parametrar. Genom att parmetrisera moduler kan antalet varianter och kombinationer överblickas.

Minska antalet lösningar Ett enkelt exempel som beskriver nyttan av parametri (matematiska regler) kan åskådliggöras med hjälp av ett träbjälklag. Om bjälklaget max får vara 2 400 mm brett och max 5 000 mm långt samt att bjälklaget finns i två varianter (med badrum och utan), ger detta en lösningsrymd av 24 miljoner varianter (Lösningsrymd = bredd x längd x varianter). För att minska lösningsrymden och komplexiteten för bjälklaget måste regler för byggsystemet läggas till, vilket görs med hjälp av parametri. Om regler som kan minska lösningsrymden utformas så 14

att slutkunden inte nämnvärt berörs, kan ett mindre komplext system utformas. Våningshöjden skulle kunna vara konstant vilket gör att angränsande moduler också kan standardiseras, till exempel trappor. Det spelar troligtvis liten roll för kunden om rumshöjden varierar något beroende på materialval eller dylikt. Genom att begränsa valmöjligheterna, för sådant som inte skapar värde för kunden, ökas möjligheterna till en rationell produktion och det är också det första steget för att skapa ett byggsystem.

Analysera begränsningar För att påbörja arbetet med att utveckla ett byggsystem krävs det att man gör en grundlig analys över vilka regler och begränsningar som kan tänkas för det aktuella kundsegmentet. Det handlar om att utveckla en produktplattform med en lång livslängd, där enskilda moduler kan tas bort utan att angränsande moduler påverkas. I utvecklingen av den tekniska plattformen uppkommer nya problem som vanligtvis inte behöver beröras inom mer traditionell projektering, så som tillverkningsprocesser, logistik etcetera. Byggsystemet i utvecklingsprojektet är uppbyggt kring en modulariseringsprincip där varje modul är uppbyggd av ett antal komponenter med standardiserade

gränssnitt mellan respektive komponent och modul. Utifrån definierade komponenter sätter man samman moduler för bjälklag, ytterväggar, innerväggar, stomstabiliserande väggar etcetera. Varje modul är baserad på ett modulmått, i det här fallet en multipel av 150 mm (1 x 150, 2 x 150, 3 x 150 etcetera). Modulmåttet innebär ytterliggare standardiseringsmöjligheter, där ett av huvudsyftet är att minska artikelmängden. Det handlar om att öka upprepningseffekten i byggprocessen samt att maximalt utnyttja till exempel skivmaterial (gips, plywood med mera). Vidare måste gränssnitten mellan modulerna vara kompatibla med varandra, så genom att konfigurera ett antal moduler med varandra kan en specifik produkt, utifrån arkitektens skiss, utformas.

Hur ska processen se ut Ett modernt industriellt byggande innebär att vi går från en projektorienterad hantverksmässig produktion till en mer processorienterad och automatiserad produktion. Ett viktigt första steg i den riktningen är att förstå, och ta till sig, processkonceptet. Vad är en process? Hur ser våra processer ut? Hur skapar vi ett effektivt flöde i våra processer? Fortsättning s. 16 P

husbyggaren nr 3 B 2009

Informationsvyer. Illustration: Patrik Jensen

Konfigurering av huset där tid har kopplats till modellen – BIM (4D). Illustration: Patrik Jensen och Emile Hamon

I processplattformen beskrivs det hur företaget arbetar, det vill säga vilka arbetsmetoder som ska användas och vem som ansvarar för vad. Inom ett industriellt byggande ökar också möjligheterna för att skapa effektiva flöden enligt Leanproduction principer. Lean-production innebär att företag arbetar med en behovsstyrd produktion med kunden som ledstjärna: Ingenting ska produceras som kunden inte är beredd att betala för! De händelser eller aktiviteter som inte skapar värde i processen ska identifieras och elimineras från processen. Kvar blir då en resurssnål och effektiv process som snabbt kan ställa om för att leverera till nya kundkrav. I Lean arbetar företag med en behovsstyrd produktion (pull-system), det vill 16

säga ett dragande produktionssystem där resurser, material och produkter anländer vid inbyggnadsstället vid rätt tid och med rätt kvalitet. I ett dragande system initieras aktiviteter av ett verkligt kundbehov och lager fylls på när behovet uppstår. Inga produkter eller tjänster ska produceras förrän en kund längre ned i försörjningskedjan ger signalen om att en verklig efterfrågan finns. Resurser, material och produkter ska inte tryckas (push-system) genom produktionssystemet. Vid ett tryckande system blir det mer väntan för resurser (till exempel att olika yrkesgrupper inom bygg väntar på att få påbörja sitt arbetsmoment) eller att mer material och produkter binds upp i produktionen i form av lager.

Det första steget inom Lean-production är att skapa en standardiserad och stabil produktionsprocess. Den standardiserade och stabila produktionsprocessen fungerar sedan som utgångsläge för att jobba med ständiga förbättringar. För det nya byggsystemet finns alla förutsättningar för att skapa en effektiv produktionsprocess med processorientering och Lean-production som bärande beståndsdelar. Det har investerats i en ny automatiserad produktionslina där byggsystemets komponenter och moduler ska produceras. Genom att flytta aktiviteter uppströms i värdekedjan, från byggarbetsplatsen, till fabriker där förtillverkning utförs, ställs höga krav på att materialflödet integreras i byggprocessen och anpassas till verksamheten. Gränssnittet husbyggaren nr 3 B 2009

mellan fabrik och montageplatsen är viktigt för att komponenter, material och arbete ska flöda genom produktionen.

Stöd till plattformar IT ska fungera som ett stöd för att knyta ihop processoch teknikplattformen och skapa ett effektivt informationsflöde genom hela byggprocessen. BIM, som informationsmodell, möjliggör en effektiv hantering av de tekniska beståndsdelarna (komponenter, byggdelar, element och moduler) samtidigt som modellen innebär en ökad processorientering, det vill säga hur vi kommer att använda informationen. Genom att skapa en struktur för byggsystemet och beskriva dess beståndsdelar skapas rätt förutsättningar för att kunna konfigurera produkter/hus utifrån byggsystemets regler. Med hjälp av en BIM skapas rätt förutsättningar för en effektiv hantering av byggsystemet, där informationen beskrivs ur olika perspektiv: kundperspektiv, ingenjörsperspektiv, tillverkningsperspektiv och montageperspektiv: Kundperspektiv. Här beskrivs all den information som är av intresse för kunden (arkitekt alternativt slutkund). Det

kan till exempel handla om hur mycket fönsteryta som är möjligt att lägga in för arkitekten eller hur han/hon kan utforma huset. För slutkunden kan det handla om tillval som är möjliga, exempelvis innervägg mellan kök och matplats eller möjlighet till badkar, öppen spis etcetera. Ingenjörsperspektiv. Här beskrivs all den information som är av intresse för projektörer. I ingenjörsvyn beskrivs alla de regler och begränsningar som styr byggsystemet. Samtidigt är det i denna vy vi befinner oss om vi ska utveckla nya byggdelar och komponenter. I ingenjörsvyn kan begränsningar för till exempel spännvidder för bjälklag beskrivas. Tillverkningsperspektiv. Här beskrivs all den information som är av intresse för dem som ska tillverka respektive byggdel eller modul. Här beskrivs varje byggdel eller modul ner på komponentnivå. Det skulle till exempel kunna handla om kaplängder, materialåtgång etcetera. Montageperspektiv. Här beskrivs all den information som är av intresse för dem som ska montera ihop byggdelarna och modulerna på byggarbetsplatsen. Det kan handla om en processbeskriv-

ning med montageanvisningar och/eller 4D simulering (tider kopplat till respektive byggdel/aktivitet).

Ska knyta ihop De fyra perspektiven bygger på ett processorienterat synsätt och syftar till att skapa ett flöde av information mellan alla intressenter – alla fyra vyer hämtar information från en och samma modell. Vanligt är annars att informationen återskapas gång på gång. Arkitekten har sin modell, projektörerna sina modeller, tillverkning har sin modell och produktion har sin modell. Ett industriellt byggande måste gå mot en processorientering, där byggsystemet blir det industriella byggandets motor. IT-systemet ska fungera som ett stöd och knyta ihop processoch teknikplattformen, så att effektiva produktionsflöden skapas! Det industriella byggandet skapar förutsättningar, genom standardiserade och stabila produktionsprocesser, för ett långsiktigt arbete med ständiga förbättringar. D

Du som går i byggtankar På www.bygging.se finner du cirka 150 ”Kvalitetsansvariga enligt PBL”. Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

nr 3 B 2009 husbyggaren

BRAND Risken för brandspridning mellan industribyggnader påverkas av öppningar i väggar och tak. För att ge säkrare riskberäkningar behöver bland annat flammornas höjd, samt hur snabbt och var de bryter igenom takkonstruktionen vägas in.

Öppningar i vägg och tak styr hur brand sprids

Beräknar risk för spridning Det finns ett tidsbegränsat krav när det gäller minimeringen av risk för brandspridning. Värmestrålningen mot närliggande byggnad får inte överstiga 15 kW/m2 under en period av 30 minuter. Detta innebär att den antagna brandutvecklingen kan få en avgörande betydelse. Forskning kring brandspridning mellan industribyggnader är viktig och därför initierades projektet ”Bränder i industrilokaler”. Projektet, som finansieras av Brandforsk, påbörjades år 2007 och ska avslutas år 2009. Syftet är att förbättra de modeller eller verktyg som finns för att beräkna risken för brandspriding från en icke sprinklad industribyggnad till en annan. I projektet har vi sammanställt nuvarande kunskap angående dimensionerings- och beräkningsmetoder. Inträffade bränder har analyserats med hänsyn till 18

risk för brandspridning och flamhöjder och kunskaper och erfarenheter har hämtats från berörda myndigheter och brandskyddskonsulter. När branden väl är övertänd behövs validerade verktyg för att beräkna risken för brandspridning mellan byggnader. För att undersöka tillförlitligheten i beräkningsverktygen har modellförsök i skala 1:10 genomförts. Dessa försök beskrivs mer utförligt senare i artikeln.

Flammornas höjd Varje år inträffar ett antal stora bränder i industrilokaler. Egendomsskadorna kan bli mycket omfattande, speciellt om branden utvecklas snabbt och brandbelastningen är hög. Räddningstjänsten har inte alltid möjlighet att bekämpa branden om byggnaden inte är sprinklad. I icke sprinklade lokaler så är grundidén att byggnaden ska placeras och anordnas så att branden inte sprids till närliggande byggnader. Allmänna rådet i dagens byggnadsregler när det gäller skydd mot brandspridning mellan byggnader (5:72) är att den infallande strålningsnivån bör understiga 15 kW/m2 under minst 30 minuter. Det innebär att nödvändiga beräkningar normalt genomförs när byggnaden är helt övertänd och lågor slår ut genom fönster eller tak. Problemet idag är att det inte finns några bra verktyg för beräkning av fullt utvecklade bränder i industrilokaler. Beräkning av till exempel flamhöjd, som i sin tur används för strålningsberäkning, bygger till stor del på modeller som är framtagna för öppna poolbränder och inte fullt utvecklade bränder i stora industrilokaler. En avgörande fråga är hur höga flammorna är, hur dessa flamhöjder är i jämförelser med befintliga ingenjörsmodeller samt vilka parametrar i det ak-

Anders Lönnermark är tekn dr och arbetar som forskare vid enheten för brandteknik på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås.

FÖRFATTAREN

är man väljer att inte installera sprinkler i en industribyggnad behöver brandsäkerheten och risken för eventuell brandspridning till närliggande byggnader fastställas. Det finns farhågor om att man kan ”räkna hem” risken för brandspridning mellan industribyggnader på ett osäkert sätt, vilket äventyrar trovärdigheten för ingenjörsmässig dimensionering. Det innebär att dagens funktionsbaserade byggnorm kan medföra problem för myndigheter som ska granska de metoder som används av konsulter och andra. Modellförsök genomförda på SP kommer att användas för att verifiera några av de metoder som används. Försöksresultaten visar bland annat att placering och storlek hos olika öppningar påverkar risken för brandspridning.

FÖRFATTAREN

Av anders lönnermark , tekn dr, SP och haukur ingason , adj professor, SP

Haukur Ingason är adjungderad professor och arbetar som forskare vid enheten för brandteknik på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås.

tuella scenariot som styr flamhöjden. Normalt är flamhöjden för dessa stora bränder lägre än vad som ges av de vanliga flamhöjdsmodellerna.

Bryter igenom konstruktion Även byggnadskonstruktionens brandtekniska utformning kan få en avgörande betydelse för resultaten. Beräkningsresultaten kan variera beroende på hur och när flammorna bryter igenom takkonstruktionen. Det kan vara många mindre flammor som slår ut genom fönsteröppningar eller en hög flamma som uppstår när hela eller delar av taket rasar in. Fortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 3 B 2009

Figur 1. Flammor strax efter tändning. Foto: Anders Lönnermark

Därför finns ett stort behov av att undersöka och utvärdera de verktyg som används i dag för att beräkna brandspridningsrisken mellan byggnader. I samtal med granskande myndigheter och även brandskyddskonsulter som genomför arbetet har det framkommit att det finns ett stort behov av vägledning kring hur man beräknar.

Olika beräkningsmetoder Trots att det finns många olika sätt en brand kan spridas, så är dock spridning på grund av värmestrålning oftast det man kan undersöka. Det finns ingenjörsmässiga metoder för att bestämma risken för brandspridning. Till exempel beskriver Zalosh hur man kan uppskatta brandspridningen mellan två byggnader genom att sätta upp ett värsta scenario för brandens spridning och omfattning och sedan beräkna brandeffekt, effektiv flamtemperatur, flammans strålningspotential, flamhöjd, synfaktor, etcetera. Tillsammans används detta för att beräkna den infallande strålningen mot den utsatta byggnaden. En brittisk studie påpekar att när man planerar för säkerhetsavståndet mellan byggnader bör man vara medveten om två viktiga faktorer: - Strålningsnivån som kan antända material, både på utsidan av byggnaden och inne i byggnader på grund av strålning som passerar genom fönster. 20

- Strålningsnivån från den brinnande byggnaden. I Storbritannien har man gjort undersökningar som utgår ifrån dessa grundläggande parametrar. De har tagit fram både mer komplexa metoder och metoder som är relativt enkla att använda. I den förenklade metoden har man lagt in säkerhetsmarginaler när det gäller valet av ett säkert avstånd . Det finns även förenklade metoder att beräkna avståndet i amerikanska standarder, till exempel National Fire Protection Association (NFPA 80A, 1980) och i en standard som FM Global (FMDS 1-20, 1979) har tagit fram. De grundläggande parametrarna är strålningspotentialen, olika synfaktorer och kritisk antändningsstrålning för trä. I NFPA 80A klassificeras byggnaderna i tre grupper (Severe, Moderate och Light) beroende på brandbelastning och flamspridningsklassificering. Beroende på dessa parametrar kan ett säkert avstånd beräknas. I den metod som FM Global har utvecklat finns det fyra olika grupper där säkert avstånd bestäms av brandtekniska egenskaper (flammability classification) av det brinnande godset och vilken typ av utsatta väggkonstruktioner det handlar om. Det kanske vanligaste brännbara materialet på utsidan av en byggnad är trä. Om den infallande strålningsnivån är till-

räckligt hög kan trämaterialet självantända (utan någon extern tändkälla). För trä ligger denna strålningsnivå på 34 kW/m2. Om någon typ av extern tändkälla förekommer antänds materialet vid mycket lägre strålningsnivåer. Law rapporterar om lägsta strålningsnivå på 12.5 kW/m2 för torrt trä och utan färg eller annan behandling.

Spridning till grannbyggnad En annan väldigt viktig faktor för antändning av trä är exponeringstiden. Om ett material plötsligt utsätts för en väldigt hög (> 30 kW/m2) strålningsnivå, så kan självantändningen ske relativt snabbt, kanske efter någon eller några minuter. Om ett material blir utsatt för relativt låg värmestrålning (12.5 kW/m2), och det finns en extern tändkälla, så kan det ta tiotals minuter innan det antänds. Det krav som anges i de svenska byggreglerna om att värmestrålningen mot grannbyggnaden inte får överstiga 15 kW/m2 under en period av 30 minuter överensstämmer bra med dessa värden. Hur branden utvecklas Det är inte alltid som beräkningsmodellerna i sig är problemet utan vilken brandstorlek som ska användas i modellen och vilka andra antaganden som ska göras. När en byggnad blir övertänd slår flammor ut genom takkonstruktionen, fönster och portar. De delar av flammorna som husbyggaren nr 3 B 2009

tränger igenom och blir synliga utanför byggnaden genererar den strålning som närliggande byggnader utsätts för. Beroende på byggnadens storlek, utformning, brandbelastning, rökmängd och vindförhållanden kan risken för brandspridning beräknas. Tidsperioden från det att branden startar och tills den utvecklas till en övertänd brand är viktig att förstå för att kunna göra en realistisk bedömning av risken för övertändning. Förståelsen om hur en brand utvecklas från en initialbrand till en övertänd brand i en industrilokal är därför viktig.

