Husbyggaren 2010 Nr 2 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

2 10 Nedanstående är en annons från Abetong

Bygg för framtiden.

nr 2 B 2010 husbyggaren

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 Nr 5 v 37 v 11 Nr 6 v 43 v 17 Nr 7 v 49 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 10 800 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ofﬁciella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 66 Propositionen ”Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion” är en ﬂopp för husägare” hävdade Bengt Stridh och Lars Hedström i förra numret av Husbyggaren. Småproducenter ska slippa nätavgift, lyder svaret från näringsdepartementet i detta nummer. Energideklarationerna är ett tomt slag i luften!, påstår SBRs energiexpert i ett annat skarpt inlägg. Detta är unikt, säger upphovsmännen bakom ett program som gör det möjligt att beräkna när ett betonggolv kan börja glättas. Foto: Betongindustri

INNEHÅLL 6 10 12 16 20 24 30 36 40 46 48 52 54 58 60 64 66 67 70 74 85

Tio sätt att effektivisera industriellt byggande Projekteringen är flaskhals hos industriella byggare Fuktsäker fönsteranslutning skyddar mot skador Bättre indata ger säkrare bild av brandförlopp Brandskydd i köpcentra kan optimeras Radhusbrand sprids snabbt via ventilerad takfot Program kortar ner väntetid när betonggolv ska glättas Bättre underhåll ska ge färre sprickor i järnvägstunnel Kolfiberkomposit förstärker betongkonstruktioner ”Vi måste stoppa plundringen av Afrikas fattiga länder” Teknik lärs ut bäst utifrån den förförståelse som finns Kan världens städer växa – utan ökad segregation Juridik: ABK 09 ska minska tvister vid konsultuppdrag IT: Hur länge ska kunden vara betalande försökskanin? Form & Teknik: Modellen som modell eller verklighet Debatt: Energideklarationer blev tomt slag i luften Debatt: Solceller för elproduktion ger framtida marknadstillväxt Debatt: Mp vill ha fastprisstöd för solelproduktion Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Stålbyggnad & Drift och underhåll Tidningen utkommer i vecka 17 nr 2 B 2010 husbyggaren

PREFAB Inom kompetenscentrat Lean Wood Engineering sker tillämpad forskning med fokus mot industriellt byggande i trä. Efter de tre första årens arbete ﬁnns nu tio konkreta resultat och metoder som kan effektivisera prefabricerat byggande ännu mer.

Tio sätt att effektivisera industriellt byggande

en här artikeln handlar om forskningsbaserade resultat framtagna för att stötta och utveckla det industriella husbyggandet. Jag kommer först att kort beskriva statusen inom det svenska trähusbyggandet av flerbostadshus för att sedan övergripande presentera tio konkreta resultat framtagna genom forskning och utveckling inom kompetenscentrat Lean Wood Engineering (LWE). Eftersom forskningen till en tredjedel är finansierad av Vinnova så är den öppen och artikelns syfte är att sprida kunskap: att bjuda på de senaste forskningsresultaten och inspirera läsaren att själv ta kontakt med ansvarig forskare! När LWE startade år 2006 fanns det tolv industripartners. Nu, efter drygt tre års arbete, finns det 24 partners, där förutom Luleå tekniska universitet, också Linköpings och Lunds tekniska högskolor deltar. Bland företagen som medverkar återfinns allt från sågverk till byggföretag. Totalt har LWE 70 aktiva forskare och representanter från industrin. Forskningen inom LWE är direkt kopplad till byggprojekt eller företagens verksamhetsutveckling, där företagens egna processer och produkter utvecklas samtidigt som forskningen.

Driver på industrialisering I tidigare artiklar i Husbyggaren har jag hävdat att träbyggföretagen driver på den industriella processen. Min utgångspunkt för detta är att jag som forskare ser det stora utvecklingsinriktade engagemang från företagen som medverkar i LWE. Drivet och kraften i att forska, och att gemensamt med kollegor i branschen, utveckla metoder och tekniker som alla kan ha nytta av är för mig det starka beviset. Företagen verksamma inom det industriella trähusbyggandet deltar i högsta 6

grad i utvecklingen mot ett mer resurseffektivt förhållningssätt inom byggandet. Positiva tendenser och attityder till industriellt framställda flervåningshus i trä talar också sitt språk. Sedan år 1997 har träbyggindustrins (för flervåningsbyggande) produktionskapacitet vuxit från ~ 400 lägenheter per år (1997) till ~ 1 900 lägenheter per år (2008). Marknadsandelarna i figur 1 visar på en cirka tioprocentig marknadsandel där siffrorna baseras på genomförda projekt som jag är medveten om, varför andelen med stor sannolikhet är högre än tio procent. Värt att notera är att det är just produktionskapaciteten hos företagen som slagit i taket, inte efterfrågan! Positiva attityder och ett ökat intresse bland politiker och fastighetsägare mot industriellt byggande i trä visar sig också genom nationella satsningar som Trästad 2012, där Växjö kommuns engagemang står som bra råmodell. Tidskriften Betong, i samarbete med Betongforum, har presenterat en undersökning som visar att nästan hälften av kommunerna år 2009 var positiva till mer träbyggande, vilket kan jämföras mot bara drygt 25 procent år 2007.

Tar makten över byggprocessen Forskningen om industriellt träbyggande följer det arbetssätt eller den affärsmodell som utvecklats av företagen. Affärsmodellen som jag diskuterade i Husbyggaren nr 2, 2008, ligger till grund för detta resonemang. Receptet bygger på ett väldefinierat prefabricerat byggsystem och en väldefinierad byggprocess där den viktigaste ställningspunkten de ledande företagen tagit är att själva äga och försöka kontrollera byggprocessen (till exempel genom utveckling av kontraktsvillkor). Just denna punkt – omdefiniering och

FÖRFATTAREN

Av lars stehn , professor, Luleå tekniska universitet

Lars Stehn är professor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet och programdirektör för kompetenscentrat LWE. Hans forskningsintresse ligger inom området industriellt byggande och träkonstruktioner.

att det har blivit möjligt att kontrollera byggprocessen, från planmonopolet till kontraktsformer och upphandling, är den springande punkten för byggandets effektivisering.

Följer Lean-tankar Industriellt byggande är en utvecklad byggprocess som baseras på sex olika principer. Dessa principer är teoretiskt hämtade från ”Lean production”, (Stehn m ﬂ., 2008, och Lessing, 2006): 1. Tidigt engagemang i (tidigarelagd projektering) och kontroll av byggprocessen. Viktiga frågor att vidareutveckla och arbeta in i detta skede är framtagandet av ett ABT som medger ett industriellt byggande, utvecklingen av en industriell upphandlingsprocess (till exempel kopplingen mot LOU) och planmonopolets effekter på det industriella byggandet (politiskt initierat). 2. Övervägande del (80–90 procent) av produktframställningen av prefabricerade komponenter sker på fabrik, minimum av arbetsplatsarbete och kompletteringar. 3. En standardiserad produkt baserat på husbyggaren nr 2 B 2010

Figur 1 (ovan). Utveckling av trähusbyggandet är positivt över tiden. Figur 2 (t h). Lars Sörsjö, Moelven byggmodul och Erik Söderholm, LTU diskuterar standardisering av projekteringsrutiner.

ett standardiserat (och ofta modulariserat) byggsystem, vilket är hjärtat i ett industriellt byggande. 4. En standardiserad process som kan hantera unika projekt där erfarenhetsåterföring för kvalitetssäkring och produktutveckling är honnörsorden. 5. En processorienterad organisation (i motsats till dagens organisatoriska struktur på byggföretagen som är strikt projektorganiserad) med IT-baserad styrning av inköp, projektering, produktion och erfarenhetsåterföring. 6. En arkitektonisk utformning anpassad för en standardiserad process (inte en standardiserad arkitektonisk utformning) som baseras på det deﬁnierade byggsystemets ramar och repetition i produktion och projektering. Det är kring delar av ovanstående sex punkter intressanta resultat arbetats fram inom LWE.

Tio viktiga resultat Konkreta exempel på viktiga delresultat från forsknings- och utvecklingsarbetet inom LWE som hittills uppnåtts är: • Ett IT-baserat processtöd för styrning av industriell byggprojektering. Stödet medför kontroll och uppföljning av projekteringsprocessen. Forskare: Gustav Jansson, Luleå tekniska universitet. Resultaten presenteras i detta nummer. • Standardisering av delprocesserna inom industriell projektering har minskat projekteringstiden inom industriellt byggande med 20–40 procent. Forskare: Erik Söderholm, Luleå tekniska universitet. • En modell för ett förbättrat marknadserbjudande för småhusföretag. Balansen mellan kundanpassning och stannr 2 B 2010 husbyggaren

dardisering i produktion får ekonomiska konsekvenser. Forskare: Beata Kollberg, Linköpings tekniska högskola. • Produktionsstudie av kostnadseffektiva lösningar för lågenergihus har gett en kravproﬁl på tekniska lösningar och processlösningar. Forskare: Albert Boqvist, Lunds tekniska högskola och NCC. (Tidiga resultat från detta arbete har presenterats i Vbyggaren, nr 5 2008). • Byggteknisk lösning för robusta fasadsystem som minimerar risken för läckage runt öppningar i fasaden. Forskare: Johan Jönsson, Lunds tekniska högskola. Resultaten presenteras i detta nummer. • Ett balk-pelar byggsystem för kommersiella byggnader av limträ & kerto. Forskare: Gabriella Tlustochowicz, Luleå tekniska universitet. • Konstruktionsteknisk utveckling av volymbyggandet. Runt 2006 var man säkra på 4-våningshus, idag ﬁnns säker teknik utvecklad för 6-våningshus. Forskare: Helena Johnsson, Luleå tekniska universitet. • Metoder för att erbjuda ett standardiserat produktsortiment för träkomponentleverantörer. Forskare: Jakob Rehme och Wei Guan, Linköpings tekniska högskola. • Ökad kompetens kring beställarrollens betydelse för industriellt byggande. Forskare: Susanne Engström, Luleå tekniska universitet. (Resultaten från detta arbete presenterades i Husbyggaren nr 7, 2009). • En vidareutveckling av den traditionella konsultrollen till att stötta utvecklingen av byggsystem. Forskare: Patrik Jensen, Luleå tekniska

universitet och Tyréns och Nina Pikulik, Lunds tekniska högskola och Tyréns. (Tidiga resultat från detta arbete har presenterats i V-byggaren, nr 5 2008).

Standardiserade delprocesser Erik Söderholm, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har undersökt hur Lean kan användas för att Moelven byggmodul ska få en effektivare projekteringsprocess. Med hjälp av Lean-tänket genom en ökad specialisering och (än så länge) manuella rutiner för erfarenhetsåterföring har man kunnat genomföra sin snabbaste projektering någonsin. Undersökningen visar på en effektiviseringsvinst på 13 procent snabbare än den snabbaste projekteringen som gjordes innan förändringsarbetet startade och 46 procent snabbare jämfört med snittiden för liknande projekt. Basen för förbättringen låg bland annat i en grundlig kartläggning av processen, införande av ständiga förbättringar och processfokus (se ﬁgur 2), specialisering av projekteringsuppgifter samt tidsloggning. Tidigare hade man vid fabriken i Sandsjöfors bara uppgift om en totaltid för projekteringen. Nu har tiden delats upp i mindre fraktioner. Förslag från småhusföretag Den ökade efterfrågan på småhus har gjort att småhustillverkarna allt mer ställt om till en standardiserad produktion. Men samtidigt ställer kunderna allt högre krav på kundanpassning och ﬂexibilitet. I en fallstudie tillsammans med en av Sveriges större småhustillverkare har Beata Kollberg, forskare på Linköpings Fortsättning s. 8 P

Figur 4. En fukttät lösning för fönsteröppningar i fasad.

hänsyn till regntäthet (se artikel i detta nummer av Husbyggaren).

Figur 3. NCC och Martinsons byggsystem bygger passivhus i kv. Portvakten i Växjö.

Figur 5. FEM-beräknade deformationer vid horisontalstabilisering av träbyggnadsvolymer.

universitet, följt vad effekterna av en kundanpassad standardisering kunde innebära för företaget. Kontentan blev att det är lågprisstrategin, med en långt standardiserad modell, som ger bäst ekonomiskt resultat för det studerade företaget. Strategin med hög kundanpassning och hög resursförbrukning var klart sämst. Utmaningen för småhustillverkarna är hur man ska lösa motsättningen mellan ökad standardisering i fabriken och kravet på kundanpassade produkter. Ett viktigt resultat är att företagen också måste hitta förbättringspotentialer i sina kalkylsystem.

Lösningar för lågenergihus Albert Boqvist, industridoktorand vid NCC och Lunds tekniska högskola, konstaterar från sin forskning att energieffektivitet och produktionseffektivitet inte ännu hänger ihop. Det som kan konstateras är att det krävs en bättre planering vid passivhusbyggen, att planeringen är gedigen och görs tidigare och att platschefen och produktions8

personalen involveras. Vidare att det är nödvändigt att genomföra tidiga kvalitetskontroller vid passivhusbyggande. Albert Boqvist har undersökt många genomförda låg- och passivhusbyggen, se ﬁgur 3. Det första steget för att effektivisera passivhusproduktionen är att utveckla ett standardiserat byggsystem med standardiserade gränssnitt (som är nyckelfrågan vid allt bygge och speciellt vid passivhusbyggandet med avseende på täthetsfrågan).

Robusta fasadsystem Johan Jönsson, forskare vid Lunds tekniska högskola, har utvecklat en ny princip för fuktsäkrare lösningar kring fönsteröppningar. Dessa är speciellt anpassade för prefabricerade fasadsystem och utgörs av strängsprutat aluminium, ﬁgur 4. Lösningen ska eliminera skevheter och ojämnheter hos trämaterialet i fönstersmygen, underlätta tätningsarbetet och möjliggöra dränering vid eventuellt läckage. Johan Jönsson arbetar nu med att få tillstånd en klassiﬁcering av fasader med

Utveckla volymbyggandet Höga brandkrav och stabilisering är två av de utmaningar som volymbyggare och konstruktörer av flervåningshus i trä över fyra våningar står inför. Helena Johnsson, forskare vid Luleå tekniska universitet, arbetar med konstruktionsoptimering i ett utvecklingsprojekt där Lindbäcks och Moelven byggmodul deltar. Bland annat har man under projektet tagit fram verktyg och mallar för att uppskatta bärförmåga och stabilisering, se figur 5, i ett tidigt läge. Man har även utvecklat enkla lösningar för ökad bärförmåga och förankringar av volymer. Planen är nu att genomföra ett antal strategiska brandprov, tillsammans med SP Trätek, som ska leda till att kravet R90 (för byggnader över fyra våningar) kan uppnås. Vinnova, som delfinansierar programmet, har låtit utvärdera effekterna och organisationen av LWE. LWE fick det mycket starka betyget excellent för kraftfullt industriellt engagemang och en tydlig koppling mellan alla forskningsprojekt och industriella och vetenskapliga behov. Det betyder att forskarna arbetar gemensamt med företagens utveckling och samtidigt gör bra forskning. Efter denna positiva utvärdering både från företagen, vetenskapssamhället och från finansiärerna, går LWE nu in i nästa treårs period – att vidareutveckla och förfina de metoder som tagits fram och göra dem tillgängliga för deltagande företag. D Fotnot:

Läs mer på www.ltu.se/lwe Referenser

Stehn, L., Rask, L.-O., Nygren, I. och Östman, B. Byggandet av ﬂervåningshus i trä – erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling. Tekniska rapport 2008:18. Luleå tekniska universitet (http:// pure.ltu.se/ws/fbspretrieve/2281008). Lessing, L. Industrialised house-building. Licentiate thesis. Lund institute of technology, 2006.

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

PREFAB Inom industriellt byggande bör projektering och produktion ske i den takt marknaden kräver. Projekteringen sker med samma metoder som i ett vanligt byggprojekt. En effektivisering av industriell byggprojektering stöds inte av dagens IT-system.

Projekteringen är ﬂaskhals hos industriella byggare

ela 40 procent av den totala projekteringstiden används till samordning av information och aktörer. Det visar ett medelvärde från 18 projekt. De normala fokusområdena inom projekteringen – stom- och installationsprojektering – upptar 27 procent respektive 19 procent av den totala tiden. Bygg- och installationsprojektering har CAD-system som stödjer arbetet med hjälp av mallar och strukturer medan projektledningen ofta använder sig av e-post, telefon och ﬁlhantering. Dessa verktyg ger ingen överblick över projektets framåtskridande och med många parallella projekt blir det svårt att kontrollera färdigställandegraden.

BIM ska effektivisera Projektering inom byggande har de senaste åren haft fokus på arbetsmetoder inom Building Information Modelling (BIM) med olika metoder och verktyg. Genom att höja informationsnivån på

olika byggdelar och skapa deﬁnierade arbetsprocesser som följer projektens förlopp ska BIM stödja och effektivisera arbetet inom projektering. Att nyttja virtuella modeller som gemensamma informationsbärare för byggnaden är bra ur en produktsyn. Men eftersom programvarutillverkare inom CADbranschen har sitt särintresse där produktmodellen är central, har dessa idag styrt marknaden mot stödsystem som kan kopplas till produkten. Genom att arbeta nära industrin har vi kommit fram till att för industriella byggare är processen central, och därför behövs både process- och produktstöd.

Sker i samverkan Att förena processtanken med ett produktstöd är själva kärnan i industriellt byggande och ﬂera projekt inom Lean Wood Engineering (LWE) arbetar med detta problem i samverkan med byggare och konsultföretag.

Figur 1. Procentuell fördelning av aktiviteter baserat på 18 genomförda projekt hos en industriell byggare.

FÖRFATTAREN

Av gustav jansson , doktorand, Luleå tekniska universitet

Gustav Jansson är doktorand på avdelningen för träbyggnad vid Luleå tekniska universitet, samt tillhör kompetenscentrat Lean Wood Engineering. Han har en bakgrund som applikationsingenjör och marknadsansvarig inom området ingenjörsrelaterad IT.

Hur bör ett IT-system vara uppbyggt för att stödja industriell byggprojektering? En projekteringsledare för industriella byggare är en processledare med ansvar för informationsflödet inom projekteringen. Stödsystemet bör därför vara utformat utifrån projekteringsledarens arbete och fokusera på koordinering och informationsdelning. I en repetitiv process – som projekteringen inom industriellt byggande är – får fördefinierade aktiviteter en central roll både ur planeringssynpunkt och som stöd för enskilda uppgifter. Stödsystemet bör konfigureras vid projektstart, baserat på projektörernas erfarenheter från tidigare projekt. Definitionen ger då möjlighet till tydligare informationsdelning vid olika faser genom projekteringen. Den underliggande tekniken gynnas av objektorienterade databaser där information kan lagras med olika klassificeringar. Klassificeringen bör kunna filtrehusbyggaren nr 2 B 2010

Figur 2. Mötet mellan process och produkt för projektering inom industriellt byggande.

ras på ett flertal snitt med olika kategorier som till exempel byggnadsdel, processtatus, ägare, etcetera, för att sedan kunna kopplas till produktmodellen varefter byggdelarna börjar definieras. Finns det någon generell modell för att definiera projekteringsprocessen? Inom forskargruppens arbete med att utveckla det industriella byggandet har jag tagit fram en modell som stödjer mötet mellan processen och produkten. Transformationen av information (krav, val, standarder) till olika system i en byggnad är de aktiviteter som är centrala för modellen. Modellen beskriver en repetitiv process i mitten med byggsystemet som ryggrad. Modellen innehåller processer och aktiviteter med både parallella och sekventiella villkor under tidens gång och den syftar till att: • Ge struktur åt aktiviteter både på kravsidan (input) och produktsidan (output). • Koordinera kraven på produkten via aktiviteter i processen. • Stödja kvalitetsarbetet för de olika systemen i byggnaden (produkten). • Grundlägga erfarenhetsåterföring inom projektering. nr 2 B 2010 husbyggaren

• Ge stöd för analys av projekteringens framåtskridande. • Skapa underlag för en informationsstruktur som leder till en gemensam plattform. Som komplement till processtödet kan granskningsverktyg för produktmodellen – som till exempel Navisworks eller Solibri Modelviewer – stödja teknikmöten längs projekteringen.

ställare kommer aldrig att nå full standardisering av sina produkter, därför är processtöd av vikt. Genom att stödja sin process med informationsbärande system kan projekteringen och särskilt projekteringsledarna lägga sparad tid på kvalitet, erfarenhetsåterföring eller på att öka ﬂödet genom projekteringen för att skapa värde. D

Vad ska företagen investera i för typ av stödsystem? För företag som är i behov av att stödja sin projekteringsprocess med hjälp av ITstöd är positionering på marknaden och produktval centralt för stödsystemens utformning.

Fotnot:

Projektet Industriell byggprojektering utförs i nära samarbete med industrin. Resultatet av Gustav Janssons forskning har implementerats hos ett av företagen som ett IT-stöd för projekteringen. Företaget har som mål att utveckla IT-stödet vidare för produktionsdelen av verksamheten.

Ökar ﬂödet En projekteringsprocess med utrymme för beställaren att vara delaktig i processen och med stor variation på produktlösningar gynnas av ett kombinerat produktoch processtöd. Stödsystem med produktmodeller som primär informationsbärare är fördelaktiga där projekteringen utgår från hårt standardiserade produktlösningar och där beställaren är mindre delaktig i processen (till exempel villor). Industriella byggare med delaktiga be11

PREFAB En funktionell och fuktsäker fönsteranslutning för lätta ytterväggar minskar fuktskador. En relativt enkel teknisk lösning, som minskar fel vid utförande och framtida renoveringar, omfattar dräneringsspalt, vattenbarriär och fönsterbleck.

Fuktsäker fönsteranslutning skyddar mot skador

Robust lösning mer gångbar De uppkomna fuktproblemen med enstegstätade lätta ytterväggar skylls ofta på slarvigt utförande. Känslighet för avvikelser och följdverkningar av eventuella felaktigheter nämns sällan, förmodligen på grund av en medveten strategi för att dölja fasadsystemets sårbarhet. Även om grova felaktigheter vid projektering och utförande aldrig får godtas, är framtagning och användning av robusta, störningsokänsliga tekniska lösningar en mer gångbar väg än jakten på ”rätt utförande”. Enstegstätade lätta ytterväggars förväntade livslängd samt möjligheterna till underhåll och reparationer är andra, för husägare viktiga frågor, som inte uppmärksammats i debatten. Sökte fuktsäker lösning Inom träforskningsprogrammet Lean Wood Engineering (LWE) genomfördes vid Lunds tekniska högskola ett innovationsinriktat projekt med syfte att hitta robusta och fuktsäkra lösningar för lätta ytterväggar. Ett av målen har varit att ut12

veckla en enkel teknisk lösning på anslutningen mellan vägg, fasadbeklädnad och fönster. Under arbetet har enkelhet i tekniska lösningar och utförande använts som styrande princip, eftersom det anses ha en avgörande inverkan när det gäller att minska risken för fel vid utförande. En annan viktig aspekt under arbetet har varit att den nya anslutningen ska minska omfattningen av ingrepp vid framtida renoveringar. I normalfallet innebär till exempel ett fönsterbyte att fasadbeklädnaden skadas och fasadkomponenter med vattenutledande och vattenbromsande funktion skärs sönder. Ingreppet blir kostsamt och komplicerat att utföra. Den här artikeln presenterar principer och förslag på tekniska lösningar för fuktsäkra fönsteranslutningar i lätta ytterväggar, med nämnda fördelar. Prototyper med fasadbeklädnad bestående av puts på mineralull, träpanel och ventilerad putsad skiva har tagits fram och testats för slagregn – med framgång.

Vattenläckor ska kunna ledas ut Grundprincipen vid utveckling av fönsteranslutningen har varit att läckage genom den primära vattentätningen i ställplatsutrymmet ska kunna hanteras genom vattenutledning. Räknat från utsida till insida består tätningen i ställplatsutrymmet (ﬁgur 1) av följande komponenter: • En diffusionsöppen slagregnstätning (1), till exempel ett expanderande fogband, som i underkant är i kontakt med en inbyggnadsram (5). Inbyggnadsramen, vars funktion beskrivs senare, tillverkades i aluminium. • En dräneringsspalt (2). • Kombinerad värmeisolering samt bottningslist (3), till exempel ett expanderande fogband.

Johan Jönsson är teknologie doktor i konstruktionsteknik och forskare vid Lunds tekniska högskola. Han har forskat kring renovering av murade fasader med korrosionsskador samt fuktmekaniskt korrekta detaljer i fasader för lätta stommar.

FÖRFATTAREN

nligt en nyligen presenterad rapport från Sveriges tekniska forskningsinstitut är uppemot 50 000 bostäder med putsade enstegstätade lätta ytterväggar så pass allvarligt fuktskadade att de behöver renoveras (Samuelsson och Jansson, 2009). En av orsakerna till fuktskadorna är att vatten har trängt in i väggarna vid anslutningen mellan fönster och fasad. Det är inte anslutningarna i sig det är fel på – de har fungerat utan större problem i ﬂera decennier. Det är byggnadstekniken som har förändrats under senare år och har gjort att dagens konstruktioner är mindre förlåtande. Små vattenläckage kan leda till oproportionerligt stora fuktproblem.

FÖRFATTAREN

Av johan jönsson , tekn dr, Lunds tekniska högskola och miklós molnár , tekn dr, Lunds tekniska högskola

Miklós Molnár är teknologie doktor och arbetar som universitetslektor på Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik. Han forskar i huvudsak om rationell utformning av fasader.

• Invändig luft- och ångtätning av till exempel fogmassa (4). Slagregnstätningen (1) blir i denna lösning exponerad för väder och vind, dock sekundärt skyddad av fönsterbåge och fasadbeklädnad. Detta medför att uttorkningen efter slagregn sker snabbare samt att det är lättare att efter montage kontrollera om tätningen är riktigt utförd. För att undvika att vatten tränger långt in husbyggaren nr 2 B 2010

i konstruktionen, bör den yttre slagregnstätningen inte överskrida cirka 20 mm. Läckage kan likväl inträffa vid anslutningspunkter mellan fogband i hörn samt vid kontaktytan mellan fogband och fönster.

