Husbyggaren 2009 Nr 4 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

4 09 Nedanstående är en annons från Paroc

husbyggaren nr 4 B 2009

nr 4 · 2009 | Årgång 51 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: granvik@algonet.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0 v 5 v 11 v 17 v 23

licerade tak. Dessvärre läcker kopparjoner ut med regn. Stuprören på landstingshuset i Stockholm leder därför regnvatten ner i en stenkista med kisel. Husbyggaren tar även upp problematiken med expanderande fogband, som används för tätning runt fönster och dörrar. Nu visar tester att fogbanden både kan läcka och magasinera vatten från slagregn. Foto: Marie Wallin

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2009

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

Sidan 10 Koppar är ett lätthanterligt ämne och därmed tacksamt att lägga på komp-

Nr 5 v 37 Nr 6 v 42 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

INNEHÅLL 6 10 14 18 20 22 28 30 36 38 42 44 46 48 52 56 68

Anrik fastighet får patinerat koppartak som ärgar sent Koppar är lätt att hantera – men läcker ut i naturen Dimensionera skorstenen för både hetta och blåst Tak med glaspannor leder luftburen solvärme Biocid som frisläpps sakta kan hålla fasad ren Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggar Dyrare fönster blir snabbt billigast Hydrofil yta ger energisnålt fönster utan kondens Trä och planglas paras ihop i nya konstruktioner PR-kampanj ska få fler bli medlemmar i SBR Juridik: Entreprenör får inte hålla på nyckel för att få betalt IT: Med BIM kan projektörer optimera sina lösningar Form & Teknik: Akademi ska få material att mötas över gränser Debatt: Ge platschef rimlig ram för att få flyt på bygget Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Geoteknik & Grundläggning & ROT Tidningen utkommer i vecka 37 nr 4 B 2009 husbyggaren

TAK Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm ser lite stoltare ut än vanligt. Det 175 år gamla huset har just fått 4 000 kvm nytt koppartak. Kopparn är patinerad för att inte blänka och störa grannar. Kopparjoner som följer med regn samlas upp i en kiselfälla.

Anrik fastighet får patinerat koppartak som ärgar sent Av marie wallin , frilansbyrån Rakt på sak

andstingshuset byggdes ursprungligen som militärsjukhus och döptes till Garnisionssjukhuset. Det stod färdigt år 1834. Byggnaden är en av de få i klassicistisk stil i Stockholm. Näst efter Göta kanal var Garnisionssjukhuset dåtidens största byggprojekt i Sverige. Sedan år 1971 tjänar det som hemvist åt den politiska ledningen i Stockholms läns landsting, men när det invigdes var det Nordens största och modernaste sjukhus.

Hundratals lagningar Men ingenting håller för evigt. Det vackra, ärgade plåttaket som klädde fastighetens tak hade genom åren lagats på hundratals ställen och behövde nu bytas ut helt och hållet för att undvika läckage och fuktskador. Byggledare/projektör under entreprenaden var Plåtkonsult Rolf Svensson AB. – Vi fann tre omfattande fuktskador som vi fick åtgärda, men för övrigt var det inte några större problem. Vi fick mura om de övre delarna på åtta skorstenar som var frostskadade, men det stora jobbet var att lägga kopparn snyggt kring alla olika vinklar här uppe, berättar Ola Svensson och blickar ut över taket och den vidunderliga utsikten över Kungsholmen och Norr Mälarstrand. Nio månader Under nio månader har arbetet pågått. Omkring tio plåtslagare har deltagit i arbetet med att ta bort det gamla, gröna, ärgade koppartaket och lägga på nytt. Det

Landstingshuset i Stockholm byggdes åren 1816–1834 som militärsjukhus. Det är en av de få byggnader i klassicistisk stil i Stockholm. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 4 B 2009

nya taket är i en mörk, nästan lite lilafärgad, nyans och inte lika glänsande som man är van vid.

Ny kvalitet – Den här kopparsorten heter Nordic Brown Light. Det är patinerad koppar, den är alltså behandlad med kemikalier för att se åldrad ut. Det gör man för att den inte ska glänsa och blänka i solen och störa dem som bor i närheten, förklarar Ola

Svensson och pekar mot de omkringliggande husen, vars översta våningar ligger strax nedanför Landstingshusets tak. Den här kopparn kommer att behålla kopparfärgen längre än det gamla taket. – Men ingen vet ännu riktigt hur lång tid det tar innan den börjar ärga, eftersom det här är en ny kvalitet. Torbjörn Ivarsson från LW Plåtslageri AB är platschef för bygget. Han tränger sig förbi en smal passage där arbetet är i

sitt slutskede. Han tycker att koppar är ett utmärkt material att arbeta i. – Kopparn är väldigt lätt att forma, eftersom den är så mjuk. Svårigheten är bara att inte slå för hårt på den. Då blir det lätt fula märken.

Två miljöförbättringar Det nya koppartaket är inte precis miljövänligare än det gamla, men några förFortsättning s. 8 P

Torbjörn Ivarsson är platschef för takomläggningen. – Koppar är lätt att arbeta med, bara man inte hamrar för hårt på den, säger han. Foto: Marie Wallin

Christer Kolting, biträdande platschef, är en duktig kopparhantverkare. Han klär över takutsprången så perfekt som om kopparn vore av tyg. Foto: Marie Wallin

nr 4 B 2009 husbyggaren

Nio månader tog det att byta ut hela det gamla taket. Det nya koppartaket ärgar inte lika fort som det gamla. Foto: Marie Wallin

Från Landstingshusets tak har man en vidunderlig utsikt, inte bara över Norr Mälarstrand i Stockholm, utan även över hantverket. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 4 B 2009

En närmare titt på Christer Koltings hantverk. Här ett ventilationsintag. Foto: Marie Wallin

P bättringar på miljöområdet har ändå uppnåtts genom takomläggningen. Förr vällde regnvattnet ner över en del av takkanterna hur som helst när det regnade och spreds okontrollerat runt hela huset rakt ner i marken. Regnet frigör kopparjoner, som är ett miljögift. Men eftersom kopparjonerna är kraftigt reaktiva och snabbt bildar komplex går de också förhållandevis lätt att få bort från regnvattnet. – Nu har vi gjort takrännor med stup-

nr 4 B 2009 husbyggaren

Här gäller det att ha känsla för hantverket. En ”amerikanare”, den snedskurna delen, ger snyggt resultat. Foto: Marie Wallin

rör som leder ner regnet i en stenkista med kisel. Då samlas regnet upp och vattnet filtreras innan det sjunker ner i marken, berättar Ola Svensson. Dessutom har en stor mängd bly som på 1800-talet användes som tätning mellan olika fästen och som beklädnad på skorstenstoppar tagits bort. Så nu är Landstingshuset med sin nya huvudbonad och i all sin prakt rustad och redo att möta 175 nya år i ur och skur. D

Åtta skorstenar var frostskadade och behövde muras om innan de fick klädsel av koppar. Foto: Marie Wallin

Fakta: Uppdrag: Omläggning av Landstingshusets

koppartak Byggtid: Nio månader Takyta: 4 000 kvm Byggledare/projektör: Rolf Svensson AB Plåtarbeten: LW Plåtslageri AB

TAK Koppartak är vackra och lätthanterliga, men inte helt okontroversiella ur miljösynpunkt. Kopparjoner är ett miljögift som läcker ut i naturen när det regnar. Stockholms stad är dock en kommun som lättat på reglerna för koppartak.

Koppar är lätt att hantera – men läcker ut i naturen Av marie wallin , frilansbyrån Rakt på sak

om byggnadsmaterial är koppar lättarbetat. Koppartak väger i genomsnitt bara en fjärdedel av ett tegeltak. Ett tak av koppar har en livslängd på långt över hundra år och kräver inget särskilt underhåll. Materialet expanderar 20–25 procent mindre än zink och aluminium. Det ger mindre temperaturrörelser, vilket ökar livslängden. Koppar är också lättformat och lämpar sig därför till arkitektoniskt djärva skapelser. Det kan bearbetas vid låga temperaturer utan att spricka och är därför populärt i kalla klimat med stora temperaturskillnader som här i Norden.

största utsläppen i Stockholms stad kommer därifrån samt från tappvattensystem, bromsbelägg och tak. Dessa fyra användningsområden utgör tillsammans endast nio procent av den totala användningen av koppar inom Stockholms stad.

En liten del av användningen orsakar alltså förhållandevis stora utsläpp. Koppar som tak- och fasadmaterial står med ett halvt till ett ton per år för en mindre del av utsläppen. Fortsättning s. 12 P

Kopparjoner miljögift Men koppar är ett miljöproblem när det läcker ut i den omgivande miljön. Det är ett nödvändigt ämne för både människor, växter och djur, men i en begränsad mängd. Halter som överskrider det som finns naturligt i vår miljö kan ge skadliga effekter på mark- och vattenlevande organismer. Kopparprodukter som exponeras i fuktiga miljöer eller utsätts för slitage läcker långsamt ut kopparjoner i naturen. I fuktig luft, som innehåller försurande ämnen, bildas ett svart oxidskikt, som sedan omvandlas till en grön patina. När det regnar löses koppar ut från taken och rinner ut i mark och vatten. Löst koppar i jonform är biologiskt tillgänglig, det vill säga att den binds i levande organismer. Inte största utsläppskällan Bara inom Stockholms stad finns det totalt 120 000 ton koppar i olika produkter. Det totala läckaget av koppar i staden är 12 ton per år. Den största andelen koppar finns i elektrisk utrustning, till exempel transformatorer, generatorer och elkablar. De 10

För dylika vinklar krävs skickliga hantverkare. Foto: Marie Wallin

husbyggaren nr 4 B 2009

Fakta: Ett resultat av utsläppen är att kopparhalten i Stockholms mark- och vattenmiljöer överlag visar på förhöjda nivåer av koppar. Tydligast är koncentrationen i grundvattnet, där den är cirka tio gånger högre än i svensk skogsmark.

Restriktivitet mot användning Den fria hydratiserade kopparjonen är den mest biotillgängliga kopparformen och dessutom den som är giftigast. Enligt en rapport om Stockholm stads koppartak utgör denna form av koppar huvuddelen (60–100 procent) av den totalt avrunna mängden i regnvatten som runnit över kopparplåt. Fram till år 2007 fanns ett politiskt beslut som innebar att Stockholms stad skulle visa stor restriktivitet mot användningen av koppar som tak- och fasadmaterial för att minska utsläppen. Det gällde särskilt vid nybyggnationer på mark som ägs av staden. Sedan år 2007 gäller inte det beslutet längre. – Det hänvisade till ett program för

Profil: Koppar finns bland de ädlaste metallerna på den galvaniska skalan, precis efter platina, guld och silver Kemisk beteckning: Cu

Vikt: 8 930 kg/m3 Smältpunkt: 1 083 grader

Celsius Form: Plåtar eller band Livslängd: Olika för olika

miljöanpassat byggande, som nu dels är frivilligt för oss i Stockholms stad dels föreslaget att bli ett nationellt, frivilligt styrdokument som kan användas av byggindustrin och kommuner i hela landet, förklarar Ulf Mohlander, chef för miljöanalysenheten vid miljöförvaltningen i Stockholms stad. Emissionerna från koppartaken utgör en relativt liten källa till föroreningarna men den är svår att hantera.

Lokala förhållanden styr – Det fick vi klart för oss. Det handlar om i runda tal 700 000 kvadratmeter på ett stort antal byggnader runt om i staden. De flesta av taken, cirka 60 procent, finns på byggnader med ett högt kulturhistoriskt värde, säger Ulf Mohlander.

produkter, men minst 100 år för ett tak Andra egenskaper: Alltid återvinningsbart

Stadens inställning är att miljöpåverkan alltid bör prövas från fall till fall med hänsyn till de lokala förhållandena vid både reparationer och nybyggen. Om koppar kan användas eller ej måste vara upp till varje enskild kommun, eftersom man måste se till helheten och veta hur den totala utsläppssituationen ser ut just på det aktuella stället, menar Ulf Mohlander. – Det måste alltid göras en lokalspecifik bedömning. Det kan finnas skäl att säga nej till användningen av koppar i ett tättbebyggt eller känsligt område som redan har höga halter, men det finns knappast någon anledning att säga nej till ett koppartak på en kyrka i övre Norrland där avrinningen leds ut i marken. D

husbyggaren nr 4 B 2009

nr 4 B 2009 husbyggaren

TAK Många saker måste vägas in när en skorsten konstrueras. Risken för brand ökar om skorstenen är för låg. Gnistor kan tränga in under takbeläggningen. En skorsten måste även stagas ordentligt. En kraftig infästning ställer dock krav på takbeläggning.

Dimensionera skorstenen för både hetta och blåst n skorsten vet väl alla vad det är? Det är där röken kommer ut på taket. En skorsten ska inte bara passa arkitektoniskt utan även vara konstruerad så att den fungerar på avsett sätt. Ett brant tak med en skorsten nere vid takfoten medför att det blir en hög smal skorsten som estetiskt inte är snyggt. En skorsten vid nock smälter bättre in men gör att eldstadens placering blir mer begränsad. Ett rätt dimensionerat eldningssystem som eldas på rätt sätt ska knappt märkas av grannarna. Endast ett litet värmedaller ska synas ovan skorstenstoppen. För att anläggningen ska fungera på det sättet krävs att skorstenen dimensioneras på rätt sätt. Det finns flera olika funktionskrav som måste uppfyllas. Skorstenen ska skapa nödvändig dragstyrka för att suga ut röken. Rökkanalens dimension måste vara tillräckligt stor för att svälja rökgaserna men inte för stor eftersom det då kan medföra att det bildas tjära och sot på rökkanalsväggarna. Skorstenen ska dessutom bestå av material som motstår eventuella korrosiva rökgaser och hindrar att brand uppstår.

Otät takbeläggning en brandrisk Många önskar att placera en eldstad vid ytterväggen vilket gör att skorstenshöjden över tak blir mycket hög, speciellt om taklutningen är brant. I vissa fall kan skorstenen vara längre ovan tak än i huset vilket medför stora belastningar på konstruktionen. En sådan skorsten måste stagas ordentligt för att inte blåsa omkull vid kraftiga vindar. Den ska även dimensioneras så att sotaren kan rensa skorstenen från skorstenstoppen. Dessa aspekter kräver att det görs kraftiga infästningar för stagli14

nor och steganordningar. Beroende på typ av takbeläggning varierar svårigheten att få bra infästningar som inte orsakar läckage. Med en för låg skorstenshöjd ökar brandriskerna. Vid eldning i eldstäder med korta rökgångar finns det risk att gnistor följer med rökgaserna. Dessa gnistor kan tränga in under takbeläggningen om det finns glipor. Risken är störst med takpannor och speciellt vid äldre enkupigt taktegel. Det är därför av största vikt att man har löpande tillsyn över takbeläggningen. Om en sotbrand skulle uppstå är risken ännu större. Då kan det slå ut meterhöga lågor ur skorstenen och glödande tjära följer med. Skulle det samtidigt råda stark vind finns det risk att glödande partiklar tänger in under nockbeläggningen och orsakar en brand.

Sanitär olägenhet För att få tillräckligt undertryck i eldstaden krävs det att skorstenen är tillräckligt

Björn Bjö rkman h ar skrivit ”Skorste boken nar & Eld städer”.

FÖRFATTAREN

Av björn björkman , skorstensfejarmästare, Brandskyddsföreningen

Björn Björkman är utbildad skorstensfejarmästare och sedan år 2004 Brandskyddsföreningens expert på eldstäder, skorstenar och sotning. Han har jobbat som teknisk konsulent på Sveriges skorstensfejaremästares riksförbund.

hög. Nödvändigt undertryck beror på typ av eldstad och vilken typ av ventilationssystem som huset är utrustat med. En eldstad med långa rökgasvägar eller ett hus med mekaniskt fläktsystem kräver en hög skorsten för att eldstaden inte ska ryka in. En skorsten som felaktigt mynnar under nockhöjd och i lä av taknocken medför ofta driftstörningar då luftvirvlarna trycker tillbaka röken ner i skorstenen. En för låg skorsten kan även medföra att röken trycks ner och orsaka obehag för grannarna. Med dagens FTX-system för ventilation är risken extra stor för grannosämja på grund av felaktiga skorstenslösningar.

Frätande rökgas kan skada tak Att ställa om en värmeanläggning till eldning med spannmålskärna är relativt enkelt. Många pelletsbrännare är godkända för att elda spannmålskärna. Problem kan uppstå om spannmålskärnas fukthalt är högre än tio procent och innehåller klorider. Det har i några fall visat sig bilda korrosiva utfällningar som har gjort att tak av Fortsättning s. 16 P

husbyggaren nr 4 B 2009

ALUFIX

Det moderna och flexibla skyddsräcket för plana tak • • • •

Avståndet mellan stödprofilerna är max 5,7 m Systemet är banbrytande genom sin enkla montering Samtliga detaljer förvaras i en praktisk transportkassett Alufixsystemet i aluminium uppfyller prEN 13374 Telefon 08-97 04 80 031-23 07 20 www.zipup.se

nr 4 B 2009 husbyggaren

Det kan bli många olika typer av skorstenar även på ett litet hus. Dels skorstenar av olika sorts tegel och med utsmyckningar av vanliga gråstenar på toppen, dels ventilationsskorstenar av plåt som uppfyller sin funktion, men som inte är lika vackra att se på. Foto: Marica Thorén

Utsmyckningen kan även vara lite mer fantasifull. Foto: Marica Thorén

P stål eller aluminium har korroderat mycket snabbt. Eldstads- och skorstensrelaterade bränder är den vanligaste brandorsaken i en- och tvåbostadshus. Cirka 1 000 sotbränder i skorstenar och 500 andra eld-

stadsrelaterade bränder inträffar varje år. Därför är det nödvändigt att installationerna blir rätt utförda. Att köpa en godkänd skorsten betyder inte att man köper en lämplig skorsten. En skorsten som är mycket lämplig för oljeeldning med kondenserade rökgaser kan bestå av ett plaströr och vara avsedd för en högsta rökgastemperatur på 120 grader Celsius. Den skorstenen är inte lämplig för vedeldning, då krävs en skorsten som tål rökgastemperaturer på 450 grader Celsius. En pelletseldad värmepanna kan hamna någonstans mitt emellan. Det är av den anledningen viktigt att ta reda på vad den eldstad man tänkt sig kräver för typ av skorsten. Då konstruktionen av skorstenarna varierar kan de vara väldigt snarlika men ha mycket olika användningsområden. Därför är det viktigt att kontrollera märkningen och följa monteringsanvisningen.

skorstensfejaren ha en säker arbetsmiljö. Därför ska det finnas permanenta stegar och takbryggor. Det finns lösa taksteg som kan monteras på tak med takpannor. Denna typ av steg är mycket enkla att montera men det gäller att följa monteringsanvisningen som ofta anger att det krävs förstärkningar av takläkten. Vissa skorstenar är godkända för vertikal montering. Detta kan vara lockande när man önskar placera eldstaden vid ytterväggen och låta skorstenen mynna vid taknocken. Installationen kan dock medföra driftsproblem med risk för ökad sotmängd i rökkanalen. Denna typ av skorsten kräver rensluckor på rökkanalens vertikala del och kan även kräva att det finns ordentliga takluckor på taket för att kunna rensas. Under rensluckorna måste det finnas en brandsäker golvbeläggning då det vid en eventuell sotbrand behöver rakas ut brinnande tjära och sot. D

Säkert arbete på taket För att kunna rensa skorstenen måste

Fotnot:

Läs mer på www.svbf.se.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Skräddarsydda för fönsterbyten samt prisvinnande nyproduktion. H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | www.hfonstret.se

husbyggaren nr 4 B 2009

TAK Ett tak kan spara ett ton olja årligen och motsvarande utsläpp av koldioxid genom att solen värmer luft i ditt hus. Genom att låta solen värma luft, där själva luften blir energibärare, minskar risken för läckage och fuktskador.

Tak med glaspannor leder luftburen solvärme u arbetar bra i 20 grader Celsius temperatur i komforttemperatur och lever länge och håller dig frisk om du tvättar dig i varmt vatten. Om det är torrt hemma och bra ventilation mår du bra, fuktskador uppstår inte och bakterier och mögel trivs inte. Men för att upprätthålla komfort fordras värme. Idag användes energi motsvarande mellan ett och tre ton olja beroende av om du bor i lägenhet eller friliggande hus. Energi som är problematisk vid produktion, transport och vid omvandling.

