Husbyggaren 2010 Nr 1 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

1 10 Nedanstående är en annons från Protan

Go Green Vi på ThermiSol Panels strävar, i all vår verksamhet, efter att uppfylla principerna för en hållbar utveckling, inom miljö- och hälso- och säkerhetsföreskrifter. Kriterierna för produktutveckling är förutom kvalité och kundönskemål även produktens användningsändamål och inverkan på miljön. När EPS används till Sandwichpaneler minskas energiförbrukningen för uppvärmning. För varje kilo olja som används till EPS-isolering, uppnås en besparing på i genomsnitt 200 kg olja under byggnadens livslängd (50 år). Mindre energiförbrukning betyder motsvarande mindre utsläpp av CO2.

Go Easy ThermiSol elementen lämpar sig för alla stomlösningar. Elementen monteras vanligtvis på en stomme av limträ, stål eller betong. Ytter- och mellanväggselementen kan monteras både liggande och stående. När mellanväggselement monteras stående kan de vila mot golvbjälklag eller övre bjälklag utan pelare. Monteringen underlättas av elementens låga vikt. Ett standardelement väger endast 50–80 kg och belastningen på stomme och grund blir därför mindre än med andra lösningar. ThermiSol elementen är ytbehandlade på båda sidor. Ytalternativen är olika och består av färgbelagd stålplåt, rostfritt stål samt syrafast rostfritt stål. ThermiSol elementen kan användas till att bygga helt nya väggar och tak eller till att renovera gamla ytor.

Go Safe Kärnan av EPS som används i ThermiSol elementen är till 100 % återvinningsbart och miljövänligt material. Inte heller vid tillverkningen uppstår ämnen som är skadliga för miljön. Materialet är tryggt för både klimat och miljö. När EPS utsättes för brand frigörs endast samma slags gaser som när trä brinner, men betydligt mindre i förhållande till volymen. EPS är ett giftfritt material som inte murknar, suger till sig vatten eller möglar. Det innehåller inga sjukdomsalstrande fibrer och bildar under inga omständigheter mögelsporer inomhus. Elementet ThermiSol Safe har utvecklats för objekt med specialkrav på vägg- och takytornas brandskydd. En specialbehandlad gipsskiva har limmats mellan EPS-kärnan och stålplåten på insidan av Safe elementet och tack vare denna lösning uppfyller Safeelementet kraven i brandklass Bs1d0 för byggmaterial. Elementen kan därför också användas i byggnader av brandklass P2, utan att elementen behöver separat skyddsbeklädnad. Elementet med 0.6 mm plåt på insidan uppfyller kraven i brandklass Bs2d0 för byggmaterial.

Go ThermiSol ”en totalekonomisk och säker lösning”

Försäljningskontor i Sverige: ThermiSol Oy Flöjelbergsgatan 16 A, SE-43137 Mölndal Tel: +4631-472440 Fax: +4631-3131783 www.thermisol.fi

Försäljningskontor i Norge: ThermiSol Oy Postboks 2139, NO-1521 Moss, Norway Tlf.: + 47 69 23 66 66 - Faks: + 47 69 23 66 67 www.thermisol.no

För oss finns inga gränser för vad som kan göras med glas, för oss är varje projekt unikt. Fasader, tak, räcken, pooler, integrerade öppningsbara luckor och skärmtak.

Gryaab AB, Göteborg

Låt oss visa Dig att ingenting är omöjligt. Dela med Dig av Dina tankar och visioner - vi förverkligar dem.

www.silikonglas.se

husbyggaren nr 1 B 2010

nr 1 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

1–4 prenumerationer 250:– 5–9 prenumerationer 200:– 10 eller fler prenumerationer 160:– Lösnummer 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 v 11 v 17 v 22

Nr 5 v 37 Nr 6 v 43 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Sidan 14

Bygga krökt, som i en jätteälg. Bygga stort, som Nya Karolinska. Försenat, som kärnkraftverket i Finland. Eller bygga alls? För vad händer i framtiden? Kommer unga kvinnor och invandrade flickor och pojkar att söka sig till tekniska yrken. Kommer unga män att göra det. Husbyggaren har bett en veteran i sammanhanget att granska Teknikdelegationens förslag för att råda bot på ingenjörsbristen. De rymmer tyvärr en del skåpmat, som inte fungerat förr. Foto: Harriet Aurell, Anders Gustafsson

INNEHÅLL 4 8 12 14 16 18 20 24 26 30 34 36 38 41 44 45 53

Krav på miljardskadestånd vid finskt kärnkraftsbygge Övervakning ökar kunskap om konstruktioner Bindemedel i asfalt minskar skada vid busshållplats Utmaning bygga jätteälg i trä med krökta ytor Flexibel byggnad ska ge effektivt supersjukhus Tvist om OPS-finansiering av nya Karolinska Värmepump sparar energi – behövs i fler storlekar Lönsamt med solceller och vindkraft på stadstak Frekvensomriktarinfarkt kan bli stort problem Kan statlig åtgärd råda bot på ingenjörsbristen? IT: Lättfångade fakta på nätet är rysligt lätt förgångna Form & Teknik: Bör teknik och arkitektur klara vårt vinterväder? Debatt: Dags ändra på usla villkor för husägares solel Debatt: Följ gällande standarder för markarbeten! Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Prefab Brand Betong Tidningen utkommer i vecka 11 nr 1 B 2010 husbyggaren

ANLÄGGNING Det finländska kärnkraftsbygget kan bli ytterligare försenat, meddelar beställaren Industrins Kraft. Arbete som inte utförts enligt bestämmelserna har ställt till det igen. Men den här gången är problemet mer begränsat än tidigare. Tidsplanen kanske håller.

Krav på miljardskadestånd vid finskt kärnkraftsbygge Av kerstin lundell , frilans

gentligen skulle reaktor 3 i Olkiluoto i Finland ha varit i drift nu. Men de ursprungliga planerna har reviderats gång på gång. När Husbyggaren skrev om bygget år 2007, talades det om en försening till åren 2010 eller 2011, men till slut landade det på en senareläggning med hela tre år, och planerad idrifttagning först sommaren 2012. I oktober 2009 kom så signaler om ytterligare en försening. Trots att viktig utrustning som ånggeneratorer redan anlänt till byggplatsen i Euraåminne, så meddelade beställaren Industrins Kraft, TVO, att reaktorn kanske inte kommer att kunna tas i drift 2012, vilket var det näst senaste budet. Orsaken var svetsfogar. Rören i kylsystemet som ska hålla temperaturen nere i reaktorn hade svetsats på ett sätt som stred mot bestämmelserna, vilket Kärnkraftinspektionen Stuk upptäckte vid ett besök. Ett tag var det frågan om ifall svetsfogarna måste göras om. Men till slut lät Stuk svetsarbetet fortsätta, efter att Industrins Kraft utbildat och informerat personalen om vilka regler som gällde. Företaget uppmanades också att lägga ner ännu mer energi på övervakning.

Svetsare utbildades Redan när Husbyggaren skrev om bygget år 2007, kritiserade Stuk också företaget för att inte övervaka arbetet tillräckligt väl. Nu återkom alltså kritiken. Men senare visade det sig att problemen med svetsfogarna inte var så stort ändå. Vid närmare undersökningar visade det sig att problemet med svetsningen berodde på en enskild svetsare, som inte följt föreskrifterna. Han har nu fått utbildning och nu flyter arbetet på bra, enligt företagets informationsansvariga Käthe Sarparanta. 4

– Det senaste året har byggarbetet gått dubbelt så fort som året innan, berättar hon. Leverantören Areva har ännu inte bekräftat om det verkligen blir en försening så för tillfället räknar Industrins Kraft med att komma igång som planerat. – Vi hoppas på start sommaren 2012,

säger Käthe Sarparanta.

Montörer ersätter byggarbetare Den allra mest hektiska byggfasen i Olkiluoto är redan över, och antalet personer på byggarbetsplatsen har minskat från toppnoteringen 4 300 till strax under 4 000 personer. Byggarbetarna även vid

Locket på. Reaktorhallen i Olkiluoto fick i höstas äntligen ett tak. Foto: Hannu Huovila, TVO

husbyggaren nr 1 B 2010

– Det senaste året har byggarbetet gått dubbelt så fort som året innan, berättar informationsansvariga Käthe Sarparanta. Foto: Kerstin Lundell

reaktoranläggningen börjar ersättas av montörer, ingenjörer och andra tekniker. Kupolenpåreaktorbyggnadenharkommit på plats och efter det ska det bli ännu lättare att fortsätta med bygget. – Vi har tak över huvudet nu och då är det lättare att göra installationer, konstaterar Käthe Sarparanta.

Reaktortanken på plats Viktig utrustning är också på plats. Reaktortanken levererades redan i januari 2009 och nu har ånggenerator och tryckhållare också levererats. Tryckhållaren ska se till att trycket i reaktorn är tillräckligt högt för att förhindra att vattnet i re-

Reaktor 3 i Olkiluoto i Finland skulle egentligen redan ha varit i drift, men kärnkraftsbygget har drabbats av flera förseningar. Foto: Kerstin Lundell

aktorn kokar. Reaktorns heta vatten ska leverera värmen via värmeväxlare till en separat krets där vattnet får koka och bilda ånga som sedan driver turbinen. I vanliga kokarreaktorer förångas vattnet från reaktorhärden och radioaktiv ånga går direkt till turbinen som då blir kontaminerad. I Olkiluoto blir turbinhallen som vilken turbinhall som helst – utom att den blir mycket större än andra turbinhallar förstås – och inte radioaktiv. Den enorma anläggningen där ångan ska bli el i turbiner är nästan färdig och redan vid årsskiftet 2009/2010 skulle delar av utrustningen där testas, om allt gått enligt planerna. Bygget av turbinhallen har inte varit lika problematiskt som bygget av reaktordelen.

Ringrostig leverantör – Alla jobbar på flitigt och arbetet förlöper helt okey, säger Käthe Sarparanta.

Att det blev så stora problem vid byggstart berodde på att den franska leverantören Areva inte byggt kärnkraftverk på många år och inte hade de rätta rutinerna. Detaljplanerna var inte heller färdiga när bygget skulle starta, vilket sinkade arbetet. Enligt en artikel i finska Hufvudstadsbladet den 11 november 2009 ansåg Stuks generaldirektör Jukka Laaksonen att problemen i början delvis berodde på att Areva blev taget på sängen av den finländska beställningen och inte hade personal nog för att klara den så snabbt som man hoppats. Enligt Laaksonen låg det dessutom en kulturkrock bakom det som hände: ”Där fransmännen var vana vid att ånga på och göra dokumentationen klar i efterskott ville finländarna ha klara planer på papper godkända innan arbetet fick börja eller gå vidare.”. Fortsättning s. 6 P

FAKTARUTA I januari 2002 godkände den finländska regeringen ansökan om bygget av en ny reaktor vid kärnkraftverket i Olkiluoto och riksdagen godkände också bygget några månader senare. Bygget påbörjades år 2004 i regi av beställaren Industrins Kraft, som förkortas TVO, efter det finska namnet. Industrins Kraft är ett konsortium av finländska industriföretag, som först och främst ser bygget som ett sätt att säkra energi för egen del. Kärnkraftverket byggs alltså inte i offentlig

nr 1 B 2010 husbyggaren

regi, till skillnad från de svenska kärnkraftverken som antingen byggts av statliga Vattenfall eller i samarbete mellan kommunala energibolag. År 2005 tog leverantörerna franska Areva och tyska Siemens konsortium över ansvaret för bygget. Båda företagen har levererat kärnkraftverk förr, men det var ett tag sedan. Areva är ett statligt bolag med 75 000 anställda, som byggt ett stort antal kärnkraftverk i Frankrike och har sin grund i Framatome.

När reaktorn, som Areva ska leverera, äntligen står färdig intill de två äldre reaktorerna, och ett vindkraftverk som också finns på området, ska den leverera hela 1 600 megawatt och blir då det största kärnkraftverket i hela världen. Hur mycket det kommer att ha kostat är oklart. Budgeten är i alla fall på 30 miljarder kronor i 2003 års penningvärde. Det gör projektet till det största i Finlands historia.

Samtidigt som bygget nu pågår i rask takt fortgår också den juridiska tvisten om vem som ska stå för kostnaderna för förseningen. Skadeståndskraven handlar om miljardbelopp. Foto: Kerstin Lundell

Alldeles snart är det dags att snurra igång turbinerna. Foto: TVO

Trots debaclen med kärnkraftsbygget vill Industrins Kraft bygga en fjärde reaktor i Olkiluoto. Foto: Kerstin Lundell

Men slutet gott allting gott. Laaksonen räknar med att det som byggs nu kommer att bli en mycket säker reaktor. – Nu när det ser ut som om kärnkraften skulle komma igen i Europa kan vi dra nytta av de här erfarenheterna, säger Laaksonen enligt Hufvudstadsbladet. En av flera ansökningar som lämnats in om bygge av nya reaktorer i Europa har lämnats in av Industrins Kraft, som vill bygga ytterligare en reaktor i Olkiluoto. Men om erfarenheterna från bygget av reaktor tre underlättar för fyran vill Käthe Sarparanta inte uttala sig om: – Det är för tidigt att uttala sig om. Men vi har i alla fall nyttiga erfarenheter från Ol 3, säger Käthe Sarparanta.

Extremt besviken Även om bygget flyter på bra just nu kvarstår ekonomiska och juridiska problem till följd av förseningen. Den stora frågan är vem som ska betala merkostnaden. Reaktorn skulle ju ha varit igång och levererat elkraft idag, och varje dag som dröjer innebär därför en ekonomisk förlust för Industrins Kraft. Areva å sin sida hävdar att Industrins Kraft måste betala Areva för det arbete som utförts, även om det inte varit till full belåtenhet. Så de två företagen har stämt varandra på miljardbelopp, i euro räknat. Arevas krav på Industrins Kraft är på tio miljarder kronor, och Industrins Kraft har kontrat med ett krav på Areva som uppgår till nästan 15 miljarder kronor. Tonläget har tidvis varit högt. Det här är en översättning av en text från Industrins Krafts hemsida från början av året: ”Industrins Kraft är extremt besviket på att konsortiet, trots sitt ansvar för leverans av nyckelfärdigt kärnkraftverk, inte lyckats genomföra arbeten inom utlovad tid eller kompensera för förseningar genom att snabba upp arbetet. Industrins Kraft avvisar fullständigt konsortiets anklagelser om att Industrins Kraft skulle ha något som helst ansvar för förseningen.”. Areva har å sin sida hotat med att avbryta bygget. De rättsliga processerna pågår fortfarande. Men i Olkiluoto handlar det idag först och främst om att få bygget färdigt. Areva drog tillbaka sitt hot, och jobbar vidare. D

husbyggaren nr 1 B 2010

ANLÄGGNING Våra broar åldras. Allt fler broar övervakas därför. Mätinstrument och möjligheter att analysera mätdata utvecklas i rask takt. Det ökar förståelsen för hur stora och komplicerade nyproducerade konstruktioner egentligen fungerar.

Övervakning ökar kunskap om konstruktioner å senare tid har forskningen inom konstruktionsteknik till stora delar övergått från försök i labbet till mätningar på verkliga konstruktioner i fält. Den naturliga frågan blir förstås: Varför? Är det enbart ett resultat av allt högre labbkostnader? Nej, det är naturligtvis en kombination av behov och möjligheter. Summa summarum kan konstruktionsövervakning resultera i bättre förståelse, ökad säkerhet, bättre förvaltning, förlängd livslängd samt bättre utnyttjande av gjorda investeringar. Denna artikel behandlar mätning och övervakning på konstruktioner. Några av projekten hos avdelningen för brobyggnad vid KTH presenteras med fokus på väg- och järnvägsbroar.

Många gamla broar En stor del av våra konstruktioner har uppnått en relativt hög ålder och olika nedbrytningsmekanismer pågår som kan förväntas försämra deras funktioner. Kostnaderna för drift och underhåll har därför ökat. Som exempel kan nämnas att nästan 75 procent av järnvägsbroarna i Europa är äldre än 50 år, varav ungefär 35 procent är äldre än 100 år. Detta har lett till ökat intresse för att använda konstruktionsövervakning för att minska förvaltningskostnader. Styr utnyttjandet av infrastruktur Vår framtida infrastruktur ställer stora krav i form av ökade trafikmängder, ökade fordonslaster och ökad tågfart. I det sammanhanget blir just broarna kritiska och gränssättande för transportnätens kapacitet. Därför är det viktigt att kunna utnyttja dessa konstruktioner optimalt beträffande last och livslängd. Det innebär att det krävs en kontroll av att befint8

liga broars inbyggda säkerhetsmarginal är tillräcklig för att klara det ökade behovet. Dagens moderna mät- och övervakningsmetoder blir då ett hjälpmedel för att i kombination med tillämpade signalanalysmetoder fastställa brons tillstånd och egenskaper, vilket ökar förståelsen för hur våra broar egentligen fungerar och mår.

FÖRFATTAREN

Av johan wiberg , tekn dr, KTH

Johan Wiberg är teknologie doktor i brobyggnad och specialist inom dynamik på järnvägsbroar. Han forskar och undervisar på avdelningen för brobyggnad på KTH.

Dynamiken i fokus Ofta krävs numera ett mer verklighetstroget beaktande av dynamiska lasteffekter på broar. Tidigare kunde en maximal statisk lasteffekt, multiplicerad med en så kallad dynamisk förstoringsfaktor, verkligen ge resultat på säkra sidan. När dock tåg i hög fart passerar en bro innefattar detta synsätt alltför ofta inte en beskrivning ”på den säkra sidan”. Därför försöker man istället förutsäga brons verkliga respons med hjälp av trovärdiga datasimuleringar av till exempel rörliga laster. Strukturdynamiken är dock ett relativt

komplicerat problem eftersom ett stort antal faktorer påverkar de dynamiska egenskaperna hos ett brosystem. Därför blir mätningar mer eller mindre nödvändiga för ökad kunskap och möjlighet att verifiera modellen och avgöra om nuvarande normkrav är rimliga eller behöver uppdateras.

Figur 1. Exempel på typiska accelerationsoch töjningssignaler vid tågpassage (Stålpendeln) på bron över Skidträskån. Töjningarna i den övre grafen avser nedre flänsen hos en av huvudstålbalkarna i fältmitt (blå kurva) och i ¼-punkten (grön kurva). Accelerationen i den nedre grafen avser ofiltrerad (blå kurva) och filtrerad (röd kurva) vertikal acceleration i brons fältmitt.

Mätning visar verklighet Man skulle kunna säga att det finns lite av en trend att konstruera ”arkitektoniskt annorlunda skrytkonstruktioner”. Detta innebär ofta slanka byggnadsverk och ett behov av ökad förståelse för dessa ofta stora och i högsta grad komplicerade konstruktioners verkningssätt. Kanske förlitar vi oss i alltför stor utsträckning på de förträffliga mjukvarorna för numerisk simulering av konstruktionsrespons som finns på marknaden. Men faktum är att utan pålitliga mätdata är resultat från dessa simuleringar overifierade och kan egentligen vara hur felaktiga som helst. Detta blir särskilt aktuellt då man har att göra med mindre känt eller väldokumenterat materialbeteende och införandet av många ”tveksamma” husbyggaren nr 1 B 2010

Fysikalisk storhet

Typ av sensor

Förskjutning

LVDT (Linjär Variabel Differentiell Transformator) Fiberoptisk givare (Accelerometer)

systemantaganden i beräkningsmodellen, exempelvis beträffande upplagsförhållanden och så vidare.

Mätning eller övervakning Ofta syftar vi på olika saker när vi talar om mätning och övervakning. Med mätning avses registrering av diskreta mätdata vid en viss tidpunkt. Därför används i detta fall oftast en temporär instrumentering. Övervakning avser istället en kontinuerlig långtidsmätning med hjälp av permanent installerade sensorer. I huvudsak kan syftet med mätning och övervakning på broar vara att svara på följande frågor: – Hur uppför sig våra konstruktioner i verkligheten? – Är normkraven relevanta? – Hur kan vi förbättra våra beräkningsmodeller för bättre kontroll av konstruktioners verkningssätt och säkerhet? – Vad har vi för verkliga laster och lasteffekter? – Hur förändras brons respons med tiden? – Har temperaturen någon inverkan? De flesta av dessa kan anses vara av akademisk natur men faktum är att även brokonsulter börjat intressera sig för den expansiva branschen broinstrumentering. Det gäller framförallt tillståndsbedömning, med eventuell uppgradering av bron till följd, och ofta i samarbete med den akademiska världen för att få den nödvändiga erfarenheten.

Vilka mätinstrument används Det är inte bara utvecklingen inom datorkomponenter som gått väldigt mycket framåt de senaste årtiondena och avsevärt förbättrat möjligheterna inom signalanalys. Även utvecklingen inom mätinstrumentteknologin har varit explosionsartad, samtidigt som priserna har sjunkit. Vad vi vill ha är testresultat som man kan lita på och förstå. Det är då av största vikt att mätnoggrannheten är tillräckligt hög. Detta är idag möjligt med ett enkelt mätsystem, som består av sensorer (ibland även kallade givare eller mätare), förstärkare och datainsamlingsenhet, dator och en kommunikationsenhet. Sensorerna registrerar den avsedda responsstorheten (till exempel töjning, temperanr 1 B 2010 husbyggaren

Optisk sensor / Lasermätare Acceleration

Piezoelektrisk accelerometer Kapacitiv accelerometer Kraftbalancerad accelerometer MEMS (MikroElektriska Mekaniska System)

Töjning

Trådtöjningsgivare Vibrerande sträng-givare Fiberoptisk givare

Kraft

Lastcell Trådtöjningsgivare

Temperatur

Termoelementtermometer Termistortermometer

Tågfart

Trådtöjningsgivare på räl Trådtöjningsgivare på/i bron Optisk sensor / Lasermätare

Tabell 1. Förteckning över vanliga sensorer som används vid instrumentering av broar.

tur eller acceleration). Typiska mätsignaler återges i figur 1. Det är dock inte helt självklart vilka sensorer som ska väljas från fall till fall, varför erfarenhet inom området är väsentligt. Till exempel finns allt från mycket billiga sensorer för enkla applikationer till väldigt kraftfulla och känsliga typer som även klarar krävande miljöer och kan mäta mycket små förändringar. Naturligtvis kan man inte fullt ut lita på att de mätresultat man får är ”sanningen”. Många sensorer kan av olika anledningar visa felaktiga resultat eller vara ur funktion. Därför är det alltid viktigt att verifiera mätsystemets funktion genom till exempel provbelastning, jämförelse med en beräkningsmodell eller genom jämförelse med ett kompletterande mätsystem beståendes av en annan typ av sensorer. Tabell 1 innehåller en översikt över några av marknadens vanligaste sensortyper, indelade efter vilken fysikalisk storhet de mäter. Andra viktiga sensorer kan vara spricksensorer och korro-

Figur 2. Töjningsgivare på undersidan av en brofarbana.

sionssensorer. Många av dessa är relativt robusta och stabila, vilket ger möjligheten att följa konstruktioner för lång tid framöver. Sensorer kan monteras in i ett konstruktionselement (till exempel gjutas in i en betongbalk) eller monteras på ytan, se figur 2. Båda alternativen har sina för- och nackdelar. I det tidigare fallet fås mer intressant information om exakt vad som händer i konstruktionen medan det senare enbart ger information om vad som händer på ytan. Samtidigt går det inte att reparera ingjutna sensorer.