Bred dräneringsspalt För att vattendroppar på insidan av slagregnstätningen inte ska ha möjlighet att få kontakt med innanförliggande material utan dräneras ner till fönsterblecket, bör dräneringsspalten (2) utföras tillräckligt bred, cirka 8–10mm. För att dränera ut fritt vatten på grund av läckage och därmed skydda reglar och skivskarvar mot uppfuktning, monteras en inbyggnadsram (5) av till exempel aluminium runt fönsteröppningen. Ramen är i bakkant försedd med en så kallad vattenbarriär (6), vilken förhindrar inläckande vatten att transporteras vidare längre in i konstruktionen. Försök med vattenbegjutning utförda vid LTH visar att vatten kan bli stående i dräneringsspalten (2) bakom slagregnstätningen utan att rinna över barriären. Förutom att inbyggnadsramen leder ut och skyddar regelkonstruktionen mot vatten, fungerar den också som en anordning som tar bort skevheter och ojämnheter på reglar och skivmaterial. Med släta och väldefinierade ytor på båda sidor, ramen respektive fönstrets karmstycke, ökar förutsättningarna för en välfungerande slagregnstätning. I försök utförda enligt provningsstandarden för klassificering av vattentäthet i väggar med färdigmonterade fönster, SSEN 12208, har det visat sig vara möjligt att uppnå fullgod täthet utan att fasadbeklädnaden är på plats. Detta kan uppnås om anslutningen mellan inbyggnadsramen och det yttre cementbaserade skivmaterialet tätas med fogmassa eller lister av någon typ av syntetiskt material. Detta innebär att fasadbeklädnaden fungerar som extra barriär när det gäller slagregnsmotståndet. Olika fasadkomponenter Med samma profiltyp i inbyggnadsramen (5) är det möjligt att möta olika fasadbeklädnader såsom fasadpanel, skivmaterial samt tjockputs på mineralull. Inbyggnadsramen i sig styr var fasadbeklädnaden ska möta fönstret. Detta är en nr 2 B 2010 husbyggaren

Figur 1. Uppbyggnad av fönsteranslutning – fasadbeklädnad av tjockputs på mineralullsisolering. Överst till höger visas i detalj området kring ställplatsutrymmet.

fördel i fallet med puts, då ett väldeﬁnierat avslut i fönstersmygen är avgörande för vattentätningen. När det gäller fönsterbleck (9), monteras blecket mot ramen och på det viset fås en kontinuerlig dräneringsväg, även för vatten som rinner längs sidorna. Fönsterblecket har samma utformning oavsett fasadmaterial, dock kompletteras det med en kantplåt när puts ska avslutas i fönstersmygen, se bild 1b. Utformningen av fönsterblecket skiljer sig inte i någon större utsträckning från praxis utom när det gäller monteringen. Ett cellgummi (7) viks runt bakkanten på fönsterblecket, för att sedan stickas in i en spalt på inbyggnadsramen. Cellgummit ﬁxerar fönsterblecket samt skapar ett väl-

deﬁnierat utrymme för den primära tätningen med fogmassa (8). Fönsterblecket ﬁxeras sedan genom infästning av kantplåten i inbyggnadsramen (bild 1b) eller skruvläkten (bild 2b). Det går även att komplettera med ett kontinuerligt fästbleck (10) vilket monteras mot en spalt (11) på inbyggnadsramen. Sammanfogningen av inbyggnadsramen har i detta projekt utförts med plåtvinklar, vilka förs in i spår (12) på baksidan av inbyggnadsramen. För att utföra hörnen vattentätt, har mjukfog använts. Önskvärt vore att inbyggnadsramen, fullt utvecklad, prefabriceras med erforderlig tätning och i valfri kulör. För att visa hur uppbyggnaden av fönsFortsättning s. 14 P

Bild 1. Anslutningar kring inbyggnadsramen – fasadbeklädnad av tjockputs på mineralull.

lan olika entreprenörers arbete och ansvar lättare definieras, vilket också är en uppenbar fördel. Vid projektets start tillfrågades olika fönsterleverantörer om att samarbeta, med följd att Velfac engagerade sig aktivt i arbetet. Engagemanget medförde att fönsteranslutningens utformning är anpassad till detta företags produkter. Företaget undersöker för närvarande möjligheterna att vidareutveckla projektets resultat till en kommersiell produkt. En workshop som ordnades vid LTH under hösten 2009 lockade 25 industrirepresentanter, vilket tyder på starkt intresse för produkten. Ett eventuellt framtida utvecklingsarbete bör beröra områden som materialval, profilutformning, sammanfogningsteknik och täthetsprovning. Med smärre justeringar finns möjlighet att använda samma principlösning och komponenter på fönster från andra leverantörer. D

Fotnot:

Lean Wood Engineering (LWE) är ett träforskningsprogram som ﬁnansieras av Vinnova samt tolv svenska trä- och byggföretag. Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet och Lunds tekniska högskola deltar.

Referenser

Bild 2. Anslutningar kring inbyggnadsramen – fasadbeklädnad av träpanel.

teranslutningen i praktiken ser ut, monterades två mindre väggsektioner ihop, den ena med beklädnad av tjockputs på isolering av mineralull och den andra med träpanel. Bild 1 och 2 visar resultatet. För att lättare se anslutningsdetaljerna, har inte fönster monterats. Slagregnstätningen hamnar i övergången mellan inbyggnadsram och puts respektive smygbräda, vilket gör att inbyggnadsramen endast blir synlig under fönstret då detta är monterat.

inom LTH-projektet är att fönstret frikopplas från övriga konstruktioner. Det medför att fönstret kan monteras efter putsning och målning, med minskad risk för nersmutsning eller skador. Det nya sättet att montera fönster på innebär vidare att det blir möjligt att utföra kommande fönsterbyten utan att skada fasadbeklädnad och plåtbeslag. Med dagens system är detta inte möjligt, vilket ger merkostnader utöver själva fönstret och fönstermontaget.

Praktiska fördelar En fördel med att använda en inbyggnadsram av den typen som utvecklades

Kan bli kommersiell produkt Vid eventuella tvister angående exempelvis utförandebrister kan gränserna mel-

Ingemar Samuelsson och Anders Jansson (2009). Putsade regelväggar. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Rapport 2009:16. SIS (2000). SS-EN 12208 Fönster och dörrar – Vattentäthet – Klassiﬁcering.

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

BRAND Datorbaserade beräkningar av brand- och brandgasspridning blir allt mer avancerade. De antaganden som läggs in måste också utvecklas. Till exempel så kan yttre vind, utomhustemperaturer och komfortventilation påverka beräkningar av brandförlopp.

Bättre indata ger säkrare bild av brandförlopp

Två volymer Historiskt sett har dessa beräkningar utförts med hjälp av handberäkningar. Under 1990-talet spred sig den så kallade tvåzonsmodellen och datorberäkningar på marknaden. Tvåzonsmodeller är beräkningsmodeller som delar upp en volym i ett övre brandgaslager och en volym under denna som är fri från rök. Dessa modeller är relativt enkla, men ställt mot verkliga försök gav, och ger de fortfarande, tillfredsställande resultat i mindre och framförallt enklare geometrier där varm rök kan förväntas stiga mot taket och sprida sig jämt över ytan. Begränsningen för tvåzonsmodellerna ligger i komplexa geometrier och bränder där brandgasernas temperatur och stigkraft blir för liten för att skapa en tydlig skiktning mellan den rökfyllda och den rökfria zonen. Tydligare bild Det kan säkert diskuteras när fältmodellerna ﬁck fäste inom den kommersiella brandskyddsprojekteringen, men under 16

de senaste tio åren har användandet av dessa program ökat kraftigt. Samlingsnamnet för fältmodeller är CFD-modeller, som står för Computational Fluid Dynamics. CFD-modellerna skiljer sig från de enklare tvåzonsmodellerna på så sätt att volymen som ska studeras delas in i många små volymer (celler). För varje beräkningscell löses konserveringsekvationerna för massa, rörelsemängd och energi. Dessa ekvationer löses för varje tidssteg. Vartefter kapaciteten på datorer har ökat har även möjligheten ökat för att relativt snabbt utföra beräkningar med högre upplösning och större noggrannhet i resultaten. Modeller med över 1 000 000 celler är numera inte ovanliga. Anledningen till den ökade användningen är många. Dagens datorer har blivit kraftfullare och billigare, och antalet projekt där den här typen av beräkningar krävs har blivit ﬂer. Beräkningarna ger även projektören en tydligare bild av brandgasspridningen, temperaturer och ﬂöden i tre dimensioner.

Vilken information används Trots datormodellernas relativt goda möjlighet att förutsäga ett givet brandförlopp kommer en beräkning aldrig att bli bättre än de indata som används i det aktuella projektet. Med ökad kunskap kring verkliga bränders förlopp, ökad datorkapacitet och mer avancerade beräkningsmodeller har möjligheten att ta hänsyn till och variera olika indata förbättrats. En normal CFD-beräkning tar primärt hänsyn till följande parametrar: – Brandens storlek och tillväxthastighet – Lokalens geometri – Inverkan av automatisk vattensprinkler – Storlek på luckor för brandgasventilation

Jakob Hagman är brandingenjör från Lunds tekniska högskola och anställd på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han arbetar med brandförloppsberäkningar och är specialiserad på utrymningsberäkningar.

FÖRFATTAREN

n del av en brandkonsults vardag är att hantera så kallade rökfyllnads- eller brandgasberäkningar. Detta är något som ofta blir aktuellt i fall där en komplex byggnad eller miljö faller utanför ramarna för förenklad dimensionering. Vanligtvis handlar det om projektering av större köpcentra, arenor och kontorshus med öppna ljusgårdar, men även större industrilokaler, nattklubbar, tunnlar etcetera. Syftet med den här typen av beräkningar är i de ﬂesta fall att veriﬁera att utrymningen kan ske på ett säkert sätt innan röken har blivit för tät för att orientera sig eller för varm eller för toxisk för att kunna utrymma på ett säkert sätt.

FÖRFATTAREN

Av jakob hagman , brandingenjör och fredrik magnusson , brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

Fredrik Magnusson är brandingenjör från Lunds tekniska högskola och arbetar på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han har lång erfarenhet av brandförloppsberäkningar och är specialiserad på brandskydd i höga hus.

– Kapacitet hos eventuella brandgasfläktar – Sotinnehåll i brandgaserna Är dessa parametrar tillräckliga för att ge en rättvisande bild av brandförloppet? Fungerar brandgasventilationen likadant oavsett var i världen du befinner dig? Frågan om yttre förhållanden är något man sällan tar hänsyn till i de beräkningar som utförs. Istället för att modellera vindpåverkan på en specifik brandgaslucka väljer man i de allra flesta fall att Fortsättning s. 18 P

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

Figur 1. Illustration av brandgasventilation i två sammanbundna ljusgårdar från Fire Dynamics Simulator. Temperaturen inne är densamma som temperaturen ute, +20 grader Celsius.

göra en kvalitativ analys där frågan utreds med logiska resonemang. Det är i en majoritet av beräkningarna inget anmärkningsvärt, men ibland stöter man på fall där de yttre förhållandena visar sig ha mycket stor påverkan på resultatet av våra beräkningar.

Anpassade indata För att belysa vikten av att hantera de yttre förhållandena redan i beräkningsskedet har vi valt att studera ett specifikt exempel. Att brandskydd och inbrottsskydd sällan går hand i hand är ingen nyhet inom byggbranschen. Om du är lås-, larm- eller säkerhetskonsult och läser det här så nickar du förmodligen instämmande. I de fall det är möjligt att placera tillluftsöppningar för brandgasventilation högt undviks en del av den problematik som finns kring automatisk öppningsfunktion i partier mot det fria i markplan. I de fall det finns ljusgårdar som står i öppen förbindelse med varandra kan, i bästa fall den ena ljusgårdens takluckor fungera som tilluft för den ljusgård som direkt påverkas av en brand. Man talar om kommunicerande kärl. Detta är en lösning som har visat sig fungera relativt väl i försök i enklare geometrier. Denna lösning har tillämpats där detta är möjligt. Så länge ljusgårdarna har samma höjd så talar allt för att en sådan lösning fungerar. Men vad händer om den ena ljusgården är lägre än den andra? Vilken påverkan har yttre förhållanden som de vi har sett under de senaste månaderna i norra Europa med medeltemperaturer på under -10 grader Celsius? Räknade på exempel Utifrån dessa förutsättningar tog vi fram en fiktiv beräkningsmodell som repre18

Figur 2. Brandgasventilation i två sammanbundna ljusgårdar. Temperaturen utomhus är -20 grader Celsius.

senterar två ljusgårdar med olika höjd. De är inbördes förbundna med något som i verkligheten skulle kunna vara exempelvis en shoppinggata. Konsekvenserna av en brand i ett intilliggande utrymme till en av ljusgårdarna beräknades med given area för brandgasventilation. Svaret på frågan om hur de yttre förhållandena inverkar på resultaten av beräkningarna ges tydligast i de illustrationer som redovisas i figur 1 och figur 2. I det ena fallet visas en brand där temperaturen inne är den samma som temperaturen ute. Luckorna för brandgasventilation i taket på den ljusgård där branden har uppstått fungerar som frånluft och tilluft tas från den andra ljusgårdens luckor i tak. Utan att ta hänsyn till vårt, för tillfället, arktiska klimat är det lätt att tro att man just har visat på en mycket väl fungerande lösning för brandgasventilation av ljusgårdarna i exemplet. Men innan vi skålar i champagne över det lyckade resultatet ska vi se vad som händer i nästa exempel. I figur 2 redovisas en beräkning där temperaturen ute är cirka 40 grader kallare än inne. Nu uppstår intressanta fenomen. Istället för att röken från branden tar sig upp genom den ljusgård där branden är belägen rör den sig genom förbindelsegången och ut i den angränsande ljusgården. Det kan te sig självklart och logiskt att det fungerar på det här viset, men hur många hade valt att analysera den frågan? Beräkningar har även utförts för motsvarande fall med lågt placerad tilluft i respektive ljusgård. Med dessa förutsättningar innebär ett vinterfall inte samma problem. Detta visar på att den konventionella metoden är relativt robust. I realiteten är det i många fall också möjligt att praktiskt lösa problemen på

andra sätt. Det är i de fall sådana lösningar inte är tillämpbara som nya angreppssätt diskuteras, vilket i sin tur kräver en mer nyanserad bedömning.

Utveckla ingångsvärden Vilka lärdomar kan vi dra av vårt exempel? Våra beräkningar visar på vikten av att anpassa beräkningarna till miljön i vilken byggnaden kommer att stå. En beräkning som stämmer för en byggnad som uppförs i Kiruna kan ge helt andra resultat om samma byggnad uppförs i Dubai. Den analys som gett upphov till artikeln är endast ett exempel av en rad faktorer som vi bör hantera i fortsättningen, exempelvis: – Hur påverkar yttre vindpåverkan vår brandtekniska lösning? – Kan det förekomma så pass stora temperaturdifferenser inom en ljusgård att brandgasventilationen inte får önskad effekt? – Hur påverkar byggnadens komfortventilation och eventuell luftkonditionering våra beräkningar? Även i framtiden kommer vi med all säkerhet att kunna hantera många av dessa frågor kvalitativt, men det vore fel att inte utnyttja den kunskap och kapacitet som ﬁnns i de fall tveksamheter förekommer. Vi vågar nog påstå att de analyser som genomförs i Sverige idag håller en relativt hög nivå över lag. Att Sverige som ett litet land står sig väl i den internationella konkurrensen inom brandvärlden förklaras av att en rad duktiga individer inom området har strävat efter att föra utvecklingen framåt. Med den snabba utvecklingen inom datorvärlden och möjligheten att förﬁna de modeller som används måste även de antaganden som görs utvecklas! D husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

BRAND En metod som tar hänsyn till osäkerheter vid projekteringen av brandskydd i köpcentra ger en bättre strategi för att klara bränder. Brandskyddet blir kostnadseffektivt utan att ge avkall på personsäkerheten.

Brandskydd i köpcentra kan optimeras

Olika metoder Den probabilistiska metoden tar hänsyn till såväl sannolikhet för, som konsekvenser av, en olyckshändelse. En kartläggning av de ingående parametrar som är vitala för brandskyddet har skett, vilket i sin tur genererat en prioriteringsordning för var resurser ska läggas för att bibehålla en hög skyddsnivå. Det gör det möjligt att reducera kostnader i både byggoch förvaltningsskedet.

Det ﬁnns olika tillvägagångssätt vid dimensionering av byggnadstekniskt brandskydd. Antingen kan dimensionering ske med en så kallad förenklad dimensionering, genom att föreskrifter i BBR efterlevs genom att följa allmänna råd från Boverket och diverse handböcker. För större komplexa byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskada krävs dock analytisk dimensionering för att veriﬁera brand- och utrymningssäkerheten.

Analytisk dimensionering Analytisk dimensionering kan enligt avsnitt 5:13 BBR vara beräkning, provning, objektsspeciﬁka försök eller en kombination av dessa1. Vid beräkning ﬁnns tre huvudsakliga metoder: • Scenarioanalys – fokus på konsekvens. • Riskanalys med deterministiska värden – sannolikhet för en olycka viktas mot konsekvensen av en sådan med endast ett fåtal uppsättningar av ingående parametrar. • Riskanalys med probabilistiska värden – sannolikhet för en olycka viktas mot

Figur 1. Exempel på en statistisk fördelning av personantal. Den statistiska fördelningen kan grunda sig på dataanalys från beﬁntlig statistik från liknande verksamheter.

Johan Norén är brandingenjör LTH och civilingenjör i riskhantering på Briab -Brand & Riskingenjörerna AB. Johan Norén arbetar främst med analytisk dimensionering med fokus på riskbaserade angreppsrätt.

FÖRFATTAREN

i har under de senaste åren medverkat som brandskyddsprojektörer vid ny- och ombyggnad av ett antal större köpcentrum runt om i Sverige. Byggnadernas brandskydd har projekterats genom analytisk dimensionering med fokus på personsäkerhet vid utrymning. Genom att genomföra analysen med en probabilistisk riskbaserad metod har byggnadernas brandskydd ytterligare kunnat optimeras i jämförelse med traditionell analytisk dimensionering, utan att för den skull ge avkall på personsäkerheten.

FÖRFATTAREN

Av johan norén , brandingenjör, Briab och anders sandberg , brandingenjör, Briab

Anders Sandberg är brandingenjör LTH och civilingenjör i riskhantering på Briab - Brand & Riskingenjörerna AB. Han arbetar med allmän brandskyddsprojektering med expertkompetens inom analytisk dimensionering.

konsekvensen av en sådan där ingående parametrar varierar inom en statistiskt deﬁnierad fördelning. Vid dimensionering av brandskyddet inom de aktuella byggnaderna har utgångspunkten varit beräkningar med den senare metoden. Via utrymningsberäkningar och analys av brandgasspridning beräknas en säkerhetsmarginal utifrån ett probabilistiskt riskbaserat angreppssätt där tid för utFortsättning s. 22 P

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

är steget relativt kort, men arbetsbördan blir betydande. Innan analysen kan påbörjas måste den brandskyddstekniska strategi som bedöms generera en brandskyddsnivå som lägst uppfyller samhällets krav deﬁnieras. Den utgör analysens ”nollhypotes”.

Figur 2. Exempel på ett upprättat händelseträd för kartläggning av dimensionerande brandscenarion.

rymning och tid till kritiska förhållanden jämförs. Säkerhetsmarginalen deﬁnieras som att säker utrymning föreligger under förutsättning att utrymning kan ske innan kritiska förhållanden uppstår. Säkerhetsmarginalen beskrivs matematiskt enligt följande2: G = tS – tD – tR – tE Där: G = säkerhetsmarginal tS = tid till kritiska förhållanden, beräknad med hjälp av brandgasfyllnadsberäkningar tD = detektionstid, den tid det tar att detektera en brand, via aktiva system alternativt via att upptäcka branden med våra sinnen tR = reaktions- och beslutstid, den tid det tar att varsebli en brand och påbörja utrymning tE = evakueringstid, den tid det tar för samtliga personer att evakuera byggnaden I praktiken betyder detta att alla personer inom byggnaden ska ha hunnit lämna byggnaden innan förhållandena inte längre anses vara acceptabla. Kritiska förhållanden behöver dock inte nödvändigtvis innebära personskador eller förluster i människoliv, utan betyder att utrymning inte längre kan säkerställas under acceptabla förhållanden. Kritiska förhållanden vid utrymning deﬁnieras i BBR avsnitt 5:36.1

Ger inte full information Det klassiska sättet att genomföra en analytisk dimensionering är via scenarioanalys eller deterministisk riskanalys. Konservativt valda värden, beräknade via olika brandgasfyllnadsmodeller och utrymningssimuleringsprogram samt ta22

bellerade värden, deﬁnierar de ingående tiderna i säkerhetsmarginalen. Så länge säkerhetsmarginalen är positiv är brandskyddet tillfyllest. Detta under förutsättning att veriﬁering och känslighetsanalys har genomförts. Begränsningen med den deterministiska analysen är att resultatet ger trubbig och onyanserad information om olika tekniska systems tillförlitlighet, redundans och hur de relaterar till varandra. Fokus ligger främst på de konsekvenser som kan uppstå givet brand, och osäkerheterna kan bli stora.

Resultatet nyanseras För att vidga analysen och ta ett större helhetsgrepp kan ett riskbaserat probabilistiskt angreppssätt användas. Både sannolikhet för olika händelser, att olika händelser genererar olika konsekvenser, och att ingångsvärdena kan variera mellan varje troligt brandscenario, beaktas i analysen. Händelseträdsmetodik och Monte Carlo-simuleringar utgör grundstenarna i analysen. Metodiken innebär en möjlighet att analysera vad som händer om olika tekniska och organisatoriska system felfungerar, hur troligt detta är och om säkerheten är tillfredsställande när detta sker. Detta görs utifrån statistiska fördelningar istället för diskreta värden (enstaka speciﬁka värden). De statistiska fördelningarna breddar scenariorymden så att i princip alla troliga tänkbara scenarion täcks in genom endast ett fåtal tidskrävande moment. Resultatet blir mer nyanserat – via individrisk och medelrisk – och möjliggör välgrundad känslighetsanalys och en fördjupad extremvärdesanalys. Från metodik till praktisk användning

1. Utifrån en logisk och strukturell uppbyggnad, via händelseträdsmetodik samt byggnadens utformning och verksamhet, identifieras scenarion som är dimensionerade för brandgasfyllnadsberäkningarna. Scenarierna speglar olika troliga tänkbara händelser. 2. Via data från litteratur eller fältstudier definieras därefter ingångsvärden till brandgasfyllnadsberäkningarna, så som tillväxthastighet, effektutveckling, involverade ämnen i branden etcetera, en scenarioanalys. 3. Brandgasfyllnadsberäkningarna genomförs med hjälp av CFD-modeller, där fältmodellen FDS nyttjas, och tid till kritiska förhållanden avläses som ett intervall istället för diskreta värden. Utifrån det upprättade händelseträdet och identifierade scenarier ansätts tid till kritiska förhållanden som en statistisk fördelning. Även de olika aktiva systemen och organisatoriska aspekterna definieras kvantitativt via statistiska fördelningar som anger deras felfunktioner. Genom att vikta de olika tiderna till kritiska nivåer med olika sannolikheter för olika händelser fås en riskbaserad tid till kritiska förhållanden. 4. Tid för utrymning studeras med kvantitativa beräkningsmetoder där varje ingångsparameter, som gånghastighet, flöde genom dörrar, antal utrymningsvägar, personantal etcetera representeras med en statistisk fördelning. Utrymningsförloppet delas vidare upp på komponenterna detektionstid, reaktions- och beslutstid samt evakueringstid för att inkludera personers agerande vid brand och olika aktiva systems olika felfunktioner. 5. Tid till kritiska förhållanden och tid för utrymning jämförs för att beräkna säkerhetsmarginalen. Som grund för acceptanskriterium för aktuell modell nyttjas en β-indexmetod, som kvantifierar utrymningsstrategins tillförlitlighet. husbyggaren nr 2 B 2010

Figur 3. Beskrivning av säkerhetsmarginalen i form av histogram.

6. Från de genomförda beräkningarna, där resultatet presenteras som individrisk via ett histogram, och deﬁnierade acceptanskriterier kan en första slutsats dras om byggnadens utrymningsstrategi är tillfyllest eller inte. 7. Då resultatet och varje ingångsparameter är deﬁnierad med en statistik fördelning kan en välgrundad och logisk känslighetsanalys genomföras där ingångsparametrarnas påverkan på resultatet presenteras visuellt. En prioritering kan göras för vilka ingångsvärden som ska underkastas en fördjupad analys. 8. Om acceptanskriteriet inte uppfylls, eller variationen blir allt för stor vid känslighetsanalysen, förkastas den föreslagna brandskyddslösningen. En ny brandskyddslösning arbetas fram och nya beräkningar genomförs.

Finns för- och nackdelar Att nyttja en probabilistisk metodik har stora fördelar. Det finns dock även nackdelar och begräsningar. De primära fördelarna är att osäkerheter fångas upp. Detta medför ett bättre beslutsunderlag med en genomlyst problemställning som tar hänsyn till enskilda parametrars variation och påverkan på resultatet. Byggnadens brandskyddsstrategi blir därmed genomtänkt och objektspecifik. Utifrån resultat och känslighetsanalyser kan även extremvärdesanalys genomföras. Den möjliggör kartläggning av vilka kombinationer av händelser som måste finnas för att personer ska påverkas av kritiska förhållanden, samt inom vilken del av byggnaden som det teoretiskt är en ”trång sektor” med hänsyn till nyttjad utrymningsstrategi. nr 2 B 2010 husbyggaren

Extremvärdesanalysen identifierar var resurser bör läggas för att bibehålla en hög brandskyddsnivå, samtidigt som kostnadsbesparingar kan identifieras En ny metod optimerar projekteringen av inom andra delar av brandskyddet. Resul- brandskyddet i köpcentra. Foto: Anders Ranby tatet genererar en förflyttning av resurser och framtida kostnadsbesparing. Metodiken ställer större krav på brand- ning som tar hänsyn till enskilda paraskyddsprojektören när det gäller verifie- metrarnas variation och påverkan på rering, dokumentering av genomförda an- sultatet. Byggnadens brandskyddsstrataganden och förenklingar, samt genom- tegi blir därmed genomtänkt och objektarbetad känslighetsanalys. Rätt vald nivå specifik. för granskning (intern och extern) är vikProjekteringskostnaden kan bli något tig, då analysen minskar i transparens vid högre men i slutändan fås en objektspeciökad grad av matematisk komplexitet. fik produkt som tar hänsyn till byggnaAvsaknaden av ett kriterium som sam- dens arkitektoniska utformning och hället accepterat (politiska beslut) för det funktion. Ett mer kostnadseffektivt probabilistiska angreppssättet innebär brandskydd fås, som är specifikt för byggockså en viss begränsning. Resultaten av naden utan att ge avkall på personsäkerden probabilistiska analysen kan visa att heten. D personer i ett litet antal fall av scenarierna inte kommer att hinna utrymma innan Referenser: kritiska förhållanden uppstår, något som 1 Boverket. (2008). Boverkets byggregler, kan vara politiskt känsligt. Det krävs acBBR (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m. ceptanskriterier eftersom det inte är reaBFS 2008:6). Karlskrona: Boverket. listiskt att i 100 procent av samtliga tänk- 2 Boverket. (2006). Utrymningsdimensiobara scenarier ha en positiv säkerhetsnering. Karlskrona: Boverket. marginal (det vill säga en individrisk på 0). De acceptanskriterier som valts i de aktuella analyserna har valts utifrån motsvarande acceptanskriterier inomKonsulter andra inom projektering och besiktning av sprinkler, brandlarm & gassläcksystem. ingenjörsområden. Experter på kostnadseffektivt brandskydd inom köpcentrum, kontor, sjukvård, äldreboenden, lager och industri. Genomtänkt strategi Det probabilistiska angreppssättet gör Utför utredningsarbeten, kostnadskalkyler, projektering, förfrågningsunderlag samt revisions- och leveransbesiktningar. det möjligt att se osäkerheter i ingående parametrar. Det kan till exempel varamed ak- stor erfarenhet av entreprenad och besiktning. Konsulterna tiveringstider för aktiva system, som sprinkler eller brand- och utrymningswww.nordiskabrand.se info@nordiskabrand.se larm. Tel. 08-730 06 70 Metoden medför ett bättre beslutsunderlag med en genomlyst problemställ-

BRAND Radhusbränder är de farligaste bostadsbränderna. En brand sprids oerhört snabbt via en ventilerad takfot. En genomgång av radhus i Jönköping har ökat kunskapen om hur radhusen ser ut och ska leda till effektivare räddningsinsatser.

Radhusbrand sprids snabbt via ventilerad takfot

nder sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings räddningstjänst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. För kommunen var det viktigt att öka sin kunskap om radhusen, eftersom dessa bränder klassas som de farligaste bostadsbränderna. Om man ser till antal döda per brand så toppar radhusbränderna statistiken. Bränderna är farliga på grund av att brandspridningen sker väldigt snabbt mellan bostäderna. Spridningen sker i regel via vinden, eftersom den ofta är dåligt brandsektionerad.

Ger effektivare räddningsarbete Vid en brand är det viktigt för räddningstjänsten att veta så mycket som möjligt om radhuset redan innan man är på plats. Det finns olika sätt att snabbt få fram information på. I Jönköping används bland annat ett kartprogram som heter Kartago, vilket är ett grafiskt informationssystem (GIS) och som idag även används av flera olika organisationer som lantmäteriet, försvaret och olika kommunala bolag. Genom att dokumentera viktig information om radhusen i kommunen och riskklassificera dem kan räddningstjänstens operativa arbete underlättas och effektiviseras. Vidare kan man föreslå förbättringar av de radhus som kan betraktas som dåliga i fråga om brandskydd. Ritning stämmer sällan Arbetet började med att ritningar över de olika husen undersöktes. Det visade sig att nödvändig information om radhusen inte går att få via ritningar från kommunen. Ritningarna, som ritades innan huset byggdes, stämde inte alltid överens med verkligheten. Det var även vanligt att vinden inretts eller att olika ändringar 24

gjorts utan att detta framgick av ritningarna. I samband med inventeringen av radhus definierades vad som avses med radhus enligt Jönköpings räddningstjänst: ”En byggnad där bostäderna på något sätt är sammanbyggda. Byggnaden ska innehålla tre, eller fler bostäder. Ifall de olika våningsplanen i fastigheten är indelade i flera bostäder/lägenheter ses byggnaden ej som ett radhus utan anses vara ett flerfamiljshus.”. I inledningen av arbetet fanns det cirka 150 radhuslängor på listan över kända radhus i kommunen. Mot slutet av arbetet hade listan över radhuslängor växt till över 400 radhuslängor.