Takkonstruktionens betydelse Brandbelastningen i industrilokaler varierar kraftigt, alltifrån maskinutrustning som är integrerad med lågt eller högt staplat gods till renodlade lagringslokaler. Takhöjden varierar också, vilket har stor betydelse för den fortsatta brandutvecklingen . När det gäller stora industri-

nr 3 B 2009 husbyggaren

lokaler så är det mycket svårt att bedöma om branden utvecklas till en övertänd brand eller inte. De kriterier som används bygger till stor del på försök genomförda för betydligt mindre lokaler och där förhållandet mellan takhöjd och golvyta har varit helt annorlunda. De genomförda modellskaleförsöken visar att strålningen från en brand i en byggnad på ett signifikant sätt påverkas av storleken och placeringen av hål i taket. Storleken påverkar flamhöjden medan placeringen påverkar hur stor den resulterande infallandes strålning på närliggande byggnad blir. Detta innebär att brandförloppet och hur och när taket brinner igenom får stor inverkan, inte bara på ursprungsbranden utan även på risken för brandspridning. Detta betyder i sin tur att både brandbelastning, och dess fördelning i lokalen samt takkonstruktionen påverkar risken för brandspridning. Speciellt materialet i taket har varit

föremål för intensiva diskussioner inom den referensgrupp som är kopplad till det aktuella forskningsprojektet. I modellskaleförsöken användes obrännbart tak där olika stora öppningar simulerade att taket brann igenom. Man kan emellertid tänka sig fall med till exempel brännbar isolering där själva konstruktionen efter ett tag bidrar till brandförloppet och brandspridningen. Detta är ett viktigt område som inte ryms inom det nu pågående projektet, men som behöver studeras framöver.

Modellförsök har genomförts Ett antal modellskaleförsök genomfördes i skala 1:10. Huvudsyften med brandförsöken var att studera flamhöjd och strålning, och att utvärdera de beräkningsmodeller som används för att uppskatta risken för brandspridning. Modellen hade dimensionerna 6 m × 3 m × 0,7 m och simulerade en industrilokal i fullskala med Fortsättning s. 22 P

Figur 2. Flammor ut genom hål i taket. Hålet simulerar att taket har brunnit igenom eller rasat. Foto: Anders Lönnermark

P måtten 60 m × 30 m × 7 m. Som brandkälla användes stora träribbstaplar, vilka tändes med hjälp av heptan. Dessa brandkällor valdes för att få en så jämn brand som möjligt under en relativt lång tidsperiod samtidigt som vi ville att branden skulle täcka en tillräckligt stor golvyta för att motsvara en utbredd brand i en industrilokal. I figur 1 visas brandkällan inne i lokalen strax efter det att de fyra heptanbålen under träribbstapeln antänts. Totalt genomfördes tio försök där framför allt antalet öppningar och öppningsarean varierades för att simulera portar och hål i tak respektive vägg. Preliminära resultat visar att öppningarnas storlek och placering på ett signifikant sätt påverkar strålningen och därmed risken för brandspridning. I figur 2 visas flammor ut genom hål i taket. Genom att samla upp brandgaserna i en stor huv kunde brandeffekten (den viktigaste parametern) mätas. Tillsammans med uppmätt flamhöjd och strålning kan olika beräkningsmodeller för infallande strålning mot närliggande byggnader valideras. Något som var väldigt tydligt under försöksserien var att inte bara öppningarna i taket påverkar. Öppningar i väggarna, som simulerar öppna portar, har signifikant inverkan på brandeffekten. Det visas i figur 3, där de två dataserierna representerar olika förutsättningar när det gäller öppningar i väggarna. En enkelport mot22

svarar i fullskala en port 4 m × 4 m, medan en dubbelport i fullskala är 8 m × 8 m (i det aktuella fallet användes en sådan dubbelport på vardera gaveln). I båda fallen motsvarade hålet i taket fem procent av takarean. I figuren ser man också tydligt den inverkan som avståndet har på den infallande strålningen, vilket följer de vanliga trenderna att strålning avtar med avståndet.

Strålningen mäts Som ett led i att validera metoder för att bestämma infallande strålning mot när-

liggande byggnad har två olika metoder för att mäta strålning jämförts under försöksserien, dels med värmeflödesmätare som traditionellt används inom många provningsmetoder, dels plattermoelement vars användning har ökat under de senare åren för att bestämma strålningsbelastningen på konstruktioner och delar av konstruktioner. Resultaten från försöken kommer att användas för att jämföra med olika beräkningsmodeller. Slutrapportering från projektet kommer att ske under hösten 2009. D

Figur 3. Infallande värmeflöde som funktion av avståndet från flamman för två olika tilluftsförutsättningar.

husbyggaren nr 3 B 2009

nr 3 B 2009 husbyggaren

BRAND En test av hur imkanaler i storkök klarar brand visade att två av tre föll sönder. Det ledde till en större studie av tio kanaler. Frågan är om dagens rekommendationer är tillräckliga? Särskilt när det handlar om att fett och oljor i kanalen kan antändas.

Klarar fettindränkta kanaler att stå emot brand?

entilationsföreningen inom Plåtslageriernas riksförbund startade på uppdrag av sina medlemmar en utredning angående tätningsmassor i imkanaler1. Avsikten var att studera hur olika kanaler och tätningsmassor med sina specifika egenskaper höll täthetskraven efter tvätt och efter brand, samt deras lämplighet i storköksmiljöer. Ett antal inledande prov gjordes på Räddningsverkets skola i Rosersberg. Medverkande var, förutom representanter från Plåtslageriernas riksförbund, också personal från Räddningsverkets skola, samt deltagare från Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund. Testerna genomfördes med tre olika kanaler och resultatet blev att två av tre inte klarade en brand utan föll sönder. Detta visade att det fanns behov av att utreda hur en imkanal bör vara beskaffad för att klara de brandkrav som ställs, samt att undersöka om dagens rekommendationer från branschen är lämpliga när det

gäller brandspridning via imkanaler inom en brandcell. Sammantaget så resulterade de inledande proven i ett nytt större forskningsprojekt där tio olika imkanaler brandprovades enligt den svenska standarden SP Brand 124.

Tio imkanaler provades I det uppföljande forskningsprojektet, som finansierades av Plåtslageriernas riksförbund och Brandforsk, brandprovades tio olika kanaler2. Såväl cirkulära (ϕ 315 mm) som rektangulära kanaler (200 x 500 mm) studerades. Kanalerna var omkring 4 300 mm långa och avståndet mellan upphängningar var 3 000 mm. De monterades med en vertikal del ut från bjälklaget med en höjd minst 500 mm varefter de vinklades 90 grader. Kanalerna avslutades med en 90 graders böj och gick upp till en höjd omkring 2 000 mm från bjälklaget. Alla kanaler var stagade vid utblåset. Följande kanaler provades:

FÖRFATTAREN

Av lars boström , tekn dr, SP Brandteknik

Lars Boström är sektionschef och teknisk doktor vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, avdelningen för brandteknik. Han forskar framför allt inom området betong och brand, men sträcker även, som i detta fall, ut handen mot andra områden.

• Galvad spirokanal, extratät • Galvad rektangulär kanal • Galvad spirokanal • Svetsad svartplåt, flänsad rektangulär • Svetsad svartplåt, cirkulär längsfalsad • Längsfalsad kanal i förzinkad stålplåt med spännbandskant • Svetsad svartplåt rektangulär kanal med ett flertal skarvar för att testa olika brandtätningsmassor • Galvad spirokanal med EI 15-isolering • Galvad längsfalsad cirkulär kanal • Specialkanal med inre rökkanal av rostfritt stål isolerat med mineralull och klädd med pulverlackad varmförzinkad plåt

Metodiken vid provningen Alla kanalerna var helt nya och hade inte behandlats på något sätt innan brandprovningen. Detta motsvarar därför inte det verkliga fallet då vanligtvis fetter och oljor ansamlas inuti kanalerna, vilket även kan påverka tätheten hos olika tätningsmassor. Provningen genomfördes i huvudsak Provuppställning av imkanaler. Foto: Lars Boström

Fortsättning s. 26 P

husbyggaren nr 3 B 2009

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser Stockholm – Linköping – Uppsala – Östersund

www.brandkonsulten.se brandkonsulten ab är medlem i Sveriges brandkonsultförening BRA

Energigatan 5, 43437 Kungsbacka Tel.+46 300 773 50 www.siliconetrading.se info@siliconetrading.se

nr 3 B 2009 husbyggaren

kurva (ISO 834). Detta innebär att kanalen inte utsätts för direkt eld utan varma gaser leds genom kanalen.

Spirokanal som missfärgats av värmen. Foto: Lars Boström

P enligt SP Brand 124, det vill säga med en brand enligt ISO 834, under 60 minuter. Metoden används normalt för att prova isolationsförmågan hos isolerade ventilationskanaler med invändig brand. De krav som finns vad gäller integritet, eller brandtäthet (E-klass), är att inga sticklågor med varaktighet längre än 10 sekunder får förekomma på den av brand oexponerade sidan. Vidare får inga genomgående hål med diameter över 25 mm uppstå, och sprickor/glipor är begrän-

sade till 6 mm bredd och längd 150 mm. Förutom krav på brandtäthet kan man även ställa krav på isolationsförmåga (EIklass) och då får temperaturökningen på den av brand oexponerade sidan inte vara större än 140 grader Celsius i medeltal och inte över 180 grader Celsius i någon enskild punkt. Vid denna typ av brandprovning monteras kanalen på ett bjälklag, ett tak, till en brandprovningsugn. Ugnen hettas sedan upp enligt en bestämd tid-temperatur-

Nio klarade 60 minuter För att minska antalet variabler och osäkerheter under provningen bestämdes att imkanalerna skulle vara helt nya innan prov, det vill säga det fanns inga brännbara material i kanalerna. Endast en av kanalerna fick integritetsbrott då fast eld uppstod efter sju minuter. Det var en galvad längsfalsad cirkulär kanal med diameter ϕ 315 mm. Övriga nio kanaler klarade integritetskraven under 60 minuter vilket ger en E 60 klassning. Vid denna provning fanns det inget brännbart material i kanalerna. I storköksmiljö kan man förvänta att kanalerna är indränkta med fett/olja invändigt och att det uppstår en invändig brand. De sprickor/hål som accepteras i standarden kan troligen inte accepteras i fallet då man har en brand i kanalen. Brinnande olja/fett kan rinna ut ur kanalen om sprickor bildas i underkant, samt eld

husbyggaren nr 3 B 2009

kan spridas via sprickorna till brännbara material utanför kanalerna. Den galvade spirokanalen med isolering för klass EI 15 klarade temperaturkraven över 18 minuter, och även integritetskraven över 60 minuter, även fast den var starkt deformerad. Vid demontering av kanalen konstaterades att kanalen hängde kvar tack vara isoleringen. Spirokanalen hade brott i skarvarna. Om kanalen isolerats för högre klassning, EI 30 eller EI 60, det vill säga med mer isolering kan det ha resulterat i en total kollaps då isoleringsvikten ökat markant. Man bör även fråga sig om denna typ av kanal är lämplig när den ska fungera som evakueringskanal för frånluft.

Risk för sticklåga i glipor Vid provningen mättes även temperaturen omkring 50 mm från ytan på varje kanal. Dessa mätningar visade att för oisolerade kanaler var temperaturen mellan 190–350 grader Celsius efter 30 minuters brandprov och mellan 340–560 grader Celsius efter 60 minuter.

nr 3 B 2009 husbyggaren

Detta innebär att teoretiskt sett kan kanalerna monteras så nära som 50 mm från brännbart material under förutsättning att branden i kanalen är kortvarig (mindre än 30 minuter). Vid längre bränder finns det risk för brandspridning i brännbart material 50 mm från kanalen för alla oisolerade kanaler. Detta gäller i de fall det inte brinner i själva kanalen. I det fall det brinner i kanalen kan det finnas risk för att sticklågor uppstår i glipor vilka kan sprida branden utanför kanalerna.

Fett och oljor kan antändas Studien visar att alla kanalerna var mekaniskt stabila vid en standardiserad provning enligt SP Brand 124 och att brandtätheten var relativt bra. Men vid en standardiserad provning utsätts kanalerna för heta brandgaser som leds genom dem, medan det vid en verklig brand kan vara fett/oljor som samlats i kanalen som brinner, vilket kan ge helt andra påfrestningar. Det är därför inte säkert att en standar-

diserad brandprovning enligt SP Brand 124, eller för den delen den europeiska metoden EN 1366-1, för provning av ventilationskanaler, är tillämpliga för imkanaler. Det finns därmed behov av ytterligare studier där ett mer realistiskt scenario provas, det vill säga kanaler med invändig beläggning av fett/olja. Detta eftersom fett och/eller oljor inuti en kanal som antänds i kanalen kan ge helt andra påfrestningar jämfört med en standardiserad brandpåverkan, där endast värme leds genom kanalen. I det verkliga scenariot kan kanalen deformeras på helt andra sätt vilket kan leda till stabilitetsproblem och förlorad täthet. D

Referenser: 1

Tjärnlund D., ”Rapport i provning & läckagemätning av imkanaler”, Rapport Skfrg2, Rosersbergs skola, Rosersberg, 2005. Boström L., ”Provning av imkanaler för storkök”, Rapport BRk 6077, SP Brandteknik, Borås, 2008.

BRAND För att bygga ett bra brandskydd behöver en brandsakkunnig komma in i projektet från början. Det är billigare att lösa problem på skissbordet än vid slutbesiktningen. Det behövs också en tydlig rollfördelning och klara beslutsvägar.

Bra samarbete optimerar byggnadens brandskydd

Brandsakkunnigas del i projekt I början av 1990-talet, när de första brandkonsulterna etablerades, var det ett stort projekt när brandkonsulten lade ner cirka 40 timmar på beräkningar och dokumentation. Idag kan omfattningen vara den tiodubbla eller mer. I de delar av Sverige där den brandsakkunnigas roll är väl etablerad i byggbranschen kommer brandkonsulten in tidigt i projektet, som en självklar del av projekteringsgruppen. Brandkonsultens arbete följer processens skeden och de övriga konsulternas arbete. Omfattningen av den brandsakkunnigas arbete inom ett projekt avgörs bland annat av entreprenadformen. Inför en totalentreprenad anges brandskyddsprinciperna oftast grovt i ett utlåtande eller i 28

en brandskyddsdokumentation, och sedan ska totalentreprenören ta fram den slutliga lösningen. I dessa fall kan det vara svårt för den brandsakkunniga att få en inblick i projekteringen om inte denne får ett fortsatt uppdrag av entreprenören. Ju mer ”färdig handling” som tas fram under projekteringen, desto större möjlighet finns för den brandsakkunniga att vara med och påverka detaljlösningarna, men också att upptäcka och förhindra felaktigheter.

Värdefullt med återkoppling De kommunala räddningstjänsterna får genom släckinsatser och påföljande brandorsaksutredningar ovärderlig kunskap om hur olika byggnader fungerar när det händer något. De har också lång erfarenhet av tillsyn på olika objekt, tidigare brandsyn, och har därmed insikt om hur olika verksamheter hanterar det byggnadstekniska brandskydd som finns. Återkoppling från räddningstjänst till byggbranschen kan därför vara av stort värde. Det informationsansvar som räddningstjänsten har gentemot invånarna i kommunen får dock inte förväxlas med ett konsultansvar. Egenkontroll för projektörer I de flesta projekt finns entreprenörens egenkontroll för brandtätningar, montering av brandklassade glas etcetera med som en självklar del. Det är inte lika självklart att den brandsakkunnigas frågeställningar följs upp under projektering, eller att de kontrollpunkter som tas fram, till exempel i brandskyddsdokumentationen, följs upp i arkitektens och teknikkonsulternas egenkontroll och interna system för kvalitetssäkring. För att väsentliga delar inte ska falla mellan stolarna i projekteringsgruppen

AnnaCarin Carlén är brandingenjör och anställd hos Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB sedan år 1999, med tidigare erfarenhet från kommunal räddningstjänst och dåvarande SRV.

FÖRFATTAREN

en plan- och bygglag (PBL) som kom år 1995 förändrade byggprocessen. Lagen syftade bland annat till att göra byggherrens ansvar tydligare och att förbättra samhällets kontroll av byggherrens kompetens, till exempel genom kvalitetsansvarig. Idag, nästan 15 år senare, finns stora skillnader i hur brandskyddet hanteras i olika projekt och i vilken utsträckning sakkunnig i brandskyddsfrågor finns med. Även räddningstjänstens med- och påverkan i byggprocessen ser mycket olika ut beroende på var i landet man befinner sig. Fortfarande finns en utbredd syn bland byggherrar, fastighetsägare med flera, att ”det är godkänt av brandkåren”. Följden blir att brandskyddet för samma typer av byggnader och verksamheter kan skilja sig åt beroende på var i landet byggnaden uppförs, vilket skapar otydlighet för de byggherrar och fastighetsägare som har hela landet som arbetsområde.

FÖRFATTAREN

Av annacarin carlén , brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist och katarina wadensten, brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist

Katarina Wadensten är brandingenjör och civilingenjör i riskhantering. Hon är anställd hos Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB sedan år 2006 och har tidigare arbetat på Brandkåren Attunda.

måste därför projektledaren/projekteringsledaren/installationssamordnaren även lyfta upp brandfrågorna och se till att projektörerna tar fram lösningar som ger ett korrekt brandskydd. Ett effektivt sätt att följa upp brandkraven är att genomföra särskilda brandsamordningsmöten eller enskilda möten mellan brandkonsulten och respektive teknikkonsult. I många, framförallt större, projekt är det styrfunktionerna som Fortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 3 B 2009

P medför störst behov av samordning även avseende brand.