Instrumenteringsprojekt I större och viktiga nya broar byggs övervakningssystem in i bron i samband med brons färdigställande, till exempel i form av sensorer ingjutna i betongen. Idag har vi i flera av Sveriges broar övervakningssystem som mäter kontinuerligt och överför data till vårt kontor på KTH via internetuppkoppling. Detta möjliggör också en styrning av mätsystemen från kontoret. I normalfallet används en låg samplingshastighet, det vill säga relativt lång tid mellan varje avläsning hos sensorn, men vid behov kan denna ökas till flera tusen avläsningar per sekund för att till exempel kunna identifiera brons svängningsbeteende och på så sätt få en uppfattning om dynamiken hos konstruktionen. Typiska exempel på storskaliga inFortsättning s. 10 P

Figur 3. Töjningsgivare på förstärkningsram till Slussen.

Figur 4. Montering av accelerometer på huvudkabeln till Älvsborgsbron.

Figur 5. Mätsystem och instrumentering på bron over Skidträskån som består av två datainsamlingsenheter, mätdator och kommunikationsenhet med trådlöst internet.

P strumenteringsprojekt är nya Årstabron och nya Svinesundsbron. Den senare beskrivs något mer i detalj nedan. Ytterligare exempel på konstruktioner som KTH Brobyggnad har instrumenterat och mäter på är följande: Slussen: Larmsystem baserat på kontinuerlig mätning av töjningar och rörelser i förstärkningen till Slussen-konstruktionen, se figur 3. Essingebron1: Mätning av töjningar, rörelser och eventuell uppsprickning av bron efter krocken med pontonkranen Lodbroks, hösten 2005. Älvsborgsbron2: Mätning av verkliga krafter i huvudkablar och hängare samt brons egensvängningsfrekvenser för uppdatering av beräkningsmodeller i samband med kontroll av brons kapacitet, se figur 4. Höga kusten-bron3: Mätning av trafiklaster och fotografering av tungt lastade fordon. Övervakning och verifiering av belastning på brolagren. Mätning av svängningar och kraft i hängare. Mätning av brons rörelse i längsled samt brons svängningsfrekvenser och dämpning. Bron över Skidträskån: Mätning och 10

Figur 6. Instrumentering med LVDT för mätning av rörelse i en spricka på kolfiberförstärkt Tvärbanebro.

studerande av brons beteende och svängning under tågpassage. Utveckling av ett mätsystem för insamling av tåginformation såsom axellaster, tågfart med mera, se figur 5. Botniabanans broar4: Övervakning på flera broar för att studera broarnas och ballastens beteende till följd av passage av höghastighetståg. Tvärbanebroarna: Larmsystem för övervakning av rörelser i sprickor, se figur 6. Bron över Skivarpsån: Övervakning av töjningar och deformationer för utveckling av beräkningsmodeller för denna nya typ av rörbro med samverkan mellan jord och stål. Nya Årstabron5,6: Välinstrumenterad bro för långtidsövervakning och dynamiska korttidsmätningar. Instrumenteringen innefattar både trådtöjningsgivare, temperaturgivare, fiberoptiska sensorer och accelerometrar, se figur 7 och figur 8.

Bågbro över Svinesund Nya Svinesundsbron är en bågbro som togs i drift i juni 2005 och spänner mellan

Sverige och Norge. Den har ett bågspann på 247 meter och är världens längsta bågbro med bara en båge. Huvudspannet är en enkelbåge i betong med farbana av stål på båda sidor om denna. För att följa upp och kontrollera brons verkningssätt, såväl under byggskedet som under de första åren i drift, beslutades att installera ett kvalificerat mätsystem. Systemet registrerar töjning och temperatur i fem sektioner hos betongbågen (se figur 9), förskjutningar över stöd, accelerationer hos bågen och farbanan, vindhastigheter samt kraften i ett av hängarparen. Totalt innehåller bron 72 sensorer. Bron provbelastades i maj 2005, se figur 10, och syftet med övervakningen är att: – kontrollera att bron byggs som det är tänkt, – verifiera gjorda beräkningar och antaganden beträffande till exempel styvhet och dynamiska egenskaper, – införskaffa kunskap om brons verkningssätt, – identifiera beteende och verkningssätt för vind, trafik och temperatur, samt husbyggaren nr 1 B 2010

Figur 7. Trådtöjningsgivare på nya Årstabron som installerats genom att ”hängas” i armeringen för att senare gjutas in i betongen.

Figur 8. Accelerometer som placerats inuti en specialutvecklad cylinder, vilken senare monterats i en specialbox på nya Årstabrons kantbalk.

Figur 9. Töjningsmätare och temperaturmätare monterade innan gjutning på nya Svinesundsbrons armering vid bågens hjässa.

Figur 10. Statisk provbelastning av nya Svinesundsbron i maj 2005. Figur 11. Grafen visar temperaturens effekt (blå kurva) på töjningen (röda punkter) i ett visst betongsegment på nya Svinesundsbrons båge. I detta fall vore det möjligt att broförvaltaren får en indikation om töjningen inte befinner sig mellan 100-350 µs.

– skapa en databas för det nya oskadade bärverket (ett fotavtryck) som kan användas senare för kontroll av brons kondition i förhållande till den ursprungliga konstruktionen.

Att välja relevant mätdata Gemensamt för dagens mätsystem är att de genererar en stor mängd mätdata, vilket gör effektiv databehandling svår. Vilken information är relevant? Vilka resultat har verkligen någon betydelse? Utan kraftfulla analysmetoder för den stora mängden mätdata kan inte krav på ökad effektivitet och kostnadsbesparingar bli verklighet. Därför krävs ett intuitivt användargränssnitt för att efterlikna principerna hos så kallade ”plug and play” för ”plug and measure”. Experter inom testning och mätning kommer naturligtvis att behövas även i framtiden, men kunskapsbehovet blir förmodligen mindre viktigt. Mätsystemen kommer nämligen att innefatta patenterade lösningar för automatisk kompensering av oönskade effekter och automatisk kontroll av om alla mätinstrument är korrekt inkopplade. Samtidigt identinr 1 B 2010 husbyggaren

fierar förstärkaren automatiskt vilken typ av sensor som är ansluten och inga komplicerade inställningar behöver göras av den som utför mätningen. Dessutom är det önskvärt att mätsystemet helt självständigt utför analyser och tar beslut som vid behov skickar varningar till förvaltare för att tala om att något behöver repareras eller inspekteras, se figur 11. Det ultimata är naturligtvis ett skadedetekteringssystem som även lokaliserar skadan. Kanske har vi nått så långt inom en inte alltför lång framtid. D

Referenser:

1. Hansson, A. Övervakning och detektering av sprickor i betong med en elektriskt ledande färg, Examensarbete 248, KTH Brobyggnad, 2007. 2. Andersson, A. och Sundquist, H., Utvärdering av krafter i Älvsborgsbron genom dynamisk mätning och analys, Rapport 98, KTH Brobyggnad, 2006. 3. Karoumi, R., Trillkott, S., Kullberg, C. och Sundquist, H., Kontinuerlig mätning av lagerkrafter på Höga kustenbron, Teknisk rapport 2006:6, KTH Brobyggnad, 2006.

4. James, G., Karoumi, R., Kullberg, C. och Trillkott, S., Measuring the Dynamic Properties of Bridges on the Bothnia Line, Rapport 92, KTH Brobyggnad, 2005. 5. Enckell, M. och Wiberg, J., Monitoring of the New Årsta Railway Bridge. Instrumentation and preliminary results from the construction phase. Teknisk rapport 2005:8, KTH brobyggnad, 2005. 6. Wiberg, J. och Karoumi, R., Monitoring dynamic behaviour of a long-span railway bridge, Structure and Infrastructure Engineering, Vol.5, Nr.5, oktober 2009, 419433. 7. Publikationer i Nya Svinesundsbrons mätprojekt (http://web.byv.kth.se/ svinesund/publication.htm).

Fotnot:

En förteckning över samtliga publikationer från KTH Brobyggnad finns tillgänglig på www.kth.se/abe/inst/byv/avd/bro/publ där flera uppgivna referenser finns tillgängliga för nerladdning.

ANLÄGGNING Ett billigt sätt att minska deformationer på vägar med tunga bilar eller vid busshållplatser är att blanda polymermodifierat bindemedel i asfalten. Det visar projektet ”Beständiga beläggningar”. Krav på vidhäftningsmedel ställs numera av Vägverket.

Bindemedel i asfalt minskar skada vid busshållplats Av lars jansson , laboratoriechef, Peab och erik malmqvist , geolog, Geoveta AB

Testade på provytor Vägverket tilldelade projektet fyra olika objekt från Helsingborg i söder till Stockholm i norr, på högtrafikerade vägar, där ABS-beläggning var det självklara valet. De fyra objekten delades sedan in i 3–4 provytor där det tillsattes olika tillsatsmedel. Totalt utfördes 15 provytor. De tillsatsmedel som användes och undersöktes var hydratkalk, cement och amin. På vissa provytor användes dessutom polymermodifierat bindemedel för att ytterligare öka stabilitet och beständighet. Samtliga provytor lades under hösten år 2000 och redan samma år utfördes borrningar och laboratorieanalyser för att få en uppfattning om den tekniska prestanda hos beläggningen direkt efter utförandet. Resultaten direkt efter utföran12

Ytan blir stabilare Redan de inledande resultaten visade på kraftiga skillnader i prestanda hos beläggningar med, respektive utan, tillsatsmedel. På de provsträckor där polymermodifierat bindemedel hade använts upptäcktes en klar förbättring i stabilitet. Det innebär att beläggningen har förbättrade egenskaper mot att deformeras. Deformationer i beläggningen är ett problem som är vanligt under väldigt varma sommardagar på vägar med mycket tung trafik. Problem kan även uppstå då trafiken är väldigt spårbunden, exempelvis på avsmalnande bussgator eller då det finns stillastående trafik i exempelvis korsningar. Ytterliggare en fördel med ett polymermodifierat bindemedel är att det behåller sina elastiska egenskaper bättre vid kallare väderlek. Ett vanligt bitumen blir vid riktigt kallt klimat styvt och risken för sprickbildning ökar. Dubbdäck sliter Nötning av dubbdäck är ett annat mycket vanligt förekommande problem på det svenska vägnätet. Trots att det i Sverige används högkvalitativt stenmaterial i slitlagret på de mest trafikerade vägarna uppträder förslitningsskador beroende på dubbdäcksnötning snabbt. Vid tester på de beläggningar som tillverkats med polymermodifierat bindemedel upptäcktes att dessa hade en bättre resistens mot nötning. Förklaringen är att bindemedlet är starkare och tåligare vilket gör att det skyddar stenmaterialet längre innan det är bortnött vilket givetvis påverkar livslängden positivt.

FÖRFATTAREN

det visade mycket intressanta effekter och projektet följdes upp med nya borrningar och analyser under åren 2003 och 2006.

Lars Jansson är utbildad på väg och vatten på KTH, Stockholm. Han har arbetat med forskning och teknikutveckling inom asfaltområdet på Skanska och Peab Asfalt i elva år. Lars Jansson är idag laboratoriechef på Peab Asfalt.

FÖRFATTAREN

BUF-projektet ”Beständiga beläggningar” initierades i slutet av 1990-talet. Åren innan projektstart noterades en hel del skador på slitlagerbeläggningar av typen ABS runt om i Sverige. En ABS-beläggning är en överlägsen slitlagerbeläggning på det högtrafikerade vägnätet eftersom andelen stenmaterial över 8 mm är stor. Detta ger en stor fördel när det gäller nötningsbeständighet då bilarnas dubbdäck får en relativt större stenyta att nöta bort. Den öppna makrotexturen på beläggningen gör dock att den blir känsligare för fukt och saltinträngning. Detta medför givetvis en ökad risk för stripping (borttvättning av bindemedel), stensläpp och andra fuktrelaterade skador. Problematiken diskuterades mellan Vägverket och asfaltentreprenörerna och projektet föddes för att belysa beständighetsproblematiken samt att finna lösningar på dessa problem.

Erik Malmqvist är utbildad geolog vid Stockholms universitet. Han har arbetat som laboratoriechef och forskningsledare på Skanska och Peab Asfalt AB med forskning och teknikutveckling. Erik Malmqvist är idag konsult på Geoveta AB.

Ett annat stort problem på våra beläggningar är vidhäftningen. Klimatet i Sverige varierar och särskilt vintertid utsätts våra vägar för stora påfrestningar i form av frys-tö växlingar. Dessa växlingar där vatten tränger ned i beläggningen tillsammans med det vägsalt som ofta används för att minska halkan, påverkar vidhäftningen mellan stenmaterialet och bindemedlet negativt. Skador som uppstår är bland annat stensläpp. Detta problem skadar både vägen samt kan ställa husbyggaren nr 1 B 2010

till med problem för trafiken med stenskott och förstörda bilrutor som resultat. Det finns ett antal olika vidhäftningsmedel att titta på. I projektet undersöktes cement, hydratkalk och wetfix. De två första är vidhäftningsaktiva filler och aminen är ett vidhäftningsmedel i flytande form som blandas i bindemedlet. Samtliga vidhäftningsmedel bidrog mycket aktivt till en ökad vidhäftning mellan sten och bindemedel. Vilket vidhäftningsmedel som är bäst beror framförallt på vilket stenmaterial som används. Även bindemedlets ursprung påverkar vidhäftningen. Det finns enkla laboratorieförsök för att hitta det optimala vidhäftningsmedlet för varje bergtäkt. Något som projektet ”Beständiga beläggningar” mycket tydligt påvisade. Polymermodifierat bindemedel påverkar inte vidhäftningen mellan sten och bindemedel. Därför är det viktigt att även använda vidhäftningsmedel i beläggningar med polymermodifierat bindemedel.

Krav vid upphandling De slutsatser som kan dras av projektet är att alltid använda vidhäftningsmedel vid tillverkning av asfalt. Det är en relativt billig åtgärd som höjer beläggningens kvalitet avsevärt. Vägverket har också tagit fasta på detta och har infört detta som krav i sina upphandlingsdokument. På vägar med mycket trafik och stor andel tung trafik bör det alltid övervägas om polymermodifierat bindemedel ska användas. Samma sak gäller i exempelvis kommuner som lägger om busshållplatser eller bygger om bussgator. På så sätt minskar risken för deformationer i be-

nr 1 B 2010 husbyggaren

Skadeproblem i form av stensläpp. Foto: Kenneth Olsson, Skanska

läggningen. Den högre investeringskostnaden kan räknas om i en ökad livslängd. D

Fotnot:

Projektet genomfördes av Peab Asfalt i samarbete med Skanska. Som finansiärer stod SBUF och Vägverket. Även leverantörer av vidhäftningsmedel var med och sponsrade projektet.

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Att uppföra en konferensanläggning i formen av en gigantisk älg i trä innebär att man måste bygga med krökta ytor. Att gå ifrån raka linjer och plana ytor ökar komplexiteten – och därmed kostnaden. Olika sätt att kröka trä har analyserats.

Utmaning bygga jätteälg i trä med krökta ytor Av anders gustafsson , forskare, SP Trätek

rymmen för utställningar och även en konsertlokal. I projektet har möjligheten att bygga dubbelkrökta ytor undersökts.

Olika system under lupp Med utgångspunkt från en komplex struktur med dubbelkrökta ytor har olika statiska system analyserats. Ett antal olika huvudprinciper är tänkbara för krökta ytor: raka bärverk med kompletterande sekundära krökta bärverk, krökta primärbärverk med plana ytelement och bärande krökta ytelement. Bärande raka träkonstruktioner (primärbärverk) med kompletterande krökta sekundärbärverk Primärt bärande konstruktioner med sekundära bärverk är idag en av de vanligaste metoderna att konstruera bärande stommar. Metoden baseras på kända konstruktionsprinciper och har fördelen att vertikala och horisontella laster fördelas på ett tydligt sätt till den bärande stommen. De sekundära delarna i konstruktionen omvandlar och koncentrerar laster-

FÖRFATTAREN

rä har använts i bärande och skyddande konstruktioner under en lång tid. Det finns ett stort antal exempel på träkonstruktioner med lång livslängd (Aronsson, K-Å. 2002). Trä i bärande konstruktioner förknippas vanligtvis med raka rektangulära balkar, krökta limträbalkar eller sammansatta konstruktioner av balkar och pelare. Även byggprojekt med krökta ytor har ur arkitektonisk och teknisk synvinkel utförts i olika former under en längre tid. De har använts framförallt utanför Sverige. Olika byggprojekt har visat att det är tekniskt genomförbart. Analyser har visat att det finns frågeställningar som kräver forsknings- och utvecklingsinsatser framförallt när det gäller dubbelkrökta ytor. Dubbelkrökta ytor är därför en stor utmaning när det gäller träbyggnadsteknik. I denna artikel sammanfattas projektet att uppföra en konferensanläggning i trä i form av en jätteälg på berget Vithatten mellan Arvidsjaur och Skellefteå. Älgen ska inrymma reception, restaurang, ut-

Anders Gustafsson är civilingenjör och har arbetat med forskning och utveckling inom träbyggnadsområdet sedan år 1996. Han har erfarenhet av massivträ-, balk/pelar- och träregelsystem, samt utveckling av nya produkter.

na till primärbärverket som för lasterna till grunden. Till sekundärerna fästs dubbelkrökta utvändiga ytelement.

Krökta bärande limträbalkar (primärbärverk) med ytelement Krökta bärverk som även fungerar som bärare för ytkonstruktionen används ofta för takkonstruktioner, se figur 2. Primärbärverket ger direkt konstruktionens

Storälgen på berget Vithatten, som ligger på gränsen mellan Arvidsjaur och Skellefteå. Älgen är tänkt att bli 47 meter hög.

Figur 1. Älgen är tänkt att inrymma reception, restaurang, utrymmen för utställningar och en konsertlokal.

Illustration: Svansele Vildmarkscenter AB

husbyggaren nr 1 B 2010

Figur 3 (ovan). Provning av sandwichelement. Foto: Anders Gustafsson

Figur 2 (t v). Exempel på konstruktion med krökta bärande primärkonstruktioner av limträ. Foto: Anders Gustafsson

som en skjuvkraftsupptagande del och förhindrar buckling av träskivorna.

Figur 4. Princip för bärande struktur för en dubbelkrökt konstruktion.

form och kan direkt kläs med bräder, skivor eller lätta ytelement. Kläs bärverket med brädor kan även krökningar med små radier tillverkas.

Bärande krökta ytelement Med bärande krökta ytelement avses ytelement där den bärande förmågan helt eller delvis integrerats i ytelementen. Ytelementen kan fungera direkt som primärbärverk och sekundärbärverk. Konstruktionen används i relativt liten omfattning då konstruktionen anses vara komplicerad att tillverka. En ytterväggskonstruktion har förutom en bärande funktion även en isolerande funktion. För att tillverka bärande krökta träelement vore det önskvärt att kunna integrera båda funktionerna vilket innebär att en sandwichkonstruktion ligger nära till hands. Sandwichkonstruktioner byggs upp av isolerande cellplast mellan skalelement av trä. Bärförmågan bestäms oftast av kärnans skjuvhållfasthet, se figur 3. Träskikten är fästa till kärnan via en limfog för att få en lastöverförande effekt. Materialet i kärnan fungerar som en distans för träskikten samtidigt som det binder samman skivorna till en mekanisk enhet. Kärnan fungerar även nr 1 B 2010 husbyggaren

Knepigt med älgens ben Inom mekanisk industri och skeppsbyggeri finns metoder där en stor valfri yta delas upp till hanterbara mindre ytor med stor noggrannhet. Båtbyggnadsteknik bygger på bärande enkelkrökt struktur som kläs med raka eller mindre krökta sekundära balkar som i sin tur kläs med skivor. Älgens kropp kan till stor del jämföras med en båtkonstruktion, se figur 4. En stor kostnad för denna typ av konstruktion i trä är knutpunkterna. I detta fall är det relativt stora krafter i knutpunkterna som måste föras vidare ner till grunden (älgens ben). En möjlig, men ännu oprövad metod, är att utforma och tillverka knutpunkterna med korslimmade skivor. Genom att använda korslimmade skivor kan knutpunkterna utformas med stor frihet. Dubbelkrökta ytelement En generell analys av byggande visar att de största kostnadsbesparingarna ligger i en högre förtillverkningsgrad, tekniksystemintegrering och optimerad logistik jämfört med det traditionella platsbyggandet. Trä som systembärande material har, jämfört med andra byggmaterial, mycket goda egenskaper för att uppnå betydande effektivisering av byggprocessen (Brege et. al. 2004). Tillverkning av dubbelkrökta ytor kan ske enligt olika metoder och med olika material. Ytan kan tillverkas som ovan med ett sandwichelement, lätt bärande stomme, tung bärande stomme klädd med skivmaterial eller brädor. Beroende på vald statisk struktur och geometriska krav bestäms vilken typ av tillverkningsmetod som bör användas. De flesta element med krökta ytor används till tak el-

ler väggar och för relativt stora konstruktioner. Det innebär att ytelementen sammanfogas på byggarbetsplatsen till större enheter vilket ställer stora krav på bland annat fogar, utformning och toleranser.

Information bör föras över Krökta och dubbelkrökta ytor av skivor av trä är komplicerade då skivornas styvhet och sprödhet gör att skivorna bara tillåter små deformationer. För att tillverka krökta ytor finns möjlighet att bygga upp ytan av mindre skivelement med en bestämd tjocklek där ytan och storleken anpassas i en CNC-styrd fräs. Ett alternativ är att ytan byggs upp av flera skikt som stabiliseras med hjälp av sammanfogningar enligt en bestämd form (lamellimning). Effektiv projektering och underlag för tillverkning av komplicerade ytor kräver anpassade hjälpmedel. Det medför att vid tillverkning av dubbelkrökta element finns det stora behov av fungerande 3Dteknik. Från ritning till styrning av maskiner och program används idag CAD/ CAM teknik. För överföring av informationen och styrning av CNC-maskinen krävs maskinspecifika så kallade postprocessorer. Vid tillverkning av korta serier kommer en stor del av arbetet och därmed kostnaden att vara CNC-programmering och kontroll vid CNC-tillverkning. Bättre integrering mellan projekterings- och produktionsledet skulle innebära stora besparingar. D

Fotnot:

Projektet drivs av SP Trätek och Luleå tekniska universitet i Skellefteå. Industriella samarbetspartners är Svansele Vildmarkscenter AB, Martinsons Group, Consultec AB och projektet finansieras av Kempestiftelserna.

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Utvecklingen har sprungit ifrån Karolinska sjukhusets tämligen ålderstigna lokaler i Solna. Stockholms läns landsting satsar därför på ett helt nytt toppmodernt supersjukhus. Det blir ett av de dyraste byggprojekten hittills i Sverige.

Flexibel byggnad ska ge effektivt supersjukhus Av marie wallin , frilansjournalist, Rakt på sak

ya Karolinska Solna (NKS) kommer att byggas i det sydvästra hörnet av Karolinskas tomt på Norra Stationsområdet, det vill säga mitt emot Karolinska institutet (KI). Det ska bli ett sjukhus med högspecialiserad vård, som kommer att kunna ta emot de mest avancerade vårdfallen. Den högspecialiserade vården och den snabba medicinska utvecklingen ställer höga krav på samspel mellan organisation, logistik och fysisk miljö. Hela projektet karaktäriseras av ett tätt samarbete mellan forskning, undervisning och vård. Byggnadens utformning blir ett verktyg att nå de högt ställda målen med.