Snabb spridning av brand Radhusbränder är farliga. Brandspridningen mellan bostäderna i ett radhus kan ske mycket snabbt. Den snabba brandspridningen beror ofta på att branden tar sig upp på vinden och vidare till grannen. Bygglagstiftningen idag ställer kravet att en bostad ska vara brandtekniskt avskild från en annan bostad i 60 minuter (EI 60). Detta innebär att konstruktionen stoppar brand- och brandgasspridning under denna tid. Den sortens brandspridning är ändå möjlig eftersom bygglagstiftningen har förändrats mycket genom åren, och innan 1980-talet var det godkänt att bygga radhus med osektionerad vind. Även i radhus byggda efter år 1980 är spridningsrisken stor, då det visat sig att några sektioneringskonstruktioner är förkastliga trots att byggkonstruktionen följde de byggnadsregler som fanns vid tidpunkten för byggandet (Erlandsson, 1998). Går via takfoten En norsk studie utförd av Statens byg-

FÖRFATTAREN

Av arvid kinnerberg , brandingenjörsstudent, MSBs påbyggnadsutbildning

Arvid Kinnerberg är brandingenjörsstudent på MSBs påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer (RUB). Han har under de senaste 3,5 åren studerat till brandingenjör på LTU och under somrarna jobbat på Jönköpings räddningstjänst.

ningstekniske etat utreder hur brandförloppet ser ut vid en radhusbrand. Undersökningen visar att i majoriteten av fallen sprider sig branden via takfoten, eftersom denna ofta är ventilerad. Att takfoten är ventilerad är ett vanligt sätt att förebygga fuktskador på vinden. I en liten andel av fallen sker brandspridningen på utsidan av radhuset och det är väldigt sällsynt att spridningen sker på grund av genombränning av innertaket. Den norska undersökningen visar vikten av att bygga radhus med brandsektionering på vinden som klarar en EI 60 klassiﬁcering. Ett vanligt sätt att bygga radhus på har varit att bygga ett innertak i EI 30 och en vindssektionering i EI 30 för att få en avskiljning på EI 60.

Spänningar i fönster På 1960- och 1970-talen var det mycket vanligt att bygga en lätt takkonstruktion i kombination med ventilerad takfot. Kombinationen är farlig då brandspridningen kan ske mycket snabbt i sådana hus (Erlandsson, 1998). husbyggaren nr 2 B 2010

Brandspridning kan ske snabbt via takfoten eftersom det inte tar många minuter för en normal rumsbrand att växa sig så stor att ett normalt fönster går sönder. Vid en normal rumsbrand kan detta inträffa efter bara några minuter. Att fönstret går sönder beror antagligen på att spänningar bildas i fönstret på grund av att en del av fönstret är inbäddad i fönsterramen. Ramen fungerar som isolering till det inbäddade glaset som kommer att ha en mycket lägre temperatur än det oskyddade glaset under brandförloppet. Den varma delen av glaset vill utvidgas medans den kalla delen vill behålla samma form som innan. Det innebär att spänningar snabbt byggs upp i fönstret. Ett normalt fönster är mycket känsligt för sådana spänningar och fönstret kommer att gå sönder. Lågorna kan sedan slå ut ur det trasiga fönstret och ta sig in på vinden via takfoten (Danielsson, 2005).

Spikplåt svag punkt En vanlig konstruktion av takstolar i radhus är byggda i ett så kallat fackverk, där lederna är sammankopplade med spikplåt eller motsvarande. Konstruktionen är mycket stark när den är hel. Det räcker dock med att en led ska fallera för att hela konstruktionen ska bli svag och eventuellt rasa samman. Den svaga punkten i sådana fackverk är ofta spikplåten. Detta beror på att spikplåten exponerar en stor stålyta utanpå det isolerande träet. Detta gör leden mycket känslig mot brandpåverkan och fallerar snabbt vid höga temperaturer, vilket kan

Brandmurar som bryter igenom yttertaket mellan varje bostad i ett radhus.

leda till en kollaps av taket (Danielsson, 2005).

Material som bågnar Det ﬁnns många olika varianter på hur en sektionering kan se ut. Två brandtekniskt dåliga lösningar, som är relativt vanliga, är att ansluta den avskiljande väggen på vinden mot spånskivor eller mot ett plastinnertak. Materialen har en tendens att bågna vilket skapar utrymme, glipor, för brandgaser att läcka igenom (Erlandersson, 2008). Brandgaserna kan vid båda fallen läcka förbi avskiljningen vid anslutningen till yttertaket. För att få täta avskiljningar bör de ansluta mot till exempel råspont eller till och med bryta igenom yttertaket (Erlandersson, 2008). En radhusbrand i Borlänge år 2008 vi-

Otät avskiljning med plastinnertak eller träﬁberboard.

nr 2 B 2010 husbyggaren

sar hur illa det kan gå. I radhuset användes antagligen en avskiljning som anslöt mot en spånskiva. Avskiljningen i det aktuella radhuset var till synes mycket välgjord och skulle antagligen med lätthet ha uppfyllt kraven för EI 60 om det inte vore för att den anslöt mot en spånskiva. Vid anslutningarna mot spånskivan bildades det glipor mellan avskiljningen och yttertaket. I dessa glipor kunde brandgaser sedan spridas vidare till intilliggande lägenheter. Branden spred sig till hela radhuslängan som ödelades och två människor omkom (Erlandersson, 2008).

Inredda vindar Trots att vinden från början inte var tänkt som mycket mer än förvaringsutrymme så är det vanligt att husägare vill bygga om och förändra vinden så att den kan användas som bostadsyta, då oftast som sovrum. Detta kan vara en riskkälla om man inte har tillräcklig kunskap för att utföra arbetet. Det ﬁnns exempel där olika installationer, exempelvis kabel-TV-ledningar, binder samman lägenheterna utan att rätt sorts tätningar har gjorts och därmed förstör brandavskiljningarnas funktion (Larsson, 2007). Fenomenet med inredda vindar är dock inte helt till ondo. När husägaren inreder sin vind så vill denna såklart inte att grannen ska ha tillgång till vindsutrymmet. Husägaren ser då ofta till att det ﬁnns någon sorts avskiljning mellan de olika vindsutrymmena. I vissa fall så förFortsättning s. 26 P

stärker och tätar till och med husägaren beﬁntliga avskiljningar.

Delades in i tre kategorier När radhusen i Jönköping inventerades delades de in i tre kategorier. Kategorierna är: 1. radhus med tillfredsställande brandskydd, 2. brandskydd som är svår att bedöma, samt 3. bristande brandskydd. Brandskydd som är svår att bedöma innebär att alla fakta pekar mot att brandskyddet är bra men att det inte går att kontrollera att brandskyddet är bra. Tanken med inventeringen var att information som samlades in ska ﬁnnas i Kartago. För att tydligt kunna överblicka vilka hus som tillhör vilken kategori i Kartago så tilldelades de olika kategorierna en färg. Tillfredsställande brandskydd = grönt, brandskydd som är svår att bedöma = orange och bristande brandskydd = rött. Radhusen markeras sedan med en symbol i den färg som just det radhuset tillhörde. För att detta system ska fungera är det viktigt att alla inom räddningstjänsten känner till att det ﬁnns och hur det fungerar.

Var tredje fallerar I Jönköpings kommun omfattade inventeringen cirka 400 radhuslängor. Av dessa 400 radhuslängor har 101 bedömts ha bristande brandskydd (röda) och 48

har varit svåra att bedöma (orange). De ”orange” radhusen bör vid en insats betraktas som ”röda” eftersom det inte är ordentligt klarlagt om radhusen har ett bra brandskydd. Det innebär att cirka en tredjedel av radhuslängorna i Jönköpings kommun kan betraktas ha bristande brandskydd.

Bra skydd i äldre hus När sammanställningen av radhuslängorna i tidsindelningen gjorts kunde följande utläsas: Radhus byggda på 1940- och 1950-talen: Brandskyddet i de äldre radhusen var oväntat bra. Detta kan kanske förklaras med att de är relativt välbyggda. Vanliga fel på dessa radhus är dock att brandskyddet, i form av brandavskiljande väggar på vinden, är begränsat till varannan eller var tredje bostad. Det var även svårt att bedöma brandskyddsklassen i radhus byggda på 1940och 1950-talen. Det beror antagligen på att det genom årens lopp varit många ägare till radhusen och att många av ägarna byggt till på vinden. Radhus byggda på 1960- och 1970-talen: Under byggnationsboomen på 1960- och 1970-talen blev brandskyddet sämre, antagligen för att allt lättare konstruktioner eftersöktes. Det byggdes även så mycket under denna tidsperiod så att det kan antas att tidspressen på byggnationen höll nere kvalitetsnivån på byggandet. Det

Den procentuella andelen radhuslängor indelat efter tidsålder samt brandskyddsklass i Jönköpings kommun.

ledde fram till allt klenare och mindre brandmotståndiga byggnationslösningar. Ofta visade det sig i en kombination av ventilerade takfötter och lätta prefabricerade takstolar. Byggherrarna har även använt sig av sådana brandtekniska lösningar som vid tiden av byggandet ansågs vara bra och effektiva. Det har i efterhand visat sig att lösningarna inte håller måttet. Jämfört med de andra kategorierna är det just radhus byggda på 1960- och 1970-talen som drar ned statistiken på brandskyddet. Dessa hus är därmed i mest behov av noggrannare översyn samt förbättringar i brandskyddet.

Radhus byggda från 1980 och fram till 2010 Efter 1980 syntes det en förbättring av brandskyddet i radhusen. Detta beror antagligen på de hårdare brandskyddsreglerna. Resultatet var intressant då det visade sig att förändringen av reglerna bidrog till att förbättra brandskyddet i radhusen. De nya radhusen var dessutom lättare att bedöma brandskyddsklass på än de övriga radhusen. Identifierar riskobjekt Inventeringen används för att räddningstjänsten ska veta var de radhus som klassas som riskobjekt finns. Informationen kan bland annat användas till att utarbeta insatsplaner i förväg. Arbetet är i huvudsak utformat så att när en olycka inträffar, så ska Räddningstjänsten kunna söka på adressen i Kartago för att ta fram den information som finns lagrad om radhuset. Informationen består av riskklass, fotografier, husägare, bygglovsår, adress, fastighetsnummer och en kortfattad beskrivning av radhuset. Informationen kan ge räddningsledaren en vägledning om hur räddningsinsatsen ska utföras och hur många brandmän som redan i inledningsstadiet av insatsen bör utlarmas. Till exempel kan det vara läge att tillkalla ett stort antal resurser ifall det brinner i ett konstaterat dåligt (rött) radhus. För det inre befälet på brandstationen är det även till stor hjälp att via bilderna kunna få en visuell uppfattning om hur objektet ser ut. Med informationen kan det inre befälet lägga upp en plan för hur insatsen ska Fortsättning s. 28 P

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

skötas och via Kartago ta reda på lämpliga angreppsvägar och närmaste anslutning till brandpostnätet. I vissa fall har även namn och telefonnummer till nyckelpersoner i bostadsområdet, som kan ge nyttig information, lagrats. Det kan vara vaktmästare eller ordförande i bostadsrättsföreningar.

Åtgärda spridning Ett sätt att bygga bort brandspridningsproblemet är att bygga ett innertak klassat som REI 60. Med andra ord ett innertak som både klarar brand och mekanisk belastning. Det kan till exempel åstadkommas genom att bygga ett innertak i lättbetong. En annan lösning är att bygga takstolen i en stolpkonstruktion. Denna konstruktion är relativt stabil trots att någon del av den fallerar. Spridning av brandgaser mellan brandceller via ventilationssystem eller dylikt är något som måste motverkas. Enligt BBR ska ventilationssystem utformas enligt följande krav: ”Luftbehandlingsinstallationer ska utformas så att ett tillfredsställande skydd mot spridning av brandgas mellan brandceller erhålls.”. Detta är ett funktionskrav vilket medför att det är upp till konstruktören att hitta en lämplig byggnadsteknisk lösning. Det kan åstadkommas genom en rad olika åtgärder. Några av dessa är: • Separata ventilationssystem till varje brandcell. • Spjäll som leder brandgaserna genom att stänga vissa spridningsvägar. • Fläkt(ar) i drift. Med ﬂäktar i drift me-

nas att med hjälp av kanalsystemet transportera bort brandgaser (Olofsson, 2009).

Säkra takfoten Med tanke på att radhusbränder ofta sprids via den ventilerade takfoten vore det smidigast att förbättra det beﬁntliga brandskyddet i radhus genom att brandsäkra takfoten. Eftersom takfoten måste vara ventilerad för att husägaren ska undvika fuktskador på vinden måste en lösning som tilllåter ventilation användas. Några olika byggnadstekniska lösningar som kan minska brandspridningsrisken via takfoten utan att ventilationsmöjligheten avsevärt försämras är: 1. Täta takfoten Takfoten kan täppas igen med ett brandtåligt material. En alternativ ventil måste placeras på ovansidan av taket. Det bör förhindra brandgaser från att lika lätt läcka in på vinden (Danielsson, 2005).

klarar av brandbelastning minskar spridningsrisken då fönstret kommer att hålla en längre tid än ett normalt fönster. (Danielsson, 2005). D Fotnot:

Uppsatsen ”Brandsäkerhet i radhus. Inventering av radhus i Jönköpings kommun” är skriven hösten 2009 i Luleå och ﬁnns på www.uppsatser.se/uppsats/fadad97dd7/. Referenser:

Erlandsson. (1998). Enkla bränder blir svåra i osektionerade radhus. Sirenen, Nr 2, 1998. Danielsson. (2005). Brandspridning via den ventilerade takfoten. (Examensarbete 15p). Östersund: Mittuniversitetet, byggingenjörsprogrammet. Erlandsson. (2008). Radhusbränder ett växande problem?. Sirenen, Nr 5, 2008. Larsson. (2007). Radhusfällan. Sirenen, Nr 5, 2007. Olofsson. (2009). Brandgasspridningsvolym i ventilationssystem med ﬂäkt i drift. (Examensarbete 15p). Luleå: Luleå tekniska universitet, brandingenjörsprogrammet.

2. Brandnät Det ﬁnns nät som är behandlade med en särskild brandskyddsfärg som expanderar när den utsätts för värme. Nätet kan placeras vid den ventilerade takfoten utan att begränsa ventilationen. När nätet kommer i kontakt med brandgaser så expanderar färgen och täpper till ventilationen i takfoten och begränsar spridningsrisken via takfoten (Danielsson, 2005). 3. Brandbeständiga fönster Genom att använda fönster som bättre

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

BETONG En utmaning när man gjuter betonggolv är att veta när man kan börja ytbehandla betongen. Glättningstiden varierar vid olika väder. Nu ﬁnns en programvara som väger in bland annat klimat, typ av konstruktion och betongsort. Väntetiderna kan kortas.

Program kortar ner väntetid när betonggolv ska glättas Av mats emborg, jonas carlswärd, christer hedin, jan-erik jonasson och mikael järleberg

tt nytt koncept för att effektivisera betongbyggandet har utvecklats av forskare från Luleå tekniska universitet och fabriksbetongföretaget Betongindustri. Ett datorprogram tar hänsyn till omgivande klimat, konstruktionstyp och betongsort och ger tillförlitliga glättningsprognoser när man väljer rekommenderad betong. Det innebär att väntetiderna innan glättning kan minimeras och att gjutpersonal kan gå hem i tid på eftermiddagen.

Upplagt i steg Konceptet för att effektivisera betongbyggandet är upplagt i nivåer, där själva glättningsberäkningen återfinns i den tredje nivån. Den första nivån är utgångspunkten i all betongtillverkning. Basbetong komponeras för att möta generella grundkrav på hållfasthet, vattencementtal, eller ibland cementmängder, för olika specialtillämpningar. Den andra nivån är funktionsbetonger som förädlats för att öka kundnyttan. Betongerna är i förväg särskilt utprovade för att klara en viss stipulerad funktion förutom grundkraven ovan. Det kan exempelvis vara krav på uttorkning, glättning, frostbeständighet och ytfinish. Exempelvis ger en uttorkningsbetong en garanterad uttorkningstid och är i många fall en förutsättning för fuktsäkert byggande1-4. Glättning ger ytfinish Den tredje förädlingsnivån omfattar fyra steg: 1) samråd med byggaren för information om gjutförhållande, typ av konstruktion, gjutmetod och så vidare, 2) en prognos baserad på beräkning med särskilt utvecklat datorprogram, 3) betongval (en funktionsbetong) och leverans, samt 4) uppföljning och input till nästföljande gjutningar. 30

fästs på glättningsmaskinen, ger en helt slät och blank ytstruktur5. Utöver jämnhetsförbättringen har glättningen även stark inverkan på nötningshållfastheten. Slitstyrkan kan förbättras med en eller ett par hållfasthetsklasser beroende på antal grov- och ﬁnglättningar6.

Svårt veta väntetid Genomförande av glättning i praktiken är en krävande aktivitet. Det krävs lång erfarenhet för att exakt veta när man kan börja bearbeta betongen med sin utrustning för att få ett perfekt resultat. Man brukar säga att glättningen kan starta när man kan gå på betongen utan större avtryck. Stor ödmjukhet inför aktiviteten är en fördel i sammanhanget, speciellt vid låga lufttemperaturer och blåsigt väder. Det ﬁnns många exempel där man har fått vänta en hel natt efter gjutningen innan det har gått att glätta.

Figur 1. Gjutning av platta vid kall väderlek, maskinglättning med åkglättare och med handhållen glättare.

Glättning innebär att färdiggjutna golv eller bjälklag ytbehandlas för att erhålla god finish, se figur 1. Oftast delas glättningsproceduren in i två steg, grovrespektive finglättning. I det första steget, som utförs med skurskiva, uppnås en ytstruktur som kan jämföras med brädriven yta medan det andra steget, där slipblad

Fel metod kan förstöra yta Varför är det då så viktigt att börja glättningen vid ”rätt” tidpunkt? Vid för tidig glättning ﬁnns det risk för att man river sönder ytan och skapar ojämnheter, medan för sen glättning ger ökat slitage på utrustningen, sämre effekt och risk för att man sliter sönder ytskiktet. Glättningstidpunkten har stor betydelse för nötningshållfasthet och det är speciellt viktigt att glättningen inte sker för tidigt. Den parameter som styr glättningstiden är betongens ythållfasthet, vilken påverkas av ett ﬂertal faktorer; temperaturoch fuktförhållanden, solsken, vind och, givetvis, av betongkvalitet. De hållfasthetsnivåer som är förutsättningen för glättning är mycket låga. De nivåer under vilka det är möjligt att grovrespektive Fortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

Figur 2. Exempel på tidig hållfasthetsutveckling vid olika temperaturer för två GlättBI betonger och anpassning med modeller för mycket tidig mognadsutveckling.

Figur 3. Exempel på mätningar med fallvikt i laboratorium för att fånga tidpunkter för grovglättning respektive ﬁnglättning hos några funktionsbetonger.

ﬁnglätta, kallas ofta glättningsfönstret, och kan kalibreras in i laboratorie- och fullskaleförsök där hållfasthet och penetrationsmotstånd i ytan kopplas ihop med glättningsresultat7, 8.

Kalibrerat beräkningsprogram Det nyutvecklade konceptet BI Ready stödjer sig på ett datorprogram som är baserat på ﬁnita elementmetoden. För olika typfall beräknas betongens temperaturutveckling i mycket tidig ålder i hela strukturen. Därefter kan hållfasthetstill-

växten tas fram och då speciellt i ytan. De värmetekniska och hållfasthetstekniska egenskaperna har provats fram genom laboratorieförsök för aktuella funktionsbetonger. Teoretiska modeller baserade på mognadstid (det vill säga ekvivalent tid) för de tidiga egenskaperna är nyutvecklade för att rätt träffa det fysiska beteendet under de allra första timmarna efter gjutningen, se ﬁgur 2. Det gäller att fånga tidpunkten när den färska betongen övergår till en struktur, se ﬁgur 3, och att beskriva den hastighet

Figur 4. Tider för start av grovglättning respektive ﬁnglättning vid några praktiska fall i jämförelse med beräkningar med det nyutvecklade programmet.

varmed hydratationen sker. Fenomenets temperaturberoende kopplas till modellen enligt traditionella metoder för mognadsutveckling. En förtätad elementindelning i konstruktionens ytskikt ger en mer exakt bestämning av just ytskiktets hållfasthetsökning med tiden, vilket innebär att glättningstiden kan bedömas med god precision, se ﬁgur 4.

Får fram ett glättningsschema Väsentligt för att beräkningarna ska ge ett korrekt resultat är att riktiga materialmodeller används men också att indata är rätt. Som indata ges aktuellt typfall (se figur 5), gjut- och härdningsmetod, aktuella väderleksbetingelser, hur byggplatsen eventuellt är skyddad och om man använder golvvärme. Väderindata kan baseras på SMHI:s statistiska data för aktuell ort, men det finns även möjlighet att själv lägga in klimatdata, se figur 5. Resultaten från beräkningarna ges i form av ett glättningsschema där det tidigare beskrivna glättningsfönstret visas som funktion av tid och av läget i konstruktionen, se figur 6. Fortsättning s. 34 P

Figur 5. Exempel på två steg i beräkningsindata där olika typfall väljs och väderleksbetingelser kan varieras som ett alternativ till SMHI:s data för en speciell ort.

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

FÖRFATTAREN

Mats Emborg är FoU-chef på Betong-

FÖRFATTAREN

industri AB och professor på avdelningen för konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet och arbetar med bland annat temperaturspänningar i betong och industriellt byggande.

Jonas Carlswärd är projektansvarig vid

Fotnot:

Framtagandet av datorprogrammet och materialmodellerna har skett i ett samarbete mellan forskargrupper vid Luleå tekniska universitet, Betongindustri samt bolaget Vema Venturi. Konceptet kommer att under 2010 följas upp med fältstudier.

Referenser: 1 www.betongindustri.se 2 www.bidry.se 3 Jonasson J-E, Carlsson C-A och Mjörnell K:

7 8

Modell för beräkning av fuktighet i moderna betonger vid variabel väderlek. Bygg och Teknik, Nr 7, Oktober 2005, s 36-41. Jonasson J-E, Carlsson C-A och Mjörnell K: Beräkning av uttorkning för betong med Byggcement. Bygg och Teknik, Nr 7, Oktober 2006, s 56-59. Betonghandboken – Arbetsutförande, utgåva 2, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 1992. Industrigolv – Rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll. Stockholm: Svenska Betongföreningen, 2009. Betongrapport nr 13. Fredriksson G, Samuelsson: Glättning av betonggolv, Cementa AB, 1988. Petersson Ö och Johansson A: Styrning av glättningshårdhet. Cement och Betong Institutet, CBI Rapport 1:91, Stockholm 1991, ISSN 0346-8240, 76 sid.

FÖRFATTAREN

Ytandelen, som visas längs y-axeln, är den procentuella andelen av totala betongytan medan tiden ges längs x-axeln. Gjutprocessen liksom glättningsfönstret för grov- och finglättning redovisas i diagrammet med hjälp av olika färger. I exemplet framgår att konstruktionen gjuts mellan kl 07.00 och 09.00 och att grovrespektive finglättning kan starta efter kl 09.00 respektive kl 12.00 i den del som gjöts först. För den sist gjutna delen bör grovrespektive finglättning avslutas vid 12.30-tiden respektive vid 15-tiden. Med diagrammet fås en tydlig rekommendation om när glättning kan genomföras och när man kan vara klar, det vill säga BI Ready. I programmet skapas även en rapport där beräkningsförutsättningar och betongval dokumenteras. I beräkningarna kan man gå in med ett krav på avslutad finglättning av den sist gjutna delen och få ett betongval, det vill säga det går för exemplet i figur 5 att få ett betongval med tidigare avslutningstid. D

Christer Hedin är chef för teknik och provning på Betongindustri AB. Christer Hedin är engagerad i frågor om fuktsäkert byggande med betong samt utveckling av funktionsbetonger.

FÖRFATTAREN

teknik och provning på Betongindustri AB. Han är engagerad i konceptutveckling vid företaget samt självkompakterande betong, ﬁberarmerad betong och betongballastfrågor.

Jan-Erik Jonasson är professor på avdelningen för konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet och specialist på materialutveckling och koppling till materialmodeller som programmeras in i beräkningsstöd.

FÖRFATTAREN

Figur 6. Resultatredovisning. Glättningsschemat ger ett underlag för planering av ytbehandlingen och föreslår start- och stopptider för glättningen.

Mikael Järleberg är konsult på Vema Venturi AB och utvecklar mjukvara med betongbranschen som målgrupp.

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

BETONG Både bergmassan i järnvägstunnlar, och förstärkningar med sprutbetong, bryts med tiden ner. Tidspress försämrar kvaliteten på åtgärderna. Banverket satsar på att få tätare tunnlar, bland annat genom bättre utförande, lägre cementhalt och frostskydd.

Bättre underhåll ska ge färre sprickor i järnvägstunnel

en här artikeln beskriver Banverkets erfarenheter när det gäller inspektion, underhåll och åtgärder av våra järnvägstunnlar. Tanken är också att komma med några rekommendationer för hur dessa relativt komplicerade arbeten skulle kunna utvecklas. Det järnvägsnät som Banverket förvaltar i Sverige idag består av ungefär 11 900 km järnväg. Runt 80 km är tunnlar (132 st), och av dessa har cirka 50 procent någon typ av förstärkning med sprutbetong.

Förstärker berget Historiskt sett började sprutbetong så smått att användas som ett komplement till konventionell gjutning för drygt 50 år sedan. Användningen har därefter markant ökat i omfattning och står idag för merparten av betongarbetena både vid nyinvesteringar och vid renoveringar av befintliga tunnlar. I alla nybyggda tunnlar installeras sprutbetong framförallt som permanent förstärkning av berget. Det förekommer dock även att det installeras som en del av det bärande huvudsystemet, men oftast i något mindre omfattning. När det gäller det äldre tunnelbeståndet kompletteras det nästan alltid med någon typ av sprutbetong eftersom det är en kostnadseffektiv och snabb metod att förstärka berget. Orsaken är önskemål från trafikledning att störa den befintliga tågtrafiken så lite som möjligt. För att leva upp till dessa krav medför det att dessa arbeten ofta sker på nätter och/eller helger. Bryter ner berg Det finns i huvudsak två dominerande orsaker till att förstärkningsåtgärder måste vidtas i tunnlar. För det första beror det på nedbrytning av bergmassan och för 36

det andra beror det på nedbrytning av utförd sprutbetongförstärkning. Berget i de ytnära tunnlarna, som utgör merparten, påverkas i huvudsak av omgivande klimat och traﬁkbelastningen. Dessa följer variationer över årstider då berget utsätts för ett stort antal olika cykler både när det gäller temperaturvariationer, och luftfuktighet, vilket bland annat bidrar till att berget ”bommar upp”. Lasterna som påverkar berget från traﬁken är främst de relativt stora tryck- och dragkrafter i kombination med mäktiga volymer av lufttransporter vid varje tågpassage.