Skydd för tredje man behövs I BBR anges den nivå för skydd och säkerhet som samhället anser är rimlig när det gäller: - bärverkens beständighet vid brand, - begränsning av utveckling och spridning av brand- och brandgaser inom byggnaden, - begränsning av brandspridning till närliggande byggnadsverk, - förutsättningar för dem som befinner sig i byggnaden att själva sätta sig i säkerhet eller räddas, och - räddningsmanskapets säkerhet vid brand. Vid en nyprojektering tillgodoses kraven på utrymnings- och personsäkerhet. Hänsyn tas till skydd mot spridning till andra brandceller och till intilliggande byggnader, och oftast dimensioneras det skyddet för 30, 60 eller 90 minuter. De åtgärder som vidtas för att förstärka egendomsskyddet blir ”egen ambition” och lämnas ofta därhän. En nyprojekterad byggnad som uppfyller kraven i BBR kan därför totalförstöras vid en brand. I februari i år inträffade detta i en nyligen ombyggd matvarubutik i Södertälje. Butiken var utförd enligt BBR, men den branden fick till följd att butiken och stora delar av byggnaden förstördes helt. Trots en omfattande räddningsinsats spred sig branden till en intilliggande hyresgäst vars lokaler också fick stora skador. Ett flertal andra mindre butiker som låg i anslutning till matvarubutiken, dock inte i samma brandcell, fick rök- och vattenskador och måste därför hållas stängda. Dessutom påverkades el- och dataförsörjning för flera andra hyresgäster i byggnaden av branden. De företag som klarat sig undan de direkta skadorna till följd av branden tvingas därmed ändå att stänga. Fastighetsägare och byggherrar måste vara medvetna om att en projektering enligt BBR inte ger något skydd mot totalskada vid brand, vilket kan vara överraskande. Samverkan – en självklarhet Medverkan från räddningstjänst och brandkonsult likväl som byggherre och 30

Fotot är taget strax utanför gamla kassalinjen. Man ser förvaringsskåp och godisautomater. Lågorna slog ut genom taket när räddningstjänsten kom. Balkarna på den del som sitter kvar är alldeles böjda. Foto: AnnaCarin Carlén

entreprenör skapar bra och väl förankrade lösningar. Samverkan borde därmed vara en självklarhet. Som brandkonsult är det viktigt att lyfta fram behovet av en tidig dialog i ett projekt för att, om möjligt, förankra detta hos beställaren. Kommunikationen med brandkonsulten kan förbättras till exempel genom: 1. Tidig kontakt. Ju tidigare den brandsakkunniga kommer in i projektet desto lättare är det att skapa optimala lösningar. Som för alla andra discipliner är det billigare att lösa problemen på

skissbordet än vid slutbesiktningen. 2. Kontinuerlig kontakt. Att den brandsakkunniga är delaktig under hela projekteringen och även under byggtid för att löpande kunna hantera frågor och förändringar i exempelvis planlösning och andra förutsättningar. 3. Samordning mellan de olika teknikslagen. I större projekt bör ett brandsamordnings-möte genomföras med berörda teknikkonsulter för att tydliggöra de system som berör fler än ett teknikslag. Fortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 3 B 2009

P 4. Tydlig rollfördelning och klara beslutsvägar. Det måste vara tydligt för projektörerna och för entreprenörerna vem som tar beslut och vem som får ändra de beslut som tagits. 5. Dialog med hyresgäster. Där behov och möjlighet finns ska en dialog hållas med kommande hyresgäster för att skapa lösningar som fungerar för den dagliga verksamheten. För att brandskyddet ska beaktas på bästa sätt i byggprocessen är det viktigt att alla aktörer har förståelse för processen som sådan, för lagstiftningen och för aktörernas olika roller och kompetenser. Brandkonsulten AB har under snart 20 års tid varit med i utvecklingen av samverkan i byggprocessen med brandfrågor

som en naturlig del. Genom samverkan och återkoppling kan vi inom branschen fortsätta utvecklas och arbeta för att op-

timera brandskyddet vid om- och nybyggnad när det gäller teknik, tid, ekonomi och slutprodukt. D

Faktaruta: Vad gör en brandsakkunnig i processens olika skeden

- detaljplan; riskanalyser, stämmer av insatsmöjlighet och utrymningsmöjligheter - programskede; grundläggande brandskydd, grova riktlinjer för utrymningssäkerhet, principer för brandgasventilation, insatsmöjligheter och kravnivåer för ventilationsbrandskydd

- systemhandlingsskede; systemval, sprinkler, brandlarm och princip för ventilationsbrandskydd - bygghandling; lösningar inom de valda systemen genom detaljråd till teknikkonsulter och arkitekt, ritningsgranskning etcetera

- produktion; fortsatt detaljrådgivning till konsulter och entreprenörer, kontinuerliga besiktningar - slutförande; kontroll på plats, genomgång av egenkontroll och relationshandling inför förvaltningsskede, planer för DoU

I februari 2009 brann det i en ombyggd matvarubutik i Södertälje i Weda. Ingången till själva butiken ser spöklik ut. Fastighetsägare och byggherrar bör känna till att en projektering enligt BBR inte ger något skydd mot totalskada vid brand. Foto: AnnaCarin Carlén

husbyggaren nr 3 B 2009

BETONG Ingen har väl undgått att vindkraften ska bli en stor framtida energikälla i Sverige. Härnösand kommun har lång erfarenhet. Som bäst läggs fundamenten för fem nya vindkraftverk i Möckelsjöberget. En fråga är hur konstruktionen klarar vibrationer?

Vindsnurrornas fundament ska klara vibrationer Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren

tt bygge av betongfundament till fem vindkraftverk pågår för närvarande i Möckelsjö, 14 km norr om Härnösand. Betongfundamenten blir plattgrundlagda på sprängstensfyllning. Varje fundament blir 15 x 15 x 1,7 meter och det går åt cirka 420–430 m3 betong per betongplatta. Mats Söderberg på Peab, region anläggning Nord, berättar att Peab sköter sprängningen, gjuter betongplattan och står för återfyllningen. – Vi tar en liten del av projektet och det enda bekymmer vi har är själva vädret, med snö och kyla. Arbetet med vindkraftverken i Möckelsjö påbörjades i januari och återfyllnaden av betongfundamenten ska vara klar den sista maj. Själva vindkraftverken monteras i juni.

ihop på plats. Tornhöjden blir 80 meter och vingspannet 90 meter i diameter. Totalhöjden blir då 125 meter. Effekten per vindsnurra är 2 500 kW. – Vikten blir ungefär 350 ton för varje torn totalt med torn och blad och maskinhus. Det ska betongfundamentet klara, säger Michael Henriksson, försäljningschef på Nordex. Det finns två typer av fundament för vindkraftverk, gravitationsfundament eller bergförankrat fundament. Med gravitationsfundament utgör fundamentet i sig en motvikt till vindkrafterna medan ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bultar i berget. – I Möckelsjöberget har man använt ett vanligt gravitationsfundament tillsammans med överfyllning.

Blir 125 meter höga Vindkraftverken levereras från företaget Nordex och kommer i delar för att sättas

Kan vibrationer från tornet fortplanta sig ner i fundamentet och exempelvis berggrunden och orsaka problem?

– Både ja och nej. Vindkraftverken rör sig hela tiden. När man designar torn och själva konstruktionen tittar man bland annat på självsvängningsfrekvensen. Berggrunden kan vara väldigt olika på olika platser. Vi har byggt vindkraftverk där man får påla för fundamenten, och på berg där man använder bergfundament med dragstänger som man borrar ner, säger Michael Henriksson. – Inför ett bygge görs det alltid en geoteknisk undersökning innan man designar fundamenten utifrån de förutsättningar som råder på den aktuella platsen. Har man sämre mark, med sämre bärighet tar man hänsyn till det. – Det finns en IEC-norm för design av vindkraftverk som talar om hur ett vindkraftverk ska designas och vilka kriterier som gäller. – Idag konstrueras till exempel vindkraftverk för att hålla i 20 år. Sedan vet man inte vad som händer i framtiden och om man då gör en bedömning om verket

Faktaruta: Beställare: Möckelsjöbergets Energi AB Leverantör: Nordex Effekt: Per verk 2 500 kW. 12,5 MW för

samtliga fem verk. Drift: N90 finns i två versioner: High Speed

(HS) och Low Speed (LS). Low Speed är anpassad för lite lägre vindhastigheter och ger ett lägre ljud, vilket kan krävas om bostäder finns i närheten. Vindkraftverken har automatiserad styrning och fjärrövervakning. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt. Årsproduktion, samtliga vindkraftverk i

Bultgruppen samt det pågående armeringsarbetet på Möckelsjöberget. Här byggs betongfundament till fem vindkraftverk. Foto: Christer Lockne

Härnösand: Idag cirka 2,5 GWh. Möckelsjöberget beräknas producera cirka 6 GWh per turbin det vill säga totalt cirka 30 000 000 kWh.

husbyggaren nr 3 B 2009

kan fortsätta att köras. Man får se över utmattningar i material, gods, med mera. Men ingen kan förvänta sig en livslängd på exempelvis 40 år, uppger Michael Henriksson.

Lång erfarenhet av vindkraft För Härnösands kommun är vindkraft en profilfråga. Redan år 1989 uppfördes två ”tvillingtorn” på Kläffsön och år 1996 uppfördes ett vindkraftverk på Vårdkasens topp, som är en höjd nära centrum. Vindkraftverket ses av alla som passerar eller besöker staden. Idag har kommunen fyra kommersiella vindkraftverk i drift med en samlad årsproduktion på cirka 2,5 GWh. D

En N90 uppförd på slätmark. Foto: Nordex

nr 3 B 2009 husbyggaren

BETONG I Kanada har den så kallade ”kristalliseringstekniken” använts i 30 år. I Sverige har det gått trögt för metoden. Men nu verkar en svängning vara på gång. Kristalliseringstekniken är miljövänlig och ju mer det läcker desto bättre fungerar den.

Ny metod täta betongläcka börjar vinna mark Av margot granvik , redaktör, Husbyggaren

anligen tätas sprickor i betong genom injektering med epoxi, polyuretan eller mikrocement. Tätning av läckande sprickor kan dock innebära stora problem där de gängse injekteringsmetoderna inte alltid är så framgångsrika. En så kallad kristalliseringsteknik för att täta läckande sprickor har använts i Kanada och USA i mer än 30 år. Metoden innebär att betong tätas med speciella organiska tillsatser, Portlandcement och finmald kvarts, se figur 1. Kristalliseringsmaterialet blandas med vatten och stryks på den fuktiga betongytan. Med hjälp av osmos migrerar organiska kemikalier och cementkomponenter in i betongens porsystem. Ett hydratationsförlopp som liknar betongens normala hydratation påbörjas. Kristaller bildas i betongens porsystem och gör detta betydligt tätare. Christer Molin, som idag arbetar på

Byggmiljögruppen, undersökte kristalliseringsmetoden i ett SBUF-projekt för några år sedan, tillsammans med Björn Syvertsen. – Det som gjorde att det blev ett projekt är att jag tilltalades av tätningstekniken. Vår studie visade att det är en förhållandevis enkel och effektiv metod.

En utveckling av betong Sedan undersökningen har det dock inte hänt så mycket. – Utomlands, åtminstone i vissa länder, är det här ingen ny teknik även om kristalliseringstekniken i Sverige fortfarande betraktas som en nyhet. Men nu har jag blivit inbjuden att hålla föredrag på Betongföreningens årsmöte. Jag tror att tekniken är på väg in, som ett tilltalande komplement till dagens tätningstekniker. – Vi har också fått förfrågningar där man vill använda kristalliseringstekniken i olika tätningsprojekt.

Christer Molin är lite förundrad över att tätningsmetoden inte används mer. – Det är en bra metod. Den är tilltalande på så sätt att man använder samma material som ursprungsmaterialet. – Detta handlar egentligen om en utveckling av betongområdet. Med epoxy eller polyuretan för man in nya och annorlunda material, som dessutom är sämre ur miljösynpunkt. Även prisbilden borde kunna bli gynnsam om tekniken börjar användas mer.

Kan täta porös betong Att kristalliseringstekniken ännu inte fått något genombrott tror Christer Molin beror på att det behövs ett betongtekniskt kunnande och en insikt om metodens begränsningar. – Vem som helst kan inte hantera kristalliseringsmaterialet. Men det är en cementprodukt som är tilltalande i reparationssammanhang. Tekniken är kraftfull. Det är också så att om man har mycket läckage så fungerar den som bäst. – En nackdel är att betong och betongprodukter inte är elastiska. Man kan därför inte reparera rörliga sprickor. Det måste vara döda sprickor. Däremot kan även porös betong tätas. D

Fotnot:

Figur 1. Betongen som ska tätas måste vara fuktig. Längs läckande sprickor som är större än 0,5 mm görs ett rektangulärt spår genom sågning med diamantskär. Vid vattenläckor med större tryck måste snabbhärdande cementbruk användas för att stoppa flödet.

SBUF-projektet genomfördes med stöd från SBUF, Betongsystem i Skandinavien, samt i samarbete med Pen Tec. Rapporten ”Tätning av läckande sprickor i betong med kristalliseringsteknik – En översiktlig studie” finns på www.sbuf.se. Projekt 11673.

husbyggaren nr 3 B 2009

LIVSCYKELANALYS När NCC räknar på klimatpåverkan vägs allt i ett hus in; byggplats, transporter, byggmaterial, inredning, vitvaror, med mera. Skillnaden mellan stål- eller träreglar i utfackningsväggar blir så marginell att det är funktionskrav som fuktsäkerhet som får styra.

Helhetssyn ger bostäder som står sig över tid

land det som envist upptagit branschen på senare tid finns tre nyckelfrågor som på ett handfast sätt anknyter till hållbarhetsperspektivet, nämligen våra produkters: • Prislapp. • Funktionalitet och kvalitet. • Påverkan på den yttre miljön. Jag vill med denna artikel peka på möjligheter till förändring.

Kvalitet, kostnad och utveckling Många kvalitetsproblem hade kunnat förebyggas om nya lösningar från början hade genomgått de undersökningar som vi idag tvingas göra i efterhand. Men vi lär oss: Kontakterna mellan industri och experter på institut och högskolor har stärkts och verktyg för beräkningar såväl som provningsmetodik utvecklas. Vi kan idag kalkylera fukttillstånd, som genom laboratorieförsök kan verifieras och vi vet alltså vilka material som teoretiskt fungerar i en våtrumsvägg eller i en fasad. Vi kan räkna på och styra uttorkning av byggnadsmaterial. Metoder för fysiska tester av till exempel en fasads motstånd mot slagregn har utvecklats. Figur 1 visar en komplett yttervägg, med inmonterade fönster, genomföringar etcetera, uppriggad för att utsättas för simulerat slagregn. Plattformstänkande vinner mark hos beställare och byggare. I plattformarna destilleras en organisations samlade kunskap och erfarenhet ner till en gemensam kärna. Plattformar lägger grunden till ständiga förbättringar och förskjuter delar av verksamhetens fokus från projektet till processen. Tog vara på erfarenheter Förutom minskade felkostnader ger plattformarna förenklad projektering och effektiva inköp. Som leverantör är det 38

mycket mer intressant att samarbeta för en generation av projekt istället för mot ett enstaka projekt. Plattformar är på intet sätt nytt inom husbyggande. Byggnadsstyrelsen med sina ”Krav och Råd” styrde för 30 år sedan projekteringen mot väl beprövade tekniska lösningar, där material- och systemval grundades på omfattande förvaltningserfarenheter. Bostadsbyggare som HSB arbetade på liknande sätt. Det nya är att målstyra teknisk utveckling och processutveckling med plattformar som grund. Upprepningen ger möjlighet till och ställer krav på att noggrannare utreda nya tekniska lösningar innan de byggs in.

Väger in energibehov & underhåll Medvetenhet om den byggda miljöns samlade klimatpåverkan och ökande energipriser stimulerar till livscykeltänkande. Att ställa om energikraven till verkliga energiprestanda innebär initialt en del besvär men är i grunden logiskt och välkommet – i synnerhet för slutkunden. Vi beräknar idag med rimlig noggrannhet energibehov och energikostnad. Har man väl tagit detta steg så är det naturligt och nödvändigt att i projekteringen också föra in underhållsbehov och beständighet på material och produkter. För långsiktiga professionella beställare är detta självklarheter men vi har märkt ett ökande intresse för driftsfrågorna även hos villa- och bostadsrättsköpare. Framtidssäkra bostäder Det finns ungefär 4,4 miljoner lägenheter i Sverige. Efter miljonprogrammet har i snitt 34 000 nya lägenheter producerats per år, jämt fördelat mellan småhus och flerfamiljshus. Ungefär 2 000 lägenheter rivs och 23 000 genomgår genomgripande ombyggnad.

FÖRFATTAREN

Av mats öberg, tekn dr, NCC Construction Sverige

Mats Öberg är tekn dr och ansvarig för tekniska plattformar för bostäder vid NCC Construction Sverige. Han har varit verksam inom byggbranschen med konstruktion, projektledning, utveckling med mera, sedan år 1980.

Detta visar att de bostäder vi bygger idag har vi med oss under mycket lång tid framåt. Att bygga är samtidigt en stor investering. Nya lägenheter klarar sig med hälften av den energianvändning det befintliga beståndet har. Det innebär att förbättringar av det äldre beståndet och nyproduktion med inriktning på god energiprestanda är effektiva sätt att minska samhällets energibehov och klimatpåverkan.