Vilka bygger sjukhuset Ännu vet ingen vilket företag som ska bygga sjukhuset. Arbetsgrupper med representanter för olika yrkeskategorier har i flera månader arbetat med de krav som ska ställas på sjukhusbyggnaden. Många har ansökt och inom kort fattas beslutet om vilket konsortium som vunnit anbudet. – Vi närmar oss ett beslut nu. Vi har just lämnat utvärderingsfasen och är nu inne i en förhandlingsfas, säger projektets kommunikationschef Tomas Philipp. – Det är inte mycket jag kan berätta eftersom allt är under sekretess. Men vi har haft många arbetsgrupper med representanter för såväl läkare och sjuksköterskor som ingenjörer, som har diskuterat med anbudsgivarna om olika lösningar och vad som krävs. Men vi räknar med att få ett avtal i april. Inte så utspritt Det ”gamla” Karolinska Solna är inhyst i många olika lokaler som ligger utspridda var och en för sig på ett ganska stort område, med dålig logistik och flera utan in16

omhusförbindelser. Nya Karolinska Solna blir väsentligt mer koncentrerat. – Huskropparna ligger som en rad kärnor på rad, som är omgärdade av en mantel som binder ihop det hela till en enda anläggning. Det är alltså flera separata hus men alla sitter ihop. Man kan gå torrskodd genom hela anläggningen, berättar Tomas Philipp. Närhet och därmed korta transportvägar ger stora fördelar när laboratorier, operationsenheter, vårdavdelningar, mottagningar och transportenheter ska samarbeta. Det minskar till exempel behovet av att förflytta patienterna mellan olika enheter. Vården kommer till patienten på dennes rum och inte tvärtom. När all kompetens finns samlad på ett och samma ställe stärks också sambandet mellan vård och forskning. Att skapa bätt-

– I april ska det stå klart vem som ska bygga det nya supersjukhuset, säger kommunikationschef Tomas Philipp.

re förutsättningar för och stärka integreringen av sjukvård, klinisk forskning, grundforskning och utbildning är ett av grundkraven på sjukhusbyggnaden.

Flexibel byggnad I Nya Karolinska Solnas byggnader ska man kunna bedriva alla former av högspecialiserad och specialiserad sjukvård, undervisning och forskning, utan att det krävs ombyggnader. Samtidigt är både sjukhusbyggnaden och lokalerna förberedda för att enkelt och billigt kunna ställas om från en verksamhet till en annan i framtiden. – Det vi har skrivit i anbudskraven är att man ska bygga väldigt generellt på det sättet att sjukhusets lokaler ska kunna passa för olika verksamheter i framtiden. Om man behöver bygga om ska det vara väldigt enkelt och billigt att göra det, säger Tomas Philipp. Arkitekterna har tagit fram standardiserade så kallade typrum för mottagningar, vårdrum, operationssalar, laboratoriemedicin, radiologi/bilddiagnostik, strålbehandling med mera. Ett visst antal typrum bildar en funktionsenhet, och ett visst antal funktionsenheter fyller ett våningsplan i huskroppens kärna. Ombyggnad olönsamt Dagens gamla sjukhus består av ett 40-tal byggnader, varav flera är från 1930-talet, alltså runt 70 år. Det anses för dyrt och för svårt och ta för lång tid att bygga ut i den omfattning som krävs för att tillgodose alla behov. Därför börjar man från grunden och bygger ett helt nytt sjukhus istället. Man räknar med att det ska betala sig eftersom det nya sjukhuset skapar bättre och effektivare vårdflöden. Det väntas även ge bättre beläggning av vårdplatserna. Idag finns totalt cirka 900 vårdplatser husbyggaren nr 1 B 2010

Entréhallen, Karolinska sjukhuset. Foto: Konceptbeskrivning White arkitekter

vid de olika klinikerna inom Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Nya Karolinska Solna ska koncentrera sig mer på högspecialiserad vård än vad dagens sjukhus gör. Det ska ha 600 slutenvårdsplatser, varav cirka 400 är enskilda vårdrum samt 100 dagvårdsplatser och 100 patienthotellplatser. Totalt blir det 800 vårdplatser i Nya Karolinska Solna. Verksamheten i det nya sjukhuset startar i december 2015.

Energisnålt sjukhus NKS ska också bli ett energisnålt och hållbart sjukhus. – Kravet vi ställer på det konsortium vi upphandlar är att energiförbrukningen ska vara låg. Sjukhusets bidrag till växthuseffekten ska vara så nära noll som möjligt. Vi kräver inte att det helt och hållet ska vara egenförsörjning. Vi diskuterar någon slags kombination med förnyelsebar energi som köps in, förklarar kommunikationschefen Tomas Philipp. Det är en av de saker som diskuteras med anbudsgivarna just nu, påpekar han. Eftersom allt som rör anbudet är belagt med sekretess innan något beslut fattas ordar han inget mer om vad som sägs beträffande sjukhusets energiförsörjning. Rivningarna begränsas Det nya sjukhuset ska alltså ligga i sydvästra hörnet av Karolinska-tomten, precis intill Karolinska institutet. Rivningarna av det gamla sjukhuset blir begränsade. De byggnader som ska bort är parkeringshuset vid Thoraxkvarteret, västra delen av Norrbackainstitutet, några mindre paviljonger, samt ett hyreshus på Olof av Acrels väg. Det har ännu inte fattats några beslut om vad som ska hända med landstingets byggnader på östra delen av tomten, Eugeniahemmet och huvudbyggnaden. nr 1 B 2010 husbyggaren

I december 2015 beräknas det nya supersjukhuset i Solna stå klart. – Huskropparna ligger som en rad kärnor, berättar Tomas Philipp, sjukhusprojektets kommunikationschef.

De två byggnaderna har status som byggnadsminnen och ska bevaras.

Övre tak för kostnad Landstinget i Stockholms län, som är beställare, har satt ett maxpris för byggprojektet på 14,1 miljarder kronor i 2007 års penningvärde. Det ska täcka byggkostnad, byggherrekostnad, konstnärlig utsmyckning och kreditkostnad, men inte utrustning. Förberedande markarbeten för det nya sjukhuset inleddes under hösten 2008. Det är främst vissa gator på sjukhusområdet och delar av parken bakom Karolinska där det görs grävningar för att lägga om media, som vatten, avlopp, el, gas, datanät. En del begränsade sprängningar görs i marken. Invigning december 2015 Processen har nu i januari 2010 kommit så långt att de förberedande markarbetena för det som ska bli det stora men människovänliga och patientfokuserade universitetssjukhuset just har gått in i sin slutfas.

Den 1 april 2010 ska alla markarbeten vara klara. Första spadtaget planeras till i maj 2010. Sjukhuset ska vara klart att invigas i december 2015.

Omstridd finansieringsform Vem som vinner anbudet avslöjas alltså i april, då man hoppas på att få sluta avtal. Upphandlingen av det konsortium som ska bygga och driva NKS görs med så kallad Offentlig privat samverkan (OPS) vilket är en sällsynt metod i Sverige. Uppfattningen om OPS går starkt isär mellan de olika politiska lägren. Om socialdemokraterna vinner valet 2010 varnar Ingela Nylund Watz (s) för att hennes parti kommer att riva upp så många avtal som möjligt för att stoppa den här finansieringsformen, se nästa artikel. När allt är klart kan NKS fokusera mer på högspecialiserad och specialiserad vård, där de svårast sjuka och skadade patienterna från hela Stockholms län, och i vissa fall från även Mälardalen och övriga landet, kommer att få vård. D

Faktaruta Omfång: en huskropp i stället för 40 Yta: 335 000 kvadratmeter Arkitekt: White Arkitekter Byggherre: Stockholms läns landsting Kostnader: 14,1 miljarder kronor i 2007 års värde

Rumstyp: cirka 400 enskilda vårdrum samt 100 dagvårdsplatser och 100 patienthotellrum Patientflöde: Cirka 1 700 patientbesök per dag, varav 10-20 procent akut

Finansieringsform: OPS Vårdplatser: 800 stycken, varav 600 slutenvårdsplatser, för inneliggande patienter

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Beslutet att använda OPS i affären med Nya Karolinska Solna är omtvistat. Kritikerna säger att modellen ger skattebetalarna dålig insyn i verksamheten. Förespråkarna tycker att den är bra för att den hjälper byggföretagen att hålla budget.

Tvist om OPS-finansiering av nya Karolinska Av marie wallin , frilansjournalist, Rakt på sak

pphandlingen av ett konsortium som ska bygga Nya Karolinska Solna (NKS) genomförs med hjälp av Offentlig privat samverkan (OPS). Det är en finansieringsform som vunnit mark i andra länder men som hittills är nästan oprövad i Sverige. Socialdemokraterna i landstinget är emot OPS-lösningen och har hotat att riva upp besluten efter valet år 2010. Även konkurrensen i upphandlingen påverkas eftersom både Peab och NCC har avstått från att lägga anbud. Landstingsledningen är dock nöjd. OPS-lösningen gör att landstinget på förhand vet hur stor kostnaden blir under de närmare 40 år som kontraktet löper.

Vad innebär OPS OPS innebär att det vinnande konsortiet får ett totalansvar för uppförande av sjukhuset samt för drift och underhåll under den 40 år långa kontraktsperioden. Om något inte fungerar får landstinget avdrag på hyran. Konsortiet ansvarar inte för vården och den medicinska utrustningen. Utföraren finansierar projektet själv. På den punkten skiljer sig OPS från så kallad funktionsupphandling. Fördelen är, enligt förespråkarna, att utföraren riskerar sina egna pengar. Därmed förväntas utföraren ta ett större ansvar för projektets kostnader under en längre period. Dessutom utsätts projektet för en hårda-

re granskning från banker och andra externa finansiärer. Å andra sidan kan utföraren vilja ha en riskpremie för att ta på sig en större del av ansvaret. Då riskerar beställaren ändå att få betala mer än annars.

Andra gången i Sverige Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting betraktar OPS-lösningen som ett riskabelt experiment med skattebetalarnas pengar. Oppositionslandstingsrådet Ingela Nylund Watz (s) har också uttryckt oro för att landstinget får för lite kontroll över sjukhuset eftersom byggnaderna ägs av konsortiet under en lång tid. Det enda tidigare svenska OPS-projektet är Arlandabanan, men modellen har

tillämpats på en rad skolor, sjukhus och vägprojekt i länder som Storbritannien, Kanada och USA.

Fungerar på kort sikt En forskningsöversikt som gjordes härom året kom fram till att modellen verkar göra det lättare att hålla budget och tidplan. Däremot går det inte att säga om den också medför lägre kostnader på lång sikt, eftersom den inte har tillämpats så länge. Upphandlingen av Nya Karolinska har precis lämnat utvärderingsfasen och gått in i förhandlingsfasen. Hur många intressenter som är kvar är inte offentligt. I april meddelar landstinget vem som får uppdraget. D

Finansieringsformen är omtvistad för Nya Karolinska Solna. Foto: Konceptbeskrivning White arkitekter.

husbyggaren nr 1 B 2010

nr 1 B 2010 husbyggaren

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Värmepumpssystem kan effektivt sänka energiåtgången. Särskilt bra är de om fastigheten behöver både värmas och kylas. För framtiden kommer det dock att behövas värmepumpar som är både större och mindre än de som säljs mest idag.

Värmepumpar sparar energi – men behövs i fler storlekar ärmepumpar har blivit allt vanligare för uppvärmning av framför allt småhus under det senaste årtiondet. På senare år har även installationerna i flerbostadshus och lokaler ökat. Under förra året bedrevs ett forskningsprojekt tillsammans med branschen på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, som hade som mål att ta fram en bild av hur framtidens värmepumpssystem bör utformas för att vara konkurrenskraftiga och miljövänliga. Projektet hade titeln ”Nästa generations värmepumpssystem i bostäder och lokaler” och framtiden definierades som 10–15 år fram i tiden, det vill säga runt år 2020. Resultaten visar att det kommer att behövas värmepumpar som är både större och mindre än de som är vanliga idag.

Försäljning toppade år 2006 Inom projektet gjordes olika delstudier med målet att få fram en bild av hur framtidens värmepumpssystem bör se ut. Till

att börja med genomfördes en kartläggning av värmepumpsmarknaden för att ta reda på vilka systemlösningar som finns på den svenska marknaden idag. Vi undersökte även hur värmepumpsmarknaden har utvecklats under de senaste åren. Resultaten visar att värmepumpar har blivit allt vanligare i enfamiljshus det senaste decenniet. Försäljningssiffran för år 2006 visar en toppnotering på över 120000 sålda värmepumpar enligt Svenska värmepumpföreningen, SVEP, vilket innebär en tiofaldig ökning på tio år. Vätska/vattenvärmepumpar (ofta även kallade berg-, mark- eller sjövärmepumpar) och luft/luftvärmepumpar är de mest sålda typerna. Den förstnämnda installeras ofta i äldre hus med vattenburna system som tidigare värmts med olja medan luft/luftvärmepumpen oftast installeras i hus som saknar ett vattenburet uppvärmningssystem. Dessa hus värms istället med upp med elradiatorer. Frånluftvärmepumpen har varit vanlig i nybyggda småhus under det senaste decenniet.

Figur 1. Uppvärmningssätt för småhus byggda under olika decennier (Källa: SCB)

FÖRFATTAREN

Av caroline haglund stignor , tekn dr, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Caroline Haglund Stignor är tekn dr och arbetar som forskare och biträdande sektionschef på sektionen för system- och installationsteknik på SP. De forskningsområden hon främst arbetar med är värmepumpsteknik, livsmedelskyla och värmeöverföring.

Värmepumpssystem i större fastigheter och lokaler är fortfarande relativt ovanligt, även om det finns många exempel på installerade sådana.

Värms med direktel I nästa delstudie gjordes en kartläggning av fastighetsbeståndet. Resultatet visar att en stor andel av enfamiljshusen i Sverige är byggda antingen före år 1940 eller under 1970-talet, samt att allt färre hus byggts under de senaste decennierna (se figur 1). Den sammanställda statistiken visar att en stor andel av husen byggda på 1970talet värms med direktverkande el (som ofta kompletteras med en luft/luftvärmepump, se figur 3) och att det idag finns mycket få hus kvar som värms upp med hjälp av olja. När det gäller flerfamiljshus har byggandet minskat för varje decennium sedan miljonprogrammet avslutades på 1970-talet. De flesta av flerfamiljshusen värms med fjärrvärme, vilket tyder på att de ligger inom områden där det finns ett fjärrvärmenät. husbyggaren nr 1 B 2010

Återvinn värme i ventilationsluft En viktig del i projektet var att analysera inverkan från nuvarande och framtida lagstiftning och direktiv på krav för framtida systemlösningar. Som exempel kan nämnas att det så kallade Ecodesigndirektivet (Ecodesign of EuPs directive 2005/32/EC) kommer att leda till att internvärmen från elektrisk utrustning i bostäder och lokaler kommer att minska. Energieffektivitetsdirektivet sätter upp mål för hur mycket varje land ska minska sin energianvändning fram till år 2020. För att Sverige ska uppnå sina mål föreslår en svensk utredning till exempel att statliga bidrag ska ges till strategiska installationer i småhus, flerfamiljshus och lokaler, vilka leder till minskad energianvändning. Installation av en värmepump kan vara ett enkelt och billigt sätt att minska en byggnads energianvändning utan att göra omfattande modifieringar av själva klimatskalet. De nya byggreglerna för ny- och ombyggnation (BBR2008), som gäller från 1 februari 2009, innebär att gränser för specifik energianvändning införs (det infördes redan i BBR 2006, men har nu reviderats). De nya byggreglerna är en effekt av EPBD (Energy Performance of Buildings Directive). Kraven leder troligtvis till att värmeåtervinning av ventilationsluften kommer att krävas i nybyggda hus, även sådana som värms upp av fjärrvärme, att danr 1 B 2010 husbyggaren

id ro tt s an Ky Te l. rk at or er ,k ,k ap on el se l r t, bi og ra Va f rm ga ra Ö g vr e ig a lo ka le r

Vå rd

Sk ol or sp or t-

Ba d-

Står inför renoveringar När det gäller framtiden tror man att det kommer att byggas relativt få nya bostäder och lokaler jämfört med för några decennier sedan. Det som byggs kommer troligtvis att vara relativt energieffektivt jämfört med det befintliga beståndet. Det befintliga fastighetsbeståndet kommer dock att renoveras till viss del. Både de enfamiljshus som byggdes under 1970talet och de flerfamiljshus som byggdes under miljonprogrammet har nått en sådan ålder att omfattande renoveringar är nära förestående. Renoveringarna kommer sannolikt att leda till att dessa hus kommer att kräva mindre energi.

Bo st H äd ot er el l, el ev ru m Ko Re nt st or au oc ra ng h fö rv Li al vs t ni m ng ed el sh an de Ö vr l ig ha nd el

För lokaler ser det ungefär likadant ut. De tre vanligaste lokaltyperna är de som används som kontor och förvaltning, skolor och vård, vilket illustreras i figur 2.

Figur 2. Sammanställning över användningsområde och byggår för lokaler i Sverige (Källa SCB)

Luft/luftvärmepump

Figur 3. Luft/luftvärmepumpar i hus byggt under 1970-talet. Foto: Roger Nordman

gens frånluftsvärmepumpar kommer att bli mer ovanliga i nybyggda hus och att vätska/vattenvärmepumpar blir vanligare. Nybyggda småhus kommer troligtvis också att bli mer välisolerade.

Hushållsel minskar Projektet tog fram tre olika framtidsscenarior för år 2020. Genom beräkningar studerade projektet sedan hur olika åtgärder på fastighetens klimatskal, förändrade internvärmeeffekter och ett förändrat klimat kommer att påverka byggnaders framtida energi- och effektbehov. Beräkningar för typhusen för de olika scenariorna genomfördes med hjälp av programmet BV2. Det scenario som projektgruppen trodde mest på användes sedan i de fortsatta studierna. Scenariot innebar en ökning på årsmedeltemperaturen på en (1) grad Celsius, att miljö- och klimatmedve-

tenheten hos människor och samhälle är stor och att man är beredd att betala extra för miljö- och klimatvänliga lösningar. Dessutom finns det fler krav, lagar och regler som styr mot energieffektivitet och CO2-minskning. Detta scenario innebär också att användandet av hushållsel minskat betydligt och därmed även internvärmen från elektrisk utrustning, att äldre hus har tilläggsisolerats och att solavskärmning används på både nya och befintliga byggnader. När det gäller teknikutveckling innebar scenariot att pumpar, fläktar och varvtalsstyrda kompressorer blivit betydligt effektivare jämfört med vad de är idag. Energipriserna förväntas öka och längre återbetalningstider förväntas accepteras.

Viktigt isolera väggar och tak Resultaten från beräkningarna för detta Fortsättning s. 22 P

P scenario visar att uppvärmningsbehoven kommer att minska i både befintliga och nybyggda bostäder och lokaler, även om också internvärmen från elektrisk utrustning förväntas minska. Om effektiv solavskärmning används kommer klimatkyla inte att vara nödvändig i bostäder, även om omgivningsklimatet blir varmare och husen mer välisolerade. När det gäller kontor kommer behovet av både värme, el och kyla att minska för både befintliga och nybyggda kontor jämfört med dagens typkontor. Beräkningarna visar att de faktorer som får störst betydelse för byggnadernas energianvändning är en ökning av isolering av väggar och tak samt användning av effektiv solavskärmning. Baserat på fakta från projektets tidigare delar skapades en kravspecifikation i samarbete med projektgruppen för framtidens värmepumpssystem när de ska installeras i nya eller befintliga bostäder och lokaler. Några av de viktigaste punkterna i kravspecifikationen var att värmepumpen ska klara hela uppvärmningsbehovet utan eltillsats och att värmepumpen ska kunna anpassa den avgivna värmeeffekten efter det aktuella uppvärmningsbehovet på ett energieffektivt sätt. Olika förslag på systemlösningar för värmepumpssystem togs fram. Dessa utvärderades beräkningsmässigt, delvis med hjälp av programmet BV2. Värmepumpar i kombination med solfångare utvärderades också. Exempel på en sådan systemlösning visas i figur 4. För byggnader med kylbehov utvärderades olika lösningar som använder frikyla en del av året. Möjligheten till kyla utan extra elanvändning utvärderades även för bostäderna. De olika systemlösningarna utvärderades ur ett prestandamässigt, kostnadsmässigt och miljömässigt perspektiv (utsläpp av CO2).

Värmepump passar större hus Resultaten från beräkningarna visar bland annat att små luft/vattenvärmepumpar i småhus blir relativt bra prestandamässigt och kan erbjuda viss kyla utan extra elanvändning, men får svårt att konkurrera kostnadsmässigt mot system med en luft/luftvärmepump i kombination med en solfångare. Generellt kan sägas att system med vätska/vattenvärmepumpar får bättre ef22

fektivitetsvärden än system med luft/vattenvärmepumpar, men skillnaden i den årliga kostnaden blir ofta inte så stor om en annuitet på investeringen inkluderas. Detta eftersom systemen med vätska/vattenvärmepumpar innebär en dyrare investering. Alla värmepumpssystem får dock svårt att konkurrera kostnadsmässigt med direktel och fjärrvärme för dessa hus med små uppvärmningsbehov. För att de ska göra det krävs att det finns mindre (<5 kW) vätska/vatten- och luft/vattenvärmepumpar på marknaden som är betydligt billigare än vad som antogs i denna studie. För hus med större värmebehov gäller att lösningar med vätska/vattenvärmepumpar är kostnadsmässigt konkurrenskraftiga mot fjärrvärme/fjärrkyla-lösningar. Ofta även om anslutning till fjärrvärme redan finns. Miljöpåverkan beror på hur elen värderas. Återladdning av borrhålet samt installation av ett stort antal fläktkonvektorer leder till lägre energianvändning men de extra investeringarna detta kräver får väldigt lång återbetalningstid.

Både värmer och kyler För kontor visade sig ett system med en luft/vattenvärmepump och ett system med en vätska/vattenvärmepump kopplad mot ett borrhålslager ungefär likvärdiga kostnadsmässigt, men det sistnämnda var mest fördelaktigt energimässigt och därmed även miljömässigt. I båda fallen antogs det att samma värmepumpssystem används till både värme och kyla och därmed kan både den varma och kalla sidan på värmepumpen nyttjas samtidigt. Den huvudsakliga anledningen till att systemet med vätska/vattenvärmepumpen får så pass mycket bättre energiprestanda är att kyla kan hämtas från borrhålet utan att kompressorn är i drift under en stor del av kylsäsongen. De föreslagna systemlösningarna består till stor utsträckning på kombinationer av komponenter som finns tillgängli-

Figur 4. Exempel på systemlösning där en berg-värmepump har kombinerats med solfångare, delvis för återladdning av borrhålet med hjälp av solvärme.

ga redan idag. Dock behövs nya storlekar (effektmässigt) och styrningar utvecklas. Detta betyder att man kan nå relativt långt med state-of-the-art teknik, men att insatser behövs för att vissa av systemen ska bli konkurrenskraftiga ur ett kostnadsmässigt perspektiv.