Ta vara på solen Har du tak över huvudet? Om svaret är ja så ersätt gamla pannor med nya när du byter tak! Fundera på att nyttja solen. Om svaret är nej, välj arkitekt respekti-

Skimrande tak. Foto: Peter Kjaerboe

ve hus där taket kan användas för sol. I DN den 19 april, i artikeln ”Nätta lådor för ny tid” fanns två av nio förslag på nya villor där taket används som altan respektive som terrass, men inget där solen tas tillvara! Lösningen är ett fönster som är stängt med isolerande luckor när man vill. Vid ökande solstrålning höjs först takets och väggens temperatur, se till exempel Werner m fl 1977, varvid värmeförluster minskar. Sedan, när temperaturen överstiger den i rummet, och i tilluften och tappvattnet, öppnas i princip luckorna och solljuset värmer. Alla ytor är inte lämpliga för detta. Ytor som är orienterade uppåt, det vill säga tak och väggar åt nordost, syd och sydväst fungerar. Torr luft används, det vill säga det är torrt i taket eller väggen. Är den tillgängliga arean tillräckligt stor finns det

Skimrande vatten jämfört med skimrande tak. Foto: Peter Kjaerboe

FÖRFATTAREN

Av peter kjaerboe , KTH

Peter Kjaerboe arbetar dels på KTHenergiteknik, dels på SolTechEnergy AB med enkla cirkulationsanordningar för uppvärmning och för ventilation. De är passiva såtillvida att de helst drivs med sol.

möjlighet att få bra bidrag från soluppvärmd luft. Solen är motorn som driver oss här på jorden. Solen kan och bör användas mer än via fönstren. Tak och väggar utgör cirka 90 procent av boarean; tak och väggar står i genomsnitt för cirka 150 kvm, medan fönster står för 15 kvm av boarean. En del av denna area bör användas till annat än till att enbart hindra nederbörden att läcka in och värmen för komforten att läcka ut. Tak- och väggarean som är lämplig för sol är ofta två till fyra gånger större än fönsterarean.

Låg driftskostnad Fördelar är att energi sparas. Förbränning undviks och koldioxid släpps inte ut. På de flesta platser fordras inte bygglov eftersom installationen knappt syns. Driftkostnaden är i stort sett noll. Solen behöver (inom överskådlig tid) inte tankas. Solenergi är tyst energi. Nackdelar är att, precis som med många sparåtgärder, så är installationen en ”tung” investering. Görs detta i samband med en takomläggning blir invehusbyggaren nr 4 B 2009

Ett par streck kan förstora tillgänglig area väsentligt. Foto: Peter Kjaerboe

Upplands Väsby. Foto: Peter Kjaerboe

Gnejsvägen 9 Huddinge. Foto: Peter Kjaerboe

steringen givetvis mindre tung. Vid nybyggnation blir ekonomin bättre. Ett pennsträck av plan- respektive husarkitekten kan innebära att ”stativet” till solfångarna, huset, blir idealiskt orienterat, samt att en stor del av taket kan användas. Bygglov tycks inte vara problem med denna form av solvärme. Vi får samma färg på taket hela året ty snön glider av.

Torka veden Påskyndar vi växthuseffekten om vi använder mer sol? Blir det varmare på jorden? Svaret är nej, knappast. Mörka ytor i vår omgivning såsom asfalt och gator har större betydelse. Om mer olja sparas så är det tvärtom en fördel. Får vi överskottsvärme sommartid? Ja i så fall kan värmen användas i tvättstugan, för att torka vedförrådet eller till att värma poolen. Om du funderar på nytt hus: be om rätt orientering och form. Ett pennstreck idag är värt många kWh under husets livstid. Om du bor i ett äldre hus och funderar på en takomläggning: glöm inte solen. Dra strecket! Solens kraft märks i plånboken och skonar miljön. D

Ett glastak installerades nyligen på ett enfamiljshus i Svärdsjö. Uppvärmningen sker med kombinationen sol och vedeldning, vilket passar väl då man ofta har en ackumulatortank för båda. Foto: Peter Kjaerboe

FAKTARUTA Luften värms av solen. Takpannorna av glas låter ljuset passera och minskar förlusterna. Den varma luften kan användas direkt eller för att värma vatten. Det hela fungerar som ett vanligt solvärmesystem.

nr 4 B 2009 husbyggaren

FASADER Är rena fasader en utopi eller kan biocider, det vill säga ämnen som tar kål på mögel och alger, riskfritt blandas i färg, samt ge bra resultat? Tester pågår för att utveckla en biocid som frisätts långsamt och som kan blandas i färger.

Biocid som frisläpps sakta kan hålla fasad ren

n fasad, ett fönster eller dylikt som på något sätt är missfärgad leder till att husets marknadsvärde sänks. Det är vidare jobbigt att behöva tvätta och måla om fasaderna med för täta intervall och det kostar dessutom pengar. En missfärgning kan orsakas av: • nedbrytning av färgens bindemedel som leder till gulning av färgen, • hartser/kåda från trävirke som tränger igenom färgen och ger gulning, • transport i luften av sot- och mineralpartiklar som ger en svärtning av ytan, samt • transport av mögel, alger, bakterier via luft, via underlaget etcetera. Etablering av en mikrobiologisk film är inte vackert utomhus och kan vara direkt ohälsosamt inomhus.

Anpassar sig Bakterier, svampar (mögel) och alger har under hundratals miljoner år effektivt utvecklat strategier för att etablera sig på ytor, dela på sig och sedan ta sig vidare till nästa yta. De är skickliga på att anpassa sig till nya omständigheter vilket gör det besvärligt att ta fram tekniska lösningar som en gång för alla gör att man kan ha en färg som håller 10–15 år utan ommålning. Vidare har synnerliga effektiva miljöskadliga och hälsofarliga gifter som tungmetaller blivit förbjudna via lagstiftning att användas i färg. Verktygslådan av effektiva godkända substanser som färgleverantören har till sitt förfogande när hon eller han blandar sin färg är begränsad. Kan läcka ut De ur miljösynpunkt acceptabla substanserna är effektiva på att hindra mikrobiologisk påväxt men de har tyvärr en ten20

dens att läcka ut för fort ur färgen vilket gör färgen mottaglig för påväxt. Substrat som är infekterade med till exempel mögel innan påmålning kan vara en källa för missfärgning. Påväxt kan alltså inte enbart skyllas på ”dålig” färg. Påväxt handlar om en komplex effekt av lagstiftningskrav, kvaliteten hos det påmålade materialet, hantering av material under transport, bygghygien och byggmetodik, färgens kvalitet och att färgen appliceras korrekt.

Substanser tillförs färgen Finns det då något hopp om att rengöring och ommålning ska kunna göras mindre ofta i framtiden? Om vi nu utgår ifrån att man använder material av god kvalitet och i allt man gör under följer givna rekommendationer så finns det möjlighet till förbättring av både samspelet mellan produkterna och hur man tillsätter substanser som hämmar mikrobiologisk påväxt i färgen. Idag tillförs substanser som pulver eller vätska under omblandning direkt in i färgen. Vi vet att denna formulering leder

Figur 1. Biocid inkorporerad i porös silika (”glas”) med ett yttre skal som fungerar som diffusionsbarriär.

FÖRFATTAREN

Av Anders Larsson , fil dr, Ytkemiska institutet AB

Anders Larsson är fil dr och affärsområdeschef för färg sedan år 2004, samt projektledare sedan år 2000, på Ytkemiska institutet AB. Han har lett flera forskningsprojekt kring färgformulering, filmbildning, nedsmutsning av färg och biologisk påväxt på färg.

till för snabb urlakning av dessa substanser efter påmålning. Genom att förpacka dessa substanser i ett material som långsamt läcker ut den aktiva substansen borde man kunna förlänga tiden innan ommålning är nödvändig.

Bromsar frisättning På Ytkemiska institutet (YKI) testades idén genom att stoppa i den aktiva substansen i porösa partiklar. Partiklarna belades med ett tunt ytskikt som skulle fungera som diffusionsbarriär och bromsa frisättningshastigheten hos substansen, se figur 1. I ett mikrobiologiskt test jämfördes färg formulerat enligt dagens metodik med en experimentalfärg innehållande de nya partiklarna. Båda färgerna åldrades på laboratorium enligt metodik som innehåller både regn och solljus. De utsattes därefter för både mögel och alger och man kan se att det finns mikrobiell påväxt på den konventionella färgen men inte på experimentalfärgen, se figur 2. husbyggaren nr 4 B 2009

Figur 2. Den vänstra bilden visar resultat från en färg formulerad enligt dagens teknologi och den högra experimentalfärgen. Den vänstra petriskålen i båda bilderna innehåller nymålat filterpapper som utsätts för en mögel/alg blandning där färgen är ren från påväxt. Den högra petriskålen i båda bilderna innehåller åldrad färg. Notera att experimentalfärgen är fri från påväxt medan dagens teknologi är kraftigt angripen.

Tyvärr visade sig inte experimentalfärgen tillräckligt robust för andra färgtester men man har ändå kunnat visa att man är på rätt spår för att få fram framtidens mer robusta färger. Denna utveckling sker för närvarande inom det vetenskapliga excellenscentret CoDirect (Controlled Delivery and Release) som Ytkemiska institutet koordinerar. Nya mer robusta koncept är framtagna

nr 4 B 2009 husbyggaren

och testas för närvarande i fält. Om allt går väl i testerna så kan nya produkter vara ute på marknaden inom 3–5 år. D

Fotnot:

Rekommendationer för bästa praxis för rengöring och påmålning kan man hitta på Sveriges färgfabrikanters hemsida www.sveff.se. För mer information se även SP-koncernens färgcenter Scandinavian Coatings Center www-v2.sp.se/km/scc, där artikelförfattaren är projektmedlem, samt mer om långsam frisättning av biocider på www.codirect.se.

FASADER/GLAS Expanderande fogband används i allt större omfattning som tätning runt fönster och dörrar. Ett forskningsprojekt visar nu att många expanderande fogband både läcker och magasinerar vatten från slagregn, vilket utgör en potentiell fara för fuktskador.

Fuktrisk med expanderande fogband i lätta ytterväggar

Fungerar i Västeuropa Fogband som säljs i Sverige idag är ofta tillverkade och egenskapskontrollerade i utlandet. Vid kontroll och klassificering av fogband med avseende på slagregn används vanligtvis något av testen DIN 18542, EN 12208 eller det AAMA 501.2baserade ”Hose test”. Skillnaden mellan testen är bland annat vattenexponeringens varaktighet. DIN-testet pågår i 25 minuter, EN-testet i 55 minuter och ”Hose test” i fem minuter. I det sistnämnda fallet är det inte möjligt att klassificera vattentätheten utan endast konstatera om tätningen har läckt eller inte. I DIN- och EN-standarderna är klassificering möjlig med 50 Pa intervall. Gemensamt för testmetoderna är att fogbanden appliceras i spalter som gränsar mot aluminiumytor samt att dessa inte tar hänsyn till vare sig hur mycket vatten som absorberas eller hur djupt detta tränger in i fogbandet. 22

Orsaken till att man bortser från vattenackumuleringen i fogband är troligtvis att produkterna i huvudsak är avsedda för den västeuropeiska marknaden, som kännetecknas av en stark tradition av att bygga med tunga oorganiska ytterväggar. Man anser förmodligen att vatten som ackumuleras i fogbandet inte kan skada de angränsande materialen bestående av murverk, betong och PVC-fönster. I Sverige består ytterväggar i huvudsak av lätta flerskiktskonstruktioner med fuktkänsliga material. Fogband som magasinerar vatten från slagregn kan därmed öka risken för mikrobiell påväxt och nedbrytning.

Projekt kring robusta fasader Inom träforskningsprogrammet Lean Wood Engineering genomförs ett FoUprojekt kring rationell utformning av fasader för industriellt producerade stommar. Projektet, som genomförs vid Lunds tekniska högskola på avdelningen för konstruktionsteknik, syftar till att kartlägga fasader som används för bostadsbyggande med avseende på systemutformning, funktion och prestanda. Målet är att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsbehov hos dagens fasader och att i samarbete med industrin initiera utveckling av robustare lösningar för bland annat ökad fuktsäkerhet. I samband med utveckling av ett nytt koncept för fuktsäkra fönstergenomföringar upptäcktes att tätningen mellan fönster och regelstomme utförda med expanderande fogband både ackumulerade och läckte vatten från slagregn. Upptäckten gav upphov till frågor såsom hur mycket vatten kan tas upp i fogband och hur lång tid tar det att torka ut det upptagna vattnet. I denna artikel presenteras resultat och erfarenheter från projektets

Johan Jönsson är teknologie doktor i konstruktionsteknik och arbetar halvtid som forskare vid Lunds tekniska högskola. Han har forskat kring renovering av murade fasader med korrosionsskador samt utformning av fuktmekaniskt korrekta detaljer i fasader för lätta stommar.

FÖRFATTAREN

rister i tätningen runt genomföringar i ytterväggar av lätta flerskiktskonstruktioner ger upphov till många fuktproblem i byggnader utsatta för slagregn. Tätning med expanderande fogband är en metod där remsor av skumgummi appliceras i spalten mellan stomme och fönsterkarm. Fogbanden är normalt avsedda för tätning mot slagregn men de kan även fungera som värmeisolering och dammtätning. På senare tid har flera fall konstaterats där vatten har läckt in i ytterväggar runt fönster och dörrar tätade med denna metod. Vattenackumulering och läckage i anslutning till reglar och gips utgör en potentiell fara för fuktskador – ett problem som arkitekter, projektörer, entreprenörer och inte minst beställare bör uppmärksamma.

FÖRFATTAREN

Av johan jönsson , teknologie doktor, Lunds tekniska högskola och miklós molnár, teknologie doktor, Lunds tekniska högskola

Miklós Molnár är teknologie doktor i konstruktionsteknik och arbetar som universitetslektor på Lunds tekniska högskola på avdelningen för konstruktionsteknik. Han forskar om murade konstruktioner, keramiska beläggningar och rationell utformning av fasader.

första del, då uppfuktnings- och uttorkningsförsök på fogband genomfördes i laboratoriemiljö.

Uppemot 15 volymprocent vatten För att ta reda på hur mycket vatten som kan ackumuleras i olika fogband samt hur snabbt detta vatten kan torkas ut genom avdunstning i miljöer med varierande reFortsättning s. 24 P

husbyggaren nr 4 B 2009

P lativ fuktighet, tillverkades hållare av plexiglas enligt figur 1. Provkropparna placerades på botten av en öppen behållare, under 60 mm vattenpelare i 24 timmar. Uttorkningen skedde dubbelsidigt i klimatrum med temperatur på 20 grader Celsius och 60 procent relativ fuktighet under 20 dygn. Provkropparna vägdes efter 0, 2, 6, 24, 30, 48, 54, 72, 78, 144, 168, 192, 216, 240, 312, 336, 360, 384, 408 och 480 timmar och volymprocent vatten i fogbanden beräknades. Försöksserien upprepades i ett fuktigare uttorkningsklimat – temperatur 20 grader Celsius och 90 procent relativ fuktighet i 20 dygn. Sammanlagt åtta olika fogband studerades, se tabell 1. Grundmaterialet i provkropparna av märket Dafacell bestod av cellgummi med slutna celler, ett material som inte tar upp något vatten. Övriga sju fogband bestod av expanderande skumgummi som behandlats med vattenavvisande medel. Resultaten från de två försöksserierna visas i figurerna 2 och 3. I båda försöksserierna kan tre olika fuktbeteenden urskiljas. Dafacell, materialet med slutna porer, tar i praktiken inte upp någon fukt. Den lilla viktökning som ändå sker kan förklaras med att fogbandet är utskuret från större materialbitar, vilket innebär att ytan får en struktur med en del öppna celler och på detta vis kan vatten ansamlas. Uttorkningen är snabb och efter någon timme är ytan torr. Nästa grupp av fogband, dit de flesta av dem som ingick i försöken kan hänföras, tar initiellt upp vatten motsvarande 5–15 volymprocent. De flesta fogbanden i denna grupp torkar ut inom loppet av två dygn. Fogband av märket Iso-Bloco One tar cirka 7–8 dygn att torka ut, vilket förklaras av att bandet är mellan 2–3 gånger

Figur 1. Provkroppen som användes i uppfuktnings- och uttorkningsförsöken. Alla mått är angivna i mm.

X x x x x x x x x x x x

10/20-18 10/20-18 12/25-20 12/25-20 17X17 7/15-58 3/18-64

Figur 2. Förändringar i vattenhalt i olika fogband efter 24 timmars vattenlagring och 20 dygns uttorkning i 20 grader Celsius och RF 60 procent.

bredare än de övriga samt att ena sidan är täckt med plastfolie. En tredje grupp utgörs av märket Illmod Trio-Plex, där det initialt upptagna vattnet motsvarar 40–45 volymprocent. Ett en meters långt fogband av detta fabrikat kan som mest ta upp cirka en halv liter vatten! Uttorkningshastigheten är låg och efter 20 dygn är fogbanden fortfarande fuktiga. Figur 3 visar uttorkning av fogbanden i RF 90 procent. Samma grupper kan ur-

Fogbandets namn

Dimensioner* Tillverkare Antal prov O.C. Form 9/18-25 Odenwald Chemie Gmbh 6 st Illmod 600 10/20-18 Tremco-Illbruck 6 st Dafa-Flex 10/20-18 Tremco-Illbruck 6 st Iso-Bloco 600 12/25-20 Iso-Chemie Gmbh 6 st Fenfast 600 12/20-25 TvinX AS 6 st Dafacell 17x17 Dafa Sverige AB 6 st Illmod Trio-Plex 7/15-58 Tremco-Illbruck 5 st Iso-Bloco One 3/18-64 Iso-Chemie Gmbh 5 st *Måttangivelsen 12/20-25 tolkas som fogbandets minsta/största tjocklek – bredd i mm

Tabell 1. Fogband som ingick i uppfuktnings- och uttorkningsförsöken vid LTH.

9/18-25

skiljas som vid uttorkning i RF 60 procent, dock är uttorkningstiden generellt sett längre, 4-5 dygn, för merparten av fogbanden. Två fabrikat skiljer sig dock: Fenfast 600 har samma uttorkningstid oavsett relativ fuktighet, medan O.C. Form inte har torkat ut efter sju dygn. Dafacell, som inte tog upp något vatten, och Illmod Trio-Plex, fogbandet som tog upp mest vatten, uppvisar i princip samma fuktbeteende som vid uttorkning vid RF 60 procent. Spridningen gällande vattenupptagning är stor, även om fogbandet kommer från en och samma rulle. Som ett representativt exempel visas vattenupptagningen hos sex provkroppar med fogband av märket Illmod 600, se figur 4, där standardavvikelsen är av storleksordningen 25 procent. Orsakerna till denna stora skillnad i fuktegenskaper har inte kunnat förklaras, varken av materialleverantören eller av forskningsprojektet. Även om upplägget inte återspeglar situationen i verkliga konstruktioner, ger husbyggaren nr 4 B 2009

X x x x x x x x x x x x

9/18-25 10/20-18 10/20-18 12/25-20 12/25-20 17X17 7/15-58 3/18-64

Figur 5. Uppfuktad träyta efter standardprovning genomförd hos tysk fogbandsleverantör.

Figur 3. Förändringar i vattenhalt i olika fogband efter 24 timmars vattenlagring och 20 dygns uttorkning i 20 grader Celsius och RF 90 procent.

X x x x x x x x x x x x

Figur 6. Vertikalsektion genom fogband utsatt för vattenbegjutning.

Figur 4. Vattenupptagning hos sex provkroppar med fogband av märket Illmod 600. Uttorkning i RF 90 procent under 60 timmar.

Figur 7. Fogbanden kapas med övermått, för att säkerställa att änden komprimeras.

LTH-försöken en upplysande bild av expanderande fogbands fuktegenskaper. Vid ogynnsamma förutsättningar avseende exponering för slagregn och materialegenskaper kan i fogband, som är i kontakt med fuktkänsliga material, betydande mängder vatten ansamlas.

Risk för fuktskada Hur stora risker för fuktskador som användning av expanderande fogband i lätta konstruktioner medför är dock idag oklart. Enligt leverantörer ska fuktiga fogband inte påverka negativt, eftersom fogbanden kan ”andas” – ett påstående som i nuläget inte kan styrkas med vare sig försöksresultat eller projekt som har nr 4 B 2009 husbyggaren

haft denna fråga som utgångspunkt. Vid försök genomförda hos en tysk leverantör upptäcktes att om fogband monteras dikt an mot icke-behandlade träytor, sugs vatten från fogbanden till träet. Detta resulterar i uppfuktning, se figur 5. Vid försök har det också visat sig att vatten ackumuleras i de nedre delarna av den tätade fogen. I vissa fall vattenmättas fogbandet med följd att vatten tränger ut på baksidan, se figur 6. Omgivande material fuktas upp, vilket rimligtvis ökar risken för fuktskador vid långvarig exponering. Idag inträffar ofta läckage vid till exempel hörn även om man följer fogbandsleverantörens anvisningar – till och med då

bandet monteras av leverantörens egna experter! Detta har sannolikt att göra med att fogbanden i verkligheten monteras mot andra material än de som används i standardtesten. Trots att fogbanden har en stor förmåga att anpassa sig, finns det ofta oregelbundenheter på både stommaterialet och fönstren, vilket leder till att vattengenomslag inträffar. Ett annat krav som måste uppfyllas för att få täta hörn är tillräcklig kompression på fogbandets ändpartier, då expansion enbart sker vinkelrätt fogbandets längdriktning. Det är då viktigt att fogbandet kapas med övermått, se figur 7. Detta medför att fogbandet bör monteras på Fortsättning s. 26 P

P fönstret innan det sätts in i regelväggen. Vidare bör övermåttet vid hörn anpassas så att samma kompressionsgrad uppnås här som i övrig spalt.