Vatten tränger igenom Bergförstärkningen med sprutbetong påverkas i huvudsak av ”naturligt åldrande” på de ingående delmaterialen i betongen; cementsort, ballast, tillsatsmedel, och för det mesta acceleratorer av något slag. Men även metoden att applicera är beroende av ett gediget utförande inklusive att vattenbegjutning sker i enlighet med föreskrifterna. Dessutom får vi ofta problem med vattengenomträngning. Sprutbetongen är inte vattentät, på grund av brister i tätningsarbetet av berget. De armerade konstruktionerna påverkas i huvudsak av korrosion, även om just det problemet har minskat sedan armeringen med lösjärn eller mattor ersatts av ﬁberarmering. Det förekommer ofta att satta dränerna slammar igen, eller blir mättade och fryser vilket skapar problem med isbildning. Detta är ett frekvent problem som är återkommande främst i norra Sverige, se bild 1. Hur upptäcks nedbrytningen Flertalet förändringar upptäcks vid de ordinarie underhållsbesiktningarna. Men de noteras även av de anlitade under-

FÖRFATTAREN

Av åke hansson , teknikstöd, Banverket investering

Åke Hansson har arbetat åt Banverket i drygt 20 år, främst med projektledning och i stora järnvägsprojekt, med tunnelinnehåll. Den främsta uppgiften nu är att ge teknikstöd åt ﬂertalet av Banverkets pågående tunnelprojekt.

hållsentreprenörerna, eller i vissa fall via rapporter från lokförarna. De ﬂesta förändringar upptäcks vanligtvis genom att någon typ av mindre nedfall (av bergﬂisor eller betongfragment) har noterats omkring spårområdet. Det märks även genom att uppkomsten av ”nya” sprickor har observerats.

Olika åtgärder Beroende på omfattningen av nedfallet vidtas olika åtgärder. Vanligtvis ﬁnns det tid för att utföra kompletterade förstärkningsåtgärder inom de planerade åtgärdsprogrammen. Banverket har dock även beredskap för att vid behov vidta akuta åtgärder om minsta risk för säkerheten föreligger. De vanligast förekommande åtgärderna är skrotning, ofta i kombination med kompletterande bultsättning. I vissa situationer ﬁnns ibland även behov av att utföra begränsade sprutbetongskompletteringar. Då kan eftermontering av dränmattor även tillkomma för att minska problemen med isbildning. Fortsättning s. 38 P

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

Banverkets erfarenheter av de vanligaste bristerna och felen som uppstår efter driftssättning är att det sker vattengenomträngning. Detta medför att komplettering med montage av dränmattor måste ske, vilket är en relativt omfattande åtgärd som både tar lång tid men också försenar färdigställandet av anläggningen. En viktig lärdom för Banverket är att fokusera på att få tunnlarna så täta som möjligt för att undvika störningar, till exempel med ”isknackning” med mera, under driftsperioden. Det bidrar även mycket till att omgivningspåverkan starkt begränsas.

Varför uppstår fel på sprutbetong Nedan anges några troliga orsaker till att fel uppstår på nybyggda tunnlar där sprutbetong är installerad: – Kompetensbrist vid utförandet – Dålig renspolning av berget före applicering av sprutbetong – Bristfällig vattenhärdning, efter sprutningen – Felaktigt betongrecept – Fel tjocklek – Dålig injektering, initialt för- men även efterinjektering

Bild 1. Isbildning i Glödbergstunneln 2009. Foto: Per Vedin, Banverket

täta tunnlar, men inläckagen ökar genast när det inträffar ett år med mycket nederbörd.

Tidsbrist vid utförandet: Aktiviteten sprutbetong räknas som en störning för bergschaktarbetet. Det är svårt att få en effektiv logistik som samverkar med övriga aktiviteter i cykeln.

Fel prissättning: Sannolikt är det ﬂera av ovanstående faktorer som samverkar till att felen uppstår, men även andra faktorer som kort byggtid och tidsbrist vid utförandet bidrar till ett oönskat resultat. De senare faktorerna går att utveckla vidare, men jag nöjer mig med att beskriva några orsaker som inte ska accepteras vid nybyggnation på 2000-talet.

Kort byggtid: Vissa projekt hinner inte uppleva de naturliga variationerna på grundvattennivåerna, detsamma gäller för hantering av de normala årstidsvariationerna med nederbörd. Konsekvenserna kan i värsta fall bli att några ”torrår” innebär till synes

Kostnaden för aktiviteten medger inga marginaler för välutbildade operatörer. Lågt pris innebär ofta att någon underentreprenör köps in under andra regleringsformer.

Minska cementhalten Jag har några funderingar hur branschen kan bidra till att utveckla sprutbetongarbeten, dels på materialet och dels på utförandet. På materialsidan bör vi kunna minska cementhalten för att minska sprickbildningen. Vi bör även utveckla ett bättre frostskydd. Banverket kommer att starta ett pilotprojekt med ett helt nytt koncept för installation av en dränlösning (Rock drain). Vidare bör utvecklingen av

brandskyddet fördjupas och samordnas. Sist men inte minst tror jag att en höjning av kompetensen på operatörerna måste ske. För det ändamålet har branschen arbetat fram en utbildning för att kunna certiﬁera denna yrkeskategori. Det kommer sannolikt att höja statusen på sprutbetongoperatörerna, vilket skulle kunna underlätta både nyrekryteringen och vidareutbildningen av denna yrkeskategori. Några av funderingarna och önskemålen i artikeln kommer att inarbetas i den pågående revideringen av Tunnelnormen, som blir ett gemensamt framtaget dokument för både Banverket och Vägverket. Detta kommer att bli ett styrinstrument då Traﬁkverket börjar som aktör på marknaden när det gäller byggande av väg- och järnvägstunnlar framöver. Dokumentet Projekteringsanvisningar (som har varit ett PM) har processats genom hela remisskedjan och har fått ändrad status till handbok. Processen är färdig och dokumentet har ändrat namn till: ”Projektering av bergtunnlar BVH 1585. 36 Dimensionering av det bärande huvudsystemet” och gäller från den 1 oktober 2009. D

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

BETONG Kolﬁberkomposit klarar stor dragspänning i relation till sin vikt. Men som för alla nya produkter och metoder medföljer också nya problem, bland annat för att kolﬁbern måste brandskyddas. Med en standardisering skulle användandet troligen öka.

Kolﬁberkomposit förstärker betongkonstruktioner

olfiberförstärkning, som även kallas för Carbon Fibre Reinforced Polymers (CFRP), är en produkt som får anses vara relativt ny på marknaden. Materialet i sig har funnits i många år men det är enbart under de senaste 20 åren som kolﬁberförstärkning har blivit vanligare i byggbranschen. Mycket svensk forskning har under denna tid bedrivits. Forskningen har resulterat i produkter och metoder som lämpar sig väl för att förstärka olika typer av betongkonstruktioner. Eftersom produkterna är relativt nya i sammanhanget behöver fortfarande långtidseffekter undersökas i större utsträckning. Men i och med att metoderna blir vanligare, och många av de förstärkningar som utförts hålls under noggrann uppsikt, så ökar kunskapen om hur kompositen beter sig på lång sikt.

Fibrerna kan bucklas Förstärkningen är ett kompositmaterial som består av kolﬁber och epoxi. Epoxin har väldigt goda egenskaper

och har bra vidhäftning mot i stort sett alla material, epoxin används alltså både i kompositen och som vidhäftare. Förstärkningen kan förekomma i lite olika varianter men syftet är detsamma: att förstärka en konstruktion för att förhindra brott. Förutom kolfiber förekommer även komposit mellan epoxi och andra fibrer, till exempel aramidfibrer. Kolfibern är dock den absolut starkaste fibern och kan utsättas för dragspänningar över 2 500 MPa. Här är det viktigt att poängtera att kolfiberförstärkningar endast får utsättas för dragspänningar. Om förstärkningen utsätts för tryck kommer fibrerna att bucklas och slutligen gå sönder. Buckling av fibrerna kan också ske om förstärkningen fästs på ett underlag som är väldigt ojämnt. Ojämnheter i betongen måste slipas ned innan kompositen sätts på plats för att fibrerna inte ska ta skada.

Laminat eller väv Den första typen av kolﬁberförstärkning är så kallad kolﬁberlaminat. Den produ-

Entreprenörer sätter upp kolﬁberlaminat på undersidan av en betongbalk. Foto: Sika Sverige AB

FÖRFATTAREN

Av mattias nordlander , byggnadsingenjör, Högskolan i Gävle

Mattias Nordlander är byggnadsingenjör examinerad vid Högskolan i Gävle. Han arbetar för närvarande på avdelningen för bygg-, energi- och miljöteknik på Högskolan i Gävle.

ceras i en fabrik för att slutligen fästas i underkant på exempelvis balkar. När förstärkningen sitter på plats ökar balkens förmåga att ta upp dragspänningar i underkant markant. Laminaten framställs med så kallad pultrudering där flera lager kolfiber väts med epoxi för att sedan dras genom en maskin där epoxin får härda. Laminatens styrka beror på antalet lager kolfiber i kompositen. Den andra typen av kolfiberförstärkning är väv. Till skillnad från laminaten som tillverkades i en fabrik så måste kompositen mellan kolfiberväven och epoxin färdigställas för hand på arbetsplatsen. Det är viktigt att alla fibrer i väven väts av epoxin för att förstärkningen ska uppnå maximal styrka. Även väven kan användas vid förstärkning av balkar. Balkar kan omslutas med kolfiberväv vilket medför att balken kan utsättas för större tvärkrafter. Den tredje och sista förstärkningstypen kallas för Near Surface Mounted Reinforcement (NSMR). Denna förstärkning skiljer sig lite från de övriga två. För det första så består NSMR inte av kolfiFortsättning s. 42 P

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

berark som limmats ihop utan av kolﬁberstavar. De liknar vanlig armering av stål. För det andra så fästs NSMR inte utanpå betongelement utan de fästs i spår vilka sågas i exempelvis en betongplatta. Spåren fylls sedan med epoxi och kolﬁberstavarna trycks in i spåren. Slutligen så är det också möjligt att gjuta ett nytt lager betong ovanpå spåren för att helt gömma förstärkningen i konstruktionen.

Lätt att hantera Kolfiberförstärkning har en mängd fördelar, inte minst den extremt goda förmågan att ta dragspänningar i förhållande till sin vikt. Några få band kolfiberlaminat, vilka endast är ett fåtal millimeter tjocka, kan ta upp väldigt stora dragspänningar. Om en balk hade använts för att förstärka en betongplatta kan den, om lasterna är stora, bli väldigt hög och skrymmande. Med kolfiberförstärkning kan rumshöjden fortfarande vara tillräcklig samtidigt som önskad bärförmåga uppnås. En annan stor fördel är att kompositen är väldigt lätthanterlig i förhållande till stål. En stålbalk av större storlek kan kräva ett flertal personer eller rentav maskiner för att lyftas på plats medan kolfiberkomposit enkelt bärs in och bearbetas av en eller ett fåtal personer. Rent och torrt Miljön på arbetsplatsen är mycket viktig vid arbete med kolfiberförstärkning. Kolfibern i sig är väldigt tålig men epoxin som används tillsammans med fibrerna är desto känsligare. Fuktiga miljöer kan medföra att epoxin inte härdar korrekt. Den relativa ånghalten får inte överstiga 80 procent. Smuts, damm och andra kontaminationer på betongens yta kan dessutom leda till att vidhäftningen mellan epoxin och betongen försämras. Därför är det nödvändigt att arbetsplatsen och betongen där förstärkningen ska fästas är ren och hålls under noggrann uppsikt under hela förstärkningsarbetet. Även temperaturen på arbetsplatsen är viktig. Epoxi härdar som bäst vid cirka 20 grader Celsius. Om temperaturen sjunker till under 10 grader Celsius vid betongytan får kompositen inte sättas upp eftersom epoxin kommer att påverkas och inte härda på ett korrekt sätt. 42

Banden med kolﬁberlaminat kan vara tunna. Foto: Sika Sverige AB

Om entreprenören som utför förstärkningsarbetet inte är noggrann och ser till att hålla dessa faktorer under uppsikt får förstärkningen försämrade egenskaper, vilket i värsta fall kan leda till ras.

Sämre vid hetta Förutom låg temperatur, smuts och fukt, vilka är de mest kritiska faktorerna när förstärkningen sätts på plats så är brand det farligaste en kolﬁberförstärkning kan utsättas för. Återigen är det epoxin som är ytterst känslig för höga temperaturer. Redan vid temperaturer kring 50 grader Celsius påverkas kompositen negativt och dess förmåga att ta dragspänningar försämras. Därför är det nödvändigt att alla förstärkningar, oavsett vilken typ det handlar om, förses med ett godkänt sys-

tem som skyddar mot för höga temperaturer och brand. Det råder delade meningar om hur känslig kompositen är för UV-strålning. Detta är dock i regel inget problem eftersom förstärkningen alltid måste förses med ett brandskydd som även skyddar mot solstrålning.

Osäkra projektörer På grund av att dimensioneringsprocessen vid första anblick upplevs som komplicerad och på grund av att miljön på arbetsplatsen ställer höga krav kan det leda till en osäkerhet inför produkten bland både projektörer och entreprenörer. Osäkerheten kan skapa en motvilja mot att lära sig använda kolﬁberförstärkFortsättning s. 44 P

Kolﬁberlaminat på undersidan av balkar gör att balkarna kan ta större dragspänningar, medan laminat på sidorna förstärker balken mot tvärkrafter. Foto: Sika Sverige AB

husbyggaren nr 2 B 2010

d me Nu KR B 0! 1 20

Ny handbok

TRĂ&#x201E;FASADER Handboken innehĂĽller anvisningar om material, ytbehandling och konstruktionsdetaljer fĂśr utformning av hĂĽllbara trĂ¤fasader. Den Ă¤r ett hjĂ¤lpmedel fĂśr alla som vill skapa vackra och funktionella byggnader med trĂ¤fasader.

:250 : s Pri

nr 2 B 2010 husbyggaren

FĂśr mer information: karin.sandberg@sp.se 010-516 62 41

BestĂ¤ll pĂĽ: www.sp.se/tratek eller 010-516 62 12 43

Balken är förstärkt med laminat både på undersidan och på sidorna. Foto: Sika Sverige AB

En standardisering av kolﬁberförstärkning skulle förmodligen öka användningen. Foto: Sika Sverige AB

ning eftersom den kan kännas främmande och svår att arbeta med. Det är dock en felaktig inställning. Så länge de som utför dimensioneringen och monteringen av förstärkningen är noggranna finns det ingen grund för att vara orolig för att använda produkten. Motviljan mot kolfiberförstärkning beror troligen på att metoderna fortfarande inte uppfattas som allmängiltiga, vilket i sin tur beror på att metoderna ännu är ganska nya på marknaden. Kunskaperna om hur man dimensionerar och hanterar kolfiberförstärkning på ett korrekt sätt har ännu inte spridit sig tillräckligt. Det hämmar användningen. Men förutsatt att inblandade aktörer har korrekt kunskap om kolfiberförstärkning ska det inte behöva råda något tvivel.

Mer kunskap behövs Utbildning, och erfarenhetsåterföring från utförda arbeten, är avgörande för att utvecklingen och användningen av kolﬁberförstärkning ska gå framåt. I intervjuer med aktörer som arbetar inom området framkom att det är leverantörerna som bör se till att personer kan handskas med deras produkter. Det bedrivs redan nu en del utbildning. I intervjusvaren framkom även viss oro för ytterligare ombyggnationer efter att kolﬁberförstärkning använts. Farhågorna beror på att förstärkningarna måste kläs in med brandskyddande material, det kan vara svårt att se exakt var förstärkningen sitter. Oaktsamhet, ovetskap eller rentav slarv kan även leda till att förstärkningen sågas av eller skadas på liknande sätt. 44

För att tydliggöra var och hur förstärkningarna är placerade föreslås dokumentation på plats, i form av exempelvis ritningar eller skyltar som beskriver förstärkningarnas placering. Om det estetiska utseendet inte är av avgörande betydelse är det även möjligt att använda klara färger.

Finns lite i AMA I Sverige finns det väl utförda dimensioneringsanvisningar och arbetsbeskrivningar för montering för alla typer av kolfiberförstärkning. Det finns anvisningar för både dimensionering och montering som har utformats av Björn Täljsten vid Luleå tekniska universitet. Han har även forskat inom området. Det finns även dimensioneringsanvisningar av Bo Westerberg vid Tyréns AB. Men trots dessa utförliga beskrivningar finns metoderna fortfarande inte dokumenterade i några svenska byggnormer. Hitintills tas metoderna enbart upp i vägverkets BRO, samt till viss del i AMA. Starkare produkter Standarder beskriver hur en produkt ska användas på ett korrekt sätt och sätter upp riktlinjer för produkter och tjänster. I Sverige utarbetas standarder av Swedish Standards Institute, SIS, och om användningen av en produkt standardiseras leder det till säkrare produkter, främjandet av teknisk och ekonomisk utveckling, säkerställande av kvalitet med mera. I dagsläget finns ingen standard kopplad till kolfiberförstärkning. Om det funnits en standard för kolfi-

berförstärkning hade forskningsresultat, samt olika förstärkningssystem, enklare kunnat jämföras med varandra. Som det ser ut i dagsläget så kan experimenten utformas oberoende av varandra. Ett test som utförs vid en tidpunkt behöver inte ha en koppling till ett liknande test som utförs vid ett senare tillfälle. Detta kan göra det komplicerat att jämföra resultaten med varandra eftersom det saknas en gemensam nämnare. Utan en standardisering kan forskning som utförs endast gälla för just det förstärkningssystem som användes vid tillfället i fråga. Resultaten kan bli svåra att applicera på andra system på grund av att förutsättningarna kan skilja sig från varandra. Även system i sig själva behöver inte vara uppbyggda på samma sätt. Mängden fibrer, mönstret på fibrerna eller epoxin kan variera. Om en felaktig jämförelse görs kan det leda till felaktiga värden för ett förstärkningssystem. Principerna är i stort sett lika men faktorer som partialkoefficienter med mera kan variera.

Borde bli standard Många upplever fortfarande att metoderna är komplicerade och känner sig osäkra inför att arbeta med kolfiberförstärkning. Om kolfiberförstärkning togs upp i gällande svenska normer, alternativt att det skedde en standardisering av både produkter och metoder, så skulle med all säkerhet användningen öka. Svenska normer skulle ge allmänt accepterade säkerhetsmarginaler med mera. Och om användningen ökade skulle det sannolikt även påverka priset så att det sjönk i takt med att efterfrågan ökar. I dagsläget är fortfarande produkterna kostsamma i förhållande till förstärkningar av stål. Det finns alltså en mängd fördelar med standarder vilka kan främja användningen av produkter och ge oss bättre och mer funktionella byggnader. D husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

BLOD OCH OLJA ”Det är svårt att ta in att ett svenskt företag år efter år tillåts att sprida ett så stort elände världen över.” Så skriver Husbyggarens mångåriga medarbetare, journalisten Kerstin Lundell, i sin nyutkomna bok om oljeaffärer.

”Vi måste stoppa plundringen av Afrikas fattiga länder” Av margot granvik , redaktör

usbyggarens läsare har Lundin Petroleum var för att det fanns så under många år kunnat ta del många rapporter om grova övergrepp och av Kerstin Lundells erfarenhe- brott mot mänskligheten. Jag grävde viter av utvecklingen inom IT dare på den vinkeln, och ﬁck fram så som IT-krönikör, liksom hennes repor- mycket material att blev läge att skriva en tage från olika byggen och om aktuella bok. frågor inom byggvärlden. Att IT-krönikorna under de senastee fyra åren ofta handlat om Afrika har vak-na läsare kunnat notera. Förklaringen ärr att hon ägnat stor del av sin tid åt att skri-va boken ”Affärer i blod och olja. Lundin n Petroleum i Afrika.” som gavs ut på Ord-front förlag i februari 2010. När detta skrivs har hon förmodligen n blivit känd för svenska folket via medierr och TV-soffor. Ämnet är hett, och någott journalister gillar. Å andra sidan utspelass händelserna i boken i afrikanska länder,, och Afrika är en kontinent som sällan fårr något större utrymme i svenska medier. Hur stort genomslaget för hennes bok blir, vet du som läsare förmodligen nu mer om, än vad jag visste när jag skrev det här, några veckor innan boken släpptes för recensioner och debatt. Kerstin Lundells bok handlar om Lundin Petroleum (tidigare Lundin ”Affärer i b lod oc h olja. in Petr Oil), ett svenskt börsnoterat företag. Lundin oleum i Afrik Med fara för sitt liv har hon träffat a.” vittnen och dokumenterat deras berättelser om vad som hände när företaget etablerade sig i bland annat Sudan. Kerstin Lundell undersöker också vil- Hur länge jobbade du med boken? ka internationella lagar och konventioner Jag började i slutet av år 2005, så totalt har som gäller eller borde gälla för företag jag hållit på i fyra års tid. som går in vid konﬂikthärdar och krig i jakt på naturresurser. Vad har varit din drivkraft? Jag har haft många drivkrafter. Som jourHur kom du på idén att skriva boken? nalist fann jag att historien var otroligt Jag arbetar halvtid på tidningen Process stark. När jag väl kommit igång och gjort Nordic och vi skriver om oljeindustrin de första intervjuerna med mina förstabland annat. Vi ville göra en djupare jour- handsvittnen blev jag extremt upprörd nalistisk undersökning och jag började över att det var så hemskt och att ingen kontrollera olika företag. Att det blev just reagerat. 46

Samtidigt var det fantastiska resor, människorna jag mötte och intervjuade gav mig otroligt mycket mänsklig värme. De hoppades att jag kunde göra något konkret för att de skulle få en bättre tillvaro. Eftersom jag visste hur lång tid det tar att skriva en bok och påverka genom det, så kändes det många gånger jättefrustrerande att jag inte kunde agera tydligare och mer konkret. Men människornas förväntningar blev också en drivkraft. Tvivlade du någonsin på att du skulle ffullfölja ditt projekt att skriva boken? Jag har tvivlat hela tiden. Det jag fann och beskriver är ju helt vansinnigt, och det är svårt att tro att det kan vara så som jag beskriver. Ofta har jag tyckt att det är för mycket och då har jag tvivlat. Samtidigt har det fått mig att söka ännu djupare efter bekräftelser och bevis. Tvivlet drev undersökningen framåt. Det är just tvivlet som gör att rapporterna från amerikanska utrikesdepartementet, och alla FN-rapporterna, finns med som källor i boken. Känner du att du har täckning för boken? Ja, jag tycker jag har väldigt väl på fötterna. Intervjuerna, rapporterna! Amerikas UD. FN. Hände det att du var rädd för ditt eget liv? Jag var väldigt försiktig. Framför allt när jag reste till Afrika. Jag tog inte kontakt med företaget innan jag klarat av intervjuerna i Afrika. Vad hoppas du uppnå med boken? Jag hoppas att det ska bli uppmärksamhet kring frågorna så att man börjar diskutera. Det finns fler företag, fler länder och fler krishärdar där liknande saker pågår idag. Bakom det som hände i Sierra Leohusbyggaren nr 2 B 2010

”

– Vi behöver en debatt för att få stopp för plundringen av Afrika, säger Kerstin Lundell, som skrivit en bok om Lundin Petroleums oljejakt i ﬂera afrikanska länder. Foto: Nadja Hallström

ne, Angola och Biafrakriget fanns liknande drivkrafter. Plundringen av Afrika pågår fortfarande. Det satte igång igen efter kalla krigets slut. Vi behöver en debatt för att få stopp för plundringen. Konkret skulle jag gärna vilja att någon åklagare reagerade på det som hände i Sudan, med de möjligheter som ﬁnns enligt svensk lag. Eller att internationella domstolen i Haag engagerar sig i folkrättsbrotten. Har arbetet med boken förändrat din bild av Sverige och svenska företag och politiker? Jag är inte längre säker på att svenska företag alltid står för något bra. Det känns ibland som att det ﬁnns ett hyckleri bakom företags etiska riktlinjer, som jag inte hade förväntat mig. Jag begriper inte heller att ingen har reagerat starkare, eller att reaktionerna har varit så lama. Det är obegripligt att man kan delta i en liknande verksamhet och sedan få en hög politisk post. Anna Lindh skulle ju undersöka… Jag förstår inte att den socialdemokratiska regeringen inte tog itu med det! D nr 2 B 2010 husbyggaren

Utdrag från s 6 0-61 i b Lundin oken ”A Petrole ffärer i um i Afr blod oc ika.” h olja.

”

INGEJÖRSBRISTEN Teknikdelegationen ska förhindra en framtida ingenjörsbrist. Delegationen vill bland annat göra jämställdhet till en kvalitetsfråga. Då krävs det att utbildningar börjar beakta att ﬂickor och pojkar blir tränade i teknik på olika sätt.

Teknik lärs ut bäst utifrån den förförståelse som ﬁnns Av harriet aurell , teknikpedagog

Oklart syfte med namnbyte Teknikdelegationen vill döpa om ämnet teknik till att bli teknikvetenskap. Varför vill man det? Är teknik inte en tillräcklig beteckning på det som man vill att utbildningen ska syfta till? Dessutom är det skillnad mellan att veta och att kunna. I alltför mycket av utbildningsvärlden spåras ängslan för att hävda den praktiska tillämpningen av det man lär ut. Teknisk förmåga bör dock ligga närmare näringslivets behov än tekniskt vetande. Det är inte självklart synonymt. Tänker man sig att namnändringen ska påverka programmets karaktär och utformning? Hur i så fall? Är namnbytet ett led i att försöka påverka områdets status? Ambitioner som krockar Det känns ofta som om delegationens synpunkter bär på en motsättning: Både modern pedagogik och mer styrning. Både krav på ”kvalitet” utan att begreppet

deﬁnieras och önskan om att öka intresset. Det är mycket i ambitionerna med att göra tekniken intressant som krockar med auktoritära tankegångar från förr. Hur tänker man sig att den psykologin ska gå ihop?

Lärarnas utveckling En av anledningarna till att teknikämnet inte fått ordentlig utbredning i skolorna är att kunskapen, framför allt i teknik, är alltför lite utbredd bland lärarna. Detta vill Teknikdelegationen hantera. Den vill stärka både lärarna och lärarutbildningen. Hur delegationen kommer att gå till väga för att finna denna goda karamell är ännu inte beskrivet i någon av deras rapporter men uppdraget är sannerligen mer än angeläget. Med tanke på hur många skolor det finns i landet och hur mycket utbildning av lärare som skulle behövas är det mycket, och kreativa idéer, som behövs. Samarbete med näringslivet är en självklarhet även i fråga om lärarkompetensen men hur mycket mäktar parterna med? Hur stort är engagemanget bland rektorerna och hur lång tid kan avsättas för utbildningarna med tanke på att kompetensutveckling ska pågå även för andra ämnen i skolan? Lärarlyftet blev ingen succé i fråga om teknikkurserna som erbjöds. Däremot blev utomhuspedagogiken mycket eftersökt. Kanske där finns en öppning?

Faktaruta Hur får man ﬂer ungdomar till tekniska yrken? Frågan är avgörande för både byggbranschens och Sveriges framtid. Regeringen har

tillsatt en arbetsgrupp – Teknikdelegationen – som arbetar med att ta fram åtgärder. Husbyggaren har bett en veteran i samman-

hanget att gå igenom delegationens rapporter och förslag. Här fortsätter analysen, som inleddes i förra numret.

FÖRFATTAREN

å uppdrag av regeringen startade Teknikdelegationen i november 2008 sitt arbete med att kartlägga, föreslå åtgärder och stimulera intresset för matematik, naturvetenskap och teknik bland barn och ungdomar. Man menar att intresset för ämnena numera är så lågt att det inför framtiden ﬁnns risk för ingenjörsbrist. Teknikdelegationen har kommit med en rad förslag och åtgärder. Här fortsätter genomgången av förslagen.

Harriet Aurell har en bakgrund inom teknik, pedagogik och psykologi. Hon har arbetat med utvecklingsarbete inom teknik och genus under 25 år, bland annat på AMS, samt är initiativtagare till Kommunala teknikskolor (KomTek).

Kommer det i Teknikdelegationens förslag att ﬁnnas modeller för kompetensutveckling av lärarna även i klassrummet tillsammans med eleverna?

Skonsam modell Även om lärarna inte har kunskap nog för att ge svar på elevernas alla frågor bör de med sin större vana vid problemlösning kunna resonera tillsammans med eleverna om hur man ska kunna lösa olika frågor inom ämnet. Om litteratur tas fram som kan stödja lärare och elever med uppslag till konstruktions- och problemlösningar skulle mycket kunskap kunna utvecklas i arbetet. Det finns redan utmärkt konstruktionsmaterial på marknaden som kan användas redan från tidig ålder. Självinstruerande material där man får en konkret effekt av det man byggt/utvecklat. Lego lär till exempel snart komma ut med ett material för mycket unga barn som lär dem att programmera figurer som byggs med hjälp av enkel mekanik. Om lösningsidéer och förslag inte räcker, trots det material som finns – då vore det utmärkt att ha möjlighet att kontakta husbyggaren nr 2 B 2010

verksamma ingenjörer inom tekniska områden, för att tillsammans med dem generera olika fantasifulla eller för den delen även traditionella lösningar. Så skulle man få till stånd ett levande kunskapsutbyte mellan elever, lärare, och näringsliv som troligen vore lika roligt för alla parter. Fördelen med en sådan pedagogik vore att kunskapen hela tiden utvecklas utifrån egna intressen utan att använda tävling som morot för lärandet. Det skulle åtminstone för ﬂickornas del vara en skonsammare modell för att lära teknik.