Går mot lägre förbrukning Tekniken att bygga hus med ännu mycket lägre energibehov än dagens hus finns framme. Exakt vilken nivå som är optimal kan diskuteras men vi har sett att man med självbärande ekonomi kan närma sig nivåer motsvarande hälften av dagens BBR-krav. NCC producerade för ett par år sedan projektet Oxtorget för Finnvedsbostäder i Värnamo. Kravet var passivhusnivå, det vill säga effektbehov max 10 W/m2 och total energianvändning max 45 kWh per kvm och år, exklusive hushållsel. Såväl driftsekonomi som boendekomfort har Fortsättning s. 40 P

husbyggaren nr 3 B 2009

nr 3 B 2009 husbyggaren

Figur 1. Slagregnstest av fasad med fönster och belysningsarmatur vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Foto: Mats Sihvonen, NCC.

P uppfyllt alla förväntningar vilket bekräftas av att byggherren går vidare med en ny etapp. Husen är täta, välisolerade och byggda med betongstomme och värmeåtervinning, precis som projektet Garnsviken för Sigtunahem som färdigställdes år 2005. Med framsynta program och högt ställda krav har Sigtunahem åstadkommit 68 attraktiva lägenheter, med extremt god energiprestanda baserat på beprövad bygg- och installationsteknik. Här är utfallet för de första tre åren 31–33 kWh per kvm per år för värme och tappvarmvatten. I Beckomberga utanför Stockholm projekterar NCC i Egen Regi bostäder med energiprestanda motsvarande passivhuskriterierna.

Minimera behovet Energiförsörjning diskuteras med avseende på klimatpåverkan. Inom NCC utgår vi från pyramiden i figur 2, som innebär att den miljövänligaste energin är den som inte används. Alltså ska vi i första

Lågenergihus byggs i Garnsviken. Foto: Mats Öberg

hand minimera energi- och effektbehov. Lågt effektbehov ger möjlighet att använda lågvärdig, förnyelsebar energi och säkrar husen för de framtida ändringar i fråga om energiförsörjning, som vi måste utgå från kommer att inträffa under ett bostadshus långa livstid. NCC beräknar sedan en tid tillbaka klimatpåverkan av såväl produktion som drift av egenregi producerade bostadshus. Även i samband med utveckling av systemlösningar ingår klimatpåverkan som en bedömningsgrund vid val mellan olika alternativ, tillsammans med ekonomi och funktion. I valet mellan stål- eller träreglar i utfackningsväggar fann vi att skillnaden ifråga om klimatpåverkan är marginell (på promillenivå) sett för det färdiga huset. Funktionskraven i fråga om fuktsäkerhet och beständighet får därmed helt styra valet. Våra beräkningar tyder på en större klimatpåverkan från produktionsfasen jämfört med tidigare studier. Orsaken till det är sannolikt att den metodik vi använder, är kopplad till projektens mängdkalkylering, och att vi därmed får med alla detaljer som ingår i ett hus: Inredning, vitvaror, installationer, beslag, fog, fästdon med mera, inklusive alla transporter. Tidigare gjorda livscykelanalyser på hus har gjorts i forskningssyfte, för att styra förbättringsarbete av produkter eller processer eller för att jämföra till exempel ett stommaterial mot ett annat. Då har stora förenklingar gjorts och en hel del av dessa andra komponenter och material har förbisetts.

Figur 2. Prioriteringsordning för miljövänlig energistrategi för hus från Miljøhandlingsplan 2005–2008. Norska Kommunal- og regionaldepartementet (KRD) 2005.

Man bör samtidigt ha klart för sig att även med dessa nya beräkningar har produktionen av flerfamiljshus svarat för mindre än en procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, med den nybyggnadstakt vi haft de senaste 30 åren. Detta är givetvis ändå inte oväsentligt och slutsatsen är att när vi bygger så ska vi också bygga långsiktigt – med god beständighet, flexibilitet för framtida ändringar och god energiprestanda. Investeringen i form av kostnader och miljöpåverkan måste fördelas över en lång användningstid.

Gör rätt från början Vi kan alltså bygga bostäder effektivt, med rätt kvalitet och framtidssäkert, genom att: ■ Basera krav på helhetssyn och långsiktighet. ■ Återanvända erfarenhet och bra lösningar. ■ Utveckla ännu bättre lösningar, men då genom att använda den kompetens och de verktyg som finns – och att låta det ta den tid som behövs – så att det blir rätt från början! D

Garnsviken i Sigtuna använder mindre än 35 kWh per kvadratmeter och år för värme och tappvarmvatten. Foto: Sigtunahem

husbyggaren nr 3 B 2009

JURIDIK Konsumenter får nya standardavtal för byggtjänster. Den nya branschöverenskommelsen för småhusentreprenader heter ABS 09. För reparations- och ombyggnadsarbeten kallas de allmänna bestämmelserna numera Hantverkarformuläret 09. Av anders sarpakari , Foyen Advokatfirma

Nya standardavtal införs för byggtjänster

ya branschöverenskommelser ersätter dels ABS 05 (allmänna bestämmelserna för småhusentreprenader) och dels RO 05 (allmänna bestämmelser för reparations- och ombyggnadsarbeten). Som allmänna bestämmelser avsedda att användas vid konsumententreprenader (uppförande och tillbyggnad av småhus) har tidigare funnits ABS 05. Till de allmänna bestämmelserna fanns också ett kontraktsformulär avsett att användas av parterna i en sådan entreprenad. Konsumentverket, Villaägarnas riksförbund, Sveriges byggindustrier, Gar-Bo försäkring AB, Försäkrings AB Bostadsgaranti och Trä- och möbelindustriförbundet (TMF) har nu tagit fram nya allmänna bestämmelser och ett nytt kontraktsformulär. En ny blankett för ändringar och tilläggsarbeten har också tagits fram. Nya allmänna bestämmelser, och kontraktsformulär, för reparations- och ombyggnadsarbeten har också utarbetats av branschorganisationerna. Dessa bestämmelser ersätter RO 05.

Formulär för hantverkare Den nya branschöverenskommelsen för småhusentreprenader heter ABS 09 och för reparations- och ombyggnadsarbeten kallas de allmänna bestämmelserna numera Hantverkarformuläret 09. Inga verkligt genomgripande eller avgörande förändringar har skett i nämnda handlingar, dock finns exempel på ändringar som i tillämpningen kan tänkas ge upphov till osäkerhet och missförstånd. I det följande kommer ändringarna att inventeras och belysas. Förändringar för ABS 09 De allmänna bestämmelserna Jämfört med de allmänna bestämmelserna i ABS 05 innehåller ABS 09 endast ett 42

fåtal ändringar. Andra stycket i punkten 22 i ABS 05 har utgått. Motsvarande skrivelse finns kvar i tredje stycket i punkt 21 så någon ändring i sak torde inte vara avsedd. I punkten 28 angående ersättningen till besiktningsmannen har utöver överbesiktning tillagts ”Särskild besiktning”.

Kontraktsformuläret och blanketter för ändringar och tilläggsarbeten I kontraktsformuläret, Entreprenadkontrakt (ABS 09), föreligger en del intressanta ändringar.

§§§ I fältet ”Uppdraget” har tillagts att entreprenören till beställaren ska överlämna tillgängliga uppgifter som har betydelse för energideklaration av byggnaden. I samma fält har skrivningen om ”Arbetarskydd” tagits bort och ersatts av en skrivning om ”Arbetsmiljö”. Där framgår att entreprenören svarar för arbetsmiljön och att denne, i förekommande fall, under planering och projektering ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas. Har konsumenten ingått avtal med flera entreprenörer kan oklarhet uppstå om vem som ansvarar för arbetsmiljön. Det finns inte i kontraktsformuläret förklarat vem som bär ansvaret om inte någon av entreprenörerna skriftligen åtagit sig arbetsmiljöansvaret. Enligt arbetsmiljölagen synes gälla att beställaren, det vill säga konsumenten, vid en sådan delad entreprenad är arbetsmiljöansvarig om inte annat skriftligen avtalats. Detta är säkerligen inte konsumenterna medvetna om.

Fältet angående ”Pris eller grunderna för hur prisets bestäms” har kompletterats på så sätt att olika priskombinationer kan överenskommas, till exempel delvis fast pris och delvis löpande räkning. Fast pris kan också delas upp i arbets- och materialkostnader. Det har i formuläret klargjorts att den timkostnad som anges är entreprenörens timkostnad, det vill säga inte timkostnaden för eventuella underentreprenörer. Det har avseende kontraktsformuläret för ABS 05 förekommit tvister där det av konsumenten gjorts gällande att i kontraktsformuläret angivet timpris även skulle gälla för av entreprenören anlitade underentreprenörer. Den otydligheten har således eliminerats.

Löpande räkning För löpande räkning har tillkommit en skrivning om att överenskomna underentreprenörer ska debiteras mot självkostnad. Formuleringen är rimligen avsedd för att understryka att beställaren ska ha inflytande över vilka som utför arbete. Den öppnar dock för tvister rörande debiteringen för ”icke överenskomna underentreprenörer”. Avslutningsvis har förtydligats att ungefärliga prisuppgifter från entreprenören inkluderar mervärdesskatt. För fältet ”Ändringar och tilläggsarbeten” har en bestämmelse lagts in som innebär att huvudregeln är att sådana utförs på löpande räkning. I kontraktsformuläret finns utrymme för angivande av timkostnad och procentuellt entreprenörsarvode. Dessa fält bör fyllas i. Har ett pris eller en prisberäkningsgrund angivits i kontraktsformuläret så vet entreprenören i vart fall, om han kan bevisa att tilläggsarbete har beställts, att priset i kontraktet gäller. Annars riskerar entreprenören att konsumentens påståhusbyggaren nr 3 B 2009

enden om vilket pris som har avtalats ska gälla. Skulle det senare uppkomma behov av ändringar eller tilläggsarbeten för vilket annat pris ska gälla få parterna skriftligen avtala om sådant annat pris (se dock nedan vad som gäller för prisuppgifter i blanketten om ändringar och tilläggsarbeten).

Skriftligt när avtal ändras I kontraktsformuläret har vidare angivits att avtal om ändringar och tilläggsarbeten bör ingås skriftligen. Tidigare angavs att sådana ändringar skall ingås skriftligen. Jämför därvid 51 § konsumenttjänstlagen som anger att vad konsumenten påstår om till exempel arbetets omfattning och priset ska gälla, om inte annat framgår av skriftligt avtal eller av omständigheterna i övrigt. För näringsidkare är det således alltjämt mycket viktigt att alla ändringar och tilläggsarbeten skriftligen beställs eller i vart fall skriftligen bekräftas av konsumenten. En hänvisning har i kontraktsformuläret också gjorts till blanketten ”Ändringar och tilläggsarbeten (ABS 09)”. I blanketten kan antingen fast pris eller löpande räkning anges. Om löpande räkning avtalas kan problem uppstå på grund

av blankettens otydlighet. Beräkningsgrunden (timkostnad och entreprenörsarvode) ska då vara den som följer av kontraktsformuläret. Endast om det inte i kontraktet angetts någon beräkningsgrund ska sådan anges i blanketten. Formuleringen i blanketten öppnar för problem i de fall beräkningsgrunder anges både i avtalet och i blanketten. Vad har då parterna avsett ska gälla? Det ligger nära till hands att parterna i ett sådant fall önskat avvika från kontraktets beräkningsgrund. Men om så inte uttryckligen anges i blanketten ska alltså ändock beräkningsgrunderna i kontraktet gälla. Detta kommer säkerligen inte att uppmärksammas av entreprenörer och konsumenter. Risken är därför att parterna blir oense om vilken prisberäkningsgrund som ska gälla om de angett en prisberäkningsgrund i kontraktsformuläret och en annan i blanketten. Ska blankettens prisberäkningsgrund gälla bör det alltså anges i blanketten att detta pris gäller istället för vad som står i kontraktsformuläret. I kontraktsformuläret har avslutningsvis tillagts en lydelse om att entreprenören ska ha allriskförsäkring för skador på entreprenaden (beställaren ska

vara medförsäkrad) och ansvarsförsäkring.

Förändringar vid reparationer De allmänna bestämmelserna avseende reparations- och ombyggnadsarbeten Vid en jämförelse mellan de allmänna bestämmelserna i Hantverkarformuläret 09 och RO-05 framgår att skillnaden är en ny bestämmelse om entreprenörens försäkringar (punkt 12). Där stadgas att entreprenören ska ha allriskförsäkring för skador på entreprenaden (beställaren ska vara medförsäkrad) samt ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet under entreprenadtiden och under två år efter entreprenadens godkännande. Kontraktsformuläret I Hantverkarformuläret 09 har ingressen ändrats språkligt. Även prisklausulen har ändrats. För fast pris kan väljas att ange pris för arbete och material alternativt arbete och material var för sig. Vidare lämnar formuläret utrymme för att priset kan utgöras av en del fast pris och en del på löpande räkning. Slutligen har förtydligats att en ungefärlig prisuppgift ska inkludera mervärdesskatt. D

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | w w w . h f o n s t r e t . s e

nr 3 B 2009 husbyggaren

IT Den som vill koppla upp sig måste ställa speciella krav på standarden på huset, speciellt på materialvalet. Väggar av metall passar inte för trådlöst bredband. Möjligheten att alltid vara i den virtuella världen kan leda till att vi missar möten i det verkliga livet. Av kerstin lundell , frilansjournalist

Nackdelen med att bo i container av metall

ör en fri yrkesutövare som en krönikör är egentligen allt som behövs en plats för datorn och en uppkoppling. Det senare är en av de viktigaste detaljerna i ett modernt hus insåg jag när jag var i Sudan. Där utgjordes livets nödtorft av myggnät som skydd mot malaria, en dusch, en fläkt, en säng, ett bord, en stol och trådlöst bredband. I södra Sudan som just hämtat sig från ett 22 år långt inbördeskrig med 2,2 miljoner döda, kan man inte alltid begära att bo i vanliga hus, utan ibland är det containrar och tält som gäller. Det är helt normalt boende och något man kan tvingas betala dyrt för, hela 100 dollar natten i huvudstaden Juba.

Metall skärmar av Vad väggarna är gjorda av är av mindre betydelse i ett land med varmt klimat, med ett undantag. Just containrar ställer till problem. Det insåg jag i FN-lägret i Rubkona, en mycket liten ort i Unity State. Där hade jag ställt upp min bärbara dator i en luftkonditionerad container, men misslyckades med att få kontakt med resten av världen så som jag var van vid. Till slut vandrade jag ut i natten för att söka hjälp, och stötte på en klok kvinna som satt vid sin dator i ett annat hus. Hon förklarade att man såklart måste sitta i ett av FN-lägrets trähus för att få kontakt, på grund av fysikens lagar. Faradys effekt gör att den som sitter i en bil sitter säkert när blixten slår ner, men den gör också att de elektromagnetiska fälten som behövs för trådlöst bredband skärmas bort av en metallcontainer. Jag kände mig lite dum för att jag inte insett det på egen hand. Men ett tält går alltså utmärkt att surfa i. Livsstil förändras Människans ökande behov av att surfa och kommunicera digitalt kommer att få 44

betydelse för modernt byggande, om man får tro Monika Jönsson-Brydstens avhandling, ”IT i boendet – en infrastruktur för vardagslivet.” Precis som jag själv konstaterar hon att ”Allt fler utför delar av arbetet på annan plats än arbetsplatsen”. Hon konstaterar att traditionella bostäder har platser för olika funktioner som matlagning, förvaring av kläder och bilar, men att vår livsstil förändras, och då måste infrastruktur och boende också förändras.

Fula kabelhärvor Jag som jobbar hemma då och då – och inte bara i tält och containrar i Sudan – kan konstatera att infrastrukturen för hemarbete måste utvecklas. Man måste ha några kvadratmeter extra i bostaden, om man ska få plats med en permanent arbetsplats och slippa flytta på sig när middagen ska ställas fram på bordet. Och så måste man göra något åt alla kablarna. De blir alldeles för många och skrym-

mande, och frågan är varför det finns så få snygga lösningar för att ta hand om dem. Sverige har väl utvecklad infrastruktur när det gäller det mesta, efter 200 år av fred. Men när det gäller IT är vi inte så långt före södra Sudan, där man kan koppla upp sig med anständig hastighet på väldigt många platser, utom i containrar då, trots att landet bara haft fred i tre år. Det irriterar mig att det tar så lång tid för byggare och inredningsföretag att förstå att hus och möbler måste anpassas till den nya tekniken. Det enda vettiga jag hittat här i Sverige är några väldigt fula spiraler som man kan vira runt kablarna, och en väldigt snygg, fast hutlöst dyr, ekbox från Designtorget. Kabelrännorna jag sett är inte heller imponerande.