Ny princip för vattentätning Då fogband används i träregelstomme bör virke och skivskarvar skyddas mot fukt som kan ansamlas i fogbandet. Detta uppnås idag genom ett primärt väderskydd i fasaden, ofta bestående av detaljer av skivmaterial, fasadpanel, plåt eller dylikt. Av erfarenhet vet vi dock att den här typen av skydd inte ger fullgod täthet och frågan är hur vatten som kommer in, har möjlighet att komma ut. Ett alternativ till dagens praxis är att skydda trämaterialet inne i regelkonstruktionen. Försök på LTH visar att det är möjligt att utforma vattentäta anslutningar med samma monteringsprincip som med expanderande fogband. I försöksuppställningen som visas i figur 8 har ett fönster monterat i en träregelvägg efterliknats. En del av framsidan av väggen samt smygen är täckta med en L-formad aluminiumprofil som i sin tur är tätad och limmad mot väggen. Mellan aluminiumprofilen och fönsterkarmen monteras en tätningslist av märket Dafacell. Eftersom denna produkt inte är förkomprimerad måste den tryckas in i spalten i efterhand. Väggen med den tätade öppningen lades i horisontellt läge och belastades med en vattenpelare på 100 mm. Försöket pågick under tre dygn utan något vattenläckage. Det bör klargöras att denna alternativa utformning av fönstertätning enbart är en prototyp som testats i korttidsförsök. Vatten som eventuellt läcker in vid fogbandet ska kunna dräneras ut till fönsterblecket, samtidigt som angränsande organiska material inte får utsättas för förhöjda fuktnivåer. Detta alternativa sätt att förhindra vattenläckage kräver utveckling av nya anslutningsdetaljer – ett arbete som för närvarande pågår i

Figur 8. Prototyp av konstruktion med tätning bestående av L-formad aluminiumprofil och fogband med låg vattenupptagning. Inget läckage inträffade efter belastning med 100 mm vattenpelare i tre dygn.

samverkan mellan forskare på LTH och materialleverantörer. Under våren 2009 testas prototyper av nyutvecklade anslutningsdetaljer, som ska fungera som en knutpunkt mellan fönster, träregelstomme, fasad samt fönsterbleck. Man ska kunna möta olika fasadmaterial såsom träpanel, skivor samt tjockputs på stenull med en och samma utformning på knutpunkten. Anslutningsdetaljen ska även möjliggöra fullgod täthet innan fasaden kommit på plats. Det ska vidare vara möjligt att utföra framtida fönsterbyten utan att kringliggande fasadmaterial eller fönsterbleck tas bort.

Skilj på inland och kustklimat • Produkter utvecklade för andra byggnadssätt och klimatiska förhållanden införs utan vederhäftig granskning i Sverige. Fogband som fungerar bra i murade ytterväggar kan ge allvarliga problem i lätta flerskiktsväggar. • Dagens provningsmetoder för att bedöma fogbands prestanda när det gäller att motstå slagregn utgår inte från förhållanden som råder i lätta ytterväggskonstruktioner. Klassificering av delprodukters prestanda är därmed inte rättvisande för hur helheten fungerar. Testmetoder som verifierar den tätade yt-

terväggens prestanda i sin helhet bör istället utföras. • Aktuella klimatförhållanden bör beaktas vid val av ytterväggskonstruktion. Det vore rimligt att tillämpa samma dimensioneringsfilosofi som används vid utformning av bärande konstruktioner. Hantera slagregn på liknande sätt som snö- eller vindlaster. Ytterväggskonstruktioner som fungerar bra i inlandsklimat fungerar inte nödvändigtvis lika bra i kustklimat. D

Fotnot

Lean Wood Engineering (LWE) är ett träforskningsprogram som finansieras av Vinnova samt tolv svenska trä- och byggföretag. Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet och Lunds tekniska högskola deltar. Referenser DIN 18542 – Sealing of outside wall joints

with impregnated sealing tapes made of cellular plastics – Impregnated sealing tapes – Requirements and testing. EN-12208 – Windows and doors. Watertightness. Classification. AAMA 501.2-03 – Methods of Test for Exterior Walls.

Medlemskap med mervärde Förmånliga konsultansvarsförsäkringar. Mer information på www.bygging.se Klicka på ”Försäkringar”. 26

husbyggaren nr 4 B 2009

GLAS Dyrare fönster med lägre värmeförluster betalar sig mycket snabbt, på grund av energibesparingen. Det räknade Älvstranden utveckling AB ut inför bygget av energisnåla hus i Göteborg. En smart ventilation gör att man kan gå barfota hemma utan att frysa om tårna.

Dyrare fönster blir snabbt billigast Av kerstin lundell , frilansjournalist

e dyrare fönstren med ett U-värde på 1,1 skulle ge en lägre totalkostnad än billigare fönster med ett U-värde på 1,4, när energibesparingen räknades in i kostnaden. Det kom det kommunala bolaget inom fastighetsbranschen, Älvstranden utveckling AB, fram till inför byggandet av passivhusen på Norra Älvstranden, som står färdiga sedan förra sommaren. Lägenheterna saknar radiatorer. De värms i normalfallet via solen som strålar in, värmeväxlare och av de människor som vistas i huset och deras hushållsapparater. När det blir riktigt kallt så värms tilluften upp med hjälp av fjärrvärme. De energieffektiva fönstren behövs för att det ska vara möjligt. Men de behöver inte vara de allra effektivaste, visade det sig. Ett U-värde, som mäter värmeförlus-

Så här ser det ut, fönstret som valdes ut för Hamnhuset. Foto: Skellefteå snickericentral

Per Andersson menar att möjligheten att spara energi behöver marknadsföras bättre. Foto: Staffan Bolminger

ter genom fönster på 1,1 fick räcka, trots att det fanns fönster med U-värde 0,9 att få tag på. Men de allra mest energieffektiva fönstren var mycket dyrare när huset projekterades under åren 2005 och 2006 och energisparandet kunde inte motivera merkostnaden. Det viktigaste var ändå att fönstren var tillräckligt energieffektiva för att klara en behaglig inomhustemperatur i lägenheter utan radiatorer, och att husen därmed skulle kunna klassas som passivhus utan att lägenhetsinnehavarna skulle behöva frysa. Och då räckte ett U-värde på 1,1, i just det här fallet.

Räkna med solen En stor del av hemligheten i fönstren finns i glaset, men inte bara genom att glaset och den gas som finns mellan de olika glasskikten i ett fönster ska hålla inne värme. För glaset är också en öppning för gratis energi från utsidan. Om energieffektiva fönster placeras mot söder, strålar mer energi in med solljuset än vad som avgår i värmeförluster. Risken finns förstås att det blir för

varmt på sommaren, men i det svenska klimatet är det inte värre än att det går att skärma och ventilera bort det problemet. Hamnhuset har persienner och vädringsfönster, för att klara komforten även under heta dagar. Med fönster mot norr gäller det omvända: ju större fönster desto större energiförluster. För fönster i öster och väster är energiförbrukningen inte lika beroende av storleken, men ju större desto bättre även här. Det framgår av den rapport, ett examensarbete på Chalmers tekniska högskola, som utgör underlag för fastighetsbyggarnas beslut. De tre studenterna, Maria Lindahl, Magnus Utbult och Per Värmsjö, har räknat på fönster i olika lägen, storlekar och med olika energivärden. I deras rapport ”Energioptimering av flerbostadshus” – En LCC-studie av ett nybyggnadsprojekt i Sannegårdshamnen”, finns de diagram över mätningar på U-värden för fönster och kostnader för energi och investering som visar att de ekonomiskt optimala fönstren är de som är nästan bäst, men inte allra bäst. Examensarbetarna konstaterar också att när fönstren blir mycket energieffektiva, är det inte glaset som står för förlusterna utan ramen. De rekommenderar alltså smala ramar. Examensarbetet skrevs redan år 2003, och utgjorde sedan underlag för beslut redan inför ett tidigare bygge, projektet Höghuset. Sedan följde beslutet om fönster med in i projektet Hamnhuset. – När Hamnhuset drogs igång år 2006 hade det gått kort tid efter att projektet Höghuset var färdigt, berättar Per Andersson hos Älvstranden utveckling.

Luftflöde under fönster Men nu har det gått ytterligare tre år, och hade beslutet tagits idag hade det blivit fönster med ett U-värde på 0,9 ändå, husbyggaren nr 4 B 2009

bland annat på grund av att de har blivit billigare. Men dessutom är ett U-värde på 0,9 numera ett krav för den som vill bygga passivhus, enligt Energimyndighetens definition. Hamnhuset, som fick fönster med ett U-värde 1,1, var ett passivhus på den tiden. Det hade varit ett passivhus i dag också, om man tittar på den sammanlagda energiförbrukningen i huset. Trots de mindre energieffektiva fönstren så förbrukar huset lika lite som de passivhus som projekteras enligt dagens standard. Förlusten genom fönstret, gick nämligen att kompensera med smart ventilation. Luften som går ut ur den uppvärmda lägenheten i husen som byggdes i projektet Hamnhuset, passerar en värmeväxlare och värmer upp inluften. Det görs visserligen i många andra hus också. Men här är systemet extra finurligt, med luftflödet under fönstren, vilket ger varm tilluft som hindrar kallras därifrån. Det sparar energi. Dessutom lär det bli mer bekvämt än den vanliga lösningen med inblåsning av tilluft centralt i lägenheten, från taket.

Nu krävs det 0,9 – Har man inte byggt energieffektiva hus tidigare är det väl bra med en detaljerad standard. Men vi som har mycket erfarenhet, vi behöver inte den sortens detaljkrav för att få fram ett bra hus, säger Per Andersson. Men den ventilationslösningen som räddade energibalansen i Hamnhuset är tyvärr dyr och svår att genomföra rent praktiskt. Därför kommer den inte att införas i framtida byggprojekt där prispressen är större. Och eftersom den gängse lösningen för tilluft inte är lika energismart, behövs fönster med ett U-värde på 0,9 för att nå gränsen för ett passivhus. Älvstrandens erfarenheter av passivhus är så goda – med både bättre miljö, komfort och lönsamhet än för vanliga hus – att det blir fler passivhus framöver. Och därmed blir ett U-värden på 0,9 den standard som gäller för bolaget rent generellt. Älvstranden utveckling har kommit fram till att passivhusen är bäst vad gäller miljö, komfort och pengar. 75 procent av utsläppen av koldioxid försvinner, i Hamnhuset, jämfört med likvärdiga fastigheter. Fast då räknar man också in vinsten av att värma vatten med solpaneler på nr 4 B 2009 husbyggaren

Fönster mot solen är bra för energibalansen. Hamnhuset vid Norra Älvstranden i Göteborg. Foto: Staffan Bolminger

Husen ska inte bara vara energisnåla, de ska ge hög bostadsstandard också. Foto: Staffan Bolminger

taket. Till det kommer att fördyrningen på fyra procent av byggkostnaden går att hämta hem på ett enda år i energibesparingar. Dessutom blir lägenheterna skönare att vistas i, när kallras från fönster och otäta balkongdörrar försvinner. Det ska gå att gå barfota hemma, även precis vid balkongdörren, anser Per Andersson. De nya husen har en extra isolering mellan balkong och bjälklag. När alla extramaterial och dyrare fönster summerats och energibesparingen subtraherats, så visar det sig att de nybyggda passivhusen är bra för ekonomin också. Älvstranden utveckling räknar med att få tillbaka pengarna med råge. På ett år ska fördyrningen på fyra procent i byggkostnad återbetalas. Det har man räknat ut med hjälp av livscykelkostnadsanalysen.

Miss i marknadsföring Att räkna på totalkostnad under hela husets livslängd kommer att vara standard för beslut framöver. Det ska hjälpa bolaget att väga olika faktorer mot varandra,

inte minst pengar mot miljö. Fast det visar sig ju faktiskt att de två inte står mot varandra, utan att det ena ger det andra. Älvstranden utveckling har utgått från göteborgska förhållanden, och billig fjärrvärme. I andra städer, där värmen är dyrare, lär kalkylen för passivhus se ännu bättre ut. Det hoppas Per Andersson att fler bygg- och fastighetsbolag ska inse. Han hoppas också att bra energiprestanda ska bli en del av marknadsföringen av nybyggen. De som ska sälja in nya hus med extra isolering och energieffektiva fönster måste presentera siffror som visar att det är bra för ekonomin, helt utan subventioner och skatteavdrag. Om kunderna inser att de tjänar på att köpa ett något dyrare hus, blir det säkert lättare att fatta beslut om passivhus och göra en insats för miljön. – Ser man bara på byggkostnaden ser man att den blir fyra procent högre. Vissa byggherrar anser att det inte går att ta ut fyra procent extra för ett hus. Men det är en marknadsföringsmiss, säger Per Andersson. D 29

GLAS Genom att belägga glas med mikroskopiskt tunna skikt som reflekterar värmestrålning ger fönster nettovärme in i huset, i stället för att läcka ut energi. Om den yttre glasytan dessutom beläggs med en hydrofil yta minskar den utvändiga kondensen.

Hydrofil yta ger energisnålt fönster utan kondens Av arne roos, professor, Ångströmslaboratoriet Uppsala universitet

Är möjligt att spara Av vår totala energianvändning i Sverige och Europa går cirka 40 procent till våra byggnader. Detta är en mycket stor andel och byggnadssektorn är det område där den största besparingspotentialen finns. Detta beror på att dagens byggnadsbestånd genomgående behöver onödigt mycket energi för uppvärmning. Samma komfortnivå skulle kunna uppnås med en bråkdel av den energi som används idag. Här måste byggindustrin ta på sig ett visst ansvar genom att man under de senaste decennierna inte byggt så energieffektiva bostäder som varit både tekniskt och ekonomiskt möjligt. Det ekonomiskt kortsiktiga har fått bestämma över de ekonomiskt långsiktiga och miljömässigt mer hållbara alternativen. 30

I en traditionell svensk bostad kan man ungefärligt säga att en tredjedel av värmeförlusterna under vintern läcker ut genom fönstren, en tredjedel genom väggar, golv och tak och en tredjedel via ventilationen.

Fönster idag är nettovärmekälla Under de senaste 25 åren har det emellertid skett en smärre revolution i utvecklingen av energieffektiva fönster. Tekniken att belägga glas med mikroskopiskt tunna skikt som reflekterar värmestrålning, så kallade lågemissionsskikt, har genomgått en dramatisk utveckling och idag finns fönster som isolerar nästan lika bra som en normalt isolerad vägg mot värmeförluster. Om vi till detta lägger det faktum att ett fönster släpper in solvärme, så blir ett modernt fönster en värmekälla. Ett fönsters energibalans kan definieras som skillnaden mellan solstrålning som släpps in och värme som läcker ut, och till och med under vintern släpps mer solstrålning in genom ett energieffektivt fönster än vad som förloras. Från att ha varit den kanske största källan till värmeförluster är fönstret nu en nettovärmekälla. Ett fönster med lägsta möjliga U-värde kan vara uppbyggt enligt figur 1. Placeringen av lågemissionsskik-

Figur 1.

FÖRFATTAREN

nappast någon kan idag ha undgått den pågående debatten om växthuseffekten och människans koldioxidutsläpp. Framtidens energiförsörjning debatteras nära nog dagligen och frågan har inte blivit mindre aktuell av att USA nu har fått en president som verkar ta frågan på stort allvar. Idag är alla politiska partier mer eller mindre ”gröna” och anser själva att de tar ett stort ansvar för den framtida miljöoch energipolitiken. Det talas om sinande olja och gas, om kärnkraft, om vind- och vågkraft, om solenergi och om bioenergi. Vad ska vi ersätta oljan med? Vilket ”energisamhälle” ska vi ha i framtiden? Frågorna är många men det stora problemet är att svaren är många fler. Som medborgare är det inte lätt att ta ställning. Egentligen finns det bara ett svar som är tämligen säkert: vi måste använda den energi vi producerar mer effektivt. En sparad kilowattimme är mer miljövänlig än en producerad, oavsett hur den produceras.

Arne Roos är professor på Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. Han har forskat i många år på ytor för solenergitillämpningar och har specialiserat sig på mätningar av optiska egenskaper och beräkningar av energiflöden genom fönster.

ten kan variera, men för högsta möjliga energieffektivitet ska det vara ett skikt i varje spalt mellan glasen, och skikten ska sitta så nära rummet som möjligt, det vill säga som i figur 1.

Missar insläppt solvärme I Sverige har Energimyndigheten sedan något år infört en energiklassning av fönster, ungefär som för vitvaror. Tanken är att ett fönster i klass A är mer energieffektivt än ett fönster i klass B. Klassningen går från A till G där fönster i klass A har ett U-värde = 0.9 W/m2K och fönster i klass G har ett U-värde = 1.5 W/m2K. Tyvärr tar denna klassning ingen hänsyn till g-värdet, det vill säga till fönstrets förmåga att släppa in solvärme. Risken finns därmed att man väljer helt fel fönster. Ett fönster i klass A har inte nödvändigtvis en bättre energibalans än ett fönster i klass G. Det kan till och med vara tvärtom. Det är olyckligt med en sådan klassning, men något vi får leva med. Fördelen med en energiklassning är att man medFortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 4 B 2009

P vetandegör fönstrets betydelse för energibalansen. Det leder till en press nedåt på U-värdet, vilket i princip är bra. Men det leder också till att fönstertillverkare prioriterar de skikt som leder till de lägsta U-värdena. Det är en möjligen olycklig omständighet, men inte desto mindre ett faktum, att solskyddsfönster med låga gvärden ger något lägre U-värden än de fönster som marknadsförs som lågemissionsfönster. Solskyddsfönster har i regel lägre dagsljustransmittans, vilket kan upplevas som negativt av de boende. För en fönstertillverkare är det naturligtvis en försäljningsfördel att få sitt fönster klassat som ett A-fönster, men om detta sker till priset av lägre solenergitransmittans kan den totala energibesparingseffekten bli försämrad.

Kondens under klar natt Införandet av energieffektiva fönster leder till mycket stora energibesparingar, men tyvärr uppstår ett nytt problem i form av utvändig kondens, företrädesvis under klara nätter under hösten. Värmeläckaget genom fönstret blir så litet att den yttre glasytan kyls så mycket av utstrålningen mot himlen att dess temperatur faller under luftens temperatur och om den hamnar under luftens daggpunkt bildas kondens på glasytan. Det är precis samma effekt som leder till kondens (och ofta frost) på bilars vindrutor under klara nätter. Denna effekt illustreras i figur 2, som visar temperaturprofilen genom två fönster, ett traditionellt treglasfönster och ett energieffektivt fönster med lägre U-vär-

Figur 2.

de. Det högre energiflödet genom det traditionella fönstret utan lågemissionsskikt leder till att temperaturen hos den yttre glasytan blir högre och aldrig understiger luftens daggpunkt. För det energieffektiva fönstret däremot blir utstrålningen av värme mot en klar himmel större än tillförseln av värme som läcker ut genom fönstret. Temperaturen hos fönstrets yttre yta faller då till och med under luftens temperatur, och förutsättningar för utvändig kondens uppstår. En annan effekt är att temperaturen hos den inre glasytan blir högre för det energieffektiva fönstret och risken för kallras innanför fönstret minskar. Detta är en mycket positiv effekt av fönster med låga U-värden och leder till att inomhustemperaturen faktiskt kan sänkas utan att komforten påverkas.

Små vattendroppar bildas Förekomsten av utvändig kondens beror på fönstrets U-värde, väderförhållanden och hur omgivningen runt fönstret ser ut. Om himlavalvet avskärmas av utskjutande byggnadsdelar eller av andra byggnader eller träd i omgivningen minskar risken för utvändig kondens. Ett fönster som är fritt exponerat mot himlen utsätts oftare för utvändig kondens. Ett exempel på hur den utvändiga kondensen kan se ut visas i figur 3. På samma sätt som på bilens vindruta bildas små vattendroppar på glasytan. Dessa bryter ljuset så att det inte går att betrakta omgivningen utanför fönstret. Däremot påverkas dagsljusinsläppet inte mycket. Det blir alltså inte mörkare inomhus.

Eftersom omgivning och väderförhållanden påverkar förekomsten av utvändig kondens kan man inte säga med säkerhet hur ofta ett visst fönster utsätts för kondens. Vad som är säkert är att förekomsten ökar med minskat U-värde, vilket illustreras i figur 4. Det är förståeligt om husägare och hyresgäster blir irriterade av detta fenomen, men det är ett pris vi måste betala för att minska vår energiförbrukning, och kanske också ett sätt att ta vårt ansvar inför framtida generationer genom att minska vår energianvändning. Faktum är att förekomsten av kondens är ett kvitto på att fönstret fungerar som det ska.

Bildar vätskefilm Det finns dock tekniska möjligheter både för att undvika utvändig kondens och för att reducera de negativa effekterna av kondensen när den uppstår. Det är tekniken att belägga glasytor med tunna skikt som har skapat ”problemet”, och faktum är att samma teknik kan utnyttjas för att reducera effekterna. Lösningen på problemet är att belägga den yttre glasytan med ett skikt som antingen förhindrar utstrålningen mot himlen, ett lågemissionsskikt, eller ett skikt som reducerar de oönskade effekterna av kondensen när den väl uppstått. Ett skikt av det senare slaget är en yta som gör att det kondenserade vattnet väter mot glasytan och bildar en vätskefilm istället för små vattendroppar som bryter ljuset. En sådan yta kallas för en hydrofil yta. Skillnaden mellan vanligt glas och en hydrofil yta illustreras i figur 5. Det är en ovanlig men lycklig omstän-

Figur 3.

husbyggaren nr 4 B 2009

Figur 4.

dighet att den hydrofila ytan redan existerar som en kommersiell produkt. Den säljs som så kallad ”självrengörande glas” eller någon liknade produktbeskrivning. Att denna yta till stor del eliminerar de negativa effekterna av utvändig kondens är en ren tillfällighet.