Flickor och teknik Teknikdelegationen har uppdragits att speciellt belysa skillnader ur genusperspektiv då det gäller naturvetenskap och teknik. Så lyder uppdraget, men vilken tidsaspekt vill man att de ska arbeta inom? Vad som är aktuella skillnader i dag är troligtvis inte det i morgon eftersom ungdomars värderingar nu mer än någonsin är styrda av medierna. Det som kallas ungdomskultur är synnerligen föränderligt och ofta handlar det om att proﬁlera sig gentemot vuxenvärlden. Teknikdelegationen vill att jämställdhet ska bli en ”kvalitetsfråga”. En kvalitetsfråga? Delegationens skrivningar väcker funderingar. Vem avgör vad som är jämställdhetskvalitet och hur ska den se ut för att ha kvalitet? Det vore intressant att få bättre inblick i de utgångspunkter delegationen använder för sina jämställdhetsresonemang. Olika erfarenheter Under åren har ett otal utbildningar och kurser kallat sina utbildningskoncept

vetenskapliga utbildningarna behöver kvalitets- och statushöjning. Vad innebär det?

Teknikdelegationens uppgift är att öka intresset hos ﬂickor och pojkar för tekniska utbildningar. Foto: Harriet Aurell

jämställda. På plats visar det sig dock oftast bara handla om att lärarna haft en positiv attityd till att ha med kvinnor på utbildningen. Innehållet på utbildningarna brukar emellertid vara det traditionella där tidsomfattning, exempel och uppgifter är det som man brukar använda för pojkarna och männen. Detta oavsett att kvinnorna kommer in med en helt annan teknikbakgrund och erfarenhet. I slutänden tar sig kvinnorna vanligtvis igenom utbildningarna ändå med hjälp av överdådigt pluggande. Ut kommer de däremot ofta med ett lågt tekniskt självförtroende eftersom kunskapen de hunnit skaffa enbart är teoretisk. På arbetsplatserna får de sedan snällt stanna under ”glastaket”. På ett annat ställe i delegationens beskrivning ﬁnns begreppet kvalitet på nytt. Nu i betydelsen att de tekniska och natur-

Teoretisk kunskap behöver förankras i praktisk erfarenhet. Foto: Harriet Aurell

nr 2 B 2010 husbyggaren

Har stort intresse Det var länge sedan man kunde använda så värdeladdade ord utan att ange förbehåll. Det känns som ett eko från förr. Framför allt borde delegationen inse att begreppen är synnerligt genusberoende. Det visar bland annat den studie som delegationen lagt med som en av sina rapporter; det så kallade ROSE-projektet. Det är en kartläggning som gjorts i 40 länder i dels den industrialiserade världen men även i utvecklingsländerna. Den undersöker barns och ungdomars intressen, värderingar, uppfattningar, erfarenheter och framtidsplaner – knutet huvudsakligen till naturvetenskap och teknik. Det är en intressant läsning som bland annat slår hål på myten om flickors nedärvda ointresse för teknik. Flickorna i utvecklingsländerna vill nämligen gärna tänka sig en framtid inom tekniken och naturvetenskapen medan flickorna i de högindustrialiserade länderna har en mycket konservativ bild av vad som passar i en flickas utbildningsscenario. Skillnaden mellan könen är också mycket större i högindustrialiserade länder än i utvecklingsländer. Här är pojkarnas intressen koncentrerade till tekniska, mekaniska, elektriska, spektakulära, våldsamma och explosiva fenomen, medan flickornas gäller hälsa och medicin, skönhet och kropp, etik, estetik, underverk och paranormala fenomen. Undersök motstrategier Om man ska tolka resultaten ur genussynpunkt skulle man kunna påstå att iländernas strategier för flickor präglas av stor uppgivenhet i och med att behovet av bekräftelse genom skönhet är stort, men det finns även aspekter som kan tolkas som motstånd mot den traditionella manskulturen. Naturvetenskapens krav på rationalitet och teknikens betoning av logik blir förnekade i flickornas val. Det finns mycket kraft i motstånd, så kanske man skulle låta flickorna bli uttolkarna av vad kvalitet och status är i en ny definition av teknik och naturvetenskap? Att kvinnor underordnas män i så gott Fortsättning s. 50 P

I Japan är det vanligt att lärare och elever lär sig samtidigt genom att de arbetar med självinstruerande material. Att träna på att skapa rörelser genom händelsekedjor är populärt. Sök till exempel på Pythagoras Switch på Youtube.

som pojkarna att se teknik som ett område för den egna kreativiteten och konstruktionsförmågan – inte som ett sätt att göra kön. Hur ska de annars kunna utveckla och uppﬁnna tekniska lösningar på framtidens arbetsplatser i samma utsträckning som pojkarna? Det bästa sättet att bygga upp både förståelse och intresse för teknik och naturvetenskap är att arbeta praktiskt, där så många sinnen som möjligt involveras. Foto: Harriet Aurell

som alla kulturer är ett faktum som präglar både utbildningsväsendet, speciellt inom teknik, men också kvinnors överlevnadsstrategier. Det blir därför extra viktigt att ta hänsyn till då man förnyar utbildningarna. Hur kommer teknikdelegationen att förhålla sig till ROSE-projektets resultat då de ska ta hänsyn till genus? Tar de fasta på det som är gemensamt för flickor över hela världen eller vill de möta endast de intresseinriktningar som gäller i-världens flickor? En tredje variant är att fokusera enbart på det som gäller barn och ungdomar i gemen, oavsett kön. När det kommer till kritan har ju både flickor och pojkar lika grundbehov oavsett vilken kultur som

Teknikdelegationen riskerar att göra ﬂickor till civilingenjörer inom naturvetenskap – och pojkar till tekniker.

format dem. Grundbehoven är beständiga till skillnad från kulturella föreställningar och ideal? Hur de behoven ser ut går att ﬁnna inom psykologin.

Förskola kan stimulera Ytterligare en viktig punkt att fundera över är hur förskolans pedagogiska roll ska utvecklas. Att ha kampanjer för niondeklassare och gymnasiestuderande är en sak. Där har mycket av den kunskapsuppbyggnad som krävs för att utveckla teknikintresse tyvärr redan förrunnit. Att vända ungdomars attityder i de åldrarna kräver andra åtgärder än att stimulera teknikintresse och intresse för naturen hos förskolebarnen. Där finns mycket, mycket att göra. Dessutom måste man nu en gång för alla tänka långsiktigt och könsneutralt. Förskolans resurser borde ligga högt i prioriteringsordningen. På förskolan är genusfrågorna än viktigare än för senare stadier. Det gäller att verkligen inte falla i traditionella fällor. Kunskap har inget kön om man inte ger den det och därför får man hoppas att Teknikdelegationen inte tänker sig olika teknikstimulantia för småflickor och småpojkar. Även om flickor och pojkar redan på förskolenivån skolat in sig i könsroller så gäller det nu att finna teknik och naturvetenskap som ännu inte är könskodad. Flickorna måste få samma möjlighet

Utforma material Ännu så länge finns ingenting bland Teknikdelegationens rapporter som visar hur man tänkt sig att förskoletekniken ska se ut. På samma vis som för lärarna i grund- och gymnasieskolan är dock tid, pengar och personal stora problem även på förskolan. Det behövs metoder för att utbilda förskollärarna men det får inte ta många månader och år. Kunskapen måste kunna utvecklas inom överskådlig tid. Inte bara Högskolan har teknisk-pedagogisk kompetens och kunskap. Även fritidsverksamheter som den Kommunala Teknikskolan (KomTek) och Snilleblixtarna finns att mobilisera. Förutom kurser och högskoleutbildningar kan dessutom självinstruerande material användas som antingen är databaserat eller är praktiskt konstruktionsmaterial att bygga med och undersöka. Allra bäst är att dessutom använda en pedagogisk modell som lär personalen samtidigt med barnen. Det kan göras både seriöst och roligt om bra hjälpmaterial utformas och mentorer finns att tillgå. I Japan pågår sådan verksamhet för fullt. Det är så mycket som de stackars lärarna och förskollärarna ska hinna lära sig framöver så lärandet måste finna nya vägar som framför allt omfattar förmågan att tillämpa kunskap, inte bara minnas den. Det skyndar! D Fotnot:

Läs mer, samt ta del av rapporterna, på www.teknikdelegationen.se

husbyggaren nr 2 B 2010

Är säkerhet viktigt för dig?

Anlita PLR företag och MVR företag! Medlemsföretagen i Plåtslageriernas Riksförbund, PLR, bidrar med säkra lösningar till dig som är fastighetsägare, stor som liten. PLR är en arbetsgivararbetsgiv och branschorganisation med tre branschföreningar: ByggnadsplåtFöreningen, gen, Stål S & LättbyggnadsFöreningen ättbyggnadsFö F samt VentilationsFöreningen. Våra medlemsföretag har säkra lösningar att erbjuda till dig som söker sök kvalitet, k trygghet och energieffektivitet. PLR samverkar med Mekaniska M Verkstädernas V erkstädernas Riksförbund , MVR. MVR Våra gemensamma nämnare är att vi satsar på säkerhet erhet och kvalitet k kva och att våraa kunniga nig m medlemsföretag är noga med detta. ● Spara energii genom säkra lösningar! En ofta återkommande ommande punkt för husägare husägare är minskade minsk energikostnader. energik Våra säkra lösningar med rätt material, energisnål ventilation, tilläggsisolering lering och o andra renoveringsinsatser re hjälper dig att minska kostnaderna. ● Säker ventilation - låt huset andas rätt! Ett effektivt ventilationssystem em gör gö så att attt huset kan andas naturligt. Modern och säker ventilation minskar energiförbrukningen och bidrar ar till ett gott inomhusklimat. PLR verkar verk också för att ta fram branschrekommendationer för hur ventilationssystem ska utf utformas ormas med tanke tank på täthet och brandsäkerhet. ● Säker stomme - hus huset ska hålla ålla tätt!! Ett rätt lagt tak med anpassad tilläggsisolering minsk minskar värmeutsläppen och håller värmen kkvar inomhus. Rätt monterade fönster i rätt rä anslutande nslut material te al håller h fukten ten ute. Vid tillbyggnad och renovering av vind är stål och lättbyggnadsteknik med tilläggsisolering till g eff e ektivt. ek ● Säker snöskottning - kan spara liv! Ett proffsigt arbete med kvalificerad snöskottning skott av tak skyddar både husägare, allmänhet och snöskottare. Anlita ett Plåtslageriföretag som är medlem i PLR när du behöver hjälp med säker snöskottning på tak. Vi är proffs på att skotta snö från hustak och vi kan ansvarsfrågorma. Och sist men inte minst – vi följer arbetsmiljölagen! ● Säker miljöanpassning – hög återvinningsbarhet! Stålbyggnader är kanske de byggsystem som är allra bäst miljöanpassade ade ge genom om sin flexibilitet xibilit och höga återvinningsbarhet! Inga andra materialkombinationer i byggnader är lika ka lågemitterande, emitterande, kan förhindra förhin fuktskador, fu eller är lika materialeffektiva, samtidigt som alla tekniska och funktionella tionella krav kan k tillgodoses. es. Att männ människokroppen inte reagerar negativt mot stålprodukter, visas bland annat genom om det utbredda användandett av stå stål som kirurgiskt material. Bostäder i Lättbyggnad innebär hälsomässiga fördelar rdelar för de d boende bo nde oc och för ör samhället! samhä t! ● PLR företag och MVR företag satsar på säkerhet, kvalitet et och h utveckling! vecckl k in ng! För att bli medlem i PLR och MVR måste man uppfylla ett antal kriterier. Våra medlemmar är noga med sä säkerhet och kvalitet och vi ligger ofta i framkant av utvecklingen. Både de PLR och o MVR rekommenderar sina medlemsföretag medlemsföre att använda verksamhetsledning FR 2000 som innehåller krav på ett et integrerat tegrerat ledningssystem fö för kvalitet, alitet miljö, kompetensförsörjning, hälsa och säkerhet. FR 2000 kan användas av bå både små och h stora företag. företa Uppbyggnaden ggnade speglar en orders väg genom ett företag, från offert till avslutad affär. r. Kontakta oss för säkra lösningar! Vi från PLR och MVR eller våra PLR-företag och MVR företag bidrar idrar gärna med säkra lösningar lösningar. Du hittar oss på www.plr.se och på www.mvr.se Vi finns också med på Nordbygg på Stockholmsmässan i monter C21:20 och inne i materialverkstan i Victoriahallen.

nr 2 B 2010 husbyggaren

HÅLLBAR STAD Ett nytt centrum för hållbar stadsutveckling har just startat i Göteborg. Det ska ägnas åt både avancerad forskning, men också ge praktisk nytta för politiker, planerare och byggare för att få rätt medel för att nå mål – som att minska segregationen.

Kan världens städer växa – utan ökad segregation Av fredrik lundberg , frilans

et finns två visioner för stadsutveckling i våra storstäder. Den ena är den kompakta staden, som ger underlag för kollektivtraﬁk och kultur. Den andra är den utvidgade stadsregionen, som ger en större arbets- och bostadsmarknad, vilket anses viktigt för den ekonomiska tillväxten. Är dessa visioner förenliga? Det är Björn Malbert, professor i uthålligt stadsbyggande vid Chalmers som ställer frågan. Han och andra drar nu igång ett internationellt centrum för stadsutveckling, där parterna är Chalmers, Göteborgs universitet, Svenska miljöinstitutet IVL, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunförbund, Västra Götalands Regionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Dessutom ska centret ha plattformar i städerna Shanghai, Kapstaden, Manchester och Kisumu i Kenya. – När politiker ska beskriva vad de vill med stadsbyggnaden så talar de om att skapa trivsel, god miljö och hälsa, samt om sociala mål, säger Björn Malbert. Men när de ska bedöma stadsbyggnadsförslag får de ofta kostnadskalkyler och miljökonsekvensbeskrivningar men sällan underlag som belyser de sociala konsekvenserna. Man har ett ”dåligt språk” för att beskriva och bedöma sociala aspekter. Att utveckla kravspeciﬁkationer för sociala mål är därför ett av målen för centret.

Vill se billigare byggande Miljökrav går att driva igenom, menar Björn Malbert och pekar på Hammarby Sjöstad, Bo-01 och Norra Älvstranden i Göteborg. Men de är socialt segregerade. – Man har totalt misslyckats med att bygga en blandstad. Det är inte en hållbar utveckling. 52

Ett huvudspår för centret är därför att bygga billigare. I Sverige och i världen. Den sortens dyra och energikrävande hus med hög sanitär och miljömässig standard som vi bygger finns det inte försättningar för i Afrikas slumområden. – En av våra teser är att man inte ska bygga likadant överallt. Utmaningarna är likartade, men de lokala förutsättningarna ser olika ut. Men globalt sett är det nybyggande som är den stora utmaningen. Det är alldeles nyss som majoriteten av världens befolkning bor i städer, och fler av den växande befolkningen kommer att flytta dit. – I Kina måste det på 30–40 år byggas lika många städer som det finns idag. I Sverige däremot handlar stadsbyggnad mest om hur befintlig bebyggelse ska hanteras, inte minst miljonprogrammet. – Vårt vanliga sätt att bygga och renovera behöver ändras så att man lär av varandra och bygger upp kunskap, förklarar Malbert.

– En viktig fråga är hur segregationen ska minskas i storstäder, säger Björn Malbert på ett nybildat centrum för hållbar utveckling av städer. Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers

Han tar Alingsåshems renovering till passivhusstandard som ett exempel på hur det skulle kunna fungera. – Det är en smart upphandling. Man tar ett hus i taget över en tioårsperiod och lär av varje projekt. Men det är inte vad som kännetecknar byggbranschen. Det vanliga är att erfarenheten bara ﬁnns i huvudet på enskilda personer, men inte i organisationen, eftersom det är en ny sammansättning av konsulter och underkonsulter vid nästa bygge.

Utred varför folk rör sig Ett annat område gäller att ta reda på varför folk gör de val de gör för var de bor och hur de tar sig till jobbet. Det måste synliggöras i beslutsprocessen. – Det är ju ingen mening med att ha en superbra kollektivtrafik om ingen använder den. Som det nu är vet man väl hur folk reser, men inte varför. Malbert berättar att det i en färsk masteruppsats visat sig att intervjuade som åkte kollektivtrafik i Göteborg trodde att det går fortare med bil än det faktiskt gör, medan de som åkte bil trodde att kollektivtrafiken är långsammare än den är! För en bra stadsplanering krävs ofta, som i Göteborg, att man går utanför stadsgränsen. Kranskommunerna tillåter ny bebyggelse, därför att de vill ha skatteunderlag. Men om bostäderna inte ligger inom gångavstånd från pendeltåg så minskar det underlaget för kollektivtrafiken och leder till mer biltrafik inne i Göteborg. I Göteborg har också Trollhättepaketet, ett försök år 2005 att rädda Saab i Trollhättan och som bland annat innehöll utbyggnad av väg 45 till fyra filer, medfört att det går att resa längre på samma tid, vilket ger längre pendlingsavstånd och husbyggaren nr 2 B 2010

mer biltraﬁk, om inte nybyggena ligger nog nära till effektiv kollektivtraﬁk.

Planerar långsiktigt Centret ska involvera forskare från många discipliner – från alla (!) institutioner på Chalmers och Göteborgs universitet som kan behövas, enligt Malbert. Det ska dessutom engagera praktiker utanför vetenskapssamhället från ännu ﬂer fält. Planeringsperspektivet är 10–12 år. Det är gränsöverskridande, långsiktigt, och stort. Centrets namn är The International Mistra Center for Sustainable Urban Futures, men det ska ha både

engelska och svenska som arbetsspråk. Fyra av forskningsområdena är enligt ansökan: • Socioekonomi och kultur. • Stadens ämnesomsättning och markanvändning. • Förståelse av stadens komplexitet: att förbättra möjligheten att fatta och styra hur olika system påverkar varandra. • Att styra staden: att säkerställa att kunskap omvandlas till konkreta beslut till nytta för medborgarna. Mistra har beviljat sju miljoner det första året, max 30 miljoner för åren 2011–2012 och max 66 miljoner för perioden 2013–2015. Till det kommer lika

mycket från konsortiet och även max 18 miljoner från Sida, uppger Clas-Uno Frykholm på Mistra.

Minska segregationen Allt hänger samman, men den viktigaste frågeställningen är, enligt Björn Malbert, att komma åt problemen som är kopplade till den ökande segregationen i våra storstadsområden. – Det är omöjligt att klara miljömässiga mål utan en robust social situation, säger Björn Malbert. D

Bygga nytt – bygga till? På www.sbr.se finner du cirka 200 certifierade eller godkända besiktningsmän för entreprenader. Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

nr 2 B 2010 husbyggaren

JURIDIK Nytt standardavtal har införts för konsultuppdrag, ABK 09, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitektoch ingenjörsverksamhet. Avtal med ett tydligt beskrivet uppdrag ska minska tvisterna mellan beställare och konsulter. Av per beckman , advokat, Foyen Advokatﬁrma

ABK 09 ska minska tvister vid konsultuppdrag

december 2009 kunde Byggandets kontraktskommitté (BKK), med bred representation från såväl byggherre-, som konsultsidan, slutligen enas om nya Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitektoch ingenjörsverksamhet, ABK 09, som utgör en revidering av ABK 96. Det huvudsakliga arbetet med att ta fram de nya villkoren har skett inom en arbetsgrupp inom BKK som bestod av företrädare för beställarsidan (byggherrar respektive byggentreprenörer och installationsentreprenörer) samt företrädare för konsultsidan, genom Svensk teknik och design och medlemsföretag hos dem som representerade varierande fackområden på konsultsidan. Arbetsgruppens förslag har under revideringen remitterats till en mängd olika aktörer i byggbranschen, bland annat Foyen Advokatﬁrma.

Tio kapitel En av de stora förändringarna i ABK är att avtalet anpassats till den struktur som används i entreprenadavtalen AB 04 och ABT 06. ABK 09 har numera tio kapitel med rubrikerna omfattning, genomförande, organisation, tider, ansvar, ekonomi, rätt till uppdragsresultatet, hävning, tvistelösning och förenklad tvistelösning. ABK 09 inleds som AB04/06 avtalen med ett förord samt begreppsbestämningar med anmärkningar. Fler vägledande kommentarer till olika villkor har införts. I likhet med att kapitelindelningen i AB/ABT följer arbetenas gång följer kapitelindelningen i ABK 09 konsultuppdragets gång. Av förordet framgår att en målsättning har varit att bestämmelserna ska ge förutsättningar för hög kvalitet i uppdragshänseende, vilket också återkommer i ﬂera av de nya bestämmelserna. Det enskilda konsultuppdraget ska 54

vara tydligt ifråga om vad som ingår i uppdraget, förutsättningarna för uppdraget och formerna i övrigt för genomförande av uppdraget. Bakgrunden är att många tvister mellan beställare och konsulter beror just på att parterna missat på dessa punkter.

Gör tydlig skillnad En nyhet i ABK 09 är att skillnaderna mellan så kallade fasta bestämmelser och så kallade täckbestämmelser gjorts tydliga. Numera anges att så kallade täckbestämmelser, som inte är så många, lämnar öppet för parterna att avtala om en annan reglering än den som framgår av ABK 09. Täckbestämmelserna har markerats med * vid paragraftecknet och innehåller formuleringen ”om inte annat avtalats”.

§ §§ Övriga bestämmelser är så kallade fasta bestämmelser. De fasta bestämmelserna bör inte ändras då de kan ändra struktur och balans i avtalet. Om de fasta bestämmelserna ändras måste de förtecknas särskilt.

Nya definitioner I begreppsbestämningarna har ett flertal viktiga begrepp definierats, som används i dokumentet, till exempel budget, kontrakt, skriftligen och ändring av ABK respektive ändring av uppdrag. I kommentaren till budget framgår att en av konsulten upprättad budget inte är bindande för konsulten utan kan överskridas med rätt till ersättning för verkligt nedlagd tid. Om inte annat avtalats är ”budgetpris” att se som ett rörligt arvode med en icke bindande prisuppgift.

Skriftligen deﬁnieras som information som kan läsas och lagras och som exempel anges att som överföringssätt av sådan information är post, fax och e-post. Med ändring avses såväl ändring eller tillägg som påverkar omfattningen av uppdraget eller tidplanen och som ändring innefattas också att en del av uppdraget avgår. Underrättelser i olika avseenden ska lämnas av båda parter i högre utsträckning enligt de nya bestämmelserna. Många ändringar i ABK 09 är redaktionella, ändring av språk och ordval eller bestämmelse har fått ändrad placering i förhållande till ABK 96. Nedan följer en del nyheter i ABK 09, utöver vad som sagts ovan, men det bör observeras att redovisningen inte kunnat göras komplett eller fördjupad av utrymmesskäl i denna artikel.

Precisera i samråd De två upphandlingsformerna är preciserade i samråd respektive i förfrågningsunderlag. I kapitel 1, § 1 omfattning, klargörs numera preciserat hur konsulten ska medverka till att i samråd med beställaren precisera uppdraget i form av klarläggande av uppdragets omfattning, kvalitetsnivå för objektet, detaljeringsgrad och form för redovisningsgrad, ersättningsform, vid rörligt uppdrag upprätta budget, hur beställaren får nyttja av inom uppdraget upprättade handlingar, utöver vad som anges i kap 7 § 1, samt hur och vem som ska arkivera handlingarna. Punkterna om ersättningsform, nyttjanderätt och arkiveringsskyldighet är nyheter i förhållande till ABK 96. Om inte parterna kan enas vid samrådet har part rätt att avbryta uppdraget, varvid konsulten har rätt till ersättning för utfört arbete i uppdraget. Resultatet av samrådet ska dokumenhusbyggaren nr 2 B 2010

teras i kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse. Om flera handlingar finns som definierar uppdraget ska de rangordnas enligt 2 §. I 2 § anges att för uppdrag preciserat i förfrågningsunderlag gäller följande. Som tidigare gäller att kontraktshandlingarna kompletterar varandra om inte omständigheterna föranleder annat. Vid motstridighet mellan kontraktshandlingarna gäller den rangordning som framgår av paragrafen, vilken är delvis ny och numera gäller som rangordning: 1) kontrakt, 2) ändringar i ABK 09 som är upptagna i särskild sammanställning, 3) ABK 09, 4) beställning, 5) uppdragsbekräftelse, 6) anbud, 7) förfrågningsunderlag, samt 8) övriga handlingar. I paragrafen har också vid motstridighet mellan uppgifter eller föreskrifter i förfrågningsunderlaget intagits den så kallade ”lägsta kostnadens princip, minimiregeln” efter samma mönster som i AB04/ABT06.

Anmäla ändringar I genomförandekapitlet, kapitel 2, § 1, läggs den grundläggande bestämmelsen fast att konsulten ska genomföra sitt uppdrag fackmässigt och med omsorg samt även i övrigt iaktta god yrkessed. Kommentaren till paragrafen utvecklar begreppen och exempliﬁerar. Bestämmelsen bör läsas ihop med den grundläggande ansvarsbestämmelsen för konsulten i kap 5 § 1. I 3 § anges att konsulten, om så avtalats mellan parterna, utöver en kvalitetsstyrningsplan, som tidigare gällt, även ska upprätta en plan för miljöstyrning, vid äventyr, om så inte sker att beställaren på konsultens bekostnad får vidta rimliga åtgärder i dessa hänseenden. En regel utöver tidigare, att beställaren ska klargöra informationsvägarna i uppdraget, har införts i § 5, nämligen att konsulten inte utan beställarens medgivande får lämna ut handlingar till entreprenör eller annan för utförande av det objekt uppdraget avser. Det kan ha stor betydelse att medgivande inhämtas, så inte ofrivilliga äta uppstår i en generalentreprenad eller viktig handling kommer annan nr 2 B 2010 husbyggaren

aktör till del, utan beställarens granskning. På motsvarande sätt som vid AB04/ ABT06 har konsulten enligt ABK 09 under uppdragstiden fått rätten till och är bunden att utföra av beställaren beställda ändringar av uppdraget, förutsatt att dessa står i omedelbart samband med uppdraget och inte är av väsentligt annan natur.

§ §§ Konsulten ska vidare utan dröjsmål enligt 8 § skriftligen till beställaren anmäla behov av arbete som inte ingår i uppdraget eller behov av nya eller ändrade direktiv. Anser konsulten att beställarens krav på arbete ligger utanför uppdraget ska konsulten å sin sida utan dröjsmål och senast innan ifrågavarande arbete påbörjas skriftligen anmäla detta till beställaren. I den 9 § framgår slutligen att arbete som inte utförts utan beställning eller som har utförts utan att nyssnämnda anmälan gjorts enligt 8 § inte berättigar konsulten till ersättning om inte påföljden med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskälig.

Informera om underkonsult I organisationskapitlet, kapitel 3, 3 § har införts en bestämmelse om att utbyte av nyckelpersoner inte får ske utan beställarens medgivande, vilket dock inte får nekas från beställarens sida om ersättaren har minst likvärdig kompetens och i övrigt är lämplig för uppdraget. Konsulten får som tidigare inte anlita underkonsult utan beställarens medgivande såvida det inte är fråga om arbete av rutinmässig art eller av mindre betydelse samt gäller alltjämt att beställaren inte ska anlita sidokonsult som konsulten ska samarbeta med, utan att konsulten ges möjlighet lämna synpunkter. Detta leder till att konsulten redan i sitt anbud eller under förhandlingarna bör ange tilltänkta underkonsulter. I 6 § anges att kravet på skriftlighet – som ﬁnns på olika ställen i ABK 09 – är uppfyllda om de noteras genom anteck-

ning i mötesprotokoll, som alternativ till annan skriftlig överföring.