Beror på hur el produceras När det gäller miljövärderingen (i denna studie begränsad till klimatvärdering) av de olika systemlösningarna med värmepumpar kontra lösningar med fjärrvärme och fjärrkyla är resultatet helt beroende av hur elen värderas. Enligt Energimyndigheten finns riktlinjer som säger att om konsumenten har kontrakterat en viss typ av el, till exempel vindkrafts- eller vattenkraftsel, så ska miljöbelastningar från sådan el användas vid miljövärdering av elanvändningen. Om en värmepumpslösning miljövärderas på detta sätt och dess miljöbelastning jämförs med den som blivit om en fjärrvärme/fjärrkylalösning använts istället, blir den från värmepumpslösningen oftast betydligt lägre. Om elen inte är kontrakterad att vara producerad på ett visst sätt ska ”värsta fallet” istället användas vid miljövärderingen av elanvändningen enligt Energimyndighetens riktlinjer. Detta blir någon form av marginalproduktion av elen. Om värmepumpens elanvändning värderas husbyggaren nr 1 B 2010

på detta sätt blir fjärrvärme/fjärrkylalösningarna bäst ur miljöperspektiv.

Olika effektbehov När det gäller olika systemlösningars eleffektbehov kräver värmepumpar som har luft som värmekälla betydligt högre eleffekt när det är som kallast ute ( jämfört med dem som har mark eller berg som värmekälla), eftersom dess prestanda påverkas i större utsträckning av en sjunkande utomhustemperatur. När det gäller eleffekt för kyla kommer de lösningar som använder sig av frikyla från marken att ha ett lägre effektbehov de flesta av årets varma timmar/dagar. Det är dock osäkert hur mycket det skiljer för de absolut varmaste timmarna när de inträffar sent under kylsäsongen. Risken är då att borrhålet är så uppvärmt att det inte längre tillför någon kyleffekt och systemet blir då likvärdigt med en reversibel luftvärmepump, det vill säga en luftvärmepump omkoppling görs så att den kyler inomhus istället för att värma.

nr 1 B 2010 husbyggaren

Sammanfattningsvis kan man från denna studie dra följande slutsatser. • Installation av ett värmepumpssystem är ett mycket effektivt sätt att minska en byggnads energianvändning utan att göra några större förändringar på byggnadens klimatskal och kan därför bidra till att Sverige kan nå sina energieffektiviseringsmål. • För de småhus som byggs eller för dem där omfattande isolering görs vid renovering, krävs en ny generation kostnadseffektiva mindre värmepumpar. • Marknadspotentialen för större värmepumpar, än vad hittills varit vanligt förekommande, verkar också vara väldigt god. Det borde finnas goda möjligheter att sälja sådana till både flerbostadshus och till lokaler. • Särskilt konkurrenskraftiga blir värmepumpslösningar i de fall där det finns ett samtida värme- och kylbehov i fastigheten, men även i de fall där värmebehovet dominerar under en del av året och kylbehovet under en annan. D

Fotnot:

Projektet har finansierats av Elforsk och Energimyndigheten via kollektivforskningsprogrammet effSys2 och ett stort antal deltagande företag från värmepumps-, energi-, bygg- (genom FoU-Väst) och fastighetsbranschen, som bidragit med erfarenhet och kompetens och arbetstimmar och finansiering, AB Bostäder i Borås, Akademiska hus, Borås energi och miljö, Enertech AB, Göteborgs energi AB, IVT Industrier AB, Jacab AB, JM AB, LB Hus, NCC, Nibe AB, Peab AB, Refcon, Skanska, Skellefteå kraft, SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond), Sveriges byggindustrier, Landstinget i Uppsala län, Vattenfall utveckling, VVS Företagen, Västfastigheter och ÅF. Projektet har utförts av en forskargrupp på SP samt ett antal experter från Chalmers och Lunds tekniska högskola.

HUS- OCH INDUSTRIBYGGNAD Byggnader har utmärkta ytor för produktion av förnybar energi. Teoretiskt kan ytorna svara för en stor del av världens energiförsörjning. LCC-analyser visar att det redan finns system som är lika billiga i drift som konventionell el och fjärrvärme.

Lönsamt med solceller och vindkraft på stadstak

Sol och vind Av dagens många tekniker för produktion av förnybar energi valdes följande ut som lämpliga att användas på byggnader i tätortsmiljö: • Solenergi – solceller, solfångare (100200 kvm) • Vindkraft – horisontella och vertikala vindkraftverk (25 kW) • Biobränsle – pellets (200 kW)

Båghuset, kontorshus och hotell vid nya Uppsala entré. Foto: Skanska

Livscykelkostnadsanalysen (LCC) gjordes enligt Boverkets metod som används bland annat vid energideklarationer. Investerings- och underhållskostnader begärdes in från olika leverantörer och de fick även ange förväntad årlig energiproduktion för sin produkt. Deras produkt behövde inte tillgodose hela byggnadens energibehov utan de fick själva dimensionera sin anläggning för att vara så kostnadseffektiv som möjligt utifrån byggnadens värme- och elbehov. För att rättvist kunna jämföra de olika produkterna som har olika tekniska livslängder och producerar el och/eller värme, gjordes hela uppställningen ur ett fastighetsägarperspektiv. Normalt jämförs till exempel en solcellspanel med 25 års teknisk livslängd med den minskade kostnaden för inköpt el under denna tid. Detta går dock inte att jämföra med en pelletspanna med en teknisk livslängd på cirka 20 år som producerar värme.

Driftkostnaden intressant För en fastighetsägare är det intressanta att veta vad den totala driftkostnaden inklusive värme och el blir för sin fastighet under en viss tidsperiod. Så för att kunna jämföra de olika produkterna sattes kalkylperioden till 30 år och den totala kostnaden för inköp av el och värme för respektive produkt räknades ut. Som jämförelse räknades kostnaden för konventionell el och fjärrvärme ut vilket innebär att jämförelsen för de förnybara alternativen blir tuffast möjliga men samtidigt realistisk för de alternativ som finns i många tätorter. För de produkter med kortare teknisk livslängd än 30 år räknades med en nyinvestering för resterande period så att produkten till slut kunde fungera i 30 år. För vindkraft bör årsmedelvinden nor-

David Lindgren är miljöledare på Ramböll projektledning i Uppsala. Han arbetar med miljöstyrning och energisamordning av byggprojekt.

FÖRFATTAREN

kanska och Uppsalahem har med stöd av SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond) låtit Ramböll utvärdera vilka produkter för produktion av förnybar energi som finns på marknaden idag och som kan användas på byggnader i tätortsmiljö, samt deras driftsekonomiska lönsamhet. Studien visar att i finanskrisens spår med sänkta priser och med dagens bidragsnivåer för solenergi är elproduktion med kiselbaserade solceller billigare än att köpa motsvarande konventionell el. Plana solfångare och vertikala vindkraftverk (VAWT) är endast marginellt dyrare än konventionell el och fjärrvärme.

FÖRFATTAREN

Av david lindgren , miljöledare, Ramböll och cecilia åkerblom , byggledare, Ramböll

Cecilia Åkerblom är byggledare på Ramböll projektledning i Uppsala. Hon arbetar som bygg- och projektledare, bland annat med byggledning vid nyproduktion av villor och radhus i Fornby.

malt vara 5 m/s eller högre för att de ska löna sig men i den här studien antogs en årsmedelvind om 4 m/s som är ganska rimlig för de förhållanden som råder i många inlandsstäder, och med tanke på den turbulens som råder över en tätort strax ovanför hustaken. Eventuell producerad el som inte kan användas i byggnaden har sålts till elnätet vilket gett en extra intäkt. Resultatet och några av de sifferunderlag som användes i beräkningarna visas i tabell 1. Lönsamheten för de olika alterhusbyggaren nr 1 B 2010

nativen läser man av på raden ”Summa nuvärde”. Det alternativ som har lägst summa är billigast att investera i, driva och underhålla under en trettioårsperiod. Själva summan är ett belopp som motsvarar den totala kostnaden (nuvarande och framtida kostnader) uttryckt i dagens penningvärde.

Passar byggnader De tekniska förutsättningarna för de olika typerna av förnybara energikällor skiljer sig åt en hel del och ger olika möjligheter för olika byggnader. Vindkraftverk är synliga lång väg och ger byggnaden en tydlig miljöprofil. Moderna mindre verk bullrar så lite att de kan placeras på byggnader utan risk för störningar men vibrationer kan uppkomma och monteringen måste göras så att stomljud förhindras. Nedisning med risk för att isklumpar lossnar från verken och skadar förbipasserande förekommer normalt inte tack vare de ytskikt som bladen är belagda med. Solcells- och solfångarpaneler kan placeras antingen synligt på fasader, dock med cirka 20 procent lägre verkningsgrad vid vertikal placering, eller utom synhåll på takytor i lämpligt söderläge. Det gör att de kan användas både på moderna byggnader där de passar bra stilmässigt och på äldre byggnader där man kan välja att gömma undan dem. Det finns idag många olika sorters takinfästningssystem för att passa alla sorters tak. Pelletspannor placeras inuti byggnaden och det enda som syns utifrån är skorstenen för rökgaserna. Dagens rökgasreningssystem är mycket effektiva men små mängder luftföroreningar släpps ändå ut vilket gör att enstaka större biobränslepannor i tätortsmiljö inte orsakar problem men ett större antal skulle kunna göra det. Vidare behövs det ungefär tre gånger så mycket utrymme för förvaringen av bränslet som för en motsvarande oljepanna och man måste kunna komma nära byggnaden med en lastbil för påfyllning cirka en gång i veckan vintertid. Lönsamt komplement Sammanfattningsvis kan man konstatera att solenergi med dagens bidragsnivåer, och vindkraft för byggnader på blåsiga nr 1 B 2010 husbyggaren

Tabell 1: Total driftskostnad för en byggnad (värme och el) beräknat med LCC-analys för en 30-årsperiod. Den förnybara energikällan tillgodoser oftast bara en del av byggnadens totala behov. Om installationen har kortare teknisk livslängd än kalkylperioden har en nyinvestering för resterande tid lagts in som en periodisk UH-kostnad. HAWT = horizontella vindkraftverk, VAWT = vertikala vindkraftverk. Orange färg innebär värmeproduktion, grön färg värme- och elproduktion och blå färg elproduktion.

platser, kan utgöra ett lönsamt och miljövänligt komplement till konventionell fjärrvärme och nätel. Om energipriset ökar 1 procent mer än inflationen i övrigt blir sol- och vindkraftsanläggningarna 10–15 procent lönsammare än vad som anges i beräkningarna i tabell 1. Biobränsle i form av pelletsanläggning kan idag inte konkurrera med fjärrvärme där sådan finns men är det enda förnybara energislaget som helt kan tillgodose byggnadens värmebehov och vars värmeproduktion i varje enskilt ögonblick kan regleras. Dagens produkter för produktion av förnybar energi är flexibla och funktio-

nella och kan monteras och placeras på de flesta sorters byggnader för att passa ihop med byggnadens utseende. D

Fotnot:

Utvärderingen gjordes som en förstudie i samband med projekten Uppsala entré och bostäder vid resecentrum, där Skanska och Uppsalahem uppför hotell, kontor och bostäder i direkt anslutning till Uppsala station. Rapporten ”Förnybar energi i praktiken” finns på www.sbuf.se.

Faktaruta: Förutsättningar för LCCberäkningarna: - Byggnaden som leverantörerna räknade på var en bostadsbyggnad om 3 600 kvm med ett årligt värmebehov om 361 000 kWh

och 32 000 kWh el (inklusive verksamhetsel). - Kalkylränta 6 procent. - Inflation och energiprisökningar båda 3 procent. - Priser fjärrvärme 60 öre/kWh, pellets 55

öre/kWh, el 100 öre/kWh, såld överskottsel 70 öre/kWh. - Årsmedelvind 4 m/s. - Solyta finns rakt mot söder, taklutning 45 grader.

De svenska fastighetsbestånden erbjuder många möjligheter till just produktion av förnybar energi i form av tak- och väggytor för solenergi, lämplig placering för vindkraftproduktion samt tillgång till värme i form av bergvärme, jordvärme, frånluftsvärme, spillvattenvärme med mera, som kan utvinnas

med olika värmeväxlare. Vidare produceras en stor mängd energi i fastigheterna med konventionella värmepannor med fossila bränslen vilka kan ersättas med olika sorters biobränsle eller fjärrvärme.

Faktaruta: I forskarvärlden råder i stort enighet om att det finns stora risker för vårt klimat förknippade med växthuseffekten och utsläppen av främst koldioxid. Ett viktigt område för att nå de olika klimatmål som satts upp på nationell och internationell nivå är att energiproduktionen från förnybara energikällor måste öka.

NEDSKRÄPAT ELNÄT I förra numret av Husbyggaren finns en artikel om hur elnätet håller på att skräpas ner. Efter femton år med EMC-direktivet – och ökande problem i nybyggnation som tyder på allvarliga brister – är det dags att se över direktivet! Färgmärkning kan vara en åtgärd.

Frekvensomriktarinfarkt kan bli stort problem MC-direktivet är nu cirka 15 år. Har direktivet haft avsedd effekt? Har vi en bättre elmiljö nu än tidigare? Har den explosiva ökningen av lågenergilampor, luftvärmepumpar och frekvensomriktare kunnat ske utan att utstrålad och ledningsbundna störningar tilltagit? Det var ju det som var avsikten med direktivet när det infördes. I den här artikeln, som är en uppföljare till artikeln ”Lysrör och mobilladdare skräpar ner elnätet” i Husbyggaren nummer 7 2009 och artikeln ”Varvtalsstyrda motorer drabbas av lagerskador” i Husbyggaren nr 4 2008, av Per Södersten och Gunnar Englund, tittar vi på hur EMCdirektivet fungerat i verkligheten, vad Elsäkerhetsverket gör och vad vi kan hoppas av framtiden.

Kört om fem år Vid en presentation inför den då fyrtioårsjubilerande Instrumenttekniska föreningen (Itf ) på hösten 1998 gjorde artikelförfattaren ett försök till sammanställning av hur störmiljön inom i första hand industrin utvecklats under de fyrtio åren. I god tidsanda gjordes också en extrapolering in i framtiden – och resultatet förskräckte. Någon gång efter 2010 skulle datakommunikation, mätteknik, telemedicin, AM-radio och automation bli så svårt störd att man måste räkna med stora svårigheter om inget gjordes. Kurvorna för störtålighet (immunitet) och störnivå (emission) ser ut att skära varandra cirka 2015 och då skulle det, så att säga, vara kört. Störtålighet följer prognos Lyckligtvis hade något redan gjorts. EU hade utfärdat EMC-direktivet och det skulle se till att de konvergerande kurvorna åter divergerade. I bild 1 visas det sym26

boliskt (och kanske inte helt realistiskt) av de streckade linjerna. Störtåligheten har faktiskt förbättrats i många system. Detta trots att de interna matningsspänningarna i datorer och mikroprocessorsystem sänkts från 5 V till 1,3 V och gränsfrekvenserna höjts från hundratal MHz till flera GHz. Orsaken är förstås att all elektronik så gott som uteslutande utförs med ytmonterade komponenter och därav följande pyttesmå kretsareor. Små antenner är som bekant lika med dåliga antenner och korta ledare ger låga induktanser och låga störnivåer på kretskorten. Bättre kapslingar och filter bidrar också till att störtåligheten faktiskt blivit bättre med tiden.

Sämre med störnivån Då är det så mycket sämre med störnivån. Frekvensomriktarna var inte så där alldeles vanliga för femton år sedan. Ofta var det apparater som installerades inom industrin och då av specialister som visste ganska väl vad som krävdes för att inte störa omgivningen. Det var dessutom ofta en omgivning med ”ruggade” apparater som tålde en ganska hög störnivå. Så problemen var hanterbara. I dag är situationen en helt annan. Frekvensomriktare installeras av instal-

FÖRFATTAREN

Av gunnar englund , elkraftingenjör, GKE Elektronik AB

Gunnar Englund är elkraftingenjör och ägare av GKE Elektronik AB. Han har specialiserat sig på mindre kända bieffekter av omriktartillämpningar, samt utvecklar metodik och instrument för mätning av sådana effekter.

lationselektriker med ofta ofullständig kunskap om EMC och störvägar. Installationsanvisningarna är komplexa och ofta dåligt eller felaktigt översatta. Ackorden medger inte att alltför mycket arbete läggs på ”obegripliga och onödiga” detaljer och konkurrensen gör att skärmade kablar, EMC-genomföringar och filter ofta ”glöms” i offerterna.

Problem på många fronter Dessutom, visar det sig, är filtren ett tveeggat vapen som kan förvärra situationen, framför allt när det gäller läckströmmar till jord så att användning av jordfelsbrytare omöjliggörs. Allt detta leder till förvirring, vilken i sin tur leder till att installationerna ofta görs på enklast möjliga sätt. Utan några som helst EMC-åtgärder. Marknaden för frekvensomriktare är en av de apparatmarknader som ökar mest av Bild 1. Störtålighet och störnivå över tid. Estimerade följder av EMC-direktivet som streckade linjer. alla – både räknat i anhusbyggaren nr 1 B 2010

tal omriktare, installerad effekt och värdemässigt. Frekvensomriktare hittar man inte bara som separat monterade drivsystem, de ingår också i luftvärmepumpar, tvättmaskiner och andra vitvaror. Man kan räkna med att det i en enfamiljsvilla finns mellan tre och kanske upp till tio frekvensomriktare. Det handlar då om en stor villa med avancerad ventilation, maskinutrustning, pool, gym etcetera. Detta, tillsammans med att nya komponenter i omriktarna ger snabbare switchning1, ökar både utstrålad och ledningsbunden emission – även kallad EMI (Electro Magnetic Interference). Utöver frekvensomriktarna sitter numera liknande elektronik med snabba effekttransistorer i så gott som alla elektroniska apparater och lågenergilampor. Sammantaget blir alltså mängden ledningsbunden och utstrålad högfrekvensstörning mycket större än vad man tänkte sig när EMC-direktivet började diskuteras för mer än tjugo år sedan. Utvecklingen har även inom detta område gått mycket snabbare än vad man trodde var möjligt när problemet först uppmärksammades. Martin Lundmark vid Luleå tekniska universitet (artikel i Husbyggaren nr 7, 2009) kallar det för ”mängdlära”: många stör mer än några få. Lättfattligt och pedagogiskt.

Kan EMC-direktivet hjälpa Det nya EMC-direktivet (EMC Directive 2004/108/EC, March 22nd 2007) speglar denna utveckling, till en del. Men i första hand kom det nya direktivet till för att minska förvirringen bland tillverkare och användare. Det handlar alltså inte om en skärpning av gränsvärden utan mera om vissa klarlägganden beträffande ansvar och definitioner. Detta innebär bland annat att friheten att använda externa avstörningskomponenter begränsas och att dessa ska vara fast inbyggda i apparaten. Genom att gränsvärdena för varje enskild apparats emission inte ändrats så betyder det nya direktivet egentligen inte mycket för den totala störnivån. De enskilda störsignalerna kommer fortfarande att summeras som effektivvärden (roten ur kvadratsumman) och störnivån stiger kontinuerligt efterhand som antalet nr 1 B 2010 husbyggaren

apparater med snabba switchande effekttransistorer ökar. En kommande skärpning av EMC-direktivets gränsvärden är därför, enligt artikelförfattarens uppfattning, trolig.

Tidigt tvivel fanns Vid Elforsks Möte 2 om HF och elnät den 28 november år 2002 handlade tre av sex föredrag om problem med frekvensomriktare och störningar i elnätet. Övriga tre föredrag hade rubriker som implicerar problem med högfrekvensstörningar från frekvensomriktare och andra störande apparater. Detta var för sju år sedan, det vill säga ungefär ”halvtid” med EMC-direktivet. Vid mötet introducerades begreppen ”Praktisk, formell och verklig EMC” och frågan om vilken typ av EMC man vill ha ställdes. Det visade sig, föga förvånande,

att det var ”verklig EMC” man önskade sig. Undersöker man ett antal installationer så är det nästan alltid så att det är formell EMC som gäller. Det innebär att någon ansvarig, ofta VD, hos leverantören av utrustningarna skrivit på en EMC-deklaration där man förklarar att produkten, under vissa förutsättningar, uppfyller de krav som EMC-direktivet ställer och att installationen, om den gjorts utgående från de installationsanvisningar som tillverkaren tillhandahåller, också ger en störningsfri anläggning. Teknisk nyfikenhet gör att det ibland kan vara intressant att ta del av de mätningar av ledningsbunden och utstrålad emission som gjorts för att visa att kompatibilitet råder. Varje försök att ta del av sådana mätresultat har hittills mötts med Fortsättning s. 28 P

FAKTARUTA Praktisk, formell, verklig EMC – vad är skillnaden? Praktisk EMC kan anses föreligga när ”det bara funkar” men utan att man har kontrollerat några emissionsgränser eller toleransgränser. Formell EMC är när alla apparater och installationer motsvarar formella krav och

alla papper vederbörligen undertecknats av berörda leverantörer. Det är den i dag normala situationen – men den är ingen garanti för att man har verklig EMC, det vill säga att apparater inte stör eller störs. Verklig EMC är när alla ingående apparater uppfyller ställda krav och när den

sammanvägda effekten av emission och installation samt apparaternas tolerans mot EMI är så god att inga funktionsproblem eller störningar uppträder. En i dag ganska ovanlig situation, som verkar mer och mer avlägsen.

Bild 2. Störnivå (conducted). Bild ur verkligheten (Semko).

P totalt oförstående och vägran att visa resultatet av mätningarna. Det gör att man blir lite misstänksam. Ännu mera misstänksam blir man när det dessutom visar sig att många installationer faktiskt ger upphov till problem i form av störningar på datakommunikation, videosignaler och radiokommunikation. Den fråga som inställer sig är om EMCdeklarationerna är falsifikat eller om något grundläggande fel gjorts vid installationen av omriktarna.

Störda installationer Det finns många exempel på störande och störda installationer. Ett äldre fall var en installation på Karlstads sjukhus där omriktare för fläktar störde ultraljudsutrustning så att användningen försvårades eller i vissa fall omöjliggjordes. Ett antal försök med allt bättre kvalitet på de skärmade kablarna, alternativa jordförbindningar, EMC-förskruvningar och filter gjordes utan att man kom till rätta med problemet. Ett annat fall var installation av omriktare för ventilation på vinden till en större banks huvudkontor. Även här hade alla regler följts – till och med högfrekvenstätningar i skåpdörrarna hade använts. Trots detta hade man stora problem med radiotrafiken med utlandskontoren när ventilationsfläktarna startades. Exemplen kan mångfaldigas och just 28

nu verkar det vara problem med jordfelsbrytare i installationer med frekvensomriktare som dominerar. Orsaken till detta är att användning av jordfelsbrytare ökar (tvingande i vissa typer av installationer) och att frekvensomriktarna till följd av det nya EMC-direktivet förses med inbyggda filter. Filtren leder utan undantag störströmmen till PE (skyddsjord) och därmed har man skapat en oavsiktlig avledning som jordfelsbrytaren reagerar på och löser ut. Till detta kommer problem med lagerskador och motorisolation.