Testade två fönster I Uppsala gjordes under hösten 2007 ett experiment med två fönster av vilka det ena förseddes med det självrengörande skiktet på den yttre glasytan och det andra hade vanligt fönsterglas ytterst.

nr 4 B 2009 husbyggaren

Figur 5.

Båda fönstren var av typen i figur 1 med två lågemissionsskikt och argonfyllning mellan glasen. U-värdet mitt på glasytan är cirka 0.7 W/m2K för båda glasen. Det självrengörande skiktet har ingen som helst inverkan på U-värdet. Fönstren var placerade sida vid sida och var ganska fritt exponerade mot himlen. Horisontvinkeln var cirka 15 grader på grund av uppväxta stora träd på ett visst avstånd från huset, men i stort sett var himlavalvet fritt. Resultatet av experimentet var mycket intressant. Det stod klart att utvändig

kondens alltid bildades på båda fönstren samtidigt, men att den hydrofila effekten på det behandlade glaset hade en påtaglig effekt på den visuella upplevelsen. Effekten var tvåfaldig. Dels bildades ganska snart en vätskefilm på ytan, vilket ledde till att sikten genom fönstret inte påverkades påtagligt. Dels försvann den bildade kondensen mycket snabbare från den hydrofila ytan. Resultaten illustreras i figur 6 och 7. I figur 6 finns kondensen kvar på båda glasen, men sikten genom det vänstra, hydFortsättning s. 34 P

Figur 7.

Figur 6.

P rofila glaset är endast obetydligt distorderad. I figur 7 är kondensen på det vänstra glaset helt borta medan sikten genom det högra fönstret med vanligt glas ytterst fortfarande är obefintlig.

Val av fönster en kompromiss Ovanstående resultat visar tydligt att utvändig kondens är ett problem som går att lösa. Självklart blir det så att med ytterligare ett skikt på glasen minskar transmissionen av dagsljus något. Huruvida transmissionen blir oacceptabelt låg eller inte

kan vara en fråga om tycke och smak. Jakten på låga U-värden leder ofelbart till lägre nivåer på dagsljustransmittansen, och valet av fönster blir alltid en kompromiss mellan olika egenskaper och funktioner hos fönstret. Det finns andra möjliga skikt, som kan lösa problemet, men oavsett vad vi väljer finns alltid en risk att lösningen leder till oönskade bieffekter. Ibland kanske dock bieffekterna kan sägas vara små i relation till fördelarna. Utvändig kondens är ett kvitto på att fönstret faktiskt fungerar

som det ska, och olägenheten med utvändig kondens, som bara uppstår under vissa väderförhållanden, bör kunna vara värd den energibesparing som fönstret leder till. Att undvika problemet genom att sätta in fönster med sämre egenskaper är ingen bra lösning. D

Fotnot:

Läs mer om fenomenet utvändig kondens i Anna Werners doktorsavhandling på www.diva-portal.org/smash/searchad.jsf

Faktaruta SOLSTRÅLNING

VÄRMESTRÅLNING

I Sverige är instrålningen som mest cirka 1 000 W/m2, varav bara hälften är synligt ljus och resten är osynlig strålning. Våglängdsintervall 0,3–2,5 m. Den solstrålning som når oss på jordytan består av: UV-strålning cirka 5 procent av energi-innehållet Synlig strålning cirka 50 procent av energi-innehållet Infraröd strålning cirka 45 procent av energi-innehållet (kallas ofta ”nära infraröd strålning”) Tvis Fönstrets dagsljustransmittans. Anger hur stor andel av den synliga solstrålningen som släpps in genom fönstret (anges som en andel mellan 0 och 1, eller i procent). I regel är ett högt värde bra. g-värde Fönstrets totala solenergitransmittans. Anger hur stor andel av energin i solstrålningen som släpps in genom fönstret. I regel är ett högt värde bra i kalla klimat och ett lågt värde bra i varma klimat.

Strålning som sänds ut av alla ytor i vår omgivning; ju varmare desto mer strålning. Våglängdsintervall 5–50 µm. Denna strålning står för en stor andel av värmeförlusterna genom traditionella fönster. U-värde Fönstrets värmeledningsförmåga. Anger hur mycket värme som läcker ut genom ett fönster per kvadratmeter och grad temperaturdifferens (anges i W/m2K). Ett lågt U-värde är bra. Lågemissionsskikt Ett tunt skikt på glaset som släpper igenom det mesta av solstrålningen, men reflekterar värmestrålning och undertrycker emission av värmestrålning. Solskyddsskikt Ett tunt skikt på glaset som släpper igenom den synliga delen av solstrålningen, men reflekterar den osynliga delen. Solskyddsskikt är ofta också lågemissionsskikt. Utvändig kondens Kondens som uppstår på fönstrets utsida, och som beror på att fönstret är mycket välisolerat. Kondens på insidan eller mellan glasen har helt andra orsaker och är en indikation på ett felaktigt eller dåligt isolerat fönster.

Mötesplats för byggare Se vad SBR Byggingenjörerna kan erbjuda dig som medlem på www.bygging.se Klicka på ”Om oss”. 34

husbyggaren nr 4 B 2009

GLAS I ett pågående forskningsprojekt knyts kompetenser för glas, trä och design ihop. De olika materialens egenskaper undersöks och målet är att vidareförädla träråvara och planglas till nya komponenter och konstruktioner för byggmarknaden.

Trä och planglas paras ihop i nya konstruktioner Av elisabeth flygt, projektledare, Glafo – Glasforskningsinstitutet och christina stålhandske, teknologie doktor, Glafo – Glasforskningsinstitutet

Para ihop material I dagens arkitektur är kraven på prestanda hos material och byggkomponenter större än någonsin. Trenden går mot slankare och lättare strukturer som ofta leder till höga krav på ingående komponenter.

En speciell fixtur har tagits fram för dragprovning av glasoch träproven som sammanfogats med olika limtyper. Foto: Elisabeth Flygt

Spännande tillämpningar Glas kan ha mycket fördelaktig hållfasthetsprestanda och om det används på rätt sätt kan det även användas i stora lastbärande komponenter vilket kan leda till betydande materialbesparingar. Dessutom kan välplacerade glasade partier spara energi. Glas är ett material som är helt återvinningsbart i ett i princip oändligt antal gånger. Idag saknas dock mycket gränsöverskridande kunskap då det gäller att få de olika materialen att fungera tillsammans på bästa sätt. Glas i fönsterkonstruktioner och stora glasade fasader finns överallt idag. Men nu börjar även spännande och unika applikationer dyka upp. Glaset kan, om det utnyttjas på rätt sätt, bära laster. Glastak ger fantastiska möjligheter till ljusinsläpp, men även väggar som bär en takkonstruktion eller golv i glas kan förena olika miljöer som ute-inne, och uppenere. Pelare eller balkar av glas som bär upp konstruktioner ger också en känsla av rymd och ljusinsläpp. I Nederländerna har man förenat två byggnader med en gångbro helt i glas. Andra exempel på glas som bär vikt från personer är trappor i glas. Det är både spektakulärt och utmanande. I Europa finns det exempel på balkar och tak där trä och glas arbetar tillsammans. Hotellet Palafitte i Monruz, Neuenburg i västra Schweiz, använder balkar

FÖRFATTAREN

Det kan vara krav på lastkapacitet, ljudisolering, energi och termisk prestanda. Genom att använda trä kan man möta dessa krav på ett ekonomiskt och ekoeffektivt sätt. Träet har en lång tradition som miljövänligt byggnadsmaterial i vårt land, men mycket återstår att göra innan man når den fulla potentialen för trä som konstruktionsmaterial.

Elisabeth Flygt arbetar som projektledare, bland annat för glas och trä-projektet, i olika nationella och internationella projekt av tvärvetenskaplig karaktär. Hon arbetar även med att ta fram utbildningsmaterial om glas och har producerat ”Boken om glas”.

FÖRFATTAREN

måland är ett område med en lång tradition inom glas och trä. Här finns en mängd industrier inom många steg i förädlingskedjan. Huvudidén i ett treårigt forskningsprojekt, ”Glas och trä i samverkan – innovativa byggprodukter med mervärde”, är att vidareförädla träråvara och planglas till en eller flera byggkomponentprototyper. Kunskapen ska sedan användas dels inom svensk forskning och dels av byggindustrin och dess underleverantörer för att ta fram egna nya komponenter och system.

Christina Stålhandske är teknologie doktor i oorganisk kemi och projektledare för olika forskningsprojekt på Glafo. Hon är aktuell som projektledare för polering av glas med vattenskärteknik och delprojektet energi och miljö inom glas och trä-projektet.

i glas och trä för att bära upp ett tak som ger ett intryck av att sväva ovanför byggnaden. I ett forskningslaboratorium i Genoa, Italien, består taket av trä och glas men där med stöd från stålpelare. Möjligheterna är många men kräver eftertanke. Det är en utmaning för sinnena att till synes sväva en bit över marken eller våningen inunder. Kompetens för glasbyggande byggs upp på olika håll i husbyggaren nr 4 B 2009

Prov med glas och trä sammanfogat med olika försökslim. Proven klimatiseras för att hålla konstant fukthalt vid provning. Foto: Elisabeth Flygt

världen men byggregler och byggnormer hinner inte alltid med. Glas och trä är material som skiljer sig både i uppbyggnad och till egenskaper. Det ställer höga krav på hur man förenar materialen. I balkarna i hotellet i Schweiz och i taket på forskningslaboratoriet i Genoa har man limmat samman trä och glas. Det är den sammanfogningsteknik som kommer att dominera även vårt projekt. Själva limmet och limfogen är avgörande för hela konstruktionens hållfasthet. Tre limmer med olika egenskaper och utseende undersöks. Det är polyuretan-, silikon- och akrylatlim.

Limfogar utvärderas Den grundläggande utvärderingen av limfogar sker med centimeterstora bitar av glas och trä som undersöks med mekanisk provning men även simuleras med finita elementmetoden. Andra parametrar som ska undersökas är hur omgivande miljö som fukt, temperatur och UVljus påverkar. När limfogarnas egenskaper är utvärderade finns en grund för att konstruera större glasoch träkomponenter. I nästa fas av projektet undersöker vi balkar där glaset och träet samverkar men även väggar och bjälklag är på förslag. Glasets transparens kan framhäva träet i sin bärande funktion och ge nya möjligheter i fasader. Energi och miljö De nya komponenter med glas och trä som tas fram i projektet måste uppfylla de krav som Boverkets byggregler ställer. I projektet görs parameterstudier på glasoch träkomponenter i olika storlekar för nr 4 B 2009 husbyggaren

Fixturer för kommande skjuvtest av proven. Den övre delen ska fixera trädelen och den nedre glasdelen. Därefter monteras fixturen i en provmaskin som belastar provbiten. Vid provning mäts kraft och skjuvdeformation. Foto: Elisabeth Flygt

att se hur de påverkar den totala energiförbrukningen. Vi vet att äldre fönster med ett eller två glas ger stora energiförluster. Men tekniken att använda glas har utvecklats och idag finns isolerrutor som i kombination med olika beläggningar gör att det är möjligt att öka mängden glas utan kraftiga värmeförluster från byggnaden. Denna kunskap bygger vi vidare på i projektet. Solinstrålningens inverkan och eventuella effekter av köldbryggor är viktiga delar av de beräkningar som görs. Vi räknar bland annat på vilka köldbryggor som skapas när en balk av glas och trä bryter igenom fasaden. Om man använder stora glasade partier i både väggar och tak kommer solinstrålningen att ge upphov till mycket höga temperaturer. Det gäller inte bara under sommaren utan även under vår och höst. Med beläggningar och tekniker som smarta glas går det att minska solinstrålningen, och i kombination med takutsprång, markiser, persienner eller naturlig skugga från omgivningen kan temperaturerna hållas nere. Rätt utformade kombinationer av glas och trä kan ge ett naturligt solskydd samtidigt som spännande ljusspel skapas. Kondens är ytterligare en faktor som vi måste beakta. Kondens får inte ske inne i konstruktionerna utan bör ske på utsidan även om det ibland kan betraktas som ett estetiskt problem. Vi gör livscykelanalyser av de konstruktioner som tas fram i projektet. Syftet är att jämföra de nya konstruktionernas totala miljöpåverkan med traditionella konstruktioner som redan finns på marknaden. Livscykelanalysen kommer att antingen göras på komponent- eller

byggnadsnivå, beroende på vilka resultaten i projektet blir.

Vision för station I Växjö universitets vision för utvecklingen av campusområdet från år 2004 finns en egen järnvägsstation med för att underlätta kommunikationen med exempelvis Kalmar högskola. Universitetet och högskolan kommer från januari 2010 att bilda det nya Linnéuniversitetet. I forskningsprojektet utgår vi från en modell av stationsvisionen för dimensionering av hur prototypen ska fungera. Bland annat undersöks förhållandet mellan bärande och buret. Vad händer när träet är bärande och vad händer när glaset är det? Vilka uttrycksmöjligheter, föroch nackdelar ger det? I en workshop med designstudenter från Växjö universitet fick tre studentgrupper ta fram förslag på en stationsbyggnad och resultaten analyserades ur gestaltnings-, konstruktions-, funktions- och energisynpunkt. Detta blir en inspiration för den fortsatta utvecklingen i projektet. D Fotnot:

Glasforskningsinstitutet (Glafo) har tillsammans med Växjö universitet och Lunds tekniska högskola initierat projektet ”Glas och trä i samverkan – innovativa byggprodukter med mervärde”. Projektet finansieras av EUs strukturfonder tillsammans med Glafo, Växjö universitet, Lunds tekniska högskola samt industrin genom Emmaboda glas, Forserum Safety Glass AB, GFAB i Kalmar, LBE arkitekt AB, Osby Glas AB, Pilkington Floatglas AB, Sika Sverige AB, SP Trätek, Svensk Planglasförenings service AB, TMF, Trä- och Möbelindustriförbundet, samt Tremco-illbruck AB.

STÄMMAN Nu kan högskoleingenjörer bli Basmedlemmar i SBR. Vid årets stämma i Kalmar beslöts att en byggingenjör med tre års högskolestudier på sin examensdag kan bli medlem i SBR. En PR-kampanj ska få fler att upptäcka vinsterna med ett medlemskap.

PR-kampanj ska få fler bli medlemmar i SBR Av gunnar edebrand , kanslichef, SBR

BRs stämmodagar fredagen den 8 maj och lördagen den 9 maj var arrangerade i Kalmar av Kalmaravdelningen. Redan på fredag förmiddag samlades 24 golfare för att avgöra SBRs golfmästerskap på Kalmar Golfklubb. Alla med högst handikapp 36 fick delta i en poängbogey. Vandringspriset denna gång gick till Per Håkansson, Kristianstadsavdelningen, tvåa blev Urban Tjernström, Norrköpingavdelningen och trea Magnus Svensson också från Kristianstadsavdelningen.

Välkomstparty på glasveranda På kvällen serverades välkomstbuffé i KalmarSalens Glasveranda. KalmarSalen, som ligger på Kvarnholmen, stod färdig år 1990 och SBRs stämma år 1992 hölls just i denna sal. En magnifik utsikt har man över staden, hamnen och Kalmarsund. Carl-Erik Molin, Kalmaravdelningen hälsade de 100 gästerna välkomna. Kommunalrådet Johan Persson höll därefter ett anförande om stadens utveckling. Han nämnde en nyligen gjord marknadsundersökning som visade att Kalmar är den stad som folk helst vill flytta till efter Helsingborg. Förmöte till stämman På lördagsmorgonen samlades de 68 ombuden i KalmarSalen för att före stämman ha ett möte med information och allmän diskussion. Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen ledde mötet. Här behandlades bland annat: • Ekonomiska ersättningar till lokalavdelningarna • Möjligheter för lokalavdelningarna att få finansiellt stöd från SBR: – För varje ny medlem i lokalavdelningen erhåller lokalavdelningen 400 kronor. – Tävlingen mellan alla lokalavdelning38

ar om vem som under året får flest nya medlemmar. Beräkning sker efter ett handikappsystem. Första pris är 5 000 kronor, andra 3 000 kronor och tredje 2 000 kronor. – Aktivitetsstöd 2009. Förbundsstyrelsen (FS) har ställt 100 000 kronor till förfogande under år 2009. – Aktivitetsstöd 2010. FS har beslutat om möjligheten att söka aktivitetsstöd för den lokala verksamheten. Maximerat till 100 kronor per medlem i lokalavdelningen. Dock minst 10 000 kronor per lokalavdelning. • Högskoleingenjören blir Basmedlem. Om stämman så beslutar kommer en byggingenjör med tre års högskolestudier att på examensdagen kunna bli medlem i SBR. Hon/han blir då Basmedlem. För Plusmedlem kommer två års väl vitsordad kvalificerad arbetsuppgift i byggverksamhet att fordras. • PR-kampanj. FS har beslutat anslå 1 000 000 kronor till en PR-kampanj, som ska vara ett år. Med kampanjen ska

SBR nå studenterna med budskapet att vid examen ska man bli medlem i SBR men också få fler 30–40-åringar att bli medlemmar. Vi ska också bli bättre på att få ut olika budskap till media. • Hemsidan. Lars Hedåker gick igenom hur man ska sköta lokalavdelningarnas egna hemsidor. • Uppsala-avdelningen. Sune Hemmingsson, Uppsala-avdelningen informerade bland annat om en stiftelse som man startat för utdelning av stipendier till byggingenjörsstudenter i Uppsala.

Högskoleutbildad kan bli medlem Även stämman hölls i KalmarSalen där förbundsstyrelsens ordförande Lars Hedåker hälsade ombud och gäster välkomna. Därefter redovisade Lars Hedåker resultatet av medlemstävlingen. Först kom Malmöavdelningen följt av Stockholmsavdelningen och på delad tredjeplats kom Kristianstads- och Umeå-avdelningarna. Lars Hedåker konstaterade att år 2008 varit ett bra år, inte minst ekonomiskt.

2009 års stämma hölls i Kalmarsalen. Foto: Olof Elm

husbyggaren nr 4 B 2009

– Lägg stämman så att den inte krockar med skolavslutningar, tipsade Ulf Sundqvist, Luleå. Foto: Olof Elm

Som långväga gäster från grannlandet deltog från vänster Jan-Erik Lind och Leif Eriksson, SBIF Finland. Foto: Olof Elm

Lars Derk, Stockholm (till vänster) och Sune Hemmingsson, Uppsala ville båda ha en attraktivare och tydligare hemsida för SBR.

Veronica Jensen, Malmö och Björn Selling, Stockholm är nya i styrelsen. Foto: Olof Elm

Foto: Olof Elm

Bengt Persson, Stockholm (till höger) lyfte fram sin gamla käpphäst för kollegan Ulf Anderson, Stockholm: – Det gäller att vi var och en värvar medlemmar bland folk vi träffar ute på jobb. Foto: Olof Elm

Trion Emma Carlbom, Veronica Jensen och Josefine Persson kommer alla från Malmö, en avdelning som lyckas bra med att få in nya yngre anslutna från högskolan. Foto: Olof Elm

Det är framförallt kurserna och Husbyggaren som höjt resultatet. En hälsning från förre ordföranden och nuvarande hedersmedlemmen Lars Jorméus framfördes. I sitt brev uttryckte Lars Jorméus att han kände sig mycket stolt över den fina utvecklingen som sker i såväl SBR som med Husbyggaren. Tommy Larsson, Kalmaravdelningen, ledde förhandlingarna med Gunnar Edebrand, kansliet som sekreterare. Förutom sedvanliga stämmoärende kan följande beslut nämnas. – Stämman beslutade att en byggingenjör med tre års högskolestudier och med godkänd examen vid examensdagen kan bli fullvärdig medlem i SBR. Detta är ett historiskt beslut, för första gången kan man bli medlem i SBR utan arbetslivserfarenhet. Detta är ett led i SBRs strävan att föryngra medlemskåren. – Medlemsavgifterna beslutades vara oförändrade för år 2010, alltså 750 kronr 4 B 2009 husbyggaren

nor för Basmedlem, 1 800 kronor för Plusmedlem, 400 kronor för pensionär och 100 kronor för ansluten. Medlemsavgiften för nyutexaminerad byggingenjör beslutades till 400 kronor per år de fem första åren. Lars Hedåker omvaldes till förbundsordförande och Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen blir vice ordförande (nyval). Anders Nordström, Umeå-avdelningen (omval), Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen och Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen är tidigare valda till år 2010. Nya i styrelsen blir Veronica Jensen, Malmö-avdelningen och Björn Selling, Stockholmsavdelningen. Kent Svensson, Värmlandsavdelningen och Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen hade båda avsagt sig fortsatt styrelseuppdrag. Till valnämnd inför stämman 2010 valdes följande: Gunnar Edebrand, Malmöavdelningen, ordförande (nyval), Göran Burwall, Norrbotten (nyval), Tomas Thulin, Stockholmsavdelningen (omval),

Carina Eriksson och Kamilla Björk från SBRs kansli, tillsammans med Ingrid Rung (saknas på bilden) såg till att allt flöt på. Foto: Olof Elm

Bengt Persson, Stockholmsavdelningen (omval) och Per Håkansson, Kristianstadsavdelningen (nyval). Lars Hedåker avslutade årets stämma med att tacka för förtroendet att ha blivit omvald till förbundsordförande och lovade att fortsätta arbetet med att göra SBR framgångsrikt. Per-Olav Eriksson och Kent Svensson (frånvarande) avtackades för goda insatser i förbundsstyrelsen. Båda fick SBR-presenten; en ljusstake. Veterantecknet får medlem efter 25 års oavbrutet medlemskap. 24 medlemmar var berättigade att få tecknet. Närvarande vid stämman var Bengt Persson, Stockholmsavdelningen, som av Lars Hedåker fick motta tecknet. Efter stämman serverades biff á la Lindström, maträtten som kom till på hotell Witt i Kalmar år 1862, då kapten Henrik Lindström lät tillaga denna rätt. Öland visade sig från sin bästa sida när bussen med medföljande anlände med 35 Fortsättning s. 40 P

SBR-medlemmarnas åldersfördelning bekymrade årets stämmodeltagare. Foto: Olof Elm

Tommy Larsson, Kalmar, höll i klubban, medan kanslichefen Gunnar Edebrand nedtecknade det stämman beslöt. Foto: Olof Elm

passagerare. En kunnig guide lotsade deltagarna via landborgen till Alvaret i söder där man kunde beskåda rara orkidéer, väderkvarnar och betande får. Överallt slingrade sig stenmurar som vårdas ömt och inte får rivas. Efter ett besök i en klädbutik i Isgärde där flera gjorde inköp var det dags för lunch på Halltorps gästgiveri.