Slutförande av uppdraget I kapitel 4 tider, har det införts ett nytt begrepp, tid för leverans – leveranstid – som får anses komplettera och helt eller delvis motsvara begreppet slutförts som också används. Det är för parterna väsentligt att klarlägga vilken tidpunkt som ska anses vara leveranstid respektive när uppdraget ska vara slutfört om inte dessa tider överensstämmer med varandra. Leveranstiden kan vara vitesgrundande och tidpunkt för slutförande av uppdraget, verklig sådan, är utgångspunkt för preskriptionsberäkningar. Vite kan avtalas för överskridande av bestämd tid för leverans av såväl hela som del av uppdraget. Regler för tidsförlängning och jämkning ﬁnns, liksom högsta skadeståndsskyldighet vid försening om inte vite avtalats. Beställarens rätt till förseningsskadestånd eller vite enligt dessa regler är förverkad om anspråk på ersättning inte framställts skriftligen senast tre månader efter det att uppdraget slutförts eller annars upphört, varför tydlig skrivning om när uppdraget är att anse som slutfört är av stor vikt. Vad gäller vid skada I ansvarskapitlet, kapitel 5, har konsultens ansvar i § 1 utvecklats till att omfatta skada som konsulten orsakat beställaren genom bristande fackmässighet, åsidosättande av sedvanlig omsorg eller annan vårdslöshet vid uppdragets genomförande. Det åligger beställaren att visa att skada uppstått och göra sannolikt att felet orsakats av konsultens handlingar eller underlåtenhet. Om beställaren uppfyllt detta måste konsulten för att frita sig från ansvar visa att han inte är ansvarig för skadan. Bevisbördan har således lättats för beställaren vid en konsultansvarstvist. Konsulten ansvarar enligt 2 § för skador som upptäckts inom tio år från den dag konsultens uppdrag slutförts eller annars upphört. Konsulten är även under den tid som anges i 2 § (förra meningen) skyldig att på egen bekostnad avhjälpa fel i handlingar som han tillhandahållit, om det inte medför olägenheter och kostnaFortsättning s. 56 P

der för konsulten som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för beställaren. Detta är en utökad skyldighet för konsulten. Krav på åtgärdande ska framföras inom skälig tid efter det att fel upptäckts eller bort upptäckas. Framför beställaren kravet senare ska beställaren svara för den merkostnad som den för sent framförda underrättelsen orsakat konsulten. Om felet inte avhjälps inom skälig tid så har beställaren rätt att avhjälpa felet på konsultens bekostnad. Någon närmare vägledning av de olika skäliga tiderna saknas tyvärr.

Anmälan av skada och krav När det gäller preskription av skadestånd löper numera dubbla frister i det att beställaren ska framställa krav skriftligen tre månader efter det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, dock senast nio månader efter att beställaren fått kännedom om skadan, vartill kommer att kravet måste framställas inom den så kallade ansvarstiden i 2 § beskriven ovan.

§ §§ Beställarens innehållanderätt av arvode och annan ersättning till konsulten som säkerhet för skadestånd har begränsats till ett prisbasbelopp om konsulten genom skriftlig bekräftelse från sin försäkringsgivare visat att försäkringen omfattar det skadeståndsansvar som kan komma att åläggas konsulten. Det räcker således med ett intygande om att försäkring ﬁnns till beräknat belopp oavsett hur det förhåller sig med eventuellt ansvar. Om beställaren framfört krav på skadestånd ska konsulten inom tre månader lämna in en skadeanmälan till sin försäkringsgivare. Regeln och tidsfristen har införts för att ge konsulten möjlighet att bedöma kravet och föra dialog om detta med beställaren när en skadesituation inträffat. Inget sägs dock om konsekvensen av att konsulten avstår från eller senare än tre månader gör skadeanmälan. Dessutom 56

stipulerar försäkringar ofta att skadeanmälan till försäkringsgivaren ska ske utan dröjsmål efter det att skadan blivit känd, det vill säga efter reklamation från beställaren i detta fall. Det så kallade småskadeundantaget som fanns i ABK 96 har tagits bort i ABK 09.

Rätt till resultatet Kapitel 7, rätt till uppdragsresultatet, var en av stötestenarna vid förhandlingarna om ABK 09. I ABK 96 anges att beställaren har rätt att använda resultatet av uppdraget för avtalat ändamål. I praktiken har det sällan avtalats om vilken rätt beställaren har att nyttja uppdragsresultatet, vilket skapat osäkerhet. I ABK 09 har bestämmelsen förtydligats med lydelsen att beställaren har, om inte annat avtalats, rätt att använda och kopiera redovisat uppdragsresultat endast för det med uppdraget avsedda ändamålet. I kommentaren till paragrafen anges att bestämmelsen avser uppdragsresultatet i dess helhet. Beställaren får normalt utöver avtalat uppdrag, på eget ansvar, använda enskilda i uppdragsresultatet redovisade (tekniska) lösningar, dock förutsatt att upphovsrätt och andra immateriella rättigheter beaktas. Bestämmelsen har gjorts till en täckbestämmelse och kommentaren understryker vikten av noggrann reglering och beställare kan nog förväntas komma kräva mer långtgående nyttjanderätt. Hävning av avtal I kapitlet 8, hävning, har när det gäller beställarens rätt att häva konsultavtalet en omarbetning skett gällande två av hävningsgrunderna; konsulten har misskött sitt uppdrag, och konsulten har i väsentligt hänseende brutit mot avtalet, på så sätt att beställaren har rätt att häva avtalet och få ersättning för skada – med tillägget – om konsulten ”inte utan dröjsmål efter skriftlig anmodan vidtagit rättelse”. Hävning är ju en ytterst ingripande åtgärd, som sällan behöver tillgripas. Det har också införts en bestämmelse om att hävning ska ske skriftligen. Motsvarande förändringar har gjorts när det gäller entreprenörens rätt att häva beträffande grunden – beställaren i väsentligt hänseende brutit mot avtalet – varvid tillagts, om beställaren ”inte utan dröjs-

mål efter skriftlig anmodan vidtagit rätttelse”. Även för konsulten gäller numera att hävning ska ske skriftligen.

Får inte avbryta Kapitel 9 handlar om tvistelösning och kapitel 10 om förenklad tvistelösning. Grundregeln är oförändrad jämfört med ABK 96 och innebär att tvist mellan parterna ska avgöras av allmän domstol. Paragrafen är en täckbestämmelse. En ny paragraf anger att den omständigheten att en tvist har hänskjutits till rättsligt avgörande inte berättigar konsulten att avbryta uppdraget. Beställaren har inte heller på sådan grund rätt att innehålla belopp som inte direkt omfattas av tvisten, eller underlåta att i övrigt fullgöra sina åligganden.

§ §§

En ny bestämmelse anger att oberoende av vad som föreskrivs i detta kapitel 9 har part rätt att ansöka hos myndighet om betalning av ostridig och förfallen fordran avseende uppdraget. Paragrafen ger part möjlighet att till exempel ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. Om parterna är överens kan ett helt nytt förenklat tvistelösningsförfarande användas med motsvarande innehåll som i standardavtalen AB 04 och ABT 06.

När gäller ABK 09? ABK 09 träder inte i kraft vid något speciellt tillfälle, utan det sker genom åberopande av ABK 09 i det individuella avtalet som det nya standardavtalet blir gällande mellan parterna. Om någon av slentrian eller därför att man av något skäl föredrar det skriver in ABK 96 i konsultavtalet och den andre parten accepterar det, blir således ABK 96 gällande, även om ABK 09 kommit ut på marknaden. Det bör också nämnas att ett arbete pågår inom Svensk Byggtjänst, som är huvudman för AMA-publikationerna, att utarbeta en AF AMA Konsult, vilken kommer att ansluta till de nya ABK 09bestämmelserna. Remisstiden gick ut den 22 februari. D husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

IT Vart är IT-utvecklingen på väg? Kommer vi att behöva ”boota om” bilen för att få vindrutetorkarna att fungera? Som kund börjar det bli dags att ställa hårdare krav på kvaliteten på både mjuk- och hårdvara, samt på stabilitet – och kanske färre, men fungerande, funktioner. Av henric rosenius , byggingenjör, Tema arkitekter

Hur länge ska kunden vara betalande försökskanin?

”

A new version is available. Update now?”. Frågan dyker upp på skärmen när jag startar ett program på datorn. Ja, det är väl alltid bra tänker jag och för muspekaren mot ”Yes-knappen”. Internet har gjort det enkelt och smidigt att få tillgång till de senaste uppdateringarna. Det var länge sedan man höll på med disketter och kunde sitta med samma gamla version i ﬂera år. Nu får man uppmaningar var och varannan vecka. Plötsligt slår mig tanken att det kanske är riskabelt att uppdatera just nu när jag måste använda programmet. Det har ju fungerat bra och jag har inte direkt saknat några speciella funktioner. Av erfarenhet vet jag att en uppgradering kan gå snett och då är jag helt utan programmet. ”If it´s not broken, don´t ﬁx it” är ett vanligt uttryck på IT-avdelningar.

Betalande försökskanin Idag fylls våra program med allt fler avancerade funktioner som sammankopplas med varandra. De ska fungera ihop med skrivaren. Objekt ska kunna flyttas mellan olika program. Menysystem och dialogboxar ärver egenskaper från operativsystemet. Allt hänger ihop som ett spindelnät och alla program kan påverka allt som finns i datorn. Ett krånglande program för att skapa PDF-filer kan göra att CAD-programmet inte fungerar som det ska. Många program är bra och underlättar vardagen, men stabiliteten och pålitligheten blir sämre och sämre. Att testa och felsöka datorprogram i alla tänkbara situationer och miljöer är i praktiken omöjligt. Det är för dyrt och komplext. Alla program innehåller därför buggar. Man bestämmer sig för en acceptabel nivå. Blir det några problem kan det ju lösas 58

med en uppdatering tycks mjukvarutillverkarna tänka och släpper glatt iväg en ny version. Den hårda konkurrensen gör att de lägger kraften på nya ﬁnesser och smiter från sitt ansvar för kvaliteten. Vi användare blir till betalande försökskaniner.

Smart ha is i magen Avancerade program brukar komma med ny version med något års mellanrum. Däremellan kommer ett antal servicepack som ﬁxar en rad buggar. Men även dessa innehåller nya buggar. Ibland känns det som att gå ur askan i elden och man får välja vilka buggar som skapar minst problem, de gamla eller de nya. Att köpa en helt ny version av ett program är som att köpa den första bilen av en ny bilmodell. Tuff att visa upp men full

Mjukvarutillverkare släpper glatt iväg nya versioner, som inte är testade eller felsökta. Vi som användare blir betalande försökskaniner. Foto: Thomas Carlgren

av fel. Det kan ibland vara klokt att ha is i magen och vänta in kommande versioner. Våra tekniska prylar runt omkring oss blir allt mer datorlika, vilket även innebär datorns möjligheter och problem. En modern platt-TV innehåller ofta digital-TV mottagare med programguide, USB-anslutning, nätverksåtkomst och menysystem som kan uppdateras via internet och så vidare. Det är fantastiskt vilken multimediavärld som har öppnats upp de senaste åren och där allt kopplas samman. Man surfar med fjärrkontrollen och styr TV:n med tangentbordet. Men samtidigt uppstår nya irritationsmoment i vardagen. Ett tu tre går det segt i menyerna och man får starta om TV:n eller ett programkort som det plötsligt inte går att få kontakt med. Ibland saknar man den tid då man gick fram till TV:n och tryckte på en stor knapp för att växla till den andra kanalen. Det fungerade varje gång.

Fyllda med funktioner Allt ﬂer prylar blir ”datoriserade”, som vitvaror, bilar, handverktyg. I framtiden är det nog ingen ovanlighet att få stanna bilen vid vägkanten och ”boota om” för att vindrutetorkarna hakat upp sig. Eller en skruvdragare som bara kan dra åt ena hållet tills man laddat in den senaste uppdateringen från tillverkarens hemsida. Känns det overkligt? Jämför dagens tekniska vardagsproblem med hur det var för 20 år sedan. Att behöva starta om en videoapparat hade känts mycket märkligt. Förstapriset för låg mjukvarukvalitet tar nog ändå avancerade mobiltelefoner. Fyllda med funktioner som pekskärm, dubbla kameror, GPS, W-LAN, Turbo-3G och rörelsesensor. Dessa är inte ens telefon i andra hand, snarare tredje. Tänk om det fanns en telefon där alla dessa funktioner verkligen fungerade som det var husbyggaren nr 2 B 2010

tänkt. Vilken drömtelefon och storsäljare!

Tuffare krav Problem i mjukvaran visar sig oftast som diffusa fel. Här kommer användaren verkligen i kläm. Är handdatorn stendöd kan man lämna in den på reparation och tydligt påvisa symtomen. Men när det inställda alarmet inte alltid ringer eller kalendersynkningen bara fungerar sporadiskt. Vad gör man då? Ligger problemet hos hårdvaran, mjukvaran eller användaren? Antalet programinställningar är sällan en bristvara och standardsvaret från supporten är att köra en uppdatering. Ensam kvar ﬁnns en missnöjd användare. Ett program man använder privat, till exempel för att redigera semesterfotona, är enkelt att säga tack och adjö till om man är missnöjd. Knepigare är det med program och verktyg man använder i arbetet. De kan vara sammanvävda i företagets

nr 2 B 2010 husbyggaren

övriga system och innehålla skräddarsydda funktioner. Tunga investeringar ligger bakom en systemmiljö. Att byta ut ett strulande faktureringssystem görs inte i en handvändning. Som kunder måste vi ställa tuffare krav på att dyra IT-system verkligen fungerar, så vi kan göra det vi egentligen ska göra.

Stabilitet går före ﬁness Vart är utvecklingen på väg? Vårt behov av att använda datorprogram och tekniska prylar för alla tänkbara vardagsuppgifter kommer att öka och därmed kraven på dem. Har man vant sig vid att använda mobilen för att kolla busstiderna vill man att det ska fungera varje gång. Inte bara ibland för att tjänsteleverantören lagt till funktioner för att kunna se bussen i realtid på en tjusig karta. Exklusiva prylar brukar ha färre knappar och färre funktioner än sina billigare motsvarigheter. De dyrare prylarna är

också stabilare. Det prioriteras före mängden ﬁnesser. Kvaliteten på mjukvaran är minst lika viktig som på hårdvaran och något man betalar för. När sensationen lagt sig och kunderna tar den nya tekniken som självklar i vardagen ställer de istället högre krav på kvaliteten. Det borde leda utvecklarna på nya spår. Jag är ändå hoppfull om framtiden. Jag kunde inte motstå att svara ”Yes!” på frågan ”Update now?”. Efter några procentstaplar och dialogboxar startade programmet snällt. Inga nya funktioner. Inga nya buggar som jag märkt av. Men det dröjer nog inte länge innan jag får frågan igen. D

FORM & TEKNIK Modellen är central för människans verklighetsuppfattning. Vi upprättar avbilder av fenomen i vår omvärld för att lättare förstå och hantera den värld vi lever i. De ﬂesta undervisningssystem börjar med ett fåtal byggstenar och ökar komplexitetsgraden vartefter. Av andreas falk, afalk@kth.se

Modellen som modell eller verklighet

rönikan i Husbyggaren nr 7 2009 handlade om parametriska modeller och datorverktyg i byggprocessen. Det är ett intressant ämne med ett ﬂertal ingångar. Inte minst när det gäller material. En modell kan vara en stark förenkling av en fysisk företeelse, som i ﬁgur 1 en symbol med begränsad likhet. Men den kan också utformas och berikas för att så nära som möjligt motsvara verkligheten och beroende på avsikten med modellen, den avsedda användningen och önskade resultatet, kan den bli mycket stor, tung och svåranalyserad. Hela tiden är ju också modellen beroende av den information som skaparen och användaren lägger in och berikar den med.

Det lurade ögat Inom konsten är trompe l’oeil den yttersta tekniken för naturalistisk avbildning, som genom historien använts för att lura ögat att tolka in större rumsdjup, högre rumshöjder och vidare vyer än de som verkligheten erbjuder. Det har varit vanligt att till exempel förlänga ett rumsligt perspektiv genom att på bortre kortväg-

gen av en kolonnad måla upp en bild av dess förlängning i perspektiv. Tekniken ger möjligheten att överdriva, att förvränga och att skapa förstärkta sinnesuttryck och har ofta inom byggnadskonsten utnyttjats för att skapa just hönor av fjädrar. Dessa modeller av verkligheten har endast haft visuell användning och inte inneburit något verktyg för att undersöka något fysiskt.

…och ögat som tränas att se Man kan emellertid hävda att man genom att avbilda lär sig om det avbildade. För att skona vår hjärna för alltför många uttryck registrerar vi människor bara symboler i vår omvärld när vi låter blicken spontant svepa och när vi iakttar ting generellt. För att berika intrycket av symbolen behöver vi dröja med blicken för ett närmare iakttagande. Beroende på avsikt kan en återgivning ges mycket olika grader av detaljering och förvisso även baseras på olika material som i ﬁgur 2 och ﬁgur 3. Teckningsläran utvecklades genom att ett rutnät av trådar spändes upp framför det som skulle avbildas, och motivet kunde överföras till papper genom att det stude-

rades och avbildades ruta för ruta. Denna metod är central i Peter Greenaways film ”Tecknarens kontrakt” från år 1982, där en tecknare anlitas för att avbilda ett gods i en serie teckningar. Teckningarna visar sig senare innehålla en rad ledtrådar rörande ett begånget mord. Att noggrant avbilda, och därmed dokumentera och bilda sig en uppfattning av och om tingens ordning. Att iaktta och avbilda är mycket lärorikt, liksom att handlingen att föra anteckningar under en föreläsning eller ett samtal kan underlätta koncentrationen och minnet i förståelsen av det avlyssnade. Detta är fortfarande immateriellt. Skulptören kan arbeta på samma sätt. Genom att lager för lager bygga upp leran från ett inre stålskelett, eller utifrån och in hugga flisa för flisa ur Cararramarmorn eller isblocket och närma sig bilden av motivet. Att närma sig verkligheten genom att berika modellen med detaljer.

Erfarenheter av att göra Handlingen leder sinnet och erfarenheten till en ny nivå och så används också

Figur 1. Enkel modellstudie i papp, av studenter vid Münchens teknis- Figur 2. Teckningsövning av studenter vi Münchens tekniska universika universitet, september 2008. Foto: Andreas Falk tet, september 2008. Foto: Andreas Falk

husbyggaren nr 2 B 2010

Figur 3. En stadsplanemodell i wellpapp, på ett lärarkontor i München, september 2008. Foto: Andreas Falk

modeller som genom sitt beteende – beroende av modellmaterialets egenskaper – kan fås att säga något om det studerade, som nu lika gärna kan vara en fackverksbro som i ﬁgur 4. Men materialaspekten då? Vi har taktila värden, som kan undersökas i olika skalor i materialprover och prototyper. Rent konstruktivt beteende och beteende i fullskala – exempelvis vid brand – renderar andra problem och är inte lika enkelt att modellera fram i fysiska modeller som är rättvisande. Principerna kan efterliknas och testas, och grundläggande materialförståelse kan utvinnas som i ﬁgur 5, där en modell snarlik den tidigare nu utnyttjas som gjutform för att förstå hur betongbyggnad tillverkas.

…och erfarenheter att utnyttja Beteendet vid brand och mer ingående konstruktiva beteenden lämnas idag åt matematiska modeller och datorberäkningar för att nå tillförlitliga resultat. Och ju mer detaljerade modellerna blir, ju mer som lämnas åt programmerade system att utföra, desto viktigare blir det med korrektheten i inmatningen och förmågan att förstå och analysera resultatet, och att inte tappa bort aspekter av materialitet och tillverkning. Modellverktyg som Evolutionary Computation kan utnyttjas för att bygga upp och analysera form och konstruktivt beteende hos komplexa strukturer men är hela tiden beroende av funktionen hos sinnet på den som matar in värden och som har till uppgift att applicera erfarenheterna från utvecklingssteg och experiment. Figurerna 6 och 7 visar delresultatet från utvecklingsarbetet med ett stålbaserat takbärverk på förgrenade pelare. Här används program i kombination för att laborera med formen och dess systemrenr 2 B 2010 husbyggaren

Figur 4. Spaghettimodeller i undervisningen i arkitekturteknik vid KTH Arkitekturskolan i januari 2010. Foto: Andreas Falk

Figur 5. Studenter vid KTH Arkitekturskolan gjuter en husmodell i gips, november 2009.

laterade sammanhang medan konstruktiva aspekter som spänningar och lastfördelning tas fram med ett annat program i nästa steg. Materialiteten kvarstår alltjämt att introducera, liksom tillverkningssätt och prefabriceringsgrad.

kunna peka på att produkten verkligen fungerar, där utanför i dagsljuset. Språket och kommunikationen fylls med kraftigt förenklade modeller och symboler som stöd för den ömsesidiga associativa förmågan att se verkligheten bortom abstraktionen.

Det svåra med förenklingar Det är just här som det är en utmaning i sammanhang av byggmässor. Hur visar man upp, väcker intresse för och säljer byggmetoder, produkter och idéer som i sina förverkligade tillstånd gestaltas i en mycket större skala än den som kan rymmas inne i en mässhall? Vad är det som säljaren säljer och besökaren tittar på? Det är en kodad kommunikation, som fungerar på grund av att båda parter i de ﬂesta fall är synnerligen medvetna om att det som man har mellan sig i montern eller på bordet inte är verkligheten utan en nedskalad och isolerad representation av densamma. Referensobjekten är de eftertraktade trumfkorten i säljarens rockärmar, för att

Foto: Andreas Falk

Möbeln som ett mellanting I början av året är det av tradition relativt vanligt med möbelmässor. Möbler, alldeles särskilt stolar, är fascinerande på ﬂera sätt, inte minst för att de går att tillverka som prototyper i fullskala, testa och uppleva i verkligheten innan de tas i produktion och bruk, som få andra byggda objekt kan med samma rimlighet i ekonomi. Och de är, nästan oavsett ansträngning, mycket enkla objekt, jämfört med exempelvis en bro eller ett kontorshus. Möbler företräder en halvskala mellan föremål och byggnad där modellmaterialet nästan alltid kan utgöras av det tänkta verkliga materialet, där hållfastheten, Fortsättning s. 62 P

Figur 6. Modell underutveckling, studie och avbildning utförd av Peter von Buelow, University of Michigan, januari 2010. Foto: Andreas Falk

Figur 7. Rendering av modellresultat av en skivinklädd stålstomme på föregrenade pelarstöd, studie och avbildning utförd av Michela Turrin vid tekniska universitet i Delft, januari 2010. Foto: Andreas Falk

ﬁnishen och linjespelet kan studeras in i minsta detalj i fysiska prototyper.

Ögat och kroppens erfarenheter Materialitet är en synnerligen viktig del av upplevelsen av en sittmöbel: svikten av sitsen, känslan av lätthet eller tyngd, handens möte med materialet. Sedan tillkommer aspekter av form, såsom sitthöjden och lättheten att sätta sig i den och resa sig upp. Vad är skillnaden i upplevelse mellan en parkbänk av betong och en böjträstol för läsvrån överspänd med sadelgjord? Om tid och tillfälle ges är det ett underhållande tidsfördriv att gå runt och titta på möbler, iaktta deras form och försöka föreställa sig hur de känns att sitta i. Stannar ögat upp kan vi göra ﬂer erfarenheter än vid första snabba anblicken. Omedve-

tet ekolodar vi ideligen i vår referensdatabas för att få grepp om våra upplevelser och tolka intrycken. Vi korskopplar ofta, sinnet blir lätt kvickare och kvickare med att kortsluta kretsar och ge oss intryck som inte alltid behöver vara helt korrekta, ja ibland rent av missvisande och vilseledande. Ju mer vi ser, desto vanare blir hjärnan att själv förenkla och sortera intryck. Men kroppen minns på ett helt annat sätt. Den registrerar, lagrar och känner igen sinnesförnimmelser av taktilitet, av att beröra och fysiskt möta, belasta och belastas av och är ständigt redo att informera oss och därmed berika vår inre modell av det vi ser. En modell kan här ge helt olika signaler, som i ﬁgur 8, där materialet är ett i modellen som inte är avsett vid förverkligandet av slutprodukten i fullskala. For-

Figur 8. Modell av en vilstol, utförd i ståltråd och kycklingnät. Foto: Andreas Falk

men ät tänkt att överföras till andra material. Men vi kan leka med tanken och testa vår hjärnas reaktioner – hur vore det med en vilstol i hönsnät? Hur skulle ryggen tilltalas av formen tillverkad i glättad betong? Ögat ser, när vi låter det se, och mer än vi oftast förväntar oss minns kroppen. D

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

DEBATT Riksdagens mål att minska energianvändningen till år 2020 är ett skämt. Energideklarationerna är ett exempel på misslyckandet. De har kostat fastighetsägare och företag mångmiljonbelopp – men minskat driftskostnader ytterst lite. Det är dags att någon tar ett övergripande ansvar. Av mats olsson , civilingenjör och byggingenjör SBR, Eminenta

Energideklarationer blev tomt slag i luften

iksdagens mål med att minska energianvändningen för våra byggnader med 20 procent fram till 2020 är idag bara en vag illusion. Ett av problemen är avsaknaden av konkreta åtgärder som beskriver hur målet ska uppnås. Viljan att minska våra byggnaders energianvändning är de ﬂesta eniga om men hur det ska göras och vem som ska stå för kostnaderna råder det delade meningar om. Det senaste exemplet på misslyckande med att minska våra byggnaders energianvändning är arbetet med införandet av energideklarationerna. EG-direktivet om energideklarationerna kom redan år 2002, och sedan skulle det i god svensk tradition utredas i ﬂera år innan man år 2007 kom igång med det praktiska arbetet.

Oklar lagtext tolkas Den lagstiftning som tagits fram för att styra arbetet med energideklarationerna är ett skolboksexempel på hur en oklar lagtext kan öppna upp för tolkningar som sedan leder arbetet i en helt annan, och fel, riktning än vad som var meningen. Energideklarationen hade kunnat bli ett utmärkt styrmedel – om arbetet hade gjorts på ett korrekt sätt! Riksrevisionen presenterade förra året rapporten ”Energideklarationer – få råd för pengarna”. Rapporten tar upp ett antal brister och problem. Den som läser rapporten inser snart att inget verkar ha fungerat. Att detta har kostat fastighetsägare och företag mångmiljonbelopp är inget våra politiker vill ta ansvar för. Bara varannan har gett råd Många företag har ackrediterat sin verksamhet samt certiﬁerat sin personal för att kunna arbeta med energideklarationer. Även detta arbete har kostat företa64

gare stora summor pengar. De ﬂesta har varit seriösa och velat göra sitt arbete på ett bra sätt. Tyvärr ﬁnns det företag som tolkat lagen på ett sådant sätt att de endast genomför energideklarationen som en skrivbordstjänst. Detta innebär att många fastighetsägare gått miste om värdefulla tips om hur de kan minska sina driftskostnader. Enligt Riksrevisionens rapport innehåller endast hälften av de genomförda energideklarationerna rekommendationer om energisparande åtgärder.

Ingen reagerar I de fall där företag har misskött sig till den grad att kontrollmyndigheten Swedac ansett att ackreditering ska dras in har detta i praktiken inte inneburit någonting för de berörda företagens verksamhet. Det har bara varit att skicka in en ny ansökan i ett annat bolagsnamn och sedan fortsätta arbetet dagen efter. Då nästan hälften av de fastigheter som skulle ha varit energideklarerade senast den 31 december 2008 ännu inte är deklarerade ses det som ett bevis för att kommunernas tillsyn inte har fungerat. I Stockholmsområdet rör det sig om minst 10 000 byggnader. Att Stockholms stad inte har reagerat är ofattbart. Hur många gånger har inte politiker försökt lansera Stockholm som en huvudstad med miljöansvar? Inte ett enda vite har dömts ut till de fastighetsägare som valt att ignorera lagen. Delat ansvar Många fastighetsägare tar inte lagen på allvar, många har tänkt att lagen om energideklarationer är lika tandlös som lagen om att genomföra en OVK – obligatorisk ventilationskontroll. Lagar som inte följs med tillsyn tappar snabbt sin legitimitet.