Vad gör Elsäkerhetsverket? ”Äntligen!”, var det nog ganska många som ropade, när den nya generaldirektören Magnus N Olofsson för Elsäkerhetsverket (ESV) presenterades. En ingenjör med god teoretisk och praktisk förståelse för området. ESV har visat allt större intresse för problemet med störd elmiljö och kommer bland annat att arrangera ett forum runt problemen i början av detta år. Min förhoppning är att ESV också tar upp den kontroll av frekvensomriktare som gjordes år 1996 och år 1998. Då testades totalt 20 frekvensomriktartyper med avseende på utstrålad och ledningsbunden emission samt immunitet mot nätstörningar, ESD och påstrålat elektromagnetiskt fält. Av dessa 20 omriktartyper belades 17 med försäljningsförbud på grund av att

gränsvärden för ledningsbunden emission överskreds. Och det var inga små avvikelser som kunde skyllas på felmarginaler. I ett par fall noterades +43 dB respektive +34 dB över tillåten nivå. Översatt till procent innebär det i runda tal 10 000 procent respektive 3 000 procent. En förnyad kontroll av dagens frekvensomriktare vore synnerligen angelägen. Den bör dessutom kompletteras med mätningar i fält så att man får bättre insyn i hur olika installationsmetoder och avstörningsåtgärder fungerar i praktiken. I bild 2, som är skannad från ett av Semkos mätprotokoll (ärendenummer 9644042-3), visas gränskurvor för tillåtna störningsnivåer vid olika mätmetoder (QP = Quasi Peak, AV = Average) och faktisk störnivå för en frekvensomriktare av välkänt fabrikat. Omriktaren var vid mätningen installerad med alla filter, skärmade kablar etcetera enligt tillverkarens anvisningar. Mätningen gjordes dessutom med ett kopparjordplan – något som inte ens den ambitiösaste installatör kan kosta på sig. Trots detta ligger nivån mer än 40 decibel över acceptabel nivå. Fyrtio decibel = 100 gånger… I bildens underkant har artikelförfattaren ritat in resultatet från Semkos mätning av den omriktare som hade lägst emission (Test report no.9911094E). Där ligger man cirka 3 dB (40 procent) över gränsvärdet vid 150 kHz. Det visar att det går att bygga frekvensomriktare med låg störnivå.

Idéer för framtiden Just denna omriktare var dessutom mätt utan filter eller skärmade kablar. Det bidrar till den låga avledningsströmmen som har mätts till typiskt 0,7 mA och garanteras vara mindre än 2 mA. Det gör att jordfelsbrytare kan användas utan problem. Artikelförfattaren har tät kontakt med folk som arbetar inom branschen. En av dem, Sven-Erik Berglund på SEB Elkonsult AB, har tänkt lite extra. Eftersom elmiljö kan delas in i några väldefinierade klasser skulle det vara bra att ange dessa klasser i planritningar över byggnader och industriområden. På så vis kan man enkelt och säkert se var man utan vidare kan placera utrustning utan speciella åtgärder och var extra åtgärder i husbyggaren nr 1 B 2010

FAKTARUTA Frekvensomriktare – varför och hur? Normala elmotorer har ett enda och tämligen konstant varvtal. Alla fläktar och pumpar går då med full fart och levererar fullt tryck och fullt flöde. Det var i sin ordning så länge som energin var billig och det var enkelt och billigt att sätta in spjäll och strypningar för att reducera flöden och tryck till önskade nivåer. En gammal liknelse är att man håller gasen nere och reglerar med bromsen. Det är ingen bra metod. Det är mycket bättre att reglera hastigheten med gasen och låta bli bromsen. Mjuk körning är energieffektiv. Frekvensomriktarna ger oss just den möjligheten. Hastigheten kan styras på ett enkelt och energieffektivt sätt med mycket små förluster. Tekniken i så gott som alla frekvensomriktare i dag går ut på att man tar in den normala nätspänningen (i Sverige 400 volt och 50 hertz), likriktar och ”snyggar till” den så att man får en slät och fin likspänning.

Bilden visar utspänningen från en vanlig (röd) och en störningsfri (grön) omriktare. Illustration: GKE

Likspänningen hackas sedan upp i korta pulser med variabel bredd och repetitionsfrekvens så att ett trefassystem med något som liknar en ny sinusspänning (sinus är den normala nätspänningens kurvform) med variabel frekvens bildas. Variabel frekvens ger variabelt varvtal. Och det var ju det man ville ha. Det är de korta, skarpa spän-

form av magnetstabilisatorer, störskyddstransformatorer och extra filter måste sättas in. Sven-Erik Berglund föreslår VIT färg för bostäder, kontor och lätt industri. GUL för verkstäder och tung industri. RÖD ska användas där störnivån för den aktuella miljön överskrids varaktigt. Förslaget gick ursprungligen ut på att färgmarkeringarna skulle användas i dokumentationen, men det känns som en bra tanke att även färgmarkera centraler och, eventuellt, ner på uttagsnivå. Att ha en RÖD markering på en central och samtidigt uppleva problem med datorer, mätinstrument, kommunikation gör att man inte bara rycker på axlarna utan faktiskt också gör något åt problemen. Som vanligt, när det gäller tankar som ligger i tiden, är det lite oklart vem som var först med just denna tanke (hur var det med Edison och glödlampan?) och nr 1 B 2010 husbyggaren

ningspulserna som är problemet. Korta och skarpa spänningssprång innehåller mycket höga frekvenskomponenter, bilden över störnivån visar att det finns frekvenskomponenter upp emot 10-30 MHz. Det är uppe i det korta kortvågsbandet och eftersom störnivån är ännu högre i lägre frekvensområden inses att problem kan uppstå – och uppstår.

zonindelning är ju en urgammal metod att få ordning och reda i EMC-sammanhang. Sven-Erik Berglund har dock ett mycket konkret förslag, som bör diskuteras i vidare kretsar.

Mätning bör bli standard En annan tanke, som är besläktad med ovannämnda är att se till att åtminstone ledningsbunden EMC-mätning görs till en enkel standardmätning. På samma sätt som kontroll av elinstallationers kortslutningsström och jordimpedans numera görs med enkla och pålitliga instrument. Det skulle hjälpa på flera plan; dels skulle sådana mätningar omedelbart avslöja varför man har problem i en anläggning, dels skulle ”falska” vita eller gula zoner (och det finns det många av) snabbt avslöjas så att de kan åtgärdas – eller rödmärkas. Det börjar dyka upp generella, hand-

Frekvensomriktare utan intensiv störstrålning kan byggas – och byggs. Tyvärr har de inte fått riktigt det genomslag på marknaden som de förtjänar. Många förutseende landsting har dock, av lättförståeliga skäl, börjat använda denna omriktartyp vid sjukhusinstallationer.

hållna spektrumanalysatorer, men de kräver fortfarande kunnande och erfarenhet för att kunna användas på rätt sätt. Om fem år kanske vi ser en enkel EMCprovare som kan pluggas in i ett vägguttag och ange ledningsbunden emission på en okomplicerad GO/NO-GO display? Hoppas kan man ju alltid. Helt säkert är att vi, om inget görs, kommer att ha ett nytt stort problem – kanske ett ”EMCgate” att brottas med inom en ganska nära framtid. Många anser att kampen redan börjat – och det ligger mycket sanning i det. D

INGENJÖRSBRISTEN Teknikdelegationen arbetar för att förhindra en framtida ingenjörsbrist och föreslår olika åtgärder för att öka intresset för teknik. Somliga är bra, men andra innebär en risk för att tidigare misstag upprepas. Framför allt missar delegationen flickors intresse.

Kan statlig åtgärd råda bot på ingenjörsbristen? å uppdrag av regeringen startade Teknikdelegationen i november 2008 sitt arbete med att kartlägga, föreslå åtgärder och stimulera intresset för matematik, naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. Man menar att intresset för ämnena numera är så lågt att det inför framtiden finns risk för ingenjörsbrist. Uppdraget gäller att föreslå åtgärder för alla aktörer – från förskola till högskola – för hur dessa ska kunna samverka och öka intresset, så att det också kan bibehållas. En särskild del i uppdraget gäller att öka andelen kvinnor inom högskoleutbildningarna på området.

Listar projekt Det är en stor uppgift delegationen fått att hantera. Speciellt med tanke på att så många försök har gjorts genom åren utan att ett varaktigt intresse för naturvetenskap och teknik kunnat utvecklas hos ungdomarna i landet. Nu har drygt ett år av uppdraget klarats av. Den 30 april 2010 är slutdatum för arbetet. Ett flertal rapporter ligger ute på nätet om vad som hittills gjorts och en del av det material Teknikdelegationen tagit fram är mycket imponerande. Intressantast av allt är den sammanställning av över två hundra teknik/naturvetenskap/matematik-projekt som pågår runt om i landet för att öka teknikintresset bland ungdomar. En mastodontuppgift vars resultat varit mycket efterlängtat bland alla tek-

nikengagerade lärare och projektarbetare. Det är en otrolig massa projekt som Teknikdelegationen har beskrivit. Av de tolv som hållit på en längre tid och varit samverkansprojekt mellan skola och arbetsliv har Teknikdelegationen sedan gjort en grundligare studie.

Bör fråga ungdomar Vilka är de gemensamma erfarenheterna? Vilka effekter har projekten haft på ungdomarnas intresse för teknik och naturvetenskap? Framför allt den sista frågan borde vara viktig eftersom projekten haft som huvudmål att göra ungdomarna intresserade. Intervjuer har gjorts med de ansvariga i projekten och deras samarbetspartners men av någon anledning har man inte intervjuat eleverna som deltagit. Vad har projekten inneburit för viljan att gå vidare med teknik eller naturvetenskap undrar man? Kanske tiden som projekten pågått är för kort, men ändå borde ungdomarnas synpunkter redan nu vara av värde för Teknikdelegationens arbete! Förhoppningsvis kommer en sådan studie att göras under den sista tredjedelen av Teknikdelegationens arbete. Tidsbrist en flaskhals Att de projektansvariga nästan samfällt påpekat att pengar till material men framför allt tid, både för egen utbildning och drivande av projekt, är en flaskhalsfråga, det förvånar knappast med tanke på allt

Faktaruta Hur ska man få fler ungdomar att arbeta inom tekniska yrken? Det är en viktig framtidsfråga för både byggbranschen

och Sverige. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp för att arbeta fram åtgärder. Husbyggaren har bett en veteran i

sammanhanget att gå igenom de rapporter och förslag som hittills har tagits fram.

FÖRFATTAREN

Av harriet aurell , teknikpedagog

Harriet Aurell har en bakgrund inom teknik, pedagogik och psykologi. Hon har arbetat med utvecklingsarbete inom teknik och genus under 25 år, bland annat på AMS, samt är initiativtagare till Kommunala teknikskolor (KomTek).

som numera ingår i en lärares arbetsuppgifter. Att centrala samordnare dessutom skulle behövas är inte heller en överraskande synpunkt. För en utomstående framstår projekten som imponerande men i många avseenden rena kamikazeprojekt. En stor mängd kringarbete krävs för att få projekt inom naturvetenskap och teknik i hamn: Sökning efter samarbetspartners, planering av aktiviteter, planering av möten, finna gemensamma mötestider och platser i schemat, inköp av material, informationsspridning, entusiasmering av deltagare, drivandet av projektverksamheten, dokumentation och uppföljning, med mera. Om allt detta ska skötas av projektledaren/läraren vid sidan av ordinarie verksamhet är det begripligt om få av projekten blir långvariga.

Eldsjälar driver Något som de flesta projektledare påpekat är att om den eldsjäl som startat och utvecklat projektet av olika skäl försvinner ur verksamheten är det svårt för någon annan att ta över. Mycket av kunskahusbyggaren nr 1 B 2010

Teknikdelegationens uppgift är att öka intresset hos flickor och pojkar för tekniska utbildningar.

Det bästa sättet att bygga upp både förståelse och intresse för teknik och naturvetenskap är att arbeta praktiskt, där så många sinnen som möjligt involveras.

pen som projektet genererat är av implicit karaktär som inte gått att skriva ner. Den tid och det engagemang som eldsjälen investerat är också svår för andra att leva upp till. För att alla de projekt som gjorts och görs ska vara till nytta för skolan och eleverna måste många frågor lösas. Många av dem handlar om tid. En av de personer som intervjuats om hur man kan eliminera flaskhalsarna är NTA-projektens utvecklingsledare Gerd Bergman. NTA står för ”Naturvetenskap och teknik för alla”. Hon förespråkar inrättande av speciella koordinatorer på skolorna som håller ihop projekten och förser lärarna med lätthanterligt och pedagogiskt material. Det är en intressant idé!

både fysik, naturvetenskap och teknik blandas samman utan att någon egentlig boskillnad görs. Detta både i fråga om inspirationsprojekt från andra länder och i fråga om informationen till eleverna. Den attitydundersökning som gjorts, liksom en kampanj till niondeklassare, stärker den bilden. För skolelever som ska välja gymnasieutbildning känns det sannolikt förvirrande att inte få grepp om var tekniken kommer in, då de framför allt utfrågas bara om naturvetenskap, och föreslås att välja NV-programmet. NV-programmet framhålls dessutom i kampanjen för niondeklassare, som den bredaste (läs viktigaste) utbildningslinjen. Detta särskilt om man vill bli ingenjör. Det eleverna måste fråga sig är varför inte teknikprogrammet är det självklara valet om man vill bli till exempel konstruktör, uppfinnare och teknikutvecklare. Är teknikens roll avsiktligt så otydlig i materialet eller är det en tillfällighet? Och hur har man tänkt sig att flickors ofta mycket begränsade erfarenhet av teknik med enbart NA-programmet i ryggen, ska få underlag att välja tekniska ingenjörslinjer på högskolan?

Verklighet framför abstraktion Vad som är nytt och intressant i Teknikdelegationens arbete är att man menar att verklighetsanknytningen i utbildningarna behöver stärkas för att fånga elevers intresse. Den genomgående tanken är att samarbete mellan skolan och näringslivet ska lösa dilemmat. Kanske genom studiebesök och praktikplatser och sommarjobb, kanske genom att föreläsare från företagen kommer till skolan, kanske genom att företagen bidrar med material och böcker. Men räcker detta för att skapa intresse? Visst är det värdefullt, men är det pedagonr 1 B 2010 husbyggaren

giskt säkrat? De verkliga pedagogerna i dag är ju lärarna men även de som utvecklar utbildningsmaterial för klassrummet. Det finns ett stort utbud av strålande och praktiskt utbildningsmaterial för alla åldersgrupper, men för lite pengar för skolorna att köpa in det. Materialet är dyrt, men nödvändigt, om man vill kunna anpassa utbildningsmaterialens abstraktionsgrad efter elevernas förförståelse. Att gå på studiebesök eller få en ingenjörs arbetsdag förklarad för sig av en kvinnlig ingenjör eller få höra berättas om nya produkter och visioner är självklart ett utmärkt inslag i undervisningen men ofta är det som sker ute i arbetslivet mycket mer komplext än vad nybörjaren kan ta till sig. Det behövs mycket ”handson” för att förstå konstruktionsprinciper och fascineras av lösningar på tekniska problem. Helst ska det vara vackert designat också… Det praktiska utforskandet och involverandet av så många sinnen som möjligt är enligt all forskning det bästa sättet att bygga upp både förståelse och intresse. Teknik och naturvetenskap lärs bäst laborativt. Kanske kan samarbetet med näringslivet inriktas på att företagen sponsrar skolorna framför allt med pengar till att köpa in pedagogiskt anpassat arbetsmaterial?

Fysik och NA, kontra teknik? Då man läser Teknikdelegationen rapporter blir man dock förvånad över hur

Håll isär begreppen Många studier visar att ungdomar har mycket oklara uppfattningar av vad en civilingenjör kan ha för olika arbeten, men att en ingenjör arbetar med teknik torde Fortsättning s. 32 P

Teknikdelegationen hamnar fel om man försöker mobilisera flickorna med hjälp av skönhet, hälsa, astronomi och sånt. Då riskerar man att göra flickor till civilingenjörer inom naturvetenskap, men pojkar till tekniker. Foto: Harriet Aurell

P däremot vara en vanlig föreställning. Teknikdelegationen har uppmärksammat detta och vill bredda föreställningarna om ingenjörsyrkena genom att visa på mångfalden av ingenjörsyrken men riskerar här att snarare förvirra bilden genom att inte ta upp frågan om var teknikkunskapen kommer in. I en niondeklassares föreställningsvärld är teknikbegreppet redan från början, enligt många studier, diffust och svårfångat men efter Teknikdelegationens kampanj är risken att det blir ännu mer oklart. Att hålla boskillnaden mellan fysik och teknik klar borde också vara viktigt eftersom skillnaden mellan dessa områden är stor – även om en tekniker har stor användning av kunskap om fysikens lagar. För niondeklassare som redan från början står inför en valsituation som är mer komplex än någonsin borde tydlighet vara viktigare än på länge.

Problembaserat lärande Teknikdelegationen vet att naturvetenskap och teknik uppfattas som svårt av många grundskoleelever och vill göra någonting åt det. De vill också att framtidens tekniker och naturvetare ska vara goda problemlösare och innovativa utvecklare. Den pedagogik de därför före32

språkar är den problembaserade pedagogiken. Det känns mycket stimulerande att flera i delegationen som representerar näringslivet och högskolan understryker vikten av en ny pedagogik inom teknik och naturvetenskap. Man har förstått att teknikens och naturvetenskapens pedagogik skiljer sig från den traditionella akademiska pedagogiken där minneskunskap har det största utrymmet. Forskningen om lärandet med har med önskvärd tydlighet visat på vikten av användning av många olika sinnen för att skapa teknisk förståelse och djup. Det är ingen tillfällighet att eleverna uppskattar ”hands-on”. Att något är svårt har tidigare ofta framhållits som meriterande för högre utbildningar. Det är en föreställning som grundar sig i tanken att ”begåvningarna” skulle gå att vaska fram på detta sätt. I modernare pedagogik ser man lyckligtvis annorlunda på saken och om en utbildning uppfattas som så svår att den blir motbjudande så bör den arbetas om. Den ska bli meningsfull för så många som möjligt.

Intresse bakom framgång Att abstraktionsnivån är hög innebär dock inte automatiskt att den är fel. En elev som utvecklat djupt intresse kan sna-

rare se abstraktionen som en positiv utmaning – om hon/han är tillräckligt intresserad. Detta fann Högskoleverket gott underlag för i en studie som gjordes av Umeå universitet: ”Kunskap, intresse och studieframgång”. En studie som gjordes för att man ville få reda på vilka som fullföljer ingenjörsutbildningar på utsatt tid. Resultatet visade (inte särskilt förvånande) att ett djupt förankrat intresse för studieområdet ifråga, är den tyngsta framgångsfaktorn. Studien som är mycket intressant går bland annat igenom forskning om vad som konstituerar ett intresse. Där beskrivs teorier som menar att ”… intresse bygger på tre grundläggande psykologiska behov: Känslor av kompetens, självbestämmande och social relevans (social relations), samt att ”…handlingar som aktiveras av intresse skapar upplevelse av positiva känslor, även i situationer som kräver ansträngning”. Hur väl känner man inte igen ”datanördar” och hackers i den beskrivningen! Även ”meccanopojkarna” som sedermera kom att bli vår tids mycket framgångsrika ingenjörer och utvecklare hörde till den kategorin. Den viktigaste frågan blir då hur man skapar ett djupt intresse för teknik och naturvetenskap! För att uppnå det behöver man bland annat fundera över hur eleverna ska finna valen av de problembaserade uppgifterna inspirerande och relevanta? Många av frågorna kring den nya pedagogiken handlar om förhållandet mellan styrning och självständighet. Dagens elever kräver mer autonomi nu än förr. Det är en stor omställning för högskolan så den punkt i delegationens arbete som gäller glappet mellan gymnasiet och högskolan undrar man lite hur den ska hanteras. Ska högskolan anpassas efter gymnasiet eller ska eleverna enbart anpassas efter högskolan? Hur stort får elevernas/studenternas inflytande bli på det som ska läras? D

Analysen av Teknikdelegationens förslag för att öka antalet sökanden till tekniska yrken fortsätter i nästa nummer av Husbyggaren.

husbyggaren nr 1 B 2010

Intresseanmälan

resa till Kina

Shanghai och Peking 12–19 oktober 2010 Inriktningen på resan kommer att vara att lära känna dagens Kina som är på god väg att få en ledande roll i världsekonomin. Vi besöker den stora världsutställningen som hålls i Shanghai under nästa år: Expo 2010. Samtidigt som vi ser höjdpunkter från den mångtusenåriga kinesiska kulturen som bl.a. den Kinesiska Muren.

Preliminärt program: Ti 12 okt On 13 okt

Avresa med flyg, kvällstid. Ankomst till Shanghai på eftermiddagen lokal tid. Vi möts på flygplatsen av lokal guide och vår egen buss. Incheckning på hotellet och middag på kvällen. To 14 okt Frukost. Heldagstur med lunch i Shanghai. Med vår guide lär vi känna Shanghai som från ett litet fiskeläge vuxit till en av de största och kanske mest expansiva städer i Asien. Vi får se genuina kinesiska kvarter, stadsdelar som uppfördes av kolonialmakterna och moderna affärsdistrikt. Fr 15 okt Dagen ägnas helt åt besök på den stora världsutställningen i Shanghai: Expo2010. Lö 16 okt Frukost, buss till flygplatsen, flyg till Peking. Efter lunch, besök i den Förbjudna Staden där 24 kejsare levde isolerade från omvärlden under mer än 500 år. Eftermiddagen avslutas med besök i OS-arenan det s.k. Fågelboet. Därefter incheckning på vårt hotell. Sö 17 okt Heldagsutflykt till en del av den mer än 600 mil långa Kinesiska Muren som är världens största byggnadsverk. Lunch. Vid återkomsten tid för shopping. Må 18 okt Frukost, egen tid/ shopping. Ti 19 okt Frukost, transfer till flygplatsen, hemkomst eftermiddag samma dag.

Pris per person Shanghai och Peking 12-19 okt 2010: ca 15.000 kr.

Allt ingår i priset * Flyg till Stockholm-Peking-Shanghai t/r. * Passagerar-, flygplats- och säkerhetsavgifter kända 2009-09-20. * Övernattning på hotell av god standard i Shanghai och Peking, del i tvåbäddsrum. * Lokalguider. * Måltider (frukost, lunch, middag) inkl. måltidsdryck enligt program. * Transporter, bagagehantering och entréavgifter. * Visum till Kina.

Mot tillägg Enkelrum totalt i Shanghai och Peking: 3.600 kr. Avbeställningsskydd mot akut sjukdom: 575 kr. Anslutningsflyg från Malmö, Göteborg, Umeå, Luleå: ca 800 kr t/r. Hotell i Shanghai: Holiday Inn Vista Shanghai, bättre mellanklasshotell. Hotell i Peking: Qianmen Hotel, bättre mellanklasshotell. Tvåbäddsrum kan bokas av två personer som vill dela rum med varandra.