Prisad för renovering Därefter styrdes kosan till Borgholm för en timmes egen tid. Sista anhalten var Sollidens slott där deltagarna i lugn och ro kunde njuta av kungligt välvårdade

trädgårdar. Med alla fina intryck att smälta återvände de medföljande till Kalmar och kvällens högtidsmiddag på Kalmar slott. Högtidsmiddagen serverades på Kalmar Slott där 120 deltagare fick uppleva ett skådespel som belyste hur en måltid gick till på 1500-talet. Även själva måltiden gick i samma stil. Under högtidsmiddagen delades Byggstenen ut tillsammans med ett stipendium på 50 000 kronor. Mottagare är Berndt Elmberg, Bjärred, som får utmärkelsen för sitt engagemang som restaure-

Närmare 70 ombud samlades på årets stämma. Foto: Olof Elm Birger Jörnhammar, Gotland, från Konsultgruppen vill uppvakta småföretagare: – Det finns mängder av små konsulter som borde bli medlemmar.

Urban Tjernström, Norrköping, blir ny vice ordförande i styrelsen. – Vi har börjat förbereda nästa års stämma.

Foto: Olof Elm

Byggstenen 2009 gick till Berndt Elmberg. Foto: Jonas Lindström

Slottsfrun hälsade välkommen på borggården. Foto: Jonas Lindström

Runt 120 personer samlades till högtidsmiddagen som gick i 1500-tals anda. Foto: Jonas Lindström

husbyggaren nr 4 B 2009

rare av gamla ödegårdar. Vid renovering av gamla gårdar ser Berndt Elmberg till att den nya gården helt återuppförs som den en gång såg ut både utseendemässigt men också med gamla metoder och material. Han har också initierat projektet ”BeBo” med målet att kartlägga alla obebodda gårdar på landsbygden och få dessa bebodda. Norrköpingsavdelningen hälsade alla

medlemmar välkomna till nästa stämma som blir i Norrköping den 8 maj 2010. D

Fotnot:

Mundekulla är en populär kurs- och retreatgård. Bland annat hålls Mundekullaforum 15–16 juni, i år med temat ledarskap. Husbyggaren berättar mer om restaureringen i kommande nummer.

Berndt Elmberg berättar om restaureringen av ödegården Mundekulla i Småland. Foto: Jonas Lindström

Högtidsmiddagen hölls på Kalmar Slott. Foto: Jonas Lindström

nr 4 B 2009 husbyggaren

JURIDIK Har entreprenören rätt att hålla inne nycklar till ett entreprenadobjekt – som säkerhet för betalning? Ett dylikt fall har nu prövats i domstol. Tingsrätten kom fram till att en näringsidkare inte får hålla inne nycklar och entreprenören förpliktigades att lämna över dem. Av lina thuné och per westman , Foyen Advokatfirma

Entreprenör får inte hålla på nyckel för att få betalt

ed jämna mellanrum – när vi håller föredrag i entreprenadjuridik, när vi granskar avtal om uppförande av småhus, samt i den löpande rådgivningen till entreprenörer såväl som beställare – dyker frågan upp om en entreprenör har rätt att hålla inne nycklarna till entreprenadobjektet som säkerhet för betalning? Alltså, kan entreprenören vägra att ge beställaren tillträde till fastigheten till dess han fått betalt? Frågan ställdes för ett tag sedan på sin spets då en kollega till oss fick pröva saken i domstol. Denna artikel syftar till att reda ut vad som gäller i frågan. Utgångspunkten är entreprenadavtal mellan konsument och entreprenör om uppförande av småhus. Inledningsvis ger vi en bakgrund till de tillämpliga reglerna. Därefter följer ett referat av det aktuella fallet. Slutligen ger vi några allmänna reflektioner kring fallet och reglerna i ABS 05/09.

Rätt att innehålla föremål för en tjänst Retentionsrätt Det finns en allmän juridisk princip om näringsidkares innehållanderätt för att säkerställa sin rätt till betalning (så kallad retentionsrätt). I handelsbalken som var en del av 1734 års lag finns principen uttryckt med Haver man å nedsatt gods nödig kostnad gjort, eller betalt hyra för det rum, där i godset förvaras; då bör ägaren det gälda, förr än godset återgives. Konsumenttjänstlagen Konsumenttjänstlagen är en tvingande lag såtillvida att avtalsvillkor som jämfört med lagen är till nackdel för konsumenten inte är giltiga om inte annat anges uttryckligen i dess paragrafer. Enligt 49 § gäller: Avser tjänsten en sak som har överlämnats till näringsidkaren 42

eller som av annan orsak befinner sig i hans besittning och betalar inte konsumenten i rätt tid vad näringsidkaren har att fordra på grund av uppdraget, får näringsidkaren hålla kvar saken till dess att han har fått betalt eller, vid tvist om betalningen, till dess att konsumenten har ställt godtagbar säkerhet för det belopp som näringsidkaren har krävt. 49 § avser enligt propositionen till lagen sak som näringsidkaren har fått överlämnad i sin besittning eller som denne ska tillverka. Vidare är det endast den sak som utgör föremålet för tjänsten som nä-

§§§ ringsidkaren kan utöva sin retentionsrätt i. I propositionen nämns som ett exempel en bilreparation. Näringsidkaren kan ha rätt att hålla kvar bilen men inte saker som konsumenten kan ha lämnat kvar i bilen och som inte utgör bilens utrustning. För att retentionsrätten över huvud taget kan göras gällande måste konsumenten vara i dröjsmål med betalningen. Kravet behöver inte avse priset för tjänsten utan kan likväl avse till exempel ersättning vid avbeställning eller hävning. Däremot har näringsidkaren inte retentionsrätt för till exempel en skadeståndsfordran – om konsumenten enligt propositionen exempelvis kör på en grindstolpe hos näringsidkaren när konsumenten ska lämna en sak för reparation – eller en fordran som grundar sig på tidigare uppdrag. Om det råder tvist om betalningen kan konsumenten få ut sitt föremål om denne

ställer godtagbar säkerhet för det belopp som näringsidkaren kräver. Detta kan ske till exempel genom att konsumenten sätter in beloppet på bank med föreskrift om att beloppet får tas ut endast om både konsumenten och näringsidkaren samtycker därtill. Enligt 50 § har näringsidkaren en vårdplikt för föremålet som näringsidkaren håller inne.

ABS 05/09 Några särskilda bestämmelser avseende retentionsrätt finns inte i ABS 05/09. Däremot finns i båda versionerna av ABS under rubriken Konsumentens dröjsmål en hänvisning till 49 § konsumenttjänstlagen. Av punkten 7 i ABS 05/09 framgår att entreprenören är ensam behörig att leda entreprenadens utförande. Vidare får beställaren, enligt samma punkt i ABS, besöka arbetsplatsen under förutsättning att han underrättar arbetsledningen och följer dess direktiv. Beställaren utövar den kontroll över entreprenaden som han anser lämplig. Sådan kontroll medför inte någon inskränkning i entreprenörens kontraktsenliga ansvar. Vid kontroll ska i möjlig utsträckning undvikas att hinder uppkommer för entreprenadens utförande. Fall prövat i domstol Tvisten Entreprenören och beställaren ingick i juni 2007 ett entreprenadkontrakt varigenom entreprenören åtog sig att till fast pris uppföra ett enfamiljshus på beställarens fastighet. Beställaren var konsument och för parternas avtal gällde ABS 05. Under entreprenadtiden uppstod tvist om bland annat fackmässigheten i utfört arbete och entreprenörens rätt till betalning. Beställaren bestred att betala vissa husbyggaren nr 4 B 2009

fakturor och entreprenören stoppade det fortsatta arbetet till följd av bristande betalning. Beställaren hävde slutligen entreprenadkontraktet i återstående delar till följd av försening, att det förelåg övervägande risk för att entreprenaden skulle fullföljas med väsentliga fel samt då entreprenören inte tecknat färdigställandeförsäkring i enlighet med avtalet. Vid hävningstillfället var entreprenaden färdigställd till ungefär hälften. Efter hävningen begärde beställaren att få tillträde till huset och att få ut nycklarna till huset från entreprenören. Entreprenören vägrade att lämna ut nycklarna med motiveringen att man inte ansåg sig ha skyldighet att avlämna entreprenaden eller utge nycklarna.

Kronofogden Beställaren ansökte då om handräckning hos kronofogdemyndigheten med yrkande att entreprenören skulle förpliktas lämna ut nycklarna. Ett beslut om handräckning innebär att part som olovligen håller inne ett föremål förpliktas att utge föremålet. Beslutet kan genom kronofogdens försorg verkställas mot den som håller inne föremålet om denne inte lämnar ut föremålet frivilligt. Kronofogden tog i sitt beslut fasta på att ABS 05 hänvisar till konsumenttjänstlagens § 49 som anger att näringsidkaren har rätt att hålla kvar saken till dess beställaren erlagt betalning eller ställt säkerhet för betalning. Eftersom det fanns obetalda fakturor och det inte ingick i kronofogdens bedömning att ta ställning till de enskilda kraven menade fogden att beställaren inte hade visat sin rätt till att få ut nycklarna. Kronofogden menade att man inte kunde bortse från entreprenörens invändningar och att ABS 05 och § 49 i konsumenttjänstlagen gav entreprenören rätt att hålla inne nycklarna till säkerhet för sitt krav. Beställarens begäran avslogs därför. Tingsrätten Beställaren nöjde sig inte med detta och överklagade beslutet till tingsrätten. I sin överklagan anförde beställaren bland annat att bestämmelsen i 49 § konsumenttjänstlagen, som ger en näringsidkare rätt att hålla inne ett föremål till säkerhet för betalning, enligt bestämmelsens ordalynr 4 B 2009 husbyggaren

delse avser sak. Enligt förarbetena till konsumenttjänstlagen avses med sak vad man benämner lösa saker. En fastighet eller ett tillbehör till en fastighet definieras i jordabalken och är inte en lös sak. En nyckel utgör uttryckligen enligt jordabalken ett tillbehör till fastighet. Eftersom låset infogats i byggnaden utgör de alltså en del av beställarens egendom som tillbehör till den fasta egendomen. Tingsrätten gick i sitt beslut på beställarens linje och konstaterade att innehållanderätten enligt 49 § konsumenttjänstlagen inte omfattade tillbehör till fast egendom och därigenom att en näringsidkare inte har rätt att hålla inne nyckel till säkerhet för betalning. Tingsrätten konstaterade även att det inte heller av den allmänna retentionsrätten kan anses finnas en rätt att hålla inne tillbehör till fast egendom till säkerhet för betalning. Entreprenören förpliktades alltså att lämna ut nycklarna och gjorde slutligen så frivilligt. (Malmö tingsrätt, målnummer Ä 909607, beslutet meddelat 2008-02-14)

§§§ Olika uppfattningar finns Den slutliga bedömningen av fallet var varken kontroversiell eller oväntad för oss. Vi håller med andra ord med tingsrätten. Som vi angett inledningsvis verkar det dock finnas en inte ovanligt förekommande uppfattning bland entreprenörer att man har rätt att vägra lämna ut nycklarna till dess man fått betalt. Det är därför bra att saken blivit prövad. Det är även intressant att prövningen i första instansen – kronofogden – gav motsatt resultat jämfört med den slutliga utgången i tingsrätten. Det visar om inte annat att det även bland jurister finns olika uppfattningar i frågan.

Eftersom konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumenternas förmån kan man inte heller som entreprenör i avtal med konsument avtala om en rätt för entreprenören att hålla inne nyckeln till säkerhet för betalning. En sådan bestämmelse vore oförenlig med konsumenttjänstlagen och till konsumentens nackdel. Bestämmelsen skulle därför vara ogiltig.

Otydlighet i ABS 05/09 Det bör framhållas att det finns situationer där retentionsrätten kan utövas av en entreprenör som inte får betalt. Om exempelvis beställaren till entreprenören överlämnat vitvaror vilka är avsedda att infogas i fastigheten och entreprenören inte får betalt har entreprenören rätt att med stöd av 49 § konsumenttjänstlagen hålla inne vitvarorna. En förutsättning är dock att vitvarorna inte infogats i fastigheten och blivit en del av denna. Hänvisningen i ABS 05/09 till bestämmelsen om näringsidkarens retentionsrätt i 49 § konsumenttjänstlagen är varken kommenterad eller på något sätt anpassad till avtal om uppförande av småhus. Vi tycker därför att hänvisningen är något olycklig eftersom den kan ge intrycket att vid avtal på ABS så är retentionsrätten enligt konsumenttjänstlagen tillämplig och även utsträckt till en möjlighet att hålla inne fast egendom. Det är givetvis inte avsett. Hänvisningen kan möjligen bidra till den uppfattning vi noterat bland entreprenörer och verkar även ha påverkat kronofogden i deras motivering av sitt beslut enligt ovan. D

IT Det idag dominerande CAD-programmet kom i sin första version redan för snart 30 år sen och har, trots uppdateringar, mest varit en digital variant av ritplankan. Men nu är ett rejält systemskifte på gång. En fördel är att projektörer kan fokusera på sina idéer och lösningar. Av henric rosenius, byggingenjör, Tema arkitekter

Med BIM kan projektörer optimera sina lösningar ataprogram brukar vara moderna ting med kort livslängd. Knappt är programmet inköpt innan det är dags för något helt nytt. Annat är det i CAD-branschen. Det CAD-program som har dominerat i byggbranschen, AutoCAD, har i år 27 stycken ljus på tårtan. År 1982 kom den första versionen. Visst har mycket hänt sedan dess, med anpassade applikationer och nya versioner nästan varje år. Men i grund och botten är det en vidareutveckling av ett gammalt program. Från början var det en direkt digital variant av ritplankan. Streck, cirklar och texter hade samma funktion och samma ”intelligens” som strecken på ritfilmen. Bara lite enklare att ändra och kopiera än på pappret. Under åren har det utvecklats tekniker för layouter, externa referenser och objektsteknologi. Allt för att effektivisera ritningsproduktionen och underlätta samordningen inom projektet. En del kallar det 3D-projektering, ja till och med BIM. Men jag vill nog lägga mer vikt vid de begreppen. Det handlar ju ändå bara om en trimmad ritplanka.

Kan knåda byggnaden Om allt bara skulle handla om att producera pappersritningar så fort och effektivt som möjligt duger denna typ av program. Men det är ju mer än så som sker under en projektering. Att enkelt kunna ”knåda” byggnaden för att testa olika utformningar, att visuellt kunna kommunicera med kunden, att i alla lägen ha full koll på byggnadens alla komponenter med dess utbredning samt kunna återanvända informationen. Redan på 1980-talet fanns program som gick steget längre än bara efterlikna ritplankan. Som kunde bygga upp en virtuell 3D-modell av hela byggnaden och 44

därifrån plocka ut ritningar, förteckningar och bilder. De flesta visste att sådana program fanns och ”om några år” skulle alla använda sådana program. Men det höll sig bland entusiasterna och ”några år” blev till decennier. Klena datorer, brist på nationella anpassningar, svårigheter att samordna mellan discipliner och en allmänt trög bransch är några av orsakerna. Och så länge de gamla ritplankeprogrammen var bättre på att producera pappersritningar behöll de sin dominans. Programmen och branschen har behövt lång tid att mogna.

Systemskifte på väg De senaste åren har det dock hänt mycket. Nu är vi mitt i det systemskifte till BIM vi trodde skulle ske för tio år sedan. Den kritiska massan är passerad och då går det fort. Jag tänker främst på program som Revit, men även ArchiCAD och Microstation som tidigt låg långt fram i utvecklingen. Det som sker nu ger stora möjligheter men också utmaningar. En av de största utmaningarna är utbildning och erfarenhet. CAD-program är inga enkla system, det tar år att lära sig använda dessa effektivt. Moderna CADsystem är strukturerade på ett helt annat sätt, så även de gamla CAD-rävarna får lära sig på nytt från grunden. Kanske en ny chans för den som aldrig kom igång med CAD och nu står jämsides med sin CAD-erfarna kollega? Objekt hänger ihop När man bygger upp 3D-modellen upptäcker man att det inte är lika lätt att ”fuska till” ett visst utseende på ritningen. Ett moment som i det gamla CAD-programmet fixades med två streck kräver plötsligt riktigt klurande att få till. Att skapa en

korrekt trappa i 3D med vilplan och trappnos görs busenkelt på några minuter, men att justera den där lilla linjen i en vägganslutning på en 2D-ritning är plötsligt nästan omöjligt. Ritplankeanhängarna påpekar skadeglatt att det var bättre förr. Men ska man få ut ett mervärde ur modellen måste det göras på rätt sätt, det ställer högre krav på ritarbetet. Talesättet ”skit in – skit ut” gäller i högsta grad även för BIM. I en BIM-modell hänger alla objekt ihop. En vägg går mellan två bjälklag och det är våningshöjden som ger vägghöjden. Ändras våningshöjden följer vägghöjden snällt med. Detta är styrkan i BIM. Flyttar man en vägg följer dörrar och vägganslutningar med, alla ritningar som påverkas uppdateras automatiskt och det finns inte ett spår kvar som antyder att väggen tidigare hade ett annat läge. Detta spar mycket tid i ritarbetet och minskar risken för att olika ritningar inte stämmer överens. Samtidigt finns det en, om än hanterbar, risk i detta. Råkar man av misstag flytta väggen någon decimeter finns det ingenting som antyder att något är på tok. Undertak, måttsättning, sektioner med mera har ju direkt anpassat sig till väggens nya läge. Allt ser lika snyggt och prydligt ut som någon sekund innan. Detta kräver vaksamhet, nya rutiner i projekteringen och ett nytt sätt att granska ritningar. Det är större risk att hela byggnaden är ett par decimeter för lång än att det saknas ett fönster i uppställningen. Det rådande filformatet för samordning mellan konsulter, underlagsritningar och vid leverans av relationsritningar är dwg-formatet. Det är ett väl inarbetat format som alla kan hantera. En ITsamordning är ren formalia där man främst stämmer av vem som gör vad. Med BIM är man tillbaka till konverteringar, husbyggaren nr 4 B 2009

utredningar och extra IT-samordningsmöten. Tyvärr kommer detta att vara vardag i många år framöver.