Ansvaret för arbetet med energideklarationer har delats upp mellan ett antal myndigheter, främst Boverket och Swedac. Varför inte Energimyndigheten har ett större inﬂytande i arbetet med energideklarationer är ett mysterium. Att dela upp ansvar mellan myndigheter har som många gånger tidigare bara inneburit att ingen har haft grepp över helheten. Ingen myndighet har idag det övergripande ansvaret. Det ﬁnns idag många bra energisparande åtgärder som en fastighetsägare kan göra för att minska sin byggnads energianvändning. En del åtgärder betalar sig på bara några år medan andra tar längre tid att räkna hem. För att kunna bedöma hur olika energisparande åtgärder påverkar varandra och byggnaden behövs en kunnig expert.

Kräver kunskap Under 1970-talet genomfördes ﬂera energibesparande åtgärder, såsom tillläggsisolering och tätning av byggnader, vilka resulterade i fuktproblematik och mögelskador. Skadorna har kostat mycket pengar att åtgärda. Många personer har blivit sjuka av att bo i byggnader med mögelskador. Att bygga om byggnader för att få dem mera energieffektiva är en utmaning. En åtgärd som att tilläggsisolera ett vindsbjälklag kan verka vara en enkel åtgärd för att spara energi. Många vindar har idag fuktskador på grund av felaktigt genomförande. Kostsamt ﬁasko Fiaskot med energideklarationerna har kostat hundratals miljoner, räknat i underkant. Det är inte utan man funderar hur många energibesparande åtgärder som faktiskt hade kunnat göras för dessa pengar… D husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

DEBATTSVAR Utvecklingen av solceller i elproduktionen handlar inte längre om visionära förhoppningar utan om en klar framtida marknadstillväxt. Det stora intresset för stödet sedan dess införande i juli förra året visar på detta – över 400 anläggningar har redan ansökt om stöd. Av andreas vass , politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson

Solceller för elproduktion ger framtida marknadstillväxt

ver 400 anläggningar har ansökt om stöd och elproduktionen från dessa uppgår till 6,5 GWh vilket motsvarar den årliga elförbrukningen i 2 000 lägenheter. Solenergi är inte bara en fråga för framtiden, tekniken fungerar här och nu. Regeringens nya investeringsstöd till solcellssystem, som omfattar 100 miljoner kronor år 2009 och cirka 50 miljoner per år 2010 respektive 2011, är ett viktigt steg i denna riktning. Företag och privatpersoner kan därmed från och med juli i år få tillbaka upp till 60 procent av investeringskostnaden.

Gör nytta Fram till 2011 ﬁnns även ett generellt stöd för solvärmeinstallationer på upp till 7 500 kronor per hushåll, eller tre miljoner kronor för storskaliga projekt. Bengt Stridh och Lars Hedström efter66

frågar långsiktighet av stödsystemet. Faktum är att den statliga budgetprocessen ser ut som sådan att det är endast i undantagsfall som anslag ges för längre tid än tre kalenderår i taget. Näringsdepartementet är medvetet om den osäkerhet som detta skapar men gjorde bedömningen att ett treårigt stöd gör mer nytta än skada. Responsen från såväl solcellsbranschen som privatpersoner och organisationer som vill installera solceller har också varit mycket positivt. Redan efter en månad var det avsatta beloppet för 2009 (50 mkr) översökt tre gånger och regeringen sköt därför till ytterligare 50 mkr under 2009.

Kan spara För 2010 och 2011 ﬁnns cirka 60 mkr per år avsatta. Hittills har länsstyrelserna fördelat cirka 75 miljoner kronor till 142 olika projekt och det ﬁnns ytterligare

över 300 inkomna ansökningar som väntar på beslut. Stödet är således mycket populärt. Detta innebär att både hushåll och företag kan spara pengar på lägre energikostnader och därmed använda sina resurser på annat som ger dem välfärd och tillväxt. Installation av solceller innebär lägre elräkning. Den effektiva produktionen från solceller i Sverige är 600–900 kWh per installerad kW och år, beroende på var och hur systemen monteras. Detta motsvarar en besparing på 600–1 100 kr/ år och installerad kW med dagens elpriser.

Ökad elproduktion I Sverige har statligt stöd hittills bara getts för solceller på offentliga byggnader, men från och med första juli i år blir det möjligt också för företag och privatFortsättning s. 68 P

husbyggaren nr 2 B 2010

Hur vill alliansen styra solcellsutvecklingen? Och hur funderar oppositionen? Husbyggaren har fått respons på Bengt Stridhs och Lars Hedströms debattartikel om solceller i Husbyggaren nr 1 2010, ”Dags ändra på usla villkor för husägares solel”.

MP OCH SOLCELLER Miljöpartiet ställer sig positivt till nästan alla förslag i Bengt Stridhs och Lars Hedströms debattartikel, men vill också ha ett fastprisstöd för solceller och en del annan förnybar el, som i Tyskland, förklarar Per Bolund riksdagsledamot för mp i näringsutskottet. Av fredrik lundberg , frilansjournalist

Mp vill ha fastprisstöd för solelproduktion

er Bolund är stockholmare, systemekolog, och var åren 2002–2006 politiskt sakkunnig på näringsdepartementet med huvuduppgift att driva igenom trängselavgifter i Stockholm. Han räknas som en tungviktare inom mp, och ett möjligt statsråd om de rödgröna vinner valet. Han ställer sig i stort sett bakom förslagen i Stridhs och Hedströms artikel. Ett av deras krav är nettodebitering, det vill säga att den som har solceller på sitt tak ska få dra av den egna elproduktionen från sin konsumtion: – Det är vi verkligen väldigt mycket för! Regeringens proposition har kommit ett par steg åt rätt håll. Men det ﬁnns inget lagkrav på att elleverantör ska erbjuda nettodebitering månadsvis eller kvartalsvis. – Om man nu kommer över gränsen och producerar mer el än man använder får man plötsligt en hög nätavgift. Det kan

nr 2 B 2010 husbyggaren

få folk att slå på elvärmen mitt i sommaren eller i bästa fall att stänga av produktionen.

Vill ha fastprissystem Ett nationellt mål för solceller har mp själva föreslagit, nämligen 4 TWh till 2020 (och 4 TWh solvärme). För att förverkliga det vill Bolund införa ett fastprissystem som i Tyskland, alltså att producenter av sol-el får betalt för levererad energi de första 20 åren. Denna subvention på 3–4 kronor/kWh (2009), minskar år för år och betalas av nätägarna och i sista hand av elkonsumenterna. Ska komplettera Detta system har gett en stark sol-boom i Tyskland, och 2009 gav solcellerna där mer än 6 TWh, ungefär som en stor kärnkraftsreaktor.

Per Bolund.

Fördelen med ett sådant system, enligt Bolund, är att det är långsiktigt: – Investeringsstöd från statskassan är osäkra, eftersom de beslutas ett år i taget, säger Bolund. Ett fastprissystem ska inte ersätta utan komplettera el-certiﬁkaten. Fortsättning s. 68 P

Fortsättning DEBATTSVAR

personer att söka stöd för solceller. I och med detta stöd kommer omställningen av energisystemet att skapa ﬂer jobb och företag inom energiteknikområdet. Målet är att användningen av solcellssystem och antalet aktörer inom solcellsområdet ska öka, att systemkostnaderna ska sänkas och att den årliga elproduktionen från solceller ska öka med minst 2,5 GWh under stödperioden.

Utreder kvoter Vad gäller undantag från kvotplikten så har regeringen precis lagt ett uppdrag på Statens energimyndighet att bland annat föreslå nya kvoter i elcertiﬁkatsystemet. I uppdraget ingår bland annat att utreda och eventuellt föreslå regelförenklingar i det samlade regelverket kring elcertiﬁkatsystemet. Här vill vi dessutom stärka arbetet med att integrera den europeiska elmarknaden och därför utreder vi just nu en ut-

Fortsättning MP OCH SOLCELLER

Mp har aldrig varit entusiastiskt för elcertifikat, men man kan inte skapa osäkerhet genom att ständigt ändra spelreglerna, menar Bolund. Han oroar sig tvärtom för att systemet kan ge ett glapp efter valet, med ett överskott på certifikat så att botten kan gå ur marknaden. El-certifikaten går idag till biokraftvärme och en del vindkraft, men ger ingen ny förnybar el från solceller, vågkraft och havsbaserad vindkraft.

Mäta momentant Stridh och Hedström vill att kravet på timvis mätning ska avskaffas för solcellsanläggningar. Bolund är tveksam: – I princip vill vi ha så momentan mätning som möjligt, för att minska efterfrågan vid el-brist, men samtidigt vill vi ju inte rasera möjligheterna att sätta upp solceller. Att den fasta eltaxan ska minska och den rörliga öka håller han med om. Hur ska det gå till rent praktiskt? – Det kan inte vara omöjligt, nätägaren måste kunna få betalt av elleverantören för sina kostnader. Men det behövs säkert en utredning. Vi vill att det alltid ska löna sig att minska konsumtionen. Det är helt 68

vidgning av elcertiﬁkatsystemet till ett eller ﬂera länder i Norden, för en senare utveckling till hela eller delar av den inre marknaden.

Timmätning viktigt verktyg Det sägs också att propositionen ”Enklare och tydligare regler för förnybar elproduktion” är en ﬂopp för husägarna. Detta är inte konstruktivt då regeringen faktiskt föreslår att en elanvändare som även är en småproducent av el ska slippa att betala någon nätavgift för mätning och rapportering för den överskottsel som elanvändaren/elproducenten matar in på nätet. Undantaget från inmatningsabonnemang kan enligt artikelförfattarna själva innebära en besparing om 4 500 kronor per år. Näringsdepartementet avser inte att införa något undantag från timvis mätning. Timmätning kommer till exempel att vara ett mycket viktigt verktyg för framtida tjänster inom energieffektivi-

fel signal att de fasta taxorna ökar och de rörliga minskar. Menar du att solceller verkligen kan ersätta kärnkraft och fossil kraft? – 4 terawattimmar, som vi sagt, det är ju inte försumbart. (Det är, som jämförelse, lite mindre än genomsnittet för svenska reaktorer 2009, som var 5 TWh, men de bästa åren har de gett 7 TWh.) – Men framförallt menar vi att solceller är jätteviktigt internationellt, kanske det allra viktigaste sättet att klara klimatet. Där har Sverige ett ansvar. Vi har resurser och ekonomi för att bidra till att göra produktionen mer storskalig och kostnadseffektiv. Bolund ser också möjligheten att utveckla en svensk industri, och det kräver en hemmamarknad. – Solibros tunnﬁlmsceller var svensk forskning som resulterade i tysk produktion. Det vill vi inte vara med om igen. Men solceller i Sverige matchar ju inte efterfrågetopparna så värst? – Vi förbrukar el även på sommaren, och vi får bättre matchning om man avvecklar elvärmen. Sverige har ett unikt bra läge eftersom vi har vattenkraft och kraftvärme, som kan jämna ut. Det ﬁnns också mycket att göra på ef-

seringsområdet, såsom laststyrning och variabel eltaxa, och för styrning av framtidens intelligenta elnät vilket regeringen planerar att ge ett uppdrag inom. Detta skapar förutsättningar för aktivare elkunder, förbättra incitamenten till effektivare elanvändning och effektreduktion vid effekttoppar samt underlätta en ökad introduktion av förnybar elproduktion. Det är genom en långsam omställning av landets energisystem som vi når ett långsiktigt hållbart samhälle, med hänsyn till både miljön och ekonomin. Här spelar en ökad användning av förnybara källor för elproduktion en avgörande roll. En kraftfull satsning på solenergin kan få ﬂer aktörer att på sikt uppnå kostnadseffektivitet utan stöd. Vi ger samtidigt svenska företag ökade förutsättningar att ta del av den expansiva globala marknaden. Så skapar vi både ﬂer jobb och når en hållbar miljö. D

terfrågesidan, förklarar Per Bolund, och tar laddning av elbilar som exempel. – Vi är långt från gränsen för hur mycket förnybart som kan integreras. Det är inte upp till den enskilde att ta ansvar för hela systemet utan det måste vi göra gemensamt. Behovet av smarta elnät motiveras också av att det redan finns flaskhalsar i elnätet, till exempel genom vindkraftsutbyggnad på Gotland och Öland. Även mer storskalig sol-el har en roll, enligt Bolund. Han pekar på anläggningen i Ullevi, som är stor med svenska mått (men inte internationellt). Den var resultatet av ett stöd för solceller till offentliga byggnader som mp var med att driva igenom i samarbete med s-regeringen och vänsterpartiet under förra mandatperioden. Och hur går det rödgröna samarbetet nu? – Vi lyckades enas väldigt bra om energipolitiken, bland annat om att pröva fastprissystem, att ge Vattenfall en större roll för förnybar energi, hårdare effektivitetsmål, att öka kvoterna i el-certifikaten och att skärpa målen för förnybar energi jämfört med regeringen. Och vi är överens om att fasa ut de ohållbara energislagen, som kärnkraft. D husbyggaren nr 2 B 2010

Platsannons

Civilingenjörer/Högskoleingenjörer sökes för uppdrag eller anställning som bygglärare vid Uppsala universitet, Institutionen för Geovetenskaper, Avdelningen för byggnadsteknik Sista ansökningsdag: 2010-03-25

Avdelningen för byggnadsteknik söker 2 civil- eller högskoleingenjörer till högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik. Befattningarna kan utformas som tillsvidareanställningar, arvodesanställningar eller uppdrag (extern konsult) på del- eller heltid. Programmet söker lärare till följande ämnen: 1. Byggteknik och byggfysik för hus-, kontors- och offentliga byggnader 2. Byggprojektering, CAD, installationssamordning, VVS, El, Styr och Regler. 3. Geoteknik, anläggningsteknik, vägbyggnad, vattenbyggnad och VA-teknik. 4. Konstruktion i betong, stål och trä.

Du som går i byggtankar På www.sbr.se ﬁnner du cirka 150 ”Kvalitetsansvariga enligt PBL”. Klicka på ”Sök SBR-specialister”.

KVALIFIKATIONER Du bör minst ha en utbildning som civil- eller högskoleingenjör med mycket goda kunskaper, och flerårig yrkeserfarenhet inom aktuella ämnesområden. Pedagogisk träning eller erfarenhet av undervisning räknas som merit. För den intresserade sökanden finns även möjlighet att söka anställning som universitetsadjunkt. För mer information se http://www.personalavd.uu.se/ledigaplatser/ ÖVRIGT Upplysningar om anställningarna lämnas av Patrice Godonou, tel 018-471 7262, e-post patrice.godonou@geo.uu.se eller Kennet Axelsson, tel 018-471 2646, e-post kennet.axelsson@geo.uu.se. Mer information om högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik finns på http://www.teknat.uu.se/cms/node438

nr 2 B 2010 husbyggaren

Noterat Äldre hus målades i ﬂera färger Den grundmurade bilden av den svenska stugan är ett rött hus med vita knutar, eller i de fall husen målats med linolja, ett gult hus med vita knutar. Många som vill måla ett hus i gammal stil, eller som vill återställa sitt gamla hus i ett mer ursprungligt skick, får ofta rådet av experter att just välja färgkombinationen gul och vit. Men en ny avhandling visar att färgvariationerna var betydligt större än man trott – och att husen långt ifrån alltid var gula från början. – De lokala skillnaderna var stora, exempelvis i Skåne, Blekinge och Öland, som är de landskap jag har studerat, men förmodligen även i resten av landet, berättar Richard Kjellström, doktorand i bebyggelsevård vid Lunds tekniska högskola. I sin avhandling har han tittat närmare på ett antal byar i södra Sverige med bebyggelse från 1800-talet. Efter att ha tagit stickprover av husfasaderna har han kunnat fastställa originalfärgerna med hjälp av ett mikroskop. Han har även kunnat göra sig en bild av exempelvis vem i byn som var tongivande.

– Byns prost hade många gånger en ledande och fostrande roll. Färgen på prästhuset fick snabbt många efterföljare i byn. Färgen var ett effektivt och ganska enkelt sätt att signalera både åtskillnad och tillhörighet och att visa att man hängde med, berättar han. Richard Kjellström har inte studerat hus som målats med slamfärg, en målarfärg som ofta användes på obehandlad träpanel. Slamfärgen fick oftast en röd färg, vilket ligger i linje med vad man tror idag. Däremot går hans resultat på tvärs mot uppfattningen att hus med hyvlad panel alltid ströks med gul linoljefärg. Han har också sett att putsad bebyggelse inte alltid kalkades vita. – På Söderslätt, mellan Trelleborg och Ystad, finns flera exempel på gårdar som från början varit målade i ljusgrönt, ljusrött och ljusgrått. Idag är dessa hus ofta vita eller gula. Men fattiga fiskehus har nästan alltid haft vitkalkade fasader. Pigment var dyrt, i synnerhet blått, och tillsätter man inget pigment blir ju kalkmålade hus vita, berättar han. D

– Stickprovet är från ett område där de ﬂesta hus, inte bara detta, från början var ljust klarröda. Idag är alla gula eller gråa, berättar Richard Kjellström som studerat fasadfärger.

Konst i betong får eget galleri

Konst i betong.

betongkonst och främja utbyte av kunskap bland betongkonstnärer, samt bli en internationell arena för kunskapsutbyte. Den första utställningen visar Kaj Engströms små betongdockor och Daniel Hertzels fotograferade betongkonstruktioner. D

Betong har blivit ett populärt designmaterial. Många konstnärer har anammat tekniken att gjuta och forma i betong. För att samla betongkonst av klass i ett eget galleri öppnades, vad arrangörerna kallar, världens första betonggalleri vid Liljeholmen i Stockholm i februari; Caga – Concrete Art Gallery & Academy. Bakom projektet står betongintressenter och företaget Cementa. Målet är att betonggalleriet ska bli ett centrum för

Vanligt med dålig ljudmiljö Varannan anställd har problem med dålig ljudmiljö på jobbet. Det visar en rapport från Hörselskadades riksförbund (HRF). – Det här innebär en hälsorisk. Störande ljud är ett växande miljöproblem som måste tas på allvar, säger HRFs förbundsordförande Jan-Peter Strömgren. Ljudstress har blivit ett allt vanligare fenomen. HRFs rapport ”Kakofonien” visar att svenska folket upplever ljudmiljön som ett stort problem – på kontoret, i skolan, på restauranger med mera. Hela 44 procent har svårt att höra vad andra säger på jobbet, enligt HRFs undersökningar (HRF/ Novus Opinion). – Störande ljud är en bortglömd arbetsmiljöfråga. Regelverken är alldeles för svaga, säger Jan-Peter Strömgren.

– Det drabbar inte minst kvinnodominerade arbetsplatser, som förskola och skola. Två av tre medlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund tycker att ljudmiljön är ett problem varje dag/ varje vecka. Över hälften har ofta/ibland svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Även på kontor är problemen stora: 57 procent tycker att ljudmiljön i kontorslandskap är störande. HRF har sjösatt en ettårig kampanj, “Befria samtalet”, där bland annat en utställning om ljudmiljön på Centralen i Stockholm ingår, för att få svenska folket, däribland arbetsgivare, fack, kommuner och arkitekter, att börja tänka ”ljudsmart”. D

husbyggaren nr 2 B 2010

Noterat Svenskt koncept går på export

Olycksfri insats belönades El och industrimontage Svenska AB, EIAB, ﬁck Citytunnelns åttonde arbetsmiljöpris. Företaget har hittills arbetat cirka 25 000 mantimmar i projektet, bland annat med att installera

system för styr- och övervakning av säkerhetsrelaterad utrustning och en brandlarmanläggning, utan en enda olycka. Citytunneln invigs den 4 december 2010. D

Hopp inom byggindustrin

Skanskas byggmetoder och Ikeas inredningslösningar går nu på export till Tyskland. Foto: Boklok

Nu exporterar Skanska och Ikea sitt boendekoncept Boklok till Tyskland. Boklok, som är ett franchise-koncept, har som första franchisetagare valt ut och tecknat avtal med Bien-Zenker AG. Till en början kommer man att bygga 80 bostäder i Frankfurt och Nürnberg området. De tyska Boklok-bostäderna är nästan identiska med de svenska. Det är öppen planlösning och stora fönster. Lägenheterna är inredda i sunda ma-

terial med bland annat trägolv. Konceptet startade år 1996 kring en idé om att skapa ett bättre boende med god kvalitet och design till en lägre kostnad. Skanska och Ikea förde en dialog om att skapa en bred produkt, genom ett nytt otraditionellt angreppssätt, som består av att man börjar med att undersöka hur målgruppen ser ut, vad de har råd att betala och hur de vill bo, innan man börjar utforma husen. D

Fler än 6 av 10 chefer inom byggindustrin spår att vinsten kommer att stabiliseras eller till och med att öka år 2010. Hälften av cheferna menar även att orderstocken är på samma nivå eller bättre jämfört med samma period 2008. Detta enligt KPMGs årliga återkommande undersökning Global Construction Survey, som kartlägger byggsektorn baserat på intervjuer med chefer från svenska och utländska byggföretag.

Byggindustrin har drabbats hårt av ﬁnanskrisen. KPMGs undersökning visar att nära hälften (44 procent) av cheferna inom sektorn anger att kassaﬂödet har försämrats i takt med att förskottsbetalning från kunder blir allt lägre. Trots denna negativa period har byggsektorn en positiv framtidssyn inför kommande 12 månader. D

Spritmuseum ﬂyttar till galärskjul

Fler anmälda brott Antalet anmälda brott ökade med 15 procent under 00-talet och den största ökningen skedde under den senare hälften av decenniet. Under perioden har de anmälda vålds- och hotbrotten ökat, medan stöldoch framför allt bilbrott minskat. Det visar en preliminär statistik över anmälda brott från Brottsförebyggande rådet (Brå). – Vi ser några tydliga trender: minskad stöldbrottslighet, ﬂer anmälda våldsbrott och användandet av nya medier för att begå brott. Dessutom har myndigheter och andra blivit bättre på att fånga nr 2 B 2010 husbyggaren

upp brott, säger Jan Andersson, generaldirektör på Brå. Under det gångna decenniet har de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten minskat drygt 20 procent. De största minskningarna gällde billtillgrepp och stöld ur och från motorfordon. Där har antalet anmälda brott mer än halverats. Ett förstärkt stöldskydd som har gjort det svårare att ta sig in i och stjäla bilar har bidragit till nedgången. Ett undantag är bostadsinbrotten, som varierat under perioden och som för år 2009 var 16 procent ﬂer än för år 2000. D

Galärskjulen nära Vasamuseet är från 1700-talet och byggda efter venetiansk förebild. Foto: Per Myrehed

Vin- och sprithistoriska museet i Stockholm ska ﬂytta från Dalagatan 100 till Galärskjulen på Kungliga Djurgården. Galärskjulen är från mitten av 1700-talet och omfattar drygt 2 000 m2 i två plan. Ett museum ska uppföras som berättar om svensk sprithistoria ur ﬂera aspekter, och rymmer konstsamlingen The Absolut Art Collection. Arcona har fått uppdraget att projektleda och genomföra

museets omlokalisering och ombyggnad, som beräknas starta i april. Galärskjulen är från 1700talet och byggdes till skärgårdsﬂottans galärer som förvarades uppdragna på land i speciella skjul efter venetiansk förebild. Totalt fanns 30 galärskjul utmed strandlinjen. Idag ﬁnns endast två kvar. Galärskjulen är belägna mellan Vasamuseet och Vasahallarna. D

Noterat Ger råd om projektledning

Risker för buller inspekteras Betong- och stenindustriarbetare, montörer, fordons- och maskinförare, gjutare, plåtslagare, motorreparatörer och byggnadsarbetare är exempel på yrken med hög risk att utsättas för buller och vibrationer. Även vid skötsel av kyrkogårdar och golfbanor ﬁnns riskerna. Sedan februari kontrollerar Arbetsmiljöverket de tre sydligaste distrikten om arbetsgivare inom de här branscherna har undersökt och bedömt exponeringen inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljö-

arbete. Totalt genomförs 900 inspektionsbesök. På arbetsplatser med risk för buller och vibrationer ska arbetsgivaren känna till om exponeringsvärdena enligt arbetsmiljöreglerna uppnås eller överskrids och dokumentera detta. Det ska ﬁnnas handlingsplaner som syftar till minskad exponering. Vid höga nivåer ska arbetstagare erbjudas medicinska kontroller. D

Sparar världens vatten – Ett råd är att anpassa projektledningsarbetet till projektets storlek och komplexitet, säger författaren Hans Ottosson. Foto: Joakim Roos

– Vad, när, hur och av vem är nyckelord i projektledarens dagliga arbete. Oavsett om det handlar om upphandling av tjänster, tid, kostnader, osäkerheter eller kontroll av leveranser: kan du svara på de frågorna, har du styrning på ditt projekt. Det säger Hans Ottosson, projektledare i stora byggoch

anläggningsprojekt samt författare till den nya boken ”Vad, när, hur och av vem. Praktisk projektledning inom bygg-, anläggnings- och fastighetsbranschen”, utgiven av Svensk Byggtjänst. – En amerikansk utredning visade nyligen att 90 procent av alla större byggprojekt inte blir klara i tid. Största orsaken till att projekt inte håller budget o och tidplan är att behoven och kraven inte är tillräckligt klara vid projektstart. Detta klar medför behov av ändringar med vilket i sin tur får kostnadsökvilk ningar och förseningar som nin följd, säger Hans Ottosson. fö Han menar att branschen har mycket att vinna på att h ta erkända projektledningsprocesser och regelbundna genomgångar av viktiga kunskapsområ. m e h av v hur oc den på stort allvar. Se , r ä m n g ino "Vad, lednin g t i mer på Boken k t e s j a o f isk pr s- och Prakt hur gning www.byggtjanst.se D m g o lä r n ,a dla an byggitt hen" h ransc över s t s hetsb n yr e r a d ktle proje kt. e j o r p

Statens fastighetsverk (SFV) förvaltar fastigheter i ﬂera länder där det råder vattenbrist. Att göra miljöinsatser där kan vara både svårt och mycket kostsamt. När Statens fastighetsverk ska minska energiförbrukningen med 26 procent till år 2016, också i de utrikes belägna fastigheterna, är strålsamlare ett exempel. Det är en liten miljöåtgärd, som har fått mycket god respons. Statens fastighetsverk började i höstas skicka ut strål-

samlare och ﬂödesreglerare till de ambassader som var intresserade. Med denna enkla och billiga åtgärd kan man dra ned vattenförbrukningen upp till 20–30 procent. Också energiförbrukningen går ner eftersom mindre varmvatten går åt. Statens fastighetsverk har hittills skickat ut över 600 strålsamlare. D

Nya AMA är klara Efter drygt tio år med VVS AMA 98, Kyl AMA 98 och EL AMA 98 är det dags för nya versioner. Nu lanseras AMA VVS & Kyl 09 samt AMA El 09 med tillhörande råd och anvisningar. Efter en omfattande remissrunda genomfördes under hösten den slutliga bearbetningen och redigeringen av de nya versionerna. Arbetet med AMA VVS & Kyl 09 har letts av Jan Fredriksson och Martin Brunnkvist, Svensk Byggtjänst, medan Anders Wester

och Per Andersson, Svensk Byggtjänst, haft ansvaret för AMA El 09. En nyhet är till exempel att VVS- och Kyl-delarna slagits samman till en - AMA VVS & Kyl 09 med tillhörande råd och anvisningar, RA VVS & Kyl 09. De nya versionerna ﬁnns tillgängliga som böcker i månadsskiftet mars/april 2010 och på AMA webbtjänst. Se mer på www.byggtjanst.se. D

husbyggaren nr 2 B 2010

Noterat Sätter folk i jobb

Arbetslösa och ﬂyktingar deltar i bygget av kv Körsbäret.

Telge och Peab har startat verksamhet i det gemensamma byggbolaget Telge Peab. Bolaget är ett initiativ för att få fler i arbete. Syftet är att skapa byggjobb för flyktingar, personer med försörjningsstöd och arbetslösa byggnadsarbetare. Till våren inleds byggandet av nya bostäder i Södertälje. Det nya byggbolaget kommer att erbjuda flyktingar, personer med försörjningsstöd och arbetslösa byggnadsarbe-

tare jobb och lärlingsplatser. Bolaget kommer därför att ha en anställningsmix av erfarna byggarbetare och personer med liten eller ingen erfarenhet från branschen som får varva praktiskt arbete med kompetensutveckling. – Samarbetet är ett exempel på hur Telge arbetar med hållbarhetsfrågor. Telge Peab är ett av de samarbeten vi startat för att lösa Södertäljes utmaningar på ett affärsmässigt

sätt. I det här fallet gäller det både bostadsbrist och långtidsarbetslösa byggarbetare och ﬂyktingar, säger Kjell Hasslert, koncerndirektör på Telge. Bolagets första projekt blir att bygga drygt 80 välplanerade bostadsrättslägenheter om 1–5 rum och kök i Kv Körsbäret vid Södertälje sjukhus i Södertälje. D Kjell Hasslert, vd på Telge AB.