Intresseanmälan/Bokning OBS att detta bara är intresseanmälan som inte är bindande. De som här visat intresse kommer sedan att få ett reseerbjudande med fast pris i början på nästa år. Vid beställning av resan skickar vi då ut en faktura på anmälningsavgiften: 5.000 kr/ person. Slutbetalning sker två månader innan avresa, d.v.s. i augusti 2010. Intresseanmälan och mer information finns på www.style.se/sbr

IT Jag var så glad över all fin information jag samlat in, alla viktiga fakta och alla siffror som talade. Men när jag skulle försäkra mig om att jag verkligen hade tänkt rätt visade det sig att mina fina fakta var försvunna. Informationen på nätet är lättflyktig. Av kerstin lundell , frilansjournalist

Lättfångade fakta på nätet är rysligt lätt förgångna ätt fånget, lätt förgånget – det har jag lärt mig nu. Jag har samlat stora mängder information lätt som en plätt med hjälp av google. Ute på nätet har jag hittat mängder av fakta som jag använt för att skriva en bok. Problemet är att när jag ska kolla fakta igen, för att vara riktigt säker på att allt blev rätt, då får jag inte fram samma uppgifter. Filerna jag sparat visar sig omöjliga att öppna och adresserna i bokmärkena har ändrats så jag får bara felmeddelanden när jag försöker klicka mig tillbaka. Jag har förstås inte skrivit ut allt som jag samlat ihop. Jag tänker ju på att spara resurser och på hur stora koldioxidutsläppen skulle bli om varje liten uppgift skulle generera ett papper. Det finns nämligen stora mängder fakta i boken.

Tog timmar hitta källor Så då sitter jag där, när bokskrivandet går mot sitt slut, och kallsvettas när jag inser att jag kanske inte kan stå för vad jag påstår. Frenetiskt klickar jag runt mellan egna filer och hemsidor på nätet och våndas över att behöva plocka bort hela tankebanor som bygger på sådana fakta som jag inte kan plocka fram igen. Jag kan ju inte sätta saker och ting på pränt och påstå något med grund i fakta som flytt. Skriv ut och spara Så jag har ägnat många, många timmar åt att hitta tillbaka till källorna, eller söka nya. Nu råkar det sig så bra, att det jag påstår i de allra flesta fall går att hitta på flera olika platser, om jag förlorar en uppgift, så står det mig tusen åter. Ibland hittar jag rent av något som är mycket bättre än den första omgången fakta som jag lyckats fånga, ibland är det minst lika bra. Men 34

någon gång händer det faktiskt att jag strukit bort en passage i boken. Ändå blev jag varnad: man ska skriva ut, notera och länka. Jag tyckte också att jag följde råden. Tyvärr följde jag dem inte tillräckligt noggrant. I ivern över att få tag på fakta som jag kunde tråckla ihop till intressanta teorier, glömde jag ibland det där tråkiga kontrollarbetet och hämtade bara raskt hem filerna utan att tänka på att html-filer inte alltid är presentabla när man ska plocka upp dem igen, att somliga pdf-filer inte går att öppna igen och att php-filerna rent generellt är värdelösa att spara. Jag vill inte ens tänka på alla länkar som byts ut och försvinner. Värst är FN:s länkar. Jag vet inte vad Förenta Nationerna håller på med egentligen, men det man trodde man hade i handen, eller i alla fall på bokmärkeslistan ena dagen, visar sig helt utan värde nästa dag. Organiserar de ständigt om, där borta i New York eller i Genève tro, med vådliga följder för stabiliteten på FN-sajterna? FN-källor är jag i vilket fall som helst extra noga med att sätta på pränt nuförtiden och nöjer jag mig ändå med att bara spara digitalt i datorn, testar jag i alla fall om det nedsparade dokumentet verkligen går att öppna igen.

Vilar på fast grund Så till slut har det hela ordnat sig ganska bra, texten vilar om inte på hälleberget, så i alla fall på fast grund. Men arbetet att nå dit var inte så lätt som jag trodde, utan jag har arbetat hårt för att kunna spika teser med den lättflyktiga materia som det moderna informationssamhället erbjuder. Det hela är väl att betrakta som en sorts digital baksmälla: man kopplar upp sig, upplever sig mura ett hus, men i själva verket är murbruket inte ens spindelväv, utan bara en dröm som försvinner när

strömmen slås av och man vaknar upp till en tom dator och huvudbry. Den kloka sparar information på papper och låter sig inte frestas av digitala arkiv. Kanske lär sig nästa generation det här, så att de kan komma med pekpinnar till sina barn när de själva blivit föräldrar. Det är som att städa hus: generation efter generation har finslipat metoderna och till slut är de fastställda enligt en städkod som lärs ut till de unga: torka fötterna, ställ tillbaka på sin plats, stäng dörren, häng upp kläderna och så vidare.

Hur ska vi förhålla oss Men för den digitala världen finns inga koder utan vi måste prova oss fram på egen hand, och göra misstagen själva. Fast de små bekymmer jag haft när det gäller att spara dokument är ju ingenting egentligen. De som råkar riktigt illa ut skadas svårt och förlorar till och med livet ibland. De unga sitter på sina rum och öppnar upp ett fönster mot världen. Och en dag klättrar världen in genom det riktiga fönstret, ibland till glädje, ibland till sorg. Det finns helt enkelt ett skriande behov att hitta förhållningssätt till det nya mediet. Faran med Facebook De som mördade en medspelare från ett datorspel gjorde fel. I verkliga världen är mord alltid fel. Det behövs inga långrandiga diskussioner för att förstå det. Men hur förhåller man sig till dem som talar om att döda på internet? Och hur ska man förhålla sig till personlig integritet i Facebook? När jag la ut kontaktuppgifter där kändes det som att lämna lägenheten utan att låsa dörren. Jag undrade om jag kunde lita på att ingen skulle smita in i min dator när jag kopplar upp mig mot Facebook, och sno åt sig viktiga uppgifter. Jag vet ju att om husbyggaren nr 1 B 2010

jag klickar ja, så går en algoritm från Facebook in på min dator och laddar ner e-postadresser, som sedan används för att skapa nya kontaktnät på Facebook. Den knappen tryckte jag aldrig på, utan jag valde nej istället. För säkerhets skull. Tänk om det finns algoritmer som hämtar annat också? Det skadar kanske att vara försiktig ibland, för den misstänksamma missar möjligheter. Mina vänner har väldigt roligt på Facebook. Jag vet att jag missar något. Men eftersom vi alla famlar, och det inte finns generationer av visdom att luta sig mot, så väljer jag bort något som visserligen kan vara kul, men inte tillräckligt kul för att ta risker.

Konflikt och verkligt krig Att googla efter information kommer jag dock att fortsätta med, trots att det visat sig riskabelt. För vinsterna är enorma. Boken jag arbetar på hade aldrig blivit skriven utan den lättflyktiga informationen. För även om det som är lättfånget är lätt förgånget, så kan det ändå vara bra att ha. Det går ju faktiskt att ta storsläggan och omvandla det lättfångna till något som är så gott som hugget i sten. Så jag surfar vidare. Boken då? Den är inte färdigskriven än. Men den handlar i alla fall om hus väldigt långt borta, i en trakt där inte ens det med stor möda uppbyggda får stå kvar intakt,

nr 1 B 2010 husbyggaren

Flyktiga FN-sidor.

utan riskerar att förstöras under krig och konflikt. Så egentligen borde jag skämmas över att ens nämna mina digitala bekymmer.

Jag kan skatta mig lycklig över alla fina hus i vårt land och våra hundratals år av fred. D

FORM & TEKNIK MEM-rutan, som blivit så citerad i arkitektkretsar: ”It’s a pity our climate doesn’t permit a functional architecture…”, äger alltjämt aktualitet. Vi har fått en riktig vinter, igen, och det över hela landet. Men, räknar vi med det? Av andreas falk, Arkitekt SAR, afalk@kth.se

Bör teknik och arkitektur klara vårt vinterväder? n riktig vinter hör numera nästan till ovanligheterna – när det gäller längre perioder. Men ett nordligt land är Sverige, alltjämt med ett klimat som visar tydliga tendenser till nordlighet – globalisering av vädrets makter är inte verklighet på länge än…

Halkiga löv Reflektionen har kommit farande många gånger förut. Det började för flera år sedan, med tunnelbanevagnar som inte klarade den svenska lövfällningstiden. Hur var det nu? Var de tillverkade i Italien? För ett osvenskt klimat? I Stockholms tunnelbanenät uppstod i alla fall kraftiga förseningar på grund av lövhalka. Så fryser också tågväxlarna regelbundet längs spåren, när frosten på allvar får för sig att nypa till och därpå förvandlas tågen och bussarna till obehagliga bastur när deras ventilationssystem inte klarar en månads nysvensk sommarhetta. Vägverket har nu i vinter gått ut med rekommendationer gällande vinterdäckens beskaffenhet och genast blir det debatt om dubbdäck eller inte dubbdäck, bromssträckor och väghållning. Åsikterna som uttryckts kring vikten av väghållning och förnuftig körstil äger sin rimlighet. I somliga regioner saltas inte vägarna och sandas vägarna i stort sett bara i korsningar. Det manar till försiktighet. Det kräver en större lyhördhet mot underlaget och väderbetingelserna än när man invaggas i den falska säkerheten att allt är status quo, året runt. I både norr och söder Nollåttor blir ideligen hånade, med all rätt, för att inte klara av snöfallen som kommer, och för att näst intill lamslås av ynkliga 15 minusgrader, av folk norrifrån 36

som är vana vid rejäla vinterperioder med rikliga snöfall och temperaturer ner under minus 30. Samtidigt är det ofta som effekten av den fuktiga luften i sydliga kuststäder är långt mycket ettrigare än blotta gradtalet ger uttryck för. 15 minusgrader i söder kan under vissa förhållanden jämföras med 25 dito i nordligt inland och det händer även bussförare i norr att de får sitta och svära över långsam snöröjning och flyttgubbar på nordlig ort får emellanåt be att få lägga nariga händer på en radiator under en paus i lastningsarbetet.

1970-talet i 2000-talets ljus I miljonprogramsområdet där undertecknad bor har det gått tio år utan att radiatorerna i den genomgående lägenheten varit påslagna utöver grundvärmen vintertid. Det har inte varit sparsamhetsskäl som gjort att värmen varit nedvriden så långt det går – elen ingår än så länge i hyran – det har helt enkelt varit för att upprätthålla ett hyfsat drägligt inomhusklimat. Lägenheten är en låda i en betonghurts där man i omgivande grannlägenheter kan förmodas brassa på så till den grad att det i nämnda lägenhet vanligtvis är svettvarmt även vintertid, och på tio år har inomhustemperaturen sjunkit under 20 grader endast två gånger och då inte förrän det varit plötsliga köldknäppar nedom minus 30 utomhus. Kalibrering av miljonprogrammet Så under det gångna året genomfördes en rad så kallade energibesparande åtgärder i fastigheten. Toalettstolsknoppar byttes ut mot snålspolande alternativ och vattenarmaturerna i kök och badrum försågs med vattensparande munstycken. I sovoch vardagsrum borrades slutligen nya ventilationshål upp.

Den omedelbara effekten av dessa åtgärder blev att temperaturen sommartid i lägenheten blev mycket behagligare än den tidigare varit, utan att balkongdörr och fönster behövde hållas öppna för konstant korsdrag mellan april och september. Men in kom inte bara en svalkande luftström utan också cigarettrök från intilliggande balkonger, som nu inte längre kunde stängas ute. Fram emot vinterkanten, när ventilation och värme kalibrerats av firman som utfört åtgärderna, var kölddraget markant och även vintertid händer det att rökare sätter sig på balkongen för ett bloss, varför inomhusluften nu kom att präglas av kall cigarettrök både morgon och kväll.

Ad hoc I detta ärende har två samtal ringts, dels till föreningskontoret i juli, angående röken, dels till felanmälan i tidig december, angående dragighet och rök. På föreningskontoret svarade man aningen cyniskt med ett skratt att ja, det visar ju bara hur dåligt ventilationen fungerade förut, och man kom inte med några åtgärdsförslag. Från felanmälan kopplade man telefonsamtalet vidare till den ansvariga installationsfirman, som rekommenderade att temporärt tejpa för ventilationshålen – vilka enligt gällande ventilationsregler inte kan slutas helt – för att dämpa draget. För att hindra rökinträngningen rekommenderades en tillgänglig ljuddämpande tillsats i vardagsrumsfönstret. Detta samtal ägde rum strax efter kalibreringen av radiatorerna första veckan i december. Därefter har ingenting hänt, hålen är fortfarande igentejpade och den extra isoleringen har inte levererats. Tekniken som valts är uppenbarligen inte fullödig. Den är måhända billig – och husbyggaren nr 1 B 2010

den löser ett uppmärksammat problem – men någon helhetslösning är det inte och när ett problem lösts skapas i ett slag ett nytt. Tanken som troligen inte tänkts gäller helheten. Vilket problem beaktas och vilka konsekvenser kan den valda lösningen komma att ge under olika temperaturförhållanden och väderbetingelser? Inom forskningsvärlden kan man ibland höra följande, uttryckt halvt på skämt, halvt på allvar: ”Vi har inte kommit fram till någon lösning på erat problem. Det är till och med så att vi nu är mer förvirrade än tidigare. Emellertid tror vi att de nya frågor, som vi nu ställer oss, är bättre än de gamla.” På samma sätt måste man då praktiska problem ska till att lösas, vara medveten om risken för oväntade och ibland oönskade följdproblem och att även dessa måste lösas innan projektet helt kan avslutas.

It is not the spoon that bends… Det har hänt mycket med folkets i gemen inställning till väder. Och när teknik utvecklas verkar man ibland titta ut genom fönstret och säga, jahaja, plus sjutton i skuggan och ingen nederbörd, då tar vi det enkla teknikpaketet, för en dag som den här klarar den galant. Det råder allmän variationskänslighet. Tekniken som borde hålla parerande prestanda håller inte måttet utanför snävt avgränsade normalförhållanden och vi som skulle kunna förskonas mot arbets- och boendemiljöers stressande inverkan, för att inte tala om kommunikationssystemens havereranden, får ta smällen. I flera aktuella fall verkar vardagstekniken inte vara utvecklad för att klara extremlägen – eller för den delen multivariabla förhållanden – och när extremlägen eller en extra faktor plötsligt uppkommer så är tekniken inte till fyllest och kan rent av helt sonika lägga av. Vi som inte kan utveckla oss själva fortare än evolutionen medger, väljer att blunda och hålla för öronen, för formens, ögonblickets bekvämlighets och för den röda prislappens skull, i stället för att låta tekniken nå dit vår evolution inte fört oss än. Och istället för att slå in på en ny teknikväg när vi möter naturens motstånd, så väljer vi det som många så gärna uttalar och tar som ursäkt, att det är mänskligt och naturligt att vara lat, bekväm och nr 1 B 2010 husbyggaren

Vinterklimat kräver sitt! Foto: Eva Erbenius

att klaga. Så, är det då en njutning i att klagande härda ut som är vår moderna drivkraft?

Kalibrering av egen inställning MEM:s lakoniska konstaterande bör nog formuleras om till en mer rättvisande generell giltighet rörande mycken teknik idag. Och om nu vädret fortsätter att spela oss spratt, så som det gjort i evärdliga tider, har vi bara att välja en av två vägar. Antingen vidareutvecklar vi teknik och husbyggande som verkligen är anpassade för den miljön och det väder som vi lever i. Eller så tonar vi ner vår tilltro till tekniken och att den ska lösa alla våra problem och agera som vår ställföreträdare vilken i vårt ställe reagerar på vår omgivning, som vårt skydd. Vi ska nog när allt kommer omkring, inte bara köra med förnuft, utan också bebo våra hem på samma sätt, utan att handlöst förlita oss på att tekniska åtgärder som i ett trollslag löser alla problem. Tro kan försätta berg, heter det. Om

den kan försätta problem med vår teknik är ytterst tveksamt. Men om vi gör lövhalka och dålig ventilation till ett problem och löser detta utan att med handling reagera på dess hela förutsättningsbild så förvärrar vi dess följdeffekter. En inställning att problem går att lösa, och att de är värda att lösa på ett grundligt sätt, har vi mycket att vinna på oavsett vår inställning och tilltro till tekniken. D Referens:

Citat ur sci-fi-filmen The Matrix, från 1999, dialog mellan huvudpersonen Neo och Spoon boy, i sann Uri Geller-anda: Spoon boy: Do not try and bend the spoon. That's impossible. Instead... only try to realize the truth. Neo: What truth? Spoon boy: There is no spoon. Neo: There is no spoon? Spoon boy: Then you'll see, that it is not the spoon that bends, it is only yourself.

DEBATT Tekniken för solenergi är relativt okomplicerad och tillförlitlig. Genom ett investeringsstöd som kom under 2009 ville regeringen stödja svensk solenergi. Men tyvärr gör dagens lagar och regler det omöjligt för de flesta husägare att göra egen solel på hustaket. Av bengt stridh , ABB AB, Corporate Research och lars hedström , Switchpower

Dags ändra på usla villkor för husägares solel ven i ett nordligt land som Sverige finns en stor potential för solenergi. Varje år strålar det in 400 000 TWh solenergi mot Sveriges yta. Det är cirka 1 000 gånger mer än den inhemska slutliga energianvändningen i Sverige, som är cirka 400 TWh/år. Det finns uppskattningar som säger att solen som energikälla är cirka 200 gånger större än alla förnyelsebara energikällor tillsammans. Skulle vi sätta solceller på 25 procent av alla lämpligt orienterade tak- och fasader på byggnader i Sverige skulle vi kunna producera cirka 10 TWh solel per år och detta utan att ha utnyttjat någon ny mark alls.

Hur fungerar det? Ett solcellssystem omvandlar solinstrålningen till elektricitet. De komponenter som behövs är solcellsmoduler, monteringssats för fastsättning av modulerna på tak eller fasad, kopplingslåda, DC-lastbrytare, överspänningsskydd, växelriktare och AC-lastbrytare. Tekniken är numera väl etablerad och så tillförlitlig att tillverkarna av solcellsmoduler ger en garantitid på 25 år. Det finns en uppsjö av tillverkare av solceller och solcellsmoduler runt om i världen och verkningsgrad och teknikval varierar, men gemensamt är att de alla gör el (likström) i proportion till hur mycket solen lyser. I Sverige finns det fem tillverkare av solcellsmoduler, Arctic Solar, Gällivare Photovoltaics, n67 Solar, PV Enterprise och REC ScanModule, som säljer nästan all sin produktion på export. Likströmmen från solcellsmodulerna kopplas till en växelriktare, där den omvandlas till växelström. Även här finns en uppsjö av tillverkare, däribland ABB. I växelriktaren sitter också intelligensen i systemet. Växelriktare optimerar effekt38

uttaget, övervakar kvaliteten på elen som matas ut och också kvaliteten på nätet. Skulle det bli störningar av något slag på nätet så slutar växelriktaren att leverera el. Detta för att varken nätet, växelriktaren eller personer som arbetar på elnätet ska bli skadade. För optimal produktion på årsbasis bör solcellsmodulerna sitta rakt mot söder, ha en lutning på 30–50 grader mot horisontalplanet och de får inte skuggas av omgivande träd, hus eller annat. Man kan då förvänta sig en årlig produktion på cirka 800–900 kWh per installerad kW eller annorlunda uttryckt cirka 100–110 kWh/m2 och år. Att komma ihåg är att installationen av ett solcellsystem måste göras av en behörig elektriker och man får inte använda en lös stickpropp för att ansluta systemet till husets elnät.

Snabbt växande marknad Tar vi en närmare titt på solenergibranschen har den de senaste 15 åren vuxit med över 40 procent årligen. I Tyskland finns idag över en halv miljon system, varav 55 procent på småhus, och ett tjugotal länder satsar idag stort på solceller. Inmatningslagar ger ett bra pris på den producerade solelen garanterat under 20–25 år framåt. Sveriges satsning är i dessa sammanhang blygsam. Först 2009 kom ett investeringsstöd som även kan sökas av privatpersoner och elcertifikatsystemet som ska stödja förnyelsebar elproduktion är inte användbart för småhusägare. Verkningsgraden ökar Utvecklingen av solceller har också tagit stora steg framåt. Ett exempel är det från början svenska företaget Solibro som utvecklade så kallade tunnfilmsolceller. Tekniken utvecklades under många år

vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala, men köptes år 2006 av tyska Q-Cells. Vid försäljningstillfället var det oklart hur väl man skulle lyckas att industrialisera tillverkningsprocessen och faktiskt lyckas göra solcellsmoduler i stor skala. Nu finns en storskalig produktion i Tyskland och modulverkningsgraden har ökat från cirka sju procent på de första modulerna till 12,3 procent i november 2009. Och vi har inte nått den övre gränsen ännu. Samtidigt har finanskris och en något minskad efterfrågan på de största marknaderna lett till att priset på solcellsmoduler rasat med upp emot 40 procent bara under det senaste året.

Investeringsstöd och byråkrati Från den 1 juli 2009 finns ett investeringsstöd på max 60 procent av den totala installationskostnaden för att installera solceller. Det är tillräckligt bra för att elpriset från solcellerna ska hamna i samma storleksordning som vanliga villaägare betalar för elen från nätet, inklusive energiskatt, elcertifikatsavgift, nätöverföringsavgifter och moms. Med andra ord så finns nu grunden för att installera solceller hemma på villan, om det inte vore för alla lagar och regler i det svenska elsystemet som sätter käppar i hjulet för husägaren. Ett konkret exempel Ellagen likställer idag en kärnkraftsreaktor i Forsmark med solceller på ett villatak. Det blir därför problematiskt för en villaägare som sätter upp solceller på sitt tak och anläggningen någon gång producerar mer än vad som används i huset. Det är nämligen så att de administrativa och ekonomiska utsikterna av att sälja så kallad överskottsel är usla idag. Solceller producerar bara el när solen husbyggaren nr 1 B 2010

lyser och produktion är störst mitt på dagen sommartid. Elen i huset används när behovet finns. Under sommaren sammanfaller inte solcellernas produktion med behovet i huset. Sommartid kommer ditt hus att producera mer solel än vad du har behov. Det kan röra sig om så mycket som att 80–90 procent av din producerade el är ett överskott mitt på dagen. Frågan blir då vad du ska göra av din överskottsel. I system som inte är nätanslutna lagras elen i batterier. Detta är idag ett oekonomiskt alternativ för nätanslutna system, där det enklaste är att skicka ut överskottselen på det lokala elnätet och in i närmsta last som troligen är dina grannars hus. Detta är ur teknisk synpunkt inga konstigheter och det sker redan i hundratusentals tyska bostäder. I Sverige måste enligt ellagen all elproduktion mätas per timme och rapporteras varje dygn till Svenska Kraftnät och balansansvarig, oavsett hur liten elproduktionen är. För att kunna göra det behöver du ett inmatningsabonnemang hos din nätägare. För bara något år sedan kunde detta abonnemang kosta upp till 4 500 kronor per år hos de största elbolagen och det var därför helt ointressant för en liten solelproducent att skicka ut elen på nätet eftersom kostnaderna blev mycket högre än eventuella intäkter. Vissa nätbolag har börjat införa inmatningsabonnemang utan någon kostnad för elproducenten om du redan har ett vanligt elabonnemang för att köpa el. Men, du kan då inte få betalt för elen, utan du får skicka ut den gratis på elnätet. Detta är inte heller ett alternativ som är intressant för en småhusägare.