Här och nu kopplas bort Monika Jönsson-Brydsten, som blev doktor i boende tack vare sina undersökning-

Modernt boende med trådlös uppkoppling i Rubkona, södra Sudan. Foto: Kerstin Lundell

husbyggaren nr 3 B 2009

Den här unge mannen sjunger om intressanta saker, vilket jag insåg först när det var för sent att prata med honom. Foto: Emmanuel Jals presstjänst

Modern uppkoppling till omvärlden, bredvid en mer ålderstigen och traditionell variant med mer svårbedömd överföringsförmåga. Foto: Kerstin Lundell

ar av IT i boendet i Husum, ett vanligt brukssamhälle, och i Vällingbys moderna intelligenta fiberuppkopplade lägenheter, har förstås mer visionära tankar kring vad som behövs. Hon spår att platsen får en förändrad betydelse, vilket ju var det som hände mig i Sudan. En uppkopplad person kan befinna sig var som helst, men ändå vara hemma i den digitala världen, vilket jag var när jag slog på min dator som jag burit med mig hemifrån, och där jag lagrat mina filer, mina bokmärken och mina kontaktuppgifter. Precis som snigeln bar jag mitt hem på ryggen, i en vadderad ryggsäck som skyddade datorn från resans påfrestningar. Monika Jönsson-Brydsten spår också att relationer över tid och rum får ökad betydelse, till förfång för de relationer som bygger på fysisk närhet. Det upplevde jag i allra högsta grad när jag var i Sudan. För en dag när jag satt och surfade på en plats med gratis bredband, kom jag i samspråk med en ung man med rastaflätor och nerhasade jeans. Han var artist sa han, och jag tänkte, ”jaha”. Sedan flög jag hem, fortsatte med mitt

arbete rörande Sudan och insåg att just den här unge mannen hade kunnat ge mig väldigt bra upplysningar i ämnet jag ägnade mig åt. Men då var det så dags, jag hade lämnat tiden och platsen där jag hade kunnat ställa frågor. Jag fick istället försöka nå den unge mannen, Emmanuel Jal, via hans agenter och presstjänst. Han visade sig vara en känd hip-hopstjärna som rent av sjunger om det jag är intresserad av, nämligen kriget i Sudan som han deltog i som barnsoldat. Men det visste jag inte då, eftersom jag inte är intresserad av musikstilen och inte tror mig ha särskilt stort utbyte av unga män i nerhasade byxor.

Missat möte Så jag missade det där mötet i RL som det heter på gammaldags IT-jargong, i ”real life” alltså, i verkliga levande livet. Jag kunde faktiskt ha bjudit den unge hiphopparen på en kopp kaffe, där vi satt på en sval terrass i det heta tropiska klimatet, och tagit mig tid att verkligen utnyttja platsen där jag befann mig. Men jag var inte vaken för platsen och människan framför mig, eftersom jag var så djupt för-

sjunken i den virtuella världen, och dessutom fylld av gammaldags dumma fördomar. Även om jag får kontakt virtuellt framöver, via e-brev eller telefon, kan det aldrig bli ett möte av samma kvalitet som vid ett verkligt möte, med verklighetens ljud, färger och mikrosekundsnabba informationsöverföring som överträffar allt som det bredaste bredband kan erbjuda. ”Ett framtida samhälle med IT kommer att få konsekvenser för vår praktik samt våra uppfattningar och relationer”, skriver Monika Jönsson-Brydsten, och det har hon säkert rätt i. Precis hur husen kommer att se ut siar hon dock inte om. Men jag kan i alla fall tryggt förutspå att de inte kommer att få både väggar, golv och tak av metall. Fast i själva verket hade jag tur, som försökte koppla upp mig trådlöst i en metallcontainer utan att begripa vad som var fel. För kvinnan som hjälpte mig att lösa problemet var också en bra kontaktperson, vilket jag insåg redan när jag var på plats, tack och lov. D

Bygga nytt – bygga till? På www.bygging.se finner du cirka 200 certifierade eller godkända besiktningsmän för entreprenader. Klicka på ”Sök SBR-specialister”. nr 3 B 2009 husbyggaren

FORM & TEKNIK Det är en tid av omställningar som vi lever i. Den ekonomiska krisen vi genomlever är emellertid inte så djup på individplanet som krisen år 1929. Vi har dock fortfarande naturkrafterna att tampas med – och i det sammanhanget verkar vi tagna på sängen. Av andreas falk , Arkitekt SAR, afalk@kth.se

När naturen rasar – kan hus rasa

dag har vi en högre levnadsstandard med större utbredning än år 1929 och även om bankjättarna skakas i sina grundvalar och gemene man ges föreställningen att allt är kris, så är inte den direkta effekten på oss som individer på långt när lika förödande idag som år 1929. Det är som om en skräckpropagandans väsen får agera härförare mot väderkvarnar, medan livet egentligen vilar på en helt annan grund och på helt andra värden. Vi har dock naturkrafterna att tampas med. Och i det sammanhanget verkar vi märkligt nog tagna på sängen. Vi ser nu allt oftare oss, mänskligheten, utsättas för våldsamma påminnelser om vår litenhet. Isstormar skrämmer amerikaner i Arkansas till inomhustillvaro, Londonbor noterar köldrekord och i Australien härjar häftiga bränder i söder medan nordkusten översvämmas.

Dubai Dubai Beijing Dubai Samtidigt vet byggplanerna i Dubai ingen gräns och höjdrekord på höjdrekord slås i regionen. Denna konkurrens resulterar i Beijing i att China Central Televisions nya högkvarter har försetts med en utkragande konstruktionsform som når blygsamma 234 meter över marken, se figur 1. Man söker på detta sätt uppmärksamhet i stället för att söka spränga en gräns som ändå snart nog blir överträffad i höjd i någon annan del av världen. Konstruktionen och formen, signerad arkitekten Rem Koolhas och konstruktionsfirman Arup, är djärv och iögonfallande nog. Lika iögonfallande som ställningstagandet är intressant. Formen åstadkoms med en kombination av ett exoskelett och inre pelare av stål. I Dubai med omnejd är viljan att sticka upp emellertid obändig, samtidigt som det anläggs nytt land genom konstgjorda 46

öar för att förlänga en attraktiv strandlinje. I Holland har man en hel historia av kamp mot havet och ett ögonkast ditåt från ökenentreprenörernas sida vore måhända på sin plats.

En liten människa Är vi oövervinnerliga? Är de riktigt stora katastroferna sedan länge alltför avlägsna, eller så små, så att vi blivit bortskämda av vår trygghet? Är vi blinda i vår tro på vår egen oövervinnerlighet? Ekonomiska system har tagit över styret av vår värld och därtill greppet om vår världsbild. När valutakurserna går till, som fisk i stim, då ”snurrar hjulen” och ”växer marknaden” och vi både konsumerar och producerar som om var dag är den sista. När börserna rasar förväntas så

Figur 1. Modell i betong av CCTV, utförd av studenter i årskurs 1 vid KTH:s Arkitekturskola hösten 2008. Foto: Andreas Falk

var och en upprätthålla konsumtionsmönstret och handla ändå mer, medan bankerna är i kamp med sina luftslott, regeringar släpper till krispaket och stater går bankrutt. När vinden rycker tag i huset hemma och lufttrycket får vardagsrumsfönstrets rutor att bågna, känner jag ett inte oansenligt mått av tillfredsställelse, i upplevelsen av min litenhet. Jag traktar inte efter en katastrof som slår sönder allt i hemmet. Jag önskar heller ingen annan att bli drabbad av denna tragedi. Men allt oftare känner jag att naturens memento behövs: påminnelsen om att vi inte styr allt i vår omvärld!

Alltings mått Vi bygger inte hus av luft! Vi hämtar varken näring eller material till våra hus ur floden av ettor och nollor. Vi bygger av fysiska material för att hålla oss varma och torra, så att vi i skydd kan livnära oss på högst påtagliga livsmedel. Vi har tämjt elden som en tjänare och utvecklat tekniken så att vi inte riskerar att bitas av tjänaren i vårt eget hus. Den är vår bästa vän, alla kategorier, och vår värsta fiende. För människan, som mäter och ordnar allt i sin väg – från molekyler till planeter, från grönsaker till kraftverksbyggen – och vill domesticera hela omgivningen, är det otyglade i naturkrafternas härjningar förvisso svåra att fördra, svåra att förlika sig med. Brännbara hus Samtidigt kan vi se till hur vi skriver våra brandskyddsföreskrifter. De utgår i stora drag ifrån den fullkomligt rimliga risken att brand förr eller senare uppstår, bränder utbryter och att det som vi byggt upp kan brinna ner till grunden. Utrymningskraven anger ett mått av tid som anses rimligt för att brukare ska hinna ut ur husbyggaren nr 3 B 2009

byggnaden, innan den kollapsar utav brandens åverkan på bärande strukturer. Sedan är marken beredd att ta emot nytt material för ett nytt bygge och så börjar återuppbyggnaden, vilken sannolikt blir en delvis modifiering, av den värld vi hade. Och detta nya står till dess att det rivs på grund av att dess ekonomiska livslängd nått sitt slut, eller för att det åter brinner. Omedvetet efterliknar cykeln förloppet i naturen, där den brandhärjade skogen ofta ger näring och grogrund för frön som undertryckta av vegetationen legat och väntat på ett läge att få komma till sin rätt. För ett är ju säkert. Förr eller senare brinner det. Måhända mer nu än tidigare i mannaminne, på grund av skiftande klimat, men brunnit har det alltid gjort och vi kan inte undanröja varje risk för brand, varken i skog eller i hus. Det brinner. Och när det brinner rasar husen. Och när husen rasat har vi att se till att något nytt får resa sig ur askan. D Referenser:

Dubai: Tidskriften RUM nr 8, 2008, om exploateringen av land och vatten i Dubai. CCTV: www.oma.nl och www.globalconstructionwatch.com/china/ cctv-tower-beijing.

nr 3 B 2009 husbyggaren

Figur 2. Elden som människans bästa vän och värsta fiende. Foto: Andreas Falk

DEBATT Bergmaterial behövs i samhället. En utmaning vi står inför är tillgången till naturgrus, som är en ändlig resurs. Forskning pågår för att hitta ersättning och vi går troligen mot en ökad inblandning av bergkross i betong. En annan fråga att hantera är om vi ska börja utvinna havssand. Av björn strokirk , VD, Sveriges bergmaterialindustri, SBMI

Ekonomi och miljö förlorar med bytänkande

ergmaterial är en råvara som samhället inte kan klara sig utan. Bergmaterial köps i precis de kvantiteter som behövs. Man kanske köper en skjorta extra på mellandagsrean, men få passar på att köpa lite extra bergmaterial bara för att priset rabatteras. Å andra sidan, även om materialet blir dyrt och krångligt att få fram, kommer vägbygget att vila på bergmaterial. Men kostnaden blir högre och miljökonsekvenserna blir onödigt stora.

Bättre relationer behövs Vi i bergmaterialbranschen har flera utmaningar när det gäller tillstånd för nya täkter. En är acceptansen för nya täkter. Det är bra att vårt material finns ”men jag vill inte ha täkter i närheten av där jag bor” (NIMBY). Den här utmaningen kommer troligen alltid att finnas. Men den kan minska om branschen blir bättre på att utveckla och använda damm- och bullerdämpade maskiner, samt om vi blir bättre på att kommunicera. Vi måste träffa våra grannar, lyssna till deras önskemål och försöka skapa en bättre relation till dem. Branschföreningen SBMI har nu i mars tagit fram ett nytt stödmaterial om hur man kan skapa bättre relationer till viktiga målgrupper och vid våra branschdagar är bättre miljö- och arbetsmiljö ett återkommande tema. Långa transporter stör miljön En annan utmaning är hur lagar och regler tillämpas. Här ser det lite olika ut i olika län. Det är exempelvis omvittnat svårjobbat i Sörmland, vilket har medfört att företag lämnar länet. Förlorare är beställarna Vägverket och kommuner samt inte minst miljön. 48

En tredje är naturgrusfrågan. Det är givet att en resurs som endast nybildas i samband med istider måste användas med förnuft och endast när det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att använda annat material.

Svårt att ersätta gruset Högkvalitativ betong och golvspackel, gjuterisand och några andra specialprodukter måste ännu så länge baseras på naturgrus. Forskning pågår för att kunna ersätta naturgruset. Troligen sker de närmaste tio åren en ökad inblandning av bergkross i betong, vilket successivt ersätter en allt större andel naturgrus. Men enbart berg från bergtäkter med en gynnsam geologi kan ersätta naturgruset. Andelen naturgrus av det årligen producerade bergmaterialet minskar. Från en andel på 80 procent år 1984 är vi nu nere i 20 procent naturgrus. Den andelen lär fortsätta att minska vartefter myndigheterna noggrannare styr användningen och branschen forskar fram bättre möjligheter att ersätta naturgrus. Men naturgrus lär behövas under lång tid framöver, så låt oss istället fundera över hur naturgrus kan utvinnas med så små miljökonsekvenser som möjligt. Jag är övertygad om att försiktig utvinning av naturgrus kan pågå utan att våra svenska dricksvattenreserver äventyras.

De närmaste tio åren kommer det att bli en ökad inblandning av bergkross i betong.

Naturgrus förekommer inte bara på land, samma grusåsar som syns på land fortsätter ut i havet. Där innehåller gruset saltvatten, inte dricksvatten.

Ologisk import Flera av våra grannländer, till exempel Finland, Polen, Tyskland och Danmark utvinner havssand. Det är sand som i vissa fall befann sig på svensk kontinentalsockel på 1900-talet, men som sedan har förts över gränsen till våra grannländer av havsströmmar. I Sverige utvinns idag ingen havssand. Vilar detta faktum på förutfattade meningar? Vi borde kanske likt Toyota fråga oss tre gånger om ”Varför då?” och sedan värdera svaret på den sista frågan. Av det jag har kunnat läsa mig till finns det exempel på både utvinning som vållat stor skada och utvinning som inte alls skadat havsbotten efter en läkningstid på något år. Det är inte logiskt att vi importerar havssand, men avstår från att själva utvinna denna resurs. Ändliga resurser ska användas där det inte är tekniskt eller ekonomiskt rimligt med ersättande material. Men väljer vi i onödan bort goda alternativ att försörja samhället med material som behövs, så kommer det att kosta mer och förorsaka andra miljöstörningar istället. Vi måste, tillsammans med myndigheterna, hitta bra sätt att klara samhällets behov av bergmaterial. Ett sätt kan vara att se på möjligheterna att utvinna havssand. Ett annat kan vara att stimulera forskning och utveckling och ett tredje att myndigheterna ser till att miljöbalken tillämpas så att det blir lättare att få tillstånd att öppna bergtäkter i gynnsam geologi. Helhetssyn och systemtänkande gynnar både ekonomin och miljön. D

Foto: SBMI, Upplands Bro, Jehander

husbyggaren nr 3 B 2009

nr 1 B 2009 husbyggaren

Noterat Envisa uppfinnare vann pris

Studenter gillar Skanska

Uppfinnarna bakom Pictoglasmetoden, som Husbyggaren skrev om i nummer 3 2008, har belönats. Genom envist experimenterande utvecklade fotograferna och konstnärerna Nadja Ekman och Ewa Stackelberg från Stockholm en metod som innebär att man kan reproducera detaljerade bilder i glas. Pictoglasmetoden är användbar både inom konstglasindustrin och som byggelement inom arkitektur. Nu har de valts till årets kvinnliga uppfinnare 2009 av Svenska uppfinnareföreningen.

Skanska är Sveriges mest attraktiva arbetsgivare i byggbranschen enligt ingenjörsstudenter, visar Universums årliga Företagsbarometer som besvaras av cirka 15 000 universitets- och högskolestudenter. Högskoleingenjörerna har gett Skanska en andraplats och civilingenjörerna placerar företaget på en tjugondeplats av samtliga svenska företag. Inom byggbranschen placerar båda grupperna Skanska på en förstaplats. – Det är glädjande att vi fortsatt är attraktiva för studenter trots de tuffa tider som

– Nadja Ekman och Ewa Stackelberg har arbetat fram sin idé på ett föredömligt sätt och kan därmed tjäna som tydliga förebilder för andra kvinnor som bär på idéer, säger Wanja Bellander vd i Svenska uppfinnareföreningen. Årets kvinnliga uppfinnare utses genom Margareta Andersson-fonden, som förvaltas av Svenska uppfinnareföreningens kvinnliga nätverk, Qvinnliga uppfinnare i Sverige, QUIS. D

råder inom branschen idag. Jag tycker att det visar på mognad och långsiktighet från dagens studenter, säger Anders Danielsson, vd Skanska Sverige. – Jag är övertygad om att vår aktiva satsning på att öka mångfalden i företaget är en bidragande orsak till vår attraktionskraft, säger Anders Danielsson. D

Räknar på vårfloden

Årets kvinnliga uppfinnare 2009. Ewa Stackelberg (till vänster) och Nadja Ekman framför ett av sina ängla-motiv i utsmyckningen av ett trapphus i Hammarby Sjöstad.