Sprinkler i hem räddar liv Brandvarnare är standard. Nu installerar allt fler sprinklersystem i hemmet. När sprinklersystemet fungerar bra startar släckningen direkt och skaderisken minskar. Nu finns en ny standard som gäller design, installation och underhåll av boendesprinkler tillgänglig hos SIS, Swedish Standards Institute. Det flesta dödsbränder både i Sverige och utomlands inträffar i bostäder. Ett sätt att skydda sig och förhindra att bostaden blir övertänd är att instalnr 2 B 2010 husbyggaren

lera ett sprinklersystem. I USA har man länge brandsäkrat sina hem med boendesprinkler och nu ökar användningen även i Europa, framförallt i Norden. – När det blir vanligare med sprinklersystem i hemmen är det viktigt för oss att anpassa och samordna säkerhetskraven så att systemet verkligen ger den trygghet som det är tänkt, säger Jens Hjort från Brandskyddsföreningen och deltagare i standardiseringsprojektet.

Om olyckan är framme startar sprinklersystemet direkt och man får mer tid på sig att utrymma lokalerna. De nya riktlinjerna beskriver förutom installationer i villor och ﬂervåningshus även installationer på hotell, äldreboenden och sjukhus. – Inom äldrevården har det visat sig extra viktigt att vinna värdefull tid för utrymning. Brandövningar har visat att det är svårt att hinna evakuera alla boende innan byggnaden är övertänd – därför har ﬂera

kommuner installerat smartare släcksystem på just äldreboenden, berättar Pontus Lyckman, projektledare på SIS. De som främst har behov av standarden är tillverkare, leverantörer, fastighetsägare, besiktningsorgan, brandkonsulter och myndigheter. Den nya standarden heter Brand och räddning – Boendesprinkler – Utförande, installation och underhåll, SS 883001:2009. Se mer på www.sis.se D

Marknadsnytt Mäter djup och vinkel

Miljövänligt målad dörr

Relektas nya tvåmeterstock har tilläggsfunktionerna djupoch vinkelmätare. Med en utskjutbar djup-mätsticka kan man mäta drygt 16 centimeter och med vinkelmätaren kan man mäta vinklar mellan 20° och 90°. 101 Meterstock har skala för avläsning åt båda håll. Marke-

Daloc kan numera leverera klassade dörrar i stål och trä som är målade med miljövänlig vattenburen färg – både när det gäller trä och stål. År 2008 byggde företaget ett miljövänligt måleri i trädörrsfabriken och under 2009 investerade företaget i ett nytt måleri till ståldörrsfabriken. Färger med lösningsmedel har ersatts av miljövänliga, vattenburna färger. D

ringarna är djupt präglade även på millimeterskalan. Noggrannheten är enligt kraven i EU-Standard accuracy class III. Meterstocken är producerad i 30 procent glasﬁberförstärkt polyamid. D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Daloc AB +46 (0)506 190 00 tomas.frojd@daloc.se

Detekterar explosiv gas

Kompaktlysrör för kyla Belysningsföretaget Aura Light introducerar ännu ett kompaktlysrör inom sitt sortiment av Long Life-ljuskällor. Unique-T Thermo är ett trestavs kompaktlysrör som är utvecklat för offentlig utomhusbelysning eller i utrymmen med låga temperaturer. Det

ger upp till fyra gånger mer ljus än ett standardkompaktlysrör och har ett optimalt ljusutbyte vid -5 grader Celsius. Den genomsnittliga livslängden är på 42 000 timmar. D

DGTec-ex är en gasdetektor för explosionsfarliga atmosfärer (zonerna 0, 1 och 2). Apparatens mätelement är av elekt-

Aura Light International AB 08-564 881 41 fredrik.sventelius@auralight.se

Kompakt lätt borrhammare

Självtvättande fasadglas Pilkington Activ™-serien med dubbelverkande självrengörande glas tar hjälp av naturens egna krafter för att hålla ytor rena från smuts. Pilkington Activ Suncool™ är en allti-ett-produkt för stora inglasade ytor som är svåra att rengöra och värmereglera. Produkten ger effektivt solskydd och god värmeisolering. Den tillåter dagsljuset att passera genom glaset på samma gång som solinstrålningen minimeras. D 74

rokemisk typ och är utvecklad för att övervaka förekomsten av antingen syre, väte eller giftiga gaser i till exempel process-, livsmedels-, läkemedels- och den petrokemiska industrin, eller kompressorutrymmen och vattenreningsanläggningar. Mätelementet är gasspeciﬁkt och detektorn reagerar enbart på den gas den ska övervaka. D

Nu lanseras den mest kompakta borrhammaren från Dewalt någonsin. I modellen D25013K förenas låga vibrationer med låg vikt. Borrhammaren väger 2,3 kg och är speciellt konstruerad

Detector OY +358 (0)2 434 0150 detector@detector.ﬁ

och optimerad för bästa prestanda i hålstorlekar under 12 mm. Tack vare en rekyldämpande slagmekanism är vibrationerna 11 m/s2. D Dewalt jari.heiskanen@dewalt.com

Pilkington alf.rolandsson@se.nsg.com

husbyggaren nr 2 B 2010

nr 2 B 2010 husbyggaren

Marknadsnytt Lättviktare som slår hårt Husqvarna kommer med sin andra maskin, DXR 250, i det nya sortimentet av fjärrstyrda rivningsmaskiner. Förhållandet mellan vikt och effekt är optimerat så att maskinen är kraftfull men lätt. En fast bom gör maskinen kompakt

och bidrar till en låg vikt, 1 620 kilo. Den låga kroppen gör att man har fri sikt över maskinen när man jobbar, vilket gör arbetet effektivare och säkrare. Effekten är 18,5 kilowatt. D

Verktyg tar precisa mått

Insize tillverkar utrustning för precisionsmätteknik. I sortimentet ingår bland annat bygelmikrometrar, skjutmått, mätur, höjdmått

Dammsuger på batteri kator visar aktuellt laddningsbehov. Vid elanslutning har Miele S4 Hybrid en effekt på 1 800 watt. Vid batteridrift är effekten 600 watt och den klarar då upp till 20 minuters normal dammsugning. D Miele AB 08-562 29 000 info@miele.se

Insize 08-753 00 04 info@injektor.com

Kyler konferensrum efter behov

Husqvarna Construction Products 031-94 90 16 thomas.nilsson@ husqvarna.se

Miele har utvecklat en hybriddammsugare, S4 Hybrid. Dammsugaren drivs antingen på vanligt sätt via eluttaget, eller av ett inbyggt laddningsbart batteri. Det går att byta från elanslutning till sladdlöst när som helst. När dammsugaren är ansluten till elnätet laddas det inbyggda litiumjon-batteriet automatiskt. En laddningsindi-

och kalibreringssatser. D

Fläkt Woods lanserar två nya aktiva kylbafﬂar, Stella och Astra. De ingår i den nya iQ Star-serien och består av en kylbaffel för synligt montage med ﬂera funktioner (Stella) och en integrerad kylbaffel (Astra). Modellerna är utveck-

lade för att tillgodose ett behovsstyrt inomhusklimat direkt via kylbaffeln. Behovsstyrt inomhusklimat anpassar ventilationen efter hur många personer som beﬁnner sig i rummet. Luftkvaliteten ökar och energi som i vanliga fall används till att ventilera tomma utrymmen sparas. Detta kan utnyttjas i rum som ofta är sporadiskt bemannade, till exempel konferensrum, styrelserum och kafeterior. D Fläkt Woods +46 70 566 40 01 lennart.wass@ﬂaktwoods.com

Prefabricerad isolering för rörböj Paroc, producent av stenull, släpper en prefabricerad isolering för rörböjar, Paroc Section Bend AluCoat T. Rörböjarna är tillverkade för 90-gradiga böjar med en innerdiameter på 22–144 millimeter och en tjocklek på 20–60 millimeter. De fungerar för isolering av

både varma och kalla installationer. Enligt företaget mer än halveras installationstiden med den prefabricerade rörisoleringen. D Paroc 0500-46 93 94

husbyggaren nr 2 B 2010

Marknadsnytt Dimbar halogenlampa

Katalog över gasfjädrar

Egma lanserar Halonova, en halogenlampa i energibesparande utförande, som ersätter den gamla glödlampan. Den brinner dubbelt så lång tid som en glödlampa, och sparar 30 procent i energi. Den är också dimbar. Halonova kan användas i alla typer av armaturer och ﬁnns med konventionell skruvsockel och stiftsockel. D

Universal har tagit fram en ny gasfjäderkatalog för industri och eftermarknad med ett stort utbud av universella gasfjädrar och tillbehör. Den nya katalogen innehåller ett utbud

nr 2 B 2010 husbyggaren

KG Knutsson AB 08-92 30 36 curt.skold@kgk.se

Svanenmärkt luftvärmepump Egma AB 0476-606 55 gerry@egma.se

Trappa utan hattplugg SSC har utvecklat en patentsökt metod för montering av trappor, under varumärket Mountin. För att trappor ska bli stabila måste de monteras med skruv. I trappor med sidomonterade vanger har dessa skruvar traditionellt fästs genom förborrade hål i vangernas sidor. Dessa hål täcks sedan med hattpluggar. Med Mountin är det möjligt

av de mest frekventa universella gasfjädrarna samt tillhörande beslag och ändfästen. D

att få helt släta sidovanger. Delar av beslagen förmonteras i fabrik vilket underlättar monteringen. Med metoden kan man efterdra beslagen både i den inre och den yttre vangen. Trappsteg kan bytas i efterhand utan att hela trappan demonteras. D SSC Skellefteå 0910-72 59 55 peter.forssell@sscgroup.se

IVT Värmepumpar lanserar en Svanenmärkt luft/luftvärmepump. Några av kraven för att bli Svanenmärkt är att värmepumpen är effektiv och att den uppfyller hårda miljökrav under tillverkningen. Svanen kontrollerar också att tillverkaren ansvarar för att konsumenten alltid får rätt in-

formation och hjälp att installera pumpen på effektivast sätt. Värmepumpen ska hålla hög kvalitet och konstruktionen måste vara tät för att förhindra läckage av klimatfarliga gaser. D IVT Värmepumpar 0705-43 43 18

Lägger golv som tapet Drygt var tredje kvinna skulle vilja utföra mer renoveringsarbete i hemmet, men säger sig ha för dåligt självförtroende. Detta enligt en undersökning från Tarkett som nu lanserar Floor-in-a-box. Floor-in-a-box kan enkelt läggas i kundvagnen och sedan i bakluckan för att köras hem eller till sommarstugan. Våderna skär man själv till med hjälp av kniv eller sax. Boxen har en markering på ovansidan som visar var man bör skära för

att mattan skall ligga tätt mot väggen. Floor-in-a-box är ett 2,6 mm tjockt självhäftande vinylgolv som kommer i 22 cm breda och 9,10 m långa rullar. Boxen har måtten 20 x 20 x 22 cm och väger 3,5 kg. Totalt ﬁnns 2 kvadratmeter golv i varje box. Vinylgolvet kommer att lanseras i tio olika mönster och färgställningar. D Tarkett 08-625 19 28 kerstin.lagerlof@tarkett.com

BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Betong ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

husbyggaren nr 2 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 2 B 2010 husbyggaren

BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

husbyggaren nr 2 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid Abetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1a omslag, 4 AGC Flat Glass Svenska . . . . . . . 2a omslag Blücher Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Brandskyddsföreningen . . . . . . . . . . . . . . 29 Byggkeramikådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Casamja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Cembrit Tepro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Consultec Arkitekter och Konstruktörer 45 Consultec System . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Fasadglas Bäcklin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 HAGAB Industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 KC Betong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Martinsons Byggsystem . . . . . . . . . . . . . . 15 Masonite Beams . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Masonite Lättelement . . . . . . . . 4e omslag

nr 2 B 2010 husbyggaren

Sid Mittuniversitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Monier Rooﬁng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Nordiska Brand . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Norgips Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Nybro Cementgjuteri . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Paroc Panel Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 PARTAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . 53 Plåtslageriernas Riksförbund . . . . . . . . . . 51 Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 SAPA Building System . . . . . . . . . . . . . . . 37 SFS Intec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Sievi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Silanex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Silicone Trading . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . 33 SP Sitac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Sid Starka Betongindusteier . . . . . . . . . . . . . 41 Stockholmsmässan . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53, 69 Teknologisk Institut Betongcentrum . . 43 Teliasonera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Thermotech Scandinavia . . . . . . . . . . . . . 65 Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Uppsala Univerisitet . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Utvägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . 9 Vänerply . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Xella Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@ﬁskarhedenvillan.se Hemsida: www.ﬁskarhedenvillan.se

ESKILSTUNA STOCKHOLM Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Arkitekter o Ingenjörer

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

KARLSKRONA

N-O. Gudmundson Byggråd SITAC-certiﬁerad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

husbyggaren nr 2 B 2010

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Traﬁk-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 2 B 2010 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 83

KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

ÖSTERSUND

BJ-Konsult AB

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certiﬁerade besiktningsmän – SBR Certiﬁerade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20 Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36 Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Marknadsnytt Automatiskt torkskåp

Svanenmärkt badrum

Svensktillverkade ECO Dryer ger 40 procent mindre elförbrukning enligt företaget, som säger sig ha märkt en ökad efterfrågan från landets förskolor. Torkskåpen tillverkas av Nimo-verken i västgötska Hova. Torkskåpet känner automatiskt av när innehållet är torrt varpå strömmen stängs av.

Nyheter från Vedum Kök och Bad för år 2010 är Tidy, en ny praktisk tvättställsserie, Flow i nya utföranden, och uppdateringar för serien Basic – mark-

Dessutom är det återvinningsbart och tillverkat med så kalllad ”sustainable design”, vilket innebär ett ekologiskt tänkande igenom hela produktionen – från form och funktionalitet till val av leverantörer och material. D Nimo-verken 0506-488 05 tt@nimoverken.com

nadens första Svanenmärkta badrumsserie. D Vedum Kök & Bad AB 0512-557 13 marianne.farlin@vedum.se

Analyserar tillgänglighet Regeringen vill att det offentliga rummet ska bli tillgängligt för alla, oavsett om man har syn- eller rörelsehinder. Regeringens mål på att det ska vara genomfört år 2010 kommer inte att klaras, men fastighetsägarna får prioritera och göra det viktigaste först. Företaget Utvägen genomför seminarier om tillgänglig-

het. Företaget hjälper även till att analysera det behov som ﬁnns och går igenom brister och lämnar förslag på åtgärder. Intresset har till exempel varit stort för kontrastmarkeringar, en produkt som både är billig och enkel att applicera. D Utvägen 018-56 80 80 info@utvagen.se

husbyggaren nr 2 B 2010

Nytt från SBR Fler medlemmar och ett synligare SBR! Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 102 69 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatﬁrma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvaliﬁcerade arbetsuppgifter in-om byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 2 B 2010 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certiﬁering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m ﬂ.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Vi inleder nu en långsiktig satsning på att bli ﬂer medlemmar i SBR och på att synas mer och tydligare gentemot omvärlden. Genom att bli ﬂer blir vi en starkare organisation och kan bredda och fördjupa utbytet av erfarenheter och kunskap mellan landets byggingenjörer. Och genom att synas mer i massmedia och den allmänna debatten kan vi öka intresset och förståelsen för våra och byggsektorns viktiga framtidsfrågor. Samtidigt förstärker vi marknadsföringen av vår expertis och kunskaper. Detta gör att ett medlemskap i SBR kan betyda ännu mer för karriär- och utvecklingsmöjligheter och att man som medlem får ännu mer nytta av medlemsavgiften. Nu under våren uppdaterar vi vår hemsida och ser över vilka övriga kanaler vi kan använda för att synas. Både egna och allmänna massmedia. Vi ska löpande väcka debatt i byggfrågor där vi har expertkompetens och vi ska göra vår röst hörd när det händer sådant som berör oss eller byggsektorn. Med pressmeddelanden och journalistkontakter ska vi se till att nyheter om oss eller som berör oss sprids. Vi ska utveckla och bredda våra kontakter med beslutsfattare i samhället, näringslivet och organisationer. Vi ska mer aktivt än någonsin tidigare söka upp och informera byggingenjörer och se till att alla får chansen att bli medlem. Ingen ska behöva missa chansen till kompetensutveckling, karriärstöd och de konkreta förmåner vi kan ge. Satsningen ska i första hand pågå fram till förbudsstämman 2011. Arbetet leds av SBRs förbundsdirektör tillsammans med marknadsgruppen. Vi har

anlitat pr- och kommunikationskonsultföretaget Connect PR för rådgivning, idéer och hjälp med det praktiska genomförandet. Connect PR har ofta anlitats av företag och organisationer inom byggoch fastighetssektorn, och har personal med egen erfarenhet från denna sektor. När detta skrivs har vi kommit igång med analys och planering och några inledande aktiviteter. Vid förbundsstämman i maj ska vi ha hunnit längre och lämnar då en mer fyllig rapportering om vad som gjorts och vilka konkreta planer som ﬁnns framöver. Hjälp gärna till! Hör gärna av dig om du har idéer och förslag till hur vi kan bli ﬂer medlemmar – eller på enskilda medlemmar eller grupper/arbetsplatser som vi bör kontakta. Hör också av dig om du har idéer, synpunkter eller nyheter som vi kan använda till debattinlägg eller pressmeddelanden. Detta händer under februari-mars: • Analys och planering • Uppdatering av hemsida • Pressmeddelanden om satsningen mm • Medieutbildning för nyckelpersoner i SBR • Framtagande av kommunikations/mediapolicy • Löpande bevakning av SBR i media och beredskap att agera. Magnus Janson Förbundsdirektör

Nytt från SBR Aktuella kurser Steg 1, 15–16 mars, Stockholm Steg 2, 17–18 mars, Stockholm Prov, 19 mars, Stockholm

25 mars, Göteborg 20 april, Kalmar 29 april, Kristianstad 27 maj, Helsingborg

Entreprenadbesiktning

Det är dags att BIMformera sig

Steg 1, 18–19 mars, Stockholm, FULLTECKNAD Steg 1, 13–14 april, Stockholm, FULLTECKNAD Steg 2, 26 april, Stockholm, FULLTECKNAD Steg 2, 20 maj, Göteborg Prov, 26 april, Stockholm Prov, 20 maj, Göteborg

15 april, Stockholm

Överlåtelsebesiktning

MER Anläggning 07*

Entreprenadjuridik,

16 mars, Göteborg 23 mars, Västerås 25 mars, Luleå 20 april, Malmö 28 april, Sundsvall

fortsättningskurs*

Kvalitetsansvarig enligt PBL* LOU – upphandling av bygg-

Putsade fasader

entreprenader och tjänster*

20 maj, Stockholm

15 mars, Malmö 29 mars, Luleå 14 april, Göteborg

Natursten i husbyggnad på rätt sätt

13 april, Stockholm

Energideklaration för småhus

fukt och mögelskador

13-15 april, Stockholm

22–23 mars, Stockholm

Symposium för

Plåt i teori och i verklighet

entreprenadbesiktningsmän

22 april, Stockholm

8–9 april, Göteborg 16–19 september, Berlin 11–12 november, Stockholm

Fogfria golv –

Projektledning*

15–16 mars, Stockholm 15–16 mars, Umeå 17–18 mars, Göteborg 22–23 mars, Kristianstad 22–23 april, Luleå 17–18 maj, Stockholm 24–25 maj, Malmö

16–17 mars, Luleå 20–21 april, Göteborg 27–28 april, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

Symposium för

5 maj, Stockholm Eurokoder

27 april, Helsingborg Symposium för

Företagsanpassade kurser

För ytterligare information och kursanmälan, se

AMA Hus 08, grundkurs*

24–25 mars, Malmö 28–29 april, Stockholm

27 april, Göteborg

Entreprenadjuridik, grundkurs*

AMA Anläggning 07*

15 mars, Stockholm 18 mars, Umeå 4 maj, Malmö

24 mars, Luleå 19 april, Malmö 27 april, Sundsvall

15 mars, Stockholm 24 mars, Luleå

Kalender Konsultgruppen

Överlåtelsebesikt-

26 mars, årsmöte

ningsgruppen

Entreprenadbesikt-

14 april styrelsemöte

ningsgruppen

25 mars, eftermiddag, entreprenadbesiktning seminarium på Nordbygg 25 mars, kväll, styrelsemöte

Antagnings-

genomför SBR i samarbete

19 mars, Stockholm 22 mars, Sollefteå 16 april, Gävle 19 april, Stockholm 19 april, Kristianstad 26 april, Göteborg 21 maj, Luleå

kvalitetsansvarig enligt PBL

ABK 09

*Kurser markerade med* med EGA

18 mars, Stockholm

26–27 april, Malmö 12–13 oktober, Göteborg 16–17 november, Stockholm

Nivå K 17 mars, Malmö 21 april, Stockholm

Grundutbildning, steg 1*

besiktningsman och konsult

Skadeutredningar

Nivå N 13, 14, 20 april, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare,

Fuktmätning –

överlåtelsebesiktningsmän

25 mars, Malmö 13 april, Göteborg 27 april, Umeå

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

www.sbr.se/kurser

eller ring 08-462 17 94. D

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

utskottet

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

30 mars 27 april

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Förbundsstyrelsen

7 april 7 maj D

Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90 husbyggaren nr 2 B 2010

Nytt från SBR Nya medlemmar Björn Askengren, skadeföre-

byggare, Länsförsäkringar Gotland, Visby Lena Askeroth, AB Höganäshem, Höganäs Michael Bergström, anbudsingenjör, NCC Construction Sverige AB, Umeå (tidigare ansluten) Anders Bondesson, A-Konsult Arkitekter och Ingenjörer i Helsingborg (tidigare ansluten) Sven Edvardsson, markkonsult, MD markdesign i Östersund, Östersund Mattias Gustafsson, VVSingenjör, Sweco Theorells AB Stockholm Louise Helleklev, projektör, M. Maddison Konsult AB, Halmstad Lars-Eilert Hägg, egen företa-

gare, Hägg Consulting AB, Hässelby Thomas Högberg, VVS-konsult, Värmevent i Ljusdal AB, Ljusdal Thomas Johansson, VVSingenjör, ÅF Infrastruktur, Uddevalla Bo Karlsson, konsult, Höganäs Emil Karlsson, byggingenjör, Structor Bygg i Stockholm AB, Stockholm (tidigare ansluten) Ralph Köhlberg, egen företagare, Byggkonsult Ralph Köhlberg AB, Nacka Matteus Len, byggkonsult, Solhems bygg & besiktning, Spånga Michael Lindebring, projektledare, Kärnhem Sydost AB, Växjö Miklos Molnar, universitets-

lektor, Lunds universitet, Lund Hans Nilsson, projektledare, Projekthiss AB, Danderyd Stefan Nilsson, byggledare, Ingenjörsﬁrman M Gustafsson, Kalmar (tidigare ansluten) Stefan Nilsson, ingenjör, Skokloster Anna Schöldström, inomhusmiljöutredare, Trivas inomhusmiljö AB, Sollentuna Anders Sjöberg, fuktsakkunnig, Fuktdimensionering AB, Furulund Pehr Sjömar, VVS-konsult, S`MS Energi-& Installationskonsult AB, Ljungby Ulrika Sturesson, A-Konsult Arkitekter och Ingenjörer i Helsingborg (tidigare ansluten)

Rickard Svensson, A-Konsult

drag om ESS-satsningen i Lund och vad det kommer att innebära för regionen. Föredragshållare var Mikael Stamming från Öresundskommittén. Den 3 april åker Malmöavdelningen på studiebesök till Starka i Kristianstad. Vi ska se tillverkningen av betongele-

ment för bostadshus samt höra ett föredrag om Starkas engagemang på bostadssidan. Av Gunnar Edebrand ordförande Malmöavd

Arkitekter och Ingenjörer i Helsingborg (tidigare ansluten) Staffan Söderström, egen företagare, Cadera graphics, Uppsala (tidigare ansluten) Mirsad Tucalija, projektledare, FB Engineering AB, Helsingborg Hans Wihlborg, ingenjör, Helkonsult AB, Helsingborg (tidigare ansluten) Anders Wästlin, egen företagare, Westcon AB, Örnsköldsvik

Nya anslutna Åke Knutsson, Mörbylånga Johan Vessari, Stockholm Marie Westerholm, Vikbolandet D

Hur ﬁxar man vattenskador I februari vek Malmöavdelningen en kväll åt frågan om vattenskador på putsade hus. Detta som en uppföljning av föredraget ”Putsade hus utan luftspalt” två år tidigare, som tog upp problemet och orsakerna till skadorna. Uppföljningen ”Vattenskador på putsade hus” handlade det om hur

man åtgärdar skadorna. Föreläsarna kom från Fuktgruppen i Lund. Runt 85 medlemmar hade anmält sig till träffen. Föredraget om putsade hus utan luftspalt för två år sedan drog 90 medlemmar. Den 3 mars hade Malmöavdelningen årsmöte på Rådhuset, bland annat med ett före-

Synar äventyrsbad Sundsvallsavdelningen träffades under hösten på kommunens nya badhus, ”Himlabadet”, som ska blir klart nu till försommaren. Avdelningen

avser att hinna med ett nytt besök innan badet öppnas. Avdelningen planerar även en träff på Tyréns AB för att få information om den nya bron

över Sundsvallsfjärden. Tyréns har konstruktionsuppdraget. Av Arne Gunnvard, ordförande Sundsvallsavd

I juni 2010 öppnar Sundsvalls nya äventyrsbad, Himlabadet. Illustration: Sundsvallarena

nr 2 B 2010 husbyggaren

Marknadsnytt Soffor för utemiljö

Stryktålig pekdator

Tillsammans med möbelformgivaren Gunilla Allard har Hags tagit fram två nya soffor i sortimentet Plaza. Bänkarna Rexbo och Pixbo ger det of-

Handheld lanserar en mobil stryktålig Tablet PC. Den har en 7-tums widescreen pekskärm och operativsystemet Microsoft Windows 7 Professional, Intel Atom 1.6 GHz processor, 64 GB Solid State hårddisk samt 2 GB DDR2 RAM. Den väger knappt 1.1 kilo.

fentliga rummet ett nytt formspråk. D Hags Aneby AB 0705-977 452 b.goransson@hags.se

Algiz 7 är dammtät och vattentålig med IP65 klassning. Den uppfyller militära standarden MIL-STD-810F genom att den tål luftfuktighet, vibrationer, fall och extrema temperaturer. D Handheld Scandinavia AB info@handheld.se

Självlåsande fästen på glasvägg

Kombinerar ytskikt Designstudion Phoenix Design har i samarbete med Hansgrohe utvecklat PuraVida sortimentet av armaturer och duschar. Målet med PuraVida var att designa något som kan upplevas med alla sinnen. Phoenix Design utvecklade nytt porslin och tillbehör till

Duravit i en kombination av vitlackade ytskikt och skinande krom. Med en ny framställningsteknik fungerar de två ytskikten problemfritt. D Hansgrohe AB 040-51 91 50 info@hansgrohe.se

Hydro Building Systems presenterar genom varumärket Wicona ett nytt fasadsystem för helglasfasader. Systemet innehåller förbättringar inom isoleringsprestanda, kvalitet och montage, samt nya varianter för öppningsbara fasadelement. Helglasfasaden Wictec 50SG HI förbättrar u-värdet i fasad och i öppningsbara enheter.

Glasfästena innehåller en ny patenterad lösning som säkerställer glasets montage. Fästena är självlåsande och genom aluminiumproﬁlens placering i glaspaketet får glaset rätt packningstryck mot den invändiga gummipackningen. D Hydro Building Systems AB 0474-480 80 ulf.alfredsson@hydro.com

husbyggaren nr 2 B 2010

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0