Måste ha avtal Om du vill sälja din överskottsel måste du förutom inmatningsabonnemanget ha ett avtal med en elhandlare som köper din el och ett avtal om balansansvar med din nätägare. Om du hittar en elhandlare som vill köpa din el, vilket inte är säkert eftersom det rör sig om så små elmängder, kommer du troligen att få ett pris som motsvarar Nord Pools månadsmedelspotpris. Det var 47 öre/kWh, inklusive moms, i november 2009. Genom att skriva ett avtal om nätkreditering med din nätägare kan du få ytterligare cirka 4 öre/kWh. Om du lyckas få till dessa tre avtal skulle du alltså i november nr 1 B 2010 husbyggaren

2009 ha fått cirka 50 öre/kWh för den el du matat på nätet. Detta är heller inget bra alternativ för vare sig dig som husägare eller ditt nätbolag, som får förhållandevis mycket administration för de mycket små energimängder det rör sig om i det stora elnätet. Om du trots allt börjar sälja din överskottsel måste du dessutom se till att nätägaren byter din elmätare eftersom de allra flesta av dagens elmätare endera adderar strömmen oavsett riktning eller inte mäter strömmen som matas ut på elnätet. Möjligen får du själv betala för det-

ta elmätarbyte, det beror på vilket nätbolag du har.

Nettot debiteras Det lönsammaste för en husägare är att ersätta köpt el med solel. Värdet på solen blir då lika högt som priset för din köpta el, där de rörliga avgifterna för elhandel och nätöverföring idag rör sig om minst cirka 1,2 kr/kWh, eftersom energiskatt, elcertifikatavgift, moms och elbolagens påslag tillkommer i förhållande till spotpriset på Nordpool. Fortsättning s. 40 P

Installation i Tyskland. Foto: Rec

Men i praktiken måste alltså husägaren idag skicka ut elen gratis på nätet eller sälja den till ett lågt pris för att sedan köpa tillbaka den när behovet finns, till ett flera gånger högre pris än försäljningspriset. Detta dilemma för den lilla elproducenten förhindrar idag utbyggnaden av småskalig elproduktion, ibland kallad mikroproduktion. Många tycker det är konstigt att samtidigt som att vi vill öka andelen förnyelsebar energi finns byråkratiska hinder som hämmar denna utveckling. Den statliga utredningen ”Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion” (SOU 2008:13, även kallad Nätanslutningsutredningen), kom fram till att man bör ta bort kravet på timvis mätning av elproduktion under 63 A. Med månadsvis mätning skulle kostnader för nätbolaget bli mindre och det skulle innebära att elproducenten skulle få en månadsvis nettodebitering. Elproducenten skulle bara faktureras för nettoanvändning av el, det vill säga använd el minus egenproducerad el. Konsekvenserna för vårt exempel ovan skulle bli att den lilla elproducenten på månadsbasis skulle få använda elnätet som ett ”batteri”. Den överskottsel som skulle matas ut på dagen skulle så att säga kunna tas tillbaka på natten och all el från solcellsanläggningen skulle då bli värd lika mycket som priset på den köpta elen.

Ny proposition flopp Nettodebitering eller inte har en mycket stor inverkan på vilken storlek av solcellsanläggning som kan komma att bli aktuell för villaägare. Utan månadsvis nettodebitering kan en villaägare bara installera någon eller några kvadratmeter eftersom villaägaren annars riskerar att skicka el till nätet med en förlust, gratis eller till ett lågt värde. Med månadsvis net40

todebitering kan man fem- till tiofaldiga storleken upp emot 30 kvadratmeter, beroende på hur husets användningsprofil ser ut. Proposition ”Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion” (2009/10:51) som kom i november 2009 visade sig bli en flopp för småhusägarna. Visserligen tar man bort avgiften för inmatningsabonnemang och för byte av elmätare från och med 1 april 2010, men nettodebitering blir inte möjlig eftersom man bibehåller kravet på timmätning av all elproduktion och därmed blir propositionen i det närmaste verkningslös för småhusägare. Frånvaron av nettodebitering leder till att det inte blir rimligt att installera mer än att man själv använder all producerad solel. Detta blir mycket små anläggningar. De tillgängliga ytorna utnyttjas inte. De sökta investeringsbidragen kommer inte att utnyttjas till fullo av småhusägare. Många förväntansfulla småhusägare som sökt investeringsbidrag kommer att bli besvikna. För konsumenter där all solel kan användas internt spelar frånvaron av nettodebitering ingen roll och för dem innebär inte den nya propositionen någon praktisk förändring mot idag. Bostadsrättsföreningar, industrier, andra större fastigheter etcetera har så stor elanvändning att all el kan användas utan att man skickar ut någon överskottsel på nätet.

Sätt upp nationellt mål Har man en solcellsanläggning på några tiotals kW i toppeffekt (större än vad som får plats på ett villatak) är det även intressant att söka elcertifikat, som brutto kan ge cirka 30–40 öre/kWh. Är anläggningen på 50 kW eller större är man dock kvotpliktig och i praktiken sjunker då värdet av elcertifikaten lika mycket som kvot-

pliktens storlek, som var 17 procent under 2009. Vad behöver då göras för att underlätta för små solelproducenter i Sverige? Här är våra förslag. 1. Inför möjligheten till nettodebitering. Optimal längd på avstämningsperioden för en solelproducent är sex månader. 2. Inmatningsabonnemang ska inte kosta elproducenten något om man redan har ett utmatningsabonnemang. Genomförs 1 april 2010 om existerande proposition godkänns av riksdagen. 3. Byte av elmätare när man börjar mata ut el på nätet ska inte kosta elproducenten något. Genomförs 1 april 2010 om existerande proposition godkänns av riksdagen. 4. Det måste finnas en långsiktighet i stödet till solceller. Under åren 2005– 2008 fanns ett stöd till offentliga byggnader. Under första halvåret 2009 saknades helt stöd. I juli 2009 kom det nuvarande investeringsstödet som upphör sista december 2011. Vad som händer därefter är okänt. Ryckigheten i stödet kan vara fatalt för systeminstallatörer och ger en onödig osäkerhet för dem som vill investera i solcellsanläggningar. 5. Nationellt mål för solenergi saknas. Det bör finnas mål av typen x TWh solel och y TWh solvärme år 20xx, på samma sätt som det finns planeringsmål för vindkraft. 6. Ta bort kravet på timmätning för att få elcertifikat. Det ger en hög kostnad för mätningen som gör att det inte finns någon lönsamhet i att ansöka om elcertifikat för solcellsanläggningar under cirka 20 kW toppeffekt. 7. Höj gränsen för kvotplikt från dagens 50 kW till 200 kW för solcellssystem. 8. Sänk de fasta elavgifterna och höj de rörliga istället. Det skulle öka värdet på den producerade solelen och öka drivkraften att spara el. Dagens trend är tvärtom hos nätbolagen. 9. Undantag från energi- och inkomstskatt för små elproducenter bör fortsätta att gälla. Vår tolkning är att skattefrihet gäller idag om anläggningens toppeffekt är mindre än 100 kW och om det inte är yrkesmässig leverans, det vill säga om värdet av den sålda elen är mindre än 30 000 kronor per år. D husbyggaren nr 1 B 2010

DEBATT Det slarvas både med sprängjournaler och efterbesiktningar. I slutändan kan det leda till krav på skadestånd från fastighetsägaren. Ytterligare ett problem är att gällande gränsvärden för skador på byggnader är fel satta vid bergtäkter! Av magnus ljung och henry sandström , Stockholms Mätpool AB

Följ gällande standarder för markarbeten! rbetet med att ta fram standarder för störningar inom olika områden har genom åren bedrivits med stor entusiasm av olika arbetsgrupper. Till exempel så har vi på byggsidan tagit fram sex standarder under de senaste 35 åren. Den första var för sprängning: SS460 4866. Genom Boverket blev denna standard ”typgodkänd” och fick på så sätt en hög status. Den är nu under revidering med SIS som huvudman. Efter många års ideellt arbete med att ha utformat standarder för sprängning och andra störningar inom bygg- och anläggningssidan är det därför angeläget och tillfredställande om ”avnämarna” också tillämpar dessa standarder för att det ska vara meningsfullt. Detta brister, tyvärr! Därav rubriken för denna debattartikel.

Riskanalys bör upprättas En riskanalys upprättas för att undvika skador på omgivande byggnader, anläggningar och annan känslig utrustning. Riskanalysen styr även ansvaret för eventuella skador mellan byggherre och sprängentreprenör. Störningar i form av vibrationer med mera ska självklart vara så små som möjligt utan att man kompromissar med kvaliteten på sprängningsutförandet. En väl genomförd riskanalys lägger grunden för projektets ekonomi och ett lyckat sprängresultat. Vi har märkt att vid mindre sprängningsarbeten som villagrunder, så utförs nästan aldrig en riskanalys. Ofta räknas inte ens ett tillåtet vibrationsvärde ut! Notera sprängning i journalen Det innebär att ansvarsförhållandet för skador är okänt mellan byggherre och sprängningsentreprenör. För att teckna en byggherreförsäkring kräver försäknr 1 B 2010 husbyggaren

ringsbolagen att en riskanalys uppförs för att försäkringsvillkoren ska vara uppfyllda. På grund av att en riskanalys nästan aldrig beställs vid mindre projekt kom vi för cirka tio år sedan på idén att ta fram en förenklad riskanalys som vi kallar ”Riskanalys för villagrund” och som upprättas i samband med förbesiktningen. I den anges bland annat byggherre, sprängentreprenör, besiktningsområde, mätpunkter, undergrunder och tillåtna vibrationsvärden. Tillåtet vibrationsvärde är avståndsberoende vilket betyder att det är viktigt att en komplett sprängjournal förs för varje salva med sprängdata, avstånd och uppmätt vibrationsvärde. Utan att veta avståndet mellan sprängplats och mätpunkt, kan man inte bedöma om det är under eller över tillåtet värde som är angivet i riskanalysen. Vi har nu sedan tio år använt denna förenklade riskanalys vid alla mindre

Riskanalys för villagrund.

sprängningsarbeten med mycket bra resultat.

Syneförrättning enligt standard Med syneförrättning menas besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet. Besiktning ska utföras enligt svensk standard SS 460 48 60. Det är mycket viktigt att besiktningsmannen är noggrann och att standarden följs! Inom vårt företag har vi på eget initiativ arbetat fram en utbildning med prov för besiktningsmän med ett ”Körkort för syneförrättare”. Samtliga våra besiktningsmän och våra samarbetspartner har genomgått denna utbildning som utgår utifrån svensk standard för 460 48 60. Slarva inte med efterbesiktning Vi har dock märkt att det inte alltid utförs efterbesiktning efter sprängningsarbeten. Detta är olyckligt då fastighetsägaren enligt lag kan anmäla en sprängskada så sent som tio år efter utförd sprängning. Enligt svensk standard SS 460 48 60 ska efterbesiktning utföras i samma omfattning som förbesiktningen, det vill säga efterbesiktning ska alltid utföras. Eftersom olika personer bedömer sprickors storlek olika är det att föredra att samma besiktningsman utför både för- och efterbesiktningen. Om efterbesiktning inte utförs och sprängning sker på flera olika fastigheter i ett område till exempel vid nya bostadsområden, är det mycket svårt, om inte omöjligt att utreda vem som är ansvarig för eventuella skador på fastigheten. De eventuella förändringar som noteras vid efterbesiktningen behöver inte vara skador till följd av sprängningsarbetet som givit anledning till syneförrättning. De kan vara orsakade av annan yttFortsättning s. 42 P

P re påverkan, som tjälpåverkan eller grundvattenändringar, eller förändringar orsakade av naturliga rörelser i materialen i huset, exempelvis krympning och svällning till följd av fukt- och temperaturvariationer. De kan även vara orsakade av ett annat sprängningsarbete i närområdet.

Kontrollera gränsvärden Mätning av vibrationer utförs för att kontrollera att satta gränsvärden i riskanalysen inte överskrids. De uppmätta vibrationsvärdena är även ett hjälpmedel vid en eventuell skadeutredning. I dag är den vanligaste grundläggningsmetoden kantbalkar eller L-stöd av cellplast med ett tunt lager fiberbetong på utsidan. I en sådan konstruktion är det inte rättvisande att montera vibrationsgivaren i grunden med ett lager cellplast mellan givaren och betongplattan. I Svensk standard SS 460 48 66 anges att ”…vibrationer skall om möjligt mätas där de kommer in i byggnaden. Givaren fästes i bärande del av grundkonstruktionen.”, men det saknas anvisningar om var givaren bör monteras när den inte kan monteras i grunden. Är det bästa sättet då att skruva fast givaren med en lång träskruv i väggregeln eller syllen? Regler och bestämmelser Som myndighetskrav för sprängning gäller Boverket under 2.4 Markarbeten BFS 206:12. Där står: ”För sprängningsarbeten inom område med detaljplan fodras en

sprängplan och sprängjournal som är anpassad till arbetets art och omfattning.”. Vår erfarenhet är att man slarvar på arbetsplatserna med att föra sprängjournal. Det kanske beror på, att det bara är vid uppkomna skador från sprängning, som journalen efterfrågas för att bedöma hur sprängningen har utförts. Arbetsmiljöverket utfärdar föreskrifter om bergarbeten. Föreskrifterna håller på att revideras och de är på remiss för synpunkter i byggbranschen. Vid kontakter med handläggare vid Arbetsmiljöverket har de påpekat att ett EU-direktiv nu gäller för krav på samordning mellan parter, såväl vid projekteringsstadiet som vid utförandeskedet, för bättre effektivitet. Det pågår även en planering för frivillig certifiering av bergsprängare genom Bergsprängningsentreprenörernas förening (BEF), som redan har påbörjats. Certifiering av bergsprängare fordrar naturligtvis ytterligare kurser och prov för att öka kvaliteten på bergsprängarskrået.

Stort behov av yngre sprängare Tidigare var det Arbetarskyddsstyrelsen som var huvudman för tillstånd till kvalificerade personer, och som fick utbilda och utfärda ”Sprängkort” för bergsprängare efter en fastställd kursplan med prov. I dag är det byggbranschens Rådet för sprängteknisk utbildning (RfSU) som är huvudman för utfärdande av sprängkort. Proven varierar med upp till 100 uppgifter. Utbildningen i byggbranschen av olika

Försiktig sprängning i stadsmiljö. Foto: Stockholms Mätpool

kategorier på bergområdet sker i stort sett i dag i kurser vid Orica i Gyttorp och Bergutbildarna i Vaxholm. Kursplanerna för denna utbildning är utformad av Skolverket och Rådet för sprängteknisk utbildning. En gymnasieutbildning av bergsprängare sker även vid Spångberggymnasiet i Filipstad med fyra elever och på Kistagymnasiet med sju elever. Kursplanerna har fastställts av Skolverket och Rådet för sprängteknisk utbildning.

Polisen kontrollerar Med den stora beslutade infrastrukturutbyggnaden och en åldrande kår beräknas behovet uppgå till 50 elever per år. Upplägget i gymnasieskolan bör följa tanken med lärlingsutbildning; att teori varvas med praktik på arbetsplatser. Tillstånd för sprängning och förvaring och av sprängmedel handhas av polismyndigheten. Rikspolisstyrelsen utfärdade i slutet av 1990-talet bestämmelser för detta, som gäller för hela landet. Polisen i Stockholm har sedan 1950talet en speciell organisation för en personlig kontroll och kontakt med ansvariga sprängare och numera ingår centralt alla Stockholms läns kommuner i den organisationen. Hur det är organiserat i andra regioner i landet vet vi inte. Fel riktvärden anges En representant från Naturvårdsverket har tidigare deltagit i standardarbetet angående vibrationer från sprängning, men gör det tyvärr inte längre. I ”Branschfakta för bergtäkter” från år 1996 har Naturvårdsverket angivit svensk standard SS 466 4866 som riktvärden som avser skador på byggnader. Våra erfarenheter efter 50 års kontroll av sprängningar, och som stämmer med andra konsulters erfarenheter, visar dock att normalt vid sprängning uppstår inga skador på byggnader under 10 mm/s i svängningshastighet! Går inte att jämföra I Sverige har nu en samordnad industrigrupp bildats som kallas Rock tech center. I gruppen ingår även representanter för gruvor. En förstudie har gjorts av Mathias Jern på Nitro Consult AB, deltagare i standardarbetet, tillika medlem i industrigruppen. I hans diagram för stanhusbyggaren nr 1 B 2010

För att komma till rätta med att länsstyrelserna ska sätta mer relevanta tillåtna vibrationsvärden för bergtäkter, enligt våra samlade erfarenheter, så kanske det behövs ett europeiskt EU-direktiv på området som stöd.

Tillåtna värden enligt svensk standard SS 460 4866.

Sprängning vid bergtäkt. Foto: Magnus Ljung

darden SS 460 4866 bekräftas våra, enligt samlad expertis, gränsvärden för skador på byggnader! Vi har påpekat för industrigruppen, att när det gäller störningar från sprängningar vid gruvor och bergtäkter är de vitt skilda. Vid gruvor sprängs det under alla tider på dygnet men vid bergtäkter sker sprängningar i regel enbart under dagtid, och endast några gånger per månad. I Norge har stora projekt inom området genomförts, och i Norge har man satt 12 mm/s som gränsvärde för skador på byggnader. I förstudien från Rock tech center uppges att i Storbritannien gäller följande komfortvärden för vibrationer: Bostadshus under dagtid 6–10 mm/s, samt kontor och verkstäder alltid 14 mm/s.

Klagar gärna Rock tech center har sammanställt 34 tillnr 1 B 2010 husbyggaren

stånd för bergtäkter av länsstyrelser i Sverige (Reutmer 2006). De varierande tillåtna vibrationsvärdena har varit mellan 2–4 mm/s. Om man skulle tillämpa samma låga komfortvärden på människor som bor intill tågtrafik och flyg (till exempel för Bromma flygplats) dygnet runt, samt för andra trafikleder, så skulle sådan trafik kunna ifrågasättas. Det är, som man i förstudien påpekar, att människor som bor intill en planerad bergtäkt oftast är motståndare till att täkten öppnas. De är därför naturligtvis mer benägna att klaga på uppkomna störningar än andra utsatta människor i samhället för liknande störningar. Dessa klagomål påverkar av naturliga skäl tillståndsgivande ansvariga på länsstyrelserna. Men i dagens hektiska samhälle måste nog människor tåla en viss komfortnivå för att vårt samhälle ska fungera!

Drabbar tredje man En annan sak som vi vid våra skadeutredningar vid större sprängningsobjekt har konstaterat är att det finns en tendens idag att fördröja reglering av skador från sprängning för tredje man. Uppenbara uppkomna skador ska enligt lag alltid ersättas till skadelidande. Ett exempel på hur det kan gå till visar ett skadefall från Årsta och tunnelsprängningen för Södra Länken. En tillfartstunnel gick direkt under en fastighet. Vi blev år 2001 inkopplade i fallet av en jurist som anlitats av Vägverket. Vår besiktningsman och en anlitad ”husdoktor” gjorde för- och efterbesiktning utifrån tillhandahållna besiktningsprotokoll. Utförd efterbesiktning visade registrerade skador. Det hade varit akuta skador i fastigheten av nedfallande tak, sättningar så att dörrar inte gick att öppna, med mera. Dessa akuta skador åtgärdades direkt med hjälp av konsult som anlitats av Vägverket för projektet. Vid vår okulärbesiktning av källare och trappuppgångar uppmärksammade vi sprickor och bom i taken. Grundvattnet har sänkts under fastigheten och injektionsbetong stigit upp i marken, som kanske hade haft en lyfteffekt på fastigheten. Vi dokumenterade skadebilden i fastigheten i en videofilm. En kopia på filmen gav vi till Vägverkets arbetsledning. Ännu idag, efter åtta års utredande, är skadorna i fastigheten inte ersatta. Detta måste kanske, tyvärr, avgöras i domstol. Avsikten med debattartikeln är att upplysa om gällande regler och standarder på bergsprängningsområdet. Dessutom vill vi påpeka de berörda parternas felaktiga tillämpning av gällande standarder och regelverk. Vi hoppas att debattartikeln bidrar till en bättre ordning på bergområdet samt att den också skapar debatt i byggbranschens forum, exempelvis vid Bergsprängningskommitténs möte i mars 2010. D

Noterat AMA Anläggning ska på remiss

Tar grepp om fastighetssektorn

Arbetet med AMA Anläggning 2010 är i full gång. Målet är att materialet skickas på remiss under april 2010 och att den färdiga versionen ska vara tillgänglig i december 2010. – En viktig nyhet är att AMA Anläggning 2010 kommer att ha koder och rubriker även för

I ”Kommersiella fastigheter i samhällsbyggandet” från SNS Förlag tar författarna Stellan Lundström och Hans Lind ett samlat grepp på fastighetssektorn. De för en diskussion som spänner från dagsaktuella frågor om prisbubblor och energi-effektivisering till frågor om fysisk planering, ägarkategorier och förvaltningsformer som påverkar samhällsbyggandet på längre sikt. – Den kommersiella fastighetssektorn är viktig för stads-

byggnadsverk och byggdelar, berättar huvudutredare Bengt Pellebergs på Svensk byggtjänst. AMA produceras och distribueras av Svensk byggtjänst. Se mer på www.byggtjanst.se D

Varnar för kolmonoxid Den unge rörmontören som omkom i Tranås i slutet av oktober 2009 utsattes för mycket höga halter kolmonoxid. Det visar Arbetsmiljöverkets kontrollmätningar. En liknande olycka i Kumla tidigare under år 2009 och ett tillbud i Stockholmstrakten år 2007, har också uppvisat olika grader av förgiftningssymtom vid samma typ av arbetsmoment. Det är inte klarlagt om det även här rört sig om kolmonoxid eller andra gaser. Arbetsmiljöverket varnar därför alla i branschen för de allvarliga riskerna vid slutinstallation av fjärrvärme, då rörledningen ska avluftas. Befinner sig arbetstagare i ett läge där gas från avluftningen hamnar i inandningszonen kan detta snabbt leda till medvetslöshet. Har kolmonoxid

bildats råder omedelbar fara för livet. Kolmonoxid är både lukt- och färglös och tar sig snabbt ut i blodbanan, där den blockerar blodets syreupptagningsförmåga. Vid avluftningsmomentet, som föregår slutinstallation av fjärrvärme ska luften och rester av gas, som kan finnas kvar i rören, alltid ledas ut i fria luften och inte hamna i ett slutet utrymme där arbetstagare befinner sig. Även om man befinner sig utomhus, vid god luftväxling, ska man under inga omständigheter befinna sig i omedelbar närhet av utsläppet. Läs mer om arbete i slutna utrymmen i AFS 1993:3 och i föreskrifterna om gaser, AFS 1997:7 på www.av.se/lagochrätt D

Fördjupar samarbete Vid årsskiftet knöts Basta och Finfo tekniskt närmare varandra. Det är nu möjligt att direkt i Finfo-systemet se vilka

produkter som är registrerade i Basta. Samtidigt har arbetet förenklats för registrering av produkter i Basta för de leverantörer som medverkar i Finfo. Basta är byggsektorns gemensamma system för utfasning av farliga ämnen och Finfo är byggvaruhandelns system för produktinformation. IVL Svenska Miljöinstitutet är huvudägare i Basta. D

byggandet men dess roll är förbisedd i debatten. Sektorn är också viktig för att nå olika klimatmål, betonar Stellan Lundström. Kommersiella fastigheter utgör arbetsmiljöer för grovt räknat hälften av alla anställda i Sverige. Drygt två miljoner personer producerar tjänster i byggnader och lokaler som hör till sektorn. Författarna uppmanar aktörerna inom den kommersiella fastighetssektorn att ta ledningen i energiomställningen och miljöarbetet. Byggnader som inte miljöanpassas kommer att åldras snabbare och förlora i värde. D