Öppnar för mer kreativitet Det mest spännande med BIM är att den möjliggör nästa steg i utvecklingen. Modellen som byggs upp kan användas till en mängd olika ändamål. Eftersom objekten är uppbyggda med ”intelligens” kan andra system tolka och bearbeta informationen. Det kan vara för areaberäkningar, kalkyler, akustikanalyser eller produktionsplanering. Byggnadens energi- och miljöbelastning kan analyseras och effektiviseras. Många av dessa verktyg finns redan idag, men de kräver en hel del handpålägg eller att modellen byggs upp i ett annat system. Detta kommer framöver att bli enklare och mer direkt integrerade i modellen, analyserna kan ske i realtid. Ändrar arkitekten väggtyp mellan två rum visas direkt hur det påverkar ljudisoleringen och produktionskostnaden. Vi är inte

nr 4 B 2009 husbyggaren

Systemskifte pågår.

riktigt där ännu, men tekniken och möjligheterna finns. En underskattad fördel med BIM är den kreativa miljö det innebär för projektören. Fokus flyttas från administration och ren ritningsproduktion till att skapa

en virtuell modell där olika idéer kan testas, lösningar kan optimeras och visualiseras. Man låter datorn sköta det den är bra på och användaren kan lägga energin på sin profession. D

FORM & TEKNIK En akademi för material har bildats vid KTH. Materialakademien är tänkt att bli en plattform för möten. Bland annat hålls seminarier utifrån teman, eftersom ett tema skär på en annan ledd än material. Ett tema inkluderar olika material och materialaspekter. Av andreas falk, Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Akademi ska få material att mötas över gränser yggbarhet, rationalitet och långsiktig resurshushållning är begrepp som har en stark relation till materialegenskaper och tillgången på råvaror. Bara hur vi ser på och hanterar det som vi bygger vår tillvaro av går det att ställa åtskilliga svåra, utmanande och inte minst intressanta frågor kring. En annan intressant aspekt är att det går att formulera sig på så vitt skilda sätt om material och deras egenskaper, beroende på fackspråk, erfarenheter, tillgodogjord kunskap och vana. Ur den aspekten, och ur det faktum att det finns ett konstaterat behov av fort- och vidareutbildning på materialområdet på marknaden och ett forskningsintresse inom akademin, springer idén om den nu bildade Materialakademien vid KTH. Nittonhundratalets formliga fyrverkeri av utveckling på åtskilliga områden är imponerande – imponerande och tankeväckande. Teknik och människa har gått vägen fram tillsammans om än långt ifrån alltid hand i hand när kapaciteten hos verktyg och teknologi överskrider förmågan och reaktionshastigheten hos människan som är satt att sköta tekniken och styra den.

Hållbarhet, hållbarhet, hållbarhet… Så mycket har åstadkommits och inte minst har så mycket byggts, och det till en början med relativt få material. Sedan har materialrelaterade utvecklingssteg och människans obändiga nyfikenhet givit allt fler fascinerande variationer på materialteman och även resulterat i helt nya material, där erfarenheten inte räcker till för att veta hur länge de håller – ett år, fem år, 300 år? Det innebär förvisso ett potentiellt problem, för hur åtgärdar vi sönderfallande material i en framtid? Denna fråga 46

är förvisso knuten till det som behandlades i Form & Teknikkrönikan i Husbyggaren 2:2009, om potentiella ruiner – för att citera Carl Johan DeGeer ”Det bra blir kvar, all skit försvinner”. Oavsett dessa lösa boliner, dessa materiella spekulationer, så är det det fysiska som alltjämt räknas och på både det fysiska och det teoretiska området behöver vi som dagligdags arbetar med vår fysiska miljö hålla oss ajour med och utveckla vår kunskap om de materialen som står till vårt förfogande.

En plattform för yrkesverksamma Under hösten 2008 fattades beslutet vid ABE-skolan vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm om bildandet av en plattform för praktiskt yrkesverksamma ingenjörer, arkitekter och byggare, samt för akademisk samverkan och utveckling. Projektet fick namnet Materialakademien vid KTH, med en förebild i

Fiberdukar av olika slag, KTH Lättbyggnad. Foto: Andreas Falk

den redan etablerade Stadsbyggnadsakademien, också den vid KTH. Andra förebilder finns på en rad ställen; i Milano och vid Konstfack vid Telefonplan i Stockholm finns materialbibliotek tillgängliga för både yrkesfolk och studenter. I Stockholm handlar det om ett showroom där materialleverantörer får betala för att delta med sina produkter. Materialakademien är till skillnad från, och som komplement till Materialbiblioteket vid Telefonplan, inriktat på byggnadsmaterial, men även denna flora är omfångsrik. Möjligheterna och idéerna kring Materialakademien är redan många, och, i många fall synnerligen realistiska.

Teori och praktik Kärnan är en plattform att mötas kring och målgruppen är alla materialintresserade framför allt inom byggsektorn och dit relaterad forskningsverksamhet. Men då utbyten av olika erfarenheter, samt kontakt och frotterande med företrädare för andra discipliner är en betonad målsättning så är det förvisso en än bredare publik som man ser framför sig. En annan del av satsningen är utvecklande av fortbildningskurser och på sikt möjligen även mastersprogram med materialanknytning för studenter. Formuleringen av konkurrenskraftiga mastersprogram är redan både hett ämne och het potatis inom akademien, då det förutsätter studentmobilitet och internationalisering av högre undervisning. Det är emellertid en oundviklig följd av det som kommit att kallas Bolognasystemet inom det EU-anpassade utbildningsväsendet. Där ska man kunna läsa tre år till en bachelor på ett ställe och därefter byta universitet och läsa en tvåårig masterpåbyggnad på ett annat ställe, till exempel med kurser som kompositbaserade konhusbyggaren nr 4 B 2009

struktioner eller glas som bärande element.

Att skära på annan ledd Diskussioner och möten kommer redan denna vår till stånd genom anordnandet av en rad seminarier, där det första ägde rum redan i början av maj på KTH:s Arkitekturskola. Därefter följer tre seminarier under den kommande hösten på teman som uthållighet och material, fukt samt ytor. Seminarierna ska planeras utifrån olika teman, och inte utifrån enskilda material. Ett tema tänks skära på en annan ledd än ett material och istället inkludera flera olika material och materialaspekter, som på så sätt kan lyftas fram och belysas. Det är oväntade möten och intresseväckande skärningspunkter som eftersträvas. Det första temat är transparens och soliditet, med inbjudna föreläsare från Schweiz och Ungern. Andrea Deplazes, är praktiserande arkitekt samt professor och chef för arkitekturskolan vid ETH i Zürich. Han var redaktör för boken ”Constructing Architecture – Materials, Processes, Structures” som för närvarande används som kurslitteratur i årskurs 1 på KTH:s Arkitekturskola. Arkitekten Aron Losonczis uppfann semitransparent betong och erhöll 2008 Ernst & Young ”Innovator Award”. Ringar sprids både inåt och utåt Genom de kontaktytor som Materialakademien siktar på att åstadkomma och erbjuda är tanken att stimulera tillkomsten av nätverk för utveckling av ny kunskap, med arkitekter och ingenjörer i samverkan och med en breddad kontaktyta för samverkan mellan akademisk forskning och marknadsrelaterad praktik. En vidareutbildningskurs är redan planerad till hösten och går under namnet avancerad design, med betonggjutning på temat urbana rum/urbana möbler. Tänkvärt alltså, och en intressant företeelse värd att hålla i både minnet och kalendern. Genom att bidra kan man förmodas få enormt mycket i utbyte av både mjuka och hårda värden, vidgade vyer och kanske rent av helt nya glasögon? D

Tegelmur med mosspatinering, Düsseldorf. Foto: Andreas Falk

Kontorsvägg av glas, Zollverein. Foto: Andreas Falk

Skolbyggnad i betong i duggregn, Zollverein. Foto: Andreas Falk

Referenser:

www.materialbiblioteket.se/ www.kth.se/abe/inst/arch/utb/ materialakadamien/

nr 4 B 2009 husbyggaren

Bostadshus av Frank Gehry, Düsseldorf Mediahafen. Foto: Andreas Falk

DEBATT Det råder en överdriven tilltro till en platschefs möjlighet att rädda – eller stjälpa – ett projekt som har fel förutsättningar med sig från början. Projekt är en del i en process. Låsningen i ett traditionellt ”projekttänk” leder fel. Av kajsa simu, PhD, Luleå tekniska universitet

Ge platschef rimlig ram för att få flyt på bygget

nder flera års tid har forskning vid Luleå tekniska universitet pågått med syfte att hitta samband mellan den antagna stora påverkan som platscheferna har och det utfall som man ser på byggprojekt med avseende på olyckor, skador och ekonomi. Underlaget för forskningen har utgjorts av cirka 200 platschefer i cirka 900 projekt. Platschefen har en nyckelposition i byggprojekten och tilliten till att dessa personer med sin erfarenhet tryggar riskhanteringen i projekt är stor. Forskningen visar dock att så inte är fallet, endast en mindre del av projektresultaten kan tillskrivas platschefens individuella egenskaper och bakgrund.

fierats som de som har mycket stor påverkan på projektutfallet. Det finns även en uppfattning om att beroende på vem som är platschef blir resultaten därefter, det vill säga att det finns personliga egenskaper och bakgrundsfaktorer som har avgörande betydelse. Det innebär att för den enskilda platschefen som arbetar för en huvudentreprenör så finns en förväntan att problem ska lösas på plats och att det inte får uppstå vare sig förseningar eller fördyrningar i projektet. Med kunskapen om att individen inte har någon stor påverkan så kan det tyckas naivt att tro att platschefen ska rädda eller för den delen stjälpa ett projekt som fått fel förutsättningar från början.

Platschefens roll Det finns i dagsläget problem i byggsektorn med rapporter om fel, förseningar och olyckor. Ofta hamnar fokus på det som sker i utförarleden, det vill säga hos entreprenörerna. Hos entreprenören är det platschefen som är närmast projekten och därmed så har dessa individer identi-

Begränsad påverkan Ytterligare steg innan platschefen tar över projektet är det som sker på respektive entreprenadföretag. I de interna processerna så finns ofta flera beslutspunkter som var och en påverkar det slutgiltiga utfallet i projekten. Den här interna processen innebär att platschefens på-

Figur 1. Problemlösning sker i tre olika nivåer där platschefer oftast arbetar på de två första.

verkan på besluten under anbudsprocessen ofta är liten. Om man dessutom lägger till de beslut som fattas innan handlingar skickas ut på anbudsförfrågan till entreprenörer så inser man att platschefens påverkan på slutprodukten är ytterligare begränsad. Trots detta så finns alltså en tilltro till att det är den individuella platschefen som råder över slutresultatet i projektet.

Personliga egenskaper Till personliga egenskaper hör de karakteristiska egenskaper som kan användas för att beskriva en individs läggning och förmågor i alltifrån arbetsuppgifter till att hantera relationer. Utbildning avser både den grundutbildning som en person har samt de vidareutbildningar inom eller utom företaget som en person gått igenom. Ålder och erfarenhet är andra variabler som är starkt förknippade med individen. När det gäller dessa två variabler så är ålder lätt att mäta men säger egentligen inte så mycket. Erfarenhet är däremot svårt att mäta och definiera. För att erfarenhet ska vara värdefull så krävs dessutom att respektive individ har lärt sig något av sin erfarenhet. För enkelhetens skull så likställs ofta ålder med erfarenhet och antagandet är att den med högre ålder har mer erfarenhet än den med lägre ålder. Litet behov av förändring Personlighetstester används för att kategorisera och jämföra individer med och mot varandra. Syftet är att förstå drivkrafter och motiv till specifika beteenden samt för att hitta rätt person till rätt jobb och rätt sammansättning av individer i grupper. När det gäller platschefernas personlighet så visar det sig att de har ett mindre behov av förändringar och gärna följer husbyggaren nr 4 B 2009

givna riktlinjer och instruktioner. En tolkning av detta är att de är mer konservativa i sitt agerande. Testerna visar även att de har ett arbetstempo som innebär att de inte låter sig påverkas av yttre faktorer vilket kan tolkas som att de är stresståliga. Det finns däremot inga tydliga tecken på att platscheferna skulle vara mer riskbenägna än chefer från annan industri. Genom att analysera vilken påverkan individerna har på det ekonomiska resultatet visar det sig att den enskildes påverkan är marginell, vilket även visats inom tidigare forskning. Som mest så konstateras att individuella egenskaper endast kan förklara 2–3 procent av variationen i ekonomiskt resultat. Det går alltså inte att se starka samband mellan vare sig utbildningsnivå, ålder (erfarenhet) eller personliga egenskaper som skulle kunna förklara skillnaderna i ekonomiska resultat. Platschefen påverkar med andra ord inte projektutfallet i den omfattning som många tror. Byggbranschen består av flera aktörer

nr 1 B 2009 husbyggaren

som alla har sin del av kakan som kallas byggbranschen. Beroende av definition så omfattas såväl fastighetsägare, arkitekter, konsulter och materialleverantörer, som de mer givna aktörerna som byggherrar och byggentreprenörer. En kultur kan beskrivas som en samling antaganden och värderingar som delas av en grupp av individer. Dessa antaganden och värderingar förs över till dem som kommer in som nya i gruppen så att antaganden och värderingar lever vidare. I den här processen så testas även den rådande kulturen då varje individ kommer in med en egen värdering. Det gör att kulturen hela tiden förändras och utvecklas. Kulturen i byggbranschen beskrivs ofta som konservativ och mansdominerad. Misstag och fel upprepas och fokus blir många gånger på vems fel det är och vem som ska betala för dessa. Sällan ställs frågan vad vi kan lära oss för att driva utvecklingen framåt. Ny teknik utvecklas och används, men än så länge i begränsad omfattning. Det

finns alternativ till det traditionella sättet att driva byggprojekt men det stora flertalet av projekt genomförs i mångt och mycket så som de alltid gjorts.

Pressat schema Strukturen i branschen bygger på att många deltar och lämnar pris – anbud – på specificerade arbeten och att man därmed genom konkurrensen får det ”verkliga” priset på föreslaget arbete. Det gäller i såväl projekteringsuppdrag som produktionsuppdrag. Konkurrensen upplevs många gånger som hård. Med hårt pressade tidsramar, ett regelverk som styr byggprocessen juridiskt samt snäva ekonomiska ramar ligger det nära till hands att lösa problem så som man alltid har gjort – vilket ger lite utrymme kvar åt ny kunskap och nya lösningar. De nya lösningar som trots allt kommer till är många gånger inte fullt genomtänkta utan har arbetats fram på kort tid och med ett enkelriktat fokus. Fortsättning s. 50 P

I rådande kultur och struktur ges heller inte tid för reflektion och det förekommer att platschefen får ansvar för att lösa detaljerna i konstruktionen på plats. Lösningar på plats kommer sällan tillbaka till projektörer eller konstruktörer i en lärande process. Istället är dessa lösningar avhängiga varje platschefs kunskap och kompetens att lösa problemet. Med den situation som råder på byggarbetsplatsen med högt tempo, flera aktörer och många beslut är det inte konstigt att det kan bli fel. Det blir på så vis upp till respektive platschef hur bra problemet kan lösas. Grunden och orsaken till att problemet uppstår ligger likväl utanför platschefens kontroll och ansvar. För att undvika att hamna i en situation där projekteringens och konstruktionens tillkortakommanden ska lösas på arbetsplatsen så måste rätt förutsättningar råda från början.

Kör mot trafiken Utifrån trappstegen i figur 1 över hur problem kan lösas så kan vi placera in platscheferna med deras personliga egenskaper. Det innebär att vi har konservativa platschefer i en konservativ bransch. Att arbeta med samma lösningar och enligt givna riktlinjer och instruktioner är att arbeta med problemlösning i de första två stegen, erfarenhets- och regelbaserad problemlösning. Att lösa problem på dessa två nivåer går fort och är effektivt, under förutsättning att det är rätt erfarenhet och rätt regel och rutin som tillämpas. Om det inte är det och man gör fel antaganden så kan det däremot bli riktigt fel. Jämför med att tillämpa reglerna för högertrafik vid cykling där det faktiskt är

vänstertrafik. Konsekvenserna kan bli förödande trots den enskildes förvissning om att göra rätt, det vill säga följa trafikreglerna. Bristen på kunskap gör att det är fel trafikregler som tillämpas och för att göra rätt så måste individen förstå att förutsättningarna, det vill säga reglerna, har ändrats, från högertrafik till vänstertrafik.

Struktur för reflektion behövs Appliceras detta på byggarbetsplatsen och platscheferna så handlar det om att ge platschefen tid för att arbeta på rätt problemlösningsnivå, att hinna reflektera över om den givna rutinen eller instruktionen verkligen löser problemet på rätt sätt. Att då ha platschefer som inte har behov av förändring gör att steget upp till den kunskapsbaserade problemlösningen blir högre. Men vad allvarligare är, att ha en struktur och kultur i företag och bransch som inte ger utrymme för reflektion gör att steget blir än svårare att ta. Detta gäller dessutom fler led i byggprocessen, det vill säga även projektering där projektörer och konstruktörer också arbetar med anbud i konkurrens. Även här är det snabbare och åtminstone kortsiktigt effektivare att återanvända tidigare lösningar. Tiden att reflektera över om de gamla förutsättningarna även gäller i det nya projektet prioriteras bort. Delar i en process Det är dags att lyfta blicken från den enskilda platschefen och det enskilda projektet till att se till helheten där projektet inte är unikt utan en del i en process. Den rådande kultur som finns inom

branschen behöver ifrågasättas, utvärderas och öppna upp för nya tankar och kanske även nya organisationsformer. Den enskildes påverkan är alltför liten för att kunna genomföra de förändringar som krävs för att vi ska slippa rapporter om fel och brister i projekt. Att låsa fast det traditionella ”projekttänket” i såväl kultur och struktur försvårar arbetet med förändring och effektivisering i branschen. För att ge utrymme åt platschefen att styra produktionen så optimalt som möjligt krävs att de rutiner och riktlinjer som tas fram också omfattar under vilka förutsättningar dessa gäller. Det krävs en systematik som innebär att man lär sig av sina fel, oberoende var man befinner sig i processen. Svårigheten uppstår när de fel som begås av en part inte upptäcks förrän i ett eller flera skeden längre fram. Återkopplingen måste då passera tillbaka i flera processteg och kanske även mellan olika organisationer. Så som det fungerar idag med tydliga uppdelningar mellan de olika aktörerna och organisationerna är det ingen som tar ansvar för att hitta en lärande systematik, en systematik som alla dessutom skulle vinna på. Platschefen har en viktig roll i byggprojekt idag och ska ha det även i fortsättningen. Huvudansvaret för en platschef är att få produktionen av projektet att flyta fram så problemfritt som möjligt. Desto mindre problem som måste lösas i sista minuten på plats desto bättre förutsättningar för att slutprodukten ska bli felfri. D

husbyggaren nr 4 B 2009

nr 4 B 2009 husbyggaren

Noterat Lockar student till yrket Teknikkonsultbolaget Ramböll valde en något annorlunda väg för att stimulera ungdomar att välja ingenjörsyrket och framtida jobb som teknikkonsulter. Företaget utlyste en tävling och lottade ut möjligheten att få vara konsult för en dag. På två studentmässor kunde besökande studenter anmäla sitt intresse för att vinna en dag på teknikkonsultbolaget. Tio vinnare valdes ut och fyra av

dessa vinnare har fått sitt pris: en dag på Rambölls huvudkontor med en inblick i hur konsultvärlden fungerar. Vinnarna fick bland annat följa med på platsbesök hos Züblin som presenterar entreprenaden för sänktunnelsdelen av Citybanan. Studenterna deltog även i det dagliga arbetet på Rambölls avdelning för byggteknik, där de bland annat var med på kundmöten och internmöten. D

Vinnare i Rambölls studenttävling, från vänster Lan Wang, KTH, Daniel Thorn, KTH-Syd, Mats Edgren, KTH-Syd och Malin Larsson, KTH-Syd. Från Ramböll: Leonardo Canales, Bro- och tunnel, Amir Jafari, Bro- och Tunnel och John Henrik Frostell, Bro- och tunnel. Foto: Ramböll

Tak av bärande plåt Det råder bandyfeber i Sverige. Tolv bandyhallar och multiarenor är under uppbyggnad

eller projektering. Till de pågående byggena, Arena Vänersborg och Göranssons Are-

Arena Vänersborg. Bågformade fackverk parlyfts på plats, sammanbundna av Plannja 200. Totalt får taket en yta på 12 500 kvm. Foto: Plannja

na i Sandviken, har bärande plåttak av Plannjas 200-profil valts. – Gemensamt för samtliga bandyhallar och multiarenor är de enorma takytor som måste täckas. När det gäller rationella och flexibla taklösningar i jätteformat så har vi ett starkt produktutbud att erbjuda, säger Sixten Nettrander som är försäljningschef på Plannja. Plannjas kraftigaste högprofil, Plannja 200, klarar fribärande spännvidder upp till elva meter. Styrkan uppnås bland annat genom att mikrorillor valsas i plåten innan den profileras. – Det är en tillverkningsme-

tod som Plannja är ensam om. Vi kan använda tunnare plåt och ändå uppnå extrem styrka. Resultatet blir en starkare, lättare och konkurrenskraftigare produkt, menar Fredrik Edfast, chef för teknik och utveckling. Ännu en fördel enligt Fredrik Edfast är att taket är tyst. – Normalt har en plåtprofil flera profiltoppar, medan Plannja 200 enbart har en bred överfläns. Därför lämpar den sig speciellt att perforeras för att tillsammans med takisoleringen dämpa skarpa ljud och efterklanger och ge en god ljudabsorption. D

Med befintlig teknik för bullerdämpning blir det tyst inne trots vädringen och trafiken utanför. Strategiskt placerade mikrofoner och högtalare kan, tack vare avancerad signalprocessning och programmering för att analysera infallande ljud, emittera ljudvågor i motfas för att dämpa buller med destruktiv interferens.