Kör kampanj för stenhus Företaget Maxit har tillsammans med Sveriges ledande lättklinkerblocktillverkare tagit fram en ny hemsida för att informera och inspirera till att bygga och bo i stenhus. Man framhåller att lättklinker är 50

naturens eget material, samt ett av byggmarknadens mest utprovade material som använts i svenska hus redan från början av 1960-talet. Se mer på www.boistenhus.se D

Genom att beräkna hur mycket vatten som finns bundet som snö i hela avrinningsområden går det att förutse hur stor vårfloden blir. Det hjälper kraftbolagen att planera regleringen av vattendragen och räddningstjänsten att förbereda eventuella insatser. Swedish Standards Institute, SIS, leder arbetet med att ta fram europeiska standarder för mätning av vattenmängden i snö. Idag finns inga gemensamma standarder för mätning av snöns vatteninnehåll. Nu har SIS projekt för hydrometri tagit inititativ till ett europeiskt projekt. Björn Norell från Vattenregleringsföretagen är ordförande i den internationella arbetsgruppen. – Det är viktigt att kunna beräkna vattenmängder i snö för att kunna göra prognoser på avrinningen under snösmältningen. När vi kan förutse hur stor och intensiv vårfloden blir har vi möjlighet att reglera vattenmängden i älvarna på ett optimalt sätt, säger Björn Norell. Målet med projektet är att

samla all kunskap om att mäta vattenmängd i snö och att alla länder i Europa ska ha samma kvalitet på mätningarna. Just nu arbetar gruppen med en metod för att mäta vattenmängden med hjälp av instrument på marken som mäter den ovanliggande snöns massa. – När det kommer snö på instrumentet påverkas det av ett tryck som är ekvivalent med mängden vatten i snön. För att kunna beräkna snöns vatteninnehåll i ett helt avrinningsområde måste man mäta på en så representativ plats som möjligt. Det svåraste med mätningarna är att hitta just dessa platser, säger Björn Norell. Även SMHI deltar i projektet. En av deras uppgifter är att kartlägga Sveriges vattentillgångar och hela tiden veta hur mycket vatten som rinner i vattendragen. D

husbyggaren nr 3 B 2009

Noterat Lönsamt med intelligent gatlykta Nöjespark går på vindel Konsultföretaget WSP har tillsammans med studenter från Lunds universitet visat att svenska skattebetalare skulle kunna spara 16 miljarder kronor om året om kommunerna använde sig av nya kreativa tekniska lösningar för sin gatubelysning. Sverige har drygt två miljoner ljuspunkter över hela landet. Med lösningar som exempelvis tar hjälp av trådlös styrning och lågenergilampor kan kommunerna bli både tryggare och energisnålare, samtidigt som de sparar pengar. Besparingsmöjligheterna är betydligt större än investeringskostnaden. Genom att vara kreativ och nyttja flera olika tekniska lösningar går det att sänka energi- och driftkostnaderna med upp till 75 procent. Ett exempel är att gatubelysningen kan styras med hjälp av trådlös kommunikation. Systemet reagerar automatiskt mot externa parametrar såsom trafikintensitet, väglag och väder och systemet har möjlighet att öka belysningen när mycket bilar passerar en viss sträcka. Men omvänt är det också möjligt att dimma belysningen nattetid då färre

bilar eller andra trafikanter befinner sig på vägen. Det finns också en möjlighet att installera nya typer av armaturer, som sprider ljuset betydligt bättre än de gamla. Kommunen kan då sänka antalet stolpar och därmed kostnaderna. Till detta kan även lågenergilampor användas. – Vi kan fråga oss varför inte fler kommuner byter ut sin gatubelysning, säger Daniel Svensson på WSP Environmental. Troligen beror det på rädslan för investeringskostnaderna. Många tror att en investering av denna volym inte går att göra utan att resultaträkningen belastas år ett, vilket då skulle strida mot kravet på en balanserad budget. – Jag misstänker att de blandar ihop begreppen underhåll och investering och därmed bokför projektet på fel sätt. Kan vi tydliggöra skillnaden i dessa begrepp kan de flesta se att det går att genomföra mycket lönsamma gatubelysningsprojekt. Faktum är att för ett gatubelysningsprojekt är det näst intill omöjligt att inte skapa lönsamhet och få ett resultat som är positivt redan år ett. D

Styrs likadant som känt kapell Bostadsrättsföreningen Planeten i Stockholms innerstad, som omfattar så gott som ett helt kvarter i stadsdelen Norrmalm, kommer att få det senaste inom styr- och reglersystem kopplad till sin bergvärmeanläggning. Det är samma styr- och reglersystem som ska installeras hos Vatikanen i Sixtinska Kapellet i Rom till sommaren, och som Euro Disneyland i Paris redan har. Bostadsrättsföreningen Planeten kommer dock att få en uppgraderad och modernare version. nr 3 B 2009 husbyggaren

Sedan februari är Liseberg ägare till ett vindkraftverk. Det gör att parken i fortsättningen kommer att drivas helt av vind-el. Vindkraftverket står i Ventosumparken utanför Falkenberg och förutom att verket själv kommer att förse Liseberg med cirka fem procent av koncernens el berättigar köpet ett större vind-elscertifikat. Det gör att hela Lisebergsparken och resten av koncernen redan under år 2009 kommer att drivas enbart av närproducerad vindkraft.

– Vi har under flera år gjort stora ansträngningar för att minska vår energianvändning och sedan några år tillbaka köper vi bara grön el. Det här aktiva valet av energikälla är nästa steg i vår satsning på att miljöanpassa verksamheten, säger Lisebergs miljöchef LarsErik Hedin. Lisebergs vindkraftverk är av fabrikatet Vestas, har en effekt på 660 kW och en årsproduktion på 1 100 MWh. Tornhöjden är 60 meter och rotordiametern 47 meter. D

Går i kamp mot cancer Byggnads ger sig in i kampen mot prostatacancer och inleder ett samarbete med Cancerfonden. Varje dag får cirka 25 män i Sverige prostatacancer. Det motsvarar en man i timmen och cirka 9 000 män per år. Runt 70 000 män som har eller har haft prostatacancer lever i Sverige idag. Det är den cancerform bland män som orsakar flest dödsfall, cirka 2 500 per år. – Det är en självklarhet för Byggnads att engagera sig i kampen mot prostatacancer. Det är inte bara Sveriges vanligaste form av cancer, utan ock-

så något som berör och påverkar våra medlemmar, säger Hans Tilly, ordförande i Byggnads. – Vår kamp mot prostatacancer, som kommer att innehålla allt från insamlingar, informationskampanjer och deltagande i mustaschkampen 2009, kommer förhoppningsvis att öka medvetenheten hos våra medlemmar samt ge en slant till Cancerfonden. Jag hoppas att man i byggbodarna vågar börja tala om denna ”tysta” form av cancer, säger Hans Tilly. Samarbetet pågår under tre år. D

Principen för systemet är ”looke a like”, vilket enligt leverantören innebär att en fastighetsskötare eller drifttekniker som saknar avancerad systemutbildning ändå ska klara av att sköta systemet, från vilken plats som helst över hela världen. Systemet klarar bland annat generering av räkningar för hyresgästens drifttider, automatisk produktion av arbetsordrar för underhåll av byggnadssystemen och prissättning i realtid av användning och/eller systemets driftsdata. D 51

Noterat Ville slippa evakuering En av Sveriges större bostadsrättsföreningar, HSB Brf Venus i Täby, vars bågformade elva våningar höga hus är en välkänd silhuett några stenkast från Norrtäljevägen i Stockholm, har valt relining som metod i stället för ett traditionellt stambyte. Bostadsrättsföreningen har tecknat avtal med företaget Proline. Avtalet är en totalentreprenad och omfattar relining av bostadsrättsföreningens samtliga dag- och spillvat-

tenledningar fördelat på 704 lägenheter. Ordervärdet uppskattas till drygt 30 miljoner kronor. Projektet har beräknad start under första kvartalet 2009 och kommer att fortlöpa under en 2-årsperiod. – Brf Venus hus är byggda mellan åren 1962–64 och har gjutjärnsrör som nu är över 40 år gamla. Efter så många år är det risk för läckor och stopp och vi har redan börjat få ett ökat antal sådana, berättar Tommy van Ginhoven, leda-

mot i Brf Venus. – Vi jämförde initialt traditionellt stambyte med relining för att åtgärda våra rör men valet föll slutligen på relining. Vi får med relining en lägre kostnad, en utförandetid som inte kräver evakuering. Gjorda köks- och badrumsrenoveringar påverkas inte. Ytterligare en bonus är att garantitiden blir tio år istället för fem år som vid ett traditionellt stambyte, uppger Tommy van Ginhoven. – För en så stor förening

som Venus är det viktigt att leverantören kan klara av denna typ av projekt, både vad det gäller kunskap, stabilitet och produktionskapacitet. Med tanke på dagens ekonomiska läge bör man välja en leverantör som har styrkan att fullfölja sina åtaganden under hela garantitiden, understryker Bruno Reinfeldt, ordförande i Brf Venus. D

lemmar i vår förening, säger Björn Kellerth. Det var i samband med en vattenläcka i en av fastigheterna i slutet av år 2007 som styrelsen fick informationen av fristående experter att det var nödvändigt med stambyte i fastigheterna. Dessa är byggda i början av 1960-talet. – Åtgärder av stammar ligger inte med i vår underhållsplan. Vi hade tänkt att detta arbete skulle påbörjas om cirka fem år. I dag känns det skönt att vi fick en ärlig chans att göra den här renoveringen innan det blev någon katastrof,

säger Björn Kellerth. Brf Platån tog hjälp av konsultföretaget WSP som tillsammans med styrelsen skickade ut en anbudsförfrågan till marknadens aktörer. – Aarleff rörteknik visade en film som tydligt informerade oss om fördelarna med deras metod. Vi fick bra svar på våra detaljfrågor och de presenterade ett bra totalkoncept som ingav förtroende. När vi dessutom såg att det är ett stabilt företag med ett stort moderbolag i Danmark så bestämde vi oss för dem, berättar Björn Kellerth. D

Valde att relina stammar Bostadsrättsföreningen Platån i Sollentuna utanför Stockholm har beställt relining av föreningens samtliga 579 lägenheter. Företaget Aarsleff rörteknik ska utföra uppdraget, som innebär att alla avloppsrör i samtliga fastigheter från källargolv till yttertak relinas. Arbetet påbörjas i slutet av maj och beräknas bli klart om ett och ett halvt år. – Vi har gjort ett seriöst förberedelsearbete. Därför är det mycket roligt att det blivit ett avtal mellan oss och brf Platån, säger Per-Erik Halvarsson som är Aarleff rörtekniks af-

färschef inom fastigheter. Björn Kellerth, ordförande i bostadsrättsföreningen Platån, berättar att detta är ett projekt som verkligen engagerat medlemmarna i brf Platån. Den vanligaste frågan inom föreningen har varit hur boendesituationen kommer att bli under tiden för renoveringen. – Därför känns det skönt för oss inom styrelsen att kunna berätta för medlemmarna att de inte kommer att drabbas av några större störningar. Det är huvudanledningen till att vi valde denna metod. Vi har nämligen många äldre med-

Alla avloppsrör i samtliga fastigheter i bostadsrättsföreningen Platån, i Sollentuna norr om Stockholm, ska relinas. Kalle Ljunggren, Aarleff rörteknik, Björn Kellerth, ordförande i brf Platån, samt Robert Karlsson, Aarleff rörteknik blickar ut över bostadsrättsföreningens område.

husbyggaren nr 3 B 2009

Noterat Ny standard för hållbart hus Nu ska det bli enklare att bedöma och beräkna byggnaders uthållighet. Ett nystartat projekt arbetar fram europeiska standarder som gör det enklare att mäta byggnaders påverkan på miljön. Standarderna täcker även in hållbarhet i ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Swedish Standards Institute, SIS, samlar svenska intressen som vill vara med och påverka arbetet. Projektet tar fram metodstandarder för att bedöma hur hållbar en byggnad är för miljön, och standarderna tar även upp ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet, eller social prestanda, omfattar bland annat inomhusklimat, buller och närmiljö. De färdiga standarderna blir viktiga verktyg för arkitekter,

producenter av byggmaterial, fastighetsägare med flera. – Miljön står högt på agendan i varje nytt byggprojekt och det finns ett stort behov av användbara bedömningsmetoder. En nyare men lika viktig aspekt gäller det långsiktiga sociala ansvaret för användarna av byggnaden, till exempel för luftkvalitet och buller, säger Lars Jonsson, projektledare på SIS. Metoderna kommer att omfatta mätbara faktorer, som till exempel utsläpp av olika ämnen, avfall, energianvändning, temperatur, luftfuktighet och uppgifter om olika kostnader. Metoderna kan användas för att bedöma en byggnad under hela dess livscykel och gäller för alla typer av byggnader. Andra som berörs av arbetet

Nya europeiska metoder ska tas fram för att bedöma en byggnad under hela dess livscykel. Det blir standarder för alla typer av byggnader.

är tekniska konsulter och personer som arbetar med miljöbedömningar, livscykelanalyser, livscykelkostnad och miljödeklarationer. – SIS välkomnar fler svens-

ka deltagare i projektet. Det är viktigt att alla som tillhör branschen nu tar chansen att vara med och påverka de kommande standarderna, säger Lars Jonsson. D

Tydlig nedgång inom bygg Investeringssignalen från Svensk teknik och design, STD, från februari, visar på en tydlig nedgång för arkitekter och teknikkonsulter inom bygg och industri. Den väntade avmattningen har inträffat även för teknikkonsulterna inom bygg och anläggning samt industrin. Arkitekterna kände av lågkonjunkturen redan i höstas. Teknikkonsulterna hade då generellt sett bra beläggning, även om farhågorna inför framtiden började hopa sig. Orderstocken var alltjämt god och beläggningen närmast fulltecknad. Avmattningen var ännu inte riktigt mätbar. Det är den dock nu, och framtidsprognoserna är dämpade. Företagen inom STD-sfären redovisar överlag lägre beläggning och kortare orderstock än på flera år och en fortsatt nedgång väntas. År 2008 kan resultatmässigt mycket väl ha blivit ett ännu nr 3 B 2009 husbyggaren

bättre år än 2007. Under våren 2009 arbetar företagen med strategier för att klara av lågkonjunkturen. Med höga personalkostnader och låga marginaler har branschen små manövreringsutrymmen för att snabbt kunna anpassa sig till en avtagande debiteringsgrad och sjunkande priser. Det finns dock företag som fortfarande redovisar goda siffror och positiva prognoser. De som arbetar med den offentliga sektorn visar en lite ljusare bild än de som arbetar med den privata sektorn. De sektorer som fortfarande växer är energi- och kraftprojekt för industriteknikkonsulter. För arkitekterna och teknikkonsulterna inom bygg och anläggning är det energi- och kraftanläggningsprojekt tillsammans med miljö- och infrastrukturprojekt som fortfarande ser positiva ut. D

Noterat Farliga ämnen ökar hälsorisken Europeiska arbetstagare utsätts för nya och ökade hälsorisker på grund av farliga ämnen. Kontakt med en lång rad kemikalier och andra farliga ämnen på arbetsplatsen äventyrar arbetstagares hälsa i hela EU. Nanoteknik är en av de risker som oroar experter från 21 EU-länder mest. I en rapport från Europeiska arbetsmiljöbyrån (EUOsha), med titeln ”Expert Forecast on Emerging Chemical Risks” (Expertprognos om nya kemiska risker), identifieras de främsta grupperna av ämnen som skulle kunna utgöra en nytillkommen och ökad risk för arbetstagare samt bidra till en mängd sjukdomar som allergier, astma, sterilitet och cancer. Farliga ämnen återfinns inte bara inom den kemiska industrin, utan även inom yrken som jordbruk, sjukvård, byggnadsbranschen och i många små- och medelstora företag utanför den kemiska industrin. – Varje år inträffar uppskattningsvis 74 000 arbetsolyckor som är kopplade till exponering för farliga ämnen i

arbetsmiljön. Detta innebär att tio gånger fler människor dör på grund av farliga ämnen än på grund av arbetsolycksfall. Många företag ägnar inte tillräcklig uppmärksamhet åt bortskaffandet eller ersättandet av farliga ämnen. Hanteringen av kemiska risker är särskilt bristfällig i små- och medelstora företag samt hos underleverantörer, säger Jukka Takala, direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Omkring 15 procent av de europeiska arbetstagarna rapporterar att de hanterar kemiska produkter under en fjärdedel av sin arbetstid, medan tio procent rapporterar att de inandas ångor och 19 procent rapporterar att de inandas damm, ånga och rök på sina arbetsplatser. I Expert Forecast on Emerging Chemical Risks, som utarbetades av 49 experter från hela EU, sätter man nanopartiklar högst upp på företeckningen över de ämnen som arbetstagare måste skyddas mot. Nanoteknik används till exempel i kosmetika och IT-produkter och förväntas växa

snabbt till en global europeisk marknad med mångmiljardomsättning. Samtidigt som det krävs mer forskning om hur stora skador nanopartiklarna kan orsaka på människors hälsa, finns det tillräckligt med information för att utveckla preliminära arbetsmetoder för att minska exponeringen i arbetsmiljön. Inom många yrken utsätts arbetstagarens hud för kemikalier, vilket leder till att alltfler drabbas av allergier. Man uppskattar att 80–90 procent av hudbesvären orsakas av kemikalier. Det gör dem till den näst vanligaste arbetssjukdomen (med 13,6 procent), efter muskuloskeletala sjukdomar. Trots detta finns det inga godkända vetenskapliga metoder för utvärdering av dessa ämnens påverkan på huden, inte heller några säkra gränsvärden för hudexponering. I prognosen framhåller man också ämnen som troligen orsakar cancer, till exempel dieselavgaser. Liksom för reproduktionstoxiska ämnen som kan skada den reproduktiva hälsan är medvetandenivån

fortfarande mycket dålig och stigmatiserad som en kvinnohälsofråga. De beaktas också sällan i riskbedömningar på arbetsplatser och vid förebyggande. Yrken som ger upphov till alltmer oro, där arbetstagare i hög grad riskerar att komma i kontakt med farliga ämnen, innefattar avfallshantering, byggnadsarbeten och tjänsteverksamhet, som rengöring eller hemsjukvård. Kombinerad exponering för olika kemikalier är regel snarare än undantag, och när man beaktar varje risk för sig är det troligt att man underskattar den verkliga dimensionen. Oron för mångfaldig exponering ökar i dag. Detta framgick också av EU-Oshas prognoser om biologiska, fysiska och psykosociala nya risker. En storskalig framtidsstudie ska inledas i år, som ska inriktas på de risker på arbetsplatser som ny teknik kommer att ge upphov till under de närmaste tio åren. D

veckor innan betongen har stelnat och träformen rivs. Nästa steg är att fylla med makadam ovanpå cykelgaraget för att slutligen asfaltera och lägga gångbaneplattor. – Samtidigt påbörjar vi att riva arbetsbryggan, att byta räcket längs med kanalen på Norra Vallgatan och att dra spont med mera, berättar Conny Ragnarp. Invigning av bron för gående och cyklister sker i slutet av sommaren 2009. Bussarna kommer att använda bron efter att citytunneln har öppnat år 2010. D

Fakta:

Snabbyggd bussbro Under ett dygn i mars göt NCC den nya bussbron vid Malmö Centralstation. Med den nya bron ska det gå snabbare för bussarna att ta sig till och från Centralplan. Samtidigt ökar framkomligheten även för annan trafik. Speciellt för cyklister som får mer utrymme på befintliga Petribron. Den nya bron göts i en 65 meter lång träform. För att bron ska klara bilar och tunga bussar lade man i 130 ton armering. – Vi har valt betong för att matcha de andra kanalbroarna. Betong är även ett bra material eftersom det är formbart 54

och anpassar sig, men det är inte tillräckligt starkt så därför behöver man lägga ner tung armering, berättar gatukontorets projektledare Conny Ragnarp. Bron lades på tre brostöd som redan var på plats. Stöden var också betonggjutna men har klätts i röd granit för att passa ihop med Petribron. – Det är viktigt att den nya bron passar ihop med Petribron och de övriga kanalbroarna för att skapa en så tilltalande miljö som möjligt säger Conny Ragnarp. – Beroende på temperaturen i luften kan det ta en till två

Brons längd: 65 meter Bredd: 16,5 meter Byggherre: Malmö Stad Entreprenör: NCC Betong: 1 000 m3 Armering i bron: 130 ton Två arbetslag med 14 man i varje deltog i gjutningen.