ROT minskar svartjobb En studie av inställningen till ROT-avdraget hos 1857 företag inom byggbranschen presenterades i rapporten ”Ros och ris om ROT” under slutet av förra året. – ROT-avdraget har haft en positiv betydelse när det gäller att skapa nya vita jobb. Det anser närmare 80 procent av företagen i enkäten. Andelen är högst i de största företagen (närmare 90 procent). Men även i de minsta företagen med mindre än fem anställda, som sannolikt i allra störst omfatt-

ning drabbas av konkurrensen från svartjobb, är det över 70 procent som anser att ROT-avdraget minskar svartjobben i branschen, säger Lars Jagrén, chefekonom på Företagarna. Bakom rapporten står Elektriska installatörsorganisationen EIO, Företagarna, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, Sveriges Byggindustrier och VVS Företagen. D

Minimera risker Nu är den första globala standarden för riskhantering, Risk Management ISO 31000, färdig. Den kommer att underlätta arbetet för alla som har, eller planerar att införa, ett system för riskhantering. Standarden är en vägledning för företag och organisationer som vill integrera riskhantering i sina olika processer. Den fungerar som ett ramverk som beskriver elva grund-

principer för riskhantering och listar viktiga termer och definitioner och är ett komplement till andra standarder som hanterar mer specifika risker. Standarden har arbetats fram av experter från ett 30-tal länder inom den globala standardiseringsorganisationen ISO. Den finns tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. D

husbyggaren nr 1 B 2010

Marknadsnytt Magasinerar dagvatten

Radiostyrda borriggar

ViaCon introducerar QBlock på den svenska marknaden. QBlock är ett nytt system avsett som dagvatten- och fördröjningsmagasin och ersätter traditionella stenkistor eller magasin fyllda med makadam. Maximal hålrumsvolym är 95 procent vilket innebär att

Atlas Copco presenterar två borriggar med inbyggd radiostyrning, ROC D3-01 RRC och ROC D3-03 RRC. Stånghanteringssystemet på 01-modellen hanterar upp till fem stycken 3,66 m stänger. Riggen kan utrustas med borrstängerna R32, T38 och T45. Atlas Copco-kompressorn på 01-modellen har en fri avgiven luftmängd på 95 l/s. 03-modellen har en lång vikbar bom med ett stångrack som tillval för att lägga till borrstänger manuellt, samt ett

man spar mer än två tredjedelar av ytbehovet jämfört med en traditionell anläggning av makadam. Användningsområdena är allt från infiltrationsanläggningar till brandvattendammar. D ViaCon AB 0510-896 37

tillvalssystem för att lägga till en separat förlängningsstång. 03-riggen kan utrustas med borrstängerna R32 och T38. Atlas Copco-kompressorn på 03-modellen har en fri avgiven luftmängd på 80 l/s. Båda modellerna drivs av en 116 kW Cummins-motor och tillhandahåller två bergborralternativ: COP 1240 på 12 kW och COP 1640 på 16 kW. D Atlas Copco CMT Sweden AB 08-743 90 73 stefan.svensson@se.atlascopco.com

Täcker panel och sot Beckers introducerar Panelgrund, som är en vattenburen, kombinerad grund- och täckfärg för målning av träpaneler inomhus. Färgen stoppar genomslag från underlaget, såsom gulnat trä. Den uppges

även klara nikotin-, sot- och vattenskadade träytor, samt ha en isolerande effekt mot kvistgenomslag. D Beckers 08-775 61 13 karin.stalhammar@beckers.se

Minskar smittspridning Vanliga strömbrytare är platser där bakterier frodas. Som en följd av svininfluensan har Schneider Electric utvecklat en serie strömställare, Msmart Aktiv vit. Genom att belägga strömbrytarnas plasthölje med silverjoner får den antibakteriella egenskaper som bibehålls under produktens livslängd. Studier vid Industrial Micobiological Services LTD i England har vid försök med multiresistenta MRSA- och E-kolibakterier visat att mängden bakterier på ytor behandlade med silverjoner sjunker märkbart efter fyra timmar. D nr 1 B 2010 husbyggaren

Schneider Electric Sverige AB 0155-26 53 33 robert.palm@se.schneider-electric.com

BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Betong ett naturligt val

www.kc-betong.se 0150-34 99 00

husbyggaren nr 1 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

nr 1 B 2010 husbyggaren

BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

husbyggaren nr 1 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Nordiska Stålprodukter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2 SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Siliconglassystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 STO Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33, 52 Thermisol Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag ViaCon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 nr 1 B 2010 husbyggaren

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@fiskarhedenvillan.se Hemsida: www.fiskarhedenvillan.se

ESKILSTUNA STOCKHOLM Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

Arkitekter o Ingenjörer Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

KARLSKRONA

N-O.Gudmundson Byggråd SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

husbyggaren nr 1 B 2010

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 1 B 2010 husbyggaren

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 51

KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

ÖSTERSUND

BJ-Konsult AB

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20 Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Byggteknik

- Inredning

- Värderingar

- Byggledning - Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

- Entreprenadbesiktning, av SITAC certifierad besiktningsman SBR Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Dags att utse mottagare av Byggstenen 2010! Byggstenen är en av de äldsta utmärkelserna inom byggbranschen i Sverige. Detta prestigefyllda pris utdelas av SBR Byggingenjörerna till förtjänt person eller grupp som verkar för en föredömlig insats för byggandet eller förvaltandet i Norden. SBR Byggingenjörernas förbundsstyrelse utser mottagaren av Byggstenen efter förslag från förbundets medlemmar. Medlemmar eller anslutna till SBR har möjlighet att komma med förslag med motivering på lämplig person eller grupp som skall få 2010 års Byggsten. Pristagaren får inte bara den symboliska utmärkelsen utan också ett stipendium på 50 000 kr. Förslag på pristagare skall vara SBRs kansli tillhanda senast 15 mars. Skriv till SBR Byggingenjörerna, Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm eller info@sbr.se 52

husbyggaren nr 1 B 2010

Nytt från SBR Uppsala-avdelningen eldar på Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, Box 4415, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Förbundsdirektör: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 1 B 2010 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Uppsala-avdelningen har besökt Uppsala brandförsvar där brandchef Tommy Ekstrand tog emot och gav oss en trevlig information om deras arbete. Uppsala har tre stationer, Viktoria vid infarten till Uppsala söderifrån, Bärby vid infarten norrifrån på gamla E4an samt Rosendal i den sydvästra delen av staden. Vi besökte huvudstationen Viktoria som förutom brandstation innehåller kursgård med hotell, stor hörsal samt restaurang men även SOSalarmcentralen och brandförsvarets egen larmcentral. Inom området finns även Sveriges största övningsfält där omhändertagande av bränder av alla de slag, tåg- och bilolyckor samt miljöfrågor med mera kan övas. Här finns även landningsplats för ambulanshelikopter. Uppsalas första brandstation låg vid Dragarbrunnsgatan men år 1917 byggdes en ny vid Kungsgatan/Skolgatan till den stora kostnaden av 450 000 kronor. År 1960 var det dags att riva den gamla för att ersätta den med en ny på samma plats. Kostnaden hade nu tiodubblats. I slutet 1900-talet ersattes brandstationen i Gottsunda med en ny i Rosendal. År 2003 var det dags att inviga Bärby. Ännu en gång tiodubblades kostnaden. Brandfrågor har alltid varit aktuella, särskilt viktiga då bebyggelsen bestod av mindre trähus och uppvärmning och mathållning skedde med öppen eld. Domen var hård om

man kunde påvisa att någon var skyldig till brand. Var sex personer vittne till detta kunde domen bli att förövaren slängdes i elden. Kunde däremot 36 personer motbevisa detta friades personen. Den första organiserade räddningstjänsten startade år 1872 i Stockholm. År 1892 följde Uppsala efter. Förutom brandstationerna i Uppsala finns brandstationer på sex orter inom Uppsala kommun. Totalt arbetar 270 personer inom räddningstjänsten. Större bränder på senare år har varit badhuset vid Ga Torget, Flustret och Saluhallen. Brandfrågor kommer numera tidigare in i bilden vid nyproduktion. Genom den nya lagstiftningen ligger ansvaret på byggherren att tillse att brandsäkerheten innehålls. Brandförsvaret står till förfogande med råd och anvisningar samt driver ett stort informationsarbete. Dagen avslutades med en visning av de fordon som behövs vid bränder och all den utrustning som erfordras och som servas i egna verkstäder. Det var en fröjd att se allt så genomtänkt och praktiskt anordnat. Av Lennart Wågström

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Kalender Konsultgruppen

Förbundsstyrelsen

19 februari 2010

10 mars 2010 7 april 2010 7 maj 2010 53

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning

Steg 1, 15–16 mars, Stockholm Steg 2, 17–18 mars, Stockholm Prov, 19 mars, Stockholm

Fuktmätning – fukt och mögelskador

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

22-23 mars, Stockholm

15 feb, Härnösand 15 feb, Borlänge 16 feb, Stockholm 25 feb, Luleå 2 mars, Örebro 2 mars, Göteborg 8 mars, Malmö 8 mars, Linköping 19 mars, Stockholm 22 mars, Sollefteå 16 april, Gävle 19 april, Stockholm 19 april, Kristianstad 26 april, Göteborg 21 april, Luleå

Plåt i teori och i verklighet Entreprenadbesiktning

Steg 1, 18–19 mars, Stockholm Steg 1, 13–14 april, Stockholm Steg 2, 26 april, Stockholm Steg 2, 20 maj, Göteborg Prov, 26 april, Stockholm Prov, 20 maj, Göteborg

22 april, Stockholm Fogfria golv – besiktningsman och konsult

18 mars, Stockholm Skadeutredningar

5 maj, Stockholm Energideklaration för småhus

13–15 april, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs

Symposium för entreprenadbesiktningsmän

3 februari, Stockholm 11 mars, Malmö 27 april, Göteborg

8–9 april, Göteborg Symposium för överlåtelsebesiktningsmän

15–16 februari, Stockholm 26–27 april, Malmö 12–13 oktober, Göteborg 16–17 november, Stockholm Symposium för kvalitetsansvarig enligt PBL

24–25 mars, Malmö 28–29 april, Stockholm ABK 09

10 februari, Örebro 11 februari, Linköping 18 februari, Uppsala 18 februari, Malmö 15 mars, Stockholm 25 mars, Göteborg 20 april, Kalmar 29 april, Kristianstad 4 maj, Luleå 27 maj, Helsingborg Det är dags att BIMformera sig

9 mars, Göteborg 15 april, Stockholm Putsade fasader

20 maj, Stockholm Natursten i husbyggnad på rätt sätt

13 april, Stockholm

AMA Anläggning 07

Entreprenadjuridik, grundkurs*

2 mars, Västerås 9 mars, Göteborg 24 mars, Luleå 19 april, Malmö 27 april, Sundsvall

3 februari, Göteborg 9 februari, Luleå 15 mars, Stockholm 18 mars, Umeå 4 maj, Malmö

MER Anläggning 07

Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

22 februari, Stockholm 16 mars, Göteborg 23 mars, Västerås 25 mars, Luleå 20 april, Malmö 28 april, Sundsvall

16 februari, Stockholm 25 mars, Malmö 13 april, Göteborg 27 april, Umeå

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

Nivå N 3, 4, 10 februari, Göteborg 9, 10, 16 mars, Malmö 13, 14, 20 april, Stockholm Nivå K 17 mars, Malmö 21 april, Stockholm Projektledning*

2–3 mars, Malmö 16–17 mars, Luleå 20–21 april, Göteborg 27–28 april, Stockholm *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser

eller ring 08‑4621794.

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

4 februari, Stockholm 11 februari, Halmstad 15 mars, Malmö 29 mars, Luleå 14 april, Göteborg Byggarbetsmiljösamordnare, Grundutbildning, steg 1*

3–4 februari, Linköping 8–9 februari, Östersund 11–12 februari, Malmö 16–17 februari, Falun 16–17 februari, Sollefteå 11–12 mars, Gävle 15–16 mars, Stockholm 15–16 mars, Umeå 17–18 mars, Göteborg 22–23 mars, Kristianstad 22–23 april, Luleå

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt! Gå in på Byggtjänst och registrera dig. Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 1 B 2010

Nytt från SBR Nya medlemmar Rickard Holmström, ingenjör,

Carl-Johan Palmquist, kon-

Patrik Hedlund, Helsingborg

gare, Norrorts Kvalitetsbesiktning, Åkersberga

FLK AB, Karlshamn (tidigare ansluten)

struktör, Byggingenjörsbyrån i Gnosjö AB, Gnosjö

Erik Heiman, Kalmar

Christian Albrecht Ridderborg, fastighetsförval-

Robert Jansson, byggingenjör,

Pernilla Rågstad, besiktnings-

Eda Kommun, Charlottenberg (tidigare ansluten)

man, Byggnadskontroll AB, Kumla

Jörgen Johansson, byggnads-

Thomas Tilbertson, egen före-

ingenjör, Hållén Arkitekter AB, Örebro

tagare, Falkenberg

Anna Jodin, Halmstad David Johansson, Halmstad

Jaakko Akkanen, egen företa-

tare, Storstockholms Fastigheter AB, Stockholm Anders Andersson, egen före-

tagare, Byggservice H.A. Andersson, Veberöd

Mia Hempel, Lund Fredrik Ingmarson, Malmö Mikael Jaern, Vänersborg Jacob Jepson, Helsingborg

Göran Andersson, egen före-

Atrio Arkitekter, Kalmar

Henrik Tottras, egen företagare, vOv Konsult AB, Nynäshamn

tagare, Trädgårdsmiljö i Kristianstad AB

Bo Karlsson, egen företagare,

Michael Tsoutas, elkonstruk-

Suad Kopriva, Oxie

Mälark AB, Västerås

Mats Andersson, egen företa-

Faruk Korlat, Höör

Camilla Karlsson, produk-

tör, Abel Gruppen Sverige AB (tidigare ansluten)

gare, Landskapsingenjören i Sverige AB

tionsledare, Skanska Sverige AB, Solna

Jan-Erik Arstad, byggingenjör,

Per Karnehed, egen företaga-

Holmqvist Kraftutveckling, Torslanda

re, Karnehed Design & Construktion AB, Ljungsbro

Rolf Viveland, ingenjör, Ram-

Jimmy Loven, Halmstad

böll Sverige AB, Linköping

Olof Nagenius, Halmstad

Johan Carlsson, byggingenjör,

Lars Kjellgard, egen företaga-

re, Lars Kjellgard Byggkonsult AB, Halmstad

Tommie Öhman, egen företagare, BRa VVs Konsult ab, Kalmar

Amin Najafi, Halmstad

Byggteknikcentrum i Arvika, Nora (tidigare ansluten) Kjell Carlsson, projektledare,

Mattias Kling, Bjurfors i

Jimmy Östling, teknisk ansva-

C2 Projekt AB, Arlandastad

Göteborg AB, Mölndal

rig, Mätforum AB, Nacka

Kristina Cleber, byggingenjör,

Taito Lampinen, konstruktör,

Ramböll Sverige AB, Linköping

Taito Glas & Bygg AB, Landvetter

Lisa Dahlstedt, egen företaga-

Joachim Lemminge, arbets-

re, Lisa Dahlstedt AB, Tyresö

chef, BAB Byggtjänst AB, Åstorp

Peter Ellerth, ingenjör, ABEL

Peter Johnsson, byggingenjör,

Gruppen i Sverige AB, Helsingborg

Sunnersta Bygg AB, Uppsala

Therese Ellison, byggingenjör,

Michael Martin, egen företa-

Integra Engineering AB, Göteborg (tidigare ansluten)

gare, Goldcrest Capital Partners AB, Tyresö (tidigare ansluten)

Stina Eriksson, projektör,

Bo Lindqvist, egen företagare,

Temagruppen Sverige AB, Uppsala

Lars-Åke Månsson, egen före-

Bo Ferngren, besiktningsman, (tidigare ansluten) Anticimex, Skarpnäck

Tomas Nicklasson, egen före-

Åsa Flodkvist, ingenjör, Bk

Beräkningskonsulter AB, Sundbyberg (tidigare ansluten) Björn Gunnarsson, egen före-

tagare, CMB AB, Löddeköpinge Lars Gustafsson, egen företa-

gare, Atemp Energideklaration AB, Stockholm

tagare, Adacus Energibesiktning Sydost AB, Karlskrona tagare, Ackurat Projekt, Grillby Claes Nilsson, byggnads-

ingenjör, Temahallen AB, Vinslöv Johan Nävelsö, ingenjör, Peab Sverige AB, Malmö (tidigare ansluten) Daniel Olsson, byggingenjör, Rotpartner Sverige AB, Kungälv

Magnus Westerberg, projekt-

ledare, FB Engineering, Malmö

Johan Jonsson, Kalmar Armin Khagebahri, Halmstad

Ingvill Kung, Halmstad Jesper Lexius, Hägersten Anders Ljungholm, Kalmar

Desireé Nilsson, Trelleborg Emil Nilsson, Eslöv Johan Nilsson, Malmö Martin Nilsson, Varberg

Nya anslutna Ilyas Acek, Malmö Gerardo Acuna, Malmö Adli Anabtawi, Malmö Raif Andrees, Malmö Giannis Argenakis, Oxie Robert Balla, Malmö Sara Baqer, Landskrona Hannah Breide, Limhamn Simon Carlberg, Malmö Tina Dadashvand, Limhamn Ann Sofi Dahlgren, Eslöv Tommy Dahlgren, Vimmerby Viktor Ehlovsson, Halmstad Jonas Ekman, Halmstad Daniel Engberg, Malmö Daniel Engström, Kalmar Mestan Guven, Malmö Matilda Gustafsson, Gullbrandstorp Sofie Gustafsson, Skummeslövsstrand Amer Hadzic, Halmstad Jesper Hall, Malmö

Simon Nilsson, Halmstad Martin Olander, Halmstad Daniel Olin, Göteborg Victor Palmqvist, Halmstad Hugo Persson, Smygehamn Ulrika Persson, Malmö Carl Petersson, Bräkne-Hoby Patrik Rooth, Malmö Andreas Rosenlind, Svedala Aida Senagic, Halmstad Zainab Shukur, Malmö Arion Statovci, Helsingborg Claes Stegemann, Malmö Axel Stenberg, Malmö Anders Strand, Ystad Christian Svensson, Arlöv Ulrika Svensson, Halmstad Mahmoud Taher, Malmö Daniel Tegelhammar, Rön-

ninge Samir Tokovic, Malmö Jacob Udén, Malmö Johan Wetterlin, Höllviken Izablea Wroblewska, Malmö Ylber Zegin, Arlöv

nr 1 B 2010 husbyggaren

Nytt från SBR Uppdaterades om ABK 96 Den 4 november samlades 150 ingenjörer och arkitekter i Stockholm för att uppdatera sig i ABK 09, LOU och miljöklassning av byggnader. Arrangörer var SBRs Konsultgruppen tillsammans med Sveriges Arkitekters ArkitektService. Medlemmar i dessa grupper var inbjudna. Staffan Carenholm, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter och Lars Lundenmark, tidigare jurist hos Svensk teknik och design (STD) presenterade nya ABK 09. ABK 09 ska ersätta ABK 96 men förhandlingarna mellan föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) och STD är när detta skrivs ännu inte avslutade. Denna handling, som ju är konsulternas viktigaste affärsdokument, kan användas i alla sorters uppdrag, även utredningar, projektledning, byggledning och besiktningar. Några viktiga nyheter: - Struktur och terminologi anpassat till AB/ABT - Helt nytt förord med starkare skydd för ABK - Ändringar i ABK ska redovisas särskilt - Begreppsbestämmelser införes - Uppdrag bör inledas med startmöte - Konsultens skyldighet att arkivera upphör - Ansvarsbegränsningar för småskador och femårsskador har tagits bort Staffan Carenholm fortsatte sedan med LOU och de nya reglerna för direktupphandling. Nya EG-direktiv gör att LOU kommer att ändras 201006-01 när det gäller direktupphandling. Tröskelvärdet kommer enligt utredarna att höjas till 286 000 kronor, vilket gör att utrymmet för ramavtal minskar. 56

Intresset för och kraven på miljöklassificering av byggnader ökar. I Sverige pratas det om fyra olika klassificeringssystem: den brittiska certifieringen ”Green Building”, den svenska certifieringen ”Miljöklassad Byggnad”, det amerikanska klassningssystemet ”Leed” och det brittiska ”Breeam”. Det finns 600 miljöklassningssystem i världen. En miljöklassad byggnad har ett större värde än andra anses det. Anna Barosen, miljökonsult på White Arkitekter AB informerade om dessa system. ”Green Building” är enligt Anna Barosen inte ett riktigt miljöbedömningssystem då man enbart tar hänsyn till energiåtgången. Byggnaden ska använda 30 procent lägre energi än motsvarande konventionell byggnad. Certifierad bedömare krävs inte. Av 200 bedömda byggnader i Europa finns 121 i Sverige. I ”Miljöklassad Byggnad” ingår utöver energi även material och innemiljö samt vid småhus också bedömning av vatten. Certifierade bedömare krävs inte. Detta system är utvecklat i Sverige som har tio

Publiken. Foto: Gunnar Edebrand

Anna Barosen. Foto: Gunnar Edebrand

byggnader klassat enligt detta system. Utöver vad som ingår i ”Miljöklassad Byggnad” tillkommer i ”Leed” även förvaltning, byggavfall, infrastruktur (kommunikation), ekologi, föroreningar och process. Certifierade bedömare är inte obligatoriska men ger poäng. Av 3 600 bedömda byggnader finns bara ett i Sverige. ”Breeam” har samma bedömningar som ”Leed” med undantag för föroreningar.

Här krävs en certifierad bedömare. Anna Barosen är certifierad. 11 000 har bedömts enligt detta system men ingen byggnad i Sverige. Att genomföra certifieringar enligt ”Leed” och ”Breeam” kostar fler 100 000-tals kronor. Som avslutning på dagen presenterades två objekt. Det ena var NCC kontor i Västra hamnen, Malmö. Byggnaden är den första i Sverige som certifieras enligt ”Green Building”. Arkitekten Alexander Lenre Simittchiev från Metro arkitekter ab redogjorde för objektet, som är vinnare i Malmö stads stadsbyggnads priskategori ”Årets gröna lans 2009”. För att få ner energiförbrukningen har man arbetat med tre nyckelfaktorer: - Ventilationen (Lindinvent, utvecklat av LTH) - Tung betongstomme och fasad - Byggnadens geometri Det andra objektet var kv. Kajutan, Hammarby sjöstad, Stockholm. Ett hyreshus med 59 lägenheter ritat av arkitekt Bengt Winell, White Arkitekter AB. Byggherre är ByggVesta AB i Linköping. ByggVesta har arbetat med hyresrätter på ett annorlunda sätt, till exempel med prefabricerade betongelement utan ingjutna detaljer. I projektet Kajutan halverar man energiförbrukningen jämfört med byggnormen från 110 till 55 kwh per kvm. All energi som alstras i lägenheten värmeväxlas mot inkommande uteluft med 90 procent verkningsgrad. Husen byggs utan merkostnad jämfört med traditionella bostadshus. Efter föredragen var det mingel som erbjöd ett bra tillfälle att knyta kontakter med uppdragsgivare. Av Gunnar Edebrand husbyggaren nr 1 B 2010

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w w.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0