Denna teknik används idag i exempelvis avancerade headset för bullriga miljöer. Om bullernivån blir för hög för systemet, stänger mekaniken återigen fönstret. Med känsliga mikrofoner och rätt programmering kan exempelvis en annalkande långtradare upptäckas i så god tid att stängningen kan göras mjukt. D

Fönster vädrar automatiskt Konsultbolaget Prevas innovationsteam har skissat på framtidens intelligenta fönster där vädringen sker automatiskt, när luftkvaliteten är bättre ute än inne, genom att kombinera en eller flera sensorer för kritiska luftkvalitetsparametrar. Rune Domsten, teknisk chef på Prevas A/S säger: 52

– Prevas ser en stor outnyttjad potential i att använda befintlig datateknik för att skapa nya innovativa produkter. Bättre användning av teknik kan säkra marknadspositionen för nordiska företag en lång tid framöver. Detta är bara ett av alla exempel på vad man kan göra med befintlig teknologi.

husbyggaren nr 4 B 2009

Noterat Naturlig olja i mattan

Rejäl försämring inom bygg

Vilka naturmaterial används vid tillverkningen av linoleummattor? Att linolja och linoleum låter lika är ingen slump. Det är från linolja som linoleum har fått sitt namn. Det framgår när mattproducenten Forbo redogör för materialen i sin tillverkningsprocess av linoleummattor. Linoleum tillverkas av förnyelsebara råmaterial som linolja, tallolja, harts, trämjöl och jute. Kalkstensmjölet i linoleum är en oändlig resurs och färgpigmenten är valda med hänsyn till miljön. Att utvinna och bereda dessa typer råvaror kräver låga mängder energi. Huvudingredienser i tillverkningen är: Linolja från linplantans frön är i kombination med tallolja från papperstillverkning den viktigaste råvaran för linoleum. Genom åren har linolja använts till tekniska produkter som målarfärg men även som livsmedel och medicin. Harts utvinns ur barrträds kåda utan att fälla träden. Tillsammans med de härdande oljorna bildar harts bindemedlet för linoleum, så kallat linoleumcement. Resultatet blir en kombination av slitstyrka och flexibilitet. Trämjöl. Överblivet trämjöl från snickeriindustrin är en

Konjunkturbarometern från april visar på en fortsatt svag utveckling i svensk ekonomi. Nedgången beror främst på en rejäl försvagning i byggkonjunkturen samt en ökad pessimism bland hushållen. Inom samtliga sektorer som ingår i undersökningen från Kon-

nr 4 B 2009 husbyggaren

komponent i tillverkningen. Trämjölet bidrar till att ge linoleumet dess ljusa och varaktiga färg i kombination med färgpigment. Trämjölet ger golvet ett särklassigt utseende och skötselegenskaper, jämfört med att använda korkmjöl som man gjorde förr i tiden. Korkmjöl från korkekens bark används för att ge extra svikt och stegljudsdämpning i sportgolv och som undre skikt i ljuddämpande akustikgolv. Kalkstensmjöl finns över hela världen i berggrund av fossila bergarter. Liksom i många andra golvmaterial används kalkstensmjöl i linoleum för att ge extra styrka mot belastningen från till exempel möbelben, klackar och rullande hjul. Färgpigment. Pigmenten är helt organiska och fria från miljöfarliga tungmetaller, men ger ändå en bestående färgupplevelse med hög beständighet mot ljus och luft. Jutefiber, som spinns och vävs till baksidan på linoleum, är en växtbaserad, förnyelsebar råvara som odlas och bereds i Indien och Bangladesh. D

junkturinstitutet är läget mycket svagare än normalt. Läget inom byggindustrin har försämrats rejält. Cirka 60 procent av företagen rapporterar lägre byggvolymer och minskad orderingång och nästan hälften av företagen är missnöjda med orderbeläggningen. D

Noterat Jackpott att täta tak Energikostnaden är den enskilt största utgiftsposten för många fastigheter. Med en trend av stigande energipriser, och skärpta miljökrav, är det läge att se över kvaliteten på isoleringen. Bland annat taket kan vara en stor energitjuv. Icopal tillverkar tätskiktsprodukter som är speciellt anpassade för låglutande tak, som är vanliga på kommersiella fastigheter. – Den fastighetsägare som tilläggsisolerar samtidigt som tätskiktet ändå ska förnyas kan göra stora besparingar. Investeringen brukar vara i hamn

redan efter ett par år. En välisolerad fastighet har dessutom ett betydligt behagligare inomhusklimat, säger Bengt Widstrand, försäljningschef på Icopal. – För att underlätta att räkna på sina fastigheter har vi tagit fram ett enkelt beräkningsprogram. På www.renoverataket.nu kan fastighetsägare mata in sina egna värden och direkt se årlig besparing och miljövinst. För de flesta blir takrenovering plus tilläggsisolering en mycket god affär, säger Bengt Widstrand. D

Lönar sig att täta tak. Foto: Icopal

Satsar på att förmedla jobb

– Nio av tio av alla som söker jobb gör det via nätet, säger Sofie Skaränger, vd på Jobbet.se. Foto: Jobbet.se

Rekryteringsportalen Jobbet.se utökar sin verksamhet och har inlett en expansion genom att starta nya lokalkontor över hela Sverige. Målet är att etablera nio lokalkontor under året, och att öppna 40 kontor inom tre år. Det är fyrtiotalisternas utträde från arbetsmarknaden, tillsammans med ökade krav på snabba och träffsäkra rekryteringar, som ligger bakom det Uppsalabaserade rekryteringsföretagets satsning. Jobbet.se sammanför arbetsgivare med rätt arbetskraft genom att skicka ut cirka 16 000 jobb-sms varje månad. I dag anlitar cirka 1 200 företag Jobbet.se vid rekrytering och 134 000 personer finns registrerade i rekryteringsporta-

lens databas. Jobbet.se matchar de arbetssökandes profiler med arbetsgivarnas önskemål, och skickar därefter jobbsms och e-post till de kandidater som uppfyller arbetsgivarens kravprofil. – Cirka 90 procent av alla som söker jobb i dag gör det via nätet. Dessutom byter dagens arbetskraft jobb allt oftare. Detta innebär att företag måste rekrytera både oftare och snabbare, vilket i sin tur kräver moderna och effektiva rekryteringsverktyg som sms och e-post. Kommunikation via Internet och sms ger bättre genomslag än till exempel annonsering i tryckta medier, menar företagets vd Sofie Skaränger. D

Luftfyllda block ger isolerad tegelmur I ett examensarbete av Simon Pallin, som utförts vid avdelningen för byggnadsteknologi på Chalmers, har lufttätheten i en serie småhus som byggts med ytterväggar av homogena Porotherm tegelmurblock, vilka putsats in- och utvändigt, testats. Tio hus testades för lufttätheten genom sitt klimatskal. Ett medelvärde av 0,63 l/s kvm uppmättes vilket är under den gräns på 0,80 l/s kvm som Bo54

verket tidigare krävde. Medelvärdet för luftomsättningen genom klimatskalet vid 50 Pa tryckskillnad var för de uppmätta husen 2,08 1/h. Resultaten visar att Porotherm-teglet kan anses ha acceptabla luftläckage nivåer. Om Porotherm är murat på rätt sätt och korrekt sammanfogat med övriga byggnadsdetaljer så finns goda chanser till att en sådan byggnad tillfredställer de krav som Boverket ti-

digare krävde på lufttätheten. D Fotnot: Examensar-

betet av Simon Pallin heter ”Airtightness in dwellings with clay hollow masonry blocks”, avdelningen för byggnadsteknologi, Chalmers, 2008:106. Sök på www.chalmers.se.

Portotherm-blocken sammanfogas med 1 mm tunnfog i liggfogarna och utan bruk i stötfogarna, som är utförda med not och spont. Blocken är planslipade från fabrik, vilket underlättar murningen.

husbyggaren nr 4 B 2009

nr 4 B 2009 husbyggaren

Marknadsnytt Härdar med UV-ljus

Bad i gjutmarmor

3M lanserar över 50 nya industrilimmer under varumärket RITE-LOK. I sortimentet finns anaeroba limmer, snabblimmer, UV-härdande limmer, konstruktionslimmer samt aktivatorer, primer och rengöringsmedel. Sortimentet av snabblimmer innehåller cirka 20 produkter samt aktivatorer, primer och rengöringsmedel. En gemensam egenskap är den snabba uthärdningen som gör att många olika material kan

Det nystartade företaget Gofab Design AB utmanar med en ny serie badrumsinredning. Badkaret Noette i gjutmarmor är först ut bland funktionellt

sammanfogas på nolltid. De anaeroba limmerna består av cirka 20 limmer som kan täta, fästa och säkra metalldelar. I lanseringen ingår också 15 nya konstruktionslimmer, av vilka vissa härdar med hjälp av UV-ljus. De passar särskilt bra för sammanfogning av glas och andra material som släpper igenom UV-ljus. D

designade produkter från företaget. D Gofab Design AB 0706-900 490 staffan@gofabdesign.com

3M Svenska AB 08-92 22 57

Kan monteras längs vägg Blücher WaterLine duschrännor samt de trekantiga hörnbrunnarna Blücher Drain 206 Trio är nu systemgodkända enligt Säker Vatteninstallation, Sitac, GVK och BKR, för montage mot vägg, tillsam-

mans med Alfix tätskikt. Företaget har flera olika sorters design på galler, för golvbrunnar och duschrännor. D Blücher Sweden AB 0480-44 47 00 mail@blucher.se

Förstärker sortiment Beckers kommer med flera nya vattenburna produkter, bland annat ett nytt vattenburet fönsterfärgsystem och en ny terrasslasyr. Enligt företaget sparar man upp till en dags torktid med Perfekt Fönsterfärg, och med

Terrasslasyr ska användaren bara behöva lasera om terrassen vart tredje år. Båda produkterna är fria från lösningsmedel. D Beckers 08-775 61 13 sofie.johansson@beckers.se

husbyggaren nr 4 B 2009

Marknadsnytt Tejp för fogar

Husägare får verktygslåda I serien från Bostik ingår även verktyget Bostik Silicon Remover, som tar bort gamla fogar. Med Bostik Preparation wipes tar man bort smuts, bakterier och fett före applicering av fogen. Wipes innehåller ingen olja. D Bostik AB 042-19 51 00 richard.svensson@bostik.com

Essve blir ny infästningsleveratör till Fagerdala EPS Systems mögelfria hus. Essve levererar bland annat en lättbetongskruv, som används till förankring av exempelvis köksskåp, samt Essve CM 300E Ankarmassa, som är avsedd för infästning av pinnbult eller gängstång och används

för att sammanfoga väggblocken vid resning av Fagerdal EPS hus. Företagen har tillsammans tagit fram en verktygslåda som den nyblivna husägaren får i inflyttningspresent. D Essve 08-623 61 31 mse@essve.se

Bostik Corner Tape är en maskeringstejp som ger fogar en fin och jämn yta. Den efterlämnar ingen kant som samlar smuts. Corner Tape finns i olika storlekar, 2,5 mm till 8 mm, och längder, 5 m och 25 m.

Staplad fylld nätkorg Många har säkert sett gabioner, utan att veta vad de heter. Gabioner är nätkorgar som fylls med sten och som sedan kan staplas på varandra för olika syften. De används till exempel som stödmurar vid nivåskillnader, erosionsskydd, bullerskydd, beklädnad för betongväggar, samt som ren dekoration.

nr 4 B 2009 husbyggaren

En gabion utgörs av ett stålnät som antingen är tvinnat eller svetsat, meddelar företaget ViaCon, som nu har utökat sortimentet och erbjuder traditionellt rektangulära, men också runda och avsmalnande, gabioner. D ViaCon AB 040-530 240

Mäter fukt eller färgtjocklek Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås lanserar en robust daggpunktsmätare från Elcometer i England. Elcometer 319 mäter den relativa fuktigheten, omgivande temperatur, yttemperatur, daggpunkt samt skillnaden mellan yttemperaturen och daggpunkten. Instrumentet är försett med ett robust yttre med IP-klass 66 och tål hantering i tuffa miljöer. Det har menyer på svenska och kan lagra upp till 25 000 mätvärden fördelade på 999 batcher. Lagring kan ske manuellt eller via loggning. Över-

föring av data sker med bluetooth alternativt USB med hjälp av medföljande mjukvara Elcomaster. Företaget lanserar även den nya ultraljudtjockleksmätaren Echometer 1076. Den mäter godstjocklek genom färgskikt på upp till 4 mm. Den kan även mäta ljudhastigheten i olika material mellan 100–20 000 m/s, vilket kan användas för att bestämma kvaliteten hos gjutjärn. D Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

Marknadsnytt Falsat och tyst taktegel Företaget Monier kommer med en ny helhetslösning för tak: Turmalin. Det är ett formpressat taktegel. En falsad yta möjliggör montering redan vid 14 graders taklutning. Företaget utlovar även ett tyst tak, som inte knäpper om sommaren, och som inte heller behöver målas om. Turmalin levereras med ett brett sortiment av specialpannor och originaltaktillbehör, till exempel infästning, ventilationstillbehör, halvpannor och ett stort variabelt läktavstånd (355–380 mm). Vidare finns aluzinlösningar för nock och gavlar. D Monier Roofing AB 0703-12 66 20 niclas.during@monier.com

Skräddarsyr batterier Företaget Veab, med kontor och fabrik i Hässleholm, satsar på att bli en komplett leverantör av kanalvärmare och kanalkylare.

Veab har vattenburna batterier i fem grundtyper, där kunden genom att fastställa en rad parametrar får exakt den växlare som applikationen kräver. Genom sin flexibla produk-

tionsapparat kan företaget nu även börja tillverka helt kundanpassade kanalvärmare, kanalkylare och kondensorer. D Veab veab@veab.com

Konstnärliga element Nya Paroc® print- och Paroc® art-element lanseras av Paroc Panel System. Paroc® print-

elementet har tagits fram under ledning av utvecklingsdirektör Dick Karlsson och ger

konstruktörer frihet att skapa ytor med valbar visuell framtoning. Bilder eller mönster

kan tryckas på elementen. Paroc® art-elementet föddes i samarbete med konstnären Jan-Erik Andersson, som gett sin syn på användningen av ornamentik i samband med lättelementbyggande. Paroc-elementen är obrännbara och har klassats i Euroklass A2-s1,d0. Med de sektionerande elementen uppnås ett brandmotstånd på upp till fyra timmar. D Paroc Panel System Oy Ab 040-717 19 30 dick.karlsson@paroc.com

husbyggaren nr 4 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val

totalt säker

golvvärme

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 4 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 4 B 2009 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

husbyggaren nr 4 B 2009

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer

Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60

Sid Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 EuroProfil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Eurotak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Fasadglas Bäcklin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Forserum Safety Glass . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 INDUF . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Industri & Byggmetall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Ivarsson Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Jape Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Moelven Wood . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.a omslag Monier Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Nordic Roofing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Paroc AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Paroc AS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Per Wikstrand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Pilkington Floatglas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

nr 4 B 2009 husbyggaren

husbyggaren@mediarum.se

Sid Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 ProBygFile Danmark filial Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Rescon Mapei . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 SAPA Profiler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 SK Produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 STO . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26, 34 Thermisol Panels Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Unidrain . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Zip-up Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

GÖTEBORG

HUDIKSVALL

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

ESKILSTUNA ÄC-KONSULT AB NYGATAN 33 A 632 20 ESKILSTUNA

TELEFON 016-51 74 00, 51 74 01 TELEFAX 016-51 74 05 ac-konsult@telia.com www.ac-konsult.se • ÖVERLÅTELSEBESIKTNINGAR • VA-UTREDNINGAR • GRUNDKONSTRUKTIONER • GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

• SKADEUTREDNINGAR • VIBRATIONSMÄTNINGAR • BESIKTNINGAR VID SPRÄNGNING PÅLNING

CERTIFIERADE BESIKTNINGSFÖRRÄTTARE

HELSINGBORG

KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

LUND

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

PITEÅ

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

husbyggaren nr 4 B 2009

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC certifierat besiktningsföretag Av SITAC certifierad besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

www.brandskyddsbesiktning.com Trångsundsvägen 49, 142 64 TRÅNGSUND info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

nr 4 B 2009 husbyggaren

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

UPPSALA

VÄSTERÅS

VISBY

Canholms VVS

Canholms Ingenjörsfirma AB

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

Vi utför VVS- Konstruktion * Kontroll * Besiktning * Utredning Riksbehörighet för OVK

ÖREBRO

Tel 0498-21 18 88 Fax 0498-21 76 55 070-652 53 10 canholms.visby@mailbox.calypso.net

BJ-Konsult AB

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20

ÖSTERSUND

Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

Rådhusespl. 10-12, 903 28 Umeå Byggprojektering 3-D Projektering Projektledning Byggkontroll

Statiska konstruktioner Byggledning Projekteringsledning Besiktningar

Tel 090 - 70 23 70, Fax 090 - 12 79 99 www.lps.se

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K - Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

husbyggaren nr 4 B 2009

Marknadsnytt Nött platta till utemiljön

Stolpskydd ökar säkerhet

Starka betongindustrier kommer med sommarnyheter till trädgården. Däribland den nya plattan Exklusiv Travertin, med en mjuk yta med nött utseende för gångar och altaner, samt Dolomit stödmur, som är

En skadad stolpe i en lagerlokal kan medföra risk för skador för personal, och innebär ofta att det krävs reparationer eller att truckar inte kan köra. ÖLM AB, som har specialiserat sig på försäljning av lager- och materialhanteringsutrustning, saluför nu Rack

ett komplett mursystem med normalblock, hörnblock, heleller halvavslutning, samt en topplatta med knäckt front. D Starka Betongindustrier 044-20 25 37 sussie.schwab@starka.se

Armour. Det är ett nytt patenterat stolpskydd som uppfyller FEM-krav för front- och sidopåkörningar, skyddar mer av stolpen, samt reducerar skador på ställage och pallställ. Stolpskyddet kräver ingen borrning för expanderbult. D ÖLM AB 019-673 20 30 alric@olmab.se

Sändare med joystick Handsändaren Remotus MB28 är det senaste tillskottet i Remotus-familjen från Åkerströms Björbo. Den nya handsändaren har både knappar och joysticks i en och samma modell och kan manövreras med enhandsfattning. Handsändaren kommer att kunna användas till fjärrstyrning av mobila applikationer såsom lastväxlare, bärgare, betongpumpar etcetera. D

Golvvärme för små rum Minifloor 8™ är ett vattenburet golvvärmesystem med lika låg bygghöjd som elgolvvärme. Röret har en diameter på åtta millimeter. Nu finns det förpackat för försäljning direkt i butik. Minifloor 8™ är speciellt utvecklat för små utrymmen upp

nr 4 B 2009 husbyggaren

till 12 kvm, som badrum och hall. Det kan gjutas in eller läggas på befintligt golv. D Thermotech Scandinavia AB 070-647 88 18 andreas@thermotech.se

Åkerströms Björbo AB 0241-250 38 per-ola.nystrom@akerstroms.se

Skarvar utan gasol Trelleborg Waterproofing AB introducerar ett nytt tätskiktssystem. Mataki Uno Tech®Plus är ett bitumentätskikt som sammanfogas utan gasol och som inte kräver lika hög värme vid skarvning som traditionella bitumentätskikt. Skarvarna sluts med hjälp av en eldriven och specialutvecklad varmluftsmaskin: T-Welder. Man slipper gasol och öppna lågor i samband med installationen. Elastiska egenskaper hos Mataki UnoTech®Plus gör tätskiktssystemet mindre

känsligt för rörelser i underlaget. En låg rullvikt gör arbetet skonsammare för montören. Materialet är fritt från halogener, tungmetaller och andra gifter som kan spridas till den omgivande miljön via exempelvis takavvattningssystemet. Mataki UnoTech®Plus uppfyller kraven på Boverkets byggregler och är CE- och Pmärkt. D Trelleborg Waterproofing AB +46 42 33 40 00

Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: bygging@bygging.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Kanslichef: Gunnar Edebrand, 08-462 17 95 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Kent Svensson, Värmlandsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Per-Olav Eriksson, Stockholmsavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-, olycksfall-, barn och sjukförsäkring

men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Johan Backlund, egen före-

Sven Lantz, projektledare,

tagare, J Backlund Glaskonsult AB, Stockholm Mikael Bengtsson, besiktningsman, Folksam, Kristianstad Jan Berglund, projektledare, WSP Management, Södertälje Rikard Billkärr, projektledare, HSB Östergötland, Linköping Stig Carlsson, besiktningsman, Sicab Byggkonsult, Arlanda Albert Ellervik, uppdragsledare, Aria Consulting AB, Kista Bo Gunnarsson, egen företagare, Byggnadsingenjörerna Hessleholmen AB, Hässleholm Camilla Gunnarsson, byggingenjör, Byggnadsingenjörerna Hessleholmen AB, Hässleholm Sven-Eric Holm, egenföretagare, Byggkonsultfirma SvenEric Holm, Grödinge Lars-Göran Hällgren, Vd, Sedek Skandinavisk Energideklarering AB, Boden Christer Koniakowski, egen företagare, Huddinge

Sankt Kors Fastighets AB, Linköping Charlotte Lind, byggnadskonstruktör, Calind byggkonsult AB, Solna Per Nilsson, byggledare, Pantektor AB, Limhamn Per-Ola Olsson, byggingenjör, Byggnadsingenjörerna Hessleholmen AB, Hässleholm Kjell Ramstedt, konsult, FSB Fastighetsbesiktning, Nacka Tobias Regnander, byggkonsult, LR Bygg AB, Norrköping Anders Söderberg, byggingenjör, Sundsvall (tidigare ansluten) Claes Walmstedt, byggingenjör, Aria Consulting AB, Kista Martin Viberg, egen företagare, HV Besiktningskonsult AB, Norrköping