Bussbro i Malmö. Foto: Malmö stad

husbyggaren nr 3 B 2009

nr 3 B 2009 husbyggaren

Marknadsnytt Ger snabbare takläggning

Förprogrammerad regulator

Bahco introducerar ett nytt verktyg, Bahco ”LäktKo”, som förenklar takarbetet med att lägga läkt. Läktkon gör det lättare att få rätt avstånd mellan spikläkten. Avståndet mellan läkten ställs in med hjälp av en stoppskruv i bakändan på läktkon och den kraftfulla käften håller fast läkten som ska spikas. Gapet på läktkon justeras med den främre låsratten och passar läkt med dimensioner mellan 25 och 80 millimeter.

Den andra generationen av Regins Corrigo E regulatorer är avsedda för värme-, pannoch ventilationsstyrning i fastigheter. Regulatorerna har vidareutvecklats och är förberedda för att användaren ska kunna välja mellan de värme-, pannoch ventilationsapplikationer som finns förprogrammerade i regulatorerna vid leverans. Samtliga modeller kan hantera 20 olika språk och kan enkelt integreras i befintliga anläggningar. D

En inbyggd skala gör det enkelt att finjustera måtten mellan läkten. Avståndet, som justeras med den bakre låsratten, kan sättas från 220 millimeter upp till 455 millimeter. Läktkon är tillverkad av aluminium och handtaget är klätt med PVC för att ge ett komfortabelt, säkert och halkfritt grepp. D SNA Europe AB 0171-47 82 00 magnus.alterot@snaeurope.com

AB Regin 0418-44 67 41 stefan.blom@regin.se

Lokaliserar kablar Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås kommer med en ny kabelsökare från Elcometer Instruments, som är speciellt framtagen för att lokalisera och bestämma djupet på nergrävda elkablar och rör.

Elcometer 701 finns i flera olika modeller. D Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 thomas@kdn.se

Suger upp damm Bona Dust Care Multi är enligt företaget en dammsugarenhet för dammfri golvslipning av trägolv som utvecklats för att uppfylla hälso- och miljökrav. Bonas utrustning omfattar ett flertal produkter som tillsammans erbjuder dammfri golvslipning. Dammsugarenheten kan användas med flera golvslip-

maskiner samtidigt. Genom en 60 meter lång slang transporteras spån och slipdamm till en behållare. Dust Care Multi är främst avsedd för större objekt som kyrkor, gymnastikhallar och stora köpcenter. D Bona Sverige 040-38 73 09 peter.hellstrom@bona.com

Klarar två Gudrun

Elitfönster kommer med Elit Complete som uppges kombinera minimal miljöpåverkan med maximal boendekomfort. 56

Elit Complete är Svanenmärkt. Det är även stormförstärkt. Fram till idag har P-certifieringskravet för regntäthet som klarar upp till 24 meter per sekund (300 pascal) varit standard. Med Elit Completes konstruktion StormTite™ klarar fönstret upp till 1 200 pascal, en styrka som är nästan dubbelt så hård som stormen Gudrun. D Elitfönster 010-451 41 18 karolina.akerblad@elitfonster.se

husbyggaren nr 3 B 2009

Marknadsnytt Klimatsmart värmestuga Värmestugan Agda är ett alternativ när man ska byta uppvärmningssystem i äldre hus, till exempel när man inte kan eller vill riva ut den gamla anläggningen eller om man saknar godkänd skorsten. Värmestugan är en ”panncentral” i ungefär samma storlek som en Friggebod. Den ger en miljövänlig uppvärmning via solfångare och/eller pellets. Den levereras färdigmon-

terad med solfångare, pelletspanna, pelletsförråd och elektriska installationer. Alla ledningar är klara att kopplas in på ett befintligt system. Värmestugan är byggd på en svetsad stålram, klädd med grundmålad träfasad och den är försedd med tre fönster, dörr och ytterbelysning. D Leif Åhl Verkstad 0510-53 00 28 conny.gardstrom@ahlverkstad.com

Kan monteras i hörn En praktisk hörnbox för montage av uttag i hörn öppnar för nytänkande, enligt företaget Electro Elco. Hörnboxen kan monteras under skåpen i köket och genom sin vinkel ge en enklare anslutning av stickproppar. Den kan monteras utan att

man behöver göra hål i kakel genom att den fästs i underskåpet. D

Elektro Elco 036-290 60 00 elektro@elco.se

Håller gråsten nere Med sin stennedläggande funktion hindrar den nya traktorjordfräsen Palladino ITML, som introduceras av

Närlant, gråstenen att komma upp till ytan. Fräsrotorn roterar framåt och lyfter upp stenarna och lägger dem under jorden. Arbetsdjupet är 12–20 cm och ställs enkelt med den bakre rullen. Arbetsbredderna är 120, 150 eller 180 cm. D Närlant Import AB + 46 (0) 19 603 60 64

nr 3 B 2009 husbyggaren

Marknadsnytt Smälter bort snön

Mångsidigt vändkors

Ebecos värmekabelmatta Snowmat smälter bort is och snö. Mattan kan användas på gator, torg, parker, parkeringar och gångvägar, med mera. Snowmat rullas ut. Kabeln är fixerad för optimal värmedimensionering. Mattan täcks

Företaget Boon Edam introducerar Trilock 900, som är ett passagesystem i form av ett moduluppbyggt vändkors. Olika ytterhöljen kan väljas för att systemet ska passa in i många tänkbara miljöer. Även sidodelar kan kombineras på flera sätt. Trilock 900 är alltid låst i viloläge, men öppnas i önskad riktning när tillträde medges

med sand eller motsvarande, varefter ytmaterialet läggs på. Snowmat är snabbverkande med en effekt på 320 W/m2. Den styrs med en timer eller med ett apparatskåp. D Ebeco AB +46 (0)31 707 75 50

Enklare köpa presenning Hallbyggarna-Jonsereds har tagit fram online-tjänsterna Pressonline och Webbshop. Pressonline riktar sig främst till aktörer inom byggbranschen. En platschef eller arbetsledare kan via sin dator och ett e-formulär beställa önskade presenningar. Hallbyggarna-Jonsereds levererar själva, eller via sina återförsäljare, presenningarna direkt till

arbetsplatsen. Leveranstiden är från ett par timmar till ett par dagar beroende på önskad presenning. Genom företages Webbshop blir det möjligt för affärsoch privatkunder att köpa mellanvikts- och tungviktspresenningar på Hallbyggarna-Jonsereds nya hemsida. D

via passersystemet eller via en extern kontrollpanel, till exempel vid en receptionsdisk. Efter godkännande roterar vändkorsmekanismen 120 grader och tillåter en person att passera. Därefter låses mekanismen igen. D Boon Edam Sverige +46 8 753 60 30 info@boonedam.se

Hallbyggarna-Jonsereds 0707-46 50 00

Integrerad balk Peikko är ett finländskt ägt familjeföretag som specialiserat sig på samverkansbalkar och ingjutningsgods för betonginfästningar. Bland produkterna finns exempelvis golvfogen Peikko Tera Joint® och sam-

verkansbalken Deltabalken®. Deltabalken integreras helt i bjälklaget vilket underlättar installationer. D Peikko Sverige AB 011-28 04 64

Fjärrstyr portar användas till mobila applikationer som vinschar. Systemets handsändare kommer att finnas i fyra modeller: Small, Medium, Large och Keyring, som är den allra Åkerströms Björbo har inlett lanseringen av Sesam 800, som är ny lösning för fjärrstyrning av exempelvis portar, grindar och bommar, samt för on/off funktioner för till exempel strålkastare och fläktar. Systemet kommer även att kunna 58

minsta. Även mottagarna kommer att finnas i flera modeller; en väggmottagare med teckenfönster och minneskort som tillval, en mottagare för montage på DINskena samt en mottagare för montage i reläsockel. Sändarna är stöttåliga och klassade för IP65. De ska därmed klara tuffa miljöer med damm, smuts och fukt. D

Åkerströms Björbo AB +46 241 250 00

husbyggaren nr 3 B 2009

nr 3 B 2009 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 3 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 3 B 2009 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

husbyggaren nr 3 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60

Sid Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 AGC Försäljning Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Brandkonsulenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Consultec Arkitekter och Konstruktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Daloc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Karl Hedin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 KDN Karl Deutsch Nordiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 LEBE Byggvaror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Moelven Töreboda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Monier Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

nr 3 B 2009 husbyggaren

husbyggaren@mediarum.se

Sid Nybro Cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Promat Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 SAPA Profiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Silicone Trading . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Skogsindustrierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Starka Betongindustrier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Stockholmsmässan / Betongfeber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Svecon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26, 27 Svema, Svenska marknadsundersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17, 45 Teknologisk Institut Betongcentrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Unidrain . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

KONSULTERANDE INGENJÖRER GÖTEBORG

BORLÄNGE

HUDIKSVALL

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

ESKILSTUNA

ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

HELSINGBORG KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

LUND GÖTEBORG

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

PITEÅ

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

husbyggaren nr 3 B 2009

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag Av SITAC certifierad besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

www.brandskyddsbesiktning.com Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

nr 3 B 2009 husbyggaren

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

VÄSTERÅS

UPPSALA

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

Kontakta

BJ-Konsult AB Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 3 B 2009

Marknadsnytt Kan väga trådlöst

Jobbar för grön storstad

Den holländska vägningsspecialisten Ravas lanserar i samarbete med Flintab en helt trådlös våg för gaffeltruckar, iForks. Alla komponenter är integrerade i gafflarna och iForks har inga externa kablar. Vågsystemet kan monteras och tas i bruk inom ett par minuter på varje truck.

Företaget Veg Tech etablerar sig i Stockholm. Företaget framhåller att takvegetation och växtklädda fasader kan förbättra den lokala miljön i stadsrummet genom att bland annat dämpa buller och fånga skadliga partiklar i den förorenade stockholmsluften. Företaget, som har arbetat med vegetationsteknik sedan år 1988 erbjuder kompletta lösningar för exempelvis tak-

iForks kommunicerar via Bluetooth till indikatorn i hytten som registrerar vikten. Systemet drivs med utbytbara batterimoduler. D Flintab AB 036-31 42 25 kjell.tjernstrom@flintab.com

och fasadvegetation, gröna innergårdar, erosionsskydd och vattenrening. D Veg Tech AB 08-669 48 00 johan.thiberg@vegtech.se

Klassiker i svart skrud Gunnebo presenterar ett svart villastängsel. Stängslet är ett flätverksnät med 50x50 mm maskor och är plastbelagd i svart eller grön färg. Svart stängsel kan erhållas i höjderna 800 alternativt 1 000 mm. För ett enhetligt intryck finns såväl stolpar som profilfyllda grindar med svart plastbeläggning. D

Stabiliserar golvbrunn Gunnebo Nordic AB 031-727 79 60 hakan.berntsson@gunnebo.com

Välgörande gung

Att gunga är välgörande för barns rytmik och styrka. Bål, armar och fingrar blir starkare och barnen hittar sin balans i kroppen. Även balanssinnet i innerörat utvecklas och färdigheter som att fördela vikt och timing i rörelser utvecklas. Detta framhåller företaget Lappset i samband med introduknr 3 B 2009 husbyggaren

tionen av familjegungan Hugo & Ines. Familjegungan har en robust konstruktion och en hållbar yta. Lekutrustningen uppfyller säkerhetsriktlinjerna i EN (Europastandarden EN 11761:1998 gäller som svensk standard). D

För att installera en golvbrunn i träbjälklag har Jafo AB tagit fram produkten Jafo Monteringsplatta 2. Monteringsplattan och tillhörande distansring Jafo Flyt 12 höjer golvbrunnen 12 mm, som är kravet på minsta spackeltjocklek vid golvbrunnen. Konstruktionen medger att golvförstärkningsspacklet tränger ner i monteringsplattans hålrum och flyter in under golvbrunnens fläns. Detta ger

en stabil installation där golvbrunn och monteringsplatta är helt integrerade i bjälklagskonstruktionen. Med tillbehöret Jafo Förhöjningssats 15-50 mm kan golvbrunnen höjas i steg om 5 mm utan att traditionella förhöjningsringar används. D Jafo AB 046-33 39 00 mats.willmarsson@jafo.eu

Lappset 0707-34 20 42 sara.eklund@lappset.com

Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 08-462 17 90 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 90 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupperingar och bokhandel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen

Byggingenjörerna SBR

Försäkringar

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också arbetslöshetskassa och konsultansvarsförsäkringar.

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Bokhandeln Säljer alla i branschen förekommande böcker samt de böcker och blanketter som ges ut av Byggingenjörerna SBR.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering samt utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 300 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventering Dessa grupper anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Bertil Bengtsson, egen före-

Daniel Ekbom, Vallentuna

tagare, Byggprojektledning AB, Lund Per-Johan Cederwall, egen företagare, Oktopal AB, Östersund Dan-Åke Engqvist, konstruktör, LR-System AB, Ljungbyhed Håkan Ericsson, egen företagare, Projekthuset Lyran AB, Klagshamn Leif Granlund, byggkonsult, Granlund Engineering AB, Örebro Niklas Grip (tidigare ansluten), SF Byggkonsult, Falkenberg Jakob Henriksson, egen företagare, JH Byggkonsult, Vetlanda Per Johansson, projektledare, Hifab AB, Stockholm Nicklas Karlsson, uppdragsledare, NCC Construction Sverige AB, Göteborg Lennart Lindgren, besiktningsman, OBM Byggnadsbesiktningar AB, Lomma Gunnar Starke, universitetsadjunkt, Högskolan Väst, Trollhättan

Abdiqasim Elmi Mire, Malmö Marcelo Gonzales, Spånga Adam Hall-Atterback, Malmö Emma Herbring, Malmö Christoffer Jarlmo, Malmö Anders Jeppsson, Malmö Anton Johansson, Stehag Milan Klacar, Malmö Alper Köyluoglu, Bromma Caroline Ljungqvist, Malmö Johan Lundahl, Malmö Per Lundin, Dalby Henry Malmqvist, Lund Josefine Nilsson, Malmö Jonas Odin, Malmö Joakim Ohlsson, Malmö Felicia Oreholm, Saltsjö-Boo Björn Palm, Vellinge Edvinas Peciulis, Malmö Tomas Pérez Montano, Malmö Kamal Rifai, Arlöv Tomas Rodensjö, Norrtälje Ajdin Sadikovic, Malmö Andréa Schyllert, Trelleborg Fredrik Schumacher, Nyköping Veronica Sellergren,

Helsingborg Martin Sjörin, Malmö Jordan Stoianov, Lund Thomas Strömbäck, Malmö Gustav Svensson, Lund Ejigu Tewodros, Saltsjöbaden

Nya anslutna Aus Abdulsada, Simrishamn Christian Ahlquist, Ystad Mattias Alhem, Malmö Maria Allisson, Åkarp

Malin Tufvesson, Malmö

Christoffer Andersson,

Peter Åhlander, Malmö

Maria Trygg, Sundbyberg Gunilla Törnblom, Hägersten Johan Widesson, Malmö Ylber Zeqiri, Arlöv

Trelleborg Arian Baker, Malmö Kristofer Blom, Malmö Fredrik Bokelund, Malmö

Kalender Konsultgruppen

24 april 28 och 29 maj 14 augusti

Överlåtelsebesiktningsgruppen

Antagningsutskottet

4-6 juni

29 april 3 juni 2 juli

Förbundsstämma Entreprenadbesiktningsgruppen

8-9 maj i Kalmar

13 maj

KA-gruppen

Förbundsstyrelsen

8 maj

22 april husbyggaren nr 3 B 2009

Nytt från SBR Nytt modellavtal för SBR SBR har gått från muntliga avtal till ett välutvecklat modellavtal under den senaste 15årsperioden. Köp av fastighet är förknippat med risker för köparen. Inte sällan står mycket stora summor på spel och ännu större blir kostnaderna om köparen inte uppmärksammas på vilka eventuella brister och framför allt fel som finns på fastigheten. Jur kand Ragnhild Sjörén och advokat Jens Pedersen på Advokatfirman Pedersen har i samarbete med SBR vidareutvecklat SBR:s modellavtal för överlåtelsebesiktningar. SBR har i dagarna introducerat ett nytt modellavtal för överlåtelsebesiktningar. Avtalets första version upprättades på 1980-talet av Jens Pedersen och har sedan dess vidareutvecklats i samarbete med professor Sten Hiller, och allra senast genom ett samarbete mellan Advokatfirman Pedersen och SBR. När Advokatfirman Pedersen började arbeta med SBR på 1980-talet bestod besiktningstjänsterna mestadels av besiktningar som hade till syfte att upptäcka dolda fel i fastigheten. Uppdragen på den tiden dokumenterades avsevärt mindre än idag och bekräftelsen på uppdraget gjordes sällan skriftligen. Genom att skapa ett modellavtal för fastighetsköp, etablerades den nya formen av besiktningar, ”överlåtelsebesiktningar”. Idag viktiga begrepp som riskanalys och fortsatt teknisk undersökning skapades också under samma tid. Dessa begrepp kan tyckas självklara idag, men mycket viktig praxis för hur dessa överlåtelsebesiktningar skall genomföras och avtalas skapades under 1980-talet, för att senare utmynna i det modellavtal som nr 3 B 2009 husbyggaren

gäller för överlåtelsebesiktningar idag. När det första modellavtalet skapades användes avtalet enbart för att reglera förhållandet mellan besiktningsmän och köpare. Senare utformades även en version som tillämpats vid så kallade säljarbesiktningar, det vill säga när säljaren beställer en besiktning av sitt hus för att senare använda resultatet av besiktningen vid försäljning av sin fastighet.