Nya anslutna Johan Blomkvist, Stockholm Anders Eriksson, Holsby-

brunn Flemming Farcinsen, Malmö Martin Karlsson, Västerås Johan Stål, Enköping

Har instiftat en stiftelse Uppsala-avdelningen håller normalt en träff den första torsdagen i varje månad under årets aktiva månader. Träffarna kan variera från studiebesök och föredrag till kursverksamhet. Däremellan läggs då och då in någon kurs eller information. Som regel är dessa träffar gratis – vi bjuder på förtäring – men i vissa fall tar vi en avgift framförallt vid kurser. Avdelningen har därmed en god ekonomi som utökades genom vårt engagemang i förra årets förbundsstämma. Vädrets makter gjorde att stämman blev särskilt lyckad samtidigt som Uppsalas nya Konsert &

Kongressbyggnad kunde visas. Genom avdelningens goda ekonomi har 150 000 kronor avsatts till en stiftelse vars ändamål är att ”verka för utbildning och forskning inom byggnadsområdet genom utdelning av stipendier eller bidrag till yngre personer verksamma eller blivande verksamma inom byggnadsområdet” samt ”att mottagande personer bör vara bosatta i Uppland”. Tanken är att kunna dela ut stipendium en gång om året. Avdelningen ser fram emot att få överlämna det första stipendiet. Av Lennart Wågström husbyggaren nr 4 B 2009

Nytt från SBR Livligt möte kring nya ABK09 Aktivt europeiskt samarbete ABK09 löd rubriken på Stockholmsavdelningens kvällsseminarium i mars. Att en ny ABK är på väg har aviserats redan under år 2008 och detta har skapat förväntningar och undran om vad som händer. Stockholmsavdelningen brukar hålla månadsmöten med middag och föredrag. Då en ABK-information kräver längre tid än de 45 minuter som står tillbuds på ett månadsmöte beslöts att ordna ett kvällsseminarium. I mars samlades 25 medlemmar i ABF-huset på Sveavägen för tre timmars genomgång av det regelverk som skymtar runt hörnet. ABK09 har ju inte kommit ut ännu, men redan i

remissupplagan kan förändringarna spåras. Seminarieledare var advokaten Ragnhild Sjörén från Advokatfirman Pedersen. Intresset var stort, vilket inte minst visade sig i alla frågor som duggade tätt under kvällen och gjorde att informationen fick en praktisk koppling till dagsaktuella problem. Även under pausen i halvtid diskuterades flitigt. Med ett kvällsseminarium slipper deltagarna sätta av dyrbar arbetstid. Kanske detta kan vara en modell för framtiden med en kort information i aktuella ämnen. Av Uno Rydholm

Utbildar i AMA Svensk Byggtjänst har utkommit med AMA Hus 08, som successivt kommer att ersätta Hus AMA 98. SBRs samarbetspartner, utbildningsföretaget EGA, har fått förnyat förtroende och utsetts till officiell utbildare även i AMA Hus 08. EGA – som har en omfattande utbildningsverksamhet med hittills över 50 000 deltagare på sina kurser – är sedan tidigare officiell utbildare för Svensk Byggtjänst i AMA Anläggning 07, samt därtill hörande mät- och ersättningsregler, MER anläggning 07. Kursledare för AMA Hus 08 är SBRaren Tomas Thulin res-

pektive Olle Thåström, som bägge har medverkat vid framtagandet av dokumentet. Båda två har dessutom en gedigen erfarenhet av branschutbildningar. Tomas Thulin är välkänd i byggbranschen som en av landets främsta experter på husbesiktningar. Olle Thåström har lång erfarenhet som projektledare och är också AMAspecialist och en av författarna till beskrivningshandboken, som ansluter till AMA. Utbildningarna kommer att bedrivas över hela landet. Se mer på www.bygging.se. D

Kalender Konsultgruppen

14 augusti

Överlåtelsebesiktningsgruppen

Entreprenadbesiktningsgruppen

3 juni 24–25 augusti

25 augusti 16–17 oktober 8 december nr 4 B 2009 husbyggaren

Antagningsutskottet

3 juni 2 juli Ordförandeträff

8–9 oktober

Allvarliga män, från vänster Francis Wargnies, Jacob Ravn Thomsen, Trevor Mole och Gert Johansen. Foto: Lars Hedåker

General Assembly meeting har återigen ägt rum i AEEBC – den europeiska samarbetsorganisationen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction – denna gång i Lissabon 22–25 april 2009. Tolv av femton anslutna var representerade och SBR representerades av Lars Hedåker. Den professionella utvecklingskommittén inledde med sitt möte varefter byggnadsskadegruppen rapporterade om de frågor som restes vid förra mötet i Aten. 1. Vilken är den mest förkommande ytterväggkonstruktionen i privathus, 2. visa en sektion av väggen, och 3. vad finns det för fel med denna konstruktion? Andra dagen upptogs av General Assembly och inleddes med en genomgång av tidigare protokoll samt alla de delprojekt och representation i andra organisationer, till exempel EOTA, CEBC, ECCREDI med flera, som AEEBC deltar i. Frågan om marknadsföring tog som vanligt stort utrymme och så redovisades de kontakter som förkommit med EU-kommissionen. Arbetsgruppen för professionella yrkeskort redovisade hur långt arbete avancerat. Det finns andra organisationer som arbetar med samma sak och en samordning verkar erfordras.

En ny organisation från England valdes in som medlem – CIAT. Vidare antogs VIA Universitetet i Danmark som ansluten medlem. Trevor Mole som varit AEEBC`s president ett flertal år avgick och i hans ställe valdes Kevin Sheridan från CIOB från Irland. Till vice president valdes Jacob Ravn Thomsen från Konstruktörsföreningen i Köpenhamn. Trevor Mole är istället nyvald secretary general. Dagarna i Lissabon upptog också studiebesök i Gamla Staden, besök på Gulbenkian Museum samt i Kasbahn utan för staden. Slutligen ska också nämnas att Portugal firade 25års jubileet av sin oblodiga nejlikerevolution 25 april 1974 med demonstrationer och tal just när vi var på plats. Nästa möte är planerat att äga rum i november 2009 i Rom. För den som är mer intresserad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsidan: www.aeebc.org. Av Lars Hedåker förbundsordförande SBR

Det berömda 100-åriga tornet i gjutjärn. Foto: Lars Hedåker

Nytt från SBR Använd begreppen rätt Praktiskt taget dagligen möts vi av den onödiga begreppsförvirringen när det gäller begreppen entreprenadform respektive upphandlingsform. Om du söker på begreppet ”entreprenadform” på Google så får du oftast svaret ”totalentreprenad” eller ”generalentreprenad”. Ordet ”upphandlingsform” förekommer över huvud taget inte. Förvirringen må hända ha gamla anor, så till vida att man tog för givet att en totalentreprenad alltid upphandlades som en generalentreprenad och att endast utförandeentreprenader kunde upphandlas som general- eller delad entreprenad – med några specialvarianter typ samordnad generalentreprenad. Dessvärre har många läroboksförfattare, Stig Hedberg undantagen, inte uppdaterat sina läroböcker. Informatörer och hemsidor sprider i många fall fullständigt felaktig information om begreppen. Det är på tiden att vi glömmer vad som sägs i ”Motiv AF AMA 92”! För 13 (!) år sedan utkom de första ”Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten ABT 94”. I densamma klargörs i ingressen att bestämmelserna är avsedda att användas när beställaren sluter avtal

med en entreprenör om såväl hela eller en väsentlig del av projekteringen som själva utförandet. I Begreppsbestämningar förklaras de två entreprenadformerna sålunda: – Totalentreprenad: Entreprenad eller del av entreprenad där entreprenören i förhållande till beställaren svarar för projektering och utförande. – Utförandeentreprenad: Entreprenad eller del av entreprenad där beställaren svarar för projektering och entreprenören för utförande. Denna definition upprepas i ”begreppsbestämningar med anmärkningar” i såväl AB 04 som ABT 06. AF AMA 98 liksom AMA AF 07 följer upp bestämmelsen genom att presentera parallella kapitel ”AFC Entreprenadföreskrifter vid utförandeentreprenad” respektive: ”AFD Entreprenadföreskrifter vid totalentreprenad”. Det vi ska hålla i minnet är att ansvarsfrågan naturligtvis är förknippad med det arbete som entreprenören åtagit sig. Totalentreprenaden innebär till skillnad från utförandeentreprenaden ansvar även för projekteringen, att lagar och förordningar iakttas i alla led, vilket även innebär en längre garantitid för föreskrivet och installerat material.

I detta samanhang må något nämnas om ansvaret vid arbete gentemot konsument. Varken ABS 09 ”Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader” eller ”Hantverksformuläret 09” nämner något om entreprenadform, men eftersom entreprenören = näringsidkaren är fackmannen och konsumenten ”bara” konsument så torde alla arbeten där beställaren är en konsument hanteras som totalentreprenader. Beträffande upphandlingsform så må beställaren i det enskilda fallet ta ställning till om objektet skall utföras med en entreprenör/generalentreprenad som genomför arbetet som utförandeentreprenad (med AB-U 07) eller på totalentreprenad (ABT-U 07) med hjälp av underentreprenörer som entreprenören valt. Beställaren kan även träffa avtal med flera entreprenörer/delad entreprenad varvid en huvudentreprenör lämpligen får ansvaret för samordning av såväl egentliga entreprenadarbetet som byggarbetsmiljösamordningen. Även vid denna upphandlingsform kan entreprenadformen vara antingen utförandeentreprenad eller totalentreprenad såväl vad huvudentreprenaden som sidoentreprenaderna beträffar. Önskar beställaren själv

handla upp sidoentreprenaderna eller någon av dem och därefter avtala med huvudentreprenören om att ta in den eller dessa entreprenader som sin underentreprenör så är detta också möjligt; samordnad generalentreprenad. Denna avsikt bör då klargöras redan i anbudsinbjudan, (AFB 11) så att kostnaden för ett övertagande är känd för beställaren vid ”nollställningen” av inkomna anbud. Vid slutbesiktningar klargör vi besiktningsmän ovanstående och måhända har det inte något allmänt intresse, men det är välgörande om branschens folk, såväl stora som små entreprenörer och beställare talar samma språk och lägger in samma betydelse i orden. Journalister i branschtidningar har härvid ett särskilt ansvar. Kanske är det dags att utesluta alla ofta felaktiga entreprenörepitet på byggplatsskyltarna och endast ange entreprenörernas namn och det arbete denna entreprenör utför? Tydligheten (läs reklamvärdet) kanske vinner på det? Av Åke Einarsson, av SBR godkänd besiktningsman för entreprenader

Lennart Wågström blir bloggare Lennart Wågström har antagit en ny utmaning då han numera är en av Byggtjänsts bloggare i deras nyuppstartade byggbloggarsajt – www.byggbloggarna.se. Byggtjänst har knutit till sig personer med olika erfarenheter som ett par gånger i veckan 70

ska presentera frågor inom sina verksamhetsområden. Lennart Wågström kommer att behandla besiktningsfrågor. Det kommer att röra sig om både praktiska och juridiska spörsmål liksom rutiner kring besiktningsgenomförandet. Frågor på beställar-

och entreprenadsidan kommer naturligtvis även att beröras. Med all säkerhet kommer många frågor, som är upptagna i det kompendium om entreprenadbesiktning enligt AB 04 respektive ABT 06 som Roland Holmgren, Jens Pe-

derson, Jan Ulvegård och Lennart Wågström skrivit i samarbete med Byggtjänst, att behandlas. Läsaren har möjlighet att kommentera liksom att ställa frågor. D

husbyggaren nr 4 B 2009

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 1 5–6 oktober, Stockholm Överlåtelsebesiktning av fast egendom, steg 2 7–8 oktober, Stockholm Överlåtelsebesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän 9 oktober, Stockholm Entreprenadbesiktning Grundutbildning, steg 1 8–9 september, Stockholm 13–14 oktober, Helsingborg Entreprenadbesiktning steg 2 – praktik 7 oktober, Stockholm 5 november, Helsingborg Entreprenadbesiktning – Provtillfälle för besiktningsmän 7 oktober, Stockholm 5 november, Helsingborg Energideklaration för bostäder och småhus Nivå N: 20–22 oktober, Stockholm 25–27 november, Malmö ABK 09 Nyhet 5 oktober, Kalmar 15 oktober, Luleå 22 oktober, Stockholm 6 november, Örebro

12 november, Linköping 13 november, Uppsala 17 november, Malmö 1 december, Göteborg BIM, Nyhet 20 oktober, Göteborg 3 november, Malmö 26 november, Stockholm Putsade fasader 13 oktober, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador 28–29 september, Göteborg 23–24 november, Malmö 7–8 december, Stockholm Plåt i teori och i verklighet 10 november, Stockholm BBR 2008 – nya och kommande ändringar Halvdagskurs, em 21 september, Örebro 23 november, Stockholm BBR 2008 samt PBL – nya och kommande ändringar 19 november, Stockholm Fogfria golv, Nyhet 4 november, Stockholm Skadeutredningar 2 november, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs* 16 september, Stockholm 10 september, Östersund 28 september, Göteborg 6 oktober, Malmö 30 september, Örebro (SBR-kurs) AMA Hus 08, nyheter och förändringar* Halvdagskurs 18 september, Stockholm MER Anläggning 07* 7 oktober, Stockholm 7 oktober, Göteborg 8 oktober, Malmö AMA Anläggning 07* 15 september, Stockholm 21 september, Göteborg 24 september, Malmö LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster* 6 oktober, Stockholm 22 oktober, Malmö 10 november, Göteborg Byggarbetsmiljösamordnare* 1–2 september, Stockholm 14–15 september, Umeå 16–17 september, Luleå 30 september–1 oktober, Gävle 14–15 oktober, Lycksele Entreprenadjuridik, grundkurs* 1 september, Stockholm 3 september, Malmö 3 september, Göteborg

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs* 1 oktober, Stockholm 1 oktober, Malmö 6 oktober, Göteborg Kvalitetsansvarig enligt PBL* Nivå N 9, 10, 16 september, Göteborg 23, 24, 30 september, Malmö 4, 5, 11 november, Stockholm Nivå K 17 september, Göteborg 1 oktober, Malmö 12 november, Stockholm Projektledning* 7–8 september, Stockholm 20–21 oktober, Malmö 27–28 oktober, Stockholm 1–2 december, Göteborg *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.bygging.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

Konsultgruppens årsmöte 2009 I mitten av mars samlades medlemmar i SBRs konsultgrupp till årsmöte, som inleddes med ett besök i Riksdagshuset. Eftersom detta skedde en fredag eftermiddag och de flesta riksdagsledamöter var lediga kunde gruppen röra sig i lokalerna utan att störa riksdagsarbetet. Att träda in i huset känns respektfullt och att sedan gå i gången runt plenisalen ger en känsla av värdighet. Från plenisalens åskådarläktare har man en fullständig utsikt över alla ledamöternas platser, podiet och talarstolar. Genom en underjordisk gång fortsatte vandringen till gamla Riksdagshuset och till gamla förstakammarsalen med sina traditionella träbänkar. Här brukar olika möten och kongresser hållas. nr 4 B 2009 husbyggaren

Gamla Riksdagshuset byggdes åren 1895–1904. På 1960talet upptäcktes bristfälligheter i grundläggningen, bland annat till följd av grundvattenförändringar. Betydande förstärkningsarbeten sattes igång. Under tiden fick våra riksdagsledamöter flytta till nya tillfälliga lokaler vid Sergels torg och den berömda mattan. Under tiden byggdes det tidigare Riksbankshuset om till riksdagshus och det är där våra riksdagsmän finns idag. Årsmötet hölls i närbelägna Operakällaren. Efter en kort inledande presentation av deltagarna förklarade Konsultgruppens ordförande Birger Jörnhammar årsmötet öppnat. Till ordförande för årsmötet utsågs Peter Larsson, Stockholm. Gunnar Edebrand valdes till

sekreterare för årsmötet. Dagordningens punkter belystes och behandlades i turordning. Konsultgruppen har fortsatt att marknadsföra medlemmarna, dels genom en egen hemsida och dels genom annonser i branschtidningar. Antalet medlemsföretag var vid årsskiftet 232 stycken. Konsultgruppen visade ett överskott för år 2008. Konsultgruppens valnämnd föreslog omval av ordförande Birger Jörnhammar, Visby och ledamöterna Björn Weslien, Stockholm och Lars Hedåker, Malmö, samt nyval av Leif Björkman, Eskilstuna – en utökning av styrelsen med en ledamot. Årsmötet beslöt i enlighet med valnämndens förslag och antalet styrelseledamöter blir sex. Kvarvarande ledamö-

ter valda till år 2010 är Stefan Jönsson och Björn Wahlberg. Därefter följde information om ABK09 av advokaten Eva Westberg Persson från Foyen Advokatfirma AB. Nya ABK har ännu inte kommit ut men av remissupplagan finns nyheter som sannolikt kommer att drabba branschen. Intresset var inte att ta miste på för under genomgången ställdes många frågor om kommande förändringar och konsekvenser. Kvällen avslutades med årsmötesmiddag i Operakällarens festvåning med utsökt mat och med utsikt över strömmen med Stockholms Slott, Grand Hotell och Nationalmuseum, som inramning till Konsultgruppens årsmötesarrangemang. Av Uno Rydholm 71

Nytt från SBR Fullt folk på ölbryggeri När Uppsala-avdelningen företog en ölprovarkväll på Slottskällans Bryggeri var intresset mycket stort och det blev fullt med deltagare. En fin genomgång av ölets tillkomst och tillverkning samt en rundvandring i fabrikslokalerna varvades med ölprovning med tilltugg. Slottskällans Bryggeri föddes som idé år 1995 och i början av år 1998 var utrustningen för tillverkning på plats, och produktionen kunde inledas i liten skala. På vårkanten kunde de två första produkterna, Premiär och Svart, lanseras i Uppsala och fick då ett mycket positivt mottagande. Slottskällans Bryggeri AB drivs med kärleken till ölet i centrum. Traditionella metoder i kombination med nytänkande är affärsidén. Grundtanken är att producera öl som initiativtagarna själva tycker om och med förhoppning att tillräckligt många delar deras

smak. Bryggeriet tycks vara inne på rätt spår genom många positiva tidningsartiklar och recensioner. Ölet har blivit belönat vid Nordens största ölmässa Stockholm Beer Festival vid samtliga tillfällen man deltagit. Idag tillverkar man ett stort antal ölsorter från lager till rätt alkoholhaltigt öl. Slottslager. En ljus lager, den kraftigaste, mest välhumlade och aromatiska lagern. Den är bryggd med rejäla mängder av den slovenska humlen Styrian Golding och den tyska Hersbrucker. Humlens dofter och smaker är tydliga och friska, med andra ord ett öl för riktiga ölälskare. Passar bra till sallader och fiskrätter, salta eller feta smaker, samt även till skaldjur och charkuterier. Blond Ale. Fruktig ljus ale. Decennium. Bryggeriets jubileumsöl, en bocköl som passar till nötkött, vilt och kryddiga korvar, grovt bröd, nötter och torkad frukt.

Från vänster föredragshållaren Jon och bartendern Janne, samt Uppsala-avdelningens ordförande Sune Hemmingsson.

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Från vänster Uppsala-avdelningens ordförande Sune Hemmingsson, KA-gruppens ordförande Åsa Hedlund med man, Dag Gustafsson, Lennart Wågström och Bernt Gustafsson. I bakgrunden från vänster Bo Bjerking och Johan Lindersson.

Imperial Stout. Gammeldags stout. Lätt kyld en utmärkt sällskapsdryck i små mängder. Passar svalt till ljummet med choklad i alla dess mörkare former och konsistenser. Rumstempererad går den till kraftig grönmögelost eller sval till kraftig mat och rökta charkuterier. Kloster. Belgisk ale med stor och komplex smak och arom. Passar till mat och starka ostar, som en rejält lagrad gorgonzola. Pale Ale. Passar bra till rejäl mat som grytor och gratänger men även till finare kötträtter, gärna med inslag av vilt. Brittisk ale är främst en pubangelägenhet, det vill säga en sällskapsdryck. Roslager. Ljus lager. Är en utmärkt törstsläckare och som alla ljusa lageröl passar den till mat. Gör sig utmärkt med sill,

potatis och andra fröjder som hör sommaren till. Strong Ale. Njut ölen till kraftig mat med viss sötma eller i ensamt majestät. Ölen är opastöriserad och vinner på lagring. Spar den mörkt och svalt några år så öppnas smakerna ytterligare. Uppsala. Tänkt som Uppsalabornas eget öl, utmärkt törstsläckare som passar många. Som alla ljusa lageröl passar den till all smakrik mat och är ett öl utmärkt med sill och potatis. Vit. Veteöl. En idealisk törstsläckare och ett öl som passar förträffligt till både fisk, skaldjur och det asiatiska köket. Slottskällans öl kan köpas hos en del handlare men främst på Systembolaget. Av Lennart Wågström

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt! Gå in på Byggtjänst och registrera dig. Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 4 B 2009

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0