Syfte med förändring Den nya versionen av modellavtalet har fått en tydligare struktur och ny layout. Inget har förändrats avseende balansen mellan uppdragsgivare och uppdragstagare, men en ambition med förändringen har varit att tydliggöra gällande villkor samt att skapa en mer lättläst produkt för uppdragsgivaren, som inte sällan är en konsument. Undersökningsplikten är mycket omfattande för köparen av en fastighet, och ju tydligare som respektive parts ansvar framställs i avtalet desto enklare blir samarbetet mellan parterna. Med en större tydlighet i avtalet blir det även lättare för besiktningsmannen att hjälpa sin uppdragsgivare. En viktig tanke med det vidareutvecklade modellavtalet är att möjliggöra för kunden att få en bättre förståelse för hur denne kan och skall tillvarata sina rättigheter och skyldigheter och därmed också få bättre nytta av besiktningstjänsten som utförs för dennes räkning. Avtalet granskat av HD I sammanhanget kan även nämnas att modellavtalet ett par gånger indirekt har granskats av Högsta domstolen. Skälet till granskningen har

varit att avtalet har åberopats vid tvist om fel i fastighet. Vid det senaste tillfället då avtalet granskades av HD var år 2007, då det bland annat prövades av HD huruvida det är skäligt att ha en ansvarsbegränsning om två år i avtalet. HD konstaterade (till vår glädje då ansvarsbegränsningen har stor betydelse för besiktnings-

paren befrias från sin undersökningsplikt. Det finns därför all anledning att mana till eftertanke och försiktighet vid användandet av denna ”besiktningsform”, då rättsläget är osäkert. Genom förtydliganden i nya modellavtalet uppmärksammas köparen på de risker denne löper genom att helt förlita

Jens Pedersen på Advokatfirman Pedersen…

… och Ragnhild Sjörén har arbetat fram nya SBR-mallar.

männen) att ansvarsbegränsningen är skälig.

sig på en säljarbesiktning. Att säljaren låtit utföra en besiktning reducerar som bekant inte köparens undersökningsplikt. SBR kommer under året att hålla kurser där information om det nya avtalet kommer att ingå. Kontakta gärna SBR för mer information om SBR:s kursverksamhet, se www.bygging.se.

Framtida tendenser En förändring på marknaden som kommit på senare år är att det numera även utförs ”säljarbesiktningar”, trots att besiktningar normalt sett brukar utföras av köparen. Med anledning av det växande antalet säljarbesiktningar som nu utförs finns det anledning att bara kort beröra säljarbesiktningens status. Ur ett juridiskt perspektiv är säljarbesiktningen en svårdefinierad figur. Lagen föreskriver ingen säljarbesiktning, och rättsläget på området är för närvarande osäkert. Vid en rättslig prövning finns det risk att säljarbesiktningen kan betraktas som en utfästelse från säljarens sida, vilket då leder till att kö-

Av Ragnhild Sjörén, jur kand och Jens Pedersen, advokat, Advokatfirman Pedersen

Nytt från SBR Informerades om fotbollsarena Stockholmsavdelningens årsmöte gick 2009 av stapeln i Solna, i själva fullmäktigesalen. Årsmötesprogrammet inleddes med en information om Solna Stad och dess framtidsplaner. Fördragshållaren var ingen mindre än Solna Stads plan- och byggnadschef AnnChristine Källeskog. Solnas läge med järnväg och riksvägar i och intill, med mycket genomfartstrafik, låser upp planerandet och ställer stora krav på flexibilitet. Det som utan tvivel har fångat allas vår uppmärksamhet i mediaflödet är ju den nya fotbollsarenan och allt som rör den. Projekteringen och arkitektens förslag ger anläggningen en helt ny era. Arenan påbörjas år 2009 och står klar år 2012. Gamla ”Råsunda” var och är något som alla Stockholmare oberoende av ålder levt med och som har varit ”en fast” punkt för fotbollsintresset i regionen. När det nu ska komma något helt nytt sätter det sinnena i svallning: ”Ska det ändras på allt?”. Men det ska det – när det blir något bättre! Den nya arenan har placerats i ett smutsigt industriområde som nu saneras. Här placeras Nordens största arena och en helt ny stadsdel växer fram med 2 000 nya bostäder och 10 000 arbetsplatser. Inom Solna Stad ligger också Karolinska universitetssjukhuset. Även här planeras betydande utbyggnader. Men Solna expanderar och bygger ut på snart sagt alla håll: Ulriksdal (1 500 bostäder), Solnavägen (230 bostäder), Järvastaden (1 100 bostäder). Årsmötet 2009. Ordförande Per Södersten kunde hälsa över 40 deltagande medlemmar välkomna till Stockholmsavdelningens årsmöte 2009. Lokalen var Solna Stads full70

mäktigesal som ligger i stadshuset i direkt anslutning till Solna Gallerian. Till att leda dagens förhandlingar valdes Gunnar Edebrand, som med van hand lotsade årsmötet genom årsmötets dagordning. Dagordningens formella punkter belystes med ett bildspel som väl presenterade verksamheten. Ekonomin är stark berättade kassören Anders Ranby som presenterade årets verksamhet och budgeten för år 2009. Valärenden blev en punkt på dagordningen som krävde uppmärksamhet. Såväl ordförande Per Södersten som kassören Anders Ranby hade avböjt omval. Valnämnden fö-

reslog att Lars Derk väljs till ordförande på ett år och att Hans Magnusson väljs som styrelseledamot på två år, samt att ledamöterna Anders Johnsson och Anders Imbro omväljs på två år. De båda ålderstigna revisorerna Björn Stolt och Peo Eriksson hade avböjt omval. Pierre Sommar och Anders Ranby valdes till revisorer, samt Lena Wennbo till revisorssuppleant efter Pierre Sommar. Tomas Thulin kvarstår som revisorssuppleant. Till valnämnd valdes Jan Eriksson och Bengt Persson, båda omval, samt nyval av Per Södersten. Årsmötet avslutades med att SBRs veterantecken utde-

lades till Erik Braun, Jan Eriksson, Kai Johansson, Anders Lindmalm och Olle Sjöholm. Ytterligare två veterantecken har tilldelats medlemmar i avdelningen och dessa två, KarlOlof Bergström och Jan Wahlgren, erhåller sina respektive utmärkelser per post. Avdelningens sedvanliga gåva utdelades sedan till de två avgående styrelseledamöterna Per Södersten och Anders Ranby. Den nyvalde ordförande Lars Derk tackade för förtroendet att få leda Stockholmsavdelningen och förklarade årsmötet avslutat. En årsmötesmiddag i andra änden av Solna Gallerian på gamla restaurang Flamingo, med en god förrätt på kavringstoast och oxfilé med potatisgratäng, utgjorde kvällens perfekta avslutning. Av Uno Rydholm

Den nya Nationalarenan som byggs i närheten av Solna Station, norr om Stockholm, blir Sveriges största arena.

husbyggaren nr 3 B 2009

Nytt från SBR Aktuella kurser

På kaffekalas hos Lindvalls

Entreprenadbesiktning steg 2 – praktik

Uppsala-avdelningen höll sin torsdagsträff i februari hos Lindvalls Kaffe i Uppsala. År 1891 startade västgöten Eric Lindvall och hans fru Josefina en kolonialvaruhandel med kryddor, te och kaffe i Tierp men flyttade år 1914 till nya lokaler i Uppsalas centralare delar. År 1947 började lokalerna bli för små och man byggde nya bredvid de gamla. I dagarna pågår arbeten med ett nytt resecentrum varför den gamla byggnaden kommer att rivas. Familjen Lindvall driver nu rosteriet i fjärde generationen. Lindvalls kaffe är ett av de minsta kafferosterierna i Sverige med en marknadsandel på cirka tre procent. I Uppsala har man dock en marknadsandel på 30 procent. På 1950talet fanns det i Sverige 150 kafferosterier mot nio i dag. Kaffebönor köper man från Arabicabuskar i Brasilien, Colombia, Kenya, Guatemala och Costa Rica. Viktigt är att dessa har växt så högt över havet som möjligt då kvaliteten blir bättre. Mognar kaffet långsamt utvecklas nämligen den bästa aromen. Lindvalls kaffebönor har därför växt på över 700 meters höjd över havet. Kaffebönorna bedöms minutiöst efter smak, doft, färg, form, storlek och renhet. Lindvalls kaffe har varit Kungliga Hovleverantörer se-

21 april, Helsingborg 23 april, Stockholm Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän

21 april, kl 16.30-18.00, Helsingborg 23 april, kl 16.30-18.00, Stockholm Plåt i teori och i verklighet

28 april, Uppsala 27 maj, Stockholm BBR 2008 – nya och kommande ändringar

Halvdagskurs, em 21 april, Uppsala 29 april, Helsingborg 4 maj, Malmö 25 maj, Göteborg BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar

MER Anläggning 07*

23 april, Malmö 23 april, Örebro 14 maj, Uppsala AMA Anläggning 07*

7 maj, Luleå Entreprenadjuridik, grundkurs*

27 april, Stockholm Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

23 april, Luleå 5 maj, Skellefteå 7 maj, Uppsala 12 maj, Linköping 28 maj, Växjö Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N 6, 7, 13 maj, Göteborg Nivå K 14 maj, Göteborg

5 maj, Malmö 26 maj, Göteborg

Kvalitetsansvarig enligt PBL, Uppdatering*

Skadeutredningar

23 april, Umeå 20 maj, Göteborg

Kvällstid två gånger alternativt en heldag 22 och 29 april, kl 18-21, Stockholm 19 maj, Stockholm

Projektledning*

27-28 april, Umeå *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

AMA Hus 08, grundkurs*

23 april, Borlänge 14 maj, Lycksele AMA Hus 08, nyheter och förändringar*

Halvdagskurs 24 april, Borlänge 4 maj, Gävle

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94 För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94 D

Rabatt på bygglitteratur Nya regler sedan den 1 januari 2009 innebär att medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt på bygglitteratur från Byggtjänst. Observera dock att beställningen numera ska göras direkt på Byggtjänsts nr 3 B 2009 husbyggaren

hemsida och deras webbutik. Gå in på www.byggtjanst.se och registrera dig. Du har fått rabattkoden, men om du glömt den så ring SBRs kansli, tel 08462 17 90 och be om den. D

dan Gustav V:s tid. Ett flertal kaffemärken marknadsförs: Bankett – ett fylligt kaffe med begränsad syrlighet och smaksatt av nöt; Jubileum – en frisk syrlig blandning med citrusinslag; Espresso – citrusoch svartvinbärssmak, maximalt med smak och syra; Snabbkaffe – kaffe från Colombia, ta en eller två teskedar och häll på sjudande vatten; Tricolore – franskrostat kaffe perfekt till café au lait; Brygg – ett äkta svenskt originalkaffe som gjort oss till världens mest kaffedrickande land, näst efter Finland. Kokkaffe – kokas som förr i tiden. Den senaste produkten är portionsförpackning i 4-kopparspåsar av mellanrost, mörkrost och Colombia. En bra förvaring av kaffe är viktigt, eftersom syre är kaffesmakens värsta fiende. Förvara därför kaffet i originalförpackningen, förslut noga mellan varje bryggning, och förvara gärna kaffet svalt i kylen. Det bästa rådet för att laga riktigt gott kaffe är att värma vatten till 92–96 grader Celcius, dosera kaffet i en Melittatratt på kannan, fukta kaffet med varmt vatten under 20 sek, och därefter hälla över resterande vatten. Visningen hos Lindvalls Kaffe avslutades med en god kopp mörkrostat kaffe. Av Lennart Wågström

Erbjuder kunskap och erfarenhet SBR annonserar under våren i sex tidningar; nämligen Husbyggaren, Byggindustrin, Arkitekten, Energi & Miljö, BoFast och VVS-Forum. Nyckelorden är Kunskap, erfarenhet och trygghet och uppmaningen är att gå in på www.bygging.se. Även Konsultgruppens annonskampanj fortsätter under våren 2009. Annonserna kommer att gå i Fastighetstidning-

en, Bofast, Arkitekten och Husbyggaren. Annonserna hänvisar till www.konsultgruppen.nu. Marknadsföring av KAgruppens medlemmar sker också i form av annonser, som går i sju tidningar: Fastighetstidningen, Husbyggaren, Byggindustrin, Arkitekten, Energi & Miljö och VVS Forum. Budskapet är att söker man en Kvalitetsansvarig ska man söka på www.bygging.se D 71

Marknadsnytt Luftdon i två versioner

Fläkt Woods har utvecklat ett nytt luftdon i två utföranden, DYKF och DYKS. Båda utförandena har fasta dysor. Detta ger god inblandning av rumsluften och en låg ljudnivå. DYKF har fast spridnings-

bild och monteras flush i undertaket. DYKS har enkel ställbar spridningsbild som bygger 30 mm under undertaket. Båda donen är i utförande för undertak med mått 595 x 595 mm i alla storlekar. Öppning av don för injustering och service sker med en gångjärnsfunktion på spridarplåten. Isolerad anslutningslåda ATTB används till dessa don. D Fläkt Woods 08-626 49 63 anders.engvall@flaktwoods.com

Ska tåla stötar top för kontors- och fordonsmiljö. Enligt företaget tål den vibrationer, stötar, spill och damm. Som standard har GD6000 en 13.3” DynaVue pekskärm som är specifikt skapad för utomhusanvändande, vilket möjliggör arbete i direkt solljus. D Handheld Scandinavia lanserar GD6000, en stryktålig lap-

Återvunnet glas isolerar

Ett nytt lättfyllnadsmaterial som alternativ till lättklinker och cellplast förs in på den svenska marknaden av Hasopor Hammar Ab. Skumglaset kan användas vid grundförstärkningsåtgärder vid byggnation av vägar och byggnader, eller som markisolering vid grundläggning av småhus. Hasopor skumglas produceras av återvunnet glas i en nybyggd fabrik i de södra delarna av Närke. D Hasopor Hammar AB 0583-77 00 11

Tätar och säkrar mot fukt ar mellan yttervägg och fönster eller dörr. I programmet ingår även Isover Stos för luftoch ångtäta genomföringar, Isover Syllisolering för luftoch kapillärbrytande tätning samt förbrukningsmaterial som behövs vid monteringsarbetet. D

Handheld Scandinavia AB +46 510 54 71 70 info@handheld.se

Satsar på sedum ViaCon AB introducerar ett nytt produktområde, Park & Miljö, och passar på att presentera olika produkter för markmiljö, men också för byggnadsindustrin i form av gröna tak. Enligt företaget är intresset stort för så kallade sedumtak. Inom företagets pro-

duktområde ryms även exempelvis vattenväxtmattor, både runda och rektangulära gabioner, gummidukar och erosionsskydd. D ViaCon AB 0767-60 76 93 jorgen.lundberg@viacon.se

Saint-Gobain Isover AB 042-843 89 birgitta.ryden@saint-gobain.com

För att ett hus ska bli riktigt energisnålt måste det kunna hålla värmen. Därför behövs det enligt företaget Isover en mycket god isolering och en tät klimatskärm som hindrar att värmen läcker ut. Huset måste dessutom vara fuktsäkert och ha god ventilation. Isover lanserar Isover Variosystemet som bland annat omfattar ångbromsen Isover Vario KM Duplex UV, som uppges reagera på luftfuktigheten, samt Isover Vario TightTec som ger täta hörn i anslutninghusbyggaren nr 3 B 2009

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0